EN TID

NING FR

ÅN SVERIG

ES

SOCIA

LDEMOKRAT

ISKA

UNGDOMSF

ÖRBUND

#2 20

14 PR

IS 2

0 KR

NU

MM

ER

2/2014

VÄNDE

R

DE

T N

U?

ARBE

TSLÖ

SHET

, SKULD

KRIS OCH

FASC

ISTER

FRIH

ET LY

FTER

EU-V

ALETS

STOR

A FRÅG

OR

KERST

IN A

LEX O

M KORV

FEST

EN I S

PELV

ÄRLDEN

SÅ V

ILL EL

LINOR

OCH JY

TTE F

ÖRÄNDR

A EURO

PA

UNGER

NS UNG

A HAR T

RÖTT

NAT PÅ

HÖGER

KORRU

PTIO

NEN

BIT

COIN

S – M

ER Ä

N BARA K

NARK OCH

VAPE

N

FRIHET 59 4/2012

Här utses en statschef

För Sverige i framtiden: Avskaffa monarkinRepublikanska föreningen är en partipolitiskt obunden förening

som verkar för införandet av republik på demokratisk väg. Bli medlem: www.repf.se

UNGA REPUBLIKANERinga symboler - bara demokrati

Bli medlem gratis: www.ungarepublikaner.se

FRIHET 3 2/2014

NÄR DEN HÄR texten skrivs har tiotusentals demon-stranter just samlats på Möllevångstorget i Malmö. Anledningen är den våg av högerextremt och fascis-tiskt våld som drabbat Sverige de senaste veckorna. Feminister angreps i samband med internationella kvinnodagen – för att de var feminister.

Utvecklingen går igen i Europa. Partier som tidi-gare sågs som extrema har gradvis smugit sig in i stugvärmen – öppet rasistiska, nazistiska, organisationer kallas av medier för nationalis-ter. I valet till Europaparlamentet den 25 maj hoppas hatets agenter ta plats och forma också Europas framtid. Aldrig någonsin har motstån-det och alternativet till mörkerkrafterna varit viktigare.

TIDIGARE VAL TILL Europaparlamentet har tenderat att bli något av en uppvärmning inför riksdagsvalet, en generalrepetition utan verklig betydelse. De politiska frågor som diskuterats har handlat om hur det påverkar Sverige, vilka för- eller nackdelar som EU har nationellt. Något som spelar extremhögern rakt i händerna.

Det måste finnas en annan väg.

EUROPA STÅR INFÖR enorma utmaningar. Hela generationer av unga människor i Spanien, Grekland, Italien, Portugal – och Sverige – får aldrig chansen att börja bygga det där livet som hägrat i horisonten så länge. Enorma skuldberg, nedskärningar i offentlig sektor och hög arbetslöshet har raserat förtroendet för folkvalda och understryker behovet av en union som förmår tackla framtidens utmaningar.

Förhoppningsvis kan årets val bli en väckarklocka, en påminnelse om att varje land för sig inte klarar av att lösa vår tids stora frågor. Utmaningarna är helt enkelt för stora, för gränslösa till sin natur, för att vi ska vända oss inåt. Det funkar inte längre att luta sig tillbaka i Sverige och peka på de där andra som misslyckats.

DEN GLOBALA KAPITALISMEN insåg snabbt potentialen i öppna gränser och globalisering. Större marknader innebar större potentiella vinster. På samma sätt kunde företag och lobbygrupper sätta press på enskilda länder att sänka sin bolagsskatt – det blev en tävling om att vara före-

tagen till lags för att bli vinnare i konkurrensen. Situationen är ohåll-bar. Kapitalismen har sprungit i kapp politiken, som fortfarande lever kvar i en nationell illusion. Alltför många, inte minst på vänsterkanten, tycks tro att gårdagens verktyg kan lösa dagens problem. Det håller inte. Mer än någonsin behövs reformer, idéer och politiker som vågar utvidga demokratin bortom nationalstaten, som ser potentialen i ett europeiskt samarbete som inte bara handlar om att skapa en marknad.

DET ÄR HELT enkelt dags att sluta betrakta EU som något som angår alla andra, inte oss. Vi är beroende av varandra för att kunna vända utvecklingen. Och jag är övertygad om att italienska socialdemokra-ter har mer gemensamt med svenska socialdemokrater än med höger-konservativa krafter.

SJÄLV HOPPAS JAG på en europeisk valrörelse som inte handlar om att kamma hem nationella fördelar på bekostnad av andra medlemssta-ter. Utan som faktiskt sätter ideologiska frågor i centrum. Som ställer höger mot vänster i en idéernas tävling om vilken riktning EU ska ta. Vill vi att den oregle-rade marknaden ska nöta ner välfärden, fackets inflytande och ungas möjlighet till en framtid? Eller kan vi tillsammans skapa en social union som garanterar både dagens och morgondagens européer rättvisa villkor, oavsett inom vilken del av Europa de växer upp i? S

Europa – hot eller möjlighet?

VÄLKOMMEN

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

FRIHET 4 2/2014

INNEHÅLL

9 TEVESPEL SOM FRIZON Kerstin Alex drömmer om en spelsfär som välkomnar och

inkluderar alla.

14 SKAKIGT BAKOM RATTEN Vad händer när svenska kollektivavtal inte längre gäller?

Frihet ger sig ut på vägarna för att undersöka hur den svenska transportsektorn påverkas av EU:s fria rörlighet.

22 KANDIDATERNA Ellinor Eriksson och Jytte Guteland toppar Socialdemokraternas

lista till Europaparlamentet. Läs om hur de vill förändra Europa.

26 EU – SÅ FUNKAR DET Frihetskolan guidar dig genom EU-krånglet.

28 DET BRUNA UNGERN Frihet besöker Ungern, landet där högerextremister har stor

makt, demokratin satts ur spel men där det också växer fram en alternativ proteströrelse.

44 FÖRBANNAD Författaren Kristian Lundberg, aktuell med den politiska

romanen ”Det här är inte mitt land”, skräms av den nyliberala tidsandan.

47 FOKUS SSU På besök hos SSU i Hofors. Evin Incir ny generalsekreterare för

Iusy. Porträttet med Adrian Ericson. Ellinor och Gabriel om EU-valet och SSU:s nya grafiska profil.

44

14

9

22

28

FRIHET 5 2/2014

FrihetBesöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 StockholmPostadress — Box 554101 31 StockholmLeveransadress —Luntmakargatan 53,101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00Mejl — info@frihet.seAnnonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02Prenumerationspris — 150 kronor/årTryck — Sörmlands Grafiska, KatrineholmUpplaga — 12 300 exemplar(TS-kontrollerat gällande 2013)Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

FrihetNummer 2/2014, årgång 96Utgivare —Frihet Media Ek. FöreningOmslagsbild —TexasjohnyAnsvarig utgivare — Daniel MathisenChefredaktör —Daniel Mathisen, 076 199 40 02daniel.mathisen@frihet.seAndreredaktör —John Antonsson, 076 199 40 02john.antonsson@frihet.seLayout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.seForm —Vår

Korrektur —Per AxelssonKrönikeporträtt —Annelie CarlströmMedarbetare 2/2014Chrissie Abbott,Eva Edsjö,Jessica Segerberg,Joakim Medin,Katrine Kielos,Kerstin Alex,Linus Fremin,Mattias Vepsä,Paula Wijk,Sara Hansson,Texasjohny,Thorkil Rothe,Tove Solbeckar

FRIHET 6 2/2014

MedarbetarenJoakim Medin,journalistÅlder: 29 år.Bor: Uppsala. Gillar: Pasta, resor, inspirerande dåd och människor.Ogillar: Högerextremism, ojämlikhet och kött.Ville bli som liten: Greenpeaceaktivist, eller nästa Bo Landin.

Du skrev reportaget om Ungern i det här numret av Frihet. Vad berörde dig mest under resan? – Den osminkade och råa rasismen mot romer, hos visst folk. Men också frustrationen hos många unga människor, som tappat tron på både politik och framtid. Det var lätt att stöta på spegelbilder av sig själv, som levde i ett samhälle med helt andra svårigheter och orättvisor än i mitt eget land. Vad har du gjort tidigare? – Bland annat bott i Libanon sommaren 2013, för att rapportera om flyktingströmmen från Syrien. Jag har även en lärarexamen så vid sidan av skrivandet var jag även volontärlärare för flyktingbarn. När du inte jobbar, vad hittar du på då?

– Umgås gärna med vänner, nya som gamla, och försöker lära mig så mycket som möjligt om problem och lösningar i samhället. Hemma eller på resande fot.Vad kännetecknar ett bra reportage? – Närvaron. Och i ämnen jag skriver om, att läsarna ska kunna se mönster och stora perspektiv på bara några få tidningssidor. Däri ligger den stora utmaningen. Var hittar du inspiration? – I det som kan engagera mig själv, och som jag känner är en viktig del av vår egen historieskrivning.Vad önskar du mest av allt just nu? – Att den tråkigare delen av utvecklingen i Ungern inte blir en förebild på annat håll i Europa. Eller längre bort, för den delen.FO

TO: S

OFI

E G

ÖST

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn)Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.Adress: Frihet, Box 554, 101 31 StockholmE-post: info@frihet.se

Jag har blivit skallad av en nazist en gång. Det var mitt på dagen, mitt på Östra Storgatan vid Hoppets torg. Det var motsol så jag såg inte hur hans ansikte såg ut, jag såg bara att han hade rakad skalle och nazi-tatueringar. Han var förmodligen ganska full, för han missade mitt ansikte och träffade axeln i stället. Det gjorde inte det minsta ont. En annan gång blev jag jagad av tre nazister, fram tills att jag hann springa på en buss och busschauffören stängde dörren mitt i ansiktet på dem. Jag satt kvar på bussen i fem stationer, trots att jag nästan var hemma där jag klev på bussen, och fick gå hem i den mörka och kalla höstnatten. Jag har hört det ropas ”sosse-hora” efter mig på stan från unga med rakade skallar.

Den 22 juli 2011 satte jag igång min telefon efter att ha haft den avstängd ett par dagar medan jag var på semester. Jag hade 16 mis-sade samtal från vänner som inte visste var jag var, och undrade om jag var en av dem. Ifall jag hade åkt på besök till AUFs sommarläger det här året, och ifall jag befann mig på den ön.

För några månader sedan attackerade nazis-ter ett helt fredligt tåg mot rasismen i samhäl-let. Och för en månad sedan blev en SSU:are

i Malmö misshandlad mitt på stan för att hon var socialdemokrat, antirasist och feminist.

Min bestämda åsikt har länge varit att det inte är nazisternas fel att deras rörelse växer. Det är inte deras excellenta marknadsföring och deras utomordentliga folkrörelsearbete som gör att fler blir nazister. Det handlar om att samhället blir mer och mer tudelat och att det är lätt att bli förbannad, arg och ledsen på det. Det är bara det att de har valt fel sak att vara förbannade på. Vi socialdemokrater är alltid de som borde sträva efter att samhället ska bli enat, att alla riktar sin ilska mot orättvisor istället för mot varandra. För det krävs att vi ger förutsättningarna för det. Vi måste se till att varje ungdom har en fritidsgård att gå till, att skolorna i alla våra kommundelar är de bästa skolorna att gå på och att integrationen i kommunen inte utlämnas till att Folkpartiet får leka med frågan för prestigens skull. När Sverige blir styrt av socialdemokrater i både riksdag och kommunfullmäktige runt om i landet är det en av våra största uppgifter.

Där börjar det antirasistiska arbetet. Men en sak som har visat sig de sista åren är att nazister och rasister inte är en angelägenhet som kan utlämnas till att det är AFA eller Revo-lutionära Fronten som får köra bort rasisterna när de attackerar demonstrationståg eller att de är de enda som nazisterna känner utgör ett hot mot dem. Det är nämligen inte bara

mot AFA eller RF som nazisterna utgör ett hot mot. Vi socialdemokrater står definitivt i deras skottlinje. Vi måste därför i högsta grad fortsätta kämpa för alla människors lika värde och visa rasister och nazister att vi aldrig låter oss tystas. Det är det enda sättet att motarbeta dem. Ju mer de sprider sina åsikter desto mer måste vi sätta emot genom att sprida antira-sistiska budskap. Hur mycket vi än får utstå längs vägen. /Carolina Pettersson

Brev!Ni kan aldrig tysta oss

BILD: ELLIN

OR H

AM

MA

RSKÖ

LD

FRIHET 7 2/2014

När jag och min familj för ett år sedan flyttade in i vårt hus utanför Nelson Mandela Bay/Port Elizabeth la vi märke till människor som hämtade vatten från bensinmacken i vårt kvarter. De bar stora hinkar i sina slitna händer och balanserade skickligt vattenfyllda byttor på sina huvuden. De var på väg mot skogen. Vi frågade våra närmsta grannar om de visste var dessa människor håller till. De skakade på sina huvuden. Det visade sig att ca 150 människor bor i ett slumområde knappt 500 meter från vårt hus. Så småningom ”letade” vi upp dem. Det tog ett tag att hitta området eftersom det är väl dolt i ett skogsparti i utkanten av ett villområde i stadsdelen Parsonsvlei. Sedan dess träffar vi dem regelbundet. Kommunala tjäns-temän har bett min fru att ”undvika de där, de är kriminella och kommer råna er”. Det är rent nonsens att kategorisera människor som krimi-nella bara för att de är fattiga. De bor i enkla skjul byggda av trasig plåt, brädbitar och kartonger. När det regnar in har de ett rent helvete. När det är varmt är det varmt som i en bastu. När det blåser hårt så lyfter taken. De hämtar som sagt sitt vatten på bensinmacken. De har inga toalet-ter, elektricitet eller andra bekvämligheter. De

lagar sin mat över öppen eld. Mary, en äldre kvinna har bott där i mer än 60

år. Hennes barn och barnbarn bor också där. Hen-nes mor och far är begravda i en dal ett stenkast från hennes väderbitna skjul. Fyra generationer från samma familj har växt upp där.

Förra året skulle hela området jämnas med marken och de boende tvångsförflyttas, så var det i alla fall tänkt. Det skulle byggas en privat skola. Den nye markägaren erbjöd dem som fri-villigt ville flytta 1 000 rand, motsvarande 600 kronor. Ett rent hån kan tyckas men för den som ingenting har, ett lockande tillskott. De lovades inga ersättningsbostäder, enda alternativ var att flytta till ett annat av de många slumområden som finns runt Nelson Mandela Bay. Som svar på att de stannade kvar har det byggts en vall av jord och sten som döljer slumområdet. De har gjorts osynliga. Från den rika sidan av vallen ser man inte skjulen. Och mellan vallen och den nybyggda privatskolan har det byggts en vaktkur. Markägaren ger sig inte. Han vill ha bort skjulen och har därför fört frågan vidare till domstol.

Utan undantag är alla som bor i slumområdet färgade eller svarta. Att förminska eller osyn-liggöra individer eller grupper är fruktansvärt kränkande. Det är rasism.

Att bo innanför en mur är mer vanligt än

ovanligt i Sydafrika. Murar som förhindrar ovälkomna besök, intrång och inbrott. Det är illa nog att människor ”valt” att ha en mur runt sitt hus. Det är ännu värre och ytterst cyniskt att bygga murar och vallar som förhindrar insyn till fattigdom och misär.

Trots att det byggts miljontals bostäder i Sydaf-rika under den senast 20-årsperioden är behoven långt ifrån tillgodosedda. Miljontals människor saknar drägliga bostäder. På nationell nivå säger sig ANC prioritera bostadsbyggandet.

I år är det 20 år sedan apartheid i Sydafrika avskaffades och demokratin infördes. Den 27 april 1994 fick alla i Sydafrika rösta. De flesta som då röstade gjorde det för första gången. Något stort var på gång. Efter många års kamp väntade något nytt, speciellt för den svarta majoriteten av befolkningen. Jag kommer ihåg nyhetsbil-derna från de långa köerna till röstlokalerna och bilder på glada och jublande människor. Folket i Sydafrika var i centrum och firade världens största antirasisthändelse.

Den 7 maj är det parlamentsval och regionala val i Sydafrika. Rekordmånga, 80 procent av den röstberättigade delen av befolkningen, har registrerat sig för att rösta. Köerna till valloka-lerna kan bli ännu längre än vad de var för 20 år sedan. /Leif Mettävainio

Vad hände sen? ”Ett jobb att dö för”, Frihet 4/2013

ILLUSTR

ATION

: CAM

ILLA FRA

NTZELL

Under sensommaren förra året begav sig Frihet ut i Smålands skogar för att besöka Ingenjörsbataljon 2 i Eksjö. 60-talet soldater roterade mellan olika övningsstationer medan regnet öste ner. Vinkeln i reportaget var att det nya yrkesförsvaret – som ersatt värnplikten – stött på problem med rekrytering och kvalitet. Var femte

soldat hoppade av utbildningen inom ett år, och flera av soldaterna Frihet intervjuade uttryckte besvikelse över bristande kvalitet och tveksamma civila meriter. Fordonsföraren Anton Andersson kommenterade läget:

– För många slutar och kvaliteten blir lidande. De som inte kom in till värnplikten har ofta större chans att komma med nu,

det säger något.Sedan dess har trenden

förstärkts ytterligare. Enligt en undersökning av Svenska Dagbladet lämnar i dag sju av tio av dem som rekryteras till yrkesförsvaret utbildningen innan kontraktstiden löper ut. Trots det menar försvarsminister Karin Enström (M) att det är för tidigt att dra några slutsatser av resultatet.

De osynliga

FRIHET 8 2/2014

HALLÅ DÄR!FO

TO: P

RIV

AT

– En tankesmedja kan inte vara en kampanjorganisation

JESPER BENGTSSONNy chef för tidskriften och tankesmedjan Tiden.

Du har blivit chef för såväl tidskriften Tiden som tankesmedjan Tiden, som tidigare hette Arbetarrörelsens tankesmedja. Hur kommer det sig att verksamheterna slås ihop?

– Det var något som kom ut av diskussionen när jag rekryterades. Det handlade lite om hur hela arbetet skulle organiseras. I och med att vi är en liten tankesmedja med ganska få per-soner är budgeten begränsad. Vi måste fördela arbetsuppgifterna på ett bra sätt. Kommer läsarna av Tiden märka någon skillnad?

– Ja absolut. Det kommer att innebära en delvis ny sorts tidning men vi ska fortsätta ha ett idépolitiskt innehåll. Men vi jobbar på en ny form och mitt fokus har alltid legat på det internationella och det kommer märkas i tid-ningen också. Hur kommer tankesmedjan förändras?

– När vi byter namn gör vi ju en nystart. Vi kommer jobba mer offensivt med att få ut våra tankar och våra rapporter och våra argument. Det kommer också ske en förskjut-

ning med mer arbete runt globalisering och internationella frågor. Sedan kommer inte allt handla om det. Går det att lyfta blicken och analysera under ett valår?

– Vår ambition är att göra det. Om vi skulle dras in i valrörelsefasen på något sätt skulle vi inte göra ett bra jobb. En tankesmedja kan inte vara en kampanjorganisation, så är det baraÄr det meningen att tidningen ska hjälpa tankesmedjan?

– Tidningen är en egen del av tankesmedjan men kommer inte följa tankesmedjans dagord-ning. Vi har kvar redaktionskommittén som kommer utifrån. Tidningen kommer inte skriva om rapporter helt självklart, men det är klart att de frågor som smedjan tycker är relevanta kommer fi nnas med i tidningen också.Hur ska ni göra för att slå igenom i medierna?

– Vi tror att vi kan hitta de frågor som pro-blematiserar vänsterns villkor och hitta förslag på vägar framåt. Grunden är att ett idogt arbete till slut får genomslag.

FACKLEDARE GRIPNA I SYDKOREA

Fem av det sydkoreanska järnvägsfackets ledare har fängslats för ”ekonomisk obstruktion” efter protester mot privatisering av landets järnvägar. Ursprungligen misstänktes 195 fackmedlemmar för det löst defi nierade brottet. De fem gripna ledarna överlämnade sig själva till polisen efter en längre tid på fl ykt. I sökandet efter fackliga aktivister har sydkoreansk polis stormat och slagit sönder järnvägsfacket KCTU:s huvudkontor i Seoul. Över 100 000 protesterade mot de hårda tagen mot fackliga aktivister.

SJ DRAR ÅT SVÅNGREMMEN

Tågbolaget SJ har varslat omkring 400 av de anställda för att spara en miljard kronor de kommande tre åren. 200 personer försvinner från huvudkontoret och 18 så kallade resebutiker runt om i landet stängs. Dessutom försvinner SJ:s callcenter i Tranås. Britta Lejon, ordförande fackförbundet ST, beklagar beslutet:- Beslutet hade delvis kunnat undvikas. Om SJ tagit tag i det tidigare hade det inte behövt bli så smärtsamt. Det är dålig tajmning eftersom järnvägen är i behov av stora investeringar.

”Vem bryr sig om vad facket tycker?”JOHAN LINDHOLM, FÖRBUNDSORDFÖRANDE I BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET, ÄR BEKYMRAD ÖVER ATT FACKFÖRENINGAR HAR ALLT MINDRE INFLYTANDE I SAMHÄLLET. (BYGGNADSARBETAREN)

84Så mycket ökade antalet heroinrelaterade dödsfall med i New York 2010–2012. Skådespelaren Philip Seymour Hoffman dog av en överdos av drogen tidigare i år.

PROCENT

FRIHET 9 2/2014

GÄSTKRÖNIKAILLU

STRATIO

N: TEXA

SJOH

NY

“Kan du ens spela?”

Kerstin Alex är spelkritiker och medverkar bland annat i Aftonbladet, FZ, Borås Tidning och P3 Spel.kerstinalex.jobb@gmail.com

TEVESPEL ÄR FÖR hormonstinna tonårspojkar. Den och många andra fördomar har spelentu-siaster fått dras med i flera decennier. Trots brist på akademiska underlag likställs intresset med knark och pekas ut som bakomliggande orsak till allt från skolmassakrer till Sveriges sjunkande skolresultat. Om inte kulturformen totalignoreras i mediala sammanhang får den, trots ökad uppmärksamhet, trängas på ytterst liten yta.

VI ÄR HELT enkelt inte välkomna in i det kul-turella finrummet. Det har gjorts klart för oss så många gånger nu. I stället får vi skamset stå utanför i korridoren och vänta på att släppas in. Men som kvinnlig entusiast och kritiker slutar inte utanförskapet här. Jag tillåts inte ens ställa mig i korridoren och vänta bland de andra. Killar accepteras inträde om de säger att de gillar tevespel, medan jag tvingas genomgå ett flertal test. Blicken känns igen – skepsisen i killars ögon när jag nämner att jag minsann också spelar. Så sent som häromveckan var jag med om det igen. Efter att ha berättat om mitt yrke som kritiker och svarat rätt på ett tiotal frågor fick jag äran att svara på den slutgiltiga: ”Men ... kan du ens spela då?”

DEN HÄR GÅNGEN räckte det tack och lov med att svara ja. Men många gånger har jag även behövt bevisa det genom att prestera bättre än dem. Först då slutar de titta snett på mig

och börjar se mig som en i gruppen. Jag har tyvärr blivit van vid att behöva försvara mitt spelintresse. Från klasskamrater som tyckt att jag varit töntig och från föräldrar som trott att jag utsatt deras barn för något skadligt. Ironiskt nog även från dem som själva vet hur det är att behöva försvara kulturformen. Som från killar som tror att jag som tjej ljuger och bara vill ha uppmärksamhet, och från dem som tycker att jag är en sexig gamerbrud – så länge jag inte öppnar käften.

FÖR NÅDE MIG som öppet begär att spel-branschen ska växa upp. Som tröttnat på killars fördomar gentemot mot mig som kvinna och samhällets fördomar om spelare. Som vill visa andra att vårt fritidsintresse förenar människor, har en positiv inverkan på folks psykiska hälsa och är ett bra mycket mer effektivt läroverktyg än böcker och film. Spelare klagar på att de inte tas seriöst. Ändå tror vissa att problemet helt och hållet ligger i omgivningen. Jag håller inte med. För att vi ska accepteras krävs det att vi granskar vår kulturkonsumtion på samma sätt som film-, musik- och litteraturkritiker gjort i alla tider. Och ärligt talat – gör man det så borde vem som helst inse att spel sällan hål-ler måttet. Allvarliga problem som sexism och rasism har ignorerats alldeles för länge. Även bristen på mångfald bland karaktärer, utvecklare och kritiker har gått obemärkt

förbi. Något som ifrågasatts först nu när vi som står utanför i korridoren ryter ifrån.

JAG ÄR ETT levande bevis på att kulturformen tilltalar fler än tonårspojkar. Ändå får jag höra att jag ska gå tillbaka till köket – där slynor som jag hör hemma. Men korridoren till det kulturella finrummet är stor nog åt oss alla. Allt jag vill är att få ställa mig där. Utan att behöva rättfärdiga mitt intresse, utan att behöva bli kallad hora och utan att behöva vara mitt kön framför passionen som egent-ligen förenar oss. Men nej. För nåde mig, fe-minazisten som mer än gärna bankar på dörren åt oss alla. S FO

TO: G

ENU

SFO

TOG

RA

FEN

FRIHET 10 2/2014

ILLUSTR

ATION

: AN

NELIE CA

RLSTRÖ

M

“Om någon har illusionen att de

kan hota den iranska nationen så behöver

de glasögon.”Hassan Rouhani, Irans president, twittrar

om krigshotet mot landet.

”Hade det hänt på Oscarsgalan hade det blivit ramaskri.”KOMIKERN KODJO AKOLOR OM ATT HA PRESENTERATS MED ORDEN ”NU BLIR DET FÄRGFILM” PÅ GULDBAGGEGALAN. (AFTONBLADET)

TILLVERKNINGSINDUSTRIN

GRANSKAS

Kläm- och skärskador, belastningsskador och buller. Olyckor inom tillverknings-industrin är långt fler jämfört med övriga arbetsmarknaden. Därför granskar nu Arbetsmiljöverket branschen för att komma till rätta med problemen. Tidigare inspektioner har visat brister i besiktning av utrustning, bristande rutiner och för dåliga skydd. Sammanlagt ska omkring 1 000 arbetsplatser besökas av myndigheten.

VÄLKOMMEN HEM –

TILL 200 FLADDERMÖSS

En skadedjursutrotare i den amerikanska staden Louisiana gjorde nyligen en häpnadsväckande upptäckt i samband med ett rutinjobb. Lägenheten i fråga hade varit tom i två veckor sedan den förra hyresgästen lämnat den. I stället bodde där hela 200 fl addermöss. Den typ av fl addermöss som befolkar regionen tillhör en koloniserande art, så en fl addermus attraherar snabbt tusentals nya.

PEPPARSPREJ I STÄLLET

FÖR DEODORANT

En 20-årig kvinna i den tyska staden Würzburg orsakade visst tumult i samband med ett klubbesök tidigare i år. När hon var på toaletten och skulle använda sin deodorant råkade hon ta fel och använde pepparsprej i stället. Sprejen spred sig snabbt över hela byggnaden och klubben fi ck evakueras. Pepparsprej innehåller ett icke-dödande naturligt ämne som efterliknar extremt stark chili. Effekten blir att ögon och lungor tillfälligt slås ut. Det är förbjudet att inneha pepparsprej i Sverige.

attraherar snabbt tusentals nya.

25STYCKENBYGGNADSARBETARE OMKOM I SAMBAND MED BYGGANDET AV OS-KOMPLEXET I SOTJI, RYSSLAND.

GER INTE UPP HOPPET

En japansk man vid namn Yasuo Takamatsu förlorade sin fru Yuko i samband med tsunamikatastrofen 2011. Trots att det snart är tre år sedan hon försvann har Yukos kropp aldrig återfunnits. För att göra allt i sin makt att hitta sin Yuko påbörjade Yasuo under förra året en dykutbildning. Han tog lektioner varje dag efter jobbet och nyligen klarade han slutprovet, vilket gör att han kan söka efter sin Yuko på egen hand.

BYGGNADSARBETARE OMKOM I SAMBAND MED BYGGANDET AV OS-KOMPLEXET I SOTJI, RYSSLAND.

GER INTE UPP HOPPET

En japansk man vid namn Yasuo Takamatsu förlorade sin fru Yuko i samband med tsunamikatastrofen 2011. Trots att det snart är tre år sedan hon försvann har Yukos kropp aldrig återfunnits. För att göra allt i sin makt att hitta sin Yuko påbörjade Yasuo under förra året en dykutbildning. Han tog lektioner varje dag efter jobbet och nyligen klarade

vilket gör att han

”Förvirring och växande desperation.”ANN-CHARLOTTE MARTEUS, LEDARSKRIBENT PÅ EXPRESSEN, SVARAR PÅ FRÅGAN OM HUR HÖGERN MÅR JUST NU.

FRIHET 11 2/2014

GABRIEL WIKSTRÖM,

ORDFÖRANDE SSU

SARA SKYTTEDAL,

ORDFÖRANDE KDU

SKILJELINJEN

Borde det vara lättare att utvisa EU-medborgare?

Fråga Tove om relationer och sex!Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Det känns oskönt när killen kommer in i mig.

SEXSPALTEN

Jag är en tjej på sexton år som haft sex med tre olika killar. Jag tycker oftast det är jätteskönt när killen smeker mig eller slickar mig och tvärtom. Problemet är att jag inte gillar när killen kommer in i mig. Det känns oskönt och det känns som att kroppen inte riktigt vill. Jag skulle helst bara vilja hångla och ha oralsex, men det känns som att alla förväntar sig något mer och då blir det oftast så. Tror du att det går att hitta en kille som vill ha sex på samma sätt som jag?

– Vad bra att du känner efter vad som känns bra och mindre bra när du har sex! Du har redan kommit på fl era saker som du tycker är jättesköna och en sak som du inte gillar att göra. Du har också upptäckt att det fi nns förväntningar på hur sex ska gå till.

Många tänker sig att heterosex ska betyda att en kille penetrerar en tjej. Ord som ”förspel” ger en bild av att andra sätt att ha sex – som oralsex och smeksex – är något som ska komma innan det ”riktiga” sexet. Den föreställningen gör att en del inte riktigt känner efter vad de vill utan bara kör på efter vad de tror att man ska göra.

Det är synd att det är så, eftersom det fi nns så otroligt många olika sätt att ha sex på och alla gillar olika. Det skulle vara toppen om vi kunde se alla olika sexpraktiker som jämställda, för inget är ju bättre eller viktigare än något annat. Det viktiga är

att alla som är med på sexet tycker att det är skönt.Jag är övertygad om att du kan hitta killar som

vill ha sex på samma sätt som du. Det är inte ens säkert att de tre killar du haft sex med egentligen tycker att omslutande sex (till exempel när en fi tta

omsluter en kuk) är det skönaste. De kanske också tyckte att det bara ”blev så”. Ett tips är att prata om vil-ka olika saker man gillar. En del föredrar att prata innan de har sex, andra vill hellre prata eller använda kroppsspråket för att kom-municera under tiden. Att du vet vad du själv vill är en bra början. Kom ihåg att du aldrig behöver göra något som känns oskönt. Det fi nns ju så mycket härligt att ägna sig åt i stället!

POLITISK KALENDER 9 APRIL – 22 MAJ

9 april. Parlamentsval i Indonesien.

13 april. Presidentval i Makedonien.

1 maj. Arbetarrörelsens internationella högtidsdag.

3 maj. FN:s internationella dag för pressfrihet.

7 maj. Parlamentsval i Sydafrika.

16 maj. Fackförbundet IF Metall håller sin tredje ordinarie kongress i

Stockholm.

22 maj. Val till Europaparlamentet i samtliga medlemsstater.

– Vi tycker att regelverket för att utvisa brottsliga EU-medborgare ska bli tydligare och innefatta fl er brottstyper, exempelvis grov stöld och bedrägeri. Varför då?

– Vi ser en ökning av antalet

fi ckstölder, i exempelvis Stockholm. Ökningen är rejäl och följer inte utvecklingen för andra brott. Vi vill skydda dem som utsätts för dessa brott och se till att polisen har verktyg för att hantera detta problem.Är inte det ett hot mot den fria

rörligheten?– Det är naturligtvis tragiskt

om så sker, och det är en justitiefråga som ska åtgärdas. Men vi ska akta oss för att inskränka viktiga friheter till följd av att vissa kriminella missbrukar dem.

– Nej. Den fria rörligheten är en grundpelare i EU. Börjar man rucka på den kan man ifrågasätta hela EU-samarbetet. Det fi nns de som menar att det motverkar brottslighet, hur ser du på det?

– Jag tror inte man löser

organiserad brottslighet med att utvisa människor. Snarare genom bättre samarbete mellan polisen i de olika länderna. Jag tror att de som skulle riskera att utvisas är människor som tigger. Människor som behöver hjälp.Hur ska man hjälpa dem?

– I stället för att bråka om var människor kommer från måste man ha en fungerande socialtjänst och arbetsförmedling och erbjuda möjlighet till skola för barnen och möjlighet att lära sig svenska och få jobb för vuxna.

”Det viktiga är att alla som är med på sexet tycker att det är skönt.”

FRIHET 12 2/2014

STÖD UTSATTA BARN OCH UNGA

I SVERIGE!bris.se/gava

eller pg 901504-1. Sms:a ”bris100” till 72909

och skänk 100 kr.

FRIHET 13 2/2014

När kvinnor tystnar

KRÖNIKAILLU

STRATIO

N: C

HR

ISSIE AB

BOTT/N

U AGEN

CY

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

JAG BRUKAR FÖRSÖKA vara kreativ, inte för-dömande.

Min fyraåriga bonusdotter har den senaste tiden adderat prinsessor till sin tidigare in-tressekatalog av djur, pirater och brottnings-matcher.

Det går väl inte att undvika. Det prinsess-industriella komplexet spottar ur sig leksa-ker och sagor i en aldrig sinande ström av rosa. Det mesta kommer med en värld där utseende, prylar och prinsar har oproportio-nerligt stor betydelse.

Vad finns att göra annat än genusteore-tiskt ”rekonstruera”.

Vi tittar i Disneyfierade bilderböcker och jag frågar: ”Vad jobbar prinsessan med?”

Det fungerar över förväntan.En lång diskussion följer om att just den

här prinsessan antagligen är arkitekt.

BARN ÄR MINDRE fördomsfulla än vi. Det finns inget i deras värld som säger att en tjej i rosa paljettklänning och guldkrona inte också kan vara ingenjör, arkitekt och byggnadsarbetare. Till och med den enda barbien (”burbie”) i lek-sakslådan har en lysande karriär.

Det stora problemet inträffar vid Den lilla sjöjungfrun.

I HC Andersens originalversion är sagan om sjöjungfrun som vill bli människa en sorglig sak. Hon förälskar sig i en stilig prins, uppsöker en sjöhäxa och ber denna förvandla hennes fiskstjärt till människoben.

Häxan säger ja, men kräver att sjöjung-

frun i utbyte ska ge upp sin röst.I en brutal scen skär häxan av sjöjungfruns

tunga. Det är en berättelse om att bli stympad och tystad för att bli älskad av en man. Disneys version är en något snällare variant.

MANIPULERA DIN KROPP och ge upp din röst för kärlek och kvinnlighet. Nästan alla kvin-nor som deltar i den offentliga debatten kän-ner till den. Den brittiska professorn Mary Beard skrev nyligen en essä i London Review of Books om kvinnors tystnad.

I den västerländska litteraturen är uppma-ningen till kvinnan att inte tala en av de äldsta. I den klassiska litteraturens värld får kvinnor bara tala offentligt i två sammanhang. Anting-en som offer, eller som försvarare av barn och familj. I de klassiska dramerna talar kvinnan högt om sin tro innan hon kastas till lejonen, el-ler vittnar mot den furste som våldtagit henne.

Du får försvara dina egna eller andra kvin-nors intressen. Vad du däremot inte får göra är tala för män eller för samhället som helhet.

NÄTHATSDEBATTEN I SVERIGE förra året handlade om hot, kränkningar och ting som till stor del är olagliga. När en femtedel av kvinnliga kolumnister och ledarskribenter övervägt att sluta på grund av sexuella kränk-ningar har vi ett yttrandefrihetsproblem. Ho-ten mot kvinnliga politiker på alla nivåer är också högst reella.

Vad jag främst lärde mig av debatten var att det mesta som folk sagt till mig om näthat

inte stämde. I åratal hade jag fått höra att det sista man skulle göra var att berätta.

Men det rakt motsatta hände. Jag och många med mig fick mindre hot och mindre hat som en konsekvens av den offentliga de-batten. Tystnad lönade sig inte. Naturligtvis.

”FÅR KVINNOR VARA offentliga utan att krän-kas sexuellt?” är en fråga som vi tyvärr fortfa-rande måste ställa. Men vi behöver också ta den längre. Till hur flickor varje dag väljer att sitta tysta i skolbänken eftersom de har lärt sig att det är viktigare att vara tilltalande än att vara genuin som kvinna.

Vi skär av tungan på flickor långt tidigare än vi vill kännas vid. Diskussionen om kvin-nors röster måste breddas. Från att bara handla om hoten och hatet till att handla om kvin-nors hela möjlighet att tala i samhället.

Och inte minst för hela samhället. S

FRIHET 14 2/2014

VägkaosetTusentals lastbilar rullar dagligen illegalt i Sverige, med chaufförer som tjänar långt under svenska kollektivavtal. Frihet skildrar en transportmarknad där extrem avreglering hotar chaufförernas rättigheter.TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: MATTIAS VEPSÄ

FRIHET 15 2/2014

Tony

Joha

nsso

n har

kört

lastb

il i öv

er 15

år oc

h älsk

ar

frihe

ten m

ed jo

bbet.

Däre

mot är

han o

rolig

för a

tt EU:

s

inre m

arkn

ad sk

apar

en ne

gativ

löne

spira

l som

hotar

säke

rhete

n på v

ägar

na.

FRIHET 16 2/2014

KLOCKAN ÄR HALV sex på morgonen sent i februari. Dimman ligger tät över industritomten i Vallentu-na, en kommun norr om Stockholm. Tony Johans-son öppnar dörren till husvagnen och promenerar de 50 metrarna till åkeriet på andra sidan vägen. Han tar dagens första kaffe i det lilla lunchrummet på hörnet av byggnaden. Genom fönstret skymtar

en vit lastbil, fordonet där Tony tillbringar merparten av dygnets vakna timmar.

– Jag började köra lastbil 1997, då för ett bolag nere i Holland. Tu-rerna gick över hela Europa, det blev ofta långa sträckor. 2003 började jag köra för ett danskt åkeri, med fasta turer till Nyköping, säger han och drar händerna mot varandra.

I DAG HAR Tony kört byggmaterial i norra Stockholm. Egentligen bor han i Oxelösund men för att få timmarna och lönen att gå ihop bor han i en husvagn intill åkeriet under veckorna. På fredag eftermiddag går personbilen ner till familjen. Han justerar träskorna på fötterna och berättar om livet som lastbilschaufför.

– Friheten. Det är det bästa. Att ingen bestämmer när jag ska ta

lunch eller rast, att det går att styra själv. – Jag har alltid haft bra villkor och fast, kollektivavtalsenlig lön.

När jag jobbade i Holland var det holländsk lön, i Danmark dansk lön. Det var inga konstigheter.

I SAMBAND MED EU-utvidgningen 2004, då unionen fick ytterligare tio medlemsstater i östra Europa, förändrades förutsättningarna för transportbranschen. Eftersom EU har en så kallad inre marknad, med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, utmanades den svenska transportbranschen. Inom transportsektorn har problem med så kallat cabotage, chaufförer som kör illegalt till löner under svenska kollektivavtal, skapat en negativ lönespiral och urholkat fackets rättigheter. Förutom att jobba heltid som lastbilschaufför är Tony även ordförande för åkerisektionen i Transports Stockholmsav-delning. Tony vill vända på trenden.

– Vi försöker värva med det vi kallar Startpunkten, där du får veta hur facket funkar och så. Det gäller att hitta intresserade. Vi har upp-sökarveckor då vi åker ut och träffar chaufförer, men de flesta är ute och far överallt. Det gäller att pricka in raster längs vägarna och så, det är en utmaning.

När E

U utvi

dgad

es m

ed yt

terlig

are t

io med

lemss

tater

år 20

04 fö

ränd

rade

s

spelr

egler

na på

tran

spor

tmar

knad

en. I

dag s

akna

s sky

dd fö

r koll

ektiv

avtal

och l

öntag

ares

rätti

ghete

r, men

ar To

ny Jo

hans

son.

FRIHET 17 2/2014

– Det är inget problem i sig att människor kommer hit och jobbar, tvärtom. Problemet är företag som inte sköter sig, driver ner löner och försämrar villkor.

MAGNUS FALK, UTREDARE på fackförbundet Trans-port, menar att vad som hänt på EU-nivå fått dra-matiska konsekvenser för den svenska transport-marknaden.

– Marknadsöppningen har öppnat spelplanen något enormt. Det är intressant att det är först nu som debatten drar igång. Vi har sett problemen sedan 2006, något år efter EU-utvidgningen. Sve-rige var ett av få länder som saknade övergångs-regler. Det är inget problem i sig att människor kommer hit och jobbar, tvärtom. Problemet är företag som inte sköter sig, driver ner löner och försämrar villkor.

– Bara häromveckan varslade Green Cargo en fjärdedel av sina anställda, det är ingen slump. De kan inte mäta sig mot den illegala konkurrensen.

Enligt Magnus behöver lagstiftningen inom EU ses över. De ekonomiska rättigheterna för företag måste motsvaras av sociala rättigheter för medborgare.

– Vi är faktiskt helt överens med arbetsgivarna om att transportbranschen behöver regleras. De vill också ha ordning och reda. De enda som egentligen driver frågan om ytterligare avreglering är EU-kommissionen.

– Skiljelinjen går snarare mellan öst och väst, där fackföreningar i Östeuropa har svårt att vin-na förtroende. Under kommunisteran var facket snarare en förlängning av makten, inte en organi-sation för arbetares rättigheter. Det är en enorm utmaning för oss.

FÖRÄNDRINGEN HAR VARIT märkbar även ute på vä-garna, berättar Tony Johansson.

– Olyckorna ökar. Många hoppar över raster, äter i bilen. Lasterna måsta hinnas med och bilen blir överlastad. Det är helt fel. Chaufförerna stres-sar och får nästan panik för att hinna.

– Det har dykt upp fler oseriösa aktörer som inte betalar schysta löner. Vi har inte längre lika löner i

Magnus Falk, utredare på

fackförbundet Transport, hoppas

att EU-valet ska skapa en förändring.

Tony tar en cigarett i entrén till

tvätthallen. I bakgrunden syns husvag-

nen där han bor under veckorna, på helgen

tar han bilen till familjen i Oxelösund.

FRIHET 18 2/2014

Sverige, det är bolagen som bestämmer. Det är inte så många som har fast månadslön längre, något som skapar stress för chauffören att nå upp till en viss volym.

DET FACKLIGA ARBETET är centralt för att alla, även europeiska chauf-förer, ska ha bra villkor och löner enligt honom. Han har själv råkat ut för oseriösa åkare och hamnat i kläm när minsta möjliga kostnad varit det viktigaste för den som beställer.

– Jag har blivit lurad på pengar, inte fått någon lön och så. Jobbat gratis mer eller mindre. Det hängde nog ihop med att branschen blev mer pressad, det blev en jakt på kostnader och då är lönen en stor del av det.

Erfarenheten tände något hos honom. Tony ville inte att andra chaufförer skulle råka ut för samma sak som han själv.

– Jag blev mer och mer engagerad i facket, ville hjälpa andra. Ingen ska behöva jobba gratis. Varför ska jag tillbringa hela dagarna i en lastbil om jag inte får något för det?

Dörren rycks upp. ”Nycklar och grejer, var lägger man det?”, hörs en mansstämma.

– Där borta, där ute, säger Tony och sveper med handen mot kor-ridoren utanför.

Att vara medlem har alltid varit självklart. Han är från ett arbetar-hem, förklarar Tony.

– Ja, det är klart att jag tillhör det röda laget så att säga. Hemma var det socialdemokratiskt från början, det var partiet som represen-terade oss.

Ovanför diskbänken står mikrovågsugnarna på rad, på den rutiga duken på bordet ett par koppar och en välanvänd burk örtsalt. Ena väggen pryds av en piltavla. Just nu planerar Transport i Stock-holmsregionen en demonstration mot illegal cabotageåkning. Bud-skapet är tydligt: De som jobbar i Sverige ska ha rätt till samma villkor som svenskar.

– För mig är det så självklart, tycker Tony Johansson.

LÖNEKONKURRENSEN FRÅN DEN europeiska lastbilstrafiken har väckt både frustration och ilska hos många av de mer etablerade chaufförerna i Sverige. Något som inte sällan resulterat i att europe-iska chaufförer fått utstå glåpord och ibland till och med våld.

– Det är spänt på vägarna, det är det. De försöker hitta på djävulskap mot varandra. Hatet riktas mot chaufförerna för att de kommer hit och tar jobb. Men det är fel. Det är inte hans fel, det är systemet. Vi försöker informera och samverka med fackförbund i Europa för att fler ska orga-nisera sig. Som det är nu spelas chaufförerna ut mot varandra.

Ilskan mot lönekonkurrensen har fått följden att sympatierna för Sverigedemokraterna är utbredd bland Transports medlemmar. För några år sedan tog förbundet beslutet att utesluta medlemmar med offentliga uppdrag i SD. Magnus Falk på Transport igen:

– Det är lättare att bli sur på din granne. Det är där SD:s fram-gångar har sin grogrund. Vi är ett av de förbund som har många sverigedemokrater bland medlemmarna, trots att vi utesluter aktiva sverigedemokrater.

– Sitter du i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna delar du inte fackets grundläggande värderingar. Har man en rasistisk ideo-logi delar man inte vår tanke.Vad skulle behövas för att komma till rätta med problemen?

– Reglerna för cabotage finns men måste bli hårdare. Klampa bilen och kräv böter. Där är en modell som skulle funka. Svårare att fuska, helt enkelt.

– Har du en överlast i Tyskland kan du få böter på 50 000–60 000 och då betala på plats. Här får du en böteslapp, sedan är det bara att slänga den. Det blir för mycket jobb. Lås fast bilen och så får åkaren lösa ut den när böter är betalda.

– Vi vill se sexsiffriga bötesbelopp, tillägger Magnus Falk.

– Det är spänt på vägarna, det är det. De försöker hitta på djävulskap mot varandra. Hatet riktas mot chaufförerna för att de kommer hit och tar jobb. Men det är fel. Det är inte hans fel, det är systemet.

FRIHET 19 2/2014

ILLEGAL CABOTAGETRAFIK

Cabotage är transport av passagerare eller gods inom ett lands gränser, utförd av ett företag som är registrerat utanför landet. Internationella lagar tillåter oftast inte att denna typ av tjänster utförs utan ett särskilt tillstånd. Däremot är det vanligtvis tillåtet att utföra transporter till eller från annan stat. Det kan även vara tillåtet att utföra transporter till ett annat land och sedan fortsätta transporten inom landet.Våren 2013 genomförde Henrik Sternberg, forskare vid Lunds tekniska högskola, en studie sponsrad av Transport om problemen med illegal cabotagetrafik i Sverige. Till sin hjälp hade han 5 000 frivilliga som rapporterade in observationer av utländska lastbilar med hjälp av en mobilapplikation. Med information från omkring 163 000 observationer har Sternberg därefter kartlagt cabotagetrafiken. Den viktigaste slutsatsen från studien är att tusentals fordon bryter mot reglerna för tillfälligt cabotage, då de mer eller mindre aldrig lämnar Sverige.Studien kommer att följas upp och utökas under året, för att bland annat granska de sociala aspekterna av olaglig cabotagetrafik, chaufförernas villkor samt kartlägga dem som köper de olagliga tjänsterna av utländska transportföretag.

TRANSPORTBRANSCHEN

Enligt officiell statistik var den totala mängden gods som transporterades inom Sverige 584 miljoner ton år 2010. Den största godsmängden, 86 procent, transporterades på väg, följt av järnväg med 11 procent. Endast 3 procent av den totala godsmängden transporterades inom Sverige via sjötransporter. Inrikestransporterna av gods med flyg var i sammanhanget försumbara. De senaste tio åren har utlandstrafiken femfaldigats. Lastbilstransporterna av gods sker främst på korta sträckor, över hälften av mängden gods transporteras kortare än 50 km. Dessa transporter sker främst inom bygg- och anläggningssektorn. Endast 3 procent av godsmängden transporteras längre än 500 km. I dessa långa transporter utmärker sig varugrupparna livsmedel, drycker och tobak, styckegods och samlasta gods samt varugruppen transportmedel med vardera 14 procent av sina transporter längre än 500 km.De svenska lastbilarna utför det mesta av det officiellt rapporterade transportarbetet i Sverige. De utländska lastbilarna stod under 2010 för 8 procent av den totala transporterade godsmängden och 20 procent av transportarbetet. De utländska lastbilarna dominerar dock godstransporterna till och från Sverige, med undantag av trafiken till och från Norge, där fördelningen mellan svenska och norska lastbilar är ungefär lika.

Källa: Trafikanalys.

Prob

lemen

inom

tran

spor

tbra

nsch

en ha

r fun

nits u

nder

många

år, m

en de

t är f

örst

nu m

edier

och p

olitik

er re

ager

ar.

Socia

ldemok

rater

nas p

artile

dare

Stefa

n Löfv

en gi

ck ny

ligen

ut oc

h krä

vde o

rdnin

g och

reda

på vä

garn

a.

FRIHET 20 2/2014

I VALET TILL Europaparlamentet 2004 hade socialdemokraten Anna Hedh stöd från bland annat just Transportarbetareförbundet. Då lo-vade hon bland annat att driva frågor om hur transportbranschen kunde bli mer rättvis. Men lite hände. Tony förklarar att det gjorde honom och många besvikna. Den här gången hoppas han att Johan Danielsson, utredare på LO och kandidat till Europaparlamentet för Socialdemokraterna, ska förändra situationen.

– Hon vände kappan efter vinden och struntade i det. Så jag hoppas att Johan fixar det här. Sedan får vi se vad de andra vill där nere. Jag har aldrig varit där själv och sett hur det funkar.

Tidigare i år presenterade S-ledaren Stefan Löfven ett åtgärdspaket för att lösa problemen på de svenska vägarna. Löfven kallar situa-tionen för vägarna ”laglös” och vill se hårdare kontroller och högre böter. Men den nationella politiken räcker inte för att komma till rätta med situationen, tycker Johan Danielsson.

– Den svenska transportmarknaden är ett tydligt exempel på hur EU:s friheter krockar med den svenska kollektivavtalsmodellen. Blir jag invald i Europaparlamentet vill jag driva en linje för att EU ska garantera sociala rättigheter.

VI SITTER I den så kallade LO-borgen, LO:s förbundskontor i cen-trala Stockholm. Framför entrén till byggnaden står en staty före-ställande August Palm, socialistisk agitator och en av förgrunds-gestalterna för den svenska socialdemokratin. Rummet har högt i tak, ornament från förra sekelskiftet och utsikt över Stockholms innerstad. Johan Danielsson tycker att socialdemokratin var för naiv och vaknade upp för sent när det gäller vilka problem som upp-stod med EU:s inre marknad. I EU:s fördrag står det att människor som kommer till exempelvis Sverige ska ges samma behandling som medborgare i landet, det vill säga samma rättigheter och skyl-digheter. Problemet uppstår när företag tar med sig arbetskraft och hänvisar till lagstiftning i ursprungslandet.

– Problemen har vuxit under lång tid. Det var egentligen med Lavalfallet, byggandet av en skola i Vaxholm år 2004, som diskussio-nen började. Vad händer med en union där marknaden är gemensam, men kostnaderna för arbetskraften varierar?

Sedan EU-utvidgningen 2004 har högern dominerat politiken i Eu-ropa på både nationell och europeisk nivå. Det har fått konsekvenser

för inriktningen på arbetsmarknaden, enligt Johan Danielsson.– Högern har varit helt ointresserad av att trygga arbetarnas rät-

tigheter, tvärtom har de gjort allt för att riva upp dagens regleringar. Samtidigt hände inte särskilt mycket under tiden socialdemokra-

tiska regeringar dominerade Europas politiska landskap.– Det kunde gjorts betydligt mer när vi hade möjligheten att faktiskt

få igenom förändringar. Kanske fanns det en naivitet. Problemet är att fackliga rättigheter och regleringar ses som hinder för fri rörlighet, när det i själva verket är en förutsättning, säger Johan Danielsson.

– Företagens affärsidé är ju att konkurrera om löner och kostnader, då måste vi vara en motkraft till det.

JOHAN DANIELSSON SPÅR att konfliktlinjen i valet till Europaparla-mentet blir betydligt mer framträdande jämfört med tidigare. Ideologi snarare än nationell tillhörighet kommer dominera.

– Den förskjutning, triangulering, som Anders Borg och Fredrik Reinfeldt gjort när det gäller skattepolitiken finns inte när det gäller arbetsmarknadsfrågor. Den svenska regeringen är helt ointresserad av att ta tag i de här frågorna. Höger står mot vänster.

– I stället kommer de förmodligen försöka utmåla oss som främ-lingsfientliga. Men det handlar inte om det, det handlar om var vårt fokus ligger. Ska vi solidarisera oss med företag eller med människor?

Han menar att transportsektorn behöver högre böter, tryggare an-ställningar och en politik som vänder EU:s avregleringstrend.

– Fortsätter avregleringen innebär det en dödsstöt för hela trans-portsektorn, det är jag övertygad om, förklarar Johan Danielsson.

TONY JOHANSSON FINGRAR upp en cigarett ur fickan och tänder den. Ljuset från tändaren reflekteras i vattenfläckarna på golvet i den stora tvätthallen där vi står.

– Förr var det viktigt att vara med i facket men nu säger många att det är vi som skapat problemen. Facket får lida för vad andra gör. Men det är viktigare än någonsin att organisera fler. Vi får rapporter om anställda som börjar prata, om facket blir hotade av arbetsgivaren. Klimatet hårdnar.

– Facket kan förändra, kan bli stark om vi får medlemmar. Om fler inser värdet. S

– Problemen har vuxit under lång tid. Det var egentligen med Lavalfallet, byggandet av en skola i Vaxholm år 2004, som diskussionen började. Vad händer med en union där marknaden är gemensam, men kostnaderna för arbetskraften varierar?

FRIHET 21 2/2014

Joha

n Dan

ielss

on, k

andid

at till

Euro

papa

rlamen

tet,

går t

ill va

l på a

tt säk

ra so

ciala

rätti

ghete

r och

stop

pa

den v

åg av

avre

glerin

gar s

om EU

geno

mfört.

TRANSPORTARBETAREFÖRBUNDET

Svenska Transportarbetareförbundet är ett fackförbund inom LO som bildades 1897 och har cirka 63 000 medlemmar.Förbundet grundades som ett renodlat hamnarbetarförbund, och än i dag organiseras många arbetare i hamnen. Därutöver har Transport medlemmar i en rad olika branscher och yrkesområden inom transportnäringen:

• Åkerichaufförer (den största gruppen medlemmar).

• Taxi-, färdtjänst- och bussförare.• Lager- och terminalarbetare.• Tidnings- och reklamdistributörer.• Personal inom civilflyget som flygtekniker,

flygmekaniker, flygtankning, lastare och fraktflyg med flera.

• Väktare och andra yrkesutövare inom bevakningsbranschen.

• Personal på företag verksamma inom biluthyrning och bilvård samt däckverkstäder.

• Olika arbetstagargrupper inom petroleumbranschen, t ex bensinstationspersonal och oljedistributörer.

• Hamnarbetare.• Renhållningsarbetare, sanerare och

deponiarbetare.

Transports uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet. Dessutom ska förbundet arbeta för politisk, social och ekonomisk demokrati.

VAXHOLMSKONFLIKTEN

Vaxholmskonflikten var en arbetsrättslig konflikt i Sverige 2004–2005 på ett bygge i Vaxholm utanför Stockholm. Konfliktens parter var å ena sidan det lettiska byggföretaget L&P Baltic Bygg, å andra sidan det svenska fackförbundet Byggnads. Efter en begäran om förhandsavgörande av Arbetsdomstolen dömde EG-domstolen 18 december 2007 till L&P Baltic Bygg AB:s fördel, men i februari 2013 slog FN-organet ILO fast att domen stred mot föreningsrätten och har gett regeringen i uppgift att ändra lagen och betala tillbaka skadeståndet till Byggnads.

TJÄNSTEDIREKTIVET

Tjänstedirektivet var ett förslag om fri rörlighet av tjänster inom EU och trädde i kraft 2006, med implementering från och med 2009. Direktivet utarbetades under flera år och det första förslaget möttes av omfattande kritik. Ursprungslandsprincipen, det vill säga att löner och villkor från hemlandet ska följa med löntagaren till annat land, var ett hot mot kollektivavtal och riskerade social dumpning, enligt fackliga organisationer i Europa. Ursprungslandsprincipen slopades efter hand i det slutliga förslaget.

FRIHET 22 2/2014

EllinorE

LLINOR ERIKSSON ÄR SSU:s förbundssekreterare och den unga kandidaten på Socialdemokraternas lista till Europaparlamentet. Nu vill hon ta kampen mot höger-extremismen.

Ellinor är 25 år och har varit förbundssekreterare för SSU i två och ett halvt år. Dessutom är hon vice ordfö-rande för Young European Socialists, YES.

– Det jag har sett genom mitt arbete i YES är att krisen är verklig. Det är så lätt att läsa om krisen och tycka att saker inte är bra. Men att på riktigt träffa människor som säger att de inte vet om de kan få jobb eller måste flytta till ett annat land, det ger krisen kött och blod.

Varför vill du sitta i Europaparlamentet?– Det är något som har växt fram. Vi hade en diskussion om att

vi behöver fler unga på listorna. Då var det någon som föreslog mig. Jag funderade ganska länge. Men jag brinner för socialdemokratisk politik och internationella frågor och tänkte att det skulle vara kul att väljas till att vara en socialdemokratisk röst i Europa.Vad vill du göra i parlamentet?

– Jag vill vara politiker där, jag ser fram emot att debattera och rös-ta mot högern. Att få skriva fram egna förslag och söka stöd för dem.

NÄR TERRORISTEN ANDERS Behring Breivik attackerade SSU:s syskonorganisation AUF på Utöya 2011 lovade Ellinor sig själv att fortsätta kampen mot högerextremismen.

– Då lovade jag mig själv att jag ska fortsätta kämpa mot det här resten av livet, för dem som inte fick kämpa vidare, och mot det som gärningsmannen stod för.

– Den kampen behöver tas i Europaparlamentet där många av de jäkligaste och vidrigaste kommer sitta. Det är där många av de viktiga frågorna kring asyl- och flyktingpolitiken beslutas. Så om jag ska leva upp till mitt löfte är Europaparlamentet en bra plats att göra det på.

Kampen mot extremhögern vinns inte genom informationskam-panjer, enligt Ellinor Eriksson. Snarare handlar det om att möta den bruna vågen med mer jämlikhetspolitik.

– Det är inte konstigt att rasismen växer i ett Europa där den eko-

nomiska krisen har slagit hårt. Klyftorna har ökat, människor har blivit av med jobbet.

SOM DET ÄR nu har Socialdemokraterna sex ledamöter i Europaparla-mentet. Ellinor Eriksson står på listans sjundeplats.

– Gör vi ett bra val kommer jag in. Blir valresultatet som sist kom-mer jag förmodligen inte in. Jag kommer inte driva en krysskampanj. SSU:s upplägg handlar om att få fler att rösta på Socialdemokraterna. Vi brukar ligga ungefär tio procentenheter under det man gör i riks-dagsvalen. Främsta förklaringen till det är att det är så få som röstar. Bland unga är det bara 37 procent. När inte ens halva befolkningen röstar så är det de med högst utbildning och med bäst inkomst som går till vallokalerna. Vi måste få våra klassiska väljare att rösta.

IBLAND HAR DET skojats om att EU-parlamentet är sista utposten för politiker. Dit gamla ministrar och riksdagsledamöter skickas för att invänta pensionen. Nu är det flera unga på listan och Ellinor tror att det har att göra med ett nytt tänkande inom Socialdemokraterna.

– Jag tycker att det är mycket som förändras i vårt parti kring hur det varit och hur det faktiskt blir den här gången. Mycket som var självklart innan håller på att luckras upp. Det tror jag beror på att man varit i opposition i så många år och på riktigt börjat fundera vad man ska stå för. Nu kan man lika gärna börja i Europaparlamentet som sluta där. Vilka för- och nackdelar är det för SSU att ha en förbundssekre-terare i EU-parlamentet?

– Jag tror att en stor fördel är att ha förtroendevalda som har politiskt tunga uppdrag och kan driva SSU:s politik i praktiken och därmed ge legitimitet till organisationen. En nackdel kan förstås vara att lite mindre tid får läggas på SSU. Samtidigt så vet jag med mig själv att SSU är min högsta prioritet. Det är det allra viktigaste. De som känner mig vet att jag prioriterar ner annat i mitt liv för SSU. De som borde vara oroliga är mina privata vänner, min familj och min sömn. S TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: EVA EDSJÖ

EUROPA VÄLJER

FRIHET 23 2/2014

ELLINOR ERIKSSON Ålder: 25 år.Gör: Förbundssekreterare SSU.Plats på listan: 7.Hjärtefrågor: Unga människors villkor, antirasism, jämställdhet.Lyssnar på just nu: Icona Pop och Patti Smith

FRIHET 24 2/2014

JytteH

ON ÄR SSU:S förra förbundsordförande och nu vill hon till Bryssel. Med drömmar om det sociala Europa vill hon definiera om EU-politiken. Nu är hon trea på Socialdemokraternas lista till EU-parlamentsvalet.

Länge, kanske ända sedan 90-talet, har det funnits en tanke hos Jytte Guteland om att politiken är gränslös.

– Under tiden jag blev politiskt aktiv var det mycket fokus på hur EU skulle fungera i framtiden. Från socialde-mokratiskt håll pratade vi mycket om det sociala Europa. Så samti-digt som jag fick mitt engagemang så såg jag att EU var en plattform för att förändra.

I SLUTET AV 90-talet var många av Europas stora länder socialdemo-kratiskt styrda. Det pratades om vänstervindar i Europa. Numera styrs EU-parlamentet och många av EU:s länder av högern. Jytte Gu-teland tror att högerstyret kan brytas i maj.

– Om man vill bryta utvecklingen från de senaste femton åren som inneburit en åtstramningspolitik som lett till fler arbetslösa, växande klyftor och starka bruna vindar. Om man vill vända det så är valet ett fönster för förändring. Jag vill att Socialdemokraterna och SSU tar det ledarskapet i Sverige och visar att vi vill se ett annat Europa.

Ofta diskuteras det vad EU ska och inte ska göra. Du pratar om de sociala frågorna, vad ska EU göra och inte göra där?

– Jag har blivit mer övertygad om att det inte handlar om mer eller mindre EU. Det handlar om vilken riktning vi ska ta. Om vi vill värna allas lika värde, sociala rättigheter och jämlikhet, då måste vi vara det parti som brinner mest för utveckling och att se till att leda utveck-lingen. Då är det fokus på klimatomställning, forskning, fler jobb. Det måste vara socialdemokratins överlevnadsstrategi.Hur ser politik för social jämlikhet ut på Europanivå?

– Det är flera delar. Dels ska Socialdemokraterna se att det längtas efter ett ledarskap. Det nya ledarskapet måste fokusera på att skapa vägar framåt för människor. Det är stimulanspolitik för att skapa

jobb. Vi måste stimulera grön omställning. Det spelar roll om man pratar ungdomsarbetslöshet eller åtstramning på toppmöten.

JYTTE GUTELAND HAR ett block framför sig. Hon sitter i ett konferens-rum på sin arbetsplats, tankesmedjan Global Utmaning. Hon har ett fullspäckat schema där jobb och politik får brottas om uppmärksam-heten. Någon knackar på dörren och vill flytta ett möte. Hon säger okej och börjar berätta om de tre områden hon vill fokusera på om hon blir parlamentariker.

Det första handlar om att hon vill att EU-parlamentet får ett nytt le-darskap som prioriterar jobb och fördelningspolitik. Det andra hand-lar om miljö och klimatomställning.

– Klimatarbetet kan inte bara ske i miljöutskottet. Miljöpolitiken i EU är viktig eftersom det är fri rörlighet av varor, och då är vi bero-ende av att gemensamt fatta beslut om vad de får innehålla.

Det tredje området är mänskliga rättigheter. Guteland är ordfö-rande för Svenska Irankommittén och har sedan SSU-tiden ett starkt engagemang för ett fritt Palestina och Västsahara.

– Där kan EU verkligen göra skillnad. Inte minst genom handelsav-tal och regler för rovfiske vid Västsaharas kust.

– För egen del vill jag jobba med frågor om barns rättigheter. Jag tycker att det borde finnas en EU-kommissionär som har ansvar för barns rättigheter. Som det är nu finns det EU-länder som tillåter barnaga och barn som drunknar i Medelhavets vatten när de försöker fly till Europa. EU har inte bara ett ansvar för de barn som finns inom gränserna utan också för dem som finns utanför. Hur ska Socialdemokraterna göra för att lyckas lika bra i EU- som i riksdagsvalet?

– Jag tror det handlar om att det inte får bli en självuppfyllande profetia. Då kommer det bli så. Då legitimerar man ett bristande en-gagemang. Vi behöver i stället säga att vi längtar efter nytt ledarskap och kavla upp ärmarna och göra det vi kan för ett bättre Europa. S TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: EVA EDSJÖ

FRIHET 25 2/2014

ELLINOR ERIKSSON ÄR SSU:s förbundssekreterare och den unga kandidaten på Socialdemokraternas lista till Europaparlamentet. Nu vill hon ta kampen mot höger-extremismen.

Ellinor är 25 år och har varit förbundssekreterare för SSU i två och ett halvt år. Dessutom är hon vice ordfö-rande för Young European Socialists, YES.

– Det jag har sett genom mitt arbete i YES är att krisen är verklig. Det är så lätt att läsa om krisen och tycka att saker inte är bra. Men att på riktigt träffa människor som säger att de inte vet om de kan få jobb eller måste flytta till ett annat land, det ger krisen kött och blod.

Varför vill du sitta i Europaparlamentet?– Det är något som har växt fram. Vi hade en diskussion om att

vi behöver fler unga på listorna. Då var det någon som föreslog mig.

Jag funderade ganska länge. Men jag brinner för socialdemokratisk politik och internationella och tänkte att det skulle vara kul att få vara vald av och vara en socialdemokratisk röst i Europa.Vad vill du göra i parlamentet?

– Jag vill vara politiker där, jag ser fram emot att debattera och rös-ta mot högern. Att få skriva fram egna förslag och söka stöd för dem.

NÄR TERRORISTEN ANDERS Behring Brei-vik attackerade SSU:s syskonorganisation AUF på Utöya 2011 lovade Ellinor sig själv att fortsätta kampen mot högerextremis-men.

– Då lovade jag mig själv att jag ska fort-sätta kämpa mot det här resten av livet, för dem som inte fick kämpa vidare, och mot det

JYTTE GUTELAND Ålder: 34 år.Gör: Utredare på tankesmedjan Global Utmaning.Plats på listan: 3.Hjärtefrågor: Vill använda EU till att arbeta för mänskliga rättigheter och en grön omställning.Lyssnar på just nu: Kents “La Belle Epoque”.

FRIHET 26 2/2014

FrihetskolanTEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Det här är EU

HISTORIA

Andra världskriget tog slut 1945. Priset för kriget betalades i miljon-tals människoliv. Kontinenten låg i ruiner. Efter kriget gjordes det flera försök att ena länderna. 1949 bildades Europarådet som den första alleuropeiska organisationen. Och 1951 bildades Kol- och stålgemen-skapen. De närmaste årtiondena genomfördes flera förändringar som gjorde att de västeuropeiska länderna närmade sig varandra. 1993 genomfördes stora förändringar och Europeiska gemenskapen blev Europeiska unionen. Sverige folkomröstade om EU-medlemskap 1994. 52,3 procent röstade ja.

Den 25 maj är det val till Europaparlamen-tet. Den enda del av EU som är direktvald av medborgarna. Det här är EU:

UTVIDGNINGEN

EU:s utvidgning har skett i vågor. Som när Sverige, Finland och Österrike blev medlemmar 1995. Men den största omstöpningen och utvidgningen av EU genomfördes 2004. Då blev unionen 25 istället för 15 länder. Det var ett stort steg då unionen gick från att vara en angelägenhet för Västeuropa och i mångt och mycket en gemenskap av länder som tillhörde den icke-kommunistiska delen av Europa. I dag har EU 28 medlemsländer.

EU:S GRUNDLAG

Stora delar av Sveriges politik styrs i dag av EU. Det går helt enkelt inte att fatta vilka lagar som helst i de olika medlemsländerna. Grundlagen är grundad på tre fördrag. Så sent som 2005 kom ett försök att införa en helt ny konstitution. Sverige skulle ta beslutet i riksdagen men efter att bland annat Frankrike sagt nej i en folkomröstning antogs inte den nya konstitutionen. I stället togs Lis-sabonfördraget 2009 som delvis liknade konstitutionen.

EMU

EMU är förkortningen för Ekonomiska och monetära unionen. Det sista stora steget i införandet skedde 1 januari 2002. Då ersatte euron de nationella valutorna i de länder som gått med. ECB är den gemensamma centralbanken för de länder som gått med i EMU. 2003 hade Sverige folkomröstning om att gå med där nej-sidan fick 55,9 procent, ja-sidan 42.

Potentiella kandidatländer

Kandidatländer

Medlemsstater från start

Stater anslutna1973

Stater anslutna under 80-talet

Stater anslutna under 90-talet

Stater anslutna 2004

Stater anslutna 2007

Stater anslutna 2013

FRIHET 27 2/2014

SÅ FUNKAR EU

EU-NÄMNDEN

Den finns för att regeringen ska kunna vara säker på att de har förankring i riksdagen när det gäller de frågor som tas upp i EU. I EU-nämnden sitter det personer från riksdagens alla partier.

Beslut inom EU måste gå genom EU:s ministerråd, som har en minister från varje medlemsland. När beslut ska fattas i ministerrådet måste regeringen samråda med EU-nämnden. Eftersom en förhandling i ministerrådet innebär att viktiga beslut fattas måste regeringen veta att de har stöd i EU-nämnden innan ett möte i ministerrådet.

PARLAMENTET

Efter 2014 ska Parlamentet ha 751 ledamöter, 20 från Sverige. Till skillnad från i riksdagen kan de som sitter i EU-parlamentet inte lägga fram egna förslag. Däremot är EU-parlamentet med och lagstiftar. Ledamöterna i EU-parlamentet är inte organiserade efter nation, utan efter partitillhörighet.

De största grupperna är EPP och ESP. EPP är en högergrupp där mode-rater och kristdemokrater sitter. EU-parlamentet har utskott med uppgift att bereda förslag och komma med så kallade betänkanden. Det finns 20 ständiga utskott.I riksdagen är det vanligt med debatter om olika förslag, ofta från regeringen. Eftersom EU-parlamentet inte har rätt att föreslå egna lagar arbetar EU-parlamentet med att granska förslag från EU-kom-missionen.Även om EU-parlamentet inte kan lägga förslag kan organet uppmana kommissionen att lägga fram förslag.

EUROPEISKA RÅDET

Europeiska rådet består av EU-ländernas statsministrar, EU-kommissio-nens ordförande och Europeiska rådets ordförande. Europeiska rådet fattar beslut om EU:s politiska inriktning och i känsliga frågor som inte kan fattas lägre ner. Besluten fattas oftast i konsensus, alltså att alla är med på det.

MINISTERRÅDET

Formellt heter det egentligen Europeiska unionens råd. Ministerrådet är tillsammans med EU-parlamentet lagstiftare. Det består av en minister från varje land, vilken minister som är med på möten beror på vilken fråga som ska behandlas. Ländernas röst räknas olika beroende på hur stor befolkningen är. I känsliga frågor måste alla vara överens.

KOMMISSIONEN

Europeiska kommissionen är kanske EU:s mäktigaste del. Främst för att det bara är kommissionen som får lägga förslag i de flesta av områden EU bestämmer över. Varje land har en kommissionär och de har olika ansvars-områden. Sveriges EU-kommissionär är Cecilia Malmström som har ansvar för inrikes frågor.

EUROPADOMSTOLEN

EU-domstolen har som roll att tolka lagar och lösa olikheter som kan komma när länder och myndighe-ter inte är ense.

KRITIK

När Sverige gick med i EU var debatten många gånger hetsig. Inte minst inom Socialdemo-kraterna som var delade. Medlemskapet och folkomröstningen var en oerhört splittrande historia. Så pass splittrande att när det första EU-parlamentsval Sverige deltog i hade Social-demokraterna två listor. En för EU-vänner och en för EU-kritiker. En stor del av kritiken grundade sig på att Sve-rige tappade i självbestämmande och att EU var allt för marknadsanpassat.

Potentiella kandidatländer

Kandidatländer

Medlemsstater från start

Stater anslutna under 80-talet

Stater anslutna under 90-talet

Stater anslutna 2004

Stater anslutna 2007

Stater anslutna 2013

FRIHET 28 2/2014

SMYGDIKTA TUREN

Konservativa lagar, nyfascism och korruption. Den ungerska högerregeringen har genomfört Europas största politiska omvandlingar. Frihet träffade landets gräsrotsvänster inför valet i april.TEXT: JOAKIM MEDIN FOTO: THORKIL ROTHE

FRIHET 29 2/2014

Vikto

r Orb

án. L

ande

ts pr

emiär

ministe

r, som

börja

r visa

upp a

llt mer

odem

okra

tiska

, auk

toritä

ra dr

ag, e

nligt

prote

strör

elsen

Szoli

darit

ás.

FRIHET 30 2/2014

VLADIMIR PUTIN OCH Viktor Orbán står tysta bred-vid varandra på trappan till parlamentet i Buda-pest. Bredvid dem står ännu en Putin och Orbán, sedan ännu ett par. Vinterdagen är råkall, men de 25 aktivisterna bakom pappmaskerna rör sig inte ur fläcken. Det är fackföreningsrörelsen Szolida-ritás som har en i raden av sina aktioner, den här

gången för att protestera mot beslutet att låta Ryssland bygga ut kärnkraftverket i staden Paks. För tio miljarder euro, som lånas från just Ryssland.

NÅGRA AKTIVISTER FRÅN Szolidaritás talar om dubbelmoralen hos premiärminister Viktor Orbán och hans högerregering. Å ena sidan

gör de nationalistiska utfall mot EU och sina kritiker, om att det nya Ungern aldrig kommer att låta sig domineras av utländska krafter igen. Å andra sidan skuldsätter landet sig nu massivt via Ryssland. Orbán har kunnat stifta hundratals nya och djupt kritiserade lagar de senaste åren, genom en två tredjedelars majoritet i parlamentet.

– Det är ett problem att de vill bygga upp sin makt kring allting, men ett större problem att de är så dåliga på att göra det. Som det är nu fungerar inte regeringen, säger Áron Tanos, 26 år.

Han är aktivist i Szolidaritás sedan bildandet 2011. Rörelsen skapa-des som ett samarbete mellan några av landets största fackföreningar och medborgaraktivister från olika håll. När Ungern skakades av demonstrationer för pressfrihet, sedan regeringen infört restriktiva medielagar, skapades nya gräsrotsrörelser. Däribland Szolidaritás.

FRIHET 31 2/2014

Fack

förbu

ndsrö

relse

n Szo

lidar

itás p

rotes

terar

, efte

r att

rege

ringe

n helt

själv

skuld

satt l

ande

t till R

yssla

nd

för et

t nytt

kärn

kraft

verk

sbyg

ge.

Nu när fascistpartiet Jobbik vinner allt större infly-tande och mänskliga rättigheter begränsas är arbe-tet viktigare än någonsin, menar Tanos.

– Vi kan bara vinna valet på gatorna. Genom att sprida vårt budskap till folk, från dörr till dörr, säger han och sätter på sig en mask föreställande premiärministern.

Det är här Erik Almqvist, tidigare ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, valt att bosätta sig, efter den ökända järnrörsskandalen i november 2012. Och Almqvist tycker att Ungern, ”där genus och mångkulturalism inte är domine-rande”, är en förebild för Sverige.

”När Ungern skakades av demonstrationer för pressfrihet, sedan regeringen infört restriktiva medielagar, skapades nya gräsrotsrörelser. Däribland Szolidaritás. Nu när fascistpartiet Jobbik vinner allt större inflytande och mänskliga rättigheter begränsas är arbetet viktigare än någonsin.”

UNGERNS FÖRVANDLING

Ungerns stora politiska förvandling de senaste åren har både blivit uppmärksammad och väckt oro. I valet 2010 vann högerpartiet Fidesz med Viktor Orbán i spetsen en jordskredsseger över socialistpartiet MSzP. Den stora majoriteten har gett Fidesz mer eller mindre fria händer att staka ut Ungerns politiska väg. Därmed har hundratals nya lagar kunnat stiftas, liksom en helt ny konstitution under loppet av bara en månad – som redan skrivits om fem gånger. I dag har partilojalt folk placerats ut i viktiga samhällsinstitutioner, som samtidigt försvagats. Grundlagen definierar nu familj som något mellan man och kvinna. Hemlöshet har kriminaliserats i konstitutionen och kan leda till både böter och fängelse. En ny lag om religion har dragit tillbaka statliga erkännanden av ett flertal kyrkor och samfund. Ett helt nytt valsystem har skapats, vars valkretsar gynnar Fidesz. Arbetslöshetsersättningens omfång har skurits ner till bara 90 dagar, och fattiga människor tvingas ut i offentliga och underbetalda arbetsprogram för att kunna fortsätta få bidrag från det sociala skyddsnätet. 2014 har regeringen monopoliserat all framställning och distribution av skolböcker; i fortsättningen ska två statliga böcker per ämne gå att välja mellan. Och på allt detta finns det ett fascistparti i bakgrunden som ökat i inflytande och ser nationalistiska hjärtefrågor förverkligas genom regeringspolitiken.

KRITIKEN MOT LANDET

FN, Freedom House, Amnesty och andra människorättsgrupper, till och med USA:s förra utrikesminister Hillary Clinton, har kritiserat utvecklingen i landet. EU-kommissionen har protesterat mot maktkoncentrationen, mot möjliga brott mot EU:s lagstiftning om demokratiska funktioner och kontroller. Och en rättslig EU-granskning som presenterades i maj 2013 fastslog en rad demokratiska tillkortakommanden.

SZOLIDARITÁS

Sedan hösten 2012 ingår Szolidaritás i koalitionen Együtt tillsammans med några andra oppositionsgrupper. I januari 2014 utökade koalitionen sina allianser med socialistpartiet MSzP, så att en stor del av den demokratiska oppositionen nu samlats för att besegra Fidesz i vårens val. Ideologiska skiljaktigheter verkar ha lagts på hyllan.

FRIHET 32 2/2014

4K de

lar ut

flygb

lad oc

h sam

lar un

dersk

rifter

i Bud

apes

ts

tunne

lbana

för a

tt spr

ida or

det o

m ett u

ppro

r mot

eliten

.

NÅGRA SOM INTE delar hans åsikt står utspridda en sen eftermiddag och delar ut flygblad vid tunnelbanan under Moskvatorget. Med förbipasserande står de unga aktivisterna från ett annat parti, vänsterpartiet Fjärde republiken (4K), och diskuterar politik och uppror. De menar att Ungerns tredje republik, som etablerades 1989, har fallit. I dag är den ersatt av ett odemokratiskt, aukto-ritärt samhällssystem. Utvecklingen har pågått i flera år, men i januari 2012 lagstiftade regeringen faktiskt också bort ordet ”repu-blik” från landets officiella namn. Nu måste därför en ny och bättre fjärde republik etableras, som dessutom måste ha en betydligt mer demokratisk och inkluderande konstitution. 4K:s stora fråga i valet i april, är att förändringar måste komma genom folkomröstningar och en mer deltagande demokrati.

– De senaste 20 årens politik innan Orbán var en elitdemokrati. En för oligarker och inte för vanligt folk. För att kunna lyssna på folk, måste vi ha en mer deltagande demokrati, säger Réka Kinga Papp, 28 år och nyutsedd talesperson för 4K.

RÖRELSEN HON INGÅR i bildades redan 2007 av en grupp unga aktivis-ter som ville göra protestaktioner. Då hade stora demonstrationer och kravaller drabbat landet året innan, sedan en inspelning läckt ut där socialistpartiets dåvarande premiärminister erkände att han ljugit

för att dölja ekonomiska problem och kunna vinna valet. I tumultet kunde högern och Viktor Orbán vinna mark. 4K:s mål var i stället att ockupera offentliga utrymmen och göra något roligt i den politiska krisen. Det var först efter att Fidesz kommit till makten som 4K kände att situationen krävde något mer, och 2011 bestämde de sig för att bilda ett nytt socialdemokratiskt parti – en pånyttfödd vänsterkraft utan band till det gamla gardet. I maj 2012 hölls den första partikongressen.

– Men det tog ett och ett halvt år att bli registrerade som parti. Pro-cessen blockerades, vi tvingades upprepa kongressen. Till slut hade vi en protestaktion utanför domstolen, sedan tog det bara två dagar, förklarar András Istvanffy, ordförande i 4K.

Han menar att det här är representativt för dagens Ungern, där regeringen politiserat samhällsinstitutionerna. Unga, partiknutna advokater har placerats i rättssystemet, som ser till att motarbeta op-positionskrafter. Och det är inte ens säkert att de får order om det, utan de styrs av sin lojalitet.

– Det är inte som i en vanlig diktatur, där någon helt enkelt ringer och säger att ett visst parti inte får bli registrerat. Utan det sköts mycket smartare genom förhalningar och försvårningar, säger András Istvanffy.

PLATSEN DÄR VI står, Moskvatorget, heter egentligen numera bara så i folkmun. Sedan regeringen från 2013 gjort det olagligt att namnge

FRIHET 33 2/2014

– Det är inte som i en vanlig diktatur, där någon helt enkelt ringer och säger att ett visst parti inte får bli registrerat. Utan det sköts mycket smartare genom förhalningar och försvårningar.

offentliga platser efter auktoritära samhällssystem är allt kommunist-klingande nu hastigt borta. Men även här visar Fidesz en dubbelmoral genom att låta gamla tiders fascister och antisemiter finnas kvar i byggnadsnamn, parknamn och byster.

András Istvanffy vet att det riktats allvarlig internationell kritik mot den dramatiska utvecklingen i Ungern. Men ändå har inte några verkliga ingripanden inträffat. För samtidigt ingår Fidesz fortfarande som en helt vanlig medlem i EU-parlamentets högergrupp European People’s Party, där även Moderaterna och Kristdemokraterna ingår. Så sent som 2009 valdes Viktor Orbán till vice ordförande.

– Det är därför vi behöver ett nytt uppror mot samhällseliten, för-klarar András.

MOTSTÅNDET SYMBOLISERAS JUST nu av en muskulös man med yvigt hår och mustasch, som dominerar 4K:s högkvarter när vi kommer dit lite senare. Det ligger i ett gammalt statligt köpcentrum från det förra systemet, vid Blaha Lujza tér. I dag fungerar det som ett alternativt aktivisthus med föreläsningar, utställningar och små kontor för artis-ter och samhällsförändrare.

4K:s unga aktivister sätts genast i arbete framför sina datorer. Webbsidan ska uppdateras, kommentarer från nättroll besvaras, och ett nytt pressmeddelande skickas ut. Alla sitter tillsammans i ett enda rum, som utgör hela högkvarteret. 4K är en fattig rörelse, som lever på små resurser och ideellt arbete. Zsuzsanna, Kristóf och flera andra här är arbetslösa och jobbar enbart med partiet. De lever på lånade pengar som de hoppas kunna betala tillbaka efter valet. Bara Robert, en tatuerad rockmusiker, har haft turen att få jobb som säkerhetsvakt. Där tjänar han bara 1,5 euro i timmen.

– Det är arbetslösheten som gör att så många av oss kan vara så aktiva. Men många andra ger tyvärr upp och lämnar landet för att söka jobb utomlands.

4K har redan en lokalavdelning i Berlin. Och en ännu viktigare i London, som nu sägs vara Ungerns andra största stad på grund av den omfattande migrationen.

– Det finns folk som inte vill åka, men som tvingas för att de inte hittar jobb, eller inte står ut med det politiska klimatet. Mina gayvän-ner ger sig av. Vi vill att de unga ska ge landet en chans, innan de lämnar det, det är därför vi försöker starta det här upproret, säger Réka Kinga Papp.

Andr

ás Is

tvanf

fy, or

dföra

nde i

Fjärd

e rep

ublik

en (4

K), h

åller

en av

många

offen

tliga t

al om

prob

lemen

i lan

det

och b

ehov

et av

ett p

olitis

kt ny

tänka

nde.

Réka

King

a Pap

p, ny

tales

perso

n för

gräs

rotsp

artie

t Fjär

de re

publi

ken (

4K)

som vi

ll vän

da Un

gern

s utve

cklin

g vän

steru

t.

FRIHET 34 2/2014

HON PEKAR PÅ mustaschmannen på alla plakat och klistermärken. Det är György Dózsa, ledare för ett stort och historiskt bondeuppror 1514 mot den förtryckande samhällseliten. Slagorden runt hans ansik-te säger ”Dózsas folk, Nytt uppror”. I år, samtidigt som Ungern har sitt ödesdigra val, fyller upproret 500 år. Budskapet kan inte bli tydligare.

– Och vi har ett kommunikationsproblem. I Östeuropa är vissa vänsterord och perspektiv tabu, på grund av arvet från Sovjetkommu-nismen. Folk tror inte på dem längre. Så vi måste återuppfinna vårt språk och hur vi talar om samhällsorättvisor.

Att prata om arbetarklass och klasskamp ger dåliga associationer. 4K måste istället prata om ”vanligt folk”, och ända från medeltiden hämta György Dózsa som en historisk symbol för kamp mot den för-tryckande eliten.

I dag finns det både ett missnöje mot eliten och en djup besvikelse på det politiska systemet, som gör att folk letar nya alternativ, menar Réka Kinga Papp. Det är ett fruktbart men också farligt läge – för alla människor går inte åt ett progressivt håll. Det är hos de många frustre-rade ungrarna som även nazistpartiet Jobbik fått ett explosionsartat stöd och nära 17 procent av rösterna i valet 2010. Jobbik samarbetar med flera uniformerade, högerextrema milisgrupper som belägrat romska byar och kvarter i en kamp mot kriminell ”zigenarterrorism”. Partiet har orsakat flera antisemitiska skandaler och hyllar öppet den Hitlerallierade Horthyregimen (1920–1944) som fyllde Auschwitz med ungerska judar. Vid årsskiftet 2013 låg stödet för partiet på 14 procent.

– Vår generations uppgift är att vända utvecklingen. Jag vet inte om vi lyckas, men vi får i alla fall erfarenheter som kan användas i framtiden, säger András Istvanffy.

– Vår generations uppgift är att vända utvecklingen. Jag vet inte om vi lyckas, men vi får i alla fall erfarenheter som kan användas i framtiden.

FRIHET 35 2/2014

Györg

y Dóz

sa, le

dare

för b

onde

uppr

oret

1514

och s

ymbo

l

för at

t ett n

ytt up

pror

behö

vs m

ot de

n för

tryck

ande

elite

n.

FRIHET 36 2/2014

Áron

Tano

s är a

ktivis

t i Sz

olida

ritás

seda

n 201

1

för at

t stop

pa en

aukto

ritär

utve

cklin

g i la

ndet.

Prem

iärmini

ster V

iktor

Orbá

n, frå

n en k

reati

v akti

on dä

r

han s

om pa

ppfig

ur fä

ngsla

des u

tanför

parla

mentet

.

I EN GÄSTVÄNLIG pub på innergården i Fackförbundens hus hittar vi Áron Tanos igen. Här sitter Szolidaritás ofta och planerar sina pro-testaktioner. Väggarna är täckta av tidningsklipp och flaggor, och i ett hörn står en pappfigur i naturlig storlek av premiärministern. Den användes när de satte Orbán i fängelse framför parlamentet, för brott mot det ungerska folket, berättar Áron.

– Vi har en kampanj nu men är fortfarande beroende av att bygga den på en egen gräsrotsrörelse. Vi kan inte använda medierna, eftersom de of-tast är i Fidesz händer. Och de flesta stora anslagstavlorna i landet också.

På just dessa pågår det nu i stället en gigantisk högerkampanj i syfte att smutskasta den förenade oppositionen, berättar Áron. Le-darna för socialistpartiet, Demokratiska koalitionen, Együtt och Bu-dapests före detta socialistiske viceborgmästare är porträtterade som skurkar bredvid varandra. De håller namnskyltar i händerna, som på

amerikanska arresteringsfoton, och under står ”Förtjänar inte en till chans”. Senare har tankesmedjan CÖF, som anses starkt knuten till Fidesz, tagit på ansvaret.

– Vem gör så? De använder sin makt för att säga vad de vill om oss. Det är en skandal, men samtidigt kommer det en ny varje vecka, och jag tror att folk blivit vana vid det nu.

ÁRON TAR OSS med till rörelsens lokaler några våningar upp. Det här är kontoret med stort K, berättar han, där allting byggts upp ideellt och genom donationer. Här finns kampanjknappar, affischer, flyg-blad, facklor. Samlingar av vitröda Szolidaritásflaggor med logotypen baserad på 1980-talets polska och antisovjetiska fackföreningsrörelse Solidarnosc.

Stående mot en av väggarna finns två gigantiska, gyllene stövlar på

FRIHET 37 2/2014

– Vi har en kampanj nu men är fortfarande beroende av att bygga den på en egen gräsrotsrörelse. Vi kan inte använda medierna, eftersom de oftast är i Fidesz händer. Och de flesta stora anslagstavlorna i landet också.

en sockel. Alla som sett bilder från upproret mot Sovjetunionen 1956, vet att detta är ödet som drabbade den avskydda Stalinstatyn som då stod i Budapest. Den sågades av vid stövelskaften, och föll till marken.

– Jaha, titta, huvudet hittade tillbaka också, säger Áron och tar fram en guldfärgad skalle bakom en kartonglåda.

Men ansiktet föreställer inte Josef Stalin, utan Viktor Orbán. I sep-tember 2013 orsakade Szolidaritás stora rubriker både inhemskt och in-ternationellt, sedan de rest en nära fyra meter hög staty i huvudstaden, som kombinerade dragen hos både den gamle Sovjetledaren och Ung-erns nuvarande premiärminister. Efter några tal sågades statyn av vid stövelskaften, och precis som med Stalin 1956 lossnade Orbáns huvud från kroppen, för att sedan bäras runt av en triumferande folkmassa.

– Det finns sida efter sida med problem och lösningar, men i slutän-dan behöver folk något kraftfullt att relatera till. Om vi vill slå Fidesz

nu, måste vi göra det med deras egna metoder. Det här var något att samlas kring och kunna se att ”hallå, visst liknar han någon?”.

ÁRON FÖRKLARAR ATT vad som nu sker är likadant som under Sovjet-kommunismen i Ungern. Hur partiapparaten byggs ut, statliga monopol etableras, och all makt hamnar i en hand. Det finns en stor, medveten lucka mellan Orbán och alla andra i Fidesz, och en uppenbar personkult.

I dag är folk ibland faktiskt rädda. Rädda för att skriva under pro-testlistor, rädda för att dyka upp till demonstrationer, rädda för att öppet visa sin opposition, menar Áron.

– Det här valet är viktigt på så många sätt. Om Orbán vinner kan det här kopieras och påverka resten av Europa, hur de har byggt upp konstitutionen och sin makt. Det här kan bli en handbok i hur man smidigt bygger upp en diktatur. S

”För

tjäna

r inte

en til

l cha

ns”. S

mutska

stning

skam

panj

mot

den p

rogr

essiv

a opp

ositio

nen,

någr

a mån

ader

inna

n vale

t.

FRIHET 38 2/2014

Revolution eller bubbla?

Bitcoin, en digital och decentraliserad valuta, har varit på mångas läppar det senaste halvåret. Vissa hyllar den som nästa stora finansiella revolution, andra ser det som en enda stor spekulationsbubbla – och ytterligare andra

som ett verktyg för ljusskygg och kriminell verksamhet. TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

ETT LYXHUS I Las Vegas annonserades nyligen ut på ame-rikanska bostadssidor. Rummen är många och flådiga och fastigheten innehåller bland annat spaavdelning och ett enormt garage. Prislappen ligger på 51 miljoner kro-nor. Men det som är verkligt speciellt med huset är att det också går att köpa med hjälp av 16 000 så kallade bitcoins, en helt digital valuta. Det är därmed det första hus som är

möjligt att köpa helt utanför det traditionella valutasystemet.

FÖRSÄLJNINGEN ÄR BARA ett av många exempel på marknader som använder sig av bitcoin.

Vad är då bitcoin? Den 18 augusti 2008 registrerade Satoshi Nakamoto, pseudonym för

en utvecklare, domänen bitcoin.org. Kort därpå publicerade han ett kort meddelande på en mejllista om kryptering.

”Jag har jobbat på ett nytt elektroniskt pengasystem, som bygger helt på peer-to-peer och är oberoende av tredjepart. Läs mer om idén här: www.bitcoin.org/bitcoin.pdf”.

Två månader senare föddes det första blocket i vad som skulle bli Bitcoins system för överföringar. Enkelt uttryckt är det en ny form av digital och decentraliserad valuta, där syftet är att minimera transak-tionskostnader.

IDÉN ÄR DENSAMMA som med traditionella valutor – att överföra eller lagra värden – men utöver det finns fler grundläggande skillnader. Bitcoin har exempelvis ingen central instans, som Riksbanken i Sve-rige eller Europeiska centralbanken, ECB, i Bryssel. I stället skapas bitcoins värde genom transaktioner i peer-to-peer-nätverk som är öp-pet för alla, och där varje transaktion registreras. Antalet bitcoins i det globala nätverket har ökat snabbt – men det finns en gräns. Den totala mängden kommer aldrig överskrida 21 miljoner valutaenheter.

TRANSAKTIONER SKER DIREKT mellan användare, via peer-to-peer-nätverket, utan att tredje part är inblandad. Det skiljer sig markant från traditionella banker eller andra finansiella institutioner. Transaktioner med bitcoins sker däremot anonymt. Enligt Bitcoins officiella hemsida ska det vara omöjligt att förfalska eller stjäla valutan, då systemet använ-der en så kallad asymmetrisk krypteringsteknik för varje överföring. En person som inte har rätt nyckel kan heller inte få tillgång till enheter.

DET FAKTUM ATT bitcoin-systemet har helt andra egenskaper än tradi-tionella valutor har fått entusiaster att se det som ett sätt att utmana da-gens finanssystem. Anonymitet, låga kostnader och avsaknad av central kontroll är faktorer som skulle kunna göra vår tids valutor överflödiga.

Bitcoin.org, den officiella hemsidan för nätverket bakom valutan, rymmer många entusiastiska artiklar om möjligheterna. Systemet be-skrivs som ”revolutionerande”. Richard Brown, finans- och bankana-lytiker på IBM, går så långt att han menar att bitcoins har samma samhällsförändrande potential som internet.

NOBELPRISVINNAREN ROBERT SHILLER är dock kritisk till den fram-växande valutan. Han menar till och med att bitcoin är en återgång till en ”mörk ålder” och en potentiell bubbla. Avsaknaden av regleringar och inbyggda mekanismer som skyddar marknaden bär på stora ris-ker, enligt Shiller.

ÄN SÅ LÄNGE är det få kommersiella aktörer som använder sig av bitcoin-systemet. Först ut på banan är i stället kriminella nätverk, som bedriver ljusskygg verksamhet i skydd av kryptering och anony-mitet. Redan nu har det varit flera rättsfall där bitcoins använts som betalmedel vid försäljning och köp av droger och vapen.

EN AV DE mest uppmärksammade noderna i den illegala verksam-heten är sidan The Silk Road, ett ultrakrypterat nätverk för handel med narkotika och vapen. Tekniken som används kallas TOR, eller The Onion Router, och i kombination med Bitcoins kryptering har det varit närapå omöjligt för myndigheter att reda ut vilka som är inblandade. Nätverkens globala karaktär försvårar ytterligare.

Därmed inte sagt att bitcoins är ett betalsystem enbart för krimi-nella. Inom kort öppnar The Bitcoin Exchange, en handelsplats för den digitala valutan. Än så länge är det för tidigt att säga om det höjer riskerna för överdriven spekulation, eller om det faktiskt är det första steget för att introducera bitcoins till en större allmänhet.

NÄR DEN HÄR texten skrivs rapporterar globala medier om att teknis-ka problem på flera av Bitcoins globala växlingssajter fått valutan att rasa med drygt 60 procent i värde. Så vad vågar vi hoppas på? Är bit-coins ett demokratiskt verktyg för att bryta upp finanskapitalismens avarter, eller ytterligare en hajpad bubbla? Snart vet vi. S

FRIHET 39 2/2014

FRIHET 40 2/2014

KULTUR & NÖJE

Söker efter livet I ”Looking” får vi lära känna Richie, Dom och Agustins jakt efter det vi kan kalla livet. Frihet ser en teveserie där dramat får ta större plats än komedin. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PRESSBILD

4 NÄR VI INTE vet vad som ska hända i Ukraina, när vi oroas för högerextre-mister i Europa och våren inte riktigt

kommit till Sverige. Då behöver vi koppla av. Och då finns väl inget bättre än en teveserie som suger in oss och låter oss släppa taget om den allra grymmaste verkligheten.

Egentligen känner vi igen oss i beskriv-ningen. När ”How to make it in America” släpptes för några år sedan skulle det vara lite som då populära ”Entourage” fast i New York i stället för LA, och ha lite mindre glam. Den serien fick en säsong. Det hindrar inte HBO för att göra en liknande pr-repa igen.

NU ÄR DET ”Girls”-tjejerna i Brooklyn som är populära och kustbytet går västerut. I ”Loo-king” är det bögar i San Francisco vi ska lära känna. Men mycket känns igen från ”Girls”. Det är hippa kvarter där det är en lagom stor utmaning att behålla sin sociala status.

När komedi och drama blandas på sättet som det görs i ”Girls” och ”Looking” kallas det på svengelska för dramedy. En typ av tevese-rie som blivit något av ett signum för betalka-nalen HBO. Dramedyn har inget burkskratt och inga skämt som i den vanliga komedin.

Den har heller inte det överdrivna allvar en vanlig dramaserie har. Snarare är dramedyn ofta en halvskruvad version av verkligheten.

SERIEN ”LOOKING” IMPONERAR inte från början. Jag tittar men har svårt att hänga med bland karaktärerna. Har svårt att veta

vem som är vem och vad det är som moti-verar dem. Men efter ett tag börjar jag få favoriter. Inte minst datorspelsutvecklaren Patrick som hopplöst letar efter kärleken. I kärngänget av ka-raktärer har vi också konstnären Agustin

och servitören Dom.

DET ÄR FÖRST efter halva säsongen det verkligen börjar hända spännande grejer. Patrick blir kär i Richie som jobbar som fri-sör. Harmonin i gruppen börjar rubbas. Hela grejen med karriärer och social status ställs på sin spets.

Det är också det som krävs för att serien

ska lyfta på allvar. För när allt bara är frid och fröjd är teve ganska trist. Men när män-niskor ställs inför svåra situationer blir det på allvar intressant.

ALLT SNACK OM att ”Looking” skulle bli en bögversion av ”Girls” känns ganska menings-löst. ”Girls” är bra, det är ”Looking” också. Men båda serierna står på sina egna ben. Den största likheten mellan serierna är att de handlar om människor och är runt en halv-timme. För ”Girls” är obestridligen så myck-et roligare, ”Looking” har ingen Hannah eller Shoshanna. Men där komedin kliver tillbaka står dramat fram i ”Looking”. Karaktärerna får på bara några få avsnitt utvecklas och visa nya sidor. ”Looking” är efter en säsong ett lovande drama som lyckas berätta något om vår samtid, samtidigt som det underhål-ler oss. Dessutom finns det flera intressanta handlingar som pågår sida vid sida. Jag vill liksom veta om det blir något mellan Patrick och Richie, vad Agustin vill med sin nya pro-stituerade bekanta, och om det blir någon kycklingrestaurang för Dom. S

Teve – ”Looking” säsong 1 finns på dvd nu.

FRIHET 41 2/2014

KALENDERN14 APRIL – 30 MAJ

14 april. Superhajpade ”Steglitsan” av Donna Tartt släpps i pocket.

16 april. Dystopiromanen ”Ull” kommer på svenska.

23 april. Mando Diaos ”Aelita” släpps.

25 april. ”Freak out!”, en film om alternativrörelsen, har biopremiär.

30 april. Efterlängtade ”Divergent” har biopremiär.

3 maj. Premiär för ”Norrlandspassion” på Nolia i Umeå.

30 maj. Miley Cyrus uppträder på Globen.

REKOMMENDATIONERPONNYÄLSKARE. I dokumentären ”Bronies” djupdyker vi i livet för de pojkar och män som älskar ”My little pony”. MAGISKT. I Erin Morgensterns ”Nattens cirkus” är magin naturlig. Härligt. MISSAD PÄRLA. Amanda Shires ”Down fell the

doves” är en av förra årets bästa men förbisedda skivor.MÖRKARE. Andra säsongen av ”House of Cards” är både skrämmande och genial.FRUKTANSVÄRD LÄSNING. ”The impossible state - North Korea, past and future” skildrar den brutala regimen inifrån.

ALLVAR, HUMOR OCH FEMINISM. Seriegeniet och komikern Liv Strömquist är lysande i uppsättningen ”Liv Strömquist tänker på dig!”.

Revolterande Refused

3 DEN AMERIKANSKA KULTURANTROPOLOGEN Maragaret Mead har spridit ett par be-vingade ord. Bland annat att man aldrig

ska betvivla att en liten grupp dedikerade, efter-tänksamma medborgare kan förändra världen. Det är i själva verket bara de som faktiskt gör det.

Det skänker förstås hopp för var och en som jobbar politiskt. Ibland kanske man ändå tvivlar, och det känns då befriande att få exempel på att uttalandet faktiskt kan stämma.

”Revolten Rörelsen Refu-sed” ger ett sådant exempel. Det är 90-tal. I Umeå samlas stadens ungdomar på hard-corespelningar. Dennis Lyx-zén och David Sandström har lagt grunden för ett av genrens största band – Re-fused. Och med hjälp av eld-själar som Davids mamma Inger Sandström skapas en

av världens största hardcorescener. Tidigare skrat-tade turnébokare åt tanken på att boka in stora amerikanska band i Umeå. Nu tjatar banden om att få komma dit.

Drogfriheten blir central i straight edge-kulturen, och kampen mot orättvisor utökas från antirasism och feminism till att även inbegripa djuren. Helt plötsligt får skolbespisningen utfodra varannan elev med linsbiffar och sojakorvar.

Men samtidigt har Refused protesterat. De var inte främst veganer och straight edge. De var framför allt socialister och feminister (även om grabbigheten i turnébussen vittnar om en inte helt konsekvent hållning). Vinklingen skylldes på massmedierna. Men vinklingen är inte mycket annorlunda när Patrik Wirén håller i pennan. Så vad bestod revolutionsromantiken i? Det får vi aldrig veta. Och kanske är det något Refused fak-tiskt tjänar på.

TEXT: KRISTOFER ÅBERG

Bok – ”Revolten Rörelsen Refused” finns i handeln nu.

Höga förväntningar

4 DU STÅR MITT PÅ EN ÄNG. Naken. Lite längre bort ser du ett träskjul, en bergskedja tornar upp i horisonten. Det enda du har med dig är

en fackla, en sten och ett bandage. De närmaste 20 mi-nuterna är avgörande. Du börjar hugga ved och dödar ett vildsvin. Just när du ska tända en brasa, till skydd mot kylan, kommer en beväpnad figur springande, skjuter dig och tar det lilla du just samlat på dig. Väl-kommen till ”Rust”. Spelet kan sägas vara en kombina-tion av ”Minecraft” och ”Dayz” där du väljer inriktning helt och hållet själv. Världen du hamnat i har drabbats av någon form av radioaktiv olycka och din uppgift är att överleva hunger, kyla och fiender. Med eller mot dig har du hundratals andra mänskliga spelare med samma förutsättningar. Samarbetar du om resurser-na, eller skjuter du ner allt och alla i din väg? Valet är ditt. ”Rust” är ett öppet sandlådespel där du suc-cessivt kan gå från en stenhacka och ett blåsigt skjul till en generös vapenarsenal och ett ogenomträngligt metallfort.

Förutom grundscenariot väcker spelet även exis-tentiella frågor om den mänskliga naturen. När du stöter på en spelare är den första reaktionen ofta räds-la. Någon skriver ’friendly’ i chatten för att förklara att de inte är ute efter att döda dig. Fast kan du vara säker? På samma sätt väcker ”Rust” frågor om hur vi bäst organiserar ett samhälle. Ska var och en agera efter egenintresse, eller tjänar vi på att hjälpas åt?

Vilken väg du än väljer så är ”Rust” ett fängslande spel som bjuder på en unik upplevelse. Lägg därtill att det ännu bara är en så kallad alphaversion (utveck-larna själva säger att omkring tio procent av spelet är färdigt) och du inser att potentialen är enorm.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Spel – ”Rust” (Windows, Mac, Linux) finns att köpa som förhandsversion.

 

 

”Jag är 

en öppet, 

   

  sto

lt hom

osex- 

    uell 

man”

Fo

otboll

sspela

ren M

ichae

l Sam

kommer

ut för

teve

kana

len

ESP

N. 24

-årig

e Sam

spela

r i co

llege

laget

Missou

ri Tige

rs

men ho

ppas

bli v

ärvad

till N

FL.

FRIHET 42 2/2014

Remixar som får dig att glömma originalet

Tar nya vågen vidare

3 TROTS SINA UPPRORISKA rötter ten-derar punken att bli en tillbakablick-ande korvfest. Tack och lov finns det

också saker som puttrar under ytan. De se-naste åren har varit de mest spännande se-dan 90-talet då det fortfarande såldes skivor.

Besserbitch debutalbum ”Moments of grey” är ytterligare ett bevis för det. Det finns influenser av metal och 90-talets skatepunk.

Och en rejäl dos attityd.

Det känns som att köra bil på isi-ga vägar, springa på stadsgator och kastas framåt och bakåt i tid och rum. ”Moments of grey” är musik

som framkallar känslor. Men för den skull är det inte musik som är direkt effektsökande – och tur är väl det.

”Welcome to Shitholm” är skön storstads-ångest. ”Sick twisted mind” är som Bad Reli-gion när de var bra.

Besserbitch är en grymt bra debut som stundtals lyfter riktigt högt. Det enda som saknas för ett riktigt toppbetyg är den där sanna wow-upplevelsen som gör att jag kän-ner mig knockad.

TEXT: JOHN ANTONSSON

Skiva - ”Moments of grey” finns ute nu.

Underhållning som hot

4 DYSTOPISKA SKILDRINGAR av en framtid eller nutid, där staten kon-trollerar medborgarna och demo-

kratin är satt ur spel. Ett av de mer citerade verken är George Orwell-romanen ”1984” från 1948, där handlingen kretsar kring dik-taturen Oceanien som övervakar och kon-

trollerar människors tankar. 17 år tidigare publicerade Aldous Huxley ”Du sköna nya värld”, som väljer ett annat grepp för att för-utspå ett kommande samhälle. Handlingen är placerad i London och till skillnad från i ”1984” behöver staten

inte övervaka medborgarna. Regeringens massdistribution av underhållning och ir-relevant information gör att ingen bryr sig om vad som händer i samhället. Den poli-tiska apatin ger därmed staten fria tyglar att tumma på mänskliga friheter. Känns det igen? ”Du sköna nya värld” är en bok som om möjligt är än mer aktuell i dag än då den publicerades. Vad händer med demokratin när medier svämmas över? Läs Huxley och reagera.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bok – ”Du sköna nya värld” (Penguin) finns i handeln nu.

Sömnig satir

2 I KALLE HOLMQVISTS nya roman ”Bränn biblioteken” är huvudpersonen Jesper trött på det mesta. Inte minst på sig själv.

Det dröjer inte länge innan jag också är väldigt trött på Jesper. Jag vet inte om det är av irritation eller uppriktig nyfikenhet som jag fortsätter läsa. Men det gör jag. Läser om hur Jesper vantrivs på jobbet och i smyg dröm-mer om ett vanligt familjeliv. Jesper ser hur den borgerliga politiken får samhället att för-falla och finner tröst hos väns-terkompisarna på krogen. Tillsammans snickrar de på en plan som ska göra medbor-garna medvetna om allt som har gått snett. De iscensätter en debatt om hur den fria tillgången till biblioteken är fel på samma grunder som fildelning anses vara det.

Vad som börjar som ett oskyldigt sätt att jäv-las med högern får snart proportioner som Jesper och hans vänner inte kunnat räkna med. Jespers desperata längtan efter uppmärksamhet och omtanke från sin omgivning driver honom till vansinnesdåd som får mig som läsare att haja till. Men trots den dramatiska upplösningen är Kalle Holmqvists roman en ganska sömning historia fylld med klyschor och stereotyper. Det står att boken är en satirisk berättelse. Men jag vet inte om det är det. Det kanske bara är plumpt.

TEXT: MALIN HANSON

Bok – ”Bränn biblioteken” (Murbruk) finns i handeln nu.

EN REMIX ÄR en alternativ version av en redan inspelad låt. I vissa fall är enstaka sångpartier utbytta, i andra fall hela musikstycken nya.

MARIAH CAREY-LÅTEN ”Fantasy” från 1995 var i sin originalskrud helt okej, men blev klassisk först när rapparen Ol’ Dirty Bastard klev in och gjorde en genial gästvers. Den franska elektroduon Justice gjorde succé med klubblåten ”D.A.N.C.E.”. Men om originalet var mysig och lite förutsägbar elektro blev

låten knastrig och spretig house i händerna på de kanadensiska kollegorna MSTRKRFT.

DEN NEW YORK-BASERADE rapgruppen Mobb Deep, mest kända för hårdkokt och minimalistisk hiphop, valde att bjuda in Lil’ Kim till remixen av ”Quiet Storm” från 1999. Resultatet blev en kommersiell succé gruppen aldrig varit i närheten av sedan dess.

LANA DEL REYS finstämda ”Summertime Sadness” rymmer både vemod och sorg. Men när Angel Haze valde att stöpa om hela låten i en uppdaterad version blev ljudbilden både yvigare och vassare. ”A

vici

i är so

m 

Stefa

n Löfv

en 

 eller F

redrik    

 

        

   Rein

feld

t”

SvD-k

röni

köre

n Isa

belle

Ståh

l ser

Avici

i på T

ele2 A

rena

oc

h är l

agom

impo

nera

d.

FRIHET 43 2/2014

”Avi

cii ä

r som

 

Stefa

n Löfv

en 

 eller F

redrik    

 

        

   Rein

feld

t”

SvD-k

röni

köre

n Isa

belle

Ståh

l ser

Avici

i på T

ele2 A

rena

oc

h är l

agom

impo

nera

d.

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET 44 2/2014

Med nya boken ”Det här är inte mitt land” vill författaren Kristian Lundberg göra upp med nyliberalismen. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: JESSICA SEGERBERG

– Den kollektiva klassresan har blivit

en individresa

MED TIO MINUTER kvar till Kristian Lundbergs för-fattarsamtal har personalen på den stora Stock-holmsbokhandeln fullt upp med att fylla på nya stolar. Klockan har slagit två den här lördagsef-termiddagen och Lundberg börjar samtalet om sin bok. Ibland är det svårt att höra. Kaffekvarn och mjölkskummare från bokhandelns fik stör.

2010 vann Kristian Lundberg Ivar Lo-priset efter sin arbetarro-man ”Yarden”, en bok om livet som bemanningsanställd i Malmö. Med sin senaste bok ”Det här är inte mitt land” gör Lundberg ett

litet avsteg och skriver en rent politisk bok. Titeln kommer från det berömda filmklipp där tre sverigedemokrater bråkar utanför en krog i huvudstaden.

– De tog sig mandat att definiera vems landet är, en definition som är snäv. Är det mitt land vill jag inte att det ska vara mitt land. För mitt land ser precis tvärtom ut. Mitt land återknyter snarare till den internationella solidariteten att vi ska vara öppna och inte slutna.

LUNDBERG HADE SKRIVIT ett antal artiklar i dagspressen och kände att han ville utveckla frågorna.

FRIHET 45 2/2014

– Jag såg att det var ett ideologiskt maktskifte som ägde rum, ett maktskifte ingen tagit ansvar för. Det är ingen som säger att de är för det här. Ändå händer det.

Vad menar du med ideologiskt maktskifte?– Det har skett ett slags kantring mot nylibera-

lismen, ett slags överenskommelse om att så måste det vara. Att det fanns en grund innan som inte präglades av ekonomiska villkor på samma sätt. Där man hela tiden ska stipulera vad en människa ska kosta. Det hänvisas hela tiden till ekonomi. När kvinnojourerna inte har råd och tvingas tacka nej till 2 000 platser för att de inte kan ta emot, då är frågan felformulerad och svaret är felformulerat. För när blev det en kostnadsfråga att få vara trygg i sitt hem? Hela tiden blir det en eftergift som jag upplever som ett ideologiskt skifte. Där svaret ska vara att en människa har rätt att vara trygg, det får kosta genom att vi betalar skatt. Det är ju ett ut-tryck genom en solidaritetshandling att utjämna de här handlingarna.

I ÅR VÄNTAR två val. I maj till Europa. I september till riksdagen. Men att ”Det här är inte mitt land” släpps under ett valår är rent slumpartat, berättar Lundberg.

– Det finns inget kalkylerat i det. Däremot så pas-sar det sig väldigt väl. Men det är inte så att jag re-ser runt i socialdemokratins namn eller bedriver en valrörelse eller på något sätt skapar ett tolkningsfö-reträde. Det jag är intresserad av är frågorna. Sedan får motståndarna mötas i lösningen. Grundfrågan är om vi vill ha det så här. Det är ingen som sä-ger att det får kosta vad det kostar. Den kollektiva klassresan har blivit en individresa.

”DET HÄR ÄR inte mitt land” är en uppgörelse med ett samhälle som går åt ett annat håll. Där den kol-lektiva nyttan får stå tillbaka. Men där ingen riktig valfrihet finns. För enligt Lundberg finns ingen val-frihet i ett skolsystem där skolor måste väljas bort.

Men valfrihet är bara ett av många ord som tagits över av en nyliberal tolkning.

– Språket blir enormt viktigt. Det Reinfeldts re-gering gör är att de inte bara uppfinner nya ord, de tar också gamla ord och fyller dem med ett nytt värde. De kan förbyta värden och ta det till en del av deras mandat. Språket är ett viktigt politiskt medel.

DET FÖRS EN klasskamp just nu, den är aggressiv och förs från ovan. Det är så Kristian Lundberg ser på saken. Svaret borde vara att sluta sig samman och formulera sig.

– Jag tror att någon måste samla ihop frustratio-nen. Som det är nu drivs det en valrörelse som helt saknar ideologiska förtecken. Språket i politiken är avhumaniserat och objektifierat. Jag kan inte säga vilka ideologiska grundfrågor Socialdemokraterna driver. Det är ett stort problem för då finns det ing-en som driver dem. Då blir det en form av makt för maktens egen skull. Stefan Löfven borde säga att det här är vårt land och vi ska inte låta någon leva med vanvård. Det ska inte gå att förklara med att pengarna inte finns, för då ska vi ta fram dem. Då är det bara att betala högre skatt. Men det finns ju ingen som kliver fram och säger det.

Om någon inte höll med dig skulle hen kanske säga att du låter som någon som tycker det var bättre förr.

– Jag tycker inte det var bättre förr, inte allting. Jag var inte med då det verkligen var hemskt, men motkraften var faktiskt definierad via en kollektiv rörelse. Högerkrafterna har lyckats med att splittra det till ett antal sakfrågor som inte längre vävs ihop till en enhet. Nödvändigheten krävde en kollekti-vism, det var internationell solidaritet och folkhem och så byggde man vidare. Sedan hade folkhemmet en baksida. Men det vanns en ideologisk helhet som den borgerliga rörelsen lyckats splittra till mindre enheter. Där sitter några aktivister. Ingen stiger in och säger att det är samma grundfrågor. S

– Stefan Löfven borde säga att det här är vårt land och vi ska inte låta någon leva med vanvård. Det ska inte gå att förklara med att pengarna inte finns, för då ska vi ta fram dem. Då är det bara att betala högre skatt. Men det finns ju ingen som kliver fram och säger det.

FRIHET LISTARHistoriska romaner

B ergets döttrar – Anna Jörgensdotter En kollektivroman om

kvinnor i området runt Sandviken år 1938–1958. Fick Ivar Lo-priset kort efter bokens utgivning.

G  B84 – David Peace Gruvarbetarstrejken

i England. Thatcher. Familjer i kris. Lysande prosa i ett experimentellt format.

N är man skjuter arbetare… – Kerstin Thorvall

Thorvall skriver om en kärlekshistoria, politiska visioner och sinnessjukdom i en tid när man skjuter arbetare.

P   ol Pots leende – Peter Fröberg Idling Hur kunde en

delegation av svenska intellektuella missa folkmordet i Kambodja. Ett reportage av absoluta världsklass.

E     tt land i gryningen – Dennis Lehane En av vår tids bästa

deckarförfattare skriver om polisstrejk, anarkister och facklig aktivism. Hjälper oss förstå varför facket är så svagt i USA.

M äster – Alexandra Coelho Ahndoril Romanen om den

svenska socialdemokratins första ledare: August Palm. En bok att läsa för att orka kämpa.

N   orrtullsligan – Elin Wägner En roman om

kontoristerna Elisabeth, Baby, Eva och Emmy. Utspelar sig 1908 och ställer frågan: Får alla älska på lika villkor?

V    redens druvor – John Steinbeck Som en följd av

depressionen tvingas en fattig familj, tillsammans med tusentals andra, söka sig till Kalifornien för att finna ett bättre liv. Gripande och viktig.

E  n dag i Ivan Denisovitjs liv – Alexander

Solsjenitsyn Alexander Solsjenitsyns klassiska roman utspelar sig i sovjetdiktatorn Stalins fruktansvärda arbetsläger och skildrar både mänskligt lidande och när systemet blir viktigare än människan.

FRIHET 46 2/2014

Hemlöshet – ett skämt?

Linus Fremin är skribent och bloggare.

KULTURNOTERATHORNER MÖRDAD

Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul den 11 mars. Horner var känd för att resa till de svåraste platserna och var alltid redo att rycka ut. Han var en reporter som främst rapporterade från Asien och Mellanöstern.

VISION DUMPAR TIDNING Fackförbundet Vision har beslutat att de inte längre ska ha en oberoende tidning. Enligt fackförbundet är kommunikationen spretig och därför ska tidningen inte längre ha en egen ansvarig utgivare och i stället styras av kommunikationsavdelningen. Det

återstår att se om kommunikationsavdelningen gillar granskning av det egna förbundet.

FORTSATT ÅTERVINNING Tevemediet har mycket spännande på gång. Numera finns det inte bara två serier som är riktigt bra. Inte ens den mest kräsne har tid att hinna med att se allt hen vill. Det till trots verkar produktionsbolagen ha svårt att komma på nya idéer. Förra året kom bland annat ”Hannibal” och ”Sleepy hollow”. I år fortsätter återvinningen med bland andra ”Fargo”, ”From dusk till dawn” och ”Flash”.

NÄR ETT AV världens mest kända par, Jus-tin Timberlake och Jessica Biel, gifte sig härom året spelades ett videoklipp upp med hälsningar från deras ”Hollywood-vänner som inte kunde närvara” på det 40 miljoner kronor dyra bröllopet i italienska Puglia. Sid, Chuck, Robert och de andra i video-klippet var dock inte parets riktiga vänner, utan hemlösa personer filmade av Timber-lakes bästa kompis Justin Huchel. Han hade på ”skämt” begett sig ut på Los Angeles gator och betalat hemlösa för att de skulle hälsa till det kända brudparet. Flera av de hemlösa i videon var uppenbart berusade eller påtända, andra framstod som psykiskt sjuka. En tandlös man hälsade förvirrat: ”Jag hoppas att bröllopet går bra för er. Min present är på väg.” Det här var alltså tänkt som ett skämt, som en parodi på de videor riktiga Hollywood-stjärnor skickar till var-andra. Det var i alla fall så Huchel försva-rade sitt tilltag när videon läckte ut på nätet och möttes med kritik. Den ursäkten håller så klart inte.

DEN HÄR SORTENS avhumanisering av hem-lösa och på andra sätt fattiga människor som Justin Huchel gör sig skyldig till är tyvärr inte ovanlig varken i verkligheten eller i populärkulturen. I exempelvis tevespel som ”The warriors” avancerar en till nästa nivå genom att slå ihjäl hemlösa med ett baseboll-

trä. På nätet säljs det filmer kallade Bum-fights där hemlösa får pengar för att slåss mot varandra eller för att göra jackass-stunts som att dra ut sina egna tänder. Samtidigt har en ny trend bland amerikanska ungdomar vuxit fram, där en ska ta selfies ihop med en utsla-gen hemlös människa och sedan publicera det i sociala medier. Här är alltså hela poängen att se den utslagna hemlösa människan som ett objekt i stadsbilden, som en staty eller bus-ke, och inte som en människa i misär.

OM EN SER till Hollywood har hemlösa gått från att för 70 år sedan porträtteras som char-miga luffare på teve och i film till att i dag nästan enbart skildras som psykiskt sjuka och drogpåverkade trashankar. Nu kan en förvis-so med viss rätt påstå att det bara reflekterar verkligheten i klassamhällets USA, men pro-blemet är att det samtidigt är en väldigt stereo-typ bild som osynliggör vidden av hemlöshets-problemet. Den största myten är till exempel att hemlöshet inte kan hända ”vanliga” medel-klassmänniskor, medan sanningen är att de flesta hemlösa i USA varken är missbrukare eller psykiskt sjuka, utan familjer som efter en kris har hamnat utanför samhället och tvingas bo i sina bilar eller på härbärgen.

NÄR HEMLÖSA SÅ ofta skildras som utslagna, med ett liv varken före eller efter hemlös-heten, sänder det signalen att de är bortom

hjälp. När de skildras stereotypt som svaga, omoraliska och missbrukande personer, blir det lätt för många att se deras hemlöshet som enskilda personliga misslyckanden. Om hemlösheten i stället kopplas samman med de strukturella problem som leder till att människor hamnar på gatan skulle förhopp-ningsvis fler se behovet av samhällsföränd-ring. Något behöver ske när 4 500 personer i Sverige beräknas leva i akut hemlöshet. För-ändring behövs när romska tiggare försöker överleva på svenska gator för att Europas utbredda fattigdom och rasism inte ger dem något annat val.

VI MÅSTE AGERA utifrån det faktum att hem-löshet i grunden inte beror på en-skilda personers ”misslyckanden”, utan om ett sam-hälle som inte finns där när dess mest utsatta medlemmar behöver det. S

FOTO

: MAT

TIA

S A

HLM

/SV

ERIG

ES R

AD

IO

FRIHET 47 2/2014

FOKUSSSU

FOLK

&

NYHE

TE

R

I SSU!

STOPPA

DE SÄ

NKNINGEN s.

48

Prote

stvåg

stop

pade

sänk

ning

av st

udieb

idrag

et.

KÄMPA

R PÅ s.

50

Frih

ets Sv

erige

resa

går t

ill Hofo

rs.

VILL T

A TIL

LBAKA S

TADEN s.

52

Adrian

Erics

on vi

ll måla

Jönk

öpin

g rött

igen

.

EVIN

LEDER IU

SY s.

56

SSU:

aren

Evin

Incir

tar ö

ver i

nter

natio

nella

orga

nisa

tione

n för

unga

socia

ldemok

rater

.

FRIHET 48 2/2014

Protester mot sänkningen

DET VAR I slutet av februari det började surras på tidnings-redaktionerna. Det var en illa bevarad hemlighet att statsminister Fredrik Reinfeldt och Anders Borg skulle meddela skattehöjningar. Enligt många för att tränga in Socialdemokraterna i ett hörn. I förslaget ingick också en sänkning av studiebidraget. Det socialdemokratiska studentförbundet, S-studenter, var snabba på bollen och

organiserade en demonstration dagen därpå.Den fyra personer starka expeditionen började ringa runt och fi ck

snart demonstrationstillstånd vid Mynttorget, bara ett stenkast från riksdagen och Rosenbad.

Det är fredag. Klockan är två. Regnet silar ner. Sveriges herrlandslag i ishockey spelar semifi nal mot Finland i OS. Ändå har ungefär 90 perso-ner slutit upp till demonstrationen. Flera organisationer som Sveriges förenade studentkårer, Stockholms studenters centralorganisation och Gröna studenter slöt upp i protesten. Först ut att tala var Erik Arroy från Sveriges förenade studentkårer.

– Vi förväntas jobba extra under våra studier, men vi är studenter i första hand. Det är inte rimligt om det är normen att vi ska arbeta vid sidan om, säger Erik Arroy.

Ibrahim Baylan är Socialdemokraternas utbildningspolitiske tales-person, också han höll ett kritiskt tal.

– Vi borde utveckla kunskapssamhället mer, inte avveckla det. Re-geringen har minskat antalet studieplatser och nu ska studenterna belåna sig mer, säger Baylan.

Sist att tala var Talla Alkurdi, S-studenters ordförande.– Det här förslaget begränsar studenter som kommer från studie-

ovana hem, säger Alkurdi.Veckorna efter att planen att sänka studiebidraget blev känd växte

protesterna. SSU:are och S-studenter demonsterade mot sänkningen i städer som Luleå, Växjö och Lund.

Protesterna verkade löna sig. Några veckor efter att protesterna inleddes backade Fredrik Reinfeldt och regeringen. Studiebidraget sänks inte.

En våg av studentprotester har gått genom landet sedan fi nansminister Anders Borg hotade att sänka studiebidraget för högskolestudenter med 300 kronor. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

”Håll dig borta från henne.”BARACK OBAMA BESÖKER ZACK GALIFIANAKIS SATIRPROGRAM ”BETWEEN TWO FERNS” OCH VILL INTE ATT PROGRAMLEDAREN TRÄFFAR FRUN MICHELLE.

TÅRTADE SVERIGEDEMOKRATERNA

Jimmie Åkesson besökte Umeå i mars. SSU:arna ville inte att SD-ledaren skulle få stå oemotsagt. Därför bjöd medlemmarna på tårta och pratade antirasism med förbipasserande utanför universitets-sjukhuset.

SSU.SE I NY KOSTYM

Efter ett långt och gediget arbete har SSU lanserat en ny hemsida. Numera används Wordpress, mest känt för att vara ett lättanvänt bloggverktyg. Enligt SSU är målet att hemsidan ska göra det lättare att lyfta fram lokala arrangemang och bättre integrera klubbarnas och distriktens hemsidor.

SÅ MÅNGA LIKES HADE FACEBOOK-GRUPPEN NEJ TILL SÄNKT STUDIESTÖD NÄR FREDRIK REINFELDT BACKADE.

80tusen

www

FRIHET 48 2/2014

Protester mot sänkningen

DET VAR I slutet av februari det började surras på tidnings-redaktionerna. Det var en illa bevarad hemlighet att statsminister Fredrik Reinfeldt och Anders Borg skulle meddela skattehöjningar. Enligt många för att tränga in Socialdemokraterna i ett hörn. I förslaget ingick också en sänkning av studiebidraget. Det socialdemokratiska studentförbundet, S-studenter, var snabba på bollen och

organiserade en demonstration dagen därpå.Den fyra personer starka expeditionen började ringa runt och fi ck

snart demonstrationstillstånd vid Mynttorget, bara ett stenkast från riksdagen och Rosenbad.

Det är fredag. Klockan är två. Regnet silar ner. Sveriges herrlandslag i ishockey spelar semifi nal mot Finland i OS. Ändå har ungefär 90 perso-ner slutit upp till demonstrationen. Flera organisationer som Sveriges förenade studentkårer, Stockholms studenters centralorganisation och Gröna studenter slöt upp i protesten. Först ut att tala var Erik Arroy från Sveriges förenade studentkårer.

– Vi förväntas jobba extra under våra studier, men vi är studenter i första hand. Det är inte rimligt om det är normen att vi ska arbeta vid sidan om, säger Erik Arroy.

Ibrahim Baylan är Socialdemokraternas utbildningspolitiske tales-person, också han höll ett kritiskt tal.

– Vi borde utveckla kunskapssamhället mer, inte avveckla det. Re-geringen har minskat antalet studieplatser och nu ska studenterna belåna sig mer, säger Baylan.

Sist att tala var Talla Alkurdi, S-studenters ordförande.– Det här förslaget begränsar studenter som kommer från studie-

ovana hem, säger Alkurdi.Veckorna efter att planen att sänka studiebidraget blev känd växte

protesterna. SSU:are och S-studenter demonsterade mot sänkningen i städer som Luleå, Växjö och Lund.

Protesterna verkade löna sig. Några veckor efter att protesterna inleddes backade Fredrik Reinfeldt och regeringen. Studiebidraget sänks inte.

En våg av studentprotester har gått genom landet sedan fi nansminister Anders Borg hotade att sänka studiebidraget för högskolestudenter med 300 kronor. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

”Håll dig borta från henne.”BARACK OBAMA BESÖKER ZACK GALIFIANAKIS SATIRPROGRAM ”BETWEEN TWO FERNS” OCH VILL INTE ATT PROGRAMLEDAREN TRÄFFAR FRUN MICHELLE.

TÅRTADE SVERIGEDEMOKRATERNA

Jimmie Åkesson besökte Umeå i mars. SSU:arna ville inte att SD-ledaren skulle få stå oemotsagt. Därför bjöd medlemmarna på tårta och pratade antirasism med förbipasserande utanför universitets-sjukhuset.

SSU.SE I NY KOSTYM

Efter ett långt och gediget arbete har SSU lanserat en ny hemsida. Numera används Wordpress, mest känt för att vara ett lättanvänt bloggverktyg. Enligt SSU är målet att hemsidan ska göra det lättare att lyfta fram lokala arrangemang och bättre integrera klubbarnas och distriktens hemsidor.

SÅ MÅNGA LIKES HADE FACEBOOK-GRUPPEN NEJ TILL SÄNKT STUDIESTÖD NÄR FREDRIK REINFELDT BACKADE.

80tusen www

FRIHET 49 2/2014

Frihet från förr. 1987Vissa saker var bara så underbart härliga förr. Till vänster på uppslaget ser vi en annons för SSU. Så här står det: ”Fråga: Var kan man både spela rock och jobba med politik? Svar: I SSU.

”Enligt samma dikotomi, fast med en ansvarig utgivare, fungerar LO:s och Aftonbladets sajt Politism.”DAGENS NYHETERS HANNE KJÖLLER JÄMFÖR AVPIXLAT OCH POLITISM. JA, DET ÄR PÅ RIKTIGT.

8 mars i SkövdeVad hände hos er i Skövde 8 mars?

– Det var Jämställda.nu som hade eve-nemang i Skövde där föreningar fick stå och prata om jämställdhetsfrågor. Då var vi där och hade bokbord. Vi bjöd på fika och snackade med ungdomar och lyssnade på föreläsningar. Och så var vi på en manifes-tation som kallades ”Tala högt”, alltså att man ska tala om problemen och tjejer ska våga säga ifrån.Varför är det viktigt att uppmärksamma 8 mars?

– För att det är en dag man kan ta upp pro-blemen och det känns naturligt att prata om det. Det känns som att det är tjejernas dag att berätta vad vi tycker.

Vad pratade ni om? – Vi pratade om jämställdhet i skolan. Om

att tjejer inte får synas på samma sätt i skolan. Sedan var det mest det här med att tjejer ska ha samma lön och arbetsvillkor. Var det en fördel att någon annan ordnade själva tillställningen?

– Ja det tror jag, då kan man diskutera från olika sidor. Fick prata med Liberala kvinnor, då fi ck man se frågan från deras ideologi. Sedan får tjejer som knappt vet något om politik prata politik. Det är också intressant. Är du peppad på att kämpa vidare?

– Absolut. Vi ska ha kurs om feminism i Skövde, och så funderar vi på att ordna en stu-diecirkel om feminism.

EVELIN FRISKSSU Skövde, 16 år.

STYCKENSÅ MÅNGA UNDERSKRIFTER FICK SVERIGEDEMOKRA-TERNA I LULEÅ I PROTESTLISTAN MOT ETT MOSKÉ-BYGGE I STADSDELEN HERTSÖN.

28

7 MAJDå kan du

förtidsrösta i EU-valet!

FRIHET 49 2/2014

Frihet från förr. 1987Vissa saker var bara så underbart härliga förr. Till vänster på uppslaget ser vi en annons för SSU. Så här står det: ”Fråga: Var kan man både spela rock och jobba med politik? Svar: I SSU.

”Enligt samma dikotomi, fast med en ansvarig utgivare, fungerar LO:s och Aftonbladets sajt Politism.”DAGENS NYHETERS HANNE KJÖLLER JÄMFÖR AVPIXLAT OCH POLITISM. JA, DET ÄR PÅ RIKTIGT.

8 mars i SkövdeVad hände hos er i Skövde 8 mars?

– Det var Jämställda.nu som hade eve-nemang i Skövde där föreningar fick stå och prata om jämställdhetsfrågor. Då var vi där och hade bokbord. Vi bjöd på fika och snackade med ungdomar och lyssnade på föreläsningar. Och så var vi på en manifes-tation som kallades ”Tala högt”, alltså att man ska tala om problemen och tjejer ska våga säga ifrån.Varför är det viktigt att uppmärksamma 8 mars?

– För att det är en dag man kan ta upp pro-blemen och det känns naturligt att prata om det. Det känns som att det är tjejernas dag att berätta vad vi tycker.

Vad pratade ni om? – Vi pratade om jämställdhet i skolan. Om

att tjejer inte får synas på samma sätt i skolan. Sedan var det mest det här med att tjejer ska ha samma lön och arbetsvillkor. Var det en fördel att någon annan ordnade själva tillställningen?

– Ja det tror jag, då kan man diskutera från olika sidor. Fick prata med Liberala kvinnor, då fi ck man se frågan från deras ideologi. Sedan får tjejer som knappt vet något om politik prata politik. Det är också intressant. Är du peppad på att kämpa vidare?

– Absolut. Vi ska ha kurs om feminism i Skövde, och så funderar vi på att ordna en stu-diecirkel om feminism.

EVELIN FRISKSSU Skövde, 16 år.

STYCKENSÅ MÅNGA UNDERSKRIFTER FICK SVERIGEDEMOKRA-TERNA I LULEÅ I PROTESTLISTAN MOT ETT MOSKÉ-BYGGE I STADSDELEN HERTSÖN.

28

7 MAJDå kan du

förtidsrösta i EU-valet!

FRIHET 50 2/2014

Blåser nytt liv

N ÄR DET ÄR stugbyte i fjäl-len ringlar bilköerna långa i Hofors. Då är det svårt att få bord på pizzeriorna. Kanske är det därför en så liten ort kan ha så många pizzerior. Men den här fredagen är det

lugnt på Europavägen som går genom orten. På kaféet i centrum är det fullt vid borden. Jonathan Nilsson är 20 år och har just gått av sitt skift från praktikplatsen på verket, Ovako. Samma verk som är stadens hjärta. Det är där de fl esta jobbar. Det sägs att världens renaste stål görs här.

18-årige Hayat Karimi bor på andra sidan gatan från Jonathan. Han går samhällspro-

grammet i Falun, tar bussen dit varje morgon. Daniel Johansson kommer med bil från

Falun. Han har varit där för att kolla på en världscuptävling i skidor. Tävlingen är ett gen-rep inför nästa års skid-VM. Och då kommer hela Hofors att fyllas av fi nnar. För det är där Camp Finland ska vara.

– Det passar ganska bra eftersom det bor många här med rötterna i Finland; när Ovako var som störst fl yttade många hit från Finland för att arbeta, säger Daniel.

Så var det då. Nu ser det annorlunda ut. Daniel Johansson är aktiv i Socialdemokra-terna och berättar att kommunstyrelsen just beslutat om att riva fyra hyreshus med 555 lägenheter. Det fi nns inte nog med hyresgäster

och att värma lägenheter kostar dyra pengar.För som det är nu har Hofors problem att bli

fl er. Det dör helt enkelt fl er än det föds i kom-munen. Men ibland kommer det människor hit. En av dem är Hayat, som kom till Hofors som ensamkommande fl yktingbarn och gick med i SSU tidigt.

– Det var bra att jag kom med där. För an-nars hade jag inte kunnat komma in i samhället lika fort. Genom SSU har jag lärt känna nya kompisar. Jag tycker om Hofors. Det är bra och lugnt, säger Hayat.

JONATHAN GÅR EN utbildning på yrkeshög-skolan i Sandviken och bor gärna kvar. Han trivs bra i bostadsrätten han köpte för 3 000

Frihets Sverigeresa stannar till i Hofors, orten som kämpar sig framåt i medgång och motgång. Den lokala SSU-klubben vill vara en politisk kraft som ger unga något meningsfullt att göra på sin fritid. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

SVERIGERESAN

FRIHET 50 2/2014

Blåser nytt liv

NÄR DET ÄR stugbyte i fjäl-len ringlar bilköerna långa i Hofors. Då är det svårt att få bord på pizzeriorna. Kanske är det därför en så liten ort kan ha så många pizzerior. Men den här fredagen är det

lugnt på Europavägen som går genom orten. På kaféet i centrum är det fullt vid borden. Jonathan Nilsson är 20 år och har just gått av sitt skift från praktikplatsen på verket, Ovako. Samma verk som är stadens hjärta. Det är där de fl esta jobbar. Det sägs att världens renaste stål görs här.

18-årige Hayat Karimi bor på andra sidan gatan från Jonathan. Han går samhällspro-

grammet i Falun, tar bussen dit varje morgon. Daniel Johansson kommer med bil från

Falun. Han har varit där för att kolla på en världscuptävling i skidor. Tävlingen är ett gen-rep inför nästa års skid-VM. Och då kommer hela Hofors att fyllas av fi nnar. För det är där Camp Finland ska vara.

– Det passar ganska bra eftersom det bor många här med rötterna i Finland; när Ovako var som störst fl yttade många hit från Finland för att arbeta, säger Daniel.

Så var det då. Nu ser det annorlunda ut. Daniel Johansson är aktiv i Socialdemokra-terna och berättar att kommunstyrelsen just beslutat om att riva fyra hyreshus med 555 lägenheter. Det fi nns inte nog med hyresgäster

och att värma lägenheter kostar dyra pengar.För som det är nu har Hofors problem att bli

fl er. Det dör helt enkelt fl er än det föds i kom-munen. Men ibland kommer det människor hit. En av dem är Hayat, som kom till Hofors som ensamkommande fl yktingbarn och gick med i SSU tidigt.

– Det var bra att jag kom med där. För an-nars hade jag inte kunnat komma in i samhället lika fort. Genom SSU har jag lärt känna nya kompisar. Jag tycker om Hofors. Det är bra och lugnt, säger Hayat.

JONATHAN GÅR EN utbildning på yrkeshög-skolan i Sandviken och bor gärna kvar. Han trivs bra i bostadsrätten han köpte för 3 000

Frihets Sverigeresa stannar till i Hofors, orten som kämpar sig framåt i medgång och motgång. Den lokala SSU-klubben vill vara en politisk kraft som ger unga något meningsfullt att göra på sin fritid. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

SVERIGERESAN

FRIHET 51 2/2014

SSU i media

”Vi är övertygade om att in-förandet av ett 100-kronors-kort skulle göra att fl era unga använder vår kollektivtrafi ffi ik.”Evelina Olsson och Samra Levnjak från SSU Jönköping vill ha ett kraftigt sänkt pris i kollektivtrafi ken. Ur Jnytt.se.

”Det f ifi nns ett engagemang hos ungdomar, problemet är att de inte blir tillfrågade.” Petrus Eriksson har varit med och startat en SSU-klubb i Karlshamn. Ur Bleking Läns Tidning.

”Jag kommer att sträva mot målet att vi ska bli 80 000 in-vånare 2030. Vi måste bland annat planera och bygga fl f ler bostäder och locka hit företag.”28-åriga SSU:aren Evelina Fahlesson har valts till ordförande för bygg- och miljönämnden i Skellefteå. Ur Norran.

”Vi är försökskaniner i det nya systemet.”Djeila Ahundzada om det nya betygssystemet. Ur VLT.

”Det är en kul utmaning och vi ska tillsammans kämpa för att alla ska få samma möjligheter och rättigheter.”SSU Uddevallas nyvalde ordförande Philip Magnusson om sitt nya uppdrag. Ur Bohusläningen.

”För mig är socialdemokratin den rörelse som lyckats förvand-la ilska och frustration till något positivt, att bli en drivkraft för förändring.”Lisa Erkinzoda är ny ordförande för SSU i Ludvika. Ur Dalarnas Tidningar..

kronor, men för att kunna stanna måste det finnas ett jobb att gå till. Och det är där skon klämmer. Jobben. För förmodligen finns det ingen annan plats i landet där en arbetsgivare är lika viktig som i Hofors. Och som det ser ut nu är det svårt. Den sista årskursen naturvetare tar studenten i år. Sedan får de söka sig till andra skolor. Det är för få som söker.

– Många tror att det inte behövs utbild-ning för att jobba där. Det är högteknolo-giska jobb som gymnasieutbildning sällan räcker till för.

SSU-KLUBBEN I HOFORS har ett 30-tal medlem-mar. Jonathan är ordförande.

– Just nu håller vi på att planera för kam-panjen, dessutom ska vi anordna en föreläs-ning om mobbning. Vi försöker ha olika sorters aktivitet. I slutet av april ska vi hyra bowling-hallen och i sommar ska vi dela ut glass. Vi ska kalla den kampanjen ”Glass oavsett klass”, säger Jonathan.

I HOFORS ÄR arbetarrörelsen stark. Inte minst facket. If Metall organiserar arbetarna på ver-ket och Socialdemokraterna har varit med och styrt kommunen sedan demokratins genom-brott. Det verkar fi nnas en anda av att vilja samarbeta. Föreningslivet hjälper till. Som på bion. Biografen ligger i samma byggnad som SSU, Socialdemokraterna, LO och PRO. Nyrenoverad och påkostad. I kassan står pen-sionärer och jobbar gratis. Samma sak i skid-backen dit många stockholmare åker för att lära sina barn åka skidor, den hålls igång av Friluftsfrämjandet.

För trots alla motgångar kämpar Hofors framåt i sin egen takt. Daniel Johansson be-rättar stolt om hur de unga börjar få plats i politiken.

– Hälften av ledamöterna i styrelsen för Socialdemokraterna i Hofors var under 30 år förra året. Nu kandiderar jag till att bli ordförande för ett fantastiskt gäng med god gemenskap, stark lokalkännedom och en otro-lig förmåga att fi nna lösningar när vindarna blåser emot oss.

“Förmodligen fi nns det ingen annan plats i landet där en arbetsgivare är lika viktig som i Hofors. Och som det ser ut nu är det svårt.”

FRIHET 51 2/2014

SSU i media

”Vi är övertygade om att in-förandet av ett 100-kronors-kort skulle göra att fl era unga använder vår kollektivtrafi ffi ik.”Evelina Olsson och Samra Levnjak från SSU Jönköping vill ha ett kraftigt sänkt pris i kollektivtrafi ken. Ur Jnytt.se.

”Det f ifi nns ett engagemang hos ungdomar, problemet är att de inte blir tillfrågade.” Petrus Eriksson har varit med och startat en SSU-klubb i Karlshamn. Ur Bleking Läns Tidning.

”Jag kommer att sträva mot målet att vi ska bli 80 000 in-vånare 2030. Vi måste bland annat planera och bygga fl f ler bostäder och locka hit företag.”28-åriga SSU:aren Evelina Fahlesson har valts till ordförande för bygg- och miljönämnden i Skellefteå. Ur Norran.

”Vi är försökskaniner i det nya systemet.”Djeila Ahundzada om det nya betygssystemet. Ur VLT.

”Det är en kul utmaning och vi ska tillsammans kämpa för att alla ska få samma möjligheter och rättigheter.”SSU Uddevallas nyvalde ordförande Philip Magnusson om sitt nya uppdrag. Ur Bohusläningen.

”För mig är socialdemokratin den rörelse som lyckats förvand-la ilska och frustration till något positivt, att bli en drivkraft för förändring.”Lisa Erkinzoda är ny ordförande för SSU i Ludvika. Ur Dalarnas Tidningar..

kronor, men för att kunna stanna måste det finnas ett jobb att gå till. Och det är där skon klämmer. Jobben. För förmodligen finns det ingen annan plats i landet där en arbetsgivare är lika viktig som i Hofors. Och som det ser ut nu är det svårt. Den sista årskursen naturvetare tar studenten i år. Sedan får de söka sig till andra skolor. Det är för få som söker.

– Många tror att det inte behövs utbild-ning för att jobba där. Det är högteknolo-giska jobb som gymnasieutbildning sällan räcker till för.

SSU-KLUBBEN I HOFORS har ett 30-tal medlem-mar. Jonathan är ordförande.

– Just nu håller vi på att planera för kam-panjen, dessutom ska vi anordna en föreläs-ning om mobbning. Vi försöker ha olika sorters aktivitet. I slutet av april ska vi hyra bowling-hallen och i sommar ska vi dela ut glass. Vi ska kalla den kampanjen ”Glass oavsett klass”, säger Jonathan.

I HOFORS ÄR arbetarrörelsen stark. Inte minst facket. If Metall organiserar arbetarna på ver-ket och Socialdemokraterna har varit med och styrt kommunen sedan demokratins genom-brott. Det verkar fi nnas en anda av att vilja samarbeta. Föreningslivet hjälper till. Som på bion. Biografen ligger i samma byggnad som SSU, Socialdemokraterna, LO och PRO. Nyrenoverad och påkostad. I kassan står pen-sionärer och jobbar gratis. Samma sak i skid-backen dit många stockholmare åker för att lära sina barn åka skidor, den hålls igång av Friluftsfrämjandet.

För trots alla motgångar kämpar Hofors framåt i sin egen takt. Daniel Johansson be-rättar stolt om hur de unga börjar få plats i politiken.

– Hälften av ledamöterna i styrelsen för Socialdemokraterna i Hofors var under 30 år förra året. Nu kandiderar jag till att bli ordförande för ett fantastiskt gäng med god gemenskap, stark lokalkännedom och en otro-lig förmåga att fi nna lösningar när vindarna blåser emot oss.

“Förmodligen fi nns det ingen annan plats i landet där en arbetsgivare är lika viktig som i Hofors. Och som det ser ut nu är det svårt.”

FRIHET 52 2/2014

ADRIAN ERICSON

Ålder: 19 år.Favoritplats: Expen.Lyssnar på: Winnerbäck.Läser helst: Håller på med “Reinfeldteffekten” nu men blandar friskt. Gör när jag är ledig: Tar det lugnt tillsammans med vänner.

ADRIAN ERICSON

Ålder: 19 år.Favoritplats: Expen.Lyssnar på: Winnerbäck.Läser helst: Håller på med “Reinfeldteffekten” nu men blandar friskt. Gör när jag är ledig: Tar det lugnt tillsammans med vänner.

FRIHET 53 2/2014

Vill ta tillbaka makten

Adrian Ericson är ordförande för SSU i Jönköpings län och vill inget annat än att måla Jönköping rött igen.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PAULA WIJK

H AN BOR I Gränna. En liten bit norr om Jönköping fl ockas turisterna på sommaren. Där fi nns hantverksmässiga polkagrisar och färjan till sommarfavoriten Visingsö.

Adrian Ericson pluggar till journalist på Södra Vät-terbygdens folkhögskola och vill bli invald i Jönköpings kommunfullmäktige.

Adrian berättar att Jönköpings kommun brottas med samma problem som så många andra städer.

– John Bauergymnasiet kommer ju ursprungligen härifrån. Så vi drabbades hårt när det föll ihop. En annan sak är att vi måste hitta lösningar för att få unga i jobb.

En annan sak som väckt uppmärksamhet är turerna kring Kul-turhuset i Jönköping. Den alliansstyrda kommunen har beslutat om att stänga det. Något som Kulturhusets försvarare sagt hotar den fria kulturen.

– Det är en tvist nu, kommunen med borgarna i spetsen har fattat ett beslut om att avhysa kulturhusföreningen. Föreningen säger att de ska ut i årsskiftet, kommunen säger att de ska ut tidigare. Om vi vinner valet så ska de inte behöva lämna Kulturhuset.

DET VAR I oktober förra året Adrian blev ordförande för SSU-distriktet i Jönköping och för bara några veckor sedan blev han omvald.

– Vi var i en tuff position, vi hade en distriktsstyrelse som inte lyckades motsvara förväntningarna på verksamheten. Till slut blev ett ny årskonferens nödvändig. Då kom mitt namn fram och det var givet att ta den möjligheten. Det var viljan att få igång distriktet som fi ck mig att tacka ja. Vad är det ni jobbar med mest i distriktet just nu?

– Nu har det varit mycket jobb med att få igång kursverksamheten och komma ut på skolor, få nya medlemmar och få befi ntliga medlem-mar att stanna kvar.

– Vi har ju haft klubbar i fl er kommuner i länet. Nu fi nns vi i Jönkö-ping, på högskolan i Jönköping, i Värnamo, Tranås, Vetlanda och Nässjö men vi vill få igång fl er och stärka dem vi har. Jag tycker det fi nns goda förutsättningar men vi får jobba steg för steg.

ADRIAN BERÄTTAR ATT SSU-distriktet i Jönköping växer sakta men säkert. – Vi har upptäckt att antirasism och feminism har stort genomslag i

Jönköping. Det är viktiga frågor som intresserar folk och det känns som frågor som de är intresserade av på skolorna.

Och nu är Adrian alltså på väg att väljas in i Jönköpings kommun-fullmäktige, ett uppdrag han tar med tillförsikt.

– Man ska väl vara ödmjuk och den roll jag vill ta där får mogna fram efter hand. Jag tycker att partiet ligger rätt till i analysen ur ett ungdoms-perspektiv. Vi måste integrera staden och så har vi bostadsbristen att lösa.

– Jag tycker att sommarjobbsgaranti är ett av många förslag som man kan driva för att skapa jobb i Jönköping.

MED UPPDRAGET I kommunfullmäktige kommer Adrian att vara såväl SSU:are som företrädare för det socialdemokratiska partiet. Något som han tror kan fungera.

– Socialdemokraterna är vårt parti och jag delar delas valanalys, även om det fi nns frågor där man tycker annorlunda. Att ständigt gå i opposition mot partiet saknar egenvärde, vi ska vara partiets ideologiska kompass och lägga fram förslagen som för partiet framåt.

NU ÄR ADRIAN i full gång med förberedelserna inför de stundande valen. Han går bland annat en kandidatutbildning där han får fördjupa sig i de stora valfrågorna. Han får dessutom lära sig mer om kampanjarbete, som att knacka dörr.

– Jag har gjort det någon gång tidigare. Det är roligt. Man träffar mycket människor. Det är lätt att tro att man kommer och stör men de allra fl esta är trevliga och pratsamma, det känns som att vår politik är rätt i tiden.

– Men visst är det en tröskel att komma ut, man är nervös första gången men det går bra.Vad ska man tänka på när man knackar dörr?

– Framför allt att lyssna och ställa frågor som utgår ifrån människors förutsättnigar. Det handlar mycket om att koppla ihop sakfrågorna med våra värderimgar. Senast vi knackade dörr var det i ett villaområde där Socialdemokraterna varit starka men tappat. Där bor det många med barn och då är frågor som skolan viktiga.

Vill ta tillbaka makten

Adrian Ericson är ordförande för SSU i Jönköpings län och vill inget annat än att måla Jönköping rött igen.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PAULA WIJK

HAN BOR I Gränna. En liten bit norr om Jönköping fl ockas turisterna på sommaren. Där fi nns hantverksmässiga polkagrisar och färjan till sommarfavoriten Visingsö.

Adrian Ericson pluggar till journalist på Södra Vät-terbygdens folkhögskola och vill bli invald i Jönköpings kommunfullmäktige.

Adrian berättar att Jönköpings kommun brottas med samma problem som så många andra städer.

– John Bauergymnasiet kommer ju ursprungligen härifrån. Så vi drabbades hårt när det föll ihop. En annan sak är att vi måste hitta lösningar för att få unga i jobb.

En annan sak som väckt uppmärksamhet är turerna kring Kul-turhuset i Jönköping. Den alliansstyrda kommunen har beslutat om att stänga det. Något som Kulturhusets försvarare sagt hotar den fria kulturen.

– Det är en tvist nu, kommunen med borgarna i spetsen har fattat ett beslut om att avhysa kulturhusföreningen. Föreningen säger att de ska ut i årsskiftet, kommunen säger att de ska ut tidigare. Om vi vinner valet så ska de inte behöva lämna Kulturhuset.

DET VAR I oktober förra året Adrian blev ordförande för SSU-distriktet i Jönköping och för bara några veckor sedan blev han omvald.

– Vi var i en tuff position, vi hade en distriktsstyrelse som inte lyckades motsvara förväntningarna på verksamheten. Till slut blev ett ny årskonferens nödvändig. Då kom mitt namn fram och det var givet att ta den möjligheten. Det var viljan att få igång distriktet som fi ck mig att tacka ja. Vad är det ni jobbar med mest i distriktet just nu?

– Nu har det varit mycket jobb med att få igång kursverksamheten och komma ut på skolor, få nya medlemmar och få befi ntliga medlem-mar att stanna kvar.

– Vi har ju haft klubbar i fl er kommuner i länet. Nu fi nns vi i Jönkö-ping, på högskolan i Jönköping, i Värnamo, Tranås, Vetlanda och Nässjö men vi vill få igång fl er och stärka dem vi har. Jag tycker det fi nns goda förutsättningar men vi får jobba steg för steg.

ADRIAN BERÄTTAR ATT SSU-distriktet i Jönköping växer sakta men säkert. – Vi har upptäckt att antirasism och feminism har stort genomslag i

Jönköping. Det är viktiga frågor som intresserar folk och det känns som frågor som de är intresserade av på skolorna.

Och nu är Adrian alltså på väg att väljas in i Jönköpings kommun-fullmäktige, ett uppdrag han tar med tillförsikt.

– Man ska väl vara ödmjuk och den roll jag vill ta där får mogna fram efter hand. Jag tycker att partiet ligger rätt till i analysen ur ett ungdoms-perspektiv. Vi måste integrera staden och så har vi bostadsbristen att lösa.

– Jag tycker att sommarjobbsgaranti är ett av många förslag som man kan driva för att skapa jobb i Jönköping.

MED UPPDRAGET I kommunfullmäktige kommer Adrian att vara såväl SSU:are som företrädare för det socialdemokratiska partiet. Något som han tror kan fungera.

– Socialdemokraterna är vårt parti och jag delar delas valanalys, även om det fi nns frågor där man tycker annorlunda. Att ständigt gå i opposition mot partiet saknar egenvärde, vi ska vara partiets ideologiska kompass och lägga fram förslagen som för partiet framåt.

NU ÄR ADRIAN i full gång med förberedelserna inför de stundande valen. Han går bland annat en kandidatutbildning där han får fördjupa sig i de stora valfrågorna. Han får dessutom lära sig mer om kampanjarbete, som att knacka dörr.

– Jag har gjort det någon gång tidigare. Det är roligt. Man träffar mycket människor. Det är lätt att tro att man kommer och stör men de allra fl esta är trevliga och pratsamma, det känns som att vår politik är rätt i tiden.

– Men visst är det en tröskel att komma ut, man är nervös första gången men det går bra.Vad ska man tänka på när man knackar dörr?

– Framför allt att lyssna och ställa frågor som utgår ifrån människors förutsättnigar. Det handlar mycket om att koppla ihop sakfrågorna med våra värderimgar. Senast vi knackade dörr var det i ett villaområde där Socialdemokraterna varit starka men tappat. Där bor det många med barn och då är frågor som skolan viktiga.

FRIHET 54 2/2014

Bildbevis 1. SSU Täby kampanjade på internationella kvinnodagen med muffi ns, pins, fl yers och tävling.2. Valkurs hos SSU Västerbotten. Distriktsordförande Paulina Granberg hälsar alla välkomna.3. Mona Sahlin talade på skola i Härnösand. Då passade SSU:arna på att besöka. 4. SSU Lindesberg värvar medlemmar.5. SSU Gotland är igång igen och växer.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3

1

2

4 5

FRIHET 54 2/2014

Bildbevis 1. SSU Täby kampanjade på internationella kvinnodagen med muffi ns, pins, fl yers och tävling.2. Valkurs hos SSU Västerbotten. Distriktsordförande Paulina Granberg hälsar alla välkomna.3. Mona Sahlin talade på skola i Härnösand. Då passade SSU:arna på att besöka. 4. SSU Lindesberg värvar medlemmar.5. SSU Gotland är igång igen och växer.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3

1

2

4 5

FRIHET 55 2/2014

I tre månader va

r Johanna Kvist med och drev SSU:s sk

ola

för burmesiska demokratia

ktivister. Här är hennes

berättelse.

BERÄTTAT FÖR: JOHN ANTONSSON FOTO: PRIVAT

Så gjorde jag

”JAG KOMMER FRÅN Örebro men har bott i Göteborg i tre år. Där plug-gar jag globala utvecklingsstudier och har nu bara uppsatsen kvar. Det var under gymnasiet jag blev aktiv i SSU, men år av jobb och resor kom emellan och jag slutade vara aktiv. Det var förra våren jag hittade tillbaka när jag fi ck vara med och gå utbildningen Palmeakademin.

Där fi ck jag höra om möjligheten att vara volontär på SSU:s skola i Mae Sot och bestämde mig ganska direkt att jag ville söka, det kändes som en stor chans. Skolan ligger i Thailand vid gränsen till Burma.

I juli fi ck jag veta att jag skulle få åka och då var det några månader kvar till det var dags. Först blev jag jätteglad, sedan landade jag och då kom frågorna. Hur ska jag göra? Hur ska jag klara det? Kommer jag att tillföra något? Tidigare hade jag gjort praktik på svenska ambassaden i Indien, så jag hade erfarenhet av internationellt utvecklingsarbete, men det här var en helt annan grej.

Det kändes lite läskigt. Jag hade ju aldrig jobbat som lärare och nu skulle jag lära ut saker och hålla lektioner.

Jag fi ck åka i början av november. Resan gick från Göteborg till Bangkok och sedan buss till Mae Sot. När jag kom fram hade jag varit på resande fot i 40 timmar och var helt slut. Jag skulle inte göra om det så men det gick bra ändå.

Jag kom fram tidigt. De fl esta sov. Två personer tog emot mig och så sov jag i ett par timmar. Sedan var det bara att vakna och hälsa på alla. Jag har aldrig känt mig så välkommen, alla var så förväntansfulla.

Jag hade två roller på skolan. Den ena var Johanna som lärare, den andra var som kompis. Jag umgicks med studenterna hela tiden, vi åt

ihop, umgicks och studerade. Det svåraste var att de har så stor respekt för lärare. Lärare är bland det fi naste man kan vara i Burma. De ville inte tilltala mig som Johanna, de sa lärare. Det var först efter ett tag jag också blev kompis eller vän.

Planen var att jag skulle undervisa i genus och socialdemokrati. Men för att kunna göra det fi ck vi först lägga två veckor på engelsk konversa-tion. De burmesiska studenterna som går där har väldigt olika bakgrund och är mellan 17 och 31 år. Tanken är att alla ska ha koppling till demo-kratirörelsen i Burma, alla hade inte det. Men jag känner mig säker på att alla som åkte därifrån verkligen ville jobba för demokrati i Burma.

För det första tror jag det är viktigt att komma till ett forum där man kan prata om saker man inte pratat om förut. Och just det här att de får utveckla egna åsikter och uttrycka dem utan att det händer någonting och att de blir uppmuntrade till det. Jag kände att vi pratade om saker de aldrig pratat om. Det blir som ett forum att diskutera saker som är så självklara för oss.

Även om jag fi ck träffa nya vänner så har jag längtat hem. Så att komma hem till Sverige var skönt. Men det är ensamt att vara själv om dagarna när man umgåtts med så många hela tiden. Samtidigt går jag själv runt och känner mig som en ny människa efter det jag varit med om.

Min vilja att förändra är starkare än innan, tidigare har intresset varit att läsa och prata. Nu har jag varit mitt ibland det. Har pratat mänskliga rättigheter och jämställdhet med dem som ska jobba med demokrati där. Nu känner jag mig mer intresserad och framför allt engagerad att jobba med utvecklingsfrågor och internationell politik.”

FRIHET 55 2/2014

I tre månader va

r Johanna Kvist med och drev SSU:s sk

ola

för burmesiska demokratia

ktivister. Här är hennes

berättelse.

BERÄTTAT FÖR: JOHN ANTONSSON FOTO: PRIVAT

Så gjorde jag

Så gjorde jag

”JAG KOMMER FRÅN Örebro men har bott i Göteborg i tre år. Där plug-gar jag globala utvecklingsstudier och har nu bara uppsatsen kvar. Det var under gymnasiet jag blev aktiv i SSU, men år av jobb och resor kom emellan och jag slutade vara aktiv. Det var förra våren jag hittade tillbaka när jag fi ck vara med och gå utbildningen Palmeakademin.

Där fi ck jag höra om möjligheten att vara volontär på SSU:s skola i Mae Sot och bestämde mig ganska direkt att jag ville söka, det kändes som en stor chans. Skolan ligger i Thailand vid gränsen till Burma.

I juli fi ck jag veta att jag skulle få åka och då var det några månader kvar till det var dags. Först blev jag jätteglad, sedan landade jag och då kom frågorna. Hur ska jag göra? Hur ska jag klara det? Kommer jag att tillföra något? Tidigare hade jag gjort praktik på svenska ambassaden i Indien, så jag hade erfarenhet av internationellt utvecklingsarbete, men det här var en helt annan grej.

Det kändes lite läskigt. Jag hade ju aldrig jobbat som lärare och nu skulle jag lära ut saker och hålla lektioner.

Jag fi ck åka i början av november. Resan gick från Göteborg till Bangkok och sedan buss till Mae Sot. När jag kom fram hade jag varit på resande fot i 40 timmar och var helt slut. Jag skulle inte göra om det så men det gick bra ändå.

Jag kom fram tidigt. De fl esta sov. Två personer tog emot mig och så sov jag i ett par timmar. Sedan var det bara att vakna och hälsa på alla. Jag har aldrig känt mig så välkommen, alla var så förväntansfulla.

Jag hade två roller på skolan. Den ena var Johanna som lärare, den andra var som kompis. Jag umgicks med studenterna hela tiden, vi åt

ihop, umgicks och studerade. Det svåraste var att de har så stor respekt för lärare. Lärare är bland det fi naste man kan vara i Burma. De ville inte tilltala mig som Johanna, de sa lärare. Det var först efter ett tag jag också blev kompis eller vän.

Planen var att jag skulle undervisa i genus och socialdemokrati. Men för att kunna göra det fi ck vi först lägga två veckor på engelsk konversa-tion. De burmesiska studenterna som går där har väldigt olika bakgrund och är mellan 17 och 31 år. Tanken är att alla ska ha koppling till demo-kratirörelsen i Burma, alla hade inte det. Men jag känner mig säker på att alla som åkte därifrån verkligen ville jobba för demokrati i Burma.

För det första tror jag det är viktigt att komma till ett forum där man kan prata om saker man inte pratat om förut. Och just det här att de får utveckla egna åsikter och uttrycka dem utan att det händer någonting och att de blir uppmuntrade till det. Jag kände att vi pratade om saker de aldrig pratat om. Det blir som ett forum att diskutera saker som är så självklara för oss.

Även om jag fi ck träffa nya vänner så har jag längtat hem. Så att komma hem till Sverige var skönt. Men det är ensamt att vara själv om dagarna när man umgåtts med så många hela tiden. Samtidigt går jag själv runt och känner mig som en ny människa efter det jag varit med om.

Min vilja att förändra är starkare än innan, tidigare har intresset varit att läsa och prata. Nu har jag varit mitt ibland det. Har pratat mänskliga rättigheter och jämställdhet med dem som ska jobba med demokrati där. Nu känner jag mig mer intresserad och framför allt engagerad att jobba med utvecklingsfrågor och internationell politik.”

FRIHET 56 2/2014

Internationella vänner

Evin tar över Iusy

DEN FÖRSTA MARS var det. I Köpenhamn. På HK, en av fackförbundens lokaler. Lite över 200 personer i lokalen. Evin Incir är efter veckor, månader av kompromisser den enda kandidaten till generalsekreterarposten.

Hon hade först inga tankar om det från början, hon var med och diskuterade andra namn. Och sedan så mynnade det ut i att hon fi ck frågan.

– Jag tänkte på det länge innan jag bestämde mig. Det är ändå ett ganska stort uppdrag och ett uppdrag som gör att jag måste lägga mycket av mitt privatliv åt sidan. Varför är Iusy viktigt?

– Jag tror att Iusy är viktigt på fl era plan. Dels för att organisera ungdomar. Dels för att se till att bli ungdomens röst på ett internationellt plan. Att driva på de socialdemokratiska och socialistiska värdering-arna. Något vi inte har gjort är att driva på Socialistinternationalen åt rätt håll. Vi har pratat om det förr, men nu är det för oss att inte bara prata utan faktiskt få Socialistinternationalen att börja ta oss på allvar.Socialistinternationalen har haft en del problem och har bland an-nat kritiserats av Mona Sahlin. Har ni liknande problem i Iusy?

– Vi har haft en hel del diskussioner om vad Iusys roll är. Så det är inte så att diskussion inte förts. Men det är inte problem på samma nivå. En sak är att vi i Iusy måste bli mer konkreta i vad det är vi gör.

– De senaste åren har vi inte riktigt haft ett mål om vart det är vi är på väg. Och det målet måste vi återuppta. Vi har haft aktiviteter utan att veta varför. Det måste fi nnas ett mål i allt vi gör.

EN ANNAN SAK Evin Incir lyfter upp är de ideologiska diskussionerna. Under kongressen i Köpenhamn blev några organisationer uteslutna. Bland annat ett ungdomsförbund från Venezuela.

– I det fallet var det ideologiskt. De är liberaler och inte socialdemo-krater eller socialister. Jag tror att vi i Iusy måste ha en diskussion om vad det är som förenar oss, vad det innebär att vara socialister eller socialdemokrater. Hur brett är Iusy?

– Det är brett och det ska det vara. Men samtidigt måste det fi nnas någon ram kring vad som förenar oss. Vi har varit bättre än Socia-listinternationalen på att se över vilka medlemsorganisationer vi har. Socialistinternationalen har haft svårt att utesluta medlemmar som inte borde vara med, som Mubaraks parti som var med allt för länge. Men man vågade inte då eftersom man var rädd för hur andra med-lemsorganisationer skulle reagera.Önskescenario, var är Iusy om två år?

– Att organisationerna är mer nöjda. Sedan hoppas jag att Iusy blir en starkare röst och blir tagna på större allvar.

IUSY

International Union of Socialist Youth är den internationella samarbetsorganisationen för

Iusy bildades 1907.

SSU:aren Evin Incir har valts till ny generalsekreterare för Iusy, den internationella samarbetsorganisationen för unga socialdemokrater. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: IUSY

FRIHET 56 2/2014

Internationella vänner

Evin tar över Iusy

DEN FÖRSTA MARS var det. I Köpenhamn. På HK, en av fackförbundens lokaler. Lite över 200 personer i lokalen. Evin Incir är efter veckor, månader av kompromisser den enda kandidaten till generalsekreterarposten.

Hon hade först inga tankar om det från början, hon var med och diskuterade andra namn. Och sedan så mynnade det ut i att hon fi ck frågan.

– Jag tänkte på det länge innan jag bestämde mig. Det är ändå ett ganska stort uppdrag och ett uppdrag som gör att jag måste lägga mycket av mitt privatliv åt sidan. Varför är Iusy viktigt?

– Jag tror att Iusy är viktigt på fl era plan. Dels för att organisera ungdomar. Dels för att se till att bli ungdomens röst på ett internationellt plan. Att driva på de socialdemokratiska och socialistiska värdering-arna. Något vi inte har gjort är att driva på Socialistinternationalen åt rätt håll. Vi har pratat om det förr, men nu är det för oss att inte bara prata utan faktiskt få Socialistinternationalen att börja ta oss på allvar.Socialistinternationalen har haft en del problem och har bland an-nat kritiserats av Mona Sahlin. Har ni liknande problem i Iusy?

– Vi har haft en hel del diskussioner om vad Iusys roll är. Så det är inte så att diskussion inte förts. Men det är inte problem på samma nivå. En sak är att vi i Iusy måste bli mer konkreta i vad det är vi gör.

– De senaste åren har vi inte riktigt haft ett mål om vart det är vi är på väg. Och det målet måste vi återuppta. Vi har haft aktiviteter utan att veta varför. Det måste fi nnas ett mål i allt vi gör.

EN ANNAN SAK Evin Incir lyfter upp är de ideologiska diskussionerna. Under kongressen i Köpenhamn blev några organisationer uteslutna. Bland annat ett ungdomsförbund från Venezuela.

– I det fallet var det ideologiskt. De är liberaler och inte socialdemo-krater eller socialister. Jag tror att vi i Iusy måste ha en diskussion om vad det är som förenar oss, vad det innebär att vara socialister eller socialdemokrater. Hur brett är Iusy?

– Det är brett och det ska det vara. Men samtidigt måste det fi nnas någon ram kring vad som förenar oss. Vi har varit bättre än Socia-listinternationalen på att se över vilka medlemsorganisationer vi har. Socialistinternationalen har haft svårt att utesluta medlemmar som inte borde vara med, som Mubaraks parti som var med allt för länge. Men man vågade inte då eftersom man var rädd för hur andra med-lemsorganisationer skulle reagera.Önskescenario, var är Iusy om två år?

– Att organisationerna är mer nöjda. Sedan hoppas jag att Iusy blir en starkare röst och blir tagna på större allvar.

IUSY

International Union of Socialist Youth är den International Union of Socialist Youth är den internationella samarbetsorganisationen för internationella samarbetsorganisationen för

Iusy bildades 1907. Iusy bildades 1907.

SSU:aren Evin Incir har valts till ny generalsekreterare för Iusy, den internationella samarbetsorganisationen för unga socialdemokrater.TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: IUSY

FRIHET 57 2/2014

VIDAR A

RONSSON

Valge

nera

l för S

SU.

– Jag

är ju

valge

nera

l för S

SU:s

valrö

relse

. Jag

hålle

r iho

p

plane

ringe

n och

geno

mföran

det a

v allt

i vår

valrö

relse

.

– Jus

t nu h

åller

vi på

med

det s

ista i

nför

EU-v

alkam

panje

n.

Den ko

mmer at

t var

a väld

igt id

eolog

isk.

Sossesfären

KAISA K

ARRO

Leda

mot i S

SU:s

förbu

ndss

tyrels

e.

– Und

er vå

ren h

ar ja

g bes

ökt å

rsmöte

n som

sig b

ör, o

ch

just n

u för

bere

der ja

g tills

amman

s med

Riad

Alie

fendic

en

works

hop o

m arbe

tsmar

knad

spoli

tik.

– I fö

rbun

dssty

relse

n ans

varar

jag f

ör arb

etsmark

nads

politi

ken

och f

ör jäm

ställd

hetsf

rågorn

a, två

oerh

ört vi

ktiga

områd

en so

m

ocks

å mån

ga gå

nger

kan s

amman

kopp

las m

ed va

randr

a.

Vad g

ör du

just n

u?

Vad g

ör du

just n

u?

Gabriel WikströmFörbundsordförande SSU

Det är EU-val 25 maj. Varför ska man engagera sig i det?

– Ett exempel är ju att EU påverkar 60 procent av alla beslut som fattas i Sveriges kommuner. Och ingen ifråga-sätter varför man ska enga-gera sig i kommunvalet. Det

är klart man ska göra det i EU också. Om inte du eller jag går och röstar så lämnar vi över makten till dem som faktiskt går och röstar. Det är självklart att man ska gå och rösta för att få bestämma över ens liv och möjligheter. Det är ju både EU-val och vanliga svenska val i år. Hur tror du det första valet påverkar valen i Sverige?

– Jag tror att det kan påverka om det går väldigt bra eller dåligt i valet för ett parti. Då kan det så klart påverka riksdagsvalet i samma riktning. Men blir resultaten de förväntade och det inte är överdrivet åt något håll så tror jag inte det har jättestor påverkan på riksdagsvalet. Nu börjar sommaren närma sig. Vad vill SSU göra för att fl er ska få sommarjobb?

– Vi driver ett förslag om sommarjobbsgaranti där staten faktiskt går in och öronmärker pengar för kom-munerna. Så att alla kommuner kan erbjuda unga ett sommarjobb. För vi vet att det är jätteviktigt för att man ska kunna få arbetslivserfarenhet och få jobb när man går ut skolan. Jag tycker att Socialdemokraterna börjar förstå att det är viktigt att ha sommarjobb, så jag har stor förhoppning om att vi kan få in den här nationella sommarjobbsgarantin i valmanifestet.

Ellinor ErikssonFörbundssekreterare SSU

Ni har haft en valkick-off. Vad var det och varför?

– Då samlade vi de 200 SSU:are som vi tror kommer vara den aktiva styrkan av valarbetare. Distrikten har fått ett antal platser var för dem som kommer att driva

valrörelsen allra hårdast. Då passade vi på att presentera det material och det budskap vi kom-mit fram till hittills. Vi knackade även dörr och presenterade digitala satsningar. Vad betyder det för SSU att ha en ny grafi sk profi l?

– Under ett valår så tror jag att en organisation behöver känna självkänsla och kaxighet och mo-dernitet. Det här blev en grafi sk nystart för SSU. Många känner att det är härligt att komma med något nytt och fräscht till en valrörelse. Förutom att ha den bästa politiken under ett valår så handlar det också om att ha den vassaste grafi ska kommu-nikationen. Jag tror också att vi kommer vinna det grafi ska slaget och inte bara det politiska. När vi tog fram profi len var det också väldigt viktigt att det skulle gå att anpassa så att SSU:are kan ta fram lokala budskap. Kommer ni ha kampanj i vår fast valrörelsen är så nära?

– Nu kommer vi ha en förvalskampanj som kommer heta Skolans viktigaste fråga. Då kom-mer vi gå ut på skolor och med hjälp av telefoner och surfplattor låta elever berätta hur det är på deras skola.

FRIHET 57 2/2014

VIDAR A

RONSSON

Valge

nera

l för S

SU.

– Jag

är ju

valge

nera

l för S

SU:s

valrö

relse

. Jag

hålle

r iho

p

plane

ringe

n och

geno

mföran

det a

v allt

i vår

valrö

relse

.

– Jus

t nu h

åller

vi på

med

det s

ista i

nför

EU-v

alkam

panje

n.

Den ko

mmer at

t var

a väld

igt id

eolog

isk.

Sossesfären

KAISA K

ARRO

Leda

mot i S

SU:s

förbu

ndss

tyrels

e.

– Und

er vå

ren h

ar ja

g bes

ökt å

rsmöte

n som

sig b

ör, o

ch

just n

u för

bere

der ja

g tills

amman

s med

Riad

Alie

fendic

en

works

hop o

m arbe

tsmar

knad

spoli

tik.

– I fö

rbun

dssty

relse

n ans

varar

jag f

ör arb

etsmark

nads

politi

ken

och f

ör jäm

ställd

hetsf

rågorn

a, två

oerh

ört vi

ktiga

områd

en so

m

ocks

å mån

ga gå

nger

kan s

amman

kopp

las m

ed va

randr

a.

Vad g

ör du

just n

u?

Vad g

ör du

just n

u?

Gabriel WikströmFörbundsordförande SSU

Det är EU-val 25 maj. Varför ska man engagera sig i det?

– Ett exempel är ju att EU påverkar 60 procent av alla beslut som fattas i Sveriges kommuner. Och ingen ifråga-sätter varför man ska enga-gera sig i kommunvalet. Det

är klart man ska göra det i EU också. Om inte du eller jag går och röstar så lämnar vi över makten till dem som faktiskt går och röstar. Det är självklart att man ska gå och rösta för att få bestämma över ens liv och möjligheter. Det är ju både EU-val och vanliga svenska val i år. Hur tror du det första valet påverkar valen i Sverige?

– Jag tror att det kan påverka om det går väldigt bra eller dåligt i valet för ett parti. Då kan det så klart påverka riksdagsvalet i samma riktning. Men blir resultaten de förväntade och det inte är överdrivet åt något håll så tror jag inte det har jättestor påverkan på riksdagsvalet. Nu börjar sommaren närma sig. Vad vill SSU göra för att fl er ska få sommarjobb?

– Vi driver ett förslag om sommarjobbsgaranti där staten faktiskt går in och öronmärker pengar för kom-munerna. Så att alla kommuner kan erbjuda unga ett sommarjobb. För vi vet att det är jätteviktigt för att man ska kunna få arbetslivserfarenhet och få jobb när man går ut skolan. Jag tycker att Socialdemokraterna börjar förstå att det är viktigt att ha sommarjobb, så jag har stor förhoppning om att vi kan få in den här nationella sommarjobbsgarantin i valmanifestet.

Ellinor ErikssonFörbundssekreterare SSU

Ni har haft en valkick-off. Vad var det och varför?

– Då samlade vi de 200 SSU:are som vi tror kommer vara den aktiva styrkan av valarbetare. Distrikten har fått ett antal platser var för dem som kommer att driva

valrörelsen allra hårdast. Då passade vi på att presentera det material och det budskap vi kom-mit fram till hittills. Vi knackade även dörr och presenterade digitala satsningar. Vad betyder det för SSU att ha en ny grafi sk profi l?

– Under ett valår så tror jag att en organisation behöver känna självkänsla och kaxighet och mo-dernitet. Det här blev en grafi sk nystart för SSU. Många känner att det är härligt att komma med något nytt och fräscht till en valrörelse. Förutom att ha den bästa politiken under ett valår så handlar det också om att ha den vassaste grafi ska kommu-nikationen. Jag tror också att vi kommer vinna det grafi ska slaget och inte bara det politiska. När vi tog fram profi len var det också väldigt viktigt att det skulle gå att anpassa så att SSU:are kan ta fram lokala budskap. Kommer ni ha kampanj i vår fast valrörelsen är så nära?

– Nu kommer vi ha en förvalskampanj som kommer heta Skolans viktigaste fråga. Då kom-mer vi gå ut på skolor och med hjälp av telefoner och surfplattor låta elever berätta hur det är på deras skola.

FRIHET 58 2/2014

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554,101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 20 maj. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

GRATTIS!

Lara Alsadi, SkarpnäckMario Chahrestan, Hässelby villastad. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.

1 Ungern är känt för dess säregna salamikorv och rika vinkultur, men också

för många uppfinningar. Vilken av följande uppfanns av en ungrare?1. Rubiks kub.X. Xylofonen.2. Konservburken.

2 Europaparlamentets ledamöter roterar mellan att sammanträda i Bryssel och en

stad till. Vilken?1. Strasbourg.X. Bonn.2. Rotterdam.

3 Svenska byggnadsarbetareförbundet organiserar 100 000 anställda inom

bygg- och anläggningssektorn. Vad kallas skatteavdraget för att renovera villor och bostadsrätter som den borgerliga regeringen införde 2008?1. Rot-avdrag.X. Rut-avdrag.2. Rit-avdrag.

4 Författaren Aldous Huxleys mest kända verk är ”Du sköna nya värld”. Vilket år

publicerades boken?1. 1955.X. 1929.2. 1932.

5 Inför valen i maj och september är det många som bedriver

personvalskampanjer. Vilket år infördes personval för allmänna val i Sverige? 1. 1998.X. 1994.2. 2002.

6 ”Battlefield 4” är den senaste installationen i spelutvecklaren Dice

succéserie. Under vilken tidsperiod utspelar sig det första spelet i serien från 2002? 1. En fiktiv framtid då robotar härskar över jorden.X. Vietnamkriget.2. Andra världskriget.

7 Den 25 maj är det val till Europaparlamentet. Vad är namnet på

det samarbete som bildades 1952 och ligger till grund för dagens EU? 1. Europeiska skog- och metallunionen.X. Europeiska kol- och stålgemenskapen.2. Europas förenta stater. 7

FRÅGOR

BIL

D: W

IKIM

EDIA

CO

MM

ON

S

FRIHET 59 4/2012

Sätt hjälpen i rörelse

Bjud en hel familj på mat

under lunchen.

På shop.redcross.se kan du bland annat köpa ett matpaket till en familj i Syrien för 385 kronor. Du får ett gåvobevis som du kan behålla eller ge bort. Pengarna går till rätt saker på rätt ställe. I rätt tid.

FRIHET 60 2/2012

d

WWW.SSU.SE

Över sex miljoner unga saknar jobb i EU. Det är ett enormt slöseri av ungas talang och förmåga. Det är ett resultat av 15 års högerstyre i EU.

Snart kan du välja en ny riktning för EU. En riktning som innebär att vi satsar på unga. Vill du göra en insats och bidra till att vi målar EU rött? Läs mer eller gå med på ssu.se!

Dags att måla EU rött –