EN TIDNIN

G FRÅN SV

ERIGES

SOCIA

LDEMOKRAT

ISKA

UNGDOMSFÖRBUND

#7 201

0 PRIS

20 K

R

JOHAN

NES

ANYU

RU

G

ÖTEB

ORGSP

OETEN

OM ARBETARDIK

T,

IS

LAMOFO

BI OCH JI

DDRET OM H

UDFÄRG

P

OLITIS

K HIPH

OPVÅG I V

ÄSTAFR

IKA

G

ENER

ATIO

N BOST

ADSLÖS

Ö

DEN PÅ

EURO

PAS B

AKGÅRD

L

IVMODER

ATT H

YRA

! ! ! ! !

!

!

!!!!!!!!!!! ! !

!

!"#$%&#$'()*#%+,'*(-$./0.123/$..$)*456*785*4+9:'85+;+4&(<(=$

>>><:'85+;+4&(<(=$

!""#$%&'()*$!"#$;'7$8*%$:'44$4?8+$'($7#=(;4?77+(;&$@&6"#'76&,$

!++&*'),-.&/0",+,*'+&AB'8,+(85=#8C$

!"#$;'7$8*%$?#$)+D54'7,$&44&#$E*4','85,$&(7+7&#+;$$$*D6$8*%$:'44$)"#@?,,#+F=,:&D54+$;',,$85#':+(;&$

$$

1),+,2*"32.)(+4,"2%,%5$G),&#7H%(+8'+4$H#5&8=,@'4;('(7$

Wigforssakademin

Lär dig förstå vår samtid. För att kunna förändra samhället. Välkommen att söka till vårens upplaga av Wigforss-akademin. Kursen består av tre helgträffar och vänder sig till dig som på ett djupare plan vill förstå hur samhäl-let fungerar och hur vi kan förändra det.

Under kursen ges du en grundläggande orientering i centrala teorier inom sociologi, statsvetenskap, ekonomi, filosofi och historia, samt hur man utifrån dessa kan förstå arbetarrörelsens idéutveckling och dagens politiska utmaningar. Genom skrivuppgifter ges du möjlighet att öka dina färdigheter i att skriva samhälls-analyser och politiska förändringsförslag utifrån forsk-

ningens metoder och perspektiv. Föreläsarna är i huvudsak forskare från universitet och högskolor.

Kursen vänder sig till dig som har hjärtat till vänster och är student vid högskola eller universitet, är fackligt aktiv, förtroendevald eller bara allmänpolitiskt intresserad. På ett övergripande plan syftar Wigforssakademin till att skapa en djupare förståelse för hur man arbetar politiskt för ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle.

Sista anmälningsdag är 3 januari. För mer information om kursen, se wigforssakademin.blogspot.com.

Kursen arrangeras av Viskadalens folkhögskola i samarbete med Socialdemokratiska studentförbundet, Arbetarrörelsens Tankesmedja och ABF. Kursen går på halvfart och går att kombinera med heltidsstudier eller heltidsarbete.

!"#$%&'(%$)#*+$&,*

"-,.!,-,/012$&3&!.3$#34+0##!%33/0+3+!.5$3"0#*&(33#*3+$&3,*(

FRIHET 3 7/2010

BOSTADSSITUATIONEN I SVERIGES större städer är katastrofal. Läs Frihets viktiga reportage om hur det kunde bli så här på sidorna 30–37.

Nu gäller det att bygga, bygga, bygga. Men inte hur-somhelst. Vi måste bygga klimatsmart och vi måste bygga bostäder som alla har råd med. Bostäder som utan vinstintresse hyrs ut till överkomliga priser, i

stället för bostäder som säljs till högstbjudande. Tak över huvudet är en mänsklig rättighet – det är inte bara något för de rika. Och det gäl-ler även i storstan där många vill bo.

Sedan finns också en annan sida av saken. Vi måste arbeta med normen som säger just att alla ska vilja bo centralt i en storstad.

I MIN LEDARE i förra numret skrev jag om statusyrken. Det är tätt sam-manlänkat med fenomenet statusboenden. Det vill säga att bo på lan-det och i förorten anses fult, att bo i mitten av en metropol anses fint.

Jag är en sådan där typ som har gjort det samhället förväntar sig av en ungdom, både när det gäller karriär och boende. Det ger status om jag berättar att jag har backpackat, pluggat olika grejer, bott utom-lands i omgångar för att landa i Stockholm och ”jobba inom media”.

Men tänk vad jag har kostat samhället. Min hemkommun Sunds-vall har pungat ut med alla pengar för utbildning, vård och fritid un-der min uppväxt. Jag har inte gett en krona tillbaka i kommunalskatt. Så fort jag stod där med studentmössan i hand, redo att börja jobba och betala skatt, flyttade jag från Sundsvall. Och sen har jag kostat pengar när jag har pluggat vidare på högskolan. Och nu arbetar jag förvisso och betalar kommunalskatt – men i Stockholm.

Fast det är jag som ”har gjort grejer”, som många säger. Och det är de som bor kvar i Sundsvall och har knegat på ända sedan vi tog studenten, som ”inte har gjort något”. Men det är ju de som har betalat för att sådana som jag ska kunna ”förverkliga oss själva” och vara ute och resa och plugga vidare, egentligen.

ALLTSÅ. VILL MAN bo på en annan ort än huvudstaden ska man inte dö-mas för det, snarare tackas. Men jag vill inte heller döma dem som vill flytta till storstan, som jag själv. Båda typerna behövs. Grejen är den att alla borde vara fria att leva mer som de vill utan att känna att de be-höver leva upp till en massa normer. Den här supersnäva normen som säger att för att vara lyckad som ung ska man bo innanför tullarna i Stockholm och ha minst en Asientripp i bagaget, den sätter stor press på många som känner att de inte kan eller vill leva upp till normen.

Om vi dessutom i väntan på ett mer normfritt och tillåtande samhälle ändå ska ha någon norm, är väl det här den sämsta möjliga. Jag inser hur ohållbart det skulle vara om alla gjorde som jag. Samhället skulle falla samman om alla bodde i Stockholm och ”jobbade inom media” – man skulle dö om man blev sjuk eftersom ingen skulle jobba inom vården, Stockholm skulle vara totalt överbefolkat, resten av landet skulle gro igen.

Lantishatet

VÄLKOMMEN

PS. ”Stockholmare är smartare än lantisar”, sa moderaten Anna Kinberg Batra för tolv år sedan. I den nya regeringen bor 10 av 13 moderata ministrar i Stockholm – tanken lever kvar i de blåa leden att huvudstadsborna är bäst.

Becky Bergdahl är chefredaktör för Frihet. becky.bergdahl@frihet.se

NEJ, FÖR ATT komma till rätta med bostadskrisen i storstäderna måste vi sluta nedvärdera dem som vill bo på mindre orter. Sedan kan en kompletterande lösning vara att göra som i Norge, som journalisten Kristina Mattsson skriver i sin bok ”Landet utanför”. I Norge satsar politikerna på att alla i landet ska ha en frihet att bosätta sig var de vill och att samhällsservicen ska fungera även på glest befolkade platser. Därför tar staten in alla inkomstskatter i Norge och skickar sedan ut pengarna till kommunerna efter behov. Till skillnad från i Sverige där vi betalar inkomstskatt direkt till kommunen där vi bor – här får folkrika kommuner mest pengar.

Däremot betalar företag skatt till kommunen där de finns i Norge. I Sverige betalar företag till staten i stället. Det gör att kommuner med gruvdrift, skog, vattenkraft och andra naturresurser är rika kommu-ner i Norge, medan de i Sverige ofta är fattiga. Kommunen Ragunda i Jämtland ger till exempel en halv miljard per år i skatteintäkter till svenska staten och en tjugondel av Sveriges energiproduktion kom-mer från vattenkraftverken i Ragunda. Samtidigt ger staten bara till-baka cirka 400 000 kronor till kommunen – i ”bidrag”.

MEN HUR KAN det kallas ”bidrag” när Ragunda kommun i själva ver-ket har gett mycket mer till staten? Och hur kan jag höra stockholmare ifrågasätta varför deras skattepengar ska gå till ”bidrag” till andra, fattigare kommuner i landet? Stockholm och de andra storstadskom-munerna är ju rika just för att de fattigare och mindre befolkade delarna av landet har gett så mycket till storstäderna – gett bort sina ungdomar färdigutbildade och klara, och gett bort intäkterna från naturre-surser som vattenkraft.

Den svenska modellen med kom-munal inkomstskatt döljer var lan-dets rikedomar egentligen skapas. Det är inte där vi bor som vuxna, det är där vi har vuxit upp och där natur-resurserna finns. Hela landet behövs – Sverige skulle inte kunna skänka bort Norrland och behålla samma lev-nadsstandard i Stockholm, som vissa huvudstadsbor tror. !

FRIHET 4 7/2010

INNEHÅLL

14 EUROPAS BAKSIDA I Moldavien, Europas fattigaste land, tjänar människohandlare pengar på sex- och organhandel. Men vanligast är att moldavier säljs för slavarbete på byggen, inom jordbruket och som hembiträden i rikare europeiska länder.

21 MAMMAMARKNAD Gästkrönikören Kajsa Ekis Ekman tycker att välbärgade par i väst som köper utblottade surrogatmammor i Indien och Ukraina är en ny form av slavhandel.

22 SPANINGEN Miljoner spenderas på barnlösa par i rika länder, samtidigt som forskare varnar för att överbefolkning är det största hotet mot planeten. Är det hållbart?

24 SALSAN RUNT CURRYGRYTAN Författaren och poeten Johannes Anyuru om exotifiering, förortens roll i litteraturen och växande klyftor.

30 NOMADLIV Varför ska det vara så svårt att hitta någonstans att bo? Frihet har träffat Anna och Simon som vill flytta hemifrån på riktigt, men bara får tillfälliga kontrakt.

38 KULTUR Den svarte nazisten, Västafrikas Che Guevara och graffiti i New York.

43 FOKUS SSU Kampanj mot rasism. Ny klubb i Gällivare. Röd poet i Östersund.

21

30

4338

14

FRIHET 5 7/2010

FrihetBox 115 44100 61 StockholmBesöksadress —Krukmakargatan 37 A, plan 4Telefax —08 714 95 08 Prenumerationsärenden —08 714 48 30Mejl —info@frihet.seAnnonsbokning —Fronthill media AB: 08 545 517 30Prenumerationspris — 150 kronor/årTryck —Sörmlands Grafiska, KatrineholmUpplaga —9 100 exemplar(TS-kontrollerat gällande 2009)

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

FrihetNummer 7/2010Årgång 92Utgivare —Frihet Media Ekonomisk FöreningOmslagsbild —ScanpixAnsvarig utgivare — Becky BergdahlChefredaktör —Becky Bergdahl, 076 199 40 03Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU —Daniel Mathisen, 076 199 40 02,daniel.mathisen@frihet.seLayout — Ylva Ceder, 08 714 48 32

Form —Vår Korrektur —Per AxelssonKrönikeporträtt —Annelie CarlströmMedarbetare 7/2010 —Mats Almlöf, Sara Hansson,Ulrika Walmark,Björn Renner, Annelie Carlström,Linus Fremin, Katrine Kielos,Erik Paulsson Rönnbäck,Kajsa Ekis Ekman,Jesper Klemedsson,Johanna Svensson,Nils-Petter Ekwall,Eva Östergren, Lars Lovén,Anne-Li Karlsson

FRIHET 6 7/2010

Prisregn över FrihetFrihet har belönats med Tidskriftspriset 2010, i kategorin Årets omgörning. Det är vi stolta över! Priset delas ut av branschorganisatio-nen Sveriges tidskrifter, och en jury stod bakom utnämningen av Frihet. Deras moti-vering lyder: ”Årets vinnare har genom omgör-ningen tydligt ställt sig på läsarnas sida. Den nya formen balanserar perfekt mellan politiskt magasin och källartillverkat fanzine. Det är inte

alltid tillrättalagt och perfekt, men det är mo-digt, uppkäftigt och träffar målgruppen perfekt. Redaktionen tar sig an samhällsfrågorna på ett sätt som känns helt och hållet här och nu. I Fri-het skapas en rak och tydlig dialog som är ovan-lig på den politiska arenan. Vinnare är Frihet.” Dessutom har Frihet belönats med Svenska Publishingpriset i kategorin Medlemstid-ning. Det är ett pris som delas ut av infor-mationsföretaget Populär kommunikation. Motiveringen lyder: ”För en modig och kraftfull tidning med trovärdighet, relevans och utmärkt mål-gruppsanpassning.”

Brev!

MedarbetarenErik Paulsson Rönnbäck,journalistNamn: Erik Paulsson RönnbäckÅlder: 25 årBor: StockholmGillar: HyresrätterStår inte ut med: Islamofobiska ledarskribenter Ville bli som liten: Pilot

Du har skrivit Moldavienreportaget till det här numret av tidningen. Hur kom du på idén till det? - Jag försöker att fokusera på Europa och problemen som finns i regionen. För mig är det en större journalistisk utmaning att skriva om och skildra det som finns närmare oss här i Sverige.Vad har du gjort tidigare? - Pluggat tyska i Berlin och journalist-vetenskap på JMK, jobbat på ett fryslager i Norge, varit fredsaktivist i Palestina, frilansat i norra Irak och arbetat ideellt med tidskriften Mana.

Vad inspirerar dig till att skriva riktigt bra texter? - Att jobba riktigt hårt, gärna från mor-gon till sen kväll.När du inte sitter och knattrar tangenter eller filar på uppslag till reportage, vad gör du då? - Då promenerar jag, sjunger karaoke eller letar kläder på Myrorna.

Erik är frilansjournalist och har tillsammans med fotografen Jesper Klemedsson gjort Moldavienreportaget i det här numret av Frihet.

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn)Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse.Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 StockholmE-post: info@frihet.se

BILD

: PRI

VAT

FRIHET 7 7/2010

I nummer 5/2010 publicerade Frihet en text inför valet i Afghanistan som hölls den 18 september. Artikeln väckte bland annat frågor om president Hamid Karzais legitimitet och bristen på politisk insyn och säkerhet i landet. Strax efter valet stod det klart att farhågorna besannats. På valdagen mördades 14 personer och talibangrupperingar sprängde bomber vid vallokaler i flera av de större städerna, däribland huvudstaden Kabul. Resultatet från valet har försenats flera gånger och oberoende organisationer har påtalat att stora mängder röstsedlar försvunnit. Närmare 4 000 klagomål har registrerats vid den afghanska valmyndigheten och var

femte valsedel har ogiltigförklarats.Läget i Afghanistan är just nu extremt osäkert och missnöjet mot myndigheterna växer. Den 17 oktober sköts en svensk soldat i norra Afghanistan ihjäl sedan våldet trappats upp ytterligare, och flera experter varnar nu för att landet kan komma att dras in i en lång period av sönderfall och instabilitet.

! Läs artikeln om valet i Afghanistan på Frihet.se

Bild — Hamid Karzai, Afghanistans president, röstar i en vallokal i Kabul. Samma dag mördades 14 personer.

Vad hände sen? ”Val i världen: Afghanistan”

BILD: ISTOCKPH

OTO

Debatt om AfghanistanDe svenska trupperna i Afghanistan debatteras flitigt i medierna just nu. Läs Frihets rapportering om frågan på www.frihet.se. Längst upp till vänster på vår hemsida kan du söka på alla artiklar som handlar om Afghanistan.

Allas intressen ska räknas!Inget parti tjänar på att gynna en grupp som inte kan rösta. Förbättringar i barns och ungas vardag kan ofta jämföras med kapitalistiska företags tillfäl-liga biståndsprojekt för att skapa bra pr. Vi måste sänka rösträttsåldern till 16 år och våga möta en besviken generation som röstar på Piratpartiet och Sverigedemokraterna. De etablerade partierna måste möta verkligheten och få skäl att bry sig om ungas situation. Det argumenteras friskt i dagens samhälle om för-äldrars ansvar. Att de är ansvariga för barnets upp-fostran, välbefinnande och får betala skadestånd om barnet begår brott. Men med skyldigheter följer rät-tigheter. Varför inte ge föräldrar ett ökat inflytande över den lagstiftande makten i direkt proportion till

det utvidgade juridiska ansvaret? Betraktar vi barn som individer med lika starka intressen som någon annan och betraktar vi föräldrar som förmyndare med ansvar att ta till vara dessa intressen så borde föräldrarna få förvalta barnens röstvärde tills de bli

myndiga. I praktiken: inför halva röster och fördela barnens röstvärde jämnt på vårdnadshavarna fram tills barnet fyllt 16.

Sänks rösträttsåldern och erkänns barnets röstvärde kan vi sluta kränka principen om allas

— Sänks rösträttsåldern och erkänns barnets röstvärde kan vi sluta kränka principen om allas lika juridiska och demokratiska värde.

lika juridiska och demokratiska värde, vi stärker barnens och barnfamiljernas makt i samhäl-let samt gör barn- och ungdoms-frågor till riktiga frågor i stället för någonting gulligt partierna satsar på för att få bättre image. /Samuel Kazen Orrefur, SSU Sigtuna

FRIHET 8 7/2010

”Vi är inte så inne på fredsprocessen. Vi är verkligen inne på vattensporter.”TIME MAGAZINE INTERVJUAR ”MANNEN PÅ GATAN” I ISRAEL OM UTVECKLINGEN AV KONFLIKTEN MED PALESTINA.

av israelerna tycker att landets största problem är konflikten med Palestina. De vanligaste svaren är i stället kvaliteten inom utbildningen och brottsligheten. (Time Magazine)

Ditt parti som startades år 2005 kom inte in i rikdagen den här gången heller, men partiet tog sina första mandat i en kommun. Nämligen din hemkommun Simrishamn där Fi blev tredje största parti och fick fyra mandat i fullmäktige. Hur känns det nu ett tag efter valet?

– Tack, det känns alldeles utmärkt! Vi gick från noll, det vill säga det var första gången vi ställde upp i kommunvalet, och vi blev tredje största parti, så det var verkligen en stor framgång.Vilka frågor vill ni driva i Simrishamns kommun?

– Feministiskt initiativ gick till val på parollen ”Gör Simrishamn jämställt”. Vårt kampanjarbete har handlat om att respekt för varje människas lika värde och stopp för all diskriminering ska vara grund för kom-munens utveckling. Jämställdhetsfrågorna var ganska osyn-liga i valrörelsen. Varför då?

– Det är blockpolitikens förbannelse. Sju

partier blev två, och i slutskedet nästan ett, när blocken höll på att krama ihjäl varandra i kampen om mittenväljarna. Frågor som rör kvinnors rättigheter och vardag sätts alltid i andra eller tredje rummet. Och, som nu, nämns inte alls. Kvinnor ska alltid stå till-baka för ”viktigare” politiska mål. I den här valrörelsen var det extremt tydligt. Inget av blocken tog upp frågorna.Hur ska Fi arbeta fram till nästa val? Skulle ni kunna tänka er ett samarbete med det rödgröna blocket – de flesta Fi-väljare betecknar sig ju som vänster, även om partiet säger sig stå utanför vänster–högerskalan?

– Vi har inte särskilt mycket förtroende för blockpolitiken. Vi tycker att den utarmar po-litiken. Vi tänker inte bli ett blockparti utan tar ställning i varje sakfråga. Vi tänker vara en feministisk blåslampa i häcken på samtliga partier. Av det enkla skälet att det behövs ! !

TEXT: BECKY BERGDAHL BILD: MAGNUS BERGSTRÖM

GUDRUN SCHYMAN

Talesperson för Feministiskt initiativ.

HALLÅ DÄR!

”Jag tycker att man borde sälja hasch på Systemet och apoteket.”FÖRFATTAREN BIRGITTA STENBERG SVARAR PÅ GÖTEBORGS-POSTENS FRÅGA OM VILKEN LAG HON SKULLE VILJA ÄNDRA OM HON FICK.

BROTTSOFFER I DET GRÖNA

Grön kriminologi är en nyhet på universitetshimmeln. Forskningsområdet innefattar alla sorters brott mot planeten som föroreningar, illegal skogsavverkning och handel med utrotningshotade djur. Människohandel i klimatkatastrofers spår har också börjat intressera forskarna, skriver Apropå, Brottsförebyggande rådets tidning.

TOBAK BETALAR PENSIONÄRER

De statliga AP-fonderna, där svenska folkets pensionspengar förvaltas, placerar pengar i företag som begår miljöbrott, vapen- och tobaksbolag, bolag som samarbetar med diktaturregimer och bolag som anklagas för brott mot mänskliga rättigheter. Det skriver LO-tidningen. Flera av bolagen som de svenska AP-fonderna investerar i är svartlistade av pensionsfonderna i Norge och Danmark.

SMUTSIG BRANSCH

Varför avslutas många annonser som erbjuder städhjälp med frasen ”endast seriösa svar”? Anna Gavanas, forskare vid Institutet för framtidsstudier, djupintervjuade städare i Stockholm för att få reda på det. Svaren publiceras nu i en rapport som visar att det är vanligt att kvinnor som utför så kallade hushållsnära tjänster utsätts för sexuella trakasserier och blir pressade av manliga kunder att sälja sex. ”Om du ändå ska städa kan du väl göra det där (ha sex) också?”. Så ska till exempel en kund ha bemött en städare i studien. Särskilt stora problem mötte de kvinnor som var papperslösa och arbetade svart som städare. ”Här finns kunder som letar efter den mest rättslösa arbetskraften”, skriver Anna Gavanas.

– Kvinnor ska stå tillbaka

procent

BILD

: IST

OCK

PHOT

O

BILD

: IST

OCK

PHOT

O

BILD

: MAG

NUS

BER

GST

RÖM

8

FRIHET 9 7/2010

”Vi är inte så inne på fredsprocessen. Vi är verkligen inne på vattensporter.”TIME MAGAZINE INTERVJUAR ”MANNEN PÅ GATAN” I ISRAEL OM UTVECKLINGEN AV KONFLIKTEN MED PALESTINA.

Typ av val: Presidentval.Valdag: 19 december.Invånare: 10 miljoner.

Statsskick: Republik.Kuriosa: 25 procent av landet är obeboeligt på grund av radioaktiv strålning från Tjernobylolyckan i Ukraina år 1986.

HUR: I valet 2006 fick landets president, Alexander Lukasjenko, 82,6 procent av rösterna. Resultatet är mycket omstritt och betraktas av oberoende över-vakare som ogiltigt. Mycket lite tyder på att valet i år kommer att te sig annorlunda.

HISTORIA: Vitryssland har under merparten av his-torien varit inkorporerat i andra länder och fursten-dömen, bland annat Tsarryssland och Sovjet unionen. Under Sovjeteran styrdes landet i praktiken från Moskva, med begränsade fri- och rättigheter liksom strikt kontrollerad planekonomi. I samband med att Sovjetunionen rasade samman i början av 1990-talet blev Vitryssland självständigt för första gången sedan 1917. Vid de hittills enda öppna och fria valen i landet, år 1994, valdes Alexander Lukasjenko till president. Strax därefter kopplade Lukasjenko ett hårt grepp om makten genom att skri-va om konstitutionen. Lukasjenko har vid flera till-fällen sagt att han vill ”återupprätta Sovjetunionen”. SITUATIONEN I VITRYSSLAND: Demokratiska och mänskliga rättigheter har försämrats drastiskt de senaste åren. Framför allt råder det mycket allvar-liga brister med avseende på rättssäkerhet, fören-ings-, press- och yttrandefrihet. Oppositionella som demonstrerar mot regimen tra-kasseras av säkerhetspolisen och riskerar långa fängelsestraff. Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa, OSSE, förklarade det senaste presidentvalet år 2006 för ”ofritt”. Bland annat trakasserades oppositionen och tilläts inte komma fram i medierna. 10 000 demonstrerade i huvudsta-den för att protestera mot valet, varav sammanlagt över 700 personer greps av polis.Enligt organisationen Freedom House är Vitryss-land det minst demokratiska landet i hela Europa.

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Martin Uggla, ordförande i Östgruppen och tidigare anställd vid Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Forum Syd, som under många år studerat Vitryssland.Hur ser situationen i Vitryssland ut i dag?

– Precis som inför det förra presidentvalet 2006 känner oppositionen och oberoende organisationer att myndigheterna blivit mer aktiva i sin kontroll. Många fruktar att tumskruvarna kommer att dras åt alltmer ju närmare valdagen vi kommer.Kommer det att bli ett demokratiskt val?

– Nej, regimen kommer nog att försöka ge sken av att vissa positiva förändringar ägt rum jämfört med tidigare val. Men rösträkningen kommer till exempel inte att kunna bevakas på ett acceptabelt sätt. Hur hanterar Lukasjenko oppositionen?

– Han kallar sina politiska motståndare för ”fol-kets fiender” och försöker antingen ignorera eller smutskasta dem, bland annat via de statskontrol-lerade massmedierna. Hur ser relationen till Ryssland ut?

– Dmitrij Medvedev har uttalat sig väldigt kri-tiskt om Lukasjenko och ryska massmedier sprider mycket negativ information om regimen. Hur kommer landet att utvecklas de närmaste åren?

– Det finns ingen anledning att tro på en demo-kratisering så länge Lukasjenko sitter kvar. Men om demokratirörelsen och oppositionen lyckas mo-bilisera många människor till protest mot regimen så är det inte otänkbart att Lukasjenko faller. !

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

Källor: CIA: The World Factbook, boken ”Vitryssland” av Kjell Albin Abrahamson, BBC. Läs mer: www.ostgruppen.se.

VAL I VÄRLDEN:VITRYSSLAND

— Han kallar sina politiska motståndare för ”folkets fiender”.

ILLU

STRA

TIO

N: B

JÖRN

REN

NER

BILD: ISTOCKPHOTO

FRIHET 10 7/2010

”Respekt för ens arbete, solidaritet, ärlighet – jag växte upp med de värdering-arna. Men när jag började handla med aktier förlorade jag delar av den moralen.”JÉROME KERVIEL, DEN FRANSKE BANKMANNEN SOM FÖRSNILLADE MOTSVARANDE 45 MILJARDER, TILL TT.

”Kapitalismen har flera gånger visat att

den inte är någon lösning. Kriser uppstår hela tiden och folk får

lida som fan.”Rockartisten Jerry Williams i LO-tidningen.

”Han ber demonstrativt om en negerboll.”DAGENS NYHETER TRÄFFAR SVERIGEDEMOKRATERNAS PARTISEKRETERARE BJÖRN SÖDER I RIKSDAGSKAFÉET.

av de 1,5 miljoner människor i Östeuropa som är hivpositiva, har tillgång till bromsmediciner. (Time Magazine)

BILD: ISTOCKPH

OTO

ILLU

STRA

TIO

N: A

NN

ELIE

CAR

LSTR

ÖM

GLADA TJUVAR RÅNAR MINDRE

Sträng övervakning av brottslingar som har dömts till skyddstillsyn fungerar dåligt, skriver Apropå, Brottsförebyggande rådets tidning. Studier visar att insatser som drogbehandling och terapi är mer effektiva.– Människor motiveras mer av medgångar än motgångar, och att få hjälp att tänka positivt kring den egna förmågan är en viktig faktor, säger Faye Taxman, professor i kriminologi, till tidningen.

DÖDLIGT YRKE

Efter att två av El Diario de Juárez reportrar dödats av knarkgäng som de hade rapporterat om, lät den mexikanska tidningen pryda framsidan med texten ”Vad ska vi försöka publicera och vad ska vi låta bli?”. Under de senaste fyra åren har 28 000 personer dött i Mexikos drogkrig, skriver Time Magazine.

HÖGRISKYRKE

Tidningen PC World har tagit reda på vilket som är det farligaste yrket inom it. Och det är inte att montera höga mobilmaster eller återvinna kemikaliespäckat elektronikskrot, som du kanske tror. Moderatorer, som bestämmer vilka kommentarer och bilder som ska publiceras på en webbplats, är yrkesgruppen som löper högst risk att skadas. Orsaken? De får se så mycket grova kommentarer och bilder, exempelvis barnporr, som de måste sålla bort från sajterna. Det leder i det långa loppet till svår stress, depressioner och i värsta fall hjärtsjukdomar.

UPP TILL KAMP FÖR PENSIONEN

Frankrike har lamslagits av strejker på grund av regeringens planer att höja pensionsåldern från 60 till 62 år. Frankrike har en av Europas lägsta pensionsåldrar och även när höjningen till 62 år har gått igenom, kommer fransmännen att ligga långt under det europeiska genomsnittet med en pensionsålder på 64 år.

procent

BILD

: IST

OCK

PHOT

O

BILD

: IST

OCK

PHOT

OBI

LD: I

STO

CKPH

OTO

FRIHET 11 7/2010

IDA GABRIELSSON, UNG VÄNSTER

JYTTE GUTELAND, SSU

JAKOP DALUNDE, GRÖN UNGDOM

MAGNUS ANDERSSON, CUF

ADAM CWEJMAN, LUF

CHARLIE WEIMERS, KDU

NIKLAS WYKMAN, MUF

– Ja. Det är ett effektivt sätt att få ner

konsumtionen.

– Vi måste använda alla verktyg för att minska

utsläppen. Det pressar bilindustrin att finna alternativ till bensin.

– Ja, det behövs starkare drivkrafter för

att byta till bättrebränslen och bygga ut

kollektivtrafiken.

– Ja, det tycker jag. Det är viktigt som parti

att visa på öppenhet.

–Ja, en försiktig höjning kan vara bra.

– Nej, eftersom det drabbar människor som behöver bilen.

Det är bättre att förnya bilparken.

– Nej, bensinskatten är redan hög. Nu måste vi jobba med omställning,

miljöbilspremie och forskning.

SKILJELINJEN

En fråga till sju ungdomsförbund:

Är det bra att höja bensinskatten för att minska utsläppen av koldioxid?

POLITISK KALENDER 21 NOV–12 DEC

21 november: Presidentval i Burkina Faso.

21 november: Generalsekreteraren för OECD, Organisation for Economic

Co-operation and Development, åker på offentligt besök i Israel.

25 november: Internationella dagen mot våld mot kvinnor.

28 november: Parlamentsval i Moldavien.

29 november: FN:s klimatkonferens för år 2010 börjar i Mexiko.

1 december: Internationella aidsdagen.

6 december: Finlands nationaldag.

7 december: Den nya Pisa-studien publiceras. Pisa står för Programme for

International Student Assessment och är en studie som mäter kunskaperna hos skolbarn världen över vart tredje år.

10 december: Nobeldagen, dagen då Nobelpriset i olika kategorier delas ut

i Sverige; Nobels fredspris delas ut i Norge.

12 december: Val i Transnistrien, en självständig del av Moldavien.

SSU = Sveriges socialdemokratiska ung-domsförbundCUF = Centerpartiets ungdomsförbundLUF = Liberala ungdomsförbundetKDU = Kristdemokratiska ungdomsförbundetMUF = Moderata ungdomsförbundet

Vad är slicklapp? Är det typ som en tjejkondom?– Slicklappen är ett preventivmedel, ett skydd ungefär som kon-

domen. Den kan liknas vid en duk och är oftast gjord av gummi eller latex. Den kan användas genom att läggas över könsorgan eller anal för att skydda från könssjukdomar som annars kan spridas mellan kön och mun. Till exempel så kan herpes och klamydia smitta på det sättet. Det brukar vara ganska svårt att få tag på slicklappar, men det är enkelt att klippa till en slicklapp av en kondom. Klipp av top-pen och klipp sedan upp på längden så får du en slicklapp. Sen är det bara att slicka på!

Hej Ellinor! Varför är det ett T i HBT? Jag har verkligen inget emot transpersoner, men det är väl inte riktigt samma sak som H och B?

– HBT står för homo, bi och trans. Homosexualitet och bisexu-alitet är just sexuella läggningar, precis som heterosexualitet. Transpersoner däremot är ett samlingsbegrepp för personer som inte upplever sig höra hemma i någon av våra två könskategorier. Trans handlar alltså om kön och könsidentitet och inte om sexuell lägg-ning. Så visst har du en poäng med att fråga varför man använder samlingsbegreppet HBT. Många har också kritiserat att dessa be-grepp sätts ihop då det kan uppstå förvirring och hopblandning med just sexuell läggning. Det viktigaste, tycker jag, är att fler får kun-skap om HBT-frågor så att begreppen blir mer kända och självklara. Transpersoner har ofta varit en nedprioriterad grupp som inte synts särskilt mycket, varken i samhället i stort eller inom HBT-rörelsen, vilket har varit och fortfarande är ett stort problem. Men det håller nu successivt på att förändras mycket, vilket är oerhört bra eftersom det finns väldigt många frågor att jobba med och förändra när det gäller transpersoners rättigheter. Exempelvis de orimliga reglerna vid könsbyten, som SSU är med och försöker förändra. !

Fråga Ellinor om relationer och sex!Är det en typ av tjejkondom?

— Transpersoner har ofta varit en nedprioriterad grupp.

SEXSPALTEN

Mejla frågor! Ellinor Eriksson är ansvarig för HBT-frågor och sexualpolitik i SSU:s förbunds-styrelse. Hon har gått RFSU:s utbildning i sexualupplysning och svarar gärna på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till ellinor.eriksson@ssu.se.

FRIHET 13 7/2010

NOG FÖR ATT det tar tid att vända en Finlands-färja, men är det inte dags att bli lite orolig? Socialdemokratin verkar vara intellektuellt paralyserad. Det pågår politisk förnyelse i de flesta andra partier men inte i det som gjorde sitt sämsta val i modern tid.

Socialdemokraterna har visserligen till-satt en kriskommission (utifrån principen att alla ska med), men kan en så bred och folkrik tillställning verkligen komma fram till något radikalt?

Mona Sahlin är tyst. Tiden går. Alla sitter kvar.

STORBRITANNIENS NYE UNGE Labourledare Ed Miliband höll i slutet av september ett be-jublat tal om att ”en ny generation har kom-mit för att ta över Labour”. När Mona Sahlin fick frågor om varför de personförändringar som hon har gjort sedan katastrofvalet är så marginella försvarade hon sig med att det faktiskt är stora förändringar för att vara inom svensk socialdemokrati. Så kan man naturligtvis också resonera. Å andra sidan: definitionen av vansinne är att göra samma sak och förvänta sig ett annat resultat.

Socialdemokratin har tappat nästan 300 000 röster sedan 2002. Det hände inte av en slump.

EFTER VALET 2006 gick det fortfarande att hävda att förlusten i någon bemärkelse var naturlig: Budgetsaneringarna hade slitit, väl-jarna hade blivit trötta, Göran hade köpt en gård, reformivern hade runnit ut efter tolv år. Att däremot förlora ännu större en man-datperiod senare – det är något helt annat.

Det är inte så att det har saknats idéer.

Men socialdemokraterna har en partikultur som håller smarta idéer ute och smarta män-niskor inne. För att förnyelsearbetet ens ska bli möjligt måste man bryta ner väggarna.

Över hela Europa ställer sig socialdemo-krater just nu samma fråga: Marknadsfunda-mentalismen dog i den globala finanskrisen – men hur kan det komma sig att vänstern då inte gick framåt?

För att förstå en ekonomisk kris måste man förstå den ekonomiska boom som föregick den.

FRÅN MITTEN AV nittiotalet har världseko-nomin gått igenom ett skifte. Produktivi-tetsutvecklingen tog fart med den nya in-formationstekniken men gjorde också att människor slogs ut från arbetsmarknaden på nya sätt. En allt större grupp kom inte in på arbetsmarknaden trots tillväxten. ”Utan-förskap” sa Fredrik Reinfeldt och människor kände igen hans problembeskrivning.

I den andra änden blev stora delar av medel-klassen lika orolig för att förlora jobbet som någonsin industriarbetarna. Men dagens trygghetssystem är inte byggda för att han-tera deras osäkerhet. Medelklassen upplever att det där med arbetsmarknadspolitik och a-kassa är till för någon annan.

”Varför ska ni betala för bidragstagarna?” sa Fredrik Reinfeldt och sänkte skatten.

SOCIALDEMOKRATERNA HAR ALLA chanser att ge honom svar på tal. Ökade klyftor är inte lösningen på Sveriges problem. Moderaterna och deras stödpartier kommer dessutom att hamna i svårigheter. De genomförde sina

reformer förra mandatperioden. Vad ska de hitta på nu? Det finns en gräns för hur mycket man kan sänka skatter och kampen mot utan-förskapet har misslyckats. Anders Borg finns kvar – men hans idéer har tagit slut.

SOCIALDEMOKRATIN HAR I tidigare valrörel-ser kunnat förklara två saker för väljarna: För det första att jämlikhet är bra för ekono-min och för det andra att skatterna vi betalar är direkt kopplade till kvaliteten i välfärden. I årets valrörelse misslyckades partiet på bägge punkter. Främst på grund av bristen på sammanhängande politik.

Det är dags för Socialdemokraterna att ta ett nytt politiskt helhetsgrepp.

Förnya eller dö, som Moderaterna sa för åtta år sedan.

Förnya eller dö

KRÖNIKA

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

”Över hela Europa ställer sig socialdemokrater just nu samma fråga: Marknadsfundamentalismen

dog i den globala finanskrisen – men hur kan det komma sig att vänstern då inte gick framåt?”

MOLDAVIERNA DRÖMMER — SLAVHANDLARNA TJÄNAR PENGAR

FRIHET 15 7/2010

MOLDAVIERNA DRÖMMER — SLAVHANDLARNA TJÄNAR PENGAR

I Europas fattigaste land Moldavien gör invånarna allt för ett arbete utomlands. Vissa lyckas – andra får jobba som slavar i de kriminella nätverkens händer. Frihet reste till den moldaviska landsbygden.TEXT: ERIK PAULSSON RÖNNBÄCK BILD: JESPER KLEMEDSSON

Moldav

ien är

Europ

as fa

ttiga

ste la

nd. E

n fem

tedel

av be

folkn

ingen

har

lämna

t land

et i h

opp o

m ett b

ättre

liv ut

omlan

ds. E

n fjär

dede

l av d

e som

stann

at kv

ar lev

er på

mind

re än

två d

ollar

om da

gen.

En av

smås

taden

Peus

ecina

s ung

a inv

ånare

cykla

r förb

i ett g

ammalt

högh

us. M

ånga

från

stade

n har

lurats

utom

lands

för a

tt sed

an al

drig

få be

talt fö

r arb

etet.

FRIHET 16 7/2010

VÅRVINTERN för sex år sedan skulle ha blivit Svetlana Buzus lyckligaste tid. Hon och Gheorghe gifte sig, köpte ett hus vid en gammal kraftstation i småsta-den Peusecina och drömde om att skaffa barn. Det grå betonghuset var slitet och behövde renoveras, men varken Svetlana eller Gheorghe tjänade tillräckligt med pengar för att ha råd.

En februaridag upptäckte hon en lapp på en lyktstolpe i huvudsta-den Chi!in"u om att det fanns ett välbetalt arbete i Ryssland. Och så ett moldaviskt telefonnummer till en man som pratade ryska. ”Jag har arbete till er båda, bara ni bestämmer er för att resa så kom-mer allting att ordna sig”, sa byggherren i andra änden av telefonen.

SVETLANA OCH GHEORGHE packade väskorna, låste ytterdörren och satte sig på Rysslandståget. Nästa dag möttes de upp av en yngre man på järnvägscentralen i Moskva. Han presenterade sig som byggherrens vuxne son, sträckte över ett kuvert med pengar för tågresan och körde dem till det som skulle bli arbetsplatsen, en villa i en Moskvaförort som behövde renoveras. Jobbet var tungt. På dagarna turades Svetlana och Gheorghe om att

måla väggarna och bygga nytt, på nätterna sov de på tunna madrasser bland bråte och färghinkar. Varannan vecka kom sonen förbi med byggnadsmaterial, fickpengar och nya order om vad som skulle göras. Så hade det nygifta paret arbetat sin första månad och det var dags för lön. ”Ni får den om en vecka”, sa sonen innan han satte sig i bilen.Nästa vecka sa han: ”Oroa er inte, ni får era pengar när som helst”.Efter en månad: ”De kommer nästa månad, jag lovar.” Till slut var renoveringen färdig. Sonen kom förbi huset, godkände arbetet och räckte över två tågbiljetter tillbaka till Chi!in"u. Vad hände med lönen? ”Den kommer. Åk tillbaka till Moldavien, så gör jag en insättning på ert moldaviska bankkonto om en vecka”, sa sonen. Sedan slutade han svara i telefon. Banköverföringen kom aldrig. – Vi hoppades så mycket på att vi skulle få våra pengar, säger Svetlana. Hon sitter framåtlutad i en tältsäng och ammar sin nyfödda dotter, trevar sig fram i berättelsen och rodnar när hon kommer till hur de återvände efter tre månaders arbete – utan att ha mer pengar än innan de åkte. – Ja, vi hoppades ända in i slutet. Det gjorde ont i kroppen när vi slutligen förstod att vi blivit lurade.

Barn leker i utkanten av småstaden Peusecina.

FRIHET 17 7/2010

MOLDAVIEN

Republik i sydöstra Europa med 3,5 miljoner invånare. Gränsar till Rumänien och Ukraina. Huvudstaden Chi!in"u har ca 600 000 invånare. Officiellt språk är moldaviska som är en rumänsk dialekt. BNP per capita för 2008 var 2 500 US-dollar jämfört med 12 500 US-dollar i grannlandet Rumänien. 76 procent av Moldaviens yta upptas av jordbruksmark. Största exportvaror är jordbruksprodukter och livsmedel. Största importvaror är olja, gas och elektricitet samt industrivaror, Ryssland står för över hälften av utrikeshandeln med Moldavien.

Källa: NE, IOM.

TRANSNISTRIEN

Utbrytarrepublik med 55 000 invånare. Ligger på östra sidan av Dnestrfloden som delar Moldavien. Har inte erkänts internationellt som en stat men stöds av Ryssland. Ryssland har fredsbevarande trupper som vaktar gränsen mellan Moldavien och Transnistrien och patrullerar gatorna i Transnistriens huvudstad Tiraspol. Större delen av Moldaviens före detta industriproduktion finns i Transnistrien.

Källa: NE.

MÄNNISKOHANDEL I MOLDAVIEN

Människohandel är ett samlingsbegrepp för olaglig internationell handel med människor. I begreppet räknas organhandel, arbetskraftshandel, sexhandel och knarkhandel. I ett globalt perspektiv ger den organiserade slavhandeln över 220 miljarder kronor i avkastning varje år. Flest människohandelsoffer från Moldavien är kvinnor som utnyttjas sexuellt och män som arbetar utan lön. Människohandelsdrabbade moldavier har skickats och skickas fortfarande till mer än 40 olika länder, inklusive Väst- och Sydösteuropa, USA och före detta Sovjetunionen. Över hälften av alla moldavier som utsätts för människohandel hamnar i Turkiet eller Ryssland. En tredjedel rekryteras av en bekant, en sjättedel av en nära vän. Ibland tvingas offer till att rekrytera nya personer för att själva bli frisläppta.

Källa: NE, IOM.

Historien hade kunnat sluta där – med ett nygift par som svindlats av en cynisk affärsman. Men Svetlana och Gheorghes berättelse är bara en del av ett ständigt återkommande mönster som spänner över hela regionen.

ALLTING BÖRJADE MED att Sovjetunionen brakade samman. På nyårsmorgonen 1992 vaknade världs-samfundet med femton nya och självständiga stater. Moldavien valde sin första folkvalda regering nå-gonsin och folket jublade på Chi!in"u gator. Men med självständigheten försvann också mycket av den tidigare livsmedelsexporten till Sovjetunionen. Strax utbröt ett inbördeskrig mellan den molda-viska staten och utbrytarrepubliken Transnistrien. Efter två års skyttegravskrig styckades landet med Dnestrfloden som skiljelinje. På västra sidan fanns det som var kvar av Moldavien, på den östra ham-nade den tidigare så viktiga industrin under trans-nistrisk flagg.

— När människo-handlarna tittar på oss ser de inte människor, bara fattiga moldavier. I deras ögon är vi kroppar som de kan använda för att tjäna pengar.

FRIHET 18 7/2010

Svetlana och barnen Andrej, Tudor och tio månader

gamla Dorina. Svetlana Buzu och hennes man

Gheorghe arbetade med att rusta upp ett hus i Moskva

men fick aldrig betalt.

– Vi gick aldrig till polisen. Gheorghe trodde inte att det skulle

lösa något. Polisen här brukar inte lösa sådana fall ändå.

FRIHET 19 7/2010

SEDAN FÖRSATTES DEN moldaviska ekonomin i fritt fall: Marknadsekonomin krävde att de statli-ga åkermarkerna styckades upp mellan byarna på den moldaviska landsbygden. Kollektivjordbru-kens traktorer stals av de bybor som hann först – ladorna plundrades till dess att fönstergluggarna gapade tomma – de tidigare gemensamma bevatt-ningssystemen gick sönder i brist på underhåll. Fattigdomen som länge hållits tillbaka gjorde ett dramatiskt återtåg. En genomsnittlig månads-lön halkade ner till 300 kronor. I dag har den stigit till 2 000 kronor i månaden, men många moldovier blickar fortfarande ut över horisonten och dröm-mer om en framtid i grannländerna Rumänien el-ler Ukraina. Några vill till Ryssland – andra till Västeuropa.

PÅ EN UTESERVERING vid landsvägen som skär genom Peusecina sitter några män och dricker sig berusade i kvällssolen. Bara en av männen – en tanig man med svart spretig mustasch – pratar engelska. Men hans rundlagda bordsgranne med vitt hår och pastellfärgad skjorta kan lite tyska. En annan pra-tar italienska. Någon kan spanska, portugisiska el-ler lite franska. – Parli italiano? frågar Valeriu som kan italienska och ser snart besviken ut. Han bodde tre år i Italien innan han kastades ut. Mannen i pastellfärgat sta-kar sig fram på den tyska han lärde sig under åren i Tyskland. Sedan 1991 har över en miljon moldavier arbetat utomlands. Omkring 600 000 har lämnat landet för gott. FN räknar med att en tredjedel av dessa är papperslösa. Folkströmmen har blivit en livlina för landets ekonomi i och med de dryga 15 miljarder kronor som skicka hem varje år. Men fenomenet har också öppnat upp för en hänsynslös slavhandel, där den organiserade brottsligheten står som mellanhand.

DET BERÄKNAS ATT omkring en fjärdedel av alla moldaviska migranter utnyttjas på något sätt. En tiondel utsätts för slavarbete. Undersökningar som gjorts på dem som återvänt till Moldavien pekar på att 25 000 om året får sin arbetskraft exploaterad av olika brottssyndikat utomlands. Hittills har tiotu-sentals moldaviska kvinnor tvingats till att sälja sex. Fattiga bybor erbjuds jobb utomlands – men får ena njuren bortopererad i stället för arbete, sedan säljs organet. Men vanligast är att män utnyttjas inom byggbranschen i Ryssland och Ukraina. Och lika vanligt är att de flesta låter bli att prata om det när de kommer hem igen.

I MÅNGA FALL handlar det om något så simpelt som van-liga könsroller. En kvinna som utnyttjats på en utländsk bordell förlorar sin ärbarhet när hon berättar om våld-täkterna. En man som utnyttjats som slavarbetare för- lorar sin manlighet enligt samma mönster: En riktig man skulle ha sagt ifrån och inte låtit sig luras. När Svet-lana och Gheorghe kom tillbaka till Peusecina berättade de aldrig för någon annan än sina släktingar. – Det var en stor skam, säger hon bittert. Jag ville inte att mina grannar skulle få reda på hur det gick till. De skulle ändå aldrig förstå. EN DEL AV FÖRKLARINGEN är att många hotas till livet ifall de anmäler. Ibland hotar slavdrivarna med att döda en familjemedlem i Moldavien om de försöker fly från arbetsplatsen. – Vi gick aldrig till polisen. Gheorghe trodde inte att det skulle lösa något. Polisen här brukar inte lösa sådana fall ändå, säger hon. Misstron till staten är så stor att många inte ens ser den som en allierad. Höstens folkomröstning om att införa direktval av landets president ogiltigför-klarades på grund av ett för lågt valdeltagande – endast 30 procent gick till valurnorna.

FACKET I MOLDAVIEN

Confedera ia Sindicatelor din Republica Moldova, CSRM, är Moldaviens enda fackliga centralorganisation efter en sammanslagning av de tidigare två. CSRM har sammanlagt omkring 543 000 medlemmar. Frihet har inte kunnat få någon information om hur organisationen arbetar med problemen med människohandel i och med att det hittills inte gått att få en intervju. – Ring i morgon så kan ni intervjua en av våra experter, säger en röst i andra änden av telefonen när Frihet ringer. Dagen efter: – Skicka ett mejl med vilka frågor ni har. Vi måste veta mer om er och vilka ni intervjuat tidigare. Därefter: – Skriv ett brev till vår ordförande Mr. Oleg Budza, jag kan inte ge en intervju utan hans godkännande. En vecka senare utan svar: – Tyvärr, ni måste förstå att det är vår ordförandes beslut.

— Om man bara skulle se till regeringsdeklarationerna ser det jättebra ut. Problemet är att den moldaviska regeringen inte har tillräckliga resurser att förverkliga det som sagts.

Utanför familjen Buzus hem. Det är inte bara Svetlana och Gheorghe Buzu som blivit utnyttjade. Många från Peusecina har lurats utomlands för att sedan aldrig få betalt för arbetet.

Treårige Tudor med en ankunge i ena handen. Som många moldaviska hushåll har familjen Buzu egna djur för att spara pengar.

Svetlana och barnen Andrej, Tudor och tio månader

gamla Dorina. Svetlana Buzu och hennes man

Gheorghe arbetade med att rusta upp ett hus i Moskva

men fick aldrig betalt.

– Vi gick aldrig till polisen. Gheorghe trodde inte att det skulle

lösa något. Polisen här brukar inte lösa sådana fall ändå.

PÅ PAPPRET FÅR den moldaviska regeringen godkänt. De öst-europeiska regeringarna var bland de första i världen att stifta lagar mot människohandel. Men slavhandelsexperten Beate Andrees på FN-organet ILO, Inter-national Labour Organization, beskriver en bild som inte stämmer överens med verkligheten. – Om man bara skulle se till regeringsdeklarationerna ser det jättebra ut. Problemet är att den moldaviska regeringen inte har tillräckliga resurser att förverkliga det som sagts, säger Beate Andrees. ETT PROBLEM ÄR att få slavhandlare dras inför domstol. Ett annat problem är korruptionen som genomsyrar statsapparaten i Molda-vien. Fattigdomen gör det lätt för kriminella att muta poliser till att se mellan fingrarna när det gäller slavhandeln. I de få rättsfall som gått till domstol har till och med statstjänstemän dykt upp på de anklaga-des bänk. Ett tredje problem är att Moldaviens myndigheter ofta har svårt att samarbeta över gränserna med myndigheter i andra länder, på grund av rena språkbarriärer eller allt för olika arbetskulturer. Ibland kan det vara så enkelt att polisväsendet och icke-statliga orga-nisationer aldrig tidigare har arbetat tillsammans – och helt enkelt inte vet hur man gör.

– Det är som en hydra: Även om vi lyckas hugga av ett huvud, så växer det upp två nya. Slavhandlarna är tillräckligt smarta för att hitta nya sätt att arbeta på. Och nu med den ekonomiska krisen så förvärras problemet. De kriminella kan dra åt tumskruvarna rejält eftersom de vet att de kommer undan, säger Beate Andrees.

ÅRET EFTER ATT Svetlana och Gheorghe Buzu återvänt tomhänta från Ryssland hade finanskrisen ännu inte brakat loss med full kraft. Svetlana födde sitt första barn. Gheorghe lyckades få ett byggjobb i Chi!in"u och rustade upp huset så gott det gick med pengarna som blev över. Sedan kom ännu en son. Framtiden såg plötsligt lite ljusare ut. Men en dag fick Gheorghe sparken. Arbetslösheten gick i taket. Så kom ett erbjudande om en tjänst på en byggarbetsplats i Ryssland. – Vi visste att det kunde vara en fälla precis som förra gången, men vi var verkligen desperata, säger Svetlana. En vecka senare fanns över 100 mil tågräls mellan dem. Gheorghe ringde en gång i veckan från bostadsbaracken utanför byggarbetsplatsen. ”Jag ska skicka hem pengar till dig och barnen”, lovade han. Efter några månader utan att få betalt flyttades han till ett nytt bygge. Sedan till ännu en. Och ett till. Samtalen blev färre och färre ju längre tiden gick. Till slut hade Gheorghe arbetat i två år utan att få betalt i annat än mat och fickpengar. Då gick han på samma vals som förra gången. ”Åk hem så skickar vi pengarna”, sa företaget.

I DAG ÄR HAN tillbaka i Ryssland och vaktar en parkeringsplats utan-för ett köpcenter. Hitintills har han fått lön. Men Svetlana säger att hon har svårt att släppa tanken på att hennes man kan bli utnyttjad som slavarbetare igen. – Jag vet inte varför just vi moldavier utnyttjas, säger hon. – Kanske hänger det ihop med att vi är så fattiga. När människo-handlarna tittar på oss ser de inte människor, bara fattiga moldavier. I deras ögon är vi kroppar som de kan använda för att tjäna pengar. !

En m

an pr

omen

erar g

enom

smås

taden

Peus

ecina

.

FRIHET 20 7/2010

FRIHET 21 7/2010

UNDER PRIDEFESTIVALEN I somras gick flera partier ut och sade sig vara positiva till surrogatmödraskap. Ett av dem var Social- demokraterna. Ställningstagandet annonse-rades som om det inte vore något kontrover-siellt alls, ett modernt sätt att få barn på, en HBT-framgång bland andra.

Men vet partiet egentligen vad det är man tar ställning för?

Surrogatmödraskap innebär i korthet att en kvinna föder barn utan att få behålla det. Hon insemineras eller genomgår en embryo-transplantation, blir gravid, bär barnet i nio månader, föder det och lämnar över det till beställarna för att aldrig träffa det igen.

I de allra flesta fall görs detta mot betalning.

SURROGATMÖDRASKAP HAR REDAN blivit en industri i fattiga länder som Indien och Ukraina, där utblottade kvinnor föder barn åt rika västerlänningar mot några tusen dollar. De indiska kvinnorna förstår inte vad som står i kontraktet – som är skrivet på engelska – enligt vilket beställarna har rätt till barnet i kvinnans mage och att kräva abort om det skulle bli tvillingar. Under graviditeten lever kvinnorna instängda i ett lägenhetskomplex där de sover nio i ett rum och måste ha kli-nikens tillstånd för att lämna hotellet. Dessa

slaveriliknande förhållanden har inte hin-drat flera svenskar från att beställa barn från Indien. Det rör sig främst om heterosexuella par där kvinnan är infertil. En minoritet är homosexuella män.

VISSA SOM UPPRÖRS av den indiska surro-gatindustrin hävdar att vi borde införa ett obetalt surrogatmödraskap i Sverige. Om svenska kvinnor ställer upp gratis och föder barn åt andra – till exempel sina släktingar – behöver dessa inte åka till Indien, lyder argumentet. För alla har väl rätt till barn, och är det inte diskriminering att hindra folk att få barn på det sätt de vill?

Men vänta här nu.

FÖR DET FÖRSTA finns det ingen rätt till barn. Däremot har barn, enligt FN:s barnkonven-tion, rätt till sina föräldrar. I surrogatmödra-skapet fråntas barnet rätten till sin mamma enbart därför att beställarna vill ha ensam vårdnad. Surrogatmödraskap strider därför mot barnets rättigheter.

För det andra innebär surrogatmödraskap alltid ett utnyttjande av kvinnor. Oavsett om kvinnan får betalt eller gör det gratis, inne-bär det fortfarande att hon görs till redskap för andras önskningar. Barnet i hennes mage

är inte hennes. Hon får varken göra abort eller knyta an till det, hon blir enbart en behållare.

För det tredje kan man inte stoppa en form av utnyttjande med en annan. Tvärtom. De som mest åker till Indien för att få barn ge-nom surrogatmödraskap är britter och ame-rikaner – två länder där surrogatmödraskap är lagligt.

HUR SJUTTON DET gick till när Socialdemo-kraterna tog ställning för denna form av kvinnoförtryck och barnhandel vet jag inte. Jag hoppas att det beror på naivitet och bristande kunskap – men det är nog så illa det. Här måste partiet tänka om, annars kommer surrogatmödraskapet att av-teckna sig som en mörk fläck på den svenska historien.

Kajsa Ekis Ekman är frilansskribent och aktuell med boken ”Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan”.

Den stora surrogatsvindeln

”Hur sjutton det gick till när Socialdemokraterna tog ställning för denna form av kvinnoförtryck och barnhandel vet jag inte.”

BILD: ANN

E-LI KARLSSON

GÄSTKRÖNIKA

FRIHET 22 7/2010

FN RÄKNAR MED att det kommer att finnas nio miljarder människor på jorden år 2050. Men redan i dag, då vi ”bara” är 6,8 miljarder, skulle vi behöva naturresurserna från 1,4 jordklot för att täcka alla människors behov, en-ligt tankesmedjan Global Footprint Network. Eftersom vi lever långt över våra tillgångar måste befolkningen sluta öka, menar många forskare. Samtidigt är starka krafter

i rörelse för att förhindra upplysning om familjeplanering, spridning av preventivmedel och legalisering av abort. Grupper som är motstån-dare till barnbegränsning med religionen som vapen har fått stor upp-märksamhet. Men kanske är de som vidhåller normen om att höjden av lycka är att skaffa familj minst lika mäktiga?

DAGENS NYHETERS KOLUMNIST Lena Andersson väckte ramaskri då hon tidigare i höst skrev: ”Egna barn förmodas mekaniskt vara den största lyckan, som inte ska missunnas någon. Det är en idé … som gör många olyckliga … Det sociala trycket på reproduktion är kolossalt, kallt och oreflekterat.”

I upprörda kommentarer på nätet efter att texten publicerats hette det att Lena var galen, inte insåg att meningen med livet är att få barn, och att hon säkert var extremfeminist. Och ville hon tillbaka till tvångssteriliseringarnas tid, tiden från 1930-talet och ända fram till 1975, då svenska staten tvångssteriliserade främst kvinnor som ansågs vara olämpliga att få barn?

Det var verkligen inte så hon menade, förklarade Lena efteråt. ”De som har barn har ju normen i ryggen så jag förstår inte riktigt var-för de blir så upprörda”, sa hon till Aftonbladets kvinnoavdelning Wendela. ”Jag tycker att det är fruktansvärt om de som inte kan eller vill få barn inte anses fylla någon funktion. Dessutom betyder det att barnet i sig inte har någon mening – om det inte själv så småningom skaffar barn.”

I hennes text i DN stod det också tydligt att hon tycker att barnbe-gränsning måste ske på frivillig väg.

”I en överbefolkad värld som lider under hotet från en klimatkata-strof, där människor är fattiga, svälter och tvingas förnedra sig för att försörja en familj, borde barnbegränsning prioriteras varje dag. Inte

genom tvång, utan stöd, preventivmedel, sekularism och normför-ändringar… En ansvarsfull politik för den fria individen, för barnen, miljön, integrationen, glädjen och jämställdheten vore att med ekono-miska styrmedel uppmuntra oss att göra färre människor.”

BARRY WALTERS, en australisk professor i gynekologi, lanserade ny-ligen en konkret idé för hur staten med ekonomiska styrmedel skulle kunna få folk att skaffa färre barn, utan att blanda in tvång. I tidskrif-ten Medical Journal of Australia skrev han att en rejäl bebisskatt bor-de införas i Australien för par som skaffar fler än två barn. Samtidigt borde staten slopa alla former av flerbarnsbidrag. Det skulle få fler att dra sig för att skaffa en stor familj. ”Varje nyfödd bebis i Australien är en potentiell källa till växthusgasutsläpp under i genomsnitt 80 år”, skrev professor Walters.

DET GÄLLER ATT hålla tungan rätt i mun och betona vikten av frivil-lighet. Tyvärr finns exempel på när barnbegränsning har urartat i fruktansvärda övergrepp på människor. Som programmet för tvångs-steriliseringar i Sverige, och liknande program i andra länder. Eller Kinas ettbarnspolitik, där kvinnor som blir gravida en andra gång kan tvingas till abort. Och i Colombia pågår i dag ett privatfinansierat projekt för att få utfattiga lantbrukare att sterilisera sig – i utbyte mot att gratis få använda 3,5 hektar jord att odla.

Den brittiske miljöjournalisten Fred Pearce är mycket kritisk till det colombianska projektet. Han menar att det är fel att bara rikta in sig på att få fattiga, desperata människor att sluta skaffa barn, och varnar för att göra barn till en lyx för de rika.

Dessutom ger fattiga barn generellt sett upphov till mindre utsläpp än rika barn. En fattig familj med många barn kan tära mindre på jor-dens resurser än en rik familj med bara ett barn, som får alla leksaker han eller hon pekar på, anser Fred Pearce.

DET HANDLAR INTE lika mycket om befolkningens antal som om de-ras livsstil. Det är överkonsumtionen i de västliga kulturerna som är boven. ”Med tanke på de resurser som finns kan världen ha tio mil-jarder människor med en etiopisk livsstil, eller två miljarder med en

Provrörsbefruktning och surrogatmammor. I rika länder spenderas stora pengar på att ge barnlösa en egen knodd. Men i fattiga länder finns samtidigt barn som ingen kan ta hand om – och forskare varnar för att överbefolkning är det största hotet mot planeten.

En planet på smällen

TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

SPANINGEN

”Med tanke på de resurser som finns kan världen ha tio miljarder människor med en etiopisk livsstil, eller två miljarder med en europeisk livsstil.”

FRIHET 23 7/2010

europeisk livsstil, säger Fred Pearce till ”Klotet” i Sveriges Radio P1.Han föreslår bland annat att om världsbefolkningen ska vara så

stor som i dag, och till och med växa, borde alla bli vegetarianer för att maten ska räcka.

Enligt ”Klotet” i P1 är den mängd växthusgaser som ett ameri-kanskt barn lämnar efter sig, barnets koldioxid-fotavtryck, 55 gånger större än ett indiskt barns. Och hela 235 gånger större än koldioxid-fotavtrycket från ett barn som föds i Bangladesh. Det beror bland an-nat på att ett genomsnittligt amerikanskt barn äter mycket kött, åker mycket bil och får mycket prylar.

”För en amerikansk familj är det många gånger miljövänligare att avstå från att ha ett barn än att till exempel isolera sitt hus eller köpa en miljöbil”, säger Bill Ryerson, chef för amerikanska Population Me-dia Center, i radioprogrammet.

ALLTSÅ. Det föds generellt sett fler barn i fattiga länder och vissa fat-tiga länder upplever rent av en befolkningsexplosion. Samtidigt sker en befolkningsminskning i många rika länder, som får problem med att allt färre unga i arbete ska försörja allt fler äldre som är pensionä-rer. Trots det propagerar många forskare för att det främst är män-niskorna i rika länder som måste föda ännu färre barn om jordens re-surser ska räcka – i kombination med att de rika människorna måste börja leva mer klimatsmart. Hans Rosling, professor i internationell hälsa och grundare av stiftelsen Gapminder som informerar om glo-bal utveckling, säger dock till ”Klotet” att även människor i fattigare länder kan fås att skaffa färre barn – om de bara lyfts ur fattigdomen. ”Om man ser till att det finns undervisning och sjukvård och att barnen inte dör, då kommer familjerna själva att vilja skaffa två barn, inte mer.”

MEN SAMTIDIGT SOM många forskare lyfter fram vikten av barnbe-gränsning, för fattig som för rik, så satsar andra forskare på att ta fram metoder för hur det ska kunna födas fler barn. Robert Edwards, som även kallas ”provrörsbefruktningens fader”, fick inga anslag för sin forskning av Storbritanniens regering, bland annat på grund av att regeringen inte ville bidra ytterligare till den globala överbefolk-ningen. Han lyckades finansiera sin forskning ändå – och blev nyligen utsedd till årets Nobelpristagare i medicin. Trots det prestigefyllda priset är tekniken för provrörsbefruktning som han har utvecklat fortfarande mycket kontroversiell. ”Vi har överbefolkningen, män-niskor som dör i aids och en myriad av andra sjukdomar, och vi be-lönar teknologi som bara är tillgänglig för de rika medan de fattiga fortsätter dö. Inte så konstigt att många avskyr västvärlden”, är en kommentar på forumet Medical News Today. ”Tekniken ger verklig lycka till infertila par”, är en annan kommentar.

OM DEN VERKLIGA lyckan består i att få barn och inget annat, därom tvista de lärda. Det som går att slå fast är att det ingenstans i förkla-ringen om de mänskliga rättigheterna står att det är en rättighet att få barn (varken barn man föder själv, barn som fås med en surrogat-mamma, adopterade barn eller något annat). Däremot står det att de barn som föds har rätt till ett värdigt liv, med tak över huvudet, mat och skolgång. Och det förutsätter förstås en planet som inte är helt och hållet skövlad och en mer rättvis fördelning av jordens resurser så att de resurser kommer alla människor till del.

Samtidigt är ofrivillig barnlöshet ett problem som bevisligen leder till stor olycka hos många drabbade och som ses som en sjukdom i svensk vård. Om de två sidorna av myntet kan gå ihop – det får framtiden utvisa. !

LÄS MER:

! Googla ”liv eller småbarnsliv” för att läsa Lena Anderssons kolumn i DN. ! Gå in på sverigesradio.se/p1 och välj program ”Klotet”. Ladda ner programmet från 2010-09-01. ! Gå in på gapminder.org för mängder av fakta om befolkning och utveckling. ! Googla ”med dagens födelsetal är vi snart 134 000 miljarder” för att läsa en debattartikel av fyra forskare om barnbegränsning i rika länder.

FRIHET 24 7/2010

Sömnlös ordsmed

För sju år sedan släppte Göteborgsbaserade författaren Johannes Anyuru en hyllad diktsamling och blev kulturetablissemangets guldgosse. Nu är han aktuell med

självbiografiska ”Skulle jag dö under andra himlar”, en roman som absorberar lika mycket inspiration från poeten Göran Sonnevi som från rapparen Nas.

TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: SCANPIX

FRIHET 25 7/2010

KLOCKAN ÄR HALV tre på natten och Johannes Anyuru stirrar in i väggen. Om ett par timmar ska han hålla en workshop i kreativt skrivande, men sömnen vägrar infinna sig. I stället dricker han kaffe och läser medan regndroppar piskar fönsterrutan. Alltmedan ”en väl-känd grå tromb av ångestmoln” gör sig påmind. Johan-nes lever på många sätt upp till bilden av en författare.

Introvert, oregelbunden och en aning ostrukturerad.– En vanlig dag vaknar jag, skriver ett par timmar hemma, går till

kontoret, skriver ut något för att få se det på papper, dricker kaffe med författarkompisen Aleksander Motturi och går sedan till ett kafé för att jobba vidare, säger Johannes.

– Men ofta kaosar det. Då missar jag saker som jag tidigare lovat. Och får ångest.

I NYSLÄPPTA ”Skulle jag dö under andra himlar” släpper Johannes taget om sig själv och presenterar en närgången självbiografi i roman-form. Om än förtäckt och intrasslad i omskrivningar. Huvudperso-nen i boken, Francis, lever under stökiga förhållanden och förlorar flera vänner i våld och missbruk. Enligt Johannes speglar karaktären hans egna erfarenheter i samband med uppväxten med ensamstående mamma i Borås, Växjö, Norrköping och slutligen Göteborg.

– Berättelsen är en skugga av mitt eget och nära vänners liv, även om den delvis är påhittad. Idén kom till mig under en lång, regnig höst i Göteborg, säger Johannes.

– Jag ville skriva en berättelse om att förändras, om att försöka återerövra en sanning eller oskuld efter att ha gått igenom mörker.

HAN INTRODUCERADE SIG för allmänheten år 2003 med diktsamlingen ”Det är bara gudarna som är nya”, ett kritikerhyllat alster som fick kultursidorna att euforiskt betrakta Johannes som sin tids främsta uttolkare. Eller ”en riktig poet”, som Aftonbladet skrev. Boken skild-rade den moderna förortens villkor med det grekiska eposet Iliaden som poetiskt raster. Och med hyllningarna kom framgångarna. Sam-ma år vann Johannes både Nöjesguidens pris för bästa läsning och poesipriset Guldprinsen.

MED UPPFÖLJARNA ”Omega” och ”Städerna inuti Hall” blev såväl to-nen som innehållet mörkare och mer svårtillgängligt. Johannes för-klarar det med att han kände ett behov av att lyfta fram svåra händel-ser och erfarenheter, något som inte rymdes i debutsamlingen. Något som också känns igen i ”Skulle jag dö under andra himlar”.

– Förändringen avspeglar saker som hände i mitt liv. Vänner som gick bort, försvann.

NÄR DE FÖRSTA exemplaren av”Skulle jag dö under andra himlar” läm-nade tryckpressarna reagerade flera recensenter på förmodat stereotypa könsroller i boken. Francis som lidande kille söker tröst hos en hjälpande kvinna. Johannes medger att han brottats med berättelsen.

– Jag har tänkt mycket på det där. Först provade jag att byta kön på personerna, men det blev bara mer problematiskt. Francis skulle blivit än mer stereotyp som kvinna.

– Många läser mina böcker på ett märkligt, moralistiskt och när-mast sentimentalt sätt. Boken är till stor del en kritik av Francis idé om kärleken. Hans tankar är inte en programförklaring från min sida.

– Kärleken blir en klippa som man kan kravla iland

på för att andas en stund, eller, för den

delen, som man krossas mot.

FRIHET 26 7/2010

– Kärleken blir en klippa som man kan kravla iland på för att andas en stund, eller, för den delen, som man krossas mot.

FÖR TRE ÅR sedan konverterade Johannes till islam, ett beslut han själv beskriver som ”odramatiskt och självklart”. Han känner sig be-kväm i synsättet och värderingarna, förklarar han, och är trött på att medier och allmänhet söker exotifiera en av världens största religioner.

– Jag är som vilken annan svenne som helst och är väl lagom strikt i mitt religiösa utövande. Det går lite i vågor.

TIDIGARE I HÖST gick författaren och teve-personligheten Marcus Birro till attack mot förorten i ett debattinlägg med rubriken ”Sluta romantisera förorten”. I inlägget pekar han ut islam som ett hot mot Europas säkerhet. Johannes levererar allt som oftast korta och spar-tanska svar, som om han inte vill spilla ord i onödan. Men i fråga om religion och främlingsfientlighet tycks han tända till. Johannes lägger ut texten om behovet av ett prövande och sansat samtal om religionens roll i samhället. Men alltför ofta fördunklas debatten av deltagarnas motiv och sätt att uttrycka sig, säger han.

– För varje person som framför ett legitimt klagomål på extremister går det tio människor som vill använda kritik mot islam för att stärka sin egen identitet eller position.

SVERIGEDEMOKRATERNAS UTSPEL OM att minska invandringen med 90 procent. Vräkningar av romer i Frankrike. En ny laserman som skjuter mörkhyade i Malmö. Omvärlden tycks bli mer innesluten och intolerant. Roten till rasism och islamofobi handlar i grunden inte om rädsla eller okunskap, snarare om ett samhälle där de ekonomiska klyftorna vuxit dramatiskt, enligt Johannes.

– Det skapar ett mer oförlåtande samhällsklimat. SD:s intåg gör det möjligt för högern att framställa sig själva som demokratins, frihetens och empatins förkämpar. Något de aldrig har varit.

– Europa vill behålla privilegiet att vara norm och fixpunkt. När rasismen dog på 1900-talet behövde man nya teorier och begrepp för europeisk överlägsenhet, som nu handlar om kultur och religion.

HAN FORTSÄTTER FÖRKLARA att Europa måste omorientera sig och inse att européer inte är högre stående varelser för att bryta mönstret.

– Vi tillhör den första generationen som inte kan stödja sig på en rasistisk ideologi i våra relationer. Då kommer förstås avarter som påstår att människors rotlöshet och vilsenhet har enkla orsaker och motpoler: islam, romer, vad det nu är.

JOHANNES HAR FRAMGÅNGSRIKT skildrat förorten ur olika perspek-tiv men värjer sig instinktivt mot beskrivningen som invandrarför-fattare. Han vill inte reduceras till en betongens litterära förkämpe, förklarar han. För honom är det betydligt mer intressant att möta och skildra verkligheten i vidgade klyftor och krympande makt för vanliga människor.

– Jiddret om etnicitet och hudfärg är ointressant om det inte kopp-las till klass. Begreppet invandrarförfattare reducerar frågor som egentligen handlar om social bakgrund och klassprivilegier till att handla om en nästan biologisk skillnad mellan människors kulturer.

– Jag är otroligt trött på multikulturalism som handlar om kultur-krockar och självexotisering, som bara tycks mynna ut i att alla ska dansa salsa runt en currygryta.

SJÄLV SER HAN sig mer som en uttolkare av samhället, en skildrare, snarare än en typisk politisk författare med en agenda. Han har ge-nom åren engagerat sig i flyktingfrågor, bland annat genom att skriva pjäsen ”Förvaret”, och berättar att han placerar sig själv ”strax till vänster” på det politiska spektret.

– Allt det som på ytan tycks handla om symbolfrågor, slöjor och invandring är egentligen skuggor av skärpta klassklyftor både natio-nellt och globalt. Om kampen mellan olika klasser och världsproleta-riatets roll i ekonomin, säger han och fortsätter:

– I grunden handlar all progressiv politik om att slåss mot sin egen blindhet.

DET SPILLER OCKSÅ över på språkets och litteraturens roll, menar Johannes. Han har bland annat sagt att ”kapitalismen tagit språket till fånga”.

– Hur ska man skriva poesi i en värld genomsyrad av fullständigt tomma, meningslösa utsagor om livet, om begäret, om mänsklig läng-tan efter mening? Hur ska man skriva med samma ord som reklam-makare och krigshetsare, frågar han sig.

– Språket, som en gång i tiden band mänskligheten samman, är numera det som förfrämligar och skapar avstånd.

HISTORIERNA OM VAR författare hittar inspiration är lika många som människorna som skriver. Somliga isolerar sig under långa perioder för koncentrationens skull, medan andra har strikta rutiner för att förmå leverera. För Johannes del inspireras han av författare och rap-pare, men även av mänskliga möten.

– Inspirationen finns i livet, i samhället, i hjärtat, i andra männi-skors ansikten, i scener i filmer eller på gatan eller i mitt eget huvud. Just nu läser jag mycket Nina Bouraoui och Lars Norén, säger han.

– Dessutom blir jag inspirerad av rap som jag vuxit upp med. Com-pany Flow, Raekwon och Nas. Och fransk rap. Eftersom jag inte kan franska är det intressant att fantisera om vad de säger i texterna.

”SKULLE JAG DÖ under andra himlar” är Johannes första kontakt med romanvärlden, något han inte alltid kommer överens med. Klivet från poesi till prosa har inte alltid varit helt enkelt, medger han.

– Allra svårast är att finna en linje eller båge, att hålla ihop hela berättelsen.

JUST NU SITTER han mestadels och knattrar på en bok om sin far, men hela tiden sticker uppmärksamheten iväg på andra projekt. Möjliga föreläsningar. Omöjliga böcker. Johannes inledde sitt skri-vande i pojkrummet i Växjö och känner sig privilegierad, lycko-sam, som kan försörja sig på de sammanflätade orden. Innan han återigen riktar uppmärksamheten mot alla projekten och den grå tromben av ångest får han frågan vilket råd han vill ge till unga, aspirerande författare.

– Skriv. Och läs. I den ordningen. !

FRIHET 27 7/2010

JOHANNES ANYURU

Ålder: 31 år.Bor: Göteborg.Gjort tidigare: Skrivit böcker och pjäser. Pluggade till civilingenjör för många, många år sedan.Favoritbok: ”Dockan Bella” av Nina Bouraoui.Favoritfilm: ”A guide to recognizing your saints”.Favoritskiva: ”Bitches Brew” av Miles Davis.

FRIHET 28 7/2010

FrihetskolanTEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

FN del 3 – FN:s arbete med mänskliga rättigheter

– Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

– Människor får inte särbehand-las på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfatt-ning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.

– Alla har rätt till liv och per-sonlig säkerhet.

– Ingen får hållas i slaveri eller utsättas för tortyr.

– Alla ska vara lika inför lagen. – Ingen får godtyckligt fängslas.

– Alla har rätt att flytta fritt inom sitt lands gränser, eller lämna sitt land och kunna återvända.

– Alla har rätt att i andra länder söka och få asyl från förföljelse.

– Alla har rätt till en nationalitet.

– Man ska få gifta sig med den man vill. Män och kvinnor ska ha samma rättigheter i äktenskapet.

– Alla har rätt att äga egendom. – Alla har rätt till tankefrihet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet.

FN:S FÖRKLARING OM DE

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

År 1948 antogs FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna av generalför-samlingen, ett historiskt beslut. I dag har nästan alla världens länder skrivit under dokumentet. Det betyder att de accepterar förklaringen – däremot är länderna inte juridiskt bundna att följa förklaringen.

– Alla har rätt att delta i fredliga möten.

– Alla ska ha rätt att delta i sitt lands styre, och kunna få en offentlig tjänst i sitt land.

– Alla har rätt till ekono-misk och social trygghet.

– Alla har rätt till arbete och tillfredsställande arbetsförhållanden.

– Alla har rätt till vila och fritid.

– Alla barn ska ha samma rättigheter, oavsett om de är födda inom eller utom äktenskapet.

FRIHET 29 7/2010

FN:S KONVENTIONER OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Eftersom FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna enbart slår fast vilka rättigheter alla människor ska ha, men inte tvingar de länder som har skrivit under förklaringen att verkligen följa den, har FN utarbetat nio olika konventioner om skilda delar av de mänskliga rättigheterna. De länder som har anslutit sig till en viss konvention är juridiskt bundna att följa konventionen och måste anpassa sina lagar efter vad som står där. Särskilda kom-mittéer granskar om konventionerna följs. Några av de mest kända konventionerna är:

! Konventionen om barns rättigheter ! Konventionen om avskaffande av all diskriminering av kvinnor ! Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ! Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering ! Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ! Konventionen om migrantarbetares rättigheter

FN:S RÅD FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

FN:s råd för mänskliga rättigheter har det övergripande ansvaret för FN:s arbete med frågan. 47 länder är medlemmar i rådet.

KRITIK MOT FN:S ARBETE FÖR

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Länder som ansluter sig till en konvention om mänskliga rättigheter har möjlighet att göra undantag, reservationer, för vissa delar av konventionen. Det tycker många är fel. Kritikerna menar att det urholkar konven-tionstexterna.Den konvention som har flest reservationer är konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor.

– Alla har rätt till en lön som går att leva på och att få ansluta sig till en fackförening.

– Alla har rätt till en skälig levnadsstandard med mat, kläder, bostad, hälsovård och hjälp vid arbetslöshet eller sjukdom.

– Alla har rätt till utbildning. Grundläggande utbildning ska vara gratis och obligato-risk för alla.

– Alla har rätt att delta i samhällets kulturella liv. Alla har upphovsrätt till de verk de skapat.

FRIHET 30 7/2010

FRIHET 31 7/2010

… och den

ljusnande framtid är vår

Rekordhög arbetslöshet och en snabbt växande bostadsbrist är vad som väntar de unga vuxna som är på väg ut i samhället i dag.

Anna Hallpers och Simon Lundhag tillhör den bostadslösa generationen. Inneboende hos svärföräldrar och med tillfälliga lägenhetskontrakt är

drömmen om ett eget hem långt borta.

TEXT: EVA ÖSTERGREN FOTO: JOHANNA SVENSSON

FRIHET 32 7/2010

EN EGEN BOSTAD är en mänsklig rättighet. Det slår både FN och Sveriges grundlag fast. Sveriges kommuner har, enligt svensk lag, en skyldighet att se till att alla kommuners invånare har någonstans att bo. Ändå ökar antalet unga bostadslösa. Över hälften av landets kommuner uppger att de saknar bostäder för unga. Kö-erna till bostadsförmedlingarna växer, samtidigt som

det byggs allt färre hyreslägenheter. Den stora ungdomsgenerationen som föddes i slutet av 80-talet och början av 90-talet vill flytta hem-ifrån. Frågan är bara var de ska bo någonstans.

– Jag är så trött på att människor gnäller om att vi unga inte an-stränger oss. Att vi är bortskämda och inte nöjer oss med vilken bo-

stad som helst. Jag har sökt bostad överallt, säger Anna Hallpers. Anna är student på Stockholms universitet och har som många

andra studenter haft svårt att hitta bostad. Samma dag som Anna bestämmer sig för att söka sin utbildning ställer hon sig i bostadskön, både hos Stockholms studentbostäder och hos Stockholms bostads-förmedling.

– Hade jag varit smart hade jag ställt mig i kö för 100 år sedan. Jag har hört att Stockholmsbarnen ställer sig i kö redan när de föds, det gjorde tyvärr inte jag.

NÄR ANNA ANMÄLER intresse för en tvåa i Farsta får hon reda på att 180 personer sökt lägenheten före henne och hon inser att hon inte

FRIHET 33 7/2010

Exempel på Alliansens bostadspolitik 2006-2010 Tillståndsplikten har tagits bort, vilket innebär att kommuner inte längre behöver länsstyrelsens godkännande vid utförsäljning av allmännyttiga bostäder, bostäder som hyrs ut utan vinstintresse.

Enligt Boverket har 24 000 allmännyttiga lägenheter sålts ut och ombildats till bostadsrätter mellan år 2007 och 2009.

Investeringsstödet för nybyggda hyresbostäder har avskaffats, vilket har resulterat i att byggprojekt ställts in och att färre lägenheter har byggts. År 2009 hade antalet nybyggda lägenheter halverats jämfört med 2006.

En statlig förvärvsgaranti har bildats, som stöd för unga som vill köpa en bostadsrätt. Pengar har avsatts för 5 000 garantier om året i tio års tid. Sen 2008 har en person beviljats garantin.

Ett bolånetak som gör att man får låna pengar för att betala maximalt 85 procent av bostadens pris har införts, vilket kan försvåra för unga förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Bolånetaket gör att man måste ha egna pengar, inte lånade pengar, till att betala de återstående 15 procentenheterna av bostadens värde, den så kallade kontantinsatsen. Många unga som köper en lägenhet för första gången har inte så mycket pengar. Är man däremot lite äldre och har redan köpt en bostad, gör man oftast en vinst när man säljer den gamla bostaden och ska köpa en ny bostad. Då kan man ta pengarna från vinsten till kontantinsatsen som behövs när man köper den nya bostaden.

ANNA HALLPERS

Ålder: 22 år.Uppväxt: Mockfjärd, Dalarna.Bor: Tillfälligt i en etta i Sätra, söder om Stockholm, tillsammans med sin pojkvän.Familj: Mamma, storebror, storasyster.Kötid: Stockholms bostadsförmedlings kö sedan hösten 2009.Om bostadspolitik: ”Under valrörelsen funderade jag på varför ingen pratade om bostadspolitik. Det verkar som om politiker inte tycker att det är en särskilt viktig fråga.”

kommer att få någon lägenhet genom bostadsförmedlingen eller student-kåren. I stället sitter hon i timmar framför datorn och söker bostad på nätet, bland annat genom en internationell hemsida för backpackers som hon hittat när hon sökte en sovplats under en vistelse i Kina.

– När jag hittade en lägenhet där så högg jag direkt! De flesta känner inte till den här sidan så jag hade verkligen tur.

I mitten av augusti, lagom till terminsstarten, flyttar Anna och hen-nes pojkvän in i en etta i Sätra. Anna har blivit lovad att de ska få stanna minst ett halvår men bara ett par veckor senare får hon reda på att de måste flytta. Tjejen som Anna hyr av bor utomlands och har bestämt sig för att flytta hem. Anna har en månad på sig att hitta ett nytt boende.

– Jag kände bara nej, jag orkar inte! Jag hade precis kommit igång med

!

!

!

!

!

FRIHET 34 7/2010

FRIHET 35 7/2010

– Jag har inte råd. Jag har inga pengar och vilken bank skulle låna ut pengar till en student som lever på CSN?mina studier och behövde fokusera på att plugga, inte jaga bostad.

Nu börjar bostadskarusellen om igen. Anna anmäler intresse för flera lägenheter från bostadskön, utan resultat. Hon ringer på annon-ser hon hittar på nätet.

– Oftast fick jag inte något svar alls när jag sökte en lägenhet efter-som det var så otroligt många sökande. Jag sökte en etta i Åkersberga och ringde en timme efter att annonsen lagts ut, då hade den redan 50 sökande.

BRIST PÅ STUDENTBOSTÄDER och ett ökat antal ansökningar till landets universitet har lett till en närmast absurd bostadssituation för studenterna den här hösten. Vid flera universitetsområden har bostadslösa studenter tältat under terminens första veckor. Enligt Stockholms studentkårs centralorganisation finns det totalt 12 000 studentbostäder för de 80 000 studerande i Stockholm. I Uppsala ska 11 000 studentlägenheter räcka till för 37 000 studenter och kåren har uppmanat allmänheten att ”hjälpa till”. Den som inte hittat en till- fällig lägenhet, ett rum eller en soffa hos en bekant har fått söka sov-plats på campingplatser, i gymnastiksalar och i kyrkor.

Det är en trött men nöjd Anna Hallpers som sitter vid bordet i det lilla köket i Sätra. Hon har just fått reda på att hon får hyra en etta i Täby under minst ett halvår och hon kan flytta in i november. Det betyder att hon kan sluta oroa sig för sitt boende en stund och koncen-trera sig på sina studier igen. Vart hon ska ta vägen när sommaren kommer orkar hon inte tänka på. Som de flesta andra studenter lever Anna och hennes pojkvän på studiemedel och att köpa en bostadsrätt är helt uteslutet.

– Jag har inte råd. Jag har inga pengar, och vilken bank skulle låna ut pengar till en student som lever på CSN?

INTE SEDAN 30-TALET har bostadsbristen för unga i Sveriges stor-städer varit så katastrofal som den är nu. Då, som nu, tvingades unga vuxna bo kvar hemma hos sina föräldrar eller bo innebonde hos andra familjer. Under 40-talet förändrar Socialdemokraterna Sveriges bostadspolitik radikalt. Stat och kommun börjar föra en aktiv bostadspolitik där målet är funktionella och billiga bostäder åt alla. De kommunala byggföretagen subventioneras och agerar utan egna vinstintressen, vilket blir starten för allmännyttan, alltså bostäder som hyrs ut till överkomliga priser utan vinstintresse. Nu börjar det byggas som aldrig förr. Med 50-talets ABC-städer, som Vällingby och

Farsta utanför Stockholm, skapar man en plats för arbete, bostad och centrum. Konceptet lever vidare under 60- och 70-talen med Miljon- programmet, där målsättningen om en miljon nya bostäder i ytter-stadsområdena ska ge alla möjlighet till en egen bostad.

I ETT FLICKRUM i ett radhus utanför Vällingby, väster om Stockholm, sitter Simon Lundhag vid ett skrivbord och läser. På de rosa väggarna hänger foton av firande och förväntansfulla studenter.

– Det här är en nödlösning. Alla ställen jag har bott på sedan jag flyttade hemifrån har varit nödlösningar. Det har varit det enda jag har fått tag på.

Simons ”bostadskarriär” börjar i Lund. Så fort han får veta att han kommit in på en kurs i genusvetenskap vid Lunds universitet börjar han söka bostad.

– Jag satt framför Blocket och tryckte på uppdatera en gång i minu-ten för att inte missa en lägenhet. Så fort en annons lagts ut kastade jag mig på telefonen men det var alltid någon som hann före.

Genom en annons på nätet hittar Simon en lägenhet, men när han uppmanas att betala 50 000 kronor i förskott drar han sig ur.

– Jag visste att jag skulle bli lurad. Jag har stött på många som försöker sno åt sig pengar genom ockerhyror och förskottsbetalningar på lägenheter som inte finns.

När kursen vid Lunds universitet börjar har Simon fortfarande inte hittat någonstans att bo.

– Då bestämde jag mig för att hoppa av. Det var ingen idé att stanna kvar i Lund så jag började en kurs på en folkhögskola i Motala i stället, och där var det lätt att fixa bostad.

Efter terminens slut återvänder Simon till Östersund där han bor hos sina föräldrar. När tristessen blir för stor söker han en utbildning på Stockholms universitet. Han börjar söka bostad redan ett halvår innan kursstart och ställer sig i bostadskö, både i Stockholm och i Uppsala.

BOSTADSFÖRMEDLINGARNAS LÅNGA VÄNTETIDER gör att många unga tvekar inför att ställa sig i bostadskö. Fem till tio års väntan för en etta i en Stockholmsförort är inte ovanligt. Men hur har det blivit så här? För att förstå varför bostadsmarknaden ser ut som den gör i dag får vi gå tillbaka tjugo år. När den ekonomiska krisen drabbar Sverige i början på 90-talet försämras bostadssituationen drastiskt. Den borgerliga regeringen slutar subventionera de kommunala bo-stadsbolagen och bostadsbyggandet stannar av. Bostadspolitiken

FRIHET 36 7/2010

har sedan dess bidragit till att allmännyttan försvagats, sålts ut och privatiserats och ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter har blivit allt vanligare, särskilt i Stockholmsområdet. Under den tidigare Alliansregeringens fyra år vid makten har de statliga stöden till de kommunala bostadsbolagen återigen avskaffats, vilket har resulterat i att det byggs allt färre hyreslägenheter. Den nya Alliansregeringens budgetproposition för år 2011 erbjuder inga konkreta eller långsiktiga förslag på hur bostadsbristen för unga och studenter ska minska. Regeringen vill öka intresset för att hyra ut rum i en befintlig bostad. Den som hyr ut sin bostad i andra hand ska nu kunna tjäna upp till 18 000 kronor per år på uthyrningen, utan att behöva betala skatt för det. Tidigare fick man betala skatt när man tjä-

nade över 12 000 kronor på uthyrning. Alliansregeringens åtgärd för att ta itu med bostadsbristen är alltså att sänka skatter och uppmana unga bostadslösa att bo inneboende i någon annans hem.

SIMON LUNDHAG FÅR aldrig någon lägenhet genom bostadsförmedlingen, men efter ihärdigt sökande på nätet får han tag på ett rum. Under en termin bor Simon inneboende i ett rum på 11 kvadratmeter hos en äldre dam i Mörby, norr om Stockholm, med en hyra på 3 500 kronor i månaden.

– Det var en trevlig dam, men det kändes inte så kul att sitta i vardags-rummet eller i köket när hon var hemma så jag satt mest inne hos mig. Över ett halvår har gått sen Simon flyttade in i radhuset i Nälsta, utanför Vällingby. Boendesituationen som inneboende i Mörby gjorde

FRIHET 37 7/2010

Simon nedstämd och stressad och vid terminens slut bestämde han sig för att flytta in hos flickvännen och hennes familj. I början var det trångt, berättar han, och studierna blev lidande, men när Simons flickvän tillfälligt flyttade utomlands i somras blev det bättre. Nu har han ett eget rum och det går lättare att studera. Hur det blir när flick-vännen kommer hem i höst vet han inte.

– Jag skulle kunna flytta till en mindre ort där det finns bostäder men ingenting att göra. Eller så flyttar jag hem till Östersund igen. Där finns det ju ett universitet men ingenstans att bo. !

Den nya bostadsministern Stefan Attefall (KD), har avböjt att svara på Frihets frågor om bostadssituationen i landet.

SIMON LUNDHAG

Ålder: 23 år.Uppväxt: Östersund.Bor: Tillfälligt inneboende i ett radhus i Nälsta, Vällingby, väster om Stockholm, tillsammans med flickvännens familj.Kötid: Stockholms bostadsförmedlings kö sedan hösten 2009.Familj: Mamma, storebror, storasyster.Om bostadspolitik: ”Bygg mer! Här i Vällingby har Vattenfall lagt ner sina kontor och husen står tomma. De skulle kunna göras om till studentbostäder.”

Studentbostad höstterminen 201052 000 personer står i Stockholms studentbostäders kö. Motsvarande siffra 2007 var 25 000 personer.

18 000 personer står i kö i stiftelsen SGS Studentbostäder i Göteborg, och stiftelsen har inga lägenheter alls att förmedla.

900 studentbostäder saknas vid Lunds universitet. Motsvarande siffra hösten 2009 var 800 studentbostäder.

Cirka 30 studenter står utan bostad i Östersund, trots bostadsgaranti.

Kommuners brist på bostäder för ungaBristen på bostäder för unga har ökat kontinuerligt i Sveriges kommuner från 1999 fram till 2010. Boverket uppger att 147, drygt hälften, av landets kommuner saknar bostäder för unga. Det är en ökning från 2009 då motsvarande siffra var 139 kommuner.

Under år 2010 beräknas 20 500 nya bostäder börja byggas runt om i landet, varav 6000 är hyreslägenheter. Det är inte ens hälften av vad som behövs för att komma till rätta med bostadsbristen, enligt Boverkets prognoser.

!

!

!

!

!

!

FRIHET 38 7/2010

4En 19-årig svensk sparkar en gravid kvinna i ryggen samtidigt som han skriker ”muslimsk hora” efter hen-

ne. Platsen är södra Bosnien-Hercegovina och svensken är Jackie Arklöv, som ett par månader tidigare tagit värvning i den kroat-nationalistiska armén HVO. Sju år senare är Arklöv inblandad i ett av de mest uppmärk-sammade polismorden i svensk historia.

”DEN SVARTE NAZISTEN – en litterär doku-mentär om Jackie Arklöv” är berättelsen om vilka mekanismer som får en människa att ta steget över till galenskapen. Vilka tankar som ligger bak-om hatets raseri. Men framför allt är det ett oförskönat och naket porträtt av personen Jackie Arklöv. Bortom nyhetsrubriceringarna

och fängelsestraffen. Magnus Sandelin, som tidigare skrivit kritikerhyllade ”Extremis-ter”, har lyckats tjata sig till intervjuer med Arklöv på anstalter runt om i Sverige och gjort ett gediget bakgrundsarbete för att pre-sentera en så omfångsrik bild som möjligt. Och som han lyckas.

SIDA UPP OCH sida ner framträder en unik inblick i Jackie Arklövs tankar och föreställ-ningar. Den mobbade. Krigsförbrytaren. Na-zisten. Och polismördaren. Magnus Sandelin väjer inte för någon berättelse eller aspekt av den osannolika historien kring Jackie Ark-lövs personlighet, liv och illdåd. Den knepiga uppväxten i Norrlands inland utgör en fond, en förklaringsmodell, för Arklövs beteende senare i livet. Som att avsaknaden av nära vänner gjorde att han tidigt sökte sig till det militära i hopp om att hitta kamratskap och struktur. Det leder till att Jackie Arklöv sö-ker sig till franska Främlingslegionen och så småningom till stridsgrytans epicentrum

i forna Jugoslavien. Vurmen för nazism för-stås som en kombination av extremt svag självkänsla och bristande empatisk förmåga. Alltid närmast plågsamt ingående beskrivet. Alltid väl underbyggt.

SOMLIGA RADER I ”Den svarte nazisten” fast-nar för lång tid framöver. Som när läsaren får ta del av utdrag ur Arklövs dagbok från den etniska rensningen i Bosnien. Eller när Sandelin med fängslande realism och drama-turgi kapslar in händelseförloppet strax före polismorden i Malexander. Och i stället för att bara nöja sig med att skrapa på ytan och återberätta gamla tidningsklipp presenterar Sandelin nya perspektiv och infallsvinklar. Pennans språkliga avtryck är enkelt, avska-lat och vant och bidrar till ett mycket högt läsvärde. ”Den svarte nazisten” är en av årets mest angelägna böcker. !

Bok — ”Den svarte nazisten” av Magnus Sandelin (Forum bokförlag) finns i din bokaffär.

Magnus Sandelins nysläppta ”Den svarte nazisten” ställer portarna till Jackie Arklövs självförakt och hatiska raseri på glänt. Lika obehaglig som sällsam läsning. TEXT: DANIEL MATHISEN

BILD: SCANPIX

KULTUR & NÖJE

Gåtan Arklöv inpå skinnet

FRIHET 39 7/2010

Romkom i riksdagen

2BJÖRN KJELLMAN ÄR som en ljummen Big Mac. Man vet vad man får, men man blir varken överraskad eller särskilt

nöjd. Så är det den här gången också. ”Fyra år till” skildrar en romantisk förveckling genom

ögonen på Folkpartiets parti-ledare David Holst, spelad av nämnde Kjellman. Folkpar-tiet går mot valseger men när Holst blir kär i Socialdemo-kraternas partisekreterare, spelad av Eric Ericson, grusas statsministerplanerna. Tova Magnusson gör en lysande in-

sats som David Holsts kyligt beräknande fru Fia, men ett haltande manus gör att hon inte riktigt kommer till sin rätt. Det gäller för öv-rigt filmen i sin helhet, där handlingen känns alltför slarvigt komponerad. De trubbiga, över-tydliga klyschorna är pepprade över de 90 mi-nuterna och blir i längden rätt så tröttsamma.

DANIEL MATHISEN

Bio — ”Fyra år till” har premiär 26 november.

Tredje gången gillt

4 ”PARIS TO BERLIN” är Lena Malmborgs tredje album och det märks. Spåren är välproducerade och ojämnheten från ti-

digare alster har bytts mot en polerad lekfull-het. Inte minst ”Berlin”, som kan höras i P3 titt som tätt, är det kanske bästa exemplet på melankolisk pop värdig 10-talets första stapp-lande år. Klassiskt indieackompanjemang kombineras med en finurlig elektroslinga som letar sig fram över minuterna. Skivans största behållning är att Lena Malmborg vågar röra sig bortom popens traditionella domäner och nosa på soul- och bluesmyllan, inte minst Muddy Wa-

ters och Emmylou Harris. Både ”Sister – stand up” och ”A change is coming” visar på musikalisk vidd liksom en ideologisk varu-deklaration av rang. Allt som allt är ”Paris to Ber-

lin” en finstämd, vacker och behaglig skiva att plocka fram när höstkylan tränger sig på.

DANIEL MATHISEN

Skiva — ”Paris to Berlin” av Lena Malmborg finns i skivhandeln från och med 24 november.

Sprejburkarnas guldålder

3NEW YORK ÄR en sliten och smutsig stad när crackepidemin når sin höjdpunkt mot slutet av 1980-talet. Samtidigt börjar

alltfler intressera för den framväxande gatu-konsten, graffitin. Men medan myndigheter och polis gör allt för att stoppa vandalismen svet-sas konstkollektivet RIS samman ytterligare. ”Rockin it suckers” är berättelsen om hur ett

par ungdomar förändrar bil-den av en hel rörelse och på samma gång lyckas fånga och spegla en generation av unga drömmare i ett samhälle med växande klyftor och ökande misstro. Boken är rikligt il-lustrerad med både verk och

porträtt från tiden, liksom fylliga essäer som knyter samman trådarna. Oftast är det intres-sant men ibland blir det väl mycket navelskå-deri. ”Rockin’ it suckers” hade behövt ett vidare perspektiv och fler röster för att verkligen bryta igenom höstens fotoboksbrus.

DANIEL MATHISEN

Bok — ”Rockin’ it suckers” ges ut av Dokument förlag och finns i din bokaffär.

”Vi k

unde

prata om

Bruno

Win

tzell

– och

alla

viss

te ve

m h

an var.”

Vinnare

n av D

N:s nu

tidso

rient

ering

stävli

ng 20

10 om

gläd

jen

i att t

räffa

likas

innad

e.

KALENDERN17 NOV–15 DEC

17 november. Stockholms filmfestival inleds.

18 november. Biblioteket i Kulturhuset i Stockholm arrangerar världspoesikväll,

med alster från bland annat Indien.

30 november. Oskar Linnros, rapparen från Snook som sadlade om till

popsnöre, spelar på Trädgår’n i Göteborg.

6 december. “Kent — På nära håll”, en utställning med bland annat

skivomslag, affischer och fotografier, kommer till Lycksele medborgarhus.

10 december. R&B-stjärnan Ciara släpper “Basic instict”, hennes fjärde album.

10 december. Filmatiseringen av Susanna Alakoskis litterära skildring

av Ystads arbetarkvarter på 1960-talet, “Svinalängorna”, går upp på svenska biografer.

15 december. Popduon Johnossi uppträder på Katalin i Uppsala.

REKOMMENDATIONERLAPPHUMOR. David Batra har samlat svenska folkets allra argaste lappar och ger ut dem i boken “Det här var ju tråkigt”. KULTURJÄTTE. Christina Jutterström, tidigare chef för bland annat DN, Expressen och SVT, berättar öppenhjärtigt om att slå sig fram i en mansdominerad värld och livet i mediesfärens mitt i boken “Uppfostrad av män”.BREDBENTA RARITETER. Artisten Bruce Springsteen har rotat runt i arkiven och plockat

fram osläppt material från “Darkness On The Edge Of Town”-eran i form av nysläppet “The Promise”. BITTRAST. Säsong fem av prisbelönade teve-serien “House M.D.” finns nu i snyggt förpackad dvd- och bluray-box.HOPPFULLA RIM.

Highwon, AYLA och I-Smile sätter ord på hur 95 procent av landet känner i färska “Det nya Sverige”. Årets soundtrack för mångfald.

FRIHET 40 7/2010

NATT I BURKINA FASOS huvudstad Ouagadougou och festivalen Waga Hiphop pågår som bäst. Det är en bra bit över trettio grader och i ljuskäglorna från strål-kastarna svärmar tusentals insekter. På scenen i rött tegel uppträder en artist som uppmanar publiken att unisont ropa ”Thomas Sankara”.

Thomas Sankara var militär och Burkina Fasos förre president, och kvällen för konserten är det precis 23 år sedan han dog, mördad i en kupp av landets nuvarande president Blaise Compaoré. Men Sankara var också en samlande gestalt för en väx-ande demokratirörelse i Burkina Faso, med sin bas bland musiker och konstnärer. Många av dem sitter i publiken denna kväll, bland dem rapparen och producenten Smockey. Dagen innan träffar jag honom i hans studio och frågar om det inte är märkligt att ha en militär ledare som symbol för en demokratirörelse.

– Att han var militär är ett problem, du vet, man kan diskutera med militärer men de har också alltid sina vapen. Men Sankara var en öp-pen, sökande människa som kunde erkänna när han hade gjort fel. Och han gjorde mer för det här landet och för kvinnornas rättigheter på fyra år än vad Compaoré har gjort på 23 år, säger Smockey.

Smockey är stor i Burkina Faso men många av de större scenerna

är stängda för honom på grund av hans musiks politiska karaktär.– Vi uppträder alltid för att starta diskussion. Och vi talar om demo-

krati och att det är viktigt att folk agerar politiskt.Man kan invända att landet redan är en demokrati men det är, i

bästa fall, en demokrati med mycket stora brister. – Sorgligt nog är det nästan ingen här som tror på demokratin läng-

re. Det är val i november men Compaoré kommer inte ens att behöva fuska för att vinna, han kontrollerar allting, säger Smockey.

Kritiska röster köps eller skräms till tystnad. Smockey har i likhet med många andra råkat ut för hot och trakasserier.

– När jag fick ett pris och dedikerade det till Sankara ringde till exempel myndigheterna till min kusin och sa till henne att jag skulle akta mig, för det hade beslutats att en olycka vore det bästa sättet att tysta mig på.

Värre gick det för den undersökande journalisten Norbert Zongo som mördades 1998. Krav på rättvisa för Zongo är ett återkommande krav från demokratirörelsen i Burkina Faso, men Zongos fall är också ett otäckt exempel på vad som kan hända kritiker.

– Visst är jag rädd. Men ju fler vi blir desto mindre farligt blir det för oss. Och som Thomas Sankara sa, det finns en klyfta bakom dig och en på varje sida, det enda du kan göra är att fortsätta framåt, säger Smockey. !

Västafrikansk hiphop är ofta starkt politisk och ger en möjlighet till protest i länder med dåligt fungerande demokrati. Frihet hängde på festivalen Waga Hiphop i Burkina Faso

och snackade med artisten Smockey om det kommande valet i landet och om Thomas Sankara, en afrikansk Che Guevara-figur. TEXT: LARS LOVÉN BILD: ULRIKA WALMARK

— Vi uppträder alltid för att

starta diskussion

KMAN

FRIHET 41 7/2010

SERIEN AV SARA HANSSON

KMAN

FRIHET 42 7/2010

MANNEN JAG ÄLSKADE frågade om min hand. Ett ögonblick jag aldrig trodde skulle hända mig. Men det hände en aprildag förra året med en ärvd antik ring, och ett knä i golvet. Men det slutade med ett blödande hjärta. För tyvärr var det en fråga jag inte kunde svara ja på. Så min enda upplevelse av riktig kär-lek dog där på mitt vardagsrumsgolv. Som en kniv rakt in. Jag älskade honom över himlen, och förbi. Det gör jag fortfarande. Ändå räck-te det inte. Ändå höll det inte. För jag visste sedan en tid tillbaka att våra vägar behövde gå åt olika håll. Och att en ring på fingret inte kunde ändra på det. Om jag ska vara ärlig har jag ångrat att jag inte sa ja många gånger. Alla sömnlösa nätter och jag har saknat ho-nom. Ensam på dansgolvet och jag har saknat honom. En saknad efter vad som kunde ha varit.

NÄR JAG TÄNKER tillbaka på den dagen, hur mannen jag älskade samlade ihop det som var kvar av sitt hjärta och gick, minns jag den ändå med glädje. Jag vet, det låter märkligt, kanske grymt till och med. Att minnas dagen då jag krossade någons hjärta som en vacker dag. Men trots all smärta var dagen vacker ef-tersom mannen jag älskade över huvud taget kunde ställa frågan till mig. Att han kunde ställa den och veta att det han sa faktiskt kun-de bli verklighet om jag sa ja. För grejen är att bara några veckor innan han friade hade det inte betytt någonting. För han och jag hade då inte rätten att gifta oss. Före den 1 april

2009 ansågs kärlek mellan två människor av samma kön inte vara förtjänt av alla de rät-tigheter som äktenskapet ger. Den kärlek jag och mannen jag älskade delade var inte värd att erkännas och skyddas enligt svensk lag.

OM MANNEN JAG älskade hade friat bara några veckor tidigare hade det alltså betytt något helt annat. En omöjlighet. Visst hade vi kunnat ingå partnerskap, men vad var det om inte ett andra klassens äktenskap? Och vem vill vara en andra klassens medborgare? Inte jag, inte du. Därför är jag glad att vi alla är lika inför lagen. Vi får gifta oss med den vi älskar om vi vill. Vi har den friheten. Och det är just det frågan om könsneutrala äktenskap har handlat om. Det är livsviktigt att alla, oavsett sexualitet, ges samma rättigheter och skyldigheter inför lagen, men allt handlar i slutändan om frihet. Friheten att få leva sitt liv som man vill. Alla bögar och flator vill inte gifta sig, inte alla heterosexuella heller, men vi ska alla ha möjligheten. Det är det allt borde handla om. Att jag och du ska kunna drömma om vilka liv vi vill leva och faktiskt ha rättigheterna och möjligheterna att för-verkliga dem.

MEN FÖR ATT kunna leva ett sådant liv krävs insikten att frihet inte kan existera utan en rättvis och jämlik politik som möjliggör den. Vi måste komma ihåg det mer än någonsin i tider som dessa. Vi måste komma ihåg att begrepp som frihet, rättvisa och människo-

värde inte har fått en annan innebörd bara för att ett rasistiskt, kvinnofientligt och ho-mofobt parti numera huserar i vårt demokra-tiska finrum. Vi måste komma ihåg att alla människors lika värde och möjligheter till fria liv bara kan möjliggöras och skyddas om vi fortsätter att kämpa för en rättvis och soli-darisk jämlikhetspolitik, där alla som lever i det här landet räknas och värderas lika.

FÖR DET ÄR den politiken som har möjliggjort att nästa gång en man jag älskar sätter ett knä i gol-vet så kan ett ja göra mig till en make, på riktigt. !

KULTURKRÖNIKA

Vem vill vara en andra klassens medborgare?

KULTURNOTERATTORRENTSIDA KÖPER RYSK BY

Torrent Reactor, bolaget bakom en av världens största Torrentsidor för nedladdning av bland annat musik och film, höjde nyligen på ett och annat ögonbryn när de köpte upp den ryska byn Gar. Priset för köpet hamnade på strax under en miljon. Redan nu står det klart att orten kommer att byta namn till Torrent Reactor och att byn på drygt 200 invånare kommer att genomgå omfattande

renoveringar de närmaste åren. Bland annat kommer flera skolor att renoveras och bredbandsnätet

byggas ut. I dagsläget finns det bara en dator med internetanslutning, skriver geek.com.

TRUBBEL I SAGOVÄRLDEN

Inspelningen av “The Hobbit”, nästa film i Sagan om ringen-serien som för närvarande

spelas in i Nya Zeeland, har kantats av problem från dag ett. Nu senast har skådespelarfacket öppet kritiserat filmbolaget för att de använder icke-fackligt anslutna skådespelare. Det har till och med gått så långt att strejkande skådespelare saboterat inspelningsutrustning och lokaler. Enligt The Hollywood Reporter är konflikten så allvarlig att den nyzeeländska regeringen erbjuder sig att gå in och medla mellan parterna.

BERLUSCONIS FETT BLIR KONST

Konstnären Gianni Motti ställer ut ett ovanligt konstverk på ett museum i Schweiz – en tvål tillverkad av fett från Italiens omstridde premiärminister Silvio Berlusconi. Fettet ska ha getts till konstnären av en anställd på en klinik där Berlusconi genomgick en fettsugning, skriver TT. Konstverket som kretsar kring den mutanklagade högerpolitikern har det tvetydiga namnet ”Rena händer”.

Linus Fremin är skribent och bloggare.

FRIHET 43 7/2010

FOLK &

NYHET

ER

I SSU!

MÅNGFALD

SKAMPA

NJ s. 4

4

SSU k

raftsa

mlar m

ot ras

ism.

NYSTART I G

ÄLLIV

ARE s. 4

6

SSU:a

rna i G

älliva

re sta

rtade

en kl

ubb o

ch sik

tar på

att e

rbjud

a men

ingsfu

lla fri

tidsak

tivite

ter fö

r ung

a.

POLITIS

K POET s. 48

Kata

Nilsso

n ins

pirera

s av a

tt upp

träda

och t

ycke

r att Ö

stersu

nd är

värld

ens b

ästa

stad.

FOKUSSSU

POLITIS

K POET s. 48

Kata

Nilsso

n ins

pirera

s av a

tt upp

träda

och t

ycke

r att Ö

stersu

nd är

värld

ens b

ästa

stad.

FRIHET 44 7/2010

SSU I SKARABORG nappade genast på idén att kampanja mot rasism och har varit igång med olika aktiviteter sedan länge. Bland annat ar-rangerar SSU-distriktet föreläsningar på hög-stadieskolor i samverkan med företrädare för den antirasistiska organisationen Expo.

– Aktiviteter kopplade till kampanjen tjuv-startade redan tidigare i höstas. Vi är väldigt nöjda med den respons vi fått hittills, säger Lars Sandgren, ordförande för SSU Skara-borg, och fortsätter:

– Ska vi lyckas vända trenden krävs

KAMPANJEN, ”Svaret är aldrig rasism”, in-leds 15 november och håller på till och med 30 november, dagen då nazister genomför manifestationer för att uppmärksamma Karl XII:s dödsdag. Niklas Lundengård, projekt-ansvarig för kampanjen på SSU-förbundet, hoppas sporra lokalt engagemang och vässa distriktens verksamhet.

– Det viktigaste med höstens kampanjsats-ning är att distrikten själva utformar aktivi-teter och utspel som fungerar med den befint-liga verksamheten. Vi erbjuder olika verktyg och sätter i viss mån ramar, men sedan är det upp till distrikt och kommuner att genomföra kampanjen.

NÅGRA AV DE verktyg som SSU-förbundet plock-ar fram är kampanjknappar med budskapet ”Aldrig rasism” och affischer där sakfrågor som bostäder och jobb ställs mot främlingsfientlig-het. Tillsammans med ”Rör inte min kompis”-kampanjen, som startades av SSU i Stockholms län på 1980-talet, är tanken att hitta nya former för opinionsbildning.

– Ju fler kanaler för kampanj som vi kan er-bjuda, desto bättre. Det viktigaste är att ta vara på det engagemang som faktiskt finns, säger Niklas.

NYKÖPING HAR UNDER en längre tid haft pro-blem med högerextremister kopplade till den nynazistiska tidskriften Info 14. Emma Larsson är ordförande i SSU-distriktet i Sörmland och är orolig över utvecklingen. Hennes SSU-distrikt kommer att föra lokala kampanjer med störst insatser där främ-lingsfientligheten är som mest utbredd. Men än så länge är mycket i startgroparna.

– Vi har spånat idéer och försökt kläcka roliga utspel. En grej som jag tror kan väcka uppmärksamhet hos omgivningen och sam-tidigt få stor effekt är gatuteater. Det är ett spännande verktyg att jobba med, säger hon.

EMMA ÄR DELVIS kritisk till att SSU-för-bundet valt att koncentrera kampanjen till en relativt kort tidsperiod. Det gör det inte minst svårt för mindre distrikt, menar hon.

– Jag hade önskat att det kunde vara utspritt över hela hösten, med kanske två skolbesök i veckan över längre tid. Som det är nu är det för tätt för att hinna med allt.

– Samtidigt är jag glad att satsningen blir av. Aldrig någonsin har det varit nöd-vändigare än nu, fyller hon i.

NotiserFRAMTIDSÖVERLÄGGNING

Tidigare i november samlades ordförande och ombudsmän från hela landet för att utvärdera valrörelsen och diskutera hur SSU kan vässas organisatoriskt och politiskt. Dessutom var det ett tillfälle att stämma av verksamheten i distrikten liksom inspireras av lokala aktiviter. Ordförande- och ombudsmanna-överläggningen äger rum två gånger per år.

OPTIMISM I SKÅNE

SSU:arna i Skåne låter inte blåbruna framgångar i regionen och fortsatt borgerligt styre i riket sätta paus i politiken. 26–28 november arrangerar SSU-distriktet nämligen Segerkonferensen, en idépolitisk helg för att diskutera framtidens socialdemokrati, SSU:s roll i samhällsdebatten och möjliga strategier för de närmaste åren. Konferensen håller till i Lund och bland deltagarna finns SSU:are från hela landet.

HIPHOP FÖR GAZA

SSU i Stockholms län ville kasta ljus över orättvisorna i Palestina, men på ett nytt sätt. Resultatet blev en hiphopkonsert i Fittja utanför Stockholm. Bland akterna som uppträdde återfanns bland annat Stor, Danjah, Behrang Miri, Stockholmssyndromet och G-punkten. — Det här är ett bra sätt att engagera unga för Gaza och samtidigt genomföra en meningsfull aktivitet, säger Sara Kukka-Salam, en av de ansvariga för konserten.

Mobilisering för mångfaldUnder två veckor samlar SSU medlemmar från hela landet för att kampanja mot rasism och främlingsfientlighet. Devisen är ”Hopp – inte hat” och målet är att engagera nyvärvade medlemmar och bilda opinion.TEXT: DANIEL MATHISEN

SSU G

ötebo

rgs k

ommun

ikatio

nsgr

upp

plan

erar a

ktivit

eter in

för ka

mpanje

n.

FRIHET 45 7/2010

PALMEDAGEN

Den 16 oktober genomförde Palmecentret den årliga Palmedagen, den här gången på temat gemensam säkerhet. Bland annat

diskuterades arbetarrörelsens globala strategi för att hantera säkerhetsfrågor och i vilken mån det är möjligt att etablera former som

skyddar människor och inte enbart stater. Några av föreläsarna var Jan Eliasson, före detta utrikesminister och FN-förhandlare, Josefin Lind, informationsansvarig vid Svenska läkare mot kärnvapen, samt journalisten Björn Elmbrant.

S-STUDENTERS STORTRÄFF

Helgen 16-17 oktober träffades ett större antal medlemmar i S-studenter för rådslag, nätverk och utskottsträffar. Under överläggningen var många av förbundets olika klubbar närvarande och diskuterade

verksamhet, valrörelse och dessutom följde en längre diskussion om situationen på lokal och nationell nivå. Samtidigt hade S-studenters miljöpolitiska och antirasistiska nätverk möten på S-studenters och SSU:s gemensamma expedition och diskuterade hur nätverken ska arbeta med sina respektive områden under året.

BILD

: NIK

I KAR

IM

mobilisering och opinionsbildning. Nu gäller det att bygga vidare och utveckla de samtal vi har haft.

PÅ ÅRSDAGEN för attackerna mot judar i Nazityskland den 9 november 1938 fylldes centrala Lidköping av to-nerna från lokala och regionala band. Då arrangerade SSU Skaraborg tillsammans med LO-distriktet en utomhus-festival mot främlingsfientlighet, ”Musik mot rasism”.

– Vi har haft en begränsad närvaro i Lidköping tidi-gare och kände att det var dags att göra någonting större, förklarar Lars.

– Vad är då bättre än en konsert?

SENARE I NOVEMBER kommer SSU i Skaraborg hyra en biograf i distriktets minsta kommun, Gullspång. Tanken är att visa filmer med poli-tiskt innehåll och engagera unga som inte vanli-gen skulle aktivera sig i något ungdomsförbund att diskutera frågor kopplade till tolerans och mångfald. Lars tror att det är ett bra sätt att kombinera utåtriktad verksamhet med politiska samtal.

– Det funkar inte att bara dela ut flygblad och tro att folk ska lockas av det. Vill man vinna ungas sympatier måste vi hitta nya metoder. !

MÅNGFALDSKAMPANJEN

Kampanjen pågår 15–30 november och syftar till att skapa engagemang för mångfald och mot rasism. Målet är att fler ska bli aktiva i lokala SSU-kommuner och att det ska generera nya klubbar. Projektledare är Niklas Lundengård på SSU-förbundet, men det är huvudsakligen distrikten själva som ska stå för aktiviteter och utspel. Kampanjen är inspirerad av britiska devisen “Hope - not hate”, som också översatts till SSU:s material.

RÖR INTE MIN KOMPIS

Rör inte min kompis-kampanjen startades i Frankrike av nätverket SOS Racisme och kom till Sverige 1985 via SSU i Stockholms län. Den klassiska knappen spreds över landet och med den även budskapet om alla människors lika värde. Kampanjen fick nytt liv under 2007.

EXPO

Expo är en svensk stiftelse som verkar mot främlingsfientlighet och diskriminering i samhället. Stiftelsen har en opinionsbildande roll med uppgift att ”upplysa allmänheten om rasism och främlingsfientlighet genom tidningsproduktion och utgivning”. Tidskriften Expo utkommer med fyra nummer per år.

— Vi har spånat idéer och försökt kläcka roliga utspel. En grej som jag tror kan väcka uppmärksamhet hos omgivningen och samtidigt få stor effekt är gatuteater. Det är ett spännande verktyg att jobba med, säger Emma Larsson, ordförande i SSU-distriktet i Sörmland.

FRIHET 46 7/2010

EFTER ETT MÖTE med Socialdemokraterna i Gällivare promenerade Tony Normark hem-åt i den milda septemberluften, medan han funderade på hur unga i kommunen skulle få ökat tillträde till politikens beslutande are-nor. Alltför mycket gick på i gamla hjulspår och det mesta fortsatte som vanligt, tyckte han. Dagen därpå kontaktade han ett par kompisar och tillsammans bestämde de sig för att starta en ny SSU-klubb i kommunen. Den första på decennier.

– I dag är vi fem medlemmar och mycket är fortfarande nytt. Men det känns riktigt kul att kunna utforma verksamheten precis som vi vill, säger Tony Normark, ordförande i SSU-kommunen.

TONY JOBBAR I dagsläget som elektriker på gruvbolaget LKAB, kommunens i särklass

största arbetsgivare. Till skillnad från många andra unga vill han bo kvar i kommunen och vara med och utveckla Gällivare till en mer ungdomsvänlig plats. En hel del återstår att göra, konstaterar han.

– Mycket handlar om att driva på partiet och presentera nya synsätt som inte hörts tidigare.

FÅ UNGA LOCKAS att stanna kvar i gruv- och bruks-orten Gällivare efter 18-årsdagen. I stället lockar studier eller jobb i Luleå eller andra städer.

– Problemet är att vi inte har några stora festivaler eller aktiviteter som lockar. Det gör att folk inte kommer hit och många inte ser någon anledning att stanna kvar, säger Tony.

GÄLLIVARE ÄR PÅ många sätt en unik ort med speciella förutsättningar. Det avspeglar sig inte minst i det politiska samtalet. I takt med

att LKAB:s gruvverksamhet breder ut sig kommer kommunen till exempel bli tvungen att flytta hela samhället.

– Redan nu håller man successivt på att flytta byggnader och dra om vägar. Allt så-dant påverkar hur man kan bedriva politik här, säger Tony.

EFTER ETT PAR uppstartsmöten har Tony och de andra bestämt sig för att försöka arran-gera sociala aktiviteter för unga i kommu-nen. Tanken är att intressera fler för politik och rekrytera nya medlemmar.

– Vi inspireras väldigt mycket när vi hör vad andra SSU-kommuner gör. En av de första saker vi vill dra i gång är bio för unga.

– Ungdomar har inte så mycket att göra i Gällivare. Det vill vi ändra på. Det ska vara kul att vara politiskt aktiv. !

SSU tillbaka i GällivareSSU har inte haft en aktiv klubb i Gällivare sedan omkring 1990. Men nu, när utflyttningen av unga och bostadsbristen är som störst, har fem medlemmar tagit initiativ till ny verksamhet. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: FRIDA HEIKKI

NYSTARTADE SSU-KLUBBAR

Storuman, VästerbottenOlofström och Kristianstad, BlekingeKatrineholm, SörmlandOskarshamn, KalmarHedemora, DalarnaLjungby, KronobergÅtvidaberg och Mjölby, ÖstergötlandSkurup, SkåneFacklig klubb, Skaraborg

BILD

: FRI

DA H

EIKK

I

FRIHET 47 7/2010

Frihet från förr. 1945I nummer 23 från året då andra världskriget tog slut beger sig Frihetredaktionen ut till Göteborgsområdet Majorna för ett reportage om boendeförhållandena. ”Hamnen är från bergen i Majorna en vacker och rörlig tavla med must och färg”, konstaterar reportern uppenbart förtjust. Samtidigt bevittnas extrem trångboddhet och usel standard i de gamla husen, dit stadens många fattiga hänvisas. J.F. Andersson, som jobbat som dagarbetare i 42 år, är en av dem som intervjuas i reportaget: ”Lägenheten är så kall att det om vintern inte lönar sig att elda i köket för värmens skull”, berättar han för Frihet.

Beviljat3 020 kronor till SSU VästeråsMed hjälp av livemusik och gatuteater lockade SSU:arna i Västerås nya medlemmar till verksamheten.

5 000 kronor till SSU KalmarVem kan motstå ett äpple, tänkte SSU:arna i Kalmar och delade ut frukt i samband med en värvningsinsats. För det fick SSU-kommunen 5 000 kronor.

5 000 kronor till SSU VäxjöTillsammans med ABF och LO arrangerade SSU Växjö en konsert med lokala band i Linnéparken. Samtidigt hade SSU en monter på området där nyfikna kunde komma förbi och ställa frågor om politik.

4 500 kronor till GSHFStudentklubben i Göteborg begav sig till folktomma delar av staden och dansade salsa för att uppmärksamma hur olika områden kan göras tryggare. Med hjälp av affischer, material och en inhyrd salsaledare engagerade klubben medlemmar och allmänhet.

2 769 kronor till SSU Röda RosenSSU Röda Rosen i Uppsala ville göra något alldeles speciellt för ungdomarna i staden och arrangerade ett rött disko, komplett med röda drinkar och inhyrda dj:ar. Sköna loungestolar och trevlig stämning gjorde att kvällen blev ett uppskattat evenemang bland Uppsalas ungdomar.

1 800 kronor till SSU ÄlvsbynSSU:arna i Älsbyn sökte nya medlemmar bland metalfansen och kampanjade utanför Solid Metal Festival i Älvsbyn. De delade bland annat ut ett festivalkit bestående av ett SSU-plektrum, frukt och dricka. För det får SSU-kommunen 1 800 kronor.

4 FRÅGOR1. Den nya riksdagen har den lägsta andelen kvinnor sedan 1991. Vad tycker du om det?

2. USA utfärdade nyligen en varning för terrorattentat i Europa, och svenska UD manar till ökad vaksamhet för svenskar som reser i Europa. Hur ser du på det?

3. Under november genomförs ett klimattoppmöte i mexikanska Cancun. Vilken tycker du är den viktigaste frågan för att klara miljömålen?

4. Vilket är ditt bästa tips för att palla med höstmörkret?

Salar Rashid, 23 år, SSU Stockholm

– Väldigt dåligt. Borgerligheten tar inte jämställdheten på allvar. Högern har inte samma syn på jämställdheten som vi.

– Det riskerar att bli en tvärtomeffekt. Hur ser terroristen ut egentligen? Och vem är det? Det sänder helt enkelt inte bra signaler till folket. Sedan tror jag inte risken är så stor heller.

– Viktigaste är att det inte blir som i Köpenhamn – ett stort jippo. Det behövs bindande avtal som gör något konkret. Där måste Europa visa vägen.

– Res bort.

Oskar Sköld, 22 år, SSU Göteborg

– Självklart är det tråkigt. Till stor del beror det på att Sverigedemokraterna, som till sin natur är ett patriarkalt parti, kom in.Samtidigt har Sverige fortfarande ett av världens mest jämställda parlament.

– Kan känna att det råder lite paranoia när det gäller terroristhot. Det finns inte alltid grund för hoten. Men samtidigt ska man ju ta det på allvar också.

– Komma fram till konkreta lösningar på hur vi kan göra för att göra oss oberoende av fossila bränslen.

– Umgås med goda vänner och engagera sig mycket i SSU. Kanske starta en studiecirkel?

Sabina Korkmaz, 17 år, SSU Trollhättan

– Det bevisar bara att den nya regeringen inte prioriterar jämställdhet.

– Man skapar mer oro i onödan och folk blir räddare än vad som behövs. Om vi går och väntar på att något hemskt ska hända kommer det kanske också göra det.

– Viktigast är att alla bidrar. Inte bara små länder som Sverige eller u-länderna kan göra allt själva. USA och Kina måste komma överens för att det ska hålla.

– Sitta inne och kolla på film. När kan man göra det annars med gott samvete?

FRIHET 48 7/2010

EN ENSAM STRÅLKASTARE tränger igenom mörkret och fixerar ljuset på Kata Nilsson. Det är veckolång kurs på SSU:s kursgård Bommers-vik och hon står med en mikrofon i handen medan den stora matsalen domineras av mumlande röster och spretiga samtal. Ett ögonblick senare sitter publiken som trollbunden och lyssnar på den rytmiska, pulserande, poesi som kommer ur Östersundsbon på scenen. När sista meningen tonat ut smattrar applåderna mellan tak och väggar. Ingen tycks oberörd.

– Just den dikten handlar om en invandrare som inte längre fick bo kvar i Sverige. Jag skrev den för ett par år sedan när jag reagerade på hur orättvist människor behandlas, säger Kata.

INSPIRATIONEN KOMMER FRÅN vardagliga händelser som Kata ma-rinerar i språkliga sammansättningar. Det färdiga resultatet landar någonstans i gränslandet mellan poesi och rap.

– För mig har det alltid handlat om att förmedla fängslande berättelser till en större publik. Sedan skriver jag aldrig för texten i sig, utan för att uppträda. Annars finns det ingen mening med det, berättar hon.

Poesin har varit en viktig del av Katas liv så länge hon kan min-nas. Som liten brukade hennes mamma propsa på att hon skulle läsa. Mycket och ofta. Men det var först som 14-åring som Kata började plocka med sig ett skrivblock överallt för att kunna knåpa ned lösa textfragment som så småningom blev personliga dikter.

– I romaner måste du fylla ut med mellanspel och berättelser som känns överflödiga. I poesin kan du skala bort det där och bara köra på det coola. Det gillar jag, säger hon.

Enligt Kata är ingen bättre på att fängsla sin omgivning via texter än Annika Norlin, mer känd som popartisten Säkert.

– Jag gillar hennes sätt att använda, förvandla och vrida och vända på ord, säger Kata och lägger till:

– Dessutom kommer hon från Östersund.

I DAG ÄR Kata 17 år gammal och går andra året på estetiska program-met på Jämtlands gymnasium. När skolklockan ringer ut slänger hon ofta väskan över axeln och beger sig till något möte, alternativt extra-jobbar med att flippa hamburgare på Frasses. Passionen för politik har vuxit fram efter hand, förklarar hon, men egentligen var det aldrig någon överraskning att det blev just socialdemokratin.

– Båda mina föräldrar är väldigt aktiva i Socialdemokraterna och jag har varit på partimöten sedan jag var liten. Så egentligen fanns det inget val, säger hon och skrattar.

Hon blev medlem i SSU redan som 13-åring i samband med den bor-gerliga valsegern år 2006. Det blev en politisk väckarklocka, förklarar hon. Sedan dess har det varit fullt upp. Allra mest intresserar sig Kata för skolpolitik och hur unga i Jämtland påverkas av den nationella politiken.

– För mig är politikens uppgift att vara lokal och angelägen för vanliga människor.

– Regeringen klyver Sverige itu och skiter i glesbygden. Som det är nu flyttar många härifrån för att man tycker att det är en håla. Vi behöver politik som gör att vi attraherar unga och får fler att flytta hit i stället, säger Kata.

EN SAK ÄR säker: Östersund är och förblir hennes hemstad. I var och varannan mening nämner hon stadens förträfflighet och hon kan för sitt liv inte förstå att fler inte vill bo i staden invid Storsjön. Medan kompisar och bekanta pratar om att lämna Östersund njuter Kata av att slippa metropolens larm och hets.

– Jag har varit i Stockholm flera gånger, men aldrig riktigt känt mig hemma. Det är inte min grej helt enkelt.

– Den största skillnaden mellan Norrland och södra Sverige är att här är det inne med solidaritet, medan det mer verkar vara egen-intresset som styr där nere. Här märks kanske regeringens politik tydligare, fyller hon i.

KATA TYCKER ATT det är synd att hennes generations SSU:are varit med om två valförluster i rad. Samtidigt tror hon att det kan alstra nya idéer och göra politiken mer spänstig. Bilden av i vilken anda socialdemokratin ska utvecklas framöver är tydlig.

– Det fokuseras alltför mycket på att olika grupper behöver olika politik. Jag tror mer att det handlar om att förmedla att ingen tjänar på Alliansens politik i längden och att vi erbjuder en sammanhäng-ande idé om samhället.

– Sedan handlar det om att hitta framgångsrika lokala exempel och ge SSU:are större inflytande. Det är faktiskt vi som ska styra landet om 20–30 år, slår hon fast. !

Med poesin som verktyg

– Hon håller hemstaden Östersund högre än allt annat och tycker att politiken är som bäst när den är lokal. SSU:aren Kata Nilsson är lika hemma i tuffa debatter som när hon framför spoken word på scen. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: MATS ALMLÖF

FRIHET 49 7/2010

KATA NILSSON

Ålder: 17 år.Bor: Östersund.Gör: Läser andra året på estetiska programmet, jobbar på helgerna.Favoritskiva: Hello Saferide – ”More modern short stories”.Favoritfilm: ”Big Fish” av Tim Burton.

FRIHET 50 7/2010

Bildbevis 1. SSU Trollhättan kampanjar för fler jobb. 2. Kursdeltagare från SSU Värmland på Fackets grunder i Karlskoga. 3. SSU Östergötland håller grundkurs för nya medlemmar. 4. SSU:arna i Göteborg vilar efter ommöblering och storstädning på expeditionen. 5. Klubbmöte med SSU Tensta. 6. SSU Uppsala träffar representanter från det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Filippinerna.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

5

21

3

4

5

6

FRIHET 51 7/2010

Hur kommer det sig att du tycker att det är rim-ligt att privata bolag tillåts plocka ut vinster från välfärden?

– Den absolut viktigaste utgångspunkten är att sjuk-vård ska vara bra när det gäller hälsoresultat, rättvis fördelning av resurserna och teknisk utveckling. Sam-ma sak gäller för skolorna, där den viktigaste utgångs-punkten är att skolorna ska uppvisa bra resultat. Då

spelar det ingen roll hur ägandeformen ser ut. Det övergripande målet ska vara att förbättra kvaliteten. Vinsten är en drivkraft och det är förnuftsenligt att göra vinst i ekonomisk verksamhet. Vad är poängen med att diskutera ägandeformen om sjukvården inte levererar bra service? Kvaliteten är avgörande.

Studier visar att vinstintressen i vårdkedjan ökar hälsoklyftor-na då det blir mer lönsamt att behandla höginkomsttagare, som ofta är lindrigt sjuka, på korta besök framför fattiga med mer allvarliga åkommor. Varför ska inte vården fördelas efter behov?

– Det är en mycket oroande utveckling. Därför är det klokt att reg-lera marknadskrafterna när utvecklingen går fel. Det kan man göra genom att begränsa den fria etableringsrätten – en modern lösning som kan se till att det blir behoven som styr vården. Samtidigt måste vi jobba för att göra det attraktivt för vårdföretagen att etablera sig i områden med hög andel låg- och medelinkomsttagare.Varför vill du inte använda vinsterna som läcker ut i bolag till att återinvestera i och förbättra vården i stället?

– Det vill jag. Men vi får inte glömma att det är lika förnuftsenligt att göra vinst i en ekonomisk verksamhet, som att återinvestera vinsten i verksamheten. Jag vill inte gå in och reglera vinsten så länge bolaget uppfyller kvalitetskriterierna. De företag som inte håller kva-liteten – oavsett ägandeform – bör stängas ned. Våra skattepengar ska gå till vårdcentraler som erbjuder bra service. Skattepengarna ska inte gå till att gynna en speciell form av ägande eller att på något sätt särbehandla aktörer.

Varför vill du förbjuda att bolag som driver skatte- finansierad vård tar ut vinst?

– Därför att jag inte tycker att vård ska vara en marknad där vinstintresset styr. Vård är ett behov som alla människor har, mer eller mindre, och det ska finansieras solidariskt av skattebetalarna. Då är det varken rättfärdigt eller önskvärt att aktörerna tar ut vinster till sin egen ficka av dessa pengar. De senaste åren har det startats många nya vårdcentraler av privata bolag. På vilket sätt är det dåligt att det skapas en större mångfald av aktörer inom vårdsektorn, som levererar bra vård till ett lägre pris?

– Fler aktörer skapar komplikationer i och med att en konkurrens

och ett vinstintresse uppstår, som genomsyrar hela verksamheten.Man kan ifrågasätta om aktörens främsta intresse då blir att skapa den bästa möjliga vården anpassad efter behov – eller att få ut så stor vinst som möjligt? Vård ska inte vara en produkt utan en rättighet, man ska vara medborgare och inte kund i sitt land. Etableringsfrihe-ten är inte rättvis då aktörerna får öppna upp var de vill – ofta där det finns minst problem. Aktörens mål är ju knappast att göra en samhällsinsats. Många kritiserar offentlig vård för att den är för byråkratisk och skapar onödigt långa köer. Privata aktörer som driver offentligt finansierad vård lyckas däremot ha kortare köer. Bevisar inte det att det går att kombinera vinstuttag med en kvalitativ vård?

– Privat vård innebär inte per automatik bättre vård. Konkurrens är inte lika med effektivitet. Vi har sett hur stora delar av sjukhusens vinster hamnat i skatteparadis. Vi har sett hur vår gemensamt ägda vård har vattnats ur och försämrats på grund av regeringens etable-ringsfrihet. Det finns bättre sätt att minska köerna än att göra om vår välfärd till en marknad. Använder man i stället vinsten till det skatte-pengar borde gå till, det vill säga fler anställningar och högre kvalitet, så skulle köerna kortas och vården bli bättre.

Å andra sidanVinst i

vården

I dag kan privata aktörer som bedriver vård plocka ut vinst från verksamheten. Faradj tycker att det skapar drivkrafter för verksamheten, men

Lisa menar att det ökar klyftorna och försämrar välfärden.

Lisa Tervalampi Olsson, SSU Karlskoga Faradj Goulou, SSU Solna

FRIHET 52 7/2010

FRÅGAN OM ETT eventuellt EU-medlemskap för Norge do-minerade stora delar av AUF:s kongress.

Efter långa och heta debatter stod det dock klart att nej-sidan hade en klar övervikt. Men Eskil är mest nöjd med att förbundet slutligen tog ställning för en individu-aliserad, tvådelad, föräldraförsäkring.

– Regeringen har reserverat fler månader för pappor i för-äldraförsäkringen, men vi vill gå ännu längre. Det är lika mycket en fråga om jämställdhet som om båda föräldrarnas rätt till sina barn, säger Eskil.

3 800 MILJARDER KRONOR. Så stor är Norges oljefond, det samlade överskottet från oljenäringen. En vanlig uppfattning är att oljan är

den huvudsakliga anledningen till att Norge, till skillnad från mer-parten av Europas länder, klarat sig relativt helskinnat från krisens värsta eldstungor. Men Eskil har en annan bild.

– Man ska komma ihåg att vi bara använder omkring tre procent av pengarna från oljan, resten sparas för regniga dagar.

DEN SOCIALDEMOKRATISKE STATSMINISTERN Jens Stoltenbergs se-naste budget innehöll bland annat massiva satsningar på vägar, bro-

ar, nybyggda skolor och bostäder. Det skapade en ökad efterfrågan i ekonomin och räddade jobb, menar Eskil.

– Norge lanserade västvärldens största investeringspaket för att möta finanskrisen.

DET ÄR INTE utan att socialdemokrater i Sverige sneglar en smula avund-sjukt på det laxrika grannlandet. Här har Arbeiderpartiet suttit vid mak-ten sedan 2005, och politiken fokuserar på förbättrad välfärd snarare än nedskärningar som i det borgerliga Sverige. På valnatten i september i Sverige hördes röster som mer eller mindre skämtsamt talade om att emi-grera västerut.

– Ni är välkomna hit, säger Eskil med ett skratt.

I FRAMTIDEN KOMMER AUF att fokusera på att förfina och utveckla det rödgröna samarbetet bland ungdomsförbunden i Norge.

– Det är inget snack om saken. Med en rödgrön regering har vi kun-nat genomföra progressiva reformer som gynnar Norge. Dessutom har Arbeiderpartiet stärkts av samarbetet, säger Eskil och fortsätter:

– AUF kommer även kampanja för ett förbud av splitterammu-nition liksom ett stopp för minor och bomber i stadsbebyggelse. Norge ska bli den tydligaste rösten för mänskliga rättigheter. !

Reformlusta i oljeriket

– Man ska komma ihåg att vi bara använder omkring tre procent av pengarna från oljan, resten sparas för regniga dagar.

AUF, det socialdemokratiska ungdoms- förbundet i Norge, valde nyligen sin första öppet homosexuella ordförande. Nu vill AUF driva på för nya reformer. — Norge ska bli en röst för inter- nationell solidaritet, säger Eskil Pedersen, ny ordförande. TEXT: DANIEL MATHISEN

AUF

AUF är ungdomsförbund till Arbeiderpartiet, det socialdemokratiska partiet i Norge. Förbundet har något över 9 500 medlemmar och är därmed landets största politiska ungdomsorganisation. Medlemmarna är organiserade i lokalavdelningar runt om i landet, från Hammerfest i nord till Kristiansand i syd. AUF håller landsmöte, kongress, vartannat år.

Internationella vänner

BILD: AUF

PUK:

s ung

domsfö

rbun

d firar

kurd

iskt n

yår.

FRIHET 53 7/2010

Sossesfären

Jytte GutelandFörbundsordförande SSU

Tidigare i höst lanserade regeringen sitt förslag till budget, som innehåller få nya reformer. Finansminister Anders Borg har förklarat det med att det helt enkelt inte finns resurser. Vilka satsningar saknar du?

– Regeringens budget är ju allt annat än reform-tät, milt uttryckt. Jag hade velat se en storsatsning på den unga generationen, framför allt på utbild-ning och bostäder. Att, som regeringen gör, säga att unga som saknar bostad ska bli inneboende hos andra är både oseriöst och respektlöst.

– Den enskilt viktigaste reformen måste vara att införa ett investeringsstöd så att det skapar en efterfrågan på att faktiskt bygga hyresrätter som unga har råd med. SSU har drivit återkommande krav på att Socialdemokraterna måste förnya sig genom fler unga i ledande positioner. Bland annat gjorde förbundet ett utspel, ”Guldklockan”, där du uppmanade riksdagsledamöter som sut-tit länge att lämna plats för yngre förmågor. Hur har responsen varit?

– Vi har fått god respons i ord men mycket lite av handling. Tyvärr, måste jag säga. Efter valet stod det klart att andelen riksdagsledamöter under 35 år minskat från 12 till 8 procent, och då menar jag att partiet måste agera. Det håller inte att bara ge läpparnas bekännelse.

– Jag blev också väldigt besviken när partiet of-fentliggjorde de nya gruppledarna i riksdagen, där bara en tredjedel byttes ut och en enda var född på 1980-talet. Det är svagt när det finns över 100 leda-möter att välja på. Om det inte händer något fram-över så ställer vi in oss på att fortsätta bedriva opinion och inte minst använda nästa års mellankongress till att vidga och intensifiera debatten ytterligare.

Mattias VepsäFörbundssekreterare SSU

Du sitter ju i Socialdemokraterna i Stockholms valanalysgrupp med uppgift att studera valet och ge riktlinjer för partiets framtida inrikt-ning. Vilka organisatoriska frågor kommer du att prioritera i det arbetet?

– Allra viktigast blir att fundera på vilken självbild Socialdemokraterna står för och re-presenterar gentemot potentiella väljare. Hur vi ser på oss själva i relation till samhället på-verkar även vilken politik vi bedriver och hur vi uppfattas.

– En av de viktigaste förändringarna måste bli att skifta fokus från regeringsduglighet till för-ändringsbenägenhet och kontakt med människor från alla delar av samhället. Annars riskerar vi att isoleras och bli ett smalt parti för fåtalet. Nyligen tillsatte partistyrelsen en kriskom-mission med olika arbetsgrupper, där olika personer inom arbetarrörelsen ska staka ut framtidens idépolitiska och organisatoriska verktyg. Vad hoppas du allra mest på från grupperna? – Partiet måste inse att det är på allvar. Vi har gjort ett strukturellt tapp över lång tid och nu behövs konkreta lösningar och strategier. – Jag efterlyser ett prövande samtal om att många av de kompromisser socialdemokratin gjort ibland fokuserat alltför mycket på enkla sanningar snarare än att verkligen diskutera ideologi och framtid. – Mer konkret hoppas jag att vi börjar disku-tera formerna för partiets kongresser och sam-mankomster. Till exempel är det inte rimligt att de ombud som åker på partikongresser till stor del utgörs av riksdagsledamöter och ombuds-män. Fler röster måste höras.

EMMA LINDQVIS

T

Leda

mot av

SSU:

s för

bund

sstyr

else m

ed an

svar

för in

tegra

tion

samt a

syl-

och fl

yktin

gpoli

tik:

– De n

ärmas

te ve

ckorn

a kom

mer att

vara

fyllda

av

efterv

alsarb

ete m

ed ef

terva

lskam

panj

och v

erksa

mhet fö

r alla

nya m

edlem

mar. Nu

är de

t bara

att la

dda o

m inför

ett in

tensiv

t

oppo

sition

sarb

ete.

– Und

er hö

sten l

ägge

r jag a

nnars

mitt

fokus

på pa

ppers

lösas

rättig

heter

, en f

råga s

om be

höve

r aktu

alise

ras ef

ter at

t ha b

livit

bortg

lömd i

valrö

relse

n.

– Utöv

er de

t är d

et ful

lt ös i

den n

ya

kommun

fullm

äktig

egrup

pen,

där v

i trots

valfö

rluste

n har

fått in

flera

nya u

nga k

andid

ater i

Stock

holm

.

FREDRIK

LUNDH-S

AMMELI

Förb

unds

ordfö

rand

e för

Unga

Örnar

:

– Med

en ny

, ung

och d

riven

förb

unds

styrel

se gå

r Ung

a

Örnar

framåt.

Unga

Örnar

växe

r och

fler b

arn h

ittar

väga

r in i

rolig

verks

amhe

t och

vikti

gt en

gage

mang.

– Med

kampa

njern

a “Ba

rnen

s Kris

pake

t” oc

h “Le

k är

en ba

rnsli

g rätt

ighet”

, arb

etet m

ot ba

rnfat

tigdo

m och

nätve

rkand

e för

att gö

ra Ba

rnko

nven

tione

n till

lag ha

r vi

skap

at en

vass

och v

iktig

barn

politi

sk in

riktn

ing.

– Tills

amman

s med

vänn

erna

i röre

lsen p

lacera

r vi o

ss nu

tydlig

t som

arbe

tarrör

elsen

s bar

n- oc

h ung

domso

rgan

isatio

n.

Unga

Örna

r gör

barnp

olitik

hela

tiden

, varen

da da

g öve

r hela

land

et!

Vad g

ör du

för

SSU j

ust n

u?

Vad g

ör du

för

SSU j

ust n

u?

FRIHET 54 7/2010

7FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 5 december. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

1 Norge var först i världen med att införa titeln miljöminister. Vilket år var det?

1 1980X 19722 1991

2Vad betyder benämningen för gaturelaterad konst, ”graffiti”?

1 UpprorX Ristning2 Vägg

3 Bostadsbristen i Sverige är allvarlig. Var bor karaktären Andy Dwyer under en

period i teve-serien ”Parks and recreation”?1 I en grusgropX I en uttjänt flyghangar2 På vinden ovanför stadshusets kontor

4Partiledaren för Feministiskt initiativ, Gudrun Schyman, har en bakgrund inom

Vänsterpartiet. Vilken organisation blev hon först politiskt aktiv inom?1 Svenska arbetsgivareföreningen, SAFX Contra2 Marxist-leninistiska kampförbundet, MLK

5 I november arrangerar FN en klimatkonferens i Mexiko. Vilken av

följande skådespelare kommer från landet?1 Salma HayekX Penelope Cruz2 Antonio Banderas

6 Den 28 november är det parlamentsval i Moldavien. Från vilket parti kommer den

nuvarande presidenten, Michai Gimpu?1 Kommunistiska partiet X Liberala partiet2 Bondepartiet

7 I november delas Augustpriset ut ikategorierna skön-, fack- och barnlitteratur.

Vilket år delades priset ut för första gången?1 1979X 19922 1988

GRATTIS!

Nazanin Asaid, Märsta och Martina Johansson, Nyköping. Ni svarade rätt på förra numrets 7 frågor och vinner biobiljetter och en Frihetkasse. Kommer på posten!

TÄVLING

BILD: ISTOCKPH

OTO

RÖDA NYHETER – VAR DU ÄN BOR

olika veckotidningar att välja på – vilken passar dig bäst?

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

Helår: 50 nr, halvår: 25 nr. Osäker på vilken som passar dig? Gå in på www.etc.se

ETC BETALAR PORTOT

ETCSVARSPOST110 216 400110 04 STOCKHOLM

!"#$%&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&'()*++&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&,*-.%/%0*.*12$%&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&

(370kr) (200kr)

PO

STTID

NIN

G A

• R

ETU

RAD

RES

S: E

TC G

ÖTE

BO

RG

, C/O

TITELD

ATA, 1

12

86

STO

CK

HO

LM

ETC FILMFESTIVALSPECIAL

#4 2010 • Fredag den 29 januariPrenumerationspris: 200 kr/halvår, 370 kr/år

GöteborgLäs den dagligen på göteborg.etc.se

KRÖNIKA:”Det kändes förbjudet”

S.18

GYMNASIEELEVERVILL HA MER HJÄLP

S.6-7

VÄRLDENS MESTJÄMSTÄLLDAFESTIVAL! ”Vill ge alla en röst” S.8 ! Tidholm skildrar tysk jättebordell S.20-21

”Jag vill bli utmanad”

S.10-11

Uselt betyg till lokala skolorAxel Leor Sjöström:”Befriande fri från moraliska pekpinnar” S.23

TILL VILDINGARNAS LAND

FILMFESTIVALCHEFEN

MARITKAPLA

##

#4 2010 • Prenumeration 370 kr per år

Lösnummerpris 10 kr inkl momsFredag den 29 januari

Läs den dagligen på www.etc.se

PO

STTID

NIN

G A

• R

ETU

RAD

RES

S: D

AG

EN

S E

TC, C

/O TITE

L, 1

12

ETCDagens

S.6

SAABLEVER

Stor lättnad i Trollhättan S.7

INTERVJUMARIKAGRIEHSEL

”Med sexuellt våld skapar de kaos” S.11

SER

VINSTER HAMNARI SKATTEPARADIS

Dyrare mediciner – och apotekens överskott döljs för Skatteverket

PO

STTID

NIN

G A

• R

ETU

HUVUDSTADENS TIDNING Läs den dagligen

på www.stockholm.etc.se

#4 2010 • Fredag den 29 januari

• Lösnummerpris: 10 kr

ETCStockholm

EN ÖPPEN SCEN FÖR RÅ TEATER S.12-13

IT-miljonär – därför vill jag komma in i riksdagen S.14-15

SOFIARAPP

Hennessuccébokblir teater S.22-23

”Lätt att göra små monster av ungar” S.24

KRISHJÄLPPÅ TELEFON FÖRSVINNER

Nu börjar nedskärningarna inom socialtjänsten att märkas på allvar S.8-9

!"#$%&'()#*++,*-

BIL

D: S

TOC

K X

CH

NG

SKÅNES NYA VECKOSLUTSTIDNING

MÖRDANDEKONKURRENSKöpcentrens expansion slår hårt mot småhandlarna S.6-7

JALAKAS:”Människor och kvinnor kanske inte är samma sak?”

S.21

#4 2010 • Fredag 29 januari• Lösnummerpris: 10 kr

Läs den dagligen på www.efterarbetet.se

BIL

D: E

MP

OR

IA

LJUSPÅ HJUL

Mobil ljusterapi ska göra oss piggare S.18

13nya stationer – nordöstraSkåne fårpågatåg S.8

PÅ BESÖKHOSHAMLETS.19

ALICE OM LIVET SOM PENSIONÄRS.16-17

PO

STTID

NIN

G A

• R

ETU

RAD

RES

S: E

TC Ö

REB

RO

, C/O

TITELD

ATA, 1

12

86

Örebro

KRÖNIKA:”Frågan om tillväxt står mig upp i halsen”S.14

ETC #4 2010 Pris prenumeration 370 kr per år Lösnummerpris 10 kr inkl moms Fredag den 29 januariLäs den dagligen på örebro.etc.se

BITTERFITTANNU PÅ SCEN

S.20-21

SKYDDASKOGEN

Närkeföreningkämpar för att rädda Sverigesgamla skogar

S.8-9

KLIMATKAMPEN– Vem bygger egentligen grönt i Örebro? S.4-5

7 PO

STTID

NIN

G A

• R

ETU

RAD

RES

S: E

TC S

TOC

KH

OLM

, C/O

TITELD

ATA, 1

12

86

STO

CK

HO

LM

DIN NYA VECKOSLUTSTIDNING

ETCS.20-21UppsalaDemokraten

GRÖNT ÄR SKÖNT

KLIMATSPECIAL

KOL-FREDRIKSå blev svenska staten

VISST KAN DU RÄDDA VÄRLDEN – VEM SKA ANNARS

GÖRA DET?

VI ANKLAGAR:Lönsamhet går före klimat förledare i VästNU KÖR VI!

52 sidor klimatspecial i första numret av Uppsalas nya tidning

DEBATT: ”Hellrefler hem än ny flygplats” S.5

EHRENBERG:”Vår största

utmaning som människor” S.7

#1 2009 • Fredag den 4 december• Lösnummerpris: 10 kr

Läs den dagligen på uppsalademokraten.etc.se

ETC #4 2010Lösnummerpris10 kr inkl moms Fredag den 29 januariwww.etc.se

.nu

Ny granskning: ”Fyra år till – ett skräckscenario” S.4-7

REGERINGENRECENSERAS

NÖJEGuide till

vårens alla måsten S.10-17

GÖMDAPENGAR

Jakt på smitarnas

miljarder S.9

PYSSELKlarar du veckans

fråga? S.22

BOËTHIUS”Här slutar

vägen” S.2FREDRIK REINFELDT(./(.#$0&+0122#*(3445(61$("#*(70+/8+(0&%%(9,(:7*68$'*+(';0'$0$16#$'-(<$'(/$(+'*#$'(=#**(#%%&#*+'*(=#%'0-(>?"(&("@+0A(B'0(=,$'(C#0#+0$,;D('*%&80(;@$;#00#$*#(0&%%(9,C+%70(E'&*;'%60-

BILD: OLA TORKELSSON/SCANPIX

PO

STTID

NIN

G A

• R

ETU

RAD

RES

S: E

TC.N

U, C

/O TITE

LDATA

, 11

2 8

6 S

TOC

KH

OLM

!"#$%&'#()*+,&-,#./0(.1(%2#34.'54&(#.6."(#-+7#(#(&.-+8