Kvalitetsredovisning för övergripande funktioner

Allbo Lärcenter

läsåret 2010-2011

2

INLEDNING 3

LEDNINGSGRUPPEN 4

REPRESENTANTER I LEDNINGSGRUPPEN 4 ORGANISATION AV KVALITETSARBETET: 4 MÅL, METOD OCH RESULTAT 5 ELEVEN/PERSONALEN I CENTRUM 5 VÄRDEGRUND OCH DEMOKRATI 6 KUNSKAP PRIORITERAT MÅL 7 VÄXA SOM MÄNNISKA 10 ERFARENHETER OCH INTRESSEN 11

ADMINISTRATION OCH SERVICE 13

MÅL, METOD OCH RESULTAT 13 ARKIVERING 14 MÄRKNING AV ARKIVKARTONGER 14 DIARIEFÖRING 14 MAPP FÖR NYANSTÄLLD PERSONAL 14 MARKNADSFÖRING 15 ANALYS, DISKUSSION OCH ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 16

ELEVHÄLSA 17

MÅL, METOD OCH RESULTAT 17 PRIORITERAT MÅL 17 HUR HAR VI ARBETAT FÖR ATT NÅ MÅLET ”ATT VÄXA SOM MÄNNISKA” 18 ÖVRIGA MÅL 19 ELEVENKÄT - LIKABEHANDLINGSPLAN 20 ELEVENKÄT, SAMMANSTÄLLNING OCH KOMMENTARER 21 ANALYS OCH DISKUSSION 24 PRIORITERAT MÅL 24 NYA RUTINER 24 ELEVENKÄT - LIKABEHANDLINGSPLAN 25 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 25

3

Inledning

För läsåret 2010-2011 har Allbo Lärcenter valt att dela upp kvalitetsredovisning i fyra olika delar; en för varje avdelning och en för de övergripande funktionerna. Den här kvalitetsredovisningen är den för de övergripande funktionerna som i sin del tur är uppdelad på ledningsgruppen, administration och service samt elevhälsan. Det är också i denna konstellation som avdelningsmötena har hållits under året. Nu återstår inget annat än att önska en trevlig läsning.

4

Ledningsgruppen

Läsåret 2010-2011 har varit en händelserik tid för Allbo Lärcenter. Det har varit det första läsåret som genomförts som en gemensam enhet med vuxenutbildning och gymnasieutbildning i ett. Organisationen med tre avdelningar har sjösatts och med en arbetslagsorganisation som gällt för hela enheten. Förutom dessa yttre attribut så har läsåret inneburit en ny ledningsgrupp och en under året förändrad arbetsgång i den samma. Från att ha byggt mycket på avrapportering och några stående punkter som till stor del bestått av informationsöverföring åt olika håll så har ledningsgruppen blivit ett beslutande, beredande och så småningom även uppföljande organ. Det övergripande målet för verksamheten är att ha en ekonomi i balans och för att kunna uppnå detta kontinuerligt arbeta med både intäkts- och kostnadssidan. För kalenderåret 2010 noteras ett mindre överskott för enheten vilket förstås är mycket glädjande. För 2011 ser det dock dystrare ut då 4 milj kr som enligt fördelning i mål och budget skulle tillfalla enheten omfördelats till försörjningsstöd. Dessa resurser kommer svårligen enheten att kunna spara in samtidigt som kvaliteten och omfattningen ska följa lagar och förordningar. Under läsåret har ledningsgruppen träffats varannan vecka med möten på ca 2,5 timme. Ordförandeskap och sekreterarskap har rullat sedan årsskiftet. Samtliga beredningsärenden har gåtts igenom och ledningsgruppen har tagit ställning till om respektive ärende varit av strategisk betydelse för enheten. Tanken har också varit att avdelningsledningsgrupperna, där arbetslagsledarna ingår, ska vara en kommunikationslänk med samtliga medarbetare för största möjliga delaktighet. Signaler har dock kommit under senare delen av läsåret på att så inte riktigt blivit fallet. I slutet av läsåret har istället remissrundor i för medarbetarna centrala beslut börjat användas och till nästa läsår ligger också mer tid för förankring inför beslut. Genom detta och genom mer av uppföljning så är tanken att förbättra både själva beslutsfattandet och verkställigheten av fattade beslut.

Representanter i ledningsgruppen

Följande personer har under läsåret 2010-2011 ingått i ledningsgruppen. Efter varje person finns även angivet vilken avdelning eller dylikt vederbörande representerat.

Erik Engsbråten, Övergripande ansvar

Leif Anderjon, Staben

Johan Eneroth, Utveckling och Marknadsföring (samt ekonomi)

Stig-Olof Berg, Framtidsgrunden

Britt Ask Rydgård, Transportutbildningar i Alvesta (TUIA)

Magnus Nilsson, Yrkeshögskolan-mitt-i-Småland och Projekt

Organisation av kvalitetsarbetet: Vid läsårets start fanns ett digert material att utgå ifrån. Skolinspektionens rapport, YH-myndighetens tillsynsrapport, handlingsplanen från medarbetarenkäten, mål tagna av nämnden för arbete och lärande, fullmäktigebeslut, kommunens gällande riktlinjer på olika områden, nya reformer och inte minst det digra material som projektgrupperna levererat strax innan sommaruppehållet. Dessutom inleddes upptaktskonferensen med ett visionsarbete i tvärgrupper där mycket intressant tankar framkom. Utifrån detta material och våra fem pelare arbetade sedan ledningsgruppen fram mål

5

under skiftet augusti/september och de diskuterades livligt med remissförfarande mellan möten, innan de så småningom beslutades av rektor. Målen har sedan varit en ledstjärna under läsåret innan de utvärderats av gemensamt av ledningsgruppen i slutet av läsåret. En halvtidsavstämning skedde i januari månad och frågan om vägen till målen har varit uppe på ett flertal ledningsgruppmöten.

Mål, metod och resultat Utvärderingen är gjord med hjälp av självvärdering i grupp där samtliga representanter för ledningsgruppen medverkat. När resultatet beskrivs utgår vi från skalan nedan. Skalan har som synes 5 olika steg och en kort motivering följer till varje bedömning till respektive mål.

1 2 3 4 5

EJ GODTAGBAR måluppfyllelse

GODTAGBAR måluppfyllelse

GOD måluppfyllelse

MYCKET GOD måluppfyllelse

FÖREDÖMLIG måluppfyllelse

Eleven/Personalen i centrum

Koppling till nationellt styrdokument och material från föregående år:

1. Alvesta kommun har valt att lyfta fram det systematiska arbetsmiljöarbetet (kommunens gällande policy och riktlinjer)

2. Förbättring av nöjd-medarbetar-index (medarbetarenkäten)

3. Öka arbetstillfredställelsen och minska sjukfrånvaron, kommunfullmäktigebeslut

4. Trygga elevernas goda arbetsmiljö och delaktighet kring denna (Skolinspektionen)

Mål: Nödvändiga dokument för det systematiska arbetsmiljöarbetet tas fram och förbättras samt efterlevs och följs upp.

Aktivitet: Skapa nödvändiga dokument för att kunna arbeta med sytematiskt arbetsmiljöarbete, efterleva dessa samt följa upp åtgärderna beskrivna i dessa. Skapa en årsklocka kring det systematiska arbetsmiljöarbetet, arbeta efter denna samt följa upp åtgärderna som finns beskrivna i den.

Kommentar: En årsklocka har upprättats och den har följts (se bilaga 1). Det som ännu saknas är en analys av tillbud samt en mer systematisk uppföljning och analys av frånvaro. Det senare gäller både personal och elever. Efter att ha följt upp det systematiska arbetsmiljöarbetet genom kommunens SAM-uppföljningsdokument så framkom att Allbo Lärcenter i varierande grad uppfyller de krav som ställs.

Slutsats: Vår bedömning är att vi uppnått 3. God måluppfyllelse på denna punkt. Skälet till det är att nödvändiga dokument har upprättats och till mycket stor del efterlevs. Att inte mycket god måluppfyllelse kan anses ha uppnåtts beror på att sammanställningar av tillbud och frånvaro samt analyser av dessa fortfarande är otillräckliga. Brister har också identifierats i kartläggning kring jämställdhet och mångfald. Slutligen har delegeringen av arbetsmiljöuppgifter hindrats då delegationen inte är färdig på högre nivå i kommunen.

6

Åtgärder för utveckling

Göra klart delegationen av arbetsmiljöansvar och arbetsmiljöuppgifter.

Fortsätta arbetet med att förbättra blanketterna för rapport av tillbud, olycksfall, hot och våld så att de stämmer med verksamheten.

Kartlägga eventuella problem med jämställdhet och mångfald samt hitta ett naturligt forum för arbete med dessa frågor, då det inte har fungerat att göra det i samband med skyddsronderna.

Förbättra NMI vid medarbetarenkät i okt/nov 2011

Erbjuda Mindfulness för hela personalgruppen vid en halv studiedag för minskad stress och ökat välbefinnande

Värdegrund och demokrati Koppling till nationellt styrdokument och material från föregående år:

1. Elever känner sig otrygga (Skolinspektionens kritik)

2. Praktiska förändringar kring matsal och lokaler

3. För hög avbrottsfrekvens (Yrkeshögskoletillsyn och Skolinspektion)

Mål: En trygg skolmiljö för alla

Aktivitet: Att särskilt beakta värdegrundsfrågorna vid planering och genomförande av Grundtvigprojektet. Vikten av internationaliseringsarbetet förankras även uppåt i nämnden. Resultatet av hälsoenkäter, hälsosamtal och likabehandling.

Uppföljning: Genom likabehandlingsplanens uppföljningsrutin våren 2011. Projektet följs upp som beskrivs i projektansökan.

Kommentar: Grundtvigprojektet började genomföras under hösten 2010 och har hittills givit ca 25 elever från SFI, GRUV, IV och IVIK möjlighet att träffas och arbeta tillsammans. De flesta aktiviteter har skett på hemmaplan där de bland annat gjort digitala presentationer av Alvesta, Sverige och sina respektive hemländer. Dessa har sedan lagts ut på nätet för att övriga deltagande skolor i Norge, Turkiet, Frankrike och Italien ska kunna ta del av dem. Andra hemmaplansaktiviteter har t.ex. varit gemensam matlagning och arbete med presentationerna. Dessutom har resor till Sardinien och Norge företagits under läsåret. På dessa resor har fokus varit på kulturutbyte mellan de många nationer som deltagit, för att på så sätt skapa ökad kulturell förståelse och integration. Övergripande har projektet också lett till möten och samarbeten mellan elever av olika ålder och olika etnicitet, på Allbo lärcenter såväl som utomlands.

Under läsårets inledning inträffade flera incidenter som indikerade brister i trygghet avseende skolmiljön. Incidenterna var kopplade till diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Skolvalet i september som gav egen majoritet för Sverigedemokraterna har i sig ingen relevans för detta, men sett i ett sammanhang med tidigare nämnda incidenter kom det att påverka upplevelserna av skolmiljön för många elever. Ett arbete gjordes individuellt och i grupp efter detta och situationen förbättrades. Efter en lång period utan incidenter hade vi en mindre sådan i slutet av vårterminen, och vi kunde då konstatera att problemen inte är lösta. Fotbollsturneringen i juni ledde visserligen till att elever från olika utbildningar träffades på ett naturligt sätt, men motsättningar framkom där också. Blandningen mellan vuxenelever och ungdomselever kan ha haft en positiv inverkan på skolmiljön på Allbogatan.

7

Utvärderingen av likabehandlingsplanen visar att det fortfarande finns problem med osäkra områden i skolan och i bemötandet mellan lärare och elev samt elever emellan. Detta beskrivs utförligare i Elevhälsans del av kvalitetsredovisningen.

Slutsats: Vår bedömning är att vi uppnått 2. Godtagbar måluppfyllelse på denna punkt. Skälet till det är att trots att Grundtvigprojektet genomförs och trots att vi tagit itu med de incidenter som inträffat kvarstår problemen.

Åtgärder för utveckling:

Ett arbete kring Likabehandlingsplanen där elevinflytandet ska vara mycket stort är på gång. Diskussioner förs med Rädda Barnen kring ett samarbete kring detta.

Internationaliseringsprojekt med samverkansavtal med skola i Sydafrika för framtida elevutbyte

Resultatet av den hälsoenkät som görs av eleverna i ettan skall sammanställas och följas upp under kommande läsår.

Utveckla nya former för gemensamma elevaktiviteter där integration mellan de olika ungdomsutbildningarna står i centrum.

Arbeta med bemötandefrågor på gemensamma personalmöten som en del i det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Kunskap PRIORITERAT MÅL Koppling till nationellt styrdokument och material från föregående år:

1. Nya reformer ska implementeras (Gy2011, ny skollag, ny etableringslag)

2. Ekonomi i balans (Mål beslutat i kommunfullmäktige)

3. Korttidsutbildade i utbildning ökar (Mål från NAL)

4. Andelen som får jobb ökar (Mål från NAL)

5. NMI ökar (Medarbetarenkäten)

6. Öka andelen som går ut med fullständiga betyg (Skolinpektionen, yrkeshögskoletillsyn, projektgrupper)

7. Extra stöd till de elever som behöver det (Skolinpektionen, Projektgrupper)

Mål: En organisation i utveckling i en föränderlig värld

Delmål 1: Gy2011/Ny skollag

Aktivitet: Planering och kompetensutveckling för all personal bl a på studiedag och konferenstid under innevarande läsår. När det gäller Gy 2011 och den nya skollagen så har vi ännu inte något resultat. Det återstår att utvärdera detta under nästa läsår då dessutom vux2012 ska genomföras.

Kommentar: Mycket tid har lagts till att implementera och förbereda implementeringen av olika reformer. Det har skett både genom Skolverkets försorg och genom intern överföring från rektorer till de anställda. När det gäller nya betygssteg så har mer information och diskussion kommit de anställda till del. Särskilt viktig är diskussionen om hur bedömningar kan användas för att stimulera lärandet, så kallad formativ bedömning. Mycket arbete återstår dock och det är inte förrän vi hamnat i skarpt läge vi verkligen kan utvärdera hur väl vi tagit oss an denna punkt.

8

Slutsats: Vår bedömning är att vi uppnått 2. Godtagbar måluppfyllelse på denna punkt.

Åtgärder för utveckling:

Under nästa läsår behöver vi arbeta mer med de nya ämnesplanerna, den nya skollagen och med formativ bedömning. I den grovplan som ledningsgruppen beslutade om i slutet av läsåret ingår också sådana moment. Det är oerhört viktigt att en större samsyn kring dessa frågor skapas i lärargruppen. En bra början på det kan vara gemensamma planeringar av kurser/ämnen.

En annan viktig bit är kollegial handledning och även mer feedback från rektor och ev extern konsult

Delmål 2: Implementering av den nya etableringslagen

Aktivitet: Planering och kompetensutveckling för all personal bl a på studiedag och konferenstid under innevarande läsår.

Kommentar: Idag har vi sjösatt ett helt nytt sätt att arbeta med den nya etableringsreformen med intag varje månad och slussgrupp. Alla lov är numera täckta av aktiviteter och i stort har detta fallit väl ut. Samhällsorienteringen har börjat genomföras och de första indikationerna tyder på att vi lyckats väl med detta.

Slutsats: Vår bedömning är att vi uppnått 4.Mycket god måluppfyllelse på denna punkt.

Åtgärder för utveckling:

Det blir rörigt i SFI-grupperna med nya konstellationer varje månad. För att råda bot på detta kan en möjlighet vara att behålla slussgrupperna längre och endast göra skiftningar i samband med SFI-prov (fyra gånger per år).

Andra frågor som det behövs att arbetas vidare med är de semesteranställdas kompetensutveckling och vikariefrågan. Idag är det mycket svårt att möte krav från arbetsförmedling och det kommunala flyktingmottagandet om att aldrig ställa in undervisning samtidigt som samtliga anställda har rätt till sin kompetensutveckling. Detta blir särskilt tydligt då mycket av kompetensutveckling sker i arbetslaget eller för hela enheten.

När det gäller samhällsorienteringen så återstår utmaningen att klara av fler och mindre språkgrupper och skapa en lärande miljö mellan samhällskommunikatörer på olika hemspråk.

Genomförande av fler integrationsprojekt i syfte att snabb upp etableringen. Det handlar också om att erbjuda än flexiblare möjligheter att kombinera stiudier inom olika utbildningar med varandra (SFI-GRUV, SFI-GYVUX, GRUV-GYVUX mm)

Delmål 3: Nya utbildningar och projekt

Aktivitet: Förbereda start av ett nytt gymnasieprogram, en ny yrkesvux-utbildning, ny lärlingsutbildning för vuxna. Omsök av de YH-utbildningar vi har, samt anpassa dem efter behov (t ex som distansutbildningar) och söka två nya YH-utbildningar. Ansökan om särskild variant av fordonsprogrammet (för anläggare) har lämnats in. Minst en ny projektansökan till ESF eller Migrationsverket.

Kommentar: Vi har mer än väl lyckats att företa det som vi förutsatte vid målformuleringen. Vi har förberett start av två nya gymnasieprogram; Bygg- och anläggningsprogrammet och Naturbruksprogrammet. Vi har ansökt om lärlingsutbildning för vuxna, vi har sökt om befintliga YH-utbildningar jämte ett stort antal nya. Vi har lämnat in ansökan om särskild variant och vi har ansökt

9

om 2 nya ESF-projekt och 2 nya projekt via Migrationsverket. Framgången för ansökningarna har dock varit varierad. Ett av två nya gymnasieprogram fick lov att starta, inga YH-utbildningar blev beviljade men å andra sidan har ett mycket stort ESF-projekt Framtidsstegen blivit beviljat och vi väntar fortsatt på besked om lärlingsutbildning för vuxna där vi har anledning att vara optimistiska.

Slutsats: Vår bedömning är att vi uppnått 5. Föredömlig måluppfyllelse på denna punkt.

Åtgärder för utveckling:

Vår aktivitet att söka nytt har varit föredömlig. Vi måste dock bli bättre på att förankra det vi söker så att en större andel av det vi söker blir beviljat. Det betyder i sin tur att vi måste dra ner något på ansträngningarna att söka nytt.

Till nästa läsår ska det undersökas om det finns förutsättningar att starta ett industriprogram för ungdomar, i övrigt satsar vi främst på att konsolidera gymnasiedelen.

För yrkeshögskoleutbildningarna gäller att ett omsök av befintliga utbildningar ska göras samtidigt som någon enstaka ny utbildning söks.

När det gäller projekt så drar vi också där ner på tempot en aning. Vi har ett antal ansökningar inne och några till i stöpsleven och koncentration måste ligga på dessa.

Delmål 4: Rekrytering av elever och personal

Aktivitet: En tydlig marknadsföringsplan med aktiviteter riktade till både unga och vuxna deltagare. Ta fram en plan för introduktion av nyanställd personal. Förbättrad webbplats.

Kommentar: Det vi har gjort är att vi har tagit fram en plan för introduktion av nyanställda där ansvaret på olika personer och funktioner förtydligats. Med marknadsföringen har vi också arbetat intensivt men kommit fram till att vi behöver göra ett omtag och stärka vårt varumärke, inte minst internt. Webbplatsen är ännu inte den attraktiva marknadsföringsarena vi vill att den ska vara och mycket arbete återstår här. Intressant att konstatera är dock att marknadsföringen via de sociala medierna tagit fart där Allbo Lärcenter på Facebook har mer än 1.000 vänner som får ta del av olika uppdateringar. Som helhet har vi dock för få sökande till våra utbildningar och för få sökande till de tjänster som vi har annonserat ut.

Slutsats: Vår bedömning är att vi uppnått 3. God måluppfyllelse på denna punkt.

Åtgärder för utveckling:

Den viktigaste åtgärder för utveckling på denna punkt är att arbeta med att stärka vårt varumärke. I detta ingår att göra en inledande varumärkesundersökning, diskutera logga/loggor, sätta en ny tydlig profil och så småningom lansera en attraktiv webbplats.

Vårt förankringsarbete i alla riktningar måste också förbättras för att fler ska kunna fungera som ambassadörer för verksamheten och att vi därigenom kan rekrytera fler elever och får fler sökande till de tjänster vi lyser ut.

Dessutom bör en markandsföringsgrupp som har till uppgift att vara ett bollplank till vår marknadsförare skapas.

Slutligen bör intentionerna när det gäller förbättrad introduktion av nyanställd personal bli verklighet.

Intern kommunikation med Allbonytt, rektorsblogg mm är ett intressant sätt att gå vidare

10

Delmål 5: Uppföljning av resultat

Aktivitet 1: En plan med indikatorer på lyckad utbildning tas fram under hösten 2010 och uppföljningarna genomförs under våren 2011. Arbetet med elever med behov av särskilt stöd.

Aktivitet 2: Med hjälp av den förstärkta elevhälsan skapas en förbättrad rutin för att upptäcka, utreda och stödja elever som behöver det.

Kommentar: Vi har under året skapat en elevhälsa efter alla konstens regler och intryck har tagit från diverse andra kommuner i hur de arbetar i dessa frågor. Ett tydligt arbetssätt finns numera som gör att vi på ett mycket bättre sätt kan fånga upp de elever som riskerar att inte uppnå målen. Gamla försyndelser har dock gjort sig påminda i ett eller ett par uppmärksammade fall där bristen på rutiner i det förgångna lett till olika problem. Än så länge har åtgärderna inte inneburit att vi kunnat erbjuda tillräckligt stöd och tillräcklig hjälp till elever med det behovet. Vi har inte skapat en plan med indikatorer på lyckad utbildning och en fungerande resultatuppföljning på gruppnivå finns i dagsläget inte på plats.

Slutsats: Vår bedömning är att vi uppnått 2. Godtagbar måluppfyllelse på denna punkt.

Åtgärder för utveckling:

Det finns mycket att utveckla i vårt arbete med elever som har problem med skolarbetet. Framför allt behöver vi satsa mycket mer på förebyggande arbete för att inte behöva lägga ner så mycket jobb och möten på enklare fall. Ju mer som kan göras som är bra för alla, direkt i klassen, desto bättre.

Uppföljning av en kurs per lärare som sker slumpvis och sköts av vår marknadsförare. Efter enkäten sammanställts så har ansvarig rektor ett samtal med läraren om resultatet.

Kvalitetsarbetet för förändras så att det helt är kopplat till avdelningen. Det bör finnas tidsatta delmål och en utvärderingsplan bör upprättas redan vid läsårsstart.

Växa som människa Koppling till nationellt styrdokument och material från föregående år:

1. Ökad delaktighet (Medarbetarenkät)

2. Ökad tydlighet (Medarbetarenkät och Projektgrupper)

Mål: Tydlig organisation med delaktighet

Aktivitet: Att leva efter den nya organisationen och efter utvärdering i mitten på vårterminen 2011 finslipa den inför kommande läsår.

Förbättrad First Class-struktur.

Koppling till handlingsplan för medarbetarenkät 2009.

Kommentar: I samband med läsårsupptakten så presenterades en organisationsskiss med avdelningar och arbetslag. Arbetslagsledare till varje arbetslag utsågs genom hemlig omröstning. Mötesstrukturen anpassades också efter detta. Under året har en avdelning tillkommit och detta har kommunicerats ut i organisationen. FC-strukturen har det rensats i en hel del och den är tydligare idag. Vi lever dock i väntan på något nytt ska införas och större förändringar låter sig därför knappas göras. Det vi har lagt märke till under läsåret är att andra konstellationer än de ovan nämnda, har fått minskat utrymme och vi behöver också arbeta för att nå större delaktighet från elever/studerande. Det senare har vi närmat oss i och med att till MBL-träffar numera även bjuds in elev- och studeranderepresentanter.

11

Vi har också tagit fram reviderade rutiner för arbetslagsledare och arbetslag, för att tydliggöra deras roll i organisationen. Under våren 2011 har även en uppföljning av sammanslagningen av Alvesta gymnasium och Vuxenutbildningen genomförts av förvaltningen för Arbete och lärande. En av frågorna var om man var nöjd med organisationen inom nuvarande Allbo Lärcenter. 53 % av de som svarade var nöjda med organisationen och 47% var ej nöjda. Resultatet visar att vi kommit en bra bit på väg mot en väl fungerande organisation, men att vi måste ta ytterligare steg mot att hitta vägar för att alla skall känna att organisationen är förankrad. I handlingsplanen för 2009 skulle vi införa rektorsbloggar och tydliga kommunicerade beslut från ledningen. Detta har vi inte lyckats utföra fullt ut.

Slutsats: Vår bedömning är att vi uppnått 3. God måluppfyllelse på denna punkt. En levande organisationsskiss finns och kommuniceras ut. Delaktighet från ämnen och andra ansvar samt från elever/studerande är dock förbättringsområden.

Åtgärder för utveckling:

Vi skall jobba mer med att kommunicera ut beslut från ledningen till de olika arbetslagen samt förankra förslag innan beslut tas

Vi skall jobba vidare med att förankra befintlig organisation bl.a. genom att genomföra en varumärkesanalys, jobba med en gemensam profil och öka delaktigheten för hela Allbo Lärcenter

En fast mötestid bör införas för att möjliggöra olika typer av möten (Arbetslag, ämnesmöten, ämnesövergripande möten, utbildningsmöten, projektmöten mm)

En femprocentig nedsättning i tjänst bör införas för arbetslagsledare för att de ska kunna utföra sitt uppdrag.

En matris bör skapas där samtliga sk extrauppdrag fördelas på ett rättvist sätt

Erfarenheter och intressen Koppling till nationellt styrdokument och material från föregående år:

1. Levande pedagogisk diskussion och utbyte (projektgrupper samt visionsarbete)

Mål: Att varje elev känner att man blir utmanad att utnyttja hela sin potential. Att varje lärare använder många olika metoder i sin pedagogiska verksamhet.

Aktivitet: Fullfölja och vidareutveckla det arbete som påbörjades i utvecklingsgrupper under våren 2010 när det gäller samverkan.

Pedagogiska inslag på varje personalmöte och ägna studiedagstid åt pedagogiska frågor exempelvis genom lärande samtal.

Kommentar: På personalmöten och på en del studiedagar har pedagogiska diskussioner i linje med detta mål förts. Det är dock ett område som inte fått det fokus som det var avsett och effekterna har ännu heller inte kunnat påvisas. Det står helt klart att detta är ett oerhört centralt förbättringsområde. Mycket av de förslag som framkom via utvecklingsgrupperna har också avstannat. Till framtiden finns en enorm utvecklingspotential på detta område där coaching av lärare av extern aktör och så småningom internt inom arbetslaget. Mer kommunikation mellan skolledning och medarbetare kring skolutveckling för att förankra de långsiktiga visionerna.

I enkätsammanställningen från FAL:s enkät visas att samverkan mellan gymnasieutbildning vuxenutbildning inte sker i någon större omfattning. Slutligen bör all skolutveckling forskningsanknytas på ett sätt som inte sker idag.

12

Slutsats: Vår bedömning är att vi uppnått 2. Godtagbar måluppfyllelse på denna punkt. Det är dessutom på gränsen till ej godtagbar måluppfyllelse. Ett arbete har initierats men det återstår mycket innan vi är framme i denna fråga.

Åtgärder för utveckling:

Vi skall skapa utrymme för att specialpedagog, IT-pedagog, speciallärare samt lärare med stödtid i sina tjänster skall kunna stötta personalen för att tillsammans utveckla olika och nya pedagogiska metoder som gör att den enskilda eleven når sina individuella mål.

Skapa en studiedag där pedagogiska frågor kommer i fokus samt införa fast tid på personalmötena för ovanstående grupp.

I samband med införandet av Gy2011 genomförs en ny bedömningsskala och vi skall fortsätta arbetet med formativ bedömning,

Vidareutveckla samverkan mellan olika arbetslag eller avdelningar.

Kvalitetsarbetet skall byggas på aktuell skolforskning, och fortbildningsinsatserna bör kopplas till den erfarenhet som forskningen bygger på.

Mer av elevinflytande. Här är arbete med likabehandlingsplanen, medverkan vid MBL och i skyddsgruppen som elev- och studerandeskyddsombud viktiga bitar.

13

Administration och service

Vårt arbetslag Administration och Service består av arbetslagsledare Laila Nyberg, Midfira Ruznic, Ulla-Britt Toivonen, Patrik Lindström, Sune Herbertsson och Karin Gahnberg. Laila Nyberg som är vår arbetslagsledare arbetar med betyg, antagning till gymnasiet, CSN, löner, inackorderingsbidrag samt självskjutsbidrag. Midfira Ruznic arbetar med elevadministration kring vuxenutbildningen, antagningar, CSN samt med statistik till myndigheter. Ulla-Britt Toivonen arbetar med fakturor, busskort, utanordningar, diarieföring samt sjukanmälningar. Ulla-Britt arbetar halvtid och finns på skolan varje dag mellan kl. 8-12. Patrik Lindström arbetar som dator- och nätverksadministratör på skolan. På måndagar är han på biblioteket och hjälper till. Övrig tid hjälper han även Sune med diverse arbetsuppgifter. Patrik har under året som gått även arbetat med utformningen av en mapp för nyanställda; som ska innehålla all information som man som nyanställd i verksamheten kan tänkas behöva. Sune Herbertsson arbetar som vaktmästare på skolan och sköter lokalanpassningar, larmet, inredningar, inköp av förbrukningsmaterial och möbler. Sune sköter även kontakten med Allbohus. Karin Gahnberg arbetar med marknadsföring på skolan. Karin började i januari 2011 och har under året som har gått dels arbetat med praktiska marknadsföringsuppgifter såsom besök på mässor samt rent administrativt/strategiskt inför kommande marknadsföringssatsningar. Karin är även webbadministratör på skolan.

Mål, metod och resultat Syftet med kvalitetsarbetet på Allbo Lärcenter är att det skall fungera som en spiral där processen skall utvecklas och att alla skall känna sig delaktiga.

Vårt prioriterade mål är eleven i centrum. Vi vill ge så god service som möjligt till elever, personal och övriga utomstående och vara ett ansikte utåt, som i sin tur kan generera till att vi får mer studerande till skolan. Givetvis skall alla behandlas lika oavsett bakgrund eller kultur. Vi vill kunna ge en bra service och känna att det är rättssäkert. Då kan vi känna oss nöjda när vi går hem, stolta över våra resultat, de goda relationerna och vårt rykte som skola.

På våra arbetslagsmöten har vi diskuterat hur vi kan göra för att ge alla en så god service som vi önskar. Vi har kommit fram till att vi måste strukturera upp arkivet så det blir lättare att hitta och framför allt att kasta det som ej behöver arkiveras. (Arkivplanen som fastställdes av nämnden 2010-03-24 har vi att rätta oss efter). För att servicen och säkerheten skall bli bättre så måste vi få in rutiner om hur diarieföringen skall ske på bästa sätt. Vi har haft möte med Jonas Sjöberg, som är diarieansvarig på förvaltningen. Han har även visat att det finns ett dataprogram som används för diarieföring. Men det är en kostnadssak och tills beslut är taget så tyckte han att vi kan förvara diarieförda handlingar i en pärm på expeditionen.

Vi har även tagit upp att vi vill ha information i god tid om eventuella möten, och byten av arbetsplatser, så vi i vår tur kan informera dem som kommer och frågar så att inga elever/studerande blir lidande.

Hur har vi gått till väga för att nå vårt mål?

Vi har arbetat med arkivering, diarieföring, mappen för nyanställda och marknadsföring.

14

Arkivering För att vi skall kunna hjälpa någon snabbt att t ex ta fram önskat dokument är det viktigt att arkivet är bra organiserat, vilket i sin tur resulterar att vi sparar tid, känner oss mindre stressade och framför allt så ger vi en god service. Därför har vi vid tre tillfällen varit nere i arkivet och rensat bort gamla dokument t ex nationella prov äldre än 10 år, gamla löneunderlag äldre än två år, fakturor som var äldre än 10 år, 0-åren är sparade för eventuell framtida statistik. Numer så scannas alla fakturor och då sparas de automatiskt på ekonomikontoret. I arkivet skall endast handlingar som skall arkiveras förvaras och absolut inga gamla prov. Vi har satt alla nationella prov årsvis så det i framtiden skall bli lättare att rensa. Alla betygen är samlade på ett ställe, likaså betygskatalogerna. Dokument från SFI finns också sparade på ett och samma ställe. Vi fick hjälp av Denny Nyman, från G-kraft, han var ”anställd” under två veckor och hjälpte oss med finrensningen och samlade allt i papperssäckar som sedan skall strimlas.

Märkning av arkivkartonger Vår tanke med att utforma innehållstexten på arkivkartongerna är att det ska bli lättare att hitta rätt dokument på rätt ställe. Hur och vad man ska skriva kommer att finnas på First Class.

Förslag till text på arkivkartongen:

Vad det innehåller

Vilket ämne

Vilket år det gäller

Vilken klass

Typ av prov

När det ska gallras

Diarieföring Ulla-Britt har träffat Jonas Sjöberg, han har visat hur diarieföringen på förvaltningen går tillväga. Han tyckte att vi har så lite att diarieföra så går det bra att förvara handlingarna i en pärm på expeditionen. T ex alla åtgärdsprogram skall diarieföras, lämplig plats till förvaring av dem är hos specialpedagogen.

Mapp för nyanställd personal Allbo Lärcenters ambition är att den nyanställde skall välkomnas på ett professionellt sätt. Tanken är att de som börjar hos oss ska få en så bra start som möjligt och känna sig trygg och välkommen. Att få information om verksamheten, ska ge en inkörsport till hur den fungerar och därigenom släta ut en del frågetecken redan från början. Eftersom Patrik är ganska nyanställd och upplevde att han saknade en del information som skulle underlätta att komma igång i sitt arbete. Då väcktes en del funderingar kring vad man kan göra för en nyanställd skall känna trygghet och gemenskap. Hans funderingar delas av flera som nyligen varit i samma situation.

15

Vad ingår i mappen (än så länge):

En välkomst sida

Inloggningsuppgifter (Novell, First Class och It´s learning, PS-Självservice) och var man hittar

sin servermapp

Sjukanmälan med telefonnummer, beställning av kontorsmaterial/toner/papper, nycklar,

larmkort, öppettider för stora entrén, kodlås

Öppettider för cafeterian, friskvård, fackföreningar

Kartor

Telefonlista

Utrymningsinstruktion

PM vid olycksfall

En del kontorsmaterial som pennor, papper och nyckelband

Skolan kommer att ha en egen utformad mapp för nyanställda, mappen ska hållas uppdaterad och

utformas kontinuerligt.

Marknadsföring Någon från arbetslaget Administration och service är ofta den person som har den första kontakten med en ny elev; att det blir till en positiv upplevelse/erfarenhet är enormt viktig för att den goda bilden av oss ska spridas och förankras hos olika mottagare. Att vi marknadsför Allbo Lärcenter genom att ge så god service som möjligt gentemot alla som tar kontakt med oss. Vi som anställda är ambassadörer för skolan på arbetstid och på fritiden. Karin, vår nya marknadsförare började i januari. Under vårterminen har fokus legat på rekrytering,

dels av gymnasielever, dels av vuxenstuderande. Då vi har genomgått en omorganisation, kan det ha

lett till att vi utifrån uppfattas ge ett spretigt intryck, som i sin tur gör att människor är osäkra på vilka

vi är och vad vi har att erbjuda. Tanken är att ”hitta vår identitet” och arbeta för att på ett tydligt sätt

förmedla ut den till människor utanför organisationen. Vad som har identifierats är ett behov av

stärkt, samlad och mer enhetlig kommunikation, framförallt externt.

Det vi vill förmedla är att vi är ett brett utbildningscentrum med många idéer och hög kvalitet. För att

vi skall uppfattas som en helhet krävs det att vi stärker vårt varumärke, något som mottagaren

känner igen och förknippar med Allbo Lärcenter. Det kommer att göras en undersökning om hur

skolan uppfattas av elever, lärare, potentiella elever, föräldrar etc. När resultatet av undersökningen

är gjord sätts en ny målbild/vision upp.

Därefter tas en grafisk profil fram, som speglar oss/vår identitet, detta för att förmedla ett proffsigt

och stabilt intryck. En webbplats tas också fram enligt de förväntningar som våra elever, anställda

och potentiella elever m.fl. har på oss som organisation. När vi vet vilka vi är kan vi på ett bättre sätt

ge rätt information och vara tydligare gentemot eleven och på så vis kan vi sätta eleven i centrum.

Vår vision syftar också till att på ett tydligare sätt förmedla vårt övergripande mål att såväl anställd

som studerande på skolan ska känna sig stolt, glad och nöjd!

16

Analys, diskussion och åtgärder för utveckling Positivt att arkivet blivit rensat och att det har blivit mer ordning på alla dokument. Denna organisering leder till kvalitetsförbättring av en del av våra arbetsuppgifter. Vi kommer att utnyttja tiden bättre och slipper tillbringa lång stunder i arkivet letande efter önskade betygsdokument. Bra att vi har fått veta hur diarieföringen skall ske och att Ulla-Britt är ansvarig för den. Mappen är ett bra hjälpmedel för den nyanställde, att så snabbt som möjligt komma in i sitt nya arbete. Där finns all nödvändig information för att komma igång. Mycket möten, ibland har det känts som om det har varit möten bara för mötets skull. Kalla till möte när det är något som bör åtgärdas eller diskuteras. Det har ibland känts som om det har varit svårt att hinna med de extra arbetsuppgifterna. Arbetet har upplevts väldigt stressande, eftersom det ligger fel i tiden (juni) då vi i vårt arbetslag har mycket i samband med studentavslutning och antagning. Bra tanke med att ha arbetslag och vi tycker att vi som arbetslag har fungerat bra och samarbetet har varit utvecklande och roligt. Inspirerande med det kommande/fortsatta arbetet med att stärka vårt varumärke.

17

Elevhälsa Vårt arbetslag elevhälsan består av specialpedagog Magdalena Ankarfors, kurator Anne Wreinert Tengvall, skolsköterska Helene Jensen, studie- och yrkesvägledare Monica Nordahl samt tillkommit under läsåret syv-resurs Helen Axelsson. Under läsåret har förändringar skett avseende tjänstgöringsgrad för de olika yrkesrollerna, vilket har påverkat arbetet i elevhälsan. Specialpedagogen har ändrat tjänst från 100% vid läsårets början till 90% för närvarande. 50 % av tjänsten är som specialpedagog och övrig del är som lärare på serviceassistentutbildningen. Tjänsten täcker upp gymnasieskolan och vuxenutbildning. Kurator är anställd på 50% och skolskötersketjänsten är på 50%. Skolsköterskan har tjänstledigt från och med 1 april 2011. Kurator och skolsköterska arbetar enbart på gymnasieskolan. Helen Axelsson kom till arbetslaget den 28 februari 2011. Hon har en tjänst på 50% men sjukskrivning och övriga arbetsuppgifter har påverkat tjänstens utformning. Studie- och yrkesvägledare har 100% tjänstgöringsgrad på gymnasiet, vuxenutbildning och öppen vägledning. Tjänsten är en kombination mellan de olika skolformerna. Arbetslagledare är Monica Nordahl. Elevhälsan är ett nytt arbetslag med inslag av nya arbetsuppgifter och arbetsmetoder. Vi har tillsammans arbetat fram rutiner för hur arbetet ska genomföras genom regelbundna träffar vilket beskrives längre fram i redovisningen. Under läsåret har fokus i Elevhälsans arbete legat på det prioriterade målet, nya rutiner samt revidering och uppföljning av likabehandlingsplanen.

Mål, metod och resultat Prioriterat mål

Som prioriterat mål för läsåret 2010/2011 har arbetslaget Elevhälsan valt att arbeta med Att växa som människa. Vår definition av målet är: ”Att växa som människa innebär att eleven blir sedd och bekräftad. Att eleven ges möjligheter till nya erfarenheter och att våga utmana sig själv. Ha realistiska mål/utmaningar.” Elevhälsan består av fyra olika kompetenser(kurator, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska och specialpedagog), som alla har det gemensamt att vi arbetar som stödfunktioner för eleven. Vår uppgift är att finnas runt eleven, att sluta upp kring elever i olika typer av svårigheter, allt från medicinska-, privata-, psykosociala- till skolsvårigheter. Vårt arbete går i stor utsträckning ut på att hjälpa eleven att växa som människa genom att hjälpa till att hantera de hinder och svårigheter som eleven kan stöta på i sin lärande situation. Insatser från Elevhälsan kan vara samordnade så att flera av Elevhälsans kompetenser arbetar gemensamt för att hitta lösningar för den individuella eleven eller elevgruppen och de olika kompetenserna överlappar då varandra. I det stödjande arbetet faller det sig naturligt att utgå från ett synsätt med eleven i centrum.

18

Syv

Kurator

Special- pedagog

skol sköt.

Elev

Hur vi når målet: Elevhälsans olika kompetenser innebär att eleven blir sedd och bekräftad. Elevhälsan är en icke betygsättande/bedömande instans. Elevhälsan sätter upp personliga mål som skall vara stöttande och utvecklande för eleven och skall verka som ett stöd för eleven genom studierna.

Hur har vi arbetat för att nå målet ”Att växa som människa” Elevhälsan har genom följande insatser hjälpt elever att nå studieframgångar och därigenom att växa som människa. Specialpedagog:

prova ut och utbilda elever i kompensatoriska hjälpmedel

ta fram ljudfiler till studielitteratur

se till att elever utreds

handleda enskilda lärare och grupper av lärare i bemötande, pedagogik och datorstöd

erbjuda elever studiestöd och hjälp att strukturera studier

motiverande och stödjande samtal

pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram.

Kurator

finnas tillgänglig som en samtalskontakt

kontakt med myndigheter och vård

uppföljning av externa kontakter

föräldrakontakter

konflikthantering

samtal kring hälsa, kost och sömn

19

Studie- och yrkesvägledare:

information klassvis och individuellt

individuella vägledningssamtal

samtal med elev och föräldrar tillsammans

kontakter med andra skolor och myndigheter

finnas till hands för spontana samtal och frågor

kontakter med elevers mentorer och andra lärare

Skolsköterska

vakant på grund av tjänstledighet

Övriga mål Vi har även arbetat utifrån de övriga pelarna (mål) i Allbo lärcenters lokala arbetsplan. Definition av övriga mål:

Eleven i centrum. – Elevens behov skall styra verksamheten. Verksamheten bör organiseras så att resurser finns för varje elevs individuella mål.

Värdegrund och demokrati. - Alla, personal och elever, ställer upp på den värdegrund som speglas av likabehandlingsplanen. All personal reagerar och ingriper vid kränkande, nedlåtande och rasistiska tillmälen. Elevhälsan arbetar förebyggande mot rasism och kränkande behandling.

Kunskap. – Kunskap är mer än uppfyllande av betygskriterier, kunskap är livsförberedande. skolans kultur ska främja och stimulera kunskapsinlärningen.

Erfarenhet och intressen. – Genom att ta tillvara erfarenheter och intressen kan eleverna motiveras, växa och få nya kunskaper och erfarenheter.

Hur når vi våra mål?

1. Genom att ta tillvara våra skilda kompetenser. Vi arbetar på individuell-, grupp-, och övergripande nivå. Våra arbetsredskap är individuella samtal, arbete med grupper, information och handledning.

2. En viktig del i Elevhälsans arbete är att hålla sig uppdaterad genom konferenser, föreläsningar och informationer och att ta del av ny vetenskaplig forskning.

3. Elevhälsan kan också föreslå och anordna föreläsningar för personal och elever i syfte att öka förståelsen för andras livssituationer.

4. Elevhälsan sammanträffar minst en gång varannan vecka för att samverka i aktuella ärenden. 5. Elevhälsan samverkar internt med lärare, ledning och övrig personal men även externt i

elevärenden. 6. Elevhälsans arbete utgår från elevens behov men också styrdokument som Lagen om

likabehandling, läroplaner och skollag.

Vad har vi gjort för att nå målen?

1. Individuell nivå: Vi har arbetat med enskilda individer genom att erbjuda och tillhandahålla individuellt studiestöd, motiverande samtal, hälsosamtal, stödjande samtal och kurativa samtal vid akuta situationer. Gruppnivå: På gruppnivå har vi haft klassinformationer (gy+vux.), konflikthantering i grupp, utbildning på kompensatoriska hjälpmedel, screening av läsförståelse (gy. år 1) samt utvärdering av likabehandlingsplan.

20

Övergripande nivå: under läsårets första termin gick en stor del av det gemensamma arbetet åt till att arbeta fram en ny rutin för Elevärenden på gymnasieskolan (bilaga 1). Efter studiebesök hos elevhälsan på Sunnerboskolan i Ljungby och Haganässkolan i Älmhult satte elevhälsan ihop ett förslag som sedan togs av ledningsgruppen. Från och med vårterminen arbetar gymnasieskolan efter den nya rutinen. På övergripande nivå har också hållits specialpedagogisk information om betyg och bedömning (undantagsbestämmelsen/ ”pysparagrafen”) samt en introduktion till lärande samtal.

2. Under läsåret har elevhälsan deltagit i konferenser om Gy 2011, Skollagen Framtidens arbetsmarknad, specialpedagogiskt riktade konferenser samt studie- yrkesriktade konferenser. Vi har varit på föreläsning om NP- problematik samt gjort studiebesök på Sunnerboskolan i Ljungby samt Haganässkolan i Älmhult.

3. Föreläsning för skolans personal om bemötande av elever med funktionsnedsättningar/

studiesvårigheter har planerats men ännu inte kunnat genomföras.

4. Varannan tisdag 13.30 -15.00 har vi haft fast mötestid, denna har kompletterats med extra insatta möten då akuta behov uppstått.

5. Intern samverkan: Elevhälsan samverkar internt med handledning av lärare, enskilt eller i

grupp. Med ledning och administration genom regelbundna möten. Vi har även deltagit i utvecklingssamtal, EVK och i andra arbetslags möten vid tillfrågan.

Extern samverkan: Elevhälsan har externt samverkat med en rad instanser som t.ex. vårdnadshavare, andra skolor, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket, Syncentralen, Pedagogcentralen, socialtjänst, vårdcentral, AF, migrationsverk och kommunala förvaltningar.

6. Under läsåret har Elevhälsan uppdaterat likabehandlingsplanen samt utvärderat densamma med hjälp av en elevenkät som gått ut till gymnasieskolans elever ( bilaga 2).Nya rutiner för pedagogiska utredningar (bilaga 3)och åtgärdsprogram (bilaga 4) har också utarbetats utifrån de nya styrdokumenten.

Elevenkät/Likabehandlingsplan Ett instrument som kan användas för att mäta i vilken omfattning vi har nått våra mål är likabehandlingsplanens enkätdel. Enkäten är utformad för att återspegla hur väl likabehandlingsplanens vision och mål uppfyllts samt ligger till grund för kommande förändringsarbete. Likabehandlingsplanens vision är att:

Alla kommer till Allbo lärcenter och känner sig trygga.

Verksamheten genomsyras av att alla människor är lika mycket värda.

Inga former av diskriminering eller kränkande behandling förekommer.

Verksamheten präglas av respekt för olikhet. Likabehandlingsplanens mål är:

Att främja allas lika rättigheter.

Att förebygga och förhindra diskriminering.

21

Att förebygga och förhindra annan kränkande behandling.

Att åtgärda eventuella problem. Enkäten genomfördes under vecka 18 och 19 i samtliga klasser på gymnasiet med undantag för IV- fri, där vi efter resonemang med personal kom fram till att innehållet i enkäten var på en för hög abstraktionsnivå. Alternativet hade varit att de tillsammans med personal fått fylla i enkäten men eftersom anonymiteten då hade röjts valde vi att i år avstå från att genomföra enkäten. Språksvårigheter kan också ha påverkat svaren när enkäten genomfördes i IVIK, speciellt uppstod frågor kring fråga nr. 5. Elevhälsan gick ut i de olika klasserna vid genomförandet och förklarade varför enkäten gjordes, att den var helt anonym samt gick igenom och förklarade begreppen: diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, dessa tydliggjordes också med exempel för att säkerställa att eleverna visste vad de svarade på. Enkäten genomfördes både digitalt och i pappersform, i någon klass gick det inte att hitta tid i datasal varför de i stället fick fylla i enkäten i pappersform, i någon klass fungerade inte det tekniska varför de också fick fylla i papperskopior. Sammantaget har enkäten besvarats av 185 elever av 244 vilket ger en svarsfrekvens på 76%. Andelen svar från kvinnliga studeranden var 25 % och manliga 75%. Vi kommer att redovisa enkäten mer utförligt vid en kommande personalkonferens.

Elevenkät, sammanställning och kommentarer 1. Har någon lärare eller annan personal på skolan behandlat dig sämre än andra elever?

Ja 14%

Nej 86%

14 % svarar att de upplever att de blivit sämre behandlade än andra elever. De som lämnat kommentarer uppger bl.a. favorisering och nedvärderande bemötande pga. lägre studieresultat. ”Känns som man inte är lika värd som andra om man är sämre i skolan.” ”Lärare har sina favoriter här på skolan.”

22

2. Har du blivit trakasserad av någon elev, lärare eller annan personal på skolan?

Ja 12%

Nej 88%

12 % svarar att de blivit trakasserade. Nedvärderande kommentarer, mobbning och sexuella kommentarer uppges. ”Lärare säger att man inte klarar det och nedvärderar.” ”Ja, jag har fått sexuella kommentarer och bemötanden som inte är acceptabla och jag har blivit kränkt för att jag är kvinna, väldigt ofta av jämnåriga men även äldre.” 3. Har du blivit kränkt av någon lärare, elev eller annan personal på skolan?

12%

Nej 88%

12 % av eleverna kände sig någon gång under läsåret kränkta, de upplevde sig nedvärderande bemötta i flera situationer. ”När man har kunnat något och läraren skrattat, eller om man sagt något fel så har dom påmint det hela tiden”. ”Jag får dumma kommentarer nästan dagligen om kvinnans värde och mitt sätt att vara, för att jag e kvinna.” 4. Har du sett, hört eller fått veta att någon annan elev utsatts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling?

23

Ja 28%

Nej 72%

28 % svarade ja på denna fråga. Mest frekvent var elaka och nedvärderande kommentarer. ”Ja, flertal gånger och lärare och vuxna ser och är medvetna om det men bryr sig inte. Jag har även sagt till att det förekommer.” ”Det förekommer i stort sett varje dag.” 5. Om du skulle bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Har du då någon personal på skolan som du kan vända dig till för att få hjälp?

Ja 80%

Nej 20%

80 % av eleverna kände att de kunde vända sig till någon personal på skolan om de skulle bli utsatta. 20 % vet dock ej vem de skall vända sig till, att de saknar sådan kontakt eller att man själv löser problem. ”En lärare funkar oftast när det inte är några större grejer, sen finns de rektorer och mentorer om de skulle vara allvarliga saker.” ”Många i personalen, skolkuratorn, studievägledaren eller lärare.” ”Nej de ha ja inte för man ha ingen kontakt me någon” ”Jag vet inte vem jag i så fall skall vända mig till”. ”Jag tar minna problem och löser dem själv det blir bäst så.”

24

6. Finns det någon plats på skolan som du tycker att vuxna borde ha mer uppsikt över?

Ja 19%

Nej 81%

19 % av eleverna ansåg att det behövdes mer övervakning från skolans personal. ”Entrén och det allmänna dator utrymme salen” ”I korridorer, även om lärarna går förbi så märker dem inget om någon säger något taskigt till någon annan. Det händer.”

Analys och diskussion

Prioriterat mål Hur mäter man att någon har vuxit som människa? Vi kan lätt rada upp vilka insatser vi inom respektive kompetens kan och har använt oss av för att stötta elever i svårigheter, men något kvitto på hur de varit verksamma är svårt att få. I vissa fall får vi omedelbar feedback från elev eller vårdnadshavare som ger uttryck för positiv förändring. Genom de nya rutinerna och likabehandlingsplanens elevenkät kan vi också få viss bekräftelse på att vårt arbete varit verkningsfullt. En gemensam upplevelse är att det är svårt att få de elevvårdande resurserna att räcka till. Tillgängligheten för eleverna att nå våra olika kompetenser är begränsad på grund av deltidstjänster, tjänstledighet och hög arbetsbelastning.

Nya rutiner De nya rutiner som införts under läsåret är rutiner för elevkonferens, pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. Vår bedömning är att implementeringen av de nya rutinerna på många sätt har förbättrat det elevvårdande arbetet vad det gäller elever i behov av särskilt stöd. Den nya elevkonferensen ger möjlighet för mentor att få handledning av elevhälsans samlade kompetens vid ett och samma tillfälle samtidigt som elevärendet belyses ur flera infallsvinklar. Eftersom rektorsbeslut krävs för såväl pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och EVK blir också rektorerna på ett tidigt stadium insatta i de aktuella ärendena. Elevkonferenserna blir en bra förberedelsegrund för mentorerna i det fortsatta elevärendet. Vi kan också se utifrån elevkonferensen att uppföljningarna av beslut och åtgärder har förbättrats. De pedagogiska utredningarna och åtgärdsprogram bidrar till att vi får en mer omfattande helhetssyn av eleven och dess studiesituation. Eftersom den pedagogiska utredningen belyser elevens studiesituation ur såväl individuell- grupp och organisationsnivå bidrar det också till insikter i att det inte alltid är den enskilde eleven som är bärare av problemen. Genom dem kan vi också synliggöra om ytterligare utredningar behöver göras.

25

De nya rutinerna behöver dock fortfarande utvecklas. Det har ibland varit svårt att hitta tider då alla kan medverka vilket gör att elevkonferensen i viss mån förlorar en del av sin grundidé, den samlade kompetensen. Det har också visat sig finnas svårigheter med att nå ut med nyttan av elevkonferensen och få alla mentorer att utnyttja forumet. Den pedagogisk utredningens fördelar för en helhetsbild av eleven och studiesituationen kan utnyttjas bättre.

Elevenkät - likabehandlingsplan Eftersom endast ett fåtal har valt att lämna kommentarer är det svårt veta hur säkra slutsatser vi kan dra av underlaget. Vilket tydliggjort för oss att enkätens utformning behöver ses över inför nästa läsår. Dock tycker vi oss ändå kunna utläsa att mycket arbete kvarstår vad det gäller elevernas psykosociala arbetsmiljö. Ett viktigt arbete är göra likabehandlingsplanen känd för alla elever och personal. Samt att utarbeta fungerande rutiner vid överträdelse mot likabehandlingsplanen. Elevhälsans personal och kompetenser måste bli synligare för eleverna, detta åtgärdar vi genom tätare besök i alla klasser. Även mentorerna har ett viktigt uppdrag med att förbättra det sociala klimatet i klasserna. Här har de stöd i set-uppgifter, mentorstid samt checklista för mentorsuppdraget. Ledningens uppgift är att informera, uppdatera och fortbilda mentorerna i mentorsuppdraget. En målsättning för nästa läsår är att minska procentandelen elever som upplever att de utsatts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Åtgärder för utveckling Under kvalitetsarbetets gång har tankar på kommande utvecklingsarbete tagit form. De områden som vi vill fördjupa vårt arbete kring inför nästa läsår är:

Bli mer synliga för elever och lärare. Elever skall veta vilka elevhälsan är och när de kan vända sig till oss. Mentorer ska ha vetskap om elevkonferensen och i vilka elevärenden man kan nyttja den.

Att utveckla och ansvarsfördela återkommande aktiviteter, skapa en årsklocka som stöd för elevhälsans fortsatta verksamhet.

Revidera likabehandlingsplan och enkätdel.

Inför nästa års kvalitetsarbete behöver vi hitta former för utvärdering av målen.