Forskning för hälsa

Forskning för hälsa

Lever fullt ut i lugnare tempo

Det höga blodtrycket överraskade Bengt Östbring

Stöd forskningen om blodtryckINSAMLING PÅGÅR

Nytt hjärtaklappar under kostymen

Guldgruva SCAPIS värdefull för fler forskare

Kärlekentill en sjuknärstående

DESSUTOM: Förhöjt blodtryck hos unga riskfaktor för senare hjärtsvikt a Lilla blod-trycksskolan a Systrarnas egen insamling a Nytt hopp vid diabetes a Fisk för hjärtat

2 Forskning för hälsa

Forskning för hälsa CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Aderlund REDAKTÖR Karin Myhrström, [email protected] REDAKTIONELL PRODUKTION Appelberg Publishing Group AB OMSLAGSFOTO Nils Bergendal TRYCK EditaBobergs Citera oss gärna, men ange källan.

bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. HJärt-Lungfonden är den största fristående finansiären av svensk hjärt-lungforskning.

Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, 114 84 Stockholm Telefon 08-566 24 200 Fax 08-566 24 229 Org nr 802006-0763 1653-9753E-post [email protected] www.hjart-lungfonden.se

Innehåll 4/2015

4 Hälsofara. Ny forsk-

ning bekräftar sam-

bandet mellan dålig

arbetsmiljö och

hjärt-kärlsjukdom.

6 6 miljoner kronor.

Docent Erik Melén

forskar kring barn-

astma. Nu har han

fått Prins Daniels

forskningsanslag

till yngre lovande

forskare.

10 Mindre stress. Bengt

Östbring bytte tempo

efter diagnosen högt

blodtryck.

14 Blodtrycket. Före-

bygga stroke och

hjärtinfarkt − ett mål

för forskningen.

16 Närstående. Sanna

Brodin vårdar sin

man Anders efter

hans stroke.

17 Korsord. Lös krysset

och vinn boken

Hjärtat.

20 Hypertrofisk kardio-

myopati. Håkan

Mogren är tacksam

för tiden han fått efter

hjärtbytet.

n

27 Fråga doktorn.

Professor Christer

Janson svarar på

frågor om astma.

Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927. Gåvoservice Telefontid 08.00-18.00Telefon 0200-88 24 00E-post [email protected]

Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlings kontroll. 90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare

Glad och oändligt tacksamJAG FÅR OFTA FRÅGAN om vad forsk-ningen inom hjärta och kärl har lett till. Det glädjande svaret är att forskningen har varit och är väldigt framgångrik!

Listan över alla mil stolpar och framsteg som har gjorts tack vare forskningen är lång: EKG-apparaten, ultraljuds tekniken, utvecklandet av stentar för kärlen, för att nämna några. Forskningen i Sverige står stark och framgångarna är det bästa beviset för att våra satsningar är rätt.

I det nummer av Forskning för hälsa som du har i din hand har vi blodtrycket som tema. Nästan en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck. Högt okontrollerat blodtryck är samtidigt en av de starkaste och mest välkända riskfaktorerna för stroke och hjärt infarkt. Ett viktigt mål är att hitta nya blodtryckssänkande läkemedel som räddar liv. Forskningen är helt avgörande för att vi ännu bättre ska kunna identifiera och behandla till exempel högt blodtryck.

Jag är så väldigt tacksam över att få arbeta med det jag gör och att vi är många som med gemensamma krafter stödjer de framgångsrika forskare vi har i Sverige.

Det är du, jag och alla våra forskare som gör framtiden ännu ljusare. Hjärtligt tack!

18

Johan

Sundström

forskar kring

vikten av

förebyggande

behandling vid

lätt förhöjt

blodtryck.

Anna Hultgårdhs

forskning om

bindväv kan

över tid hjälpa de

i riskzonen för

stroke.

Bengt

Östbring

behövde inte

ge avkall på

sin aktiva

livsstil efter

diagnosen högt

blodtryck.

28

10

3Forskning för hälsa

” Vi måste se hela patienten. Räkna ut den sammanlagda

risken för en hjärt-kärlsjukdom och inte bara mäta blod-

trycket eller kolesterolet. Lägre blodtryck är alltid bättre.”

Johan Sundström, professor i epidemiologi, specialistläkare på kardiologkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Läs mer om hans spännande forskning på sidan 18.

Vad hände sedan?

”Nu längtar jag bara efter att kunna arbeta igen”Vi ställer tre frågor till Reneé ”Blomman” Blomkvist som fick stroke för sex år sedan.

Hur mår du i dag, Reneé?– Jag mår allt bättre,

särskilt under förmid dagarna.

Jag tränar och arbetar som

volontär inom kyrkan där vi

delar ut mat till behövande.

Jag har till och med börjat

jogga igen, tränat upp höfter

och knä på spinningcykel för

balansens skull. Tyvärr har

jag en ärrbildning på hjärnan

som ger epileptiska anfall.

Har du fortfarande stöd från sjukvården?

– Jag har gått på behandling

hos en neuropsykolog som

konstaterade att jag har

drabbats av posttraumatisk

stress. Det har skapat en

deppighet inom mig. Det

känns till exempel lite bittert

att veta att jag kunde ha varit

helt frisk om läkarna sett

mitt ganska vanliga hjärtfel

redan som nyfödd, eller

om man hade tagit mina

svimningsanfall på allvar,

och inte trott att orsaken var

stress.

Hur märker du att du gör framsteg?

– Ofta är det min sambo

Gustav eller mina kompisar

som noterar det. I somras

var jag exempelvis ute på en

ångbåtstur med trubadur

här i skärgården. En kompis

sade att det skulle jag aldrig

gjort för något år sedan.

Nu längtar jag bara efter att

kunna börja jobba igen och

slippa sjukersättningen.

TEXT SVEN MAGNUSSON

T Reneé Blomkvist drabbades av stroke endast 27 år gammal. Då var hon inte medveten om sitt medfödda hjärtfel som

orsakade hjärtflimmer och en blodpropp i hjärnan. Hon intervjuades i Forskning för hälsa 2/2012.

Tidig diagnos för allt fler hjärtbarn Stora framsteg Varje dag föds tre barn med hjärtfel och tack vare forskningen kan de opere-ras och behandlas. I dag når 95 procent av alla barn med medfödda hjärtfel vuxen ålder. För 50 år sedan var den andelen 60 procent. Många små liv räd-das av att allt fler barn får en allt tidigare diagnos. För sex år se-

dan fick 19 procent av barnen med livshotande hjärtsjukdom sin diagnos fetalt, alltså redan i fosterlivet. För två år sedan var den siffran nästan fördubblad: 37 procent.

Beställ Hjärtrapporten via talongen längst bak eller på www.hjart-lungfonden.se

12

TEMA Stroke

et var inte första gången

Två timmar senare

Renée tar fram

Vägen tillbaka

”»

8procent av Sveriges

befolkning har astma

Källa: 1177.se

En sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige

Medicinsk forskning räddar flerDrygt 400 000 dödsfall i hjärtinfarkt

har skjutits upp de senaste 30 åren.

38 procent av dem, 154 000 personer,

kan tacka forskningen för fler år i livet.

Friskare hjärtan med motionFärska studier visar att personer som

rör på sig på fritiden löper 46 procent

lägre risk att drabbas av hjärtsvikt än

de som är minst aktiva.

40 sidor om hur den svenska forskningen går framåt2015-09-08 09:06:53

ASPIRIN KAN BROMSA KOLUpptäckt Ett regelbundet intag av acetylsalicylsyra, som finns i huvudvärks- tabletter, kan kanske bromsa utvecklingen av tidig KOL. Det visar en amerikansk studie omfattande cirka 4 500 per-soner. Under en tio årsperiod undersöktes gruppen bland annat med skiktröntgen. Resultaten visar en koppling mellan ett intag på tre aspirin-tabletter eller mer i veckan och signifikant långsammare utveckling av lungemfysem, en av processerna som ut gör sjukdomen KOL. Lung-emfysem leder till att utbytet mellan syre och koldioxid inte kan fungera som det ska.

Aaron et al: Aspirin Use and Longitudinal Progression of Percent Emphysema on CT: The MESA Lung Study.

FOTO

: ISTO

CKPH

OTO


1,8miljoner

personer i Sverige lever

med sjukdom i hjärta och kärlKälla: Hjärtrapporten 2015

Bättre balans Hög psyko-social belastning på jobbet ökar risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom visar en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Rapporten går igenom de senaste 30 årens forskning på området och visar att det i dag finns mycket kunskap baserad på god forskning som kan an-vändas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom kopplad till arbete.

SBU:s granskning pekar på samband som har betydelse

för hjärt-kärlsjukdom, stroke respektive högt blodtryck.

I rapporten har man bland annat tittat på hur organisatoriska och psykosociala faktorer – fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer – påverkar risken att utveckla sjukdom.

Personer som har små möjlig-heter att påverka sitt arbete i kombination med alltför höga krav har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det gäller även för personer som natt-arbetar, har långa arbetsveckor

och som utsätts för buller. De som har litet inflytande

över sitt arbete, arbetar i skift och exponeras av joniserande strål-ning har en ökad risk att drabbas av stroke. När möjligheterna att påverka arbetet är små, kraven höga, arbetet sker i skift och när det är en obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för högt blodtryck. SBU: Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. En systema-tisk litteraturöversikt.

Håll koll Risken för återfall i hjärt-kärlsjukdom efter en genomgången hjärtinfarkt är stor, visar en svensk registerba-serad studie. Studien visar att 20 procent av de patienter som hade klarat sig bra efter ett år, drabbades av ny hjärtinfarkt,

stroke eller hjärt-kärlrelaterad död under de följande tre åren. Risken var högst för patienter med riskfaktorer som diabetes eller tidigare hjärt-kärlsjukdom.Forskarna drar slutsatsen att det finns behov av förlängda uppföljningar av hjärtinfarkts-

patienter, framför allt av dem med ytterligare riskfaktorer.

Jernberg et al: Cardiovascular risk in post-myocardial infarction patients: nationwide real world data demonstrate the importan-ce of a long-term perspective.

Dålig arbetsmiljö kopplas till sjukdom

NY SCREENING- STRATEGI FÖR BRÅCK PÅ AORTA?Ålder och kön Det skulle vara mer effektivt att screena män för bukaortaaneurysm när de är 75 år i stället för att som i dag göra screeningen vid 65 år. Den slutsatsen drar en grupp forskare bakom en brittisk befolkningsstudie.

Den nuvarande screening-strategin beräknas förebygga 5,6 procent av alla bråck-relaterade dödsfall. Om man i stället screenar 65-åriga män som röker samt alla 75-åriga män beräknas det förebygga 21,1 procent av alla dödsfall. Studien visar att även 75-åriga kvinnor med högt blodtryck bör screenas eftersom de visade sig vara i riskzonen för bukaortaaneurysm.

Howard et al: Population- Based Study of Incidence of Acute Abdominal Aortic Aneurysms With Projected Impact of Screening Strategy.

UPPFÖLJNING EFTER HJÄRT INFARKT VIKTIG

Realistiska krav och möjlighet att påverka bidrar till god hälsa på arbetsplatsen.

FOT

O:

PL

AIN

PIC

TU

RE

/JO

HN

ÉR


Stöd behövs Var fjärde person i Sverige över 55 år vårdar en anhörig och mer än en tredjedel av dem upplever en så pass hög belastning att det försämrar deras egen livskvalitet och livstillfred-ställelse. I en ny svensk studie har man jämfört en grupp anhörigvårdare med en jämbördig grupp som inte vårdar någon anhörig.

Resultaten visar att de som vårdar anhöriga

i hög grad lider av nedstämdhet, spännings-symtom och smärtor från musklerna. Forskarna bakom studien drar slutsatsen att det finns behov av att utveckla stödstrategier för denna grupp.

Dahlrup et al: Coping as a caregiver: A question of strain and its consequences on life satisfaction and health-related quality of life.

ILLU

ST

RA

TIO

N:

CE

CIL

IA H

EIK

KIL

Ä

Fisk och oljor bra för hjärtatGoda fetter Höga halter av fleromättade fetter i blodet är kopplat till minskad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom samt minskad risk för död. Det visar en stor studie på över 4 000 män och kvinnor i Stock-holm. Deltagarna var 60 år när studien inleddes och gruppen följdes sedan upp under 14 år.

Resultaten är justerade efter andra viktiga livsstilsfaktorer som motionsvanor, alkohol och rökvanor samt utbildning. En styrka med studien är att

man inte har behövt lita till vad deltagarna själva uppger om sina matvanor, istället har man gjort fettsyraanalyser som objektivt visar halterna av fleromättade fetter i blodet.

– Fynden styrker rådet att vi bör skifta från mättade till omättade fetter. I praktiken betyder det att vi skulle kunna byta några köttmåltider mot fet fisk, ta sardiner på frukost- mackan, välja nötter och mandlar i stället för lösgodis samt steka och baka i vege-

tabilisk olja, säger professor Mai-Lis Hellénius, som är en av personerna bakom studien.

Marklund et al: Polyunsatu-rated Fat Intake Estimated by Circulating Biomarkers and Risk of Cardiovascular Disease and All-Cause Mortality in a Population-Based Cohort of 60-Year-Old Men and Women.

Vårda anhörig tär på hälsan

Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig.

KYLA RISK FÖR HJÄRTINFARKTMinus Kallt väder ökar risken för hjärtinfarkt. Kunskapen är inte ny, men bekräftas av en färsk kanadensisk studie.

Sommartid utfärdar SMHI varningar när temperaturerna passerar 26 plusgrader. Var-ningarna är främst riktade till personer med hjärtsvikt, diabetes eller psykiatrisk sjukdom samt personer som har överlevt en hjärtinfarkt. Men hjärtsjuka löper minst lika stora risker vid kallt väder och kanske bör man i fram-tiden utfärda varningar även vid kyla.

Den kanadensiska studien gjordes i Winnipeg, där somrarna är varma och vint- rarna kalla, och omfattade över 1 800 patienter med en allvarlig form av hjärtinfarkt. Resultaten visar att antalet hjärtinfarkter ökade ju kallare det var och minskade ju varmare det var. Den aktu-ella studien såg med andra ord ingen ökad risk vid höga temperaturer.

Shuangbo Liu et al: How cold is too cold: the effect of se-asonal temperature variation on risk of STEMI. Folkhälso-myndigheten: Hälso effekter av höga temperaturer – En kunskapssammanställning.

FOT

O:

IST

OC

KP

HO

TO


Docent Erik Melén försöker hitta nya behandlings metoder och bot mot astma. Nu har han tilldelats Prins Daniels forskningsanslag till yngre lovande forskare.

Astma Varför blir vissa barn

friska från sin astma och

andra inte? Vilka barn löper

risk för att senare i livet ut-

veckla KOL? Båda frågorna

står i fokus för Erik Meléns

forskning.

− Min forskning syftar

till att förstå vilka faktorer

som påverkar utvecklingen

av lungfunktion, astma och

allergier. Vi vet att passiv

rökning och andra luft-

föroreningar bidrar till

försämrad lungfunktion.

Genom att även studera

genetik och biomarkörer kan

vi förstå varför vissa barn

är mer känsliga än andra,

berättar Erik Melén.

Han delar sin tid mellan

det kliniska arbetet på

Sachsska barnsjukhuset

och forskningsarbetet på

Karolinska institutet, där

han bland annat leder den

stora Bamsestudien som

omfattar drygt 4 000 barn

födda 1994−96.

− Nu är Bamsebarnen

20−22 år gamla. Vi har

följt dem sedan de låg i

magen och har detaljerad

information om hur deras

lung funktion utvecklats. Det

ska bli spännande att följa

dem in i vuxenlivet och se

Möten med sjuka barn hans drivkraft

om vi kan identifiera tidiga

riskfaktorer för att utveckla

kronisk astma och KOL.

Nyligen publicerade Erik

Melén tillsammans med

internationella forskare en

studie som visar att låga

blodnivåer av ett visst

protein, CC16, har koppling

till dålig lungfunktions-

utveckling hos barn och

risken att utveckla KOL hos

vuxna.

− I dag finns det inget

botemedel mot vare sig

astma eller KOL. Jag träffar

många patienter med svår

astma och det driver mig att

försöka hitta nya behand-

lingsmetoder och bot. Ansla-

get från Hjärt-Lungfonden

är fantastiskt roligt och gör

det möjligt för mig att stärka

min forskargrupp under

kommande år och satsa på

nya, spännande projekt,

säger Erik Melén.

Hjärt-Lungfonden inrät-

tade Prins Daniels anslag till

yngre lovande forskare 2013.

Anslaget är på sex miljoner

kronor fördelade över tre år.

TEXT KARIN STRAND

FOTO HJÄRT-LUNGFONDEN

HALLÅ DÄR...… Fredrik Bäckhed, som fick Prins Daniels anslag till yngre lovande forskare 2013.

Vad har anslaget betytt för din forskning?

Anslaget har betytt oerhört mycket. Det har gjort det möjligt för oss att fortsätta studierna om sambandet mellan tarm-floran och hjärt-kärlsjukdom. Tack vare att det handlar om så mycket pengar har fler personer kunnat involveras och studierna utökats.Hur går forskningen?

Den går väldigt bra. Vi hade ju redan tidigare gjort en liten studie där vi tittade på sam-bandet mellan tarmflorans sammansättning och stroke. Nu har vi gjort om studien men med fler del tagare. Den är inte publicerad ännu, men jag kan avslöja att flera av fynden från den första studien står sig – det finns skillnader i tarmfloran hos personer som drabbas av stroke jämfört med friska.

Anslaget har också gjort det möjligt för mig att anstäl-la en koordinator som sköter samarbetet med SCAPIS-studien. Inom ramen för studien samlar vi i Göteborg och Lund in avföringsprov och inom ett par år räknar vi med att ha 10 000 prov. Då kan vi studera hur tarmfloran ser ut innan exempelvis en stroke inträffar.Vad kommer det betyda för patienter i riskzonen?

Förhoppningen är att vi ska kunna hitta de personer som riskerar stroke i ett tidigare skede. Det kan leda till bättre förebyggande insatser, och kanske till och med att mani-pulering av tarmfloran kan bli en ny behandling mot stroke.

PersonligtNamn: Erik Melén Ålder: 40 år Bor: I Mälar-höjden i Stockholm med hustru och tre barn.Bakgrund: Barnläkare med inriktning på lung- och allergisjukdomar, docent i epidemiologi, doktorand i Bamseprojektet 2001, dispute-rade 2006, postdoc-tjänst vid Harvard i USA 2009 −2010.

Barnläkaren Erik Melén tar emot Prins Daniels anslag till yngre lovande forskare ur prins Daniels hand. Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, deltog vid utdelningen.



Hjärtsvikt Unga vuxna med lätt förhöjt blodtryck löper ökad risk att drabbas av hjärtsvikt i medelåldern. Det visar en studie som har följt närmare 2 500 friska amerikanska män och kvinnor i åldrarna 18–30 år under 25 års tid.

Vid studiens start låg samt-liga deltagares blodtryck inom de värden som accepteras i internationella riktlinjer. Efter 25 år hade 274 av del tagarna utvecklat någon form av nedsatt hjärtfunktion och det visade sig att ett förhöjt systo-

liskt eller diastoliskt blodtryck under längre tid var kopplat till ökad risk för hjärtsvikt.

Saturo et al: Cumulative Blood Pres-

sure in Early Adulthood and Cardiac

Dysfunction in Middle Age: The CAR-

DIA Study.

Förhöjt blodtryck hos unga en riskfaktor

SCAPIS TESTAR NYTT SÄTT ATT UPPTÄCKA KOLNanopartiklar Inom ramen för forsk ningsstudien SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) testar Skånes universitetssjukhus i Malmö en ny metod för att upptäcka KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, på ett tidigt stadium. Det handlar om ett in- och utandningsprov där man utnyttjar så kallad nanoteknik. En liten mängd extremt små nanopartiklar tillsätts studiedeltagarens in andningsluft och därefter mäter forskarna hur stor mängd av partiklarna som finns kvar vid ut andningen.

Apparaten finns än så länge bara på prototypstadiet, men forskarna hoppas att den så småningom kan komplettera och delvis ersätta andra typer av lungundersökningar, exem-pelvis skiktröntgen. Målet är i första hand att samla in test-data från minst 500 deltagare.

SCAPIS är Sveriges hittills största befolkningsstudie på hjärt-lungområdet. Den är initierad av svenska forskare i samverkan med Hjärt-Lung-fonden och finansieras även till sin huvuddel av fonden. Det övergripande målet för studien är att hitta metoder som ger en riskbedömning av hjärt- och lungsjukdom på individnivå, samt att kunna sätta in korrekt och skräddar-sydd behandling.


Surfplatta hjälper personer med hjärtsviktViktigt En våg och en surfplatta kan ge hjärtsviktspa-tienter bättre livskvalitet och färre sjukhusdygn. Det visar en svensk studie som har utvärde-rat det digitala hjälpsystemet Optilogg.

I surfplattan som patienten får finns en app som ger information om sjukdomen och handfasta livsstilsråd. När patienten ställer sig på vågen förs vikten automatiskt över

till surfplattan och om det har skett en viktuppgång signalerar appen när det kan vara aktuellt att öka den vätskedrivande läkemedelsbehandlingen, efter läkares ordination.

I studien jämfördes en grupp patienter som fått Optilogg med sig hem vid utskrivning från sjukhus med en grupp som fått sedvanlig information om sin hjärtsvikt. Efter tre månader kunde forskarna konstatera att

patienterna som hade fått med sig det digitala hjälpsystemet hem var mycket bättre på egenvård än kontrollgruppen. De skattade även sin livskvalitet högre och hade färre vårddygn relaterade till hjärtsvikt – i ge-nomsnitt 1,3 dygn jämfört med 3,5 i kontrollgruppen.

Hägglund et al: Patient-centred home-based management of heart failure.

ILLU

ST

RA

TIO

N:

CE

CIL

IA H

EIK

KIL

Ä


400 000personer

i Sverige har diabetes

Källa: Hjärt-Lungfonden:

Hjärtrapporten 2015

Nytt banbrytande läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom

SMS-LIVRÄDDARE GÖR NYTTAStudie I Sverige har omkring tre miljoner människor utbil-dats i hjärt-lungräddning, HLR. 2012 infördes ett system med sms-livräddare i Stockholm, som innebär att personer med utbildningen frivilligt anmält sitt mobilnummer. När SOS Alarm får larm om ett hjärt-stopp, positionerar och larmar operatören någon av de cirka 10 000 sms-livräddare som kan finnas i närheten. Den larmade kan snabbt ta sig till platsen och inleda HLR.Nu har systemet utvärderats i en studie som visar att an-delen med plötsligt hjärtstopp som fick HLR före ambulan-sens, räddningstjänstens eller polisen ankomst ökade med nästan 30 procent under två år.Nytt för livräddarna är att de via GPS-teknik får information om närmast tillgängliga publika hjärtstartare. Flera landsting respektive nordiska länder förväntas snart implementera systemet med sms-livräddare.

Hasselqvist et al: Early Cardiopulmonary Resus-citation in Out-of-Hospital Cardiac Arrest samt Ringh et al: Mobile-Phone Dispatch of Laypersons for CPR in Out-of-Hospital Cardiac Arrest.

Hoppfullt Personer med diabetes löper två till tre gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärl sjukdom än andra. Nu visar en banbrytande internationell studie att ett nytt läkemedel minskar risken för sjukdom i hjärta och kärl hos diabetes-sjuka.

Studien omfattar mer än 7 000 personer där en grupp fick standardbehandling för att sänka blodsocker, blodtryck och kolesterol plus det aktuella

diabetesläkemedlet. En annan grupp fick standardbehandling plus placebo. Patienterna följ-des sedan upp i drygt tre år.

Resultaten visar att 3,7 pro cent av patienterna som fick behandling med läkemedlet dog av hjärt-kärlsjukdom under uppföljningstiden. Motsvarande siffra för placebogruppen var 5,9 procent. Dessutom var det färre i den behandlade gruppen som behövde söka sjukhusvård på grund av hjärtsvikt jämfört

med placebogruppen.− Det här är ett paradigm-

skifte, en helt ny värld av möjlig-heter öppnar sig nu. Inget annat blodsockersänkande läkemedel har lyckats visa en minskad risk för hjärt-kärlhändelser på 15–20 år, säger Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska institu-tet, till Dagens Medicin.

Zinman et al: Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Type 2 Diabetes.

Stroke: AKUT-testet är välkäntPanelen svarar I den senaste givarpanelen fanns frågor om bland annat AKUT-testet vid stroke och hur många som känner till det. Hela 85 procent svarar att de gör det. Det är en glädjande hög andel.

Givarpanelen är en internetbaserad panel som består av Hjärt-Lungfondens givare. Det är frivilligt att vara med och självklart helt anonymt. Medlemmar i panelen får en enkät med frågor via e-post cirka fem gånger per år. Frågorna handlar

om givande, forskning och hjärt-lungsjukdom. Välkommen att anmäla dig!

Allt du behöver göra är att skicka ett mejl med ditt namn, din e-postadress och din adress till [email protected]

VÄLKOMMEN I GIVARPANELEN

JA85,1 %

VET EJ2,9 %

AKUT är en förkortning för viktiga symptom och faktorer vid misstänkt stroke: A nsiktet. Kan personen le och

visa tänderna? K roppsdel. Kan personen lyfta

armarna och hålla dem i 10 sekunder?

U ttal. Kan personen upprepa en enkel mening som ”Det är vackert väder i dag?”

Tid. Varje sekund är dyrbar.

Om ena mungipan hänger, ena armen faller ner eller uttalet är sluddrigt: Ring 112 direkt!

Läs mer på:hjart-lungfonden.se/stroke


NEJ11,9 %


Premiär för sladdlös pacemakerTrasselfritt Akademiska

sjukhuset i Uppsala och

Aarhus universitetssjukhus

i Danmark är först i Norden

med att införa en helt ny

sladdlös pacemakerteknik.

Den nya pacemakern är tio

gånger dyrare än en traditio-

nell pacemaker, men

infektions risken är lägre och

problemet med trasslande

kablar är löst.

Den lilla pacemakern är

stor som en femkrona, väger

två gram och innehåller både

dator och ett batteri med en

livslängd på mellan 10 och 15

år. En traditionell pacemaker

opereras in under vänster

nyckelben. En tunn sladd

läggs sedan via ett blodkärl

till hjärtat, där den fästs i

hjärtmuskeln. Den nya pace-

makern däremot placeras

direkt i hjärtat via en kateter

som förs upp från ljumsken.

Tack vare den sladdlösa tek-

niken slipper patienten de

komplikationer som kan upp-

stå i samband med att de tun-

na sladdarna lossnar eller går

sönder och måste bytas ut.

– Vi tar bort och byter ut

cirka hundra pacemaker-

sladdar per år. De som har

mest att vinna på den nya

tekniken är högriskpatienter,

det vill säga de som har haft

infektion, krånglande slad-

dar eller lokala besvär kring

sin pacemakerdosa, säger

hjärtspecialisten David

Mörtsell på Akademiska

sjukhuset.

Målgruppen för den nya

pacemakertekniken är

patienter vars ena hjärt-

kammare behöver stimule-

ras. Av de 6 700 personer i

Sverige som ifjol fick en

pacemaker inopererad hade

18 procent, cirka 1 200 per-

soner, behov av en sladdlös

variant. Men teknik-

utvecklingen går snabbt

framåt och hjärt specialister

på Akademiska sjukhuset

räknar med att även patien-

ter med mer komplexa rytm-

rubbningar på sikt kan kom-

ma ifråga för den nya

tekniken.

FOTO

: E

LIS

AB

ET

H T

YSK

/ A

KA

DE

MIS

KA

SJU

KH

US

ET

De som har mest att vinna på den nya tekniken är högriskpatienter.”David Mörtsell

Lev 10 Forskning för hälsa

som du vill,

Beskedet om högt blodtryck blev en överraskning

för Bengt Östbring. När läkaren frågade om han

hade haft en hjärtinfarkt blev han helt ställd. Tjugo år

senare är han en aktiv pensionär som tar hand om sig.

TEXT LARS ÖSTERLIND FOTO NILS BERGENDAL

men sänk tempot11Forskning för hälsa


Den gula, eldrivna lådmopeden låter

överansträngd när brevbäraren viner

förbi. I övrigt är det tyst och lugnt,

trots att de tegelröda trevåningshusen

bara ligger några hundra meter från

centralstationen och Lunds citykärna.

– Det är ett attraktivt område, nära till stan och

till stationen. Lägenheten är lagom stor och så

har vi en liten terrass. Här trivs vi bra, säger Bengt

Östbring, när vi har satt oss vid köksbordet och får

smaka på hans favoritte med hallonsmak.

Bengt Östbring är pensionär sedan sju år tillbaka.

Det var för 20 år sedan, vid den årliga kontrollen

på företagshälsan, som hans höga blodtryck

upptäcktes. Han var då 53 år, verksam som arbets-

förmedlare i Lund, aktiv löpare och golfare på

fritiden. Mätningen visade ett blodtryck på 180/90

mmHg. Bengt Östbring remitterades direkt till en

hjärtspecialist som genomförde en undersökning

där bland annat EKG och blodprover togs.

– När läkaren sedan ringde upp mig frågade

han om jag hade haft en hjärtinfarkt. Jag blev helt

ställd. Jag tvivlade på att jag hade haft någon, det

var i alla fall inget jag hade märkt, men en kurva på

EKG-remsan såg konstig ut.

Läkaren satte in blodtryckssänkande medicin

med detsamma, ett läkemedel som han har tagit

sedan dess. Behandlingen är livslång och den

första försiktiga dosen har gradvis ökats med åren.

– Det höga blodtrycket går inte att få bort, men

med tabletterna mår jag hur bra som helst och jag

har aldrig haft några biverkningar, förklarar han.

Precis som för många patienter med högt blod-

tryck har Bengt Östbring aldrig fått en förklaring

till varför han har drabbats. Vad som orsakar högt

blodtryck är inte helt klarlagt. Ärftlighet anses

spela roll, vilket stämmer för honom, vars mor

hade högt blodtryck men ändå blev 97 år gammal.

Bengt Östbring tycker att han levde ett rätt

normalt liv när det höga blodtrycket upptäcktes.

Hans lite vildare dagar i ungdomen som rallyförare

och fotbollsspelare i Lunds BK var över sedan

länge. Han hade inte rökt en cigarett på tio år. De

tre barnen Mikael, Magnus och Malin var utflugna.

Hustrun Britt och han hade året innan köpt

sommarhus i Höllviken och var aktiva på fritiden

med att spela golf. Han löptränade dessutom en

hel del och deltog gärna i alla millopp i regionen.

– Jag var i god form och gav verkligen allt, till

hundratio procent. Exempelvis när jag sprang

Yddingen runt, ett lopp på tolv kilometer.

På jobbet var det dock hög press med stora

o rganisationsförändringar och höga prestations-

krav. Just det där med att alltid ge allt var något

som läkaren tog upp med Bengt Östbring när det

höga blodtrycket hade konstaterats. Läkarens ord

fick honom att tänka till.

– Han sa att jag inte skulle låta mig hindras av

högt blodtryck, men att jag skulle sänka tempot

till 75 procent. Jag förstod precis vad han menade.

Så jag tränade mindre, sprang långsammare och

bytte arbetsställe till mindre arbetsförmedlingar

för att få ner pressen på jobbet. Förutom att sänka

tempot och att ta min medicin lever jag i stort sett

som förut. Det går inte att dagligen tänka på att

man har högt blodtryck, säger han.

Fast högt blodtryck och vad det kan leda till blir

han ändå påmind om, varje dag. Hans jämnåriga

hustru Britt Östbring har nämligen drabbats av

två hjärtinfarkter och en lungemboli, där det sist-

nämnda innebär blodpropp i lungan.

Innan hon pensionerade sig för fem år sedan

arbetade hon som sjuksköterska inom onkologi

vid Lunds lasarett. En vår för 15 år sedan fick hon

sin första hjärtinfarkt.

– Vi hade personalfest och tävlade bland annat

i väggklättring och jag skulle ju så högt upp som

möjligt förstås. När jag kom ned kände jag mig

tung i bröstet. På hemvägen berättade jag för en

kollega hur jag kände mig, och hon körde mig till

akuten där hjärtinfarkt konstaterades. Jag låg inne

en vecka, förklarar Britt Östbring.

Hon tror själv att hjärtinfarkten utlöstes av

stress, vilket även var det troliga skälet till hennes

andra infarkt. När paret Östbring var på besök

hos äldste sonen i Stockholm föll Britt så olyckligt

under en promenad att hon skadade en tand och

höger sida av ansiktet.

Det höga blodtrycket går inte att få bort, men med tabletterna mår jag hur bra som helst.” Bengt Östbring


PersonligtNamn: Bengt ÖstbringÅlder: 73 årYrke: Före detta arbets- förmedlareFamilj: Hustrun Britt, vuxna barnen Mikael, Magnus och Malin samt sju barnbarn.Bor: LundFritidsintressen: Golf och resor. Åker gärna till äldste sonens lägenhet i Nice och på en månadslång golfresa till Portugal.


– Jag blev uppstressad av själva händelsen,

kände ett tryck över bröstet och fick ont i hjärtat,

säger hon.

Paret åkte till Södersjukhuset där EKG och prov-

tagning visade på en infarkt. Britt Östbring fick

åka ambulans till Danderyd för vidare vård.

I dag tar även Britt Östbring medicin för sitt

höga blodtryck. De har en blodtrycksmaskin

hemma som de använder då och då. En gång om

året går de till sin husläkare på vårdcentralen.

Kosten har de inte ändrat särskilt mycket på. Paret

har alltid ätit ”smal mat” med mycket grönsaker,

inte för mycket fett och sällan något sött.

Bengt Östbring har bytt löpträningen mot ett

par gympass per vecka dit han och hustrun går

tillsammans. Tiden som fotbollsspelare i Lunds

BK har satt sina spår. Knäna är utslitna, som för så

många andra som tränat fotboll.

– Jag mår bra av att röra på mig, att inte sitta still

för mycket. Jag gick precis en timslång promenad

med min svåger som är på besök från Gotland.

Det stora intresset nu är golfen. Snart är det dags

att ge sig av till Portugal igen, för fjärde gången.

– Golf ger lagom motion, det är helt perfekt för

oss. Under fyra och en halv vecka hinner vi spela

15 rundor, säger Bengt Östbring nöjt.

BlodtrycketEn skrift om högt och lågt blodtryck

01_omslag_blodtryck_2015.indd 1

BESTÄLL SKRIFTEN OM BLODTRYCK UTAN KOSTNAD

Läs mer om blodtryck i Hjärt-Lungfondens skrift Blodtrycket. Beställ den utan kostnad med talongen längst bak i tidningen. Den finns även som pdf eller att beställa på www.hjart-lungfonden.se/skrifter

TACK! Som månadsgivare hjälper du aktivt till med den forskning som Hjärt-Lungfonden finansierar. I Sve-rige lever 1,8 miljoner människor med sjuk-domar i hjärta och kärl. 1,5 miljoner människor har sjukdomar i luft- vägarna. Utan dig, ingen forskning.

Sänkt blodtryck räddar liv, men dagens mediciner hjälper inte alla. Därför behövs mer forskning och nya förebyggande och blodtryckssänkande läkemedel som hindrar att människor drabbas av stroke och hjärtinfarkt.

OLLE MELANDER ÄR professor i intern-

medicin vid Skånes universitets sjukhus

i Malmö. Varje vecka träffar han

patienter som har sökt sjukhusvård för

akuta problem i hjärta och kärl, men

den största delen av arbetstiden ägnar

han åt forskning. Målet för honom

och hans forskarteam är att upptäcka

nya mekanismer som kan förklara

hjärt-kärlsjukdom. Forskarna vill också

hitta nya ämnen, så kallade markörer,

i blodet för att kunna identifiera vem

som kommer att drabbas.

– Upptäcker vi orsaken kan vi också

hitta behandlingar som rättar till de fel

i systemet som orsakar högt blodtryck

och leder till sjukdom i hjärta och kärl,

säger Olle Melander.

Högt blodtryck, även

kallat hypertoni, är en

av de starkaste och mest

välkända riskfaktorerna

för stroke och hjärtinfarkt.

Om man ser hur många liv

som tas globalt – inte bara

i västvärlden – är högt blodtryck den

största riskfaktorn.

– Högt blodtryck tar fler liv än fetma

och diabetes tillsammans och även

fler än undernäring, hiv och andra

infektioner. Ingen kan i dag på molekyl-

nivå förklara exakt vad som händer.

Men vi vet att ett högt blodtryck

påskyndar plackbildning som orsakar

åderförfettningen av kärlen, vilket i sin

tur orsakar sjukdom i hjärta och kärl,

förklarar Olle Melander.

I Sverige drabbas varje år ungefär

Effektivare Forskningens mål

Professor Olle

MelanderFO

TO

: A

DA

M H

AG

LUN

D

BENGTS RÅD TILL DIG SOM HAR HÖGT BLODTRYCK

Lev som vanligt. Låt dig inte begränsas av att du har högt blodtryck, men sänk tempot. Ta den medicin som du blir förskriven. Rör gärna på dig, man mår bra av rörelse.

Stöd forskningen om blodtryckINSAMLING PÅGÅR

medel mot högt blodtryckHur vet jag att jag har

högt blodtryck? Högt blodtryck (hypertoni)

smyger sig oftast på och ger vanligen inga symptom förrän

efter lång tid. Därför är det viktigt för alla över 50 år att kontrollera

blodtrycket en gång per år.

Varför har jag högt blodtryck?

Mellan 30 och 60 procent av blodtrycksvariationen i befolkningen

bestäms av ärftliga anlag medan resten beror på övervikt, stress,

matvanor, högt saltintag och hög alkohol konsumtion.

Vad är det som mäts? Blodtrycket anges i två siffror, till

exempel 120 över 80. Den första siff-ran är övertrycket, som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet. Den andra är undertrycket, som visar när hjärtat slappnar av

och fylls med nytt blod.

blHur ser ett normalt blodtryck ut?

Ett vanligt övertryck ligger på omkring 110–130 mmHg. Ett vanligt undertryck är 80 mmHg. Vad som räknas som normalt blodtryck kan variera under dygnet, från person

till person och i olika åldrar.

Vad säger siffrorna? Blodtrycket mäts i millimeter

kvicksilver (mmHg). Övertrycket kan avslöja graden av åderförfett-ning och anses vara den viktigaste markören vid blodtrycksmätning. Ju stelare blodkärlsväggarna är,

desto högre är övertrycket.

ILLU

ST

RA

TIO

N:

IST

OC

K

30 000 personer av stroke och lika

många av hjärt infarkt. Sedan i början

av 1980-talet finns en bred och förebyg-

gande behandling i form av kolesterol-

och blodtryckssänkande mediciner.

Effekt en syns i att antalet hjärtinfarkter

inträffar vid högre ålder än för tio år

sedan. För stroke är statistiken inte lika

positiv.

– Vi vet att risken för stroke minskar

med 70 procent om övertrycket sänks

med 20 mmHg och undertrycket med

10 mmHg. De läkemedel som står till

buds hjälper inte alla. Alltså behövs nya

läkemedel så att blodtrycket kan sänkas

till normala nivåer hos fler.

Många patienter svarar inte på

dagens blodkärlsvidgande eller

saltutdrivande läkemedel. De här läke-

medelsgrupperna får inte blodtrycket

att sjunka och gör således ingen nytta

för dessa patienter. Därför är det extra

viktigt att hitta nya behandlingar

som har effekt för alla. Den genetiska

bakgrunden till högt blodtryck är i dag

kartlagd tack vare forskningen. Under

de senaste tio åren har runt 50 risk-

gener identifierats.

– Genfynden öppnar för helt nya möj-

ligheter att utveckla behandlingar som

är bättre än dem vi har i dag. Genom

dessa fynd har vi lärt oss mer om fysio-

login bakom högt blodtryck än vad som

någonsin har varit känt tidigare. Men

det är fortfarande en bra bit kvar till

målet, som är mer skräddarsydd vård

och en behandling bättre anpassad till

den enskilda individen.

LÄKEMEDEL ÄR INTE det enda sättet att

sänka blodtrycket. För vissa personer

kan det räcka med livsstilsförändringar

för att komma ner på normala nivåer,

såsom att sluta röka, gå ner i vikt,

motionera och dra ner på saltintaget.

För många är en kombination av

ändrad livsstil och läkemedel det bästa

receptet.

– Men, konstaterar Olle Melander,

ungefär hälften av dem som har fått

förskriven blodtryckssänkande medicin

hämtar inte ut den på apoteket och tar

den alltså inte.

En anledning kan vara att alla som

har högt blodtryck faktiskt inte känner

sig särskilt sjuka. Symptomen kan

vara näst intill obefintliga eller diffusa,

såsom huvudvärk och trötthet, vilket

också gör att många inte är medvetna

om att de faktiskt har ett högt blod-

tryck. Alltså, säger han, måste vi bli

bättre på att fånga upp personer med

högt blodtryck, och dessutom få dem

att göra något åt problemet.

– En annan utmaning är att få dem

som ser blodtrycket gå ner efter ett

par månaders behandling att fortsätta

ta sin medicin. Högt blodtryck är en

kronisk riskfaktor och den som svarar

på medicinen bör äta den livet ut. Det

kan vara svårt för många att acceptera,

även om det är bästa försäkringen mot

en framtida stroke eller hjärtinfarkt.

TEXT SUSANNA LINDGREN

LILLABLODTRYCKSSKOLAN



Tillsammans i nöd och lust

Närstående – stödet i vardagen

Anders och Sanna Brodin

träffades redan som barn

i Linköping på 1950-talet.

Kanske hade de ett gott öga

till varandra redan då, men livet kom

emellan. 1997 upptäckte barndomsvän-

nerna att slumpen gjort dem till gran-

nar. Ett skärsår i en tumme ledde till en

middag som tack för ”omplåstringen”

och nästan sedan dess har de levt ihop.

Tillsammans hade de sex barn med sig

i boet. De är nu vuxna och har gett paret

16 barnbarn och ett barnbarnsbarn.

– Det är jätteroligt med en stor familj,

men det kräver planering och julen blir

lite av en katastrof, säger de och skrattar.

Anders och Sanna är ett par som

fyller i varandras meningar. Kärleken

mellan dem både känns och syns

i det trivsamma vardagsrummet i

Åtvidaberg. Ändå har de haft mer än sin

beskärda del av utmaningar.

I september 2003 föll Anders ihop

När Anders Brodin vaknade ur koman efter en hjärnblödning kände han hustrun Sannas hand på sin. Hon lutade sig mot honom och sade: Vi ska klara detta tillsammans. Nu hjälper hon sin man på heltid.

TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO PRIVAT

och fördes snabbt till sjukhus där

läkarna konstaterade en hjärtinfarkt.

Trots goda vanor fick han en stroke

två år senare. 2012 kom nästa stroke, i

februari 2014 ytterligare en. Åtta måna-

der senare stannade hjärtat och Anders

fick en stor hjärnblödning. En vecka i

koma följdes av nästan två månader på

universitetssjukhuset i Linköping.

Sedan dess är det Sanna som hjälper

honom med allt från hygien till träning.

Det är viktigt med rutiner men ingen

dag är den andra lik. Allt beror på hur

hjärntrött Anders är. Två dagar i veckan

åker de till universitetssjukhuset i

Linköping för arbetsträning och sjuk-

gymnastik.

– Anders är känslig för stress och för-

ändringar. Han kan inte lämnas ensam,

för hjärnan hittar på saker som kroppen

inte klarar av. På natten behöver han

hjälp att vända sig. Detta är ett dygnet-

runt-jobb, säger Sanna lugnt.

Sanna har arbetat nästan hela sitt

yrkesliv inom vården. Men det är en sak

att ta hand om en patient och något helt

annat att ta hand om sin man.

– Det är viktigt att inte ”bli sjukdo-

men”. Jag är i första hand Anders fru.

För mig är det otänkbart att överlämna

vården av Anders till någon annan och

jag vet att han hade gjort detsamma för

mig. Sedan får man vara ledsen, men

man får vara glad också. Livet går inte i

repris och det gäller att ta vara på tiden.

Sanna och Anders Brodin hoppas att

andra i en liknande situation vågar välja

som de har gjort.

– Jag tror att många är rädda att göra

fel och skada den man vill hjälpa. Men

vi har lärt oss under resan och nu fung-

erar det smidigt, säger Anders.

Sanna ler och avslutar hans mening:

– Vi har kommit varandra närmare

tack vare det vi har upplevt och klarat

av tillsammans.

Vill du berätta om hur det är att vara närstående till någon som är sjuk? Din berättelse kan bli ett stöd för andra.

Skicka ett mejl till [email protected]

Paret Brodin innan Anders insjuknande

i stroke.

ETT GOTT RÅD Paret Brodin har upplevt hur gamla vänner slutar höra av sig, men de tror att många helt enkelt är osäkra på vad de ska säga och hur de ska bete sig. För Anders Brodin är lösningen enkel. – Var den vän du själv vill ha om du blir sjuk.


Gör så här: Lös krysset och skicka in lösningen senast den 16 mars.

E-post: Mejla lösenordet i de blåtonade rutorna till [email protected] Kom ihåg att ange ditt namn, din postadress, ditt telefonnummer och din e-post-adress.

Vykort: Skriv lösenordet på ett vykort, komplettera med ditt namn och dina adressuppgifter och skicka till: Hjärt-Lungfondenkrysset, Appelberg, Box 7344, 103 90 Stockholm

Lös Hjärt-Lungfondenkrysset! Vinn Hjärtat, en bok som har skrivits av några av Sveriges främsta hjärtspecialister, forskare och läkare.

Boken beskriver olika hjärtsjuk domar,

hur de uppstår och deras behandling.

KO

RS

OR

D:

MA

RIE

PE

TE

RS

SO

N- E

NG

NE

L

FOT

O:

IST

OC

KP

HO

TO

Lösenordet i förra krysset var ”Friska tag på hög nivå” och vinnarna är: Nils-Gunnar Oldman, Umeå, Karin Almqvist, Hässelby, Solbritt Hermansson, Örebro, Rune Dahlqvist, Jönköping, Inger Hogebrandt, Nacka, Carina Kristiansson, Falkenberg, Ingbritt Pålsson, Kävlinge, Eva Fredricson Sjögren, Västerås, Albert Karlsson, Nossebro, Jan Johansson, Lomma, Brita Vålemar, Karlstad, Juris Breikss, Hägersten, Arne Karlsson, Brastad och Katarina Eriksson, Ulrika.

Grattis!


Lägre blodtryck är alltid bättre

Högt blodtryck skördar många liv – både i Sverige och globalt. Professor Johan Sundströms forskning visar att behandling

gör nytta, även för de med lätt förhöjt blodtryck.TEXT OCH FOTO SVEN MAGNUSSON


DET STÅR EN GAMMAL gitarr i ett hörn och det

ligger en cykelhjälm på skrivbordet hos professor

Johan Sundström i Uppsala. Han är fokuserad på

sin forskning om värdet av att sänka blodtryck

men kopplingen till musik och extremidrott är

tydlig i hans sätt att tänka:

– Jag är en dopaminsökare. Jag vill vara när-

varande och fullständigt skärpt i stunden, säger

han. Den känslan finns i extremsporter som jag

gillar; windsurfing, klättring ... Den finns när jag

improviserar med saxofonen i vårt jazzband, men

kicken och den totala närvaron finns också inom

akutsjukvården.

Johan Sundström och hans värnpliktskompisar

blev friställda från Svea livgarde ett halvår för

tidigt i början på 1990-talet och det var bara

läkarlinjen som hade intagning på våren när han

plötsligt fick tid över:

– Jag tänkte plugga till ingenjör, men beslöt att

satsa ett halvår på läkarlinjen för att testa.

JOHAN SUNDSTRÖM FÅNGADES av den medicinska

världen och blev kvar som läkarstudent i Uppsala

och efter studierna som doktorand på övervikts-

enheten på Akademiska sjukhuset. Det var här

han mötte patientgrupper med svår diabetes, höga

blodfettvärden och hjärtproblem. Och det var här

han insåg vilken vital kroppsfunktion blodtrycket

är för vår överlevnad.

– Jag såg vilken enorm skada ett förhöjt blod-

tryck innebär, det var en fascinerande insikt.

Hans arbetsrum på Akademiska sjukhuset ligger

högst upp i samma hus som hjärtkliniken där han

också är kliniskt verksam, parallellt med sin blod-

trycksforskning. Strax utanför fönstret, bakom

slottet, ligger stadens gamla kyrkogård.

– Skulle vi räkna gravstenarna där borta ligger

högt blodtryck bakom de flesta dödsfallen, säger

han. Det är den viktigaste riskfaktorn i hela värl-

den, det visar globala undersökningar.

Forskarna väger samman vanliga och farliga

riskfaktorer:

– Det är visserligen farligare att hoppa ut ur

ett flygplan utan fallskärm, men det är ju inte så

vanligt…

Men vad är då ett normalt blodtryck? Av tradition

kallas blodtrycket normalt när övertrycket är upp

till 140 mmHg och undertrycket upp till 90 mmHg.

– Jag trodde länge att vi hade en U-formad kurva

där högt tryck var farligt men där lågt tryck också

Jag såg vilken enorm skada ett förhöjt blodtryck innebär.”

PersonligtNamn: Johan SundströmTitel: Professor i epidemiologi, specialistläkare på kardiologklinikenArbetsplats: Akademiska sjuk-huset, UppsalaFamilj: Gift, tre barnIntressen utanför arbetet: Spelar saxofon i storband, jazz och funk. Tele-marksskidåkning och segling bland mycket annat.Betydelsen av stöd från Hjärt- Lungfonden: Oerhört viktigt, egentligen helt avgörande för mig. Jag fick möjlighet att åka utomlands och lära mig meto-der och att bygga upp min forskning.

var farligt och att det fanns ett mellanting som var

optimalt, säger han.

Han letade länge efter det optimala blodtrycket,

men i dag har han tänkt om. Och han vågar

utmana en stor del av forskarvärlden. Dels genom

att själv ändra åsikt, dels genom att gå emot den

gängse behandlingsnormen:

– Många forskare är paradigmväktare, säger han.

De är förälskade i sina svar men glömmer att det är

frågan som är väsentlig. Och de känner sig hotade

om vi nu – som jag förespråkar – byter perspektiv.

Hellre än att stirra sig blind på gränsvärden för

enstaka riskfaktorer vill han titta på den samman-

lagda bördan av riskmarkörer hos varje individ;

ålder, kön, rökning, diabetes, kolesterolvärde,

ärftlighet och tidigare hjärtsjukdom.

JOHAN SUNDSTRÖM OCH hans kollegor visade

nyligen att antalet stroke och dödsfall minskade

i en grupp av 15 000 personer med lätt förhöjt

blodtryck (övertryck mellan 140 och 159 mmHg,

undertryck mellan 90 och 99 mmHg).

– Blodtryckssänkande behandling ger samma

riskminskning för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt

och hjärt-kärldöd oavsett vilket blodtryck man har,

säger han och fortsätter:

– Vi måste se hela patienten. Räkna ut den sam-

manlagda risken för en hjärt-kärlsjukdom och inte

bara mäta blodtrycket eller kolesterolet. Lägre

blodtryck är alltid bättre.

Just nu samlar han 5 000 deltagare i Uppsala

till den stora SCAPIS-studien där totalt 30 000

personer ska ingå. Forskargruppen ska bland

annat mäta blodtrycket under 24 timmar på

varje person. Man noterar andningsuppehåll och

snarkningar nattetid, ser på hjärtstorlek, letar efter

riskmarkörer för kommande hjärt- eller lungsjuk-

domar. Den epidemiologiska metoden innebär att

Johan Sundström och hans kollegor över landet

kartlägger och beskriver utbredning och speciella

mönster i befolkningen för att hitta samband och

se vem som drabbas.

– Med hjälp av SCAPIS-studien kommer vi att

lära oss att bättre förutspå vem som ligger i risk-

zonen för till exempel en stroke eller hjärtinfarkt.

Utan att använda kristallkula kan vi då sätta in

förebyggande behandling hos rätt individer, säger

han.



”Allt jag upplever nu

är en bonus”

Ett nytt hjärta har gett näringslivsnestorn

Håkan Mogren det han kallar ett extra liv. Han är

tacksam för tiden och tar noga vara på den.

TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO THRON ULLBERG

Håkan Mogren, en av Näringslivssveri-

ges ledare sedan 1970-talet, lever med

nytt hjärta. Den röda tråden i allt han

berättar är glädje och inte sjukdom.

Länge märktes den knappt, den ärftliga

hjärtsjukdom som Håkan Mogren levt med sedan

barndomen. Han har också varit noga med att inte

bli en synonym med den diagnos han fick som

vuxen. För detta är en man med stark integritet

och lika stark vilja.

– Det har varit viktigt för mig att bli sedd som

personen Håkan och inte som en sjukdom. När jag

fick diagnosen kände jag mest att det var bra med

en förklaring, men för övrigt betydde den inte så

mycket för mig.

”Förklaringen” handlar delvis om kanske det

enda Håkan Mogren inte riktigt har klarat men

som han trots allt har velat; som skolpojke kunde

han inte springa fort. Kroppen var inte med på

noterna. Diagnosen hypertrofisk kardiomyopati

ställdes först när Håkan Mogren var 32 år och

blev koncernchef för Marabou och en av tidernas

yngste börs-vd:ar. Elva år senare blev han vd och

koncernchef för Astra. Livet rusade fram och

karriären gick spikrakt uppåt. Bland annat med

styrelseuppdrag i Investor, Stora, Norsk Hydro

och som ordförande för flera organisationer.

Håkan Mogren hymlar inte med att han har levt

”helt galet” givet sin diagnos; lite sömn, mycket

stress, många resor och inte så noga med kosten

alla gånger. Men ögonen glittrar när han berättar

om glädjen.

– Min drivkraft har varit en enorm arbetsglädje

och jag kan räkna mina yrkesmässiga pest- och

pinadagar på ena handens fingrar. Och så älskar

jag att ha med människor att göra. Min sjukdom

har aldrig begränsat min prestationsförmåga eller

mitt tempo.

DET TIDIGA 00-TALET blev ändå en prövningens

tid. Med tilltagande hjärtsvikt började hjärtat slå

extraslag, orken blev allt sämre och han fick vätska

i lungorna. En pacemaker stabiliserade läget och

en tid senare väckte Håkan Mogrens läkare tanken

på ett nytt hjärta. Under den här tiden förlorade

han också sin första hustru.

Den 2 augusti 2009 ringde telefonen. Det var

söndagkväll, det var semestertider och ett hjärta

var på väg till Karolinska sjukhuset i Solna. Någon

timme senare var Håkan Mogren på sjukhuset.

– När telefonen ringde kände jag väldigt starkt

att ”jäklar, nu har jag chansen att klara detta och

gå vidare med mitt liv.” Jag blev både rörd och

berörd. När jag kom till sjukhuset väntade teamet


Håkan Mogren är tack-sam för forskningens framsteg:– Det är fantastiskt att man kan byta hjärta. Men det är också en stor utmaning att hålla patienten vid liv fram till hjärtbytet, och efteråt väntar livslång medi-cinering som hindrar kroppen från att stöta bort det transplanterade organet. Allt detta är resultatet av avancerad forskning.


med kirurger, narkosläkare och sjuksköterskor.

Klädda i fritidskläder hade de alla ryckt in för min

skull. Det var gripande.

Håkan Mogren var aldrig rädd. Vare sig

under väntan på ett hjärta eller när han låg på

operationsbordet och väntade på narkosens

mörker.

– Som det var då kunde jag fortsätta må så dåligt

som jag gjorde och leva två månader till. Eller så

kunde jag få ett nytt liv. Det var aldrig ett svårt val.

Det blev ett nytt liv men det tog ett år av

sjukgymnastik innan det tog riktig fart. Sedan

dess njuter Håkan Mogren av sitt ”extra liv”.

– Jag umgås mycket med dem som står mig nära.

Kort om hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati innebär att hjärtmuskeln eller väggen mellan kamrarna är förtjockad. Det kan leda till förträngningar i höger eller vänster kammare som gör att hjärtat får svårt att pumpa ut blodet ur kammaren. Symptomen är andfåddhet, hjärtklappning och/eller yrsel eller svimning vid fysisk ansträngning.

Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till plötsligt hjärtstopp hos barn och ungdomar och risken att drabbas är störst strax före och i början av puberteten. I allmänhet behandlas sjukdomen med läkemedel som minskar risken för allvarliga symptom och gör att vidare förtjockning av hjärt-muskeln går långsammare.

Om förträngningarna i kamrarnas utflöden blir uttalade kan operation bli nödvändig. Hypertrofisk kardiomyopati är nästan alltid en ärftlig sjukdom men den kan vara dold i släkten under lång tid eftersom de lindriga fallen aldrig blir upptäckta.

KÄLLA: HJÄRT-LUNGFONDEN

” Det har varit viktigt för mig att bli sedd som personen Håkan och inte som en sjukdom.”

Jag ägnar mig inte åt tjafs utan åt glädje. Allt jag

upplever nu är en bonus och det är ju så modernt

med bonusar, säger han och ler.

HÅKAN MOGREN ÄLSKAR KONST, musik och läser

gärna moderna franska romaner för ”att språket

är väldigt svårt”. Han är omgift med Agneta och

tacksam för hennes stöd. Håkan Mogren ångrar

ingenting.

– Nej, jag tror inte det. I mycket väsentligt har

livet blivit som jag hoppats. En sak har jag gjort nu

som jag kanske inte gjort annars – jag har inrättat

två stipendiefonder. En för duktiga kliniker och

en för elever som har gått ut Musikhögskolan.

Stipendierna går inte att söka utan jag letar själv

upp mottagarna. Det är intressant.

Nu tänker Håkan Mogren dra sig tillbaka.

Men det märks inte i kalendern där stiftelsen,

styrelseuppdrag, mentorskap och oasen i

Frankrike fyller sidorna. Ett liv av glädje kräver

också planering.

Läs mer i Hjärt-Lung- fondens skrift Hjärtsvikt. Beställ den i tryckt form eller ladda ner som pdf från www.hjart-lungfonden.se/skrifter

HjärtsviktEn skrift om försämrad pumpfunktion

SCAPIS – den unika kunskapsbanken

SCAPIS – forskarnas sambandscentral

Professor Carl Johan Östgren har en unik möjlighet att undersöka sambandet mellan diabetes typ 2 och plack i hjärta och pulsådror. Datainsamlingen i SCAPIS-studien gör detta möjligt.TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO FOLIO

SCAPIS-PROJEKTET, Swedish CArdio-

Pulmonary bioImage Study, kommer

att bli intressant för forskare världen

över på området hjärta, kärl och lunga.

Det stora urvalet på 30 000 kvinnor och

män, de avancerade undersöknings-

teknikerna och den enorma

datainsamlingen gör att

forskare som Carl Johan

Östgren, professor i allmän-

medicin vid Linköpings

universitet, kan få betydligt

djupare insikter i sin speci-

fika forskning. Hans studier

handlar om att kart lägga

vilka personer med diabetes typ 2 som

löper förhöjd risk att drabbas av sjuk-

dom i hjärta och kärl.

– Har man diabetes typ 2 är risken för

hjärtinfarkt eller stroke väsentligt höjd,

förklarar han.

Redan nu vet forskarna att 7 till

8 procent av de 30 000 frivilliga

studiedel tagarna har diabetes typ 2.

Bland dem har 6 till 7 procent redan fått

diagnosen, medan 1 procent är nyupp-

täckta fall. Det innebär att 300 personer

alltså inte vet om att de har diabetes

typ 2, men att de får en diagnos via

undersökningarna i SCAPIS.

Det intressanta med SCAPIS-studien

är att forskarna kan jämföra olika grup-

per av individer:

– Vi kan matcha de som har diabetes

typ 2 med en kontrollgrupp som inte

har diabetes, och jämföra förekomsten

av förkalkningar, eller plack som vi

kallar det, i pulsådror och hjärtats kärl

i bägge grupperna. Personer med

diabetes typ 2 har sannolikt mer plack,

säger Carl Johan Östgren.

Forskarna kan även belysa fler detalj-

frågor: Vilka skillnader finns? Vilken

typ av förkalkningar kan tydligast

förutsäga risken att insjukna i hjärt-

kärlsjukdom?

– Vi vet att plack i hjärtat ökar risken

för hjärtinfarkt. Finns de i halsens puls-

ådror ökar risken för stroke. Men har

personer med diabetes typ 2 farligare

plack? Det här är intressant kunskap

för att vi i slutänden ska kunna hitta

skräddarsydd behandling för dem som

är i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom.

GÅVOR DRIVER SCAPIS SCAPIS är en världsunik befolk-

ningsstudie som fullt utbyggd ska omfatta 30 000 personer. Syftet är att förhindra hjärt-lungsjukdom. SCAPIS finansieras framför allt genom gåvor från Hjärt-Lungfondens givare samt med betydande bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet och universitets-sjukhusen själva.

Hade det varit möjligt att göra de här

undersökningarna utan SCAPIS?

– Knappast. Möjligtvis i en blyg-

sammare skala. Nu har vi tillgång till

avancerade tekniker och ett komplett

batteri av människor, både kvinnor

och män, mellan 50 och 64 år. Inom

ett tioårsperspektiv kan vi troligtvis

se nya samband mellan diabetes typ 2

och sjukdom i hjärta och kärl. Då kan

vi också vässa behandlingen runt risk-

faktorer. Carl JohanÖstgren



JULKORT SOM RÄDDAR LIV Köp ett julkort och bidra till forskning

som räddar liv. Årets julkort från Hedlund-gruppen finns till försäljning från och med november i butikskedjorna Willys, Hemköp och Åhléns.

10 procent av julkortsförsäljningen går till Hjärt-Lungfonden. Sedan 2008 har Hedlundgruppen bidragit med drygt 1,3 miljoner kronor till forskningen.

GE ALDRIG UPP. Så står det

på de färgglada armbanden

som systrarna Sara och

Josefine Hellgren från

Avesta gör.

– Vi blev inspirerade till

budskapet av mammas

kämpaglöd att bli bättre,

säger Sara Hellgren.

I september 2013

drabbades Kristina Hellgren

av stroke. Hon blev förlamad

i kroppens hela högra sida.

I dag, två år senare, mår hon

relativt sett bra, och kämpar

på med sin rehabilitering.

Hon tränar på att gå och

att röra högerarmen. Talet

försvann

Ge aldrig upp

Egen insamling När mamma Kristina Hellgren drabbades av stroke startade döttrarna Sara, 21, och Josefine, 17, en egen insamling.

efter stroken men har nu

kommit tillbaka.

Ungefär ett år efter

Kristinas insjuknande satt

familjen och pratade om

cancer och de armband som

gjordes till stöd för cancer-

forskningen.

– Men ingen hade gjort

något liknande för stroke-

forskningen, så vi bestämde

oss för att ta kontakt med

Hjärt-Lungfonden, säger

Sara.

Systrarna fick tips av

Lotta Johansson på Hjärt-

Lungfonden om hur de

skulle gå till väga. De bollade

idéer, provade att göra ett

första armband, och sedan

körde de igång med att

sälja armband via en

Facebooksida.

Armbanden

kostar 100 kronor

styck och alla

intäkter från

försäljningen går till

Hjärt-Lungfondens

forskning om stroke.

Föräldrarna Hellgrens cykel-

butik sponsrar med material

till armbanden.

– Det första målet var

att sälja 50 armband och

vi trodde väl att bara nära

och kära skulle köpa och att

vi kanske skulle sälja 100

totalt, säger Josefine.

Nu har Sara och Josefine

fått ihop 56 000 kronor till

strokeforskningen, vilket

betyder att de har sålt hela

560 armband.

– Det känns jättebra, långt

över vår förväntan, så vi är

väldigt nöjda, säger Sara.

Hela familjen är engagerad

i att ”pärla armband” och

mamma Kristina är stolt

och rörd över döttrarnas

initiativ. Tjejerna har stängt

försäljningen via Facebook,

men säljer fortfarande

armband via föräldrarnas

cykelbutik och Hemköp i

Avesta.

– Det går att göra skillnad

bara man vill. Tycker man

att det saknas en insamling

är det bara att köra igång.

Man behöver inte vänta på

att någon annan gör det,

säger Sara Hellgren.

TEXT LARS ÖSTERLIND FOTO PRIVAT

a Vill du starta din egen insamling för forskningen? Gå in på www.hjart-lungfonden.se/egeninsamling

2015-08-28 14:40

att ö a öge a e . a et

försvann

s u e gå t

idéer, prov

första arm

körde d

sälja

Fac

k

s

in

fö

Hjär

forsknin


ALEXANDRA EDVALL är internationell

ekonom och business controller på

Hjärt-Lungfonden.

– Jag jobbar med budgetar,

prognoser och uppföljning av alla

våra intäkter och kostnader. Jag

stöttar också ledningsgruppen i olika

beslut kring vår ekonomi.

En viktig del i budgetarbetet är

att se till att alla administrativa

kostnader hålls nere. Enligt Svensk

Insamlingskontroll, som kontrol-

lerar alla så kallade 90-konton för

insamling, får de administrativa

kostnaderna, inklusive insamlings-

kostnaderna, vara högst 25 procent

av en organisations totala intäkter.

Det här följer Alexandra Edvall

mycket noggrant.

– Vi ligger alltid under 20 procent.

Jag tycker det är viktigt att vi hante-

rar givarnas pengar på bästa sätt.

Alexandra började arbeta på Hjärt-

Lungfonden för tre år sedan. Innan

dess jobbade hon på Röda Korset.

Vi på Hjärt-Lung fondenGåvorna går till rätt saker

– När jag var färdig med min utbild-

ning lockade inte den privata sektorn,

men jag kom på att den ideella sektorn

kunde vara ett alternativ. Jag gillar att

Hjärt-Lungfonden är en mindre orga-

nisation med bra ändamål och är stolt

över att arbeta här. Det är extra kul när

jag kan vara med och träffa givarna.

Ett projekt som Alexandra Edvall

hoppas mycket på är SCAPIS, Swedish

CArdioPulmonary bioImage Study.

– Studien känns spännande. Att

forskare ska bygga upp en kunskaps-

bank för att kunna förutsäga vem som

riskerar att bli sjuk i hjärt-kärlsjukdom

känns bra, inte minst med tanke på

mina egna barn. Jag vill naturligtvis inte

att de ska drabbas.

För ungefär fem år sedan gick

Alexandras svärfar bort efter en hjärt-

infarkt, 63 år gammal.

– Det var hemskt. Därför känns det

bra att veta att vi ger pengar till forsk-

ning som ska motverka att sådant sker.

TEXT LARS ÖSTERLIND FOTO TOBIAS OHLS

Alexandra EdvallFamilj: Man och två döttrar, 8 och 10 årBor: Lägenhet i Björkhagen söder om Stockholm, samt ett lantställe på VärmdöIntressen: Rida islandshäst, sjunga i kör, träna på gymMotto: Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

1,8 miljoner människor i Sverige lever med sjuk-dom i hjärta och kärl och 1,5 miljoner är lungsjuka. Tack vare forskningen kan allt fler liv räddas och du kan hjälpa till genom att stödja hjärt-, kärl- och lung-forskningen. Din gåva bidrar till framtidens julklapp – att dina nära och kära kan fira jul tillsammans även kommande jular.

På www.hjart-lungfonden.se/jul kan du skänka en gåva. Som tack får du ett julkort att skriva ut eller skicka digitalt. Även företag kan bidra till att allt fler får flera friska år. Alla gåvor, stora som små, är väl-

komna. Gåvorna belönas med ett ”tack-kit”, som bland annat innehåller ett gåvobevis och jul-

kort. För gåvor över 50 000 kronor får ditt företag en hjärtstartare.

JAG VILL GE – MEN HUR GÖR JAG? Som privatperson använder du plusgiro 90 91 92–7. Märk gåvan med ”Jul”.

Vill du hellre använda swish väljer du det belopp du vill ge och swishar till nummer 123 90 91 92 7.

Företag använder plusgiro 90 91 92–7 eller bankgiro 909–1927. Märk gåvan med ”Jul”.

Lotta Johansson på Hjärt-Lungfonden ger mer information. Kontakta henne via e-post: [email protected] eller telefon: 08-566 242 05.För mer information: www.hjart-lungfonden.se/jul Varmt tack för din julgåva!

Din julklapp gör skillnad111,1,1,1,1,1111 88888 mimimimimiiljljljonononononereereeererer mmmmänänänninininiskskssksksksks ororoo ii SSveveririgege llleveveveverererer mmmmmmmmedeededeeedededed sssssjujujujujuj kkkk--

dodododom m m m iiiii hjhjhjhhjhhjhh ärärärärtatattaaaaa ooooochchchcc kkkkärärärrrlllllll ocochh 1,1,55 mimiljljononerere äääärrrrrrr lulululullungngngngngngngsjsjsjjsjjukukuka.a.aaa TaTaTaTackckckkkk varrrrrre e ee fofofofoofff rsrsrsrsrsknknknknk ininnininingeggegegg nnnn kakakakannnn alalalalltltltlt flflflflerererer llllivivivivi räräräddddddddasasasasss ooooochchcccchc ddddddduuuuuukakakaannn hjälpapappappa tttttilililililllll gegeegegenononoooomm attatttt ststödödjaj hhhhjäjäjääääärtrtrtrtt-,-, kkkkärärärärl-l- oooochchchh llunununununnggg--fofofofoforssssrsrsrsrssskningegegegegen.n.nn.n DDDDDinninn ggggåvå a bibidrdrarar till frframamtitititidededed nsnsss juluulklklapappp––––– aatatataa tttttttt diddd nana nära ocoo hh käkäraa kkanann fifiraa julu ttilillslsammammamansns ääveveeen n kokokokokoommmmmmmmmmmanananandedeedee jjjjululuuu araarar. ...

PåPåPåPåP wwwwwwwwwwwww h.hhjja trttt l-lunungfg onndeden.n.se/jul kkkanananan dddddu u kkskkskskänäänä kkkaka en nnngågågågåggg vavavaaaa. SoSoSoommmmmm tackkk fårr dduu etett t jujulklkorort atatt t skskririvava uut tt elellelelerr rssksksksksss icciciccckaka ddigigitalala t.tt. ÄÄÄÄven föföreretatagg kakann bibidrdraa titillll aatttt aallllllt t fleflefl r rfåfåfåfååår rr flefleraraa ffriskka a årrrr.. AlAA laa ggåvåvoror, , ststts ororo aa sosomm smsmå,å, äär r rr väväll--

kokomnmnnaa. GGåvåvororrnanana bbellönönasasa mmeded eetttt ””tatackckk-k-kitit”,”, ssssomom bllblanand annaaat t tt ininnnenen håhållllerer eeettttt gggåvåvåvobobevevisis oochchh jjulul--

kokort. FöFör r gågågågåvovoov r övöverer 550 0 000000 krkrononoror ffårårå ddititt tföf reeetatt g gg enenene hhhhjäjäjj rtrtr ststarartatarere.

JAJAJAJAJAJAGGGGGG VIVIVVVV LLLLLLL GGGGGGGEEEEEE – MMMENENENEN HHHHURUURUR GGGGÖRÖRÖRÖRRÖRÖR JJJJJJJJAGAGAGAGAGAGA ??????SoSoSoSoSoSoom m mmm m prprprprprivivivivivataaaa pep rsrsononon aanvnvvänänändedededer r rr dududu pppplululuusgssgsgs irrro o o90909090909090 9999991 111111 929299929 –7–7.. MäMäMäMärkrkrkrk ggggåvåvåvåvanann mmmedededed ””””JuJuJJul”l”l .

ViViViillll dduu hehellllrere aanvnvn änänändadaada sssswiwiwishshs vvvvvälälä jejeeerr rr dduduud dddettetetet beb lol pp ddu u villl gge e ococh hh swswwwisissishahaaharrr titititilllll nnnnumummummemememer r r r121233 909 9911 922 77.

FöFöreretataag g g g g ananvävändderrer pplulusgsgggiriro o 9090 9991 1 1 1 92292–7–7–7 eeeellllllllerererereree bbbbbbbanananannankgkggkggkggirirriro o oo90909099909–9–9–9–19191919272272727. MäMäMäM krkkk gååvå an m dedddede ”””””JuJuJJJul”l”l””.

LoLoL tttttt aa JooJ hahhansnssos n n påp HHjäjärtrt-Lungfg ondeden nn gegegeerrrmemer r inninfofoformrmmatataattioioi n.nn Konono taatakta hennne viiae-popooststst: : lollottttta.aa.jojjohahahansnsn sosoooon@n hjart-lunggfofonden.seeelelleler r tetelelefofon:n: 008-8--5656566 6 6 2422422 050 .FöFörr memer r ininfoformrmatatioi n:n: wwwwwww.w.hjhjarart-t-lulunggngfofofooondndndndndenenen.s.se/e/jujul Varmt tack för din julgåva!

DDDDDDDDDDDDiiiiiinnnnnnn jjjjjjjjjjjjuuuuulllkkkkkllllaaaaappppppppp gggggggggggöööööööööööörrrrrrrrrrrrrr ssssssssssssskkkkkkkkkkkkkiiiiiiiiiiilllllllllllllllllllllllllnnnnnnnnnaaaaaaaaddddddddddddd


postkodlotteriet.se

Vinner en vinner allaI PostkodLotteriet vinner man med sina grannar. Så när en vinner, då vinner också alla andra i postnumret. Hjärt-Lungfonden, som delar på vårt överskott, vinner alltid.

De senaste tolv månaderna har 114 lottköpare blivit miljonärer och kunnat göra verklighet av sina drömmar. Vem vet, nästa gång kan det vara din och dina grannars tur att vinna stort på att vara med i PostkodLotteriet.

Ny vinstchans varje dagDe högsta dagliga vinsterna lottar vi ut på fredagar – upp till 100 000 kr per lott, en Volvo V60 och en miljon kronor. Och alla vinster är skattefria!

Cirka 200 000 vinster i månadenFörutom alla de ordinarie vinsterna har du dessutom chans att få dela på många miljoner i GrannYran tre gånger per år och i många extradragningar under året.

Gå in på www.stodlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket.

HJÄRT-LUNGFONDEN och

Sagaform fördjupar sitt

samarbete. Storsäljaren Alla

Hjärtans Lykta har i höst fått

sällskap av en skål i stengods

och ett doftljus. När kunden

köper en av produkterna går

mellan 20 och 30 kronor

till forskning om hjärtsjuk-

domar.

Peter Kindh, sales mana-

ger retail på Sagaform, tycker

att samarbetet med Hjärt-

Lungfonden, som startade

2010, har slagit väl ut. På

ett enkelt sätt kan Sagaform

bidra till att stödja livsviktig

forskning. Hans eget enga-

gemang väcktes på allvar i

början av året när det visade

sig att hans nyfödda dotter

Ester hade Fallots tetrad,

ett medfött hjärtfel. Hon har

opererats en gång och allt ser

bra ut så här långt. När Ester

är två år kommer hon att

opereras igen.

– Att vara pappa till ett

barn med hjärtfel har påver-

kat mig mycket. Förhopp-

ningsvis har vi den värsta

tiden bakom oss. Nu kan jag

omvandla den oro och ång-

est jag har känt till positiv

energi och kreativitet, säger

Peter Kindh.

Sagaform har sedan

samarbetet startade skänkt

drygt 700 000 kronor till

Hjärt-Lungfonden. Största

bidraget kommer från

Alla Hjärtans Lykta som

har sålts i över 27 000

exemplar.

Under 2016 kommer yt-

terligare två produkter att

lanseras: En vattenflaska

och en produkt som ännu

inte är klar.

– Jag ser med stor

tillförsikt på vårt fortsatta

sam arbete med Hjärt-Lung-

fonden. Genom att bredda

produktutbudet ökar vi

möjligheten för allt fler att

stötta forskning som räddar

liv, säger Peter Kindh.

Den hjärt-formade

skålen är en av nyheterna i Saga-

forms sortiment. För varje såld skål skänker

Sagaform 30 kronor till Hjärt-Lungfonden.

Peter Kindh och hans dotter Ester.

Sagaform

Hjärt-Lungfonden = Sant


FRÅGA DOKTORNI varje nummer av Forskning för hälsa svarar en av våra specialister på frågor om hjärt-, kärl-

eller lungsjukdom. Varje nummer tar upp ett tema. Här svarar Christer Janson, professor och verksam vid institutionen för medicinska vetenskaper, lungmedicin och allergologi, Uppsala universitet, på frågor om astma. I nästa nummer är temat för frågorna kolesterolet.

Arvet har betydelse för allergisk astma Min gravida dotter har allergisk astma. Kommer barnet också att drabbas?

Olika studier av personer med astma

visar att allergisk astma till stor del är en

ärftlig sjukdom. Om ena föräldern eller

ett syskon är atopisk, det vill säga har

ärftlig benägenhet för allergi, ökar risken

med 25 till 30 procent. Två allergiska

föräldrar ökar risken för barnet med

50 procent. Om båda föräldrarna har

samma typ av allergi eller astma kan

risken för barnet vara ännu större. I Sve-

rige är de vanligaste allergenerna, det vill

säga ämnena som framkallar allergi-

anfall, katt, hund, björk- och gräspollen.

Enligt nya forskningsresultat har

arvet betydelse även för icke-allergisk

astma. En person med icke-allergisk

astma reagerar på irriterande ämnen i

den omgivande miljön, såsom tobaks-

rök och dammpartiklar.

Ta medicin innan du ger dig utSka personer med astma undvika aktivitet eller att röra på sig?

Frisk luft och motion är positivt för

både vuxna och barn med astma. Ju

mer aktiv man är, desto bättre mår luft-

vägarna och lungfunktionen förbättras.

Rent psykiskt brukar man också må

bättre. De flesta med astma har det

j obbigt vid ansträngning, och därför bör

man ta mediciner innan man ger sig ut.

Det är viktigt att värma upp ordentligt,

inte minst om luften är kall och torr,

vilket kyler och torkar ut slemhinnan.

En halsduk runt munnen gör att luf-

ten inte blir så kall. Det finns också

värmeväxlare, en liten apparat som man

stoppar in i munnen och som värmer

upp inandningsluften innan den dras

ner i luftrören. All rörelse är bra.

Simning kan fungera utmärkt liksom

aktiviteter där man kan växla tempo,

exempelvis promenader, stavgång och

dans. Bollsporter som tennis och fotboll

är också bra. Vid motionspasset ska

man försöka undvika de ämnen man är

allergisk mot, genom att exempelvis

inte springa utomhus när det är som

mest pollen om man är pollenallergisk.

Astma kan drabba alla oavsett ålderEn kollega har fått diagnosen astma. Är det vanligt bland vuxna?

Astma kan uppkomma när som helst

under livet, även om det är vanligast

att sjukdomen debuterar hos barn.

Astmapatienter kan delas in i tre olika

grupper:

Den första gruppen får astma som

mycket små och den framkallas ofta av

en luftvägsinfektion. Risken ökar om

mamman har rökt under graviditeten

och fortsätter att röka när barnet har

kommit till världen. Pojkar dominerar

gruppen som får den här typen av

astma. Den växer ofta bort allteftersom

luftrören blir vidare.

I en majoritet av astmafallen bland

ungdomar och unga vuxna har indivi-

derna en allergisk sjukdom och de flesta

har utvecklat astma före eller under

skolåldern. Uppemot hälften av dem

som har fått astma som barn drar med

sig sjukdomen till vuxen ålder.

Astma kan också debutera i vuxen ålder

– det är den tredje gruppen. Personerna

har i vissa fall redan haft lindriga besvär

som unga och besvären har förvärrats

med åldern. Astma hos äldre är vanliga-

re hos rökare, överviktiga och kvinnor.

Den här typen av astma anses vara

något mer svårbehandlad. I 30 procent

av fallen hittar man en allergi som orsak.

Flera faktorer orsakar astmaStämmer det att allt fler får astma?

Ja, det stämmer tyvärr. För 25 år

sedan hade 2−3 procent av Sveriges

sjuåringar astma och bland de vuxna

var förekomsten obetydligt högre.

I dag är motsvarande siffra omkring

5−10 procent bland barn, bland vuxna

är förekomsten 6−10 procent.

Det finns olika hypoteser om varför

allt fler får astma. Sammantaget tror

forskarna att flera olika faktorer till-

sammans orsakar astma. Förändringar

i vår livsstil och inomhusmiljön anses

vara möjliga bidragande orsaker, liksom

förändringar i kosten och ökad kropps-

vikt. Den omfattande användningen av

antibiotika brukar också nämnas. En

teori är att immunförsvaret inte får

”träna” på samma sätt som förr efter-

som hygienen är bättre och vi i mindre

utsträckning drabbas av infektioner.

www.facebook.com/hjartlungfonden.se

https://instagram.com/hjartlungfonden

27 600följer

Hjärt-Lungfonden

på Facebook

Följ oss i sociala medier för senaste nytt!Välkommen att följa oss i sociala medier när och där det passar dig. Hjärt-Lungfonden finns på Facebook, Instagram och Twitter. Här hittar du aktuella händelser och inslag som inte alltid dyker upp i Forskning för hälsa.

Box 5413, 114 84 Stockholm

Anna Hultgårdh, professor vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, kärlväggsbiologi, Lunds universitet


Åderförfettningsplack i ett blodkärl kan liknas vid ett

infekterat sår som aldrig läker. Placket består av en

inflammerad massa som celler från immunförsvaret

försöker reparera. Det enda som skyddar blodkärlet från att

plackets innehåll ska läcka ut är ett tunt, skyddande lock av ärr-

vävnad. Om locket är starkt och stabilt händer sällan något mer

än att kärlets hålrum blir mindre. Men om bindväven plötsligt

brister skapas en blodpropp som täpper igen blodflödet – sker

det i halsartärerna drabbas man av stroke.

Professor Anna Hultgårdhs forskning är fokuserad på det

skyddande locket av bindväv. Hon och hennes forskargrupp vid

Lunds universitet undersöker vad som kan påverka kvaliteten

på ärrvävnaden. Därför tittar man på hur den tillverkas, vilka

ämnen som är inblandade och om det finns några faktorer som

stör – det vill säga att den lättare riskerar att gå sönder.

– Proteinet kollagen är en intressant komponent. Kollagen

står för styrka och stabilitet i många av kroppens vävnader.

För att kollagenfibern ska kunna utföra sitt arbete på rätt sätt

behöver den hjälp av andra ämnen, så kallade hjälpproteiner,

berättar Anna Hultgårdh.

I labbmiljö har man sett att om de specifika hjälp prote in erna

saknas så blir också tillverkningen av ärrvävnad sämre. Det verkar

också som att kollagenfibern som tillverkas utan hjälpprotein kan

påverka mängden plack.

– Vi har jämfört våra labbresultat med mänsklig plack vävnad

från en biobank, och hos strokepatienterna kan vi se en tydlig

koppling till diabetes. Men vilken betydelse diabetes har i

sammanhanget vet vi ännu inte. Det måste vi undersöka vidare.

Anna Hultgårdh ser sin forskning som ett pussel som hon

lägger tillsammans med många andra forskare som arbetar med

liknande frågeställningar.

– Alla adderar sin pusselbit och tillsammans kan vi lägga ihop

den ena kunskapen med den andra – och till slut förstår vi hel-

heten. I dag finns avancerad bildanalys, och i framtiden är min

förhoppning att man kan titta på bindväven i halspulsådrorna

och kunna säga ”den här bindväven ser bra ut, men inte den

här”. Då kan vi hjälpa de personer som är i riskzonen för stroke.

TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO ADAM HAGLUND

PersonligtNamn: Anna Hultgårdh Bor: Utanför LundFamilj: Man, två barnIntressen: Mat och vin

” Till slut förstår vi helheten”

Documents

Forskning för hälsa