FOLKRÄTT FÖR BARN – VILJA VÄL ELLER GÖRA RÄTT?

Jag träffar inga barn på jobbet….

DAGENS RUBRIKER

• Barnperspektiv – det har väl alla?

• Folkrätt för barn – vad är det?

• Vilka krav ställer konventionen på offentlig verksamhet?

• Ett gott exempel – Landstinget Sörmland

Varför ett strategiskt MR-arbete? • Skyldighet att följa lagen

• Synliggör rättighetskonflikter

• Medborgare med ökat förtroende

• Synliggör faktorer som ger upphov till diskriminering

• Stärker demokratin

• Stärker individen

• Tydligare prioriteringsunderlag och ökad legitimitet

• Engagerade medarbetare - från ickediskriminering till aktivt rättighetsengagemang

• Kvalitetsaspekten – t.ex. MR-indikatorer

RÄTTIGHETSBASERAT ARBETE

TILLGODOSE BEHOV

DELAKTIGHET/ RESPEKT

SKYDD

FRÄMJASÄKERSTÄLLA

BEVAKA

VAR FINNS BARNEN?

Patient

Anhörig

Besökare

RESURS 0-18 ÅR?

Brukare

Konsument

Elev

Medborgare

Syskon

Anställdas barn

Förskolebarn

BEGREPPSFÖRVIRRING?

BARNPERPSPEKTIVSamhälletsVuxnasBarnets

BARNRÄTTSPERSPEKTIVPolitisktJuridisktEtisktPedagogiskt

BARNKOMPETENSBarns och ungas behov och

utvecklingSpecifika yrkeskompetenserBeprövad erfarenhet av arbete med barn och unga

BARNPERSPEKTIV? DET HAR VÄL ALLA?

Samhällets barnperspektiv; det generella barnperspektivet i ett samhälle som avspeglas t ex i lagstif tning, normer, praxis

Vuxnas barnperspektiv; den enskildes syn på barn, barndom och barndomens villkor

Barnets perspektiv; varje barns syn på sitt eget liv och sin omvärld

VAD INNEBÄR ETT BARNPERSPEKTIV?Perspektiv = betraktelsesätt, synvinkel eller aspekt

Globalt barnperspektiv; internationellt samarbete, bistånd mm

Barn behöver särskilt skydd och är beroende av vuxna

Ny syn på barnet som subjekt

Barndomen har ett värde i sig själv och är ingen transportsträcka till vuxenlivet

VARFÖR EN BARNRÄTTSKONVENTION?

9

Medborgerliga och politiska rättigheter

• Rätt till åsikts-, yttrande-, informations-, religions-, förenings- och mötesfrihet(artikel 12,13,14 och 15)

• Rätt till skydd mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 37)

• Rätt till skydd mot att olagligteller godtyckligt berövas sin frihet(artikel 40)

• Rätt till registrering vid födseln och att få vetskap om sina föräldrar (artikel 7)

• Rätt till identitet och medborgarskap(artikel 8)

10

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Rätt till hälsa, sjukvård och rehabilitering(artikel 24 och 39)

Rätt till utbildning(artikel 28 och 29)

Rätt till lek, vila och fritid(artikel 31)

Rätt till skydd mot skadligt barnarbete(artikel 32)

KONVENTIONS INNEHÅLL

INLEDNING (Preamble)

54 ARTIKLAR

Genomförandeartiklar (art 4, 42)

4 grundprinciper (art 2, 3, 6, 12)

34 sakartiklar

13 artiklar om övervakning och anslutning

BARNRÄTTSKONVENTIONEN

Artikel 12Barnets rätt att komma till tals

Artikel 2 Barnets rätt till

likvärdiga villkor

Artikel 3Barnets bästa

Artikel 6Barnets rätt till

liv och utveckling

GRUNDPRINCIPER

42 - INFORMATION OCH KUNSKAP

För att veta mina rättigheter måste jag känna till dem

För att kunna arbeta utifrån konventionens krav måste jag känna till dem

”Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som finns i konventionen”

”Konventionsstaterna ska vidta åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser för att genomföra de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna”

ARTIKEL 4 Genomförandeartikeln

15

Norrbottens läns landsting

Data +aktuell kunskapom barn o unga

Art 2

Inflytande-formerArt 12

Information/kunskapArt 42

Helhetssynsamverkan

Art 6

Aktivaprioriteringar

Art 4

Prövningar av BarnetsBästaArt 3

NIO PRINCIPER All lagstiftning som rör barn ska utformas i

överensstämmelse med barnrättskonventionen

Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang

Barnets ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem

Barnet ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken

Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap

NATIONELL STRATEGI FÖR ATT STÄRKA BARNETS RÄTTIGHETER - 2010

Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter

Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan

Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn

Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv

Forts. NATIONELL STRATEGI

HANDSLAGET

en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Genomförandeprocessen-HANDSLAGET

Övergripande, generella insatser

Regionala konferenser (Jönköping, Malmö, Falun, Umeå, Östersund, Luleå)

Kompetensutveckling (Jönköping, Skåne, Västerbotten, Västra Götaland)

Kommunikationsinsatser (Webben)

Vägledning (presenteras i slutet av oktober)

Informationsspridning (via webb och konferenser)

Övrigt genomfört (nätverk om barnkonsekvensanalyser, landsting: Sörmland, Värmland, Jönköping, Dalarna; kommun: Karlskoga)

FördjupningsområdeVåld mot barn (Samverkan med landstinget Dalarna)

Fördjupade insatser mot kränkande behandling (samverkan med Skolverket)

Dialog med barn (samverkan med Västernorrland)

Kunskapsspridning till barn och unga (lärandeseminarier med 10 kommuner)

VAD BYGGER VÅRT EXEMPEL PÅ?

NÄSTAN 15 ÅRS ARBETE 4 ÅRS FORSKNING

VÅR HISTORIA…1990 Sverige ratificerar

konventionen

1998 Nationell strategi

1999

Landstinget tar beslut om att arbetet med BK gäller

alla

2000-2002

Landstinget startar projekt + utbildning av piloter

2004

Uppdaterad Nationell strategi

2002

Barnrättsuppdraget blir permanent enligt beslut i

LS

2005

Landstinget beslutar om direktiv med mål och resurser formulerade

2010 Ny nationell strategi2011-2012 Landstinget uppdaterar riktlinje & skriver handlingsplan

Målet är att förverkliga barns & ungas rättigheter och

anlägga ett barnperspektiv på alla åtgärder och beslut i landstinget Sörmland.

ÖVERGRIPANDE SYFTE

MÅL FÖR ARBETET

Barnrättskonventionen och dess krav på beslut och verksamheter är kända och beaktas hos beslutsfattare (artikel 3, 4, 42)

Landstinget strävar efter att barnets rättigheter beaktas och implementeras på ett för barnen likvärdigt sätt inom våra verksamheter (art 2, 3, 4)

Landstinget skall, inom ramen för sina uppdrag, verka för att på bästa sätt säkerställa barnets hälsa och

utveckling (art 3, 4, 5, 6, 18, 19, 23, 24, 28, 31, 41)

Barn och unga bereds möjlighet till delaktighet och inflytande i landstingsangelägna frågor som berör dem direkt eller indirekt (art 12-15)

ANSVAR OCH ROLLER

Politiskt ansvarar Landstingsstyrelsen

Landstingets nämnder och chefer ansvarar för att barn och ungas rättigheter är kända, beaktas och förverkligas i våra verksamheter

Till stöd för landstingets politiker och förvaltningar finns strategisk stödfunktion på landstingets ledningsstab

Till stöd för cheferna utbildas Barnrättspiloter i alla verksamheter

STRATEGISKA STÖDET

Informera och utbilda om barnets rättigheter

Synliggöra, lyfta fram och metodutveckla barnrättsfrågorna

Sakkunnig till förvaltning och politik

Omvärldsbevakning (t.ex. via SKL, Statliga Barnombudsmannen, mm)

Utbilda och stödja Barnrättspiloterna

EXEMPEL PÅ STRATEGENS ARBETE

Sakkunnigt stöd till politik- och tjänstemannaledningen

Landstingets representant ang. barnets rättigheter t.ex. SKL, BO, samverkan med andra landsting

Utbildning till revisorer, Patientnämnden m.fl

Samverkan med folkhälsan om Hälsofrämjande skolutveckling

Riktlinjer för ”Anmälningsplikten”+ information/utbildning

Utvecklingsprocess ”Barnets rätt i patientnäraverksamheter” (barnets rätt till information och delaktighet,

barnets rätt som närstående)

Trygghetsvandringar i hälso- och sjukvårdens lokaler

BARNRÄTTSPILOTERAlla förvaltningar och varje verksamhet Minst 1 person som utses av chefen Pilotens uppdrag: Informera/utbilda om barnets rättigheter i verksamheten

Stödja & samverka med chef i barnrättsfrågor

Sakkunnig/drivande i sin verksamhet

Ibland särskilt ansvar för ”barn som far illa”

Piloterna får: Kostnadsfri 2-dagars utbildning Nätverk/fortbildning 1-2 gg/år Omvärldsbevakning och sakstöd via Folkhälsocentrum

EXEMPEL PÅ PILOTARBETE

Information om barnets rättigheter till anställda, patienter, föräldrar (art 42)

Patientnämnden har öppnat en ”barn och ungdomstelefon” samt skapat eget informationsmaterial riktat till barn/familjer (art 3, 12, 23, 24)

Nya rutiner har införts. T.ex. mottagningstider, kallelser, ny självjournal inför operation på öron-näsa-hals, rutiner för anmälan om barn som far illa, pre-visningar inför operation på alla sjukhus (art 3, 5, 12, 18, 24)

Nybyggda, ombyggda väntrum och dagrum (art 3, 4, 6, 12, 23, 24, 31)

Forts. exempel på pilotarbeten…..

Kartläggningar om, och enkäter till, barn och unga (art 2, 3, 12)

Liv & Hälsa Ung - ökat barnrättsperspektiv i frågorna samt genomförandet (totalundersökning åk 7, 9 & 2 på

gymnasiet) (art 2, 3, 12)

Vuxenpsykiatrin arbetar metodiskt med barnets rättigheter som närsteånde (art 3, 12, 18, 24)

Barn och ungdomsråd bildat inom Habilitering och Hjälpmedel (art 2, 12, 23, 24)

TVÅ PARALLELLA PROCESSER –

FYRA VIKTIGA PUSSELBITAR

STRATEGISKT

OPERATIVT

IMPLEMENTERING + LÄRANDE

LÄRANDE + VERKTYG

FRAMGÅNGSFAKTORER Tydliga uppdrag, mandat och resurser formulerade

Tvärpolitiskt förankrat

Fokus på folkrätten!

Nationella beslut/initiativ ger kraft och mandat

Långsiktigt, kontinuerligt och strategiskt ”lärande” på

alla nivåer i organisationen

Inga ”stuprör”, inga parallella organisationer

Funktion och uppdrag – inte person/eldsjälar

Professionalisera barnets rättigheter i uppdrag och

professioner

Samverka – uppfinn inte alla hjul själva

POLITIKENS ROLL OCH ANSVAR?

Jag träffar inga barn på jobbet….

VISIONÄR

GRINDVAKT

UPPDRAGSGIVARE

Barnkonventionen? Vad är det?... och vi har väl tillräckligt med frågor och uppdrag just nu, jag tror inte vi har tid,,,…

Barn och unga? Det sköter väl skolan mycket bättre?

FÖLJA UPP OCH EFTERFRÅGA RESULTAT

BESLUTSFATTARESoch

CHEFERS UTMANING!

Hur märker våra medborgare –barn och vuxna,samt våra anställda, att vi arbetar med ettbarnperspektiv och utifrånbarnets rättigheter?

”Om man ser en pojke i ett äppelträd ska man inte misstänka att han knycker äpplen, utan istället utgå ifrån att han tagit sig upp för att binda fast ett äpple som lossnat.” Harry Hjörne, journalist

Monica Gustafsson-WallinStrateg för barnrättsfrågorFolkhälsocentrumLandstinget Sörmlandmonica.g.wallin@dll.se