Y Inför den förtydligade läroplanen 4-5 Z

Y Pedagogerna som sätter fokus på genus 22-23 Z

Y Barns språk utvecklades vid egna måltider 24 Z

EN TIDNING OM FÖRSKOLAN I MALMÖ STAD | DECEMBER 2010

2 n oktober 2010

jag-plattor 14

pedagogistan 17 ny förskola 6

mattestigen 12

ökat intresse för genus 22

innehåll

ledare

FOKUS FÖRSKOLA GES UT AV MALMÖ STAD OCH ÄR EN TIDNING FÖR DIG SOM ARBETAR INOM ELLER ÄR INTRESSERAD AV FÖRSKOLA OCH UTBILDNING

UTGIVARE INGA SANDSTRÖM, TELEFON 040-34 33 45PRODUKTION REDAKTIONEN.NU: MIKAEL RINGMAN, MARIA SEHLIN

OCH INGA SANDSTRÖM, MALMÖ STADGRAFISK FORM BENNY MÅRTENSSON, WWW.GREGORY.SE, 040-12 06 00

FOTOGRAF PETER KROON, WWW.PETERKROON.COMTRYCKERI JMS AB, SANDRA SVENSSON

BESTÄLL FLER EX AV TIDNINGEN GENOM ATT MEJLA TILL INGA.SANDSTROM@MALMO.SE

Det är både roligt och spännande att få vara med och göra en tidning! Nu har vi glädjen att distribuera ett andra nummer av tidningen om

förskolan i Malmö stad, Fokus Förskola. Syftet med denna är att synliggöra och visa på hur viktig förskolan är. Vi vill att tidningen ska informera, inspirera och medverka till nätverk genom att lyfta fram och berätta om det som pågår runt om i förskolorna i Malmö stad.

Dra dig inte för att kontakta de för-skolor och medarbetare som är med i tidningen. Kanske har du erfarenheter som ni tillsammans kan utveckla!

Du kommer att möta en del tankar om samlingen i denna tidning. Varför har vi den och för vem? Hur många sam-lingar upplever ett barn under sin tid i förskolan? Hur utmanar vi i samling, fångar intressen och ser till att barnen är huvudpersonerna i den?

Vad vill ni med samlingen på er för-skola, hur har ni hittat ett sätt som ni är nöjda med?

Under sommaren har avgörande politiska beslut för förskolan fattats på riksnivå. Vi har fått en ny skollag som

gör förskolan till en egen skolform och en förtydligad läroplan som tydliggör ansvar, ställer krav på kvalitetsarbetet och innehåller fler strävansmål än nuva-rande läroplan.

Även detta berör vi förstås i denna tidning. Vi har ett gediget arbete fram-för oss och ska, fram till 1 juli 2011 då de träder i kraft, sätta in oss i vad de nya besluten innebär för vår förskola och hur vi bäst ska använda oss av våra olika yrkeskompetenser i det arbetet.

Politikerna i Malmö fattade den 13 oktober ett för den kommunala försko-lan viktigt beslut. Antalet studiedagar utökas från två till fyra om året från år 2011. Den tiden ska vi använda till att vidareutveckla den förskola alla Malmöbarn har rätt till!

inga.sandstrom@malmo.se”Kompetensförsörjning i förskolan i Malmö stad”

oktober 2010 n 3

Inför starten av självservice i HRut frå-gar vi Therese Andersson, barnskötare på Mellanhedens förskola, om tips. Hon har testat självservice sedan i april. Västra Innerstaden och stadskontoret har varit pilot-förvaltningar för självservice. Hur har det varit?

– Ganska lugnt faktiskt. Det var lite klyddigt i början, men det

får man räkna med när det är något nytt. Nu flyter det på. Det är

skönt att slippa blanketterna som ska skickas fram och tillbaka.

Hur är det att använda självservice? – Det är lätt. Jag gick bara rakt in, utan att läsa instruktionerna,

och jag provade mig fram och fick kläm på det rätt omgående.

Har du några råd till dem som inte är lika datorvana som du?

– Sitt bredvid någon annan en gång eller två om du är osäker.

På vår förskola satte vi oss ned några stycken när det var dags

att ansöka om semester och så hjälptes vi åt.

Vad använder du självservice till mest? – Jag kollar min lönespecifikation den 21 varje månad. Det är

jättebra att kunna se hur lönen blir. Men någon sjukanmälan har

det inte blivit, jag har sluppit att vara sjuk.

Har du några andra funderingar kring HRut? – Ja, nu när vi har alla löneuppgifter på nätet, då tycker jag att

vi kan avskaffa lönespecarna på papper helt och hållet. Då sparar

vi både pengar och miljö.

THERESE TIPSAR OM SJÄLVSERVICE

Rymdlekplatsen i Foseiborgsparken innehåller en snarlik kopia av en

rysk sputnikkapsel och en sju meter hög mast. Utspridda som meteorit-

nedslag ligger fyra stora klot i gruset. I Fosieborgsparken är det

ingen tvekan om vad man leker. Lekplatsen invigdes i juni 2004. Inför byggstarten hjälpte några

barn i skolan och på förskolan i Lindeborg till med idéer på temat.

Fler temalekplatser hittar du på malmo.se

En pedagogisk karta till Malmös utemiljöNu finns Pedagogiska kartor, en webbplats som Naturskolan har utvecklat, som underlättar för för-skole- och skolpersonal att planera utomhusaktiviteter.

Här kan man till exempel hitta olika lek-

platser och få information om vilka redskap

som finns eller se var det finns allmänna

toaletter och när de är öppna. Dessutom

finns det möjlighet att dela med sig av tips

och omdömen som andra pedagoger kan

ta del av.

– Jag tror att det här kan bidra till ett

större intresse för utomhuspedagogik. När

barnen får titta och känna på något så är

det lättare att lära sig om det, säger Karin

Bengtsson på Naturskolan.

Via nedanstående adress kan man redan

nu lägga in tips. Exempelvis finns där ett

förskoletips om statyjakt och ett annat om

luffarschack i naturen.

På Naturskolan kan man få en gratis

utbildning i hur de pedagogiska kartorna

kan användas.

Än så länge är kartorna bara tillgängliga

för anställda inom förskolan och skolan.

Här hittar du pedagogiska kartor:

http://pedagogiskakartor.pedc.se

statistik

webbtips

794

2008

736

2009

1062(planeras)

2010

13�740

2008

14�739

2009

15�763

2010

placerade malmöbarn i genomsnitt, gäller både kommunal och privat verksamhet

utbyggnad av förskoleplatser

foto: oskar falck

FLER VERKSAMHETS-DAGAR I FÖRSKOLAN

HÖJER KVALITÉNNu utökar Malmö stad antalet dagar för verk-samhetsutveckling inom förskolan, så kallade

studiedagar, från två till fyra dagar per år, med start i januari 2011.

Vilka dagar som avses kommer att aviseras till vård-

nadshavarna i god tid, och likvärdig förskoleverksamhet

i närområdet kommer att erbjudas de vårdnadshavare

som har ett behov av det.

— Fler verksamhetsdagar ger oss möjligheten att

ytterligare utveckla barnomsorgen i Malmö. Under de

här dagarna kan personalen fortbilda sig, utvärdera och

planera verksamheten, vilket höjer kvalitén i förskolan,

säger Agneta Eriksson (S), skolkommualråd.

4 n oktober 2010

P Å ELLSTORPS FÖRSKOLA är matema-tik en del av vardagen sedan några år.,

enligt de intentioner som föreskrivs i den förtydligade läro-planen för förskolan. Åsa Adamsson blev matematikansvarig efter att ha gått en processledarutbildning där hon valde ett matematikprojekt eftersom hon ”alltid gillat matte”.

– Vi började med mattelekar utomhus, genom att jämföra längder på pinnar och känna på stenars tyngd, berättar Åsa.

Nu har matematiken tagit plats bland inomhuslekar och i den dagliga verksamheten.

– Matte präglar hela vår dag, säger Åsa och nämner att man kan räkna antalet fötter eller diskutera hur många som kan dela på en banan.

– Det gäller bara att vi pedagoger är medvetna om vad vi gör.

HAR SAMARBETEHon diskuterar idéer med matematikansvariga på andra för-skolor och de har även samarbete med en skola för att hitta rätt nivå.

– Inget barn ska behöva börja på noll när de börjar sko-lan. Genom att leka fram matematiken lär de sig lättare och blir bättre förberedda, säger Åsa.

Hon poängterar att förskolan inte är någon skola, utan att det handlar om lek.

Matematik leks Hur många prickar har

tärningen? Fem! Fyraårige Malte höjer armarna

segervisst och plockar åt sig en färgglad cirkel med

siffran fem.

förtydligad läroplanddddddddddllllllllllllllllliiiiiiiiiiiiiiiiiiiigggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggaaaaaaaaaaaaaddddddddddd lllllllllllllllllllllllllllllllllääääääääääääärrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrroooooooooooooooooooooooooooooooppppppppppppplllllllllllllllllllllllllllllllaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaannnnnnnnnnnnnnnnfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööörrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrttttttttttttttttttttttttttttttttyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyydddddddddddddddddddddllllllllllllllllll nnligad läroplanförtyd

oktober 2010 n 5

framBILD:

Åsa Adamsson med barnen Angeline, Alisa,

och Malte. foto: peter kroon

– Det är viktigt att det är roligt och vi måste ge barnen utmaningar!

TEMA MÖNSTER– För att hitta rätt arbetsmetoder är reflektionstid viktig

förklarar Åsa. Höstens tema är mönster och barnen ska tillverka sitt

eget memoryspel där korten får olika former och kläs med mönstrade tyger.

– Här får vi naturligt in att det heter triangel istället för trekant och kvadrat istället för fyrkant. Och genom mönstren kan vi prata vidare om ränder och rutor, säger Åsa.

– Jag brukar jämföra det med att vi inte säger vovve utan hund. På så sätt får barnen rätt ord med sig.

TRYGGARE BARNAtt hon arbetar på rätt sätt får hon bekräftat i den förtyd-ligade läroplanen för förskolan där matematik är ett av de prioriterade områdena.

– Jag tycker att de nya matematikdirektiven är bra och tydliga, säger Åsa som har varit förskollärare sedan 1984 och konstaterar att det är stor skillnad på hur man arbetar.

– Nu förbereder vi barnen bättre för skolan. Det känns bra. Jag tror vi skapar tryggare och självständigare barn när de är bättre förberedda för skolan. n

Utveckling ska ske genom lekFörskolan ska vara första steget i barns skolgång. Genom lek ska barnen på förskolan lära mer språk, matte, teknik och naturorientering. Det är några av förtydligandena i läroplanen för förskolan.

D EN 8 AUGUSTI antog riksdagen den förtyd-ligade läroplanen för förskolan som träder i

kraft sommaren 2011 – Här poängteras förskolans pedagogiska uppdrag, säger

Leif Åhlander, utvecklingsstrateg på Avdelningen för barn och unga på stadskontoret i Malmö.

– Genom den nya skollagen blir förskolan en egen skol-form. Det blir på ett sätt en ”skolifiering” av förskolan där några ämnen lyfts fram, säger Leif Åhlander.

Bland de ämnen som preciseras är språkutveckling, mate-matik, teknik och naturorientering.

– Det är sådana ämnen där Sverige halkat ner i internatio-nella kunskapsmätningar. Det är ett tydligt kunskapsfokus, säger han.

MED LEKPERSPEKTIVMen, poängterar han, det är inte meningen att förskolan ska bli en ny skola. Det är viktigt att ha lekperspektivet, det hand-lar om kunskapsutveckling på förskolans villkor. Förskolan har fortfarande samma uppdrag och ska jobba med leken som en viktig del i sin pedagogiska verksamhet.

– Det är viktigt att barn får en bra start. Om man går i förskolan ska man klara skolan bättre och får på sikt bättre möjligheter i livet. Allt handlar om att inte klasskillnader ska slå igenom, säger Leif Åhlander.

Den pedagogiska verksamheten ska anpassas så att den passar alla barn.

OLIKA PERSONALGRUPPERDen förtydligade läroplanen ger också tydligare direktiv till de olika personalgrupperna. Den som är chef för en förskola ska i fortsättningen heta förskolechef och ingenting annat. Förskolechefens uppdrag är tydligare beskrivet än tidigare.

– Bland annat lyfts dennes ansvar för kvalitetsansvaret fram, säger Leif Åhlander.

Även förskollärarnas roll lyfts fram. Förskolläraren ska ta ansvar för vissa saker, till exempel planering av utvecklingssamtal.

BLIR UTBILDNINGARLeif Åhlander arbetar tillsammans med stadsdelarna med att implementera den förtydligade läroplanen för förskolan. Det kommer att bli en omfattande kompetensutveckling för skolledare och förskollärare/lärare som ska ha ett processtöd-jaruppdrag. Dessutom kommer Skolverket att ta fram olika stödmaterial som filmer och allmänna råd. n

Vill du läsa mer? Gå in på skolverket.se och öppna ”Läroplan för förskolan”.

6 n oktober 2010

FAMILJEN WEIBULLS trädgård på Ribersborg har länge varit en hemlighetsfull plats., inhägnad och

dold för förbipasserades ögon. En jättelik tomt bakom en av Malmös grandiosa villor utmed Limhamnsvägen.

Trädgården hade med tiden blivit igenvuxen när Västra Innerstaden fick lov att hyra en del av den. Kommunteknik har röjt gångar och lagt ut bark och flis, men den vilda naturkänslan finns kvar. Buskar, sly, fällda träd och stubbar inbjuder till upptäckarglädje hos barnen som tumlar runt under invigningsdagen. Närmast Limhamnsvägen står en fruktträdgård med äpplen och päron.

– Västra Innerstaden har ett skriande behov av fler för-skoleplatser. Att i det läget kunna erbjuda en ny förskola i denna underbara miljö känns fantastiskt, säger Rosita Frick och berättar att både Trädgårdens och Pluttonens förskola ska använda sig av utemiljön.

Förskolebyggnaden är en flyttbar paviljong som ställts upp på en del av Pluttonens gamla gård.

Trädgårdens förskola invigdes av kommunalrådet Agneta Eriksson som även hon prisade miljön.

– Stadens parker är till för att användas. Jag hoppas att vi kan öppna ännu fler av Malmös vackra parkområden för förskolor och andra verksamheter.

Bland alla besökare, föräldrar och barn fanns på invigningen också Henriette och Elisabet Weibull, som repre-senterade ägarna.

De berättar att det ända fram till andra världskriget var åkermark utmed Limhamnsvägen. Där förskolan nu ligger låg stora trädgårdsland.

– Det känns bra att parken kommer till användning. Vi har inte själva använt oss av den på senare år mer än för promenader. I den här hörnan har det växt fantastiska vår-blommor, vi får hoppas att några av dem blir kvar, säger Henriette Weibull. n

Ny förskola i hemlighetsfull

trädgård”Fantastiskt” var ett vanligt ord när

Trädgårdens förskola invigdes i september. Västra Innerstaden har fått möjlighet att skapa en förskola på en av de storslagna

tomterna på Ribersborg.

utbyggnadggggggggggggggnnnnnnnnnnnnnnaaaaaaaaaaaaaadddddddddddddduuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuttttttttttttttttttttttttttttbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyygggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggnnnnnnnnnnnnnnnnn dgnadgnadutbygg

BILD:Naturen finns alldeles

utanför Trädgårdens förskola.

foto: peter kroon

oktober 2010 n 7

Hallå Susanne Waltscheff, för-skollärare på Kastanjegårdens förskola.

Du är en av dem som deltagit i förskole-lyftet. Vilken kurs gick du?

– Kursen hette Språk och matematik, lek och meningsskapande i förskolan.

Varför sökte du?

– Jag är förskollärare men har arbetat i förskoleklass i tio år. När jag började på Kastanjegården förra året kände jag att jag ville uppdatera mig.

Hur var det?

– Bra. Kursen bygger mycket på arbe-tet i Reggio Emilia och det arbetar vi med på förskolan, så jag fick en teore-tisk bekräftelse på vårt arbete.

Hur såg upplägget ut?

– Jag var ledig på halvtid för att stu-dera. Under studiefrånvaron ersattes jag med 80 procent av lönen.

FÖRSKOLELYFTET

Regeringen fattade 2009 beslut om Förskolelyftet som riktar sig till förskollärare, barnskötare och peda-gogiska ledare.

Första fortbildningen inriktade sig mot att pedagogiskt stödja och stimulera barns språkliga och matematiska utveckling. För peda-gogiska ledare erbjöds dessutom en fördjupning mot uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet.

Förskollärarnas utbildning omfattar 15 högskolepoäng under 10 veckor. Pedagogiska ledare utbil-dar sig på 30 högskolepoäng under 20 veckor. Barnskötare omfattas av 5 veckors utbildning.

I Malmö Stad har 15 förskollärare, 16 barnskötare och 4 pedagogiska ledare genomgått förskolelyftet.Under hösten deltar 10 förskollärare och 17 barnskötare i förskolelyftet.

8 n oktober 2010

GLIMTVÄGEN, där Solglimtens förskola ligger, ger ingen träff på hitta.se och gps:en ställer sig frå-

gande till adressen. Kristineberg och Käglinge är i förändring, här ligger nyasfalterade gator i väntan på att kläs med nyck-elfärdiga hus, gräsmattor och belysning. Områdena växer snabbt och det är svårt för kartritarna att följa med.

Att planera för förskoleplatser i denna nybyggaranda är en utmaning. Linda Berg blev biträdande rektor för fyra avdel-ningar på Lillstjärnans förskola 2007. I mars 2009 utökades uppdraget med fyra avdelningar på Solglimten. I december bestämdes att Solglimten skulle byggas ut med ytterligare två avdelningar som öppnade i september 2010.

– Visst, det är jobbigt men också fantastiskt roligt. Man kan forma allting från grunden, handplocka medarbetare, skapa en bra arbetsmiljö. Dessutom uppstår en stark sam-manhållning bland personalen när allting är nytt. Det gäller även föräldrarna. Ofta har de precis flyttat hit till ett nytt hus, på förskolan träffar de andra föräldrar i samma situation och man märker att många börjar umgås, berättar Linda Berg som ser det som en fördel att lokalerna består av paviljonger.

Snabbväxande barnfamiljsområden kräver flexibilitet. Lokalerna är lätta att förändra om barngrupperna behö-ver det. I framtiden kanske barnafödandet avtar och då kan någon byggnad flyttas till en skola istället.

När Fokus Förskola är på besök är det bara några dagar tills den nya personalen ska börja. Två veckor ska ägnas åt introduktion.

– Det är en jätteviktig tid där vi kan prata ihop oss. Hur vill vi bemöta barnen på den här förskolan. Vilket förhåll-ningssätt ska vi ha till varandra, till föräldrarna? Hur kan vi skapa bra lärmiljöer?

Linda Berg har skapat arbetslag som blandar medarbe-tare från det ”nya” och ”gamla” gänget.

– Det kan förstås upplevas som jobbigt att byta arbetslag igen. Men på det här sättet kan vi alla bygga vidare på det som uppnåddes under första året, säger Linda Berg som är tacksam över medarbetarnas tålamod.

– Det första året ÄR slitsamt. Inga rutiner sitter i väggarna. Medarbetare ska lära känna varandra, barnen, föräldrarna. Dessutom uppstår alltid en del strul, den nya gården blev vattenfylld när det regnade och måste dräneras om. Utöver det har vi haft en lång serie infektioner. Ändå är personalen beredd att ta nya tag igen, säger Linda Berg.

Förskollärarna Maria Molina och Åsa Olofsson ska flytta till en av de nya avdelningarna med en av de större barngrupperna.

Först blev vi lite chockade när vi fick höra att de skulle bli en utbyggnad så snabbt. Men nu känns det ganska spän-nande, säger Maria Molina.

– Det har varit ett roligt men intensivt första år. Vi kommer från olika håll och har olika idéer med oss som ska jämkas samman. Den här hösten blir förmodligen intensiv den också. Sedan hoppas vi att lugnet ska sänka sig, så vi kan jobba mer ordentligt med det pedagogiska, säger Åsa Olofsson. n

utbyggnadggggggggggggggnnnnnnnnnnnnnnaaaaaaaaaaaaaadddddddddddddduuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuttttttttttttttttttttttttttttbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyygggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggnnnnnnnnnnnnnnnnn dgnadgnadutbygg

När allt började falla på plats på den nystartade Solglimtens

förskola i Oxie, bestämdes att för-skolan skulle växa med ytterligare

två avdelningar. Nu är utbyggnaden klar och

Solglimten börjar om med nya arbetslag och en del nya

medarbetare.

SOLGLIMTEN:

Namn: Solglimtens förskolaAvdelningar: 6Personal: 18 Inriktning: Språk, pedagogisk dokumentation, genus och matematikInskolning: Heldagar i en vecka.

Två starter på två år

BILD:Åsa Olofsson, Maria

Molina och Linda Berg startar om.

foto: peter kroon

oktober 2010 n 9

krönikankkkkkkkkkkkkkkkkkkrrrrrrrrrrrrrrrrrröööööööööööööööööönnnnnnnnnnnnnnnnnniiiiiiiiiiiiiiiiiikkkkkkkkkkkkkkkkkkaaaaaaaaaaaaaaaaaannnnnnnnnnnnnnnnnnkrönikankrönikan

Så kan vi få barnen att glänsaI samband med sommarens prinsessbröllop diskutera-des fördelar och nackdelar med monarkin. Jag läste en intressant artikel där författaren menade att de kungliga till stor del är beroende av vad människor gör dem till. De kungligas glans skulle alltså vara skapad av andra människor.

Jag tänkte att det finns många likheter med barnen i förskolan.

Vi väljer inte vilka barn som kommer dit och när de kommer ”är de

som de är”. Det är de vuxna som vistas i barnens närhet som kan ge

möjlighet till att barnen får ”glänsa”.

Hur ska då förskolan utformas så att barnen känner sig sedda och

att de får utveckla sig efter sin egen förmåga?

Jag tror att nyckeln till detta är att personalen har självdistans och

att man vågar titta på den egna verksamheten ur olika perspektiv.

Med att ge barn möjligheter menas inte att vi ser barn som

passiva mottagare där vuxna måste ”lära ut” olika saker. Vi ska i stäl-

let låta barnen vistas i miljöer där de själva och tillsammans med

andra barn kan få göra spännande upptäckter som väcker nyfikenhet

och tankar. Att vi skapar en arena där barn lär av varandra och att vi

får igång en process där barnen återkopplar till tidigare upplevelser.

Något som kan fortgå livet ut.

Ett konstruktivt sätt att utveckla verksamheten är att bjuda in en

kollega från en annan förskola att dokumentera en dag på förskolan

för att få ett diskussionsunderlag. Film och foto

är bra hjälpmedel. Att sedan låta kollegan när-

vara i en kreativ pedagogisk diskussion kan

leda till att man hittar vägen till nya möjlighe- ter.

Mycket små förändringar kanske leder till att

förskolan förvandlas till ett ”sagoslott”.

Några exempel: y Häng ett lakan över en buske och bar-

nen har en koja att leka i. Ta in lakanet

på natten men häng upp det igen

nästa dag.

y Häng reflexbrickor i träden och bar-

nen lyser på dem med ficklampor

under mörka vintereftermiddagar.

y Plantera en fjärilsbuske och bar-

nen gör egna upptäckter!

y Ha ”okodat” material som komple-

ment till traditionella lek saker.

Kottar, träbitar och rörstumpar kan lätt

förvandlas till hästar, vagnar och portaler

av guld och då hamnar man väldigt nära

den kungliga glansen.

bo lindvall naturpedagog, pedagogiska centralen

Kompisen längtar av Moni Nilsson

En jättefin, småsorglig och rörande bok om längtan och ensamhet, känslor som vi alla känner igen. Det här är andra boken om Kompisen och Olivia.

Kompisen är Olivias nalle. Nu ska Olivia

åka bort och han får inte följa med. Han

börjar längta redan innan Olivia hinner

lämna huset. Det blir så ensamt utan

Olivia! Kompisen kan inte leka, äta eller

sova. Han bara längtar… Men är det så

farligt att längta? Om man har någon att

längta efter är man aldrig riktigt ensam.

Marie Lassen, Malmö Stadsbibliotek

Vem är död? av Stina Wirsén

Vad händer när man dör? Stina Wirsén har gjort en alldeles under-bar liten bok om döden, som vänder sig till de allra minsta.

Fågels farfar har dött, och nu funderar

fågel på vart farfar har tagit vägen. Kanske

har han blivit en fjäril?

Wirsén har gjort flera böcker om fågel,

nalle, kanin och de andra kompisarna. Hon

tar upp stora ämnen för små barn, och hon

berättar sina historier med stor dramatik

och färgstarka illustrationer. Alltid ur bar-

nets perspektiv. Läs!

Kristina Whilney, Malmö stadsbibliotek

Förskolan Rävlyan. Kolla!av Siv Widerberg och Cecilia Torudd

Barnen på förskolan Rävlyan ska gå på utflykt. Då hittar Oskar en rolig pinne som ser ut som ett O. ”Kolla! Säger han. Det är ju jag!”

Förskolan Rävlyan Kolla! är en varm skild-

ring av en vanlig dag på förskolan. Förskolan

är huvudperson i boken. Ändå lär man känna

varje barn. I centrum står barnens känslor

och viljor samt förmågan hos den kollektiva

gruppen att lösa konflikter.

Siv Widerbergs och Cecilia Torudds för-

skoleböcker är tidlösa – men ger ändå en

realistisk bild av vår tid.

Josefine GustafssonMalmö Naturskola,

Pedagogiska centralen

10 n oktober 2010

FOKUS FÖRSKOLA var med när Jane Arildsson

besökte avdelningen Klarinetten på Sofieholms förskola. Klockan 9.30 bör-jar Labansamlingen. Pedagogerna ropar upp Laban-Savanna, Laban-Enzar och alla de andra Laban-barnen. Den här dagen är många barn sjuka och därför är samlingen gemensam för de små och större barnen. Efter uppropet och några sånger går de mindre barnen iväg till målarrummet. Ett tiotal fyra- och fem-åringar sitter förväntasfullt kvar.

– Tror ni att Laban kommer idag? undrar Tarja och får nickningar till svar.

Och snart dyker Laban upp med sin kista. Eva Kristofferson har draperat sig i ett lakan, målat med Labans stora ögon. Ur kistan tar Laban upp foton på barnen, deras föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, en gammelmorfar.

Laban frågar varje barn om bilderna, en del berättar mycket, en del mindre. Laban stannar kvar en stund och går sedan vidare in till de mindre barnen där han tar i hand och hälsar. Lakanet får röda färgfläckar från barnhänder.

– Fläckarna får vara kvar. Det berät-tar något om vad Laban har varit med om på vår förskola, säger Agge Jansson som tycker att samlingen är en bra

stund på dagen där alla får en möjlig-het att sitta ned tillsammans och se varandra.

– Jag tycker att man förlorar något om vi hoppar över den stunden, säger Eva Kristoffersson. Ibland går vi direkt ut på förmiddagen utan samling och då kan jag upptäcka att jag knappt har pratat med ett par av barnen. Med sam-ling får man en möjlighet att bekräfta varje barn.

Laban-temat är nytt för hösten. Under våren berättade Jane Arildsson om förskolor som lät sagor genomsyra verksamheten. Personalen diskuterade vilken saga som kunde vara lämplig och kom fram till Laban.

– Genom Laban kan vi också få in det pedagogiska. Vi har börjat med att tala om familjen och om olika sätt att bo. Vi tänker oss att Laban också ska följa med ut och vara med på mattelek till exempel. Men vi har inte planerat så mycket, vi tänker oss att barnen ska leda oss vidare och bestämma vad Laban ska göra, berättar Eva Kristoffersson.

På barnens inrådan har dockrum-met blivit ett rum på Labans slott, vilket framför allt märks genom att det är MÖRKT med förtäckta fönster och ett svart draperi vid ingången. n

Laban ledersamlingen i Lindeborg

Hur blir samlingen meningsfull? Måste den finnas?

Under hösten har sektionschefen Jane Arildsson diskuterat dessa frågor med sina medarbetare på

de tre förskolorna i Lindeborg.

bild ovan:Spöket Laban dyker upp

på samlingen en gång i veckan på Sofielholms

förskola. bild höger:

Handlingen i den första boken om Spöket Laban repeteras. Jodå, barnen

minns.foto: mikael ringman

samlingnnnnnnnnnnnnnnggggggggggggggssssssssssssssssssssssssssssssaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaammmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmllllllllllllllllllllllliiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiinnnnnnnnnnnnnnnnngggggggggggggggggggnggsamlin

oktober 2010 n 11

– Samling har blivit en viktig del i förskoleverksamheten. Men är den så viktig egentligen? Jag tycker att man som pedagog behöver reflektera över varför man har samling, säger Jane Arildsson.

Personligen tillhör hon inte samling-förespråkarna. Ofta blir samlingen fylld av tillsägelser, ”sitt upp”, ”lyssna nu”, ”schh”. Några barn har svårt att sitta still och tar mycket uppmärksamhet, andra sitter tysta.

– För mig är det viktiga att försko-lan erbjuder ett bra innehåll under hela dagen. Jag tror inte att den här kvarten på morgonen är avgörande i det avse-endet. Om man ska ha samling ska den vara meningsfull och det tycker jag att man har lyckats med på Klarinetten. Det är bra att de har åldersanpassat sam-lingen så att tvååringarna får vara själv. Att de arbetar tematiskt med Laban är en jättebra idé, det är mycket glädje och nyfikenhet under samlingen, säger Jane Arildsson som kommer att fortsätta att diskutera samlingarnas innehåll på arbetsplatsträffar med medarbetarna.

Samling – meningsfull eller inte?

FAKTA

”Meningsfull samling i förskolan” är skriven av Britta Olofsson. Utgiven av Lärar förbundet.

”Meningsfull sam-ling i förskolan”

heter den bok som Jane Arildsson har som grund för sina

besök på Sofieholms, Svågertorps och

Lindeborgs förskolor.

12 n oktober 2010

– Hur långt är det mellan träden? Maja, hur många steg tog du? 16? Och Sam tog 13 steg. Hur kan det bli så?

oktober 2010 n 13

D ET ÄR PREMIÄR för Mattestigen i Torup.

Slånbärets förskola i Husie är en av de första att testa stigen som är kan-tad av frågor med enkla uppdrag . Stort och litet, lätt och tungt, olika former, framför och bakom – i jämförelser och mätningar ska barnens matematiska intresse stimuleras.

Victoria Syréns fråga hänger länge i luften och hon hinner vända och vrida på frågan ett par gånger innan Sam kommer på svaret:

– Man kanske tar ett litet steg, eller ett stort steg eller ett mittemellan steg.

– Precis så är det. Det beror på om hur långa steg man tar. Men när blir det flest, om man tar långa steg eller korta steg?

Robin Haakman får stega medan barnen räknar. Långa kliv 1-2-3-4-5-6. Sedan vänder han och tar myrsteg. 1-2.3 barnen får räkna ända till 20.

– För vår del handlar det inte om att barnen ska lära sig plus och minus, utan om att på ett lustfyllt sätt få barnen att träna sitt matematiska tänkande. Man kan få in matematik i nästan allting, säger Victoria Syrén efteråt. De minsta barnen kan börja med att para ihop sina skor. Eller att vända tröjan på rätt håll. Vi är ganska noga med det numera, det finns ett mattetänk där som vi vill använda oss av, säger Victoria Syrén som gått en matematikstudiecirkel för Christina Svensson. n

MATTESTIGEN:

Mattestigen är kring en kilometer lång och det senaste tillskottet bland de pedagogiska temastigarna i Torup Den har tagits fram av Christina Svensson och Gunilla Mellhammar, matematikut-vecklare i Malmö stad. Stigen löper i två slingor, en för mindre barn och en för barn från årskurs 5 till 9. Den finns vid Kejsarvägens parkering i Torup,

bild:Robin Haakman på Slånbärets förskola tar myrsteg mellan två träd och barnen räknar stegen. foto: peter kroon

14 n oktober 2010

V ILKA SAKER VISAR vem du är och vad du tycker om? En bok, några kritor, solglasögon,

en mjuk hund eller kanske ett krabbfiskespö? På Sege parks förskola tog barnen med sig utvalda saker för att göra sina egna jag-plattor att presentera sig själva med.

– Barnen satte upp sina saker och berättade vad de valt. Alla såg fram emot de här samlingarna och var nyfikna och intresserade, säger Annika Berglund som tycker att jag-plat-torna är ett bra pedagogiskt verktyg som rymmer många delar av läroplanen:

– Var och en fick synas och berättade saker om sig själv. Det fungerade jättebra och gav barnen nya ingångar till var-andra. De hade respekt och lyssnade på varandra och det ledde ofta till frågor.

Barnen berättade vad de ville. Det kunde vara om fritids-intressen, om husdjur och ibland om någon stark upplevelse de varit med om. En del barn tvekade länge, men till slut var nästan alla med och presenterade sig.

– Även de blyga vågade vara med och blev stärkta och stolta. Vi-känslan blev mycket bättre och barnen kändes tryg-gare i gruppen, säger Annika.

Idén fick hon vid ett besök på Malmö konsthall där en del av utställningen bestod av konstverk i form av plattor med småprylar – något som intresserade barnen stort. Annika Berglund utgick från det intresset och barnen gjorde sedan egna, personliga plattor. Hon redovisade sedan projektet som examinationsuppgift i kursen ”Lyssnandets pedagogik”. Utbildningen vänder sig till pedagoger inom förskolan som inte är förskollärare. Annika är grundskollärare.

– Det här är ett lite nytt sätt för mig att arbeta på, jag är van vid att arbeta utifrån fastställda kunskapsmål, säger hon.

Jag-plattorna blev ett bra sätt att arbeta med lyssnan-det, konstaterar hon. Storleken på plattan är begränsad och genom småsakerna var det lätt att föra ett samtal.

– Det var spännande att se hur intresset och engage-manget ökade efter hand. Här är det inte slutprodukten som är det viktiga utan vägen dit, processen.

Annika Berglund arbetar nu på Segevångs förskola och kommer att använda jag-plattorna även där.

– Vi ska göra det här på avdelningen i höst. Jag har till och med föreslagit att vi vuxna ska presentera oss för var-andra på det här viset. Det är ett bra och enkelt sätt att lära känna varandra! n

Jag-plattor lyfter jaget

Jag- plattan är ett sätt att lyfta varje barn och skapa bättre för-

ståelse mellan barnen. Det är några av slutsatserna som Annika Berglund drog efter sitt projekt på

Sege parks förskola. På oktoberseminariet berättade

hon om jag-plattorna.

bild: Annika Berglund har arbetat med Jag-plattan som lyssnandets pedagogik.

foto: peter kroon

LEONARDOS PLATTA:

Leonardo gillar Cars, Star Wars och skon visar att han spelar fot-boll. Han är intresserad av mobiltelefoner. Guldtänderna tyckte han var häftiga.

oktoberseminarieteeeeeeeeeeeeeerrrrrrrrrrrrrrsssssssssssssseeeeeeeeeeeeeemmmmmmmmmmmmmmiiiiiiiiiiiiiinnnnnnnnnnnnnnaaaaaaaaaaaaaarrrrrrrrrrrrrriiiiiiiiiiiiiieeeeeeeeeeeeeettttttttttttttoooooooooooooooooooooooooooookkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkktttttttttttttttttttttttttttooooooooooooooooooooooobbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbeeeeeeeeeeeeeeerrrrrrrrrrrrrrrerseminarieterseminarietoktobe

PROJEKT:

Annika Berglund arbetade med jag-plattorna i ”Lyssnandets pedagogik”. Hennes och andras projekt har sammanställts i en skrift. Den finns för nedladdning på:http://malmo.se/Medborgare/Jobb--praktik/Jobba-hos-oss/Jobba-i-forskolan.html

oktober 2010 n 15

enkät

Therese GustafssonMaryhills förskola, Fosie

– Jag är för samling. Det är inte så många stunder på en dag då vi kan sitta alla tillsammans, då vi alla kan se och möta varandra. Barnen får en möjlighet att berätta om sina tankar kring något de upplevt eller funderat kring. Men vi kan vi bli bättre på att ta tillvara det som sägs och göra något av det under dagen.

Alexandra MolinHögatorps förskola, Rosengård

– Jag arbetar med större barn och vi är ganska flexibla med samling. Ibland är det fem minu-ter, ibland 20. Vi kan ha samling halv tio eller en stund före lun-chen. Jag tycker att det är rätt bra som ett sätt att mötas. Men jag tycker inte att man behöver ha samling till vilket pris som helst.

Ziggy OblakowskiRosens förskola, Rosengård

– För mig som arbetar med små barn är samling viktigt. Barnen lär sig jätte-mycket under samlingarna. Jag tycker inte att man ska underskatta värdet i att lära sig att kunna sitta stilla en stund, att lyssna på andra, att vänta på sin tur. Att kunna rikta sin uppmärksam-het mot något är viktigt för det fortsatta lärandet.

Lotta Sköld Tulpanens förskola, Hyllie

– Samlingen ger barnen en gruppkänsla, jag tycker att den är viktig för deras känsla av gemen-skap. Den fyller också en funktion som ett forum där vi varje dag bekräftar att vi ser varandra. Barnen vill ju själva ha samlingen och jag tror att man skulle förlora en del av gruppkänslan om man tog bort den.

HUR VIKTIGT ÄR DET MED SAMLING I FÖRSKOLAN?

Läs mer om samling på sidan 10!

16 n oktober 2010

Dokumentation måste analyserasFortsättningskurs i pedagogisk dokumentation är en annan kurs som inspirerats av Reggio Emilia-förskolornas arbetssätt. Kathrine Haugland på Lindängehus förskola gick en påbyggnadskurs som pågick under ett år och avslutades i våras.

VAD LÄRDE DU DIG? – Att vi alltför sällan diskuterar varför vi gör något. Vi

har blivit duktiga på att dokumentera vad vi gör, vi tar bilder och vi filmar. Men det är sällan vi ger oss tid till att granska och analysera dokumentationen.

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? – Vi vill lyssna på barnen men det är inte alltid vi för-

står vad de vill. Genom att analysera dokumentationen kan vi få syn på barns teorier och intressen och hitta något att bygga vidare på i vårt pedagogiska arbete. I en sådan analys behövs flera par ögon, där både de som varit med och de som inte deltagit under dokumentationen kan vara viktiga.

HAR DU NÅGOT EXEMPEL? – Ja, vi hade bestämt ett tema, att vi skulle titta på sta-

tyer i Malmö. Vi tog oss till den första statyn. Den var i och för sig trevlig att titta på. På vägen hem såg barnen en daggmask på trottoaren. Den satte igång barnens fantasi. Hur hade den kommit dit? Hade masken någon mamma och pappa? När vi kom tillbaka insåg vi att intresset för masken var större än för statyn. Utifrån det växte ett stort masktema fram.

KAN DU REKOMMENDERA KURSEN FÖR ANDRA?– Absolut, jag önskar att alla får gå den. Det var så otro-

ligt inspirerande. Det var stora skillnader på hur mycket vi deltagare hade med oss från våra förskolor, men kurs-ledarna utmanade oss på den nivå vi var på. Efter kursen är jag ännu mer övertygad att om det ska bli kvalitet på pedagogiken så måste vi ta oss tid till att analysera det vi gör. n

oktober 2010 n 17

P EDAGOGISTA är det italienska ordet från de kommunala förskolorna i Reggio Emilia.

På svenska kan det översättas med pedagogisk handledare. Till skillnad från ateljeristan, en annan roll som hämtas från Reggio Emilia, arbetar pedagogistan med pedagogerna i för-sta hand och mera sällan direkt med barnen.

– Som jag uppfattar det är pedagogistans uppgift att hjälpa arbetslagen att utveckla sina tankar i arbetet med barnen och att hjälpa dem att uppnå sina mål, säger Agneta Perevski.

Som en del i utbildningen ska hon lära sig mer om rollen genom att ”skugga” en pedagogista. Agneta Perevski tog kon-takt med Anette Nilsson, pedagogista på Frejaparkens och Marbäcks förskolor i Svedala. Anette Nilsson säger att det inte finns någon glasklar definition på vad en pedagogista ska göra. Varje förskola utformar egna ramar för pedagogis-tans arbete.

– Att göra en skillnad ser jag som viktigast. Att hitta en annan berättelse än den traditionella när vi arbetar med bar-nen, säger Anette, vars chef, Lena Fröbrant deltar vid det första mötet.

Lena Fröbrant säger att pedagogistan lyfter en del av arbetsbördan från hennes axlar. Pedagogistan utmanar de pedagogiska tankarna och ställer viktiga frågor som utveck-lar verksamheten.

– För att det ska fungera måste verksamheten vara orga-niserad på ett sätt där pedagogistans och ateljeristans roller kommer till användning, säger Lena Fröbrant och förklarar att hennes förskolor sedan länge har inspirerats av arbetet i Reggio Emilia. Medarbetarna arbetar med pedagogisk doku-mentation och har även börjat med analysperioder, tid som avsätts för att reflektera kring bilder eller filmer.

Två dagar varje månad under hösten och våren går Agneta Perevski på utbildningen. Däremellan är det litteraturstudier och då och då kommer hon att möta Anette Nilsson.

Vad som händer efter utbildningen är inte bestämt. Agneta Perevski svarar att det bland annat beror på hennes egen utveckling.

– Men givetvis vill jag arbeta med det här. Hela Reggio Emilias filosofi med det kompetenta barnet har präglat mig och mitt arbete jättemycket. Vi som pedagoger måste lyssna på barnen för att ge dem möjlighet att utveckla alla sina språk och förmågor. n

Lärandet sker bredvid en pedagogista

En ny yrkesroll håller på att växa fram

inom förskolan, pedagogistan.

Agneta Perevski från Oxievångs förskola

är en av deltagarna på den första peda-

gogista-utbildningen som ges i Malmö.

PEDAGOGISTANS ROLL

Att skapa utrymme för barnen och peda-gogerna genom att:

y Utmana pedagogerna genom inspira-

tion, stöd, uppmuntrande, bekräftelse,

synliggörande och problematiserande.

y Att syngliggöra barnens individuella

lärande och i grupp.

y Att vara en del av verksamheten men

samtidigt ha ett ”utifrånperspektiv”. 3 av 24 punkter i en sammanställning från Frejaparkens och Marbäcks försko-lor i Svedala.

bild:Agneta Perevski t h går bredvid Anette Nilsson, för övrigt en klasskamrat från gymnasiet. Snart är båda pedagogistor. foto: peter kroon

18 n oktober 2010

FRAMFÖR ALLT att kommunicera bättre med varandra. Och att allt går i cirklar.

– Det var den stora aha-upplevelsen för mig, säger Marie Sparrholm Falk, biträdande rektor i Husie. Även på den bästa av arbetsplatser blir det dippar ibland. Man kan inte befinna sig i nöjdhe-tens rum alltid. Man måste ut i förvirringens rum innan man kan hitta tillbaka till inspirationen igen. Det går runt.

”Förändringens fyra rum” är ett verktyg för arbetslagsutveckling som Kompetensförsörjning Förskola erbjuder. Medarbetarna på förskolorna i Husie och Hyllie har varit först ut.

Fokus Förskola besöker Slånbärets förskola två veckor efter heldagen med ”fyrarummaren”. ”Jättebra”, ”nyttig”, ”äntligen fick vi tid att prata” är omdömen som hörs från medarbetarna.

– Jag jobbat här sedan 1985 och tror inte att jag har varit med om att vi har talat med varandra på det här viset tidigare. Bara det att kunna ägna en hel dag till att samtala om hur vi har det på job-bet var unikt, säger barnskötaren Bodil Hansen.

Hennes kollega Britt Jönsson tillhör också dem som har varit längst på Slånbäret. Hon säger att

alla verkligen lyssnade på varandra, med respekt. – Det blev både tårar och skratt. Jag fick höra

saker från andra som jag inte alls lagt märke till, men som har fått mig att fundera. När man går här dag ut och dag in blir det som att gå på en rak linje, det är fantastiskt att få en möjlighet att stanna upp.

Kristina Larsson håller med. – Många gånger sitter man på arbetsplatsträf-

fen och funderar på att ta upp något. Men så vågar man inte. Eller hinner inte, för att det är så mycket annat som ska hinnas med. Nu var man tvungen att vara ärlig.

Under ”Fyrarummaren” blev det tydligt att kommunikationen mellan avdelningarna inte har fungerat perfekt, något som nu ska förbättras.

– Vi har en tavla där vi ska skriva upp allting som händer, så att alla har samma information, säger Britt Jönsson.

– Men det viktigaste är nästan att man tar upp saker direkt om man reagerar över något, med den personen det berör. I stället för att gå runt i en vecka eller tala med andra om det, säger Kristina Larsson. n

Fyra rum som föräMedarbetarna

på Slånbärets för-skola i Husie har alla gått arbets-

lagsutvecklingen ”Förändringens

fyra rum”. Vad lärde de sig?

utbildningnnnnnnnnnnnnnnnniiiiiiiiiiiiiiiiiiinnnnnnnnnnnnnnnnnnnnggggggggggggggggguuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiillllllllllllllllllllllllllllllllllllddddddddddddddddddddddddddnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn gggningutbildn

oktober 2010 n 19

Hallå, Amra Hadzic, barnskötare på S:t Gertruds förskola.

Du är en av barnskötarna som läst in gymnasiematematik inom Kompetensförsörjning Förskola. Hur kom det sig?

– Jag hoppade på ett erbjudande om att läsa in betygen i kärnämnena för att få högskolebehörighet. Först gick jag Svenska B och nu i våras gick jag Matte A. I engelska räcker förhoppningsvis de betyg jag har, jag väntar på besked från högskolan.

Hur var matematikkursen?

– Den var bra, men intensiv. Jag har läst matematik på gymnasiet i mitt hemland så för mig var det inte så svårt. För andra var det jobbigare, det var en del som hoppade av.

Vad tänker du använda betygen till?

– Jag vill studera till förskollärare. Jag känner att jag vill utveckla mig. Jag har varit barnskötare i 8,5 år och tycker det är dags att ta ett steg till. Så fort jag har fått besked om engelskan ska jag söka in på lärarhögskolan.

Utbildningen är på heltid, har du plane-rat att vara tjänstledig hela tiden?

– Det bästa vore förstås att ta tjänstle-digt för att studera, men jag tror inte att min ekonomi klarar det. Jag hoppas att jag kan validera en del betyg, som barn-skötare har jag ju mycket erfarenhet. Dessutom tänker jag studera på distans och då tror jag att jag kan kombinera arbete och studier.

UTBILDNING MA A

Av 21 deltagare fullföljde 15 kursen. 10 fick betyget G, 3 VG och 2 MVG.

Förändringens fyra rum är en teori som utformats av den svenske psykologen Claes Janssen. Enligt honom rör vi oss som individer, och grupper, mellan fyra rum som präg-las av Nöjdhet, Censur, Förvirring och Inspiration.

– Vi börjar i nöjdhet, som utan att vi tänker på det övergår i censur. Vi tror att allt är bra, men i själva ver-ket undviker vi bara att se problemen. Därefter inträder vi i förvirringens rum. Där är det jobbigt att vara. Men vi måste dit för att komma till en nollpunkt. Därifrån kan vi starta på

nytt, ta oss in i inspirationens rum och sedan nå en ny nöjdhet, förklarar Ann Racz, specialpedagog inom för-skolan i Holma, som är tjänstledig för att arbeta med arbetslagsutveckling i Malmö stad.

Under en dag lotsar Ann Racz runt arbetslaget i fyrarummaren. Gruppen får sedan göra en åtgärdsplan som följs upp ett halvt år senare. Chefens uppdrag är att se till att åtgärderna gruppen tagit fram omvandlas till konkreta handlingsplaner och att se till att de följs. n

ndrarTEORI FRÅN SVENSK PSYKOLOG

bild:Britt Jönsson, Kristina Larsson och Linda Harrysson har besökt förändring-ens fyra rum. foto: peter kroon

nöjdhet

censur förvirring

inspiration

20 n oktober 2010

LENA DITTLAU OCH LISBETH NORDBECK

arbetar som specialpedagoger i för-skolorna i Oxie. Båda har en lång yrkeserfarenhet med 35 års arbete i förskolan, de sista 16 åren som specialpedagoger.

Under våren blev de klara med utbildningen”Specialpedagogen som handledare”, 15 poäng på Malmö högskola.

Teorin på högskolan kompletterades med egna handledningsgrupper. Både Lisbeth och Lena handledde var sin grupp med pedagoger från olika försko-lor i Oxie som önskade reflektera kring sina möten med barn och föräldrar.

– I vanliga fall arbetar vi repa-rerande och konsultativt kring en situation som har uppstått och behö-ver lösas. Handledning är mer av ett förebyggande och reflekterande arbete. De som deltog i våra grupper gjorde det av eget intresse, vilket är en förut-sättning för att det ska ge något, säger Lena Dittlau.

För specialpedagogerna innebar detta ett annat förhållningssätt än de var vana vid:

– Vi arbetar med processhandled-ning. Deltagaren har med sig egna frågeställningar och vi använder gruppens kraft och kompetens för att diskutera dem. Jag som specialpedagog kommer inte med förslag på lösningar

utan här är själva syftet att deltagarna ska ta fram lösningarna själva. Jag stäl-ler klargörande frågor som hjälper dem på traven, säger Lisbeth Nordbeck.

Deltagarna var i sin utvärdering mycket nöjda med handledningen och Lisbeth och Lena tycker att handled-ning borde användas i mycket högre utsträckning inom skola och förskola. De har själva handledning i sitt arbete, något de har haft stor nytta av. De är övertygade om att andra pedagoger också skulle ha det.

– I pedagogernas värld är det inte så vanligt med processhandledning. Inom psykiatri och socialtjänst är pro-cesshandledning en förutsättning för att man ska kunna klara av jobbet. Även inom förskolan finns ett stort behov av att verbalisera det arbete man gör, säger Lena Dittlau.

– Handledning är kvalitetsutveck-ling. Att pedagogerna själva hittar lösningar ökar sannolikheten för att de faktiskt leder till en förändring. Det är något de själva har satt ord på, som de har förankrat hos sig själva och då har det också störst chans att lyckas, säger Lisbeth Nordbeck. n

”Handledning viktigt inom förskolan”

Som specialpedagoger är Lena Dittlau och Lisbeth Nordbeck vana vid att de

förväntas komma med svaren. Som handledare tar de ett steg tillbaka för

att ge deltagarna utrymme för egna reflektioner och lösningar.

bild:Lisbeth Nordbeck och

Lena Dittlau , specialpe-dagoger och handledare.

foto: peter kroon

oktober 2010 n 21

TURID DEDIC fick inte så stort gehör för idén med studiecirklar

när hon föreslog den i början av 2009. 13 pedagoger och språkombud hade kom-petensutvecklats av Myndigheten för skolutveckling. Alla ansåg att utbild-ningen hade varit jättebra för att belysa modersmålets betydelse för språkut-vecklingen hos flerspråkiga barn. Men att utifrån det leda kurser för andra?

– Det var lite skakigt och nervöst. Men då bestämde vi att kroka arm och genomföra det här två och två, chefer och medarbetare tillsammans. Och jag vill nog säga att det har blivit en stor succé, säger Turid Dedic, rektor för förskolorna i Örtagårds och Västra Kattarps rektorsområden i Rosengård.

Vid det här laget har tio studiecirk-lar genomförts, där cirkelledarna har utbildat egna kollegor. Sex par har delat på arbetet. Alla fick först handledning under en hel dag från ”Nationellt cen-trum för svenska som andraspråk”.

– En del har vi också lärt oss under resans gång, säger Dimitra Theodoridis, förskollärare i Örtagårdens område, som gått i par med Lena Thunberg, spe-cialpedagog i resursteamet.

– Som cirkelledare har det varit väl-digt inspirerande att möta alla som kommer och är entusiastiska, säger Lena Thunberg.

– Antalet kurstilfällen är inte bestämt på förhand. Gruppen bestäm-mer hur det blir. Det vi har sagt är att varje grupp får vad den behöver, säger Turid Dedic.

När Fokus Förskola möter några av deltagarna i cirkel tio, de som är sist ut, säger de att kursen har varit väldigt givande.

– När vi kommer från olika förskolor och har ett kollektivt erfarenhetsutbyte blir det otroligt utvecklande, säger Graciela Falero, förskollärare på Pilevallens förskola.

De första grupperna har börjat om, nu med ett nytt ämne, ”Rosengårds språkprogram 2010”. Och Turid Dedic har redan börjat fundera över om inte den förtydligade läroplanen skulle vara lämplig att köra i studiecirkelform.

– Jag tror inte vi kommer att kunna avsluta det här. Det finns ett stort behov av reflektionstid och erfarenhetsutbyte och här har vi hittat ett forum för det, säger Turid Dedic. n

En jättebra kompetens-utveckling, tyckte Turid Dedic

om ”Språk och kunskaps-utvecklande arbetssätt för

flerspråkiga barn i för skolan”. Men hur skulle innehållet

kunna förmedlas till alla 85 pedagoger i deras förskolor? Studiecirklar blev lösningen.

bild: Valbona Kaba, barnskötare, Blålinten, Turid Dedic, rektor, Tove Nilsson, specialpeda-

gog, Marina Stankovic, förskolärare, Näckrosen, Dimitra Theodoridis, förskollärare, Örtagårdens område, Graciela Falero, förskollärare, Pilevallen, Monika Hult, biträ-

dande rektor, Ivanka Ninmark, förskollärare på Sesam allmän förskola, Lena Thunberg, specialpedagog.

foto: peter kroon

TIPS FÖR EN STUDIECIRKEL PÅ JOBBET

y

Örtagården. Då är alla pigga och det är lättare att täcka upp för

den som ska gå på kurs.

y

medarbetare från varje arbetsplats. Det är lättare att lösa rent

praktiskt, dessutom är det berikande med flera infallsvinklar. Tips från medarbetare på förskolorna i

Örtagårds och Västra Kattarp.

Utvecklingen sker i cirkel

22 n oktober 2010

FEM PERSONER. Malmö stads genus-kompetens inom förskola och skola kan

te sig imponerande. Var och en arbetar dock bara deltid med genusfrågor, tillsammans har de 1,5 heltidstjänst.

Med det ligger Malmö stad i toppskiktet bland kommunerna som satsar på genuspedagogik. Enligt en studie som Anna Obusz Pawlak har gjort har en tredjedel av alla genuspedagoger aldrig fått några uppdrag i sina kommuner.

I Malmö är dock trycket från verksamheterna i vissa stadsdelar stort.

ANNA S: I början visste vi inte riktigt vilka kanaler vi skulle använda oss av för att nå ut med information om vår verksamhet. Det problemet har vi inte längre. Numera söker förskolorna i regel kontakt med oss, inte tvärtom. Det kommer in för-frågningar hela tiden och en del måste vi skjuta på framtiden.

ANNA O: Ryktet sprider sig. De flesta förskolor och skolor känner till oss vid det här laget.

LINDA: Jag tror att personalen trycker på, många vill lära sig mer. Behovet av kunskaper ökar, föräldrar ställer krav och frågar ”hur jobbar ni med genus?”.

ANNA S: Förr handlade det oftast om att vi skulle komma till ett kvällsmöte. Nu är det i regel aktiviteter på dagtid.

HUR ARBETAR NI? ANNA S: Vi kanske börjar med att någon av

oss är ute på en förskola, sedan växer det för att personalen vill ha mer. Vem av oss som fortsät-ter kontakten beror på vad förskolan efterfrågar. Vi jobbar med genus på olika sätt och komplet-terar varandra.

ELIZABETH: Vårt arbete är inte en engångs-företeelse. Att jobba med genus är en långsiktig process, om man vill göra det på allvar.

VAD GÖR NI FÖR SKILLNAD? STEFAN: Det kan vara svårt att mäta en

Intresset för Deras tjänster är

mer efterfrågade än någonsin. De när-

maste månaderna är deras kalendrar näst intill fullteck-

nade. Möt Malmös genuspedagoger.

bild: Anna Obusz Pawlak, Anna Sundman Marknäs, Stefan

Skoog, Elizabeth Florez och Linda Tuominen.

foto: jenny leyman

oktober 2010 n 23

förändring. Jag har arbetat med en förskola under en termin och jag ser en jättestor skillnad om man jämför diskussionerna i början och i slutet hur de reflekterar över barngrupper och föräldrasamar-bete. De kan prata om situationer på ett annat sätt, inte på individnivå utan de ser strukturerna bakom. Det blir djupare och bredare diskussioner.

PÅ VILKA OLIKA SÄTT ARBETAR NI? LINDA: Jag har ingen formell utbildning i

genuspedagogik men arbetar med genusuppdra-get på två sätt. Dels genom att hjälpa förskolorna att använda ett analysverktyg som mäter var man befinner sig i arbetet med jämställdhet och lika-behandling. Dels med handledning för pedagoger där man tillsammans reflekterar över pedagogisk dokumentation med fokus på genusfrågor.

ANNA S: Jag har också handledningsgrup-per. Annars jobbar jag mest med föreläsningar och workshops och det är nog det jag tycker är allra roligast.

ANNA O: Jag arbetar med föreläsningar, peda-gogiska kvällar, övningar, observationer. Eftersom vi jobbar på beställning blir det olika saker, men rent generellt arbetar jag mycket med de inledande kontakterna.

STEFAN: Jag arbetar mycket med arbetslag och genusnätverk, det är processer som pågår under längre tid. Jag arbetar på ett sätt som är inspirerat av lösningsfokuserad samtalsmetodik.

ELIZABETH: Jag arbetar med ”Genus i prak-tiken”. Det är en kurs som pågår under längre tid där pedagoger under sex halvdagar får en fördju-pad förståelse för hur man kan arbeta med genus i det pedagogiska arbetet. Vi arbetar mycket med praktiska övningar, men vi sätter in dem i ett teo-retiskt sammanhang. En kortare version av kursen erbjuder vi arbetsledarna, för det är jätteviktigt att de är med i processen.

LINDA: Ledningens roll är jätteviktig. Är inte arbetet sanktionerat är det svårt att driva utveck-lingsarbete över huvud taget. n

genus ökarDE ARBETAR MED GENUS I FÖRSKOLAN:

Stefan Skoog genuspedagog. Ö Fäladens förskola

Anna Sundman Marknäs genuspedadagog, Dammfriskolan

Elzabeth Florez genuspedagog, pedagogiska centralen

Anna Obusz Pawlak genuspedagog. Segevångsskolan

Linda Tuominen projektledare FoU Malmö/Utbildning

24 n oktober 2010

– Det började med att vi funderade över samtalen under lunchen. Barnen pratade, men inte direkt till varandra Om ett barn sade något till mig, kunde ett annat reagera på det genom att också säga något till mig, berättar Helén Stenemalm.

När hon diskuterade med sina kollegor jämförde de med hur barnen samtalar när de leker. Då talar de direkt med varandra. En skillnad då är att inga pedagoger sitter intill.

– Så hur skulle det bli om vi inte fanns med under lunchen?

Den frågan blev utgångspunkten för Helén Stenemalms examensarbete i ”Lyssnandets pedagogik” på Malmö hög-skola, ett arbete hon genomförde tillsammans med Aorank Kamal Rasheed och Emma Ekholm. Hon berättade om resul-tatet under oktoberseminariet på Malmö högskola.

Varje dag under tre månader i våras fick två eller tre av fem-sexåringarna äta lunch i ett eget rum, utan pedagoger. På bordet låg en diktafon som spelade in varje ord som sades.

– Dörren var stängd, men vi satt utanför. Barnen visste att de kunde kalla på oss om de vill något.

Barnen som åt i det lilla rummet var märkbart stolta över förtroendet, de kände sig stora. En annan effekt var att bar-nen talade mer och att de tog hänsyn till varandra. Barn som aldrig tidigare talat med varandra inledde samtal som ledde till att de började leka på andra ställen också.

– De blev bättre på att lyssna på varandra. Det blev två-vägskommunikation och samtal kunde fortsätta dagen efter. Och de tog ansvar för sitt språk och månade om att alla skulle förstå. Om två arabiska barn med samma dialekt talade med varandra, övergick de till svenska om de fick sällskap av ett bosniskt barn.

De tre månaderna avslutades med en vecka då Helén Stenemalm samlade sina sju barn vid samma bord. Samtliga talade mer än tidigare, även de som tidigare suttit tysta.

– Som pedagog kan man tycka att måltiderna är guld värda för möjligheten att sitta ned med barnen i lugn och ro. Men fördelarna med att låta de äldre barnen äta själva var så många att jag absolut tycker att man måste fortsätta att pröva detta. Språkutveckling är jätteviktig för barnen på förskolorna i Rosengård. Det vore jätteintressant att jämföra med en annan förskola, i en annan stadsdel för att se om resultatet skulle bli likadant där, säger Helén Stenemalm.

Läs mer om ”Lyssnandets pedagogik” på sidan 14.

Att låta barn äta själva, utan någon pedagog närvarande, gav positiva effekter för barnens

språk på Kastanjens förskola i Rosengård.

Språket utvecklades

i eget rum