Forshaga kommun

Fiber for bredband TV a telefoni

4

, ha nara t i l l djur och natur, men anda ha samma forutsattningar t i l l kommunikation som de som bor pa stQfre orter. Det aMivskvalitet."

Landsbygden ska leva och utvecklas Darfor behovs moderna bredbandslosningar

Bra kommunikationer ar en fbrutsattning for en levande landsbygd. Det galler saval vagar som ledningsnat och kommunikationsmaster for telefon, tv och Internet.

Telia har paborjat sin nedmontering av olonsamma kopparledningar. Detta ar e t t resultat av den pagaende teknikutvecklingen i varlden. For oss boende pa lands-bygden ar detta inte al l t ld en utveckling i ratt r iktning. Vi blir han-visade t i l l tradlosa system och mobiltelefoner med osaker tackning. Ett stort problem med detta system ar a t t j u fler mobiltelefoner som ar i anvandning desto samre blir varje anvandares hastighet.

Mer och mer forutsatts vi ocksa kunna kommunicera via vara datorer. Men nar kopparnatet forsvinner ar vi aven dar hanvlsade t i l l masterna med deras begransade tackning och laga kapacitet. For a t t fol ja med 1 utvecklingen behbver vi ha en Internetuppkoppling, som ar t i l l f b r l i t l i g och som har hog kapacitet.

Med en modern bredbandslbsning vet vi a t t telefonen kommer a t t fungera och vi har mbjlighet a t t kommunicera over Internet pa det satt som samhal-let idag byggs upp. Bredbandet ger oss ocksa mojligheter t i l l e t t stort utbud i tv:n bade nar det galler innehall och kvalitet.

2

Fiberoptiskt bredband E t t l e d n i n g s n a t d a r i n f o r m a t i o n skickas d i g i t a l t m e d l jus impulser .

Tjansteoperatbr E t t f o r e t a g som e r b j u d e r t j a n s t e r som t i l l e x e m p e l I n t e r n e t , t e l e f o n i , tv, f i l m u t h y r n i n g , l a r m , dvervak-n i n g , d a t a l a g r i n g m e d m e r a .

Vi vet infp hur morqond^iqen kommer att se n t Detenda vi kan vara sakra pa ar a t t nya vardefulla tjanster som forutsatter hog kapacitet utvecklas hela t iden. Att arbeta hemifran, utblldning pa distans, videokonferenser, larmoch sakerhetslbsnlngar i bostaden, mediclnska kon-trol ler vid hemsjukvard ar bara nagra exempel.

Med ett fiberoptiskt bredbandsnat som kan na alia fastigheter skapar vi forutsattningar for a t t var bygd ska kunna havda sig mot de storre tatorterna aven i f ramtiden. Det ger oss snabbt til lgang t i l l hela varlden och ar idag lika vikt ig som all annan infrastruktur.

jHsq har m^T an ^00 hvar i Sverl'' byggt sina egna nat. I var grannkommun Saffle, finns nagra av dem och det ar bland annat fran dem vi kommer ta lardom i vart arbete. Har har hela 92% av landsbygdens hus-hall anslutit sig.

'""•-^nii i n cr^f.- finansiera stommen i e t t modernt bredbandsnat. Alia som verkar och bor pa landsbygden i kommunen kom­mer a t t ha mbjlighet a t t ansluta sig t i l l e t t nat med minst 100 Mbit/sek. En fbrutsattning ar dock lokal samverkan och personligt engagemang.

Varfor fiber...

FIBER • Fibern gravs ner i m a r k och ar d a r f o r v a l d i g t d r i f t s a k e r och okansl ig f o r stdrningar. • L a t t a t t f o r b e r e d a f o r f r a m t i d s i n r i k t a d t e k n i s k u t v e c k l i n g . • M o j l i g h e t t i l l m i n s t 100 Mbit/sek b a d e t i l l och f r a n a n v a n d a r e n . • Kan u t a n p r o b l e m anvandas f o r b a d e t e l e f o n , t v och I n t e r n e t sam-t i d i g t . • Livslangden pa f i b e r k a b e l n ar m e r an 50 ar och kan e n k e l t uppgra-deras e l l e r bytas u t . • Stor re v a l m o j l i g h e t av t j a n s t e o p e r a t o r e r .

TELEFONI • Vid asknedslag l e d e r f i b e r n i n t e d e n e l e k t r i s k a i m p u l s e n v i d a r e . • B i l l i g a r e t e l e f o n t j a n s t e r . • Du kan f o r t f a r a n d e anvanda d i n g a m l a t e l e f o n och t e l e f o n n u m m e r .

INTERNET • Hogre h a s t i g h e t pa I n t e r n e t u p p k o p p l i n g e n b a d e t i l l och f r a n f a s t i g -h e t e n . • H a s t i g h e t e n ar o b e r o e n d e av a v s t a n d e t o c h hur manga som ar u p p k o p p l a d e . • Snabb n e d l a d d n i n g av f i l m m . m . • Snabb, grat is s u r f n i n g pa t . e x . m o b i l t e l e f o n och s u r f p l a t t a h e m m a v i a t r a d l o s u p p k o p p l i n g (V/i-Fi).

TV • Per fekt m o t t a g n i n g . . Klarar HDTV och 3D f o r m a t . • Se pa t v - p r o g r a m nar d e t passar d i g , t . e x . SVT Play • "Video on d e m a n d " , v i d e o b u t i k pa n a t e t .

4

...och inte alternativ teknik?

ADSL-TEKNIK • O t i l l r a c k l i g k a p a c i t e t i en snar f r a m t i d . • Beroende av k o p p a r n a t . • Kansligt f o r v a d e r p a v e r k a n . • Styrs av t i l l g a n g t i l l k o p p a r n a t , k u n d u n d e r l a g och o p e r a t d r e r s int resse a t t k o p p l a upp stat ioner .

MOBILT BREDBAND • O t i l l r a c k l i g k a p a c i t e t och f d r h a l l a n d e v i s d y r t . (3G) • Kansligt f o r v a d e r p a v e r k a n . • Delad k a p a c i t e t pa a n t a l e t a n s l u t n i n g a r ger lagre h a s t i g h e t . • Kostsamt a t t bygga u t pa landsbygden. • De o m r a d e n som i n t e har t i l l g a n g t i l l 3G i d a g k o m m e r h e l l e r i n t e a t t f a t i l l g a n g t i l l 4G.

SATELLIT / PARABOL • K o m p l e m e n t t i l l t v - m o t t a g n i n g a r . • M o t t a g n i n g s h a s t i g h e t 2-4 M b i t / s .

Bit/s Bit per sekund ar en m a t t e n h e t v i d d a t a o v e r f o r i n g 1 M e g a b i t = 1 m i l j o n b i t a r p e r sekund

ADSL En m o d e m t e k n i k som gor d e t m o j l i g t a t t skicka u p p t i l l 24 M b i t / s g e n o m v a n l i g a k o p p a r l e d n i n g a r f o r t e l e f o n i .

5

Varfor lokala fiberforeningar?

Ska vi ha en levande landsbygd och til lgang t i l l e t t framtidssakert bredbands­nat maste vi agera sjalva. Tyvarr finns inte forutsattningarna for a t t en extern aktor ska investera hos oss.

For a t t kunna ansluta sig t i l l kommunens stamfibernat behovs e t t anslut-ningsnat som byggs av lokala krafter. Flera ekonomiska foreningar har bildats runt om i kommunen. Det ar via dessa som du som fastighetsagare kommer a t t bli kontaktad med en fbrfragan om medlemsskap.

Fbrhoppningsvis blir vi manga som valjer a t t ansluta oss t i l l en forening. Ju fler vi ar desto billigare anslutningsavgift. Aven om utbyggnaden kommer a t t stbttas ekonomiskt genom kommunen och Lansstyrelsens kanalisationsbi-drag kommer det a t t bli en kostnad.

Pa sikt blir det en investering som kommer a t t Ibna sig. Dels kan de arliga kostnaderna for daglig anvandning av telefon, tv och Internet minska, dels far en fastighet med bredbandsnat e t t hogre marknadsvarde. Redan idag anses tillgang t i l l bredband vara vikt igt vid huskop.

Tillsammans kommer foreningarnas omraden a t t tacka hela kommunens landsbygd utan nagra vita flackar.

6

Foreningarnas uppgift

• Bygger det lokala anslutningsnatei Genom e t t p e r s o n l i g t engagemang o c h m e d d e n l o k a l - och p e r s o n k a n n e d o m som f inns i f o r e n i n g a r n a kan b y g g n a t i o n e n g e n o m f o r a s s m i d i g t , e f f e k t i v t och t i l l sa lag k o s t n a d som m o j l i g t .

• Projekterar

• Arbetsleder

• Ordnar nbdvandiga marktillstand och anslutningsavtal.

• Praktiskt - ' ' 'ningsdragning, m o n t e -r i n g , m a r k a r b e t e . F o r e n i n g s m e d l e m m a r n a u t f o r sa m y c k e t av d e t p r a k t i s k a a r b e t e t som m a n enas o m . Foreningarnas insatser har stor b e t y d e l s e f o r d e n s l u t l i g a k o s t n a d e n .

7

Sa har kan det se ut..

Stamfibernat som Forshaga Fibernat bygger ut

Stamfibernat B r e d b a n d s n a t m e l l a n t a t o r t e r och landsbygd. T i l l s t a m f i b e r ­n a t ansluts f a s t i g h e t e r i l o k a l a a n s l u t n i n g s n a t .

V

8

J

C e c i l i a o c h M a r t i n , 35 ar Hon jobbar mycket hemifran med direktuppkoppling t i l l sin arbets-plats och han studerar pa distans pa kvallarna. Anvander dator och smartphone t i l l bl.a. videokonfe­renser och a t t se pa f i l m .

anvander Skype och pratar gratis med barnbarnen i Australien, Orje och Stockholm med videotele-foni.Anvander i f ramtiden aven vardtjanster.

Oscar, 10 ar, surfar, spelar onlinespel och musik via wi-fi pa familjens dator, smart-phone och surfplatta. Ser pa f i lm pa bade datorn och tv :n.

jobbar som lant- och skogsbrukare. Levererar alia provmjolknings-rapporter snabbt och sakert via natet dar han aven har fu l l koll pa alia aktuella EU-bidrag.

Anslutningsnat Det f i b e r n a t som f o r e n i n g e n bygger i n o m d e n e k o n o m i s k a f o r e n i n g e n .

Kommunikationsoperatbr K o m m u n i k a t i o n s o p e r a t o r e n s (KO) r o l l i f i b e r n a t e t ar a t t dvervaka och u n d e r h a l l a u t r u s t n i n g e n i n a t e t . KO ser t i l l a t t d e t f inns t j a n s t e l e v e r a n t o r e r i n a t e t och ansvarar f o r d e n t e k n i s k a och avtalsmassiga r e l a t i o n e n m e l l a n t j a n s t e -l e v e r a n t o r e r n a och k u n d e r n a . Som a n v a n d a r e har d u inga a v t a l m e d KO. Du b l i r endast k u n d hos en t j a n s t e l e v e r a n t o r .

9

Vad kostar det?

Medlemsinsats Arbetet med a t t fa fram fiberkabeln t i l l huset samt kopplingsutrustning kostar. Detta finansierar foreningen via medlemmarnas insatser. Insatsen kan variera mellan de olika foreningarna beroende pa antalet medlemmar, fastigheternas lage och medlemmarnas eget engagemang och arbete. Fibernatsutbyggnad i andra kommuner pekar pa mellan 15 000 och 30 000 kr/anslutning. Detta kan goras forst efter en projektering av omradet.

Projektering gbrs sa for t t i l l rackl igt manga intresseanmalningar inkommit t i l l foreningarna.

Fastighetsagaren ansvarar sjalv for gravningen pa tomten och ledningsdrag-nlng i huset.

Samtliga fastigheter inom respektive fbrenings omrade har ratt a t t anslutas t i l l samma insats oavsett var fastigheten ligger. Aven fr i t ids-, hyres- och naringsfastigheter kan anslutas.

Medlemsavgift Som medlem och delagare i en ekonomisk fiberforening betalar man en arlig medlemsavgift, for narvarande pa 100 kr och en engangsinsats per fastighet pa 100 kr.

Manadskostnaden for tjansterna varierarberoende pa vllken tjansteleverantor man valjer, hur manga tv-kanaler man v i l l ha, vi lket telefonabonnemang som passar bastsamt hur hbg hastighet man bnskar pa Internetanslutningen.

Finansiering

I an Foreningarna kommer a t t diskutera generella vil lkor med bankerna for lanefinansiering t.ex. amorteringstid och lanebelopp. Naturligtvis kan man betala hela insatsen pa en gang om man v i l l .

Ett Ian pa 20 000 kr 1 7 ar, kommer a t t kosta ca 300 kr/manad.

Det finns olika mojligheter t i l l bidrag a t t sbka fbr a t t minska insatserna fbr varje enskild medlem. De bidrag som finns kan endast sbkas av fbreningar, ej av enskild person.

Kan jag ansluta senare? Sjalvklart kan du ansluta din fastighet senare.Tyvarr kan vi inte erbjuda riktigt samma fbrdelar som om du gar med pa en gang.

Fastigheter som ansluts efter det a t t lokala anslutningsnatet fardigstallts och tagits i bruk betalar ordinarie insats uppraknad med arllgt index. Dessutom betalas kostnaden (t.ex. gravningen) fbr a t t na och ansluta sig t i l l narmaste anslutningspunkt pa det lokala anslutningsnatet av fastighets­agaren. Insatsen kan ocksa komma a t t bli betydligt hogre, bland annat pa grund av a t t eventuella bidrag inte gar a t t sbka senare. Fastighetsagaren har inte heller arbetsmassigt bidragit t i l l byggnationen av vart gemensamma nat pa samma satt som bvriga medlemmar.

11

Ar mobilt bredband ett alternativ? Ja, som ett komplement t i l l det fasta natet

Ett rakneexempel pa kostnader 1 exemplet nedan visas en besparing pa nastan 3000 kr/ar med fiber. Det innebar a t t en investering pa 20 000 kr i e t t fibernat ar betald pa ca 7 ar. Det baseras pa a t t tjansterna i e t t oppet nat ar lagre p.g.a. storre konkurrens mellan tjansteleverantorerna. Observera a t t detta enbart ar e t t exempel som kan forandras over t i d och med innehall i t jansten.

Kostnader Idag, utan fiber Ar 1, med fiber Ansl. avgift fibernat 20 000 kr

Bredband 299 kr/man (6-8 Mbit) 199 kr/man (10 Mbit)

TV 159 kr/man (Boxer Mix) 109 kr/man (Bas 28 kanaler)

Telefoni 145 kr/man (Telia Bas) 49 kr/man (IP-telefoni)

Summa 7 236 kr/ar 4284 kr/ar

Besparing 2952 kr/ar

12

Tjansteutbud

Med e t t oppet nat kommer det a t t bli mojl igt for f ler tjansteleverantorer a t t erbjuda dig sina tjanster. Det innebar a t t du far storre valmojligheter bade i forhallande t i l l pris och utbud. Det ar an sa lange for t idigt a t t inga avtal med tjansteleverantorer men malsattningen ar a t t det ska finnas e t t f ler tal a t t valja mellan.

Forshaga Fibernat erbjuder en rad tjanster via OpenNet. Se webbplatsen for mer information.

f

Vad far du?

• De olika nat som foreningarna och kommunen bygger ska ses som e t t nat.

• Tt ^ i ^ n i ' f ^ n n m f r - T r H p n h ' ^ ' " ' - ' - n r l ; ^ som dagens

olika tjanster kan krava och mer t i l l . Den gar dessutom a t t uppgradera for

a t t mota framtida kravande tjanster.

• Kaoarifotpn t'M >/-Trio anshitnino a'r imi' , du delaral l tsa

inte pa hastigheten och paverkas inte av andras nattrafik.

• >/r>r,-o h , ; . - h S M kornnierha mojlighet t i l l minst 100Mbit/s bade nar

man tar emot och skickar data. Av dessa ar det tv som tar det mesta, 7-9

Mbit/s for en vanlig kanal och ca. 20 Mbit/s for en HD-kanal.

, n-^-.onc- fihprhnr-r-H.o h r - ^ o H jpngbgr gt t man kan valja

a t t ringa, surfa pa internet samt t i t t a pa tv samtidigt.

• '" nda anslutning '•" ' ' ' som hanterar datorkom-

munikation, tv och telefoni . Ledningen ligger nedgravd i marken skyddad

for vader och vind. Eftersom signalerna utgors av ljus och inte elektr ic i tet

paverkas de inte av askstorningar.

• Storre valfr ihet med ett oppet nat. Ett oppet nat betyder

a t t fler tjansteleverantorer har mojlighet a t t i konkurrens med varandra

erbjuda sina tjanster. Detta ger lagre priser och storre utbud.

13

Vad hander nu?

Forshaga kommun har beslutat att stodja utbyggnaden av fibernat i kommunen. Det kommunala bolaget Forshaga Fibernat far ansvaret a t t bygga stamnat t i l l de omraden dar det har bildats lokala fiberforeningar. For a t t stamnatet byggs ut kravs det minst en 50%-ig anslutningsgrad i omradena. Stamnatet ska koppla ihop lokala bynaten och de mindre orterna i kommunen.

-Det forsta projektet blir en ny strackning fran Deje via Ostra Deje och Skived t i l l Forshaga under 2013. Satsningen gbrs fbr a t t fbrstarka kapaciteten mel­lan Forshaga och Deje dar det bildats flera fiberfbreningar och det befintliga stamnatet inte kommer a t t racka t i l l i f ramtiden, sager kommunalradet Angelica Rage (S)

Fbrstarkningen kommer ocksa a t t betyda a t t fler externa kunder som mo-biloperatbrer, fbretag och det kommunsammanbindande har mojligheter nytt ja fibernatet t i l l ful lo aven i f ramtiden.

14

Fiberforeningar i Forshaga kommun Pa den har sidan kan du se en tabell over de fiberfbreningar som bildats. Granserna ar inte belt klara och kan komma a t t forandras nagot under projektets gang.

Edeby-Nyckelby Gerd Steck 0552-201 05 V i k t o r Isaksen 0 7 0 - 6 3 6 93 25

Rud- H'allekil Ewa Nilsson 073-673 31 97 Per-Arne Eriksson 0 7 0 - 3 9 7 43 22

M b l n b a c k a Klas Engstrom 0 7 0 - 6 9 4 54 03 Benny Lofgren 070-311 59 76

Butorp fiber ekonomiska forening Roland Lanz, 0706-153190. Elisabeth Holmgren, 0703-746435. Maria Johansson, 32025. e-post: fiber@butorp.se.

15

Tillsammans bygger vi fibernat

K o n t a k t : Forshaga kommun Roy Ottoson Telefon: 054-540 10 37 E-post: roy.ottoson@kil.se

M e r i n f o r m a t i o n : www.fiberivarmland.se

Forshaga FiberNat Johan Modin Telefon: 070-306 02 22

www.forshagafibernat.se

Forshaga kommun