1

familjärTill dig som är hyresgäsT hos Famil jebosTä der

sopsug – så funkar det!

en ljus miljövinstMiljöspecial

Nummer 1. 2013

2

Du vet väl att vi fiNNs på faCeBOOK?Familjebostäders oFFiciella Facebook-sida är en mötesplats i första hand för dig som bor hos oss. Här kan du komma med tips och synpunkter om ditt boende och ha en dialog med oss, men även med dina grannar eller andra som bor hos Familje bostäder. När det gäller mer specifika frå-gor som gäller ditt egna boende, fel anmälan eller annat är du välkommen att kontakta oss på kontakt@familjebostader.com eller 08-737 20 00.

På Facebooksidan lägger vi ut tips om allt från miljö till nybygg-nation, och ibland har vi tävlingar med fina priser.

Vi ses där! /Mia

mia Wester Carlsson, kommunikatör på familjebostäder.

Nu Bygger vi på årstafälteti början av Februari fick Familje-bostäder klartecken från exploa-teringsnämnden att planera vidare för 150 nya lägenheter på Årstafältet. Den nya stadsdelen kommer byggas i olika etapper och ska rymma totalt 4 000 nya bostäder för 10 000 invånare med butiker, service och försko-lor. Familjebostäders lägenheter beräknas vara inflyttningsklara tidigast 2016.

Byggstart för Nya hyres-raDhus viD telefONplaNi mitten av Februari var det byggstart för de 20 nya hyresrättsradhus som Familjebostäder bygger på Kransbindarvägen i Midsommar-kransen. Radhusen kommer att ha 4–5 rum och kök med en varierad storlek om 111–121 kvm.

– Vi är väldigt stolta att kunna erbjuda radhus i hyresrättsform i attraktivt läge, sa Familjebo-städers styrelseordförande Jonas Nilsson (M) vid spadtaget där han även var med och sprängde bort berg.

Hyresrättsradhusen förmedlas av Stockholm Stads Bostadsför-medling under hösten. Inflytt-ningen är planerad till våren 2014.

Bild: Carbonwhite

www.facebook.com/familjebostader.stockholm

3

300 hushåll testar gröNa påseNstockholm stad har ett mål om att 50 procent av stockholmarnas matavfall ska samlas in år 2018. För att detta ska uppfyllas krävs nya tekniska lösningar. Under 2013 deltar hyresgäster hos Familjebostäder i försöket Gröna påsen.

Gröna påsen innebär att matavfallet läggs i samma kärl som övrigt hushållsavfall, men i en grön påse. De gröna påsarna sorteras ut på avfallsanläggningen genom optik som avläser påsens färg. Därefter rötas matavfallet och blir till biogas och biogödsel. Totalt ingår ca 3 000 hushåll i Stockholm i försöket varav 300 bor hos Familjebostäder på Södermalm, Kungsholmen och i Gubbängen. Insamlingen startade i februari och kommer pågå i nio månader.

Hej Therese!Du arbetade tre veckor hos Familje-bostäder i Fagersjö i somras. Varför tycker du att man ska söka sommar-jobb hos oss?

–Jag tycker man ska söka sommar-jobb på Familjebostäder om man gillar att ha olika saker att göra på dagarna, ta eget ansvar samt jobba både ute och inne. Det är roligt när man ser resultat också, att man verkligen hjälper till och gör skill-nad för hyresgästerna i området.

sommarjobba på Familjebostäder

Varje år anställer Familjebostäder ett antal ungdomar för sommar-jobb. Vanliga arbetsuppgifter är att rensa ogräs, plocka skräp, måla ute-möbler, klotterinventera och tömma papperskorgar. För att jobba hos oss måste du ha fyllt 16 år och du får jobba max tre veckor.

intresserad? anmäl dig senast 31 mars via vår hemsida.

OmförDelNiNg av lägeNheter de tre kommunala bostadsbolagen i Stockholms stad har fått i uppdrag att omfördela cirka 10 000 av sina totalt 70 000 lägenheter. Omför-delningen görs för att underlätta lokala satsningar, öka servicen och fördela upprustningsbehov.

Familjebostäder kommer ha sin tyngdpunkt i Rinkeby samt i södra Stockholm, stråket mot Farsta och Rågsved. Svenska Bostäder kommer finnas i de nordvästra delarna av Stockholm och Stock-holmshem i de sydvästra delarna. Alla tre bolagen behåller sina fastigheter i Stockholms innerstad och i närförort.

– Genom mer samlade bostads-områden får vi möjlighet att utveckla en ännu bättre service till våra hyresgäster. Vi kan ta ett tydligare helhetsgrepp i våra områ-den när det gäller bland annat förvaltning, vilket innebär kost-nadsfördelar som kan användas till upprustningar eller satsningar på utveckling av bostädernas närom-råden, säger Magdalena Bosson, Familjebostäders vd.

Omfördelningen kommer att starta i september 2013. Berörda hyresgäster har fått information i brevlådan. Har du frågor? Läs på vår hemsida eller kontakta kundtjänst.

foto: kari kohvakka

4

renovering, stambyte och energieffektivisering. alla dessa åtgärder är viktiga för att fastighetens skick ska bevaras. under den tid arbetet pågår kan hyresgästen uppleva störningar, men slutresultatet vill få vara utan.

Som en av Sveriges största fastighets-ägare har Familjebostäder många fast-igheter som är byggda under 1940–1960-talen. Det betyder att husen idag har underhållsbehov. Det kan handla om att byta fönster, renovera fasader och tak. I vissa fall passar vi på att samtidigt göra energieffektiviseringar för att förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster och för att fastighe-terna ska klara dagens miljökrav.

– Som fastighetsägare har vi ett underhållsansvar som vi tar på allvar. Samtidigt är vi medvetna om att det under renoveringstiden kan upplevas som störande och bullrigt för våra hyresgäster. Särskilt om vi behöver gå in i våra hyresgästers hem flera gånger, som vid fönsterbyte eller när vi installerar ny ventilation, säger Håkan

Siggelin som är chef för projektutveck-lingsavdelningen på Familjebostäder.

Vanligast är att hyresgästen bor kvar under renoveringen. Undantag är om det finns medicinska skäl eller om fastigheten genomgår mycket omfat-tande ombyggnad då hyresgästerna kan evakueras. Eftersom åtgärderna görs för att bibehålla fastigheten i ett gott skick – så kallat sedvanligt under-håll – får hyresgästen inte sänkning av hyran även om man under en period blir störd av renoveringsarbetet.

underlätta För hyresgäster

– Vi försöker underlätta för hyresgäs-ter som är hemma dagtid eller jobbar natt och behöver sova på dagen genom att erbjuda en samlingslokal att vistas i eller en lägenhet i en annan

fastighet att sova i, säger Håkan Siggelin.

När hyresgäster upplever reno-veringen som besvärlig är det oftast informationen som känns bristfällig. Men det kan också handla om avvi-kelser i tidplan eller problem med leveranser. Det är dock inte alltid lätt att göra en exakt tidplan. Husen som arbetena utförs i är gamla och man vet inte alltid hur de byggdes. Vissa omständigheter uppdagas först när vi påbörjat arbetena.

– Det är olyckligt när det uppstår problem i renoveringsprojekten. Vi vill ju att både resultatet av renoveringen och upplevelsen för våra hyresgäster ska bli så bra som möjligt. Och i efter-hand brukar hyresgästerna vara väldigt glada och nöjda, säger Håkan Siggelin.

5

6

13 000 meter rör slingrar sig fram under marken i Rågsved. På system-kartan ser det ut som ett myller av rör som cirklar sig runt området. Drygt 3 600 lägenheter är anslutna till sopsugssystemet i Rågsved.

– Med hjälp av undertryck och luft transporteras soppåsarna i rören från fastigheten till terminalen i en hastig-het av cirka 70 km/h. Man kan säga att sopsugen fungerar som en jättestor dammsugare, säger Jan Kull som är

servicechef för bland annat den statio-nära sopsugsanläggning som har fun-nits i Rågsved sedan slutet av 60-talet.

Varje dag sugs 7–8 ton hushålls-sopor från fastigheterna in i terminalen där de samlas upp i en container och

rörigt i rågsvedvad är det som svischar i 70 km/h från sopnedkastet till en container flera hundra meter längre bort? jo förhoppningsvis en hushållssopa och inte en dammsugare, en kaffebryggare eller ett bilbatteri.sopssug – så funkar det!

om en sopa fastnar i röret måste jan kull eller hans servicetekniker krypa ner i rören och rensa bort stoppet för hand.

7

underjordiska avFallstransport system, även kallat sopsug, uppfanns i slutet av 50-talet. idag finns systemet installerat över hela världen – i bostadsområden, affärscentra, stadskär-nor, industrikök, sjukhus och flygplatser. man skiljer på stationär sopsug och mobil sopsug.

den stationära sopsugen sugs till en terminal där det finns en container som byts ut när den är full. den mobila sopsugen suger soporna till en tank som töms av en speciell sopbil från en dockningspunkt i gatan.

Fakta sopsug

trycks ihop. Genom systemet minime-ras antalet transporter i bostadsområ-det vilket är bra för miljön.

– När användarna sorterar rätt fungerar systemet utan problem. Tyvärr händer det att boende ibland slänger fel saker som fastnar eller förstör rören. Då måste vi stänga av delar av systemet och krypa ner i rören för att rensa bort stoppet för hand. Följden av stoppet kan bli att fastighe-tens sopshakt blir fyllt av sopor som luktar illa i husen. Allt beroende på en felaktigt slängd sopa, säger Jan Kull.

Han säger att det egentligen är gan-ska lätt att slänga rätt. Hushållssopan ska vara hopknuten och i påsen ska man lägga kuvert, blöjor och annat som blir över när man sorterat ut för-packningar, grovavfall och elavfall för återvinning.

– Bland de konstigare saker som folk har slängt ner i sopnedkastet är kastruller, kaffebryggare, dammsugare, bilbatteri och virke efter renovering. Dessutom är glas inte alls bra att slänga eftersom glaset är hårt och glassplittret förstör både rören och soppåsarna på sin väg mot terminalen, säger Jan Kull.

varje dag sugs 7–8 ton hushållssopor från fastigheterna in i terminalen där de samlas upp i en container.

jan kull visar på kartan hur 13 000 meter rör slingrar sig fram under marken i rågsved och förklarar skillnaden mellan stationär och mobil sopsug.

Tycker du att det är lätt att slänga rätt?

Solomon K Amedofu,boende Rågsved– För vissa är det enkelt och för andra är det svårt. Det är kanske för att de inte vet hur de ska göra. Jag tycker att det är lätt eftersom vi har nära till kärl för att slänga exempelvis glas.

Sven Löfberg, ordförande lokala HGF Rågsved – Jag tycker att det är lätt. Jag förstår inte vilka som slänger ner motorer och bandyklubbor i sopnedkastet. Det krävs bara sunt förnuft för att förstå att dammsu-gare och motorer ska ställas ner i miljöstugan.

8

Miljöspecial

Familjens tankar: Det har varit jätteroligt och lärorikt att

vara miljöfamilj.

Främst för att man tänker på vad det är man faktiskt

gör och hur man påverkar miljön på ett nytt sätt, det

har varit givande att träffa alla människor som arbetar

med olika delar av miljöarbetet och ställa alla frågorna

man aldrig får ställa i vardagen till dem.

Det har också varit roligt, om än lite ovant, att se sig

själva på framsidan av en tidning som alla i bostads­

området får. Det har lett till intressanta reaktioner

och diskussioner kring vad det har stått i artiklarna.

Sen har ju Led­lamporna varit ett lyft, att se hur bra

de är och hur bra de fungerar, till skillnad från de gamla

lågenergilamporna som både var ljussvaga och långsamma.

Det svåraste har varit och är fortfarand

e maten och

matsvinnet framförallt. Det är så svårt att bedöma hur

mycket mat man ska laga. Det blir mycket kastat ris och

pasta framförallt. Däremot har vi blivit bättre på att

äta grönsaker, minska ner på köttet och inte handla lika

mycket mat som bara ligger och blir dåligt. Det är lite

tommare i kylen, men det som finns där använder vi.

Stort tack för det här året!

Daniel, Cecilia och Aléa Wåckner

taCk för det här året!vi sökte miljöambassadörer med rätt att inspirera. vi fann familjen Wåckner som tog sitt uppdrag på allra största allvar. här summerar de året.

9

uppDrag vatteN OCh KemiKalierFamiljebostäders hyresgäster släpper ut drygt 840 000 kilo disk-, tvätt- och rengöringsmedel i avloppsvattnet. Och då är inte hygienprodukter som tvål, schampo och balsam medräknade.

–Vissa ämnen, som giftiga kemikalier, påverkar reningsprocessen. Därför är det jätteviktigt att tänka på vad man spolar ut i avloppsvattnet, berättade Stockholm vattens Cajsa Wahlberg som hälsade på hemma hos miljöfamiljen i Bandhagen.

läs alla miljöfamiljens uppdrag i sin helhet på miljösajten www.familjebostader.com/miljosajten. där kan du även lämna dina bästa miljötips och tävla om ett ”miljöuppdragskit”.

uppDrag mat OCh matavfallFamiljens sista uppdrag sammanföll med julen. En klimatsmart kock besökte familjen för att laga julmat.

– Den värsta klimatboven är att det slängs så mycket mat. Jag tycker att man ska tänka på att inte köpa för mycket och verkligen se till att äta upp resterna, sa den klimatsmarta kocken Elsa.

Läs heLa uppdragen och

tävLa på miLjösajten!

uppDrag elMed hjälp av Familjebostäders energiexpert Peter Norrenge såg familjen över elförbrukningen i hem-met. De fick LED-lampor installerade och elmätare vid köksutrustning, dator och tv. Något som familjen kunde bli bättre på var att släcka då man går ut ur ett rum och att dra ut sladdar ut vägguttag.

– Att vara miljömedveten handlar mest om beteen-deförändring, sa Cecilia Wåckner.

uppDrag sOpOr Varje år hanterar Familjebostäder 13 300 ton avfall från våra hyresgäster. Av det är drygt 9 000 ton hus-hållssopor som förbränns och återvinns till värme och el. Årligen källsorteras dessutom 1 600 ton förpack-ningar som sedan återvinns.

– Man kan inte skylla på att det inte finns till-räckligt med plats – för plats det får man göra sig, sa familjen Wåckner som har gjort plats i både klädkam-maren och på balkongen.

10

en ljus miljövinsti skymningen och skenet av en lykta vandrar en grupp hyresgäster från familjebostäder längs skansens smågator. följ med vinnarna i familjärs miljötävling på en historisk resa som spänner över nästan 200 år.

Miljöspecial

11

Peter Sjöberg, boende Kristineberg– Jag tycker att det är lite kom-plicerat med sopor. Mycket att hålla reda på så att det ska bli rätt när man kastar. Jag tänker att det också vore bra om man gjorde soprummet lite roligare, då kanske man skulle gå dit oftare. Det är inte så kul när det är stökigt och det ligger saker slängda på golvet.

håller du med yuka och peter? vad vill du läsa mer om? vad tror du att man kan göra för att få fler att slänga rätt? Berätta vad du tycker på vår hemsida eller i ett mejl till familjar@familjebostader.com

Yuka Bank, boende Hammarby sjöstad– Något jag skulle vilja läsa och lära mig mer om är det här med lampor. Det finns så många lampor att välja emellan och jag skulle vilja ha hjälp att få veta vad det finns för olika alternativ. Sen skulle jag vilja att man ser över om det finns något sätt att lättare få tag på nya påsar till matavfallsin-samlingen. Jag tycker att det ska vara lättare för hyresgästerna att hämta påsar.

– i början av 1800-talet var det mörkt i både staden och på landet. Man fick passa på att utföra så mycket arbete som möjligt under dygnets ljusa timmar, berättar guiden för de hyresgäster som vunnit en plats på ljusvandring på Skansen denna mörka vinterkväll.

Under vandringen besöker vi fyra tidstypiska hem. Det första där eldsta-den var den enda ljuskällan.

– Det var viktigt att var sak hade sin plats i hemmet eftersom man ofta fick känna sig fram i mörkret om man behövde något, säger vår guide och famlar i mörkret efter lyktan som ska lysa vår väg till nästa hus.

Därefter följer vi ljuset väg – via ste-arinljus och fotogen – till ett hem från 1900-talet med indragen elektricitet.

– Det förändrade drastiskt livssitua-tionen för befolkningen och innebar att man kunde arbeta och roa sig såväl på natten som på dagen, berättar guiden.Maria Rosén bor hos Familjebostäder i Årsta. Hon tyckte att ljusvandringen var jättetrevlig och upplysande. Visst har hon även tidigare tänkt på hur det var förr men ljusvandringen gjorde det ännu mer levande.

– Man fick en ganska realistisk bild av hur mörkt det faktiskt måste ha varit då. Tänk på de långa mörka vintrarna. De fick lägga sig väldigt tidigt på kväl-larna, fanns inte så mycket annat att göra, säger hon.

Även Benjamin Hannula Abitbol som bor på Kungsholmen var mycket glad över att ha vunnit en plats på Ljusvandringen. Han har precis läst i skolan om hur man gjorde eld med flintasten.

– Det var kul att få se på riktigt hur det slog gnistor om flintastenen. Och tänk att förr i tiden fanns det inte ens tändstickor och idag finns ljuset i taket och överallt, säger han.

det är mysigt men inte helt enkelt att läsa i stearinljusets sken. maria rosén lyssnar när guiden Carin dahlberg läser en berättelse från 1800-talet.

efter ljusvandringen serverades Benjamin hannula abitbol och övriga vinnare middag p å skansenrestaurangen gubbhyllan.

Vilken miljöfråga skulle du vilja läsa mer om i Familjär?

12

Fam

iljär

ges

ut a

v a

B fa

milj

ebos

täde

r, Bo

x 92

100,

120

07

stoc

khol

m t

elef

on: 0

8–73

7 20

00

e-post

: fam

iljar

@fa

milj

ebos

tade

r.com

hem

sida: w

ww

.fam

iljeb

osta

der.c

om a

nsv

ari

g u

tgiv

are

: eric

a la

wes

son

red

ak

tion: j

enny

lun

dmar

k, m

aria

nne

Badm

an p

roduk

tion: j

upite

r rek

lam

aB

Foto

: Dav

id B

icho

, gus

tav

Kais

er t

ryck

: D

anag

ård

litho

hälften sniCk oCh hälften snaCk

För 25 år sedan startade kommunen ett snickeri för äldre män och en vävstuga för kvinnor. Idag finns bara snickeriet kvar och drivs som en ideell förening. Det är en unik verksamhet som håller till i källaren i Familje-bostäders hus i Enskede gård.

– Snickeriet har varit mitt stora nöje och hjälpt mig oerhört under min pensionärstid. Jag har haft någonting att kliva upp för på morgonen. Äta

frukost, klä på sig, och ta sig iväg från hemmet, säger Bertil Blomberg, som nu är 92 år fyllda och därför trappat ner på snickrandet.

Vanja Ericsson, 73 år, blev väldigt glad när hon fick höra talas om snick-eriet eftersom hon alltid tyckt att det ser så roligt ut att snickra.

– När jag gick i skolan var det uppdelat och tjejer fick bara ha syslöjd. När jag kom hit första gången undrade nån om jag ville börja med att göra en smörkniv. ”Är det svårt att göra en kryddhylla?” frågade jag och gjorde det istället, berättar hon och skrattar åt minnet.

Verksamheten bygger på att alla är självgående och bara fantasin är begränsningen. Vid arbetsplatserna arbetas det med ljusstakar, pallar, hyllor och flaggor. En medlem byggde en gång en vindruta till sin båt och en annan har gjort en nyckelharpa.

Tempot är inte det viktiga. Det är mycket snack och skratt. Och så dricks det kaffe. Idag finns det 22 medlemmar, alla med olika bakgrund, och av dem är tre kvinnor.

– Tidigare i livet har vi arbetat med lite av varje, men vi saknar en frisör som skulle kunna fräscha upp oss gubbar och gummor emellanåt. Så det finns alltid plats för fler. Det är bara att ringa till oss eller komma hit.

pensionärernas fritidsbyrå. händiga hemslöjdare. kärt barn har många namn och är det någonting som är kärt – så är det enskede gårds hobbyförening. ett snickeri som myllrar av sågspånsdoft, välfyllda kaffekoppar och händiga pensionärer.

enskede gårds hobbyförening har öppet måndag till fredag klockan 9–16. vänder sig till dig som är pensionär och är intresse-rad av att snickra. den yngste medlemmen är 58 år och den äldste är 92 år.

är du intresserad av snickeri?

hör av dig till nedanstående kontakt-personer på egh: lars eriksson 070-855 50 74, klas lindberg 070-430 51 84.

Fakta

enskede gårds hobbyförening har idag 22 medlemmar, men det finns alltid plats för fler.

I vårt kvarter