Embed Size (px)
Citation preview
Hur ofta skrivs användningsområde ut på läkemedel inom ATC-grupp N04 (medel vid parkinsonism)? Jonna Isendahl
Farmaci 180 högskolepoäng Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare: Anders Ekedahl, leg. apotekare, docent Stab Forskning och utveckling (R&D)
Apoteket AB Christer Berg, leg. apotekare Naturvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar S-391 82 Kalmar Examinator: Naturvetenskapliga institutionen Dick Delbro, leg. läkare, docent Högskolan i Kalmar S-391 82 Kalmar
Abstract Patienters bristande följsamhet till förskriven ordination är ett av de stora läkemedelsproblemen av idag. Att förse varje recept med användningsområde i doseringstexten är ett sätt att försöka förbättra patientföljsamheten. Sådan information är även av vikt för expedierande farmaceut för att kunna göra en professionell bedömning om huruvida valt läkemedel, dos och styrka passar ihop med sjukdomsbilden. Tidigare studier har visat att det är långt ifrån på alla recept som användningsområde finns angivet. Syftet med arbetet har varit att undersöka på hur stor andel av recept inom ATC-grupp N04 (medel mot parkinsonism), det finns angivet användningsområde i doseringstexten. En jämförelse mellan dopaminerga och antikolinerga medel inom gruppen gjordes även. Data från Apotekets transaktionsdatabas tillhandahölls i form av excel-filer. Dessa innehöll information från recept utskrivna på ATC-grupp N04, som expedierats på apotek i Sverige oktober 2007. Information om patientens födelseår, kön, läkemedlets ATC-kod, benämning, förpackningsstorlek, styrka och doseringstext erhölls. De recept som saknade uppgift om kön eller födelseår exkluderades, likaså recept till djur. Exkluderade från undersökningen var även dosdispenserade läkemedel. Av de 22 939 expedierade recepten inom ATC-grupp N04 som uppfyllde inklusionskriterierna innehöll hälften av dessa användningsområde i doseringstexten. Användningsområde på recept var något vanligare hos kvinnor än hos män. Högst frekvens av informationen sågs på recept till personer 85 år och äldre. Resultatet för recept på dopaminerga medel var i stort jämförbart med huvudgruppens resultat, dvs. hälften av recepten innehöll användningsområde, det var vanligast på recept till personer över 85 år och informationen var mer frekvent förekommande på recept till kvinnor. De antikolinerga medlen hade användningsområde angivet på 38 % av recepten, det var ungefär lika vanligt förekommande på recept till kvinnor som män, och en minskning av förekomsten av användningsområde sågs på recept till personer över 74 år. Sammanfattningsvis kan konstateras att förskrivare alltför ofta underlåter att skriva ut användningsområde i doseringstexten trots nyttan det skulle innebära för både patient och farmaceut.
2
SUMMARY
Adherence to medical ordination is low and for long-time medication it is estimated
to be as low as 50 percent. Depending on the prescribed drug this could lead to
adverse effects and/or loss of effect of the drug. Information about why a drug is
prescribed is important patient information and is thought to help increase
compliance with the physician’s prescription. According to results from a recent
study of visits to the emergency room at Karolinska Universitetssjukhuset in Solna,
Stockholm, medically related problems were the cause in about 30 percent of the
cases. According to the same study 11 percent of these visits were due to problems
with patient adherence. Specifying indications on prescriptions could be a way to
enhance drug compliance. Furthermore clinical indications on prescriptions ensure
that the correct drug is administered for the correct condition. The purpose of this
study was to examine how often indications were found on prescription labels on
anti-parkinson drugs, ATC-code N04.
Prescription data were collected from the Swedish Prescribed Drug Register. A total
of 22 994 prescriptions of anti-parkinson drugs dispensed in October 2007 were
transferred from the register in Excel-files. Information about the patient’s year of
birth and gender was included as well as the name of the drug, ATC-code, amount of
drug dispensed, strength and information about the prescribed drug. Prescriptions
lacking information about the patient’s year of birth or gender was excluded as well
as prescriptions for animals.
On prescriptions for anti-parkinson drugs, with a total of 22 939 prescriptions after
exclusion, half of them were provided with indication labelling. Indication labelling
was more common on prescriptions for women. As regards patients older than 85
years, 63 % of the prescriptions were labelled with indication.
3
INNEHÅLL
INTRODUKTION ................................................................................................... 4
Polyfarmaci och patientsäkerhet .......................................................................... 4
Farmaceutisk omsorg........................................................................................... 5
Regelverk kring användningsområde på recept....................................................... 6
Följsamhet hos patienter vid läkemedelsbehandling ............................................... 7
Compliance, adherence eller concordance............................................................... 7
Behandlingsrekommendationer vid Parkinsons sjukdom........................................ 8
Förklaring ATC-kod ................................................................................................ 9
Syfte ....................................................................................................................... 10
MATERIAL OCH METODER ............................................................................. 11
Definition av användningsområde ..................................................................... 11
RESULTAT ........................................................................................................... 12
Dopaminerga medel ........................................................................................... 13
Antikolinergika .................................................................................................. 16
DISKUSSION........................................................................................................ 18
Uppslag till fortsatta studier:.............................................................................. 21
SLUTSATS............................................................................................................ 22
TACKORD ............................................................................................................ 23
REFERENSER ...................................................................................................... 24
Bilaga 1. ............................................................................................................. 26
4
INTRODUKTION
Det uppmärksammas mer och mer att det finns problem med dagens
läkemedelsanvändning, något som för med sig lidande och stora samhällskostnader
som följd. Felaktig läkemedelsanvändning kostar varje år uppskattningsvis cirka tio
miljarder kronor1. I Sverige äter patienter varje dag tillsammans omkring 12 miljoner
dygnsdoser läkemedel, utslaget skulle detta innebära att varje person åt 1,3
dygnsdoser läkemedel per dag2. Kvalitetsbrister vid ordination samt
läkemedelsrelaterad/orsakad sjuklighet är vanliga företeelser, dessutom är följsamhet
till ordinerad behandling låg. Patienters bristande följsamhet är ett av de stora
läkemedelsproblemen av idag men kunskap om varför patienters medverkan till
läkemedelsbehandlingen ibland sviktar saknas3. Det finns dock många sätt på vilka
man kan försöka förbättra patienters följsamhet, ett sådant sätt är att skriva ut
användningsområde i doseringsrutan på receptblanketter4. Tidigare utförda studier
har dock visat att sådan information inte alltid anges. I en studie gjord där
användningsområde på recept utfärdade på diuretikapreparat undersöktes, återfanns
användningsområde på 76 % av recepten5. Andra studier gjorda på SSRI-preparat
och betablockerare visade att 51- respektive 75 % av recepten var försedda med
information om vad läkemedlet var avsett för6,7. Enligt läkemedelsverkets
föreskrifter är detta något som ska finnas angivet på varje recept8.
Polyfarmaci och patientsäkerhet
Risken för biverkningar samt interaktioner mellan olika läkemedel ökar med antalet
preparat. Samtidigt minskar patienters följsamhet till den förskrivna ordinationen.
Personer över 75 år utgör 9 procent av befolkningen i Sverige, dessa 9 procent
använder en fjärdedel av alla läkemedel som förskrivs9. De allra äldsta, personer över
90 år, står på kring 6 läkemedel vardera, boende i servicehus är i regel så pass sjuka
att behovet av läkemedel är det dubbla och vissa individer kan äta upp till 25-30
olika dagliga läkemedel10. Polyfarmaci, hög ålder och åldersrelaterade förändringar i
njur- och leverfunktion, vilket påverkar läkemedels farmakokinetik och
farmakodynamik, är inte alltid en problemfri kombination ur
5
patientsäkerhetssynpunkt11. Att som patient kunna särskilja de många preparaten är
av vikt och ett användningsområde är därför av nytta vid receptexpedition då ett
sådant förser både farmaceut och patient med information om varför läkemedlet är
förskrivet.
Även om det med varje läkemedel följer en bipacksedel är denna inte alltid
tillfredsställande i det hänseendet att informationen ibland tenderar att vara något
ospecifik. Bipacksedeln är ofta så pass fylld med information att den istället för
upplysande blir förvirrande. Därutöver är bipacksedeln inte nödvändigtvis alltid
direkt kopplad till den sjukdom läkemedlet är förskrivet för10.
Farmaceutisk omsorg
Den expedierande farmaceuten utgör patientens sista professionella kontakt innan
läkemedlet används och yrkesgruppen åläggs därmed ett särskilt ansvar2. I en studie
gjord 2003 tillfrågades farmaceuter om deras syn på angivande av
användningsområde på recept. Av studien framgick att farmaceuterna ansåg att det
var deras skyldighet att ge bästa möjliga farmaceutiska omsorg och att
användningsområde var en faktor som skulle ge dem bättre förutsättningar att göra
just detta13. Säkerhetskontrollen på apotek underlättas om ändamålet finns angivet på
recept vilket i sin tur minskar förväxlingsrisken av läkemedel8. Man var av den
åsikten att just ett angivet användningsområde var den absolut viktigaste
informationen som kunde inkluderas ett recept12.
Anledningar till varför användningsområde bör anges:
• Undvika sammanblandning – patienten har flera mediciner hemma
• Öka expeditionssäkerhet på apotek
• Läkemedlet används på många olika indikationer, ibland off label (utan
godkänd indikation)
• Olika indikationer kan ge olika doser
6
Anledningar till varför användningsområde ibland utelämnas:
• Integritetsskäl
• Krångligt journalsystem för att ange användningsområde, tidsödande
hantering för förskrivaren
• Patienten har haft läkemedlet under en lång tid och är väl förtrogen med
detsamma
Regelverk kring användningsområde på recept
Enligt Svensk Författningssamling (SFS) 22 § läkemedelslagen skall den som
förordnar eller lämnar ut läkemedel särskilt iaktta kraven på sakkunnig och
omsorgsfull vård samt på upplysning till och samråd med patienten. I 23 § i
Läkemedelsverkets receptföreskrifter (LVFS 1997:10) anges vidare att
receptutfärdare skall följa anvisningarna på receptblanketten och lämna sådana
anvisningar om dosering, ändamål, användning och behandlingstid på receptet att
patienten kan använda läkemedlet på rätt sätt. Texten ska vara skriven på svenska
och så enkelt att patienten inte har några problem med att förstå innebörden8. En
kortfattad beskrivning av användningsområdet, t.ex. formulerat som ”för magen”
eller ”för humöret”, räcker.
Det har tidigare varit tal om att införa en särskild registrering av förskrivningsorsak
på recept i ett nationellt register. När receptregistret infördes i samband med
läkemedelsreformen 1997 bestämde man att förskrivningsorsak skulle vara en
obligatorisk uppgift. En förutsättning för ett sådant fungerande system var dock att
ett speciellt kodsystem utvecklades, så har ännu inte skett och därför registreras
heller inga förskrivningsorsaker. Förslaget om att införa förskrivningsorsak i
receptregistret har även stött på motstånd från många håll. Främst menar man att
patientens integritet skulle bli lidande av ett sådant införande. Motståndet finner man
dock till stor del hos förskrivarna som dessutom skulle bli lidande i den meningen att
det, som de själva anser, är tidsödande4,13.
7
Följsamhet hos patienter vid läkemedelsbehandling
Enligt en tidigare gjord undersökning berodde inläggning på medicinakuten vid
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna under en månad 2006 på
läkemedelsrelaterade problem hos nära var tredje patient. Enligt samma
undersökning berodde detta till stor del på dosberoende biverkningar, missbruk
m.m., men även på patienternas bristande följsamhet. Totalt 11 procent av de
läkemedelsrelaterade inläggningarna berodde på det sistnämnda14.
Kartläggning av följsamheten hos patienter har visat att denna varierar från allt
mellan 10 till upp över 90 procent. Kortare behandlingstid har högre följsamhet men
redan efter 10 dagars behandling sjunker densamma. I snitt brukar man säga att
patienters följsamhet till sin läkemedelsbehandling idag är så låg som 50 procent2.
Compliance, adherence eller concordance
När man pratar om patienters följsamhet till sin behandling menar man det som på
engelska benämns compliance, dvs. hur väl läkarens ordination följs av patienten.
Detta begrepp börjar mer och mer tas ur bruk då man anser att det är ett negativt
uttryck ur patientens synvinkel. Det kan tolkas som att läkarens roll är att dela ut
order och att patientens roll i sin tur är att följa dessa order. Man har på grund av
detta istället börjat använda sig av begreppet adherence i större utsträckning.
Uttrycket innebär att patienten ”ansluter sig till” eller har ”förtroende för” den
förskrivna ordinationen. Begreppet concordance betyder ”samsyn” och erkänner
behovet av att läkare och patient arbetar tillsammans för att nå bästa möjliga resultat.
Dialog eller diskussion dessa parter emellan, där hänsyn även tas till patientens
känslor och tankar till behandlingen, ska öka samsynen och därmed även
följsamheten 15.
8
Behandlingsrekommendationer vid Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom är en relativt vanlig neurodegenerativ sjukdom där neuron i
mitthjärnan dör16. Hos personer över 50 år beräknas förekomsten av sjukdomen vara
ca 1 %, och kvinnor och män drabbas lika ofta17. Risken att drabbas av Parkinsons
sjukdom ökar med åldern och debuterar vanligen hos personer 50-70 år. De
debuterande symptomen är klassiska och uppträder i form av hypokinesi, tremor och
rigiditet. Att diagnostisera sjukdomen är inte helt lätt och felaktig diagnostik
förekommer i 5-20 % av fallen. För att en klar diagnos ska kunna ställas måste ett
positivt svar först fås på dopaminerg behandling, inte bara vid ett utan vid flera
tillfällen. Efter två till tre månaders behandling med motsvarande 300-400 mg
levodopa per dygn bör tydlig förbättring ses18.
Vad gäller läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom är levodopa det läkemedel
som anses som det mest effektiva och är därmed det som primärt används vid
behandling av sjukdomen. Framskridandet av Parkinson påverkas inte men
behandling med levodopa anses öka livslängden hos patienterna genom att
följdtillstånd till sjukdomen kan undvikas. Behandling med levodopa påbörjas med
50 mg/dos varpå denna sedan långsamt höjs till lägsta effektiva dos. I det tidiga
stadiet ligger denna dos kring 300-400 mg per dag fördelat på 3-4 doser dagligen18,19.
Ett annat behandlingsalternativ vid Parkinsons sjukdom är användning av
dopaminagonister (ex pramipexol, bromokriptin m.fl.). Dessa ger en direkt
stimulering på dopaminreceptorerna och används som monoterapi i början av
sjukdomen då risken för dyskinesier är mindre om man börjar behandlingen med
dessa istället för med levodopa.
Andra alternativ är t.ex. COMT-hämmare (ex entakapon, tolkapon) som kan används
tillsammans med levodopa eftersom metabolismen av levodopa och dopamin då
bromsas och effekten därigenom förlängs. Vidare används MAO-B-hämmare (ex
selegelin) som även dessa bromsar nedbrytningen av dopamin; NMDA-antagonister
som amantadinhydroklorid har en viss antiparkinsoneffekt och kan användas både
ensamt och i kombination med andra läkemedel mot Parkinson.
9
Antikolinergika som t.ex. trihexyfenidyl tillhör gruppen parkinsonläkemedel som har
används under längst tid. Förutom Parkinsons sjukdom används antikolinergika även
vid andra indikationer, exempel på sådana är neuroleptikabiverkningar, irritable
bowel syndrome (IBS), hyperhidros (överdriven svettning), divertiklar (fickor på
tjocktarmen) m.m. De antikolinerga medlen har vissa fördelar vid Parkinson men
risken för bl.a. psykiska biverkningar har gjort att de numera används i ringa grad
och med försiktighet18,19.
Förklaring ATC-kod
Förkortningen ATC står för Anatomical Therapeutical and Chemical classification
system. ATC-koden sätts av WHO (World Health Organisation) och används i
många länder vid statistiska jämförelser av läkemedel. Inom systemet sorteras
läkemedel in i grupper på fem olika nivåer20.
Exempel:
o Nivå 1. Anatomisk huvudgrupp, innehåller 14 huvudgrupper (ex. N –
nervsystemet)
o Nivå 2. Terapeutisk undergrupp (ex. N04 – medel vid parkinsonism)
o Nivå 3 och 4. Kemisk undergrupp, består av en eller två bokstäver (ex.
N04BC – dopaminagonister)
o Nivå 5. Kemisk substans (ex. N04BC01 – bromokriptin)
10
Syfte
*att undersöka hur ofta användningsområde finns på expedierade recept på medel vid
parkinsonism (ATC-kod N04)
*att undersöka huruvida någon skillnad föreligger i angivandet av
användningsområde mellan olika grupper; kön, ålder
11
MATERIAL OCH METODER Data på samtliga expedierade receptposter avseende läkemedel i ATC-kod N04
(medel vid parkinsonism) expedierade i oktober 2007 erhölls från Apoteket AB i
form av Excel-filer. Exkluderade från undersökningen var dosdispenserade
läkemedel (i Sverige erhåller cirka 160 000 personer apo-dos). I materialet fanns
uppgift om patientens födelseår, kön, läkemedlets ATC-kod, benämning,
förpackningsstorlek, styrka, antal recipen och doseringstext. De recept som saknade
uppgift om patientens födelseår eller kön exkluderades från undersökningen, likaså
djurrecept.
Recepten sorterades med avseende på ålder och delades in i olika åldersgrupper.
Kolumnfält med doseringstext genomsöktes efter eventuellt användningsområde och
sorterades efter om detta fanns angivet eller ej. Ett stickprov på 50 rader på hela
datamaterialet gjordes för att utesluta felklassificering.
Slutligen skapades pivottabeller från vilka resultattabellerna i arbetet bygger på.
Definition av användningsområde
Med användningsområde avsågs i de fall det framgick i doseringstexten vad för
sjukdom eller sjukdomssymptom läkemedlet var avsett för.
12
RESULTAT
Hela ATC-kod N04 (medel mot parkinsonism) innehöll 22 994 receptposter. Av det
totala antalet recept exkluderades 55 poster bestående av recept till djur samt recept
som saknade uppgift om patientens födelseår eller kön. Kvar för bearbetning var
22 939 recept som uppfyllde inklusionskriterierna. Av det totala antalet receptposter
hade 11 422 (50 %) av dessa användningsområde angivet i doseringstexten.
Kvinnornas recept utgjorde 51 % (11 706 stycken) av det totala antalet, varav 55 %
var försedda med användningsområde. Männens recept utgjorde 49 % (11 233
stycken) av totala antalet varav 46 % av dessa var försedda med användningsområde.
Tabell I. Expedierade receptposter på apotek i Sverige 200710 förskrivna på läkemedel mot
parkinsonism, ATC-kod N04, fördelat på kön samt totalt. Antalet expedierade recept samt andelen
recept innehållande användningsområde i procent för respektive grupp.
Kvinnor Män Totalt
ATC-kod
Läkemedels grupp
Antal receptposter
Andel (%) med
anv.omr.
Antal receptposter
Andel (%) med anv.omr.
Antal receptposter
Andel (%) med
anv.omr.
N04A Antikoli-nergika
1 001 39 1 161 38 2 162 38
N04BA
L-dopa, inkl. kombinationer med COMT-hämmare
5 119 53 5 513 44 10 632 48
N04BC Dopamin- agonister
4 916 60 3 551 53 8 467 57
N04BD MAO-B-hämmare
232 44 408 38 640 41
N04BX Övriga
dopaminerga medel
295 33 491 31 786 32
Totalt 11 706 55 11 233 46 22 939 50
Kvinnors recept innehöll användningsområde mer frekvent än män.
Användningsområde var oftast förekommande på recept på dopaminagonister, ATC-
kod N04BC, 57 % av recepten innehöll informationen (se Tabell I).
13
Användningsområde förekom i högre frekvens på recept utskrivna till personer 85 år
och äldre, där 63 % innehöll informationen i doseringstexten.
Tabell II. Expedierade receptposter på apotek i Sverige 200710 förskrivna på läkemedel mot
parkinsonism, ATC-kod N04, fördelat på åldersgrupp, kön samt totalt. Antalet expedierade recept
samt andelen recept innehållande användningsområde i procent för respektive grupp.
Kvinnor Män Totalt
Åldersintervall Antal
receptposter
Andel (%) med anv.omr.
Antal receptposter
Andel (%) med anv.omr.
Antal receptposter
Andel (%) med anv.omr.
0-14 6 0 10 30 16 19
15-24 55 53 40 48 95 51
25-44 676 52 657 46 1 333 49
45-64 3 639 51 3 577 42 7 216 47
65-74 3 327 52 3 363 45 6 690 48
75-84 3 131 57 3 012 47 6 143 52
85+ 872 65 574 60 1 446 63
Totalt 11 706 55 11 233 46 22 939 50
Flest antal recept med användningsområde återfanns hos de allra äldsta, personer
över 85 år (se Tabell II).
Dopaminerga medel
Av totalt 20 777 expedierade recept inom ATC-grupp N04BA02 – X02
(dopaminerga medel), innehöll 10 590 (51,0 %) användningsområde i
doseringstexten. Av totala andelen recept var 10 705 förskrivna till kvinnor och
10 072 till män. Andelen recept med användningsområde angivet var högre för
kvinnor än för män, där 55 % av kvinnornas recept innehöll informationen respektive
46 % av männens. Dopaminagonister utgjorde den grupp där användningsområde var
vanligast, 57 % av recepten hade informationen i doseringstexten.
14
Flest recept med användningsområde av de enskilda läkemedlen, procentuellt sett,
var pramipexol (Sifrol®), där 60 % av recepten var försedda med
användningsområde. Färst recept med användningsområde var utskrivet på
bromokriptin (Pravidel®), med användningsområde på 27 % av recepten.
Tabell III. Antal expedierade receptposter i Sverige 200710 förskrivna på dopaminerga medel, ATC-
kod N04BA02 - BX02, fördelat på kön samt totalt. Antalet expedierade recept samt andelen recept
innehållande användningsområde i procent för respektive grupp.
Kvinnor Män Totalt
ATC-kod Generiskt namn Antal recept-poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept-poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept-poster
Andel (%) med anv.omr.
N04BA02
Levodopa och dekarboxylashämmare
4 865 53 5 018 44 9 883 49
N04BA03
Levodopa, dekarboxylashämmare och COMT-hämmare
254 41 495 38 749 39
N04BA L-dopa, inkl
kombinationer med COMT-hämmare
5 119 53 5 513 44 10 632 48
N04BB01 Amantadinhydroklorid 143 47 109 39 252 43
N04BB Amantadinderivat 143 47 109 39 252 43
N04BC01
Bromokriptin 19 26 30 27 49 27
N04BC04
Ropinirol 487 47 427 48 914 47
N04BC05
Pramipexol 4 196 63 2 837 55 7 033 60
N04BC06
Kabergolin 161 47 184 43 345 45
N04BC07
Apomorfin 44 32 68 34 112 33
N04BC09
Rotigotin 9 33 5 40 14 36
N04BC Dopaminagonister 4 916 60 3 551 53 8 467 57
N04BD01 Selegilin 104 38 177 34 281 35
N04BD02 Rasagilin 128 50 231 42 359 45
N04BD MAO-B-hämmare 232 44 408 38 640 41
N04BX01 Tolkapon 20 55 26 23 46 37
N04BX02 Entakapon 275 31 465 31 740 31
N04BX Övriga dopaminerga
medel 295 33 491 31 786 32
Totalt 10 705 55 10 072 46 20 777 51
15
Användningsområde på recept utskrivna på dopaminerga medel, ATC-kod N04, sågs
på drygt hälften av receptblanketterna. Recept till kvinnor var i större utsträckning
försedda med användningsområde i doseringstexten (se Tabell III).
För de åtta mest förskrivna dopaminerga läkemedlen var det totalt sett vanligast med
användningsområde på recept till personer 85 år och äldre. Läkemedel inom ATC-
kod N04BD02, rasagilin (Azilect® ) förskrivna till personer äldre än 85 år, hade den
högsta andelen av användningsområde, 89 % av recepten var försedda med
informationen. Åldersgrupp 0-14 samt 15-24 år undersöktes ej. Endast ett fåtal recept
var förskrivna och expedierade till de båda åldersgrupperna och utgjorde därför ett
för litet underlag.
Tabell IV. Antal expedierade receptposter i Sverige 200710 för de mest förskrivna dopaminerga
läkemedlen, fördelat på åldersgrupperna 25-44, 45-64, 65-74, 75-84, 85+ samt totalt. Antalet
expedierade recept samt andelen recept innehållande användningsområde i procent för respektive
grupp
Åldersgrupp
25-44 45-64 65-74 75-84 85+ ATC- kod
Generiskt namn
Antal recept-poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept-poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept-poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept-poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept poster
Andel (%) med anv.omr.
Totalt
N04 BA02
Levodopa och
dekarboxylas hämmare
214 54 2 238 46 3 180 46 3 396 50 841 59 9 869
N04 BA03
Levodopa , dekarboxy-lashämmare och COMT-hämmare
8 38 227 37 276 37 219 44 19 26 749
N04 BC04
Ropinirol 65 38 356 44 263 46 183 55 38 58 905
N04 BC05
Pramipexol 443 65 2 506 56 1 932 58 1 679 62 457 74 7 017
N04 BC06
Kabergolin 30 43 121 34 93 52 71 52 24 67 339
N04 BD01
Selegilin 4 75 67 28 100 34 93 35 16 63 280
N04 BD02
Rasagilin 0 0 115 35 133 47 102 49 9 89 359
N04 BX02
Entakapon 8 0 220 28 274 36 218 28 20 50 740
Totalt 772 58 5 850 49 6 251 49 5 961 52 1 424 63 20 258
16
För de mest förskrivna dopaminerga läkemedlen förekom användningsområde på
recept i högst frekvens till personer 85 år och äldre. Rasagilin (Azilect® ) utskrivet till
personer över 85 år innefattade flest recept med användningsområde (se Tabell IV).
Antikolinergika
Av 2 162 expedierade recept inom ATC-grupp N04AA01, N04AA02 och N04AB02
(antikolinergika), innehöll 832 (38 %) användningsområde i doseringstexten. Den
totala andelen recept förskrivna till kvinnor var 1 001 stycken, motsvarande siffra för
män var 1 161 recipen. Av recepten utskrivna till kvinnor var 39 % av dessa försedda
med användningsområde, motsvarande siffra för männen var 38 %. Den ATC-grupp
som innefattade flest recept med användningsområde procentuellt sätt var N04AA01,
trihexyfenidyl (Pargitan®) med en 40 % -ig angivelse. Färst antal recept med
användningsområde hade ATC-grupp N04AB02, orfenadrin (Lysantin®) med en
angivning av användningsområde på 33 % av recepten.
Tabell IV. Antal expedierade receptposter i Sverige 200710 förskrivna på antikolinergika ATC-grupp
N04AA01, N04AA02 och N04AB02, fördelat på kön samt totalt. Antalet expedierade recept samt
andelen recept innehållande användningsområde i procent för respektive grupp.
Kvinnor Män Totalt
ATC-kod Generiskt namn Antal recept
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept
Andel (%) med anv.omr.
N04AA01 Trihexyfenidyl 239 37 360 42 599 40
N04AA02 Biperiden 739 40 788 36 1 527 38
N04AB02 Orfenadrin 23 30 13 38 36 33
Totalt 1 001 39 1 161 38 2 162 38
Recept utskrivna till män respektive kvinnor innehöll användningsområde i samma
utsträckning, med en något högre förekomst på recept utskrivna till kvinnor. Recept
med användningsområde angivet för de antikolinerga medlen låg överlag kring cirka
17
30-40 % oavsett ålder. Av det totala antalet recept på antikolinergika var 38 % av
dessa försedda med användningsområde (se Tabell IV).
Tabell V. Antal expedierade recept i Sverige 200710 för de mest förskrivna antikolinerga läkemedlen,
fördelat på åldersgrupperna 25-44, 45-64, 65-74, 75-84, 85+ samt totalt. Antalet expedierade recept
samt andelen recept innehållande användningsområde i procent för respektive grupp
Åldersgrupp
25-44 45-64 65-74 75-84 85+ ATC-kod
Generiskt namn
Antal recept poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept poster
Andel (%) med anv.omr.
Antal recept poster
Andel (%) med anv.omr.
Totalt
N04 AA01
Trihexy-fenidyl 149 36 318 39 79 47 32 44 5 20 583
N04 AA02 Biperiden 371 36 817 40 205 38 79 28 7 14 1 479
N04 AB02
Orfenadrin 4 0 17 29 10 40 3 33 1 100 35
Totalt 524 36 1 152 39 294 40 114 32 13 23 2 097
Bland de förskrivna antikolinerga läkemedlen var användningsområde oftast
utskrivet på recept till personer 45-64 och 65-74 år. Efter 74 års ålder sågs en
minskning av angivandet av användningsområde (se Tabell V).
18
DISKUSSION
Under oktober månad 2007 expedierades på apoteken i Sverige 22 994 recept
utskrivna på läkemedel inom ATC-kod N04. Av de 22 939 recept som var kvar efter
exkludering innehöll hälften användningsområde i doseringstexten. Det visade sig
vara mer vanligt förekommande med användningsområde på recept utskrivna till
kvinnor än till män. På recept utskrivna till patienter15-84 år sågs ingen större
skillnad i angivande av användningsområde, dvs. ingen åldersrelaterad ökning kunde
påvisas. Vanligast förekommande var informationen på recept till personer 85 år och
äldre. Jämförelser gjordes mellan levodopapreparat samt pramipexol men inga
slutsatser kunde dras vad gällde kopplingen mellan ökad/minskad styrka och ökat
angivande av användningsområde.
Alla recept inom ATC-kod N04 som expedierades i Sverige under oktober månad
2007 har använts i denna studie. Oktober får anses vara en representativ månad då
det inte är någon stor semestermånad och heller inte innehåller några direkta
storhelger. Vid undersökning av datamaterialet användes ett stort antal sökord för att
identifiera förekomsten av användningsområde. De poster som kvarstod genomgicks
manuellt för att finna ifall ytterligare användningsområde angivits. För att säkerställa
kvalitén i undersökningen togs ett stickprov på 50 receptposter. Inga fel hittades.
Data omfattar inte läkemedelsanvändningen inom sjukhus eller institutioner där
receptförskrivning inte förekommer. Dosdispenserade läkemedel ingår inte heller i
undersökningen. Antalet patienter med dosdispenserade läkemedel uppgår till cirka
160 000 i Sverige. Antalet receptposter var dock ändå så pass stort att resultatets
generaliserbarhet får anses vara hög.
En uppdelning gjordes mellan dopaminerga och antikolinerga läkemedel för att se
huruvida det förelåg någon skillnad mellan de både grupperna.
Resultaten visade att recept på dopaminerga medel inte skiljer sig nämnvärt med de
huvudsakliga fynden för hela ATC-grupp N04. Däremot är skillnaderna inom
gruppen stora där t.ex. recept på dopaminagonisten bromokriptin har
19
användningsområde angivet på 27 %, medan en annan dopaminagonist, pramipexol,
har ett angivet användningsområde på 60 % av receptposterna. Möjligen kan en
förklaring till siffrorna vara att bromokriptin ofta används vid just Parkinsons
sjukdom. Antalet receptposter var förhållandevis få, varför man kan spekulera i att
patienter som står på bromokriptin är patienter som är vana vid substansen och har
stått på den länge men att det kanske inte sker så många nyförskrivningar.
Pramipexol, däremot, innehöll många receptposter och man kan därför dra slutsatsen
att detta är ett medel som läkare ofta skriver ut, både till ”vana” parkinsonpatienter
men även till patienter med nydebuterad sjukdom. Pramipexol godkändes dessutom
2006 för indikationen restless legs (RLS)21. Att det är ett förhållandevis nytt preparat
för just myrkrypningar kan tänkas vara en faktor som motiverar förskrivaren att ange
användningsområde på recept oftare.
Resultaten visade att hälften av recepten på dopaminerga medel innehöll
användningsområde. Kvinnors recept innehöll informationen i högre utsträckning än
män. Dopaminagonister utgjorde den huvudgrupp där användningsområde var som
mest frekvent representerat. Vad gäller ålder visade jämförelsen mellan de åtta mest
förskrivna dopaminerga läkemedlen att det generellt var vanligare med
användningsområde på recept till personer 85 år och äldre. Angivande av
användningsområde ökade annars inte med patientens ålder.
Recept utskrivna på antikolinerga läkemedel hade användningsområde angivet på 38
% av recepten. Det var ingen större skillnad vad gäller angivandet av
användningsområde på recept till män och kvinnor. Störst andel recept med
användningsområde i doseringstexten sågs på recept till personer 45-74 år,
användningsområde på recept minskade sedan på recept till personer 74 år och äldre.
Liknande studier där samma metod har tillämpats har tidigare utförts på bl.a.
diuretika, betablockerare och SSRI-preparat. Studien på diuretika visade att
användningsområde förekom på recept i 76 % av fallen5. På recept utskrivna på
betablockerare fanns användningsområde i nästan lika hög utsträckning, 75 %7.
20
Dessa siffror är betydligt högre än resultaten i denna studie. Att diuretika och
betablockerare kan förskrivas på flera olika indikationer kan förklara varför
motivationen att ange användningsområde är större för dessa båda
läkemedelsgrupper. I studien på SSRI-preparat var resultatet snudd på identiskt med
resultatet för denna studie, användningsområde förekom på 51 % av recepten6. Att
siffrorna var jämförbara kan bero på samma anledning given ovan. Omsorg om
patienten spelar troligen också in då SSRI-preparat förskrivs på indikationer som kan
vara integritetskänsliga.
Polyfarmaci är en bidragande orsak till bristande följsamhet till medicinering.
Patienter som har Parkinsons sjukdom behandlas ofta mot flera andra sjukdomar
förutom sin Parkinson. Olika mer eller mindre kopplade följdsjukdomar som t.ex.
depression, sömnstörningar, lågt blodtryck, psykos vid höga levodopadoser m.m. gör
att läkemedelslistan kan göras lång för en parkinsonpatient22. Det är värdefullt för
patienter stående på flera läkemedel med ett angivet användningsområde på både
recept och läkemedelsförpackningar, för att lättare kunna särskilja vilka tabletter som
används mot vad.
Angivande av användningsområde ökade inte med ökad styrka på preparaten.
Möjligen kan detta vara följden av den långtidsmedicinering Parkinsonpatienter lever
med, där de lägre styrkorna ges till nydebuterad Parkinson. När sedan de starkare
styrkorna sätts in är patienten redan väl förtrogen med sin sjukdom och tillhörande
läkemedelsbehandling varför användningsområde, från förskrivarens håll, kan tyckas
överflödigt att skriva ut. Liknande resultat sågs i studien för diuretika, inte heller där
ökade av användningsområde kunde visas med ökad styrka.
En tänkbar anledning till avsaknad av användningsområde i läkemedelsgrupp N04
kan vara att recepten i hög utsträckning är utskrivna till gruppen parkinsonpatienter.
En tanke som skulle kunna vara föremål för fortsatta studier. I sådana fall kan det
tänkas bero på, som tidigare nämnts, att denna grupp ofta utgörs av patienter som har
levt med sin sjukdom länge. Det är tidsödande för förskrivare att skriva ut
användningsområde på recept, och just av den anledningen kan man anta att det
21
ibland hoppas över på recept till de patienter som redan är väl förtrogna med sin
läkemedelsbehandling.
Patienter i dialog med läkemedelskunnig personal tar till sig fakta kring sin
medicinering bättre om denna ges på ett så tydligt och enkelt språk som möjligt, helst
utan krångliga facktermer. Det har visat sig ännu bättre om informationen ges så
tidigt i rådgivningssamtalet som möjligt, upprepas och dessutom förstärks av skriven
dito24. Enligt Läkemedelsverkets receptföreskrifter är receptutfärdaren skyldig att
lämna anvisningar om dosering, ändamål och behandlingstid på receptet så att
patienten kan använda sitt läkemedel på det sätt som från förskrivarens håll var
avsett. Man kan med denna och andra liknande studier som bakgrund se att
angivandet av användningsområde är något som det ofta slarvas med. Detta trots att
farmaceuter finner att sådan information skulle stärka säkerhetskontrollen vid
receptexpedition.
Uppslag till fortsatta studier:
o Ta reda på hur patienter ställer sig till att ha användningsområde angivet på
receptblanketten, integritet kontra säkerhet.
o Undersöka om patienter som lider av Parkinsons sjukdom är i mer eller
mindre behov av att ha användningsområde angivet.
o Undersöka om säkerheten vid läkemedelsexpedition verkligen ökar med
informationen.
o Studera om det finns skillnader mellan olika förskrivaregrupper
(distriktsläkare, specialister, privatpraktiker) vad gäller angivande av
användningsområde.
22
SLUTSATS Användningsområde fanns angivet på hälften av recepten utskrivna på läkemedel
mot parkinsonism inom ATC-kod N04. En högre förekomst av användningsområde
sågs på recept till kvinnor. Studien visade att angivande av användningsområde inte
ökade med patientens stigande ålder.
23
TACKORD
Stort tack till Christer Berg och Anders Ekedahl för handledning under arbetets gång.
Tack till Pernilla för ovärderliga kaffe- och knäckebrödspauser, Galistel för hjälp
med dator- och cykelreperationer, samt Gibson för motionering av Frans.
24
REFERENSER
1. Felaktig och ineffektiv läkemedelsanvändning kostar 10 miljarder varje år!,
Rapport av Apoteket AB och Vårdförbundet, http://www.vardforbundet.se/upload/VF%20Filer/rapport_fakta/rapport_lakemedelsrapport.pdf, hämtad 2008-05-16Förbättrad läkemedelsanvändning genom bättre
följsamhet till läkemedelsordinationen, Landstingsförbundet, (ABLA I - Arbetsgruppen för BättreLäkemedelsanvändning) 2. Förbättrad läkemedelsanvändning genom bättre följsamhet till
läkemedelsordinationen, Landstingsförbundet, (ABLA I - Arbetsgruppen för BättreLäkemedelsanvändning)
3. Mindre sjukdom och bättre hälsa genom bättre följsamhet till
läkemedelsordinationen – Professionens roll, Landstingsförbundet (ABLA II - Arbetsgruppen för BättreLäkemedelsanvändning) 4. Förskrivningsorsak vid läkemedelsordination, www.socialstyrelsen.se, december 2006, artikelnummer 2006-107-25, hämtad 2008-04-14 5. Fors H, Hur vanligt är det att användningsområde anges på recept på diuretika,
ATC-kod C03?, Luleå tekniska universitet, Hälsovetenskapliga utbildningar, Receptarieprogrammet, 2008:002 HV 6. Söderberg A-K, Hur ofta skrivs användningsområde ut på SSRI-recept?, Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen, 2007:F32 7. Rehn Susanna, Hur ofta saknas indikation på betablockerarrecept?, Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen, 2007:F26 8. Borg Y, Calles H, Apoteket AB, Receptförskrivningsregler 9. Johnell K, Fastbom J, Rosén M, Laimanis A, Läkemedelsanvändningen hos äldre
brister i kvalitet, Läkartidningen, http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleID=7127, hämtad 2008-04-09 10. Ihre T, Enligt ordination – om bättre läkemedelsanvändning, Lund 2005, ISBN91-44-03540-3 11. Thijs H. A. M. Vinks, Fred H. P. de Koning, Ton M. de Lange, Toine C. G. Egberts, Identification of potential drug-related problems in the elderly: the role of
the community pharmacist, Pharm World Sci (2006) 28:33-38, DOI 10.1007/s11096-005-4213-4
25
12. Edward P. Armstrong, PharmD, Natalie M. Goodman, Pharm D, and Woodie M. Zachry, III, RPh, PhD, Community Pharmacists´ Opinions About Having Diagnostic
Data Provided With Prescriptions, Journal of Pharmacy Practice 2003 (16.5)
13. Läkemedel är ett av läkarens viktigaste redskap, remissversion 20071217, www.slf.se, hämtad 20080414 14. Asker-Hagelberg C, Fryckstedt J, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Läkemedelsrelaterade problem vanliga på medicinakuten, Läkartidningen nr 12-13 2008, volym 105 15. Horne R, American Collage of Chest Physicians, Compliance, Adherence, and
Concordance: Implications for Asthma Treatment, Chest 2006;130;65-72 16. Parkinson’s Disease: Diagnosis and Treatment, http://www.aafp.org/afp/20061215/contents.html, hämtad 2008-05-19 17. Midlöv P, Eriksson T, Petersson J, Parkinsons sjukdom, Läkemedelsboken 2007/2008, sid 786 18. Läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom - Behandlingsrekommendation, Information från Läkemedelsverket 2008:(19)2, http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/rek_parkinson2008.pdf , hämtad 2008-04-17 19. FASS 2007, sid 50 20. Apotekets totala försäljning av humanläkemedel 2006, http://www2.apoteket.se/NR/rdonlyres/791F85F0-D3BE-4756-AA81-D2418EFB6915/0/L%C3%84kemedelsnamn2006.pdf, hämtad 2008-05-19 21. Sifrol (pramipexol) – mot restless legs, http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/MonographyPage____5722.aspx, hämtad 2008-05-27 22. Johnels B, Carlsson M, En liten faktabok om Parkinsons sjukdom – symtom,
diagnostik och behandling, ParkinsonFörbundet, 200803, ISBN 91-975387-1-x 23. Haufmann S, Rastlösa Ben, Tidningen Apoteket Nr 1/2006, hämtad från Apoteket.se 080507 24. Mossialos E, Mrazek M, Walley T, Regulating pharmaceuticals in Europe:
striving for efficiency, equity and quality, McGraw-Hill International, 2004, ISBN:0335226558
26
Bilaga 1.
Användningsområde angivna på recept utskrivna på läkemedel tillhörande ATC-kod N04 (användningsområde förkommande på mindre än tjugo receptposter förs in under gruppen ”övriga”).
benbesvär(/problem/underbenssurr) 60
(läkemedels/neuroleptika)biverk(ning) 528
darr(ningar) 21
kramp(er) 771
kryp(ningar) 274
myr(kryp) 1 360
obehag 24
oro 201
parkin(son/sonism) 4 267
rastlös(a ben/fötter) 447
restless(legs) 1 922
retning(skänsla/symptom) 32
rls 122
rörelse(rubbning/hämning/störning) 32
rörlig(het) 41
sendrag 20
skak(ning) 327
smärta 36
stel(a muskler/het) 353
trött(het) 55
värk 31
övriga 498
totalt 11 422
27
