1

LÄRARHANDLEDNING

Välkommen till Expedition: Himlafenomen

Det här är den tredje delen i läromedelsserien Naturfenomen – hur fungerar vår jord? som

handlar om himlafenomen. Läromedlet har sin utgångspunkt i de samhälls- och

naturorienterande ämnena med fokus på grundskolans år 4-7. Det är utarbetat efter införandet

av LGR 11 och dess upplägg och innehåll är därför anpassat efter denna läroplan.

Naturfenomen – hur fungerar vår jord? är ett läromedel som primärt är skapat för elever

som är teckenspråkiga, men i och med att materialet också har såväl röst- som textsättning så

kan läromedlet också användas till elever som inte behärskar svenskt teckenspråk. Kanske

jobbar du på grundskolan och har en elev med hörselskada eller cochlea implantat i din klass?

Då kan hela klassen använda läromedlet och eleverna kan samtidigt få upp ögonen för det

svenska teckenspråket och dess uttryckssätt och möjligheter. Om du istället är lärare på t.ex.

specialskolan, så kan du använda läromedlet även till elever som ännu inte riktigt behärskar

svenskt teckenspråk eftersom det är valbart om man vill visa läromedlet med text eller bara

på svenskt teckenspråk. Vill du visa läromedlet utan ljud, stänger du enkelt av ljudet i din

dator.

Läromedlet har utformats på så sätt att ämnesövergripande arbete möjliggörs och

tanken är att eleverna med hjälp av läromedlet ska utöka sina omvärldskunskaper samtidigt

som de förhoppningsvis blir intresserade och nyfikna kring sådant som händer med vår jord.

Det här läromedlet gör inte anspråk på att omfatta allt som har med himlafenomen att

göra – för det finns så mycket mer! Vi hoppas dock att Naturfenomen – hur fungerar vår jord?

ska ge eleverna en upplevelse som befäster deras kunskaper och gör dem intresserade av att

fortsätta fördjupa sig i naturfenomen.

Om läromedlet

Den här gången tar Magnus med oss på en resa till norra Sverige, där himlafenomenet

norrsken är vanligt förekommande. Han visar oss ett kallt och snörikt Sverige, berättar om

olika himlafenomen och han besöker rymdgymnasiet i Kiruna där vi möter studenten Hera

Protopapas Wettergren som ger oss lite mer fakta kring olika himlafenomen och hur de

uppstår.

Expedition: Himlafenomen består av tre delar:

1) en 19 minuter lång film med miljöbilder, fakta, frågor till barn, experiment och

beskrivningar, 2) ett elevmaterial med mer fakta, beskrivningar, två handformsdikter och tre

experiment samt 3) ett lärarmaterial, bestående av denna lärarhandledning och en

översättning av några valda delar ur kursplanerna i geografi och kemi som kan användas för

att visa eleverna vad kursplanerna innehåller som de ska kunna.

2

Det rekommenderas att du börjar arbetet med naturfenomen genom att gå igenom kursplanen

med eleverna för att tydliggöra målen för detta arbetsområde. Filmen är sedan ett bra sätt att

introducera himlafenomen både för att fånga elevernas intresse och för att ta reda på deras

förkunskaper. Efter filmen kan man följa upp med elevmaterialet för att lyfta fram kärnan i

ämnet och fördjupa elevernas kunskaper på olika sätt och göra lite egna experiment.

I läromedlet har ett språkligt misstag smugit sig in då Magnus berättar om regnbågens

färger. Han räknar upp färgerna samtidigt som de framträder i grafik på skärmen, men när

han har tecknat den fjärde färgen så tecknar han ”sjätte” istället för ”femte”. Färgerna och

antalet är i rätt ordning, men man förstår det som att det finns åtta färger fast det bara är sju.

Detta är bra att uppmärksamma och kan också vara något ni kan göra något mer roligt med –

se om eleverna hittar ett språkligt fel, låt dem undersöka hur många färger regnbågen har och

vad Magnus verkligen säger eller liknande.

En annan sak som finns med i läromedlet som egentligen inte passar in är en berättelse

om flytten av staden Kiruna på grund av gruvarbete. Detta inslag har inget med himlafenomen

att göra, men är ändå en ovanlig åtgärd i Sverige och något som kan undersökas närmare samt

diskuteras. Hur skulle barnen känna det om deras stad plötsligt skulle flyttas? Vad skulle de

tänka och känna?

I denna lärarhandledning kommer du att få lite bakgrundsfakta till sådant som tas upp

i läromedlet, tips på hur du kan använda det både inom olika ämnen och ämnesövergripande,

samt länkar och tips på fördjupning. Lärarhandledningen är tänkt att vara ett levande

dokument som kan uppdateras kontinuerligt. Därför är det bra om du ibland går in på länken

till handledningen och uppdaterar din egen version. Kanske du själv har tips du vill dela med

dig av, som kan tas med i lärarhandledningen för att fylla på och bredda de samlade

kunskaper som finns? Ta i så fall gärna kontakt med Teckenbro med hjälp av de

kontaktuppgifter som finns i slutet av denna lärarhandledning.

3

LGR11/LSPEC11

År 2011 fick grundskolan en ny läroplan, LGR11, vilken följdes av en anpassad läroplan för

specialskolan, LSPEC11. I läroplanerna återfinns en rad olika kursplaner och även om en

tanke med Naturfenomen – hur fungerar vår jord? är att man ska kunna arbeta med samma

tema i flera olika ämnen och även ämnesövergripande, så omnämns naturfenomen främst i

kursplanen för geografi. Dessutom tas kemiska reaktioner samt partiklars uppbyggnad upp

i kursplanen för kemi. Därför följer här några utdrag ur just dessa kursplaner, som också

har tagits upp i del 1 och 2 av detta läromedel, som handlar om vulkaner och jordbävningar:

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 (5-7 i

LSPEC11): Livsmiljöer

Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande

och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser

detta får för människor och natur.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om

geografi.

I kunskapskraven för betyget E i geografi i slutet av årskurs 6 (årskurs 7 i LSPEC11) återfinns

följande formulering: Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det

genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar

och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.

Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 (5-7 i LSPEC11): Kemin i naturen

Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och

oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form,

flytande form och gasform.

Några grundläggande kemiska reaktioner.

Kemins metoder och arbetssätt

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

I kunskapskraven för betyget E i kemi i slutet av årskurs 6 (årskurs 7 i LSPEC11) återfinns

följande formulering: Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även enkla

frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet

använder eleven utrustning på ett säkert och sätt. Eleven kan jämföra sina och andras

resultat och för då resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt

kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven dokumentationer av sina

undersökningar i text och bild.

4

De här utdragen ur kursplanerna finns också översatta till svenskt teckenspråk i läromedlet

och kan användas i samtal med eleverna om vad de ska lära sig och varför.

Se vidare:

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/geografi

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/kemi

Lite mer…

I detta avsnitt finner du mer information kring olika saker som förekommer i läromedlet,

så att du har mer bakgrundsfakta och kan berätta lite för eleverna innan eller i samband

med att ni använder det. Det finns naturligtvis mycket mer information att hämta och i

slutet av denna lärarhandledning finns det länkar till sådana sidor. Vi rekommenderar att

du också tittar lite på länktipsen och de källor vi använt oss av i sammanställningen av

fakta.

Varför himlen får olika färger

Himlen kan få olika färg av olika orsaker, t.ex. beroende på

hur mycket vattenånga det finns i atmosfären. Ju torrare

luften är, desto djupare blå färg får himlen. Syre och kväve

är de minsta molekylerna i vår atmosfär och de sprider

ljusets färger olika, men det finns också större partiklar,

såsom damm som också sprider ljuset, oberoende av vilken

färg ljuset har. Ljuset har olika våglängder och det är de som

har de kortaste våglängderna som sprids kraftigast när de

når jordens yta. Att himlen främst är blå beror på att just det

blå ljuset har den kortaste våglängden och dess färg

återkastas därmed överallt i atmosfären. Men mitt på dagen,

när solen står som högst på himlen, så har ljuset mycket

kortare väg för att nå jordytan och då behåller ljuset mer av

den blå färgen i sitt spektrum, vilket gör att himlen istället

ser nästan vit ut. Detta gäller också på platser där

luftmassorna under en längre tid har fyllts på med mer och mer vattenånga genom t.ex. varmt

havsvatten. Där överskuggas den blå färgen av att hela färgspektrumet reflekteras i form av

det vita ljuset. Vitt ljus är nämligen en blandning av många olika färger. Ibland, när solen går

ned så blir himlen istället röd. Detta beror på att ljusets väg genom atmosfären är mycket

längre eftersom det kommer in snett mot atmosfären och det blå ljuset redan hunnit spridas åt

olika håll och kvar blir då den röda färgen med längre våglängd.

5

Norrsken

Norrsken är ett polarsken som man kan se röra sig över de norra delarna av jorden. Ljuset

skiftar i färg och kan vara t.ex. gulgrönt (vanligast), rött, vitt och violett. Det förekommer även

blått polarsken, men det är mycket mer ovanligt. Varför vi har polarsken beror på att det är

laddade partiklar från rymden som på hög höjd kommer in i atmosfären och då krockar med

molekyler och atomer som finns där. Atomerna tar till sig lite av partikelns energi och när den

sedan släpper iväg denna energi så bildas ett ljus. När många partiklar krockar med många

atomer uppstår det synliga polarskenet. Ljusskenet kan ha olika former och kan liknas vid

bågar, draperier, fläckar och band. En del pulserar eller skimrar och de förändrar sig i stort

sett hela tiden. Norrsken

förekommer som namnet antyder i

de nordliga delarna på jorden och i

Sverige är det vanligast att man ser

det i trakterna kring Kiruna och

Pajala, men man kan också ibland

skåda norrsken i mellersta och södra

Sverige om polarskensovalen störs

och växer i storlek. I sällsynta fall kan

norrskenet också ses i sydligare delar

av Europa. Eftersom den magnetiska

nordpolen ligger i Kanada så är det

vanligare att man ser norrsken på geografiskt sydligare breddgrader i Amerika, t.ex. så är det

ganska vanligt i New York. Polarsken förekommer dock inte bara i norr, utan fenomenet finns

också vid jordens sydligaste breddgrader. Där kallas det istället för sydsken.

Norrsken heter på latin Aurora Borealis efter den romerska gudinnan Aurora, som var

morgonrodnadens gudinna, och efter det latinska namnet för nordlig som är just borealis.

Sydsken kallas på samma sätt för Aurora Australis, där australis betyder sydlig. Namnet

Aurora började användas på 1600-talet och visar att det fanns mytologi kring polarskenen.

Olika kulturer och folk har under olika tider trott att polarskenen indikerar olika saker, orsakas

av olika saker och medför olika saker. Till exempel så trodde man att glaciärerna kunde samla

på sig så mycket kraft att de blev lysande, att polarskenen var en spegling av stora sillstim i

havet, att det var sken av stora eldar och liknande. I gammal svensk folktro trodde man att

norrskenet uppstod när eldräven piskade snödrivorna med sin svans. Vidare trodde

urbefolkningarna i Europa, Amerika och Asien att norrskenet var en plats där de döda bodde,

men då vanligen bara de som dött en våldsam eller för tidig död.

Dimma och fuktdis

Dimma och fuktdis är i grund och botten samma sak och beror på en ansamling av mycket

små vattendroppar (eller vid kallt väder iskristaller). De olika benämningarna används när

sikten är olika lång. När den är under 1 km talar man om dimma medan man talar om fuktdis,

eller bara dis, när sikten är längre. Dimma uppstår antingen när fuktig luft kyls ned till

6

daggpunkten eller då luftens fukthalt ökas. Det finns inte heller någon större skillnad mellan

dimma och moln, utom att moln inte når marken.

Det finns olika typer av dimma, såsom strålningsdimma, advektionsdimma, orografisk

dimma, blandningsdimma och frontdimma. Blandningsdimma kallas ibland för sjörök, som

kommer av att en sjö kan se ut att ryka när kall luft möter varmare vatten. Detta sker främst

under hösten och vintern. I Sverige förekommer dimma vanligen ca 20-60 dygn per år och är

vanligast under hösten, bortsett från vid kusterna där det istället är vanligast under våren och

försommaren eftersom den varma luften från land då möter det ännu kalla havet.

Regnbågen

Vitt ljus innehåller alla färger och det går att dela upp det, som när man med hjälp av en prisma

bryter upp det, vilket gör att man kan se ett helt färgspektrum. På samma sätt är det när

regnbågen framträder på himlen. Regnbågen uppstår när solstrålar träffar regndroppar, för

då böjs de nämligen av och speglas i olika färger. Strålarna reflekteras i en vinkel på 42 grader

eller mindre och därför kan området innanför regnbågen verka ljusare än utanför. Regnbågens

färger har alltid samma ordning: först kommer rött, följt av orange, gult, grönt, blått, indigo

och violett. Ordningsföljden beror på att ljuset böjs olika, till exempel så böjs det violetta ljuset

mest och det röda minst. Men det finns ett undantag, och det är i de fall det finn dubbla

regnbågar. Då är ordningen i yttre bågen den omvända och man kan då ibland se ett mörkt

område mellan de båda bågarna. Den yttre bågen kallas vanligen för sekundär regnbåge och

orsakas av att ljusstrålarna har genomgått en extra spegling inne i vattendropparna innan vi

kan se dem. Den sekundära regnbågen kan man se ungefär nio grader över den primära bågen

och färgerna i den sekundära regnbågen är inte så klara som i den primära.

Halo

Ibland kan man se ett ringformat ljusfenomen på himlen, som kommer av att det finns

iskristaller som svävar runt i atmosfären. När sol- eller månljuset lyser igenom dessa så bryts

och reflekteras det eftersom iskristallerna fungerar som prismor och för med sig att vi kan se

väderfenomenet på himlen. Ofta blir halofenomen synliga i

samband med tunna, höga ismoln t.ex. fjädermoln eller

slöjmoln som ofta är mycket tunna och som uppstår i

troposfärens högre skikt. På vintern kan halofenomen också

uppstå nära marken och kring andra ljuskällor såsom

gatlampor för att iskristaller då kan uppträda i form av

frostdimma eller dis. Det är dock inte så att alla iskristaller

ger upphov till halo, utan förutsättningen är att

kristallerna är regelbundna och inte trasiga eller för

sammansatta. Det är därför bara de allra enklaste kristallerna som ger upphov till halo. Vissa

halokomponenter är dessutom färgade i regnbågens färger, vilket är ett välbekant fenomen

vid ljusets brytning genom en prisma.

7

Förr i tiden betraktades halo som ett järtecken som förebådade krig och elände men

dagens meteorologer betraktar istället ofta halon som ett tecken på förändring i vädret, vilket

kan innebära att ett frontsystem är på väg in eller att nederbörd är att vänta. En tumregel är

att det är runt 75 procents risk för regn inom fem timmar efter att man sett en halo på himlen.

Åska och blixtar

I filmen till detta läromedel tas inte himlafenomenen åska och blixtar med, men det finns en

hel del annat material som tar upp dessa himlafenomen. Ett exempel är en artikel i Allt om

Vetenskap som tar upp olika perspektiv kring dessa fenomen. Artikeln återfinns på följande

länk: http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/aska-myt-och-verklighet

Det finns också en film på Vetamix som handlar om åska och blixtar. Tyvärr finns den varken

med svenskt teckenspråk eller svensk text varför den kan vara svår att använda utöver om

man vill visa hur det kan se ut, eftersom den är väldigt visuell med många exempel på hur

blixtar kan se ut. Länken till filmen är:

http://vetamix.net/video/%C3%A5ska-blixtar-vanligt-sommaren_4138

En annan Internetsida som har mycket fakta och länkar till frågor relaterat till åska och blixtar

är: http://www.blixtar.se/.

Åska och blixtar är också nära förknippade med gammal nordisk folktro. Vi får ju lära oss att

det är guden Tor som är ute och åker vagn när åskan går och att det dunder som hörs då är

just ljudet av åskvagnen, som dras av två bockar. Dessutom sägs det att blixtarna uppstår

genom att Tor kastar sin hammare, yxa eller liknande mot jorden.

Experiment

Det finns tre olika experiment med i läromedlet vilka också visas mer utförligt i elevmaterialet.

De tre experimenten handlar om moln, luft och gas. Samtliga experiment har hämtats från

Umeå universitet, Resurscentrum för kemi i skolan,

http://school.chem.umu.se/Experiment/list.html. De tre experimenten i läromedlet har

rubriceringen ”Molnet i flaskan”, ”Osynlig gas” och ”Luft”. På sidan finns också en rad andra

experiment som kan användas och prövas tillsammans med eleverna.

8

Intervjuer med elever

I läromedlet möter ni elever i samma ålder som läromedlets målgrupp. De har fått frågor som

handlar om himlafenomen och vad de tror eller vet om dem. De här korta inslagen med frågor

till barn dyker upp med jämna mellanrum i läromedlet och syftet med dem är att era elever

ska känna igen sig själva och själva börja fundera kring vad de skulle svara på samma frågor.

Dessutom kan de få stöd i att det faktiskt kan vara okej att inte kunna svara på en fråga. Ett

tips är att stanna upp vid frågan som eleverna svarar på och istället först låta era egna elever

fundera på ett svar, innan ni fortsätter titta på vad de medverkande eleverna svarat. De elever

som intervjuas i filmen går på en svensk specialskola.

Intervju med en student på Rymdgymnasiet

I Kiruna finns Sveriges nordligaste och högst belägna

gymnasieskola som har två rymdprogram,

Rymdvetenskapsprogrammet och Rymdteknikprogrammet.

Skolan heter Rymdgymnasiet och är en massmedialt välkänd

friskola. I läromedlet intervjuas en av studenterna där, Hera

Protopapas Wettergren, som berättar mer för oss om olika

himlafenomen. Eftersom Hera inte kan svenskt teckenspråk

så finns hennes berättelse samtidigt översatt i rutan. Mer om

Rymdgymnasiet finns på följande länk:

http://www.rymdgymnasiet.com/.

Tips för undervisningen

I det följande kommer du att få en rad tips på hur du kan arbeta med läromedlet på olika

sätt, vilka fördjupningar som kan göras, fakta som kan diskuteras mer, hur du kan arbeta

ämnesövergripande och liknande. De här tipsen är tänkta helt som inspiration och ger dig

förhoppningsvis nya idéer till din undervisning. Om du har egna tips och idéer är du varmt

välkommen att skicka in dem till Teckenbro. Vi kommer att uppdatera lärarhandledningen

med jämna mellanrum och har då utrymme för fler undervisningstips.

När du väljer ”Elevmaterial” i läromedlet kommer du till en

sida med en rad klickbara rubriker som leder till kortare

filmer med olika teman. Dessa filmer handlar bl.a. om

himlens färger och pärlmoln. Här finns också en film som

handlar om flytten av Kiruna stad, som egentligen inte har

med himlafenomen att göra, men som ändå är intressant på

många sätt då det är gruvarbete som medför att en stor del av

en stad helt sonika flyttas. I elevmaterialet återfinns också de

tre experimenten och två dikter som är skapade med L-

händer, samma handform som i tecknet för FENOMEN. Endast fantasin sätter gränser för

hur detta elevmaterial sammantaget kan användas.

9

Att diskutera

Som nämnts tidigare i denna handledning finns ett språkligt misstag i uppräkningen

av regnbågens färger med. Här finns utrymme för diskussion kring det svenska

teckenspråkets uppräkningssätt samt kring hur många färger det faktiskt finns i

regnbågen och vilken ordning dessa har.

Varför säger man att vit färg består av alla andra färger? Hur kan det vara så?

I läromedlet tas moln och dimma upp. Ser dessa likadana ut överallt i världen? Hur

påverkar människans miljöförstöring moln och dimma?

Magnus berättar lite om nordisk mytologi kring norrsken. Detta kan diskuteras mer

utförligt om eleverna t.ex. får veta eller redan vet lite om mytologi kring åska och

blixtar.

Hera Protopapas Wettergren berättar att norrsken syns i jordens atmosfär. Men hur

många fler skikt har jorden?

I filmen får vi veta att norrskenet dras till jordens magnetfält. Diskutera hur vi

människor kan nyttja magnetfälten på olika sätt.

Magnus kan inte filma norrskenet men sin kamera, utan får istället ta fotografier med

lång slutartid. Varför? Och vad innebär detta?

Kiruna och Abisko ligger norr om

polcirkeln. Diskutera t.ex. vad polcirkeln är

för något och hur det ser ut där under

sommaren respektive vintern med tanke på

ljus och mörker. Hur kan det vara så olika i

olika delar av Sverige?

Källor och källkritik: Diskutera om det räcker med en källa eller om man alltid måste

ha flera. Vilka källor kan man lita mer på än andra?

Att arbeta vidare med

I filmen får vi veta att himlen kan ha olika färger och varför det är så. På länken

http://belfrage.blogspot.se/2013/01/varfor-ar-himlen-bla-och-hur-ser-vi.html finns

en bit ner på sidan en inlagd film där en pedagog berättar om detta. Man kan här välja

till engelskspråkig textning, vilket gör att man kan använda den i ämnesövergripande

arbete eller i ämnet engelska som en fördjupning och vidareutveckling av det här

läromedlet.

10

För att fortsätta på temat färg, kan man gå in på en sida på UR som handlar om olika

färger: http://www.ur.se/omfarg/.

Och varför inte experimentera med olika färger och fördjupa sig i vad vit färg

egentligen är?

Finns det norrsken på himlen precis nu? Diskutera var och när det syns som bäst. Och

kika gärna på en livekamera som sitter uppe på Aurora Sky Station i Abisko där

Magnus var. http://www.auroraskystation.se/live-kamera/29/

Ta reda på mer om åska och blixtar. Hur uppstår de? Kan man experimentera fram

egna blixtar? Hur mäter man blixtnedslag? Gå in på SMHI för att se de senaste åsk- och

blixtobservationerna: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/aska

Efter att ni diskuterat himlafenomen kan ni fördjupa er i rymden – vad är egentligen

rymden? Vad finns där? Vad är stjärnorna och vad innebär stjärnfall (som också kan

ses som ett himlafenomen). Undersök t.ex. vilka webbsidor som visar hur det ser ut i

rymden. Gå också in på denna länk för att se de senaste bilderna från Swedish Institute

of Space Physics: http://irf.se/allsky/

Dela in klassen i grupper som får arbeta mer specifikt med olika himlafenomen. Välj

gemensam eller olika redovisningsformer och arbeta ämnesövergripande!

Ämnesövergripande arbete

Ett ämnesövergripande arbete, eller ett arbete där olika ämnen samarbetar rekommenderas

varmt. Här nedan följer några idéer till vad som kan tas upp i olika ämne kopplat till samma

tema (Himlafenomen).

Hur det hela ska sammanställas kan varje lärare/arbetslag själva komma fram till.

Kanske ska det bli en presentation framför klassen, för hela skolan eller för föräldrarna vid ett

större föräldramöte? Då övar eleverna samtidigt presentationsteknik och att tala inför

grupp/publik. Eleverna kan också få prova på att skapa en PowerPoint-presentation eller en

egen liten enklare film som de kan visa utifrån det arbete som gjorts. Eller varför inte ha en

utställning där eleverna visar sitt arbete med hjälp av modeller, text och bilder?

Ämnen och förslag:

Naturorienterande ämnen (NO)

Några förslag på arbete i NO:

- Fördjupa er i hur himlafenomen på olika sätt kan påverka naturen.

- Vilka konsekvenser kan dimma få, t.ex. i trafiken?

- Mät luftfuktigheten på olika platser/i olika miljöer

11

- Experimentera med ljus och färger och prisman

- Skapa regnbågar med ljus och vatten

- Magnetlära och hur nordpolen och sydpolen fungerar

- Fördjupa er i molekyl- och atomlära. Vad är det för något?

- El och energi – hur fungerar det? Vad händer om man blir utan som t.ex. vid ett

åsknedslag? Kan man alstra energi av blixtar?

- Teknik: hur bygger man moderna byggnader för att minimera risken för

åsknedslag? Hur kan man på andra sätt förebygga nedslag?

Samhällsorienterande ämnen (SO)

I SO kan man i ämnet religion titta på t.ex. den gamla asatron och vad man där trodde

om himlafenomen och fördjupa sig i huruvida olika religioner uppfattar himlafenomen

som något speciellt tecken eller budskap. I geografi kan man fördjupa sig i hur olika

områden på jorden mer ofta har himlafenomen såsom norrsken, halo och dimma och

fördjupa sig i skillnader mellan den geografiska nord- och sydpolen och den

magnetiska motsvarigheten, och i samhällskunskap kan man titta på hur Sverige och

andra länder förbereder och förebygger för konsekvenser av t.ex. strömavbrott

beroende på åska eller olyckor på grund av dimma och liknande.

Språk (Svenska/svenskt teckenspråk/engelska/andra språk såsom modersmål eller

moderna språk. Även internationellt teckenspråk eller t.ex. ASL/hemlandets

teckenspråk kan användas här som utgångspunkt).

Här kan man göra mycket olika saker. Några förslag (oavsett vilket språk det gäller –

eleverna kan på olika nivåer öva på olika språk):

- Skriva faktasammanställningar av sådant som man hittat i de andra ämnena.

- Göra referat av olika faktatexter.

- Återge fakta från olika källor.

- Öva i att berätta med egna ord.

- Gör beskrivningar där olika sinnen används.

- Söka viktiga ord och begrepp om himlafenomen som inte tas upp i

läromedlet.

- Skriva i Power Point eller på stora papper för utställningar.

- Titta på hur olika språk uttrycker samma sak på olika sätt.

- Läsa historier, berättelser, myter och skrönor som handlar om

himlafenomen, från olika länder.

- Läsa olika faktatexter tillsammans.

- Skapa dikter om himlafenomen (i teckenspråk också t. ex. handformsdikter

som i läromedlet).

- Skriva fantasihistorier där himlafenomen finns med.

- Skriva ett nyhetsinslag till en tidning om ett himlafenomen som någon

sett/upplevt/drabbats av.

12

- Läsa mer på olika språk om himlafenomen, t.ex. på Internet.

- Översätta delar av det som tecknas i läromedlet till ett skrivet språk och då

ta hänsyn till grammatik, hur man sätter ansiktsuttryck och olika rörelser och

lokalisationer på pränt.

- Hålla presentationer framför olika grupper (se ovan, t.ex. klassen, skolan,

föräldrarna).

- Särskilt i realia-delen av språkämnet kan det tas upp hur döva och

hörselskadade får varningar och information om olika himlafenomen.

Räcker det med TV (om TV fungerar ens?) Finns det andra hjälpmedel som

skickar ut information? Hur använder man dem i så fall? Hur ser det ut för

andra grupper funktionshindrade?

Matte

Några tips att arbeta med i detta ämne:

- Öva att läsa och förstå tabeller (t.ex. finns det tabeller med olika åsk- och

blixtnedslag).

- Rita diagram utifrån tabeller (t.ex. finns det diagram som visar ljusets vågor)

- Titta på förhållandet mellan våglängd och våghöjd som gäller ljuset. Hur ser

man skillnaderna på rött och blått ljus?

- Titta på kartan, var finns polcirkeln? Hur räknar man ut skalor och avstånd?

Vad är en koordinat? Hur läser man av longitud och latitud? Var finns nord-

och sydpolen? Var finns magnetfälten? Se mer på

http://www.webbmatte.se/choose_language/svenska/sv.php

Estetiska ämnen

I olika estetiska ämnen kan eleverna arbeta med att skapa t.ex. modeller av regnbågar

och andra himlafenomen, rita, måla, såga, klippa, sy och klistra olika posters,

utställningar, prova att skapa med lera och så vidare.

Idrott

I idrottshallen

- Uttrycket ”blixtsnabbt” kan diskuteras och övningar i acceleration och reaktion

kan utföras.

- En synonym till ”Blixtsnabbt” är ”raketfart”. Med raketer tar man sig ut i

rymden. Jobba med att bygga människoraketer likt människopyramider.

- Skapa er egen norrskensdans! Hämta inspiration från

http://mynorthernlights.visitnorway.com/se/ på hur norrskenet dansar över

himlen.

13

I simhallen

- Bilda olika formationer i vattnet som liknar de som finns i himlen. T.ex.

stjärnformationer.

- Diskutera uttrycken blixtsnabbt och raketfart även här. Öva också på

acceleration och reaktion.

- I rymden är vi tyngdlösa. Många astronauter övar nere i vattnet, eftersom man

där rör sig ungefär som i rymden. Gör några övningar nere i vattnet, så som

astronauterna gör.

Ute i naturen

- Ta er ut i naturen och fundera kring hur ni ska hitta hem om en tät dimma

lägger sig över skogen så att ni inte längre ser stigen. Var söker man skydd om

det åskar och blixtrar?

- Jobba med skalor som i matte (se ovan). Hur långt är det mellan olika planeter

i rymden? Förminska detta till en lagom skala och mät sedan ut var planeterna

ligger i förhållande till varandra.

- Uppe i Kiruna finns både Rymdgymnasiet och ett rymdforskningscenter

eftersom platsen och klimatet lämpar sig väl för arbetet inom rymdområdet.

Här kan det också bli riktigt kallt på vintern. Hur klär man sig bäst i kyla? Hur

förhindrar man förfrysningsskador i ansiktet? Och hur undviker man att bli

svettig vid lång fysisk ansträngning?

Om du som lärare har ytterligare tips eller idéer, kontakta gärna Teckenbro så lägger vi

förhoppningsvis efter granskning till dina tips i dokumentet!

14

Länkar och förslag till vidare fördjupning

www.ur.se (sök på t.ex. ”regnbåge”, då kommer bl.a. ett program upp som heter Tiggy

testar, med svensk text. Planer finns på att detta program ska tillgängliggöras även på

svenskt teckenspråk under våren 2015). Vissa program måste man ha UR Access till.

http://www.auroraskystation.se/

http://school.chem.umu.se/Compiled/experiment.html (En experimentdatabas från skolkemi).

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/halo-1.428 (I spalten till vänster finns länkar till faktasidor om regnbåge, dimma och fuktdis, åska, regn, blixtar m.m.).

http://www.irf.se/Popular/?docid=1131 (Fakta om norrsken)

http://www.jokkmokkguiderna.com/norrsken_northern_lights_aurora_borealis

http://www.ur.se/omfarg/

http://belfrage.blogspot.se/2013/01/varfor-ar-himlen-bla-och-hur-ser-vi.html

http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/atmosfaren-moln-och-vindar

http://fof.se/tidning/2008/2/himlens-storslagna-fenomen

http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____72891.aspx

http://www.lankskafferiet.org/v2/ (sök t.ex. på regnbåge, norrsken m.m.)

http://www.webbmatte.se/choose_language/svenska/sv.php

http://www.auroraskystation.se/live-kamera/29/ (webbkamera)

http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/aska (åsk- och blixtnedslag)

http://irf.se/allsky/ (webbkameror)

http://mynorthernlights.visitnorway.com/se/ (skapa din egen norrskensdans på Facebook och läs mer fakta om norrsken)

Källor till fakta som tagits upp i handledningen

http://www.auroraskystation.se/

http://school.chem.umu.se/Compiled/experiment.html http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/halo-1.428

http://www.irf.se/Popular/?docid=1131

http://www.skolresurs.fi/

www.ne.se

www.wikipedia.se

www.alltomvetenskap.se

Andra länkar

Några andra länkar som kan vara av intresse:

Producenterna av detta läromedel: Teckenbro, www.teckenbro.com

Specialpedagogiska skolmyndigheten, som bidragit till att detta läromedel kunnat

publiceras: www.spsm.se

Skolverket, där man bl.a. kan finna läroplaner och kursplaner: www.skolverket.se

15

Vi som gjort detta läromedel

Detta läromedel är skapat av Teckenbro AB, med stöd från Specialpedagogiska

skolmyndigheten (SPSM).

Projektledare: Maria Norberg

Manus: Maria Norberg

Programledare: Magnus Högberg

Lärarhandledning: Ingela Holmström

Produktion: Joel Kankkonen

Christoffer Hellöre

Grafik: Mikael Öhlund

Tolkning: Josephine Willing

Röstsättning: Kalle Rönnåsen

Stefan Söber

Elin Holmström

Textsättning: Kalle Rönnåsen

Maria Norberg

Kontakt: info@teckenbro.com

Webbsida: www.teckenbro.com