FÖRÄNDRING SÄKRAR ARBETSLIVET - TRR · Det är positivt laddade begrepp. Ändå fastnar vi, hänger kvar och blir statiska. En del beror på vår mänskliga natur, men en större

FÖRÄNDRING SÄKRAR ARBETSLIVET

COPYRIGHT 2016 TRR TRYGGHETSRÅDET

PROJEKTLEDNING: GUNILLA MILD NYGRENSKRIBENTER: GUNILLA MILD NYGREN OCH TOVE GYLLENSTIERNAFOTO: MAGNUS LIAM KARLSSONILLUSTRATION: SUSANNE ENGMANGRAFISK FORM: KATRIN UDDSTRÖMERPRODUKTION: MILD NYGREN ABTRYCK: ÅTTA45ISBN: 978-91-980370-3-6

6

INLEDNING Släpp taget – byt jobb i tid 6TRR TYCKER Din kunskap är din trygghet 8OMSTARTARE Hittade ny talang 16OMSTARTARE Otippad väg vidare 22STATISTIK Alla vinnare med rörlighet 28STATISTIK Rörlighet i siffror 32

16 3822

7

38 Allt kan ändras över en natt OMSTARTARE44 Med nytt självförtroende OMSTARTARE50 Håll koll på din omvärld RÅDGIVAREN56 Knuff ut i det okända OMSTARTARE62 Vi behöver lära hela livet PARTERNA70 Utvecklas med unga OMSTARTARE

INNEHÅLL

56 7044

8

SLÄPP TAGET–BYT JOBB I TIDVår allt mer rörliga omvärld kräver rörlig kompetens. Strukturomvandling sker i många branscher, vilket kräver nya kunskaper. För att få det, behöver vi mer rörlighet på arbetsmarknaden. Det ger skjuts i ekonomin och större konkurrenskraft.

TRR hjälper uppsagda tjänstemän till nytt jobb och på det viset bidrar vi till smidigare rörlighet. De vi stöttar har inte rört på sig frivilligt, men trots det får majoriteten av dem lika eller högre lön och befattning i sitt nya jobb. Det talar för att fler skulle kunna tjäna på att byta jobb frivilligt istället för att ta omvägen via TRR.

Rörelse och dynamik. Ekonomisk tillväxt och kompetensutveckling. Rörlighet på arbetsmarknaden, kunskapsspridning och personlig utveckling.

9

INLEDNING

CLAES ÅBERG MARKNADSCHEF TRR TRYGGHETSRÅDET

TOR

BJÖ

RN

PE

RS

SO

N

Det är positivt laddade begrepp. Ändå fastnar vi, hänger kvar och blir statiska. En del beror på vår mänskliga natur, men en större del beror på arbetsmarknadens struktur. Det är svårt att karriärväxla mitt i livet, att studera efter 40 och att få yrkesvägledning fast man inte är arbetslös.

Vi tycker att det måste bli lättare att släppa taget och byta jobb i tid. Alla förtjänar att trivas på jobbet och göra något de är bra på. Min förhoppning är att vårt budskap väcker frågor och öppnar för diskussion. •

10

DIN KUNSKAPÄR DIN TRYGGHETPelle är nyexaminerad systemutvecklare år 1998. Han får jobb på det stora telekom- bolaget. Åren går. Arbetsgivaren förändrar i organisationen och Pelle byter avdelning och chef. Men någon egentlig utveckling är det inte tal om – han supportar samma mjukvara i olika versioner under 15 år. En dag är Pelles kompetens inte längre aktuell. Han har kanske sett och förstått, men inte förmått ta tag i situationen och inte heller fått hjälp att göra det. När företaget omorganiserar finns hans arbetsuppgifter inte längre kvar. Han blir uppsagd.

Det här är en verklighet som gäller för många av de tjänstemän som söker stöd hos TRR efter en uppsägning. Nio av tio av dem som aktivt söker nytt jobb får ny anställning eller startar eget företag efter mediantiden sju månader. Under den tiden

CALLE LEINAR, VDTRR TRYGGHETSRÅDET

11

TRR TYCKER

TOR

BJÖ

RN

PE

RS

SO

N

12

har de fått profes-sionell rådgivning, i många fall olika kurser och seminarier, men självklart också tagit egna initiativ för att komma vidare. Det är ett bra resultat. TRR är en bro till nya möjligheter, ett slags smörjmedel för att strukturomvandlingen på svensk arbetsmarknad sker smidigt. TRR och andra omställningsaktö-rer är en viktig kugge i den svenska modellen.

Svensk arbetsmarknad anses relativt rörlig och cirka 20 procent av alla jobb om-sätts varje år. Men förändringstakten i samhället går allt snabbare. I dag är det lika viktigt för arbetstagarna att hänga med i innovationstakt, digitalisering och globa-lisering, som för företagen att omvärldsspana, utveckla sitt erbjudande och hålla jämn takt med sin marknad för att säkra vinst och överlevnad. Framtidsscenarier om arbetsmarknaden förutspår ett samhälle med allt mer specialiserade bolag, att guldklockan ryker och att duktiga nätverkare är vinnare. Kanske blir det så, men ett

FRAMTIDSSCENARIER OM ARBETSMARKNADENFÖRUTSPÅR ETT SAM-HÄLLE MED ALLT MER SPECIALISERADE BOLAG,ATT GULDKLOCKAN RYKER OCH ATT DUKTIGANÄTVERKARE ÄR VINNARE.

DIN KUNSKAP ÄR DIN TRYGGHET

OM ARBETSMARKNADEN

13TRR TYCKER

är säkert: förändringar kommer i allt snabbare takt och vi måste anpassa oss, såväl samhälle, företag som individ.

Calle Leinar är våren 2016 VD för TRR Trygghetsrådet sedan drygt elva år, men planerar en förändring i sitt yrkesliv inom en snar framtid. Så är planen. Han har tagit ett aktivt beslut. Och det, menar han, är viktigt. Att reflektera och ställa sig frågan om var man vill vara i sitt yrkesliv om till exempel fem år, ta ut en riktning och navigera dit.

– Det är inte självklart att vi reflekterar över vad vi gör och varför. Eller om vi skulle behöva uppdatera våra kunskaper för att hänga med i utvecklingen. I stället stannar vi kvar i en yrkesroll lite för länge, kanske väntar vi på att arbetsgivaren ska ta tag i saken och erbjuda vidareutbildningar eller liknande. Min spaning är att det är alldeles för få som tänker på sin egen utveckling och tar aktiva beslut i karriären.

Rörlighet på arbetsmarknaden är något som TRR förespråkar. Och den insikten kommer från erfarenheten av att ha sett tjänstemän bli uppsagda på grund av arbetsbrist under drygt 40 års tid. Dessa tjänstemän har hamnat på listan av uppsagda efter förhandlingar trots att de många gånger har tio, 15 eller 20 år i företaget.

– Enligt min mening vaggas många in i falsk trygghet av sist in, först ut-regeln i lagen om anställningsskydd, Las. Men det handlar inte längre om anställningsår, utan i de flesta fall om att ha rätt kompetens för att få fortsatt förtroende när ett företag ställer om. Vi ser många tjänstemän som har varit anställda för länge inom samma företag. Självklart ska man inte byta jobb bara för sakens skull, men att aktivt titta på sin situation, karriär och kompetens, det är något som alla bör göra.

14

Calle Leinar menar att individ, företag och samhälle tjänar på ökad rörlighet. Samtidigt kan rörligheten periodvis bli för hög i vissa branscher när arbetsmarkna-den är stark. Då skapas i stället produktivitets- och kompetenstapp i företagen. Att hitta balansen är svårt och att definiera den optimala rörligheten är nästan omöjligt. Det beror på företag, bransch, geografi, verksamhet och arbetsmarknadsläge. Där-emot går det att med säkerhet säga att när en marknad blir statisk riskerar den att stagnera och förlora konkurrenskraft och dynamik. Detsamma gäller för individen:

– Jag brukar säga att man inte ska vara förälskad i sin arbetsgivare – den kärle-ken blir aldrig besvarad. Att ha varit 20 år hos samma företag är i dag mer proble-matiskt än att vara över 55 på arbetsmarknaden, säger Calle Leinar.

Något som har präglat attityden på svensk arbetsmarknad starkt är kampanjen om Hopp-Jerka som lanserades av parterna under 1950-talet med parollen ”Hoppa inte från jobb till jobb”. Med en ogillande ton beskrevs en illojal och lättsinnig typ som byter jobb ofta. Istället hyllas Stann-Anders – en lojal arbetare som stannar länge på samma arbetsplats. Trots att arbetsmarknaden är en helt annan i dag så lever den här attityden i viss mån fortfarande kvar, menar han:

– Så kallad lång och trogen tjänst underbyggs av strukturer som lön i förhållande till anställningsår och guldklockor för lång och trogen tjänst. Vi behöver förändra attityden till att byta jobb och se det som något bra och utvecklande, något som ger ny kompetens till företag och individ. Samtidigt ska vi värdesätta de medarbetare som utvecklas och stannar i företaget – det finns ingen motsättning där – men att bara belöna antalet tjänsteår utan urskiljning ger fel signaler.


15TRR TYCKER

Trots att många skriver under på att ökad rörlighet behövs, så finns fortfarande strukturer som motarbetar det. Lägger man till det faktum att vi behöver jobba allt längre för att kunna behålla vår välfärd med en allt äldre befolkning finns dessutom reella hinder i samhället.

De strukturer som hindrar är flera, till exempel när det gäller möjligheterna att karriärväxla frivilligt. Väljer man en ny väg i yrkeslivet, vidareutbildning eller omskolning – ja, då får man till stora delar stå för det själv. Rätten till studielån begränsas från det år man fyller 47 år och arbetsgivaren betalar inte gärna för en omskolning till ett annat yrke. Utbudet av enstaka kurser vid högskolorna och Komvux minskar och finns behov av yrkesvägledning eller en coach, är det svårt att hitta och kostar pengar.

– Vi behöver anpassa yrkeslivet efter de nya villkor som gäller – efter nya sätt att arbeta, så att människor kan få ett längre yrkesliv med flera olika karriärer och faser, säger Calle Leinar.

Han konstaterar att nyfikenhet är en av de viktigaste egenskaperna i arbetslivet. Den som slutar vara nyfiken riskerar att stagnera, men förändring är inte alltid lätt:

– Förändring tar energi både från företag och individ. För chefen är det jobbigt med en ny medarbetare som ska fungera i gruppen och i sitt uppdrag. För individen kräver det mycket energi att få nya arbetsuppgifter, nya arbetskamrater, en rejäl dos osäker-het om hur man uppfattas och vad man kan tillföra. Men när man väl tar steget inser man snart att det tillför massor med energi, nya perspektiv, nya kontaktytor och nya utmaningar i jobbet.

16

Ett nyfiket förhållnings-sätt fyller på energi och man växer som individ och tillför därmed nya perspektiv på arbets-platsen. Enligt forskaren Martin Henning, docent i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Göteborg, ger rörlig-het på arbetsmarknaden positiva effekter i form av en kunskapsspridning i företag och regioner, men även mellan företag och regioner. Mycket av forskningen betonar i dag

att företagen vinner mest på en rörlighet av arbetskraft mellan relaterade branscher. Då uppstår det bästa kunskapsutbytet och flest positiva effekter. Han pekar bland annat på att kluster med företag inom relaterade branscher gynnar arbetsmarknaden i en region.

Calle Leinar konstaterar dock att vi i Sverige har en extrem geografi att slåss mot – vårt avlånga land med stark koncentration av arbetstillfällen i storstadsregionerna.

VI BEHÖVER ALLA BLI LITE MER EGOISTISKA – TÄNKA PÅ VAD JAG VILL, HUR JAG VILL JOBBA OCH VAR. VARA NYFIKEN OCH SÄKER-STÄLLA EN KOMPETENS SOM ÄR GILTIG FRAM-ÅT. TRYGGHET ÄR ATT HA RÄTT KUNSKAPER.


17TRR TYCKER

Han knyter an till Martin Hennings resonemang om kluster: – Vi skulle tjäna på att skapa bredare regioner med kluster av olika branscher för

att skapa en större arbetsmarknad på vissa håll. Och vi måste skapa möjligheter för människor att ta omtag i sin karriär, både en och flera gånger. Vi behöver bättre karriär- och studierådgivning samt utbildningsmöjligheter för äldre, möjligheter till finansiering av studier och en attitydförändring när det gäller att byta jobb. Det är positivt att parterna inser detta och att kompetensutveckling är en viktig del av det som förhandlas i ett nytt omställningsavtal.

Och kommande generationer – vill de ut i världen? Både och, menar Calle Leinar:

– Världen krymper och många studerar utomlands och kanske även jobbar, men de flesta i den trygghetstörstande Generation Y kommer tillbaka och uppskattar svensk barnomsorg, föräldraledighet och goda villkor för familjebyggandet. Men de kommer inte att jobba i samma typ av anställningar som tidigare generationer och framför allt är de inte lika lojala: passar inte förutsättningarna, då går de vidare till ett annat uppdrag.

– Jag tror att de har en inställning som passar den verklighet vi lever i nu. Vi be-höver alla bli lite mer egoistiska – tänka på vad jag vill, hur jag vill jobba och var. Vara nyfiken och säkerställa en kompetens som är giltig även framåt. Trygghet i dag är att ha rätt kunskaper. •

18

HITTADE NY TALANG

TILL SLUT KÄNDE HAN att han fått nog. BJÖRN HANSSON hade arbetat som journalist i nästan 30 år och upplevde en stigande frustration över de allt

mer slimmade redaktionerna och den snuttifierade journalistiken i digitaliseringens spår. Så han kände nästan en lättnad när han blev uppsagd från Norrbottens Media i slutet av 2015. Han hade under åren emellanåt funderat på att lämna mediebran-schen och i stället börja jobba med människor.

BJÖRN HANSSON GICK FRÅN MEDIAHUS TILL FLYKTINGBOENDE

19

OMSTARTARE

20


– På en dagstidning sitter man mitt i händelsernas centrum. Men ändå är man oändligt långt borta från verkligheten.

Innan han slutade på sitt gamla jobb hade han kontakt med en rådgivare på TRR som tipsade honom om ett jobb som handledare åt ensamkommande barn och ung-domar. Näst sista dagen på tidningen fick han veta att han fått tjänsten.

Det fina med att byta till en helt ny bransch är att man upptäcker talanger hos sig själv som man inte hade en aning om, konstaterar han:

– Först tänker man: Klarar jag av detta? Och sen, när man faktiskt gör det, blir det ett otroligt lyft för självförtroendet!

Björn växte upp i Luleå och började som 19-åring på Norrbottens-Kuriren direkt efter gymnasiet. Han har sedan dess arbetat på tio olika tidningar, bland annat de två dagstidningarna i Luleå, på Gefle Dagblad och på samtliga fyra morgon- och kvällstidningar i Stockholm. Han har gjort det mesta som går att jobba med inom tidningsmakeri och ägnat sig åt såväl nyheter, sport och nöje som näringsliv.

– Jag har aldrig varit rädd att flytta på mig, varken geografiskt eller mellan olika arbetsplatser och tjänster. Att byta jobb är stimulerande och utvecklande.

När vi pratas vid har Björn hunnit arbeta nästan fyra månader på flyktingboendet med plats för 90 ungdomar.

– De kommer från många olika länder, de flesta är från Afghanistan. Det är fas-cinerande att höra deras berättelser. Att få deras förtroenden känns stort och lyfter mig själv personligen. Jag får nya perspektiv på tillvaron. Dessutom är mina arbets-kamrater fantastiska, de har sådan empati.

OMSTARTARE 21

22

Björn tycker det är härligt att ha fått tillbaka arbetsglädjen och energin. Han stortrivs. Därför är han inte heller så missnöjd över att ha fått gå ner i lön.

– Det får jag mångfaldigt igen med den positiva respons jag får från pojkarna. Direkt och varje dag. Det är givande att känna sådan tacksamhet. Som journalist hör man nästan bara av läsarna när de är missnöjda med något i tidningen.

Kommunen är visserligen en stor koloss som arbetsgivare, men det är ordning och reda och klara riktlinjer, tycker han. Det enda minuset är de oregelbundna arbetstiderna med skiftgång och nattarbete.

Han känner att han hamnat rätt till slut.– Det här kom in klockrent. Jag vill ha ett arbete där jag gör skillnad.Framöver kan han tänka sig att kombinera sina erfarenheter genom att till exem-

pel på deltid arbeta som kommunikatör inom kommunen. Och han går då och då på de frukostmöten som TRR anordnar:

– Jag fortsätter att se mig omkring, man ska alltid hålla ögonen öppna. •


FAKTA

88%AV AKTIVT ARBETSSÖKANDE UPPSAGDA TJÄNSTEMÄN SOM SÖKTE TRRs STÖD OCH FLYTTADE TILL ETT NYTT JOBB FICK LIKA ELLER HÖGRE BEFATTNING.

23

ANNICA RASK GICK FRÅN STORBOLAG TILL SINGELFÖRETAGARE

24

OTIPPAD VÄG VIDARE

FOPPA STÅR PÅ BORDET och friseras. Sudden ligger under en hylla och tittar misstänksamt fram. Det är inte hockeyspelarna med samma namn, det är två

väldigt söta hundar. Den som håller i kam, sax och klippmaskin är ANNICA RASK. Sedan tre år driver hon Fem tassar hundtrim i Enhörna. En inte helt given roll för en person som tidigare var anställd i 23 år på samma arbetsplats.

25

OMSTARTARE

26

– Hade någon sagt att jag skulle starta eget när jag var anställd, då hade jag skrat-tat, säger Annica Rask och fönar Foppas päls torr.

Det var när Astra Zeneca lade ner sin forskningsenhet i Södertälje som djurtekni-kern Annica Rask plötsligt stod utan jobb.

– Beskedet slog ner som en bomb. Det var kallat till stormöte den 2 februari 2012. Jag och min man hade precis köpt villa och hade bokat flytt just den dagen, så jag fick dispens att inte närvara. Det var min chef som ringde när vi satt i flyttbi-len och meddelade att vår enhet skulle läggas ner.

Just då kändes allt ganska svart. När hon arbetade sista dagen på Astra Zeneca i april hade hon ingen aning om vad hon skulle göra. Hon hade börjat där som 18-åring och trivdes så bra att planen var att jobba kvar.

– Jag träffade min rådgivare från TRR och försökte formulera vad jag ville göra. Hela tiden återkom jag till hundarna. Jag har alltid jobbat med djur och det jag verk- ligen hade kunskap om och erfarenhet av, var att sköta om hundar och deras päls.

Hon uppdaterade sitt CV och sökte några jobb inom vården och i butik. Men ingenting kändes särskilt bra.

– Jag vågade till sist uttala tanken att bli hundfrisör och hittade en utbildning på Hundens hus, men tänkte att den var för dyr. När jag presenterade den för min rådgivare gav hon mig fullt stöd, ”så länge vi tror på idén så är det här rimligt, och jag tror på den här idén”.

Det var sådan tajming att den ettåriga utbildningen började direkt och Annica kom med.


OMSTARTARE 27

28

Hon gick även en starta företag-kurs hos Nyföre-tagarcentrum och i den nyinköpta villans garage växte en lokal för hund-trim fram. Fem tassar hundtrim drog igång, lite mot alla odds, framför allt Annicas egna odds:

– Utan stödet från min rådgivare hade jag inte tagit steget till eget företag. Hon stöttade mig med både kunskap och peppning och jag ångrar mig inte.

Efter tre år har företa-get 160 registrerade hundkunder, en sökordsoptimerad sajt och Annica tar till och från ut en högre lön än hon hade som anställd.

– Över tid är lönen i stort sett lika, men jag är betydligt mer fri, i alla fall nu när jag känner att jag har lite snurr på verksamheten. Ovissheten om hur det ska gå har minskat och jag inser att jag klarar det här. •

ÖVER TID ÄR LÖNEN I STORT SETT LIKA, MEN JAG ÄR BETYDLIGT MER FRI, I ALLA FALL NU NÄR JAG KÄNNER ATT JAG HAR LITE SNURR PÅ VERKSAMHETEN. OVISS-HETEN HAR MINSKAT OCH JAG INSER ATT JAG KLARAR DET HÄR.


29

66%AV AKTIVT ARBETSSÖKANDE UPPSAGDA TJÄNSTEMÄN SOM SÖKTE TRRs STÖD OCH GICK VIDARE TILL NY ANSTÄLLNING FICK LIKA ELLER HÖGRE LÖN.

FAKTA

30

ALLA VINNARE MED RÖRLIGHETTRRs ståndpunkt är att rörlighet på arbetsmarknaden är bra för samhällsekono-min. Vår övertygelse är att samhället bör försöka främja rörlighet ur ett samhälls-ekonomiskt perspektiv.

Arbetskraftens rörlighet är central för att upprätthålla en väl fungerande arbets-marknad och hög konkurrenskraft. Teknisk utveckling och förändrat läge på världsmarknaden gör att företagen hela tiden behöver ställa om. Från stagnerande marknader till expanderande näringsgrenar. Då behövs rörlighet i arbetskraften, kompetens behöver förnyas och förändras för att överleva.

Vi vet också att individer blir mer bundna till en lokal arbetsmarknad om flytt- och pendlingskostnader är för höga. Det blir inte värt att röra på sig. Företag på en sådan arbetsmarknad har så kallad monopsonmakt över arbetstagarna.

31

Liksom ett företag med monopolmakt kan företag med monopsonmakt styra prisnivån, det vill säga lönerna. Samma makt som gör det möjligt för ett monopol-företag att sälja produkter för ett högt pris, gör det möjligt för företaget med monopsonmakt att köpa arbetskraft för ett lågt pris.

På en monopolmarknad producerar företaget på en nivå som understiger sam-hällets efterfrågan för att på så vis hålla uppe priset och maximera vinsten. Bryts monopolmakten genom att fler företag kommer till marknaden och konkurrerar om kunderna, då ökar marknadens totala produktion, priset sjunker och samhällets nytta ökar. Utbud och efterfrågan ligger närmare varandra.

På en monopsonmarknad är företaget inte ensam säljare av en produkt utan en-sam köpare av arbetskraft. Men om möjligheten till rörlighet ökar och monopson-makten minskar, då kommer lönerna att pressas upp eftersom arbetstagarna lättare kan ta anställning på annan ort. Mer rörlighet leder till högre lön och om lönen sätts lika med den lön som en perfekt marknad ger, blir resultatet att fler blir sysselsatta än på en monopsonmarknad. Och det är något som är samhällsekonomiskt önskvärt.

I Sverige kan den här typen av monopsonmakt uppstå där ett företag dominerar på en ort. Exempel på monopsonmarknader finns även inom den offentliga sektorn där landsting och kommuner i vissa regioner har en dominerande ställning som arbetsgivare för olika typer av personal inom vård och omsorgssektorn.

STATISTIK

32

När vi diskuterar rörlighet på arbetsmarknaden finns olika tankeramar att använda sig av. En användbar modell ser rörlighet som en investering där kostnader för att byta arbete och eventuellt bostadsort, vägs mot framtida intäkter i form av högre inkomster. Ju högre kostnader som rörligheten för med sig, desto mer vill individen ha i kompensation för att vara villig att göra investeringen, allt annat lika.

Vi vill alltså vinna något på att flytta, pendla eller byta bransch – högre lön, fri bil eller andra förmåner – det gör att vi överväger att göra den ekonomiska och känslomässiga flytten.

En annan vinkel för att belysa rörlighet är att individens chanser till jobb bestäms av det allmänna arbetsmarknadsläget, men också individens eget sökbeteende; hur och var söker man jobb? Givet arbetsmarknadsläge kommer sannolikheten att hitta arbete bestämmas av sökintensiteten och vilka krav individen har.

Sökintensitet innefattar metoder för att söka jobb, till exempel via arbetsförmed-lingen, sociala medier och internet, platsannonser och direktkontakt med arbets-givare. Men även den tid individen lägger ned i sitt arbetssökande ingår.

Kraven som den arbetssökande har för att acceptera ett arbetserbjudande kan inkludera bostadsort, sökområde, typ av arbete samt den lön som den arbetssökande kräver för att acceptera ett arbetserbjudande. •

ALLA VINNARE MED RÖRLIGHET

33

78%AV AKTIVT ARBETSSÖKANDE UPPSAGDA TJÄNSTEMÄN SOM SÖKTE TRRs STÖD OCH BYTTE BRANSCH GICK TILL LIKA ELLER HÖGRE BEFATTNING.

FAKTA

34

RÖRLIGHET I SIFFRORRörlighet på arbetsmarknaden kan se ut på olika sätt. Till exempel kan man byta jobb, bransch, och/eller arbetsgivare. Ett annat sätt är att fysiskt flytta. De allra flesta av de uppsagda tjänstemän som kommer till TRR har ett nytt jobb i sikte. De har inte frivilligt rört på sig, men trots det får en övervägande del både högre

NY ANSTÄLLNING, BEFATTNINGSNIVÅ NY ANSTÄLLNING, LÖNENIVÅ

Lägre Lika Högre

0

20

40

60

80

18 67 15

%

Lägre Lika Högre

0

20

40

60

80

34 37 29

%

35

lön och högre befattning i sin nya anställning. Utifrån det material som TRR har sammanställt finns också kunskap om hur de som fysiskt flyttar, pendlar och byter bransch ser ut.

För de aktivt arbetssökande uppsagda tjänstemän som sökte TRRs stöd och gick vidare i ny anställning fick 66 procent lika eller högre lön i sin nya anställning jämfört med tidigare. 82 procent fick lika eller högre befattning i sin nya anställning jämfört med tidigare.

Att rörligheten inte sker frivilligt verkar alltså inte spela så stor roll för att få en gynnsam effekt av att byta jobb. Oavsett om man slutar på eget initiativ och aktivt söker ett nytt jobb, siktar uppåt och till en högre lön, eller blir uppsagd och tvingas ut för att söka nytt jobb, blir resultatet lika bra eller bättre i majoriteten av fallen.

FLYTT, BEFATTNINGSNIVÅ FLYTT, LÖNENIVÅNY ANSTÄLLNING, LÖNENIVÅ

Lägre Lika Högre

0

20

40

60

80

1612 6962 1526

%

Lägre Lika Högre

0

20

40

60

80

3220 3930 2950

% Flytt

Ej flytt

STATISTIK

36

Vad krävs för att flytta?Statistik från TRR visar att de uppsagda tjänstemän som tar steget och flyttar vill ha en viss kompensation. En flytt kostar, både i pengar och känslomässigt. Kanske måste man sälja och köpa nytt hus, barnen måste byta skolor och kanske behövs bil? I sådana fall vill man ha ersättning för det.

Vad statistiken visar är att om man väljer att flytta är det vanligare att göra det till ett jobb med både högre befattning och lönenivå än man hade före uppsägningen.

En flytt är förenad med en kostnad som individen är villig att ta endast om intäkterna kompenserar den. En dryg procent väljer att flytta till ett nytt jobb.

Vem väljer att flytta?I den grupp som väljer att flytta är det en större andel yngre än i den grupp som väljer att inte flytta. En orsak kan vara att den som är yngre har längre tid på sig att kompensera för kostnaderna som en flytt innebär.

RÖRLIGHET I SIFFROR

FLYTT, ÅLDER FLYTT, KÖN

20 30 40 50 60

0

10

20

30

40

Flytt

Ej flytt

14

5

28 21 28 37 27 30

3

7

%

Män Kvinnor

0

20

40

60

80

Flytt

Ej flytt

49 5165 35

%

37STATISTIK

Statistiken från TRRs klienter visar att män är klart överrepresenterade bland gruppen som väljer att flytta. En förklaring kan vara att kvinnor är mer bundna till en lokal arbetsmarknad än män som fortfarande tar ett större ansvar för hem och barn i heterorelationer, vilket gör att de har svårare att flytta till jobben. Utveck-lingen mot en mer jämställd arbetsmarknad pågår, men fortfarande finns skillnader mellan män och kvinnor som riskerar att cementera förlegade strukturer kring lön, föräldraledighet och hemarbete.

Pendla till jobbetVi ser samma tendenser i utfallet för gruppen ”pendlare” som för gruppen ”flyt-tare”. De som väljer att ta ett jobb som kräver pendling gör det i större utsträckning om de får en högre befattning och lönenivå. Dock i mindre omfattning än hos dem som flyttar – pendling kostar mindre än en flytt vilket gör att det inte heller krävs lika hög kompensation.

PENDLING, BEFATTNINGSNIVÅFLYTT, KÖN PENDLING, LÖNENIVÅ

Lägre Lika Högre

0

20

40

60

80

Pendling

Ej pendling

1815 6869 1416

%

Lägre Lika Högre

0

20

40

60

80

Pendling

Ej pendling

3430 3939 2731

%

38

Statistik från TRR visar att män är aningen fler i gruppen som väljer att pendla. Av gruppen som inte gör det är kvinnor i klar majoritet. Även här kan orsaken tyvärr vara att kvinnor fortfarande har ett större ansvar för hem och barn än män i heterorelationer och därför är mindre benägna att pendla.

Byte av branschNär det gäller dem som byter bransch visar statistiken en betydligt större spridning, både när det gäller befattnings- och lönenivå, jämfört med att vara kvar i samma bransch. Över vägande andel går till lika befattningsnivå.

Vid branschbyte är det vanligare att få en lön som är lägre än den man hade

RÖRLIGHET I SIFFROR

PENDLING, KÖN

Pendlar

Män Kvinnor

0

20

40

60

80

Pendlar ej

49 5451 46

%

BRANSCHBYTE, BEFATTNINGSNIVÅ BRANSCHBYTE, LÖNENIVÅ

Lägre Lika Högre

0

20

40

60

80

Byte

Ej byte

1421 7463 1215

%

Lägre Lika Högre

0

20

40

60

80

Byte

Ej byte

2839 4434 2827

%

39STATISTIK

tidigare. En förklaring kan vara att individen saknar tidigare erfarenhet från branschen och därmed kan arbetsgivaren motivera en lägre lön.

Statistiken visar att kvinnor är över-representerade bland de klienter som byter bransch. En tänkbar förklaring kan vara att männens arbetsinkomster oftare utgör en större andel av hushållsinkomsterna jämfört med kvinnornas i heterorelationer. En förändring i lönenivån nedåt vid ett branschbyte gör den negativa påverkan för hushållsekonomin mindre om kvinnan byter bransch relativt om mannen gör det. •

Statistiken gäller åren 2010 – 2015 och är framtagen av TRRs arbetsmarknadsanalytiker Christer Rosén.

PENDLING, KÖN BRANSCHBYTE, KÖN

Branschbyte

Män Kvinnor

0

20

40

60

80

Ej branschbyte

56 4444 56

%

BRANSCHBYTE, LÖNENIVÅ

BIRGITTA PERSSON GICK FRÅN KOMMUNALRÅD TILL BILFÖRSÄLJARE

40

ALLT KAN ÄNDRAS ÖVER EN NATTI VALET 2014 blev socialdemokraterna i Överkalix kommun för första gången sedan 1970 utan egen majoritet. Kommunalrådet BIRGITTA PERSSON fick

omedelbart avgå från jobbet.I samma veva skedde ett ägarbyte på hotellet, där Birgitta hade tjänstledigt från

sin tjänst som receptionschef. Så hon blev i snabb följd arbetslös två gånger.

41

OMSTARTARE

42

– Tack vare att hotellet hade kollektivavtal på tjänstemannasidan med Visita – Svensk besöksnäring, fick jag kontakt med TRR. För första gången i mitt liv fick jag göra en kompetensinventering. Det var toppen. Jag fick reda på mina positiva sidor och upptäckte kompetens som jag tidigare inte varit medveten om. En fantastiskt positiv upplevelse.

Orädd och driftig har Birgitta alltid varit. Sedan 1990 har hon till och från drivit eget företag. Långa perioder har hon arbetat inom upplevelse- och besöksnäringen, bland annat för Sveaskogs Naturupplevelser. Hon gick med i socialdemokratiska partiet efter många år som skyddsombud och fackligt engagerad. När Överkalix ”grand old man” inom kommunpolitiken drog sig tillbaka, var Birgitta inte sen med att anmäla sitt intresse för högsta posten i kommunen.

Sedan blev det blott fyra år vid makten. Men trots att hon är 50-plus har det inte varit några problem att skaffa ny anställning. Hon bestämde sig ganska snart för vad hon ville göra: Hon skulle tillbaka till Nordiska bil i Luleå, där hon arbetade som ung och färdigutbildad bilmekaniker.

– Jag har alltid varit biltokig.Sagt och gjort. I dag har hon en tillsvidareanställning som bilförsäljare. Hon

säljer bilar, nya och begagnade, samt service och försäkringar.Som utåtriktad person trivs hon med sitt nya jobb. Det finns faktiskt vissa lik-

heter med att vara kommunalpolitiker. På det nya jobbet säljer hon bilar. På det gamla sålde hon idéer. Men visst saknar hon politiken:

– Just nu har jag tagit en paus, men jag ska tillbaka till politiken, åtminstone på


43OMSTARTARE

44

deltid. Mest saknar jag att inte få vara med och påverka.

Infrastruktur och bygg-nation intresserar henne och hon skulle gärna vilja ägna sig åt regionalpolitik.

– Men mitt nuvarande arbete är svårt att kom-binera med politiska uppdrag, även på deltid. Bilförsäljning är ett tufft jobb, till största delen provisionsbaserat. Just nu går den bra, men vi får se hur det går framöver.

Hon tjänar i dag mindre än vad hon tjänade som kommunalråd.

– Men det går knappast att jämföra. Som kommunalråd hade jag ett jätteansvar och med uppdraget följer en enorm utsatthet, särskilt när man är kvinna i en liten kommun. Dessutom var det ett 24-timmarsjobb.

Det hon lärt sig av de turbulenta åren är att vara ödmjuk inför sina uppdrag. – Och att varje dag tänka att allt kan ändra sig över en natt. •

SOM UTÅTRIKTAD PERSON TRIVS HON MED SITT NYA JOBB. DET FINNS FAKTISKT VISSA LIKHETER MED ATT VARA KOMMUNAL-POLITIKER. PÅ DET NYA JOBBET SÄLJER HON BILAR. PÅ DET GAMLA SÅLDE HON IDÉER.


45

82%AV AKTIVT ARBETSSÖKANDE UPP- SAGDA TJÄNSTEMÄN SOM SÖKTE TRRs STÖD OCH GICK VIDARE TILL NY ANSTÄLLNING FICK LIKA ELLER HÖGRE BEFATTTNING.

FAKTA

MED NYTT SJÄLVFÖRTROENDEATT FÖRLORA JOBBET kan bli något av en fullträff. Det kan HANS WINZELL intyga. När han blev uppsagd från Ericsson 2015 hade han arbetat

där sedan 2007 med olika uppgifter, senast som systemadministratör på Global ICT Center där man har ansvar för Ericssons serverhallar. Han arbetade med installation och underhåll med fokus på att automatisera.

HANS WINZELL GICK FRÅN ERICSSON TILL YH-UTBILDNING

46

47

OMSTARTARE

48

Men det han egentligen brann för var något annat: Programmering och Internet of Things, när maskiner kommunicerar med andra maskiner – det stora framtidsom-rådet inom IT. – Efter några år på Ericsson ville jag gärna prova på programmering. Jag har hållit på med Internet of Things så pass mycket på min fritid att jag kan kalla mig själv-lärd inom området. Bland annat har jag kopplat ihop olika funktioner i vårt hem.

När Hans sökte programmeringsjobb på Ericsson vågade man inte satsa på honom, då han saknade formell utbildning. Han gick en tvåårig el-teleteknisk linje och efter några år i arbetslivet byggde han på sin utbildning med YTH (yrkesteknisk högskoleutbildning) i Industriell elektronik i Karlskrona och fick jobb på dåvarande telekomföretaget Europolitan. Han flyttade sedan till Linköping tillsammans med sin fru och arbetade på tre olika företag, innan han anställdes på Ericsson.

– När jag kände att jag inte kom vidare där, funderade jag på att vidareutbilda mig, men det tog emot av ekonomiska skäl. Jag har ju familj och hus.

Så på sätt och vis är Hans glad över uppsägningen. Med avgångsvederlag under det första läsåret och därefter studiebidrag och studielån kan han nu finansiera sina studier för att efter avslutad utbildning få möjlighet att uppfylla sin dröm.

– Tillsammans med min rådgivare på TRR analyserade jag den lokala arbets-marknaden och såg ett stort behov inom det här framtidsområdet. Så hittade jag en två-årig YH-utbildning – Programmering inbyggda system. Den är perfekt på alla sätt. Studielokalerna ligger i Mjärdevi Science Park, där jag har arbetat i många år både på Ericsson och andra företag, och jag bor två och en halv kilometer härifrån.


OMSTARTARE 49

50


På utbildningen lär jag mig allt jag behöver för att söka de jobb jag är intresserad av.Men de ekonomiska förutsättningarna är tuffa som vuxen student:– Avgångsvederlag och bidraget från TRR tar slut i juni. Under sommarlovet får

jag varken studiebidrag eller arbetslöshetsersättning eftersom jag fortfarande är inskriven på utbildningen och därmed inte formellt arbetssökande. Det blir ett stort avbräck i vår familjeekonomi, även om min fru arbetar och har lön. Jag har också sökt flera sommarjobb, men sådana är svåra att få även för ungdomar.

Hans har kontaktat både Arbetsförmedlingen och Unionens a-kassa för att påtala det orimliga i situationen. – Men de säger bara att regelverket är sådant. Jag tycker att detta är något som politikerna måste se över. Reglerna är inte anpassade för oss som vidareutbildar oss i vuxen ålder. Både företag och politiker vill ju att vi ska fortsätta att uppdatera vår kompetens genom hela yrkeslivet. Han är trots allt övertygad om att hans satsning kommer att löna sig – såväl i form av ett mer stimulerande arbete, som med en bättre karriär- och löneutveckling:

– Kanske börjar jag på Ericsson igen i framtiden, men då på en annan post och med bättre framtidsutsikter. •

61%AV AKTIVT ARBETSSÖKANDE UPPSAGDA TJÄNSTEMÄN SOM SÖKTE TRRs STÖD OCH BYTTE BRANSCH GICK TILL LIKA ELLER HÖGRE LÖN.

51

FAKTA

52

HÅLL KOLL PÅ DIN OMVÄRLDLisa Rosengren är rådgivare på TRR Trygghetsrådet i Malmö. Hon är en engagerad person. Pratar fort, men stannar emellanåt upp i eftertanke.

– Det är så viktigt att vi förstår vilken roll vi själva spelar för vår egen utveck-ling, vi behöver byta tänkesätt här.

I sitt arbete möter hon uppsagda tjänstemän som söker stöd hos TRR för att komma vidare i sina yrkesliv. Innan hon började som rådgivare arbetade hon inom HR och rekrytering, i olika branscher och i olika roller, under 15 år.

– Jag började redan för tio år sedan att se ett mönster hos många av dem jag mötte i min yrkesroll ute i olika företag: Man ville komma vidare, men kom inte loss av olika skäl.

RÅDGIVAREN

LISA ROSENGREN RÅDGIVARETRR TRYGGHETSRÅDET

53

54

Hon menar att vi alla är ganska bekväma och söker utveckling hos arbetsgivaren istället för att ta ansvar för vår egen utveckling och därmed trygghet.

– När jag började på TRR var det stora uppsäg-ningar på Ericsson. Jag mötte många ingenjörer, kompetenta och kunniga inom sitt område, som först då, när uppsägning-en var ett faktum, insåg att de borde ha varit mer aktiva för att säkra sin plats på arbetsmarknaden.

För i det läget var just deras spetskompetens inte längre lika efterfrågad. Det var ett hårt uppvaknande för många.

Avgörande för att lyckas hålla sig och sin kompetens uppdaterad är att om-världsbevaka. Spana och reflektera några gånger om året genom att svara på frågor

HÅLL KOLL PÅ DIN OMVÄRLD

SÄTT UPP FINGRET I LUFTEN OCH KOLLA ”WHAT’S COOKING” OCH SE TILL ATT KOMPETENSUTVECKLA DIG AKTIVT. MÅNGA GROTTAR IN SIG I SITT OCH VÄNTAR PÅ ATT CHEFEN SKA TA INITIATIVET.

55RÅDGIVAREN

om vad som efterfrågas inom mitt område, vilka är trenderna och vilka metoder eller arbetssätt är det bra att lära sig för att överleva i branschen?

– Sätt upp fingret i luften och kolla ”what’s cooking” och se till att kompetens-utveckla dig aktivt. Många grottar in sig i sitt. Framför allt väntar de på att chefen ska ta initiativet. Men det finns ingen vits att sitta och vänta på att bli uppbjuden till dans – ta första steget själv.

Efter att omvärldsspaningen är gjord är nästa steg, enligt Lisa Rosengren, att sätta egna mål för sig själv och sin egen kompetensutveckling.

– Varje halvår är det bra att inventera sig själv och sin situation. Vänta inte på chefens initiativ – sök egna vägar. Vill du bli en bättre projektledare? Intervjua den bästa projektledare i företaget, sök på nätet efter bra litteratur eller gratis onlinekur-ser och annat som kan göra att du kommer vidare.

En viktig del av kompetensutveckling är att knyta nya kontakter. Sociala medier erbjuder många olika sätt att hålla sig uppdaterad om vad som händer i branschen. Att gå med i en grupp på Linkedin inom det område man vill utvecklas är en god idé. Där öppnas också nya vägar, idéer och kontakter.

Externa utbildningar är långt ifrån den enda vägen till kompetensutveckling och lärande. Modellen som brukar kallas 70-20-10 visar en annan bild: 70 procent av en persons lärande kommer från det egna arbetet – i projekt och nya arbetsuppgifter. 20 procent kommer från nätverk och relationer på arbetsplatsen och endast tio pro-cent från externa utbildningsinsatser. Modellen togs fram under 1980-talet och har fått kritik för att den inte är relevant. Kritikerna menar att lärandet har utvecklats på

56

nätet och blivit betydligt mer tillgängligt och mobilt. Men forskarnas resultat, som visar att vi lär bäst i kontakt med andra; från feedback, av misstag, utifrån andras reaktioner och när vi får utmanande arbetsuppgifter, är fortfarande relevant, obero-ende av internet.

– Många har en bild av att man ”måste gå en kurs” för att utvecklas, men model-len hjälper till att förstå att en kurs långtifrån är den enda vägen. Vi behöver helt klart ändra vårt tänkesätt kring hur man bäst utvecklar sin kompetens, säger Lisa Rosengren.

Hon menar att det också är viktigt för cheferna att förstå vikten av feedback eller återkoppling.

– Det är ett mycket effektivt sätt att utvecklas utan stora kostnader och insatser.Ett är säkert, konstaterar Lisa Rosengren, vi måste vara beredda att växla karriär

mer ofta än tidigare och senare i livet. Och då kan extern utbildning krävas.– Samhällsstrukturerna måste förändras för att fungera i detta nya scenario; det

måste fungera att studera som äldre och tillgången på studie- och karriärvägledning måste finnas för flertalet, inte bara när man kommer till TRR som uppsagd. •

HÅLL KOLL PÅ DIN OMVÄRLD

57RÅDGIVAREN

•Omvärldsbevaka. Vad händer i omvärlden, i min bransch och relaterade bran-scher? Hur ser den tekniska utvecklingen ut, nya system eller nya arbetssätt på gång in?

•Sätt mål och utveckla din kompetens åt det håll du vill gå vidare. Gärna varje halvår.

•Nätverka och knyt nya kontakter. Använd sociala medier både för att omvärldsspana och hitta nya kontakter som kan hjälpa dig att komma dit du vill.

•Ta första steget själv! Vänta inte på att din chef ska anmäla dig till en kurs – agera själv och hitta nya vägar att lära dig. Intervjua kolleger, gå med någon och lär dig på plats, sök själv på nätet.

•Som chef – var noga med att ge feed-back. Det är en viktig del av lärandet.

GODA RÅD FÖR ATT HÅLLA SIG RÖRLIG

EIJA-LIISA PEKKOLA GICK FRÅN KÄNT TILL OKÄNT

58

DE SENASTE ÅREN HAR varit rörliga, ja rent av röriga för EIJA-LIISA PEKKOLA från Nybro. Hon har hunnit med att prova på en rad olika jobb:

reseledare i Grekland, bartender och servitris i Kalmar samt säljare åt en optiker i Turkiet.

En rolig och stimulerande tid, konstaterar hon:– Efter att under hela mitt tidigare yrkesliv ha arbetat på samma arbetsplats har

KNUFF UT I DET OKÄNDA

59

OMSTARTARE

60

det varit utvecklande att röra på sig. Mellan olika branscher, mellan olika yrken och mellan olika kulturer.

Det var vid en omorganisation 2013 som Eija-Liisa Pekkola blev förflyttad från Systembolaget i Kalmar till Oskarshamn. Men att dagligen åka en och en halv timme i varje riktning lockade inte. Så hon fick ett avgångsvederlag och hjälp från TRR Trygghetsrådet.

Hon hade många gånger funderat på att byta yrkesbana, men tvekat att ta ste-get ut i det okända. Nu fick hon den knuff hon behövde.

– Reseledarjobbet hade jag alltid tyckt verkat kul. Som ensamstående med en vuxen son var jag fri att göra vad jag ville, så nu tog jag chansen.

Hon blev antagen till Apollos utbildning i Turkiet bland idel 25-åringar och placerad på Korfu.

– Det var otroligt häftigt och utvecklande. Jag växte som människa och fick mycket uppskattning av resenärerna. Men efter fyra månader måste vi plötsligt även ta hand om det nytillkomna resmålet Albanien. Då valde jag att åka hem tidigare.

I stället sökte hon jobb på Clarions nya jättelika konferenshotell i Malmö.– Till deras första audition kom 3 000 sökande. Jag hörde till de 150 som efter

ytterligare två gallringar fick jobb på hotellet. Men det rörde sig om en timanställ-ning och på de premisserna kunde jag inte flytta till Malmö. Det var i alla fall en skjuts för självförtroendet att jag gick hela vägen.

Då blev det säsongsjobb på en restaurang i Kalmar. Att hon hade goda öl- och vinkunskaper från sin anställning på Systembolaget var ett plus i kanten.


OMSTARTARE 61

62

– Det var en populär krog mitt i smeten. Jag fick stå i baren, servera och lite allt möjligt. Det var fullt ös och jättekul!

När lågsäsongen kom måste hon skaffa något nytt jobb:– Jag hade inte jättebråttom att få en tillsvidareanställning, utan ville gärna fort-

sätta att ta igen alla år som jag suttit still på samma jobb.På Facebook fick hon tipset om en turkisk optiker som bott i Sverige, men som

flyttat tillbaka till Turkiet, till turistorten Side, där han startat en optik. Han behövde en säljare som kunde både svenska och finska.

Eija-Liisa sökte och fick jobbet. Hon stortrivdes, men måste åka hem när hennes tremånadersvisum gått ut.

– Min chef ville ha mig tillbaka och vi gick igenom hela den krångliga proce-duren att skaffa ett ettårigt visum. Men när visumpapperen var klara började jag tveka… Ska jag stanna i Sverige eller åka tillbaka?

Det kändes som om det var dags att satsa på något mer långsiktigt.– Jag har börjat fundera på vad jag ska göra resten av mitt arbetsliv. Under tiden arbetar hon åter på Kalmarrestaurangen över sommaren, samtidigt

som hon håller ögon och öron öppna för nya utmaningar. •


80%AV AKTIVT ARBETSSÖKANDE UPPSAGDA TJÄNSTEMÄN SOM SÖKTE TRRs STÖD OCH FLYTTADE TILL NYTT JOBB FICK LIKA ELLER HÖGRE LÖN.

63

FAKTA

64

VI BEHÖVER LÄRA HELA LIVETParterna på den svenska arbetsmarknaden är överens: vi behöver vara mer rörliga i vårt arbetsliv och vi behöver ett livslångt lärande. Den svenska model-len bygger på en arbetsmarknad som regleras av parterna och med lagstiftning i samverkan med tydliga kollektivavtal som ger trygghet och få konflikter. Nära 70 procent av alla arbetstagare är anslutna till ett fackförbund och nära 90 procent av dem finns hos en arbetsgivare som är ansluten till en arbetsgivarorganisation. Det ger styrka och legitimitet åt kollektivavtalen. Och makt att förändra.

Martin Linder är förbundsordförande i Unionen och ordförande för PTK, sam-verkansorganisation för 25 fackförbund med tillsammans drygt 830 000 medlem-mar. Carola Lemne är VD för Svenskt Näringsliv, med 50 medlemsorganisationer dit 60 000 företag är anslutna. Både Martin Linder och Carola Lemne är överens

65

PARTERNAom att svensk arbetsmarknad gärna får ha en högre rörlighet. De vill verka för att individer får bättre möjligheter att byta jobb senare i livet, växla karriär och bygga på sin kompetens genom hela sitt yrkesliv. Kompetensutveckling blir en allt viktigare fråga att hantera för arbetsmarknadens parter.

Hur ser ni på framtidens arbetsmarknad?Tre begrepp kommer upp: globalisering, digitalisering och Big Data. Och att vi står inför en så genomgripande förändring i samhället att den är disruptiv, det vill säga ett skifte som skapar helt nya marknader. Ett sådant skifte var till exempel industri-aliseringen. Martin Linder poängterar att parterna måste hänga med i nya sätt att arbeta:

– Vi kommer att se helt nya anställningsformer där allt fler arbetar som fria konsulter i stället för i anställningar. Arbetsmarknaden för tjänstemän förändras och där måste parterna var uppmärksamma för att hitta sätt att ändå reglera arbetsmark-naden så som vi kommer överens om enligt den svenska modellen. Hur får vi till exempel dem som inte är anställda att organisera sig?

Carola Lemne konstaterar att utvecklingen på inget vis kommer att sakta ner. Tvärtom.

– Sedan en tid har vi hanterat globalisering. Vi har flyttat enkla jobb, lagt in mer värde i det vi utför och flyttar därmed upp i näringskedjan. Det har vi hanterat bra

66

i Sverige, vi är otroligt duktiga på det. Nu kom-mer digitaliseringen som berör allt och alla – me-dia, jurister, revisorer, ingenjörer och alla mel-lanhänder som inte längre behövs. Det är andra typer av jobb än tidigare som utmanas nu.

Nya utmaningar gör att kraven på nya kunska-per, utveckling och nya företagsidéer ökar:

– Jag hörde en föreläs-ning med en amerikansk forskare som påpekade

att en teoretisk civilingenjörsexamen för 20 år sedan höll i 15 år och var relativt lätt att bygga på för att hålla sig à jour. En examen i dag är inaktuell efter fem år, sedan krävs en rejäl uppdatering. Med absolut säkerhet lär vi inte färdigt för livet i skolan, utan vi måste lära för livet hela livet. Vi måste byta jobb, fylla på kompetens och hålla oss uppdaterade och dessutom ta ganska mycket ansvar för det själva. Det är

VI BEHÖVER LÄRA HELA LIVET

I DAG MÅSTE VI TÄNKA OM OCH SE TILL ATT VI KAN UTBILDA ÄVEN DEM SOM REDAN FINNS PÅ ARBETS-MARKNADEN – DÄR FINNS EN ENORM KOMPETENSRESURS SOM VI ANNARS LÅTER GÅ TILL SPILLO. MARTIN LINDER

67PARTERNA

inte rimligt att tro att en arbetsgivare ska betala för vår utbildning till ett annat jobb.Martin Linder är inne på samma linje vad gäller att hålla sin kompetens uppdaterad: – Vi har inget annat val än att anpassa vår kompetens efter det som efterfrågas.

Utvecklingen går snabbt och samhället har allt att vinna på att skapa förutsätt-ningar för människor att lätt byta jobb och utveckla sin kompetens. Tidigare har utbildningar varit anpassade för dem som är på väg in på arbetsmarknaden, vi har delat upp livet i utbildning och yrkesarbete. Vi måste tänka om och se till att vi kan utbilda även dem som redan finns på arbetsmarknaden – där finns en enorm kompe-tensresurs som vi annars låter gå till spillo.

Vad händer med förnyelsen av omställningsavtalet?Kompetensutveckling var en av knäckfrågorna i förhandlingarna om ett nytt om-ställningsavtal som avbröts hösten 2015 för andra gången. När det förhandlats har det båda gångerna kört fast i Las, lagen om anställningsskydd, och kompetensut-veckling: Sist in, först ut eller rätt person på rätt plats? Och om arbetstagarna ska kunna lyfta en slags studielön från en kompetensstiftelse, vem ska betala?

Det är svårt att komma överens, även om de flesta tycker att förnyelse behövs; det äldsta omställningsavtalet har drygt 40 år på nacken och huvudavtalet, Saltsjö-badsavtalet, tecknades 1938.

– Det är bara att beklaga att det inte blev något nytt avtal. Det spökar när förkort-ningen L-A-S uttalas, men jag hoppas vi kommer vidare snart igen, säger Martin Linder.

Svenskt Näringsliv vill förändra Las till att se till kompetens i stället för anställ-

68

ningstid när uppsägningar sker. Hur det ska gå till är en utmaning att komma fram till, konstaterar Ca-rola Lemne:

– Det finns olika för-slag och varianter hur det där ska se ut och vi lycka-des inte komma i hamn denna gång, men vi alla hoppas att komma rätt så småningom. Vi tycker att Las skapar inlåsningsef-fekter och vaggar in indi-viden i en falsk trygghet. Om företaget går i kon-kurs då finns ingen trygg-het i Las, det enda som är

giltigt då är den egna kompetensen. Kompetensutveckling är en mycket viktig fråga och den ställer höga krav på individen.

Martin Linder tycker att inlåsningseffekten av Las är överdriven, men håller med om att den egna kompetensen är viktigast:

– En stor fördel med Las är att den tvingar fram en förhandling mellan arbets-

FÖR MIG VORE DEN ”SVENSKA DRÖMMEN”ETT SYSTEM DÄR MAN KAN JOBBA, UTBILDA SIG UNDER TIDEN OCH LÄSA SVENSKA PÅ KVÄLLSTID OCH GÅ EN YRKES- ELLER HÖG-SKOLEUTBILDNING PÅ DELTID. CAROLA LEMNE


69

givare och fack vid en omställning. En förhandling som kanske inte annars äger rum. Det är en viktig dialog som redan i dag landar i kompetensfrågor. Den svenska modellen, där parterna är nära arbetsmarknaden och jobbar med till exempel TRR och andra omställningsaktörer, har goda förutsättningar att klara av de utmaningar vi står inför.

Vad krävs för att få till önskad rörlighet på arbetsmarknaden?Det är finansieringen som är en vattendelare och som skiljer parterna åt: Hur förde-lar vi kostnaderna för den kompetensutveckling som vi alla behöver?

Arbetsgivare, samhälle eller individ? Båda är överens om att det behövs, men vem betalar? Svaret på den frågan är ännu att bli besvarad. Men Martin Linder lyfter den och

slår fast att finansiering av studier när man sitter i en nyinköpt villa, har en familj att försörja och har inrättat sitt liv efter en viss månadslön, det är en nästan omöjlig situation så som systemet ser ut i dag.

– Finansiering är en sak, hur vi kan utveckla de strukturerna till att fungera även för äldre studenter återstår att se. Men även utbudet av utbildningar måste förändras till att passa fortbildning under hela livet – enstaka kurser på högskolan, YH-utbild-ningar och Komvux är några exempel, konstaterar han.

Carola Lemne tar även upp yrkesvägledning, både för ungdomar och vuxna: – Börja med att förbättra yrkesvägledningen för ungdomar, den är inte bra nog.

Ungdomar behöver förstå är att deras val i dag påverkar deras liv senare. Alla behö-ver inte tryckas igenom samma tratt, men man måste förstå vad ens val får för kon-

PARTERNA

70

sekvenser. Och för vuxna finns just ingenting som liknar yrkesvägledning, förutom om man blir uppsagd och kommer exempelvis till TRR. Det skulle faktiskt behövas ett TRR för hela svenska folket!

Martin Linder påpekar också att den viktiga frågan om validering av kunskap behöver lyftas än mer:

– För den som har arbetat länge, men saknar formella meriter är det ytterst vik-tigt att få sin kunskap validerad. Annars faller man bort direkt i första gallringen vid en rekrytering. Det är något som både individ och företag förlorar på.

Detsamma gäller dem som kommer till Sverige som flyktingar. Många välut-bildade, andra helt utan skolgång. Mer resurser till validering och ett mer flexibelt utbildningssystemet efterfrågas av både Martin Linder och Carola Lemne.

– Jag tror att det är viktigt att snabbt komma ut på arbetsmarknaden. För mig vore den ”svenska drömmen” ett system där man kan jobba, utbilda sig under tiden och läsa svenska på kvällstid och gå en yrkes- eller högskoleutbildning på deltid, säger Carola Lemne.

– Hela utbildningssystemet måste få ett tydligare omställningsuppdrag. Därför tror jag också på idén om en kompetensstiftelse. Jag tror på partslösningar eftersom vi är nära arbetsmarknaden och vi ska kunna lösa finansieringsmodellen tillsam-mans. Jag tror också på att människor gör rationella val. Därför är det viktigt att se till att alla får goda förutsättningar att öka rörligheten i sitt yrkesliv och därmed på arbetsmarknaden. Det är vad jag hoppas på, säger Martin Linder. •


MARTIN LINDER är tjänstledig från Volvokoncernen där han arbetade

i 17 år, senast som facklig representant på heltid. Hans CV vägde tungt på den praktiska delen, men lätt på den teoretiska. Tillsammans med arbetsgivaren kom han fram till att den privatfinansierade utbild-ningen på IHM skulle passa.

– Jag stod vid ett vägskäl, men jag visste faktiskt inte ens vem jag skulle ringa för att få vägledning. Det blev företagets HR-avdel-ning som hjälpte till för att hitta rätt.

I nästa steg vidare blev han förbunds-ordförande för Unionen i slutet av 2015.

CAROLA LEMNE är läkaren som blev VD för Praktikertjänst Sveriges

största koncern inom privat hälso-, sjuk- och tandvård. Hon är ordförande i Uppsala universitets konsistorium och blev VD för Svenskt Näringsliv 2014.

– Jag får ibland frågan från ambitiösa unga tjejer om hur jag planerade min karriär. Svaret är att jag inte tror på karriär-planering. Om jag hade planerat att bli VD för Svenskt Näringsliv hade jag knappast börjat med att ta en läkarexamen.

HUR ÄR DET MED DEN EGNA RÖRLIGHETEN?

71PARTERNA

72

STAFFAN VIKBERG GICK FRÅN TELEKOM TILL LÄRARE

73

HAN ÄR ETT LEVANDE bevis för att det går att få ett nytt jobb även efter 60. Om man bara är villig att lämna sin komfortzon. STAFFAN VIKBERG har

gjort tvära kast i sin yrkesbana ett flertal gånger. De senaste 20 åren har han arbetat med IT och telekom. Han är elektriker och jobbade med det till i slutet av 1970-talet.

– Då gick jag över till att vara småföretagare i taxibranschen och fortsatte med det ända till 1992, då jag bestämde mig för att börja plugga.

UTVECKLAS MED UNGA

OMSTARTARE

74

Efter färdig systemvetarutbildning fick han jobb på Ericsson. Han byggde och utvecklade nya telekomsystem. Efter några år, 2001, övertogs Ericssons verksam-het i Luleå av finska Tieto.

– Jag fick jobb på företagets labb, där man testar programvaror och basstationer. Snart blev jag labbansvarig.

Men 2010 blev det neddragningar inom Tieto och Staffan blev av med jobbet. Under något halvår sökte han arbete utan framgång, när han plötsligt blev rekryte-rad till en projektanställning hos sin gamla arbetsgivare.

– Labbet skulle flyttas och de behövde någon som var väl insatt. Efter projektets slut ville de ha mig kvar. Det var på konsultbasis, men i princip utförde jag mitt gamla jobb.

Så tuffade det på i tre år. Tills 2014, då den stora telekomkrisen kom till Luleå. Nu hade Staffan hunnit fylla 60. Han gick arbetslös ett tag, men så dök det upp

en projektanställning hos ett lokalt IT-företag med uppdrag åt skatteverket.– Det handlade om att kontrollera att pappersdeklarationer scannas in på rätt

sätt. Ett säsongsjobb där jag var projektledare. Projektet varade bara i sex månader, sedan blev jag arbetslös igen.

Staffan fick stöd från TRR. Han sökte ett 50-tal jobb. Helst ville han ha ett fast arbete, men insåg att det skulle bli allt svårare, med tanke på hans ålder.

– Då kom idén – kanske skulle jag kunna bli lärare i tekniska ämnen. Jag har ju både elektrisk och IT-kompetens. Och jag hade faktiskt funderat på läraryrket en gång i tiden.


XXXOMSTARTARE 75

76


Planen var att söka vikariat för att prova på läraryrket. Skulle han trivas? Skulle han klara av det?

– Men jag hann inte börja som vikarie, innan jag fick ett fast jobb på Luleå gym-nasieskola som lärare på el- och energiprogrammet. Kommunen får egentligen inte anställa lärare utan lärarutbildning, men jag sa att då fick det vara. Jag vägrade vara projektanställd en gång till. Och det handlade ju ändå bara om fyra, fem år innan jag skulle gå i pension.

Med några pedagogiska kurser som stöd och med hjälp från rutinerade kol-legor, klarar han undervisningen bra. Det är en stor skola med 2 000 elever. Staffan är mentor för en klass och undervisar i fem olika klasser med totalt 95 elever.

– Det är utvecklande att arbeta med ungdomar. Egentligen har jag omgivit mig med yngre ända sedan jag pluggade på universitet, då var jag nära 40, de andra runt 20. Och mina kolleger har oftast varit yngre.

Det är stora skillnader mellan skolans värld och ett stort företag som Ericsson eller Tieto, konstaterar han:

– Här är det mycket mer ekonomiskt slimmat, det är inte lika mycket fortbild-ning, inte lika många resor och liknande. Och lönen är betydligt lägre, men det kompenseras av längre ledigheter och större frihet. •

70%AV AKTIVT ARBETSSÖKANDE UPPSAGDA TJÄNSTEMÄN SOM SÖKTE TRRs STÖD OCH VALDE ATT PENDLA TILL ETT NYTT JOBB FICK LIKA ELLER HÖGRE LÖN.

77

FAKTA

Med störst kompetens mot nytt jobbwww.trr.se

Med störst kompetens mot nytt jobbwww.trr.se

DIGITALISERING. OMSTÄLLNING. FLEXIBILITET. Samhället förändras snabbt. Vi ser ökad internationell konkurrens och växande behov av nya innovationer. Ska man stå sig i konkurrensen krävs nya kunskaper och förmågan att ställa om.

Många strukturer på arbetsmarknaden motarbetar den flexibiliteten. Ska företag kunna få tillgång till rätt kompetens och medarbetare vara rätt rustade, måste fler kunna och våga karriärväxla mitt i livet. Det behövs ett utbildningssystem som anpassas till arbetsmarknadens förändringar och nya, mer flexibla möjligheter att fylla på med kunskap även mitt i yrkeslivet.

I TRRs bok Släpp taget blandas tankeväckande berättelser om människor som bytt spår i yrkeslivet med nödvändig fakta, statistik och förslag på strukturförändringar som skulle kunna få fler att våga släppa taget och pröva nytt. Det, om något, borde tjäna som en inspirationskälla för framtiden.

ÅSA ELLSÄTER

VI BEHÖVER VÄXLA SPÅR

ANNA-KARIN HATT JOHAN LIFVD, Almega Förhandlingschef Svenska Journalistförbundet

0370367891989

ISBN 9789198037036

0370367891989

ISBN 9789198037036

Documents

FÖRÄNDRING SÄKRAR ARBETSLIVET - TRR · Det är positivt laddade begrepp. Ändå fastnar vi, hänger kvar och blir statiska. En del beror på vår mänskliga natur, men en större