Etik i arbetsmiljØ- og sundhetsrådgivning

Peter Westerholm, MD FFOM

Professor emeritus

Arbetslivsinstitutet, Vanadisvägen 9, SE - 113 91 Stockholm

Tel: 08 – 619 6972

e-post: peter.westerholm@arbetslivsinstitutet.se

Näringslivets Etik – Förtroendets betydelseSveriges förtroendekommission 2003

• Kommissionens iakttagelser- Kraftigt försämrat förtroende för stora företag- Försvagat förtroende för finanssektorn- Intakt förtroende för små företag• Förtroendeförlust- Höjer transaktionskostnader- Höjer försäkringskostnader- Svårigheter i marknaden för den som möter svagt förtroende• Orsaker- Höga ersättningar till höga chefer- Diskutabelt utnyttjande av marknadsställning och informationsövertag- Ingen insyn. ”No transparency”

Per Fibæk Larsen: ”Om professioner”

”Det er stadig hold i den oprindelige begrundelse for at professionsbegrebet blev introduceret, nemlig at professionerne sammenlignet med alternative måder at organisere ekspertise på repræsenterer noget samfundsmæssigt værdifult. Dette ændres ikke fundamentalt af den kritiske professionssociologis korrekte indsigter i at professionalisering (også) er et led i de professionelles varetagelse af egne interesser”

Professionalisering – några kriterier

• Specialisering och kvalifikationshöjning • Problemlösningsförmåga• Yrkesutövning baserad på tillämpning av vetenskap• Moment av praktik eller hantverk ingår i yrkesutövandet• Gemensam kunskapsgrund• Självständighet• Service-ideal. Professioner är det allmännas tjänare • Yrkesetik

PW Nyborg Sept_2006

Hörnstenarna i en rådgivare-konsult-kundrelation

• Samarbetsförmåga – Personrelationer. ”Personkemi”

• Sakkunskap om frågors substans• Förmåga att finna integration mellan egen och

kundens-klientens kompetens• Enighet om uppdragets avgränsningar• Konsultens mandat• Förmåga att övertyga. Social kompetens• Trovärdighet i konsultrollen

Professionalism - Sakkunskap och kompetens

• Att ha något konkret att säga om de sakfrågor som är viktiga för klienten

• Det som proffset säger är relevant för kundens problem och och begripligt

• Att kunna göra något konkret och praktiskt. Enbart teori och råd på abstrakt nivå uppfattas ofta som otillräckligt

• Intuition. En erfaren yrkesman/kvinna kan ofta göra snabba och säkra bedömningar av en situation inom sitt sakområde

Konsultens rollmodeller

• Sakkunnig expert

• Förändringsagent

• Partner

Professionalism – den sakkunnige experten

• Neutral, objektiv, håller sig på distans

• Koncentrerar sig på sin bit inom väldefinierad uppgift eller mandat

• Sakkunskap och förmåga att kommunicera är viktiga egenskaper

• Bidrar i bästa fall till kunskapshöjning och lärande

• Med lite otur kan det stanna vid professionellt koketteri

Professionalism - Förändringsagent

• Verksam på personlig ideologisk grund med strävan att sprida den i kundföretaget eller –organisationen

• Indirekt verkan i klientföretaget : Manipulation. Sökande av bundsförvanter

• I bästa fall ledande till att god praxis omärkligt utbreder sig i företaget

• I sämsta fall ledande till fundamentalistisk manipulation

Professionalism - Partner

• Deltagande, engagerad roll

• Målet är fördelar för alla deltagare (”win-win”) och gemensamt lärande

• Öppen och rak kommunikation. Genomsynlighet (s.k.Transparens)

• Djupgående och delat förtroende. Obs! Också delat ansvar.

Professionell värdeorientering (Parsons)

• Affektiv neutralitet – att undvika känslomässigt engagemang med klienten utöver att hjälpa klienten i specifikt avseende

• Universalism – att handla utgående från generella principer som gäller lika för alla klienter

• Kollektiv orientering – Klienternas och professionens intressen sätts framför egna intressen

• Prestationsorientering – Klienterna bedöms och värderas på basis av sina handlingar och inte på egenskaper som kön, religion, maktposition etc

• Specificitet – en professionell relation avser en bestämd aspekt hos en klient och dennes verksamhet – inte klienten generellt

Professionalism i Affärsrelationer

Typ av

Relation

Tillfällig Avtal eller

Överenskom-melse

Samarbets-relation

Djupgående

partnerskap

Avtals eller kontrakts perspektiv

Kortsiktighet Ramöverens-

Kommelse. Partiell lösning

Långsiktig gemensam lösning sökes

Gemensam verksamhets-idé och delat ansvar

Relation kund-leverantör

Neutral eller Konkurrens

Konkurrens på längre sikt

Mindre konkurrens mera samarbete

Win-Win situation och långsiktigt samarbete

Processers integration

Endast begränsat. Liten kontaktyta

På några produktområden sammanlänkade processer

På centrala produktområden processerna förenade

Processer samordnas och förnyas

Professionalism – Affärsrelationer (forts.)

Processers integration

Låg Några affärsområden/funktioner

Samband centrala aff.områden

Sammansmältning och förnyelse

Informationens

spridning

Låg I viss utstäckning

Info av central betydelse delas

Gemensam. Nyckelinfo delas lika, Lärandeprocesser

Investering i relationen

Nej Låg nivå Ganska omfattande

Stor

Gemensamma mål

Nej eller

Suboptimering

Nej eller suboptimering

Mål sammanfaller

delvis

Helhetsoptimering. Vinstdelning

Ömsesidighet

Förtroende

Lågt Måttligt Ganska stort Stort. ”Öppna kort”. Riskdelning

Fri konkurrens

Begränsad konkurrens

Visst kompanjonskap

Strategiskt kompanjonskap

Prevention - Kunddialogen Processen påverkas av

• Typ av relation till kunden

• Storlek på kundföretaget

• Vilka personer som representerar kunden

• Kundens avsikter, ambition och kompetens

• Hälsovårdsorganisationens kompetens och affärsstrategi

Kundbehov - exempel

• Ökad närvaro / minskad frånvaro• Ökad hälsomedvetenhet• Bättre hälsa• Bättre arbetsmiljö• Bättre samverkan• Förbättrad delaktighet• Ökad tillfredsställelse i arbetet• Ökat lärande

Konsultativt förhållningssätt i kunddialogen

• Respektera kunden

• Komplement till kunden

• Dela med Dig av all kunskap och erfarenhet

• Undvik elitistisk expertroll

• Försök vara opartisk

• Sök utnyttja alla möten, aktiviteter, koncept och kontakter för lärande

En proffs (hälsoyrke) och en affärsperson – grundläggande skillnader

• Yrkesmannen och –kvinnan drivs av att lösa sin uppgift på ett maximalt bra sätt från kundens synpunkt på hög professionell kvalitetsnivå

• För hälsoproffs är ekonomisk ersättning (lön) inte viktigast. Viktigast är kundens hälsa och livsmiljö

• I en affärsrelation är målet ekonomisk vinst, gärna i en ”win-win”-situation.

• Drivkraften i affärer är egenintresse – inte primärt omsorg om någon annan, t.ex. en kund

• Företagsledare har ekonomisk framgång som huvudsaklig agenda

• Hälsoproffset har två agendor, personalens hälsa och företagets framgång

Professionell Etik i hälsovård - Etiska principer

Appleton Consensus 1989 – fyra grundläggande kriterier• Att Göra Gott (Beneficence) – Principen och skyldigheten att verka för och bidra till

människors hälsa och välfärd. Den innebär en plikt att verka aktivt för ett sådant mål – inte enbart att avstå från handlingar som orsakar skada (“The prima facie principle and obligation to contribute to the welfare of others. The beneficence principle implies an obligation to take positive steps for this objective, not only to refrain from harmful acts”

• Att inte orsaka skada (Non-maleficence) – Principen och skyldigheten att inte orsaka människor skada (“The prima facie principle and obligation not to inflict harm on others”)

• Autonomi – Att respektera och skydda människors självbestämmande och människovärde • Rättvisa/likställdhet – en kombination av principerna om likställdhet (icke-diskriminering)

och solidaritet (stöd för samhällets utsatta och sårbara) Eng. “The combination of principles of Equality (non-discrimination) and Solidarity”

Andra värden / kriterier (exempel)• Människovärde – mänskliga rättigheter• Integritet• Principen om hälsobehov och solidaritet• Principle om kostnad-effektivitet• Harmoni OBS!!! I en etisk analys – välj de värdepremisser som bedöms som viktigast för ett

värdebaserat beslut. Här har endast getts exempel på vanligen använda värden

PW Professionalism Nyborg 2006

Strukturen i en etisk analys

Hälsoundersökning av företagets anställda inför omorganisation

Intressenterna De etiska principerna

Beneficence Autonomy Justice

Personal A F K Arbetsgivare/ägare B G L

Hälsokonsulenten C H M

BST-enheten D I N

Kommun/Samhälle E J O

1) Välj handlingsalternativ; 2) Anteckna i rutorna A-O konsekvenser för intressenten av det Du gör och som på något sätt berör värdekriterierna – de etiska principerna.

 

PW Nyborg 2006 - Professionalism

Några hårda yrkesetiska frågor

• Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder som inte svarar mot ett behov ?

• Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder som man själv inte tror på ?

• Är det etiskt försvarbart att ge vidta åtgärder på ett område där man inte besitter kompetens ?

• Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder med främsta motiv att behålla sin ställning och maktposition i en marknad.

PW_Nyborg_2006

”A handshake should not go beyond the elbow”

African proverb – Quoted by Godfrey B Tangwa,

Yaounde University, Cameroon

PW_Nyborg_2006

Professionalism i hälsoyrken

• Att vara programmerad att verka för det som främjar hälsa• Att vägledas av yrkesetiskt etos• Att basera tänkande och handlande på kunskaper och fakta. ”Vetenskap

och prövad erfarenhet” • Att verka för sin yrkeskårs anseende• Att medverka i uppbyggnaden av kollektiv erfarenhet och kunskap• Att acceptera ett ansvar för sitt yrkesutövande inför allmänheten. ”Public

Health Accountability”• Att verka för företags, näringslivs och den offentliga sektorns sociala

ansvarstagande – ”Corporate Social Responsibility”• Att kunna särskilja och hantera olika intressenters behov och legitima

intressen• Att bibehålla och stärka allmänhetens förtroende för yrket/branschen

PW_Nyborg_2006

Arbetsmiljökonsulten möter Praktiska problemsituationer

• Kunden önskar ergonomisk optimering för ökad produktivitet – konsulten ser en bättre men mer omfattande organisatorisk lösning som ger fördelar från hälsosynpunkt. Hur förhålla sig?

• Konsulten har att välja mellan ”hjälp till självhjälp” (utbilda kundens personal) eller egen konsultinsats varje gång då behov finns. Vilket är bäst?

• Rådgivarna konkurrerar inbördes men behöver också vara effektiva i egen kvalitets- och produktutveckling. Detta innebär kommunicering av information. Är det försvarbart att belägga eget material med sekretess för att monopolisera information?

• Är det försvarbart att till en kund sälja en konsultprodukt där utvecklingen betalats av en annan kund - till samma pris?

Praktiska problemsituationer (forts.)

• Vilka krav finns på att dokumentera en lösning som konsulten föreslår åt kunden? Uppfattar kunden som orimligt att betala för dokumentation då det gäller t.ex. en välkänd lösning som finns i marknaden?

• Skall man legitimera billiga men halvdåliga lösningar när det finns bättre – men samtidigt dyrare – lösningar i marknaden?

• Låter vi vår värdering av vad som är ”godt nok” påverkas av om kunden är ett stort och för konsulten viktigt företag?

• Om man är auktoriserad på basis av samarbetsavtal med annan konsult – försöker vi då få uppdrag som ligger inom partnerns kompetensområde men där partner inte önskar medverka?

• På vilket sätt refererar vi till konsultkolleger som vi konkurrerar med i kontakter med egna kunder och klienter?

American Evaluation Association – Guiding Principles for Evaluators 1995

• Systematic Inquiry

• Competence

• Integrity/Honesty

• Respect for people

• Responsibilities for general and public welfare

Några strategiskt viktiga punkter

• Access och samarbete

• Trovärdighet och förtroende

• Konfidentiell information

• Uppdragskontraktet

• Kommunikation av resultat

• Dolda dagordningar (”Hidden agendas”)

Hälsokonsulentens professionalism och etik i affärsvärlden- några nyckelreferenser

• De Professionelle - forskning i professioner og professionsuddannelser (red. Karin Hjorth) Roskilde universitetsforlag 2004• Practical Ethics in Occupational Health (Eds: P. Westerholm, T.

Nilstun och J. Övretveit) Kapitel ”Ethical analysis” av Tore Nilstun och John Övretveit Radcliffe Medical Press 2004. Abingdon, UK• Guiding Principles for Evaluators (adopted by American Evaluation

Society) (Eds. Shadish WR, Newman DL, Scheirer MA, Wye C) Jossey-Bass, San Francisco 1995• Ethical Economics MR Griffiths & JR Lucas MacMillan Press Ltd 1996. UK