7
ESTHERS BOK. 1. CAPITLET. 10. Och p~ sjunde dagen, d§. Konunsren .dh/UllerOl g6.8tabdå. YankiB/iiraT«, doon.ltr~ vardt lustig ar vinet, sade han till Mehll- U TI Ahasveros tid, hvilk-en rådandes man, Bistha, Harbona, Bigtha, Abagtlla, var, allt iMn Indien intill Ethiopien, Setharooh Charcas, de sju kamererare, som Ofver hundrade sjll och tjugu land; for Konung Ahasveros tjente, 2. D~ hall satt påsinom Konungsliga stol, 11. Att de skulle harva Drottning Vasthi i den staden Susan; in for Konun/;"en, med Drottningakrono, 3. I tredje årena hans rikes, gjorde han ett det han skulle låta folket och Forstarna se ~abåd når sig, åt alla siDa ,}'orstar och hennes diigelighet; ty bon var diigelig. tjenare; namliga dem valdigom i Persien 12. Men Drottning Vasthi ville icke komma och Meden, landshofdingom och orverstom efter Konungens om, genom hans kamere- i sin land; rare. D~ vardt Konungen gnnska vred, 4. P~ det han skulle låta s~ sms rikes har- och upptiind i grymhet. liga rikedomar ooh det kostelig1t prål at: sitt 13. Och Konungen sade till de visa, som i majestat, i många dagar, 1iålli11ga i hun- landsseder forfarne voro; ty Konungens dr8de ~ 6.ttatio dag'ar. arende måste hafvas infor alla forst6.ndiKa 5. Då rIe d~r ute voro, lZ;;iordeKonungen i lag och ratt; ett gii.stabåd alla folk:ena, som i stadenom 14. Men. de naste, som når honom voro, Susan var, både storalQr,h små, i sju dagar, vara Charsena, Sethar, Admatha,l'harsis, uti en sal i triigårdeslom inviid Konungs'hu- Meres, Marsena och Memuchan, de sju For- Bet. lKiar af Persien och Meden, som s1Igo pi Ko- 6. Der vara upph~d hvit, rod och gtll nungens ansigte, och s§,to frnmst i rikena; tapeter, fattad med linnen och skarlakans- Il>. ~ vad man gOra skulle Drottning t!ig, uti silfringar pi marmorstodar. Ban- Vasthi for en ratt, derfore, att bon icke kema vara af guld och silfver, på golfvena, gjorthadeefterKonungensord,genomhans Bom lagdt var med gl'On,lhvit, gul och svart klImererare. marmorsten. 16. D~ sade Memuchan infor Konungenom 7. Och dryckema ~ar man in uti gyldene och Forstarna: j)rottnin~ Vasthi harver kar, och ju annor ocn 8IIlflor kar, och Ko- ickeallenastillagjortemotKonungen. utall nungsli~t vin tiUf5illest, s6som Konungen ock emot alla Forstar, och allt folk utiKo- det val form~dde. nung Ahasveros landom. 8. Och man lade ingom fore hvad han '17. Fort y detta stycket af Drottningen dricka sk1}lle; ty Konungen bade befalJt kommer val ut tilJ alla qvinnor, s§. att de alla foresttind8.rena i sitt hus, att hvar och skala forakta sina man får sin ogon, ocl1 en skulle g{jra s6som..honom lyste. skola~: Konung Ahasveros bod Drott- 9. Och Drottningen Vaathi gjorde ooks§. ett ningene Vasthi komma infor sig, men bon ~båd for qvinnorna uti KonunB'shusena, ville icke. der Konung Ahasveros pliigade VlStas. 18. S~ varda nu de Forstinnor i Persie"

ESTHERS BOK. - bibelCAP. l. ESTHERS BOK. 369 24. Och deras barn talade half Asdodisko, dant stort ondt gt.-en, ooh fortagen eder och kunde icke tala J udisko, utall efter emot v~r

  • Upload
    others

  • View
    1

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

CAP. l. ESTHERS BOK. 36924. Och deras barn talade half Asdodisko, dant stort ondt gt.-en, ooh fortagen ederoch kunde icke tala J udisko, utall efter emot v~r Gud med frammande qvinnorshvars folkens m§.l. giftermål P25. Och jag straffade dem, och bannade 28. Och en af Jojada barn, Eljasibs sons,

dem, och slag n§,gm man, och h§rd~ dem, ofversta Prestens, bade befryndat sig medoch tog en ed ar dem vid Gud: I skolen icke SaIleballat den Horoniten; men jag dreigifva edra dottrar deras soner, icke heller honom irr§. mig,taga deras dottrar till edra soner, eller till. 29. 'fink upp~ dem, min Gud, som be-edersjelf. smitta Presterskapet, och Presterskape'ls26. Harver icke Salomo, Israels Konung, forbund, och Leviternas.

syndat dermed? Ochvar dock ibland m§.nga 30. Alltså renade jag dem iMn alla ut-Hedninga,r irlgen Konung honom lik. Och landska; och bestaIlde Presternas orhhan var sinom Gud kar; ooh Gud satte ho- Leviternas vakt, hvar och en till sitt am-nom till Konung arver hela Israel. Likval bete;kommodeutlandska qvinnor bonomtill att 31. Och till att1)ft'rs. ved, p§. bestamd tid,synda. ochforstling. Tmk upp§. mig, Gud, till det27. Harven I det icke hort, medan I s§.- bast!..

=

ESTHERS BOK.

1. CAPITLET. 10. Och p~ sjunde dagen, d§. Konunsren.dh/UllerOl g6.8tabdå. YankiB/iiraT«, doon.ltr~ vardt lustig ar vinet, sade han till Mehll-

U TI Ahasveros tid, hvilk-en rådandes man, Bistha, Harbona, Bigtha, Abagtlla,var, allt iMn Indien intill Ethiopien, Setharooh Charcas, de sju kamererare, som

Ofver hundrade sjll och tjugu land; for Konung Ahasveros tjente,2. D~ hall satt påsinom Konungsliga stol, 11. Att de skulle harva Drottning Vasthi

i den staden Susan; in for Konun/;"en, med Drottningakrono, på3. I tredje årena hans rikes, gjorde han ett det han skulle låta folket och Forstarna se

~abåd når sig, åt alla siDa ,}'orstar och hennes diigelighet; ty bon var diigelig.tjenare; namliga dem valdigom i Persien 12. Men Drottning Vasthi ville icke kommaoch Meden, landshofdingom och orverstom efter Konungens om, genom hans kamere-i sin land; rare. D~ vardt Konungen gnnska vred,4. P~ det han skulle låta s~ sms rikes har- och upptiind i grymhet.

liga rikedomar ooh det kostelig1t prål at: sitt 13. Och Konungen sade till de visa, som imajestat, i många dagar, 1iålli11ga i hun- landsseder forfarne voro; ty Konungensdr8de ~ 6.ttatio dag'ar. arende måste hafvas infor alla forst6.ndiKa5. Då rIe d~r ute voro, lZ;;iorde Konungen i lag och ratt;

ett gii.stabåd alla folk:ena, som i stadenom 14. Men. de naste, som når honom voro,Susan var, både storalQr,h små, i sju dagar, vara Charsena, Sethar, Admatha,l'harsis,uti en sal i triigårdeslom inviid Konungs'hu- Meres, Marsena och Memuchan, de sju For-Bet. lKiar af Persien och Meden, som s1Igo pi Ko-6. Der vara upph~d hvit, rod och gtll nungens ansigte, och s§,to frnmst i rikena;

tapeter, fattad med linnen och skarlakans- Il>. ~ vad man gOra skulle Drottningt!ig, uti silfringar pi marmorstodar. Ban- Vasthi for en ratt, derfore, att bon ickekema vara af guld och silfver, på golfvena, gjorthadeefterKonungensord,genomhansBom lagdt var med gl'On,lhvit, gul och svart klImererare.marmorsten. 16. D~ sade Memuchan infor Konungenom7. Och dryckema ~ar man in uti gyldene och Forstarna: j)rottnin~ Vasthi harver

kar, och ju annor ocn 8IIlflor kar, och Ko- ickeallenastillagjortemotKonungen. utallnungsli~t vin tiUf5illest, s6som Konungen ock emot alla Forstar, och allt folk utiKo-det val form~dde. nung Ahasveros landom.8. Och man lade ingom fore hvad han '17. Fort y detta stycket af Drottningen

dricka sk1}lle; ty Konungen bade befalJt kommer val ut tilJ alla qvinnor, s§. att dealla foresttind8.rena i sitt hus, att hvar och skala forakta sina man får sin ogon, ocl1en skulle g{jra s6som..honom lyste. skola~: Konung Ahasveros bod Drott-9. Och Drottningen Vaathi gjorde ooks§. ett ningene Vasthi komma infor sig, men bon

~båd for qvinnorna uti KonunB'shusena, ville icke.der Konung Ahasveros pliigade VlStas. 18. S~ varda nu de Forstinnor i Persie"

370 ESTHERS BOK. (JAP. 2.ooh Meden sammalunda ~de till a.I1& henne med hennes pigor uti basta rnmmetKonungens Forstar, na.r de B detta Drott- i frnhuset.ningenes stycke hora; B§. skall f"6raktelse 10. Och EsthAr Bade honom intet utal sittooh vrede nag upphii.f'va sig. folk, eller sitt s~; f"6rty Mardechai bade19. Om Koftungenom s§. tiickes, B§. ]B.te burot henne, att han skulle icke ~t.

ba~ ett KonungSligit bud af sig u~ ooh 11. Och Mardechai spatserade hv~ d~ isknfva efter de Persers och Meders~, ~rdenom §.t fr1lhuset, ait han m§.tte for-hvilken man icke ofvertråda Mr, att Vastlii IIimma, om vål ginA'e med Esther, och hvadicke mer skall komma inf"6r Konung Ahas- med henne ske kunde.veros; och Konungen gifve hennes rike 12. Di nu hvarjo pigones bestiimda tidhennes nasto. den b'.tttre år ån bon. kom, att bon skulle komma till Konun~ll20. Och att dettll.Konungens bref, som A'6- Ahasveros, sedan bon bade varit i rolf m~-

rIIB skall,mB.f"6rkunnootvardaihelarikena, nader i fruprydning; fort Y deras p~'delsedet val stort ar, att alla qvinnor m!iga hå-Ila mB.ste s§. mycken tid hafva, naml~ sexsina min f"6r ()gon, jblaJld br.de smi och månader med balsam och myrrham, O(:h sexstom. månader med godt speceri, så voro dr. qvlll-21. Detta titcktes Konungenom och For- nonla tillprydda;

stal"na; och Konungen gjorde efter Memu- 13. Och ~ ~ck dr. en ~i~ in till Konun-chans ord. gen; och hvilka bon ville, m§.ste man ffi22. Dr. vordo bre! uts1i.nd i all Konungens henne, som med henne gå skulle ifrå fru-

land, i hvart landet efter dess skrift, och huset till Konungshuset.tillhvart !olk efter dess tungomål, att hvar 14. Och na.r en om aftonen inkom, gickochen man skulle vara h1JSbonde i sitt hus; hon om morgonen ifrf. honom in uti detoch låt tala efter sins folks tungom!i.L andra fruhuset, under Saas~ hand, Ko-

2 CAPITLET nungens kamererares, frillovBJttarens; ochDroCtnittg,okai Væthi.,tad. E.thertlaUu. bon måste icke kommaigen tillKonungen,

Btgthan hangd. utall Konungenom tiicktes, och han låt kallaS EDAN detta skedt var, uår KonunA'ens henne vid namn.

Ahasveros vrede hade saktat sig, kom 15. DB. nu Esthers tid kom, Abihails dot-han Vasthi ihllg, hvad bon ~jort bade, ooh ters, Mardechai faderbroders, den henne f6rhvad om henne beslutet val'. dotter tagit bade, att bon skulle komma till2. Då Bade Konun~ns svenner, som honom Konungen, b~rade hQn intet annat, an

tjente: Man soke Konungenom upp dage- det He~i, Konungens kamererare, qvin-liga un~jungfrur ; novaktaren, Bade henne f"6re. Oeh Esther3. Och Konungen bestiIJle skådare i all lann nid f"6r alla dem, som sågo uppå

land i sitt rike, att de lr.ta. komma tillhopa henne.IIIlla dii.gel~ un~ jungrrur, intill den sta- 16. Men Esthervardt tagen till Konungenden Susan i fruhuset, under He~ hand, Ahasveros, uti Konungslruset, i tionde mlt-Konungens kamererares,hvilken qvinnorna nadenom, den Thebeth kallas; i sjundevakta skulle, och B dem deras skrud; §,rena halls rikes.4. Oc~ hvilken pif5!1.D ~onung.enom tiickes, 17. O~h Konungen ook RstHer kar ofve!'

den bhfve Drottnmg 1 Vastlils stad. Det alla qVlnnor, och bon tann Dåd och barm-be~e Konungenom, ooh hau gjorde s§.. herligHet for honom, for alla junll';frur; ooh5. D~ var en J tidisk man i Susans stad, han Satte Drottnin~akrono ul!P~ hennes

han het Mardechai, J airs son, Simei sons, hufV11d, och gjorde henne till Drottning iKis sons, Jemini sons; Vasthis stad.6. Den med bortf"6rd var jfr§. Jerusalem, 18. Och Konun~n gjorde ett stort ~ta.

(lå Jechonia, Juda Konung, bortf"6rd var, bid, till alla sina Forstar och tjenare; dethvilken N ebucadN eza.r, Konungen i Babel, ~stab§'det var for Esthers skull; ooh latbortfOrde. landen hafva rolighet, ooh gat ut Konung-7. Och han var f6rmyndare till Hadassa., slig&. skii.Ilker.

denna år Esther, sins faderbroders dotter; 19. Och då man annan g§.ng f"6rsamladef'6rty bon hade hvarken fader eller moder, jungtrur, satt Mardechai vid Konungensooh bon var en fager och ~lig piga; och dOrr.dr. hennes fader O('.h moder blefvo dOde, tog '20. Och Esther bade ånnu icke ~ sittMardechai henne f'6r sin dotter. sl~, eller folk, sisom Mardechai henne8. Dr. Konungens bud och beslut vardt builit hade; ty Esther gjorde efter MaI'-

kunnigt, ooh m§,n~ pigor voro tillhopa- dechai ord, lika som dr. hall hennes formyn-hemtade till staden Susan, under Hegai darevar.lland, vardt Esther ock tagen uti Konungs- 21. p§, samma tiden, di Mardechai vid Ko-huset, under H~ hand. qvinnovaktarAns. nungens dorr satt, vordo tvi Konungen~9. Och pi~n tiicktes honom, och bon fann kamererare vrede, Bigthall ooh Theres, som

barmhertighet f6r honom; och han skyn- dorrena vaktade, och bade i sinnet, att dedade sig med hennes skrud, att han skulle ville slå upp!l. Konungen Ahasveros.få henne hennes del, och sju dåll'eliA'B pigor 22. Det f'6rnam Mardechai, och lat Drott-utal KonunA'Shuset dertill; och han satte ningena Esther få veta det. ooh Esther

CAP. 3, 4. ESTHERS BOK. 371sade det for Konungenom, p§. MaIUechai den har och der, efter hvars och ens foJksvii.gnar. skrift, och efter derM m~l, under Konung2.'3. Och då man ransakade derefter, vardt Ahasveros namn, och med Konungens in-

det 95. funnet; och de vordo bMe hang:de i segel forsegladt.tran; och det vardt beskrifvet i CltrOmcon 18. Och brefven vordo fOrsAnd med bM,for Konungenom. uti all Konungens land, till att forgOra,

drapa och forl~ alla Judar, bMe un~3, Cl\.PIT~ET. och ~la, barn och qvinnor, allt p§. en dag,

HB"""'.. Itolthet, (f1Ier, brei, namliga p§. trettonde dagen i tolfte måna-S EDAN detta skedt var, uppsatte Ko- denom, det ii.r den m§.naden Adar; och till

nungen Haman, Medatha son, den Aga- att skofta deras gods.giren, och upphojde honom; och satte hans l~. Allt95. holl brefvet inne, att ett bM ut-stol ofvoralla Forstar, som nar honom voro, ~nget var i alll:md, till att forkunna all2, Och alle Konungens tjenare, som for folk, att de pA den samma dagen skulle reda

Konungens dorr vistades, bojde knan och vara..tiUblidoHaman;tyKonungAhasveroshade 15. Och bMen gingo nt merl hast, eft(1rsil budit. Men Mardechai bojde ickeknan, Konungens befallnin~. och i staden Susanoch tillbad honom intet. vardt uppslaget ett påbud; och Konun~n3. D§. Bade Konungen9 tjenare, som for och Haman såta och drucko; och staden

Konungens. dorr voro, till Mardechai: H vi Susan vardt bekymrad.ofvertrader du Konungens bud? .4, Och som de hvar aag s8.de honom 95.- 4. CAPITLET.

dant, ocll han skotte intet derom, sade de XardeMB'pdt. beglim... Eltberl..,.,cU:t.Ja.e...det for Haman, att de skulle få se, om D Å Mardechai fornam hvad skedt var,lIardechai ville blifva st~ndandes vid sin ref han sin klader sOnder, och drog en01'(1; ty han llade sagt dem, att han var en Såck upp!i, och strodde a.sk1> uppJj, sig; ochJude. gick ut midt'istaden, ropandesh~och5, Och dJ\ Haman s.Ii!I:, att Mardechai icke klageliga;

bojde honom knan, ej heller tillbad honom, 2. Och kom infor Konlmgens dorr; tyvardt ban full med grymhet; ingen måtte komma in genom Konungens6, Och riiknade for liret, att han skulle dorr, som en siick bade p~ si~.

barn sina hand p~ Mardechai allena; ty de 3. Och i all land, dit som Konun~n8 ordbade sagt honom om Mardechai folk; utan och bud riickte, var en stor jammer iblandhan for efter att fol0g0m MaIUechni folk, Jud..'\ma; och m~nge fastade och greto,alla dl) J udar som i hela Ahasveros rike sorjde, och l~ i Sii.cker och i aska.VOl'O. 4. D~ komma Esthers tjenstepigor, och7. Uti fOrsta m~nadenom. det ar i den hennes kamererare, oeh sade henne det.

m§.naden Nisan, i tolfte ~rena. Konungs D~ vaIUt Drottningen sv§.rliga forfårnd;Ahasveros, vardt lotten kastad for HamanJ och bon sande kIMer till Mardechai, att hanifr-l den ena dn4r;en till den andra., och ifra skulle draga dem uppJi, och lagga sacken sfmånad, allt intiU den tolfte månaden, det sig; men han tO}; dem intet.år den m!l.mlden Adar. 5. D~ kalla.de Esther Hatach, en af Kn-8. Och Haman Bade till KonunK Ahasve- nungens kamererare, som for henne stod,

ros: Ett folk ar forstrodt, och harver delat och gat honom befallning till MaIUechlli,sig ibland all folk i all dins rikes land, och att bon mltte B veta hvad det vare, ochderas lag &ro annor 8.11 all folks, och de hvi han ~orde si.gOrn ieke efter Konungens lag; och Ko- 6. Då glck Hatach ut till Mardechai, dernungenom stti.r icke tillgorande att låta han stod p!l. .l;atQne i stadenom, utanfor Ko.dem s§. blifva.. nungens_port.9. Om Konungenom ~a ~kes, 95. skrifve 7. Oeh MaIUechai Bade honom allt det ho-att man forgOr dem' s§. vill jag uppviiga nom håndt var, och summon at silfret, somtiotusend centener sllfver i arbetares hand, Haman tillredt hade, till att vii.ga in utitill att l~ta inkomma uti KonungeIlS kam- Konungens kammar, for Judarnaa skull,mar. att han m~tte forg(jm dem;lO, Då tog Konungen sin ring afhandene. 8. Och fiek honom afskriftena af budet,

och fick Haman, MedatIm son, dem Agagi- som i Susan uPJlsI~t varp~derasforderf.tenom, Judarnas tienda.. att han skulle det IKta se Esther; och bOOIl. Och Konungen sade tiIl Haman: Silfret henne att bon skulle ingli till Konungen.

vare dig skankt, och folket dertill, att du och bedas en bOn ar honom, och B veta sfmå dermed gOm hvad dig tackes. honom om sitt folk,

12, D§. kallade m8.l1 Kunungens skrifvare, 9. Nar Hatach kom in, och sado Estherp~ trettonde daf;'en i forsta m§.nadenom; Mardechai ord,och vardt skrifvet, s!i.som Haman befa.llde, 10. 8a.de Esther till Hata.ch, och la.t lAgatill Konun~ns Forstar och till landshof- Mardechai:dingarna, bMe hii.r och der i landen, och Il. Det vetn alle Konun~ns tjenare ochtill hofvitsmii.nnerna for hvart folket i la.n- folken i Konwlgens land, att hvilktJn SOJJ\

372 ESTHERS BOK. CAP. 5, 6.uIg§r till Konungen i den inra gj\rden, vare for dem tillreda vill, s~ vill jag i morgollsig man eller qV1nna., den ieke kallad ar, gora. som Konungen sagt harver.den skall efter logen straxt do, utall så ar, 9. B§. giek Haman den gagen glad derut,att Konun.8'en rii.cker nt emot honom den ooh lustig; ooh d~ han s§,g Mardechai vidgylde~e spn'On, at.t ha,n derm.ed m6. lefvan: ;Konung~ns ~orr, a~t h.an icke uppstod, oohdes blifvl1; men Jag ar nu mtet kallad l leke en tId rorde sIg for honom;'vardt hantretio ~, till att komma in till Ko- full med vrede ofver Mardechai.nungen. 10. Men Haman lat det intet bekomma12. D~ denna Esthers ord vordo sagd sig; och d6. han hemkom, sånde han, och litt

Mardooha.i, kalla sina vånner, och sina hustru Seres;13. Bad Mardechai s~ henne i~en : Tank Il. Och fortåljde for dem sina rikedomar!l

icke det, att du undsii.tter dit~ lif, efter du hårlighet, ooh !lina barnas myckenhet, ochast i Konungens hus, ror alla Judar. huru Konungen bade gjort honom våldi-14. Fort Y om du i denna g§.n~en tiger gall, ochatt han upphojd varofver Konun-stilla, s6. kommer Judomen en hjelp och gens Forstar och tjenare.undsattning- af en annan våg, och du och 12. Och Bade Haman ytterligare: Ockdins faders hus varder ro~§.endes; och ho hafver Drottningen Esther ingen låtitvet, om du icke for denna tidens skull åst komma med Konungenom till den m§.ltid,kommen till riket? som bon tillrMt ha:de, utan mig_; och ar15. Esther låt svara. Mardechai: jag desslikes i morgon buden tiU henne,16. S6. ga.ck nu bort, och f"orsamla alla med Konungenom.

Judar, som i Susan for lmndene åro; ooh 13. Men med detta allt kan jag intet varafasterformig,s6.attIickeåteneller dricken tillfrids, så lange jag ser den Judan Mar-i tre d.,vgn, hvarken dag eller natt; jag och dechai sitta for Konungens dorr.mina. tjenarinnor vilje oeks§. fasta; och s6. 14. Då sade till honom hans hustru Seres,vill jag g~ in for Konungen, emot budet; oohalle hans vanner: L6.t uppresa en galga,blifver j8fE, borto, s§. år jag borto. femtioalnar bog, och såg i morgon Konun-17. Mardechai gick bort, och gjorde allt~ genom, att man l!l.ter han~ der Mardechai

som Esther honom budit bade. uti; s!!. kommer du med Konungenom glad5 CAPITLET till ~!I.ltid. Det tooktes Haman val, ooh

..han låt uppresa en gal:ga..Enker, YR-. blin. Dama", Ik"t't. Nd, #alge. 6 CAPITLETPÅ tredje dagen klådde Esther S

~' i EonungCtI «..gllal bifaller. llama.. rtlde,..

Drottningaklådn~, och gick in i -..,.å,., lli.;er.den for Konungshusct, mnerst emot 0- U TI den samma nattene kunde Konun-nungsmaket; och Konungen satt p!!.sinom gen intet sofva, och litt hemta Chro-Konungsliga stol i Konungshusena, tvart nicor och Historier; ooh de vordo låsnaforemot dorrena i huset. Konun~nom.2. Och d~ Konungen ~ Esther Drott- 2. D!!. r!!.kade man der upp!i., der skrifvet

~na st§. i g!!.rdenom, fann bOD n§.de for var, huru Mardechai bade gjort f"oryaring,hans Ogon; ooh Konungen rii.ckte ut den att de tv6. Konungens kamererare, ~~hangxldene spiron i sine hand emot Esther. och Theres, som vaktade vid dorrena., badeS~ gick Esther fram, ooh tog p~ andan ar i sinnet sl~ upp~ Konungen Ahasveros.spirone. 8. Och Konun~n sade: Hvad hafve vi8. DIi Bade Konungen till henne: Hvad gjort Mal'ilechal till åro och lon derforeY

vill du, Drottnjng Esther,ochhvad begarar D§, sade Konungens svenner, som honom.du? Ja., ock håJften ar riket skall dig gif- tjente; Honom år intet skedt.vet varda. 4. Och Konungen sade: Ho år der i dr-4. Esther sade: Om Konungenom tåckes, denom? Ty Hainllll var kommen i g6.rden,

~ komme Konungen och Haman i dag till utanfor Konungshuset, att han skulle sagaen m~ltid, som j~ tillredt hafver. Konungenom om Mardechlli, att han.m!l.tte

5. Konungen sade: Skynder eder, att Ha.- hii.lIga i galganom, som han honom tillredtman m6.gora., 8omE~thersagt ha.fver. Och bade.Konungen och Haman kornmo till mMti- 5. OchKonunF;enssvennerBadetillhonom:den, som Esther tillredt bade. Si, Haman stD.r ute p~ glirdenom. Konwl-6. D~ Bade Kon~n till Esther, nir han gen Bade: L§.t honom komma in.vin druckit hade: H vad bedes du P Det 6. D6. Haman kom in, Bade Konungen tillskall dig gifvet va.rda; oeh hvad begara.r honom: H vad skall man gOra. dem ma.1me,du P Ja., ook hii.lften ar mitt rike, det skall som Konungen gerna åra. vill? Men Bamandlg ske. tånkte i sitt hjerta: Hvem skulle Konun-7. Esther svarade, ooh Bade: Min bOn oeh gen gerna vilja gom a.ro, utan mig P

~ar: 7. Och Haman sade tilIKonungen: Den8. Hafver jag funnit nM for Konunge- man. som Konungen gerna vill åra.,

nom, och Konungenom tåckesgifva mig 8. Honom ~kall man harva fram, ooh klådamin bOn, och gOra mitt begii,r, ~ komme npp§'honom Konungslig klåder, de Konun-Konungen och Haoman till m1ltid, som jag gen pliigar draga., och den ha.,t, SOUl Ko-~

CAP. 7, 8. ESTHERS BOK. 373nungen plagar UP}?6- nda-, och att man och ifrn vinct, i sine grymhet, och gicksiitter en Konungslig krona på hans huf- in uti tragården Tid huset; och Bamanvud. stocl upp, och bad Drottningena Esther om9. Och man m~ f§. den kladDingen och sitt lif; ty han S!tg, att honom var ondthasten uti en KonungensForstas hand, att beredt ar Konungenom.han ikliider den man, som Konungen gerna 8. Och då Konungen kom iter igen arara vill, och forer honom på hastenom of- triig§'rdenom vid huset, in uti salen, derver stads~torna, och låter ropa framfor man atit hade, lutade Haman inpå b!i.nken,honom: S& skall man gora dem, som Ko- der Esther p§. satt. Då 8a.de Konungen:Dungen gerna ara vill. Vill han ock ofverfalla Drottningena har i10. Konungen sade till Haman: Skynda husena når mig? Då det ordet ~ick uta

dig, och tag kliidningen och hasten, såsom Konungens mun, forskylde de Hamans an-du sagt harver, och gOr alltså med dem si~.J udanom Mardechai, som for Konungens 9. Och Harbona, en af kamererarena infOrdorr sitter; och l&t intet fattas af allt det Konungenom, sade: Si, uti Hamans husdu ~ harver. står en galgefemtio alnar hog, som han till11. Så tog Haman kladningen och hasten, Mardechai gjort harver, hvilken for Konun-

och kliidde p§. Mardechai, och forde honon! ~nom godt talat hafver. Konungen sade:p§. stadsgatone, och ropade fI'aJDfor honom : L§.t han~ honom deruti.Så skall man gora dem manne, som Konun- 10. Allts!\ hangde man Haman i galgan,gen gerna ara vill. som han till Mardechai gjort bade. Sedan12. Och Mardechai kom igen infor Konun- saktade sig Konungens vrede.

gens dorr; men Haman skyndade sig hero, 8 CAPITLEToch sorjde med skyldt hufvud; ..-13. Och fortaljde sine hustru Seres, och Naråecbci åra. Bolk..., M~ breI. JudalrijJd.allom sinom vannom, allt det honom bandt P Å den dagen gaf Konungen Ahasverosbade. Då sade till honom hans vise, och Drottningene Esther Hamans, J 11-hans hustru Seres: Ar Mardechai af J uda darnas fiendas, bus; och Mardechai komsad, for hvilkom du harver bel!;Ynt att falb, for Konungen; fort Y Esther lat forst!\,s§. harver du ingen magt medhonom, utall huru han var henne !\ko.m~en.du m§.ste falla for honom. 2. Och Konungen tog sm rmg af, som han14. Vid de annu med honom talade, kom- at Haman tagit bade, och fick Mardechai.

mo Konun~ens kamererare dertill, och Och Esthel' satte Mardechai ofver Hamansbastade på Haman, till att komma till mål- hus. .tidena, som Esther tillredt llade. 3. Och Esther talade ytterlIgare ror Ko-

7 CAPITLET n ungenom, och foll honom till fota, gret och..bad honom, att han skulle tillintetgora

Kontmgenlmgar. Bltker betler. Haman hång~ Hamans den Agagitens ondsko, och hansD Å Konungen kom neder med Haman upps!\t, som han emot Judarna for handel'

till måltiden, som Drottningen Esther hade.tillredt hade, 4. Och Konungen rackte den gyldene spi-2. Sade Konungen till Esther, p§. den ran till Esther. Då stod Esther upp, och

andra df!gen, då han vin druckit hade: trådde fram for Konungen;H vad bedes du, Drottning Esther, det man 5. Och sade: Om Konungenom tackes, ochdig gifva må ? Och hvad begarar du? J a, j~ harver funnit Dåd for honom, och detock halfva riket, det skall ske dig. så vare Konungenom be~et, och om jag3. Drottningen Esther svarade, ocb sade: tackes honom; så skrifve man, att HamansHarver jag funnit Dåd for dig, o Konunf;, upys§.ts brer, Medatha sans, den Agagitens,och om Konungenom så tackes, så ~f mIg m~ varda igenkallade, de han utskrifvitmitt liffor mina bOns stull, och mItt folk harver till att forgora JudarnaiallKonun-for mitt bcgii.rs skull. gens land.4. Ty vi ara sålde, jag och mitt folk, till att 6. Ty huru kan jag lida det onda, som mit~vi skole forgoras, sl§.s ihjiil och forlaggas; folk uppå galler? Och huru kan jag seGud gifve, att vi dock hade till tr'J,lur och upp§. mm sliigts forderf?triilinnor sålde ymt, så ville jag harva 7. Då sade Konungen Ahasveros till Drott-tegat; och hade då fienden icke 'gjort Ko- ningen Esther, och till MaI'dechai den J u-Ilun~nom skada. ,. dan: Si, jag harver gifvet Esther Hamans5. Konun!\,en Ahasveros talade, och sade hus, och honom harver man hangt i entill Drottnmgen Esther: Hvilken ar den P g:alga., derfore att han bar sina hand plEller ho ar den som s§.dant tor sii.tta I;ig i J udarna.sinnet att gora? 8. Så skrifver I nu ut for Judarna, s§.som6. Esther sade: Den fienden och hataren eder tiickcs, under Konungens namn, och

ar denne onde Haman. Men Haman varet besegler med Konungens ring; fort Y deforskriickt for Konungenom och Drottnin- skrifvelse, som under Konungens namngene. skrifvas, och med Konungens ring bese-7. Och Konungen stod upp ifrn m&ltidene, glade varda, dem m~tte ingen igenkalla.

r

97' ESTHERS BOK. CAP. 9.9. Så vordo Konn~ns skrifvare k&.llade. gens hus, ooh hans rykte bordes i a.llland.

pil den tiden i tredJe m6.nadenom, det ar huru han YMte till, ooh vardt valdig.den målladen Sivan, p6. tredje och tjngonde 5. Allts6. slogo I udarna alla sina fiendm'~en' ooh varet skrifvet s6.S0m Mardechai med svard, drnpo och nederlade dem; 0011l)i)a. tih I udarna, och till For:!t.'trna, lands- gjorde efter sin viljll på dem som dem tien-hofdingarna ooh hotvitsmånnerna i lauden, der voro.&lIt ifrb lndien intill Ethiopien. nimli!5B 6. Och i Susnns stad slogo Judarna ochi hnndrade sju och tjugn land; hvarJo ddpo femhwldrad man.lande efter sina skrift, hvarjo folke efter 7. Dertill slogo de Parsandatha, D;I.lphon,sitt mll. och Judomen efter deras skrift Aspatha,och m!il. 8. Poratha, Adalja, Aridatha,10. Och det skrefs under Konun~ AhM- 9. Parmnstha, Arisai, Åridai, Vajes!lthll,

veros namn, ooh med Konnngens ring be- 10. De tio Hamans soner, MedatIm SOliS,s~lades ; och han sande brefven med I UdarU88 fiendas; men vid de~ igodelarridande bad på nnga mnlar. komm() de intet.11. Och befalIde Judomen, der som de 11. På sammatiden kom talet p§. de slagna

voro i stii.dema, att de skulle forsamla sig, i Susans stad infor Konnngen.ooh stå for dera8 lir, och forgora, drii.p:~ ooh 12. Och Konungen Bade till Drottningenf(}rl~ all lands och folks magt, som dem Esther: J udarna harva i Snsans stad slagitbcdrOfvade. med deras barn och qvinnor, och nederla~ femhundrad man, ooh de tlOoch taga deras gods' Hamans soner; hvad skola de gom i de12. P§' en dag l all Konnngens Ahasveros andra Konnn~ens land? H vad bedes du,

land, namliga. p~ trettonde dagen i tolfte att man di!; gifva skall? Och hvad begårarnlånadenom, det ar den m6.naden Adar. du mer, att mnD gOm skall?13. Och brefvets inneh1llelse var, att ett 13. Esther sade: Om Konnngenom tåcktes.

bud utgifvet var i a.lllaud, till att kungOra ~ 16.te han ock i morgon Judarna gom iall folk, att J udama skulle ~ den dall;en Susan efter det bud, som i d~ varit harver,redo vara till att hamnas ofver de~ 11en- att de mlLga bånga de tio Hamans sOner idar. galga.14. Oeh de ridande båden p§. mular redo 14. Och Konungen befallde att gom s~;

nt snarli~ och med h88t, efter Konungens och budet vardt i Suspn uppslaget. och deord; ooh påbudet vardt uPPslaget i Susans tio Hamans soner vordo hau~de.titad. 15. Och Judarna forsamlade sig iSusan15. Men Mardechai gick ut iM Konnnge- p~ fjortonde da!;en i den m§.naden Adar,

nom, i Konungsligom klådom, gult och och slogo ihjiil i Susan trehundrad man;hvitt, ooh meden stor ~dkrono, kladd uti men vid del'llS a.godelar kommo de intet.en linnen ooh purpnrmantel; och staden 16. Men de andre Judari Konnngens lan-Susan frOjdade sig ooh var glad. dom kommo tillsamman. ooh stodo for sitt16. Men Judomen var upp~et ljus och lit, att de m6.tte gOm sig rolighet f"6r siDa

frojd glådje och ara.. 11endar, ooh slogo sina fiendar fem ooh17. Och i all land och stader, dit Konnn- sjutio tnsend; men vid deras Ii.godelar

gens ord och bud nckte, der vardt ibland kommo de intet.Judarna frojd, glådje, lust och godadD.gl!-r; 17. Detta skedde p§. trettonde d~n i denså att m~nge at tolken i lauden vordo lu- månaden Adar; och p§. fjortonde. dagen idar; ty J udamas fruktan kom ofver dem. samma månadenom hollo de hvllo; den

9. CAPITLET. ~~e de sig till en vii.llusts och frOjds

JudaMmd. Hama...,unerciråpnø. Purlm. 18. Men de .Tudar i Susan voro tillsam-U 'rl toltte månadenom, det ar den m§.- mankomne, bådep~ trottonde och fjortonde

naden Adar. på trettonde dagen, hvil- ~n, ooh hollo hvilo p6. femtonde dagen;ken Konungens ord ooh bud r6re~ bade, och den ~en gjorde man till en vå.llustsatt man det gora skulle; riLtt uppf\ gamma och glådjes ~.4agen, då fiendcrna skulle ofverfa.llit Ju- 19. Derf"ore gJorde de Judar, som p§. byg-dama. vande det sig så, att ludarna skulle dene och i sm~taderna bodde, den fjor-otverfa.lla siDa tiendar. tonde dagen i den månaden Adar till en2. S6. forsamlade J udame sig ideras stii.der, vallusts och glii.djes dag, ooh sande den en~

i &.llom Konungs Ahasveros laudom, att de dem andra skanker.slculle gOm anfa.ll p~ dem som dem ondt 20. Och Mardechai skref allt detta. somåmnade; och ingen kunde stå emot dem.? skedt var, och sande brefven till alla J udar,fort y de~ frnktan var kommen ofver au som voro uti all KonWlg Ahasveros laud,tolk. både nar och fjerran ;3. Och aJle ofverstarna i lauden, och For- 21. Att de skulle vedertaga och h6.11a denstama, och landshi)fdi~ och Konnn- fjortonde ooh femtonde dagen i den m6.na-~~ns åmbetsman hollo Judarna i åroi ty denom Adar. hvart ~r;Mardcchai fruktan kom ofver dem. 22. Efter de daga.r, i h vil ka J udarna tilll'O

~ Fort-il Mardechai var myndig i Konun- komne voro f"or sina tiendar, och ett~r deu,,-.J

~ -~-

CAP. 1. 'JOBB BOK. 875~ minaden, i hvilkom deras so~ och gladje, 29. Och Drottningen Esther, Abihailø

och deras grit i vallust vand vardt; att de dotter, och Mardechll.i den Juden, skretvoskulle dem h§'lIa for vallusts ooh gla.djes med alla magt, till att fa.8t gom detta andJ'll.dngar, ooh sanda. den ene. demandr8. skån- brcfvet om Purim;ler, och dela med de fattig&.. 80. Och sånde brefven till alla Judar, uti~. Och Judarna togo dervid, och gjorde de hundrade sju och tjugu land i Konun~som de begynt bade, och det Mardechai till Ahasveros rike, med vanlig och trofastdem skref; ord;~ ~uruledes Haman, Meda.tha. son, den 31. Att de skulle MIla dessa. daga.r Purim

AgagIten, alla J uda.rs fiende, bade i sinnet p§. deras bestamda tid, s§.som Mardechaia~"t forgom alla J udar, och l~ta kasta lott, den J uden, och Drottningen Esther dcmtlll att'forskracka och forg<>ra dem; forelagt hade; s1som de upp§. siDa sjalar25. Och huru Esther bade in~ngit till ooh upp§. sina siid anammat bade detKonungen och bestii.llt, att hans onda. upp- arendet om fastone ooh ropE!t.Båt, som han emot J udarna tankte, mitte 82. Och Esther befalIde stadfll...,ta dettagenom brer vandM inp§. hans butvud; arendet om Purim, ocb skrifva uti en bok.och huru man honom ocb hans sOner lmdebangt i galga; 10. CAPITLET.26. Af hvilko desse dagar kallodes Purim, .efter lottsnamnet, efter all detta brefs ord, Eonmlgøm mage. Marliechai mynålg1løt.

och h~ad de sjelfve sett bade, och bvad till OCR Konung Ahasveros lade en skattdem rackt bade. upp~ landet, ooh upp~ Oama i harvet.~. ~h J udarna togo det upp~ si~ och 2. Men allt det under hans v§ld ooh magt

s!na sii.d, oob ul!pi al!a dem s°1!l ~fvo sig skedde, ooh om den stora ba.rlighet, SOllitill dem, at~ de !cke ville g~ ba.nf~; Konun~n ~ :&Iardechai, si, det ar skrif-28. Att de JU VIlle h~lla dessa tv~ dagarna vet uti de Xonungars Chronico i Moden

hvart B.r, s§.som de foreskrefne och fore- och Persien.~.e voro, si att desse dagar icke skulle 3. Ty Mardoohai den J uden var den andreforgat.ne, uta~ h§.II:ne varaa, barn efter nast Konungenom Ahasveros, oeh storbarn l alla sliigter, l !,ll lan.d oc.h stlifler; ibland J udarna, oob ta.ck for alla siDa bro-det aro de d~r Punm, hvilke leke skoIll. der; den der I!Okte det godt var for sittbr~tne varda lbland Judarna, och deras folk oob talade det basta. for allo Hinowurnnelse icke forg!S nar deras sild. siW. '

rmti b

JOBS BOK. ~."

1 CAPITLETd!l-t, och vi~lsignat Gud i sin bjerta. Så

..gjorde Job bvar dag.Joblfromlløt./,.ueø"ø. tdlamod. 6. Men det hande p~ en dag, di Guds banl

E N man var uti det landet Uz, som het kommo, ocb trii.dde fram for Herran, komJob; han var from ocb ra.ttfårdig, Satan ook med dem.

gudfruktig, ocb flydde det onda. 7. Men Herren sade till Satan: Hvadan2. Och honom vordo rOdde sju soner och kommer du? Satau svarade Herranom.tre dottrar. oeh Bade: Jag harver farit genom landet8. Och han tigde sjutusend Br, tretusend allt omkring.camelar, femhundrade par oxar, och fem- 8. D~ Bade lIerren till Satan: Harver d11hundrade ~ninnor, ocb gan~ka mycket icke gitvit akt upp~ min tjenare JobP Tytjenstefolk; oeh baD var magtigare an alle hans like ar icke l landena, from ooh ri.tt-de i osterlanden bodde. fårdig, gudfrukti~, och flyr det onda.4. Och hans soner gingo bort, ooh gjorde 9. Satan svarade Herranom, oob sade:

gistab§'d, bvar sin d~ i sitt bus; och sa.nde Menar du, att J ob fruktar Gud forgå.fves Pbort, ocb lato bjuda sIDa tre systrar, till att 10. Hafver du dock forvarat honom, han!!åta ocb dricka med sig. hus, oeh allt det han harver allt omkrin/(.5. Och nar en giistabMsdagen ute var, Du harver valsignat hans handaverk, oeh

sande J ob bort oob helglide dem; och stod hans ~s harver utspridt sig i landena.bittida. upp om morgonen, och oft'rade 11. Men rack ut dina band, ooh kom vidbranneoffer, efter alIas deras tal. Fort,. ullt dt:t han ager; det giiller, han skallJob tånkte: Mine sOner kunna hafva syn- I vilsigna dig i ansigtet.