Beteckning:

Institutionen för Pedgogik, Didaktik och Psykologi

En kartläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa hos äldre människor i Sverige

Cecilia Tröjbom Mars 2009

Examensarbete 15 hp Pedagogik C

Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maud Söderlund

Examinator: Peter Gill

Förord Det har varit intressant, lärorikt och mödosamt att skriva detta examensarbete själv. Varmt tack till Lotta och Mona som har agerat bollplank och som läst och gett respons under uppsatsens gång. Detta har varit ovärderligt i detta ensamarbete. Jag vill också tacka min familj för tålamod och stöd under dessa tre år på Hälsopedagogiska programmet. Ni har varit fantastiska! Ett varm tack även till min handledare Maud för vägledning och kloka ord som fört arbetet vidare, trots att det gått trögt ibland. Slutligen ett extra tack till min son för hjälp med datorkunskap när tekniken ibland var för avancerad för en ”tant”. Cecilia Tröjbom

Tröjbom, C. (2009) En karläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa för äldre människor i Sverige Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstrakt Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för målgruppen. Målgruppen var äldre människor som i första hand inte har någon beviljad insats. För att ta reda på detta genomfördes en kartläggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod. Resultaten presentades i 3 figurer och tillhörande analys. Det som framkom var att insatserna för denna målgrupp förestås av hälsofrämjande begrepp samt att regeringens stimulansbidrag ligger till grund för flertalet insatser för äldre människor. Insatserna som framkom utarbetades till sex kategorier. Kartläggningen visade på övervägande insatser för kategori anhörigstöd, 261 av totalt 290, och minst antal insatser för kategorin social måltid, 69 av totalt 290. Nyckelord: hälsofrämjande, äldre människor, stödjande miljö, socialt stöd, empowerment. Keywords: health promotion, older people, suporting enwiroment, social suport, empowerment.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1

2. BAKGRUND 1 2.1 Äldre en riskgrupp 2 2,2 Nationella folkhälsomål 3 2.3 Hälsoarbete bland äldre människor 4 2.4 Begreppet hälsa 7 2.5 Stödjande miljöer och socialt stöd 9 2.6 Begreppet empowerment 10 2.7 Livslångt lärande och utveckling 11 3. PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE 13 3.1 Problemformulering 13 3.2 Syfte 13 3.3 Frågeställning 13

4. METOD 13 4.1 Metodologi och design 13 4.2 Urval 14 4.3 Datainsamlingsmetod och tillvägagångssätt 14 4.4 Dataanalys 16 4.5 Forskningsetiska principer, validitet och reliabilitet 16 5. RESULTAT och ANALYS 17 5.1 Resultat och analys1 17 5.2 Resultat och analys 2 22

6. DISKUSSION 28 6.1 Metoddiskussion 28 6.2 Resultatdiskussion 29 6.3 Slutdiskussion 30 6.4 Förslag till fortsatt forskning 30 REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Studiens reliabilitet Bilaga 2 Studiens enskilda referenslista Bilaga 3 Studiens karta utan insats

1. Inledning

Intresset till denna uppsats väcktes på en inspirations- och idédag kring sociala träffpunkter

för äldre i Gävle konserthus den 8 april 2008. Sociala träffpunkter för äldre är ett nystartat

projekt och vänder sig i första hand till 65+.

Statens folkhälsoinstitut (rapport 2003:41) påvisar att 17 procent av invånarna i Sverige är

65 år eller äldre. De förutspår också att andelen invånare över 65 år beräknas öka kraftigt,

år 2030 beräknas andelen ha ökat till 23,3 procent. Rapporten belyser att underlätta för

äldre att leva ett självständigt liv bör vara ett centralt mål för hälsoinriktad

samhällsplanering.

Tidigare har jag arbetat inom äldreomsorgen och har därför erfarenhet av vikten av

stödjande miljö samt egenmakt (empowerment) för att främja hälsa hos äldre människor

som bor på särskilt boende. Sveriges äldre befolkning ökar snabbt och ses som en

riskgrupp. Därför blir det värdefullt att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för

äldre människor som i första hand ännu inte har någon beviljad insats, såsom hemtjänst

eller särskilt boende.

2. Bakgrund

I detta kapitel presenteras tidigare forskning inom ämnet samt beskrivs hälsofrämjande

begrepp, livslångt lärande och utveckling. Kapitlet börjar med ett par förtydliganden som

bör underlätta läsningen.

Tyngdpunkten i undersökningen är påverkansprocessen att genom insatser skapa stödjande

miljöer och främja hälsan hos äldre människor.

I litteraturen förekommer flertalet olika benämningar för äldre människor. I denna uppsats

menas äldre med människor som är 65 +. Äldre – äldre är människor som är 80 år och

äldre.

En arbetsdefinition gjordes även av begreppet hälsofrämjande vilket är ett brett begrepp

(Medin & Alexandersson, 2000). I denna uppsats menas det med att förebygga hälsa

genom stödjande miljö, socialt stöd samt empowerment.

1

2.1 Äldre en riskgrupp

I flertalet rapporter och studier påtalas att äldre människor är en växande riskgrupp. Nedan

tydliggörs detta fenomen.

Internationellt

Enligt Statistiska centralbyrån är Sverige och Japan de länder i världen som har äldst

befolkning. I en rapport från FN:s (2007) befolkningsavdelning påvisas att befolkningens

åldrande länge varit ett orosmoment i industriländerna, men under de kommande

årtiondena börjar fenomenet även synas i många utvecklingsländer. FN förutspår att takten

på åldrandet kommer att öka samt att åldringarna blir allt äldre. Den grupp av världens

befolkning som proportionellt växer mest är de som är över 80 år. Det finns betydligt fler

kvinnor än män i de äldsta åldersgrupperna. Att antalet äldre växer i förhållande till den

arbetsföra befolkningen skapar stort tryck bland annat på hälso- och social service.

Rapporten åskådliggör att andelen av befolkningen som är mellan 15 och 64 år i

förhållande till de över 65-år, visar hur de kommande arbetsföra generationernas börda

växer. År 2000 fanns det nio arbetsföra personer per pensionär i världen. Enligt FN:s

prognos kommer det om 50 år att finnas endast fyra personer i arbetsför ålder per

pensionär. FN:s rapport påtalar att den nuvarande utvecklingen mot en allt mer åldrande

befolkning i praktiken är omöjlig att bromsa. Den ledande orsaken till att befolkningen

åldras är att födelsetalen gått ner överallt i världen. Samtidigt har också människornas

livslängd förlängts bland annat tack vara den förbättrade hälsovården (ibid.).

Nationellt

Även Statens folkhälsoinstitut, fhi, skriver i sin rapport Bättre hälsa för äldre (2003:41) att

Sverige är ett av de land i världen som för närvarande har värdens äldsta befolkning. Drygt

17 procent av invånarna i Sverige är 65 år eller äldre. Andelen invånare över 65 år beräknas

öka kraftigt, år 2030 beräknas andelen ha ökat till 23,3 procent. Fhi:s rapport belyser också

att psykisk ohälsa fortfarande är ett stort problem hos äldre samt att fallskador bland äldre

utgör ett av våra mest omfattande problem. Nedsatt syn och hörsel betonas också som

problem för de äldre. När det gäller dödsorsaker är det främst hjärt- och kärlsjukdomar

samt cancer som är dominerande (ibid.).

2

Ohlson (2008) konstaterar att i framtiden kommer fler äldre människor försörjas av allt

färre arbetsföra, friska individer. I dag slutar många människor i Sverige att arbeta innan de

nått pensionsåldern, vilket är cirka 65 år. Detta kan bero på sjukdom, skada eller

arbetsbrist. Pensionärer kan hamna i en känslig fas i livet, att inte längre känna sig behövd

kan ge känslor av hopplöshet, hjälplöshet och utanförskap. Pensionsfasen hanteras bäst av

dem som har ett rikt fritidsliv och ett väl fungerande nätverk.

2.2 Nationella folkhälsomål

För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i

befolkningen har Sverige nationella folkhälsomål. Dessa mål involverar ett stort antal

politikområden i folkhälsoarbetet. Regeringskansliet (2002/03:35) skriver att den svenska

folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället

som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor.

Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Det

övergripande målet för folkhälsoarbetet är Att skapa samhälleliga förutsättningar för en

god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vidare påtalas att det är särskilt

angeläget att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. En av dessa

grupper är den äldre delen av befolkningen, från 80 år och uppåt. De äldre omfattas inte av

ett särskilt målområde, men påverkas av alla, bland annat av

Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för

folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt

samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna

livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle

tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten

till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet,

funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella

folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och

kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och

äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället.

Målområdet Delaktighet och inflytande i samhället omfattar ett flertal politikområden.

(Proposition 2002/03:35)

3

2.3 Hälsoarbete bland äldre människor

Enligt världshälsoorganisationen, WHO (Medin & Alexandersson, 2000) är syftet med

hälsoarbete att stödja personlig och social utveckling genom att tillhandahålla sådan

information, hälsoutbildning och kunskap som ökar individens möjlighet att bemästra

tillvaron på olika strukturella nivåer (ibid.).

Ett av regeringens (Regeringskansliet, 2007) högst prioriterade välfärdspolitiska områden

är utvecklingen av vård och omsorg om äldre. Trygghet, tillgänglighet och helhetssyn på

den enskildes behov ska prioriteras. Den enskilda människans perspektiv är vägledande för

regeringens utvecklingsarbete. En av elva punkter som regeringen syftar på är att stimulera

aktiva hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre. Detta ska göras genom bland

annat förebyggande hembesök, vilket är en viktig metod för att nå ut till grupper som

annars är svåra att nå. Avsikten är att nå ut med information om hälsa och livsstil och

berätta om vilka möjligheter som finns i kommunen, såsom lokala träffpunkter,

seniorgympa, möjligheter att erbjuda eller ta emot frivillighetsinsatser samt ge information

om att förebygga fallskador. Det sociala innehållet för äldre betonas också genom att det

behöver uppmärksammas i större utsträckning, att delta i olika verksamheter kan bryta

isolering och ge värdefulla sociala kontakter och gemenskap. Frivilliga organisationer kan

göra en stor insats när det gäller att medverka till att bryta isolering och öppna möjligheter

för att äldre människor har kontakt med andra. Att utveckla stödet för anhöriga är även en

verksamhet som betonas (ibid.).

I denna studie undersöktes hälsofrämjande insatser för äldre som i första hand inte har

någon beviljad insats. Anhörigstöds insatser finns som både beviljade och inte. På grund av

detta beskrivs socialtjänstlagen kort. Socialtjänstlagen trädde i kraft januari 1982

(Socialstyrelsen, 2002). Bistånd kallas de stöd- och hjälpinsatser som socialtjänsten

beviljar. I Socialtjänstlagen finns bestämmelser om bland annat anhörigstöd. 3 §

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den

hjälp som de behöver. 10 § Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för

dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har funktionshinder

(ibid.).

4

Stimulansbidrag

Regeringen satsar 1,35 miljarder kronor på stimulansbidrag till kommuner och landsting

för att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre människor (Regeringskansliet,

2007). Prioriterade områden är läkartillgång såväl i särskilt boende som i ordinärt boende,

läkemedelsinventering, förebyggande arbete, demensvård, rehabilitering, kost och

nutrition, samt det sociala innehållet. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att fördela medlen,

70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen. Socialstyrelsen har också i

uppdrag att följa upp och utvärdera resultatet av de utvecklingsinsatser som kommuner och

landsting har genomfört med stimulansbidraget. Socialstyrelsen ska årligen, senast den 30

juni, med början 2008 lämna en samlad redogörelse till regeringen om användningen av

stimulansbidraget (ibid.). Äldre- och folkhälsoministern, Maria Larsson, betonar att

hälsofrämjande insatser för äldre bör prioriteras och satsas på genom stöd påverka äldres

livsstil.

”… Vi vet att den demografiska förändringen är en utmaning för äldreomsorgen. Allt fler blir

äldre. Det handlar om att utveckla kvalitet och kvantitet på samma gång. Styrsystemen

fokuserar fortfarande på kliniska behandlingsmetoder och miljarder investeras i

läkemedelsutveckling. Allt medan hälsofrämjande samtal och aktiviteter ofta lyser med sin

frånvaro.

En del görs bland annat med de stimulansmedel som kommuner och landsting kunnat söka. Vi

har sett det som viktigt att bistå er i fortsatt kvalitetsutveckling av äldreomsorgen.

Stimulansmedlen om 1,35 miljarder som vi avsätter årligen under 4 år, kan användas för sju

olika förbättringsområden. Flera av dem handlar om att förebygga ohälsa. Det gläder mig att

så gott som alla kommuner och landsting kommit in med ansökan och får del av pengarna.

Men det är dags att inse var de stora pengarna finns. Vilka insatser som kan ge en kraftigt

ökad livskvalitet för den enskilde och stora ekonomiska besparingar i era sjukvårds- och

äldreomsorgsbudgetar. Därför är äldre en av två prioriterade grupper i Folkhälsopolitiska

propositionen. WHO beräknar att cirka 60 procent av sjukligheten i världen beror på sk "icke-

smittsamma sjukdomar" medan de smittsamma sjukdomarna står för 40 procent. De stora

folksjukdomarna, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, är i oerhört hög grad betingade av

livsstilsfaktorer…”

Tal Älvsjömässan, Stockholm 17 april 2008

Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister

Ohlson (2008) diskuterar även detta. Hon belyser att folkhälsoarbete ska främja hälsa och

därför har det en tydlig inriktning mot det salutogena, det vill säga det som gör människor

friska. Dahlin och Sonn (red. Grimby & Grimby, 2001) säger att hälsoarbete bland äldre

5

beskrivs, liksom annat hälsoarbete såsom processen att underlätta för människor att ta

kontroll över och öka sin hälsa (empowerment). Vidare påtalas flera principer som är

speciellt viktiga i geriatriskt hälsoarbete. Man bör till exempel se till de äldres egna

resurser, inte enbart fokusera på deras problem och inte bara inrikta sig på medicinska

behov utan även ta hänsyn till sociala sådana. Författarna anser att interventionsmodeller

behövs, som uppmanar äldre personer att ta aktiv del i sitt eget hälsoarbete. Vid

utarbetande av program som skall vara effektiva och accepteras av målgruppen är det

betydelsefullt att man utgår ifrån äldres behov och problem. Dahlin och Sonn påtalar vidare

vikten av att hela kommunen bör vara delaktig i hälsoarbetet. Folkligt deltagande både i

planering och i genomförande ökar chansen till ett effektivt hälsoarbete (ibid.). Nedan

presenteras två studier som gjorts inom fältet för målgruppen.

Projekt Healthy Ageing - a challenge for Europe

En stor studie som gjorts inom detta fält är Healthy Ageing - a challenge for Europe

(2007). Detta var ett projekt vars syfte var att främja hälsosamt åldrande för människor 50

år och äldre. Projektets deltagare var tio länder, WHO, European Older People´s Platform

(AEG) och EuroHealthNet. Målet är att få till stånd ett kunskapsbyte mellan EU- länderna

och EFTA – EES - länderna. Huvudsyftet för projektet var att granska och analysera fakta

om hälsa och åldrande, att skriva en rapport med rekommendationer och att utveckla en

strategi för att omsätta rapportens slutsatser och rekommendationer i praktisk verksamhet.

Projektet rekommenderar att kommuner, landsting/regioner och frivilligorganisationer

planerar, genomför och utvärderar projekt och andra insatser för äldre människor, med

särskild uppmärksamhet på grupper som är svåra att nå. Tio prioriterade uppgifter som bör

beaktas av beslutsfattare, frivilligorganisationer och personer som arbetar med äldre

människor är; tiden före och efter pensionerig, socialt kapital, psykisk hälsa, miljö, kost,

fysisk aktivitet, skadeförebyggande arbete, tobak och alkohol, läkemedelsanvändning samt

hälsofrämjande vård och omsorg. Bland annat ska man

Förebygga ohälsa på arbetsplatsen, främja en sund livsstil och bidra till att

övergången från arbetet till pension kan ske utan press

Skapa möjligheter för äldre att arbeta som volontärer

Öka äldres möjligheter att använda sig av teknologi som exempel datorer

Öka äldres fysiska aktivitetsnivå till minst 30 minuter om dagen

Iaktta försiktighet vid förskrivning av psykofarmaka

6

Fokusera på övergripande bestämningsfaktorer för hälsa exempel sociala relationer

och diskriminering

Definition av hälsosamt åldrande inom projektet Healthy ageing

Hälsosamt åldrande är en process där fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre

människor kan ta aktiv del i samhället och leva ett självständigt liv med livskvalitet utan att

diskrimineras på grund av ålder (EU, 2007 s.30).

Rapport Bättre hälsa hos äldre

Statens folkhälsoinstitut menar genom rapporten Bättre hälsa hos äldre (fhi, 2003) att

utveckling av äldres hälsa har stor betydelse för behoven av vård och omsorg. Denna

utveckling kan påverkas genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Att

underlätta för äldre att leva ett självständigt liv bör vara ett centralt mål för hälsoinriktad

samhällsplanering. Ålderspensionärer är ingen enhetlig grupp därför poängteras att

behoven är högst individuella. Delaktighet och inflytande är honnörsord som lyfts fram

som viktigast för äldre hälsa. Viktigt är att de äldre känner att de behövs och att de har

tillgång till ett socialt nätverk. Kultur i alla former har en positiv inverkan på hälsan.

Utbildning, arbete, samhällsengagemang och fritid bör bli parallella spår i alla åldrar och

även skapa möjligheter till dem som vill arbeta efter pensionsåldern. Fokus bör läggas på

fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer samt ett meningsfullt liv (ibid.).

Medin & Alexanderson (2000) säger att det är viktigt att definiera hälsans betydelse vid

interventioner.

2.4 Begreppet hälsa

WHO:s definition säger att hälsa är ett tillstånd av kroppsligt, psykiskt och socialt

välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom. WHO talar även om hälsa som en mänsklig

rättighet (Medin & Alexanderson, 2000). Enligt Norstedts svenska ordbok(2003) är hälsa

ett tillstånd av välbefinnande och fullgoda kroppsfunktioner hos människa (eller djur).

Medin och Alexanderson (2000) menar att det finns det två olika inriktningar i synen på

hälsa humanistisk inriktning biomedicinsk inriktning. I den humanistiska ses hälsa som

något mer eller som något annat än frånvara av sjukdom till skillnad ifrån den

biomedicinska inriktningen som utgår ifrån ett synsätt om att hälsa är frånvaro av sjukdom.

I den humanistiska inriktningen hör bland annat den psykosomatiska ansatsen och den

holistiska ansatsen. Den holistiska ansatsen poängterar handlingsförmågan, att ha hälsa är

7

relaterat till i vilken utsträckning människan kan förverkliga sina vitala mål, givet de

förutsättningar socialt, kulturellt och ekonomiskt, som hon har. Vidare påvisar Medin och

Alexanderson att det finns ett flertal olika ansatser som bör benämnas, några av dessa är

Psykosomatisk ansats där ”hälsa är frånvaro av psykosomatiska sjukdomar”

Behavioristisk ansats där ”en människa är vid hälsa när hon trivs med sitt beteende”

Salutogen ansats där ”hälsa uppkommer då individen upplever en känsla av

sammanhang, KASAM”1

Haglund (2002) säger att hälsa ska ses som en helhet för att arbetet med hälsofrämjande ska

ge resultat. Han menar att hälsa inte ska ses som ett vakuum utan påverkas av villkoren i

den miljö som människor lever i. Miljön har olika dimensioner såsom andliga, sociala,

kulturella, ekonomiska, politiska, ideologiska dimensioner och även synliga strukturer och

service som vi har runt oss. Miljöförhållanden kan representera ett hot mot hälsa, liksom

levnadsvanor. För att definiera strategier för det hälsofrämjande arbetet och för att lära mer

om de processer som äger rum vid förändringar behövs kunskap från samhällsvetenskaper

(ibid.). Statens folkhälsoinstitut, fhi (2002) säger att möjligheten att påverka äldres hälsa

genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet är större än man trodde för

bara några år sedan. Vidare påtalar man att grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet

framförallt är att man fortsätter att vara fysiskt, psykiskt och socialt aktiv (ibid.).

1 KASAM är ett begrepp som skapades av Aaron Antonovsky. Enligt Antonovsky (1991) innehåller begreppet

KASAM tre grundläggande delar vilka är Begriplighet som innebär i vilken utsträckning inre och yttre stimuli

upplevs. Exempelvis hur information är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig. Hanterbarhet

handlar om i hur människan upplever de resurser som finns till ens förfogande. Meningsfullhet handlar om att

vara delaktig och medverkande i de processer som människor ställs inför dagligen. Antonovsky poängterar att

man inte får se delbegreppen som självständiga enheter utan att de står i relation till varandra.

8

2.5 Stödjande miljö och socialt stöd

En stödjande miljö och socialt stöd är av stor vikt i hälsofrämjande arbete, detta beskriver

Ohlson (2008)

Vår sociala miljö, alltså vår känsla av trygghet och våra kontakter med andra människor, är en

viktig faktor för vår hälsa. Den sociala miljön kan vara både en friskfaktor och en riskfaktor. I

det moderna samhället har många människors sociala miljö försämrats. (Ohlson, 2008. s. 200)

Stödjande miljö

Begreppet ”stödjande miljöer för hälsa” myntades under Ottawa- konferensen 19862

Haglund (2002). I folkhälsosammanhang anknyter begreppet till det fysiska och sociala

aspekterna av vår omgivning. Det innefattas av var människor bor, deras lokalsamhälle,

deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Begreppet täcker också de förhållanden,

som bestämmer tillgång till levnadsresurser och möjligheter till att utöva sin makt. Att

hälsa är ett positivt begrepp och ska ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i

tillvaron framhölls i Ottawa- manifestet. I denna diskussion utvecklades begreppet

stödjande miljöer vilket har inneburit att intresset inom folkhälsoarbete har förskjutits från

risktänkande och individuell livsstil till att se på villkoren för en positiv hälsoutveckling.

En förskjutning av perspektivet från att förebygga till att bygga – utifrån olika arenor som

bland annat hälso- och sjukvården. Stödjande miljöer kan illustreras med möjligheter att

dansa. ”För att kunna dansa krävs dels personliga färdigheter men också gynnsamma

betingelser. En lokal, någon att dansa med och också tillgång till musik”(Haglund, 2002

s.7). Wijk (2003) menar att en stödjande miljö kan minimera ett riskbeteende och att detta

bör beaktas vid planering av olika interventioner. Miljön vi lever i eller är uppväxta i har

betydelse för hur vårt riskbeteende blir. Vår livsstil formas av värderingar och attityder och

ett beteende lärs in, så även ett riskbeteende.

2 Ottawa- manifestet togs fram i anslutning till WHO:s första Health Promotion- konferens i Ottawa 1986 och beskriver en strategi för bättre hälsa hos befolkningen.

9

Socialt stöd

Haglund och Svanström (1995) beskriver begreppet socialt stöd som en viktig komponent i

hälsofrämjande arbete. Begreppet presenterades under 1970-talet för att beskriva positiva

sociala relationer mellan individer, grupper och samhällen, vilket uttrycks som

Socialt stöd för hälsa innefattar samspel mellan människor i vilket de ger psykiskt,

känslomässigt, informations-, materiellt och funktionellt stöd som medför bättre hälsa. Socialt

stöd syftar till att ge människor möjligheter till kontroll över de faktorer som främjar hälsa

och reducera de faktorer som orsakar social påfrestning och sociala skillnader. Ett samhälle

utan socialt stöd riskerar att reduceras till ett samhälle av givare och patienter eller klienter.

(Haglund & Svanström,1995, s 114)

Haglund och Svanström (1995) påtalar att det finns en rad olika sociala nätverk, dessa

skapar sociala broar och möter befolkningens behov.

En del av dessa nätverk finns naturligt i samhället, så som familjen,

medan andra är informella nätverk som skapas till följd av initiativ av enskilda

eller organisationer byggda på gemensamma värden, som frivilliga organisationer

och kyrkor,

andra är formella nätverk som har stat eller kommun som initiativtagare för att till

exempel genomföra en nationell policy.

Allt fler människor och grupper i dagens samhälle efterfrågar behovet av socialt stöd av

skilda slag. Det är då viktigt att fokus för aktioner där socialt stöd erfordras riktas mot

åtgärder i form av stödjande miljöer som har möjligheter att bli långsiktigt hållbara istället

för kortsiktiga lösningar av utryckningskaraktär riktade till enskilda (ibid.).

2.6 Empowerment Målgruppen i studien kan ses, som tidigare nämnts, som en riskgrupp. Ett begrepp för att

stärka människor är empowerment. Många har skrivit och tolkat detta begrepp. Eweles och

Simnett (2005) beskriver begreppet empowerment. Det kan översättas med vardagsmakt eller

egenmakt samt maktmobilisering både på individ och samhällig nivå. På individnivå handlar

det om att fatta rätt beslut och ta kontroll över sitt eget liv, på samhällig nivå att människor

ska få större inflytande över hälsan i samhället. Empowerment används i hälsofrämjande

samanhang för att beteckna processen och möjligheterna för människor att tillskansa sig

inflytande över den egna livssituationen (ibid.). Medin och Alexandersson (2000) menar att

empowerment innebär att utveckla förmågan att kunna påverka den befintliga miljö man

10

befinner sig i. Enligt Kostenius och Lindqvist (2006) så grundar sig empowerment på alla

människors lika värde och att de är kapabla att styra sina egna liv. Det finns en grundläggande

förutsättning för bestående beteendeförändringar och det är hjälp till självhjälp.

Tengland (2007) menar att empowerment handlar om att stärka människors kontroll över

sina liv. Han menar att empowerment kan ses som ett komplext mål som omfattar delar av

tre centrala begrepp, dessa är välbefinnande, hälsa och livskvalitet. Därtill påtalar Tengland

att delaktighet också är ett grundläggande mål i hälsofrämjande arbete. Vidare betonas att

empowerment inte bara ett mål, det kan även beskrivas som en process .

Pedagogen Paolo Freire (1972, 1977) myntade ett begrepp som han kallar conscientizacao.

Med detta menar han medvetenhetsskapande, att öka individens medvetenhet eller att

medvetandegöra. Det går ut på att genom medvetenhetsskapande få människor att uppfatta

sin livssituation som problem och att lösa detta problem i reflektion och handling. Detta

begrepp kan överföras till empowerment. Enligt Freires synsätt är empowerment en följd

av befriande kunskapsinlärning. Vägen till befrielse är enligt Freire empowerment. Han

belyser människor som subjekt, som människor med frihet att agera, jämfört med objekt

som ständigt utsätts för omgivningens agerande. En viktig tanke i Freire filosofi är att

befrielse endast kan lyckas med folket och inte för folket.

Hedén (red. Grimby & Grimby, 2001) säger att det är en gammal sanning att kunskap ger

makt. Vidare säger hon att det ofta handlar om makt och möjlighet att påverka situationen.

Desto mer kunskap vi har om saker som berör oss och hur de berör oss, än tryggare känner

vi oss, och tvärtom. Ska beslut fattas i betydelsefulla frågor känner vi tilltro om vi har

kunskap om ämnet i fråga.

2.7 Livslångt lärande och utveckling

Svedberg, Svensson och Kindeberg (2001) säger att lärande kan ses som en livslång

process och inte något som är avgränsat till kortare eller längre formella

utbildningsperioder i livet, utan som en aktivitet som människor på olika sätt ägnar

sig åt hela livet. Informellt och livslångt lärande kan förstås som lärande som sker via

människors dagliga erfarenheter och i samspel med personer i deras omgivning.

Vuxna människor använder sig ofta av andra personer i dess närhet, som

11

arbetskollegor och vänner, som resurs för deras personliga lärande för att hantera

olika livssituationer. Det informella och livslånga lärandet är därför en viktig del i den

pedagogiska praktiken inom hälsofrämjande arbete (ibid.).

Kostenius och Lindqvist (2006) menar att lärande kan definieras som de processer

som leder till förändring i människan utifrån de erfarenheter hon gör i världen.

Lärandet spelar en betydande roll i arbetet med beteendeförändringar. En livsstil har

förvärvats, det vill säga en livsstil har formats baserat på våra värderingar och

attityder och ett beteende har lärts in. Beteendet utgör alltså den synliga delen av vår

livsstil (ibid.).

I Studierna som tagits upp i kapitlet samt i andra studier som gjorts inom detta fält initieras

rekommendationer i hälsoarbetet med äldre människor. Hälsopedagogik syftar till att

förbättra människors möjligheter att utveckla kunskaper, värderingar och handlingsmönster

(Svedberg, Svensson & Kindberg 2001). Även Ohlson (2000) utrycker att Hälsopedagogik

är ett samlingsnamn för flera olika praktiska metoder. Hälsopedagogiskt arbete fokuserar

på levnadsvanor och livsstil. Vidare säger Ohlson att det gäller att stötta människor så att

de kan ta kontrollen över sin hälsa (empowerment).

12

3. Problemformulering, syfte samt frågeställning

I Kapitlet presenteras problemformuleringen och syftet för studien samt de frågeställningar

som framkom.

3.1 Problemformulering

Med ovanstående intentioner om vikten av att främja äldre människors hälsa blir det

intressant att studera vad som görs i hälsofrämjande syfte för denna målgrupp. Målgruppen

är i första hand äldre människor som bor i eget boende och som inte har någon

biståndsbedömd insats3, som exempel hemtjänst.

3.2 Syfte

Att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på

vad olika kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer

för målgruppen.

3.3 Frågeställning

Vilka insatser finns det som bidrar till stödjande miljö för äldre människor i Sverige

som ej har någon biståndsbedömd insats

Var finns dessa insatser och stödjande miljö för äldre människor i Sverige som ej

har någon biståndsbedömd insats

4. Metod

I kapitlet redogörs för studiens metodologi och design. Därefter presenteras urval,

datainsamlingsmetod samt tillvägagångssätt som använts. Avslutningsvis redogörs

förhållningssättet till de forskningsetiska principerna samt studiens validitet och reliabilitet.

4.1 Metodologi och design

Bell (2000) säger att när man som forskare väl bestämt sig för en viss metodisk inriktning

betyder inte det att man ej får avvika från de tillvägagångssätt som normalt förknippas med

metoden i fråga. Vidare påtalar Bell att varje perspektiv eller angreppssätt har sina starka och

3 . Det krävs bedömning och beslut av biståndshandläggare för att man skall kunna bli beviljad en insats

13

svaga sidor och vart och ett av dem passar in i en viss kontext. Vilket angreppssätt man väljer

och vilka metoder för datainsamling man använder sig av kommer att styras av vilken typ av

undersökning det är fråga om och vilken typ av data eller information man behöver ha.

För att besvara studiens frågeställningar utfördes en surveystudie i syfte att kartlägga

Sveriges kommuners hälsofrämjande insatser för äldre människor. Enligt Denscombe

(2000) är det karaktäristiska för en surveyundersökning att den som forskningsmetod ska

ha en bred täckning och ge överblick. Vidare så ska den uppdatera kunskaper och ge

överblick kring hur något förhåller sig vid ett visst tillfälle. För att beskriva studiens

gestaltning valdes en tankekarta, se fig. 1.

Insatser för att främja hälsa hos äldre i Sverige

Stödjande –miljö, empowerment

1. kart –läggning av Sveriges kommuner

2. dokument - 3. Resultat/

Analys analys av dessa

4. Diskussion

Figur 1. Tankekarta (Axlund & Wennberg, 2008 fig1 s.16)

4.2 Urval

En inventering av Sveriges kommuners hälsofrämjande insatser för äldre gjordes. Sveriges

samtliga kommuner granskades via Internet, totalt 290.

4.3 Datainsamlingsmetod och tillvägagångssätt

Dokumentanalys

Dokumentanalys valdes som datainsamlingsmetod utifrån syftet (Bell, 2006) att undersöka

och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika

14

kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för

målgruppen. För att inventera vilka insatser kommunerna hade studerades samliga

kommuners (290) hemsidor via Internet. Detta gjordes för att skapa en så bred bild som

möjligt i studien. Analysen startade direkt i anslutning till internetsidorna då endast de

insatser som ej var biståndsbedömda insamlades. Därefter granskades verksamhetsplaner,

projektplaner, protokoll och informationsfoldrar kring de insatser som påträffats. Materialet

dokumenterades genom att sparas i worddokument indelade efter län. När samtliga insatser

och fakta kring insatserna samlats in utarbetades sex kategorier, för att senare kunna

tydliggöra resultaten. För att utforma kategorierna användes likartade namn som de sökord

som användes vid insamlingen av insatser via Internet. Dessa ord är i stort sett de samma

som de Regeringskansliet nyttjar. Slutligen tillgavs kategorierna också varsin färg, detta för

att tydligt kunna visa resultaten via Sveriges karta i resultat 2, se fig. 3.

Avgränsningar

Hänsyn togs till tidsaspekten ”tidsfaktorn kommer att begränsa den utsträckning i vilket man

kan kontrollera sina resultat” (Bell, 2006 s.116). På grund av detta minskades antalet

frågeställningar ner.

Granskning

Bell (2006) påtalar vikten av att kritiskt granska alla källor samt att leta efter skevheter i

bias. Detta har utförts vid granskningen av de källor som använts i studien.

Tillvägagångssätt

Via Internet kartlades kommuners insatser för målgruppen i studien. Samtliga Sveriges

kommuners webbsidor studerades.

En webbsida användes som startsida för att säkerhetsställa att samtliga län och

kommuner studerats, http://www.inetmedia.nu/kommuner/lan.shtml, utifrån

denna så började sökningarna av hälsofrämjande insatser för äldre

Som inledning på samtliga kommuners webbsidor gjordes sökningar efter

varierade rubriker/kategorier så som sociala tjänster, senior, äldreomsorg

Därefter utfördes en fortsatt sökning på verksamheter på varje kommun så som

dagcentral, träffpunkter, uppsökande verksamhet, anhörigstöd/center och

fixartjänst

15

Sist togs del via Internet och viss mailkontakt av verksamhetsplaner,

projektplaner, protokoll och informationsfoldrar kring de insatser som

undersöktes

4.4 Dataanalys

Analysen började redan vid undersökningen av kommunernas Internetsidor, då endast de

insatser som ej var biståndsbedömda samlades in. Dessa insatser sparades i worddokument och

sammanställdes via län. När samtliga kommuners insatser samlats in och analyserats,

katalogiserades data efter län och typ av insats. Data presenteras och redovisas genom två

resultat. I resultat 1 redogörs för vilka typer av insatser för äldre människor i Sverige som

påträffats. Resultat 2 redovisas via en översiktsbild utgående ifrån Sveriges karta för att visa

var i landet dessa insatser påträffats se fig. 2.

4.5 Forskningsetiska principer samt validitet och reliabilitet

Det finns en växande medvetenhet om moraliska och etiska aspekter inom

pedagogikforskning. Det kan ibland vara så att trots att forskaren tagit hänsyn till etiska

frågeställningar ändå hamnar i en känslig situation (Cohen, Manion & Morrison 2000).

Som forskare skall hänsyn tas till forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2008). Dessa regler är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskrav och nyttjandekravet.

Efter överväganden togs beslut att i denna studie endast ha dessa principer i åtanke på

grund av att samtliga källor i studien är offentlig information.

Reliabilitet och validitet

Enligt Cohen et al (2000) är validitet, giltighet, en mycket viktig del av forskningen. Om en

undersökning inte är giltig är den i många avseenden värdelös. Med reliabilitet avses

tillförlitlighet, det vill säga att mätningen är stabil, vidare så innebär det att en mätning vid en

viss tidpunkt skall ge samma resultat vid en förnyad mätning (ibid.). För att tydliggöra

studiens reliabilitet så bifogades en bilaga 4 där det framgår hur studien genomförts. Studien

baserades på kommuners Internetsidor, vilket kan betyda att om en liknande undersökning

görs så kan informationen se annorlunda ut. Studien baserades dock på samtliga kommuner i

Sverige vilket stärker validiteten och ger ett sanningsenligt resultat.

4 bilaga 1 redogör för studiens sökningar på Internet via inklippta bilder från en kommun.

16

5. Resultat och analys

I kapitlet presenteras och diskuteras resultaten av studien. Resultaten presenteras och

visualiseras via tre figurer. Syftet med studien var att undersöka och kartlägga

hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att

kommunicera ut vad det gäller för att bidra till stödjande miljöer för målgruppen. Därför

diskuteras kort begreppens och tidigare studiers rekommendationer i relation till insatserna,

se s 20.

5.1 Resultat och analys 1

Till att börja med redogörs för vilket typ av insats som hittats för att främja hälsan hos

denna grupp. Därefter redogörs för hälsobegreppen i relation till kategorierna. Utifrån det

insamlade materialet utformades sex kategorier, dels för att underlätta läsningen och dels

för att resultat 2 skulle bli tydligt. Insatskategorierna benämns med färger också det för att

resultat 2 ska vara tydligt. Avslutningsvis tydliggörs förhållandet mellan de hälsofrämjande

begrepp som beskrivs i bakgrunden och kategorierna som framarbetats i studien, se tabell 1

Insatskategorierna är grön Anhörigstöd, blå Det sociala innehållet, gul Förebyggande

arbete, rosa Social måltid, svart Volontär/frivillig samt orange Övriga insatser.

Kategori rosa Kategori grön Social måltid Anhörigstöd

Hälsofrämjande insatser för äldre

människor

Figur 2 (Tröjbom 2009) beskriver vilka typer av hälsofrämjande insatser som framkom för

målgruppen.

Kategori orange Övriga insatser

Kategori svart Frivillig/volontär Kategori blå

Det sociala innehållet

Kategori gul Förebyggande arbete

17

Vidare presenteras och diskuteras varje kategori enligt följande

Först lyder sökorden för insatserna på Internetsidan

Därefter diskuteras vad som framkommit under kartläggningen av hälsofrämjande

insatser för äldre. Det presenteras också det hur många kommuner som hade

insatskategorin av totalt 290 kommuner

Kategori grön Anhörigstöd

Sökord: stöd för anhöriga, närståendestöd, stöd för närstående.

Detta framkom: Så gott som samtliga kommuner, 261, i landet erbjuder avlösning för

anhöriga genom korttidsboende, dagvård och avlösning i hemmet. Det är stödformer som

gör det möjligt för anhöriga att få tid till återhämtning. Det är också med stödformer som

riktar sig direkt till anhöriga. Flera kommuner har en väl utbyggd anhörigstödsverksamhet

med anhörigcenter eller anhörigcentral samt med anställda anhörig - samordnare, - stödjare

eller – konsulenter. Dessa kommuner har även ofta samtalsgrupper, anhörigcafé. Vissa

kommuner har svagt anhörigstöd, utan lokal eller samtalsgrupper. Här följer några exempel

på typer av insatser för anhöriga: anhöriggrupper, sorggrupper, anhörigcirklar, café, dropp

in verksamhet, föreläsningar, temadagar, må bra aktiviteter, friskvård. I Älvdalens kommun

har man ett Husbils projekt för att nå ut till byarna.

Kategori blå Det sociala innehållet

Sökord: dagcentral, träffpunkt, social aktivitet, öppen verksamhet

Detta framkom: 147 kommuner hade någon form av öppen verksamhet. Dessa är för alla

med en inriktning på äldre/seniorer. I dokumenten belyses ofta deltagarens eget intresse, att

träffpunkten blir till det deltagaren vill. Det nämns också att deltagaren är välkommen till

träffpunkten för att träffas, samtala och knyta nya kontakter. Öppettider för träffpunkterna

är mycket varierande från kommun till kommun, vissa träffpunkter är öppna alla dagar i

veckan, andra endast en dag i veckan. Det finns kommuner som har flertalet träffpunkter

samt kommuner som inte har någon social träffpunkt alls, se figur 2. Här följer några

exempel på typer av träffpunkter: Café, musikcafé, bingo, spel, högläsning ur tidningar och

böcker, vävning, Qigong, studiecirklar, tillgång till dator, vissa serverar lunch.

18

Kategori gul Förebyggande arbete

Sökord: förebyggande hembesök, uppsökande verksamhet, fixar – tjänst

Detta framkom: 134 kommuner hade någon form av förebyggande verksamhet. Det

framkom två olika typer av verksamhet. Genom information vid förebyggande hembesök nås

även de människor som annars är svåra att nå, information ges om vilka olika insatser

kommunen erbjuder, exempel sociala träffpunkter, information ges också om att förebygga

fallskador. Servicetjänster i hemmet är det samma som fixartjänst, en typ av vaktmästartjänst

där äldre kan få hjälp. Här följer några exempel på typer av förebyggande arbete: Rådgivning,

byta glödlampor, hämta saker på vinden, fästa lösa sladdar, halksäkra mattor etc. för att

förebygga fallskador. Vissa kommuner hjälper även till med snöskottning och gräsklippning.

Kategori rosa Social måltid

Sökord: lunch - eller måltidsservice

Detta framkom: I 69 kommuner fanns någon form av sociala måltider. På vissa dagcentraler

serveras lunch i samband med socialt innehåll. En del kommuner hade tillgång till

lunchservering för alla äldre på äldreboendens restaurang. Några hade tillgång till

lunchservering på kommuners skolor. Det fanns också ett fåtal kommuner som hade matskola

eller matklubbar. Här följer några exempel på typer av social måltid: dagcentral med

lunchrestaurang för att äta, träffas och umgås. Matskola och matklubb.

Kategori svart Volontär/frivillig

Sökord: volontär, frivillig, frivilligcentral, väntjänst

Detta framkom: I 108 kommuner fanns någon typ av frivillig-arbete, tjänst. Det framkom två

typer av frivilligarbete, de för individen som hjälper till med ideellt arbete och för de för de

människor som får hjälpen av frivilliga. Många insatser för äldre bedrivs tillsammans med

frivilligarbetare/organisationer. Här följer några exempel på typer av frivillighetsinsatser;

ledsagning vid behov, promenader och hembesök.

Kategori orange Övrigt

Sökord: pågående projekt, teknik, fysisk aktivitet, uppsökande verksamhet

Detta framkom: 95 kommuner hade någon övrig insats. Många kommuner har nystartade

projekt till följd av det stimulansbidrag (regeringskansliet, 2007) som regeringen gett.

Teknik benämns i flera dokument som en viktig del att utveckla, då syftas ofta till Internet

19

och larm som stöd i hemmet. På vissa dagcentraler finns tillgång till datorer och Wii- spel.

Heminstruktörer för de som har syn eller hörselnedsättning framstod som en viktig del i det

förebyggande arbetet. Även framkom önskemål om och uppstartade av seniorboende olika

typer, som inte ska vara biståndsbedömda. Här följer några exempel på typer av Övriga

insatser: teknik, olika typer av senior/äldreboenden, färdtjänst till verksamhet, fysisk

aktivitet (gym, promenader mm), syn- hörsel heminstruktör, olika typer av pågående

projekt.

Hälsobegreppen i relation till insatserna

Stödjande miljö Haglund (2002) menar att stödjande miljö finns där vi lever, leker,

lär, arbetar och älskar. Han beskriver att flertalet komponenter behövs för att uppnå

stödjande miljöer för hälsa. Detta kan tolkas som för att kunna känna delaktighet så

krävs en insats som innehåller sociala relationer, att bli trodd på samt att själv få vara

med och bestämma vad insatsen ska innehålla. Detta kan kopplas till att i stort sett all

fakta om hälsofrämjande insatser som framkom i studien, anhörigstöd, sociala

träffpunkter, sociala måltider och frivilligarbete.

Socialt stöd Haglund och Svanström (1995) belyser att det finns en rad olika sociala

nätverk. De menar att dessa skapar sociala broar och möter befolkningens behov.

Koppling till detta kan göras genom uppsökande hembesök; dessa kan leda till att

exempelvis en relativt pigg äldre person vill arbeta som volontär/frivillig i något

sammanhang. Senare om denna person blir mindre pigg så kanske hon deltar i någon

social träffpunkt på grund av att hon redan är bekant med insatsen. Människan

kommer ut och träffar nya människor och fortsätter att utvecklas genom tillgång att

fortsätta att vara en del av samhället. Svedberg, Svensson och Kindeberg (2001)

uttrycker att lärande kan ses som en livslång process och att det informella och

livslånga lärandet är en viktig del i den pedagogiska praktiken inom hälsofrämjande

arbete .

Empowerment är ett begrepp vilket också ingår det i de flesta insatser som kartlagds.

Begreppet grundar sig på alla människors lika värde och att de är kapabla att styra sina

egna liv. Kostenius och Lindqvist (2006) menar att en grundläggande förutsättning för

bestående beteendeförändringar är hjälp till självhjälp (empowerment).

20

Tengland(2007) belyser att empowerment inte bara ett mål, det kan även beskrivas som en

process (ibid.). De insatser som framkommit i studien bygger som sagt ofta på detta, till

exempel anhörigstöd som stärker människor via bland annat samtalsgrupper och olika

träffpunkter. Freires teori om att se människor som subjekt, som människor med frihet att

agera, jämfört med objekt som ständigt utsätts för omgivningens agerande är en

grundtanke som tillsynes även ingår i dessa insatser som framkom. Ett exempel på detta är

Sociala träffpunkter som betonas av att verksamheten blir till det deltagaren önskar, alltså

vikten av delaktighet för varje enskild människa. Medin och Alexandersson (2000) menar

att empowerment innebär att utveckla förmågan att kunna påverka den befintliga miljö

man befinner sig i.

Tabell 1 beskriver enkelt att insatskategorierna förestås av hälsofrämjande begrepp. I

tabellen ingår inte kategori orange övrigt, detta på grund av att den innehåller blandade

insatser och projekt vilket inte kan redogöras för till dessa begrepp.

Tabell 1. Hälsobegrepp i förhållande till insatskategorierna

Hälso- begrepp

kategori Grön anhörigstöd

kategori Blå det sociala innehållet

kategori Gul förebyggande arbete

kategori Rosa social måltid

kategori Svart volontär/frivillig

stödjande miljö x x x x x socialt stöd x x x x x empowerment x x x x x

Resultatet visar att samtliga hälsofrämjande begrepp i uppsatsen ingår i kategorierna

Tidigare studiers rekommendationer i relation till insatserna

Folkhälsomål Det finns ett nationellt folkhälsomål, Delaktighet och inflytande i

samhället, som vänder sig till bland annat denna målgrupp. Särskild vikt ska

läggas på att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell

delaktighet samt möjlighet till inflytande i samhället. Detta kan kopplas till

21

stödjande miljö, socialt stöd samt empowerment. Många kommuner följer då

folkhälsomålet enligt vad som framkom i studien.

Stimulansbidrag Regeringen satsar 1,35 miljarder kronor på stimulansbidrag till

kommuner och landsting för att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre

personer (Regeringskansliet, 2007). Detta bidrag ligger till grund för flertalet av

insatserna som kommunerna har. Många kommuner har också pågående projekt som

baseras på detta bidrag. Genom detta stöd som ges ses ett sätt att från statens sida bidra

till att människor tar vara på sig själva, alltså bidra till empowerment.

Studier och rapporter Healthy Ageing - a challenge for Europe (2007) utkom med

rekommendationer för att främja hälsa hos äldre, bland annat att skapa möjligheter

för äldre att arbeta som volontärer, öka äldres möjligheter att använda sig av

teknologi som exempel datorer samt att fokusera på övergripande

bestämningsfaktorer för hälsa som exempelvis sociala relationer. Detta framkom i

flertalet av insatserna i undersökningen. Den viktigaste länken för de flesta insatser

som bedrivs är just av de frivilliga. Med uppsökande verksamhet når man de som

annars är svåra att nå. Fhi:s rapport (2003:41) säger i stort sett samma sak, fokus

bör läggas på fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer samt ett

meningsfullt liv.

5.2 Resultat och analys 2

Detta resultat redogör för var insatser för att främja hälsa hos målgruppen påträffats.

Resultatet presenteras via Sveriges karta. Insatserna är indelade i kategorier med olika färg

för varje kategori. Detta för att ge en tydlig överblick av vad som påträffats samt var

insatserna hittats. Syftet med studien var att undersöka och kartlägga hälsofrämjande

insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner gör för att bidra till

stödjande miljöer för målgruppen. I resultat 1 presenterades vilka insatser som framkom.

Vidare följer figur 3 som visar var dessa insatser var belägna. En bilaga (se bilaga 3)

bifogades med samma karta som nedan utan insatser. Detta för att tydliggöra kommunerna.

Sist i kapitlet följer en diskussion.

22

Kategorierna som visas på kartan är grön för Anhörigstöd, blå för Det sociala innehållet,

gul för Förebyggande arbete, rosa för Social måltid, svart för Volontär/frivillig samt

orange för Övriga insatser.

Figur 3 (Tröjbom 2009) visar vilken typ av insats kommunerna har.

23

Stockholms, Västra Götalands samt Skåne län presenteras via matris på nästa sida.

Figur 3 (Tröjbom 2009) visar vilken typ av insats kommunerna har.

24

Västra Götalands, Stockholms samt Skåne län presenteras via matris för att dessa

har ett stort antal kommuner och det skulle bli omöjligt att urskilja insatserna på kartan.

Kategorierna är grön för Anhörigstöd, blå för Det sociala innehållet, gul för Förebyggande

arbete, rosa för Social måltid, svart för Volontär/frivillig samt orange för Övriga insatser.

25

Sammanfattning av resultatet

Av totalt 290 kommuner upptäcktes

kategori grön anhörigstöd i 261 kommuner

kategori blå det sociala innehållet i 147 kommuner

kategori gul förebyggande arbete i 134 kommuner

kategori rosa social måltid i 69 kommuner

kategori svart volontär/frivillig i 108 kommuner

kategori orange övriga insatser i 95 kommuner

4 kommuner som hade samtliga kategorier och dessa var Huddinge, Sundsvall,

Tidaholm och Norrköping

4 kommuner som hade alla kategorier utom Orange för övriga insatser och

dessa var Uppsala, Kungsör, Hjo och Vara

12 kommer som inte hade någon kategori och dessa var Olofström, Härjedalen,

Ragunda, Krokom, Gislaved, Mönsterås, Lessebo, Arjeplog (otydlig hemsida),

Svalöv, Dorotea, Sorsele och Norsjö

Anhörigstöd fanns i övervägande delen kommuner och sociala måltider fanns i minst antal

kommuner. Det sociala innehållet fanns i mer än hälften av kommunerna och förebyggande

arbete i drygt hälften av kommunerna. Volontär/frivillig fanns i 108 kommuner och övriga

insatser i 95 kommuner. Endast 4 kommuner hade alla insatskategorier. Det var 12 kommer

där noll kategori upptäcktes.

Hur det ser ut i olika delar av landet

Till att börja med nämns några storstäder därefter kommenteras delar av Sverige i

förhållande till hur många kommuner och insatser som upptäcktes. Stockholms kommun

hade insatskategorierna grönt anhörigstöd, blått socialt innehåll och gult förebyggande

arbete. Göteborgs kommun hade kategorierna grönt anhörigstöd, blått socialt innehåll, gult

förebyggande arbete, rosa social måltid och orange övriga insatser. Malmö kommun hade

grönt anhörigstöd, blått socialt innehåll och gult förebyggande arbete.

Insatskategori Anhörigstöd (grön) finns över hela landet. Det sociala innehållet (blå) är

spritt över hela landet med undantag för Dalarnas län där endast en kommun har det sociala

innehållet av totalt 15 kommuner. Social måltid (rosa) är olika fördelat. I övre Sverige,

26

Norrbottens län varav 14 kommuner, fanns en kommun med hade social måltid Medan det i

nedre Sverige, Skåne och Blekinge län varav 38 kommuner, hade 11 kommuner med social

måltid. I mellersta Sverige, Gävleborgs och Dalarnas län varav 25 kommuner, hade ingen

kommun social måltid. Västmanlands län, varav 10 kommuner, hade högst antal sociala

måltider i studien relaterat till kommuner 7 stycken. Förebyggande arbete (gul) är även det

väl spritt i landet förutom Västerbottens län i övre Sverige med 15 kommer och endast 2

kommuner medförebyggande arbete. Gottland har inte insatskategorin förebyggande arbete

men är endast en kommun. Insatskategorin volontär/frivillig (svart) finns spritt i landet,

något svagare i Kalmar och Jönköpings län med sammanlagt 25 kommuner och endast 2

kommuner med kategorin. Övriga insatser (orange) är utspritt över landet.

27

6. Diskussion

I detta kapitel diskuteras inledningsvis huvudresultatet. Vidare följer en diskussion kring

metoden och därefter en kort resultatdiskussion. Uppsatsen avslutas med slutdiskussion

samt förslag till fortsatt forskning. Syftet med studien var att undersöka och kartlägga

hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att

kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för målgruppen.

Huvudresultat

Vad som framkommit i studien är att det finns ett stort antal hälsofrämjandeinsatser för

denna målgrupp och att det initieras att insatserna också kommer att ökas. Flertalet projekt

är på gång med en förväntan om att bli beständig verksamhet i kommunerna. Resultatet

visar också att insatserna för denna målgrupp förestås av hälsofrämjande begrepp samt att

regeringens stimulansbidrag ligger till grund för de flesta insatser. Kartläggningen visade

på övervägande insatser för anhörigstöd och minst antal insatser för kategorin den sociala

måltiden.

6.1 Metoddiskussion

En utmaning i studien har varit användningen av dator i så stor skala, till exempel att

redovisa resultat 2 via en Sverigekarta visade sig vara synnerligen avancerat. En intention

med karläggningen via Sveriges karta var att visa med plus för insatser som var väl

utbyggda och med minus för vilka insatser som var svag, det visade sig dock bli alldeles för

oordnat.

På grund av att Internetsidor för kommuners hemsidor ser olika ut kan resultatet ha

påverkats i den mån att vissa insatser varit svårare att finna än andra. En annan svaghet i

studien kan vara att ju längre tid jag satt vid datorn och sökte på kommunernas hemsidor

desto större kännedom ficks om vad jag skulle söka på. Ett exempel på det är sökordet

fixartjänst, det kunde finnas under AME (arbetsmarknadsenheten), i början av studien

söktes endast under omsorg om äldre, alltså i en annan förvaltning än AME. Detta kan även

ses som en styrka i studien eftersom att det tillkom mer fakta efter hand. En svaghet kan

vara att texten på en Internetsida är under ständig förändring kontra text i litteraturen, den

är bestående och kan inte ändra i efterhand. Trots detta så visar resultatet hur det ser ut i

Sverige idag.

28

Resultatet baserades i första hand på vad olika kommuner väljer att kommunicera ut via

sina hemsidor på Internet. Vissa hemsidor var mer informativa och tydliga än andra än

andra. Detta kan ha medfört att alla insatser som kommunerna har ej medkom i studien.

Verksamhetsplaner och andra dokument angående hälsofrämjande insatser studerades efter

att insatsen hittats på hemsidan. Det kan även här tilläggas att en mer likartad terminologi

på de olika kommunernas Internetsidor vore önskvärt för att få en mer vetenskaplig

översikt. Om samtliga kommuner använder sig av likadana benämningar på respektive

Internetsida skulle det underlätta och vara tydligare för besökare att urskilja insatserna.

Tiden var en stressor, 290 kommuner visades vara ett stort urval då det blev många

sökningar på samtliga kommuner samt många övriga dokument att läsa. Trotts detta var det

värdefullt att inte minska urvalet för att få styrka i kartläggningen. Istället minskades

antalet frågeställningar ner. Analysen och dokumenteringen skedde i flera steg.

1 Sökning och analys av insatser i samtliga kommuner vilka studerades länsvis.

2 Läsning av dokument tillhörande insatserna.

3 Dokumentera och spara fakta i worddokument.

4 Analysera och utforma kategorier av insatserna som framkom.

5 Koppla kategorier till hälsofrämjande begrepp samt till tidigare studier.

6 Föra in alla insatskategorier via Sveriges karta med hjälp av Photo shops dataprogram.

7 Slutligen analysera vad kartan visade.

Trotts att det fanns en tidsplan för alla moment blev tiden blev knapp vilket ledde till att

analysen inte fick så stor plats som planerats.

6.2 Resultatdiskussion

Som förväntat fanns anhörigstöd (grön) i de flesta kommuner, 261 av totalt 290. Det

sociala innehållet (blå) fanns i 147 kommuner vilket är cirka hälften av alla kommer i

Sverige. Förebyggande arbete (gul) fanns i 134 kommer. Social måltid (rosa) fanns endast i

69 kommuner. Volontär/frivillig (svart) fanns i 108 kommuner samt övriga insatser

(orange) fanns i 95 kommuner. Att Anhörigstöd fanns i flest kommuner beror sannolikt på

att det i Socialtjänstlagen finns bestämmelser om anhörigstöd (Socialstyrelsen, 2002). I

denna studie undersöktes endast de insatser som ej hade någon beviljad insats, alltså de

anhörigstödformerna utan bistånd.

29

Det framkom att 4 kommuner hade samtliga kategorier, 4 kommuner som hade alla

kategorier utom Orange för övriga insatser samt 12 kommuner som inte hade någon

kategori. Det kan uppfattas vara ett litet antal kommuner av totalt 290 som har samtliga

eller ingen kategori alls. Studien baserades i första hand genom kartläggning av

kommunernas Internetsidor, fanns ej information om någon insats på hemsidan lästes inte

andra dokument. På grund av detta kan det vara så att insatser som kommunen har ändå

inte finns med i resultatet. Det framkom också att insatserna förestås av hälsofrämjande

begrepp samt att Statens stimulansbidrag ligger till grund för att många av insatserna

uppkommit.

6.3 Slutdiskussion

Det finns mycket intressant att diskutera kring det som framkommit i denna studie. Till att

börja med så var det en positiv överraskning att det visade sig satsat så pass mycket på

denna målgrupp. Trotts detta finns mycket kvar att utveckla och förbättra. Fhi:s rapport

(2003:41) belyser att det bör vara ett centralt mål för hälsoinriktad samhällsplanering att

underlätta för äldre att leva ett självständigt liv. I flera kommuner finns planer för att

komma i gång med insatser för att främja hälsan hos denna grupp. Förhoppningsvis kan

denna kartläggning vara användbar i något sammanhang i det fortsatta arbetet för

hälsofrämjande insatser för äldre människor. Forskning visar att andelen äldre människor

beräknas öka kraftigt och att i framtiden kommer fler äldre försörjas av allt färre arbetsföra

människor. Man vet också att bland annat psykisk ohälsa fortfarande är ett stort problem

likaså fallskador (fhi 2003:41). Det är ett stort och intressant fält att utveckla. Jag kan se att

det finns en hel del att tillföra på denna arena via mitt framtida yrke som hälsopedagog.

Troligt är att det kommer att finnas sociala träffpunkter – dagcentraler – öppna

verksamheter, kalla det vad ni vill, i de flesta kommuner på samma sätt som Anhörigstöd

idag har utvecklats. Det framkom i studien att kategorin social måltid var

underrepresenterad de andra kategorierna, vilket är synd. Kanske kan äldre människor äta

tillsammans på alla öppna verksamheter i framtiden. De äldre som vill kan då vara

delaktiga i både planering och matlagning samt de som är äldre eller krassligare ”bara” kan

komma och äta tillsammans med andra människor. Det är i alla fall en förhoppning.

30

31

Tidigare diskuterades att det skulle vara svårt att göra en lika studie som denna och få

samma resultat, detta därför att Internetsidor är under ständig förändring. En annan tanke

kring detta är att det en föränderlig verksamhet som undersökts och likaså förändas vår

värld ständigt. Så att få samma resultat är inte att vänta. Denna studie visar hur det ser ut

idag.

Avslutningsvis en tanke om hälsofrämjande arbete för äldre människor. Jag hörde en äldre

man från Sydamerika berätta om skillnader att vara pensionär i Sverige och i hans hemland.

Det är kanske där vi ska börja titta för att ändra hela mentaliteten till äldre människor i vårt

samhälle. Alltså tillbaka till rötterna när vi i familjer och grannsamverkan tog hand om och

stöttade varandra levde i symbios. Det skulle vi tjäna på allihop, både samhällsekonomiskt

och hälsoekonomiskt. Till sist Freries (1977) tanke om att befrielse endast kan lyckas med

folket och inte för folket. Det är något alla som arbetar med människor bör ha i åtanke.

6.4 Förslag till fortsatt forskning

Det har upplevts svårt att avgränsa sig i ämnet, fältet är intressant att studera och det finns

mer att utforska inom ämnet äldre och hälsofrämjande insatser. För forstsatt forskning

skulle det vara intressant att titta närmare på hur en socialträffpunkt för äldre har utformats

och hur dessa kan påverka deltagarna.

REFERENSLISTA Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium Stockholm: Natur och kultur Bell, J. (2006) Introduktion till forskningsmetodik Danmark: Studentlitteratur Cohen, L., Manion, L., & Morrisson, K. (2000) Reaserch Metods in Education. London: RoutledgeFalmer Dahlin, I. & Sonn, U. (2001) Åldrandets villkor Lund: Studentlitteratur Denscombe, M. (2000) Forskningshandboken Lund: Studentlitteratur Eweles, L. & Simnett, I. (2005) Hälsoarbete Lund: Studentlitteratur Freire, P. (1972) Pedagogik för förtryckta Falköping: Gummessons Tryckeri AB Freire, P. (1977) Utbildning för befrielse Falköping: Gummessons Tryckeri AB Grimby, A. & Grimby, G. (2001) Åldrandets villkor Lund: Studentlitteratur Haglund, BJA. & Svanström, L. (1995) Samhällsmedicin – en introduktion Lund: Studentlitteratur Hedén, M. (2001) Åldrandets villkor Lund: Studentlitteratur Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2006) Hälsovägledning från tanke till ord Lund: Studentlitteratur Medin, J. & Alexandersson, K. (2000) Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie Lund: Studentlitteratur Naidoo, J. & Wills, J. (2007) Folkhälsa och hälsofrämjande insatser Lund: Studentlitteratur Norstedts svenska ordbok (2003) Ohlson, L. (2008) Hälsopedagogik Nacka: Lieber Svedberg, E., Svensson, L. & Kindberg, T. (2001) Pedagogik i hälsofrämjande arbete Lund: Studentlitteratur Tengland, PA (2007) Empowerment: A goal or a means for healt promtion Medecine, Health Care and Philosophy, 10 (2). Wijk, K. (2003) Planning and implementing health interventions: extrapoled theories of health education and constructed determinants of risk – taking Uppsala: Department of Education, Uppsala studies in education

EU 2007 Healthy Ageing – a challenge for Europe (2007) www.healthyageing.nu 2008 -11 – 01 kl: 19.00 Äldres hälsa – en utmaning för Europa (2007) www.healthyageing.nu 2008 -11 – 01 kl:20.30 Fhi Bättre hälsa för äldre Rapport 2003:41 Statens folkhälsoinstitut www.fhi.se 2009-03-05 kl:15.15 http://www.fhi.se/templates/Page____111.aspx 2008-11-05 kl: 13.45 http://www.fhi.se/templates/Page____345.aspx 2008-11-05 kl: 13.50 http://www.fhi.se/templates/Page____11225.aspx 2008-11-13 kl: 17.15 FN, sammanfattning av rapporten från FN:s befolkningsavdelning http://www.un.org/esa/population/publications/WPA2007/ES-English.pd 08-12-02 kl14:23

Haglund, B J A (2002) Stödjande miljöer för hälsa - ett strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=1881&a=3825&l=sv 2008-11-04 kl 21:15 Larsson, M. Tal Älvsjömässan, Stockholm 2008– 04- 17 http://www.regeringen.se/sb/d/10053/a/103484 Regeringskansliet (2007) Åldrande med värdighet nr:12 http://www.nll.se/upload/IB/pv/stpv/Vital%20i%20Norr/Regeringen/Faktablad%20%C3%85ldrande%20med%20v%C3%A4rdighet.pdf 2008-12- 02 kl 15:15 Regeringskansliet www.regeringen.se 2009-03-05 kl:14:55 Stimulansbidrag http://www.regeringen.se/sb/d/8637/a/75457 Mål för folkhälsan Prop. 2002/03:35 http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1259 2009-03-16 kl:19.25 Socialstyrelsen (2002) Socialtjänstlagen – Vad gäller för dig från 1 januari, 2002 http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2002/2258/2002-114-3.htm 2009-03-01 kl 18:30 Statistiska centralbyrån http://www.scb.se/ 2008-01-12 14:42 Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_tf_2002.pdf 2009-03-05 kl: 16.22 WHO Aktivt åldrande Rapport 2002

Bilaga 1. Tydliggör sökning via kommunernas Internetsidor i studien.

Startsida är http://www.inetmedia.nu/kommuner/lan.shtml utifrån den har kommunerna

studerats i den ordning de står. Här följer ett exempel på hur sökningen gått till väga.

Sökningen som valts är inringad på samtliga sidor i bilagan, innehåll 4 sidor.

Bilaga 2 Referenser för samtliga kommuners Internetsidor

Sveriges Kommuner - Svenska Kommuner [ länsindelning ] INETMEDIA.nu.url http://www.inetmedia.nu/kommuner/lan.shtml reviderade 09-03-08 07:49 http://www.karlshamn.se/Startsida/ http://www.karlskrona.se/ http://www.olofstrom.se/ http://www.ronneby.se/ http://www.solvesborg.se/ http://www.avesta.se/ http://www.borlange.se/ http://www.falun.se/ http://www.gagnef.se/ http://www.hedemora.se/ http://www.leksand.se/sv/ http://www.ludvika.se/ http://www.malung.se/ http://www.mora.se/ http://www.orsa.se/ http://www.rattvik.se/ http://www1.smedjebacken.se/ http://www.sater.se/ http://www.vansbro.se/kommun.nsf http://www.alvdalen.se/ http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=1003 http://www.bollnas.se/ http://www.gavle.se/ http://www.hofors.se/ http://www.hudiksvall.se/

http://www.ljusdal.se/4.46d0c0e011289c31c1c800090.html http://www.nordanstig.se/ http://www.ockelbo.se/ http://www.ovanaker.se/ http://www.sandviken.se/ http://www.soderhamn.se/ http://www.falkenberg.se/ http://www.halmstad.se/ http://www.hylte.se/default.asp http://www.kungsbacka.se/ http://www.laholm.se/ http://www2.varberg.se/ http://www.berg.se/ http://www.bracke.se/ http://www.herjedalen.se/ http://www.krokom.se/ http://www.ragunda.se/ http://www.stromsund.se/ http://www.are.se/ http://www.ostersund.se/ http://www.aneby.se/ http://www.eksjo.se/ http://www.gislaved.se/ http://www.gnosjo.se/ http://www.habokommun.se/sv/ http://www.jonkoping.se/ http://www.mullsjo.se/ http://www.nassjo.se/ http://www.savsjo.se/ http://www.tranas.se/ http://www.vaggeryd.se/ http://www.vetlanda.se/ http://www.varnamo.se/ http://www.borgholm.se/

http://www.emmaboda.se/ http://www.hultsfred.se/ http://www.hogsby.se/ http://www.kalmar.se/ http://www.monsteras.se/extra/pod/ http://www.morbylanga.se/ http://www.nybro.se/ http://www.oskarshamn.se/ http://www.torsas.se/ http://www.vimmerby.se/ http://www.vastervik.se/ http://www.alvesta.se/ http://www.lessebo.se/ http://www.ljungby.se/ http://www.markaryd.se/m4n http://www.tingsryd.se/ http://www.uppvidinge.se/ http://www.vaxjo.se/ http://www.almhult.se/ http://www.arjeplog.se/ http://www.arvidsjaur.se/ http://www.boden.se/db/web/external.nsf http://www.gellivare.se/ http://www.haparanda.se/ http://www.jokkmokk.se/ http://www.kalix.se/ http://www.kiruna.se/ http://www.lulea.se/ http://start.pajala.se/ http://www.pitea.se/ext_Templates/default.aspx?epslanguage=SV http://www.alvsbyn.se/ http://www.overkalix.se/ http://www.overtornea.se/

http://www2.bjuv.se/ reviderade 2009-03-08 20:26 http://www.bromolla.se/ http://www.burlov.se/ http://www.bastad.se/ http://www.eslov.se/ http://www.helsingborg.se/Main.aspx?epslanguage=SV http://www.hassleholm.se/ http://www.hoganas.se/ http://www.horby.se/Sidor/default.aspx http://www.hoor.se/ http://www.klippan.se/ http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/ http://www.kavlinge.se/ http://www.landskrona.se/start.htm http://www.lomma.se/ http://www.lund.se/ http://www.malmo.se/ http://www.osby.se/web/Startsida.aspx http://www.perskom.se/ http://www.simrishamn.se/sv/ http://www.sjobo.se/ http://www.skurup.se/ http://www.staffanstorp.se/ http://www.svalov.se/ http://www.svedala.se/ http://www.tomelilla.se/ http://www.trelleborg.se/ http://www.vellinge.se/ http://www.ystad.se/ http://www.astorp.se/ http://www.kommun.engelholm.se/ http://www.orkelljunga.se/ http://www.ostragoinge.se/ http://www.botkyrka.se/

http://www.danderyd.se/ http://www.ekero.se/ http://www.haninge.se/ http://www.huddinge.se/ http://www.jarfalla.se/ http://www.lidingo.se/ http://www.nacka.se/Sidor/default.aspx http://www.norrtalje.se/ http://www.nykvarn.se/ http://www.nynashamn.se/ http://www.salem.se/welcome.aspx?id=24538 http://www.sigtuna.se/ http://www.sollentuna.se/ http://www.solna.se/templates/StartPage_solna____1845.aspx http://www.solna.se/templates/StartPage_solna____1845.aspx http://www.sundbyberg.se/ http://www.sodertalje.se/ http://www.tyreso.se/ http://www.taby.se/ http://www.upplands-bro.se/net/ http://www.upplandsvasby.se/ http://www.vallentuna.se/start.asp?menu=&sidid=&subsidid= http://www.vaxholm.se/Resource.phx/community/mainpage/mainpage.htx https://www2.varmdo.se/Resource.phx/community/mainpage/mainpage.htx https://www.osteraker.se/Resource.phx/community/mainpage/mainpage.htx http://www.eskilstuna.se/ http://www.eskilstuna.se/ http://www.gnesta.se/ http://www.katrineholm.se/ http://www.nykoping.se/sv/ http://www.oxelosund.se/ reviderade 2009-03-09 14:41 http://www.strangnas.se/ http://www.trosa.se/

http://www.vingaker.se/Startsida/ http://www.enkoping.se/ http://www.heby.se/ http://www.habo.se/Forstasidedialog/ http://www.knivsta.se/net/ http://www.tierp.se/ http://www.uppsala.se/ http://www.alvkarleby.se/ http://www.osthammar.se/ http://www.arvika.se/ http://www.eda.se/ http://www.filipstad.se/ http://www.forshaga.se/ http://www.grums.se/ http://www.hagfors.se/ http://www.hammaro.se/sv/ http://www.karlstad.se/ http://www.kil.se/ http://www.kristinehamn.se/forvaltningar/hem/default.asp http://www.munkfors.se/ http://www.storfors.se/ http://www.sunne.se/sv/ http://www.saffle.se/ http://www.torsby.se/ http://www.arjang.se/sv/ http://www.bjurholm.se/ http://www.dorotea.se/ http://www.lycksele.se/ http://www.mala.se/ http://www.nordmaling.se/ http://www.norsjo.se/ http://www.robertsfors.se/ http://www.skelleftea.se/ http://www.sorsele.se/

http://www.storuman.se/ http://www.umea.se/ http://www.vilhelmina.se/ http://www.vindeln.se/ http://www.vannas.se/ http://www.asele.se/ http://www.harnosand.se/ http://www.kramfors.se/ http://www.solleftea.se/ http://www.sundsvall.se/ http://www.timra.se/ http://www.ange.se/ http://www.ornskoldsvik.se/ http://www.arboga.se/ http://www.fagersta.se/ reviderade 2009-03-09 14:57 http://www.hallstahammar.se/ http://www.kungsor.se/ http://www.koping.se/ http://www.norberg.se/ http://www.sala.se/ http://www.skinnskatteberg.se/ http://www.surahammar.se/ http://www.vasteras.se/Sidor/startsida.aspx http://www.ale.se/ http://www.alingsas.se/start.htm http://www.bengtsfors.se/ http://www.bollebygd.se/ http://www.boras.se/ http://www.dalsed.se/ http://www.essunga.se/ http://www.falkoping.se/ http://www.fargelanda.se/ http://www.grastorp.se/

http://www.gullspang.se/ http://www.goteborg.se/wps/portal http://www.gotene.se/ http://www.herrljunga.se/ http://www.hjo.se/ http://www.harryda.se/ http://www.karlsborg.se/ http://www.kungalv.se/ http://www.lerum.se/ http://www.lidkoping.se/ http://www.lillaedet.se/ http://www.lysekil.se/ reviderade 2009-03-09 15:08 http://www.mariestad.se/ http://www.mark.se/ http://www.mellerud.se/ http://www.munkedal.se/ http://www.molndal.se/ http://www.orust.se/ http://www.partille.se/ http://www.skara.se/ http://www.skovde.se/ http://www.sotenas.se/ http://www.stenungsund.se/ http://www.stromstad.se/ http://www.svenljunga.se/ http://www.tanum.se/ http://www.tibro.se/ http://www.tidaholm.se/ http://www.tjorn.se/ http://www.tranemo.se/ http://www.trollhattan.se/ http://www.toreboda.se/ http://www.uddevalla.se/ http://www.ulricehamn.se/

http://www.vara.se/ http://www.vargarda.se/ http://www.vanersborg.se/ http://www.amal.se/ http://www.ockero.se/ http://www.askersund.se/ http://www.degerfors.se/ http://www.hallsberg.se/ http://www.hellefors.se/ http://www.karlskoga.se/ http://www.kumla.se/ http://www.laxa.se/ http://www.lekeberg.se/ http://www.lindesberg.se/ http://www.ljusnarsberg.se/ http://www.nora.se/noranet/norainte.nsf http://www.orebro.se/ http://www.boxholm.se/ http://www.finspong.se/ http://www.kinda.se/ http://www.linkoping.se/index.htm http://www.mjolby.se/ http://www.motala.se/ http://www.norrkoping.se/ http://www.soderkoping.se/ http://www.vadstena.se/ http://www.valdemarsvik.se/ http://www.ydre.se/ http://www.atvidaberg.se/ http://www.odeshog.se/

Timrå

Sundsvall

Härnösand

Nordmaling

VännäsBjurholm

Umeå

Örnsköldsvik

Sollefteå

RagundaÅre

Storuman

Sorsele

Arjeplog

PajalaGällivare

Berg

Luleå

Skellefteå

Strömsund

Dorotea

Nordanstig

Ånge

Kramfors

Bräcke

Krokom

Härjedalen

Östersund

VindelnRobertsfors

Norsjö

Malå

Vilhelmina

Åsele

Lycksele

Arvidsjaur

Jokkmokk

Överkalix

Kalix

Övertorneå

Älvsbyn

Piteå

Boden

Haparanda

Kiruna

N

Teckenförklaring

LänsgränsKommungräns

Arjeplog Kommunnamn

Skala 1:4 milj.

100 km500

Karta över Sveriges kommuner

enligt indelning 2008-01-01

Östra Göinge

Alvesta

TingsrydÄlmhultMarkaryd

Osby

Karlshamn

Lessebo

RonnebyKarlskrona

Enköping

LommaStaffanstorp

Burlöv

Ängelholm

Laholm

ÅstorpHöganäs

HässleholmHelsingborg Klippan

Båstad

SölvesborgKristianstad

Bjuv

Höör

Landskrona

Kävlinge

TomelillaSimrishamn

Sjöbo

TrelleborgYstad

Bollebygd

Tranemo

Borås

Svenljunga

Gislaved

Kungsbacka

Varberg

Mark

Ulricehamn

Gnosjö

Jönköping

Vaggeryd

Lidköping

Mellerud

LerumGöteborg

Kungälv

Lysekil

Sotenäs

Mullsjö

Mariestad

Skara

Alingsås

Grästorp

Vara

Vänersborg

Lilla EdetTrollhättan

VårgårdaHerrljunga

Munkedal

Uddevalla

Färgelanda

Orust

Tanum

Falkenberg

Ödeshög

YdreAneby

Boxholm

Habo

LinköpingVadstenaMjölbyHjo

Tranås

EksjöNässjö

Kinda

Åtvidaberg

Vimmerby

Karlsborg

TibroSkövde

Motala

Finspång

ÅmålDals-EdStrömstad

Säffle

Bengtsfors

Kil

ForshagaArvika

Munkfors

Grums Karlstad

Filipstad

Sunne

Storfors

Hagfors

Uppvidinge

Hultsfred

Högsby

Oskarshamn

Mönsterås

VetlandaSävsjö

Växjö

Kalmar

Västervik

Valdemarsvik

Norrköping

Söderköping

ÅrjängKarlskoga

Hällefors

Lekeberg

Örebro

Nora

Lindesberg

Vingåker

Arboga

KatrineholmHallsberg

KöpingHallstahammar

Flen

Eskilstuna

Gnesta Södertälje

Strängnäs

Västerås

Nyköping

Oxelösund

Heby

Sala

Hedemora

Uppsala

Tierp

Smedjebacken

Fagersta

Skinnskatteberg

Norberg

Surahammar

Vansbro

Ludvika

Borlänge

Ljusnarsberg

Säter

GagnefTorsby

Eda Norrtälje

Östhammar

Borgholm

Gotland

Mörbylånga

Sandviken

Ockelbo

GävleÄlvkarleby

Hofors

Bollnäs

Rättvik

Orsa

Mora

Leksand

Malung-Sälen

Söderhamn

Älvdalen

Ovanåker

Ljusdal

Hudiksvall

Nordanstig

Håbo

Trosa

Värnamo

Ljungby

Torsås

Emmaboda

Nybro

Bromölla

Svedala

Hörby

Hylte

Halmstad

Tjörn

Mölndal

Ale

Gullspång

Götene

Töreboda

Tidaholm

Hammarö

Kristinehamn

Askersund

Falun

Avesta

Malmö

Lund

Eslöv

Svalöv

Örkelljunga

Perstorp

SkurupVellinge

Olofström

Partille Härryda

FalköpingEssunga

Stenungsund

Degerfors

Laxå

Kumla

Kungsör

Öckerö

N

Knivsta

Nynäshamn

Lidingö

NackaStockholm

Solna

TyresöHuddinge

SundbybergVaxholmDanderydJärfälla

Ekerö

Salem

Upplands Väsby

TäbySollentuna

Upplands-Bro

Vallentuna

Sigtuna

Norrtälje

Österåker

Värmdö

BotkyrkaHaninge

Södertälje

Nykvarn