Rapport från Utredningsinstitutet HANDU

Dövblinda personersvarar om LSS och LASS

En undersökning på uppdrag av Nationellt Kunskapscenterför Dövblindfrågor i samarbete med Föreningen SverigesDövblinda

teori och metod 3

Rapport från Utredningsinstitutet HANDU

Personer med döv-blindhet ofta utanstödEn stor grupp personer med dövblindhet får inte personlig assistens i den omfattning de önskar och har behovav. Enligt lagarna LSS och LASS har de rätt till stöd, men en färsk undersökning från HANDU visar att mångainte ens är medvetna om sina rättigheter och de handläggare som ska fatta beslut om stödet förstår inte kon-sekvenserna av det dubbla funktionshindret.

Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor har i samarbete med Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB låtitHANDU genomföra en undersökning bland personer med dövblindhet, om deras behov, erhållande och önske-mål om personlig assistans enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag omassistansersättning.

Var femte person med dövblindhet känner inte till LASS och var tionde vet inte vad LSS är. Därför söker de hellerinte hjälp trots att behovet är stort. Undersökningen visar också att de personer med dövblindhet som söker per-sonlig assistans ofta nekas detta på grund av okunskap bland handläggarna om funktionshindret. Drygt tio pro-cent av de dövblinda som ansökt om assistans har fått avslag. Drygt hälften av dem får inte heller någon annanhjälp via LSS. Många av dessa personer bor helt ensamma och har ett stort hjälpbehov.

– Det är anmärkningsvärt att det ska vara så besvärligt för personer med dövblindhet att få förståelse för konse-kvenserna av funktionshindret, säger Lena Hammarstedt, verksamhetschef för Nationellt Kunskapscenter förDövblindfrågor.

Dubbelt så många personer som bor ensamma har fått avslag när de ansökt om personlig assistens än de som ärsammanboende. En tänkbar anledning till det är att dessa personer inte har någon som kan hjälpa dem att argu-mentera för sin sak.

– Flera punkter behöver nu ses över. Först och främst behöver personer med dövblindhet bättre information omsina rättigheter. Handläggarna behöver också kunskap om dövblindproblematiken. Här har vi en stor uppgift attförmedla kunskap till olika myndigheter, säger Lena Hammarstedt.

Personer med dövblindhet som blivit nekade assistans har sällan kunskaper och möjligheter att överklaga besluten.Närmare hälften uppger att de behöver hjälp för att kommunicera och många är i behov av särskilt stöd i kon-takten med kommun och Försäkringskassa.

Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor

År 2003 gav regeringen i uppdrag till Resurscenter Mo Gård AB i Finspång, att utveckla ett NationelltKunskapscenter för Dövblindfrågor. Uppdraget är resultatet av en undersökning, som funnit att personer med

4 teori och metod

dövblindhet hade svårt att få stöd från samhället. En viktig uppgift för Nationellt Kunskapscenter förDövblindfrågor är att stödja landsting och kommuner att utveckla verksamheter för dövblinda och bygga uppkompetens för att tillgodose de behov av stöd som personer med dövblindhet har. Kunskapscentret inriktar sinverksamhet på handledning, utbildning, konsultation, nätverksarbete och information.

Lagarna LSS och LASS

LSS – Lagen om rätt och service till vissa funktionshindrade. Kommunen kan via denna lag ge personer assistansmaximalt 20 timmar per vecka. Via LSS kan personer även få ledsagarservice, kontaktperson, med mera. LASS –Lag om assistansersättning. Försäkringskassan betalar och beslutar om assistans som ges till personer mer än 20timmar i veckan.

Fakta dövblindhet

Dövblindhet innebär i korthet, att en person är dövblind när han/hon har en allvarlig grad av kombinerad syn-och hörselskada. En del personer med dövblindhet är helt döva och blinda. Andra har både syn- och hörselrester.Kombinationen av funktionshinder medför svårigheter och kräver särskilda metoder för att kommunicera ochklara av det dagliga livet. Rehabilitering och habilitering av personer med dövblindhet kräver särskild kunskap.

I Sverige finns omkring 2 000 personer med dövblindhet. Av dem är cirka 400 dövblindfödda. Men det finns ettstort mörkertal och om man räknar med alla personer över 65 år kan siffran bli över 20 000.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Utredningsinstitutet HANDU AB. Samtliga medlemmar med dövblindhet iFSDB, Föreningen Sveriges Dövblinda, har tillfrågats via en postal enkät (punktskrift och inläst på kassett). Totalttillfrågades 368 personer, av dem svarade 158 personer. Svarsfrekvensen var alltså 43 procent, en för gruppen högsvarsfrekvens jämfört med tidigare medlemsförfrågningar.

Den geografiska spridningen av dem som besvarat enkäten står väl i proportion till befolkningen i de olika länen.

Undersökningen i sin helhet kan beställas från: lena.tiderman@mogard.se

För mer information kontakta:Lena Hammarstedt, verksamhetschef för Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor, telefon 08-753 59 40, mobil 073-803 08 08 e-post: lena.hammarstedt@mogard.se

Cecilia Ranemo, projektledare HANDU, telefon 08-692 58 11, e-post: cera@handu.se

teori och metod 5

InnehållInnehållsförteckning 5

1. Sammanfattning 7

2. Teknisk beskrivning 9

2.1 Bakgrund och syfte 9

2.2 Urval 9

2.3 Enkät metod 9

2.4 Data från andra källor 10

2.5 Fältarbetets resultat 10

2.6 Kontaktinformation 11

3. Fakta om personer med dövblindhet 12

3.1 Definitioner 12

3.2 Antal dövblinda i Sverige 12

3.3 Olika grupper av dövblinda 13

3.4 Orsaker till dövblindhet 13

3. 5 Konsekvenser av dövblindhet 13

3.6 Benny Broberg, ett exempel på LSS-handläggning 14

4. Resultatet av enkätundersökningen 17

4.1 Fakta om de svarande 19

4.2 Boendesituation 19

4.3 God man 20

4.4 Hjälpbehov 20

4.5 Behovet av information 22

4.6 Vilka tillhör lagen 23

4.7 Andel medlemmar som erhåller assistans 24

4.8 Omfattningen på erhållen assistans 25

6 teori och metod

4.9 Önskad assistansomfattning 26

4.10 Att få hjälp 26

4.11 Beslut enligt LASS 27

5. Några domslut 28

5.1 Citat ur dom från Länsrätten i Vänersborg 28

5.2 Citat ur dom från Länsrätten i Stockholms län 29

5.3 Citat ur dom från Kammarrätten i Stockholm 30

6. Enkät för enkät 31

Bilaga 1 Missiv 41

Bilaga 2 Enkäten 42

teori och metod 7

1. SammanfattningSamtliga dövblinda medlemmar i FDSB - Föreningen Sveriges Dövblinda, har tillfrågats via en postal enkät,punktskrift och inläst på kassett, om deras behov, erhållande och önskemål om personlig assistans enligt LSS –Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS – Lag om assistansersättning.

Det huvudsakliga resultatet av undersökningen är att många dövblinda inte erhåller personlig assistans fast deskulle önska och behöva få det.

Anledningarna till att det förekommer att dövblinda personer inte får assistans är bland annat följande:

• Dövblinda personer känner inte alltid till att de har rätt att söka personlig assistans via LSS eller LASS. Åtminstone en av tio svarande vet inte vad LSS är och två av tio vet inte vad LASS är.

• Dövblinda personer som söker personlig assistans blir ofta nekade detta därför att handläggarna inte är insattai dövblindproblematiken och inser därför inte de svårigheter som personen möter i sitt dagliga liv. Drygt en avtio svarande har ansökt om assistans och blivit nekade detta. Drygt hälften av de som fått avslag på sin assistans-ansökan får ingen annan hjälp via LSS istället. Flera av dessa personer bor helt ensamma och har ett stort hjälp-behov.

• Tolkningarna som kommunerna och de olika Försäkrings-kassehandläggarna gör av assistanslagarna är mångagånger så snäva att lagarnas ursprungliga intention glöms.

• Dövblinda personer som blivit nekade assistans har inte alltid kunskaper och möjligheter att överklaga besluten.Närmare hälften av alla svarande uppger att de behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information och görasig förstådda. Det har hänt att personer redan vid den första kontakten med kommunen fått informationen attdet inte är någon idé att ens lämna in en ansökan.

Två tredjedelar av alla svarande behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser. En tredjedel av alla svarande fårannan hjälp än assistans via LSS, oftast är det frågan om några timmars ledsagning i veckan. Drygt en femtedelav alla svarande erhåller assistans enligt LSS eller LASS. Närmare en av tio får assistans via LASS. Drygt en tredje-del av personer som erhåller assistans svarar att de får mindre assistans än vad de är i behov av, oftast färre än 20timmar i veckan.

Närmare hälften av de svarande bor helt själva och fyra av tio är sammanboende. Dubbelt så många personer sombor ensamma har fått helt avslag när de ansökt om personlig assistans via LSS än de som är sammanboende. Entänkbar anledning till det resultatet är att dessa personer inte haft någon som kunnat hjälpa dem argumentera försin sak hos kommunen.

Personerna har själva i undersökningen fått ange olika områden som de behöver hjälp med; kommunikation, för-flyttning, dagliga sysslor och vård av person. Det finns inget klart samband som visar att personer med stort hjälp-behov oftare erhåller assistans jämfört med personer som har mindre omfattande hjälpbehov. Nästan lika mångapersoner som enligt egen utsaga har ett mindre hjälpbehov erhåller assistans, som antalet personer som nekatsassistans och har ett stort hjälpbehov. Detta tyder på att bedömningarna hos kommunerna och Försäkringskassanär olika snäva från fall till fall.

Det förekommer att lagen tolkas så bokstavligt av kommunen eller Försäkringskassan att intentionen och syftetmed rätten till assistans kommer i skymundan. Det som avses med lagarna fördunklas av att det t.ex. förekom-mer att …

… en person som är dövblind och har en psykisk sjukdom och inte klarar att vara ensam utan att skada sig självändå inte får hjälp för att den psykiska sjukdomen ännu inte är behandlad och därför ännu inte är avgjort omden är varaktig.

8 teori och metod

…en person som är dövblind behöver hjälp med att handla, ta fram och laga maten, se till sina kläder, kommu-nicera med sin omgivning med taktilt teckenspråk, använda samhällets service, göra ärenden och för att kommaut och promenera, inte får assistans därför att denne klarar att äta, klä på sig och sköta sin personliga hygien ochdärmed anses klara den dagliga livsföringen utan betydande svårigheter.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns flera punkter som behöver ses över; information till dövblindaom deras rättigheter, särskilt stöd till dövblinda i kontakten med kommun och Försäkringskassa samt informa-tion till handläggare om förutsättningar gällande dövblindhet och praxis för assistans enligtRiksförsäkringsverkets vägledning. Hälften av de som varit i kontakt med kommun eller Försäkringskassa an-gående LSS eller LASS upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp.

Kurator Margaretha Ohlsson vid Dövblindteamet i Stockholms län känner till flera ärenden där det förekommeratt kommuner gör olika bedömningar. I flera fall när personer med dövblindhet har flyttat mellan kommundelargörs en ny bedömning. Det är då inte ovanligt att den "nya" handläggaren gör en annan bedömning av behovetän det man haft tidigare. Dövblindhet är ett funktionshinder som ofta progredierar – därmed är det ökar beho-vet av stöd. Enligt förvaltningslagen kan ett gynnande beslut bara ändras om det första beslutet vilar på oriktiggrund eller att det inträffat förbättringar som ändrar behovet. Den rättssäkerheten borde gälla även om man flyttarfrån en kommun till en annan eller till en annan kommundel. Ett gynnande beslut borde kunna ge personer meddövblindhet en trygghet i att de kan lita på samhällets insatser.

teori och metod 9

2. Teknisk beskrivning2.1 Bakgrund och syfte

Det har förekommit diskussioner om de till synes skilda bedömningarna som görs av LASS vid landets olikaFörsäkringskassor till personer som är dövblinda. Det ursprungliga syftet med undersökningen var att se om detfinns skillnader mellan besluten om LASS som tas av Försäkringskassorna i olika län, avseende personer med döv-blindhet. Tanken var att göra en kvalitativ genomgång och sammanställning av bedömnings-kriterierna i LASS-besluten.

Eftersom beslut om LASS inte är offentlig handling, då det ingår personuppgifter, tillfrågades Försäkringskassanoch Riksförsäk-ringsverket om det på något sätt var möjligt att få tillgång till handlingarna, efter att de avidenti-fierats. Tre huvudproblem gjorde att detta inte var möjligt:

1. Det går inte att datatekniskt skilja ut personer som är dövblinda. Ofta har de flera diagnoser och det finns ingenkod i systemen för kombinationen av syn- och hörselskador som räknas som dövblindhet. Alla LASS-beslut inne-håller inte heller någon diagnos-kod.

2. Det finns ingen vilja hos Försäkringskassan eller någon personal att avsätta för att avidentifiera beslut så att dekan vidarebefordras.

3. Försäkringskassan uppgav, att de av juridiska skäl, inte ens kan lämna ut besluten om det finns fullmakt frånden som ansökt.

Eftersom det inte finns något ”register” i Sverige där det framgår vilka personer som är dövblinda eller inte, kon-taktades istället alla medlemmar i FSDB – Föreningen Sveriges Dövblinda. Tanken var att få medlemmarna attskicka in sina beslut direkt till HANDU.

2.2 Urval

FSDB – Föreningen Sveriges Dövblinda, tillhandahöll namn och adress till samtliga sina medlemmar samt allade personer i ungdomssektionen DBU:s (Dövblind Ungdom) som var 18 år eller äldre. FSDB administreradeutskicket av enkäterna via sitt kansli, för att inte lämna ut enskilda medlemmars namn till tredje part. Genom attkontakta medlemsgruppen erhölls, enligt FSDB:s bedömning, en bra respresentation av gruppen barndomsdövamed synskador och en ganska bra representation av gruppen medelålders personer med grava syn- och hörsel-skador. Däremot nås få personer i åldern 90+ och barn. Barnen var dock ändå inte relevanta för undersökningen.FSDB bedömer att de har en god spridning av medlemmar mellan olika län, varför det kan antas att landets 21försäkringskassor täcktes in av undersökningen.

2.3 Enkät metod

Samtidigt som medlemmarna tillfrågades om de kunde skicka in en kopia av sitt försäkringskassebeslut angåendeLASS gjordes också en kartläggning av hur vanligt det är att dövblinda ansöker om hjälp enligt LSS och LASSgenom en postal enkät till de dövblinda medlemmarna.

Eftersom det var viktigt för studien att alla svarande kunde garanteras anonymitet, fick alla omärkta svarskuvertoch enkäter. De svarande fick en månad på sig att besvara frågorna och ingen påminnelse utgick. Istället gickFSDB ut med information om undersökningen i medlemstidningen Kontakt med FSDB och via sin databas.

Samtliga medlemmar kontaktades på sitt eget media, enligt vad de uppgivit i sina uppgifter till FSDB. Mediernavar punktskrift, inläst kassett och svartskrift. Drygt hundra medlemmar kontaktades på punkt eller kassett, sam-

10 teori och metod

tidigt som de också erhöll formuläret i svartskrift med ett svarskuvert. Resterande medlemmar tillfrågades endastvia postal enkät, där frågorna presenterades i större typsnitt än brukligt (bilaga 2). Samtliga tillfrågade fick ocksåett förklarande brev (missiv) i utskicken på sitt media (bilaga 1).

Medlemmarna kunde välja något av följande media för att besvara frågorna; portofritt svarspostkuvert, e-post, tal-telefon, telefax.

2.4 Data från andra källor

För att om möjligt få tag i ett så brett rapportunderlag som möjligt kontaktades också alla Länsrätter med en för-frågan om de kunde vidarebefordra domar. De personer som inte är nöjda med Försäkringskassans beslut angå-ende LASS kan överklaga till Länsrätten.

Länsrätterna i de större länen meddelade att man själv får komma dit och gå igenom deras pärmar med hänvis-ning att de inte har resurser att bistå med den hjälpen. Detta var dock inte möjligt att göra inom ramen för pro-jektet.

Länsrätterna i Dalarnas-, Västerbottens-, och Jämtlands- län skickade några domar som gällde LASS, men det ärosäkert om personerna som överklagat i de målen är att betraktas som dövblinda.

Samtliga Kammarrättsdomar och Regeringsrättsdomar, angående LASS, som fanns att tillgå via Internet inhäm-tades.

Ett flertal kontakter via telefon och e-post har tagits med experter inom dövblindområdet. Ett särskilt tack tillFil.Mag. Kerstin Möller som bistått med sina forskningsrapporter inom dövblindområdet och till kuratorMargareta Olsson på dövblindteamet i Stockholm som bistått med sin kunskap.

2.5 Fältarbetets resultat

Totalt tillfrågades 368 dövblinda FSDB-medlemmar och 158 personer inkom med svar innan den 13:e december2004. Eftersom de sista svaren inkom efter att resultatdelen av undersökningen färdigställts grundar sig alla beräk-ningar på 156 svar.

Svarsfrekvensen är därmed endast 43 procent vilket gör att svaren inte kan generaliseras till att gälla för helaFSDB:s medlemskår.

En trolig tolkning är att undersökningsenkäten besvarats av personer som i förhållande till ickesvarande är för-hållandevis självständiga och inte totalt dövblinda. Vissa uppgifter från personal på olika boenden och assistenter,tyder på att i de fall som de tillfrågade inte kan besvara enkäten själv, har personalen valt att inte besvara enkätenåt dem. Ett flertal personer som arbetar i tillfrågades närhet har ringt och meddelat detta till HANDU. I någrafall har detta berott på att de tillfrågade också har en utvecklingsstörning.

Det bör ändå nämnas i sammanhanget att denna undersökning har en för gruppen hög svarsfrekvens jämfört medtidigare medlemsförfrågningar. Troligen har ämnesområdet känts angeläget för många svarande.

teori och metod 11

2.6 Kontaktinformation

De personer som medverkat till att undersökningen kom till stånd är:

Beställaren av undersökningen:

Lena Hammarstedt, VD på Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor, telefon 08-753 59 40, e-post lena.hammarstedt@mogard.se

Kontaktpersoner på FSDB:

Annelie Ekblom, telefon 08-39 93 18, e-post annelie@fsdb.org Sven Sjöberg, telefon 08-39 92 69, e-post sven@fsdb.org

Projektledare på HANDU:

Cecilia Ranemo, telefon 08-692 58 11, e-post cera@handu.se

För förfrågningar angående undersökningens resultat kontakta Cecilia Ranemo på HANDU.

12 teori och metod

3. Fakta om personer meddövblindhet”Att vara dövblind innebär speciella problem i vardagen, till exempel att läsa på ett matpaket, leta efter något bort-tappat som rent faktiskt ligger synligt, eller helt enkelt se efter om man är snyggt och propert klädd. Att kommu-nicera med andra är ett allmänt problem för dövblinda. Detta kan ibland lösas med hjälp av en seende person,en personlig assistent, en anhörig eller någon annan som kan finnas till hands och som kan kommunicera meden dövblind person.” Källa: www.pts.se

I det följande huvudkapitlet redovisas citat och fakta om dövblinda i Sverige hämtat från olika källor. Kapitletavser att ge basfakta till de läsare som inte är experter på dövblindhet. Den initierade läsaren kan börja sin läsningi nästa huvudkapitel; 4. Resultatet av enkätundersökningen.

3.1 Definitioner

Den nordiska definitionen av dövblindhet antogs 1980 gemensamt av de fem nordiska länderna och är den defi-nition som idag tillämpas generellt:

– En person är dövblind när han har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada. En del dövblinda ärhelt döva och blinda. Andra har både syn- och hörselrester.

Kombinationen av handikapp reducerar ömsesidigt möjligheterna att utnyttja eventuella syn- och hörselrester.Detta medför att dövblinda inte utan vidare kan tillgodogöra sig åtgärder för synskadade, döva eller hörselskadade.Dövblindhet medför därför extrema svårigheter med hänsyn till skolgång, vidareutbildning, arbete, familj ochsocialt liv samt utestänger också från information och deltagande i kulturella aktiviteter. För dem som har varitdövblinda vid födseln eller blivit dövblinda i tidig ålder kompliceras situationen av att de ofta har tilläggssvårig-heter av personlighets- och beteendemässig art. Sådana komplikationer reducerar ytterligare möjligheterna attutnyttja eventuella syn- och hörselrester och försvårar utvecklingen av andra funktioner. Dövblindhet ska ses somett eget handikapp som kräver behov av särskilda metoder för att kommunicera och klara sig i det dagliga livet.FSDB betonar funktionen i definitionen av begreppet. I FSDB:s stadgar står att:

– Som dövblind räknas en person med så nedsatt syn och hörsel att dessa funktionshinder tillsammans ger bety-dande svårigheter i det dagliga livet.” Källa: www.fsdb.org

3.2 Antal dövblinda i Sverige

I de olika källor som finns som försöker skatta antalet dövblinda i Sverige varierar skattningarna. Nedan återgescitat från tre olika källor:

”Personer med dövblindhet i Sverige är ca 1.300 till antalet. Majoriteten i gruppen har både syn- och hörselresterkvar. Dövblindhet fördelar sig ungefär på följande sätt över olika åldersgrupper; 0-6 år (2 %), 7-23 år (13 %),24-49 år (10 %), 50-65 år (8 %), 66-79 år (19 %), 80 år och äldre (48 %). Nästan hälften är alltså 80 år ochäldre. Men alla barn och ungdomar med dövblindhet är troligen inte identifierade. Antalet nya fall av barn ochungdomar med dövblindhet antas vara mellan fyra och sju per år. Fler kvinnor än män har funktionshindret döv-blindhet, 61 % är kvinnor och 39 % män. Det är framförallt bland dem som är 80 år och äldre som kvinnornaär i majoritet.

Idag finns det ingen riktigt tillförlitlig statistik när det gäller gruppen personer med dövblindhet. Orsakerna är

teori och metod 13

bl.a. att det rör sig om en heterogen grupp och att genomförda undersökningar har haft olika undersökningskri-terier och metoder.” Källa: www.hi.se

”I Sverige finns omkring 2000 personer med dövblindhet. Av dem är cirka 400 dövblindfödda. Det finns ett stortmörkertal. Om vi räknar med alla personer över 65 år kan siffran bli över 20 000. Det finns inga säkra siffror påhur många dövblinda personer som finns i Sverige. Vår uppskattning är att det finns ungefär 1 300 personer somblivit dövblinda före 65 års ålder. Ungefär 400 av dem har blivit dövblinda innan de utvecklade ett språk, vi kallarden gruppen för dövblindfödda. Dessutom finns ett stort antal personer som blivit dövblinda efter 65 års ålder.”Källa www.fsdb.org

”Kartläggningens resultat visade att konsulenter har eller hade haft kontakt med 570 vuxna med dövblindhet ochuppgav sig känna till eller uppskatta antalet till ca 2200. I uppdraget ingick bl.a. att beskriva ålder, kön, geogra-fisk spridning och kommunikationsform för de personer med dövblindhet som konsulenterna haft kontakt med.Frågorna har besvarats med varierande grad av precision. Med tanke på att ca hälften av konsulenttjänsterna ärvakanta är uppgifterna dessutom av begränsat värde.” Källa: K.Möller 2002 på uppdrag av Social- ochUtbildningsdepartementet

3.3 Olika grupper av dövblinda

”Dövblinda kan grovt delas in i två huvudgrupper: dövblindfödda och dövblindblivna. Dövblindfödda: Till gruppen dövblindfödda räknas de som har en medfödd syn- och hörselnedsättning eller somhar mist både syn och hörsel i förspråklig ålder. Dövblindfödda har också ofta ytterligare funktionshinder. Dövblindblivna: Till gruppen dövblindblivna räknas de som senare i livet fått en nedsättning av antingen bådesyn och hörsel eller av ett av funktionshindren. Inom gruppen dövblindblivna skiljer man dessutom på följandeundergrupper:

1. Primärt döva eller hörselskadade personer som fått en synnedsättning senare i livet.

2. Primärt blinda eller synskadade personer som fått en hörselnedsättning senare i livet.

3. Normalt hörande och seende personer som fått både en syn- och hörselnedsättning senare i livet.” Källa: www.fsdb.org

3.4 Orsaker till dövblindhet

”Det finns många olika orsaker till dövblindhet. Några av de vanligaste är ålder, Ushers syndrom, Charge syn-drom, för tidig födsel, virussjukdomar och olycksfall. Orsaken kan vara ärftlig, medfödd, ha inträffat myckettidigt, under graviditeten eller vid födseln eller senare i livet.” Källa: www.fsdb.se

3. 5 Konsekvenser av dövblindhet

”Personer med otillräcklig syn- och hörsel kan inte lita på sinnesintrycken. De måste ofta gissa, eftersom de intehar sammanhanget klart för sig gissar de ofta fel och har svårigheter att få feedback på sin tolkning. Det är energi-krävande, tar tid och leder ofta till missförstånd. Det kallas här för en vittomfattande informationsbortfall.Informationsbortfall som är den primära konsekvensen av dövblindhet leder i sin tur till sekundära konsekvenser.Exempel på sekundära konsekvenser är svårigheter i relationer, vid kommunikation, förflyttning (mobility), i dagligtliv och ojämn allmänbildning. Sammanfattningsvis påverkas hela livssituationen, såväl aktiviteter som möjlighetertill delaktighet. Det finns stor risk för ohälsa och tillkommande funktionsnedsättningar på grund av konsekven-serna till följd av dövblindhet. Den allvarliga isoleringen som personer med dövblindhet ofta hamnar i kan lättleda till depression. Alla kända personer med dövblindhet är inte medvetna om att de faktiskt har uppnått så all-varlig grad av syn- och hörselnedsättning att det kan betecknas som dövblindhet. Ytterst få inom gruppen personermed dövblindhet kan själva beskriva konsekvenserna av den kombinerade syn- och hörselnedsättning och vilketbehov av stöd och service från samhället och de människor de kommer i kontakt med. De har sällan kunskaperom vilket stöd och service samhället kan erbjuda personer med funktionshinder och de vet i regel inte vart de skavända sig.” Källa: Kerstin Möller 2002 på uppdrag av Social- och Utbildningsdepartementet

14 teori och metod

3.6 Benny Broberg, ett exempel på LSS-handläggning

Artiklarna är hämtade från Tidningen Folkethttp://kunder.agent25.se/cgi-bin/framer.pl?f=16&url=www.folket.se/Article.asp%3FArticle_Id=71217: länkad 2005-01-13

Benny kämpar för att leva ett normalt liv

2003-01-16Benny Broberg bor i ett eget hus i villaområdet i närheten av Torshälla. Tack vare vissa hjälpmedel klarar han sigganska bra i de dagliga sysslorna. Han lagar mat själv, tvättar och städar. Men när han ska besöka livsmedels-affären, klädbutiken eller Posten blir det problem.– Då måste jag ha hjälp. Både min hörsel och syn är kraftigt nedsatta och jag kan inte, som vanliga människor,själv gå och välja bland varorna. Som det är nu får jag hjälp av min son och snälla kamrater, men jag kan ju interäkna med att de ska ställa upp hela tiden, förklarar Benny Broberg.

Blir helt blind

Hans hörselskada är medfödd. Benny kan kommunicera med andra personer genom de hjälpmedel han har, ochhan läser också på läpparna. Men om det är flera som pratar samtidigt kan han inte uppfatta vad som sägs. Hanmåste hela tiden vara koncentrerad för att kunna föra ett samtal. I slutet av 1970-talet fick han problem medsynen, och den försämras hela tiden.– Om 5-10 är jag helt blind, enligt läkarna. Då blir det helt svart, det finns ingen återvändo.

Tuff vardag

Sammantaget gör hörsel- och synnedsättningen att han klassas som dövblind. Ett handikapp som han förvissolärt sig att leva med, men vardagen är inte lätt.– Hemma i mitt hus klarar jag mig hyfsat bra. Där vet jag var alla prylar finns, men det är när jag behöver ut tillolika inrättningar som det blir problem. Därför har jag ansökt om att få en personlig assistent i tio timmar pervecka. Jag tycker inte det är för mycket begärt, säger han.

Måste ha kunskap

Sonen Daniel och vänner hjälper Benny så ofta de kan, men han tycker att han utnyttjar dem för mycket. Hanhar tackat nej till ledsagarservice med motiveringen att de inte har någon kunskap om det handikapp han har.– Jag behöver någon som förstår sig på den här problematiken, som kan tolka för mig när jag ska handla mat ochannat. Jag vill ju veta vad det är jag köper, kunna välja varor som alla andra. Helst ska det vara en assistent somkan teckenspråk, säger han.

Har ledarhund

Benny har stor hjälp av sin ledarhund Ruben, en ljus labrador. Utan Ruben skulle Benny Brobergs tillvaro blibetydligt svårare. Men en hund kan naturligtvis inte ersätta en människa.

– Precis som alla andra vill jag gå på museer, utställningar, marknader och en stor önskan jag har är att få besökaParken Zoo och där kunna få en beskrivning av vilka djur som finns där. Jag skulle också vilja åka på speedway-tävlingar och någon gång även till Sundbyholms travbana. Sånt klarar jag inte på egen hand, utan vid sådana till-fällen behöver jag en personlig assistent, betonar han.

Flera sysslor i hemmet måste han också ha hjälp för att utföra, exempelvis byta lysrör, sätta upp gardiner och endel trädgårdsarbete.

Läkarna har gett honom stöd, och anser att han är i behov av en personlig assistent. Den åsikten har också läns-rätten kommit fram till. Men Eskilstuna kommun har hittills sagt nej.

teori och metod 15

– Det rör sig inte om så stora summor, och jag tycker kommunens agerande är ett bevis på snålhet. Man tramparpå den som redan ligger ned, säger han besviket.

Benny Broberg tänker dock inte ge sig. Han fortsätter sin kamp för att få möjlighet att leva ett någorlunda normalt liv.– Bara för att man är dövblind ska man väl inte diskrimineras. Eftersom jag sitter i styrelsen för SverigesDövblinda vet jag att andra kommuner ställer upp med personliga assistenter. Varför ska Eskilstuna göra det mot-satta, undrar han. Ulf Claesson

Ge dövblinde Benny det stöd han behöver!

2004-08-13Dövblinde Benny Broberg i Eskilstuna får vänta på besked om en personlig assistent. Glädjen han kände efterfyra års kamp när Länsrätten i Sörmland sa ja till att han skulle få 18,5 timmars hjälp i veckan förbyttes i besvi-kelse när det stod klart i tisdags att Eskilstuna kommun överklagar beslutet till Kammarrätten. Av principiella skälvill man ha fallet prövat, för att veta om man arbetar på rätt sätt enligt ansvariga kommunalrådet Siw Jansson.Historien om kommunernas vånda efter att lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS) kom1994 är bedrövlig. Alla välkomnade lagen och de nya rättigheter som funktionshindrade nu skulle få, men ganskasnart lassades allt större ekonomiskt ansvar över på kommunerna. Vid en snabb blick i Folkets eget textarkiv kanman nästan lägga karbonpapper mellan rapporterna om skenande kostnader och minus i budgetarna.Människorna som hade rätt till personlig assistent blev allt fler, nära nog fördubblades på några få år, utan attkommunen hade täckning för kostnaderna. Tidigt krävde exempelvis kommunalrådet Nina Jarlbäck att statenborde ta över kostnadsansvaret. Inte minst eftersom olika kommuner har olika ekonomisk styrka, och följdenannars blir att funktionshindrade ställs mot andra grupper som behöver samhällets stöd. Det här föreslogs ocksåi en utredning som kom 2000 och som kommunpolitiker från samtliga riksdagspartier gjorde. Sedan dess har kravetåterkommit med jämna mellanrum, senast från Kommunförbundet i höstas. "Det är orimligt att staten beslutarom reformer och rättighetslagar utan att ta ansvar för finansieringen. Hur kan en lokal politiker ta ansvar när staten fattar kortsiktiga och dyra beslut", menade Kommunförbundets ordförande Ilmar Reepalu ochLandstingsförbundets ordförande Lars Isaksson, bägge socialdemokrater.

Svaret kom bland annat i en debattartikel som dåvarande socialminister Lars Engqvist och barn- och familje-minister Berit Andnor skrev tillsammans:

"Kommunförbundet har krävt att staten ska ta över ansvaret för funktionshindrade genom att LSS ska lyftas bortfrån kommunerna. Vi anser att det är fel väg att gå eftersom äldre och funktionshindrade har samma rätt till kom-munalt stöd och service som alla andra. Vi ska inte ha ett A- och B-lag av kommunmedborgare".

Och så tillsatte de en utredning som skulle ta reda på varför kommunerna inte alltid levde upp till lagen. Kortinnan hade en av våra kvällstidningar kört en artikelserie på temat "Skammens kommuner".

På måndag kommer utredningsbetänkandet, men få tror att det handlar om ökat ansvar för staten. Kommunernalär få fortsätta sin ekonomiska kräftgång. Ja, och så mitt i det här hamnar Benny Broberg och andra med honom.Människor som du och jag avgjort tycker ska ha rätt till en personlig assistent. Men uppenbarligen är det ingenmänsklig rättighet att kunna betala sina räkningar, kunna gå ut och handla eller för den delen gå på speedwaynågon gång. Han har ju sin son till hjälp. Jo, så står det faktiskt som skäl i kommunens överklagande. Men omnu sonen skulle få för sig att flytta, åka på semester, kanske insjuknar i influensa just när räkningarna ska betalaseller utflykten är planerad?

Det står andra saker i överklagandet också. Cyniska konstateranden om i vilken grad han själv kan sköta måltideroch toalettbesök. Detta är inte rimligt.

Dessutom säger lagen att fallen ska avgöras unikt. Det är alltså svårt att få prejudikat som kan fungera som praxisför kommunerna. Där skiljer sig de enskilda fallen åt alltför mycket. Man bör ha full förståelse för att Eskilstunakommun inte kan erbjuda personlig assistans till vem som helst. Och också ha förståelse för att ekonomin just pådet här området är mycket svår, just på grund av brist på statligt stöd. På så vis har de lokala kommunalråden en

16 teori och metod

oerhört svår sits. Men medan stat och kommun träter, medan ministrar utreder och politiker skriver debattartiklarska inte 60-årige Benny Broberg behöva vänta utan hjälp. Det sägs att han kan få ledsagarservice och hemtjänst.Alla som anlitar detta vet att ledsagarservicen är begränsad och att hemtjänsten knappast följer med till Gröndalför att se på Smederna. Dessutom kostar den här servicen. Ge Benny Broberg det stöd han uppenbarligen ochmänskligen har rätt till. Notan får ni göra upp efteråt. Katrin Säfström

Nytt bakslag för dövblinde Benny

2004-08-18I går kom ett nytt bakslag för dövblinde Benny Broberg i Eskilstuna. Kammarrätten ger kommunen rätt att tillsvidare inte verkställa länsrättsdomen som ger honom rätt till personliga assistenter.– Men jag ger mig inte. Nu kavlar jag upp ärmarna för att kämpa vidare, säger Benny Broberg.

Folket har i en rad artiklar berättat om 59-årige Benny Broberg i Solvik utanför Torshälla, hörselskadad sedanfödseln och sedan 1970-talet med en allt sämre syn.

I flera år har han kämpat för att få rätt till personlig assistent för att få hjälp att kommunicera, göra ärenden ochhelt enkelt leva ett rikare liv. Men hela tiden har kommunen sagt nej. I juli körde dock länsrätten i Sörmland överkommunen och fastslog att att Benny Broberg har rätt till personlig assistent 18,5 timmar i veckan.

Kortvarig glädje

Men det dröjde bara några veckor innan Eskilstuna kommun överklagade länsrättens beslut till högre instans,kammarrätten. I går beslutade så kammarrätten att bevilja kommunen prövningstillstånd, man beslutade ocksåatt kommunen tills vidare inte behöver verkställa länsrättsdomen att ge Benny Broberg personlig assistans.Enligt kammarrättsassessorn Peter Hermansson, som fattat beslutet, ger det också en fingervisning om att kam-marrätten kan komma att luta åt kommunen linje.

Kämpar vidare

– Mycket tråkigt, säger Benny Broberg när Folket i går når honom på telefon. Men jag ger inte upp.Jag har två månader på mig att komma in med ytterligare inlagor och har nu erbjudits hjälp av en jurist på syns-kadades riksförbund. Jag ger inte upp. I stället kavlar jag upp ärmarna för att kämpa vidare.

Benny Broberg vill också passa på att tacka alla människor, både vänner och en rad okända, som hört av sig tillhonom och gett honom sitt stöd.– Det värmer och ger mig extra kraft och energi att kämpa vidare.

teori och metod 17

4. Resultatet av enkätunder-sökningenI följande kapitel presenteras resultatet av enkätundersökningen till FSDBs medlemmar. Omväxlande förekom-mer också faktainslag för att även den icke initierade läsaren skall kunna tillgodogöra sig materialet. I redovisningenrefereras till två lagar:

LSS – Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Kommunen kan via denna lag ge personer assistansmaximalt 20 timmar i veckan. Via LSS kan personer även få ledsagarservice, kontaktperson etc.

LASS – Lag om assistansersättning. Försäkringskassan betalar och beslutar om assistans som ges till personer merän 20 timmar i veckan.

Det ursprungliga huvudsyftet med undersökningen; att studera skillnader mellan Försäkringskassan bedömningar iolika län, har inte kunnat genomföras, eftersom enbart tolv svarande erhåller assistans enligt LASS och endast tvåav dessa personer hade möjlighet att skicka in sitt beslut från Försäkringskassan.

I enkäten ombads de tillfrågade att markera påståenden som passade in på dem och deras person, istället för tradi-tionella fråga/svarsalternativ. Denna, något okonventionella metod valdes för att förenkla för de svarande. Detgjorde det också enklare för de personer som tog del av enkäten via punkskrift eller kassett eftersom informations-mängden på detta sätt begränsades.

Det kan konstateras att ett visst icke-logiskt interbortfall av svar förekommer. Med detta menas att personer sommarkerat att de till exempel har assistans, sedan inte konsekvent fyllt i andra uppgifter som rör assistansen. Därförkan den som tar del av procentberäkningarna utgå ifrån att de allra flesta redovisade värden är underskattningar.Genom olika logiska härledningar och en kvalitativ genomgång av varje enkät, kunde uppgifter om personensnuvarande situation, till exempel om de nu har assistans eller inte, eller om de önskar få det, ändå göras med till-förlitlig säkerhet.

I redovisningen förekommer det således faktiska resultat och i vissa fall kvalificerade skattningar. På nästa sidaåterfinns de påståenden som förekom i enkäten. Vid varje påstående står det faktiska resultatet av frågan, beräknat iprocent av alla svarande:

Procent Påståenden av alla:

58 Jag är kvinna

42 Jag är man

Jag är (fyll i ålder) ____ år gammal

8 Jag bor tillsammans med föräldrar

40 Jag bor tillsammans med en maka, make, sambo, partner

45 Jag bor helt själv i bostaden

8 Jag bor i gruppbostad, servicehus, annan institution

8 Jag har en god man

Påståenden om LSS:

35 Jag behöver assistans enligt LSS via kommunen

14 Jag behöver inte assistans enligt LSS via kommunen

18 teori och metod

11 Jag vet inte vad LSS är för något

39 Jag får annan hjälp än assistans via LSS, till exempel ledsagarservice eller kontaktperson

26 Jag har ansökt om assistans enligt LSS hos kommunen

1 Jag får mer LSS-assistans än jag behöver

13 Jag får så mycket LSS-assistans som jag behöver

13 Jag får mindre LSS-assistans än jag behöver

13 Jag får inte assistans enligt LSS fast jag ansökt om det

30 Jag har inte ansökt om LSS-assistans

Påståenden om LASS:

10 Jag behöver hjälp enligt LASS via Försäkringskassan

22 Jag behöver inte hjälp enligt LASS

22 Jag vet inte vad LASS är för något

5 Jag har ansökt om hjälp enligt LASS hos Försäkringskassan

0 Jag får mer assistans via LASS än vad jag behöver

6 Jag får så mycket assistans via LASS som jag behöver

1 Jag får mindre assistans via LASS än vad jag behöver

1 Jag får inte hjälp enligt LASS fast jag ansökt om det hos Försäkringskassan

46 Jag har inte ansökt om LASS

1 Jag har överklagat ett LASS-beslut till länsrätten

5 Jag har inte överklagat ett LASS-beslut till länsrätten

5 Jag har kvar beslutet från Försäkringskassan som jag fick när jag ansökte om LASS-assistans

1 Jag har inte kvar beslutet jag fick när jag ansökte om LASS

6 Jag har inte möjlighet att skicka LASS-beslutet till HANDU

1 Jag bifogar beslutet om min LASS från Försäkringskassan i svarskuvertet till HANDU

Assistansens omfattning:

Jag får idag hjälp av assistent cirka (fyll i antal timmar)_______ timmar i veckan

Jag skulle önska att jag fick hjälp av assistent cirka (fyll i antal timmar) ______ i veckan

Hjälpbehov:

44 Jag behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information, göra mig förstådd

66 Jag behöver hjälp för att förflytta mig till olika platser

32 Jag behöver hjälp för att utföra dagliga sysslor i hemmet

9 Jag behöver hjälp för att sköta och vårda min person

8 Jag behöver hjälp för att arbeta eller studera

Bemötande:

32 Jag upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen

31 Jag upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen

6 Jag upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från Försäkringskassan

10 Jag upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från Försäkringskassan

4.1 Fakta om de svarande

Totalt sett är 58 procent av de svarande kvinnor och 42 procent män. Enligt den medlemsstatistik som FSDB förbestår hela den tillfrågade gruppen av 55 procent kvinnor och 45 procent män.

En tredjedel av de svarande är 65 år eller äldre. Den svarande gruppen är därför inte helt representativ jämförtmed den kända delen av gruppen dövblinda som helhet i Sverige avseende åldersfördelningen. Detta påverkarandelen bland de svarande som erhåller assistans till det positiva eftersom personer som är födda 65 år inte beviljasassistans om de inte ansökt innan sin 65-årsdag. Totalt sett är 35 procent av de tillfrågade över 65 år enligt FSDB,varför det kan konstateras att de svarande är representativa i förhållande till hela gruppen avseende kön och ålder.

Den geografiska spridningen av de medlemmar som besvarat undersökningen står i väl proportion till hur befolk-ningstätheten är inom olika län. Det kan därför antas att svaren också är geografiskt representativa för gruppeninom riket. Totalt sett uppgav inte (kunde inte uppge) 14 procent av medlemmarna vilket län de bor inom.

4.2 Boendesituation

Närmare en av tio, 8 procent, av de svarande bor tillsammans med sin/sina föräldrar. Det är något större andelmän än kvinnor som bor kvar med sina föräldrar.

Fyra av tio bor tillsammans med make/maka eller sambo. Det är något vanligare att de svarande kvinnorna ärsammanboende än vad det är att männen är det. Personer som har litet hjälpbehov, som t.ex. enbart behöver hjälpmed förflyttning är sammanboende i högre utsträckning än personer med stort hjälpbehov. Närmare hälften avalla, 45 procent, bor helt själva i bostaden. Drygt två tredjedelar, 69 procent, av alla som bor själva uppger att deåtminstone behöver hjälp med förflyttning utanför hemmet. Ungefär lika stor andel män som kvinnor uppger attde bor själva.

Närmare en av tio, 8 procent, bor i gruppbostad, servicehus eller på annan institution. Naturligt nog är det vanliga-re att personer med stort hjälpbehov bor så. Av diagrammet nedan framgår i procent av alla svarande hur de bor:

teori och metod 19

45

39

8

8

Boende

Bas för procentberäkningen: 156 personer

0 10 20 30 40 50

Bor helt själv

Sammanboende

Bor medförälder/föräldrar

Bor i gruppbostad,servicehus, institution

20 teori och metod

Naturligt nog påverkar boendeformen hur mycket hjälp som den enskilde teoretiskt sett behöver från samhället.Den som bor med en partner och behöver t.ex. hjälp med dagliga sysslor och förflyttning kan kanske få den hjälpenav familjemedlemmarna och är därför inte lika trolig som sökare av hjälp från samhället. Det är därför värt attnotera att dubbelt så många personer som bor ensamma har fått helt avslag när de ansökt om assistans enligt LSSän personer som är sammanboende.

4.3 God man

Totalt sett har 8 procent av de svarande en god man som bevakar deras rätt, förvaltar deras egendom eller sörjerför deras person. Drygt tre av fyra svarande, som har god man, uppger att de har ett stort hjälpbehov.

En tredjedel av de personer som har god man får annan hjälp än assistans, t.ex. ledsagarservice. Nästan hälften avpersonerna med god man har assistans enligt LSS eller LASS.

De tre personer som är i behov av god man, men inte får någon hjälp via LSS; har antingen ansökt om assistansmen inte blivit beviljad, får endast hjälp av föräldrar eller får ingen hjälp via LSS därför att denne inte ansökt omatt få det.

4.4 Hjälpbehov

De allra flesta som besvarat undersökningen behöver hjälp av andra personer för att klara sig i olika situationeroch när de skall utföra olika saker. Det förekommer ett relativt stort icke-logiskt internbortfall på frågorna omolika hjälpbehov, varför det kan antas att en betydligt större andel än de nämnda egentligen har behov av hjälp iolika situationer. Det kan t.ex. vara frågan om att personer som har fyllt i hur många assistanstimmar de får iveckan, sedan inte markerat att de behöver hjälp med något.

Kommunikation

Det är svårt för hörande och seende personer att föreställa sig hur det skulle vara att inte höra och se sin omgiv-ning. Att kommunicera med en person som man i bästa fall kan se konturerna av eller uppfatta starka ljud i ettmörker. Eller att inte ens vara medveten om att kommunikation pågår runt omkring en i ett rum. Att inte höraoch se de andra människorna i sin omgivning. Att bara kunna känna och dem. Att känna igen dem på luktenkanske.

Den som är född med grava hörselskador har kanske aldrig lärt sig att tala svenska och vet kanske inte ens om attde själva låter. Så de har även svårigheter att föra ut information om dem själva.

Dövblinda utgör en heterogen grupp. De svarande i undersökningen har i varierande grad olika typer av gravasyn och hörselskador. Men det förekommer alltid en kombination av båda skadorna samtidigt.

Närmare hälften, 44 procent av alla svarande uppger att de behöver hjälp för att kommunicera, ta del av info-rmation och göra sig förstådda. Totalt sett uppger 5 procent att de enbart behöver hjälp med kommunikation, tadel av information och göra sig förstådda.

Fakta om god man

”Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. SoSB 76 322 2000-04 pee

teori och metod 21

Förflyttning

Två av tre, 66 procent, behöver hjälp när de skall förflytta sig till olika platser utanför hemmet. Totalt sett svarar24 procent av alla att de enbart behöver hjälp med förflyttning.

Förflyttning utomhus är inte alltid från punkt a till b, utan kan också innebära t.ex. att genomföra motionspro-menader. Att få möjlighet att gå ut för en nypa lyft.

Dagliga sysslor

En tredjedel av alla, 32 procent, uppger att de behöver hjälp för att kunna utföra dagliga sysslor i hemmet. Detkan vara t.ex. att laga mat, städa, diska eller tvätta kläder. Ingen av de svarande uppger att de enbart behöver hjälpmed detta.

Vård av sin person

Närmare en av tio, 9 procent, uppger att de behöver hjälp för att sköta och vårda sin person.

Av diagrammet nedan framgår i procent av alla svarande hur stor andel som har markerat de olika påstående-svaren om hjälpbehov i enkäten:

Hjälpbehov

Jag behöver hjälp för att arbeta eller studera

Jag behöver hjälp för att sköta och vårda min person

Jag behöver hjälp för att utföra dagliga sysslor i hemmet

Jag behöver hjälp för att förflytta mig till olika platser

Jag behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information, göra mig förstådd

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Bas för procentberäkningen: 156 svara

8

9

32

66

44

22 teori och metod

Totalt sett uppger en av tio, 11 procent, att de behöver hjälp med det mesta; kommunikation, förflyttning, dag-liga sysslor och kroppsvård. Av dessa 11 procent uppger närmare hälften att de har assistans enligt LSS eller LASS.Totalt sett uppger 11 procent av personerna med stort hjälpbehov att de fått avslag när de ansökt om assistans.

Av diagrammet nedan framgår de svarandes kombinationer av olika hjälpbehov. Totalt sett uppger 21 procent attde behöver hjälp inom minst tre av de uppräknade hjälpområdena. Teoretiskt sett uppfyller de därmed kriteriernasom nämns i LSS för personkrets 3, det vill säga, de torde vara berättigade till assistans.

Fyra av tio av de personer som huvudsakligen behöver hjälp med sin kommunikation samt förflyttning erhållerannan hjälp från kommunen än assistans. Huvudsakligen rör det sig om att de får ledsagarservice. Detta framgårav många personers svar, där de särskilt strukit under ordet ledsagarservice i enkäten.

Fakta om ledsagarservice

Ledsagarservice är en insats som kan lämnas enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunen är skyldig att lämna ledsagarservice till den som tillhör lagens personkrets, har behov av insatsen och begär den. Den enskilde kan till länsrätten överklaga en kommuns beslut om avslag på ansökan om ledsagarservice. I dessa fall är ledsagarservice att betrakta som en rättighet för den enskilde.Kommunen kan även erbjuda ledsagarservice med stöd av socialtjänstlagen. Det är fr.o.m. den 1 januari 1998 ett frivilligt åtagande för kommunen. Ett beslut om avslag på ansökan om ledsagarservice enligt socialtjänstlagen kan överklagas endast genom s.k. kommunalbesvär. Källa: www.riksdagen.se

4.5 Behovet av information

Totalt sett uppger 11 procent av alla svarande att de inte vet vad LSS är för något och 22 procent uppger att deinte vet vad LASS är.

Det förekommer ett icke-logiskt internbortfall av svar på frågorna, varför det kan antas att det egentligen är en

Hjälpbehov

Hjälp med det mesta

Kommunikation, förflyttning och dagliga sysslor

Förflyttning och dagliga sysslor

Komunikation och förflyttning

Endast förflyttningshjälp

Endast kommunikationshjälp

Endast hjälp för att arbeta eller studera

Inget hjälpbehov/ej svar

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Bas för procentberäkningen: 156 personer

11

10

7

17

24

5

1

24

teori och metod 23

ännu högre andel av de svarande som inte känner till lagarna och därigenom också sin rätt till hjälp. Det maninte känner till, frågar man heller inte efter.

I LSS står det att den enskilde kan begära en individuell plan med beslutade och planerade insatser som upprättas isamråd med denne, men det är troligt att detta görs i liten utsträckning:

”Individuella planer enligt LSS förekommer rent allmänt i väldigt liten utsträckning och tillhör allt att döma ettområde under utveckling.” (se Socialstyrelsen 2002).

Eftersom så många svarar att de inte vet vad LSS och LASS är, är det sannolikt så att de heller inte heller kännertill att de kan begära en individuell plan. Undersökningen har dock inte frågat de svarande om detta, men det ärvärt att ta upp i framtida information om LSS och LASS till dövblinda personer.

4.6 Vilka tillhör lagen

För att kunna få assistans enligt LASS, måste personen uppfylla fyra kriterier.

1. Personen måste ingå i den s.k. personkretsen för LSS, dvs. personkrets 1-3.

2. Ha behov av assistans med grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka i genomsnitt.

3. Vara bosatt utom gruppbostad eller institution.

4. Ha ansökt om assistansersättning innan 65 års ålder.

Lagarna innehåller uppräkning av vad som avses med personkrets. Vanligtvis räknas dövblinda personer till per-sonkrets 3. För att räknas till den personkretsen skall personen ha…

1. ett funktionshinder som är stort och varaktigt som uppenbart inte beror på normalt åldrande, vilket

2. förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen som får till följd att

3. personen har ett omfattande behov av stöd eller service.

Den enskilde skall också i allmänhet har ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner somandra klarar på egen hand.

Citat ur Regeringsrättens dom 4452-1998 1999-10-23:

”I specialmotiveringen till förslaget till LSS anförde utredningen… att tre krav är uppfyllda. En person med stora funk-tionshinder som inte har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen omfattas inte av lagen (LSS). Inte heller ingåren person med mindre betydande funktionshinder som innebär betydande svårigheter i den dagliga livsföringen eller enperson med stora funktionshinder och betydande svårigheter i den dagliga livsföringen men utan omfattande stödbehov.”

I lagen står att:

”Med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund avstora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kom-municera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggandebehov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats för andra person-liga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.”

Det är värt att notera att lagtexten nämner kommunikation som ett av de grundläggande behoven eftersom dettaibland ”glöms bort” av beslutande organ när rätten till assistans skall prövas. De flesta i denna undersökning, tvåtredjedelar av alla, har förutom behov av förflyttningshjälp, svårigheter med kommunikation och att ta del avinformation. Riksförsäkringsverket citerar Socialstyrelsen i sin vägledning 2003:6 angående kommunikation somett grundläggande behov:

24 teori och metod

”Ett grundläggande behov av assistans för att kunna kommunicera med andra innebär att den funktionshindrade per-sonen behöver ha ytterligare en person, det vill säga den personliga assistenten, närvarande för att en kommunikationöver huvud taget ska vara möjlig. Det krävs en nära kännedom om den funktionshindrade personens uttryckssätt ochförmåga att förstå och uppfatta andra. (Socialstyrelsens allmänna råd 1994:1).”

” Det kräver tid och utbildning att lära sig kommunicera med människor som har svåra kommunikationshinder. I dessafall är det viktigt att den personliga assistenten följer den funktionshindrade personen i vardagen. Ofta behöver manhjälp med att bearbeta upplevelser och information för att kunna förstå sin omgivning. Detta gäller i synnerhet när denfunktionshindrade personen kommunicerar med alternativa kommunikationsmetoder eller med uttryckssätt som kanförstås endast av den som har ingående kännedom om honom eller henne”. http://www.rfv.se/publikationer/pdf/vgl0306.pdf

4.7 Andel medlemmar som erhåller assistans

Information i enkäten till de tillfrågade

Vi frågar om LSS och LASS. Assistans enligt LSS fås via kommunen och det är alltid mindre än 20 tim i veckan. Behövs assistans mer än 20 timmar i veckan betalar Försäkringskassan assistansersättningen enligt LASS.

Totalt sett uppger 14 procent av alla svarande att de inte är i behov av assistans enligt LSS och 22 procent svararatt de inte är i behov av assistans enligt LASS. Grupperna är varandra överlappande, en stor del av de som intebehöver assistans enligt LSS svarar också att de inte behöver assistans enligt LASS.

Närmare en fjärdedel, 22 procent, av alla svarande erhåller assistans enligt antingen LSS eller LASS. Dryg en avtio, 13 procent har ansökt om assistans, men fått avslag på sin ansökan. Totalt sett i landet så avslogSocialförsäkringsnämnderna 15 procent av alla ansökningar om assistansersättning som gjorts, sett till alla olikafunktionshindergrupper /RFV redovisare 2004:10). En del av de personer som blivit nekade assistans får annanhjälp enligt LSS istället, oftast är det då frågan om ledsagarservice.

Eftersom det förekommer ett internbortfall, gjordes en manuell genomläsning av varje enkät och därefter klassi-ficerades svaren avseende om personerna har assistans eller får hjälp på annat sätt. Ett flertal svarande skrev egnakommentarer i enkäten för att förtydliga sitt svar. Utfallet av den kvalitativa genomgången kan betraktas i tabellennedan:

(Kvalitativ skattning) Procent av alla

Har assistans enligt LSS 14

Har assistans enligt LASS 8

Har assistans enligt LSS, fått avslag enligt LASS 1

Har just ansökt om assistans enligt LSS, men inte fått något beslut 6

Har ansökt om assistans enligt LSS, men fått avslag, får ingen annan hjälp enligt LSS 8

Får annan hjälp enligt LSS - har ansökt om assistans men fått avslag 5

Får annan hjälp enligt LSS än assistans, oftast ledsagarservice 30

Får bara hjälp av föräldrar, barn eller släktingar 2

Behöver inte hjälp/ har inte ansökt 22

Okänt 4

Total procent 100

18 procent av de svarande som är 65 år eller äldre har assistans enligt LSS eller LASS, de måste således ha ansöktinnan sin 65-årsdag.

Vid en jämförelse mellan hur många av de fyra behovsområdena som de svarande markerat samt deras status avse-ende assistans, visas att det inte alltid är omfattningen på behovet som styr tillgången på assistans. Av diagram-met nedan framgår hur många av de svarande inom olika ”behovsgrupper” som får respektive inte får assistans.Notera särskilt de allra rödaste staplarna, de som behöver hjälp inom tre eller fler behovsområden.

Diagrammet kan läsas på två sätt eftersom varje stapel summerar till 100%. Dels kan de olika färgerna på varjestapel läsas av på procentaxeln, nederst i diagrammet. Eller så kan läsaren ta del av det faktiska antalet svarande(frekvens) inom respektive svarskategori.

Av diagrammet ovan framgår bland annat att personer med stort hjälpbehov nekas assistans i ungefär likautsträckning som personer med litet hjälpbehov. Det finns således en tendens i svaren att bedömningarna somgörs vid ansökan om assistans är olika ”hårda”, vissa personer med litet hjälpbehov får assistans emedan mångamed stort hjälpbehov inte får det, trots att de ansökt.

I gruppen som fått avslag på assistansansökan enligt LSS, ingår några personer som får annan hjälp än assistansenligt LSS (grupperna är varandra inte uteslutande).

4.8 Omfattningen på erhållen assistans

Totalt sett har 21 procent av samtliga svarande uppgett hur många assistanstimmar de erhåller. I medeltal erhålls26 assistanstimmar i veckan. De flesta erhåller dock färre timmar än så, men någon person erhåller assistans dygnetrunt varvid medelvärdet höjs betydligt av denna. Som mest får någon person i undersökningen 168 timmar pervecka, men så mycket assistans är mycket ovanligt bland de svarande. Som visas i tabellen ovan får de allra flestaassistans via LSS, dvs. färre än 20 timmar i veckan.

Ett visst internbortfall förekommer på de två frågorna, erhållen och önskad hjälp, även där det skulle vara relevantför dem att svara. Om antagandet görs att de personer som bara fyllt i hur många timmar de idag får är nöjda

teori och metod 25

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Frekvenser, totalt 156 personer

Har assistans enligt LSS

Har assistans enligt LASS

Har just ansökt om assistans enligt LSS

Fått avslag på ansökan om assistans

enligt LSS

Får annan hjälp än assistans

Övriga

Behov kontra erhållen assistans

Inget/ej svar Hjälp inom 1 område Hjälp inom 2 områden Hjälp inom 3-5 områden

7 6 5 5

84

3 5 1 0

9750

0

0 18 13 8

128519

26 teori och metod

med omfattningen, kan det konstateras att det i genomsnitt inte ges fullt så mycket assistans som önskas; totalt28 timmar i veckan i medeltal.

Men resultaten från ett föregående påstående, om man får så mycket assistans enligt LSS som man önskar, visaratt en tredjedel av personerna som fyllt i uppgifter om omfattning, är missnöjda med den omfattning på assistanssom de har. Totalt sett så är 39 procent av de som idag får assistans, och har fyllt i omfattningen av denna, miss-nöjda med omfattningen, de får således färre timmar än vad de behöver.

Om vi återigen betraktar de som uppgett hur mycket assistans de får i antal timmar per vecka så kan det ocksåkonstateras att 21 procent av de som erhåller assistans enligt LSS har ett omfattande hjälpbehov. De som behöverhjälp med både kommunikation, förflyttning, dagliga sysslor samt att vårda och sköta sin person får 16 eller färretimmar i veckan till detta. Två personer som behöver hjälp med allt erhåller 10 assistanstimmar i veckan. Det kansåledes konstateras att även de personer som lyckats få assistans ofta är missnöjda med assistansens omfattning.

Fakta om LASS:

I Sverige fick år 2003 totalt 11.910 personer assistansersättning från Försäkringskassan. I medeltal fick dessa personer assistans 95,9 timmar i veckan. 6.991 stycken av dessa tillhörde personkrets 3.

4.9 Önskad assistansomfattning

Frågorna om hur många timmar i veckan man erhåller samt skulle önska att man fick, besvarades också av per-soner som idag inte erhåller någon assistans. En av fem, 20 procent av samtliga svarande, uppger att de skullebehöva få assistans, men att de nu inte får någon alls. I medeltal uppger de att de är i behov av 18 timmar i veckan.

En tredjedel, 34 procent, av dessa personer, som önskar få assistans, har ett stort hjälpbehov; kommunikation,förflyttning, dagliga sysslor. Hälften av dessa behöver också hjälp med att vårda sin person. En majoritet av dessapersoner med stort hjälpbehov, som inte erhåller assistans, bor ensamma. Ett fåtal erhåller ledsagarservice istället,inte alla.

Standardavvikelsen från medelvärdet om 18 timmar för önskad, ej erhållen, assistans är +/- 30 timmar i veckan.Det finns således flera personer som skulle behöva assistans i en sådan omfattning att de går under LASS, menändå inte erhåller någon alls.

Det är dock så att endast hälften av de som idag inte har, men önskar få assistans, markerat i sitt svar att de ansöktom detta via LSS eller LASS. Antingen kan detta bero på ett förbiseende hos de som fyllt i enkäten eller också ärdet troligare så att de inte kunnat eller vetat hur de skall göra en ansökan. Det senare är en möjlig tolkning, efter-som flera av de som inte ansökt har ett stort hjälpbehov och en tredjedel av dessa har svarat att de inte känner tillvad LSS eller LASS är. Totalt sett är det således 8 procent av samtliga svarande som behöver assistans, har ävenuppgivit hur många timmar de är i behov av, men känner inte till vad LSS och LASS är och bland annat därförinte ansökt.

4.10 Att få hjälp

Hälften av de medlemmar som besvarat frågorna om det var lätt eller svårt att få hjälp från kommunen och/ellerFörsäkringskassan upplever att det var lätt, hälften upplever att det varit svårt.

Naturligt nog är det så att personer som blivit nekade det de ansökt om eller fått mindre än vad de anser sig behövaoftare upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp. Även vissa av de som blivit beviljade hjälp, anser att de varsvårt att bli det.

Hälften av de som just gjort en ansökan om LSS upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

teori och metod 27

Fyra av tio som är beviljade assistans enligt LSS upplever att det varit svårt att bli det. Två av tio som har assis-tans enligt LASS upplever att det varit svårt att bli beviljad detta.

Av tabellen nedan framgår resultatet av frågan/påståendena i procent av samtliga svarande:

En kvinna skriver följande i sitt svar, efter att hon markerat att det var lätt för henne att bli beviljad hjälp:

”Men jag vet vad jag har rätt till. Vet man inte det så får man väldigt sällan information om det och då blir detväldigt svårt. Informationen måste bli mycket bättre.”

Av resultaten framgår att desto fler områden som personerna behöver hjälp inom, desto svårare upplever de attdet varit att bli beviljad hjälp från kommunen. En majoritet av de som behöver hjälp inom tre eller fler av de upp-räknade behovsområdena; kommunikation, förflyttning, dagliga sysslor och vård av person, upplever att det varsvårt att få hjälpen. Orsaken till detta framgår inte av resultaten i undersökningen, men åtminstone två tänkbaraorsaker finns:

1. Personerna med stort hjälpbehov har större kommunikations-problem och har därför svårt att ansöka, tala försin sak eller att över huvud taget vara i kontakt med kommunen.

2. Personer med stort hjälpbehov kostar mer pengar och därför gör kommunen vad den kan i form av ”byråkra-tiskt krångel”, ”paragrafrytteri” i utredningen för att inte kostnaderna skall bli höga.

4.11 Beslut enligt LASS

Totalt sett inkom endast två assistansbeslut enligt LASS från FSDBs medlemmar, varför det ursprungliga huvud-syftet med undersökningen inte var möjligt att genomföra. Totalt sett var det endast 12 stycken svarande som idaghar assistans enligt LASS, vilket i sig är ett oväntat resultat, med tanke på det stora hjälpbehov som många upp-ger att de har.

Endast en person uppger att denne överklagat sitt beslut om LASS till länsrätten, men handlingar i det ärendethar inte kunnat erhållas. Nedan återges två assistansbeslut från Försäkringskassan som ansträngt sig att vara snävtbokstavliga, istället för att se till individens faktiska behov (texten är ordagrann, förutom avidentifiering):

Hur lätt är det att få hjälp? Procent av samtligaJag upplever att… svaranden

…det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen 32

…det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen 31

…det var lätt att bli beviljad hjälp från Försäkringskassan 6

…det var svårt att bli beviljad hjälp från Försäkringskassan 10

Fakta från Riksförsäkringsverket

”Flera försäkringskassor behandlar frågan om kommunens beslut om personlig assistans enligt LSS.Försäkringskassan pekar på att kommuner inte fattar beslut på den enskildes ansökan utan hänvisar tillFörsäkringskassan. Det förekommer också att kommunen, istället för att göra en egen utredning och fatta etteget beslut, hjälper den enskilde att fylla i ansökan om assistansersättning som sänds till Försäkringskassan.Det gäller både vid förstagångsansökningar och vid ansökan om fler assistanstimmar./…/ I de fall en kom-mun inte fattar beslut utan hänvisar till Försäkringskassan när en person söker om personlig assistans hand-lar kommunen i strid mot bestämmelserna om kommunens basansvar enligt LSS.” Källa RFV analyserar2004:6.

28 teori och metod

”Rätt till assistansersättning förutsätter att en försäkrad tillhör en personkrets enligt LSS. Personen har inte dediagnoser eller skador som uppges i personkrets 1 och 2. Frågan är därför om denne tillhör personkrets 3. Harflera funktionshinder som tillsammans orsakar svårigheter i den dagliga livsföringen. Besvären består av synned-sättning, hörselnedsättning, värk och psykiska problem. Klarar stor del av sin ADL även om det går långsamt.Behöver hjälp för att ta sig till olika aktiviteter. Nedsatt syn på båda ögonen. Ej närmare specificerad hörselned-sättning. Plötslig svaghet, värk, kraftnedsättning som medför tillfälligtvis oförmåga att klara sig själv. Psykisk stör-ning som gör att personen har svårigheter att vara ensam och med risk att skada sig själv. För att tillhöra person-krets 3 ska funktionshindret vara stort och varaktigt. När det gäller synnedsättningen bedöms denna som stationär.Hörselnedsättningen är av oklar natur. Sjukdomsbesvären med värk och svaghet utreds varför tillståndet intebedöms som varaktigt. De psykiska besvären kräver behandling varför de inte kan betraktas som varaktiga i nuläget.Sammantaget bedöms personen ha ett stort funktionshinder som dock inte kan betraktas som varaktigt varföransökan om assistansersättning avslås.”

” Avslag på ansökan om assistansersättning. Skäl: Rätt till assistansersättning förutsätter att en försäkrad tillhör enpersonkrets enligt LSS. Personkretsarna framgår av tillämpade bestämmelser. Personen har inte de diagnoser somuppges i personkrets 1 och 2. Frågan är därför om denna kan tillhöra personkrets 3. Klarar sin dagliga livsföringsjälv när det gäller att äta, klä på sig och den personliga hygienen. Behöver hjälp för att handla, ta fram och lagamaten och se till att de kläder som tagits fram är hela och rena. Det personen främst behöver hjälp med är attkunna kommunicera med sin omgivning, kunna använda samhällets service som t.ex. att göra inköp, apoteksbesök,bank och postärenden, få hjälp med att få sin post översatt till taktilt teckenspråk och att kunna ta sig ut och promenera och motionera. Funktionshindren kan därför inte anses vara så stora och förorsaka sådana betydandesvårigheter i den dagliga livsföringen som avses i lagen för att tillhöra LSS personkrets.”

Besluten står i kontrast till det som står i proposition 1992/93:159 där följande förtydligande står angående vilkapersoner som LSS och LASS är tänkt att avse (HANDUs kursiveringar):

”Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen avses att den enskilde inte på egen hand kan klara var-dagsrutiner som till exempel hygien, toalettbesök, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus,sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kanförstå eller klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Det gäller både svårigheteratt ta emot och att ge information och att samtala med andra direkt eller per telefon . Begreppet bör även kunnaanvändas om en person som på grund av funktionshinder löper risk att bli isolerad från andra människor.”

”Behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning,sysselsättning och rekreation med mera kan vara exempel på omfattande behov av stöd eller service.”

”För personer med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinderkan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget orsaka betydande svårigheter.”

”Kombinationer av skador vars sammantagna följder är speciellt svåra eller komplicerade medför ofta att denenskilde har särskilt stora svårigheter i den dagliga livsföringen. Det kan gälla till exempel för personer med döv-blindhet, med kombinationer av rörelsehinder eller med tal- och språkstörning i kombination med utvecklings-störning.”

Vid en genomgång av olika överklaganden till länsrätten, samt några assistansbeslut från Försäkringskassan somkommit till HANDUs kännedom är det i huvudsak användandet eller tolkningen av följande begrepp som göratt personer nekas assistans, trots att det kan tyckas uppenbart, enligt deras diagnoser och fallbeskrivningar, attde borde få det:

• ”betydande svårigheter i den dagliga livsföringen”

• ”varaktigt funktionshinder”

• ”grundläggande behov” kontra ”personliga behov”

teori och metod 29

Kammarrätten slår i flera domar fast att lagstiftaren avser att t.o.m. personer med enbart grava synskador ingår iLSS-lagens personkrets. Varför gör inte då alltid personer med grava syn och grava hörselskador det enligtFörsäkringskassans tolkningar?

Vid ett telefonsamtal med en försäkringskassehandläggare som bereder LASS-ärenden framkom en bild av hurdet kan fungera i praktiken. Kommunikation är ett av de behov som räknas som grundläggande enligt lagen. Deandra behoven är t.ex. av- och påklädning, personlig hygien och att äta måltider. För att personer skall komma ifråga för LASS-utredning skall de grundläggande behoven överstiga 20 assistanstimmar i veckan. Förflyttningräknas hos Försäkringskassan inte som ett grundläggande behov, det kan skötas av kommunernas ledsagare, anserhandläggaren. En person kan bara få använda assistans till förflyttning om personens grundläggande behov redanöverstiger 20 timmar. En dövblindbliven person som t.ex. fortfarande kan klara sin personliga hygien, att äta matsjälv och att gå på toaletten, kommer troligen inte att få assistans enligt handläggaren eftersom denne hade svårtatt se hur någon kan vara i behov av kommunikation mer än 20 timmar i veckan. Handläggaren tolkade begrep-pet kommunikation som ett samtal mellan två personer. Inte som att ta del av post, nyheter, information, kon-takter med myndigheter och sjukvård, kommunikation i affärer, post och bank.. – ”Vem skall en dövblind talamed så länge?” – ”Kommunikation med assistenten, ingår inte, det är bara när en tredje person är närvarandesom det räknas som kommunikation.” Det vill säga, en person som ”endast” behöver taktil tolkning för att för-medla och ta in information, föra samtal samt hjälp med förflyttning till olika platser stöter på problemet att deinte ”kommer upp i” rätt antal timmar med att de ”bara” behöver kommunikationshjälp. Därmed är det kom-munen som har ansvaret för dem, resonerade handläggaren, och tillade att det finns även tolkcentral som personenkan ringa till.

För att ge Dig som tagit del av den här rapporten en bild av vilka de svarande är och de behov de har i förhållandetill den hjälp de erhåller, återfinns i kapitel 6 samtliga svar i löpande text.

30 teori och metod

5. Några domslutFör att på ett konkret sätt åskådliggöra hur domstolarna i Sverige handlägger assistansärenden och hur lagarnatolkas i praktiken återges nedan referat ur olika domar som berör dövblinda personer.

5.1 Citat ur dom från Länsrätten i Vänersborg, mål nr. 1034-04, datum 2004-08-11

Försäkringskassan avslog XX ansökan om assistansersättning och anförde bl.a. följande. XX har inte de diagnosersom uppges i personkrets 1 och 2. Frågan är därför om han kan tillhöra personkrets 3. Han klarar sin dagliga livs-föring själv när det gäller att äta, klä sig och den personliga hygienen, men behöver hjälp med att handla, ta framoch laga mat och se till att de kläder han tagit fram är hela och rena. Det han främst behöver hjälp med är attkunna kommunicera med sin omgivning, kunna använda samhällets service som t.ex. att göra inköp, apoteksbesök,bank och postärenden, få hjälp med att få sin post översatt till taktilt teckenspråk och att kunna ta sig ut och pro-menerar och motionera. Funktionshindren kan därför inte anses så stora och förorsaka sådana betydande svårig-heter i den dagliga livsföringen som avses i lagen för att tillhöra LSS personkrets.

XX överklagar beslutet och anför bl.a. följande. Det torde vara ostridigt att han tillhör personkretsen i LSS. Hanär född döv och är numera blind. På grund av dövblindheten har han betydande svårigheter i den dagliga livsför-ingen. Han har aldrig lärt sig tala så att omgivningen förstår honom och hans svenska är mycket bristfällig. Utanassistent kan han inte ta emot information och han kan inte kommunicera med andra, vare sig direkt eller viatelefon. Han behöver en person vid sin sida, som han kan kommunicera med och som kan läsa tidningar, postoch förmedla andra nyheter till honom. Av den personen krävs goda kunskaper om hur dövblinda fungerar ochom vilka möjligheter den dövblinda har att ta emot taktilt teckenspråk samt vilket behov man har av att omgiv-ningen fungerar. Det är mycket få personer som behärskar dövblindtolkning.

Utredning i målet

Av Länsrätten dom, mål 2355-03, framgår att socialnämnden ansåg att XX hade rätt till insatser enligt LSS, efter-som han bedömdes tillhöra personkrets tre. I försäkringskassans föredragnings-pm, sägs bl.a. följande:”Ledsagning genom LSS är sen tidigare beviljad med 8 timmar per vecka enligt LSS-handläggare i kommu-nen…XX uppger i sin ansökan att han klarar sig själv i sin dagliga livsföring när det gäller den personliga hygienen,av- och påklädning och att äta själv. Det han behöver hjälp med är att kunna kommunicera med sin omgivningoch i övrigt kunna använda samhällets service som t.ex. att göra inköp, apoteksbesök, bank och postärenden ochatt få hjälp med att få sin post översatt till taktilt teckenspråk…xx har tidigare beviljats personlig assistans under-skoltid, men vid senare omprövning beviljades han hjälp i form av ledsagning.2.

Länsrättens bedömning

Av utredningen i målet framgår att XX, enligt socialnämnden, bedöms tillhöra personkretsen i 1 § 3 LSS.Nämnden har beviljat honom ledsagning med stöd av LSS. Mot bakgrund härav och vad som i övrigt kommitfram i målet finns det därför, enligt länsrättens mening, skäl att anta att XX har ett stort och varaktigt funktions-hinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och att han har ett omfattande behov avstöd eller service. Länsrätten delar därför socialnämndens bedömning att XX tillhör personkretsen i 1 § 3 LSS.För att XX skall ha rätt assistansersättning krävs dessutom att han har behov av personlig assistans för sina grund-läggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Det ankommer på försäkringskassan att, som förstainstans, pröva om XX även uppfyller detta krav.

Domslut

Länsrätten bifaller överklagandet endast på så sätt att XX bedöms tillhöra personkretsen i 1 § 3 LSS och visarmålet åter till försäkringskassan för handläggning i enlighet med vad ovan angetts.

teori och metod 31

5.2 Citat ur dom från Länsrätten i Stockholms län, mål nr. 6672-04, datum 2004-06-17

'Socialnämnden i Huddinge kommun avslog en ansökan av WW om 30 timmar personlig assistans per veckaenligt 9 § 2 LSS. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Av utredning framgår att WW:s funktionshinder inteär av sådan karaktär att de uppfyller de krav på hjälp med grundläggande behov som uppställs i 9 § 2 LSS. WWomfattas inte av LSS personkrets. Insatser enligt 9 § 2 LSS i form av biträda ev. personlig assistent avslås efter-som kraven inte föreligger. WW behov tillgodoses genom att han själv faktiskt klarar att genomföra de flesta upp-gifter som han begär personligt utformat stöd för. WW har visst behov av hjälp med att hitta sina kläder, ta emottelefonsamtal, ledsagning vid läkarbesök och promenader. WW kan begära hjälp till detta enligt socialtjänstlagen.WW överklagar beslutet och yrkar att han skall erhålla den begärda insatsen. Till stöd för sin talan anför han följ-ande yrkande. Han anser att situationen sedan förra beslutet om personlig assistans i Botkyrka kommun har för-sämrats kraftigt. Han ögonsjukdom Retinitis Pigmentosa, Ushers syndrom, innebär att han är dövblind (gravtsynskadad och gravt hörselskadad). Han är inskriven på syncentralen och dövblindteamet i Stockholms län.Synen har påtagligt försämrats. Nämnden vidhåller sitt beslut.

Domskäl

I nämndens utredning återfinns bl.a. följande uppgifter. WW är gift och har tre barn/…/ WW uppger att hanshälsotillstånd har försämrats under den senaste tiden och att han funderar på att söka hel sjukpension. WW haren medfödd hörselskada och använder hörapparater i båda öronen. WW har enligt läkarutlåtande, trots hörap-paraterna svårt att uppfatta tal i vissa lägen. Han är en duktig läppavläsare och kan om han har ögonkontakt kom-municera väl. WW har även en grav synnedsättning. Han har nattblindhet, kraftig synfältsinskränkning, lätt färg-sinnedefekt och lätt nedsatt central synskärpa och krympande synfält som kan leda till förlorad synrest i framtiden.Vid hembesök uppger WW att han inte behöver hjälp med på- och avklädning, förflyttning, toalettbesök, dusch,personlig hygien och matning men att han behöver hjälp med rakning. Enligt hustrun behöver han hjälp med atthitta sina kläder, ta emot telefonsamtal samt ledsagning vid läkarbesök och promenader.

Av ett medicinskt underlag framgår att WW bedöms oförmögen att utföra sina vanliga arbetsuppgifter i form avmontering men han bedöms kunna delvis få tillbaka sin förmåga till arbete. WW har grav synfältspåverkan påbåda ögonen med uttalade koncentrisk inskränkning resulterande i s.k. kokarsynfält. Dessutom hypertoni, lipid-rubbning och nydiagnostiserad diabetes mellitus.

Länsrätten bedömning

Frågan i målet är om WW har rätt till insatser enligt LSS. En första förutsättning härför är att han ingår i lagenspersonkrets såsom denna beskrivs i 1 § LSS. Den punkt som därvid kan komma ifråga är punkten 3 som omfattarpersoner med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, omde är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov avstöd eller service. För att en person skal omfattas av personkratsen i 1 § 3 LSS måste samtliga däri angivna rekvisitvara uppfyllds.

Nämnden har avslagit WW ansökan om personlig assisten med motiveringen att han inte tillhör personkretsen iLSS eftersom han inte har ett so omfattande behov av stöd och service som avses i 1 § 3 LSS. Frågan är såledesom WW:s funktionshinder förorsakar honom betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ettomfattande behov av stöd eller service. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen t.ex. hygien, toalett-bestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig trä-ning eller behandling.

Av utredningen framgår att WW klarar av att rent fysiskt utföra sina vardagliga bestyr såsom sin personliga hygien,påklädning, mathållning etc. Han har däremot ett behov av hjälp att hitta sina kläder, ta emot telefonsamtal samtledsagning vid läkarbesök och promenader. Vid en samlad bedömning finner länsrätten att WW på grund av sittfunktionshinder har vissa svårigheter att klara sin vardag men att dessa svårigheter inte kan anses vara betydandepå sått som avses i LSS. Länsrätten finner således att WW inte tillhör den personkrets som anges i 1 § 3 LSS varföröverklagandet skall avslås.

32 teori och metod

Domslut

Länsrätten avslår överklagandet.

5.3 Citat ur dom från Kammarrätten i Stockholm, mål nr. 2178-1996, datum 1998-02-24

QQ yrkar att kammarrätten, med ändring av länsrättens dom, fastställer att han tillhör personkretsen enligt 1 §3 LSS. Han åberopar vad han anfört hos länsrätten och anför därutöver i huvudsak följande. Han räknas på grundav sina svåra funktionshinder (Ushers syndrom) till gruppen dövblinda. Han har ordinerats ett flertal hjälpmedelav vilka de flesta är avsedda för inomhusbruk. Han fungerar därför någorlunda väl i miljön på arbetet och i hemmetmen klarar sig inte ute i samhället. Hans behov är av den grad och den art att det föreligger förutsättningar föratt bevilja personlig assistans. Han åberopar till stöd för sin talan synfältsundersökning och audiogram.

Socialnämnden avstyrker bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Beslut om huruvida den enskildetillhör personkretsen enligt LSS kan inte fattas separat, utan ”det är alltid i direkt relation till vilken insats somsöks, och vad som skall vara uppfyllt för att personen skall ha rätt till just den insatsen”. Nämnden ”instämmeri” att definitionen av personkretsen enligt 1 § 3 LSS, vilken är den som kan komma i fråga i förevarande fall, ”kangälla” för QQ. Hans funktionshinder är stora och varaktiga, de förorsakar betydande svårigheter i delar av dendagliga livsföringen och han har därigenom ett stort behov av särskilt stöd och service. Frågan är därefter vilkeninsats enligt LSS som är adekvat och om det finns andra former av samhällsstöd som också bör kunna täcka deuppkomna behoven. QQ:s behov är inte av sådan grad eller art att personlig assistans kan anses utgöra rätt formav insats.

Domskäl

Enligt 1 § 3 LSS har personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror pånormalt åldrande rätt till insatser enligt LSS, om funktionshindren är stora och förorsakar betydande svårigheteri den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Kammarrätten gör följande bedömning.

Socialnämnden har avslagit QQ:s ansökan om insats enligt LSS i form av personlig assistans med motiveringenatt han inte tillhör personkretsen ensligt nämnda lag. Nämnden har emellertid i kammarrätten medgett att han”kan” tillhöra personkretsen enligt 1 § 3 LSS. QQ tillhör gruppen dövblinda. Han har i länsrätten och kammar-rätten uppgett att han har stora svårigheter att göra inköp, kommunicera med andra och ta del av informationsamt att han inte kan orientera sig inomhus i främmande miljöer eller utomhus på främmande platser. Hans synesvidare vara dagligen beroende av hjälpmedel. Kammarrätten finner mot bakgrund av angivna omständigheter attQQ tillhör personkretsen enligt 1 § 3 LSS. Länsrättens dom och socialnämndens beslut skall därför upphävas iden del de avser fråga om personlig assistans och målet visas åter till nämnden i denna del för erforderlig hand-läggning. Enligt 2 § första stycket LSS ankommer det på landsting att svara för insats enligt 9 § 2 LSS i form avrådgivning och stöd. QQ:s överklagande skall därför avslås i denna del.

Domslut

Kammarrätten upphäver länsrättens dom och socialnämndens beslut i den del de avser fråga om insats enligt LSSi form av personlig assistans och visar målet i denna del åter till socialnämnden för erforderlig handläggning.Kammarrätten avslår överklagandet i den del det avser fråga om insats enligt 9 § 1 LSS.

teori och metod 33

6. Enkät för enkätFör att på ett mer kvalitativt sätt illustrera hur människorna bakom statistiken har det och vilka svårigheter demöter i sitt liv, återges nedan samtliga svar beskrivna i ord, utifrån vad de svarande själva skrivit i enkäterna samtde svarsalternativ som de markerat.

1: Pensionerad man som bor med maka. Behöver assistans men får ledsagarservice av kommunen. Behöver tolkför att kommunicera. Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

2: Ung man som bor hos sina föräldrar. Vet inte vad LSS är för något. Behöver inte hjälp enligt LASS.

3: Pensionerad kvinna bor i gruppbostad, servicehus eller liknande. Vill ha assistans 10 timmar i veckan, vet intevad LSS är. Erhåller annan hjälp enligt LSS, mindre än hon behöver. Vet inte vad LASS är. Behöver hjälp meddet mesta.

4: Snart pensionerad man bor själv i en lägenhet i servicehus och har en god man. Vet inte vad LSS är. Får annanhjälp av personalen vid bostaden, mindre än vad han behöver. Vet inte vad LASS är. Behöver hjälp med allt.

5: Medelålders man som bor helt själv. Har inte ansökt om LSS eller LASS.

6: Pensionerad kvinna, bor med make. Behöver assistans, har ansökt och fått så mycket hon behöver, 24 timmari veckan enligt LASS. Behöver hjälp med förflyttning och dagliga sysslor. Upplever att det var lätt att få hjälp avkommun och Försäkringskassan.

7: Snart pensionerad kvinna. Sammanboende. Får 30 timmar assistans i veckan för att kunna utföra dagliga sysslori hemmet. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

8: Medelålders person som bor tillsammans med sina föräldrar. Får annan hjälp än assistans via LSS. Behöverhjälp med att kommunicera, ta del av information och göra sig förstådd.

9: Medelålders kvinna, bor själv. Har ansökt om LSS för att få 12-20 timmars assistans i veckan. Vet ej vad LASSär för något. Behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information och göra sig förstådd. Upplever att det ärsvårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

10: Medelålders kvinna, sammanboende. Behöver och får så mycket assistans som hon vill ha, 4 timmar i veckan föratt förflytta sig till olika platser. Upplever att det var lätt att få hjälp av kommunen, men inte för hjälp utomlands.

11: Snart pensionerad kvinna, bor själv. Har ansökt om assistans 20 timmar i veckan hos kommunen, men fårinte det. Får annan kommunal hjälp istället. Behöver hjälp för att kommunicera, förflytta sig och utföra dagligasysslor i hemmet. Anser att det är svårt att bli beviljad kommunal hjälp.

12: Pensionerad kvinna, sammanboende. Vet inte vad LSS och LASS är för något. Får hjälp 5 timmar i veckanför att förflytta sig till olika platser.

13: Medelålders kvinna, sammanboende. Behöver assistans 15 timmar i veckan, men får 10. Får annan kommunalhjälp. Behöver hjälp för att kommunicera och förflytta sig till olika platser. Upplever att det var lätt att bli beviljadhjälp av kommunen.

14: Medelålders kvinna, bor helt själv. Behöver assistans 2 timmar i veckan, men får 30 minuter för att förflyttasig till olika platser. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp av kommunen.

15: Pensionera kvinna, bor själv. Vet inte vad LSS är för något, får annan kommunal hjälp. Har inte ansökt omLSS-assistans. Behöver hjälp för att kommunicera och förflytta sig till olika platser.

16: Pensionerad man, bor med maka. Behöver inte assistans och har inte ansökt om det. Vet inte vad LASS äroch behöver inte det. Hans maka hjälper honom att kommunicera, ta del av information, förflytta sig och utföradagliga sysslor i hemmet.

17: Snart pensionerad man, sammanboende. Får ledsagare av kommunen 10 timmar i veckan. Behöver hjälp föratt kommunicera, ta del av information och förflytta sig till olika platser. Anser att det var lätt att bli beviljad hjälpav kommunen.

18: Pensionerad kvinna. Bor själv. Behöver assistans, men får inte det. Får annan hjälp av kommunen.

19: Ung man, bor med föräldrar. Vet inte vad LSS är, har inte ansökt om assistans, får ingen. Får annan hjälp via

34 teori och metod

LSS. Vet inte vad LASS är heller. Behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information och görs sig förstådd,samt förflytta sig till olika platser. Upplever att det är lätt att bli beviljad hjälp.

20: Ung kvinna, sammanboende. Får assistans 49 timmar enligt LASS, skulle behöva få 84. Har överklagat beslutettill Länsrätten. Behöver hjälp med nästan allt. Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp av Försäkringskassan.

21: Medelålders kvinna, bor själv. Får 21 timmar assistans via LASS, det som hon behöver. Behöver assistansenför förflyttning och att utföra dagliga sysslor. Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp från Försäkringskassan.

22: Snart pensionerad man som bor själv. Får hjälp via LSS 5 timmar i veckan. Behöver hjälp till nästan allt.Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp av kommunen och Försäkringskassan.

23: Pensionerad kvinna, bor själv. Får assistans 57 timmar i veckan. Samma som hon önskar själv. Behöver hjälpför kommunikation och förflyttning. Upplever att det är lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

24: Pensionerad man som bor med maka. Behöver ledsagning av kommunen, får det 3 timmar i veckan, men detär för lite. Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp av kommunen.

25: Medelålders kvinna, sammanboende. Får så mycket assistans som hon behöver. Behöver inte få enligt LASS.Upplever att det är lätt att bli beviljad hjälp via kommun och Försäkringskassan.

26: Medelålders kvinna, sammanboende. Behöver inte assistans enligt LSS eller LASS och har inte ansökt om det.

27: Pensionerad kvinna. Bor ensam. Behöver assistans, har ansökt, men får ingen. Har hjälp av syn- och hörsel-instruktör i den mån han har tid. Behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information och göra sig förstådd,samt förflytta sig till olika platser.

28: Man, bor helt själv, har en förvaltare. Får mindre assistans än vad han behöver. Har sökt nytt enligt SoL. Villha 24 timmar. Behöver hjälp med allt. Upplever att det är lätt att bli beviljad hjälp av kommunen ochFörsäkringskassan.

29: Pensionerad man, bor själv. Får ledsagarservice 2 timmar i veckan för att förflytta sig. Det är mer än vad hanbehöver. Upplever att det är lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

30: Medelålders man, bor i gruppboende eller servicehus och har en god man. Får ledsagare 25 timmar i månaden.Vet inte vad LASS är och har inte ansökt om det. Behöver hjälp med det mesta. Upplever att det är svårt att blibeviljad hjälp av kommunen och Försäkringskassan.

31: Pensionerad kvinna, sammanboende. Har inte ansökt om LSS-assistans eller LASS. Behöver hjälp med detmesta.

32: Ung, sammanboende. Har ansökt om LSS-assistans 8 timmar i veckan men fick ingen. Vet inte vad LASS är.Behöver hjälp för att förflytta sig och för att arbeta eller studera.

33: Pensionerad kvinna, sammanboende, behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser, men får ingen hjälp.Behöver assistans, men har inte ansökt om det.

34: Pensionerad man, sammanboende. Behöver hjälp för att förflytta sig, ledsagare och får det. Behöver inte assistent,har inte ansökt. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp av kommunen.

35: Medelålders kvinna, sammanboende. Har ansökt om LSS-assistans hos kommunen. Vet inte hur det gått medansökan.

36: Yngre man, bor själv. Får så mycket LSS-assistans som han behöver, 5 timmar i veckan för att kommuniceraoch förflytta sig. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp.

37: Pensionerad man. Bor själv. Behöver assistans, men har inte ansökt om det. Får hjälp av eget barn. Skulleönska att han fick hjälp 6 timmar i veckan. Han behöver hjälp för att göra inköp och utföra dagliga sysslor i hemmet.

38: Medelålders man, bor med partner. Behöver inte assistans och har inte ansökt om det, men skulle önska atthan fick 10 timmar i veckan??? Han behöver hjälp för att arbeta eller studera. Upplever att är svårt att bli beviljadhjälp av kommunen och Försäkringskassan.

39 Pensionerad kvinna som bor med sin make. Har inte ansökt om LSS eller LASS. Svarar att de försöker klarasig så länge de orkar själva. De ordnar med ledsagare inom familjen. Deras ena barn åker med som tolk och led-sagare. En av dem har fått handikappersättning.

40: Medelålders man, bor själv. Har inte ansökt om LSS. Skulle önska assistent 4 timmar i veckan. Behöver hjälpför att kommunicera och ta del av information, samt förflytta sig till olika platser.

41: Snart pensionerad kvinna, sammanboende med make. Behöver och har ansökt om assistans enligt LSS, men

teori och metod 35

får 4 timmar ledsagarservice av kommunen. Behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser samt utföra dagligasysslor i hemmet. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp av kommunen.

42: Medelålders kvinna. Bor ensam och får så mycket assistans som hon behöver; 35 timmar i veckan. Behöverhjälp med förflyttning, kommunikation och dagliga sysslor. Säger att det är lätt att få hjälp av kommunen.

43: Medelålders man, bor själv. Har inte ansökt om LSS-assistans, får annan hjälp av kommunen, antagligen led-sagarservice för han behöver hjälp med förflyttning. Tycker att det är lätt att få hjälp av kommunen.

44: Ung man som bor tillsammans med föräldrar. Har ej ansökt om LSS- eller LASS-assistans.

45: Pensionerad kvinna. Bor med partner. Behöver inte LSS eller LASS-assistans och har inte ansökt om det.Behöver hjälp med förflyttning och dagliga sysslor i hemmet.

46: Man, bor tillsammans med sina föräldrar. Behöver assistans enligt LSS, men får mindre än han behöver.Behöver hjälp med kommunikation, ta del av info, göra sig förstådd samt förflytta sig till olika platser. Uppleveratt det var svårt att bli beviljade hjälp från kommunen.

47: Snart pensionerad kvinna, samboende. Har ansökt om assistans enligt LSS, får så mycket hon behöver. Vetinte vad LASS är för något. Behöver hjälp med att förflytta sig till olika platser. Upplever att det var svårt att blibeviljad hjälp från kommunen.

48: Medelålders man, bor med sambo. Får annan hjälp av kommunen än assistans. Behöver hjälp för att kom-municera, ta del av information, göra sig förstådd och förflytta sig till olika platser.

49: Snart pensionerad man. Har en släkting som hjälper. Har inte ansökt om LASS.

50: Snart pensionerad kvinna, bor med make. Har inte ansökt om LSS och LASS. Har en släkting som kommeroch hjälper till.

51: Medelålders man, bor själv. Vet inte vad LSS är. Skulle behöva hjälp 3 timmar i veckan med att förflytta sigtill olika platser.

52: Pensionerad kvinna, bor helt själv. Skulle behöva hjälp två timmar i veckan med att förflytta sig till olika platser,men får inte det. Tycker att det är svårt att få hjälp av kommunen.

53: Pensionerad man, bor med maka. Får inte assistans enligt LSS fast han ansökt. Har inte ansökt om LASS.Behöver främst hjälp med att förflytta sig till olika platser.

54: Pensionerad man, bor helt själv. Har ansökt om assistans enligt LSS, men fått mindre än han behöver. Harannan hjälp av kommunen än assistans. Behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser. Tycker det var lätt attbli beviljad hjälp från kommunen.

55: Pensionerad kvinns. Bor i servicehus. Får LSS-assistans och ledsagarservice, så mycket hon behöver. Har inteansökt om LASS. Behöver hjälp för att förflytta sig. Tycker det var lätt att bli bevilja hjälp av kommunen.

56: Yngre man. Bor själv. Behöver inte assistans enligt LSS eller LASS.

57: Snart pensionerad kvinna. Sammanboende. Får annan hjälp än assistans enligt LSS. Behöver hjälp för attkommunicera, ta del av information och göra sig förstådd. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kom-munen.

58: Kvinna, bor helt själv. Får inte assistans enligt LSS fast hon ansökt om det. Får ledsagare 9 timmar i veckanistället. Hon behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information, göra sig förstådd och förflytta sig till olikaplatser. Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

59: Snart pensionerad man. Sammanboende med maka. Får ledsagarservice. Har inte ansökt om LSS-assistans.Vet inte vad LASS är.

60: Medelålders kvinna, bor med make. Får inte assistans enligt LSS fast hon ansökt om det, får annan hjälp viakommunen. Har inte ansökt om LASS. Behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information och förflyttasig till olika platser. Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp både av kommunen och Försäkringskassan.

61: Medelålders kvinna, sammanboende. Har inte ansökt om LSS och LASS. Tror inte att hon kan få assistansfrån kommunen, besvärligt skriver hon. Vill inte ansöka för att kommunen sparar, men hon skulle behöva hjälp6 timmar i veckan. Har inte råd att betala privat hjälp. Upplever att det är svårt att få hjälp av kommun ochFörsäkringskassan. Behöver mest hjälp för att förflytta sig till olika platser.

62: Pensionerad kvinna, bor själv. Vet inte vad LSS och LASS är och har inte ansökt.

36 teori och metod

63: Kvinna som bor tillsammans med två barn. Har inte ansökt om LSS-assistans eller via LASS. Skulle behövaassistent 2 timmar i veckan för att kunna handla.

64: Snart pensionerad man, bor själv i en lägenhet i servicehus. Får annan hjälp än assistans via LSS. Får mindre LSSän han behöver. Har inte ansökt om LASS. Han behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser och utföra dag-liga sysslor i hemmet. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

65: Medelålders kvinna, bor själv. Behöver assistans 5 timmar i veckan, har ansökt, men får ingen alls. Har ejansökt om LASS. Behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser. Upplever att det var svårt att få hjälp frånkommunen.

66: Snart pensionerad man. Bor själv. Får så mycket LSS-assistans om han behöver, okänt antal timmar. Har inteansökt om LASS. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

67: Medelålders kvinna. Bor själv. Behöver inte LSS nu, men när hon får försämrad syn skall hon skaffa LSS-assistansi framtiden.

68: Snart pensionerad kvinna. Sammanboende. Har LSS genom kommunen och anlitar en privat ledsagarservicesom i sin tur debiterar kommunen. När hon första gången ansökte om LSS, 8 timmar i veckan, så var det ingaproblem, men nu har hon nyligen ansökt om 2 timmar extra i veckan och fått avslag på ansökan. Hon kommertroligen att överklaga. Hon behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information, göra sig förstådd och för-flytta sig till olika platser.

69: Kvinna, bor själv med flera barn i bostaden. Får så mycket hjälp enligt LASS som hon behöver, 77 timmar iveckan. Behöver hjälp med allt. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från Försäkringskassan.

70: Kvinna, bor själv. Har inte ansökt om LSS-assistans eller LASS.

71: Medelålders kvinna. Bor själv i bostaden. Har ansökt om 15 timmar assistans i veckan och får det. Behöverhjälp med kommunikation, förflyttning och att utföra dagliga sysslor i hemmet. Upplever att det var svårt att blibeviljad hjälp från kommunen.

72: Man som bor själv i bostaden. Får annan hjälp av kommunen än assistans via LSS. Behöver inte hjälp enligtLASS. Han behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information och göra sig förstådd. Upplever att det varlätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

73: Snar pensionerad kvinna. Sammanboende. Får så mycket LSS-assistans som hon behöver, okänd omfattning.Hon behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kom-munen.

74: Ung kille. Bor tillsammans med föräldrar. Får annan hjälp enligt LSS än assistans. Är nöjd med omfattningenom 20 timmar i veckan. Vet inte vad LASS är för något. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kom-munen.

75: Pensionerad kvinna. Bor själv. Behöver hjälp. Vet inte vad LSS och LASS är. Skulle behöva hjälp 4 timmar iveckan för att handla mat, städa och stryka. Hennes barn sköter hennes papper. Behöver hjälp med kommunika-tion, förflyttning och dagliga sysslor. Upplever att det var svårt att prata med personerna på kommunen. Hennesbarn ordnar det mesta.

76: Medelålders kvinna, bor med make. Hennes barn ledsagar på helger. Får hjälp 5 timmar i veckan med annanförflyttning. Har inte ansökt om LSS-assistans. Vet inte vad LASS är. Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälpav kommunen.

77: Kvinna som bor ensam vuxen i bostaden med barn. Får hjälp av assistent 20 timmar i veckan, det är vad honanser sig behöva. Hon behöver hjälp för att utföra dagliga sysslor i hemmet. Upplever att det var lätt att bli beviljadhjälp från kommunen.

78: Snart medelålder kvinna som bor tillsammans med sina föräldrar. Har inte ansökt om LSS-assistans ellerLASS. Skulle behöva assistent 10 timmar i veckan. Behöver hjälp för förflyttning och dagliga sysslor.

79: Pensionerad kvinna som bor med make. Får annan hjälp än assistans enligt LSS, okänd omfattning.

80: Medelålders kvinna. Sammanboende. Får inte assistans enligt LSS fast hon ansökt om det. Får annan hjälpav kommunen istället. Behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information och förflytta sig till olika platser.Behöver hjälp med dagliga sysslor ibland, inte alltid. Det var lätt att få ledsagare och mycket svårt att bli beviljadpersonlig assistans.

81: Yngre kvinna. Bor själv. Får inte LSS-assistans fast hon ansökt, får annan hjälp av kommunen. Har inte ansökt

teori och metod 37

om LASS. Behöver hjälp för kommunikation, ta del av information och göra sig förstådd samt förflytta sig tillolika platser. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

82: Man, sammanboende. Behöver assistans enligt LSS men får inte det trots att han ansökt. Har ansökt omLASS 30 timmar i veckan men får ingen av Försäkringskassan. Får ingen hjälp alls, just nu. Behöver hjälp medkommunikation, att ta del av information, göra sig förstådd, förflyttning samt att utföra dagliga sysslor i hemmet.Upplever att det var svårt att bli bevilja hjälp av kommunen och Försäkringskassan.

83: Kvinna. Bor själv. Får inte assistans enligt LSS fast hon ansökt om det. Får annan hjälp än assistans av kom-munen. Skulle önska att hon fick assistans 40 timmar i veckan. Har inte ansökt om LASS. Behöver hjälp för attkommunicera, ta del av information, förflyttning till olika platser och för att kunna arbeta. Upplever att det varsvårt att bli bevilja hjälp från kommunen.

84: Man som bor helt själv. Har inte ansökt om LSS-assistans. Skulle önska att han fick hjälp 10 timmar i veckanav assistent för att kommunicera, ta del av information och göra sig förstådd samt förflytta sig till olika platser.Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp från kommunen och Försäkringskassan.

85: Snart pensionerad kvinna. Bor i gruppbostad och har en god man. Får assistans 20 timmar i veckan, mendetta skall minskas till 10 efter beslut. Får annan hjälp än assistans enligt LSS. Har inte ansökt via LASS. Behöverhjälp med allt. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

86: Medelålders kvinna, bor med make. Har inte ansökt om LSS-assistans. Får annan hjälp av kommunen. Skulleönska att hon fick hjälp av assistent 20 timmar i veckan. Behöver hjälp för förflyttning och dagliga sysslor i hemmet.Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp av kommunen.

87: Medelålders man. Bor själv. Får hjälp av assistent 2 timmar i veckan, skulle önska 4 timmar. Behöver hjälpför att förflytta sig till olika platser. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

88: Pensionerad kvinna. Bor helt själv i bostaden. Har inte ansökt om LSS-assistans eller LASS. Behöver hjälp föratt kommunicera, ta del av information och görs sig förstådd.

89: Bor i grupp i gruppbostad eller servicehus. Vet inte vad LASS är.

90: Pensionerad kvinna. Bor helt själv. Behöver assistans men har inte ansökt via LSS eller LASS . Skulle behöva20 timmar i veckan. Behöver hjälp med allt.

91: Medelålders man som bor helt själv i bostaden. Får annan hjälp än assistans via LSS. Skulle önska att han fickhjälp 10 timmar i veckan av assistent. Har inte ansökt om LASS. Behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser.Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

92: Medelålders kvinna. Bor helt själv i bostaden. Har god man på banken. Har assistent 63 timmar i veckan, detär hon nöjd med. Behöver hjälp för att kommunicera, förflytta sig, utföra dagliga sysslor och arbeta. Upplever attdet var lätt att bli beviljad hjälp av kommunen och Försäkringskassan.

93: Pensionerad kvinna. Bor helt själv. Behöver inte och har ej ansökt om LSS-assistans. Ej heller via LASS.

94: Pensionerad man. Bor helt själv. Får inte assistans enligt LSS fast han ansökt om det. Skulle behöva 10 tim-mar assistans i veckan. Behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information, göra sig förstådd, förflytta sigoch utföra dagliga sysslor i hemmet. Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

95: Pensionerad kvinna. Bor helt själv. Har inte ansökt om LSS-assistans eller LASS. Behöver hjälp för att förflyttasig till olika platser, men har bara fått färdtjänst av kommunen.

96: Medelålders man bor med sambo. Får assistent 7 timmar i veckan, skulle behöva 10, men får ledsagarserviceistället. Behöver mest hjälp för att förflytta sig till olika platser. Upplever att det var svårt att få hjälp av kommunen.

97: Medelålders man. Bor i servicehus och har en god man. Behöver hjälp med det mesta. Upplever att det varitlätt att bli bevilja hjälp av kommunen och Försäkringskassan. Har sedan tidigare assistans enligt LASS med 35timmar i veckan och har blivit beviljad utökad assistans till totalt 55 under tiden som prövning sker hosFörsäkringskassan.

98: Pensionerad man. Bor med maka. Behöver assistans enligt LSS. Får så mycket han behöver, 20 timmar i veckan.Vet inte vad LASS är. Behöver hjälp med allt. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

99: Ung kvinna, bor med föräldrar. Får inte assistans enligt LSS fast hon ansökt om det. Skulle behöva 10 timmari veckan. Behöver hjälp för att förflytta sig och utföra dagliga sysslor. Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälpav kommunen och Försäkringskassan.

38 teori och metod

100: Pensionerad kvinna. Sammanboende. Vet inte vad LSS eller LASS är.

101: Pensionerad kvinna. Sammanboende. Får annan hjälp än assistans via LSS. Har ansökt om LSS-assistans,skulle vilja ha 10 timmar i veckan för att kunna kommunicera, förflytta sig och utföra dagliga sysslor i hemmet.

102: Pensionerad man. Sammanboende. Får inte assistans fast han ansökt om 15 timmar i veckan. Får annanhjälp via LSS istället. Behöver hjälp med allt. Uppger att det var MYCKET svårt att bli beviljad hjälp från kom-munen.

103: Pensionerad kvinna. Sammanboende. Har inte ansökt om assistans via LSS eller LASS.

104: Kvinna som bor helt själv. Vet inte vad LSS och LASS är.

105: Kvinna. Bor ensam. Får annan hjälp än assistans via LSS. Har inte ansökt om assistans. Upplever att det varmellansvårt att bli beviljad hjälp av kommunen.

106: Man, bor med sambo. Behöver inte assistans enligt LSS eller LASS. Han behöver hjälp för att kommunicera,ta del av information och göra sig förstådd. Han upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp avFörsäkringskassan. Erhåller ingen hjälp alls.

107: Kvinna. Bor helt själv. Har ansökt om assistans enligt LSS, men får ingen. Får annan hjälp av kommunenistället. Hon behöver inte hjälp enligt LASS. Hon behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information, görasig förstådd och förflytta sig till olika platser. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

108: Kvinna. Sammanboende. Har inte ansökt om LSS-assistans eller LASS. Behöver hjälp för att kommunicera, tadel av information och göra sig förstådd samt förflytta sig till olika platser.

109: Medelålders kvinna. Sammanboende. Får annan hjälp än assistans via LSS. Har inte ansökt om LASS.Behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kom-munen.

110: Medelålders kvinna. Sammanboende. Har ansökt om LSS-assistans hos kommunen och får mer än honbehöver. Erhåller totalt 10 timmar i veckan. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

111: Kvinna, sammanboende. Behöver ledsagare och får det endast 3 timmar i månaden. Vet inte vad LSS är.Behöver inte hjälp enligt LASS. Behöver hjälp för att handla kläder etc. Upplever att det var lätt att bli beviljadhjälp från kommunen.

112: Kvinna, bor tillsammans med sitt barn. Får inte så mycket assistans enligt LSS som hon vill ha. Har assistans 4timmar i veckan men skulle behöva 10. Behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information, förflytta sigoch utföra dagliga sysslor i hemmet. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

113: Medelålders kvinna. Sammanboende. Har fast ledsagare varje dag. Totalt 40 timmar i månaden. Får såmycket hon behöver. Behöver inte hjälp enligt LASS. Behöver hjälp att förflytta sig till olika platser. Upplever attdet var lätt att få hjälp av kommunen.

114: Medelålders man. Bor ensam. Har ledsagare 18 timmar i veckan från kommunen.

115: Medelålders man. Bor ensam. Får 63 timmar assistans i veckan enligt LASS. Det är han nöjd med. Behöverhjälp för att kommunicera, förflytta sig och utföra dagliga sysslor i hemmet. Upplever att det var lätt att bli beviljadhjälp från kommunen och Försäkringskassan.

116: Medelålders kvinna. Sammanboende. Får ledsagarservice. Skriver att det från början var svårt att få ledsa-garservice och överklagade fyra gånger tills hon fick beviljat till 20 timmar i månaden för några år sedan. Nu harhon 60 timmar i månaden och är mycket nöjd och har bra kontakt med arbetsledare/handläggare. Men det gällerEJ utlandsresor, inte heller Norden, endast inom Sverige.

117: Medelålders kvinna. Sammanboende. Behöver assistans och har ansökt om det hos kommunen. Inget svarännu. Hon behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser.

118: Medelålders kvinna. Dövblind och senildement. Har totalt 13 olika assistenter dygnet runt. Bor i egenlägenhet.

119: Kvinna, ensamstående, bor själv. Har ansökt om assistans enligt LSS, men får inte assistans fast hon ansöktom det. Vet inte vad LASS är. Skulle behöva assistans 20 timmar i veckan. Behöver hjälp med allt. Upplever attdet var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

120: Medelålders man. Bor helt själv i bostaden. Får så mycket LSS-assistans som han behöver. Totalt 16,5 tim-

teori och metod 39

mar i veckan plus en ledsagare 10 timmar i veckan. Upplever att det är skillnad i hur lätt/svårt det är att få hjälpi olika kommuner. Han har flyttat från mellansverige till norr.

121: Medelålders kvinna. Bor tillsammans med make. Har ansökt om assistans enligt LSS, men har den vilande.Har inte ansökt om LASS.

122: Pensionerad kvinna. Bor i gruppbostad/servicehus och har en god man. Behöver LSS-assistans och haransökt om det, men får mindre än hon behöver. Hon behöver hjälp med förflyttning och att sköta och vårda sinperson. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp av kommunen.

123: Pensionerad kvinna. Bor tillsammans med make i gruppbostad. Har en god man. Behöver 15-20 timmarassistans, men får inte så mycket. Enkäten är motsägande ifylld. Behöver hjälp med kommunikation och förflytt-ning.

124: Pensionerad kvinna. Bor helt själv. Vet inte vad LSS är för något. Behöver hjälp för att förflytta sig till olikaplatser, men har inte svarat att hon får ledsagare eller assistent.

125: Pensionerad kvinna. Bor själv i en servicelägenhet. Behöver inte assistans, men får annan hjälp via LSS. Harinte ansökt om LASS. Behöver hjälp för att kommunicera, förflytta sig och utföra dagliga sysslor i hemmet.Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp av kommunen.

126: Pensionerad man: Bor själv. Får 6 timmar hemtjänst/23 timmar i veckan men saknar en person som ärhörande och som kan teckenspråk som skulle kunna vara hans kontaktperson. Vet inte vad LASS är. Behöverhjälp med kommunikation, förflyttning och dagliga sysslor. Upplever att det var lätt att få hjälp av kommunenoch har inte varit i kontakt med Försäkringskassan.

127: Medelålders man, bor tillsammans med sina föräldrar och har en god man. Han har inte ansökt om LSS förhan får hjälp av föräldrarna, men när det förhållandet ändras kommer han att vara i behov av både LSS och LASS.Mannen har inget språk och behöver hjälp med det mesta.

128: Medelålders man. Bor själv i bostaden och har en god man. Får ledsagare 5 timmar i veckan och har ansöktom assistans enligt LSS hos kommunen. Inget beslut ännu.

129: Ung man, bor tillsammans med sina föräldrar. Får annan hjälp av kommunen än assistans. Behöver intehjälp enligt LASS. Han behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information och göra sig förstådd samt attförflytta sig till olika platser. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp av kommunen.

130: Man, sammanboende. Får ledsagare 7 timmar i veckan av kommunen. Vet inte vad LASS är för något.Behöver hjälp att för flytta sig till olika platser och tycke att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

131: Medelålders kvinna. Bor med sambo. Behöver inte assistans enligt LSS och vet inte vad det är. Har inteansökt. Vet heller inte vad LASS är och har inte ansökt om det. Behöver hjälp med att förflytta sig till olika platsermen får inte det.

132: Pensionerad man. Bor själv i bostaden. Får mindre assistans än han behöver. Får totalt 1 timme assistans iveckan. Behöver hjälp för förflyttning och att utföra dagliga sysslor i hemmet. Upplever att det var lätt att blibeviljad hjälp från kommunen.

133: Medelålders kvinna. Sammanboende. Har ansökt om assistans enligt LSS och får 10 timmar i veckan, menskulle behöva 30 timmar. Vet inte vad LASS är. Behöver hjälp med det mesta. Upplever att det är svårt att blibeviljad hjälp av kommunen och Försäkringskassan.

134: Pensionerad man. Sammanboende. Får inte assistans enligt LSS fast han ansökt om det. Skulle önska assistans5 timmar i veckan. Behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information, göra sig förstådd samt att förflytta sigtill olika platser. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

135: Medelålders kvinna. Sammanboende. Får så mycket assistans som hon behöver enligt LSS samt även annanhjälp. Okänd omfattning. Behöver hjälp med kommunikation och förflyttning. Upplever att det var svårt att blibeviljad hjälp från kommunen.

136: Medelålders man. Sammanboende. Får ingen assistans enligt LSS fast han ansökt om det. Får annan hjälpvia LSS istället. Skulle önska att han fick assistans 15 timmar i veckan. Behöver hjälp med kommunikation, för-flyttning och dagliga sysslor. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

137: Pensionerad kvinna. Bor själv. Vet inte vad LSS och LASS är och har inte ansökt om assistans. Behöver hjälpmed att kommunicera, ta del av information, göra sig förstådd samt förflytta sig till olika platser.

138: Pensionerad man. Sammanboende. Har ansökt om assistans 10 timmar i veckan enligt LSS, men inte fått

40 teori och metod

något beslut. Behöver hjälp för att förflytta sig till olika platser och att utföra dagliga sysslor i hemmet. Uppleveratt det var lätt att få hjälp av kommunen.

139: Snart pensionerad kvinna. Bor helt själv. Har inte ansökt om assistans. Får annan hjälp enligt LSS istället.Skulle vilja ha assistans 5 timmar i veckan. Vet inte vad LASS är. Behöver hjälp med förflyttning och dagliga sysslor.Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

140: Pensionerad kvinna. Bor med make. Får assistans 2 timmar varannan vecka enligt LSS. Vet inte vad LASS är.

141: Pensionerad kvinna. Bor helt själv och har en god man. Får annan hjälp än assistans via LSS, till exempelledsagarservice. Vet inte var LASS är. Behöver hjälp med kommunikation och förflyttning. Upplever att det varsvårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

142: Ung person som bor med sina föräldrar. Behöver hjälp med allt. Har ansökt om assistans enligt LASS. Önskarassistans 168 timmar i veckan och får helt avslag med motiveringen (avidentifierad omskrivning):

”Rätt till assistansersättning förutsätter att en försäkrad tillhör en personkrets enligt LSS. Personen har inte de diagnosereller skador som uppges i personkrets 1 och 2. Frågan är därför om denne tillhör personkrets 3. Har flera funktionshindersom tillsammans orsakar svårigheter i den dagliga livsföringen. Besvären består av synnedsättning, hörselnedsättning,värk och psykiska problem. Klarar stor del av sin ADL även om det går långsamt. Behöver hjälp för att ta sig till olikaaktiviteter. Nedsatt syn på båda ögonen. Ej närmare specificerad hörselnedsättning. Plötslig svaghet, värk, kraftnedsätt-ning som medför tillfälligtvis oförmåga att klara sig själv. Psykisk störning som gör att personen har svårigheter att varaensam och med risk att skada sig själv. För att tillhöra personkrets 3 ska funktionshindret vara stort och varaktigt. Närdet gäller synnedsättningen bedöms denna som stationär. Hörselnedsättningen är av oklar natur. Sjukdomsbesvären medvärk och svaghet utreds varför tillståndet inte bedöms som varaktigt. De psykiska besvären kräver behandling varför deinte kan betraktas som varaktiga i nuläget. Sammantaget bedöms personen ha ett stort funktionshinder som dock intekan betraktas som varaktigt varför ansökan om assistansersättning avslås.”

143: Pensionerad man: Sammanboende. Får så mycket assistans han vill ha; 10 timmar i veckan. Upplever att detvar lätt att bli beviljad hjälp från kommunen.

144: Medelålders man. Bor själv. Har ansökt om 10 timmars assistans men får ingen alls. Behöver hjälp med allt.Upplever att det är svårt att bli beviljad hjälp från kommunen och Försäkringskassan.

145: Medelålders man. Bor själv. Har inte ansökt om assistans, får annan hjälp av kommunen istället.

146: Pensionerad kvinna. Bor helt själv. Behöver assistans, men vet inte vad LSS är. Hon skulle vilja få två tim-mars hjälp i veckan för att kommunicera och förflytta sig till olika platser. Upplever att det är lätt att bli beviljadhjälp av kommunen.

147: Pensionerad man. Bor tillsammans med maka. Får 15 timmar assistans enligt LSS i veckan. Upplever att detär lätt att bli beviljad assistans.

148: Kvinna som bor helt själv. Får 10 timmar assistans i veckan för att förflytta sig till olika platser. Vet inte vadLASS är. Upplever att det är lätt att bli beviljad hjälp av kommunen.

149: Ung kvinna, bor med förälder. Får annan hjälp än assistans via LSS. Har inte ansökt om LASS. Uppleveratt det var lätt att bli beviljad hjälp av kommunen men säger; ”Men jag vet vad jag har rätt till. Vet man inte detså får man väldigt sällan information om det och då blir det väldigt svårt. Informationen måste bli mycket bättre.”

150: Ung man, bor själv. Har ansökt om att få en kontaktperson för han vill ha kontakt med någon utanför familjen.Blivit nekad detta. Erhåller ingen hjälp.

151: Kvinna, sammanboende. Får vanlig ledsagare 20 timmar i månaden för att hon behöver hjälp med förflytt-ning till olika platser. Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp av kommunen.

152: Man, bor själv. Behöver inte assistans, skriver att han klarar det mesta själv men säker framåt, har hört avkamraterna att den kommunen beviljar bra.

153: Kvinna. Bor själv. Skriver att hon och assistent kommer inte överens alls, söker hellre assistent genom koo-perativet istället. Lite oklar vad som avses och vad hon får. Behöver hjälp med storstädning.

154: Medelålders man. Bor själv. Har god man. Får 10 timmars assistans i veckan, har ansökt om att få 15 istället,men blivit nekad. Behöver hjälp med kommunikation, förflyttning och att utföra dagliga sysslor i hemmet.Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

155: Pensionerad kvinna. Bor själv. Får annan hjälp än assistans via LSS från kommunen. Behöver hjälp med för-flyttning till olika platser. Upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen.

teori och metod 41

156: Ung man, bor själv. Har inte ansökt om assistans, men skulle behöva 4 timmar i veckan. Behöver hjälp föratt kommunicera, ta del av information och göra sig förstådd.

157: Pensionerad. Ensamstående. Vet inte vad LSS är och har inte ansökt om det. Vet inte vad LASS är.

158: Ung man. Bor i gruppbostad eller servicehus och har en god man. Får annan hjälp enligt LSS. Behöver intehjälp enligt LASS och har inte ansökt om det. Önskar assistans 3 timmar i veckan. Behöver hjälp med allt.Upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp av kommunen och svårt att få något från Försäkringskassan.

Bilaga 1 Missiv

(ej ursprunglig typsättning)

Hej alla FSDB medlemmar!

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor har bett Utredningsinstitutet HANDU att ställa några frågor omassistans till alla dövblinda medlemmar i FSDB - Föreningen Sveriges Dövblinda. Det är viktigt att du svarar såatt vi får veta mer om hur samhällets stöd till dövblinda fungerar. FSDB har skickat frågorna till dig. FSDB harinte lämnat ut ditt namn. Utredningsinstitutet HANDU tar emot svaren och skriver rapporten.

Personer som behöver assistans mindre än 20 timmar per vecka kan få en assistent genom kommunen, enligtLSS – Lagen om stöd och service till funktionshindrade. Personer som behöver assistans mer än 20 timmar pervecka kan få assistansersättning av Försäkringskassan, enligt LASS – Lag om assistansersättning. Från kommunenkan man också få annat stöd enligt LSS, till exempel ledsagarservice och kontaktperson.

Du har fått en lista med olika svar på svartskrift. Vissa medlemmar får också punkt eller kassett. Vi önskar att du:

1. markerar de svar som passar in på dig.

2. skickar med en kopia av det senaste Lassbeslutet du fått från Försäkringskassan. Om du inte ansökt om LASSkan du markera det svaret.

Posta svartskriften och LASS-beslutet i svarskuvertet innan den 1:a december. Du behöver inte sätta på frimärke påsvarskuvertet. Svara anonymt. Stryk ditt namn och personnummer på LASS-beslutet. Det är bara viktigt att vivet vilket län du bor i.

Vi läser alla LASS-beslut vi får. Då kan vi se om Försäkringskassan beslutar olika i olika län. Det skall rapportenfrämst handla om.

Du kan också svara på taltelefon till Elisabeth eller Cecilia på HANDU, telefonnummer 08-6925824, eller telefax 08-6506415 eller e-post: cera@handu.se. Har du frågor om undersökningen kan du också kontaktaElisabeth eller Cecilia. Tack för din hjälp!

Cecilia Ranemo Lena Hammarstedt Annelie EkblomProjektledare Verksamhetschef InformatörUtredningsinstitutet Nationellt kunskapscenter FSDBHANDU AB för dövblindfrågor

42 teori och metod

Bilaga 2 Enkäten

(i förminskat typsnitt)

Enkät från Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor– i samarbete med Utredningsinstitutet HANDU och FSDB - Föreningen Sveriges Dövblinda

Först lite information: Vi frågar om LSS och LASS. Assistans enligt LSS fås via kommunen och det är alltid mindreän 20 timmar i veckan. Behövs assistans mer än 20 timmar i veckan betalar Försäkringskassan assistansersättningenenligt LASS.

Vänligen kryssa för de svar som passar in på dig!

Rubrik 1: Svar som gäller dig och din person:

Svar 1: Jag bor i följande län (fyll i länets namn)

_________________________________________

Svar 2: Jag är kvinna

Svar 3: Jag är man

Svar 4: Jag är (fyll i ålder) ____ år gammal

Svar 5: Jag bor tillsammans med föräldrar

Svar 6: Jag bor tillsammans med en maka, make, sambo, partner

Svar 7: Jag bor helt själv i bostaden

Svar 8: Jag bor i gruppbostad, servicehus, annan institution

Svar 9: Jag har en god man

Rubrik 2: Svar om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Assistans

mindre än 20 timmar i veckan.

Svar 10: Jag behöver assistans enligt LSS via kommunen

Svar 11: Jag behöver inte assistans enligt LSS via kommunen

Svar 12: Jag vet inte vad LSS är för något

Svar 13: Jag får annan hjälp än assistans via LSS, till exempel ledsagarservice eller kontaktperson

Svar 14: Jag har ansökt om assistans enligt LSS hos kommunen

Svar 15: Jag får mer LSS-assistans än jag behöver

Svar 16: Jag får så mycket LSS-assistans som jag behöver

Svar 17: Jag får mindre LSS-assistans än jag behöver

Svar 18: Jag får inte assistans enligt LSS fast jag ansökt om det

Svar 19: Jag har inte ansökt om LSS-assistans

Rubrik 3: Svar om LASS - Lag om assistansersättning. Assistans mer än 20 timmar i veckan.

Svar 20: Jag behöver hjälp enligt LASS (Lag om assistansersättning) via Försäkringskassan

Svar 21: Jag behöver inte hjälp enligt LASS

Svar 22: Jag vet inte vad LASS är för något

Svar 23: Jag har ansökt om hjälp enligt LASS hos Försäkringskassan

Svar 24: Jag får mer assistans via LASS än vad jag behöver

Svar 25: Jag får så mycket assistans via LASS som jag behöver

teori och metod 43

Svar 26: Jag får mindre assistans via LASS än vad jag behöver

Svar 27: Jag får inte hjälp enligt LASS fast jag ansökt om det hos Försäkringskassan

Svar 28: Jag har inte ansökt om LASS

Svar 29: Jag har överklagat ett LASS-beslut till länsrätten

Svar 30: Jag har inte överklagat ett LASS-beslut till länsrätten

Svar 31: Jag har kvar beslutet från Försäkringskassan som jag fick när jag ansökte om LASS-assistans

Svar 32: Jag har inte kvar beslutet jag fick när jag ansökte om LASS

Svar 33: Jag har inte möjlighet att skicka LASS-beslutet till HANDU

Svar 34: Jag bifogar beslutet om min LASS från Försäkringskassan i svarskuvertet till HANDU

Rubrik 4: Omfattningen på hjälp du får eller skulle behöva:

Svar 35: Jag får idag hjälp av assistent cirka (fyll i antal timmar)_______ timmar i veckan

Svar 36: Jag skulle önska att jag fick hjälp av assistentcirka (fyll i antal timmar) ______ i veckan

Rubrik 5: Jag behöver hjälp för att…

Svar 37: Jag behöver hjälp för att kommunicera, ta del av information, göra mig förstådd

Svar 38: Jag behöver hjälp för att förflytta mig till olika platser

Svar 39: Jag behöver hjälp för att utföra dagliga sysslor i hemmet

Svar 40: Jag behöver hjälp för att sköta och vårda min person

Svar 41: Jag behöver hjälp för att arbeta eller studera

Rubrik 6: Hur lätt är det att få hjälp?

Svar 42: Jag upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från kommunen

Svar 43: Jag upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från kommunen

Svar 44: Jag upplever att det var lätt att bli beviljad hjälp från Försäkringskassan

Svar 45: Jag upplever att det var svårt att bli beviljad hjälp från Försäkringskassan

TACK FÖR DINA SVAR!!!