nita - Internetstiftelsen · nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM denna rapport är resultatet av ett samarbete mellan World Internet Institute (WII) och nationellt It-användarcentrum

Sverige intar en särställning bland världens länder om vi ser till hur Internet har spridit sig allt längre ut i befolkningen. Vad händer sedan en majoritet av befolkningen blivit användare av Internet? I vilken mån fortsätter Internet att sprida sig till nya grupper?

2008mars

Int

ern

et I

ett

Int

ern

atIo

nel

lt p

erSp

ekt

IV

del

2.

SVer

Ige

I V

är

lden

oll

e fI

nd

ah

l

Publicering: Mars 2008

Författare: Olle Findahl

ISBN: 978-91-85291-08-3

Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Alla rättig-

heter till rapporten ägs av World Internet Institute. Vid referat

av texter, tabeller och diagram skall källa anges enligt följande:

”Källa: World Internet Institute. Findahl, O. (2007) Internet i ett

internationellt perspektiv. Del 2. Sverige i världen.” .

World Internet Institute

Stationsgatan 7

824 43 Hudiksvall

Tfn: 0650-60 10 06

Fax: 0650-60 10 05

[email protected]

www.wii.se

Internet i ett internationellt perspektiv. Del 2. Sverige i världen.

nitaNATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM

denna rapport är resultatet av ett samarbete mellan World Internet Institute (WII) och nationellt It-användarcentrum (nIta) vid Uppsala universitet med stöd av .Se, Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Vi vet redan en del av svaret. Den sekundära spridningsprocessen kommer att se mycket olika ut i olika länder. När de tidiga användarna och den tidiga majoriteten anammat den nya tekno-login kommer spridningen att stanna av. Så har skett i alla rika industrialiserade länder. Men ut-planingen har varit av olika karaktär och styrka.

Det är här under den sekundära spridning-sprocessen som Sverige utmärkt sig. Inte vad det gäller ungdomar, välutbildade eller välbärgade. I alla industriländer har de skaffat sig tillgång till Internet. Det handlar istället om de äldre och de lågutbildade. Medan Internet har haft svårt att sprida sig uppåt i åldrarna i många länder så har spridningen fortsatt i Sverige. Vår fråga har varit hur skall detta förklaras?

Utifrån internationella jämförelser om ”Info-states” och ”e-readiness” kan vi se att Sverige under de senaste sju åren haft goda förutsättnin-gar att ta till sig den nya Internetteknologin. Men när vi studerar enskilda faktorer var för sig är det svårt att peka på att just detta skulle vara orsaken till Sveriges speciella situation.

Även om de ekonomiska förutsättningarna är viktiga så tillhör inte Sverige världens rikaste län-der. Och analyserar vi förhållandet mellan ett lands rikedom och andelen Internetanvändare så finns det inte något sådant samband bland in-dustriländerna. Ekonomin är inte orsaken till att Sverige har en stor andel Internetanvändare.

Inte heller det svenska utbildningssystemet, den höga andelen svenskar med fast telefon eller Sver-iges urbaniseringsgrad kan förklara vad som hän-der under den sekundära spridningsprocessen. Inte heller är Sveriges framskjutna position ett re-

sultat av politiska visioner och beslut som driv-it på och styrt Internetutvecklingen? Istället tycks de socioekonomiska förhållandena spela en stor roll. Länder med förhållandevis stor social och ekonomisk jämlikhet, dit Sverige tillhör, uppvisar en fortsatt spridning av Internet uppåt i åldrarna. Hit hör även de övriga nordiska länderna.

Jämlikhet och socioekonomiska förhållanden i ett land är således viktiga för den sekundära spridningsprocessen. Till detta kommer också kulturella värderingar. I hela den industrialise-rade världen pågår en värderingsförskjutning från traditionella/religiösa värden mot sekulära/rationella. Och från värden centrerade kring över- levnad mot självförverkligande. I spetsen för den-na förändring befinner sig Sverige.

Slutsatsen av denna genomgång är att det är en kombination av kulturella värderingar och so-cioekonomiska förhållanden som bidrar till att spridningen av Internet fortsätter i Sverige medan den stannar av i andra länder. Vad vi kan förvän-ta oss är att en liknande utveckling kommer att ske i länder med motsvarande förhållanden som t.ex. de nordiska länderna. I övriga länder kom-mer hindren för en fortsatt Internetspridning att vara svåra att överbrygga.

Sammanfattning

Sverige intar en särställning bland världens länder om vi ser till hur Internet har spridit sig allt längre ut i befolkningen. det är inte den primära spridningsprocessen, när en ny teknologi uppmärksammas och tar fart, som vi har intresserat oss för här, utan vad som händer sedan en majoritet av befolkningen blivit användare av Internet. I vilken mån fortsätter Internet att sprida sig till nya grupper?

4 | SVerIge I Världen 2007

Innehåll

Sammanfattning 3

1. Internets spridning i världen 7Faktorer som påverkar Internets spridning i ett land 9Spridningskurvor 9Hur långt har Internet hunnit? 10Specifika karakteristika för Sverige 12

2. En bakgrund 15Ekonomi 16Skolor och utbildning 17Telefontäthet 18Urbanisering 18Jämlikt samhälle 19Politisk styrning 21

Sverige 21Singapore 21Sydkorea 22USA 23Danmark 23Nederländerna 23

Första sammanfattning 24

3. Den sekundära spridningsprocessen 25Internet i olika åldrar 25Tillväxthastighet under den sekundära spridningsfasen 27

4. Kulturella värderingar 29

Slutsats 31

Litteratur 33


InternetS SprIdnIng I Världen | 7

Internet växte fram i USa redan på 70-talet som ett sätt för specialister inom datavetenskap, på några av de ledande universiteten, att koppla ihop sina da-torer. på denna tid var datorerna dyra och endast projekt som fick anslag från försvaret hade tillräckligt med resurser. ända fram till slutet av 80-talet var nät-verken tillgängliga endast för forskare, universitetsfolk och vissa företag.

Då anslöt sig också det svenska nätverket, Sunet, bland de första i Europa, till Internet som då började göra skäl för namnet som ett nätverk av nätverk. Avgörande för Sverige var att de ledande personerna vid denna tid i Sverige, insåg att protokollet TCP/IP var det lämpligaste för att koppla ihop olika nätverk. I Europa satsade man, efter påtryckningar från de monopolistiska tele-bolagen, på ett helt annat protokoll.1

Hela utvecklingen från 70-talet och framåt drevs fram av en begränsad grupp människor inom forskarvärlden. Deras mål var att skapa ett flexibelt system med möjligheter att koppla ihop olika slags nätverk.2 Men det var först med world wide webb, www., och en användarvänlig sök-

1. hamngren, I & odnoff, J. (2003). de byggde Internet i Sverige.

2. Barry M. leiner, Vinton g. Cerf, david d. Clark, robert e. kahn, leonard kleinrock, daniel C. lynch, Jon postel, larry g. roberts, Ste-phen Wolff. a Brief history of the Internet. the Internet Society. ver-sion 3.32. last revised 10 dec 2003

motor som Mosaik som Internet blev tillgäng-ligt för de vanliga Internetanvändarna. Vi är då framme vid 1993. Sedan har Internet vuxit och idag finns mer än en miljard Internetanvändare runt om i världen. Men hur har Internet sprid-its? Vilka länder har varit snabba att ta till sig den nya teknologin, och hur skall Sverige pla-ceras in i denna spridningsprocess? I del 1 såg vi hur Sverige kan placeras in i ett europeiskt per-spektiv som ett av de länder där Internet spridit sig längst i olika befolkningsgrupper. Det gällde i synnerhet bland de äldre och lågutbildade där Sverige intog en tätposition. Men hur håller den-na jämförelse i ett mer globalt perspektiv där vi räknar in världens rikaste länder, de asiatiska ti-gerekonomierna och övriga nordiska länder?

Två utvecklingstendenser är klara. Den ena är att den engelskspråkiga dominansen som till en början var nästan total vad gäller webbsidor och användare har minskat, i och med att andra län-der och språkområden har tagit till sig Internet.

1. Internets spridning i världen


0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

ej engelskspråkigonline befolkning

engelskspråkigonline befolkning

Källa: Internet World Stats 2007miljoner

diagram 1

engelskspråkiga och icke engelskspråkiga Internetanvändare 2007

diagram 2

Internets spridning i rika och fattiga länder

90

100 Källa: ITU World Telecommunication Indicators Database 2007Internetabonnenter per 100 invånare

70

80

50

60

70

40

50OECD

20

30

Developing

0

10

LDC

p g

Flest Internetanvändare finns idag i Asien (460 miljoner), följt av Europa (338 miljoner) och Nord-amerika (235 miljoner).

Den andra tendensen är att de digitala klyf-torna mellan rika och fattiga länder har vux-it. En allt större andel av befolkningen i de rika länderna har blivit Internetanvändare medan utvecklingen går betydligt långsammare i ut-vecklingsländerna. Det har visserligen bara gått drygt tio år, men frågan är om klyftorna någon-sin kommer att försvinna? Spridningskurvor-na ser helt olika ut för industriländerna inom

OECD, jämfört med utvecklingsländerna och jämfört med de minst utvecklade länderna (LDC), varav många finns i Afrika. I de rika OECD- länderna använder idag ungefär halva befolknin-gen Internet. I utvecklingsländerna är snart tio procent användare. I de minst utvecklade länder-na (Least developed countries, LDC) utgör de som använder Internet bara någon eller några procent av befolkningen.

Vad är det då som gör att befolkningen i ett land tar till sig Internet? Ett stort intresse bland forskare och politiker har riktat in sig mot det-


ta. Orsaken är att man ser spridningen av Inter-net som en förutsättning för ett lands utveckling. Det gäller både för utvecklingsländer och för de rikare industrialiserade länderna. Särskilt bland de stora internationella organisationerna som Förenta Nationerna, Världshandelsorganisation-en WTO, Världsbanken och OECD lägger man ner stora resurser för att kartlägga och följa den-na utveckling och försöka få svar på frågan: Vad är det som gör att spridningen av den nya tekno-login tar fart i vissa länder men inte i andra? En sådan förklaring skall inte bara försöka förklara skillnaderna mellan de tre kurvorna i ovan-stående diagram, utan också skillnaderna i sprid-ning mellan olika utvecklingsländer och vilket kommer vara av huvudintresse i denna rapport - skillnaderna mellan de rika industriländerna, dit Sverige hör.

faktorer som påverkar Internets spridning i ett land

Bland de förhållanden som antas påverka spridningsprocessen och som brukar testas i dessa modeller är bl.a. ett lands ekonomi, dess telekommunikationsinfrastruktur, folkets utbild-ningsnivå, graden av jämlikhet m.m. Men ock-så sådana saker som statligt engagemang, kost-naderna för användarna och konkurrensen på telekommarknaden.

När det gäller att förklara skillnaderna mellan t.ex. OECD-länder och utvecklingsländer är det inte förvånande att ekonomin spelar en avgörande roll. Det finns ett klart samband mellan ekonomi och Internetspridning. Ju bättre ekonomi i ett land desto fler har tillgång till Internet. Mer komplic-

erat blir det om man jämför länder som är mer ho-mogena t.ex. olika utvecklingsländer med varan-dra eller om man jämför spridningsprocesserna bland de rika länderna.

I FN:s senaste UNCD-rapport som försöker mäta alla länders position efter ett ”Human De-velopment” index, som riktar in sig på befolknin-gens levnadsbetingelser, framhåller man att ett lands ekonomi är viktig men att många andra fak-torer spelar in. Bahrein är t.ex. dubbelt så rikt som Chile (BNP per capita på 21.000 US$ vs 11.000) men de har samma HDI (Human development indexvärde) som mäter befolkningens levnads-villkor. Ett liknande förhållande råder mellan An-gola och Tanzania som har samma HDI, men där Angola är nästan fyra gånger rikare (2.200 US$ mot 650 US$).3

Spridningskurvor

För att kunna beskriva utvecklingen och för att kunna förutsäga vad som kommer att hända i framtiden, ritar man inom diffusionsforskning-en upp spridningskurvor. Dessa kan beskrivas matematiskt med hjälp av olika formler.4 Nedan kan vi se hur den svenska spridningskurvan för Internet ser ut.

3. Undp (2006). human development report 2006. United nations development programme.

4. Man brukar skilja mellan bl.a. Bass modellen, gompertz modell och den logistiska tillväxtmodellen.

diagram 3

den svenska spridningskurvan för Internet

90

100

Traditionalister

befolkningen 18+%

Källa: World Internet Institute, 2000-2007

70

80

C

Mättnadsnivå?

2:a böjnings-

50

60

70

Sen majoritet

2:a böjnings-punkt

40

50B

Tidig majoritet

20

30Tidig majoritet

1:a böjnings-punkt

0

10

A

Innovatörerna Tidiga användare


Spridningen tog fart 1995, markerat av A, den första böjningspunkten i kurvan. Spridnings-hastigheten nådde sitt maximum år 2000 vid den andra böjningspunkten B, då drygt 50 procent av befolkningen hade tillgång till Internet. Uti-från dessa böjningspunkter kan vi räkna ut den primära tillväxthastigheten för Sverige och gör vi detsamma med andra länders spridningskurvor kan vi göra jämförelser.

Primär tillväxtperiod = tiden mellan a och B (2000-1995=5 år)

Primär tillväxtökning = skillnaden i procent mellan a och B (55-5=50 %)

Primär tillväxtshastighet = primär tillväxtökning / primär tillväxtperiod (50/5=10)

Enligt en optimal modell innebär det att mätt-nadsnivån kommer att ligga på hundra procent eftersom den tänkta kurvan är symmetrisk på det sättet att lika många nya användare kommer till efter år 2000, som det har ackumulerats fram till det att kurvan böjer av vid B. Då kommer C, mätt-nadspunkten att ligga vid 100 procent, dvs. alla kommer att bli Internetanvändare. Flera modeller förutsätter en sådan symmetri. Om detta stämmer vet vi ännu inte.

När det gäller fördelningen över tid förväntas den i alla modeller att vara sned, med en snabb uppgång, där många människor blir användare under en ganska kort tid, följt av en en långsam-mare utplaning med allt färre nytillkomna an-vändare.5 Det stämmer i Sveriges fall liksom i många andra jämförbara länder. Om Internetsprid- ningen kommer att stanna av tidigare, passar an-dra modeller bättre. De tillåter asymmetri och en lång svans under senare delen av spridnings-processen.

Forskningen kring hur tillgång och använd-ning av nya tekniker sprider sig, har i första

5. Vijat M, Muller e & Bass f (1990). new product diffusion models in marketing: a review and directions of research. Journal of Marketing, 54: 1-26. enligt Bass modell är de som först tar till sig den nya tekni-ken främst influerade av medier och annan yttre information medan de som kommer till senare, imitatörerna, påverkas mer av personliga kontakter i den närmare omgivningen.

hand riktat in sig på spridningens början, den primära fasen. Man har frågat sig hur och varför olika nya tekniker tar fart och varför den gör det i vissa länder och inte i andra. Det affärsmässiga intresset har varit styrande. Detta är fortfarande en viktig fråga i många utvecklingsländer där In-ternet endast fått en mycket begränsad spridning. Men i den rika industrialiserade världen har In-ternetspridningen redan tagit fart och upp mot hälften eller fler i befolkningen har tillgång till och använder Internet. Den intressanta frågan är nu hur fortsättningen, i den sekundära fasen, kom-mer att se ut. Kommer spridningen att fortsätta eller kommer den att plana ut? Hur stor kommer den sekundära tillväxtökningen att bli? Var ligger mättnadspunkten och befinner sig denna på olika nivåer i olika länder? Mycket lite av spridnings-forskningen har ägnat sig åt detta. Redan Rogers (1962/1995) pekade på att detta förbisedda om-råde borde uppmärksammas mer.6 Men hittills har lite blivit gjort. Vi skall senare fördjupa oss i detta men låt oss först se hur långt Internetsprid- ningen har kommit i den industrialiserade världen.

hur långt har Internet hunnit?

Internet utvecklades i USA och det var också där som spridningen först tog fart. Men andra in-dustriländer följde snart efter. Kring år 2000 var det flera länder där omkring hälften av befolknin-gen skaffat sig tillgång till Internet. Det var för-utom USA, de nordiska länderna: Sverige, Fin-land, Norge, Island och Danmark. Där var också Nederländerna, Australien, Kanada och Nya Zee-land. I Asien fanns Sydkorea, Hongkong, Singa-pore och Japan.

Den snabba spridningen började senare att mat-tas av och som vi sett i spridningskurvan för Sver-ige börjar kurvan också här att plana ut. Låt oss jämföra tre av länderna – Sverige, USA och Ko-rea, för att se vad som har hänt efter år 2000. Vi är nu inne på den avslutande outforskade delen av spridningskurvan. Den sekundära delen. Var lig-ger mättnadsnivån för en komplicerad teknologi som Internet?

6. rogers, e (1995). diffusion of innovations. london: the free press (4:e upplagan). första upplagan kom 1962.


diagram 4

den successiva ökningen av Internet i Sverige, USa och korea

50

60

70

80

90

100

USA

Källa: WII 07, Pew 07, MIC07befolkningen

Sverige

Korea

%

0

10

20

30

40

50o ea

Vad vi kan se i diagram 4 är att utgångsläget år 2000 är ganska lika för de tre länder-na. Internet fortsätter sedan att under de efterföljande åren sprida sig i alla tre länder men ökningarna är olika. I Sverige är den sekundära ökningen nästan 30 procent under sju år, i USA är den 20 och i Ko-rea 15 procent. Vi är nu inne på den sekundära tillväxtpe-rioden i spridningskurvan och här har vi upptäckt be-tydande skillnader i spridning mellan tre av de industri-aliserade länderna med störst andel Internetanvändare. Den sekundära tillväxthastigheten är i Sverige 4%, i USA 3% och i Korea 2%. Vad beror det på?

Innan vi besvarar den frågan låt oss se på vil-ka andra länder där också Internetspridningen nått långt. Värt att observera vid en sådan jäm-förelse är att den internationella statistiken göm-mer många problem. Ofta grundar sig den sig antingen på de statistiska centralbyråerna i de oli-ka länder eller på kommersiella mediamätnings-företag som Nielsen eller Gallup. Definitionen på vad som är t.ex. en Internetanvändare skiljer sig ofta åt och åldersintervallen som utgör basen för statistiken varierar. Äldre åldersgrupper saknas

ofta.7 Med detta i åtanke ritar vi diagramet ovan över de länder där Internetspridningen nått län-gst. Statistiken är hämtad från ITU 2006, komplet-terat med Nordicom 2007.8

7. för en mer ingående diskussion om detta se: olle findahl (2008). Vad säger oss Internetstatistiken?

8. ItU 2006 + nordicom 2007. ItU:s statistik över de nordiska län-derna stämmer inte, därav kompletteringen. Island har inte tagits med eftersom Island är speciellt med liten befolkning och hög urbaniser-ingsgrad.

80 80 80 79 7875

71 70 68 68 68 66 64 62

50

60

70

80

90

100befolkningen Källa: ITU 2006, kompletterat med Nordicom 2007

%

0

10

20

30

40

diagram 5 andel Internetanvändare 2006


Specifika karakteristika för SverigeFörutom att Internet spridit sig till många i

Sverige är det några andra karakteristika som ut-märker svenska Internetanvändare i en interna-tionell jämförelse. Ett sådant karakteristika är att man i Sverige inte ägnar så mycket tid åt Internet. Många har och har haft tillgång sedan länge, men lägger inte ner så många timmar på att vara on-line som man gör i andra länder. Detta är på väg att ändras i de yngre generationerna i och med att allt fler svenskar har skaffat sig bredbandsuppkoppling, men fortfarande gäller detta för ma-joriteten av svenska Internetanvändare.9

Skepticism mot Internet är ett annat utmär-kande drag bland svenskarna. Det kan te sig para-doxalt eftersom så många använder Internet. Men i en internationell jämförelse framstår svenskarna som mer avvaktande och mer kritiska än i andra länder.10

Här är det japanerna som mest delar svenskar-nas skepticism, medan man i länder som Sydko-rea, Ungern, Kina och USA är mindre misstänk-samma. Denna skepticism kvarstår idag, även om de svenska Internetanvändarna är positiva till och nöjda med Internet.11 Svenskarna tror inte hell-er att Internet kommer att medföra några större genomgripande förändringar. Även om det kan bli lättare att få tillgång till information så tror man inte att demokratin kommer att fördjupas, att politikerna i ökad utsträckning kommer att lyssna på vad medborgarna tycker, eller att man kommer att förstå politiken bättre genom Inter-net. I andra länder, som i USA, är man mer hopp-full om Internets betydelse.

Denna svenskarnas skeptiska hållning åter-finns mer allmänt även i deras syn på vetenskap och ny teknik. Enligt en Eurobarometerundersök- ning från 2005 hyser svenskarna, i jämförelse med andra européer, mindre tilltro till att vetenskap och teknik skall lösa problemen, samtidigt som de tillhör de mest intresserade och kunniga när det gäller vetenskap.12

9. Majoriteten svenska Internetanvändare kan karakteriseras som ”traditionalister” eller ”försiktiga”. Se olle findahl (2007). Svenskarna och Internet 2007.

10. findahl, o (2004). Sverige i världen. en internationell jämförelse av Internettillgång och användning mellan länder inom World Internet project. Januari 2004. Version 2.0. World Internet Institute 2004.

11. olle findahl (2007). Svenskarna och Internet 2007. World Internet Institute. 2007.

12. eurobarometrar om Vetenskap 2005. Vetenskap & allmänhet. Va-rapport 2005:3.

diagram 6 är informationen på Internet trovärdig och korrekt?

18

19

25

36

55

47

26

13

32

Singapore

Spanien

Tyskland

Japan

SverigeAllt eller det mesta

Inget eller bara lite

Källa: World Internet Project 2004

5

5

7

7

13

18

70

60

58

53

54

0 20 40 60 80 100

Korea

Ungern

Kina

USA

UK

Singapore

%

diagram 7 tror du att du kan förstå politik bättre genom att använda Internet?

46

35

32

25

33

20

31

43

Italien

Singapore

Japan

USA

Instämmer eller instämmer helt och fullt

Instämmer inte eller inte alls

Källa: World Internet Project 2004

62

60

52

48

46

11

20

23

19

0 20 40 60 80 100

Sverige

Spanien

Ungern

Korea

%


De traditionella medierna, radio, television och dagstidningar, tycks också ha en starkare ställ-ning i Sverige än i andra länder. Trots att så många svenskar använder Internet, betraktas fortfarande televisionen och morgontidningen, förutom per-sonliga kontakter med familj och vänner, som de främsta källorna för information. Televisionen är också främsta källan för underhållning. Det har ti-digare gällt för alla åldersgrupper men nu kan vi se hur Internet börjat inta första platsen bland de unga. Det har Internet redan sedan flera år gjort i andra länder. Men för majoriteten av den svenska

befolkningen intar de traditionella medierna fort-farande första platsen.

Detta återspeglades också i det senaste valet i Sverige, september 2006, då Internet kom att spe-la rollen av andrafiol. Som i tidigare val dominerar de traditionella medierna och förvånans-värt få har aktivt använt Internet under valkam-panjen, trots att 80% av svenskarna har tillgång till Internet.

diagram 8

hur viktiga är olika medier eller personer som informationskällor?

6971

59

5357

62

73

63

71

5460

70

80

90

100

18-29 år

30-65 år

65+ år

andel som svarar viktiga eller mycket viktiga Källa: World Internet Institute 2007%

47

31

4743

10

0

10

20

30

40

50

TV Radio Dagstidningar Internet Personliga kontakter

diagram 9

hur viktiga var olika medier som informationskälla inför valet 2006?

4,5

5 Källa: World Internet Institute 2007skala 1-5

4

4,5Alla

18-29 år3,4

3,2

2,9

3,2

2,93

2,93

3,5

2,5

2,2

1,92

1,92

2,5

1

1,5

0,5

1

0

TV Tidningar Vänner/familj Radio Internet Text-TV


en BakgrUnd | 15

Sverige är inte det enda land där Internetutvecklingen successivt ökat över åren. tvärtom är det så att de flesta industriländer följt samma utvecklingskurva. World Summit for the Information Society (WSIS) har försökt sammanfatta de teknologiska och sociala förhållandena i ett land i ett mått som de kallar ”Infostate”.

2. En bakgrund

Detta Infostate, som mäter både tätheten i infor-mationsstrukturen och dess utnyttjande, har ut-vecklats på ett liknande sätt i de rika länderna.13 I detta mått ingår info-täthet och info-användande. Informationstätheten mäts med ett nätverksmått (fasta telefoner, fasta linjer, mobiler, kabel-tv, In-ternet värdar, säkra servrar och bandbredd) och ett mått på färdigheter (läskunnighet, andel i primär, sekundär och tertiär utbildning). Infor-

13. from digital divide to digital opportunities. Measuring infostates for development. Sciades (ed.), 2005. orbicom

mationsanvändandet mäts med spridning (TV, fasta linjer, dator, Internet) och intensitet (bred-band/modem, internationellt ingående och ut-gående trafik).

Sverige, den svarta linjen i nedanstående dia-gram, har hela tiden (inga mått finns för de senaste åren) legat i toppen. Det gäller för både nätverk, färdigheter, spridning och intensitet. In-fostates har utvecklats i första hand för att följa ut-vecklingen mellan rika och fattiga länder och inte för att särskilja de rika länderna. I nedanstående diagram finns de länder med där utvecklingen av Infostates har nått längst.

diagram 10

Utveckling av Infostates.

288:00:00Denmark

Sweden

Källa: From digital divide to digital opportunities.Measuring infostates for development.Sciades (ed.), 2005. (Egen bearbetning)

240:00:00Switzerland

Netherlands

Norway

192:00:00Canada

United States

Finland

H K Chi

144:00:00Hong Kong, China

Iceland

Singapore

Luxembourg

96:00:00

Luxembourg

Belgium

United Kingdom

Austria

48:00:00 Australia

Korea (Rep.)

Germany

0:00:00

1995 1997 1999 2001 2003

Japan


Men det finns modernare mått som följt upp idéerna från Infostates. Ett sådant är ”e-read-iness”, som mäter ett lands infrastruktur och dess politiska, kommersiella, rättsliga och sociala förhållanden som är tänkt att hjälpa IT-utvecklin-gen framåt. Det har utvecklats av Economist Intel-ligence Unit och de publicerar årligen e-readiness rankings, på en skala med 10 som högsta värde. I diagrammet ovan återges rangordningen för år 2006 och 2007. Som vi kan se så återfinns även här Sverige (den svarta linjen) bland länderna högst upp.

Vad är det då som motiverar Sveriges placer-ing bland de högst rankade? Ja, det gäller dels att Sverige bedöms ha ett bra nätverk, med teknolo-gisk infrastruktur och konnektivitet. Här kommer Sverige som nr 2 efter HongKong. Nu ges inte län-gre det fasta telefonnätet samma betydelse som ti-digare utan det är främst möjligheterna att skaffa bredband som ges störst vikt och här har i Sverige utbyggnaden fortsatt och priserna gått ned, med följd att allt fler blivit bredbandsanvändare.

Det gäller också, enligt Economist Intelligence Unit, statens politik. Här kommer Sverige som nr 2 efter Danmark. Det man främst riktar in sig på här är i vilken mån statliga myndigheter har gjort sin information tillgänglig för medborgarna online. Inom områdena e-handel, social och kul-turell miljö hamnar Sverige på fjärde plats, och längre tillbaks vad gäller rättslig miljö och attrak-tiv affärsmiljö.

Infostates eller e-readiness mäter ett tillstånd och ger inte något svar på frågan varför Sverige har fått sin position. Genomgående bakom Sverig-es framskjutna ställning återfinns de aktiva sven-

ska Internetanvändarna inom alla åldersgrupper. Frågan kvarstår varför det finns så många som använder Internet just i Sverige? För att finna svar på den frågan skall vi ta upp några olika faktor-er som brukar kopplas ihop med teknologisk ut-veckling: ett lands ekonomi, utbildningssystemet kvalitet, urbanisering, ekonomisk jämlikhet, och politiska beslut

ekonomi

Att ett lands ekonomi har betydelse för sprid-ningen av ny teknologi framgår tydligt i all in-ternationell statistik där de rika OECD-länderna intar tätpositionen. Men det kan knappast vara orsaken till Sveriges framskjutna placering efter-som Sverige inte längre tillhör de rikare länderna i världen, räknat efter bruttonationalprodukt per capita. Sverige utgör nummer nitton (2005) och senare nummer elva (2006) i en sådan lista.14

Placerar vi ut världens länder i ett tvådimensio-nellt diagram där bruttonationalprodukten utgör en dimension och andel Internetanvändare i be-folkningen, den andra dimensionen så får vi fram det diagramsom visas nedan. Diagrammet är hämtat från ITU:s Digital opportunity platform.

14. gdp räknas som pppUS$ med logaritmen av inkomsten

diagram 11

Utveckling av e-readiness

8,5

9

9,5Danmark

US

Sverige

HongKong

Schweiz

Singapore

UK

Källa: Economist Intelligence Unit e-readiness rankings 2007

6,5

7

7,5

8

2006 2007

Nederländerna

Australien

Finland

Norge

Kanada

Nya Zealand

SydKorea

Japan

Tyskland

en BakgrUnd | 17

I ITU:s diagram illustreras sambandet mel-lan Internetspridningen och ett lands ekono-mi som linjärt med en rak linje, men sambandet är mer kurvlikt (egen bearbetning) och planar ut för länder med goda ekonomier.15 Det syns tydligare om vi förstorar upp det över högra hörnet i diagrammet. A och B pekar mot två länder som inte är rikast men har många Inter-netanvändare, medan C pekar mot ett land som tillhör de rikaste men som inte har så stor andel Internetanvändare. Inom cirkeln klumpar sig flera länder.

Det räcker således inte med en mycket god ekonomi för att en ny teknologi skall sprida sig,

15. Se också Beilock & dimitrova (2003). an exploratory model of inter-country Internet diffusion, som fann att relationen inte är linjär. Icke-ekonomiska faktorer tycks spela en större roll bland rika länder.

även om det verkar som om en någorlunda bra ekonomi utgör en förutsättning. Och i vilket fall som helst kan inte ekonomin förklara Sveriges po-sition. Hur förhåller det sig då med utbildning? Ett land med bästa utbildningen borde inte det landet uppvisa en snabb teknologispridning i alla åldrar?

Skolor och utbildning

Ett lands utbildning brukar mätas både kvan-titativt och kvalitativt. Allt från andel läskunni-ga, till andel högskole- och universitetsutbildade till andel med doktorsexamen. Kvalitén bedöms både vid utvärderingar och internationella test. Ser vi till Sveriges position i sådana sammanhang hamnar Sverige inte i topp. Det gäller både tes-tresultat för dagens skolelever, som andelen hög-skoleutbildade och de statliga satsningarna på skolan.

förstorad del av diagram 12

10

100

Inte

rnet

use

rs p

er 1

00 in

habi

tant

s

diagram 12

relationship between Internet user penetration and gross national Incomeper capita, 2005

Diagram hämtat från ITU:s Digital opportunity platform. Egen bearbetning

y = 0.0147x0.7884

R2 = 0.7236

0

1

10

100

$100 $1,000 $10,000 $100,000

GNI per capita, US$Logarithmic scale

Source: ITU/UNCTAD/KADO Digital Opportunity Platform, adapted from ITU World Telecommunication Indicators Database.

Inte

rnet

use

rs p

er 1

00 in

habi

tant

s

a B

C


I World Economic Forums index för Global Network Readiness, där Sverige kommer myck-et högt, utgör den dåliga kvalitén på skolan ett starkt minus.16 Så för Sveriges del kan utbildnin-gen inte utgöra en förklaring till den långt gångna Internetspridningen.

telefontäthet

Sedan slutet på 1800-talet har Sverige varit ledande när det gäller spridningen av fasta tele-foner. Sverige var också tidig med att automa-tisera telefonnätet på 1920-talet med hjälp av LM Ericsons automatiska telefonväxlar och LME:s sa-marbete med det statliga televerket kom att få stor betydelse. Fortfarande är Sverige det land som har flest telefoner per capita och därigenom det mest vittförgrenade fasta nätverket. Kanske finns här en väsentlig förklaring till Sveriges tätposi-tion? Otvivelaktigt utgör ett utbyggt nätverk med kopparledningar en möjlighet för teknologisk ut-veckling, men det är inte något Sverige har drivit på och utnyttjat. Prisfrågan är här avgörande och det är först under de allra sista åren som priserna sjunkit och konkurrensen hårdnat när det gäller bredbandstjänster i det fasta nätverket. Nu finns också många andra alternativ via fiber, kabel och mobilt via 3G.

Jämför vi de länder där Internetutvecklingen kommit längst finns inget samband mellan den-na och antalet fasta telefoner i ett land. Och om vi ser på nedanstående diagram, där länderna med

16. the global Information technology report 2006-2007. World eco-nomic forum (2007).

flest Internetanvändare finns ordnade efter deras telefontäthet, ser vi att kurvorna inte följer varan-dra. Länder som Island, Nya Zeeland och Korea med låg telefontäthet har trots det många Inter-netanvändare (UNDP, 2006). Så inte heller tele-fontätheten kan vara en förklaring till Sveriges position.

Urbanisering

Länder där huvuddelen av befolkningen bor i de större städerna har den fördelen att det är lät-tare att knyta ihop befolkningen i nätverk, vilket underlättar spridningen av Internet. Är landet dessutom litet så ökar dessa möjligheter. Belgien och Island, som länge legat i topp när det gäller Internetspridning, utgör typexempel. Högt ur-baniserade länder är också England, Nederlän-derna, Argentina och Tyskland.

Även om många också i Sverige flyttat från gles-bygden in till städerna så hamnar Sverige, när det gäller urbaniseringsgrad, här i en mellanposition (nr 10). Danmark är mer urbaniserat än Sverige medan Norge och Finland är mindre urbaniserade eftersom fler personer där bor kvar på landsby-gden. I ett globalt perspektiv kan man således inte säga att det är urbaniseringen i Sverige som är den bakomliggande orsaken till Sveriges framskjutna position när det gäller Internetspridning.

diagram 13

finns det samband mellan Internetanvändning och telefonanvändning?400

500

600

700

800

900 Källa: UNDP, 2006

Andel Internetanvändare per 1000 personer

antal per 1000 personer

0

100

200

300

400

Andel telefonanvändare per 1000 personer

en BakgrUnd | 19

Jämlikt samhälleI spridningsprocessens primära fas har den

ekonomiska jämlikheten i ett land mindre be-tydelse. Det är de välutbildade och välbärgade som brukar vara först att pröva på nya teknolo-gier. Däremot i den sekundära fasen, då så många som möjligt skall bli med, kan det ha betydelse hur stora klyftor det finns mellan olika befolkn-ingsgrupper i samhället. Från UNDP:s årliga rap-port kan vi hämta intilliggande diagram där ett urval av världens länder finns rangordnade.17 I in-ternationell jämförande statistik brukar man an-vända ett Gini-index.18

Ju lägre värde desto mindre är de ekonomiska skillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste i landet.

I jämförelse med de allra flesta länder i världen uppvisar Sverige en förhållandevis stor ekono-misk jämlikhet i befolkningen. Det innebär inte att alla är lika rika utan att i Sverige så är de tio procent rikaste bara sex gånger så rika som de tio procent fattigaste. I USA är tiondelen rikaste sexton gånger så rika som tiondelen fattiga, och i Hongkong och Singapore är de rika arton gånger rikare.

Ser vi närmare på de rikaste länderna, och sär-skilt på de länderna där Internetspridningen hunnit långt, finner vi att de nordiska länder-na tillsammans med Japan uppvisar minst skill-nader mellan rika och fattiga. Där återfinns ock-så Nederländerna och Tyskland och Korea bland de asiatiska länderna. I USA och i Singapore och Hongkong är skillnaderna mellan rika och fattiga betydligt större.

17. human development report 2005. Undp, 2005.

18. gini-måttet har kritiserats därför att det har en del egenheter som komplicerar dess tolkning. Men vi använder det här eftersom det finns uträknat för de flesta av jordens länder. Det är inte ett mått på jämlikhet utan ett mått på inkomstfördelning.

GINI

90

80

70

60

50

40

30

20

10

Gini coefficient, income distributionGDP per capita, PPP US$

Source: Regional data, Dihkanov 2005; country data, indicator table 15

diagram 14

Inequality in income - selected countries and regions

Diagram hämtat från UNDP:s årliga rapport

diagram 15

ojämlikhetsindex - ju lägre värde desto mer jämlikt

24,7 24,9 25 25,8 26,9 28,330,9 31,6 33,1 35,2 36 36,2

40,8 42,5 43,4

05

101520253035404550

Ojämlikhetsindex (GINI) Ju lägre värde, desto mer jämlikt Källa: Human Development Report 2005


I en senare rapport skiljer man mellan ekono-misk och social fattigdom och har räknat fram ett Human Poverty Index (HPI-2) som är särskilt in-riktat på att särskilja de rika OECD-länderna. Här ingår också långtidsarbetslöshet som en indika-tor. Här uppvisar Sverige det lägsta värdet, vilket betyder att i Sverige är de fattiga minst fattiga.

Som vi ser återkommer samma länder som de mest jämlika. Det är förutom Sverige, de andra nordiska länderna, Norge, Finland och Danmark. Hit räknas också Nederländerna. Och det är just i dessa länder som Internetspridningen på senare år har gått längst. Även om detta inte är en or-saksförklaring är det tydligt att långtgående Inter-netspridning och ekonomisk jämlikhet hör ihop.

Vi kan utvidga måttet till det omfattande in-dexet för mänsklig utveckling (HDI, Human de-velopment index)19 som är tänkt att visa hur långt ett land har kommit för att ge sin befolkning 1) ett långt och hälsosamt liv, 2) kunskap och utbild-

19. human development report 2005 och 2006. published for the United nations development programme (Undp). rapporterna tar varje år upp ett huvudtema. 2006 års rapport handlade om vatten. I slutet av rapporterna finns en omfattande tabellbilaga med en lång rad indikatorer som följs upp år från år.

ning och 3) en människovärdig levnadsstandard. Så här ser den senaste rangordningen ut som i nedanstående diagram från UNDP.

Som vi kan se lever svenskarna, jämfört med människor i andra länder, i ett förhållandevis jämlikt land. Vi kan förvänta oss utbildning och ett långt liv. Svenskarna är också de som är mest optimistiska inför framtiden. 42 procent säger att nästa 12 månader kommer att bli bättre när det gäller livet i allmänhet. Det placerar Sverige som det mest optimistiska landet i Europa.20

Men svenskarna är inte ensamma att leva under sådana gynnsamma förhållanden. Förhållandena är likvärdiga i flera andra länder och även i des-sa länder har Internet spridit sig till en majoritet i befolkningen. Undantaget är här de asiatiska tig-erekonomierna i Hongkong, Singapore och Korea

20. Standard eurobarometer 68, december 2007. data insamlade un-der oct-nov 2007.

diagram 16

human poverty Index (hpI-2)

6,5 78,2 8,2 8,4

10,3 10,7 10,9 11,1 11,4 11,7 12,4 12,6 12,8

14,8 15,4

02468

1012141618

Human Poverty Index (HPI-2) Källa: Human Development Report 2006

diagram 17

Index för mänsklig utveckling

0,970,96

0,95 0,95 0,95 0,95 0,95 0,950,94 0,94

0,940,93

0,93

0,920,91

0,880,890,900,910,920,930,940,950,960,97

Källa: Human Development Report 2005 och 2006

en BakgrUnd | 21

som trots stora ekonomiska ojämlikheter och be-tydligt lägre HDI-värden har fått Internet att spr-ida sig. Vad vi kan förvänta oss är att mättnads-nivån för Internetspridningen kommer tidigare i dessa länder än i de länder med mindre ekono-miska skillnader och högre HDI-nivåer.

Utifrån detta kan vi sluta oss till att det är de socioekonomiska faktorerna som får en allt större betydelse för fortsatt spridning, ju längre In-ternetspridningen hunnit i ett land? Är det så-dana faktorer och inte de teknologiska som är avgörande för den sekundära spridningen? Vi kan också fråga oss i vilken mån politiska beslut och aktioner ligger bakom Internetutvecklingen?

politisk styrning

SverigeSverige låg tekniskt mycket väl till i slutet av

åttiotalet då Internet började bli ett nätverk av nätverk. Universitetsdatanätverket Sunet hade knutit ihop universiteten och man hade anslutit sig till Internetprotokollet TCP/IP, som använ-des i USA. Även företag kopplade upp sig. Övr-iga nordiska länder och Nederländerna var också med. Men ute i Europa satsade EU på ett annat protokoll, OSI, som de statligt ägda telekom-bolagen förordade. Hit hörde också det svenska televerket. Avgörande för att Internet skulle kun-na utvecklas var att alla olika nätverk kunde kop-plas samman. Men olika intressen förordade olika protokoll. Utvecklingen bromsades upp och det s.k. ”protokollkriget” bröt ut.

Men utvecklingen gick vidare och det var e-pos-ten som kom att bli den ”killer application” som drev på. TCP/IP blev det protokoll som segrade. Det var enklast och billigast, och blev till en stan-dard världen över och därigenom kunde Inter-net bli ett nätverk av nätverk. Och eftersom Sver-ige tidigt valt denna väg fick man till en början en central position.21 Men utvecklingen tog inte fart. Sverige hade allt sedan slutet på 1800-talet varit det land med det mest utbyggda telefonnätet och fortfarande idag har Sverige flest fasta tele-foner per capita i världen. Men televerket, som hade kontroll över kopparledningarna var inte in-tresserad och politiskt såg varken den borgerliga eller senare den socialdemokratiska regeringen en bredbandsutbyggnad som en viktig infrastruktur-satsning. Man lämnade över utbyggnaden av In-ternet till det privata näringslivet.

Den borgerliga regeringen tillsatte visserli-gen en IT-kommission 1994.22 Samma år som

21. Ip protokollet uppfanns först i england och kom sedan att utveck-las som tCp/Ip av Vinton Cerf.

22. “Informationsteknologin - Vingar åt människans förmåga” (SoU 1994:18), en vision om Sverige och det framtida informationssamhäl-let.

statsministern i den borgerliga regeringen, Carl Bildt, skickade e-post till president Clinton.23 Bildt höll också några inspirerande tal om Internets be-tydelse för framtiden, men inte mycket av statliga initiativ hände.24 Inte heller åren efter då den so-cialdemokratiska regeringen tagit över.

IT-kommissionen, i sina över tiden fyra oli-ka konstellationer, kom med en rad förslag men hade inga resurser och ett litet inflytande. Särskilt under de sista åren publicerade man en rad rap-porter men regeringens och myndigheternas in-tresse var svalt.25 Undantag utgör den speciella satsning som kallades personaldatorreformen där företag kunde köpa datorer till sina anställda som fick avdrag på bruttolönen men slapp förmåns-beskattning. Reformen kostade en hel del, men det är oklart om reformen fick så stora effekter. En stor del av de datorer som köptes in hade ändå blivit inköpta.26 Mest förmånligt var personalda-torreformen för höginkomsttagarna med höga marginalskatter. Mer framgångsrik var den ti-digare satsningen som riktades direkt mot LO-medlemmar för att underlätta för dem att skaffa en dator.

Sverige har således inte haft någon visionär och handlingskraftig regering som drivit på IT-utvecklingen. Svenska politiker har varit mer av-vaktande. Annorlunda har situationen sett ut i an-dra länder med visioner och handlingsprogram. I Asien hade både Singapore och Sydkorea tidigt in-sett Internetteknologins betydelse för framtiden. Singapore

Den första nationella IT-planen i Singapore skrevs i mitten på 80-talet. Sedan följde IT 2000 (1991-99), Infocom 21 (2000-2006) och nu senast ”Intelligent Nation 2015”. I denna ”Infocom Mas-terplan” finns ett starkt socialt ansvar med försök att överbrygga etniska, religiösa och socioekon-omiska digitala klyftor. Internet skall vara fri på alla allmänna platser. Ett särskilt program riktas mot den malajiska minoriteten, också mot stu-denter, föräldrar och lärare. PC erbjöds fattiga.27 Tidigt drev man också på och stödde ekonomiskt bredbandsutbyggnaden.

23. Man fick anlita en särskild IT-expert för att göra detta och ringa till Clintons stab och säga att ett e-brev hade skickats så de kunde leta reda på detta. det tog sedan två veckor tills svaret kom. någon webb-sida hade regeringen inte vid denna tid, men It-experten som ändå var där ordnade också detta. hamngren, I & odnoff, J. (2003). de byggde Internet i Sverige. Stockholm: ISoC-Se.

24. en del pengar fördes över från löntagarfonderna till kk-stiftelsen som satsade pengar i olika skolprojekt.

25. Se t.ex. Sten henriksson (2004). de galna åren – en efterskrift. Manus för kapitel i Vinnovabok “Åter till framtiden”, version juni, 2004. Institutionen för datavetenskap, lunds universitet

26. roland Steen. personaldatorer - en utvärdering av arbetsmarknad-seffekter. It-kommissionen 2002.

27. alfred Choi (2007). Singapore: Brigding the digital divide. paper presented at World Internet project Meeting, 10-12 July 2007, Mel-bourne.


SydkoreaSydkorea utmärks av ett nära samarbete mel-

lan regeringen och industrin. Efter Koreakriget, 1951-1953, var landet totalförstört och de ameri-kanska flygplanen, som hade herraväldet i luften, hade inte längre kvar något att bomba.28 Redan på 70-talet startade man ett program för att utveckla inhemsk digital teknologi, istället för att import-era utifrån. Med alla medel har man försökt stär-ka konkurrenskraften inom IT-industrin. Det har lett till lägre priser för apparater och tjänster. 1994 skapade man ett nytt departement, Ministeriet för information och kommunikation (MIC), som tog ledningen för att genomföra ”Information in-frastruktur initiativet” 1995. Det har följts av ”Cy-ber-Korea 21”, ”e-Korea vision 2006” och IT839. Marknaden för operatörerna har inte släppts helt fri utan regeringen har genomfört en s.k. asym-metrisk reglering vilket påverkar förhållandet mellan den dominerande aktören och konkurren-terna och mellan det fasta och mobila nätet. MIC har också fortgående konsultationer med oper-atörerna så att de följer de politiska prioriteringar-na att hålla ner kostnaderna för användarna och att hela landet skall ha täckning.

Korea har internationellt fått beteckningen ”En stark IT-nation”, vilket stärkt den nationella stoltheten. Man har också kallats världsledande inom bredband. Det politiska målet är att skapa ett kunskapssamhälle, vilket har gett utbildning ett högt värde och Internet en central position. Korea har den största utbildningsbudgeten av alla länder. I internationella jämförelser av kun-skapsnivån hamnar elevena från Korea ofta långt fram.29 Utbildningsministern föreslog till och med

28. Se t.ex. Bevin Alexaner (1998). Korea. The first war we lost. New York: hippocrene Books (revised edition)

29. Se t.ex. den internationella jämförelsen av kunskapsnivån hos fem-tonåringar i alla oeCd-länder, där Sydkorea kom nr 6 i rankingen av alla oeCd länder, enligt den internationella skolundersökningen pISa 2006. Science competencies for tomorrow’s world. rangordningen var: finland, estland, hongkong, kanada, Macao, korea, taiwan, Japan, aus-tralien, lichtenstein, nederländerna, nya Zeland, Slovenien, Ungern, tyskland, Irland, tjeckien, Schweiz, Österike, Sverige (nr 20), Uk…..danmark, Island, norge….USa (nr 36). Se också oeCd (2007). educa-tion at a Glance 2007. OECD Briefing Note for Sweden. Här hamnar Sverige som ett genomsnittligt oeCd-land.

att engelska borde vara det nya modersmålet, eft-ersom koreanerna då skulle få tillgång till hela det engelspråkiga Internet som han såg som ett enda väldigt bibliotek. Man har drivit på bredbandsut-byggnaden så att nästan alla Internetanvändare har en bredbandsuppkoppling. 2002 beslöt man att knyta alla universitet och skolor till Internet. Man har utvecklat billiga datorer riktat mot fatti-ga familjer. Sedan slutet på 90-talet har man stött utbildningsprogram riktat mot eftersatta grup-per som hemmafruar, soldater, fångar och de äl-dre. Man har gett stöd till informationstjänster online för e-learning och offentliga myndigheter.

Korea har också utnyttjat Internets möjligheter t.ex. i form av ”Ohmy-news” som är en plattform för medborgarrapporter, en slags online journal-ism producerad av användarna, som påverkat alla koreanska medier. ”Nate” är ett koreanskt messengar program som fått stor spridning. ”Cy-world” är en mycket populär social nätverkstjänst med personliga minihemsidor.30

Men bakom fasaden döljer sig digitala klyftor mellan stad och land, mellan unga och äldre. Digi-tala klyftor som döljs bakom statistiken.31 Internet används också bland ungdomar i Asien, inte bara i Korea, i stor utsträckning för spel. Kvaliteten i Internetanvändningen kan därför ifrågasättas. Med ett starkt statligt engagemang riktat mot IT-teknologin har man lyckats skapa en fullt ut- byggd infrastruktur, men vad som också krävs är en social infrastruktur som t.ex. mäts i human de-velopment index.32

30. kim (2006). Is korea a Strong Internet nation? the Information Society, 22: 41–44, 2006

31. Chen & Wellman 2003.

32. pyungho kim (2006). Is korea a strong Internet nation? the Infor-mation Society, 22: 41-44, 2006.

en BakgrUnd | 23

Korea har flera faktorer som underlättat utveck-lingen som IT-nation.

1. Miljöfaktorn. Hög läskunnighet och skol-gång, mycket teknikintresserade konsumenter, en högt urbaniserad befolkning.

2. Politiska faktorer. En starkt pådrivande re-gering, stora privata investeringar i ny teknologi och tjänster

3. En mycket konkurrensutsatt marknadUSA

Arapnet som utvecklats för att koppla ihop uni-versitet i USA redan på 70-talet fick en nytänd-ning 1991 genom ”The Gore Bill” som avsatte pengar för att skapa ett forsknings- och utbildn-ingsnätverk med hög kapacitet. Det ledde till ”the National Information Infrastructure” som sena-tor Al Gore senare refererade till som ”the infor-mation superhighway”.33 Ett resultat av forsk-ningssatsningen blev sökprogrammet Mosaik som med ett användarvänligt gränssnitt öpp-nade vägen för vanliga användare till Internet. I valkampanjen inför presidentvalet blev främjan-det av den nya teknologin en viktig fråga för Bill Clinton.34 1993 när Clinton blivit president pub-licerade han tillsammans med vicepresidenten Al Gore ett politiskt program, ”Technology for America’s Growth” som visade hur regeringen skulle stödja och utveckla ”the information su-perhighway” fram till år 2000.35 Man genomförde också en rad åtgärder för att försäkra att så mån-ga medborgare som möjligt skulle få tillgång till den nationella informations-infrastrukturen. Alla federala myndigheter ålades också att göra sig tillgängliga via Internet för medborgarna.

Det politiska intresset kom då att riktas mot de digitala klyftorna och NTIA, US National Tele-communications and Information Administra-tion (1995, 2000, 2002) genomförde flera stora un-dersökningar. Titeln på rapporten år 2000 var, “Falling through the net: toward digital inclu-sion”. I samband med att den efterföljande Bush- administrationen bestämt sig för att den digita-la klyftan inte existerade längre fick undersök-

33. leonard kleinrock. the Internet rules of engagement: then and now Computer Science department, University of California at los angeles.

34. Campbell-kelly, Martin; aspray, William (1996). Computer: a his-tory of the Information Machine. new York: BasicBooks,

35. president William J. Clinton & Vice president albert gore, Jr.. tech-nology for america’s economic growth, a new direction to Build economic Strength. february 22, 1993. (150093) the White house of-fice of the press secretary.

ningen 2002 titeln, “A nation online”.36 Därefter har inga större politiska satsningar gjorts. Danmark

I Danmark insåg man att IT-politiken fram till år 2002, alltför mycket fokuserat sig på informa-tionsteknologin. Det var nödvändigt att byta till ett användarperspektiv och i ”aktionsplan 2002” formulerade man 37 mål som borde nås. Det har sedan följts av flera program som ”Using it wise-ly” och ”Freedom to chose”, där det sista riktat sig mot funktionshindrade. Målet är att alla IT-produkter (IT-design for all) skall utformas så att de kan användas av alla, oberoende av ålder eller förmåga.

I ”The Global Information Technology Report 2006-2007” intar Danmark första platsen och det är kulminationen på en uppåtgående trend sedan 2003 och det motiveras med ”landets utomorden-tliga reglerings- och kontrollmiljö, kopplad till ett tydligt ledarskap från regeringen och en vi-sion för IT-tillväxt och stöd för IT-penetration och användning”Nederländerna

Typiskt också för Nederländerna är det tydliga användarperspektivet. Man satsar på att utveck-la webbsajter som skall underlätta för användar-na särskilt i deras roll som medborgare. Typ- exemplet är skattemyndigheterna som nu får in 70 procent av deklarationerna online eller via dis-kett. Blanketter som till stor del redan är ifyllda. Man har också försökt utveckla en vägledning och standard för alla myndighetssidor. Man har startat ett e-goverment knowledge center, och en särskild ombudsman för medborgarna som har till uppgift att kritiskt granska myndigheternas webbsidor och också se till att de som inte har In-ternet inte missgynnas.

Där finns en webbsajt ”Ons Haagse Huwelijk” där all information och blanketter m.m som rör giftermål finns samlat. Där finns ”Residentie.net” för staden Haag, med nyheter, händelser, diskus-sionsfora, video från fullmäktigemöten etc. Där finns också ”Web Flop”, en oberoende medborg-arplattform. Man har också sedan tio år en tävling ”WebWijzer” om bästa webbtjänst”. Det delas också ut ett pris om sämsta webbtjänst.

Bland initiativen finns ”IT-agenda för Neder-länderna”, ”Arbeta tillsammans för Nederländer-na” och ”Connecting the dots” som syftar till att binda ihop lokala initiativ.37

36. national telecommunications and Information administration (2000). falling through the net: toward digital Inclusion. Washington: national telecommunications and Information administration, the U.S. Commerce department. Se också Cooper, M., “does the digital di-vide Still exist? Bush administration Shrugs, But evidence Says “Yes”,” Consumer federation of america, Consumer Union, the Civil rights forum, May 30 2002,

37. i2010, annual report 2007, european Commission.


första sammanfattningNu har vi gått genom en rad olika förhållanden

som skulle ha kunnat vara en bidragande orsak till Sverige framskjutna position som IT-land. Det kunde varit ekonomin, men Sverige tillhör inte de rikaste länderna och förutsatt att ett lands ekono-mi har nått en viss nivå så föreligger inte någon direkt relation mellan BNP per capita och Inter-nets spridning i landet.

Det kunde också varit den förda politiken. I länder som Sydkorea, Hongkong och Singapore har vi sett hur en långsiktig och kraftfull politik kan främja Internetutvecklingen trots bristande förutsättningar. Någon sådan politik har inte förts i Sverige av vare sig en borgerlig eller so-cialdemokratisk regering. I Nederländerna och Danmark har man arbetat för att anpassa IT-samhället till användarna och stärka medborgar-nas inflytande och tillgång till information. Det har inte skett i Sverige. Så det är inte den förda politiken som Sverige har att tacka för den långt-gående spridningen av Internet.

Men personaldatorreformen, kan det inte vara en orsak? Detta är något som politiker ofta näm-ner med stolthet. Är inte Sverige här unikt? Nej, speciella satsningar för att ge människor med små resurser möjlighet att skaffa sig en dator förekom-mer i många länder. Ofta är de riktade mot spe-ciella grupper. Den svenska reformen gynnade i första hand höginkomsttagare som härigenom kunde skaffa sig en andra dator lite tidigare än de annars skulle ha gjort. Kanske är det då det

goda utbildningssystemet och svenskarnas kun-skaper som lagt grunden till en framgångsrik ut-veckling. Tyvärr ligger inte Sveriges utbildnings-system i topp i internationella jämförelser och den låga kvaliteten i den allmänna skolan tas upp som ett starkt minus när det gäller Sveriges e-readi-ness.38 Det verkar också som om de flesta fått sina IT-kunskaper någon annanstans än i skolan.39

Om det inte är ekonomi, politik eller utbildn-ing som gett Sverige ett försprång, kanske det är teknologi och infrastruktur. Ja, det skulle kunna vara det. Sverige har, och fortfarande är, ledande när det gäller fasta telefoner och telefonlinjer. Här finns en infrastruktur av kopparledningar som inte finns någon annanstans i världen. Den utnyt-tjades också till en början för telefonmodem, men det är först med bredband som Internetanvänd-ningen tagit fart. Och här har det gått långsamt i Sverige. Först när alternativen blev fler med kabel och fiber har priserna gått ned och allt fler sven-skar har blivit bredbandsanvändare. Samma ut-veckling och samma trend återfinns i jämförbara länder.

38. World economic forums index för global network readiness

39. SCB (2007). privatpersoners användning av datorer och Internet. Statistiska Centralbyrån, 12 dec 2007.

den SekUndära SprIdnIngSproCeSSen | 25

kanske måste vi leta efter helt andra faktorer än sådana som rör landets eko-nomi, politik eller teknologi för att förklara Sveriges position? Vi har sett att Sverige ligger bra till när det gäller hur välståndet är fördelat. Vi kan anta att det borde spela in under det sekundära spridnings-förloppet. då har redan de unga, och de välutbildade och välbeställda under den primära spridningsprocessen börjat använda Internet.

3. Den sekundära spridningsprocessen

Frågan är hur långt spridningsprocessen skall fortsätta? Skall Internet fortsätta att sprida sig även till den tredjedel eller fjärdedel som ännu inte har? Till stor del utgörs denna del av be-folkningen av de äldre, av de som är över femtio år. Det motiverar att vi vänder fokus mot denna grupp för att se om det är här som svaret finns på frågan om varför Internet spridit sig så långt i Sverige.

Internet i olika åldrarVi har hittills sett på Internetspridningen i oli-

ka länder beräknat på befolkningen som helhet, men för att kunna se hur olika faktorer påverkar den sekundära fasen i spridningsprocessen är det nödvändigt att se närmare på vad som händer i de åldersgrupper som hittills stått utanför. Det är där som det avgörs var mättnadströskeln i ett land kommer att befinna sig.

Ett välkänt faktum är att Internet redan använ-ds av uppemot nittio procent av de unga i mån-

ga länder. Det gäller i Sverige liksom i flera an-dra europeiska länder. Det gäller i Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Det gäller också i de mest avancerade länderna i Asien.

Användningen av Internet har i de flesta länder också spridit sig ned i åldrarna. Skolungdomarna är de flitigaste användarna. Men Internet används idag även av förskolebarn. I Korea är 2006 hälften av treåringarna Internetanvändare.40 I Sverige en tredjedel av barnen i åldrarna fyra till sex år.41 Detta är en allmän trend och här skiljer sig inte Sverige från andra rika industriländer.

40. nIda (2007). Internet development in korea. In Survey reports on the Internet Development in Asia-Pacific Region 2007. Asia Pacific Internet research alliance (apIra).

41. olle findahl (2007). Svenskarna och Internet 2007. World Internet Institute. 2007

diagram 18

Internets spridning bland unga

99 9892

78

35

95

8388

69

16

102030405060708090

100

20-29 år

30-39 år

%Källa: WII 07, Pew 07, Oxis 07, NIDA 07

0

Korea Hongkong Sverige England Kina


Skillnaden mellan Sverige och andra länder återfinns istället bland de äldre åldersgrupperna.

Överallt i världen har det gått betydligt trö-gare för Internet att sprida sig uppåt i åldrarna. Det illustreras i ovanstående diagram där femtio- åringarna i Sverige inte skiljer sig mycket från andra svenskar i arbetsför ålder, medan de sär-skilt i Asien i stor utsträckning står utanför. Det gäller ännu tydligare för de som är över sextio år. Tyvärr är det svårt att hitta internationell statistik som redovisar situation för de som är över sextio-fem år.

Riktar vi in oss på Europa redovisar Eurostat Internetanvändningen 2006 för de länder där In-

ternetspridningen hunnit längst.42 Här återfinns Sverige, Danmark och Nederländerna. Som vi tidigare sett skiljer det inte mycket mellan ung- domarnas Internetanvändning i olika länder. Däremot är det fortfarande bara i några få län-der där snart hälften av de yngre pensionärerna (65-74 år) blivit Internetanvändare. Internationellt får vi också räkna Nya Zeeland hit.43

42. Statistics in focus, 119/2007. eurostat.

43. 2007 Benchmark Survey: Interim report. the institute of culture, discourse & communication. aUt University. december 2007. World Internet project new Zealand.

diagram 19

Internetspridning bland äldre

90

100 % Källa: Eurostat

82

80

9050-59 år

60+ år

59

52

60

70

43

52

40

50

20

2530

3

17

7

1

10

20

31

0

Sverige England Korea Hongkong Kina

diagram 20

använt Internet de tre senaste månaderna,16-24 år och65-74 år

98 97 99 99 9894

8390

100 % Källa: Eurostat

8380

70

8016-24 år

65-74 år

514850

60

40

2824

30

40

22 24 23

610

20

6

0

den SekUndära SprIdnIngSproCeSSen | 27

Mönstret blir detsamma om vi kombinerar ål-dern med utbildning och väljer ut gruppen lågut-bildade i åldern 55-74 år. Detta är en stor grupp i befolkningen som traditionellt är sena att ta till sig nya teknologier. Men om Internetspridningen inte skall stanna av måste denna grupp känna sig motiverade och tycka det är mödan värt att skaffa sig Internet.

Det är viktigt att inte glömma bort att även i ett land som Sverige, där Internetspridningen gått långt, så står en tredjedel av befolkningen utanför, om vi räknar till vardagsanvändare, dvs. de som använder Internet åtminstone en gång i veckan.44

tillväxthastighet under den sekundära spridningsfasen

Utmärkande för de nordiska länderna är, som vi sett, att Internet fortsätter att sprida sig i befolknin-gen trots att tre av fyra på något sätt redan använ-der Internet. Vi är nu inne i Internets sekundära spridningsfas. I ett tidigare diagram kunde vi se hur spridningen saktade av i USA och Korea jäm-fört med Sverige. Men Sverige är inte unikt i Nor-den, utan utvecklingen ser ungefär likadan ut i Danmark och i viss mån i Norge. Det är t.o.m. så att tillväxthastigheten under de senaste åren varit snabbast i Danmark. År 2000 var andelen Inter- netanvändare i Danmark betydligt lägre än i Sverige medan det idag är frågan om Danmark

44. olle findahl (2007). Svenskarna och Internet 2007. World Internet Institute. 2007

gått förbi Sverige. Om vi dividerar tillväxten i pro-cent med antalet år får vi en tillväxthastighet un-der den sekundära spridningsprocessen, år 2000 till 2006, på sex procent i Danmark. Finland har haft en tillväxthastighet på 4,5 procent och Sver-ige och Norge 4 procent.

Under andra hälften av 90-talet när spridnin-gen av Internet tog fart var tillväxthastigheten i Sverige omkring 10 procent. Efter år 2000 började spridningskurvan plana ut till 4 procent och vad vi kan förvänta oss är att den kommer att plana ut ytterligare. Samtidigt kommer användningen bland de som redan har Internet att öka i tid och bli mer mångfacetterad.

Vi har tidigare ställt oss frågan varför det är i länder som Sverige och Danmark som Internet nått längst upp i åldrarna? Ett svar, som vi tidig-are analyserat, är att det varken, i första hand, ber-or på ekonomi eller teknologi utan på socioeko-nomiska förhållanden, dvs. en jämförelsevis hög jämlikhet. Men kanske har det också något att göra med attityder och värderingar? Även här finns det internationella jämförelser och den mest omfattande utgörs av Hofstedes index som först testades på IBM-anställda runt om i världen.45

45. geert hofstede Cultural dimensions, 2007. www.geert-hofstede.com. Se också geert hofstede (2002), dimensions do not exist: a reply toBrendan McSweeney. human relations, 55 (11).

Sverige Danmark Finland Norge

4% 6% 4% 4,5%

tillväxthastighet under den sekundära spridningsprocessen 2000 – 2006. källa: nordicom (egen bearbetning)

diagram 21

antal lågutbildade 55-74 år som använt Internet de senaste tre månaderna

8090

100andel av åldersgruppen 55-74 år Källa: ITU 2006, kompletterat med Nordicom 2007

%

48607080

4844

3228 2630

4050

18 15

10

1020


kUltUrella VärderIngar | 29

en spridd folkloristisk teori om teknologisk utveckling är att de nordiska ländernas framskjutna position beror på det bistra klimatet i norden. Männi-skorna som bor där har inte fått något till skänks. de har fått kämpa för att överleva i mörker och kyla. det har varit drivkraften bakom den teknologiska utvecklingen.I andra länder med mer gynnsamma klimat har inte funnits samma behov och drivkrafter. därav den mer långsamma utvecklingstakten.

4. Kulturella värderingar

En annan, mer underbyggd teori, är Hofstedes teori om att skillnaderna mellan nationella kul-turer kan beskrivas efter fyra eller fem grundläg-gande dimensioner. En dimension handlar om i vilken mån en kultur är individualistisk eller kollektivistisk, dvs. om människor är integrerade i starkt sammanhållna grupper. En annan dimen-sion rör strävan efter att undvika osäkerhet, dvs. om man känner sig hotad av osäkra eller okän-da situationer. En tredje dimension som har rel-evans för samhällets maktstruktur, är om den är hierarkisk eller platt. En fjärde dimension rör om kulturen domineras av maskulinitet eller en bal-ans mellan maskulinitet och feminitet.

Om Sverige placeras in efter dessa dimension-er så hamnar Sverige i några extrema position-er. Det är det land där maskulinitet är svagast. Det är också det land som är mest sekulariserat och där traditionella värderingar har minst be-tydelse. Det är också ett av de mest individu-alistiska länderna samtidigt som människor har stor tilltro till andra människor och sam hället i stort.46 Maktstrukturen är platt. Sam-mantaget innebär detta att de kulturella värderingar som dominerar i Sverige i flera av-seenden skiljer sig från kulturella värderingar i andra länder.

Denna situation kan sammanfattas i Ingle-harts karta över kulturella värden.47 Där finns alla länder inplacerade i ett tvådimensionellt

46. h. huang, C. keser, J. leland & J. Shachat (2002). trust, the Internet, and the digital divide. IBM Systems Journal, Vol 42, no 3, 2003

47. Inglehart,, r (1997). Modernization and postmodernization. princ-eton, 1997.

diagram. Den ena dimensionen är knuten till re-ligionens kulturella inflytande med en dimension med allt mer av rationella och sekulära värden (Inställning till bl.a. religion, lag, abort, nation-ell stolthet, auktoriteter). Den andra dimensionen går från överlevnadsvärderingar till en dominans av värden kring självförverkligande (Individens relation till bl.a. personlig säkerhet, homosex-ualitet, mellanmänskliga relationer, allmän ly-cka och vilja att skriva under upprop). I det övre högra hörnet återfinns protestantiska länder där självförverkligande och sekulära/rationel-la värderingar dominerar. Längst upp till höger

diagram 22 Ingelharts värderingskarta (egen bearbetning)

0

0,5

1

1,5

2

2,5

vför

verk

ligan

de

Japan

Danmark

England

Nederländerna

Norge

Korea

Nya ZeelandUSA

Kanada

Portugal

Sverige

-2

-1,5

-1

-0,5

-2 -1,5 -1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2

Öve

rlev

nad

-Sj

älv

Traditionell - Sekulär/Rationell

Ryssland


i detta högra hörn finns Sverige inplacerat. Län-gst ut till höger efter den ena dimensionen, som går från traditionella och religiösa värderingar till sekulära/rationella värderingar återfinns protes-tantiska Sverige och konfutseianska Japan, följt av Tyskland, Norge, Estland, Danmark och Korea. Längst upp efter dimensionen som går från över- levnadsvärderingar till selfexpression befinner sig också Sverige följt av Nederländerna, Australien, Kanada, Danmark och Nya Zeeland. Men vad kan detta ha för betydelse för Internetspridningen?

Det skulle kunna vara så att dessa kulturella värderingar främjar en nyfikenhet på nya saker, en öppenhet för nya tekniker. Väl att märka är att vi här är intresserade, inte av hur en ny teknik tar fart och accepteras av pionjärerna, innovatörerna och den tidiga majoriteten, utan hur teknologin fortsätter sig att sprida sig till alla grupper i sam-hället. I den sekundära spridningsfasen är det främst den äldre generationen som står i centrum, och det är här som Sverige skiljer sig från de flesta andra länder. Dessa kulturella värderingar bland de äldre är inte ett resultat av dagens politiska och samhälleliga förhållanden utan finns grundlagda längre tillbaka i det samhälle där de växte upp. Det gäller också det förhållandevis jämlika sam-hälle som gör att de fattiga inte är riktigt lika fat-tiga som i andra länder.

Skulle då svaret på frågan, vad som gör att In-ternet fortsätter att sprida sig till fler människor i Sverige än i de flesta andra länder, vara ett re-sultat inte av dagens samhälle utan ett resul-tat av efterkrigstidens Sverige. Är det effekterna av folkhemmets Sverige som syns nu i Internets fortsatta spridning bland de äldre? Vi har tidig-are konstaterat att det inte kan vara ett resultat av Sveriges rikedom, inte heller av den förda poli-

tiken under det senaste årtiondet, eller av den goda teknologiska infrastrukturen, eller utbild-ningssystemet. Ekonomi och teknologi är förvis-so nödvändiga för Internets utveckling, men här skiljer sig inte förhållandena i Sverige från hur det är i många andra rika industrialiserade län-der. Under de sista åren har det också blivit billig-are att bli bredbandsanvändare, men så har också skett i andra länder. Däremot skiljer sig Sverige från de flesta länder när det gäller jämlikhet och kulturella värderingar, även om liknande värder-ingsförändringar också håller på att ske i andra industriländer.

Äldre svenskar har vuxit upp i folkhemssverige där överlevnaden var garanterad. Man behövde inte tänka på ekonomisk och fysisk säkerhet. Istället kom allt mer att handla om välmående, livskvalitet och självförverkligande. Sverige blev därmed ett av de första länderna där övergången från materialistiska till postmaterialistiska värden började ske. Det är också det som framgår i Ingle-harts värderingskarta. De värderingsförändringar som skett och sker i alla industriländer är från tra-ditionella mot sekulära/rationella värden.48

48. Ingehart & Baker(2000) fann bevis för att värderingarna, i nästan alla industriländer, har förskjutits från traditionella mot sekulära/ra-tionella värden.

SlUtSatS | 31

5. Slutsats

Sverige intar en särställning bland världens länder om vi ser till hur Internet har spridit sig allt längre ut i befolkningen. Sverige var inte först att ta till sig den nya teknologin, även om det tidigt fanns pionjärer och innovatörer som utvecklade Internet i Sverige och knöt ihop landet med andra länder i norden och USa.49 det är inte den primära spridningsprocessen, när en ny teknologi uppmärksam-mas och tar fart, som vi har intresserat oss för här, utan vad som händer sedan. radion och televisionen har med tiden blivit var mans egendom men vad kom-mer att hända med en komplicerad teknologi som Internet?

Kanske är det helt enkelt så att Svenskarna tv-ingats att bli Internetanvändare? Precis som re-geringen bestämde att alla skulle skaffa digital-TV49för att det var bättre för TV-bolagen och gav utrymme för fler kanaler, så kanske förhåller det sig på samma sätt med Internet? Sverige är ett ra-tionellt land. Digital-TV infördes år 1999 men trots mycket reklam var det mycket få som köpte en digital dekoder. TV-tittarna bedömde inte att den digitala övergången gav ett tillräckligt mervärde. De kände inget behov av en digital distribution. Då beslöt man att tvinga svenskarna att köpa en digital-TV. Man stängde helt enkelt av de analo-ga sändningarna och blev på det sättet ett av de första länderna i världen som genomfört övergån-gen från analog till digital TV.50 Men det var in-gen frivillig utan en påtvingad övergång. När det gäller Internet kan det se ut som om man gör på ett liknande sätt. Man stänger post- och bank-kontoren. Försvårar tillgången på information om man inte är online. Gör allt dyrare om man inte handlar på Internet o.s.v.

Men att detta skulle vara orsaken till att så mån-ga svenskar använder Internet, motsägs dock av att de allra flesta användare av Internet är positiva till de möjligheter som Internet erbjuder. Internet har en mycket större attraktionskraft som driver

49. findahl, o & Selg, h (2007). Öppen källkod och öppet innehåll. en undersökning av och med erfarna Internetanvändare. Vinnova. Se också hamngren, I & odnoff, J. (2003). de byggde Internet i Sverige

50. findahl, o (2007). television. Ingår i Mediesverige 2007.

utvecklingen, jämfört med digital-TV. Det gäller också bland de äldre, även om det är många som uppger att de är ointresserade.

Hur skiljer sig här Sverige från andra länder?Vi vet redan en del av svaret. Den sekundära

spridningsprocessen kommer att se mycket olika ut i olika länder. När de tidiga användarna och den tidiga majoriteten anammat den nya tekno-login kommer spridningen att stanna av. Så har skett i alla rika industrialiserade länder. Men ut-planingen har varit av olika karaktär och styrka.

Det är här under den sekundära spridnings-processen som Sverige utmärkt sig. Inte vad det gäller ungdomar, välutbildade eller välbeställda. I alla rika industriländer har de skaffat sig tillgång till Internet. Det handlar istället om de äldre och de lågutbildade. Medan Internet har haft svårt att sprida sig uppåt i åldrarna i många länder så har spridningen fortsatt i Sverige. Vår fråga har varit hur skall detta förklaras?

Utifrån internationella jämförelser om Info-states och e-readiness kan vi se att Sverige under de senaste sju åren haft goda förutsättningar för ta till sig den nya Internetteknologin. Men när vi studerar enskilda faktorer var för sig är det svårt att peka på att just detta skulle vara orsaken till Sveriges speciella situation.

Även om de ekonomiska förutsättningarna är viktiga så tillhör inte Sverige världens rikaste län-der. Och analyserar vi förhållandet mellan ett lands rikedom och andelen Internetanvändare så finns det inte något sådant samband bland in-


dustriländerna. Ekonomin är inte orsaken till att Sverige har en stor andel Internetanvändare.

Inte heller det svenska utbildningssystem-et, den höga andelen svenskar med fast telefon eller Sveriges urbaniseringsgrad kan förklara vad som händer under den sekundära spridning-sprocessen. Kanske är Sveriges framskjutna posi-tion istället ett resultat av politiska visioner och beslut som drivit på och styrt Internetutvecklin-gen? Tyvärr finns det inga tecken på detta. Till skillnad från vad som hänt i andra länder som Korea och Singapore eller Nederländerna och Danmark, har de svenska regeringarna förbliv-it passiva och ointresserade. Istället tycks de so-cioekonomiska förhållandena spela en stor roll. Länder med förhållandevis stor social och ekon-omisk jämlikhet, dit Sverige tillhör, uppvisar en fortsatt spridning av Internet uppåt i åldrarna. Hit hör även de övriga nordiska länderna.

Jämlikhet och socioekonomiska förhållanden i ett land är således viktiga för den sekundära spridningsprocessen. Till detta kommer också kulturella värderingar. I hela den industrialise-rade världen pågår en värderingsförskjutning från traditionella/religiösa värden mot sekulära/rationella. Och från värden centrerade kring över-levnad mot självförverkligande. I spetsen för den-na förändring befinner sig Sverige.

Slutsatsen av denna genomgång är att det är en kombination av kulturella värder ingar och socioekonomiska förhållanden som bidrar till att spridningen av Internet i Sverige skiljer sig från utvecklingen i andra industrilän-der. Det är viktigt att komma ihåg att vi här ta-lar, inte om den primära spridningsprocessen då användningen av en ny teknik tar fart, utan om den sekundära spridningsfasen då en majoritet redan använder den nya teknologin och frågan är om Internet skall fortsätta att sprida sig till alla befolkningsgrupper? Här handlar det främst om den äldre generationen.

Utmärkande för Sverige är inte bara att mån-ga äldre har blivit användare av Internet. Inter-net uppfattas som praktiskt och något som under-lättar sökandet efter information, kommunikation och handel i vardagslivet. Trots att så många sven-skar använder Internet har de inte blivit uppslu-kade av den nya teknologin. Internet har inte tagit över. De använder den som ett praktiskt komple-ment och hyser ingen överdriven tilltro till Inter-nets betydelse. De är inte överväldigade utan be-traktar Internet, som de själva använder, med en viss distans.

De socioekonomiska förhållandena och de kul-turella värderingarna bland äldre generationer är inte ett resultat dagens politik utan finns grund-lagda längre tillbaka i det samhälle som växte fram efter kriget. Att spridningen av Internet nått

långt i Sverige har sålunda skett trots dagens poli-tikers passivitet. Det innebär inte att dagens poli-tik är utan betydelse. Mycket återstår att göra. Framförallt att vända perspektivet mot användar-na, som redan har skett i Nederländerna och Dan-mark. Och att se Internetanvändarna inte bara som konsumenter utan framför allt som medbor-gare. Här har Internet en potential som inte alls är utnyttjad.

Och även om Sverige har förhållandevis många Internetanvändare även bland äldre och lågutbil-dade, så får vi inte glömma bort att Sverige fort-farande är ett två tredjedelssamhälle. En tredje-del av den vuxna befolkningen har antingen inte tillgång till Internet eller använder Internet my-cket sällan.51

Men för framtiden intar Sverige en gy-nnad position. Vi kan förvänta oss att den sekundära spridningsprocessen fortsätter och att allt fler börjar använda Internet, även om tillväxttakten kommer att minska. En liknande utveckling kan vi förvänta oss i övriga nor-diska länder, framför allt i Danmark där jäm-likheten är minst lika stor som i Sverige och där sekularisering och individualisering kom-mit nästan lika långt. Vad som Danmark har, till skillnad från Sverige, är ett utbildningssys-tem som bedöms ha en god kvalitet.52 Och en re-gering med en framsynt IT-politik.53 Ytterligare länder i gynnad position är Norge och Neder-länderna och även Nya Zeeland. I andra länder där de socioekonomiska förhållandena ser annor lunda ut kommer spridningen att stanna av och hindren för att Internet skall sprida sig till de äl-dre generationerna är många, åtminstone inom det närmaste årtiondet.

51. findahl, o (2007). Svenskarna och Internet 2007.

52. World economic forums index för global network readiness

53. economist Intelligence Unit (2007). the 2007 e-readiness rankings. raising the bar. a white paper from the economist Intelligence Unit.

lItteratUr | 33

Litteratur

AUT University (2007). 2007 Benchmark Survey: Interim Report. The institute of culture, discourse & communication. AUT University. December 2007. World Internet Project New Zea-land

Barry M. Leiner, Vinton G. Cerf, David D. Clark, Robert E. Kahn, Leonard Kleinrock, Daniel C. Lynch, Jon Postel, Larry G. Roberts, Stephen Wolff. A Brief History of the Internet. The Internet Society. version 3.32. Last revised 10 Dec 2003.

Richard Beilock & Daniela V. Dimitrova (2003). An exploratory model of intercountry Internet diffusion. Telecommunication Policy, 27: 237-252.

Bulte, C & Stremersch, C. (2004). Social Contagion and Income Heterogeneity in New Product Diffusion: A Meta-Analytic Test. Marketing Science. Vol. 23, No. 4, Fall 2004, pp. 530–544

Campbell-Kelly, Martin; Aspray, William (1996). Computer: A History of the Information Machine. New York: BasicBooks,

Chen, W., and Wellman, B. (2003). “Charting and Bridging Digital Divides: Comparing Socioeco-nomic, Gender, Life Stage and Rural-Urban Internet Access and Use in Eight Countries,” AMD Global Consumer Advisory Board (GSAB), October 2003.

Alfred Choi (2007). Singapore: Brigding the digital divide. Paper presented at World Internet Project Meeting, 10-12 July 2007, Melbourne.

President William J. Clinton & Vice President Albert Gore, Jr.. Technology for America’s Economic Growth, A New Direction to Build Economic Strength. February 22, 1993.

Cooper, M., “Does the Digital Divide Still Exist? Bush Administration Shrugs, But Evidence Says “Yes”,” Consumer Federation of America, Consumer Union, The Civil Rights Forum, May 30 2002,

Economist Intelligence Unit (2007). The 2007 e-readiness rankings. Raising the bar. A white paper from the Economist Intelligence Unit.

EU (2007). i2010, Annual Report 2007, European Commission.

Eurostat (2007). Standard Eurobarometer 68, December 2007

Eurostat (2007). Statistics in Focus, 119/2007. Eurostat

EU27 (2007). Community survey on ICT usage in households and by individuals. Eurostat, 3 december 2007.


Findahl, O (2008). Vad säger Internetstatistiken? .SE:s Internetguider (under utgivning)

Findahl, O (2007). Svenskarna och Internet 2007. World Internet Institute.

Findahl, O (2007). Internet i ett internationellt perspektiv. Del 1. Sverige i Europa. World Internet Institute.

Findahl, O (2007). Bredband i Sverige 2007. World Internet Institute & Svenska Stadsnätsförenin-gen.

Findahl, O (2007). Television. Ingår i Mediesverige 2007. Ulla Carlsson & Ulrika Facht (red) Nor-dicom-Sverige, Göteborgs universitet.

Findahl, O (2004). Sverige i världen. En internationell jämförelse av Internettillgång och användning mellan länder inom World Internet Project. Januari 2004. Version 2.0. World Internet Institute.

Findahl, O & Selg, H (2007). Öppen källkod och öppet innehåll. En undersökning av och med erfarna Internetanvändare. Vinnova

Hamngren, I & Odnoff, J. (2003). De byggde Internet i Sverige. Stockholm. Internet Society. ISOC-SE, 2003.

Sten Henriksson (2004). De galna åren – en efterskrift. Manus för kapitel i Vinnovabok “Åter till framtiden”, version juni, 2004. Institutionen för datavetenskap, Lunds universitet

Human development report 2006. Published for the United Nations Development Programme (UNDP)

Human development report 2005. Published for the United Nations Development Programme (UNDP)

Geert Hofstede Cultural dimensions, 2007. www.geert-hofstede.com

Geert Hofstede (2002), Dimensions do not exist: A reply to Brendan McSweeney. Human Relations, 55 (11).

H. Huang, C. Keser, J. Leland & J. Shachat (2002). Trust, the Internet, and the digital divide. IBM Systems Journal, VOL 42, NO 3, 2003

Inglehart, R (1997). Modernization and Postmodernization. Princeton, 1997

Inglehart R. et W.E. Baker ( 2000). Modernization, cultural change and the persistence of traditional values, American sociological review, vol. 65, pp. 19-51.

ITU (2007). Measuring the Information Society 2007. ICT Opportunity Index and World Telecommunication/ICT Indicators

ITU (2005). Measuring digital opportunity. Multi-Stakeholder Partnerships for Bridging the Digi-tal Divide. Document: BDB WSIS/06. 8 June 2005

Barry M. Leiner, Vinton G. Cerf, David D. Clark, Robert E. Kahn, Leonard Kleinrock, Daniel C. Lynch, Jon Postel, Larry G. Roberts, Stephen Wolff. A Brief History of the Internet. The Internet Society. version 3.32. Last revised 10 Dec 2003.

Leonard Kleinrock. The Internet rules of engagement: then and now. Computer Science Department, University of California at Los Angeles.

lItteratUr | 35

MIC (2007). Survey on the Computer and Internet Usage. Ministry of Information and Communication. National Internet Development Agency of Korea. 2007:2.

NIDA (2007). Internet Development in Korea. In Survey Reports on the Internet Development in Asia-Pacific Region 2007. Asia Pacific Internet Research Alliance (APIRA).

Nordicom (2007). www.Nordicom.gu.se. Mediestatistik/Norden/Jämförande statistik/PC och Internet. (December 2007).

National Telecommunications and Information Administration (2000). Falling through the Net: Toward Digital Inclusion. Washington: National Telecommunications and Information Adminis-tration, The U.S. Commerce Department.

OECD (2007). OECD Communications Outlook 2007. Information and Communications Technologies

OECD (2007). Education at a Glance 2007. OECD Briefing Note for Sweden

PISA 2006. Science competencies for tomorrow’s world.

Pyungho Kim (2006). Is Korea a Strong Internet Nation? The Information Society, 22: 41–44, 2006

Meadea N and Islamb T (2006). Modelling and forecasting the diffusion of innovation – A 25-year review. International Journal of Forecasting, Volume 22, Issue 3, 2006, Pages 519-545. Twenty five years of forecasting

National Telecommunications and Information Administration (2000). Falling through the Net: Toward Digital Inclusion. Washington: National Telecommunications and Information Adminis-tration, The U.S. Commerce Department.

Pyungho Kim (2006). Is Korea a Strong Internet Nation? The Information Society, 22: 41–44, 2006

Rogers, E (1995). Diffusion of innovations. London: The free press (4:e upplagan).

SCB (2007). Privatpersoners användning av datorer och Internet. Statistiska Centralbyrån, 12 dec 2007.

Stefan Stremersch, Barry M. Leiner, Vinton G. Cerf, David D. Clark, Robert E. Kahn, Leonard Kleinrock, Daniel C. Lynch, Jon Postel, Larry G. Roberts, Stephen Wolff. A Brief History of the Internet. The Internet Society. version 3.32. Last revised 10 Dec 2003.

Sciades (ed.), Fom digital divide to digital opportunities. Measuring infostates for development. 2005. Orbicom

Statens offentliga utredningar (2004). “Informationsteknologin - Vingar åt människans förmåga” (SOU 1994:18),

Steen, R. (2002). Personaldatorer - en utvärdering av arbetsmarknadseffekter. IT-kommissionen 2002

Terdiman, D (2006). Study: Americans’ home Net adoption slowing. CNET News.com. February 23, 2006. Se även PEW .

Vijat M, Muller E & Bass F (1990). New product diffusion models in marketing: A review and directions of research. Journal of Marketing, 54: 1-26


Wenhong, C & Wellman, B (2004). The global digital divide – within and between countries. IT & Society, 1(7), Spring/Summer 2004, pp. 39-4

UN (2006). ICT Diffusion Index. United Nations conference on trade and development. The Digi-tal Divide Report. United Nations, 2006.

UNDP (2006). Human Development Report 2006. United Nations Development Programme.

UNDP (2005). Human Development Report 2005. United Nations Development Programme.

Vetenskap & allmänhet. Eurobarometrar om Vetenskap 2005. VA-rapport 2005:3.

World Economic Forum (2007). The Global Information Technology Report 2006-2007.

World Internet Institute är ett forskningsinstitut som bedriver samhälls- och beteendevetenskaplig forskning med fokus på Internet och dess påverkan på människa och samhälle. Med offensiv publicer-ing sprider institutet ny kunskap till det omgivande samhället.

Nyvunna forskningsresultat och tillämpningar ska snabbt komma till praktisk nytta, och bidra till utveckling av näringsliv och offentlig verksamhet. Institutet är med öppen attityd en mötesplats för ut-bildning, forskning, näringsliv och samhälle.

I nära koppling till högskola/universitet, i sam-verkan med offentlig verksamhet och näringsliv, ska institutet initiera, bedriva och stödja samhälls- och beteendevetenskaplig forskning med fokus på Internet och dess påverkan på människa och sam-hällsliv. Institutet ska producera och publicera

statistik med relevans till den aktuella forskningen.Genom publicistisk verksamhet, seminarier och

konferenser verkar institutet för att vunna forskn-ingsresultat och tillförlitlig statistik snabbt kommer till praktisk användning, och bidrar därmed till ut-veckling av näringsliv och offentlig verksamhet. Med denna process skall World Internet Institute vara en resurs för samhället.

Verksamheten startade år 2000 i Gävle och har idag huvudkontor tillsammans med Fiber Optic Valley. WII är en öppen medlemsorganisation och en icke-vinstdrivande verksamhet, allt eventuellt överskott återinvesteras i forskningen. Finansierin-gen genereras genom forskningsanslag, offentliga aktörer, näringslivsintressenter och intäkter genere-rade från den egna verksamheten.

Documents

nita - Internetstiftelsen · nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM denna rapport är resultatet av ett samarbete mellan World Internet Institute (WII) och nationellt It-användarcentrum