Att hantera hot och våld i skolan · Att hantera hot och våld i skolan En kriminologisk studie om personalutsatthet och åtgärder – en ... och arbetslivet är den arena som svarar

Examensarbete för Master i kriminologi, 30 hp

Att hantera hot och våld i skolan En kriminologisk studie om personalutsatthet och åtgärder – en

granskning av hantering av hot och våld mot personal i kommunala

grundskolor i Göteborgs kommun.

Moa Lundgren

Handledare: Ulla-Britt Wennerström

Vårterminen 2014

2014 Sida 1

Abstract

Title: Handling threats and violence in school

Author: Moa Lundgren

Supervisor: Ulla-Britt Wennerström

Examiner: Sven-Åke Lindgren

Type of thesis: Master thesis in Criminology, 30 higher education credits

Date: Spring term 2014

Aims and objectives:

The aim of this study is to understand and explain the process of handling violence and threats

against pedagogic personnel in public schools. This study foremost takes a theoretical outset

from a work-environment perspective and a crime perspective that has emerged from

extensive pragmatic studies on work related violence in Sweden. The study focuses on the

terms and conditions sanctioned by the school organization, and how its institutional structure

affects the process of handling threats and violence against the employees. Crime prevention

and measures taken for the wellbeing and security of the victims also come into light as I

study the effects of the handling process.

Method and data:

The process of collecting data has mainly proceeded from a deductive standpoint. It is a

qualitative, multiple case study and consists both of documents and interviews and is

processed with a content-analyze method.

The results are analyzed and presented both case by case, and through a collective

presentation.

Results:

The main result argues that in these three specific cases, the crime perspective primarily

dominates how violence and threats are treated and handled in the school organization. This

has largely to do with the use of a legal approach in acting to these types of behavior, but it is

also based on the basic principles which the organization rests upon. The way of acting

towards work related violence and threats, is through the study shown to be linked to aspects

of both the individual crime victim, the judgment of the management, legal premises and the

framework of the school organization. Through the study these main factors that inflect on the

process of handling violence and threats against pedagogical personnel are lifted and

analyzed. The result of this study concludes that even though the handling plans address

violence towards school personnel, most of the procedures and measures taken to solve the

problematic situation are directed against the perpetrators, rather than towards the victim.

Key words: School related violence, measures, crime perspective, work environmental

perspective, handling processes.

2014 Sida 2

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................................................................... 4

1. Syfte och frågeställningar .................................................................................................... 5

2 Bakgrund ................................................................................................................................ 6

2.1 Våld - omfattning, definition och läge .............................................................................. 6

2.1.1 Registrerade frekvenser av hot och våld i Göteborgs skolor ..................................... 7

2.2 Skolan som institution, organisation och lokal företagsverksamhet ............................... 8

2.2.1 Grundskolans organisering i Göteborgs kommun ..................................................... 9

2.3 Styrdokument och handlingsplaner beträffande arbetsmiljö och trygghetsfrågor i skolan

- ansvarsområden för hot och våld på arbetsplatsen .............................................................. 9

2.3.1 Skolverkets ansvarsområde och värdegrund som central institution för Sveriges

skolverksamheter ................................................................................................................ 9

2.3.2 AFS riktlinjer 1993 och 2001 (systematiskt miljöarbete) ....................................... 10

2.3.3 Det rättsliga systemet, eleverna och den rättsliga gråzonen - polisanmälan,

tillräknelighet och tillbud .................................................................................................. 10

2.3.4 Konflikthantering och det pedagogiska uppdraget – en obligatorisk del av

Lärarutbildningen .............................................................................................................. 11

2.3.5 Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund – pedagogernas stöd utanför

arbetsplatsen ...................................................................................................................... 11

2.3.6 VIS och PIS manualen – ett samverkande utvecklingsprojekt i skolan ................... 12

2.4 Sammanfattning och specificering av problemområdet – studiens avgränsningar ....... 12

3. Kunskapsläge - tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ............................... 15

3.1 Arbetsmiljöperspektiv och brottsperspektiv – retorik och centrala begrepp kring hot och

våld i arbetslivet .................................................................................................................... 15

3.2 Analytiska begrepp – struktur och aktör ........................................................................ 18

3.3 Sammanfattning .............................................................................................................. 19

4. Metodologisk forskningsstrategi ...................................................................................... 20

4.1 Kvalitativ flerfallstudie .................................................................................................. 20

4.2 Flerfallstudie baserad på dokumentanalys och strukturerad forskningsintervju ........... 21

4.3 Urval .............................................................................................................................. 22

4.4 Bearbetning av material – kvalitativ tematisk innehållsanalys ...................................... 23

4.5 Metodologiska reflektioner kring studiens genomförande och forskningsetiska

ställningstaganden ................................................................................................................ 24

4.6 Sammanfattning ............................................................................................................. 25

5. Resultat och analys ............................................................................................................. 26

2014 Sida 3

5.1 En inramande värdegrund ............................................................................................... 26

5.2 Målsättning, att värna om de anställda och markera intoleransen för hot och våld i

skolan. ................................................................................................................................... 29

5.3 Verksamhetskultur, organisationsstruktur och enskilda individer ................................. 32

5.4 Summerande konklusion ............................................................................................... 39

6. Slutdiskussion och tips på vidare forskning .................................................................... 41

7. Referenser ........................................................................................................................... 42

8. Bilagor .....................................................................................................................................

2014 Sida 4

Inledning

”Det är väldigt mycket upp till den enskilde.. /…/ det är ju viss skillnad på om en sexåring säger

samma sak än om en sextonåring säger. /…/ säger en fjortonåring nått dumt och dom har en bra

relation till [lärarna] så tar dom inte det som ett hot i alla fall. /…/ men en annan kanske skulle

gjort det, /…/ att han säger det till nån man inte känner. /…/ då kanske [skolpersonalen] tar det

väldigt hotfullt.” – rektor, fall 1

År 2012 blev en incident i Angered uppmärksammad i en artikel av Göteborgs Posten

(120926). I artikeln lyfts problematiken kring våld på skolan fram och att de processer som

blir resultatet av själva våldshandlingen är mycket mångfacetterad. Citatet ovan kommer från

en av de intervjuade rektorerna i denna studie. Uttalandet pekar precis som artikeln på att det

finns en komplexitet och problematik kring hanteringen av hot- och våldsärenden, såväl inom

skolorganisationen som i relation till övriga samhället.

Det finns idag en hel del kriminologisk forskning på arbetsplatsrelaterat våld. Forskningen

pekar bl. a. på att det har skett en ansvarsförskjutning i kriminalpolitiken i Sverige sedan

1980-talet, vilket innebär att det blir allt vanligare att rättsväsendet får större ansvar för att

hantera handlingar som ses som oacceptabla i samhället (Wikman 2012b). Ett exempel på

detta är den skyldighet som idag åligger arbetsplatserna att polisanmäla hot och

våldshändelser, vilket förr i tiden snarare hanterades som ett arbetsplatsrelaterat problem.

Forskningen indikerar vidare på att det råder stora skillnader mellan olika arbetsplatser kring

hur man skall resonera om och hantera våld och hot mot personal. Det tycks varken inom

forskningen eller i mediala rapporteringar finnas någon konsensus i synsätt på vilka

handlingar som ses som acceptabla och vilka som inte skall tolereras, utan detta tenderar att

vara situationsbundet. Enligt såväl Arbetsmiljöverkets AMV (2012) och Sveriges Akademikers

Centralorganisations SACO (2008) undersökningar samt Lärarnas Riksförbunds

arbetsmiljöundersökningar LR (2011) är dock våld i skolan ett faktum som inte kan bortses

ifrån; ett faktum som i deras tycke framträder i form av ett arbetsmiljöproblem som idag ses

som ett utbrett fenomen i såväl grundskolan som i gymnasieskolan. Men de frågor som borde

aktualiseras tycks lysa med sin avsaknad. Det har i föreliggande studie motiverat mig till att

problematisera frågor som rör följande:

Hur hanteras personals utsatthet för hot och våld, och varför behandlas det som det gör?

Denna studie utgår från en förhoppning att kunna ge ett kunskapsbidrag för att förbättra

arbetsmiljön i skolan. Genom att skapa ökad medvetenhet om dessa frågor och att bidra till

diskussion kring våldsfenomenet i skolan är ambitionen med studien att den ska kunna

användas i anslutning till ett redan pågående utvecklingsarbete i Göteborgs kommun. Detta är

hittills ett relativt litet utforskat område 1 inom skolans värld och det finns många

kunskapsluckor att fylla, en kunskap som idag också eftersöks (Göransson et al. 2011b:106-

108; BRÅ 2009; SACO 2008; Wikman et al. 2010; Kääriäinen & Siren 2012; Lauritzen &

Laub 2007).

1 Med undantag från de studier som gjorts på personalutsatthet för hot och våld och åtgärder inom vård och

omsorg (Wikman 2012a; Åkerström 2011)

2014 Sida 5

1. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att granska hur hot och våld mot personal hanteras i grundskolan

(åk 6-9) i Göteborgs stad. Studien genomförs med ambitionen att förklara och förstå

hanteringen av hot och våldsituationer genom att belysa befintliga strukturer kring

våldshandlingar i skolan. Detta görs med specifik inriktning på åtgärdssammanhang och

hantering av fall som rör personalens utsatthet för hot och våld. Undersökningen fokuserar

särskilt på de organisatoriska processer som behandlar ett hot och vålds ärende och vad detta

sedan mynnar ut i (förväntade kontra reella effekter) (Sahlin 2008). Det innebär en granskning

av hur hanteringen av hot och våld delegeras, regleras, organiseras och tillämpas på ett lokalt

plan genom befintliga styrdokument. För att djupgående behandla dessa frågor tittar jag på de

strukturer, aktörer och villkor som omfattar, påverkar och formar hanteringsprocessen i en

skolorganisations kontext. Därefter inriktas studien i synnerhet på de processer som

uppkommer vid implementeringen av de handlingsplaner som föreligger vid hot och

våldshändelser mot personal i skolan, samt hur dessa handlingsplaner återspeglas i och

motsvaras av de åtgärder som vidtas för den utsatte (Wikman et al 2010; Sahlin 2008).

Följaktligen kommer jag att studera hur hot och våldssituationer definieras i en analys ur ett

arbetsmiljöperspektiv och brottsperspektiv (Wikman et al 2010; 2012ab). Jag kommer alltså

att granska hur man arbetar och organiserar åtgärder utefter dessa perspektiv vilket också

innebär att jag kommer belysa de preventionsmodeller som är sprungna ur arbetsmiljö- och

brottsperspektiv.

Studiens frågeställningar lyder som följande:

Hur är lokala skolorganisationers handlingsplaner gällande hot och våld uppbyggda?

Vilka målsättningar innehåller dessa skolors handlingsplaner för att hantera hot och

våld från elever som är riktat gentemot skolans personal?

Vilka faktorer kan inverka på den praktiska implementeringsprocessen av

handlingsplaner och styrdokument gällande hot och våld mot personal i skolan?

Förekommer det några svårigheter i implementeringen av handlingsplaner gällande

hot och våld mot personal i skolan?

2014 Sida 6

2. Bakgrund

I detta avsnitt redogör jag för våldets förekomst och omfattning. Jag inleder med en allmän

översikt och redogör därefter specifikt för omfattningen av hot och våld mot skolpersonal

Göteborgs kommun. Jag går sedan vidare med att beskriva skolan som organisation och de

organisationsmässiga strukturer som formar den kontext som våldet sker i. Därefter redogör

jag för de övergripande nationella styrdokument som avser arbetsmiljöfrågor och

trygghetsarbete i skolan. Detta visar på strukturer som påverkar både handlingsutrymme och

tillvägagångssätt när hot och våld skall hanteras i skolan. Ett exempel på lokalt framtagna

(kommunala) styrdokument presenteras också som används i stor utsträckning i Göteborgs

kommun. Avsnittet avslutas med en specificering av problemområdet och studiens

avgränsningar.

2.1 Våld - omfattning, definition och läge

Enligt tidigare kriminologisk forskning mellan efterkrigstiden och fram till 80-talet har en

kraftig ökning av våldsrelaterade brott kommit att visa sig i brottsstatistiken. Våldsbrott ses

ofta som ett ökande problem medan annan brottslighet i faktisk mening minskar (von Hofer

2011). Numera har denna generella trend däremot planat ut och våldsbrott som gatu- och

bostadsvåld ligger på en relativt jämn nivå efter 80-talet (Brå 2008). Arbetsplatsrelaterat våld

däremot skiljer sig något åt från den generella statistiken om våld. Den visar fortfarande på en

kraftig ökning (ibid) och arbetslivet är den arena som svarar för störst andel våldshändelser

enligt SCB:s offerundersökningar (Wikman 2008). Mycket tyder på en tilltagande

våldsutsatthet på arbetsplatserna – men också att den i stor utsträckning är yrkesrelaterad

(SACO 2008: LR 2008; LR 2011; Arbetsmiljöverket 2012:4; Wikman et al. 2010).

Exempelvis, ca fyrtiofem procent av tillfrågade lärare uppger att de upplever att våldet har

ökat (LR 2008), en trend som visar sig vara likvärdig inom de flesta

omhändertagande/omvårdnads- eller omsorgsrelaterade yrken i de offentliga sektorerna

(Wikman et al. 2010). Anledningen till detta förklaras av att våld är en kategori som

definieras och omdefinieras såväl i relation till tid och geografisk placering. Det ses inte

längre enbart som ett fysiskt betingat begrepp utan inkluderar numera även de psykiska

aspekterna av våldsdefinitionen (Wikman 2008:8; Martin et al 2012). Efter införandet av

arbetsmiljöförordningen (AFS 1993:2) märktes en ökning t ex. i anmälningar gällande

utsatthet för våld under yrkesutövning och intresset för att kartlägga omfattningen steg i takt

med de ökande siffrorna (LR 2008). Uppmärksamheten kring våldshändelser förändrar

tolkningsprocessen och mätbarheten av omfattningen av våldsbrott då t.ex. trender i

anmälningsbenägenheten (von Hofer 2011), förrättsligande (Wikman et al 2010:50-51) och

avjuridifieriande (Blichner & Molander 2008), och tolerans av våld har visat sig vara socialt

föränderliga fenomen (Gruszczynska & Heiskanen 2011). Dock konstateras det att våld i

arbetslivet, oberoende av den ökade uppmärksamheten, i faktisk mening har ökat i frekvens

och intensitet på senare år (Wikman 2008:8).

2014 Sida 7

Arbetsrelaterat våld på skolan existerar i många olika former, det inkluderar såväl det

kroppsliga fysiska våldet som det psykiska, i form av hot och trakasserier – både direkt och

indirekt (LR 2011; Göransson et al 2011a; Göransson et al. 2011b; AFS 1993:2; Menckel

2000). Av det våld som kartlagts inom skolan de senaste åren visar undersökningarna på att

våldshandlingar huvudsakligen sker mellan elever men också mellan elev och personal. Ca tre

av tio lärare angav 2011 i Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning att de blivit

hotade, utsatta för våld eller trakasserade av elever (i fåtal fall anhöriga till elever) inom de

senaste tolv månaderna (LR 2008; LR 2011; Göransson et al 2011b:42). Men även annan

personal som jobbar med elever är i stor utsträckning utsatt (ibid).

Våldet sker till störst del på arbetsplatsen, d.v.s. i skolan, men inte i själva klassrummet utan

på rasterna, i korridorerna, före skoldagens start och efter skoldagens slut (Wikman et al 2010,

BRÅ 2009; LR 2008). Skälet till dessa kluster av våldsamheter redogörs inte för något mer

ingående, mer än att det är i dessa situationer som det är mest avsaknad av personal (BRÅ

2012). Detta täcker dock enbart det rent direkta våldet. Det indirekta våldet ser man i form av

trakasserier och hotelser vilket yttrar sig i form av hotande mail, hotelser som formuleras på

hemsidor, sms och samtal. Det har även visat sig att de indirekta hotelserna kommer till

uttryck i form av skadegörelse av offrets egendomar, exempelvis cykel- och bildäck som har

skurits sönder samt skadegörelse mot offrets hem. Detta blir tydligt vad det gäller mer

specifika tidpunkter som terminsslut och betygssättning, och visar att detta är en period

präglad av mer konflikter och konflikttillfällen (LR 2008). Pojkar står till störst del för det

direkta våldet i skolan medan tjejer står mer för det relationella indirekta våldet, också så

kallat cyber-våld, som sker utanför skolan (Göransson et al. 2011a; 2011b).

Av intresseorganisationers samt kriminologiska kartläggningar gällande våld på arbetsplatsen

(riktat mot personal) framgår att kvinnor i yngre åldrar anmäler och står för den största delen

av brottsutsattheten (SACO 2008; LR 2008; LR 2011; Arbetsmiljöverket 2012:4; Wikman et

al. 2010). Kriminal- och arbetsskadestatistik visar att fyra procent av yrkesverksamma

kvinnor anmäler hot och våld i yrkesutövningen, av manliga yrkesverksamma står två procent

för anmälningarna. Andra svenska offerundersökningar såsom nationella

trygghetsundersökningar (NTU) samt SCBs undersökningar om levnadsförhållanden (ULF)

visar däremot att runt tio procent yrkesverksamma män anmäler och av yrkesverksamma

kvinnor runt arton procent.2 Trots att samtliga kartläggningar redovisar arbetsrelaterat våld,

förklaras kartläggningarnas olika siffror med att de skiljer sig åt i sitt urval, frågornas

utformning samt insamlingsmetod (Wikman et al. 2010).

2.1.1 Registrerade frekvenser av hot och våld i Göteborgs skolor

Det finns olika sätt att statistiskt mäta förekomsten av hot och våld i arbetslivet idag. Dels

görs det undersökningar av Statistiska Central Byrån (SCB)3 och Brottsförebyggande Rådet

2 Detta är dock beroende på vilken åldersgrupp arbetet är riktat mot. I skolan t ex utsätts kvinnor i större

utsräckning på grundskolan och högstadiet medan man ser att män i större grad utsätts mer i gymnasiet. 3 T ex ULF- och NTU- undersökningar

2014 Sida 8

(BRÅ). Det finns även interna undersökningar som görs av akademiska och fackliga förbund4,

samt registreras också sådana händelser av polisen, försäkringskassan5 och arbetsmiljöverket.

Enligt Arbetsmiljöverket inkom det under år 2013, 55 arbetsskadeanmälningar på grund av

hot och våld mot individer som jobbar inom skolan i Göteborgs kommun. Av dessa är det

grundskolelärare som stått för 22 av anmälningarna.6 Sammanlagt har det inkommit 113

anmälningar (dock något ofullständiga) inom Göteborgs kommun sedan 2008 (tom 2013) och

ett flertal skilda källor pekar på att denna siffra stiger (AMV faktablad 2008:1; BRÅ 2008).

Kvinnor står för de flesta anmälningarna och gäller främst dem i åldersspannet mellan 35-44

år. 7

2.2 Skolan som institution, organisation och lokal företagsverksamhet

Det finns idag i Sverige en rad riktlinjer som reglerar skolan både som institution och

organisation. 1991 togs ett beslut om att kommunalisera skolan, därigenom skedde en

decentralisering och avförstatligande av skolan (Jarl 2012). Skolan är fortfarande en statligt

styrd institution, dock finns det numera huvudmän i form av kommuner som har till uppdrag

att förvalta och styra skolverksamheter som enskilda organisationer. Det innebär att staten tar

de övergripande besluten gällande det pedagogiska innehållet i skolan som institution, och

sedan åligger det kommunerna att själva utforma och finansiera hur verksamheten praktiskt

skall utföra sitt uppdrag. Berg (2003) lyfter i sin avhandling Att förstå skolan: En teori om

skolan som institution och skolor som organisationer, att det finns en betydande komplexitet

kring de styrkällor som råder för skolan idag pga. dess många aktörer. Styrkällor involverar

både styrning och ledning där (citat) ”ledning förutsätter styrning och styrning innefattar

ledning (ibid.:24)”. I denna bemärkelse särskiljer Berg begreppen så att ledning rör sig om

skolan som (lokal) organisation och styrning används beträffande skolan som

samhällsinstitution (2003:28). Styrningen menar Berg har främst att göra med de inofficiella

och officiella uppdrag som konstitueras på statligt plan medan ledningen främst rör det

faktiska operativa utförandet av uppgifter relaterat till arbetsplatsen (2003:27).

I förändringen 1991 kom skolan också att färgas av ett nytt styrsystem (Jarl & Pierre 2011:14;

Persson & Karlsen 2004:212). Detta nya sätt att styra offentliga förvaltningar kom att kallas

för New Public Manegement (ibid.). Det innebar att man började behandla offentliga

verksamheter efter ett marknadssystem. Kommunen, eller huvudmannen, är som tidigare

nämnt den aktör som i dagens läge har det yttersta ansvaret för alla skolor inom kommunens

gränser.8 Skolorna inom kommunen bedrivs dock efter detta nya system som separata företag

(egna lokala organisationer) där det är upp till verksamheterna att fylla lokalerna med ett visst

4 SACO (2008) och Lärarnas Riksförbund (2008; 2011)

5 Till försäkringskassan inkommer rapporteringar i form av paragraf 2 anmälningar, arbetsskadeanmälningar

(ISA) 6 Se bilaga 1a-c och 2

7 Se bilaga 1c

8 Med undantag för friskolorna då dessa har ett annat typ av styrelsesätt (Jarl & Pierre 2011:106).

2014 Sida 9

elevantal.9 Styrningen är idag enligt Persson & Karlsen (2004) i hög grad beroende av

marknadsmässiga och politiska (inrikes- och internationellt styrda) förändringar. Såväl

ledningen som styrningen har numera enligt Persson & Karlsen en helt annan innebörd än

tidigare vad det gäller beslutsfattande och ansvar, och aktörerna inom dessa anvarsområden

tilldelas ett helt annat uppdrag än vad som tidigare ålagts dem (ibid.). Exempel på detta är den

roll som rektorerna har idag. Rektorerna har numera det främsta ansvaret för såväl skolans

arbetsmiljö som det pedagogiska ansvaret för utbildningen som bedrivs på skolan. Rektor

svarar därmed både mot kommunen (huvudmannen) och staten/marknadssamhället gällande

budgetering och mål. För att kvalificeras som rektor idag krävs följaktligen en specifik

utbildning och rollen som rektor innebär en alltmer byråkratisk chefsroll jämfört med den

tidigare mer ”lärarnära” rollen där rektorn också ofta hade ett pedagogiskt uppdrag (Jarl &

Pierre 2011:104–105).

2.2.1 Grundskolans organisering i Göteborgs kommun

Ansvaret för grundskolan i Göteborgs kommun är idag delegerad till flera olika aktörer inom

kommunen. Det är således förlagt både till den kommunala huvudmannen, i detta fall är Barn-

och ungdomsnämnden, och på de olika stadsdelsförvaltningarnas respektive skolenheter.10

Enligt Jarl (2012) skiljer sig denna uppdelning från kommun till kommun. I en storstad som

Göteborg har det resulterat i att stadsdelarna har egna separata ansvarsområden och

skolchefer. I stadsdelsförvaltningarna verkar olika skol-, verksamhet- eller förvaltningschefer

inom Barn- och ungdomsförvaltningen och de ansvarar främst för hela områdets ekonomi.

Ansvaret för att skolan ska uppnå de statliga mål satta av skolverket delegeras i sin tur vidare

ner till de lokala organisationerna och de arbetsplatsansvariga där – rektorerna.

2.3 Styrdokument och handlingsplaner beträffande arbetsmiljö och trygghetsfrågor i

skolan

I nästkommande avsnitt redogörs för övergripande nationella styrdokument kring hot och våld

mot personal, dess ursprung och delegering. Avsnittet belyser den övergripande systematik

och reglering som finns när det gäller hanteringen av hot och våld på ett nationellt plan, vilket

är bakgrund för föreliggande studie om den praktiska hanteringen av hot och våld och

implementeringen av lokala specifikt framtagna handlingsplaner för skolverksamheter.

2.3.1 Skolverkets ansvarsområde och värdegrund

Skolverket är statens beslutsorgan gällande innehållet i skolan som verksamhet och verkar

som central institution för Sveriges skolverksamheter. Skolverkets ansvarsområde täcker in

9 Exempel på detta är att elever i skolan numera behandlas som ”marknadsprodukter” eller kunder (genom det

fria skolvalet). 10

Se Göteborgs stads hemsida www.goteborg.se Kommun och Politik/ Kommunens organisation/ Förvaltningar

http://www.goteborg.se/

2014 Sida 10

alla större beslut om den pedagogiska utformningen och elevernas hälsa och arbetsmiljö. I det

värdegrundsarbete som skolan som institution bygger på finns en tydlig elevfokusering och ett

kontinuerligt arbete pågår med både antidiskriminerings- och miljöarbete. De

diskrimineringslagar som beskrivs på Skolverket.se11

beträffande hot, våld, trakasserier och

mobbning har ett perspektiv som avser elevernas hälsa och trygghet både i relation till andra

elever, men också i relation till de vuxna som befinner sig i verksamheten.

2.3.2 AFS riktlinjer 1993 och 2001 (systematiskt miljöarbete)

I början av 1990-talet kom en förordning (AFS 1993:2) från Arbetsmiljöverket som ändrande

och förbättrade villkoren för arbetstagare vad det gäller hantering av hot och våld på

arbetsplatsen. Föreskrifterna kom till för att stärka arbetstagaren i sin rätt till trygghet och

hälsa på arbetsplatsen och att därmed påtvinga arbetsplatsen ett lagstadgat ansvar gentemot

sina anställda.12

I dessa förskrifter betonas bland annat att arbetsgivaren, i detta fall rektorn,

har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön för personalen på arbetsplatsen. 2001 stärktes dessa

föreskrifter med ytterligare en förordning som åberopade att det skulle upprättas en

systematik kring miljöarbetet, vilket också blev ett komplement till förordningen från 1993

(AFS 2001:1). Detta innebar att det nu också åligger arbetsgivaren att t ex utföra kontinuerliga

riskbedömningar och upprätta samarbete med omgivande myndigheter på fortlöpande basis.13

2.3.3 Det rättsliga systemet, eleverna och den rättsliga gråzonen

Förutom de arbetsmiljörättsliga lagarna finns det också krav på arbetsplatsen (arbetsgivaren)

att anmäla alla hot och våldshändelser till polismyndigheten. Då dessa handlingar idag klassas

som brottsliga finns det krav på att de skall hanteras som brottsärenden (Brottsbalken

(kap:paragraf) 3:5-6, 4:5-7, 6:10, 8:1-2, 12:1), dock med vissa förbehåll. Enligt Thunved et al

(2003) finns det en viss ansvarsfördelning när det gäller unga lagöverträdare. Innan en person

fyller 18 år tilldöms inte denne en frihetsberövande påföljd, annat än i sällsynta fall. Utöver

detta tillfaller ett särskilt ansvar på socialtjänsten då lagöverträdarna inte är i myndig ålder,

speciellt då lagöverträdarna är under 15 år eller yngre (Thunved et al 2003:19-20). Denna

ansvarsfördelning grundar sig på att gärningsmännen inte anses fullt tillräknelig, vilket

betyder att individen inte kan hållas fullt ansvarig för sina gärningar.

Syftet med att anmäla dessa individer vid en incident svarar i första hand mot polisväsendets

skyldighet att skydda samhället och upprätthålla ordningen (Thunved et al 2003:35-37, 48).

Anmälningar syftar också till att lyfta ett problem till ytan så att polismyndigheten kan

bemöta dessa problem såväl reaktivt som proaktivt genom samarbete med andra myndigheter

11

Se exempelvis dokument: ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling” (2014) eller juridisk

vägledning ”Trygghet och Studiero” (revidierad 2013) 12

Tillbudsanmälan (paragraf 2 anmälan) och arbetsskadeanmälan är sådana verktyg som är sprungna ur AMVs

föreskrifter för att uppmärksamma och säkra arbetstagarnas arbetsmiljö. 13

I Göteborg redogörs ASFs riktlinjer på kommunens hemsida (www.goteborg.se /Arbetsmiljöpolicy för

Göteborgs stad) och är uteslutande gällande alla offentliga verksamheter.


2014 Sida 11

och samhällsinstanser (ibid). I första hand innebär detta mer av en rättslig markering av

ansvarsfrågan. Detta leder sedan till en delegering av ansvar vidare till andra myndigheter, där

det i sin tur åligger dem att hantera denna typ av händelse, vilket oftast då tillfaller

socialtjänst, skola och vården (ibid.: 42-48).

2.3.4 Konflikthantering och det pedagogiska uppdraget

I senaste lärarutbildningsreformen LP11 som startade höstterminen 2011 infördes det en

obligatorisk s.k. utbildningsvetenskaplig kärnkurs som behandlar konflikthantering som en

del av lärares uppdrag i skolan (LUN14:4).14

Denna kurs har varit efterfrågad av tidigare

lärarutbildningar då konflikthantering inte har varit någon obligatorisk del. Ett synsätt som

förmedlas genom utbildning i konfliktkunskap är att konflikter är nödvändiga händelser i

människors tillvaro och är en viktig del i alla människors liv från småbarnsåren ända upp i

vuxen ålder. Det svåra med konflikter är dock att man inte alltid förstår dess olika uttryck, så

som i fall där de eskalerar utom kontroll. För att kunna förebygga konflikter ställer det krav på

både hantering och förståelse (Hakvoort & Friberg 2011). Kursen syftar till att

lärarstudenterna ska förberedas på konflikters förekomst i skolan, samt hur de kan förebygga

och hantera dessa. Utbildning i konflikthantering avser därmed minska risken för att allvarliga

konflikter uppstår och framförallt att dessa utvecklas på ett destruktivt sätt. Lärarstudenterna

ges pedagogiska verktyg till att hantera konfliktartade situationer (ibid). Detta är dock en

nyligen genomförd reform av lärarutbildningen, och lärarstudenter som genomgått

utbildningen (LP11) har ännu inte kommit ut i skolverksamheterna. De lärare som nu är

verksamma, och det gäller troligtvis även rektorerna, har antingen förvärvat kunskaper om

konflikthantering genom erfarenheter i yrket eller genom att själva fortbilda sig, vilket utgör

en bakgrund att beakta inför denna studie.

2.3.5 Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund – pedagogernas stöd utanför

arbetsplatsen

Lärarförbundet (LF) och Lärarnas Riksförbund (LR) är de fackliga organisationerna som

företräder lärare, varav LR organiserar SACO anslutna. Uppgiften som åligger de fackliga

organisationerna är att agera som stöd, medlare och en drivande kraft för att få igenom olika

beslut och åsikter från lärargruppen i anslutning till sin arbetsplats. Förbunden jobbar också i

samverkan med kommun och arbetsgivare med utveckling av ”yrkesidentiteten” och

förbyggande trygghetsarbete för att stötta pedagogerna både i deras pedagogiska uppgifter och

i deras arbetsmiljö. Detta innebär att de också representerar ett stöd i samband med

våldsutsatthet och förebyggandet av utsatthet i yrkesutövningen.15

Trots att förbunden inte

erhåller någon direkt juridisk makt för att framtvinga olika beslut så är de ändå en av de

14

http://www.lun.gu.se/digitalAssets/1491/1491939_utbplan_grund_vt14_webb_lun.pdf - Utbildningsplan för

grundlärarprogrammet, Lärarutbildningsnämnden 2014. Göteborgs Universitet. 15

Se www.lararforbundet.se / Arbetsmiljö/ Faktorer som påverkar din arbetsmiljö/ Hot och våld om du blir utsatt

- skriften Att hantera hot och Våld 2013

http://www.lun.gu.se/digitalAssets/1491/1491939_utbplan_grund_vt14_webb_lun.pdf

http://www.lararforbundet.se/

2014 Sida 12

instanser som har bäst möjlighet att påverka arbetsgivaren och kommunen i beslut gällande

läraryrket och arbetsplatsen.

2.3.6 VIS och PIS manualen – ett samverkande utvecklingsprojekt i skolan

De så kallade VIS (riktlinjer för Våld och allvarliga händelser i Skolan)(2011) - och PIS

(Rutiner för polisanmälningar i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn far illa)

(2011) -manualerna togs fram år 2011 som en del av ett trygghetsprojekt i Göteborgs stad.

Projektet initierades som ett samarbete mellan Ung & Trygg16

och polisen. Syftet med

samarbetet var att hitta en gemensam tolkningsram för vad hot och våld är samt hur man i

skolan skall organisera sig för att kunna hantera detta (PIS 2011:4). Barnens bästa är i fokus

för manualerna och de är också i första hand utformade för att hantera situationer där barnen

både är förövare och offer. Manualerna inbegriper inte några specifika råd för personalen om

hot och våld riktas mot dem av elever, utöver hur de ska gå till väga med anmälan.17

Tanken

med båda manualerna är att de skulle fungera som ett arbetsverktyg i skolan för att ge råd, tips

och stöd gällande hantering av hot och våld. Genom att följa manualerna är också

förhoppningen från initiativtagarna att skapa ett underlag för en trygghetsskapande metod som

ska minska allvarliga hot- och våldshändelser i skolan.

VIS och PIS manualen togs användning 2012 och har sedan dess spridits i skolorna Göteborgs

kommun och i Västra Götalands Län. Det är de enda förekommande i sitt slag som används i

Sverige idag och ses som en väl fungerande och attraktiv handlingsplan för att hantera hot och

våld i skolan.18

2.4 Sammanfattning och specificering av problemområdet – studiens avgränsningar

I detta bakgrundsavsnitt har jag redogjort för omfattningen av hot och våld i arbetslivet i

förhållande till skolverksamhet. Jag har redovisat förekomst av dessa fenomen såväl på ett

generellt plan som specifikt för skolor i Göteborgs kommun. Jag har även beskrivit skolans

organisation och dess struktur samt vilka regelverk och föreskrifter som på ett övergripande

plan gäller för hanteringen av hot och våld i skolans enskilda lokala verksamheter. Det

framgår att skolorganisationer som del av sin verksamhet har både officiella och inofficiella

uppgifter som påverkar det praktiska utförandet av alla typer av uppdrag inom skolans väggar.

Skolans pedagogiska uppdrag och dess värdegrund fastslår specifika regler och normer som

skall följas inom skolverksamheten. Skolan är också en offentligt styrd arbetsplats som lyder

under arbetsmiljölagstiftning. Det innebär att skolan är en mötesplats för barn och vuxna som

står under olika juridiska regelverk. I denna studie koncentreras intresset mot hur skolor

realiserar och tillämpar dessa olika regelverk och ramverk samtidigt när det gäller hantering

av hot och våldsärenden mot skolans personal. Intresset är förlagt till de processer och

16

En projektbaserad grupp från den sociala nämnden i Göteborgs kommun – Social Resurs. 17

Effekterna av detta kommer jag återkomma till i resultatet. 18

och har därmed också börjat användas på andra skolor runt om i Sverige.

2014 Sida 13

strukturer som omger bedömningar och överväganden. Det gör att studiens frågor även

relaterar till och berörs av rättssamhällets legala ramar. Sammantaget kommer studien att

belysa hur dessa samtliga ramverk inverkar på hanteringen av hot och våldsärenden i skolan.

Nedan görs en närmare avgränsning av studien.

Studien fokuseras på alla händelser som klassas som hot och våld (som också innefattar

trakasserier) mot pedagogisk personal i kommunal skolverksamhet i grundskolans årskurs 6-

9. Det består av ärenden som leder till direkt fysisk skada, samt sådana som kan ge olika

långtgående psykiska och psykosociala men. Studien avser inte att definiera

allvarlighetsgraden på dessa händelser, fokusering ligger på den samlade effekten

(bedömningen) av händelserna som leder till någon typ av insats. Studien avgränsas till de

hanteringsprocesser som är sprungna ur de konflikter som uppstår mellan elever och personal

inom skolväsendet och hur hanteringen görs genom ett organisatoriskt handlingssätt. Våldet

mellan elev och elev lämnas därför till stor del utanför studien. Dock skall det påpekas att

våldet mellan elever självklart inte utesluter en överlappande effekt på våldet mellan

elev/personal, men detta kommer endast beröras i liten utsträckning i denna studie. 19

Studien

avgränsas på detta sätt till att undersöka hot och våldshändelser som uppstår mellan elev

(alternativt anhörig till elev) i relation till – pedagogisk personal.20

Analyserna kommer att

göras utifrån ett fokus på offret, dvs. den utsatta personalen.

Studien avgränsas i relation till socioekonomiska skillnader i olika skolområden i Göteborgs

stad som inte kommer att vara del av undersökningen. Detta val görs med en medvetenhet om

att detta är en faktor som skulle vara intressant att studera, då skolmiljöer kan vara mer eller

mindre ansträngda arbetsplatser (Göransson et al. 2011b: kap 4). Studien avgränsas vidare

gentemot den utsatta personalens ålder, kön eller arbetslivserfarenhet som inte heller kommer

att fördjupas i denna studie (ibid.:42-44/49). Det innebär att rektorernas arbetslivserfarenhet

och hur länge de har varit verksamma på den aktuella skolan inte styr urvalet för studien.

Valet att ha med även nyligen anställda rektorer görs trots att de skulle kunna vara

otillräckligt insatt i verksamhetens rutiner. Denna avvägning gjordes då studiens urval och

möjligheter att tillgå informanter skulle begränsas radikalt om jag skulle utesluta alla

nyanställda rektorer.

Studien avgränsas gentemot friskolor då denna skolform är delvis annorlunda organiserad än

kommunala grundskolor. Jag utesluter också särskolor och skolor som riktar sig mot elever

med olika typer av funktionshinder, t ex hörselskadade, som måste ses utifrån sina särskilda

förutsättningar och betingelser som kan inverka på de frågor jag här undersöker (och som

därför skulle kräva ett särskilt fokus i en egen forskningsstudie).

Föreliggande studie närmar sig ett problemområde som gäller en organisatorisk nivå, och en

granskning görs först och främst av de villkor som konstrueras inom skolstrukturerna och

19

Att en (subjektivt upplevd) indirekt eller ”oriktad” våldshandling skulle kunna vara en faktor i

bedömningsprocessen av handlingen kommer jag återkomma till både i teoridelen och i resultatet. 20

Häri räknas all den personal som har ett pedagogiskt uppdrag då dessa visat sig vara den grupp som är mest

utsatt för hot och våld i skolan (Göransson et al 2011ab; Wikman et al 2010).

2014 Sida 14

påverkar hantering av hot och våldsärenden i skolan. Studien genomförs dock utifrån en

medvetenhet om att skolans aktörer har ett övergripande ansvar för elever som innebär att

kunna hantera elevsituationer av olika slag. Därmed finns en medvetenhet om att även

individuella faktorer kopplat till pedagogerna kan inverka i hanteringsprocessen av hot och

våld - och på de problem jag studerar.

I nästa avsnitt redogör jag för studiens teoretiska utgångspunkter och de begrepp som används

för analys av studiens frågor.

2014 Sida 15

3. Kunskapsläge - tidigare forskning och teoretiska

utgångspunkter

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för studiens teoretiska utgångspunkter som används i

analysen av hot och våld som fenomen. I denna del kommer jag att utveckla och

operationalisera de teoretiska begrepp som ligger till grund för studien. Mina centrala

utgångspunkter är de tidigare studier av arbetsrelaterat våld och åtgärder inom offentliga

verksamheter som genomförts av Sofia Wikman (2010; 2011; 2012ab) och Malin Åkerström

(1997;2000; 2002). Därefter ges definition av de centrala begreppen struktur och aktör, och

dess tillämpning i analys och förståelse av lokala handlingsplaner gällande hot och våld i

skolan.

3.1 Arbetsmiljöperspektiv och brottsperspektiv – retorik och centrala begrepp kring hot

och våld i arbetslivet

”Hur ett problem definieras sätter avtryck på vilken lösning som anses finnas till hands

och förslag till förändrade åtgärder hänger därför samman med en förändrad

problembeskrivning.” (Wikman et al. 2010:49)

Citatet ovan kommer från en kriminologisk kunskapsöversikt om våld i arbetslivet. Det som

görs tydligt i denna översikt är vikten av hur något formuleras i styrdokument och hur detta

sedan appliceras i aktörers handlingar. Wikman visar på en språklig process som i många fall

inte är självklar, men som är av ytterst stor vikt att begrunda då språket (såväl i tal som i

skrift) kommer att prägla åtgärderna (2010). Jag ämnar att i Wikmans spår gå djupare ner i

denna definitionsprocess och belysa de strukturer där handlingarna formas. På detta vis vill

jag lyfta fram i ljuset vad man säger/skriver att man skall göra, hur detta skall göras, vad som

görs utifrån det som sagts/skrivits och vad tanken är att detta skall mynna ut i (få för effekter).

Enligt Wikman som gjort studier på offentliga verksamheter (2010; 2011; 2012a) har

konflikter på arbetsplatser länge präglats av en intern hantering, dvs. de konflikter som

uppstår går under antagandet att de beror på en brist i verksamhetens/organisationens struktur

och behandlas därefter som verksamhetens misslyckande i relation till individen. Detta är den

grundläggande hörnstenen i ett arbetsmiljöperspektiv. Arbetsmiljöperspektivet inrymmer vad

Wikman kallar för ett primärpreventivt perspektiv (Wikman et al 2010:44). Detta innebär att

insatserna i mångt och mycket är proaktiva och inte reaktiva. Fokus ligger mycket på ett

aktivt förebyggande arbete som förutsätter verksamhetens förberedelse på dessa händelser

innan de skett. Inom en arbetsmiljöram förebyggs hot och våld genom förändringar inom

verksamheten. På en skolverksamhet kan detta både innebära såväl fysiska, organisatoriska

och psykosociala förändringar i arbetsmiljön.21

Detta perspektiv har länge dominerat synen på

hanterandet av konflikter, men detta perspektiv menar dock Wikman på senare år har

21

Exempelvis antal elever i ett klassrum, personalstyrka och tillgång till information genom utbildning och

kartläggningar (Wikman et al 2010:50).

2014 Sida 16

genomgått ett skifte (ibid.). Idag blir det allt vanligare att man ser på handlingar klassade som

hot och våld med ett rättsligt förbehåll. Denna trend menar Wikman har med en

ansvarsförskjutning från samhället till individen att göra (2010:50). Istället för att man ser på

antisociala handlingar som samhällets misslyckande har det övergått till att man ser enskilda

individer som problemens ursprung genom deras egna rationella handlingssätt (ibid.;

Grundvall et al. 2012:344-345). Wikman kallar detta tillvägagångssätt att hantera hot och våld

för att agera ur ett brottsperspektiv, och insatser ur detta perspektiv är i första hand riktade

mot våldsverkaren. 22

Exempel på hur åtgärder formas ur ett brottsperspektiv menar Wikman

på ofta är förknippat med att man då arbetar utifrån ett sekundär- och tertiärpreventivt

perspektiv (Wikman et al 2010:44). Detta innebär att åtgärderna är sprungna ur ett reaktivt

perspektiv (både inom ramen för avvikelseramen och kontrollramen) som syftar till att

kontrollera en situation med åtgärder riktade mot förövaren och att de stöttande åtgärderna för

offret mer sätts in i ett efterskede.

Wikmans resultat pekar på att allt fler hot och våldsrelaterande handlingar anses som

brottsliga och blir därmed en angelägenhet för rättsväsendet genom förrättsligandet av hot-

och våldsbegreppen och perspektivskiftet inom kriminalpolitiken. VIS och PIS-manualerna

som idag cirkulerar i Västra Götalands skolor är ett exempel på detta. Häri redogörs för

rekommendationer kring hanterande av hot och våld mellan elever i skolan där det bland

annat definieras vad hot och våld klassas som enligt Brottsbalken.23

I dessa definitioner

framgår det att hot och våld som begrepp står under ”rättslig” ägo. Detta innebär att

hanteringen av handlingarna retoriskt redan begreppsliggjorda som brottsliga, vilket gör att

alla ärenden relaterade till hot och våld också behandlas med ett rättsligt förbehåll.

Förväntningarna från rättsväsendets sida är att hot och våldsärenden skall hanteras genom

polisanmälningar (oavsett vem som är förövare och offer) och att detta i sin tur genererar ett

samarbete mellan rättsväsende, socialtjänst och skola (Thunved et al 2003).

Ett problem med att (ungdomars) konflikter förrättsligas menar Kolfjord är att ”de

flerdimensionella aspekter varje konflikt är sprungen ur och bärare av elimineras” (Kolfjord

2002:137). Den statiska rättsliga definitionen tillåter inte här en kontextuell subjektiv

bedömning av händelsen, utan den är på förhand bearbetad av de rättsliga riktlinjerna. Christie

(2012:386) påtalar svårigheten med att kategoriseringar av handlingar som brottsliga kan

medföra väggar och gränser som gör det svårt att komma åt det verkliga bakomliggande

problemet. I detta fall kan det tolkas som att följderna av att förrättsliga hot och våld i skolan

innebär att åtgärderna främst inriktas mot ”brottslingarna” istället för att på djupet bearbeta de

omständigheter som gjort att konflikten överhuvudtaget uppstått. I skolan där konflikter ofta

är förekommande ter sig detta sätt att statliga/institutionella aktörer (ex. Skolverket och

rättsväsendet) på förhand definierar hot- och våldshändelser som något svåra, då det också

existerar en kontextuell dimension präglad av relationell närhet mellan elev och personal

(Aspelin & Persson 2011).24

I kontexten skall då tillföras att det utöver den relationella

22

Se bilagor 3-5, brottsramen, samt kontrollramen och avvikelseramen. 23

Brottsbalken (kap:paragraf) 3:5-6, 4:5-7, 6:10, 8:1-2, 12:1 24

Personalen (offret) ser mest sannolikt i första hand inte på förövaren som ”skurk”, utan har en relation till

denne som gör att den har en mer tillåtande/förstående hållning till handlandet (Åkerström 1997:128; Wikman

2012a:7).

2014 Sida 17

närheten till ”förövaren” också finns en rad inomorganisatoriska förutsättningar och faktorer

som kan påverka bedömnings- och hanteringsprocessen av hot och våld. Åkerström lyfter

sådana aspekter i hennes verk ”Att anmäla våld – en praktik inom lokala kulturer” (1997) och

menar att de lokala kontextuella förutsättningarna för att hantera hot och våld både definieras

av strukturella ramar och den interna kodexen som finns på arbetsplatsen (Åkerström 1997;

2000; 2002; Carlsson et al 2010: 93-95; Grundvall et al 2012:356-357). Åkerström

exemplifierar gränsdragningsproblematiken kring definitionerna av våldsbegreppet inom

äldrevården genom att lyfta att man snarare kopplar våldshandlingen till vem det är som utför

den än att betoning läggs på själva handlingen (2000:301). Det betyder att handlingen sätts i

kontext till personen som utför den, och beroende på hur man ser på personen (som ond,

förvirrad, rädd osv) kan man också se på handlingen som mer eller mindre godtagbar. Därför

blir det också att man inom organisationen ”väljer” att betona eller nedtona våld i olika

sammanhang (ibid.). Kontexten är enligt detta resonemang i hög grad beroende av den interna

kulturella och subjektiva bedömningen av handlingen (Wennerström 2003:85; Hjelskov Elvén

2014).

Denna studie söker att klargöra vilka insatser som just fokuseras på den anställde som är utsatt

för hot och våld i skolan. För att på bästa sätt göra detta överskådligt bifogas i föreliggande

arbete två modeller som använts av Wikman i hennes tidigare studier av brotts-/

arbetsmiljöperspektiv i förhållande till åtgärder inom offentliga verksamheter (Wikman et al.

2010:50; Wikman 2012a:11).25

I båda modellerna redogör Wikman för hur åtgärder formas

efter vilket perspektiv man har på hot och våldshandlingar. Ena modellen26

utformades efter

samråd med individer i sjukvården som själva utsatts för hot och våld under arbetstid och har

ett mer individuellt fokus. Här lämnades utrymme för dem att ge förslag på vad de själva

ansåg bäst skulle gynna dem och förbättra deras arbetsplats. Exempel på de förslag som

uppkom var sådant som främst rymdes inom den psykosociala ramen eller

normaliseringsramen som Wikman också kallar det. Liknade resultat framkom även vid

Åkerströms studie Slaps, punches and pinches (2002) om våld mot personal inom

äldrevården. När man granskar viktimologisk forskning är det mycket som tyder på att de

typer av insatser inom normaliseringsramen, i form av brottsofferstöd, är de som anses ge

mest långtgående effekter för den utsattes välmående och trygghet på arbetsplatsen (Wikman

2012b:51-52; Carlsson et al 2010:95; Grundvall et al. 2012:349/353/356). Vikten av att lyfta

återkopplingen till den utsatte är att klargöra vad som görs för offret, vilket är en viktig

utgångspunkt i mitt analysarbete. När jag tittar på insatser för den utsatte innebär detta således

att jag gör detta i förhållande till normaliseringsramen, kontroll- och avvikelseramen27

. För att

kunna bemöta frågan om vad en organisation gör i form av åtgärder/insatser och vilka effekter

man tänker sig att detta skall generera blir det viktigt att särskilja var insatserna har sitt

initialläge (Sahlin 2008). Genom att se på hur åtgärder formas genom ett brotts- eller

arbetsmiljöperspektiv blir denna riktning av insatser väl synliggjord.

25

Se bilagor 3-4 26

Bilaga 4 27

Se bilaga 5

2014 Sida 18

3.2 Analytiska begrepp – struktur och aktör

Då jag har valt att närma mig en problematik som befinner sig inom en komplex kontext som

består av olika organisationer och styrande ramverk, samt aktörer i verksamheterna, behövs

det ett sätt att navigera genom fältet för att hitta de faktorer som påverkar hanteringsprocessen

av hot och våld i skolan. I detta avsnitt skall jag redogöra för studiens centrala begrepp

struktur och aktör i närmandet av detta studieobjekt.

I Wikmans studier om åtgärder i arbetslivet betonar hon relevansen av att förstå en

beslutsprocess inom organisationer (2012b:51-52). Denna sociala kontext kan enligt henne

förstås som bestående av strukturer, kulturer och handlande individer. Likväl med Wikman

betonas detta också inom den kritiska realismens vetenskapssyn (Danermark et al 1997:

kap.4) Människors handlingar villkoras av strukturella förutsättningar, och strukturerna

innebär och ger ett visst handlingsutrymme, samtidigt som strukturer skapas och omformas

genom mänskliga handlingar (Wikman 2012b: kap. 5; Danermark et al 1997: kap.4;

Wennerström 2003:85). Strukturer medför olika krafter som har sin verkan och effekter i

mötet med individer och grupper. Strukturerna verkar genom att både motivera, möjliggöra

och att begränsa och hindra handlingar. Strukturerna kan både existera i en given stabil form

som föreligger individens och dennes agerande, eller i en rörlig form som förändras genom

individens handlingar (Danermark et al 1997:96–97; Wennerström 2003:73/85; Alvesson &

Sköldberg 2008). Samhällets legala och institutionella ramar som styr skolans verksamhet

utgör exempel på befintliga strukturer för denna studies frågor. Individer intar olika rörliga

positioner och roller i samhällets organisationer, och utövar därigenom sin påverkan som

aktörer. På så sätt kommer olika personer att utöva sin roll på olika vis beroende på vem det

är, vilket innebär att det alltid finns ett visst handlingsutrymme för att utöva sina roller i

organisationsstrukturer. Aktörerna möter och måste förhålla sig till strukturella och

institutionella villkor i skolan som styr skolverksamheterna. I denna studie befinner sig

rektorerna och läraren i ett spänningsfält mellan olika organisationsmässiga och institutionella

ramverk som kommer att inverka på hur hanteringen av olika våldsärenden går till. Därmed

blir själva relationen och mötet mellan struktur och människa central (Danermark et al

1997:118). Aktörerna i de lokala skolverksamheterna har således ett handlingsutrymme som

formas av såväl en lokal skolkultur som av de regler, riktlinjer och kontexter som omger hot

och våld, och skolan som organisation.

I tillämpning i studien är därmed flera olika strukturer i relation till skolans värdegrund,

arbetsmiljöfrågor samt förrättsligande av hot och våld, sådana som samtliga måste granskas i

studien för att förstå och belysa hur hanteringen av hot och våld har formats i den lokala

skolkontexten (Wikman 2012b). Detta görs då genom att blottlägga de faktorer som påverkar

villkoren för aktörernas möjligheter till att agera inom de lokala skolverksamheterna. Hur

olika faktorer och strukturer inom skolans organisation inverkar blir här viktiga att hitta och

lyfta fram för att kunna förklara hur specifika förutsättningar i skolorganisationen har lett till

ett visst agerande, dvs. hantering av hot och vålds relaterade ärenden (Danermark et al 1997;

Wikman 2012b). Genom att studera hur aktörer inom skolorganisationen relaterar till och

möter dessa olika villkor i skolverksamheten möjliggörs en förståelse av hanteringsprocesser

av hot och våldsärenden (Danermark et al 1997: kap. 4; Alvesson & Sköldberg 2008:110).

2014 Sida 19

Detta ger möjligheter för att förstå och i förlängningen förklara olika händelseförlopp som

bestående av en rad olika komplexa samverkande villkor. Ett synsätt på organisationer som

bestående av strukturer och aktörer som verkar däri tycks för mig vara mycket användbart och

applicerbart i detta fall när villkoren för dessa hanteringsförlopp kan antas befinna sig på och

härröra ur olika nivåer (Wikman 2012b: kap. 5; Wennerström 2003:85).

3.3 Sammanfattning

I detta teoriavsnitt har jag presenterat studiens grundläggande teoretiska ramar för att närma

mig det aktuella forskningsområdet. De huvudsakliga teoretiska begreppen, brottsperspektiv

och arbetsmiljöperspektiv, används i studien för att synliggöra och närma mig en förståelse av

hur man går till väga för att hantera hot och våld mot anställda i skolan. Jag har även redogjort

för problematiken med att det redan skett ett förrättsligande av hot och våld, vilket utifrån

tidigare studier visats gälla även i skolmiljö där det finns motverkande krafter som rör

innebörden av det pedagogiska uppdraget. Detta kan enligt föregående konstaterande utgöra

ett hinder för att tillämpa åtgärder med fokus på den anställda som blivit utsatt för hot och

våld. För att blottlägga de komplexa sammanhang och handlingsprocesser för hanterandet av

hot och våld mot personalen i skolan fokuserar jag på faktorer, villkor och strukturer som

både formar och omformar handlingsutrymmet för aktörerna inom organisationsstrukturens

olika skikt. Sammantaget ger dessa olika perspektiv möjlighet till en djupgående

problematisering av de fenomen jag studerar, och den föreliggande analysen kan därigenom

bidra till ett fylligt och nyanserat resultat på ett område som tycks vara präglat av många

gråzoner och frågetecken.

2014 Sida 20

4. Metodologisk forskningsstrategi

I detta avsnitt redogörs för studiens metodologi och tillvägagångssätt. Inledningsvis beskrivs

utformningen av studien följt av en redogörelse för urvalet av det empiriska materialet.

Avslutningsvis diskuteras studiens genomförande samt etiska förhållningssätt.

4.1 Kvalitativ flerfallstudie

Denna forskningsidé är något som sakta vuxit fram under masterutbildningens gång och min

egen tidigare yrkeserfarenhet inom skolan har satt sin prägel på mina forskningsfrågor.

Ambitionerna har varit höga att på ett djupgående vis behandla detta område, och därför valde

en intensiv forskningsdesign i form av en fallstudie. Valet som framstod som mest lämpat i

detta fall, grundades såväl i förhållande till mitt ämne som till mina teoretiska utgångspunkter

(Danermark et al. 1997:310).

Den typ av kvalitativ fallstudie jag har valt är en flerfallstudie (Yin 2006). Motiveringen till

detta grundar sig i att jag såväl studerar en specifik organisationsstruktur, verksamheter

anslutna till denna och de aktörer som verkar i denna sfär (Alvesson & Sköldberg 2008:113).

Valet att ha flera fall har dels att göra med en sökt bredd och djup i resultatet, men det rör

också den teoretiska ansatsen (ibid.). Sayer (2000:14) menar t.ex. att det intressanta ur

forskningssynpunkt inte är att ta reda på hur många gånger någonting har skett, utan vad det

är som har orsakat det.

På grund av att jag först och främst granskar hur en organisationsstruktur hanterar hot och

våld mot sina anställda, insåg jag att jag behövde flera studieobjekt, dvs. en tillräckligt

varierad empirisk grund för att kunna lyfta fram mina teoretiska förklaringsanspråk (Yin

2006:45/47). Jag granskar härvid hanterandet genom såväl ett brottsperspektiv som ett

arbetsmiljöperspektiv där jag även undersöker de faktorer och villkor som påverkar

handlingsutrymmet, och detta återkopplas sedan till hur åtgärderna för den utsatte faller ut.

Genom att flera fall ingår och att analys av dessa genomförs separat närmar jag mig ett

trovärdigt resultat inom denna specifika kontext i Göteborgs kommun (ibid.:59/77). Jag

analyserar resultatet utifrån att skolorna representerar fallen, och rektorerna samt

handlingsplanerna gällande hot och våldsärenden, behandlas som analysenheter i relation till

dessa fall (ibid.:74-75). Fördelen med att ha flera fall är att få tillräcklig variation som

möjliggör att delvis se om fallen skiljer sig åt eller replikerar varandra. Resultatet och

slutsatserna kan utöver det nyanseras något ytterligare när man har flera fall och analysenheter

som kan bekräfta eller motsäga varandra (ibid.:69/71/74).

Vad som också lyfts genom att ha en flerfallstudie är relationerna mellan fallen som utgörs av

de lokala skolverksamheterna och skolans övergripande organisationsstruktur inom Göteborgs

kommun (Yin 2006:39). Det intressanta blir t ex här att blottlägga begreppsdefinitionens (av

hot och våld genom ett arbetsmiljö- eller brottsperspektiv) relevans för handlingsplanernas

och åtgärdernas utformning samt om (eller hur mycket) den lokala kontexten påverkar

implementeringen av dessa. Problemet blir dock enligt Yin här när just en

2014 Sida 21

implementeringsprocess granskas i en fallstudie att det blir svårt att förhålla sig till gränserna

och när fallet ”börjar och det slutar” (ibid.:42). I de fall jag granskar tar studien avstamp i

aktuella händelser, men inte i en unik ”personligt specifik” händelse. Detta innebär att jag

snarare tittar på verksamhetens organisation (och förberedelse) kring hanterandet av hot och

våld mot personalen än den enskilda implementeringsprocessen kring ett specifikt offer

(Wikman 2012b:51; Hjelskov Elvén 2014). Genom att jag tydliggör ramarna för fallen – var,

när och hur, så ser jag inte att det skulle innebära allt för stora svårigheter att ändå granska

implementeringsprocesserna av handlingsplanerna i de olika verksamheterna (Yin 2006:43-

44).

4.2 Flerfallstudie baserad på dokumentanalys och strukturerad forskningsintervju

För att då närma mig mitt område har jag valt två typer av insamlingsmetoder –

dokumentanalys (Bergström & Boréus 2008) och (semi-) strukturerad forskningsintervju

(Kvale 1997).

Dokumenten består främst av de handlingsplaner och styrdokument som reglerar hur man

hanterar hot och våld mot personal i skolan inom Göteborgs kommun. Handlingsplanerna

tillhör respektive tre fall i studien, vilket alltså utgörs av den specifika skola som blivit utvald

för studien. Dessa handlingsplaner föregås av en riskbedömning som åligger rektorn att utföra

innan upprättandet av handlingsplanen och handlingsplanerna skall uppdateras (och eventuellt

revideras) en gång varje år (AFS 1993:2; AFS 2001:1). Övriga styrdokument som granskas i

studien är sådana som Göteborgs kommun anammat från Arbetsmiljöverket samt PiS och ViS

– manualernas riktlinjer om hantering av hot och våld i skolan.28

Utöver dessa har jag även

granskat Skolverkets nationella riktlinjer om hot och våld i skolan samt trygghetsarbete och

Lärarförbundets föreskrifter och rekommendationer gällande hot och våld i arbetslivet.29

Sammanlagt ligger tretton dokument till grund för studiens analys och resultat. I anslutning

till dessa dokument har jag även studerat och haft Wikmans (2010; 2012a; 2012b) arbeten

kring åtgärder som inspiration för att förhålla mig till de formuleringar som ligger till grund

för studiens styrdokument och handlingsplaner.

I samband med dokumentanalysen har även ett antal intervjuer gjorts, i huvudsak

strukturerade forskningsintervjuer men även semi-strukturerade telefonintervjuer. Syftet med

att ha strukturerade intervjuer i detta fall har att göra med den metodologiska designen. I och

med att jag gör en fallstudie (med vissa inslag av jämförelse) blir det viktigt att frågorna jag

ställer replikeras i så hög grad som möjligt så att strukturen för svaren hålls någorlunda

likvärdiga (Yin 2006:69). Det jag i detta fall söker är information och inte upplevelser, därför

behövs den typen av inslag minimeras för att underlätta transkriberingen och för att få korrekt

information ur innehållet.

28

För Göteborgs allmänna arbetsmiljöföreskrifter se Arbetsmiljöpolicys på www.goteborg.se. Vis och Pis -

manualen utgår från Sveriges Rikes Lagar så se även Brottsbalken (kap:paragraf) 3:5-6, 4:5-7, 6:10, 8:1-2, 12:1. 29

Se www.lararförbundet.se för deras webbversion av rekommendationerna


http://www.lararförbundet.se/

2014 Sida 22

Med de informanter jag pratade med via telefon höll jag semi-strukturerade intervjuer. Syftet

med den kontakten var att få information om skolans (såväl nationellt som kommunalt)

organisation kring hot och våld mot personal i skolan. Dessa samtal genomförde jag tidigt i

studien och då ville jag lämna frågorna något öppna eftersom jag ännu inte var helt insatt i

mitt område. Informationen som jag sökte i detta skede var att utröna ansvarsskyldigheten

mellan skolan som institution, Göteborgs stad/kommunen som huvudman, och skolan som

lokal arbetsplats i förhållande till personal som blir utsatt för hot och våld.

4.3 Urval

Nyckel objekten för denna fallstudie är tre grundskolor i Göteborgs stad som erfarit någon typ

av hot eller våld mot sin personal. Det baserades på ett strategiskt urval som skulle uppfylla

ett visst antal kriterier, varav ett av dem förutsatte att skolan relativt nyligen hade gjort någon

typ av anmälan (arbetsskade-/ polisanmälan). Detta var viktigt för att kunna lyfta

implementeringsprocessen, då det förutsätter att skolan aktivt arbetar med sin handlingsplan.30

Urvalsprincipen grundades även på undersökningens kvalitativa ansats, vilket är att uppnå

variation i urvalet och att studera flera olika fall inom liknande tidsmässiga kontext i

Göteborgs kommun. Då det var önskvärt att få en bredd på de olika fallen så var det viktigt

för mig att försöka hitta skolor som låg i olika stadsdelar. Skälet till detta är att det finns en

risk för att skolor som ligger inom samma stadsdel kan vara samordnade under samma typ av

arbetsmiljö arbete förmedlad av förvaltningschefen/skolchefen. Och då avsikten är att delvis

studera olika fall och finna möjliga skillnader mellan dem finns det därför en baktanke om att

individualiteten i handlingsplanerna säkras så långt det går genom val av skolor från olika

stadsdelar (Yin 2006:71–72).

Studiens nyckelinformanter består av tre rektorer samt en lärare. Personalen jobbar på

kommunala grundskoleverksamheter med ungdomar i åldrarna 10-15år, årskurs 4-9.31

Att

valet föll på att intervjua rektorer hade att göra med att de har det främsta ansvaret som

arbetsgivare för personalen. De skall hålla sig ajour med alla handlingsplaner och uppdrag

som åligger skolan och skall driva ett systematiskt utvecklingsarbete på verksamheten.

Läraren togs med för att kunna redogöra för effekterna av de handlingsplaner som idag

existerar och innefattar dennes skydd på arbetsplatsen. Önskan hade varit att ha med mer än

30

För att få reda på vilka skolor som kunde vara aktuella som fall fick jag ut listor från Arbetsmiljöverket på

vilka skolor som gjort anmälningar om hot och våld (paragraf 2 eller ISA anmälningar) till Arbetsmiljöverket

under 2013. Därefter kors körde jag listorna mot Göteborgskommuns verksamhetskatalog (www.goteborg.se

/Verksamhetskatalog) för att hitta skolor som är kommunala grundskolor, årskurs 4-9 (icke särskola) i skilda

stadsdelar och som därmed ansågs lämpliga för studien. 31

Elever som förövare kan ej bli bestraffade i form av fängelse eller liknande innan 15 års ålder, dock kan man

vidta rättsliga åtgärder mot dem (Thunved et al 2003). Dessa åtgärder formuleras och beslutas oftast av

socialtjänst i samråd med skola (ibid). Att jag väljer att ta med personal som även jobbar i mellanstadier har att

göra med att man drar en tillräknelighets gräns vid 12 års ålder (motsvarande en sjätteklassare). Dock inser jag

genom att inkludera denna åldersgrupp kan den subjektiva bedömningsfrågan (gällande en hot och

våldshändelse) komma att överskuggas desto mer av elevernas ålder än själva handlingen, då man mer ser på

dessa handlingar som utförda av ett omedvetet ”barn” snarare än en mer självmedveten ”ung vuxen” (Åkerström

2000; Kolfjoord 2002)


2014 Sida 23

enbart en lärare men tyvärr var det svårt att få tag i informanter från denna grupp. Både

rektorer och pedagoger var dock ett måste att ha med i studien för att kunna besvara studiens

frågeställningar. Därutöver har intervjuer hållits med en handläggare/skolinspektör på

Arbetsmiljöverket (Göteborg) samt en representant för Lärarförbundet (Göteborg). Utöver det

har även telefonintervjuer genomförts med en tjänsteman inom Utbildningsförvaltningen –

Center för Skolutveckling (Göteborg), en tjänsteman för Skola och Utbildning i Göteborgs

kommun (Göteborg) samt en informatör på Skolverket (svarstjänst Stockholm). Sammanlagt

har alltså nio intervjuer genomförts. Denna studie främst bygger på att det är dokumenten som

är i fokus, men intervjuerna utgör ett verktyg för att göra ett djupare nedslag i mitt

forskningsområde. Skälet dock till att ha både informanter och dokument i detta fall baseras

på att jag även i studien är intresserad av om det finns någon skillnad mot vad man säger och

skriver att man skall göra (med hänseende till åtgärder för den utsatte) och vad man i

realiteten gör, intervjuerna fyller därmed en viktig roll i resultatet (Sahlin 2008).

För motiveringen till antalet informanter och fall hänvisar jag till Kvales (1997)

rekommendationer om antal intervjupersoner, men också till Yin (2006) gällande antal fall för

en flerfallstudie. Kvale (1997) rekommenderar att man i en ren intervjustudie att man har

mellan 5-25 informanter. Yin menar på att ha fler fall än två framförallt ökar trovärdigheten

(Yin 2006:73-74). Att välja att ha tre skolverksamheter med vardera tre rektorer (och en

lärare) ses därmed som tillräckligt för såväl kvalitén samt djupet för denna studie, då även

andra intervjuer hållits samt extensiva dokumentstudier har gjorts (ibid.; Kvale 1997:134).

4.4 Bearbetning av material – kvalitativ tematisk innehållsanalys

För att bearbeta mitt material har jag valt att använda mig av en så kallad tematisk kvalitativ

innehållsanalys (Bergström & Boréus 2005:43-86). Denna typ av analys valdes för att den

främst riktar sig mot att upptäcka mönster och teman i text. Detta innebär att jag såväl kan

nyttja denna analysmetod för att granska de dokument som jag införskaffat i studien samtidigt

som metoden är applicerbar på mitt transkriberade intervjumaterial. Syftet med att göra en

kvalitativ innehållsanalys är att det i denna studie inte är väsentligt (som i en kvantitativ

inriktning) att räkna hur många gånger ett tema eller ord uppstår. Denna metod hjälper snarare

till att sålla i informationen för att besvara studiens frågeställningar, genom att hitta de

begrepp som föranleder hur man handlar vid hot och våld (ibid.:44).

Jag har två huvudsakliga teman jag fokuserar på utifrån mina teorier – brottsperspektiv och

arbetsmiljöperspektiv. För att hitta mönster och teman anslutna till dessa begrepp har jag

upprättat ett kodschema32

som bygger på och följer Wikmans (2010;2012a) modeller kring

åtgärdsförslag inom vården (bilaga 4) och hennes granskningar av åtgärder i arbetslivet

(bilaga 3) (Wikman et al 2010: kap 4). Genom flertalet konversationer med Wikman gällande

mitt tillvägagångssätt samt genom att tillgodogöra mig hennes modeller så tillåter det mig att

gå ett steg djupare och analysera såväl de åtgärder som riktas direkt mot offren, samtidigt som

det görs möjligt att granska hur åtgärder överlag formuleras i verksamheten ur ett arbetsmiljö-

32

Se kodschema med tillhörande ordlista och analysenheter bilaga 5 (Bergström & Boréus 2005:49-50)

2014 Sida 24

/ brottsperspektiv. Detta skapar också utrymme för att blottlägga vissa relevanta faktorer för

händelseförloppen i hanterandet av hot och våld ur ett organisatoriskt perspektiv, vilket ger ett

mer ingående djup i förklaringen till en viss handlingsstruktur.

4.5 Metodologiska reflektioner kring studiens genomförande och forskningsetiska

ställningstaganden

Då denna studie tar avstamp både i dokument och intervjuer så är det ett visst antal etiska

kriterier som bör begrundas och anammas såväl innan, under som efter forskningsprocessen

(Kvale 1997:142–145; Marshall & Rossman 2011:44–48; Vetenskapsrådet 2009). För att en

studie också skall kunna hålla en god kvalité bör frågor som gäller reliabiliteten,

generaliserbarheten och validiteten kunna försvaras och tydliggöras genom att man har en god

design (Marshall & Rossman 2011). Kontinuerligt genom denna arbetsprocess har jag jobbat

med dessa frågor och anser att jag i relativt hög utsträckning såväl besvarar det jag frågar

efter, det representerar ett trovärdigt resultat inom ramen för studien samt går att replikera på

likvärdiga studier på den övriga populationen (ibid.; Kvale 1997:214). Dock inser jag att det

finns vissa svagheter i detta arbete, dessa vill jag också nu bemöta genom en självskådning av

designen.

Intervjuguider upprättades33

i samband med det tidigare skedet i insamlandet av data och

under utveckling av studiens teoretiska ansatser. Intervjuguiderna hade dock till stor del redan

skapats i en pilotstudie första året på masterprogrammet i kriminologi.34

Frågorna kunde

under ett senare delmoment i utbildningen35

också testas mot personal i skolan för att

säkerställa frågornas användbarhet. Jag sökte samtycke och mailade ut information till

informanterna innan intervjuerna genomfördes för att stötta informanterna i deras deltagande,

samt informerade om mitt ansvar enligt nyttjandekravet i förhållande till deras roll i studien

(Kvale 1997). Intervjuerna genomfördes i enlighet med rekommendationer för en god

intervjusituation (ibid.). De tog ca fyrtio minuter vardera36

, var vid god ton och strukturerade

efter mina frågeteman i intervjuguiden. De genomfördes under arbetstid och i de utvalda

fallskolornas lokaler. Samtliga intervjupersoner visade ett stort intresse för studien och ville

med entusiasm få ta del av studien efter avslutat utförande. Jag informerade därefter om deras

rätt att se innehållet innan materialets slutgiltiga framställning (i vilka de omnämns som fall

1,2 och 3) för att stötta reliabiliteten i materialet, samt undvika eventuella missförstånd i

intervjusituationen. En informant utnyttjade också denna rätt och godkände det transkriberade

materialet utan synpunkter.

Jag närmade mig området med ödmjukhet för de individer som låtit sig intervjuas, samtidigt

har dokumenten som formulerats inom de enskilda verksamheterna behandlats med varsamhet

och garanterad anonymitet efter konfidentialitets kravet (Kvale 1997). Då studien inte har som

33

Bilaga 6 34

under kursen KR 2101 Brottslighetens omfattning struktur ur ett internationellt perspektiv (GU, ht 2012) 35

SF2322, Tillämpade kvalitativa forskningsmetoder, delmoment 2 (GU, ht 2012) 36

Med undantag för telefonintervjuerna som varierade i tid. Intervjuerna som skedde via telefon var del av ett

förarbete och genomfördes då utan en intervjuguide.

2014 Sida 25

intresse att ”avslöja” vilka fall som är vilka ser jag därefter att dessa forskningsetiska krav

tillgodosetts på ett tillfredställande sätt.

Studien rör ett känsligt ämne på så vis att våld medför negativa associationer. Faktum är att

våld är olagligt och oönskat, vilket därför i stor utsträckning har präglat mitt förhållningssätt i

den empiriska studien. Tidigt i studien märkte jag i mitt urval av fallskolor att det dels var

svårt att hitta skolor som inte låg inom samma stadsdel. Därutöver var det dels många rektorer

och pedagoger som tackade nej till att delta i denna studie. En av studiens största svårigheter

och utmaningar har därmed varit att få tag i de specifika fallen (med tillhörande

analysenheter). Tanken var att studien skulle utgöras av fler än tre fall, men bristen på

deltagare gjorde att författaren fick nöja sig med tre. På grund av detta inser jag att studiens

generaliserbarhet påverkas. Som mål med denna fallstudie hade jag visserligen aldrig att

producera ett material som skulle motsvara och appliceras på en hel population (Yin 2006:71;

Sayer 2000:14). Intresset var inte att skapa ett underlag som skulle representera en definitiv

predicerande sanning, utan snarare att blottlägga en handlingsprocess, den struktur och de

faktorer som har format den (Danermark et al 2003). Men för att en studie skall kunna uppnå

en grad av godkänd vetenskaplig relevans från det vetenskapliga samhället, ser man helst att

studiens resultat skall vara representativt och applicerbart för en population. Denna typ av

generaliserbarhet går emellertid inte att finna i denna studie, vilket också kan ses som

bristande. Men genom att ha en stabil teoretisk och metodologisk grund tillåter det en

transparens för tillvägagångssättet i arbetsprocessen. Det möjliggör att reproducera och

antingen bekräfta eller dementera denna studies resultat och tolkningar, vilket således skulle

underlätta ytterligare studier på området om så andra skulle vilja undersöka detta fenomen

vidare.

4. 6 Sammanfattning

I ovanstående avsnitt har det redogjorts för mina val av metodologiska tillvägagångssätt.

Studien baseras på en kvalitativ ansats genom att studera tre olika fall i Göteborgs kommun.

Det insamlade empiriska underlaget består av intervjuer och dokument vilka sedan har

bearbetats utifrån en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Jag har också redogjort för studiens

etiska förhållningssätt samt redogjort för begränsningar gällande studiens generaliserbarhet. I

nästa avsnitt presenteras studiens huvudsakliga resultat.

2014 Sida 26

5. Resultat och analys

I detta avsnitt presenteras studiens huvudsakliga resultat och analys utifrån mina teoretiska

utgångspunkter. Upplägget bygger på både en fallindelning men framställs också genom en

summerande analys. Fallen kommer lyftas fram enskilt genom citat medan studiens

huvudsakliga frågeställningar kommer att relateras och återkopplas till studiens samtliga

empiriska material fortlöpande i texten. Redovisning görs av de analyskategorier som studien

har resulterat i och som besvarar studiens frågeställningar; En inramande värdegrund,

Målsättning, att värna om de anställda och markera intoleransen för hot och våld i skolan

och Verksamhetskultur, organisationsstruktur och enskilda individer.

Resultatet redovisas med citat utifrån sex (nyckel-) informanter och tre handlingsplaner som tabellen

(nedan) visar. Dock har de sammantagna analyserna och resultaten baserats på samtliga nio

informantintervjuer och de tretton dokument som utgör studiens empiriska material.

Tabell 1. Empiriskt underlag, informanter och dokument som citeras i den löpande texten.

5.1 En inramande värdegrund

Grunden för att kunna hantera hot och våld på en arbetsplats vilar till störst del på våra

arbetsmiljöförfattningar som skall skydda arbetstagarna i deras arbetsmiljö. Därpå tillförs den

kontext som skolan utgör och som ramar in situationen, i vilken de utsatta samt de ansvariga

för verksamheten skall agera. Det som uppenbarar sig är en mängd av riktlinjer som skapar

handlingsplanernas utformning. Det mest påtagliga dock är att trots en lagstadgad

arbetsmiljöpolicy tycks skolans värdegrund få ett större utrymme när hot och våld skall

hanteras. Det innebär att arbetet gällande arbetstagarnas hälsa och trygghet tenderar att

underordnas skolans värdegrundsarbete och dess direkta fokus på eleverna. Följande avsnitt

kommer att belysa de processer och påverkande faktorer (på samtliga nivåer från institution

till aktör i skolans sfär) som format framtagningen av handlingsplanerna. Utgångspunken

startar längst upp i den organisatoriska/institutionella kedjan för att sist behandla rektorns roll

i utvecklingen av handlingsplanen för den specifika verksamheten.

I Bergs (2003), Perssons & Karlsens (2004) och Jarl & Pierres (2011) studier av skolan som

organisation framgår det tydligt att alla handlingsplaner och styrdokument i skolan är

2014 Sida 27

påverkade av såväl inomorganisatoriska som utomorganisatoriska faktorer. I

bakgrundsavsnittet i denna studie framhålls det att skolan som institution har en tydlig

värdegrund med fokus på eleverna och ansvaret för dessa. Det finns flertalet skrifter som

definierar skolans ansvar mot eleverna såväl som klienter, barn och individer i kontexten av

en beroendeställning, varpå skolans skyldigheter gentemot dessa blir än viktigare att

säkerställa. Av de dokument som finns tillgängliga på Skolverkets hemsida finns det dock inte

något som konkret definierar arbetstagarnas (pedagogernas) skydd37

på skolan som

arbetsplats. Vid en telefonintervju med IP38

på Skolverket konfirmerades även denna

iakttagelse. Skolverket har inte har några riktlinjer gällande hot och våld mot vuxna som

befinner sig inom en skolverksamhet i arbetssyfte. Det är ett ansvar, enligt IP, som vilar på

arbetsmiljöverket, facket, arbetsgivaren och den kommunala huvudmannen. Skolverket

föreskriver vikten av allas lika värde och likabehandling, men med fokus på eleverna.

I ansvarsdelegeringen inom skolan som organisation finns det, som tidigare nämnts i

bakgrunden, såväl inofficiella som officiella uppdrag. Berg talar om att detta skapar ett

”frirum”, vilket talar för olikheter och oklarheter i det praktiska utförandet av skolans

institutionella uppdrag på verksamhetsnivå (2003). Det innebär ett visst ”spelrum” för

individuella beslut och aktörers handlingsutrymme (i lokal praxis) gällande upplägg och

implementering av olika statliga och kommunala beslut (ibid.; Persson & Karlsen 2004:208).

De officiella uppdragen budgetteras för medan de inofficiella ”förväntas” att ingå i det dagliga

utförandet. Att hantera konflikter, t. ex. hot och våld, i skolan är ett exempel på ett inofficiellt

uppdrag, oavsett om konflikten drabbar en elev eller en personal. På grund utav att det inte

finns några konkreta direktiv i form av styrning gällande hur sådana här ärenden skall

hanteras, blir situationen både formad av det strukturella ramverk skolan bygger på samt

omständigheterna som omger de inblandade aktörerna. I ansvarsuppdelningen tillfaller i detta

hänseende därför ansvaret såväl huvudmannen och arbetsgivaren samt rättsväsendet, dels för

att handskas med utföraren av handlingen och dels för att ta hand om den/de som blir utsatta.

Denna uppdelning definieras av att handlingen är betraktad som brottslig, av att ungdomen

befinner sig i en gråzon gällande tillräknelighet samt att våldshändelsen skett i kontexten av

skolan som arbetsplats. Detta uttrycks av samtliga rektorer i de följande tre citaten:

Det är väl både och. På nåt sätt så brottet utreder ju inte vi /…/ det är ju ett arbetsmiljöproblem

snarare på skolan /…/ hur ska vi göra så att detta inte inträffar igen. Det är ju så man får se på

det. /…/ det har ju också med ålder att göra.. /…/ vi förväntar ju oss på något sett att det blir

någon återkoppling från socialtjänst om de är under femton år /…/. – rektor, fall 1

/…/direkta hot och sånt, grunden är ju polisanmälan på det men det kan ju leda till att man inte

gör det. Det är ju den bedömning man gör. Men grunden är ju det att man ska göra det vid

direkta hot då, men det är ju som sagt, vi jobbar med unga människor så vi måste vi ju värdera

samtidigt så måste man sätta gränser. /…/ sen har vi ju en speciell rutin gällande

polisanmälningar också, för vi har Ung och Trygg gruppen i Göteborg som har ett material, PiS

som det heter, Polisanmälningar i skolan, och dom rutinerna använder vi när det gäller det /…/.

/…/ det är ju en ungdom som gjort sig skyldig till ett brott /…/. – rektor, fall 2

37

Med skydd avses här hälsa och trygghet. 38

Intervju person

2014 Sida 28

Vi är ju här för att få människor att växa både kunskapsmässigt och socialt och då ligger det i

vår fostran i vårt kompensatoriska uppdrag att hjälpa barn att göra rätt, men har dom inte lärt sig

göra det när dom är tolv år, då måste vi förklara det för föräldrarna på ett annat sätt, att det blir

polisanmälningar för dom här sakerna framigenom. – rektor, fall 3

Enligt rektorerna i citaten ovan (fall 1 och fall 2) menar de på att man skådar sådana här

händelser ur både ett arbetsmiljöperspektiv och ett brottsperspektiv. Samtliga intervjuade

skolledare menar att handlingsplanen i grunden är formulerad ur arbetsmiljölagstiftningen.

Dock kan man tolka det utifrån rektor i fall tre att skolans värdegrund dikterar hanteringen av

en elev som utförare av hot och våld, då med referens till deras tillräknelighetsålder (Thunved

et al 2003). Denna studies resultat pekar på att faktorer som barnens ålder, förrättsligandet av

hot och våld samt skolans värdegrund gör att handlingsplanerna i stora drag är baserade på ett

brottsperspektiv inom avvikelse- och kontrollramen.39

I dokumentgranskningen visar sig

också en sådan indelning i handlingsplanernas utformning, och det gäller studiens samtliga tre

fall.

Här nedan framhålls av rektor i fall 1 utvecklingen av handlingsplanen:

Den ganska blev aktualiserad för knappt ett år sedan. Då det hände en ganska allvarlig

våldssituation av en elev mot två personal. /…/ vi jobbade ihop den efter det. /…/ vi hade en

handlingsplan innan men tyckte väl att den var bristfällig efter det som hände /…/. –rektor, fall 1

Som i citatet från fall 1 ovan, uppenbarade sig uppbyggnaden av de lokalt specifika

handlingsplanerna för samtliga fallskolor på samma sätt. Handlingsplanens utformning tycks

mer eller mindre vara sprungen som reaktion på hot och våldshändelser i skolverksamheterna.

Alla upplevda hot eller våldshändelser skall /…/anmälas av rektor. /…/ [insatser och]

uppföljning ska ske utifrån individens behov /../ – Handlingsplan, fall 1

Hanterandet (som i handlingsplan fall 1) riktar sig i samtliga handlingsplaner mot det akuta

stadiet till personalen där det står att de skall erbjudas hjälp och stöd vid hot- och

våldssituationer. Samtidigt visar handlingsplanerna på ett tillvägagångssätt som riktar sig mot

utövaren av våldet. I intervjuerna uppger samtliga rektorer att de även följer VIS och PIS –

manualernas rekommendationer om hur man skall hantera hot och våld. Detta är dock något

problematiskt. VIS och PIS är i första hand framtaget för att hantera elevers våld mot andra

elever, samt om någon annan skulle utsätta just eleven. Personalen är visserligen omnämnd i

dessa manualer, men ges inte något större utrymme i dem. Innebörden av detta resulterar i att

denna handlingsplan åter sätter eleven i fokus, inte den utsatta personalen. I dessa manualer

föreligger det därmed ett tydligt fokus på ”förövarna” och inställningen är att ”behandla”

dem. I skolornas handlingsplaner (fall 1-3) visar sig detta genom att samtliga tre fall anger en

skyldighet till att polisanmäla hot och våld. Men på grund av att utformningen av

39

Se kodschema bilaga 5

2014 Sida 29

handlingsplanerna är baserad på flera olika ramverk (t ex eleven som rättsligt ansvarsfull för

sina handlingar, eleven som barn i en utvecklingsprocess), skapar det organisatoriska

frirummet ändå utrymme för tolkningssvårigheter i det praktiska genomförandet (Berg 2003);

här nedan framhållet av lärare, fall 3.

/…/ även om man i teorin är helt överens om hur man skall göra, så är det individuella saker som

görs när det väl händer saker ändå, beroende på vilken elev det är och i vilket sammanhang det

är. - lärare, fall 3

Sammantaget går det att säga att samtliga tre fall tar utgångspunkt i både ett

arbetsmiljöperspektiv och ur ett brottsperspektiv, men det senare tycks ändå dominera.

Förklaringar ges utifrån den värdegrund som omger skolan som verksamhet men också på

grund av rådande lagstiftning för hot och våld mot personal. Handlingsplanerna är framtagna

utifrån gällande arbetsmiljölagstiftning med syfte att skydda personalen i utsatta situationer,

men på grund av skolans ramverk hamnar fokus trots detta ändå på förövaren/eleven. Till stöd

för att kunna avgöra vad hot och våld klassas som använder man sig i Göteborg av VIS och

PIS- manualerna som lutar sig mot gällande begreppsdefinitioner enligt BrB. På grund av de

invecklade processer som uppstår till följd av denna struktur påverkar det själva hanteringen

av hot och våld på verksamheten. Detta innebär således en övergripande påverkan på den

interna bedömningen av dessa situationer som är del av skolornas verksamhetskultur. Till

detta bidrar bristen av styrning, gällande hur (officiella och inofficiella) styrdokument skall

användas i praktiken inom de enskilda verksamheterna, till att personalen tycks hamna i

bakgrunden. Den enskilda verksamhetskulturen utgör därmed också en lokal struktur för

uppbyggnaden av handlingsplanerna (Wikman 2012:51-52; Åkerström 1997:126,128,130-

131).

5.2 Målsättning, att värna om de anställda och markera intoleransen för hot och våld i

skolan

I detta avsnitt behandlas förskjutningen av ett internt problem i den lokala skolkontexten till

det rättsliga systemet, dvs. vilka åtgärder som vidtas gentemot förövaren till skydd av

personalen. Målsättningarna formulerade i samtliga tre falls handlingsplaner återspeglar ett

reaktivt perspektiv. Det innebär att intentionerna med åtgärderna förväntas ge sekundär- eller

någon slags bieffekter som också ska komma offren (den drabbade personalen) till del.

Målsättningarna bygger vidare på formuleringar som konstruerats ur skolans struktur och

styrning under påverkan av dagens kriminalpolitik och mynnar således ut i rättsliga reaktioner

mot förövaren. Målsättningarna får därmed främst sin starkaste effekt på förövarna - och inte

offren.

Mål: Att våld och hot på skolan aldrig får accepteras eller negligeras. –Handlingsplan, Fall 2

Skolan skall vara en arbetsplats med nolltolerans mot alla former av kränkningar och

diskriminering. – Handlingsplan, Fall 1

2014 Sida 30

Citaten ovan är utdrag ifrån två av fallens handlingsplaner.40

Det finns en tydlig hållning mot

att hot och våld icke skall tolereras och behandlas efter en avvikelseram.41

I fall 1 och 2 är

handlingsplanerna tydligt formulerade för att bemöta personalens utsatthet medan det i fall 3

integreras med ett elevfokus. I intervjuerna framträdde dock huvudsakligen ett mönster som

pekade på att målsättningarna präglas av insatser riktade mot eleverna och inte i första hand

för den utsatta personalen. Här nedan exemplifierat av rektor, fall två och pedagog, fall 3.

/…/ som sagt, vi jobbar med unga människor så vi måste vi ju värdera samtidigt så måste man

sätta gränser. – rektor, fall 2

Det ligger nog mycket fokus på eleven. /…/ det är väl klart att man måste få stöd som utsatt men

skolans arbete handlar ju om att utveckla ungdomarna och det är ju där fokus måste ligga, att de

skall må bra i framtiden. Och för lärarna också att situationen ska lösas för eleven. – lärare, fall 3

Fokus på elevernas välmående har en tydlig plats även i de handlingsplaner som är

formulerade för att bemöta personalens utsatthet, vilket är relaterat till skolans värdegrund.

Detta framkom i större eller mindre utsträckning i samtliga intervjuer. Exempel på detta gavs

när en av rektorerna inledde svaret på denna fråga med att säga att målet för skolan är att alla

elever som går ur den skolan skall må bra. Skolans verksamhet baseras på att den är där för att

tjäna eleverna, eleverna är dess klienter och därför är det heller inte konstigt att eleverna är i

fokus – oavsett situation. Dock är det också en arbetsplats som vilken annan vilket också gör

hanteringen av hot och våld mycket komplex, vilket också framgår i nästkommande citat:

I dom här situationerna måste vi ju skydda vår personal, de är ju som vilken personal som helst

/…/ så sett är det ju ingen annorlunda arbetsplats än någon annan stans. Vi är ju här för

elevernas bästa men personalen måste ju ha en dräglig arbetsmiljö och arbetssituation så klart.

Så jag vill ju inte påstå att i det här fallet så skyddar vi ju inte eleverna nått extra, vi måste ju

skydda personalen också. – rektor, fall 1

Skyddet som rektorn i fall 1 pratar om kan se ut på lite olika sätt. Till en början kan det handla

om att hantera den akuta situationen där man avlägsnar eleven från lokalerna (genom

avstängning eller utvisning ur klassrummet), men det kan också innebära polisanmälan vilket

syftar till att uppmärksamma problemet i skolan och få hjälp utifrån av t ex socialtjänst.

Målsättningarna med handlingsplanen fungerar som ett skyddsnät, det blir ett sätt för

verksamheterna arbeta efter modellen ”om något händer så gör vi såhär”. Då

handlingsplanerna aktivt skall ses över årligen blir också en av målsättningarna indirekt att

visa på ett utvecklingsarbete och en utvärdering på skolans arbete med dessa problem. Detta

leder till att handlingsplanernas syfte igen kan tyckas ligga på verksamheternas organisering

kring dessa typer av problem snarare än att handlingsplanen är till för den utsatte.

40

Handlingsplanen fall 3 hade en meningsbyggnad som skulle avslöja dess identitet, varav författaren valde att

utesluta citatet av sekretess skäl. 41

Se kodschema bilaga 5

2014 Sida 31

Resultatet av insatserna blir därför primärt riktade mot förövaren där sekundäreffekterna

resulterar i skyddet av personalen. Det framgår dock att det finns insatser som direkt riktar sig

till personalen vars mål är att stötta dessa om någon upplever någon typ av skada (både fysisk

och psykisk), men då under förutsättning att det finns ett uttryckt och efterfrågat behov från

offrets sida. Dessa insatser utgörs då av rätt till ersättning (om den utsatte behöver vara

frånvarande från arbetet), psykologsamtal, och rätt till förtagshälsovård. Det finns också ett

system där personalen kan anmäla arbetsskador och tillbud vilket också kan ge dem rätt till

ekonomisk ersättning genom försäkringskassan. Enligt samtliga informanter i intervjuerna

finns det två olika sätt att anmäla utsatthet för hot och våld, dessa kallas i allmänna ordalag

för ”Oj och Aj – anmälningar”.42

Skillnaden mellan dem handlar om när man upplevt någon

from av hot (Oj) (förseelser som inte lett någon ”synlig” skada) och när något faktiskt har lett

till någon typ av skada (Aj). Syftet med anmälningarna är många, dels så ger det den utsatte

kompensation43

för lidandet orsakat av hot- och våldshändelsen och dels för att problematiken

skall komma till kännedom hos skolmyndigheten och arbetsmiljöverket. Den senare

anledningen vars syfte riktas mot att lyfta problemet handlar om att skapa möjligheter till mer

resurser för skolverksamheten.44

Det är också denna anledning som tycks väga tyngst i

förhållande till åtgärder.

/.../det är våran egen uppföljning också, där ska jag ju också rapportera in vad vi har gjort. /…/

för oss som verksamhet är det ju ett dokumentationsverktyg egentligen, för att vi ska ha det

samlat /…/ det är ju för utvärderingar och uppföljningar, hur många såna här rapporter man fått

på ett år och så se vad kan, hur kan vi minska de här incidenterna vad ska vi jobba med /…/ det

är ju det stora liksom. /…/ till individens hänseende handlar det ju om att de ska få rätt mot,

försäkringsbolag, att dokumentation finns och sådär. – rektor, fall 1

Vi vill ju naturligvis att man skall uppmärksamma och anmäla när det blir /…/ när det är att man

blir utsatt för det är ju ändå att få syn på det också. Man vänjer ju sig vid saker och det är ju inte

bra att man gör det, man måste ju hela tiden hålla en linje och en nivå /…/ – rektor, fall 2

Vid en intervju (140318) med en skolinspektör vid Arbetsmiljöverket i Göteborg menade

denne på att anmälningar i bästa fall leder till att skolnämnden i kommunen (eller som i

Göteborgs fall, skolans ledning i stadsdelsförvaltningen) måste tillskjuta verksamheten mer

resurser för att hantera problemen (händelsevis på lagstadgat tvång från Arbetsmiljöverket).

Detta tillskott kommer dock inte den utsatte till förmån utan blir i bästa fall en åtgärd som

tillkommer verksamheten och förövaren menar IP. Vad detta medför är en tvetydighet

gällande målformuleringarna, att trots att handlingsplanerna är framtagna för skyddet av offret

så blir det ändå mestadels verksamheten och förövaren som blir de huvudsakliga mottagarna

av insatserna. Anmälningarna tycks då ställa en hel del krav på offren att ta ansvar, men utan

att ge tydliga besked på hur ansvaret sedan skall kunna mynna ut i konkreta insatser för

individen.

42

Tillbudsanmälning (Oj), arbetsskadeanmälning och arbetsskadestatistik (Aj) som skickas vidare till

Arbetsmiljöverket. 43

Fortsatt lön vid eventuell hemgång pga. händelsen, företagsvård samt ekonomisk kompensation från

försäkringskassan 44

Då i form av främst mer personal, t ex en ”assistent” till förövaren

2014 Sida 32

Genomgående framstår värdegrunden som en faktor som påverkar hanteringen av hot och

våld i skolan. Målsättningarna i samtliga fall skrivs fram som allas lika värde och rätt till

trygghet i skolan – vuxen som barn. Hur detta dock skall uppnås är något diffust då merparten

av målsättningarna inte återspeglar någon aktiv förebyggande insats. Målsättningarna blir en

reaktiv respons på den akuta situationen och inte i första hand ett förbyggande arbete med

dessa situationers utveckling.45

I samtliga fall i denna studie uppstår därmed ett mönster som

i första hand behandlar hot och våldssituationer ur ett sekundär- och tertiärpreventivt

perspektiv (Wikman et al 2010:44). Detta innebär att fokus hamnar på att minimera skadorna

av våldshandlingen så fort de skett, samt sätta in någon typ av krisbearbetning med avsikt att

långsiktigt arbeta för att minska de negativa konsekvenserna för den utsatte. Hanterandet av

hot och våld och målsättningarna med handlingsplanen hamnar därmed inom ramen för

kontroll, och hjälp i ett efterskede.

5.3 Verksamhetskultur, organisationsstruktur och enskilda individer

Som tidigare nämnts finns det en struktur för när hot och våld skall hanteras, och denna

struktur bygger på skolan med sitt särskilda uppdrag, samt därtill arbetsmiljölagarna och de

juridiska begreppsdefinitionerna av hot och våld enligt Brottsbalken. När detta sedan

appliceras i praktiken möter dessa ramverk personliga upplevelser och bedömningar av hot-

och våldssituationer där bedömningarna såväl kan präglas av chefens perspektiv på dessa

händelser, som av den miljö man befinner sig i. En miljö präglad av många åsikter,

erfarenheter och personlig kontakt med verksamhetens medlemmar – vuxna som barn. Att

implementera en handlingsplan i teori och praktik kan tyckas vara en svårbestigen väg att gå.

Denna undersökning och detta avsnitt visar på att problematiken med att i ett övre skikt skapa

regler och direktiv som skall tillämpas på en lokal utförandenivå, och att själva utförandet av

en handlingsplan är beroende av tolkning på samma gång som tolkningen till viss del utesluts

på grund av strukturella ramar. Det framstår som en gråzon mellan det man vill göra, bör

göra, och måste göra, för att säkra såväl elevens, personalens som verksamhetens välmående.

Avsnittet kommer behandla de påverkande faktorer i samtliga skikt i skolorganisationen från

styrning till utförande som styr hanteringsprocessen. Dessa faktorer visar sig sedan sättas i

verket i form av åtgärder för offret. Studien visar en förväntan på de effekter som

handlingsplanen skall generera, utan att beakta om denna förväntan egentligen rör adekvata

insatser för den utsatte. Med andra ord, man tänker sig att göra en sak, men agerandet till följd

av handlingsplanen mynnar egentligen ut i något annat istället.

Skolan som verksamhet är beroende av ett konstant elevflöde och ett visst elevantal för dess

fortlevnad. För att en skola skall kunna drivas är den beroende av att det finns ett visst antal

elever som för med sig en skolpeng, därför blir det viktigt för skolor att inte förlora elever

(Jarl & Pierre 2011). Det förs ett omfattande arbete med att t ex locka elever till just en

specifik skolverksamhet då verksamheterna idag baseras på ett fritt skolval. Detta har sedan i

45

Ett viktigt inlägg är dock de nya reformer som numera inkluderar konflikthantering i lärarprogrammen. Dock

går det inte att analysera effekterna av dessa då de lärarelever som först fått ta del av denna kurs ännu inte blivit

utexaminerade och därmed inte är i arbete under utförandet av denna studie.

2014 Sida 33

sin tur i samband med införandet av individuella löner för den pedagogiska personalen lett till

ett ”hårdare” klimat färgat av konkurrenskraft, dock med intentionen att detta skulle

effektivisera verksamheten och öka kvaliteten på den pedagogiska utbildningen (ibid). Om det

kommer fram att skolan har problem med våldsincidenter (t ex genom att skolan anmäler eller

att det skulle gå rykten om skolan som konfliktpräglad) skulle föräldrar/elever kunna välja

bort skolan (genom det fria skolvalet). Verksamheten skulle därmed kunna förlora sin

konkurrenskraft, vilket innebär att både anställningen och arbetsplatsen skulle kunna mötas av

ett nedläggningshot (Jarl & Pierre 2011:31). Att dessa aspekter präglar verksamheten och dess

medlemmar menar Jarl & Pierre (2011) kan få effekt på skolans interna förhållningssätt och

organisering gällande hot och våld. Det skulle kunna vara en anledning för anställdas mera

lojala förhållningssätt till verksamheten, vilket kan ske genom att exv. bagatellisera utsatthet

av hot och våld, eller helt enkelt inte ens påtala problemen (Carlsson et al 2010:93-95). Jarl &

Pierre menar på detta sätt att hot- och våldshändelser skulle kunna innebära en direkt risk för

den anställde, såsom att lyfta det tabubelagda ”misslyckandet” av att hantera en konflikt. Där

en konflikt eskalerat utom kontroll finns ofta en viss grad av skuld och självupplevt

misslyckande hos offret. Delvis pga. en inneboende känsla av ansvar och misslyckande

gentemot sin brukare/klient/elev, men delvis också pga. en rädsla för repressalier inom

organisationen (Wikman et al 2010:52; Åkerström 1993; Menckel & Viitasara 2000). Offret

skulle i denna mening kunna anklagas för inkompetens och därmed också kunna

skuldbeläggas för att situationen uppstått, varpå sanktioner kan sättas in (i form av reprimand

eller via lönen) (Jarl & Pierre 2011:31). Detta skulle således kunna inbära flera hinder för den

praktiska hanteringsprocessen i verksamheterna. I följande citat av rektorerna fall 1-2 visar sig

dessa aspekter i viss mån, dock inte i dess fulla kraft så som i tidigare studiers analyser.

Ändock är det en påverkande faktor som är i behov att problematiseras i en skola som idag är

styrd av marknadsmässiga förbehåll.

Kommer det till föräldrar så kommer det.. eller, kommer det till lärare eller annan personal på

skolan som inte har med detta att göra överhuvudtaget så har dom fått reda på nått, så stämmer

inte riktigt det med verkligheten och så kanske nån förälder frågar `jag har hört att det vart.. vad

är det som har hänt?` osv. Och sen kommer det ut i förvanskad form utanför skolan så det är

viktigt att rätt information går ut liksom. /…/ det handlar ju om att skydda både personal och

elev egentligen. – rektor, fall 1

/…/ sen finns det ju också personal som sätter sig i sådana situationer ibland, man ser att det

upprepas på nått sätt. Och då är det viktigt att kunna se det för då kanske man till viss del är

skuld till att det upprepas att saker och ting händer hela tiden /…/ att de går på så hårt ibland.

Och så behöver man hjälp med hur man skall lära sig hantera den situationen /…/. - rektor, fall 2

Det rektorerna talar om är underliggande faktorer som påverkar verksamheternas sätt att

mobilisera sig kring hot och våld. Citatet från rektor fall 1 påvisar oron för den yttre

påfrestning en sådan här händelse skulle kunna generera samt de skador de skulle kunna få på

verksamheten genom att sådana här händelser skulle ”läcka ut”. Vidare menade dock denna

rektor att man inte på något sett försöker dölja att problem med hot och våld på en skola men

att man har eleverna och personalens bästa i åtanke. Att skydda dem (mot repressalier internt

och externt) blir prioriteringen, inte att skydda själva verksamheten. I citatet fall 2 framhålls

2014 Sida 34

den individualiserade skuldbeläggningen på offret som Jarl & Pierre (2011) behandlat i sin

undersökning. Det framstår en åtgärd som främst riktar sig mot en kontrollinriktad insats mot

offret, där den snarare än verksamhetens mobilisering mot hot och våld hamnar i fokus för hur

situationen har hanterats (Wikman 2012a:12). En viktig aspekt för att hindra att dessa

perspektiv blir dominerande i hanteringsprocessen är dock den interna verksamhets- och

skolkulturen. Denna lokala skolkultur består av och är delvis skapad ur skolans fasta

organisatoriska struktur, men den skapas också av den lokala kontexten samt av de människor

som jobbar där. Den verksamhetskultur som skapar förutsättningarna för en hanteringsprocess

är de sociala relationer som existerar mellan arbetsgivare och arbetstagarna. De sociala

relationerna mellan dessa parter blir avgörande för att implementeringen av handlingsplanerna

överhuvudtaget skall få någon verkan i organisationen och därmed fungera som skyddande

verktyg för den utsatte. En förutsättning för att implementeringen av handlingsplaner skall bli

genomförbara bygger på att det finns en tydlighet i informationen gällande hur man hanterar

hot och våld på sin arbetsplats samt att arbetsplatsen präglas av en öppenhet för att tala om

och bearbeta dessa händelser. I citaten fall 1 och 3 nedan exemplifieras tillgången av

information på arbetsplatsen.

..den [handlingsplanen] ska finnas i bakgrunden känner jag som ett skyddsnät om någonting

inträffar /…/ – rektor, fall 1

”Hela materialet används hela tiden, det är liksom ingenting som bara sätts i en pärm. Det är vårt

arbetsmaterial. /…/ den skall vara levande. /…/ den skall ju åstadkomma en trygghet i att man

vet hur man skall handla om en situation uppstår. – rektor, fall 3

I ovanstående citat ges exempel på vikten av information kring hantering av hot och våld.

Cirkulationen av denna information är nödvändig för att skapa tydlighet och därigenom

trygghet hos personalen i deras och ledningens agerande vid hot och våldsituationer (Wikman

2012b). Vad som dock framgick i andra delar av intervjuerna var att det kunde skilja sig åt

mycket mellan de undersökta verksamheterna gällande hur materialet användes och

distribuerades. I ett av fallen ansåg man att ansvaret för tillgodogörandet av informationen

främst låg på personalen. Man meddelade från ledningens sida att informationen fanns, men

det var upp till personalen själv att ta del av den då den inte ansågs som en prioriterad uppgift

i det vardagliga arbetet på skolan (pga. att det är ansett som ett inofficiellt uppdrag). I ett av

de andra fallen arbetade man mer konsekvent med materialet att hålla informationen levande46

i det dagliga arbetet och vidtog åtgärder så att informationen alltid skulle vara tillgänglig och

nära till hands. I samtliga fall var dock handlingsplanerna utformade i samråd mellan ledning

och personal på skolan, i vilka handlingsplanerna diskuterades i sin helhet en gång årligen.47

Givetvis samtyckte alla informanter att information är viktig och att det även skall finnas

forum för att prata om hot och våld och det egna skyddet som arbetstagare. Skolledarna såg

46

Inte bara under den årliga obligatoriska genomgången som utvecklingsarbetet kräver enligt AFS 2001:1 47

Kvalitetsuppdateringar av handlingsplanerna görs delvis genom den årliga obligatoriska genomgången av

innehållet i handlingsplanerna där personalen kan framföra åsikter om själva innehållet. Därutöver görs det

riskbedömningar av hot och våld, samt trygghetsundersökningar genom medarbetarenkäten och skolenkäten som

svaras av både personal och elever.

2014 Sida 35

också att det var deras ansvar att se till att informationen fanns, men implementeringen av den

särskilde sig åt mellan skolledarna.

Här nedan i fall 2 och 3 framhålls vikten av stöttningen i arbetet, både från skolledningen och

från kollegorna.

/…/ men i ett sånt läge, i ett sånt utsatt läge där man är utsatt är det viktigt att man har stöd,

framförallt från sin chef /…/ då vågar man ju liksom komma nästa gång också, annars bryr man

sig inte. – rektor, fall 2

Det är framförallt kollegornas stöttning, det är a och o. /…/ Den människans lilla kommentar,

gjorde jätte stor skada. Den tryckte ju ner mig jätte mycket, under ganska lång tid. /…/ Man

lärde sig ju jätte mycket på det, hur man skall vara mot kollegor och att det är så viktigt, och här

har vi absolut inget som bagatelliserar någonting. Det är ett öppet klimat som gör att man får må

dåligt. – lärare, fall 3

Ovanstående citat från rektorerna visar i samtliga fall på en medvetenhet hos ledningen i

verksamheten gällande vikten av information, men också gällande stödet ovanifrån i skolorna.

Citatet från läraren fall 3 visar också på hur viktigt det är med stödet från arbetskamraterna,

men också hur det känns när det inte finns något stöd. Det som framgick av denna intervju var

att läraren tidigare hade haft en arbetsplats, som det beskrevs, där det å ena sidan saknades ett

”öppet klimat” och där det å den andra samtidigt fanns synpunkter som att t ex hot inte ansågs

särskilt ”farligt”. Det var sådant man fick lära sig at tåla, och det ingick i arbetet. Vad som

vidare framtick av denna intervju var att pedagogen under denna period var relativt ny i yrket

och att det förhållningssätt som genomsyrade den arbetsplatsen främst utgjordes av individer

med längre yrkeserfarenhet. I samtliga undersökta fall i denna studie visar dock resultatet det

motsatta, att man har en hållning mot att hot och våld aldrig får tolereras. Allt skall anmälas48

,

allt skall upp till ytan – av flera olika anledningar. Vad som dock blev tydligt var att bristen på

en strukturell styrning från skolan som institution medför att (främst) de inofficiella

uppdragen blir ännu svårare att utföra då det inte finns någon konsensus i ”hur” man som

organisation skall organisera sig i hot- och väldsärenden. Här hamnar ansvarsfrågan på den

som blivit utsatt för gärningen, då det är dennes tolkning som står i fokus för vilka åtgärder

som skall sättas in utifrån handlingsplanens målformulering.

Ett annat problem som därmed uppdagades under studiens genomförande, var problematiken

gällande offrets ansvar. I grunden av implementeringsprocessen av handlingsplanerna ligger

offrets bedömning av en hot- och våldshändelse, och denna förväntas göras utifrån en både en

lagstadgad definitionsbas och den självupplevda tolkningen av händelsen. Vad som inte tas

hänsyn till (i den på förhand skapade rättsliga hanteringsstrukturen) vid denna bedömning är

är den sociala relation offret kan ha till sin förövare och hur det påverkar tolkningsramen och

anmälningsplikten i en hot- och våldssituation. Gränsdragningsproblematiken mellan

accepterad (eller åtminstone förstådd) handling och oacceptabel handling är ytterst individuell

(Åkerström 2000). Dels för att själva handlingen kan variera i allvarlighetsgrad, dels för att

det beror på vem som utför handlingen, och dels beroende på relationen till personen som

48

Oavsett om det sker via polisanmälningar, incidentrapporteringar eller ISA anmälningar.

2014 Sida 36

utövar handlingen (ibid). Denna problematik stod klar även bland informanterna i samtliga

fall på följande sätt.

Det är väldigt mycket upp till den enskilde…. våld är ju en sak va, att blir man slagen så blir

man slagen. /…/ det är ju viss skillnad på om en sexåring säger samma sak än om en sextonåring

säger. /…/ vissa vet ju om att dom jobbar i denna verksamheten /…/ och så säger en fjortonåring

nått dumt och dom har en bra relation till dom så tar dom inte det som ett hot i alla fall. ..men en

annan kanske skulle gjort det, även på arbetsplatsen /…/ att han säger det till nån man inte

känner. /…/ då kanske den tar det väldigt hotfullt. /…/ det blir mycket på den enskilde, sen kan

man i samtal kanske efteråt komma fram till att nä men du var visst utsatt för hot eller våld även

om den kanske inte själva uppfattar det. – rektor, fall 1

Det är ju den enskilde som värderar det naturligvis, sen så kanske man hamnar i en diskussion

ibland då. Det är ju lite skillnad på då om det kommer in en brukare på en socialtjänstbyrå som

uttalar dödshot eller om det är en liten Kalle i förskoleålder som säger kanske samma sak, så

betyder det lite olika och man måste ju värdera det lite olika då. – rektor, fall 2

Det är ju den personen som utsätts som upplever hot eller våld, så det är det som räknas. Det kan

ju vara uppenbart, våld är ju uppenbart, gör det ont så är det våld /…/. Och hot det kan man ju

uppleva, det kan nån säga ”vänta så ska du få se” och då kan någon uppleva det som ett hot för

man vet att det finns kanske en kriminell släkt bakom /…/, finns det en trygg situation bakom

dom som säger ”vänta så ska du få se” så upplever man det inte som lika hotfullt, så det bror ju

på. Det är väldigt situations anpassat hur man upplever ett hot, vad som är ett hot. – rektor, fall 3

Säg att en elev utsätter mig - är det en elev jag har en relation till, som jag har i klassen, så är det

ju på ett sätt. Är det en elev jag aldrig har i klassrummet, som jag inte har en relation till då är

det ju jobbigare på ett annat sätt. Då blir man nog räddare. Och då är det svårare att se den

personen som en elev, utan mer som han som hotade. Men är det en elev du har och undervisar

så är det ju på ett helt annat sätt. /…/ alla situationer är olika, det är det som gör det så svårt att

skriva rutiner och så för varje situation är individuell. – lärare, fall 3

Av ovanstående citat står det klart att när handlingsplanen skall appliceras i en praktisk

kontext blir tolkningsprocessen av handlingen försvårad av att den föregås av en juridisk

definition av olagliga handlingar. Då arbetet som fortgår präglas av en relationell närhet till

eleverna blir det också svårare att i dessa fall anmäla dem. Anledningen till detta kan vara att

utövarna av dessa handlingar redan kan komma från socialt utsatta grupper varpå

pedagogerna inte vill sätta eleverna i ytterligare utsatt situation. Man bemöter deras agerande

med hjälp genom förståelse, istället för att sätta deras handlande i förhållande till en på

förhand etablerad tolkningsram för accepterade/ej accepterade handlingar. Denna aspekt är

också nära förknippad med förövarnas ålder, ju äldre de är desto större ansvar hålls de för sina

handlingar (Thunved et al 2003). Åldern spelar tydligt in på allvarlighetsbedömningen av

händelsen, vilket går att spåra till tankar om socialpsykologisk utveckling och mognad

(Åkerström 2002, 2000; Hjelskov Elvén 2014). Därutöver gick det att urskilja att det inte

fanns någon riktig enighet hos informanterna gällande vad som också faktiskt räknas som

våldsamma handlingar. Det är inte bara avsändaren som står i fokus för den våldsamma

handlingen utan även hur och varför handlingen utfördes. Som framhållet av rektor i fall 2,

gällande lille ”Kalle”, så beror tolkningen av handlingen också på vilket sätt hot- och

våldshandlingen har skett. Det är t ex skillnad om eleven har varit arg och bråkat med en

2014 Sida 37

annan elev, och en pedagog kommer mellan (typexempel på indirekt våld), eller om

pedagogen har provocerat fram händelsen. Sättet det skett på avgör också hur man då anser att

man skall behandla handlingen, vilket medför att man frågasätter offrets inblandning i hot-

och våldshändelsen. Gråzonen gällande orsaken till en hot – och våldshändelse medför inte

bara tolkningssvårigheter för skolledningen angående hot och våld, men också individuella

tolkningssvårigheter för personalen. Tolkningen ställer inte bara krav på offret i förhållande

till sin anmälningsplikt, men det ställer också krav på offrets relation till förövaren. Som del

av det pedagogiska uppdraget skall pedagogen inte bara kunskapsmässigt utbilda eleven, utan

denne har också ett socialt ansvar som innebär att vara en vägledare i elevens sociala

utveckling och bildning. Detta ställer krav på den vuxnes ansvar mot den unge brukaren, då

den vuxna innehar en starkare social position. Ser pedagogen t ex att en anmälan i första hand

inte skulle gynna eleven som förövare (om offret har en nära relation till den) så är det rimligt

att anta att pedagogen låter bli (Aspelin & Persson 2011; Wikman 2012a:7; Åkerström

2000:306–312). Medvetenheten om denna beroendeställning till pedagogen medför därför att

pedagogen aktivt arbetar för att relationen till den unga inte skall kränkas då den unga skall

skyddas, fostras och utbildas av den vuxna (ibid). Detta framgår nedan i citatet från lärare, fall

3:

Ja men vi är ju allt för vissa elever, för många elever som inte har den tryggheten hemma så är

skolan den tryggheten. Vi är föräldrarna, vi är deras kuratorer – vi är inte bara deras lärare. Vi

uppfostrar, kramar. Men det är väldigt olika, för vissa elever är vi bara lärare /…/.

Här uttrycker läraren de relationer som är så viktiga att ha i skolan. Samtidigt så säger den i

nästa citat att något tillslut ändå måste göras, och då kan en anmälning utgöra den lösningen.

/…/ alltså att situationen blir polisanmäld, det kanske är det man måste göra då för elevens skull

trots allt även om eleven inte ser att det är för dens skull. Man måste agera. – lärare, fall 3

Problemet med att tolka och hantera hot och våld från en ung individ i beroendeställning blir

en övervägning mellan vinst och förlust. Vinst i form av välmående, både för offret och för

förövaren, och förlust i form av misslyckande i det sociala och pedagogiska ansvaret för

eleven (Hjelskov Elvén 2014). Den yrkesetik som det pedagogiska uppdraget medför är en

faktor som här tycks vara relevant vid den individuella bearbetningen av hot och våld, men

den tycks ändå inte vara något som lyfts för diskussion i sådana här processer. Och det kan ju

bli något problematisk när den utsatta individen inte bara för ett resonemang kring vad man

ska göra, utan också vad man bör göra och vill göra. Anmälningsplikten kan ur detta

perspektiv ses som ett hinder i implementeringen av handlingsplanerna då det skapar en

tudelning mellan plikten gentemot verksamheten och rättsväsendet, och plikten gentemot sitt

professionella pedagogiska uppdrag. Detta märktes framförallt i intervjuerna (med samtliga

informanter i studien) när det handlade om samarbetet med andra myndigheter gällande deras

ansvar gentemot den unga förövaren; nedan framhållet av lärare fall 3.

Nån gång har ju polisen blivit inblandad /…/ ibland så blir väl socialen inblandad, men det är ju

inget vi har insyn i, så där tappar vi lite grann och det känns ja (suck).. Dom har så pass stark

2014 Sida 38

sekretess och vi vet ju inte riktigt vad som händer sen. Det gör ju att samarbetet inte blir bra, det

bygger ju hela tiden på att skolan talar om hur eleven mår här till socialen, eller till BUP, eller

vad det nu kan va. Men vi får aldrig reda på vad dom gör och det blir en så ensidig

kommunikation. Så det tycker jag är en stor brist. /…/ Vi har ju eleverna här hela tiden, så att få

någon slags återkoppling /…/ det hade vart jättebra. ”Nu är vi [socialtjänsten] färdiga med det

här”. Vi hade inte behövt veta vad men ”nu jobbar vi inte längre med den här eleven”. Det hade

vi kunnat få reda på tycker jag. Vi har ingen insyn i vad som händer, därför blir det väldigt svårt

tycker jag. /…/ För det är ju det, du kan ju vara utsatt för ett hot och sen tvingas undervisa i

procenträkning /…/ med samma elev och det är en väldigt konstig situation. Alltså blir du utsatt

för någonting, i vilket annat sammanhang som helst, så tas ju den här personen bort ifrån men

här så fortsätter det ju som vanligt. – lärare, fall 3

Då det finns ett antal sekretessbestämmelser mellan de olika myndigheterna blir det svårare

för personalen i skolverksamheterna att se vad deras anmälningar mot förövaren skulle mynna

ut i. Återkopplingen är högst begränsad och innebär därmed en osäkerhet gällande

ansvarsfrågan för den unge. Det som krävs av offret är att den skall dela med sig av sin

upplevelse, utelämna den unga till en myndighet som sätter in olika insatser för denne, utan

att erhålla någon typ av bekräftelse på hur insatsen, och på vilket sätt insatsen, skall hjälpa

eleven. Eleven ”som ett problem” blir genom denna systematiska ansvarsfördelning

överlämnad till en annan ansvarig som skall hantera problemet. Effekten av detta blir att

läraren i fall 3 inte alltid erfar att något faktiskt åstadkommits genom handlingsplanen pga.

bristen av återkoppling från andra myndigheter (ibid). Resultatet blir därefter en osäkerhet

kring funktionen av anmälningen och skapar därigenom också en osäkerhet gällande

funktionen av handlingsplanen.

I avsnittet ovan har följande resultat visat på att det finns en hel del aspekter som påverkar och

försvårar implementeringsprocessen av handlingsplanerna. Ovan har det lyfts att skolan

präglat av ett marknadssystem får effekt på hanteringsprocessen gällande hot och våld mot

personal. Det visar sig genom att eleven är i centrum i hanteringens alla aspekter. Trots att

handlingsplanerna paradoxalt nog är framtagna för personalen så sätts det i största omfattning

in insatser relaterat till eleven. Detta avsnitt visar också på svårigheten att bedöma, fastställa

och avgränsa elevens ansvar för sina handlingar, utifrån såväl en juridisk utgångspunkt som

en relationell och utvecklingspsykologisk utgångspunkt. Allvaret i händelsen, hur väl

personalen ”känner” eleven och åldern på eleven är sådana faktorer som verkar försvåra

implementeringsprocessen av de handlingsplaner och styrdokument som skall agera som

tydliggörande ramar i hanterandet av hot och våld. I många fall uppstår ett inkompabilitets

problem mellan det juridiska ramverket och verksamhetens värdegrund, vilket inte bara

påverkar den utsattes tolkningsprocess av händelserna utan också dennes agerande i

förhållande till dessa två utgångspunkter. Detta i sin tur leder till en osäkerhet gällande

funktionen av handlingsplanen då återkopplingen till den utsatte pedagogen gällande vilka

insatser som gjorts (framförallt då avseende eleven) i stora drag lyser med sin frånvaro.

2014 Sida 39

5.4 Summerande konklusion

I denna studie har undersökts hur hot och våld mot skolans pedagogiska personal hanteras i

skolor i Göteborgs stad. Rapporten är genomförd i syfte att utifrån en organisatorisk nivå

granska hur implementeringen av olika handlingsplaner och styrdokument har genomförts i en

praktisk kontext. Den utsatte har varit i fokus och studien har sökt att lyfta de insatser och

åtgärder som är resultatet av de strukturella och kontextuella ramverk som skapat villkoren för

en hanteringsprocess. Hanteringsprocessen har analyserats genom två teoretiska begrepp –

arbetsmiljöperspektivet och brottsperspektivet. Studien visar att hanterandet av hot och våld

mot personal främst utgår från en kontroll- och avvikanderam49

– således ett brottsperspektiv.

Den samlade bedömningen av detta har gjorts genom att studera de olika nivåerna av

påverkande faktorer. Studien har undersökt aspekter gällande aktörskap inom de lokala

skolverksamheterna, samt inverkan av befintliga strukturer genom rättsliga regelverk och

skolans styrdokument och institutionella värdegrund.

Då handlingsplanerna är framtagna för skyddet av personalen är också uppfattningen att

målen och effekterna av handlingsplanen också (bör) inriktas på just personalen. Denna studie

har dock visat att de främsta mottagarna av insatser och åtgärder, trots handlingsplanens

ursprung, är eleverna. Den primära preventionen riktas mot eleverna som förövare (och

stackare)50

varav de sekundära effekterna i störst utsträckning drabbar de utsatta. De insatser

som dock kommer de utsatta till del gör det främst genom reaktiv prevention genom insatser

för att begränsa eller minska skadan av utsattheten. Dock finns det även spår av

primärpreventiva insatser genom en organisatorisk beredskap.51

Detta syntes genom de årliga

kvalitetsgenomgångarna av handlingsplanerna som föregicks av olika typer av

riskbedömningar utförda i skolan. Mestadels var dock alla reaktiva insatser sprungna ur en

kontroll- och avvikelseram. Det är å andra sidan föga förvånande att det preventiva arbetet

fortlöper efter dessa modeller. Det framgår i studien att det är svårt för skolan som

verksamhet att arbeta över sina egna gränser, delvis på grund av rådande

sekretessbestämmelser mellan myndigheter, men också på grund av (den struktur) de ramverk

och de uppdrag vilka skolan bygger på.

De främsta svårigheterna för implementeringen av handlingsplaner ligger i olika

gränsdragningsproblem mellan de olika ramverk som föreligger skolverksamheten som givna

strukturer och hur aktörerna i deras olika roller väljer att hantera situationer. Studien resulterar

härmed i att skolans ramverk och uppdrag, det rättsliga kriminalpolitiska ansvaret och

”ansvariga offret” i mångt och mycket framstår i kollision med varandra. Dels villkoras

strukturer av varandra, men förutsättningarna för att de fungera ihop praktiskt har genom

studien visat sig vara relativt ogenomtänkt. De rättsliga riktlinjerna existerar för att underlätta

en bedömningsprocess av hot- och våldshändelser, men dessa är skapade ur ett neutralt

förhållningssätt till förövaren. Då vi nu vet att personal och elever präglas av en relationell

närhet till varandra framstår det som en omöjlighet att dessa statiska definitioner av hot- och

våldshandlingar skulle kunna vara applicerbara i en praktisk skolkontext. I

49

Se bilaga 5 50

Se bilaga 5 51

Se bilaga 5

2014 Sida 40

hanteringsprocessen tar offret i beaktan både de omständigheter som utlöst händelsen, och de

omständigheter som omger eleven, samt de organisatoriska omständigheter som villkorar

offrets agerande i den lokala verksamhetskontexten. Konklusionen härav är att det existerar

strukturella hinder för att bemöta skolpersonalens utsatthet för hot och våld. Det rör icke

kompatibla strukturer som villkorar hanteringen av hot och våld, såsom skolans ramverk och

värdegrund, förrättsligandet av ungdomars konflikter och det individuella ansvarstagandet

som tenderar att motverka varandra i sina effekter när man skall applicera en handlingsplan i

praktisk användning.

2014 Sida 41

6. Slutdiskussion och tips på vidare forskning

Studien har som helhet genomförts för att nå en djupgående förståelse av hanteringsprocesser

mot hot och våld i skolan. Min studie utmynnar i att systematiken kring hanterandet av hot

och våldshandlingar gentemot skolans personal måste förbättras. Insatserna för personalen

kan vara svåra att ändra på inom skolkontexten, men de skulle klart kunna förbättras genom

systematiska ändringar i den organisatoriska hanteringsprocessen. Man skulle behöva

utveckla vidare ett antal faktorer som synliggjorts i min studie. Det berör

gränsdragningsproblematiken gällande de juridiska riktlinjerna kring ”unga förövare”, dialog

kring översyn av riktlinjerna med en spridd ansvarsfördelning (för och nackdelar med dessa),

samt myndighetsgränserna genom sekretessen. Vidare skulle man också behöva infoga det

relationella perspektivet i hanteringen av sådana här ärenden då offren och förövarna befinner

sig i samma arbetsmiljö. Det psykologiska perspektivet i förhållande till yrkesetiken och

professionella roller och förhållningssätt är då också viktiga aspekter att föra en vidare

diskussion kring när det gäller individuella bedömningsprocesser för den som blir utsatt av

hot och våld. Dessa samtliga ovan nämnda områden utgör i sig olika områden för vidare

forskningsstudier. Därutöver togs det upp ett antal faktorer som är intressanta att studera

vidare kring gällande komplexiteten med hantering av hot och våld mot personal i skolan.

Faktorer som skolors socioekonomiska skillnader och dess påverkan på skolans organisering

kring hot och våld, samt ett genusperspektiv med hänsyn till påverkan på den individuella

hanteringen och bemötandet av hot och våld. Dessa faktorer hade inte något större utrymme i

denna studie, men har i andra studier visat sig vara av betydelse och är något som bör forskas

vidare om (Göransson et al 2011b; Wikman et al 2010). Möjligen kan studien också peka på

mera övergripande aspekter av läraryrket ur arbetsmiljösynpunkt, t ex. förväntningar på

lärarnas byråkratiska och professionella roll, som säljare och aktör för upprätthållande av

skolans lokala och nationella värdegrunder (Jarl & Pierre 2011:16–17) och hur ramverken

samverkar till förmån för eleven i centrum. Trots att detta är grunden för skolans verksamhet

och uppdrag, kan utifrån föreliggande studies resultat frågor ställas om lärarnas position och

arbetssituation.

Genom att arbeta vidare med dessa organisatoriska förutsättningar skulle det också förbättra

situationen för personalen i lokala skolkontexter. Insatserna behöver nödvändigtvis inte

explicit riktas mot offret utan kan genom vissa organisatoriska förändringar ge positiva

effekter på en övergripande nivå. Detta skulle ur ett helhetsperspektiv gälla alla i

verksamheten, då personal och elever, är del av samma sociala sfär. När en individ befinner

sig inom en verksamhet som skolan, där den präglas av en relationell närhet till dess

(arbetsgivare och) ”klienter” (elever), är det en omöjlig tanke att dessa relationer inte skulle

påverka varandra (Aspelin & Persson 2011; Martin et al 2012; Grundvall et al. 2012:353–

355). Att reaktivt behandla ett symtom utan att granska dess orsaker är enligt mig ett ganska

vårdslöst sätt att gå till väga och bör därför undvikas för att resultatet i hantering av hot och

våld skall bli så optimalt som möjligt (ibid.).

2014 Sida 42

7. Referenser

AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket

AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter

om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön samt allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008) Tolkning och reflektion, Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur (450 sidor i urval)

Arbetsmiljöverket (2012) Arbetsmiljö 2011 - Arbetsmiljöstatistisk Rapport 2012:4.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket (2008) Statistik om hot och våld i skolan. Korta arbetsskadefakta Nr

1/2008

Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011) Om relationell pedagogik. Gleerups: Malmö.

Berg, Gunnar (2003) Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som

organisationer. Studentlitteratur: Lund

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005) Textens mening och makt – Metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. s.43-88. Studentlitteratur: Lund

Blichner, Lars Chr. & Molander Anders (2008) Mapping Juridification, European Law

Journal 14 (1) 36-54.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2012) Att förebygga brott och problembeteenden i skolan -

Presentation och analys av tre lokala projekt. Ideskrift nr 19. Stockholm: Brottsförebyggande

rådet.

2014 Sida 43

Brottsförebyggande rådet, Brå (2008) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007.

Rapport 2008:23. Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (Brå 2009) Grövre våld i skolan. Rapport 2009:6.

Stockholm: Brottsförbyggande rådet.

Carlsson N, Wennerström U-B, Borelius U, Grundvall S & Sahlin I (2010) Rapport:

Utvärdering av stöd till brottsutsatta i Göteborg. Tryck: Elanders. Göteborg

Christie, Nils (2012) Seeing the other i Viktimologisk forskning – Brottsoffer i teori och

metod. s.379-396. Studentlitteratur: Stockholm

Danermark Berth, Ekström Mats, Jakobsen Liselotte & Karlsson Jan Ch (2003) Att

förklara samhället. Lund: Studentlitteratur

Danermark Berth, Ekström Mats, Jakobsen Liselotte & Karlsson Jan Ch (1997) Att

förklara samhället. Lund: Studentlitteratur

Grundvall Stig, Wennerström Ulla-Britt & Borelius Ulf (2012) Brottsofferstöd, ritualer

och social sammanhållning i Viktimologisk forskning – Brottsoffer i teori och metod. s.341-

360. Studentlitteratur: Stockholm

Gruszczynska, Beata Z. & Markku Heiskanen (2011) Trends in Police-recorded Offences,

European Journal on Criminal Policy and Research 18 (1) 83–102.

Göransson S, Näsvall K, Sverke M (2011a) Psykologiska perspektiv på hot och våld i

arbetslivet. Kunskapsöversikt för Arbetsmiljöverket – ur ett jämställdhetsperspektiv. Rapport

2011:9 Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Göransson S, Knight R, Guthenberg J & Sverke M (2011b) Hot och våld i skolan – en

enkätstudie bland lärare och elever. Kunskapsöversikt för Arbetsmiljöverket. Rapport

2011:15 Arbetsmiljöverket: Stockholm

2014 Sida 44

von Hofer, H. (2011) Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750– 2005.

Diagram, tabeller och kommentarer. Fjärde reviderade upplagan. Stockholm. Kriminologiska

institutionen. Stockholms universitet. (275 s.)

Hakvoort & Friberg (2011) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Gleerups: Malmö

Hjelskov Elvén, Bo (2014) Beteendeproblem i skolan. Natur och Kultur

Jarl, Maria (2012) Skolan och det kommunala huvudmannaskapet. Gleerups: Malmö

Jarl, Maria & Pierre, Jon (2011) Skolan som politisk organisation. Gleerups: Malmö

Kolfjord, Ingela (2002) Förrättsligandet av ungdomars konflikter i sociologisk forskning nr

39 2002. Tryck: Stockholm

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Kääriäinen, Juha & Sirén, Reino (2012) Trust in the Police, Generalized Trust and

Reporting Crime. European Journal of Criminology 8 (1) 65–81. (’)

Lauritsen, Janet L. & Laub, John H. (2007) Understanding the Link Between

Victimization and Offending: New Reflections on an Old Idea, s. 55-75 i Mike Hough & Mike

Maxfield (red) Surveing Crime in the 21st Century. Advances in Criminological Theory.

Volume 15. Criminal Justice Press.

Lärarnas Riksförbund (2011) Arbetsmiljöundersökning 2011

Lärarnas Riksförbund (LR) (2008). Ingen ska behöva vara rädd i skolan! Lärarnas

Riksförbunds arbetsplatsundersökning 2008.

2014 Sida 45

LUN (2014) Utbildningsplan för grundlärarprogrammet, Lärarutbildningsnämnden 2014.

Göteborgs Universitet.

Marshall, Cathrine & Rossman, Gretchen B. (2010) Designing Qualitative Research.

Thousand Oaks: Sage Publ. (5:th ed.)

Martin Denice, Makenzie Nicola & Healy Jane (2012) Balancing risk and professional

identity, secondary school teachers' narratives of violence. Criminology & Criminal Justice

13(4) 398–414. Sage Publications

Menckel, E. (2000b) Hot, våld och trakasserier i arbetsliv och skola i Marklund, S. (2000)

Arbetsliv och hälsa 2000. Sid. 395-409 Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetslivsinstitutet.

Menckel, E. & Viitasara, E. (2000) Utsatthet för hot och våld i vård och omsorg. En

undersökning bland kommunalt anställda. Arbetslivsinstitutet. Stockholm

Persson, Anders & Karlsen Gustav E (2004) Att förstå skolans komplexitet. Recension av

Gunnar Bergs doktorsavhandling i sociologi. Pedagogisk Forskning i Sverige 2004 årg 9 nr 3

s 205–215 (issn 1401-6788).

SACO (2008) Hot och våld mot akademiker

Sahlin, Ingrid (2008) Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Förlag: Arkiv,

Lund

Sayer, Andrew (2000) Realism and Social Science. London: Sage.

Svensk författningssamling SFS (1977) Arbetsmiljöförordningen (1977:1166), paragraf 2.

Regeringskansliet: Stockholm

2014 Sida 46

Sveriges Rikes Lagar – Brottsbalken (BrB). Nordstedts Juridik: Stockholm

Thunved Anders, Clevensköld Lars & Thunved Birgit (2003) Samhället och de unga

lagöverträdarna. Nordstedts juridik, andra upplagan. Stockholm

Wennerström, Ulla-Britt (2003) Den kvinnliga klassresan. Doktorandavhandling,

Institutionen för Sociologi vid Göteborgs Universitet. Femte upplagan. Tryck: Kållered,

Göteborg

Wikman, S., Estrada, F. & Nilsson, A. (2010) Våld i arbetslivet - en kriminologisk

kunskapsöversikt. Rapport 2010:4 Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Wikman, Sofia (2012b) Hot och våld i vård och omsorg - åtgärdsförslag i

arbetsskadeanmälningar 1987, 1997 och 2007. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1, 2012.

Wikman, Sofia (2011) Hårdare tag i arbetslivet? Åtgärder mot arbetsrelaterat våld i facklig

press 1978–2004. Sociologisk Forskning, årgång 48, nr 3, 2011, s. 51–73 ISSN 0038-0342.

Wikman, Sofia (2012a) Våld i arbetslivet - Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder nr 30.

Kriminologiska Institutionens Avhandlingsserie. Stockholms Universitet: Stockholm

Wikman, Sofia (2008) Våld på jobbet. Beskrivningar av våld i arbetslivet 1978– 2004 i

facklig press. Sociologisk Forskning, 2008(3) 6– 31.

Yin, Robert K (2006) Fallstudier: design och genomförande. Liber: Malmö

Åkerström, Malin (1997) Att anmäla våld - en praktik inom lokala kulturer i Nordisk

Tidsskrift for Kriminalvidenskab. Tryck: Köpenhamn

Åkerström, Malin (2000) ”Det gicks bärsärkagång” – nedtoning av våld på sjukhem i Det

lokala våldet, Om rädsla rasism och social kontroll (red. Ingrid Sahlin & Malin Åkerström).

Liber: Stockholm

2014 Sida 47

Åkerström, Malin (2002) Slaps, Punches and Pinches - But not Violence: Boundary-Work in

Nursing Homes for the Elderly. Symbolic Interaction, Volume 25, Number 4, pages 515–536,

ISSN 0195-6086; online ISSN 1533-8665.

Hemsidor:

www.goteborg.se

www.lararforbundet.se

www.skolverket.se

Övrigt:

PiS - manualen (2011) Rutiner för polisanmälningar i skolan och anmälan till socialtjänsten

när barn far illa. Ung och Trygg: Göteborg

Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 2014-02-15, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

ViS - manualen (2011) Riktlinjer för Våld och allvarliga händelser i Skolan. Ung och Trygg:

Göteborg


http://www.lararforbundet.se/

http://www.skolverket.se/

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

2014 Sida 48

8. Bilagor

Bilaga 1a

2014 Sida 49

Bilaga 1b

Bilaga 1c

2014 Sida 50

Bilaga 2

2014 Sida 51

Bilaga 3 (Wikman et al 2010)

2014 Sida 52

Bilaga 4 (Wikman 2012a)

2014 Sida 53

Bilaga 5

Kodschema52

– Innehållsanalys (Bergström & Boréus 2005: kap 2)

Två nivåer av analys:

– det direkt observerbara (hur brottsperspektivet/arbetsmiljöperspektivet yttrar sig)

– vad som ligger bakom (strukturer, villkor och påverkande faktorer)

Skolans organisation som struktur (skollagen, styrdokument, skolans värdegrund,

ledningsstruktur i skolan, NPM)

De organisatoriska aspekterna, alltså både de givna strukturerna utifrån Skolverkets

styrdokument, och de lokala handlingsplanernas ramar för det pedagogiska uppdraget och att

hantera avvikelser som klassificeras som brott.

Aktörsperspektiv (skolledning, skolhälsovård, lärare, facket, interna och externa aktörer,

skolan som marknadsstyrd, aktören som kapabel och ansvarig – aktören som oskyldigt offer

etc)

Uttryck för hur olika sociala positioner och maktbefogenheter när det gäller att definiera

gränser för brott och hur anmälan hanteras inom handlingsplanerna. Samt hur dessa roller kan

förhandlas lokalt i mötet med situationer och de komplexa villkor som har skrivits fram i

Bakgrunden och Teoriavsnittet

Detta analyseras mot:

- hur detta framställs i text och tal i förhållande till de åtgärder och insatser som förslås

för att hantera hot och våld

52

Kodschemat har upprättas ur mina teoretiska begrepp när jag tittar på övergripande reglerande styrdokument

och platsspecifika handlingsplaner.

2014 Sida 54

2014 Sida 55

Bilaga 6

Intervjufrågor: Rektor/Skolchef

Har ni någon policy gällande hot och våld mot personal i er skola?

Följer den några generella bestämmelser och styrdokument (och isf vilka)? (Finns det tydliga

riktlinjer för hur man skall gå tillväga när någon i personalen har blivit utsatt för hot eller våld? (och

isf vem har ”tagit fram dem”)?)

Vad räknas till/som hot och våld (vad baseras det på)? (hur värderar man hot och våld, allvarlighet,

frekvens subjektiva upplevelser, interna externa policys?)

Vem begreppslig gör definitionerna av det? (Begreppsdefinitionerna av vad som räknas som h&v

måste ju formuleras ur ett specifikt perspektiv, vad är det man utgår ifrån?)

Vad gör ni när någon har blivit utsatt för hot eller våld? Finns det en handlingsplan i skolan och hur

ser den ut?

Hur har denna handlingsplan utarbetats? (är den enbart baserad på AMVs föreskrifter eller har man

gjort eller gör kontinuerliga riskutvärderingar/riskbedömningar av arbetsplatsen?)

Vem är det som är ansvarig för att hantera när en i personalen har blivit utsatt för hot och våld?

Vilka är involverade i processen (organiseringen) kring hot och våld mot personal (fackföreningar,

försäkringsbolag, polisen)?

Vem är det som är ansvarig för att kontrollera implementeringen av handlingsplanen (alltså

”övervaka”/genomföra/tillämpa genomförandet)?

Spelar det någon roll vem det är som har utsatt personalen (alltså om det är en elev, anhörig eller

någon annan/okänd)? Behandlar ni ärendena olika beroende på gärningsman (incidentrapportering

kontra polisanmälan) och isf varför? När anmäler man och när gör man en incidentrapportering?

Vad för åtgärder vidtas efter rapporterad händelse (alltså sätter man in insatser för personal eller mot

gärningsmannen) och varför (preventionsnivå, t ex enbart reaktiv eller förebyggande)?

Vad är tanken (syftet med handlingsplanen) att handlingsplanen skall åstadkomma (vilken typ av

prevention) och hur mäter/undersöker ni effekterna av den (alltså implementeringen av den)?

Ser ni hot och våld som ett arbetsmiljöproblem eller som ett brott? (och gör det nån skillnad i

hanteringen av ärendet?)

Övriga frågor:

Vad tycker ni är bra med åtgärderna?

Finns det något som kan förbättras (vad isf och hur)?

Documents

Att hantera hot och våld i skolan · Att hantera hot och våld i skolan En kriminologisk studie om personalutsatthet och åtgärder – en ... och arbetslivet är den arena som svarar