Växjö Universitet 2008 Datum: 2008-05-30 Institutionen för Samhällsvetenskap B- Uppsats i Statsvetenskap

Kommunalt ungdomsinflytande – dröm eller verklighet?

En fallstudie om projektet LUPP i Växjö kommun

Handledare: Gissur Erlingsson Författare: Malin Bergqvist 830903- 6708 mbnfr05@student.vxu.se Christian Tengvallius 810507- 2733 ctefr04@student.vxu.se

2

SAMMANFATTNING

Titel: Kommunalt ungdomsinflytande - dröm eller verklighet? En fallstudie om projektet

LUPP i Växjö kommun.

Ämne: B- uppsats i Statsvetenskap, Institutionen för Samhällsvetenskap, Växjö Universitet,

Sverige, Vårterminen 2008.

Författare: Malin Bergqvist och Christian Tengvallius

Handledare och examinator: Gissur Erlingsson

Hur unga ser på politik och deras möjligheter att delta och påverka beslutsfattare är något som

diskuterats flitigt de senaste decennierna. I Växjö kommun har man sedan i början av 1990-

talet arbetat med olika satsningar på ungdomsverksamhet och som ett led i detta valde man att

delta i pilotprojektet LUPP som var en enkät som skulle komma ligga till grund för att kunna

utveckla den kommunala ungdomsverksamheten. Växjö kommun var en av nio svenska

kommuner som blev inbjudna av Ungdomsstyrelsen till att delta i det första försöket med att

implementera och genomföra LUPP år 2002 och sedan dess har man genomfört enkäten

ytterligare en gång år 2006. Sedan det första försöket gjordes i Sverige med LUPP år 2002 har

76 svenska kommuner genomfört enkäten och 21 stycken kommer att genomföra den i år,

2008. Den första LUPP- enkäten som gjordes i Växjö visade att unga har väldigt liten kunskap

om hur man kan påverka i kommunen och att tron på att man faktiskt kan göra skillnad är

väldigt liten. Vi har valt att titta på Växjö som fall då man har genomfört LUPP- enkäten två

gånger samt att man planerar att genomföra den igen år 2009. Vi vill undersöka hur

kommunerna faktiskt använder resultaten från LUPP- enkäterna och hur beslutsfattare i Växjö

kommun ser på unga och politik samt hur man arbetar för att öka ungas inflytande.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................................. SIDA

SAMMANFATTNING....................................................................................................................2

1 INLEDNING ................................................................................................................................4 1.1 BAKGRUND....................................................................................................................................................... 4 1.2 VAD KAN EN KOMMUN GÖRA? .......................................................................................................................... 5 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...................................................................................................................... 6 1.4 TIDIGARE FORSKNING ....................................................................................................................................... 7 1.5 BEGREPPSDEFINITIONER ................................................................................................................................... 9 1.6 DISPOSITION...................................................................................................................................................... 9

2 DEMOKRATI, EFFEKTIVT DELTAGANDE OCH POLITISK MENINGSLÖSHET........10 2.1 DEN REPRESENTATIVA DEMOKRATIN .............................................................................................................. 10 2.2 EFFEKTIVT DELTAGANDE ................................................................................................................................ 10 2.3 UNGA OCH POLITISK MENINGSLÖSHET ............................................................................................................ 11

3 METOD ......................................................................................................................................12 3.1 FALLSTUDIE SOM FORSKNINGSDESIGN ............................................................................................................ 12 3.2 KVALITATIV METOD........................................................................................................................................ 12 3.3 VALIDITET OCH RELIABILITET ........................................................................................................................ 13

4 VÄXJÖ KOMMUN & UNGDOMSDEMOKRATI ...................................................................14 4.1 VÄXJÖ KOMMUN ............................................................................................................................................ 14 4.2 UNGDOMSLOTSEN OCH PROJEKTET LUPP I VÄXJÖ KOMMUN ......................................................................... 14 4.3 VARFÖR INFÖRDES LUPP 2002? .................................................................................................................... 15 4.4 VAD HÄNDE EFTER LUPP 2002? .................................................................................................................... 17 4.5 LUPP 2006: SKILLNADER MOT 2002 .............................................................................................................. 18

4.5 1 Ungdomars uppfattning om deras eget inflytande 2002 och 2006......................................................... 18 4.5.2 Ungdomars uppfattning om vart de vänder sig om de vill påverka i sin kommun2002 och 2006........... 20

4.6 EFTER LUPP 2006 ......................................................................................................................................... 21 5 SLUTSATS .................................................................................................................................23

5.1 REFLEKTIONER ............................................................................................................................................... 23 5.2 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ............................................................................................................. 25 REFERENSER ......................................................................................................................................................... 26 BILAGOR - INTERJUVGUIDE................................................................................................................................... 27

4

1 Inledning I detta kapitel kommer vi att introducera läsaren till den bakgrund och information om projektet

LUPP som vår problemformulering och vårt syfte grundar sig på. Kapitlet kommer också att

reflektera kring tidigare forskning i ämnet samt definiera de begrepp som vi använder oss av i vår

uppsats. Kapitlet avslutas med ett förtydligande av vår disposition.

___________________________________________________________________________________

1.1 Bakgrund

Lagstiftningen ger i dag utrymme för barn och ungdomar att medverka i den politiska

beslutsprocessen. Barns och ungdomars reella inflytande i kommuner och landsting beror därmed

på vilja och kunskaper hos kommunala beslutsfattare (SOU 2001: 48, Kap 11 s. 275).

År 1990 ratificerade Sverige Barnkonventionen som föreskriver stat och kommun att arbeta för

barns och ungdomars deltagande och inflytande i samhället (SOU 1991:12, prop. 1998/99:115).

Åldersgruppen 18–24 år utgör cirka 10 % av befolkningen och andelen 18–24-åringar som är

valda till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige är lägre än åldersgruppens

procentuella andel av befolkningen. (Ungdomsstyrelsen 2008-05-15).

I Sverige är rösträttsåldern och valbarhetsåldern i de kommunala valen och riksdagsvalet 18 år

och under de senaste 15 åren har deltagandet i riksdagsvalen successivt minskat bland

förstagångsväljare. År 2002 var deltagandet bland förstagångsväljarna 70 %. Det var en

nedgång med 12 % sedan valet 1994 och 4 % jämfört med valet 1998 (Ungdomsstyrelsen

2008-05-15). Också Justitiedepartementet har publicerat rapporter som visar att valdeltagandet

successivt minskar och att det finns en tendens till att ungdomars politiska intresse avtar bland

unga (SOU 1999: 93).

Enligt de undersökningar som Ungdomarnas demokratikommission lät genomförde under åren

1999 och 2000 ansåg 97 % av Sveriges unga mellan 16 och 25 år att det är mycket eller ganska

viktigt att unga människor deltar i och påverkar debatten och planeringen i samhället; över två

tredjedelar anser att det är mycket viktigt. Två av tre ungdomar i samma ålder ansåg dock att de

har ganska små, mycket små eller inga möjligheter alls att göra detta. Många unga anser också

5

att det är viktigt med unga representanter i de valda politiska församlingarna; 86 procent tycker

att det är mycket eller ganska viktigt att de som representerar dem i riksdagen och

kommunfullmäktige är unga (SKOP 2000).

1.2 Vad kan en kommun göra?

Hur kommunerna arbetar är direkt avgörande för hur väl Sverige lever upp till de nationella

ungdomspolitiska målen. Med bakgrund av detta fick därför den statliga myndigheten

Ungdomsstyrelsen år 1998 i uppdrag av Regeringen att utveckla metoder för uppföljning av

den kommunala ungdomspolitiken. År 2001 bestämdes det att detta skulle ske genom att

genomföra ett pilotprojekt på nio svenska kommuner, vilket ledde till att Växjö kommun år

2002 erbjöds att delta i pilotprojektet LUPP. Projektet handlade om att genomföra en enkät

kallad LUPP i syftet att kunna utveckla en modell för uppföljning och utveckling av en

kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. LUPP som står för lokal uppföljning av

ungdomspolitiken (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14).

Ungdomsstyrelsen hävdar att ”ett första steg i arbetet med att utveckla den kommunala ungdomspolitiken är att skaffa sig kunskap om hur ungdomarna har det och vad de tycker är viktigt” (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14) och denna kunskap skulle kommunen få genom att använda sig av LUPP- enkäten. Enkäten utvecklades av Ungdomsstyrelsen i samråd med kommunrepresentanter och forskare och behandlar områdena fritid, skola, politik och inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Genom att använda svaren från enkätundersökningen skulle det vara möjligt för politiker och tjänstemän att sätta upp mätbara mål för den kommunala verksamheten och för att kunna bedöma effekterna av den lokala ungdomspolitiken. Meningen var också att kommunerna kan upprepa undersökningen efter några år för att se om de koncept och modeller man utvecklat verkligen givit resultat (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14).

Ungdomsstyrelsen skriver att de kriterier som varit viktiga vid valet av kommuner har varit ”att kommunen vill utveckla ungdomspolitiken, att det finns resurser att satsa på projektet främst i form av tid och att det finns en bred politisk förankring för att genomföra ungdomsundersökningen” och att ”om kommunen uppfyller de här kraven så spelar det ingen roll hur stor eller liten den är, var den ligger geografiskt eller hur långt den har kommit i det ungdomspolitiska arbetet” (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14).

6

Den första Ungdomspropositionen fastslogs av den svenska regeringen år 1999 och i den står

att samtliga av Sveriges kommuner skall arbeta för att leva upp till de av regeringen uppsatta

målen för att öka ungdomars inflytande. År 2004 fastslogs en ny Ungdomsproposition vid

namnet Makt att bestämma – Rätt till Välfärd (2004/05:2). Båda propositionerna tar upp det

faktum att kommunerna måste ge utrymme för unga att komma till tals i den kommunala

politiken och det självklara i att kommunen har en betydande roll i sitt arbete när det handlar

om att ge unga inflytande och delaktighet över frågor som berör dom. Den senaste

propositionen Makt att bestämma – Rätt till Välfärd (2004/05:2) har också de två tydligt

uppsatta övergripande målen att Unga skall ha verklig tillgång till välfärd och att Unga skall

ha verklig tillgång till makt (Makt att bestämma – Rätt till Välfärd 2004/05:2, s. 25).

Den första LUPP- undersökningen som genomfördes i Växjö kommun år 2002 visade dock att

en stor del av kommunens unga anser att möjligheten att föra fram åsikter till dem som

bestämmer i kommunen är små eller till och med obefintliga. Hela 52 % av ungdomarna som

svarade på LUPP- enkäten säger vidare att de inte vet var ska vända sig om dessa vill påverka

eller hur de bör göra detta. Detta kommunala underskott av ungdomsinflytande medför ett

demokratiskt problem, då ett demokratiskt styrelseskick innebär att samtliga medborgare deltar

i den demokratiska processen (Dahl 1989). Ungdomars svaga inflytande i kommunalpolitiken

innebär att demokratin försvagas, i form av avsaknad av ett effektivt deltagande, som kräver att

olika grupper i samhället, deltar för att representera sin grupp i samhället.

Sedan enkäten genomfördes första gången i Växjö år 2002 och sammanställningen av denna publicerades år 2003 har projektet LUPP, precis som det var menat, genomförts ytterligare en gång i Växjö kommun och detta skedde år 2006 och den sammanställdes och offentliggjordes förra året 2007.

1.3 Syfte och frågeställningar Det faktum att de unga i Växjö kommun inte anser sig kunna påverka eller inte har kunskap om

hur de kan påverka är ett stort problem om man vill bevara det demokratiska styrelseskicket

och motverka att den kommunala demokratin urholkas och det är varje kommuns uppgift att

hitta medel för att öka ungas politiska engagemang. Från år 2002 till 2007 deltog 76 stycken,

alltså ¼ av alla svenska kommuner i projektet med att genomföra LUPP- enkäten och i år,

7

2008, kommer 21 stycken kommuner att delta (Ungdomsstyrelsen 2008-05-14). Då Växjö

kommun deltog i den första LUPP- enkät pilotstudien som genomfördes år 2002, samt att man

har gjort en uppföljningsenkät år 2006 och att man planerar att genomföra den igen år 2009,

finns det här möjlighet till att undersöka om projektet LUPP och de metoder man arbetat med

har haft någon effekt. Våra frågeställningar är följande:

Varför valde Växjö kommun att genomföra LUPP- enkäten år 2002 och vad var resultatet av denna?

Påverkade den första LUPP- enkäten 2002 Växjö kommuns arbete med att försöka göra

ungdomar mer politiskt aktiva, och i så fall hur? Skiljer sig resultaten från LUPP 2002 och 2006 i Växjö och hur kan en sådan skillnad i

sådana fall förklaras?

1.4 Tidigare forskning Flera rapporter från Statens offentliga utredningar (SOU) har publicerats om just de områden vi

vill undersöka i vår uppsats. Ungdom och makt heter en statlig utredning gjord av

ungdomskommittén. Dess underrubrik är Om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet

på 1990-talet och det är en studie om hur unga själva ser på sina möjligheter att påverka och

förändra. Inflytande på riktigt heter en statlig utredning gjord av skolkommittén som handlar

om inflytande i skolan. Utredningens uppgifter är hämtade från den s.k.

skolbildsundersökningen som genomfördes år 1993/94.

En uthållig demokrati: Politik för folkstyre på 2000 talet (SOU 2 000:1), Det unga folkstyret

SOU (1 999:132) och Valdeltagande i förändring och Rapport till Ungdomarnas

demokratikommission (SKOP 2000) behandlar och undersöker också de ämnesområden vi vill

beröra som ungas inflytande, politiska intresse och ett demokratiskt styrelseskick. Vi har också

hämtat fakta från Regeringens Ungdomspropositioner (1999, 2004) där vi finner de mål som de

svenska kommunerna förväntas leva upp till och som är uppsatta av den svenska regeringen.

Ungdomsstyrelsens hemsida har flera rapporter som publiceras under rubriken Unga och

Ungdomspolitik där stora undersökningar och publiceringar om unga, deras liv och deras syn

8

på samhället går att hämta. Det finns också en relativt stor mängd litteratur som handlar om

unga och delaktighet som till exempel boken Kloka möten av MatsTrondman (2003) vilken är

en fallstudie som redogör för betydelser av delaktighet, att det är ett viktigt begrepp i arbetet

med svensk ungdomspolitik.

Källander (2003) belyser i sin avhandling hur politiskapati ökar bland unga i dagens Sverige.

Möller (2002) behandlar också politisk apati i sin bok Politikens meningslöshet och analyserar

vad politisk misstro är och vad den beror på. I utländsk litteratur har vi funnit boken Young

people and social change (2007) som bland annat behandlar de ekonomiska, politiska och

familjära förvandlingar som dagens unga upplever och hur detta kan relateras till det politiska

intresse de utvecklar.

Flera kommuner arbetar idag aktivt för att öka ungdomars inflytande och representation i

kommunen genom att införa såkallade inflytandeforum vilka har syftet att skapa en dialog

mellan unga och beslutsfattare i kommunen och som ska behandla övergripande kommunala

frågor. Exempel på inflytandeforum i en kommun kan vara ungdomsråd och

ungdomsfullmäktige. (Ungdomsstyrelsen 2007).

I och med att det blivit populärare från kommuners sida att integrera ungdomar mer i den

kommunala politiken, så har också en hel del forskning om ämnet ungdomsråd uppkommit

(Motin, 2007). Våren 1995 fanns det ca 50 stycken ungdomsråd i landets kommuner

(Ungdomsstyrelsens utredningar 6, 1996, s.204), men huruvida dessa faktiskt gör att ungas

inflytande ökar diskuteras bland annat i Jens Sjölanders (2004) utvärdering av ungdomsråd i

Region Skåne.

Sjölander (2004) undersöker hur ungdomsrådet uppstått och bakomliggande syften till att det

grundades, samt att se om ungdomsråden har nått upp till de satta målen, om ökat inflytande

och påverkan till regionens ungdomar (Sjölander 2004). Lisa Henriksson undersöker vilket

inflytande ungdomsråd har på det kommunala beslutsfattandet och om ”inflytande som

ungdomsråden har påverkas av i vilken utsträckning ungdomsråden har tillgång till

formaliserade påverkanskanaler” (Henriksson 2004).

9

1.5 Begreppsdefinitioner Demokrati och tanken om folkstyre har sina rötter i det antika Grekland och redan på 400 talet

f. Kr. började man använda termen demokratia vars ”rötter är nog så klara: demos, folk och

kratia, styre dvs. folkstyre” (Dahl 1989, s. 15) Ett demokratiskt styrelseskick innebär alltså att

det är folket som styr. Med ung och unga syftar vi i vår uppsats på det ålders intervall som

Växjös kommuns LUPP undersökningar grundar sig på, dvs. ungdomar från årskurs 8 till och

med sista års elever på gymnasiet, vilket innebär att åldersintervallet är 14 till 18 år. National

Encyklopedin (NE 2008) definierar inflytande som möjlighet att påverka och delaktighet som

aktiv medverkan.

En kommun kan definieras som ”en territoriellt avgränsande enhet för lokalt självstyre”

(Gustavsson 1999, s. 12). Den kommunala demokratin är underordnad den nationella

parlamentariska demokratin. I Sverige finns sedan kommunsammanslagningarna i mitten på

1970- talet 290 kommuner och att Sverige är en enhetsstat vilket innebär att kommunerna är en

del av statens politiska organisation. I regeringsformen som är en av Sveriges fyra grundlagar

står skrivet att ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde

och för den enskilda människans frihet och värdighet” (Regeringsformen1: 2).

1.6 Disposition I nästa kapitel kommer vi att ta upp de teorier om den representativa demokratin, effektivt

deltagande och politisk apati (ointresse, meningslöshet) som vi valt att använda som

utgångspunkter för vår uppsats. Kapitel tre kommer att beskriva vårt val av metod och hur

kvalitativa samtalsinterjuver bör gå till väga. Vi kommer också att ta upp och belysa begreppen

validitet och reliabilitet. Kapitel fyra kommer att bestå av vårt empiriska material, där vi går in

på djupet och ser hur Växjö kommun arbetar med unga och deras inflytande i politiken och se

om detta har påverkats av projektet LUPP. Slutligen kommer vi i kapitel fem att reflektera och

ge förslag till fortsatt forskning.

10

2 Demokrati, effektivt deltagande och politisk meningslöshet

I detta kapitel kommer vi att introducera läsaren till de teorier som vår uppsats bygger på. Kapitlet

kommer inledningsvis att ta upp teorier om representativ demokrati och effektivt deltagande och deras

betydelse för demokratin. Slutligen presenteras teorier kring unga och politisk meningslöshet.

___________________________________________________________________________________

2.1 Den representativa demokratin Inom statsvetenskapen har man traditionellt sett skilt mellan två olika former av demokrati.

Den första kallas direkt demokrati och innebär att hela folket samlas till gemensamma

överläggningar liksom i det antika Grekland och den andra formen kallas indirekt eller

representativ demokrati vilket innebär att folket utser särskilda representanter eller ombud att

föra dess talan samt fatta beslut i dess ställe. Dahl (1989) hävdar att när ”demokratins idéer

tillämpas på storskalig nivå som nationalstatens, får medborgarna - teoretiskt sett åtminstone-

mer begränsade möjligheter att delta fullt ut i kollektiva beslut” och att ”representation som ett

medel att demokratisera en nations styre kan ses både som ett historiskt fenomen och som en

tillämpning av den politiska jämställdhetens logik på ett storskaligt politiskt system” (Dahl

1989, s. 334, 348).

Tanken om den representativa demokratin utvecklades på 1700 och 1800 talet av politiska

filosofer som John Stuart Mill. Mills bok Considerations on Representative Government som

kom ut år 1861 kom att bidra till utvecklingen av begreppet representativ demokrati. Mill var

en stark förespråkare för att den representativa demokratin, när den är som bäst, är den bästa

styrelseformen. Enligt Mill måste tre saker ingå i en representativ demokrati och dessa är för

det första att folket måste acceptera sitt styre, för det andra måste folket ha viljan och

kunskapen att upprätthålla styret och sist men inte minst är det fundamentalt att folket måste

vilja engagera sig för att styret skall kunna fungera (Regeringen 2008).

2.2 Effektivt deltagande

Enligt Dahl (1989) finns det en uppsättning kriterier som kännetecknar en demokratisk process.

Dahl hävdar att ”en process som uppfyllde dessa kriterier perfekt skulle vara en helt och hållet

11

demokratisk process, och sammanslutningen styre vore ett fullständigt demokratiskt styre”.

(Dahl 1989, s.169) men slår dock fast att det nog aldrig kommer att finnas något helt

demokratiskt styre eller demokratisk process, men att kriterierna ändå är ”användbara som

instrument för att värdera de verkliga möjligheter som står till buds” (Dahl 1989, s. 170).

Dahls första kriterium för en demokratisk process är effektivt deltagande. Dahl (1989) menar

att medborgarna under hela processen till ett bindande beslut skall ha lika möjligheter att

uttrycka vilket avgörande de föredrar. Medborgarna måste ha möjligheter att både kunna föra

upp frågor på dagordningen samt att bestämma i vilken ordning de bör prioriteras. Dahl skriver

att om man bortser eller ignorerar en medborgares möjlighet till effektivt deltagande innebär

detta att man inte kan ta med dessa i beräkningen då de blir okända eller felaktiga och att detta

”i sin tur innebär att man förkastar principen om lika hänsyn” (Dahl 1989, s. 170). För att

kunna upprätthålla ett demokratiskt styrelseskick krävs det att alla medborgares intressen finns

representerade i de beslutsfattande organen och att beslutfattandet sker genom ett effektivt

medborgardeltagande.

2.3 Unga och politisk meningslöshet

Furlong och Cartmel (2007) skriver i boken Sociology and social change att ”if it is true that

young people today lack a developed awareness of the significance of collective experiences,

then we would expect to find these changes reflected in political orientation” (Furlong &

Cartmel 2007, s. 121) Författarna har jämfört ett stort antal studier från flera olika länder och

de skriver att det faktum att “young people have little basic knowledge about democracy and

political processes leds to the necessity to find new ways of interesting young people in

politics” och skriver förtsättningsvis att i en enkät som genomfördes av EU 2005 ansåg endast

37 procent av personerna i åldersgruppen 15- 25 år att de hade ett politiskt intresse.

Furlong och Cartmel (2007) hävdar att ”young peoples lack of interrest in politics is partly

likned to a lack of knowledge about the process, policies and the implications of decisions”.

(Furlong & Cartmel 2007, s. 125) Furlong och Cartmel (2007) skriver också att det finns en

tendens till att unga anser att politiken inte påverkar deras ”day- to- day lives” och att de saknar

en tilltro till politikernas vilja att lyssna på deras åsikter.

12

3 Metod I detta kapitel kommer vi att beskriva innebörden av att använda fallstudie som metod och hur denna

bör tillämpas. Vi kommer också att förklara vad som menas med kvalitativ metod. Slutligen kommer

vi att ta upp och diskutera uppsatsens validitet och reliabilitet.

___________________________________________________________________________________

3.1 Fallstudie som forskningsdesign En fallstudie är den forskningsdesign som man använder när man vill fokusera sin

undersökning på ett specifikt fall. Fallstudier kräver ett omfattande, brett och dynamiskt

material. Det bör alltså finnas ett varierande material, så att det fallet man studerar blir

mångfacetterat (Lind 2002) Lind delar in underlaget till fallstudier i tre kategorier. Personliga

dokument vilket att dokumentationen sker med hjälp av en persons verklighetsbeskrivning.

Deltagarobservation handlar om forskarens insamlade material och tredje persons rapporter är

de gjorda teorier, observationer och analyser som görs av personer som inte deltagit men

studerat det man vill undersöka (Lind 2002).

Vi kommer i vår fallstudie att använda oss av sammanställningarna av LUPP- enkäterna som

genomfördes år 2002 och år 2006 samt att genomföra kvalitativa samtalsinterjuver. Vi kommer

också att använda oss av material som tillhandahålls av kommunen. Utifrån LUPP-

undersökningarna så kommer vi att fokusera på hur arbetet med att integrera ungdomar

eventuellt har förändrats. Detta innebär att vi utgår från en kontext, men att vi har två olika

tidpunkter. Dels kommer vi att visa på hur ungdomar uppfattar deras eget inflytande, för att

sedan redovisa om ungas uppfattning ändrats om man ser på hur Växjö kommun nu arbetar

med för att integrera ungdomar in till politiken. Undersökningar som bygger på en kontext,

men med två olika tidpunkter, lämpar sig väl för en fallstudie design (Esaiasson 2007).

3.2 Kvalitativ metod

Vår undersökning kommer att vara av ett kvalitativt slag vilken kan definieras enligt följande

”Kvalitativ forskning är en kontextbunden verksamhet som placerar betraktaren i världen. Den

består av en uppsättning tolkande, materiella praktiker som gör världen synlig” (Alvesson,

1994, s 17). Förutom att ta reda på hur Växjö kommun arbetar för att öka ungdomars inflytande

13

utifrån LUPP- enkätens resultat kommer vi att genomföra kvalitativa samtalsinterjuver.

Esaiasson et.al (2005) hävdar att ”en samtalsinterjuvundersökning kan karakteriseras som

kvalitativ i bemärkelsen att den primärt söker efter kvalitéer (förekoms/icke förekomst av

kategorier) och inte kvantiteter (hur vanliga kvalitéerna är) och kanske också kvalitativ i

betydelsen mindre strukturerad, vilket innebär att den inte alltid resulterar i likvärdiga uppgifter

om samtliga svarspersoner” (Esaiasson et.al 2005, s.256).

Esaiasson et.al (2005) gör också distinktioner mellan två olika kategorier av människor som

ingår i undersökningen och dessa kan antingen definieras som informanter ”där

svarspersonerna som vittnen eller sanningssägare skall bidra med information om hur

verkligheten är beskaffad i något avseende” (Esaiasson et.al 2005, s.253) eller respondenter

vilket innebär att det är ”svarspersonerna själva och deras egna tankar som är studieobjekten”

(Esaiasson et.al 2005, s.254). Vår undersökning blir därmed en kvalitativ interjuvundersökning

och våra urvalspersoner våra informanter.

3.3 Validitet och Reliabilitet

Metodpraktikan (2007) visar på att en god resultatvaliditet är att eftersträva. Resultatvaliditeten

innebär att vi mäter det som vi avser oss vilja mäta. Två krav ställs för att resultatsvaliditeten

ska anses vara hög. Ett är att begreppsvaliditeten ska vara god, vilket betyder att det inte ska

finnas några systematiska fel. Det andra kravet är att reliabiliteten är hög, med detta menas att

det inte ska finnas några slumpmässiga eller osystematiska fel. En god begreppsvaliditet och en

hög reliabilitet resulterar alltså i en god resultatsvaliditet (Esaiasson, 2007, s 70).

För att vi i vår uppsats skall lyckas uppnå en hög resultatsvaliditet med vår undersökning, så

kommer vi att jämföra luppundersökningen från 2002 med den från 2006. Vi kommer sedan

utifrån de båda LUPP- undersökningarna se på hur resultaten har förändrats och utifrån detta

dra slutsatser om huruvida kommunens arbete för att integrera ungdomar i politiken har gett

någon effekt sen den första luppundersökningen 2002 eller ej. Att vi kommer att få en god

resultatsvaliditet bygger vi på att de bägge luppundersökningarna kommer att visa på de

förändringar som ägt rum under perioden 2002- 2006.

14

4 Växjö kommun & Ungdomsdemokrati I detta kapitel kommer vi inledningsvis att presentera Växjö kommun. Vi kommer sedan att beskriva vad

Ungdomslotsen, som är det organ i kommunen som ansvarat för LUPP enkäterna, är och hur de arbetar med

ungdomsverksamhet i Växjö kommun. Efter detta kommer vi att berätta om den första LUPP- enkäten och varför

man valde att delta i projektet. Sist kommer vi att jämföra LUPP 2002 och 2007 samt att se vad som hände sen.

4.1 Växjö Kommun

Växjö kommun har ett invånarantal på 79 562 invånare och av dessa är 6 160 personer

ungdomar i åldern 13-18 år. I kommunen finns åtta kommunala grundskolor som har klasserna

sjuan till nian. Till detta tillkommer tre friskolor som även dem har elever från sjuan till nian.

Det finns tre kommunala gymnasieskolor och nio friskolor som har gymnasieverksamhet

(Statistiska Centralbyrån 2008).

I Kommunfullmäktige, där de övergripande besluten tas som berör Växjö kommuns

verksamhet, så sitter det totalt 61 personer. De borgerliga är de som styr i kommunen med sina

30 mandat, som är fördelat enligt följande: Moderata samlingspartiet har sexton mandat,

Centerpartiet sex, Folkpartiet Liberalerna fyra, och tillsist Kristdemokraterna med fyra mandat.

Ut över detta så har Socialdemokraterna tjugo mandat, Vänsterpartiet sex, Miljöpartiet de

gröna, tre och Sverigedemokraterna har två mandat. I Kommunstyrelsen, som ansvarar för att

fullmäktiges beslut genomförs, så sitter det totalt femton personer fördelat enligt följande från

varje parti: fyra personer från Moderaterna, två centerpartister, en folkpartist, en kristdemokrat,

fem socialdemokrater, en vänsterpartist och tillsist en miljöpartist. Tilläggas kan göra att

moderaternas Bo Frank är den som innehar ordförandeposten i kommunstyrelsen (Växjö

Kommun 2008-05-10).

4.2 Ungdomslotsen och projektet LUPP i Växjö kommun

Varje kommun som genomför LUPP- enkäten ansvarar själv för analysen av enkätdatan vilket i

Växjö kommuns fall innebar att Centrum för Kulturforskning vid Växjö universitet anlitades

för uppgiften. LUPP- enkäten behandlar de åtta olika områdena: fritid, skola, politik och

15

inflytande, kompisar och familj, trygghet, hälsa, arbete och framtid och består av 78 frågor och

påståenden med i huvudsak fast svarsalternativ.

I Växjö Kommun är det Ungdomslotsen som har genomfört de båda LUPP undersökningarna.

Ungdomslotsen är en sektorsövergripande grupp i Växjö Kommun där man arbetar med

satsningar som rör unga. På Växjö kommuns hemsida står det att ”Ungdomslotsen är ett

samverkansorgan för de förvaltningar och organisationer med ungdomsfrågor på agendan.

Ungdomslotsen består av representanter från skol- och barnomsorgsförvaltningen, arbete &

välfärd, gymnasieförvaltningen kultur- och fritidsförvaltningen samt två politiker från

kommunstyrelsens mångfaldsutskott. Ungdomslotsen använder samverkan som metod för att

arbeta utifrån en helhetssyn på ungdomars situation och fungera även som ledningsgrupp för att

samordna arbetet med de projekt som ingår i Ungdomslotsen” (Ungdomslotsen 2008-05-18).

Inom ramen för Ungdomslotsen har flera samordnade insatser för ungdomar utvecklats och

bedrivits som t.ex. Ungdom i Centrum (UniC) startade som ett 3 årigt projekt 1998 och

avslutades 2001. UniC är från och med år 2002 är en permanent verksamhet organiserad under

Växjö Kommuns arbetsmarknadsenhet där man också arbetar med projekt som Nattvandrarna

och Tjejjouren. Andra satsningar är Citygruppen Mot Våld (CMV) som är ett lugna gatan

projekt, PAX Café, Musikhuset och projektet Basement school där ”ungdomar ska ges

möjligheter att utbilda sig inom t ex områdena data, media” (Ungdomslotsen 2008-05-18).

Ungdomslotsen arbetar också med projektet Vackrare Växjö som är en samverkan mellan

Ungdomslotsen, UniC, Ungdomsgruppen Socialförvaltningen, Hyresbostäder AB, VäxjöHem

AB, Tekniska förvaltningen, VÖFAB, VEAB, HSB Sydost, Resurshuset, Polisen och Växjö

City Förening och Dag X som är en årlig Ungdomsmässa i Växjö. Förutom ovanstående

satsningar arbetar man också med projektet Gaudeo som är en verksamhet för skoltrötta

och/eller arbetslösa ungdomar, samt med fritidsgårdar och internationella ungdomsprogram.

(Ungdomslotsen 2008-05-18).

4.3 Varför infördes LUPP 2002?

Ungdomslotsen har mer eller mindre funnits som samverkande organ för ungdomsverksamhet

sedan år 1993. År 1998 fick Växjö kommun och Ungdomslotsen stöd av Ungdomsstyrelsen för

16

att börja driva olika samverkansprojekt för att kunna skapa sektorsövergripande arbete.

Samverket var ett av dessa och det var ”en ungdomspolitisk stödjepunkt utsedd av

Ungdomsstyrelsen” (Samverket 2008-05-12) som bestod av de tre kommunerna Växjö,

Lidköping och Jönköping. Huvuduppgiften för Samverket skulle vara att spela en roll i

ungdomspolitiken genom att ”sprida kunskaper och erfarenheter, vara tankesmedjor och pröva

idéer, agera känselspröt och känna av utvecklingen som berör ungas villkor, stimulera till ökad

forskning” (Samverket 2008-05-12).

Som vi nämnde i vår inledning bjöd Ungdomsstyrelsen in Växjö kommun som en av nio andra

kommuner att ingå i projektet med enkäten LUPP som syftade till att utveckla en modell för

uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. När

Ungdomslotsen fick förfrågan tackade man ja med tanken att resultaten från LUPP- enkäten

skulle ligga tillgrund för Växjö kommuns och Ungdomslotsens framtida satsningar inom de

olika områdena som LUPP- enkäten berörde. Som det står på Växjö kommuns hemsida

”resultaten från LUPP- enkäten skall ligga till grund för Växjö kommuns framtida

ungdomssatsningar” (Växjö Kommun 2008-05-20).

Peter Estling som är ordförande på Ungdomslotsen och som arbetat där sedan i början av 1990-

talet berättar att Växjö Kommun i och med Samverket och Ungdomslotsens andra satsningar

redan hade många lyckade samarbeten som fått stöd av Ungdomsstyrelsen och att man i

kommunen var stolta över att ligga på framkant med sektorsövergripande arbete och en väl

fungerande och välkänd kommunal ungdomsverksamhet. Att delta i ännu ett projekt, som

dessutom genomfördes för första gången och som skulle bidra till att man i kommunen skulle

få en ökad förståelse för vad unga faktiskt tyckte och kände om olika områden, kändes därför

helt rätt (Peter Estling 2008-05-23).

Det faktum att man i Växjö kommun blev direkt tillfrågad av Ungdomsstyrelsen, samt att man

inte skulle behöva några större ekonomiska resurser till att genomföra projektet då LUPP-

enkäten var helt elektronisk, gjorde att man beslutade sig för att ta sig an projektet. Peter Estling

säger också att man på Ungdomslotsen kände att det var otroligt stort och viktigt att känna att

varje person fick göra sin röst hörd och att det fantastiska med enkäten var/är att den inte är

17

generell, utan att man faktiskt kan avläsa hur olika ungdomar i olika delar av Växjö och på olika

skolor anser i de olika frågorna, vilket är viktigt för att kunna göra punktinsatser.

4.4 Vad hände efter LUPP 2002?

År 2002 inleddes så arbetet med den första enkätundersökningen LUPP, lokal uppföljning av

ungdomspolitiken, i Växjö kommun. Enkäten gick ut till samtliga elever i årskurs 8 och

samtliga elever i årskurs 3 på gymnasiet, totalt ca 2500 elever. När man genomförde LUPP-

enkäten 2002 hade Ungdomslotsen arbetat hårt för att skapa de resurser man behövde för att

kunna genomföra en bra sammanställning och uppföljning. Man hade samarbete med Växjö

Universitet, som hade i uppdrag att sammanställa enkäten och man hade arbetat hårt för att

upplysa nämnder och förvaltningar i kommunen om att LUPP- enkäten skulle genomföras

(Peter Estling 2008-05-23).

Trots det arbete som Ungdomslotsen kände att de la ner på projektet och på att sprida

informationen om LUPP, så upplevde de inblandade på Ungdomslotsen att intresset från Växjö

Kommun var svagt. Peter Estling säger att det kan bero på saker som att en mandatperiod

avslutas och nya människor utan vetskap om LUPP:en kommer in, men också att man ”ibland

helt enkelt inte vill höra vad som är fel ” (Peter Estling 2008-05-23).

Efter att LUPP 2002 sammanställts och publicerats år 2003 fick man på Ungdomslotsen frågor

av flera rektorer på de kommunala skolorna som undrade ”Vad har ni gjort åt det som står i

LUPP- enkäten”? och Peter Estling säger att det är precis där felet ligger. Det finns ingen

möjlighet för Ungdomslotsen att göra något konkret i t.ex. den gymnasiala verksamheten, utan

det är just rektorerna och de organ som berörs av dessa frågor som måste göra förändringarna.

Ungdomslotsen valde att göra LUPP- enkäten för att ge beslutsfattarna en möjlighet till ett

underlag för att utveckla nya koncept för att arbeta med ungdomsfrågor, men som Peter Estling

själv uttrycker det ”LUPP: en skall och måste ägas av förvaltningarna, inte av Ungdomslotsen!

Det är förvaltningarna som ska bära LUPP: en” (Peter Estling 2008-05-23).

Resultatet av det svaga intresse som Ungdomslotsen kände i kommunen efter första omgången

2002 blev en besvikelse. Man upplevde det som att politikerna inte hade tagit till sig av de

18

redovisade resultaten och Peter Estling (2008-05-23) säger själv att det inte finns någon konkret

satsning som kan härledas direkt tillbaka till resultatet av LUPP- enkäten 2002, utan den har

istället använts mer som en avläsare. Vidare berättar han att hans egen teori är att Växjö

kommun alltid upplevts som ganska konservativ och att man alltid trott mer på parti politiken

och att man kanske upplever det som att det är deras uppgift att arbeta för att öka det politiska

intresset, inte kommunens (trots att det som vi ju nämner i första stycket av vår uppsats åligger

stat och kommun efter att man ratificerade Barnkonventionen år 1990 att arbeta för detta).

4.5 LUPP 2006: skillnader mot 2002 Under hösten 2006 inleddes arbetet med den andra LUPP enkätundersökningen i Växjö

kommun. Precis som vid år 2002 gick enkäten ut till samtliga elever i årskurs 8 och samtliga

elever i årskurs 3 på gymnasiet, totalt ca 2000 elever. Resultaten från LUPP- enkäten 2006

visar att 37 % inte vet om de har några möjligheter att föra fram sin åsikt till kommunala

beslutsfattare, 21 % anser sig ha mycket små möjligheter, 32 % ganska små möjligheter, 9 %

ganska stora möjligheter och en procent mycket stora möjligheter. Åter igen ser vi att resultatet

för ganska/mycket stora möjligheter har ett lågt procenttal i form av 10 % (Zlatanovski 2007).

4.5 1 Ungdomars uppfattning om deras eget inflytande 2002 och 2006

Vi kommer här att redovisa de två frågor från LUPP- undersökningen som vi finner mest

relevanta för det ämne vi valt att beröra. Den första inbegriper ungdomars uppfattning, om hur

stora möjligheter dessa har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Den andra frågan

handlar om vart man vänder sig om man vill påverka i kommunen. Vi kommer att redovisa

resultat från både 2002 och 2006. Resultaten kommer sedan att ligga till grund för jämförelse

mellan de bägge åren. Se kommande tabeller för hur resultaten fördelar sig.

I resultatet i tabellen på nästa sida så kan vi utläsa att 25 % inte vet hur stora möjligheter de har

att föra fram sina åsikter till kommunala beslutsfattare. 29 % anser att dem har mycket små

möjligheter, 34 % ganska små möjligheter, 11 % ganska stora möjligheter och 1 % anser att

dem har mycket små möjligheter. Resultatet visar att endast 12 % anser att dem har ganska

stora eller mycket stora möjligheter (Zlatanovski, 2003).

19

Ungdomars uppfattningar från 2002 om deras inflytande

Tabell I.

Grad av möjlighet Antal procent

Vet inte 25 %

Mycket små möjligheter 29 %

Ganska små möjligheter 34 %

Ganska stora möjligheter 11 %

Mycket stora möjligheter 1 %

Frågan löd: Hur stor möjlighet har du själv att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i

kommunen? 1343 personer svarade sammanlagt av alla tillfrågade i årskurs 8 och årskurs 3

på gymnasiet.

Ungdomars uppfattningar från 2006 om deras inflytande

Tabell II.

Grad av möjlighet Antal procent

Vet inte 37 %

Mycket små möjligheter 21 %

Ganska små möjligheter 32 %

Ganska stora möjligheter 9 %

Mycket stora möjligheter 1 %

Frågan löd: Hur stor möjlighet har du själv att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i

kommunen? 1622 personer svarade sammanlagt av alla tillfrågade i årskurs 8 och årskurs 3

på gymnasiet.

20

Om vi jämför resultaten från 2002 och 2006 så finner vi att resultaten från alternativen ganska

stora och mycket stora har minskat från 2002 till 2006 med 3 %. Andelen som inte vet har ökat

från 25 % till 37 % och alternativet mycket små möjligheter/ganska stora möjligheter har

minskat med 10 %.

4.5.2 Ungdomars uppfattning om vart de vänder sig om de vill påverka i sin kommun2002 och 2006

2002 års resultat om vart ungdomar vänder sig om de vill påverka i sin kommun

Tabell III.

Typ av kontakter Antal procent

Vet inte 52 %

Vill inte påverka 10 %

Politiskt parti eller politiskt

ungdomsförbund

11 %

Personlig kontakt 14 %

Påverka på annat sätt 13 %

Frågan löd: Vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? 1335 personer svarade

sammanlagt av alla tillfrågade i årskurs 8 och årskurs 3 på gymnasiet.

Tittar vi på resultatet från 2002 så kan vi se att dem som inte vet är 52 % och dem som inte vill

påverka är 10 %. 11 % skulle påverka genom att vända sig till ett politiskt parti eller ett

politiskt ungdomsförbund, 14 % genom personliga kontakter och de återstående tretton

procenten skulle försöka påverka på annat sätt.

Resultatet från 2006 om vart ungdomar vänder sig om de vill påverka i sin kommun visar att 51

% inte vet vart de ska vända sig och 8 % säger sig inte vilja påverka. 12 % försöker påverka

genom ett politiskt parti eller ett politiskt ungdomsförbund, 13 % genom personliga kontakter

och de återstående sexton procenten skulle försöka påverka på annat sätt. I en jämförelse så har

dem som inte vet minskat med 1 % från 2002 till 2006 och de som inte vill påverka har minskat

21

med två procent. Dem som svarade att dem skulle försöka påverka på ett eller annat sätt har

ökat med 3 % (Zlatanovski 2007).

2006 års resultat om vart ungdomar vänder sig om de vill påverka i sin kommun

Tabell IIII.

Typ av kontakter Antal procent

Vet inte 51 %

Vill inte påverka 8 %

Politiskt parti eller politiskt

ungdomsförbund

12 %

Personlig kontakt 13 %

Påverka på annat sätt 16 %

Frågan löd: Vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? 1622 personer svarade

sammanlagt av alla tillfrågade i årskurs 8 och årskurs 3 på gymnasiet.

4.6 Efter LUPP 2006

Trots att 3000 stycken unga i Växjö Kommun svarat på LUPP- enkäten sammanlagt om man

räknar samman år 2002 och år 2006 svarsfrekvens så säger Peter Estling på Ungdomslotsen att

det är först nu som det börjar växa ett intresse i Växjö kommun för LUPP- enkäten. Han

berättar att Ungdomslotsen har fått påtryckningar av olika kommunala tjänstemän, styrelser och

nämnder inom Växjö kommun och att flertalet vill att man skall göra om LUPP- enkäten år

2009. Peter Estlings förhoppning är att förvaltningarna den här gången ska ta ett huvudansvar

för undersökningen tillskillnad från hur det varit mot de andra två gångerna då ungdomslotsen

har haft huvudansvaret (Peter Estling 2008-05-23).

Trots att Peter Estling och de andra på Ungdomslotsen upplever det som att det är först nu som

kommunen börjar förstå vad LUPP är och hur den kan användas är det dock väldigt viktigt att

nämna att vi under vår interjuv med Växjö kommuns högst uppsatte politiker Bo Frank,

22

ordförande i kommunstyrelsen, fick reda på att denne aldrig hade hört talas om den. När vi

träffade honom för ett möte på hans kontor måndagen den 26 maj kände han inte ens till att

LUPP- enkäten någonsin genomförts i Växjö kommun och ställde oss frågor som; ”När har den

genomförts? Det är ju galet att det genomförs, om man inte bryr sig”. Sedan tillade Bo Frank

att vad han vet så har LUPP- enkäten aldrig tagits upp i kommunstyrelsen. Han sade också att

det är lönlöst att genomföra enkäter, då de alltid ger samma svar och ”om vi hade genomfört

LUPP- enkäten med samma frågor på ett gäng pensionärer så hade vi nog fått samma svar” (Bo

Frank 2008-05-26).

Bo Frank uttryckte också att det inte är lätt att ta hänsyn till enkäter då de ofta är generella, men

när vi förklarade att LUPP- enkäten är utformad så att man faktiskt kan avläsa vilka elever på

vilka skolor och inom vilka områden som svarat och att det är ett faktum att 51 % av de

tillfrågade ungdomarna i LUPP- enkäten 2006 inte vet till vem de ska vända sig om de vill

påverka, sade han ”om man vill påverka och inte tar reda på hur man gör det är det lathet” (Bo

Frank 2008-05-26). Bo Frank menar att det finns flera kanaler för att kunna påverka som ung

och att man bland annat kan lämna medborgarförslag eller kontakta honom personligen. Han

tillägger också att han är väldigt frekvent med att svara på sin mail och att han tar emot besök

på måndagar om man vill träffa honom (Bo Frank 2008-05-26).

Vad vi kan konstatera är att ungdomslotsen som en drivande part genomfört projektet, men att

kommunens ledning inte tagit till sig rapporten. Ungdomslotsen ligger under kommunen och

med tanke på detta, så får det anses som märkligt att ett så omfattande projekt som LUPP, som

görs för kommunen, inte är känd för politikerna i Växjö kommun. Bo Frank menar dock på att

han inte hört något från Peter Estling om projektet, han tar alltså inte på sig något ansvar, inte

heller den tänkta undersökningen som ska göras 2009 hade inte Bo Frank hört talas om, men

efter våran intervju med honom, sa han att han skulle se till att detta blev känt inom

kommunstyrelsen (Bo Frank 2008-05-26). Det återstår att se om några förändringar kommer att

ske i och med detta.

23

5 Slutsats I vårt sista kapitel kommer vi att reflektera över det vi kommit fram till i vår uppsats samt att

diskutera hur man skulle kunna gå vidare och fortsätta forska om ämnet.

___________________________________________________________________________________

5.1 Reflektioner För att kort sammanfatta vad som hände efter LUPP, så kan vi konstatera att kommunens

ledning inte tagit till sig av resultaten av någon av de två omgångarna av genomförandet av

LUPP- enkäten. Vi vill påstå att Växjö kommun inte har blivit mer aktiva för att integrera

ungdomar mer i politiken. Vi upplever inte heller att politikerna tagit till sig av LUPP- enkät

resultaten, börjat arbeta på annat sätt eller tagit hänsyn till rapporten.

Resultaten som vi kan se emellan de bägge LUPP undersökningarna, om vad ungdomar tycker

om deras egna påverkningsmöjligheter är knappast något som Växjö kommun kan vara stolt

över. Från 2002 till 2006 så sjunker ungdomars uppfattning med tre procent i frågan om man

anser sig ha ganska/mycket stora möjligheter till att påverka. Av dem som inte har någon

uppfattning så ökar dessa från 25 procent till 37 procent. Alternativet mycket små/ganska små

möjligheter har sjunkit med tio procent, alltså samtidigt som dem som inte vet ökar, så minskar

dem som anser sig ha ganska/mycket liten möjlighet att påverka. Kanske finns det här ett

samband? Det hade helt klart varit bättre om alternativet ganska/mycket stora möjligheter hade

ökat på bekostnad av mycket/ganska små möjligheter, än att alternativet vet inte ökar samtidigt

som de med små möjligheter minskar. Vad vi vill komma fram till är att resultatet gick åt fel

riktning, alltså en negativ riktning.

I den andra frågan som redovisar vart ungdomar vänder sig om de vill påverka, visar ändå på

något positivt, även om det är marginellt. Dem som skulle vända sig någonstans för att påverka

hade ökat med tre procent, samtidigt som alternativet inte vill påverka minskade med två

procent. Möjligtvis skulle man kunna säga att ungdomars engagemang för att påverka har ökat,

men att deras uppfattning om att kunna påverka går åt negativ riktning.

24

Vi känner det värt att nämna att vi efter vårt möte med Bo Frank upplevde vi en frustration.

Om det stämmer att unga idag inte väljer att påverka, då de känner att det ändå inte spelar

någon roll, kan man ju argumentera för att detta faktiskt stämmer om 3 000 unga faktiskt har

deltagit i en undersökning de tror skall göra skillnad men som visar sig inte ens kännas till av

dem som bestämmer. Bo Frank har arbetat i Växjö kommun de senaste 35 åren och han är de

facto kommunens högst uppsatte tjänsteman och när vi frågar honom om vad han tycker att

kommunen har för ansvar när det kommer till att faktiskt ge medborgarna förståelse för hur de

kan påverka, upplever vi det som att hans åsikt är att det är något som varje individ själv skall

ta ansvar för, vilket känns orimligt då vi anser att varken skola eller kommun bör avsäga sig

ansvaret att förmedla denna kunskap till ungdomar.

Det vi upplever är det största problemet och andledningen till att LUPP- enkäten inte kommit

till sin rätta är att man vill ha en enkel lösning och att alla vill veta vad de skall göra. Som Bo

Frank uttryckte det ”ge oss ett koncept så kan vi genomföra det. Vi väntar på initiativ från

Ungdomslotsen” (Bo Frank 2008-05-26). Också Peter Estling uttryckte en liknande tanke och

sa ”Hade vi haft en beskrivning på vad och hur varje organ inom kommunen borde arbeta plus

LUPP- enkäten så hade man haft ett ganska bra koncept för att förändra, men att bara

genomföra LUPP- enkäten och sammanställa denna räcker helt enkelt inte” (Peter Estling

2008-05-23).

Vad vi menar är att det inte fungerar så och det vet man förmodligen i kommunen också, men

man får inte ge upp! När vi frågade både kommun chefen Ove Dahl, Peter Estling och Bo

Frank hur många gånger de har varit ute och presenterat sig i en skola på en lektion så var det

ingen utav dem som gjort detta de senaste 4 åren, trots att det i LUPP- enkäten står att 60 % vill

träffa beslutsfattare för att få information och ställa frågor. Om Demokratin och tanken om

effektivt deltagande skall kunna möjliggöras måste individen kunna få information till hur de

skall kunna göra detta och att säga som Bo Frank ”dom får komma hit och fråga” är ingenting

som känns befogat.

Vi tycker istället att man borde använda LUPP- enkäterna och se ingående på vad dess svar

visar. Kanske är det så att unga väljer att inte engagera sig och att de inte är intresserade, men

då skall de i alla fall ha fått vetskapen om hur de skulle kunna påverka och delta om de ville, så

25

att det väljer bort denna demokratiska möjlighet med insikt om vad de faktiskt väljer bort.

Någonstans kanske det går att förstå att beslutsfattarna känner det lönlöst att ge information till

individer under 18 års ålder som varken har rätt att rösta eller som anses vara vuxna nog att

styra sina egna liv, men om man ignorerar dessa individer och väljer bort dessa, vad kommer

då hända med demokratin? Kommer dessa individer att vilja rösta när de är röstberättigade?

Kommer de att bry sig om de kommunala beslutsfattarna och vad de tycker om de aldrig fick

träffa någon under hela sin skoltid och inte ens vet vad man arbetar med i kommunen eller

vilka ansvarsområden kommunen har? Vi har svårt att tro det.

5.2 Förslag till fortsatt forskning Då både Peter Estling och Bo Frank uttryckte en önskan om ett koncept om hur man kan

använda sig av LUPP- enkäten till att skapa konkreta handlingar känner vi att man skulle kunna

gå vidare genom att genomföra undersökningar på just denna målgrupp i interjuvform för att

kunna få en djupare förståelse för vad unga känner och vill. Det skulle också vara intressant att

titta på andra kommuner som genomfört LUPP och göra en jämförande studie för att se om

olika kommuner arbetar på andra sätt och kanske faktiskt har kommit på ett koncept som redan

fungerar.

Man skulle också kunna titta på de kommuner som har en stor andel unga som engagerar sig i

politisk verksamhet och se på vad det är som gör att det är så. Är det psykologiska eller sociala

faktorer?, kanske tradition?, eller har man bara lyckats att förmedla politik som något positivt,

starkt och något fullt av möjligheter? Man skulle kunna forska om vad som skulle kunna få

unga att vilja arbeta med politik. Blir politik mer intressant om man förstår att globaliseringen

gör att internationella möten och kontakter ofta knyts genom politiska möten och träffar och att

man ofta reser mycket om man jobbar med politik eller engagerar sig i liknande frågor?

Det finns helt enkelt en hel del områden som vi känner finns kvar att forska om och kanske är

det just någon av oss två som kommer att ta oss an uppdraget i framtiden? Om inte så hoppas vi

ändå att dessa frågor och funderingar kommer att komma upp på agendan och tas på allvar av

dem som idag har makten och de ekonomiska resurserna att åstadkomma dessa.

26

Referenser Litteratur R. A. Dahl (1989) Demokratin och dess antagonister, Ordfront & Demokratiakademin 2007. Esaiasson P, Gilljam M, Oscarson H, L Wängnerud (2005) Metodpraktikan, 2:e upplagan, Norstedts juridik. Furlong A. Cartmel F. (2007) Sociology and social change, McGraw Hill Companies. Lind M, (2002) Det svårtgripbara nätverket, Doktorsavhandling från Örebro Universitet. Universitetsbilbitoteket . Möller T. (2000) Politikens meningslöshet- om misstro, cynism och utanförskap, Liber Ekonomi förlag. S. Motin (2007) Moderna kommuner 3:e upplagan, Liber förlag. Trondman, M. (2003) Kloka möten. Om den praktiska konsten att bemöta barn och ungdomar. Lund Studentlitteratur. Rapporter och betänkanden Delbetänkande av Ungdomskommittén (SOU 1991:12) Ungdom och makt, Om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet.. Graphic System AB, Göteborg 1991. Delbetänkande av skolkommittén (SOU 1996:22) Inflytande på riktigt, Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1996. Ungdomsstyrelsen (2007) Ung idag –En beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:6. Ungdomsstyrelsen, Stockholm Göransson, B. m.fl. (SOU 2000:1) En uthållig demokrati: Politik för folkstyre på 2000 talet. Demokratiutredningensbetänkande.. Stockholm. Fritzes. SKOP (2000) Ungdomarnas demokratikommission, 2000 Ingång! – Det finns bättre sätt att föryngra politiken. Slutrapport. SOU (2001:48) Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting., Huvudbetänkande från Kommundemokratikommittén. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. SOU (1999:93) Det unga folkstyret. Stockholm: Elanders Gotab.

27

SOU (1999:132). Valdeltagande i förändring. Stockholm: Elanders Gotab. SOU 1991:12 Ungdom och makt: om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet. Ungdomskommittén. Studieförbundet näringsliv och samhälle. Internetadresser J. Sjölander (2004) Utvärdering av Ungdomskraft –Region Skånes ungdomsråd; Magister uppsats.Lunds Universitet STV 004, Statsvetenskapliga institutionen. http://theses.lub.lu.se/archive/2004/05/25/1085476669-5475-870/MAGISTER-Uppsats.PDF L. Henriksson (2004) Ungdomsråd – Manipulation eller inflytande? Uppsala Universitet Statsvetenskaplig institutionen, Kandidatuppsats. http://www.motesplatsen.net/gamla/uppsats.pdf Nationalencyklopedin(2008-05-22) http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t_word=deltagande&btn_search=S%F6k Regeringen (2008-05-15) http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/57/1055bcda.pdf Regeringens proposition (2004/05:2) Makt att bestämma – rätt till välfärd http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/98/06/3942ed96.pdf Växjö Kommun (2008-05-14) http://www.vaxjo.se/upload/13402/Lupp_vxo_2007_h%C3%B6gstadiet.pdf Växjö Kommun (2008-05-20) http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=2442 Ungdomslotsen (2008-05-18) http://www.ungdomslotsen.se/index.html Ungdomsstyrelsen (2008-05-15) http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7310,00.html Ungdomsstyrelsen (2008-05-13) http://www.ungdomsstyrelsen.se/kat/0,2070,1097,00.html Ungdomsstyrelsen (2008-05-14) LUPP http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,4461,00.html Samverket (2008-05-12) http://www.samverket.se/default.asp?V_DOC_ID=1 Interjuver Peter Estling (2008-05-23) Ordförande I Ungdomslotsen. Bo Frank (2008-05-26) Ordförande i Kommunstyrelsen i Växjö Kommun.

Bilagor - Interjuvguide