DNA TEST - FEM SENSOR 40 +

Fem Sensor 40+ Maria Smith

DEMO5

BREV

Bästa Dr. Maria Smith,

Ditt prov av analysen 01/04/2014 kommit oss tillhanda och blev därefter utvärderat påvårt laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratorie-kvalitetsstandard. Resultaten blev sedan bedömda av två helt oberoende genetiker ochmolekulärbiologer och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare.Efter tillkännagivandet sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Denvill jag härmed förmedla i önskat utförande.

Jag tackar för ditt förtroende och hoppas, att du är nöjd med vår service. Om du harnågra synpunkter, tveka inte att meddela oss om dem. Bara på det viset kan vi ständigtförbättra vår service.

Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar.

Med vänliga hälsningar,

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.Ansvarig för laboratoriet

Fem Sensor 40+

Personligt analysresultat av:Dr. Maria Smith | Födelsedatum: 12/03/1980

Beställningsnummer:DEMO5

Denna rapport innehåller personliga genetiska data och ska behandlaskonfidentiellt.

IndexEv. utmönstrade delområden beställdes inte och återfinns inte i häftet.

ALLMÄN INFORMATION Hur gener bestämmer vår hälsa 1

FARMAKOGENETIK Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin) $*$

HIV Sensor (HIV Resistens) $*$

GYNEKOLOGI Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer) 14

ANDROLIGI Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer) $*$

HJÄRTKRETSLOPP Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) 25

Thrombo Sensor (Trombos) 41

Hypertension Sensor (Högt blodtryck) $*$

ÄMNESOMSÄTTNING Toxo Sensor (Avgiftning) 50

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2) $*$

Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer) $*$

Järn Sensor (Hemochromatos) $*$

MOTION Ben Hälso Sensor (Osteoporos) 66

Led Sensor (Reumatoid Arthrit) $*$

MATSMÄLTNING Glutenintolerans $*$

Lactos Sensor (Laktosintolerans) $*$

IBD Sensor (Morbus Crohn) $*$

OPHTALMOLOGI Glaucoma Sensor (Grönstarr) $*$

AMD Sensor (Syndegeneration) $*$

ODONTOLOGI Periodontitis Sensor (Parondontos) $*$

ALLMÄN INFORMATION Tekniska detaljer 77 Litteraturhänvisning 78

GENETIK

Hur gener bestämmer vår hälsaDen mänskliga kroppen består av ca 50 biljoner enstaka celler och i varjesådan cell finns en cellkärna, som innehåller de mänskliga kromosomerna.En kromosom består av en ”smal sammanlindad tråd”, den s.k. DNA-dubbelhelixen.

Kroppen (50 biljonerceller)

CellerKromosom

DNA dubbelhilix

Laktosgen (LCT) Trombosgen (FV)

A = friskG = risk

DNA är den egentligagenetiska koden,följaktligen den mänskligakroppens uppbyggnad.Denna genetiska kod bestårhos varje individ av 3,2miljarder bokstäver ochungefär 1% av denna kodbildar områdena, som vikallar gener. En gen utgörkroppens eget rättesnöreoch har mestadels bara enbestämd funktion. Sålundafinns det gener, som har tilluppgift att säga kroppen,hur den kan tillverka blåttfärgämne, som sedan ledertill blå ögon. Det finns ocksågener, som talar om förkroppen, hur den skall brytaned näringsmedel i tarmen,för att sedan kunna upptadem.

Tyvärr är våra gener inte felfria och varje individ bär på speciella gendefekter ochgenvariationer, som vi antingen ärvt av våra föräldrar eller som av en händelse bildats och senpåverkar vår hälsa. Dessa genvariationer förekommer mycket ofta och är mestadels bara enklabokstavsändringar i den genetiska koden. De olika variationerna försvagar vårt immunsystem,ökar vår risk för hjärtinfarkt eller försvagar vår syn. Naturligtvis bär var och en av oss på andravariationer, som medför, att många människor är mer riskbenägna för hjärtinfarkt och andrat.ex. för laktosintolerans. Sjukdomar, som i vissa familjer förekommer ofta , är exempel på attden individuella sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person.

Sida 1 av 81

Dessa polymorfer kan påverka vår hälsa, men de utgör i många fall inga absoluta fakta för attbli sjuk utan utgör endast en större risk för att insjukna. Om sjukdomen bryter ut, beror påyttre faktorer i miljön och livsstilen. Om en person t.ex. ej tål laktos pga. en genvariation är denpersonen helt frisk, så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först vid vissmiljöpåverkan – i det här fallet är det laktosupptagning via näringen. Detta gäller även förandra sjukdomar. Är t.ex. genen, som reglerar upptagningen av järn, defekt, ökar risken förjärnbrist och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanskehelt hindra den att bryta ut.

Experter uppskattar, att varje människa bär på ca. 2000 gendefekter eller genvariationer, vilkatillsammans påverkar hans hälsa och kropp och i många fall kan leda till sjukdomar. En mängdfaktorer kan medföra förändringar i våra gener (även kallade mutationer), som i sällsynta fallkan få positiva följder, men däremot oftast stör en genfunktion och påverkar vår hälsanegativt.

Den i medierna och Hollywood mest bekanta orsaken till gendefekter är radioaktiviteten,varvid radioaktiv strålning tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod och av en slumpäven våra gener.

Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är speciella ämnen som exempelvis kol,som förekommer i bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener, vilket kanmedföra tarm- och några andra cancerformer. Solens UV-strålning skadar likaså våra gener ochleder till sjukdomar som hudcancer.

Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för hela livet, men denstörsta delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vidbefruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman, vilkatillsammans skapar en ny människa med några egenskaper från varje förälder. Med dessa generöverförs tyvärr även gendefekter och så händer det, att en polymorf, som orsakar hjärtinfarkt,överförs från pappan till sonen och vidare till barnbarnet och i varje generation medförsjukdomen.

Men om gendefekten går i arv, bestämmer slumpen, och så kan det hända, att flera avbarnbarnen bär på gendefekten men andra inte.

Följaktligen är varje människa speciell och genom samlingen och kombinationen av olikagenetiska variationer har varje individ olika nedärvda hälsosvagheter. Med den nyasteteknologin är det idag möjligt, att undersöka de egna generna och av dessa utläsa våra heltpersonliga hälsorisker. Med denna vetskap kan man sedan vidta förebyggande åtgärder och imånga fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa steg i den preventiva medicinenoch en ny generation i hälsovården.

Sida 2 av 81

FARMAKOGENETIK

Hur mediciner påverkar vår kropp.Varje människa reagerar annorlunda på mediciner och medan somliga drar stor nytta avmedicinsk behandling, kan oönskade biverkningar utlösa svåra komplikationer hos andra medt.o.m. dödliga konsekvenser. Uppskattningsvis får ca 7 % av klinikpatienter svårartadebiverkningar och ca 0,4% dör till följd av dem. Medicinska biverkningar är således den femtevanligaste dödsorsaken i Västvärlden och en stor del av fallen kan härledas till nedärvdagendefekter.

Medicinernas väg genom vår kropp.

Mediciner visarVerkan/effekt

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinenförbereds förnedbrytninggenom enzym

Medicinen hamnari urinen

Om man intar en medicineller injicerar den går denallra först in iblodomloppet, där de flestamedicinerna gör sin verkan.Därefter registrerasmedicinen av ett kroppsligtenzym och förberes förnedbrytningen iblodomloppet, varvid deflesta medicinerna förlorarsin verkan. Dendeaktiverade medicinenfiltreras därpå ur blodet avnjurarna och stöts slutligenut i urinen.

Sida 3 av 81

Konstant medicinterapi

Eftersom många läkemedel såsom blodförtunnande warfarin används under en längre periodoch skall tas regelbundet för att hålla mängden aktivt läkemedel i rätt intervall.

Medicin i blodet

Intag

Medicinens verkningsområde

Tid (timmar)

0h 8 h 16 h 24 h 32 h

På det här viset stannar medicinen inom den riktiga doseringen för att åstadkomma denavsedda verkan.

Gendefekter fördröjer medicinens nedbrytning


Medicin intas

Enzym-gen

Medicinen filtrerasinte ur kroppen

Tyvärr har många människoren gendefekt i en av sinaenzymgener, som spelar enviktig roll i denna process

Medicinen landar som föruti blodomloppet och visar sinverkan, visserligen utan attförberedas förnedbrytningen och stannarbetydligt längre i kroppen.Det är visserligen videngångsintag knappast ettproblem, men om medicinentas 3 ggr dagligen, stigerkoncentrationen i blodetallt högre, tills toxiskabiverkningar blir följden.

Sida 4 av 81

Problemet vid upprepat intag när det finns en gendefekt

I Warfarinets fall befinner sig blodförtunningen till en början inom den riktiga doseringen.Däremot ökar koncentrationen av medicinen vid konstant intag mer och mer och visar alltstarkare blodförtunnande resp. och anti-coaguleringstendenser, tills okontrollerbarablödningar blir följden.

Medicin i blodet

Intag

Gendefekt förhindrarnedbrytningen av medicinen

Giftig koncentration>>>Biverkningar

Medicinens verkningsområde

Tid (timmar)0h 8 h 16 h 24 h 32 h

Det betyder, att 20 % av populationen, som bär på en gendefekt, behöver en betydligt mindredos av medicinen, då den vanliga dosen skulle leda till allvarliga biverkningar.

Sida 5 av 81

Pro-droger, försteget till aktiv medicin

Många mediciner, s.k."Prodrugs" intas i en inaktivform och aktiveras först avenzymerna i kroppen. Exempelpå sådana mediciner ärcancerbehandlings-medicinenTamoxifen och smärtmedletCodein. När man tar en sådanmedicin, går den i sin inaktivaform in i blodomloppet, där denomvandlas till aktiv formgenom enzymerna och får sinönskade verkan. SmärtmedletCodein omvandlas på det härviset till morfin, som verkarsmärtlindrande.

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinenaktiveras avenzym

Medicinenhamnar i urinen


Medicin intas

Enzym-gen

Mediciner visaringen effekt

Medicinenaktiveras inte

Medicinenfiltreras inte urkroppen

Är däremot Enzym-genendefekt, kan inte kroppenomvandla medicinen tillaktiv form och medicinenblir därigenom verkningslös.I Codeinets fall börjar efterintaget ingen smärtlindringutan man måste gå över tillen annan medicin. ITamoxifenets fall, enmedicin som förebyggeruppkomsten av blodcancer,är emellertid medicinensfelande verkan inte märkbaroch man är inte medvetenom det, förrän cancernutvecklas.

Sida 6 av 81

Doseringsanvisningar för läkarenDenna genanalys ger information om nedbrytningshastigheten hos medicinska läkemedel, somkan vara relevant vid doseringen av medicinen. Då måste man ta i beaktande, att analysen kanhänvisa till nedbrytningsproblem, men inte kan ersätta den professionella åsikten och ansvaretför rätt dosering. Vår rekommendation för en riktig dosering är följande:

Rekommenderad dos: ~100%

Detta är normaltillståndet, när de relevanta generna inte innehåller några mindre presterandegenvariationer. Dosera medicinen som vanligt.

Rekommenderad dos: ~20%, ~50%, ~70% etc.

Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hosmedicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativtpreparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dosunder sträng övervakning.

Rekommenderad dos: 0%

Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hosmedicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativtpreparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dosunder sträng övervakning.

Sida 7 av 81

FARMAKOGENETIK

Farmakogenetiska generFöljande gener och Polymorphismer har inflytande på nedbrytningen och effekten av olikamediciner. Analysen kom till följande resultat:

Farmakogenetik Medicin-Kategori 1 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2D6 2549 A/del (Allele*3) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 1846 G/A (Allele*4) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 1707 T/del (Allele*6) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 2935 A/C (Allele*7) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 1758 G/T (Allele*8/14) Aktiv snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 2 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2C9 Arg144Cys (Allele*2) Inaktiv långsam

Cytochrome P-450 2C9 Ile359Leu (Allele*3) Aktiv snabb


Ditt resultat


Cytochrome P-450 2C19 681 G/A (Allele*2) Aktiv snabb


Ditt resultat


NAT2 G191A Normal Normal

NAT2 C282T Normal Normal

NAT2 T341C Normal Normal

NAT2 C481T Normal Normal


NAT2 A803G Normal Normal



Ditt resultat

Sida 8 av 81


Cytochrome P-450 3A4 rs28371759(Allele*18)

Aktiv snabb


Ditt resultat


Cytochrome P-450 3A5 rs776746 (Allele*1) Inaktiv långsam

ULTRA RAPID METABOLIZER RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER POOR METABOLIZER

Ditt resultat


Cytochrome P-450 2E1 rs72559710(Allele*2)

Aktiv snabb


Ditt resultat


Cytochrome P-450 1A2 rs2069514 (*1C) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 1A2 rs762551 (*1F) Aktiv mycket snabb


Ditt resultat

Genetiska variationer SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK

NOS1AP rs10494366 T>G T/T - - - - VKORC rs9923231 C>T T/T - RESPOND - -

LEGENDE: EXTENSIVA METABOLIZER = Enzymerna för denna medicingrupp fungerar tillräckligt och kan omvandla och bryta nedsärskilda mediciner. INTERMEDIATE METABOLIZER = Enzymproduktionen är begränsad och kroppen kan endast långsamt omvandlaoch bryta ned mediciner. POOR METABOLIZER = Enzymerna produceras inte eller klarar inte av att omvandla eller bryta ned vissamediciner.

Sida 9 av 81

VETENSKAP

Pharmaco Sensor CYP450 2D6 - cytochrome P450, family 2, subfamily D, polypeptide 6 Cytochrome P450 2D6 (CYP2D6) är ett enzym, som genom oxidation resp. hydrolys av olika substrater är delaktigt i ämnesom-sättningen av mediciner. Denna process påverkas starkt av de genetiska varianterna av den föreliggande CYP2D6-genen resp.Allelen.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter

URM 9% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

X EM 70% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normaltProdroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

IM 16% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras avdetta enzym, blir knappast aktiverade

PM 5% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras avdetta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Zhou SF. et al. Polymorphism of human cytochrome P450 2D6 and its clinical significance: Part I. Clin Pharmacokinet. 2009,48(11):689-723.

Stüven et al. Rapid detection of CYP2D6 null alleles by long distance- and multiplex-polymerase chain reaction. Pharmacogenetics. 1996Oct,6(5):417-21.

CYP450 2C9- cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 9 Cytokrom P450 2C9 (CYP2C9) Enzymet exprimeras huvudsakligen i levern och är där delaktigt i oxidationen av xenobiotiska ochendogena substanser. CYP2C9 spelar en viktig roll i omsättningen


EM 77% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normaltProdroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade


X PM 2% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras avdetta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Van Booven D. et al. Cytochrome P450 2C9-CYP2C9 Pharmacogenetics and genomics (2010)

Sida 10 av 81

VKORC - Vitamin K epoxide reductase complex (rs9923231) Vitamin K-Epoxidreduktase (VKOR) är ett Membranprotein i ER (Endoplasma-tiskt Retikulum), som medverkar i bildningen avblodkoa-guleringsfaktorer. Blodkoaguleringshämmaren Warafin inhiberar VKOR-aktiviteten. Denna inhibering kan förhindrasgenom defekter i VKORC-genen.


C/C 40% Ingen dos anpassning för blodförtunnaren Wafarin

C/T 40% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

X T/T 20% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

Litteratur Anderson J. L. et al. Randomized trial of genotype-guided versus standard warfarin dosing in patients initiating oral anticoagulation. Circulation.2007 Nov 27,116(22):2563-70

Flockhart D. A. et al. Pharmacogenetic testing of CYP2C9 and VKORC1 alleles for warfarin. Genet Med. 2008 Feb,10(2):139-50.

International Warfarin Pharmacogenetics Consortium Estimation of the warfarin dose with clinical and pharmacogenetic data. N Engl J Med. 2009Feb 19,360(8):753-64.

CYP450 2C19 cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 19 Cytokrom P450 2C19 (CYP2C19) enzymet medverkar i den oxi-dativa metabolismen av diverse mediciner som Antidepressiva,Neuroleptika, Lugnande medel och Protonpumphämmare. CYP2C19 erbjuder en alternativ ämnesomsättningsväg för CPY2D6.Defekter i CYP2C19-genen kan öka den enzymatiska aktiviteten eller reducera den.





Litteratur Sheffield L. J. et al. Clinical use of pharmacogenomic tests in 2009. Clin Biochem Rev. 2009 May,30(2):55-65.

Hodgson K. et al. Genetic differences in cytochrome P450 enzymes and antidepressant treatment response. J Psychopharmacol. 2014Feb,28(2):133-41.

NAT2 - N-acetyltransferase 2 (arylamine N-acetyltransferase) Arylamin-N-Acetyltransferaser 2 (NAT2) medverkar vid Avgiftningen av mediciner och kroppens egna ämnen genom Acetylering.Så omvandlas giftiga och cancer-framkallande ämnen och kan på så vis utsöndras. Polymorfismer kan leda till en förändradenzymatisk aktivitet av NAT2-proteinet.





Litteratur Daly A. K. et al. Pharmacogenomics of adverse drug reactions. Genome Med. 2013 Jan 29,5(1):5.

Barbieri R. B. et al. Genes of detoxification are important modulators of hereditary medullary thyroid carcinoma risk. Clin Endocrinol (Oxf). 2013Aug,79(2):288-93.

Int. braz j urol. vol.30 no.4 Rio de Janeiro Jul., Aug. 2004, Rama D. Mittal, Daya S.L. Srivastava, Anil Mandhani

Sida 11 av 81

CYP3A4 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 4 Cytokrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.





Litteratur Chiang TS et al. Enhancement of CYP3A4 Activity in Hep G2 Cells by Lentiviral Transfection of Hepatocyte Nuclear Factor-1 Alpha. PLoS One. 2014 Apr14,9(4):e94885.

Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84.

Okubo M et al. CYP3A4 intron 6 C>T polymorphism (CYP3A4*22) is associated with reduced CYP3A4 protein level and function in human livermicrosomes. J Toxicol Sci. 2013,38(3):349-54.

CYP3A5 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 5 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.


URM 1% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

RM 10% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

X NM 89% Berörda mediciner bryts ned normalt

Litteratur Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84.

Roden Dan M et al. Pharmacogenomics: the genetics of variable drug responses Circulation (2011)

CYP2E1 - cytochrome P450, family 2, subfamily E, polypeptide 1 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.





Litteratur Sheng YJ et al. The association between CYP2E1 polymorphisms and hepatotoxicity due to anti-tuberculosis drugs: A meta-analysis. Infect GenetEvol. 2014 Jun,24:34-40.

De Bock L. et al. Quantification of cytochrome 2E1 in human liver microsomes using a validated indirect ELISA. J Pharm Biomed Anal. 2014 Jan25,88:536-41.

Sida 12 av 81

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 CYP1A2 (Cytokrom P450 1A2) är ett Hemprotein-Enzym, som är delaktigt i olika ämnesomsättnings-processer. Det omsätterdiverse Xenobiotika som Koffein, Aflatoxin B1 och mediciner som Paracetamol.


X URM 14% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

EM 53% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normaltProdroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade



Litteratur Hubacek JA. et al. Drug metabolising enzyme polymorphisms in Middle- and Eastern-European Slavic populations. Drug Metabol Drug Interact.2014,29(1):29-36.

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitricoxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar.


X T/T 30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektivdödskvoten med denna medicin är högre

G/T 44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektivmedicinen Glimepirid är effektiv

G/G 26% medicinen Glibenclamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid äreffektiv

Litteratur Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun15,55(24):2745-52.

Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J PhysiolPathophysiol Pharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014.

Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users ofsulfonylurea. Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.

Sida 13 av 81

BREAST HEALTH SENSOREffektiv prevention och behandling av bröstcancer

• Analys av mer än 9 genvariationer för bröstcancerrisk• Genetisk tidigt diagnos- och förebyggande vårdprogram• Anpassning av livsstil för att sänka bröstcancerrisken• Analys av 13+ genvariationer, för effekten av 40+ relevanta mediciner• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• Läkares ledning för optimal förebyggande vård

Förebyggande vårdTidig diagnosBehandling

GYNEKOLOGI

BröstcancerSen 1970 har bröstcancerfallen nästan fördubblats, men behandlings- ochobservationsåtgärderna är redan så effektiva, att dödstalen ständigt sjunker. Ändå ärdet viktigt, att överhuvudtaget inte låta bröstcancer bildas, om det är möjligt. Fördetta ändamål erbjuder dagens moderna gendiagnostik möjligheter. Även i de fall, därredan bröstcancer har utvecklats, är det viktigt och meningsfullt, att lära kännaförutsättningarna för uppkomst och orsaker och möjligen undvika dem. Därför är detav betydelse, att känna till ens egna genetiska förutsättningar och med en anpassadlivsstil sörja för bästa möjliga hälsa.

Uppkomsten av bröstcancer är i de flesta fallberoende av ett samspel mellan gendefekteroch miljö och följaktligen är många kvinnorp.g.a sina gener redan klart predisponerade. Idessa fall höjer en osund livsstil denna riskännu mer. Därför är det viktigt för kvinnor,att veta om sin medfödda risk, för att i så fallkunna träffa förebyggande åtgärder ochändringar av livsstil, för att motverka sinhöga genetiska risk.

Fastän många bröstcancerfall uppkommersporadiskt och med åldern, uppskattas det,att gendefekter i ca. 58% av bröst-cancerfallen spelar en roll. Nu är det möjligt,att låta testa 10 med bröstcancer förknippadegener för defekter och fastställa denindividuella sjukdomsrisken. Om risken ärmärkbart förhöjd, kan man motverka dennarisk effektivt med en balanserad kost ochgenom att undvika riskfaktorerna. Genom ennoggrannare och tidigare, regelbundenförebyggande undersökning kan man ocksåtidigt fastställa sjukdomar och behandla demi god tid.

Sida 15 av 81

GYNEKOLOGI

Relevanta gener vid bröstcancerInom vetenskapen har man identifierat flera genetiska variationer, som kan öka och minskarisken för blodcancer, om man betraktar dem var för sig. Men betraktar man dessa genetiskavariationer tillsammans, kan de påverka sannolikheten avsevärt. Analysen av de relevantagenetiska variationerna kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK

FGFR2 rs2981582 G>A C/T 1.23 - - RISK VDR rs2228570 VDR FokI T/C C/C 1 - - - 8q24 rs13281615 T>C A/A 1 - - - TNRC9 rs3803662 C>T C/C 1 - - - MAP3K1 rs889312 A>C C/C 1.27 - - RISK LSP1 rs3817198 T>C T/T 1 - - - CASP8 rs1045485 D302H (G/C) G/G 1.35 - - RISK 2q35 rs13387042 G>A A/A 1.44 - - RISK XRCC2 rs3218536 A>G A/A 1 - - - CYP1A2 rs762551 A>C A/A - RESPOND PROTEKTIV -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form avgenetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp =personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något,PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = dennavariation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sida 16 av 81

Sammanfattning av effekternaHär ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa ochkropp:

➤ Din risk att insjukna i bröstcancer ligger under befolkningsgenomsnittet. Du har därmedett visst skydd mot denna sjukdom.➤ 2+ koppar kaffe per dag fördröjer uppkomsten av blodcancer ca med i genomsnitt 7 år

Hur stor är risken för dig att insjukna i bröstcancer? LÅG

GENOMSNITTSRISK

HÖGRE

▲

Kaffekonsumtionens inflytande påbröstcancerrisk SENAREUTBROTT

INGET

INFLYTANDE

▲

Sida 17 av 81

GYNEKOLOGI

Prevention och vårdP.g.a. din genetiska profil har du inte någon förhöjd risk, att insjukna i bröstcancer ochdina gener erbjuder t.o.m. ett visst skydd mot uppkomsten av bröstcancer.För dig är det inte nödvändigt med några förebyggande vårdåtgärder, eftersom din riskmotsvarar ungefär den hos den allmänna befolkningen. Men bröstcancer kan ävenuppstå p.g.a. ålder och därför borde du genomgå den vanliga förebyggande vård- ochsjälvundersökningen. De vanliga vårdprogrammen innehåller följande punkter:

Förebyggande vårdDå livsstilen spelar en väsentlig roll vid utvecklingen av bröstcancer, rekommenderar vi enpositiv förändring av ditt livsmönster. Det finns en rad med riskfaktorer, som även utangendefekter ökar din risk för bröstcancer och du därför bör undvika :

➤ Övervikt ökar risken för bröstcancer även utan genetiska faktorer 2,5 ggr. Optimala vikt minskarrisken för bröst cancer. ➤ Tobaksrökning är en lika betydelsefull riskfaktor, som höjer risken att insjukna med ca. 30% och bördärför undvikas (utöver de andra påtagliga hälsoproblemen, som utlöses av rökningen).➤ Konsumtionen av mer än 20 g alkohol (ca. 1/8 liter rödvin) ökar dagligen, förmodligen genom denförhöjda sexualhormon-spegeln, risken för bröstcancer med upp till 30% och bör därför, om möjligtundvikas. ➤ En tydlig riskfaktor för utveckling av bröstcancer är en brist på D-vitamin. D-vitamin tillverkasnormalt i huden av de i solljuset befintliga UV-B-strålarna, vilket leder till att det i mindre soligaländer eller hos personer, som undviker solljus, uppstår bristföreteelser. Dessa brister kopplas ihopmed en rad cancersorter, varför ett tillräckligt D-vitamin intag rekommenderas. Därför bör du röra digute i det fria och även äta en kost rik på D-vitamin. Dit hör lax, tonfisk och makrill. Dessutom är det braatt du försäkrar dig om ett tillräckligt intag av D-vitamin.

Tidig diagnosEn tidig diagnos spelar en avgörande roll vid varje form av cancer. Därför finns för varje kvinnasärskilt i samband med bröstcancer årliga förebyggande undersökningar. För den förebyggandeundersökningen bör kvinnor följa handlingsrekommendationerna enligt sin genetiska profil:

➤ Från 20 års ålder, gå till årliga bröstundersökningar. ➤ Från 20 års ålder, utföra regelbundna självundersökningar av bröstvävnaden. ➤ Undersök vävnaden i brösten för hårda inneslutningar. ➤ Om du upptäcker en hård integration, tala med din läkare om det omedelbart. ➤ Från 40 års ålder, har en mammografi utförs varje år.

På det här sättet kan man omedelbart fastställa en möjlig cancersjukdom och i så fall behandladen rätt.

Sida 18 av 81

GYNEKOLOGI

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid blodcancer ochbesläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar ochhjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

alfentanil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

buprenorphine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

codeine (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

enflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

fentanyl Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

halothane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

hydrocodone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

isoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

levacetylmethadol troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

lidocaine Normal ~150% Ofta ~160% Byte önskvärt

methadone Normal ~90% Normal ~100% Ej nödvändig

methoxyflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

oxycodone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

paracetamol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

phenacetin Normal ~80% Ofta ~100% Ej nödvändig

ropivacaine Normal ~180% Ofta ~200% Byte önskvärt

sevoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

tramadol (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

zolmitriptan Normal ~200% Ofta ~200% Byte önskvärt

Resetabletter (Antiemetikum) Medicin mot kräkningar Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

aprepitant Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

dolasetron Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

domperidone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

metoclopramide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sida 19 av 81

Cancermediciner (bl.a. Chemoterapi) Mediciner för

cancerbehandling ochprevention

Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

anastrozole Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

cyclophosphamide troligt starkare ~67% Ofta ~70% Ej nödvändig

docetaxel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

doxorubicin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

erlotinib Normal ~120% Ofta ~120% Ej nödvändig

etoposide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

gefitinib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

ifosfamide troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

imatinib troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

nilutamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

paclitaxel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

sorafenib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

sunitinib troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

tamoxifen (FDA!) troligt starkare ~95% Normal ~100% Ej nödvändig

temsirolimus Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

teniposide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

vemurafenib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

vinblastine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

vincristine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

vindesine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Doseringsrekommendationer för läkaren:~100% ( dosera helt enkelt normalt), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning),0% (använd om möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ändatill 200%).

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarensansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av enmedicin.

Sida 20 av 81

VETENSKAP

Breast Health Sensor FGFR2 - fibroblast growth factor receptor 2 (rs2981582) Receptorproteinet FGFR2 ("Fibroblast growth factor receptor 2") är en del av "Fibroblast growth factor receptor"- familjen, sombl.a. spelar en viktig roll i "Angiogenesen", sårläkningen, utvecklingen av embryon och olika endokrina signalvägar. Mutationer iFGFR2-genen kan inverka såväl på differentieringen av benstommen, som på uppkomsten av cancer. Det har ofta visat sig, attkvinnliga bärare av T-Allel är utsatta för en ökad bröstcancerrisk.


T/T 15% Förhöjd bröstcancer risk (OR: 1.63)

X C/T 50% Förhöjd bröstcancer risk (OR: 1.23)

C/C 35% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

Litteratur A genome-wide association study identifies alleles in FGFR2 associated with risk of sporadic postmenopausal breast cancer. Hunter DJ et al, NatGenet. 2007 Jul,39(7):870-4. Epub 2007 May 27

Low penetrance breast cancer predisposition SNPs are site specific. Mcinerney et al. Breast Cancer Res Treat. 2009 Sep,117(1):151-9. Epub 2008 Nov 13.

Heterogeneity of breast cancer associations with five susceptibility loci by clinical and pathological characteristics. Garcia-Closas et al. PLoS Genet.2008 Apr 25,4(4):e1000054.

Common Genetic Variants Associated with Breast Cancer and Mammographic Density Measures That Predict Disease. Cancer Res 2010,70:1449-1458.February 9, 2010.

VDR - vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs2228570) VDR-genen är kodad på Vitamin-D-Receptorn, som sorterar under familjen steroid-receptorer. Det handlar om entranskriptionsfaktor, som reglerar bestämda målgeners aktivitet och på så vis påverkar ämnesomsättningen. Polymorfismenrs2228570 är förknippad med en förhöjd bröstcancer-risk.


T/T 10% Förhöjd bröstcancerrisk (OR: 1.57)

C/T 50% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.27)

X C/C 40% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

Litteratur Anderson et al. Vitamin D-related genetic variants, interactions with vitamin D exposure, and breast cancer risk among Caucasian women in Ontario.Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2011 Aug,20(8):1708-17.

McKay et al. Vitamin D receptor polymorphisms and breast cancer risk: results from the National Cancer Institute Breast and Prostate Cancer CohortConsortium.Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 Jan,18(1):297-305.

Barroso et al. Genetic analysis of the vitamin D receptor gene in two epithelial cancers: melanoma and breast cancer case-control studies. BMCCancer. 2008 Dec 23,8:385.

Sida 21 av 81

8q24 (rs13281615) Det humana kromosomavsnittet 8q24 innehåller riskställen för olika epiteliala cancersorter som bröst-, prostata- ellertarmcancer. Ett stort antal studier visar, att Polymorfismen Rs13281615 ökar risken för bröstcancer.


X A/A 25% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

A/G 50% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

G/G 25% Förhöjd bröstcancerrisk (OR: 1.38)

Litteratur Garcia-Closas et al. Heterogeneity of breast cancer associations with five susceptibility loci by clinical and pathological characteristics. PLoS Genet.2008 Apr 25

Mcinerney et al. Low penetrance breast cancer predisposition SNPs are site specific. Breast Cancer Res Treat. 2009 Sep,117(1):151-9.

Odefrey et al. Common Genetic Variants Associated with Breast Cancer and Mammographic Density Measures That Predict Disease. Cancer Res2010,70:1449-1458.

TNRC9 - tenascin R (rs3803662) Vid TNCR9-genens (eller också TOX3)kodade protein, handlar det om en transkriptionsfaktor, som sorterar under familjen HMG-box-proteiner. Dessa proteiner kan binda DNA och förändra kromtinstrukturen. En mutation av TNCR9-genen (rs3803662) hör tillde viktigaste Polymorfismerna, som förknippas med bröstcancer.


T/T 25% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.64)

T/C 50% Förhöjd bröstcancer risk (OR: 1.23)

X C/C 25% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

Litteratur Stacey et al. Common variants on chromosomes 2q35 and 16q12 confer susceptibility to estrogen receptor-positive breast cancer. Nat Genet. 2007Jul,39(7):865-9.

Mcinerney et al. Low penetrance breast cancer predisposition SNPs are site specific. Breast Cancer Res Treat. 2009 Sep,117(1):151-9.

Garcia-Closas et al. Heterogeneity of breast cancer associations with five susceptibility loci by clinical and pathological characteristics. PLoS Genet.2008 Apr 25

MAP3K1 - Mitogen-activated protein kinase kinase kinase 1, E3 ubiquitin protein ligase(rs889312) Det genom MAP3K1 (mitogen-aktiverat protein kinase 1)kodade proteinet är ett "Serin/Threonin Kinase" och en del av olikasignalkaskader. Polymorfismen Rs889312 ligger nära MAP3K1-genen och förknippades i en stor associationsstudie med en förhöjdbröstcancerrisk.


A/A 35% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

A/C 50% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.13)

X C/C 15% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.27)

Litteratur Huijts et al. Clinical correlates of low-risk variants in FGFR2, TNRC9, MAP3K1, LSP1 and 8q24 in a Dutch cohort of incident breast cancer cases. BreastCancer Research 2007, 9:R78

Couch et al. Association of Breast Cancer Susceptibility Variants with Risk of Pancreatic Cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 November18(11): 3044–3048.

Easton et al. Genome-wide association study identifies novel breast cancer susceptibility loci. Nature. 2007 June 28, 447(7148): 1087–1093.

Sida 22 av 81

LSP1 - Lymphocyte-specific protein 1 (rs3817198) LSP1-proteinet (Lymfocyt-specifikt protein 1) indelas i Lymfocyter, Neutrofiler, Makrofager och i Endothelium och är delaktiga iskilda regulatoriska processer. I en stor associationsstudie av genom med 4000 bröstcancerprov visades, att kvinnliga bärare avrs3817198 Polymorfismen bar på en förhöjd bröstcancerrisk.


X T/T 65% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

T/C 30% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.06)

C/C 5% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.17)

Litteratur Odefrey et al. Common Genetic Variants Associated with Breast Cancer and Mammographic Density Measures That Predict Disease. Cancer Res2010,70:1449-1458.

Long et al. Evaluation of Breast Cancer Susceptibility Loci in Chinese Women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 September 19(9): 2357–2365.

Easton et al. Genome-wide association study identifies novel breast cancer susceptibility loci. Nature. 2007 June 28, 447(7148): 1087–1093.

CASP8 - Caspase 8, apoptosis-related cysteine peptidase (rs1045485) Caspaser hör till Cysteinproteaser och är de viktigaste encymerna i den programmerade celldöden (Apoptosen). Utöver Apoptosenär Caspaser dessutom delaktiga i utvecklingen av Erythrocyter och Myoblaster. Mutationer och härigenom resulterade defektaCaspaser är delaktiga i uppkomsten av tumörer.


C/C 70% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

C/G 23% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.2)

X G/G 7% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.35)

Litteratur Cox et al. A common coding variant in CASP8 is associated with breast cancer risk. Nat Genet. 2007 Mar,39(3):352-8. Epub 2007 Feb 11.

Shepard et al. A breast cancer risk haplotype in the caspase-8 gene. Cancer Res. 2009 April 1 69(7): 2724–2728.

Couch et al. Association of Breast Cancer Susceptibility Variants with Risk of Pancreatic Cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 November18(11): 3044–3048.

2q35(rs13387942) Polymorfismen rs13387042 inom region 2q35 förknippas med en förhöjd bröstcancerrisk.


X A/A 30% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.44)

A/G 45% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.22)

G/G 25% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

Litteratur Reeves et al. Incidence of breast cancer and its subtypes in relation to individual and multiple low-penetrance genetic susceptibility loci. JAMA. 2010Jul 28,304(4):426-34.

Stacey et al. Common variants on chromosomes 2q35 and 16q12 confer susceptibility to estrogen receptor-positive breast cancer. Nat Genet. 2007Jul,39(7):865-9.

Odefrey et al. Common Genetic Variants Associated with Breast Cancer and Mammographic Density Measures That Predict Disease. Cancer Res2010,70:1449-1458.

Sida 23 av 81

XRCC2 - X-ray repair complementing defective repair in Chinese hamster cells 2 (rs3218536) XRCC2 proteinet hör till gruppen RecA/Rad51 besläktade proteinfamiljen och är delaktig i upprätt hållandet avkromosomstabiliteten och DNA-rep. under den homologa rekombinationen. Studier visar, att Polymorfismen rs3218536 har enpositiv effekt på förekomsten av bröstcancer.


X A/A 3% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

G/A 7% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:2.67)

G/G 90% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:3.33)

Litteratur Lin et al. A role for XRCC2 gene polymorphisms in breast cancer risk and survival. J Med Genet. Author manuscript, available in PMC Feb 24, 2014.

Silva et al. Breast cancer risk and common single nucleotide polymorphisms in homologous recombination DNA repair pathway genes XRCC2, XRCC3,NBS1 and RAD51. Cancer Epidemiol. 2010 Feb,34(1):85-92.

Pooley et al. Common single-nucleotide polymorphisms in DNA double-strand break repair genes and breast cancer risk. Cancer Epidemiol BiomarkersPrev. 2008 Dec,17(12):3482-9.

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551) CYP1A2 (Cytokrom P450 1A2) är ett Hemprotein-Enzym, som är delaktigt i olika ämnesomsättnings-processer. Det omsätterdiverse Xenobiotika som Koffein, Aflatoxin B1 och mediciner som Paracetamol.


X A/A 52% Ca. 7 år senare uppkomst av bröstcancer vid 2 eller fler koppar kaffe per dag.

A/C 42% Inget dröjsmål av bröstcancer vid kaffekonsumtion

C/C 6% Inget dröjsmål av bröstcancer vid kaffekonsumtion

Litteratur Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer EpidemiolBiomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901.

Sida 24 av 81


CARDIOVASCULAR SENSORPrevention och behandling av störningen av fettämnesomstättningen

• Analys av mer än 18 genvariationer• Anlag för Cholesterol- (HDL och LDL), definiera Homozystein- ochTriglyceridvärden• Är Omega3 lämpligt eller kontraproduktivt för Cholesterolvärden?• Definiera anlag för plötslig hjärtdöd (Long QT invervall)• Lämpliga mikronäringsämnen för prevention och behandling• Analyser av 19 genetiska variationer, för effekten av 26+ relevanta mediciner• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• Läkares ledning för den optimala förebyggande vården

HJÄRTKRETSLOPP

Kardiovaskulära sjukdomarKolesterol och Triglycerider är livsnödvändiga fetter, som vår kropp använder för attbilda cellmembran och lagra energi, för att uppta fettlösliga vitaminer och bildahormoner. Då dessa fetter är så livsnödvändiga, producerar vår kropp själv kolesterol,som fördelas genom blodbanorna och tillhandahålls i hela kroppen för cellbildningen.På det här sättet producerar vår kropp själv ca. 70 % av det nödvändiga kolesteroletoch hämtar de resterande 30 % ur vår näring.

Eftersom mer kolesterol upptas i blodet efteren måltid, finns det strängaregleringsmekanismer, som långsiktigt hållerkolesterolspegeln på normalnivå. Om detfinns för mycket kolesterol i blodet,transporteras det till levern i form av HDL-kolesterin och filtreras ur blodet. På det härviset sänks kolesterinspegeln. Transportengår visserligen även i den andra riktningen, dåkolesterinet överförs från levern till blodet.Härigenom höjs kolesterinspegeln i blodet.Då en hög kolesterinspegel kan utlösasjukdomen arterioskleros, är naturligtvis enlåg kolesterinspegel för ett sunt liv önskvärd.

Därför anses HDL-kolesterol, som är det justutsöndrade kolesterolet, som "bra"kolesterol. LDL-kolesterol, som transporterasfrån levern till blodomloppet, betraktas som"dåligt" kolesterol.

Därför är det viktigt för ett sunt liv attbevara en hög HDL- och en låg LDL-kolesterolspegel.

Ett antal gener är antingen ansvariga förregleringen av kolesterol- ochtriglyzeridvärden eller höjer risken förkardiovaskulära sjukdomar. Personer, sombär på defekter i en eller flera av dessa genermåste du vara vaksam på mängden av intagetav fett.Då kosten har största betydelse för

ämnesomsättningen, är följaktligen en kostanpassad efter dina gener mycket viktig.

Sida 26 av 81

Störningar i hjärtrytmenDet Långa-QT-Syndromet är en livsfarlig sjukdom, som hos annars fullkomligt friskapersoner kan leda till plötslig hjärtdöd.

Hjärtats slag utlöses med hjälp av enkonstant återkommande elektrisk impuls,som berör hela hjärtat. Tiden från atthjärtslaget startar till tidpunkten, då cellernaförbereder sig för nästa hjärtslag, kallar manQT-tid. Är denna särskilt lång, finns häri-genom risken, att det i speciella situationeruppstår anfallslika hjärtrusningstillstånd,hjärtsvikt, svindelattacker ellersvimningsanfall. I värsta fall slutar sådanahändelser med hjärtstillestånd pga. kammar-flimmer. De flesta, som drabbas av dennasjukdom, märker emellertid inga symptom,förrän en livshotande situation utvecklats.Symptomen och anfallen förekommer oftast isamband med kroppslig belastning ellerstress. Med hjälp av ett EKG i avslappnattillstånd och en genanalys kan man bättreidentifiera patienter med särskilt hög risk.

Förlängningen av QT-tiden själv är normaltinte kännbar. Fler än hälften av patienternamed ett Långt-QT-syndrom har inga som helstbesvär. När symptom uppstår, så förorsakasdessa redan av potentiellt livshotandehjärtsvikt, som måste bedömas som ettallvarligt sjukdomstecken. Då handlar det ompågående (> 30 sek.) eller ej-pågående (< 30sek.) hjärtrusning; som beroende på tidslängdoch pulsfrekvens, kroppskonstitution och detallmänna tillståndet ibland inte märks ellerkan leda till svindel, plötslig avsvimning ellert.o.m. hjärtstillestånd och därpå följandeplötslig hjärtdöd. Då hjärtrusning mestadelsinträffar plötsligt och vid kroppsligbelastning eller i stressituationer, kommersymptomen ofta helt oväntat och när manmår bra i de beskrivna situationerna.

Det i första hand viktigaste för dem, som ärutsatta för en genetisk risk, är att förebyggauppkomsten av symptomen. Detta med hjälpav en noggrann läkarkontroll avhjärtfrekvensen vid risksituationer. Till dessahör sjukdomar i hjärtverksamhetens

kretslopp, sockersjukan diabetes mellitus,kraftig övervikt, en ålder över 55 år, extremkroppslig aktivitet och intaget av särskildamediciner.Om man fått diagnosen förlängt QT-intervall inämnda situationer, kan man somförebyggande åtgärd i förekommande fallbehandla patienten medicinskt . Numera ärdet möjligt att låta testa sin personliga riskgenom en genanalys, för att konstatera, omman hör till riskgruppen och för att i sådanafall reagera riktigt. Allvarliga konsekvensersom plötslig hjärtdöd kan härigenommestadels undvikas.

Sida 27 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för hjärt -blodcirkulationsstörningarI vetenskapen har man redan identifierat flera gener och polymorfer med en risk för diversekardiovaskulära komplikationer. Genom analysen av dessa polymorfer kan man av resultatetfastställa sjukdomsrisken liksom andra för denna sjukdom relevanta genetiska egenskaper.

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK

CHD13 rs8055236 G>T G/G - - - RISK CHDS8 rs1333049 G>C G/G - - - - APOA5 rs662799 -1131T>C A/A - - - - PON1 rs662 Q192R G/G - - PROTEKTIV RISK PON1 rs854560 L55M T/T - - - - APOB rs5742904 R3500Q A/A - - - RISK SREBF2 rs2228314 Gly595Ala G/G - - - RISK NOS3 Ins/Del Int. 4 Ins/Del Intron 4 Ins/Ins - - - - NOS3 rs2070744 -786 T/C C/C - - - RISK NOS3 rs1799983 Glu298Asp G/G - - - - APOA1 rs670 -75G > A G/G - RESPOND - - MTRR rs1801394 Ile22Met A/A - - - - MMP3 rs3025058 5A/6A T/T - - - RISK GJA4 rs1764391 Pro319Ser C/C - - - RISK ITGB3 rs5918 Leu33Pro C/C - RESPOND - RISK CETP rs708272 Taq1(B1>B2) C/C - - - RISK MTHFR rs1801133 C>T C/C - - - - APOE rs429358 T>C T/T - - - - APOE rs7412 T>C T/T - - - - APOE TYP kombination E2/E3/E4 E2/E2 - RESPOND - - NOS1AP rs16847548 T>C T/T - - - - NOS1AP rs12567209 G>A G/G - - - - NOS1AP rs10494366 T>G T/T - - - -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO =X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom dengenetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd motsjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sida 28 av 81

Sammanfattning av effekternaDå flera risk-gener, som ger upphov till diverse kardiovaskulära komplikationer, analyseratsinom ramen för denna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, ärnästan varje individ drabbad av en särskild genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på flerrisk-variationer än befolkningsgenomsnittet och därför har en större risk att insjukna. Det kandäremot också vara möjligt att bära på färre risk-variationer än den allmänna befolkningen,varigenom du har visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé aveffekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp:

➤ Du har en i jämförelse med befolkningsgenomsnittet en 12.6 X ggr så stor risk att insjuknai Koronar Hjärtsjukdom ➤ Starka anlag för höga LDL-kolesterolvärden➤ Svaga anlag för höga Triglyzeridvärden➤ Vitamin B2 har ingen homozysteinsänkande effekt ➤ Omega3 fettsyror försämrar ditt kolesterinvärde➤ Aspirin erbjuder inget skydd mot trombos i risksituationer➤ Anlag för låga HDL-kolesterolvärden

Risk för KHK, artheroskleros och hjärtinfarkt SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Anlag för LDL-kolesterinvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Anlag för HDL-kolesterinvärden NORMAL

LÅG

▲

Effekt av omega3 på HDL-kolesterin FÖRBÄTTRING

FÖRSÄMRING

▲

Anlag för triglyzeridvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Anlag för homozysteinvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Effekt av vitamin B2 på homozystein SÄNKNING

INGEN/INGET

▲

Effekten av aspirin för thrombosprevention SKYDD

INGEN/INGET

▲

Risk för plötsligt hjärtstillestånd (QT) NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 29 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdEftersom du har ett indirekt anlag för koronar hjärtsjukdom, är förebyggande vårdspeciellt viktig för dig för att förbli frisk. Därför är det särskilt viktigt för dig attkontrollera normaliseringen av blodfettvärdena redan före en ev. uppkomst avsjukdomen. Tala då med din läkare om din ökade risk och börja ett kontrollprogrammed honom, genom vilket ditt kolesterol (HDL- och LDL) liksom triglyceridvärde mätsca två gånger per år.De förebyggande åtgärderna och behandlingsmöjligheterna för resp. blodfetter ärlistade en och en och bör vid behov och i förekommande fall följas under din läkaresledning.

Förebyggande åtgärder➤ Bedriv sport resp. se till att röra dig regelbundet.➤ Bäst är uthållighetsträning av olika slag (gång, stavgång, cykling, simning, styrketräning etc.) ochkontrollera din vikt. Vi rekommenderar minst 30 min. rörelse 5 dagar i veckan. ➤ Självfallet bör var och en låta bli att röka, i synnerhet som det är en särskilt stark riskfaktor förkranskärlssjukdomar. Därför skulle alla (särskilt genetiskt förbelastade personer) absolut låta bli attröka. ➤ Liten alkoholförbrukning av max. en alkoholisk dryck per dag är tillåtet. ➤ Måltider bör som regel tillagas med lite fett. Då är fisk, fågel och magert kött att rekommendera.Men man bör minska på feta köttvaror som korv, späck, fett kött och inälvor såsom feta ostsorter. ➤ Vid konsumtion av mjölkprodukter bör man akta sig för lättmjölk, mager ost och yoghurt. ➤ Ät som regel litet animaliska livsmedel och använd i huvudsak vegetabiliska oljor. ➤ Inta flera gånger per dag fiber i form av frukt och grönsaker.

Omega 3➤ Omega-3-fettsyror rekommenderas oftast mot högt kolesterol, men hos dig försämras förmodligenytterligare Omega-3-fettsyrorna p.g.a. din APOA1-gen. Försök hellre med phytosteroler somnäringsersättningsmedel.

Om blodfettsvärdena trots en sund levnadsstil inte normaliserats, bör man tillgripa medicinskbehandling. Som valmöjlighet finns statiner, gallsyrebindare, fibrater, niazin (vitamin B3) ochkolesterolsynthes- och resorptionshämmare. Vilken medicin som i så fall är lämplig för dig,avgör din läkare. Då man mestadels bara kan förhindra en försämring av sjukdomen vid långtframskriden arterioskleros, är förebyggande vård i det här fallet särskilt viktigt.

Sida 30 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid diversekardiovaskulära komplikationer och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla sommöjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling

av störningar ihjärtrytmen


amiodarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

dronedarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

encainide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

flecainide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

mexiletine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

procainamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

propafenone (FDA!) troligt starkare ~140% Ofta ~140% Byte önskvärt

quinidine (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

sparteine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling

av blodtryck


alprenolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

carvedilol (FDA!) Normal ~80% Ofta ~100% Ej nödvändig

cilostazol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

debrisoquine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

eplerenone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

hydralazine (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

isosorbide-dinitrate (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

metoprolol (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

nebivolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

perhexiline Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

propranolol (FDA!) Normal ~110% Normal ~120% Ej nödvändig

s-metoprolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

timolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sida 31 av 81

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för

kolesterolsänkning


atorvastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

cerivastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

fluvastatin Normal ~21% Ofta ~20% Byte önskvärt

lescol Normal ~21% Ofta ~20% Byte önskvärt

lovastatin troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig



Sida 32 av 81

VETENSKAP

Cardiovascular Sensor CDH13 - Cadherin 13 (rs8055236) CDH13 genen är kodad för ett protein av Cadherin Superfamiljen. Proteinet är lokaliserat på cellembranet och exprimieras bl.a. ihjärta, i aortaväggen, i neuroner och i ryggmärgen. Polymorfismen rs8055236 förknippas med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar.


T/T 2% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

T/G 34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.91)

X G/G 64% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 2.23)

Litteratur The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls.

Linnea M. Baudhuin. Genetics of coronary artery disease: focus on genome-wide association studies. Am J Transl Res. 2009, 1(3): 221–234.

CHDS8 - Koronar hjärtsjukdom, känslighet för, 8 (rs1333049) Polymorfismen rs1333049 på genen CHDS8 (Coronary hjärtsjukdom, mottaglig till, 8) förknippades upprepade ggr med en förhöjdrisk för hjärtsjukdomar.


X G/G 30% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/C 50% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47)

C/C 20% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9)

Litteratur Bilguvar K. et al. Susceptibility loci for intracranial aneurysm in European and Japanese populations. Nat Genet. 2008 Dec,40(12):1472-7.

Helgadottir A. et al. The same sequence variant on 9p21 associates with myocardial infarction, abdominal aortic aneurysm and intracranialaneurysm. Nat Genet. 2008 Feb,40(2):217-24.

Helgadottir A. et al. A common variant on chromosome 9p21 affects the risk of myocardial infarction. Science. 2007 Jun 8,316(5830):1491-3.

Karvanen J. et al. The impact of newly identified loci on coronary heart disease, stroke and total mortality in the MORGAM prospective cohorts.Genet Epidemiol. 2009 Apr,33(3):237-46.

Sida 33 av 81

APOA5 - Apolipoprotein A-V (rs662799) Apolipoprotein A-V spelar en viktig roll vid regleringen av Plasma- Triglycerider. Rs662799 Polymorfismen leder till en förhöjningav dessa värden, vilket ökar risken för Koronar hjärtsjukdom, Arterioskleros och hjärtinfarkt. Dessutom visade det sig, att bärareav G-Allel visar en liten viktökning vid fettsnål kost.


X A/A 96% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G 3% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarktanlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet)anlag för förhöjda Triglycerid-värden

G/G 1% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarktanlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet)anlag för förhöjda Triglycerid-värden

Litteratur Aberle J. et al. A polymorphism in the apolipoprotein A5 gene is associated with weight loss after short-term diet. Clin Genet. 2005 Aug,68(2):152-4.

Aouizerat B. E. et al. Genetic analysis of a polymorphism in the human apoA-V gene: effect on plasma lipids. J Lipid Res. 2003 Jun,44(6):1167-73.

Dorfmeister B. et al. The effect of APOA5 and APOC3 variants on lipid parameters in European Whites, Indian Asians and Afro-Caribbeans with type 2diabetes. Biochim Biophys Acta. 2007 Mar,1772(3):355-63.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs662) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.


A/A 43% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/A 47% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

X G/G 10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant insecondary prevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45.

Hassan et al. The Q192R polymorphism of the paraoxonase 1 gene is a risk factor for coronary artery disease in Saudi subjects. Mol Cell Biochem. 2013Aug,380(1-2):121-8.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs854560) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.


X T/T 18% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/T 46% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

A/A 36% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant insecondary prevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45

Sida 34 av 81

APOB R3500Q - Apolipoprotein B (rs5742904) Apolipoprotein B (ApoB) ist Huvudproteinbeståndsdelen av LDL (Low Density Lipoprotein) proteiner, som är ansvariga förKolesterin-transporten i blodet. APOB reglerar på så sätt LDL-koncentrationen i organismen. Polymorfismen rs5742904 leder tillen förhöjd LDL-kolesterin spegel.


G/G 98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G 1% Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarktbetydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

X A/A 1% Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarktbetydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

Litteratur Real et al. Influence of LDL receptor gene mutations and the R3500Q mutation of the apoB gene on lipoprotein phenotype of familialhypercholesterolemic patients from a South European population. Eur J Hum Genet. 2003 Dec,11(12):959-65.

Meriño-Ibarra et al. Screening of APOB gene mutations in subjects with clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Hum Biol. 2005Oct,77(5):663-73.

Haiqing et al. Familial Defective Apolipoprotein B-100 and Increased Low-Density Lipoprotein Cholesterol and Coronary Artery Calcification in theOld Order Amish. Arch Intern Med. Nov 8, 2010, 170(20): 1850–1855.

Castillo et al. The apolipoprotein B R3500Q gene mutation in Spanish subjects with a clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia.Atherosclerosis. 2002 Nov,165(1):127-35.

SREBF2 - Sterol regulatory element bindande transkriptions- factor 2 (rs2228314) SREBF2 eller SREBP2 (Sterol regulatory element-bindande protein 2) är en transkriptions faktor, som medverkar vid regleringenav Kolesterinämnes-omsättningen. Genom styrningen av skilda målgeners transkriptionella aktivitet hållsKolesterinkoncentrationen i jämvikt.


X G/G 52% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdomanlag för förhöjda LDL Kolesterin-värden

G/C 45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdominget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

C/C 3% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdominget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

Litteratur Fan et al. Expression of sterol regulatory element-binding transcription factor (SREBF) 2 and SREBF cleavage-activating protein (SCAP) in humanatheroma and the association of their allelic variants with sudden cardiac death. Published online Dec 30, 2008.

Durst et al. The discrete and combined effect of SREBP-2 and SCAP isoforms in the control of plasma lipids among familial hypercholesterolaemiapatients. Atherosclerosis. 2006 Dec,189(2):443-50.

Sida 35 av 81

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (Ins/Del Int. 4) NO-Syntaser (NOS) är Oxidaser, som katalyserar reaktionen av Arginin till Citrullin och Kväve-monoxid. NOS3 är en endotelialKvävemonoxid-syntas och expremeras huvudsakligen i Endotelceller vid insidan av blodcellerna. Där reglerar NOS3 indirektblodtrycket och hjärtats efterbelastning. Olika Polymorfismer i NOS3-genen medverkar med förhöjd risk till kardiovaskulärasjukdomar.


X Ins/Ins 76% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Ins/Del 22% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Del/Del 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Casas et al. Endothelial nitric oxide synthase genotype and ischemic heart disease: meta-analysis of 26 studies involving 23028 subjects. Circulation.2004 Mar 23,109(11):1359-65.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs2070744) AE Genotyp GF Resultat möjligheter

T/T 98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

C/T 1% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

X C/C 1% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Rossi et al. The T(-786)C endothelial nitric oxide synthase genotype predicts cardiovascular mortality in high-risk patients. J Am Coll Cardiol. 2006 Sep19,48(6):1166-74.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs1799983) AE Genotyp GF Resultat möjligheter

X G/G 40% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/T 52% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

T/T 8% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Zhang et al. The G894T polymorphism on endothelial nitric oxide synthase gene is associated with increased coronary heart disease among Asiapopulation: evidence from a Meta analysis. Thromb Res. 2012 Aug,130(2):192-7.

Abdel-Aziz et al. Association of endothelial nitric oxide synthase gene polymorphisms with classical risk factors in development of prematurecoronary artery disease. Mol Biol Rep. 2013 Apr,40(4):3065-71.

Sida 36 av 81

APOA1 - Apolipoprotein A-I (rs670) Apolipoprotein A1 (ApoA1) är huvudproteinbeståndsdelen av HDL (High-density lipoprotein) partiklarna i blodet. Dessa äransvariga för transporten av överflödigt Kolesterol i levern, där det omvandlas och utsöndras. Polymorfismen rs670 påverkarsåväl effekten av fler-faldigt omättade fettsyror på HDL-kolesterinspegeln, som även risken för hjärtsjukdomar.


X G/G 50% Ingen förhöjd sjukdomsriskett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) FÖRSÄMRAR HDL Kolesterin-värdena

A/G 38% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47) /Arterioskleros/Hjärtinfarktett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

A/A 12% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9) /Arterioskleros/Hjärtinfarktett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

Litteratur Angotti E. et al. A polymorphism (G-->A transition) in the -78 position of the apolipoprotein A-I promoter increases transcription efficiency. J BiolChem. 1994 Jul 1,269(26):17371-4.

Juo S. H. et al. Mild association between the A/G polymorphism in the promoter of the apolipoprotein A-I gene and apolipoprotein A-I levels: a meta-analysis. Am J Med Genet. 1999 Jan 29,82(3):235-41.

Ordovas J. M. et al. Polyunsaturated fatty acids modulate the effects of the APOA1 G-A polymorphism on HDL-cholesterol concentrations in a sex-specific manner: the Framingham Study. Am J Clin Nutr. 2002 Jan,75(1):38-46.

MTRR - 5-methyltetrahydrofolate-homocysteine methyltransferase reductase (rs1801394) Metionin är en väsentlig, svavel-haltig, proteinogen aminosyra.Syntesen av Metionin katalyseras genom Enzymet MetioninSyntas, som i sin tur behöver Homocystein. Det genom genen MTRR kodade proteinet (Metionin-Syntas-Reduktas) regenererarinaktiva Metionin Syntaser genom metylering.


X A/A 38% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G 34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarktanlag för förhöjda Homocystein-värden

G/G 28% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarktanlag för förhöjda Homocystein-värden

Litteratur Cai et al. Genetic variant in MTRR, but not MTR, is associated with risk of congenital heart disease: an integrated meta-analysis. PLoS One. 2014 Mar4,9(3):e89609.

Olteanu et al. Differences in the efficiency of reductive activation of methionine synthase and exogenous electron acceptors between the commonpolymorphic variants of human methionine synthase reductase. Biochemistry. 2002 Nov 12,41(45):13378-85.

MMP3 - Matrix metallopeptidase 3 (stromelysin 1, progelatinase) (rs3025058) Matrix Metalloproteinasen-3 (MMP3) eller Stromelysin1 är en zinkberoende Endopeptidas och medverkar vid nedbrytningen avextracellulära Matrixkomponenter. Den spelar därmed indirekt en viktig roll vid omformningen av cellvävnader, vid sårläkning ochvid processer i sb.m. inflammationer. Det framkom, att Polymorfismen (rs3025058) påverkar sjukdomsrisken av hjärtsjuk-domar.


X T/T 10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

T/Del 47% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Del/Del 43% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

Litteratur Abilleira et al. The role of genetic variants of matrix metalloproteinases in coronary and carotid atherosclerosis. J Med Genet. 2006Dec,43(12):897-901. Epub 2006 Aug 11.

Zee et al. Genetic risk factors in recurrent venous thromboembolism: A multilocus, population-based, prospective approach. Clin Chim Acta. 2009Apr,402(1-2):189-92.

Sida 37 av 81

GJA4 - Gap junction protein, alpha 4, 37kDa (rs1764391) GJA4 (Gap junction alpha-4 protein) genen tillhör Connexin-genfamiljen. Dessa trans-membranproteiner är delar av cell-cellkanaler (s.k. "Gap Junctions"), som länkar samman angränsade celler med varandra och möjliggör utbytet av Joner och småMolekyler. "Gap Junctions" förekommer framför allt i Hjärtmuskelvävnaden, i Epitelceller och i Retinan.


T/T 14% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

C/T 41% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

X C/C 45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

Litteratur Zhao et al . Cx37 C1019T Polymorphism May Contribute to the Pathogenesis of Coronary Heart Disease. Genet Test Mol Biomarkers. 2014 Apr 28.

ITGB3 - Integrin, beta 3 (platelet glycoprotein IIIa, antigen CD61) (rs5918) Integrin beta-3 (ITGB3) eller CD61 är ett transmembran-protein, som är delaktigt i signalöverföringen mellan cellerna och denextracellulära matrixen. Det framgick, att bärare av C-Allel (rs5918) har en förhöjd risk för kardivaskulära sjukdomar. Dessutompåverkar Polymorfismen den blodförtunnande effekten av aspirin.


T/T 74% Ingen förhöjd sjukdomsriskaspirin skyddar mot trombos

T/C 24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarktaspirin ger inget skydd mot trombos

X C/C 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarktaspirin ger inget skydd mot trombos

Litteratur Undas et al. Pl(A2) polymorphism of beta(3) integrins is associated with enhanced thrombin generation and impaired antithrombotic action ofaspirin at the site of microvascular injury. Circulation. 2001 Nov 27,104(22):2666-72.

Weiss et al. A polymorphism of a platelet glycoprotein receptor as an inherited risk factor for coronary thrombosis. N Engl J Med. 1996 Apr25,334(17):1090-4.

CETP - Cholesteryl ester transfer protein, plasma (rs708272) Kolesterinester-Transferproteinet (CETP) är ett porbildande protein, som spelar roll i Lipoproteinomsättningen. Det exprimerashuvudsakligen i levern och sörjer för överföringen av Kolesterinestern från HDL till LDL eller VLDL i utbyte mot Triglyzerider.Polymorfismen rs708272 påverkar regleringen av HDL-Kolesterinvärdena.


T/T 13% Inget anlag för dåliga HDL Kolesterinvärden (det goda Kolesterinet)

C/T 70% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

X C/C 17% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

Litteratur Radovica et al. The association of common SNPs and haplotypes in CETP gene with HDL cholesterol levels in Latvian population. PLoS One. 2013 May13,8(5):e64191.

Agirbasli et al. Multi-locus candidate gene analyses of lipid levels in a pediatric Turkish cohort: lessons learned on LPL, CETP, LIPC, ABCA1, and SHBG.OMICS. 2013 Dec,17(12):636-45.

Wang et al. CETP gene polymorphisms and risk of coronary atherosclerosis in a Chinese population. Lipids Health Dis. 2013 Nov 27,12:176.

Sida 38 av 81

MTHFR - Methylenetetrahydrofolate reductase (NAD(P)H) (rs1801133) Methylentetrahydrofolat-Reduktasen (MTHFR) är delaktig i många ämnesomsättnings-vägar i den mänskliga kroppen.I Homocysteinomsättningen är den ansvarig för nedbrytningen av Homocystein till Metionin. Polymorfismen rs1801133 leder tillen mindkad, enzymatisk aktivitet av Metylentetrahydrofolat-Reduktaserna och därmed till en förhöjd Homocysteinspegel.


T/T 9% Anlag för förhöjd HomocysteinspegelVitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

C/T 44% Anlag för förhöjd HomocysteinspegelVitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

X C/C 47% Inget anlag för förhöjd Homocystein-spegelvitamin B2 leder till en sänkning av Homocystein-spegeln

Litteratur Ashfield-Watt P.A. et al. Methylenetetrahydrofolate reductase 677C-->T genotype modulates homocysteine responses to a folate-rich diet or a low-dose folic acid supplement: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2002 Jul,76(1):180-6.

Bønaa K.H. et al. Homocysteine lowering and cardiovascular events after acute myocardial infarction. N Engl J Med. 2006 Apr 13,354(15):1578-88.

Lewis S. J. et al. Meta-analysis of MTHFR 677C->T polymorphism and coronary heart disease: does totality of evidence support causal role forhomocysteine and preventive potential of folate? BMJ. 2005 Nov 5,331(7524):1053.

APOE E2/E3/E4 APOE (Apolipoprotein E) ämnesomsätter Triglycerid-rika Lipoprotein-beståndsdelar och spelar en central roll i människans fett-ämnesomsättning.ApoE-genen förekommer i tre vanliga varianter, som betecknas Allele E2,E3 ochE4. E4-Allel är behäftad med en förhöjd risk förhjärtsjukdomar och Morbus Alzheimer.


X E2/E2 1% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL KolestrinvärdenAnlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E3 6% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E3/E3 66% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Inget anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E4 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktAnlag för förhöjda LDL KolestrinvärdenAnlag för förhöjda Triglyceridvärden



Litteratur Muendlein A et al. Synergistic effects of the apolipoprotein E epsilon3/epsilon2/epsilon4, the cholesteryl ester transfer protein TaqIB, and theapolipoprotein C3 -482 C>T polymorphisms on their association with coronary artery disease. Atherosclerosis. 2008 Jul,199(1):179-86.

Burman D et al. Relationship of the ApoE polymorphism to plasma lipid traits among South Asians, Chinese, and Europeans living in Canada.Atherosclerosis. 2009 Mar,203(1):192-200.

Roberto Elosua et al. Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women the Framingham Heart Study. October 2004 TheJournal of Lipid Research, 45, 1868-1875.

Dallongeville et al. Modulation of plasma triglyceride levels by apoE phenotype: a meta-analysis. J Lipid Res. 1992 Apr,33(4):447-54.

Breslow et al. Genetic Basis of Lipoprotein Disorders. Circulation. 1995 Jan 15,91(2):505-12.

Davignon et al. Apolipoprotein E polymorphism and atherosclerosis. Arteriosclerosis. 1988 Jan-Feb,8(1):1-21.

Cubrilo-Turek et al. Apolipoprotein E genotypes and metabolic risk factors for coronary heart disease in middle-aged women. Coll Antropol. 1998Jun,22(1):149-55.

Sida 39 av 81



X T/T 74% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

T/C 25% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 1.3)

C/C 1% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 2.6)

Litteratur Arking et al. Multiple independent genetic factors at NOS1AP modulate the QT interval in a multi-ethnic population. PLoS One. 2009,4(1):e4333.

Crotti et al.NOS1AP is a genetic modifier of the long-QT syndrome. Circulation. 2009 Oct 27,120(17):1657-63.

Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-basedpopulations. Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.



X G/G 85% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

A/G 14% Skydd mot plötslig hjärtdöd (OR:0.51)

A/A 1% Förhöjd risk för plötslig hjärtdöd (OR: 1.31)

Litteratur Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-basedpopulations. Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.

Liu et al. A common NOS1AP genetic polymorphism, rs12567209 G>A, is associated with sudden cardiac death in patients with chronic heart failure inthe Chinese Han population. J Card Fail. 2014 Apr,20(4):244-51.

Eijgelsheim et al. Genetic variation in NOS1AP is associated with sudden cardiac death: evidence from the Rotterdam Study. Hum Mol Genet. Nov 1,2009, 18(21): 4213–4218.



G/G 10% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 4 till 7,9 ms)

G/T 48% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 1,7 till 4,6 ms)

X T/T 42% Inga anlag för ökat QT-intervall varaktighet

Litteratur Aarnoudse et al. Common NOS1AP variants are associated with a prolonged QTc interval in the Rotterdam Study. Circulation. 2007 Jul 3

Arking et al. A common genetic variant in the NOS1 regulator NOS1AP modulates cardiac repolarization. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):644-51.

Sida 40 av 81

THROMBO SENSORAtt förebygga trombos effektivt

• Möjlig diagnos av en förhöjd trombosrisk• Analys av 3 relevanta gener, som förorsakar trombos• Analys av 7 genvariationer, för effekten av 4+ relevanta mediciner• Ett efter generna anpassat förebyggande vårdprogram för trombos• Ökat skydd mot hjärtinfarkt, slaganfall eller lungemboli• Varning för mediciner, som kan utlösa trombos hos dig• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• Hos kvinnor : Är hormon preparat farliga för deras hälsa?


HJÄRTKRETSLOPP

TrombosTrombos (blodpropp) är en sjukdom, då blodet stockar sig i ådrorna. Det kan då stoppatill vissa blodkärl och hindra blodtillförseln till hjärta eller också till områden i hjärnan,vilket kan leda till skador eller t.o.m. förtvining av drabbade vävnader. Om delar avhjärnan är drabbad, talar man om slaganfall. Om blodtillförseln till hjärtat begränsas,talar man däremot om en hjärtinfarkt. Den vanligaste formen av trombos är enbegränsning av blodcirkulationen i benen, som beror på en blodstockning. Då bestårfaran i, att stockningen löses och sedan hindrar blodcirkulationen i hjärnan, hjärtateller lungorna.

Genetiska förebyggande tester för attfastställa en ev. befintlig trombosriskgenomförs tyvärr endast sällan och eftersominga symptom märks, innan tromboseninträffar, vet de flesta människorna inte, attde genetiskt är predisponerade.

Därför upptäcks en genetisk dispositionmestadels först efter att en trombosinträffat, som emellertid i många fall redankan få ett dödligt förlopp. Genetiskaförebyggande undersökningar genomförstyvärr alltför sällan än, även om man medvetskapen om en ökad risk kan träffaspecifika förebyggande åtgärder och i deflesta fall förhindra uppkomsten av entrombos. Hittills identifierades flera gener,som förhindrar blodstockningen i ådrorna.Om en av dessa gener är defekt, kan den intefullgöra sin uppgift och risken för bildningenav blodpropp ökar avsevärt. Varje människahar två gener av varje typ och var tjugondebär på en defekt i minst en gen och är därmedbärare med en ca. 8 ggr förhöjd trombosrisk iförhållande till normalbefolkningen. Ca. en av200 personer bär på ett fel i båda generna aven gentyp och är därmed utsatt för en 80-falthögre trombosrisk. Att bära på defekta generbetyder emellertid inte med säkerhet, att detleder till en propp, för endast en del utvecklarockså en trombos. Om det leder till sjukdom,

beror delvis också på andra faktorer, som t.ex.övervikt, sängliggande och inaktivitet, längreflygresor eller hos kvinnor dessutom intag avp-piller, graviditet etc.

Precis det gör denna gentest så värdefull förden förebyggande hälsovården, för när du vetom din genetiska hälsorisk, kan du vidtaförebyggande åtgärder och i de flesta fallt.o.m. förhindra uppkomsten av en trombos.

Sida 42 av 81

Trombosrisk under graviditetenStudier har visat, att trombosrisken under graviditeten är ca. 4-10 ggr så hög somrisken hos en icke gravid kvinna. Denna risk ökar under månaden efter förlossningent.o.m. till 10-20 ggr. Det iögonfallande i sammanhanget är den ringa åldern (15-19 år),då de flesta fallen inträffar. Ca. var tjugonde europeisk kvinna är även utan att varagravid genetiskt predisponerad för trombos och har en ca. 8-80-falt högre trombosriskän den allmänna befolkningen. Om nu en genetiskt predisponerad kvinna är gravid ochsammanträffar dessa två riskfaktorer med varandra och det uppstår en farligkonstellation av gendefekt och risksituation, som ökar trombosrisken upp till ca. 60ggr och kan leda till livshotande tillstånd.

Det uppskattas, att blodpropp är ansvarig fören tredjedel av dödsfallen under graviditetenoch ca. 30-60% av kvinnor, som utvecklartrombos, även är genetiskt predisponerade.Därför är det redan allmänt känt i medicinen,att genetiskt predisponerade kvinnor börbehandlas under hela graviditetens förlopp,för att förhindra uppkomsten av propp.Tyvärr vet bara några få av de drabbadekvinnorna om sin genetiska trombosrisk ochhärigenom förblir en stor del av berördakvinnor obehandlade och oskyddade.Behandlingen består av att dagligen intalågmolekulärt Heparin, en medicin, somhindrar koagulering i blodet. Därvid bör manvid medicin valet vara försiktig att den intekan upptas av fostrets blodomlopp.Tilldelningen av Heparin är därför ofarlig förbarnet. Genom den konsekventaanvändningen av denna medicin låter sigtrombosfall före och efter förlossningen medstor sannolikhet förhindras.

Trombosrisk och hormonella preparat

Hormonpreparat tas av många kvinnor,antingen i form av preventivmedel till skyddför oönskade graviditeter eller som eneffektiv behandlingsmöjlighet motkomplikationer, som inträffar p.g.a. denförändrade hormonproduktionen eftermenopausen. Användningen av hormonellapreparat har visserligen talrika fördelar, menökar även lätt trombosrisken. Denna riskhåller sig inom gränser, såvida det intetillkommer andra riskfaktorer, som ettgenetiskt anlag för trombos. En gendefekt itrombosgenerna ökar även utan användning

av hormonpreparat risken för propp avsevärt,vilket i kombination med hormonellapreparat ökar ca. 15-falt och i många fall merän 80 ggr. För kvinnor med genetiskpredisponering för trombos, bör man absolutavråda från användning av hormonpreparat,för att om möjligt förhindra livshotandekomplikationer.

Sida 43 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener vid trombosInom vetenskapen kunde man identifiera tre genetiska variationer, som avsevärt ökar riskenför trombos. Genom en analys av dessa tre Polymorphismer kan man beräkna risken attutveckla en trombos och reducera den med hjälp av specifika förebyggande vårdåtgärder.Följande gener påverkar din trombosrisk:


Factor-V rs6025 G>A G/G 1 - - - Factor-II rs1799963 G>A G/G 1 - - - PAI1 rs1799889 G>del G/G 1 - - -


Sida 44 av 81

Sammanfattning av effekternaSärskilda gener har till uppgift att förhindra blodstockning i blodkärlen. Genetiska variationer idessa gener kan störa denna process och därför leda till stockning och en efterföljandeblodpropp. Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har pådin hälsa och kropp.

➤ Din risk att utveckla en trombos i venerna har inte ökat➤ Din risk att utveckla en trombos i artärerna motsvarar den hos den allmännabefolkningen➤ Därför medför hormonpreparat för dig ingen förhöjd trombosrisk

Din risk att utveckla en trombos NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i venerna NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i artärerna NORMAL

ÖKAD

▲

Risk för en trombos vid en graviditet NORMAL

ÖKAD

▲

Ökar din risk märkbart av hormonpreparat NEJ

JA

▲

Sida 45 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdP.g.a. din genetiska profil har du ingen förhöjd risk att utveckla en trombos. Din riskmotsvarar därför den allmänna befolkningens och inga särskilda förebyggandeåtgärder är nödvändiga. För dig innebär användningen av hormonella preparat förfödelsekontroll eller för hormonell ersättningsterapi ingen ytterligare risk. Även undergraviditeten behöver kvinnor med din genetiska profil inte också behandlas medHeparin.

Då emellertid i många fall en trombos kan inträffa utan gendefekt, vill vi nämna ännu ett parallmänna bra förebyggande åtgärder för dig gällande särskilda risksituationer. Ofta lederstillasittande, som t.ex. vid längre bilkörning eller flygresor, vid sängläge eller efter operationertill blodstockning i venerna och möjliggör på så vis bildningen av stelnat blod. Detta kanförhindras, om man på längre resor lägger in regelbundna pauser, för att sträcka på benen, ellerstiger upp regelbundet i flygplanet och rör på sig. Ytterligare riskfaktorer är övervikt ochgraviditet, eftersom trycket i venerna då stiger. Sund kost och rökstopp är naturligtvis ett gottråd till alla, bl.a. också, för att minska faran för trombos.

Sida 46 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid trombos ochbesläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar ochhjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling

av blodpropp


clopidogrel troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

prasugrel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

rwarfarin (FDA!) Normal ~150% Ofta ~160% Byte önskvärt

swarfarin (FDA!) Normal ~0% Ofta 0.5-2% Byte önskvärt

ticagrelor Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig



Sida 47 av 81

VETENSKAP

Thrombo Sensor Factor-V - Coagulation factor V (proaccelerin, labile factor) (rs6025) Den s.k. Faktor-V-Lidande Mutationen är en genetiskt betingad levringsdefekt, som är förknippad med en förhöjd trombosrisk.Genom denna defekt inhiberas nedbrytningen av Faktor-V och proteinet behåller sin levringsbefrämjande verkan.


A/A 1% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 80)

A/G 3% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 7)

X G/G 96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Litteratur Juul et al. Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann Intern Med. 2004 Mar 2,140(5):330-7.

Brenner et al. Venous Thromboembolism Associated With Double Heterozygosity for R506Q Mutation of Factor V and for T298M Mutation ofProtein C in a Large Family of a Previously Described Homozygous Protein C -Deficient Newborn With Massive Thrombosis: Blood. 1996 Aug1,88(3):877-80.

Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: Circulation. Feb2009, 2(1): 57–62.

Rosendaal et al. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Br J Haematol. 2002Mar,116(4):851-4.

Kamphuisen et al. Thrombophilia screening: a matter of debate. Neth J Med. 2004,62:180-187.

Ridker et al. Ethnic distribution of factor V Leiden in 4047 men and women. Implications for venous thromboembolism screening, Jama 277 (1997)1305-1307.

Factor-II - Coagulation factor II (thrombin) (rs1799963) Hos Prothrombin-mutationen (Faktor-II mutation) handlar det om en blodlevrings störning. Genom Polymorfismen rs1799963)befinner sig klart mer av levringsfaktor Prothrombin i blode, som tydligt ökar risken för en venös trombos.


A/A 1% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 25)

A/G 3% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 5)

X G/G 96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Litteratur Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: The Women’sGenome Health Study. Circ Cardiovasc Genet. Feb 2009, 2(1): 57–62.

Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.

Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb25,367(9511):651-8.

Sida 48 av 81

PAI1 - Phosphoribosylanthranilate isomerase (rs1799889) Plasminogen-Aktivator-Inhibitorn-1 (PAI-1) är ett Glykoprotein och hör till gruppen Serin-Proteaseinhibitorer. Det inhiberar denfibrinolytiska aktiviteten genom att inaktivera tPA och Urokinaser. En deletion i PAI1-genen leder till en ökad transkription och enförhöjd PAI1-koncentration. Detta förknippas med en ökad trombosrisk.


Del/Del 24% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.84)

Del/G 48% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.83)

X G/G 28% Ingen förhöjd Trombosrisk (Arteriell)

Litteratur Tsantes et al. Association between the plasminogen activator inhibitor-1 4G/5G polymorphism and venous thrombosis. A meta-analysis. ThrombHaemost.

Fernandes et al. 4G/5G polymorphism modulates PAI-1 circulating levels in obese women. Mol Cell Biochem. 2012 May,364(1-2):299-301.

Gardemann et al. The 4G4G genotype of the plasminogen activator inhibitor 4G/5G gene polymorphism is associated with coronary atherosclerosis inpatients at high risk for this disease. Thromb Haemost. 1999 Sep,82(3):1121-6.

Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.

Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb25,367(9511):651-8.

Sida 49 av 81

TOXO SENSOROptimalt stöd för avgiftning av skadeämnen

• Genetisk utvärdering av förmågan till avgiftning av skadeämnen• Avgiftning av tungmetaller, pesticider, ogräsmedel, kemikalier, sot och rök• Analys av den oxidativa stressen på celler• Handlingsprogram för att reducera belastningen av skadliga ämnen• Mikronäringsämnes-rekommendation för att filtrera bort tungmetaller urkroppen• Analys av 10 genetiska variationer, som som verkar för avgiftning• Effekt av alkohol, kaffe och droger på hälsan• Anpassning av livsstilen till optimal hälsa


ÄMNESOMSÄTTNING

AvgiftningI vårt dagliga liv är vi mer och mer utsatta för giftiga ämnen, som upptas i våra kropparmot vår vilja, där de identifieras av vissa enzymer och till stor del oskadliggörs.Speciella gener är ansvariga för produktionen av dessa enzymer och om en eller redanflera av dessa gener är defekta, kan vår kropp inte neutralisera dessa skadliga ämnen såeffektivt och risken ökar betänkligt att insjukna i följdsjukdomar.

Därför är också uttalanden om andra sjukdomsrisker ofullständiga, så länge utvärderingen avdessa avgiftningsgener inte är med i beräkningen. Sådana gendefekter är mycket utbredda iden europeiska befolkningen och härigenom föreligger ofta stora skillnader i kroppensavgiftningsförmåga från person till person. Dessa genetiska skillnader förklarar delvis också,varför många 90-åringar trots mycket rökande förblir kärnfriska tack vare bra avgiftningsgener,medan andra människor med defekta gener redan insjuknar i lungcancer från 35-års åldern. Dåvarje människa bär på andra gener, är också andra förebyggande åtgärder nödvändiga, för attupprätthålla optimal hälsa.

Då olika generna ansvarar för avgiftningen av vissa skadliga ämnen, listasde olika skadliga ämneskategorierna var för sig och resultaten av derasgenanalyser värderas per kategori.

Sida 51 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 1 avgiftning av aska och sotPolycykliska aromatiska kolväten (PAK) är ofta förekommande skadliga ämnen i våromvärld, som huvudsakligen uppstår genom förbränning av fossila energikällor somkol, gas och olja. Dessa skadeämnen upptas av kroppen genom kosten ochdricksvattnet, genom lungan vid inandning av avgaser liksom genom huden. Där kan deframkalla ett flertal cancersjukdomar (lung-, struphuvuds-, hud- liksom mag- ochtarmcancer resp. prostata- och cancer i urinblåsan).

Det finns en rad av avgiftningsgener, som är ansvariga för produktionen av viktigaavgiftningsenzymer. Dessa gener binder dessa skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem.Men är dessa gener defekta, kan de inte riktigt fullgöra sin uppgift och därigenom ökar denindividuella cancerrisken flera gånger om p.g.a. dessa skadliga ämnen. Därför är det mycketviktigt för personer med en gendefekt, att veta om den förhöjda risken för att minskakontakten med dessa skadeämnen och förbli friska. Din genanalys har givit följande resultat:


CYP1A1 rs4646903 T>C C/C 2.4 - - RISK CYP1B1 rs1056836 C>G G/G 3.4 - - RISK

Sammanfattning av effekterna➤ Fas 1-avgiftningen är kraftigt reducerad➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är reducerad

Effektivitet under fas 1 EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av aska, sot (mat), rök EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 52 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 2 avgiftning av pesticider & tungmetallerAvgiftningsgenerna 3 (GSTM 1), 4 (GSTP 1) och 5 (GSTT 1) binder och neutraliserar skadeämnen,som ofta förekommer i industriella lösningsmedel, ogräsbekämpnings-medel, fungicider ellerinsektssprayer och oskadliggör även giftiga tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium.Fungerar dessa gener bra, kan dessa skadeämnen filtreras ur kroppen effektivt och tillräckligt.Men om dessa gener är defekta, kan kroppen inte avgiftas tillräckligt och risken att insjukna ien rad cancersjukdomar och utmattningssyndrom stiger avsevärt.


GSTM1 Noll Allel T=Noll Allel C/C - - - - GSTT1 Noll Allel del=Noll Allel A/A - - - - GSTP1 rs1695 A>G A/A - - - -

Sammanfattning av effekterna➤ Fas 2-avgiftningen av pesticider, kemikalier och tungmetaller är ej reducerad➤ Ditt behov av kalcium, selen och zink är inte ökad

Effektiviteten under fas 2'savgiftningsprocess EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av pesticider, kemikalier,fungicider, ogräsmedel och insektssprayer EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av giftiga tungmetaller EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 53 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Oxidativ stress och fria radikalerVid omvandlingen av energi uppstår s.k. fria radikaler i cellerna. Dessa är småaggressiva ämnen, som förstör sin omgivning i form av en kedjereaktion och snabbtmåste neutraliseras av kroppen. Om balansen mellan uppkomsten och neutraliseringenav dessa ämnen råkar i olag, talar man om oxidativ stress, en av orsakerna till åldrandetav kropp och hud.

Speciella gener sköter neutraliseringen av olika fria radikaler, men tyvärr förekommer intesällan defekter i dessa gener och då fattas skyddet mot dessa ämnen hos många människor.När dessa gener m.a.o. är defekta, är större mängder fria radikalbärare som Beta-Carotin,Vitamin C, Vitamin E och Acetylcystein nödvändiga.

Även Coenzym Q10 är en stark Antioxidant, som kan neutralisera de fria Radikalerna, men baraom de innan kan omvandlas av en gen till den aktiva formen Ubiquinol. Är denna gen defekt,kan Coenzym Q10 ej omvandlas och då finns inget skydd mot fria Radikaler. Därför är detviktigt för bärare av en gendefekt att veta om sin förhöjda risk, så att man i sådana fall kan ökaintaget av radikalbärare.

Det antioxidativa enzymet Glutathionperoxidase (GPX) har likaså väsentlig betydelse förnedbrytningen av kropps-cellernas fria radikaler. Selen är bl.a. viktigt för aktiviteten hos detta enzym. Om genen ärdefekt, minskar aktiviteten och de fria radikalerna kan bara dåligt neutraliseras. En ökadselentillförsel kan öka GPX-aktiviteten.


GSTM1 Noll Allel T=Noll Allel C/C - - - - GSTT1 Noll Allel del=Noll Allel A/A - - - - GSTP1 rs1695 A>G A/A - - - - SOD2 rs4880 Val16Ala C/C - RESPOND PROTEKTIV - GPX1 rs1050450 C>T T/T - - - RISK NQO1 rs1800566 C>T C/C - RESPOND - -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form avgenetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp =personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något,PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna

Sida 54 av 81

variation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sida 55 av 81

Sammanfattning av effekterna➤ Den oxidativa stressen på celler är något förhöjd➤ Behovet av Radikaler/Antioxidanter är något förhöjt➤ Kroppen är i stånd att aktivera inaktivt coenzym Q10➤ Coenzym Q10 kan intas direkt med kosten eller med en kostersättning➤ Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ökat kraftigt

Oxidativ stress på celler NORMAL

ÖKAD

▲

Rekommenderad dos av Antioxidanter NORMAL

ÖKAD

▲

Aktivering av Coenzym Q10 MÖJLIG/T

EJ MÖJLIG/T

▲

Rekommendera substans som Antioxidant COENZYM Q10

VIT. C,E,A etc.

▲

Ditt behov av Selen NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 56 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Substanser och riskerVarje människa är i sitt liv utsatt för olika substanser, som beroende på genernapåverkar henne olika. Följaktligen utgör kontakten med alkohol i måttliga mängderinget problem för de flesta, medan andra p.g.a. sina genvariationer har en betydligtstörre risk att bli beroende av alkohol.

Även illegala droger har olika effekt på våra kroppar. Hos ungdomar, som t.ex. röker cannabisföre 16-års åldern, ökar risken för att senare få schizofreni tiofalt i kombination med enbestämd genvariation.

Din genanalys fick följande resultat:


COMT rs4680 G>A A/A - - - RISK CYP1A2 rs762551 C/A Pos. -163 A/A - - PROTEKTIV -


Sida 57 av 81

Sammanfattning av effekterna➤ Risken att bli alkoholberoende är väsentligt förhöjd➤ 2+ koppar kaffe per dag fördröjer uppkomsten av blodcancer ca med i genomsnitt 7 år➤ Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Risk för alkoholberoende NORMAL

ÖKAD

▲

Din kropp har en snabb nedbrytningstakt avkoffein? NORMAL

LÅNGSAM

▲

Risk för Schizofreni vid Cannabiskonsumtion iunga år NORMAL

ÖKAD

▲

Kaffekonsumtionens inflytande påbröstcancerrisk SENAREUTBROTT

INGET

INFLYTANDE

▲

Sida 58 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård

FAS 1 Avgiftning: P.g.a. dina gener är din kropp inte i stånd att oskadliggöra vissaskadliga ämnen (PAK) effektivt och snabbt. Därför är det viktigt för dig, att känna tillde potentiella källorna till dessa skadliga ämnen och efter bästa förmåga undvikakontakt med dem. Följande källor bör du helst undvika:

TOBAKS-RÖKTobaksrök är en av de mest betydande orsakerna till PAK hos människan. Det är naturligtvisfördelaktigt för var och en att låta bli att röka, men det är speciellt viktigt för dig, eftersom dinkropp inte kan neutralisera de skadliga ämnena så effektivt, som är fallet hos andra människor.När du röker eller ofta är utsatt för passiv rökning, ökar din lungcancerrisk ytterligare drastisktgenom denna gendefekt.

GRILLAD MATgrillad och hårt stekt mat är också en källa till skadliga PAK ämnen och konsumtionen avsådana näringsmedel bör du helst undvika.

AVGASERavgaser, som uppstår vid förbränning av fossila energikällor, är en orsak till PAK Undvik därföravgaserna från motorer och förbrännings-anläggningar. PAK lagras i regioner med starkbelastning av skadliga ämnen i marken och förekommer i särskilt hög koncentration i närhetenav förbränningsanläggningar eller gasverk.

ASKA OCH SOTaska, sot och gamla oljor innehåller höga koncentrationer av PAK och därför bör man helstundvika hudkontakt.

Oxidativ Stress: P.g.a. din genetiska profil är du inte tillräckligt skyddad mot skadliginverkan från fria radikaler. Av denna anledning bör du se till, att du får i dig tillräckligtmed antioxidanter i din kost.

FRIA RADIKALERP.g.a. dina gener är ditt skydd mot fria radikaler (giftiga ämnen i din kropp) försvagat. Därförbör du inta större mängd av "radikalfångare" i din kost. Öka därför andelen grönsaker, sombroccoli, blomkål, kål, lök och vitlök. Färgstark frukt av olika slag är också bra.

Sida 59 av 81

Substanser: Effekten av vissa substanser, som alkohol och koffein är beroende avgenerna. P.g.a. dina gener bör du vara medveten om följande genetiska egenskaper:

KOFFEINDin kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Sida 60 av 81

VETENSKAP

Toxo Sensor CYP1A1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj A, polypeptider 1 (rs4646903) Hemprotein Cytokrom P450-1A1 (CYP 1A1) hör till gruppen Fas 1-enzymer och förmedlar metabolismen ur omvärldstoxiner ochdiverse xenobiotiska substanser. Defekter i denna gen är kapabla att förändra den enzymatiska aktiviteten i enzymet.


T/T 62% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK) effektiv nebrytning av aska, sot och rök

T/C 37% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4)begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

X C/C 1% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4)begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

Litteratur Sun et al. Polymorphisms in Phase I and Phase II Metabolism Genes and Risk of Chronic Benzene Poisoning in a Chinese Occupational Population.Carcinogenesis. 2008 Dec,29(12):2325-9.

Marinković et al. Polymorphisms of genes involved in polycyclic aromatic hydrocarbons’ biotransformation and atherosclerosis. Biochem Med(Zagreb). Oct 2013, 23(3): 255–265.

Wright et al. Genetic association study of CYP1A1 polymorphisms identifies risk haplotypes in nonsmall cell lung cancer. Eur Respir J 2010, 35:152–159.

Jarvis et al. CYP1A1 MSPI (T6235C) gene polymorphism is associated with mortality in acute coronary syndrome patients. Clin Exp Pharmacol Physiol.2010 Feb,37(2):193-8.

CYP1B1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj B, polypeptider 1 (rs1056836) CYP1B1 hör till Cytokrom P450 superfamilj. Detta protein katalyserar reaktioner i kroppen för avgiftningen av kroppens egnaMetaboliter och de för kroppen främmande giftiga ämnena. Denna katalytiska aktivitet kan påverkas av Polymorfismen.


C/C 32% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK) effektiv nebrytning av aska, sot och rök

C/G 45% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4)begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

X G/G 23% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4)begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

Litteratur Nock et al. Associations between Smoking, Polymorphisms in Polycyclic Aromatic Hydrocarbon (PAH) Metabolism and Conjugation Genes and PAH-DNA Adducts in Prostate Tumors Differ by Race. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2007, 16(6): 1236–1245.

Hanna et al. Cytochrome P450 1B1 (CYP1B1) pharmacogenetics: association of polymorphisms with functional differences in estrogen hydroxylationactivity. Cancer Res. 2000 Jul 1,60(13):3440-4.

Tang et al. Human CYP1B1 Leu432Val gene polymorphism: ethnic distribution in African-Americans, Caucasians and Chinese, oestradiol hydroxylaseactivity, and distribution in prostate cancer cases and controls. Pharmacogenetics. 2000 Dec,10(9):761-6.

Sida 61 av 81

GSTM1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna ochfrämmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning avden cellulära avgiftningen.


X C/C 10% Effektiv Fas 2 Avgiftningeffektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer ochTungmetallergott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

C/T 38% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

T/T 52% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur McWilliams et al. Glutathione S-transferase M1 (GSTM1) deficiency and lung cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 1995,4:589-594.

Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol.2008,7(1):73-85.

Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of RectalCancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.

GSTP1 - Glutationer S-transferaser pi 1 (rs1695) Glutathion S-Transferaserna förekommer i levern och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna ochfrämmande ämnen. GSTP1 enzymer är delaktiga i ämnes-omsättningen av endogenernas Metaboliter och skyddar cellerna motoxidativ stress, liksom GSTM! och GSTT1.


X A/A 48% Effektiv Fas 2 Avgiftningeffektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer ochTungmetallergott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

A/G 42% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

G/G 10% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol.2008,7(1):73-85.

Miller et al. An association between glutathione S-transferase P1 gene polymorphism and younger age at onset of lung carcinoma. Cancer. 2006 Oct1,107(7):1570-7.


Stücker et al. Genetic polymorphisms of glutathione S-transferases as modulators of lung cancer susceptibility. Carcinogenesis. 2002 Sep,23(9):1475-81.

Sida 62 av 81

GSTT1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna ochfrämmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning avden cellulära avgiftningen.


X A/A 36% Effektiv Fas 2 Avgiftningeffektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer ochTungmetallergott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

A/DEL 42% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

DEL/DEL 22% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol.2008,7(1):73-85.


SOD2 - Superoxider dismutase 2, mitokondrial (rs4880) SOD2 kodat på Superoxid Dismutas Enzym 2, är delaktigt vid nedbrytningen av de reaktiva Syremolekylerna (ROS) och skyddar påså vis kroppen mot oxidativ stress. Defekter kan påverka den enzymatiska aktiviteten av SOD2-enzymet, vilket kan leda till ettbegränsat skydd mot dessa fria radikaler.


X C/C 20% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler

C/T 53% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

T/T 27% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Sutton et al. The manganese superoxide dismutase Ala16Val dimorphism modulates both mitochondrial import and mRNA stability. PharmacogenetGenomics. 2005 May,15(5):311-9.


Sida 63 av 81

GPX1 - Glutationer Peroxidaser (rs1050450) GPX-genen kodat på Enzymet Glutathionperoxidaser, som katalyserar reduktionen av Peroxider och Väteperoxid. GPX spelardärmed en roll för kroppens skydd mot oxidativ stress.


C/C 67% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler

C/T 26% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

X T/T 7% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Tang et al. Association between the rs1050450 glutathione peroxidase-1 (C > T) gene variant and peripheral neuropathy in two independent samplesof subjects with diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2012 May,22(5):417-25.

Bhatti et al. Lead exposure, polymorphisms in genes related to oxidative stress and risk of adult brain tumors. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun2009, 18(6): 1841–1848.

Xiong et al. Association study between polymorphisms in selenoprotein genes and susceptibility to Kashin-Beck disease. Osteoarthritis Cartilage.2010 Jun,18(6):817-24.

Soerensen et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotidepolymorphism rs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14.

Steinbrecher et al. Effects of selenium status and polymorphisms in selenoprotein genes on prostate cancer risk in a prospective study of Europeanmen. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Nov,19(11):2958-68.

Chen et al. GPx-1 polymorphism (rs1050450) contributes to tumor susceptibility: evidence from meta-analysis. J Cancer Res Clin Oncol. 2011Oct,137(10):1553-61.

Karunasinghe et al. Serum selenium and single-nucleotide polymorphisms in genes for selenoproteins: relationship to markers of oxidative stress inmen from Auckland, New Zealand. Genes Nutr. 2012 Apr,7(2):179-90.

Hong et al. GPX1 gene Pro200Leu polymorphism, erythrocyte GPX activity, and cancer risk. Mol Biol Rep. 2013 Feb,40(2):1801-12.

Jablonska E et al. Association between GPx1 Pro198Leu polymorphism, GPx1 activity and plasma selenium concentration in humans. Eur J Nutr. 2009Sep,48(6):383-6.

NQO1 - NAD(P)H dehydrogenase, quinone 1 (rs1800566) Enzymet NAD (P)H dehydrogenaser, kodat genom NQO1, är en s.k. Oxidoreduktas och katalyserar Oxidationen avNicotinamidadenindinukleotid (NAD). Polymorfismen rs1800566 inhiberar den enzymatiska aktiviteten och Coenzymet Q10 kaninte längre, eller bara långsamt, omvandlas till Ubiquinol.


X C/C 66% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 effektivt till Antioxidans Ubiquinol

C/T 30% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 endast långsamt till Antioxidans Ubiquinol

T/T 4% Enzymet NQO1 kan inte omvandla Coenzymet Q10 till Antioxidans Ubiquinol

Litteratur Fischer et al. Association between genetic variants in the Coenzyme Q10 metabolism and Coenzyme Q10 status in humans. Published online Jul 21,2011.

Freriksen et al. Genetic polymorphism 609C>T in NAD(P)H:quinone oxidoreductase 1 enhances the risk of proximal colon cancer. J Hum Genet. 2014May 15.

Sida 64 av 81

COMT - Catechol-O-methyltransferase (rs4680) Enzymet Catechol-O-Methyltransferase (COMT) kan inaktivera olika ämnen (Adrenalin, Noradrenalin, Dopamin) och hjälpa demmed nedbrytningen. Dessutom kan COMT hämma verkan hos diverse mediciner. COMT-Polymorfismen rs4680 förknippas medpsykologiska störningar som Schizofreni, Ätstörningar och Alkoholism.


X A/A 20% Inga påverkanÖkad risk för alkoholism

A/G 55% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 2.5)normal risk för alkoholism

G/G 25% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 10.9)normal risk för alkoholism

Litteratur Caspi et al. Moderation of the effect of adolescent-onset cannabis use on adult psychosis by a functional polymorphism in the catechol-O-methyltransferase gene: longitudinal evidence of a gene X environment interaction. Biol Psychiatry. 2005 May 15,57(10):1117-27.

Kauhanen J et al. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among socialdrinkers. Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb,24(2):135-9.

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551) Hämproteinet Cytokrom P450-1A2 (CYP1A2) hör till gruppen Cytokrom-P450-Enzymer och ämnesomsätter skilda xenobiotiskasubstanser (bl.a. koffein), mediciner och östro gener. Polymorfismen rs762551är förknippad såväl med anlaget för högkaffekonsumtion som med en senare uppkomst av bröstcancer.


X A/A 51% I genomsnitt 7 år senare uppkomst av bröstcancer (59.8 år istället för 52.6 år) vid mer än 2 kopparkaffe om dagen

A/C 42% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer

C/C 7% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer

Litteratur Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer EpidemiolBiomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901.

Sida 65 av 81

BONE HEALTH SENSOROsteoporos: förhinder av benskörhet och förbättring av behandlingen

• Genetisk utvärdering av medfödd Osteoporosrisk• Analys av de 4 relevanta genetiska variationerna• Bedömning av kalciumupptagningsförmåga ur kosten• Anpassad kost och vårdprogram för Osteoporos• Effektivitetsbedömning av diverse terapier (Bisphosphat, Raloxifen,Alendronat, Hortmoner)• Analys av 12+ genvariationer, som påverkar effekten av 18+ relevantamediciner• Större behandlingsframgång med anpassad terapi• Vårdprogram under läkares ledning


MOTION

OsteoporosOsteoporos, även känd som "benskörhet", är en sjukdom, som gör att fastheten ibenstommen minskar och benmassan och strukturen allmänt bryts ned. Detta ledermed tilltagande ålder till risk för benbrott och frakturer. De flesta benbrotten rörhöfter, underarmar och ryggraden. Vid normal utveckling byggs benstommen upp frånbarndomen och uppnår sin maximala styrka ungefär vid 30-års åldern. Med tilltagandeålder avtar så småningom benmassan, som leder till något bräckligare ben. Omdäremot generna är defekta, som har till uppgift att bygga upp benstommen, kandessa inte fullgöra sin uppgift. Detta leder med tilltagande ålder till större minskningav benmassan och benskörhet.

De flesta benbrotten rör höftregionen,underarmarna och ryggraden. Vid en normalutveckling byggs benstommen upp frånbarndomen och når sin maximala styrkaungefär i 30-års åldern. Med tilltagande ålder

minskar benmassan så småningom, sommedför något bräckligare benstomme. Ärdäremot generna, som sköter benstommensuppbyggnad, defekta, klarar de inte helt sinuppgift. Detta medför med stigande ålderbenskörhet och benbrott. 80% avosteoporosfallen rör kvinnor eftermenopausen, eftersom östrogenet -benskydds-hormonet - ej produceras avkroppen längre. Sjukdomen är också mycketspridd. Därför får var tredje kvinna över 50diagnosen osteoporos. Det kvinnligakönshormonet östrogen är hos kvinnoravgörande föruppbyggnaden av benstommenoch därför är kvinnor, som under sin levnadproducerat en låg östrogenspegel särskiltutsatta (t.ex. genom en försenad mens elleren för tidig menopaus).

För män är åldersosteoporos från 70-årsåldern också en ofta förekommande sjukdom.Även om kvinnor oftare är drabbade avosteoporos, gäller den här sjukdomen bådakönen och påskyndas av riskfaktorer somt.ex. felaktig kost och osunda levnadsvanor.För friska ben är framför allt kalcium ettviktigt näringsämne, som bland en lång radandra funktioner bildar ämnet förbenuppbyggnad. Ben utgör också kroppensbenmagasin och bryts ned vid

Sida 67 av 81

bristsjukdomar, för att förse kroppen medkalcium för andra viktiga processer. VitaminD, som kroppen endast med hjälp av UV-strålningen från solljuset kan producera själv,är också viktigt för en effektiv upptagning avkalcium är kosten. Då just äldre går ut i solenallt mindre, uppstår ofta en brist på vitaminD, som får negativa konsekvenser förfriskheten hos benstommen. Till en börjanvisar sig inga symptom och hos mångamänniskor konstateras sjukdomen inteförrän de första benbrotten inträffar. Framtill dess har emellertid bentätheten oftaminskat såpass, att det redan vid ett mindretrauma eller en belastning, som t.ex. isamband med bugning eller lyft av en tungväska, uppstår ett benbrott.

Blir sjukdomen sen diagnostiserad, gårbehandlingsprincipen ut på, att i möjligastemån undvika fall och att möjligen ökabentätheten. Detta kan ske genom enkalcium- och vitamin-D-rik kost, tillräckligmotion och med medicin, som påverkarbenämnesomsättningen. Den bästa hjälpenmot osteoporos är och förblir i alla fallförebyggande åtgärder. Ju tidigare sjukdomendiagnostiseras, desto bättre kan man ingripamot nedbrytningen av benstommen. Attförhindra benminskningen är alltid lättare änatt bygga upp förlorat ben igen. Just dettagör denna gentest så värdefull för friskhetensförebyggande åtgärder: Härigenom får manreda på sin personliga sjukdomsrisk och kan imånga fall helt förhindra utvecklingen avsjukdomen med hjälp av ett skräddarsyttpreventionsprogram.

Sida 68 av 81

MOTION

Relevanta gener för OsteoporosHittills kunde vetenskapen identifiera 4 gener och polymorfer, som ökar den allmänna riskenför att insjukna i osteoporos. Genom analysen av alla 4 polymorfer kan vi fastställa denresulterande sjukdomsrisken, liksom några andra för sjukdomen relevanta genetiskaegenskaper. Följande gener påverkar bevarandet av bentätheten.


Col1A1 rs1800012 G/T Pos. 1546 (S/s) G/G 1 RESPOND - - VDR rs1544410 G/A IVS7 Pos.+283 G/G 0.61 RESPOND PROTEKTIV - ESR1 rs2234693 -397T>C C/C 1 RESPOND PROTEKTIV - LCT rs4988235 T>C T/T - - - -


Sida 69 av 81

Sammanfattning av effekternaI fall av osteoporos finns det polymorfer, som skyddar mot uppkomsten av sjukdomen ochsomliga, som främjar uppkomsten av den. Även polymorfer, som motarbetarupptagningsförmågan av kalcium, påverkar bentätheten. Här ser du en resumé av effekterna,som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp:

➤ Osteoporosrisken är ej förhöjd (OR = 1)➤ BIS-fosfat är särskilt effektivt vid förebyggande av Osteoporos➤ En kombinerad HRT + alendronat terapi är mindre effektiv➤ En kombinerad raloxifen+alendronat-terapi är mindre effektiv➤ En hormonersättnings-➤ terapi (HRT) är speciellt effektiv vid förebyggande av Osteoporos➤ Ditt typiska kalciumintag är normalt➤ En raloxifen-terapi är mindre effektiv

Risk för Osteoporos SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Effektivitet med BIS-Phosphat-terapi HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Effektivitet med HRT som Prevention HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Ditt typiska Kalciumintag NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Effektivitet med Alendronat & HRT HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Effektiviteten med Alendronat & Raloxifen HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Effektiviteten hos Raloxifen HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Sida 70 av 81

MOTION

Prevention och vårdHos dig är de testade generna friska. Därför har du enligt dessa gener ingen förhöjdOsteoporosrisk och du behöver inte vidta några förebyggande vårdåtgärder, som gårutöver de generella reglerna för ett sunt liv. Förutsatt, att sjukdomar eller mediciner,som följer med en förhöjd Osteoporosrisk, utesluts.Då benen emellertid med åldern även utan gendefekter förlorar massa, vill vi nämna deallmänna reglerna för ett hälsosamt liv för dig, som på bästa möjliga sätt förhindrarminskningen av benmassa. Livnär dig med balanserad kost och se till, att du intartillräckligt med mjölkprodukter (såvida du inte lider av mjölkintolerans) somkalciumkälla.

➤ Sörj för tillräckligt intag av vitamin D. Kroppens egna produktion av denna vitamin kräver solljus.Alltså bör du vara mycket ute i det fria. Men vitamin D finns också i livsmedel som fiskprodukter och iringa mängder i mjölk liksom i en mängd näringstillskott (fiskoljor). Vid behov kan det också intas sommedicin. ➤ Sportaktivitet råder vi naturligtvis alla. Sport i alla former, som t.ex. jogging eller gång, särskilt densom belastar benstommen och muskler, kommer att hjälpa dig stärka benstommen.

Sida 71 av 81

MOTION

Effekt av relevant medicineringVissa mediciner kan ofta skrivas ut i samband med osteoporos, men är till sin effekt beroendeav några gener. Om det föreligger bestämda genetiska variationer bör vissa mediciner ej skrivasut i den vanliga dosen. P.g.a. dina gener rekommenderar vi följande dos:

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

alfentanil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

buprenorphine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

codeine (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

enflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

fentanyl Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

halothane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

hydrocodone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

isoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

levacetylmethadol troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

lidocaine Normal ~150% Ofta ~160% Byte önskvärt

methadone Normal ~90% Normal ~100% Ej nödvändig

methoxyflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

oxycodone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

paracetamol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

phenacetin Normal ~80% Ofta ~100% Ej nödvändig

ropivacaine Normal ~180% Ofta ~200% Byte önskvärt

sevoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

tramadol (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

zolmitriptan Normal ~200% Ofta ~200% Byte önskvärt



Sida 72 av 81

VETENSKAP

Bone Health Sensor Col1A1 - Collagen, type I, alpha 1 (rs1800012) Det av COL1A1 kodade proteinet (Kollager Typ 1, Alpha 1) föreställer huvud-proteinkomponenterna i ben-matrixen. Defekter iCOL1A1 strukturen leder till en förändring i benmatrixen.


X G/G 81% Ingen förhöjd risk för OsteoporosBIS- Fosfonat-Terapi är effektiv

G/T 17% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

T/T 2% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jin et al. Polymorphisms in the 5' flank of COL1A1 gene and osteoporosis: meta-analysis of published studies. Osteoporos Int. 2011 Mar,22(3):911-21.

Qureshi et al. COLIA1 Sp1 polymorphism predicts response of femoral neck bone density to cyclical etidronate therapy. Calcif Tissue Int. 2002Mar,70(3):158-63. Epub 2002 Feb 19.

VDR - Vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs1544410) Vitamin Ds receptorprotein (VDR) är den viktigaste regulatorn av kalcium- och omsättningen av benämne. Vitamiun Dkontrollerar dessutom ett flertal av viktiga funktioner som kalciumupptagning, bentillväxt och hormonproduktion. En defekt idenna gen leder bl.a. till en förändring i bentätheten.


X G/G 35% Skydd mot osteoporos (OR:0.61)hormonbehandling är effektiv för osteoporos preventionRaloxifen är mindre effektivt för osteoporosbehandling

A/G 43% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

A/A 22% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jia et al. Vitamin D receptor BsmI polymorphism and osteoporosis risk: a meta-analysis from 26 studies. Genet Test Mol Biomarkers. 2013Jan,17(1):30-4.

Palomba et al. BsmI vitamin D receptor genotypes influence the efficacy of antiresorptive treatments in postmenopausal osteoporotic women. A1-year multicenter, randomized and controlled trial. Osteoporos Int. 2005 Aug,16(8):943-52.

Palomba et al. Raloxifene administration in post-menopausal women with osteoporosis: effect of different BsmI vitamin D receptor genotypes. HumReprod. 2003 Jan,18(1):192-8.

Sida 73 av 81

ESR1 - Estrogen receptor 1 (rs2234693) Östrogener har genom regleringen av benämnes- omstättningen, styrningen av den optimala benmassan och en begränsning avbenförlusten en positiv effekt på den mänskliga benstommen. Defekter i denna gen kan påverka dessa effekter negativt.


X C/C 15% Ingen förhöjd risk för Osteoporos Hormon tillskottsterapi är effektiv som förebyggande vård motOsteoporos

C/T 51% Förhöjd risk för Osteoporos (OR:2) Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggandevård mot Osteoporos

T/T 34% Förhöjd risk för Osteoporos(OR:4)Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos

Litteratur Sonoda et al. Interaction between ESRα polymorphisms and environmental factors in osteoporosis. J Orthop Res. 2012 Oct,30(10):1529-34.

Wang et al. Susceptibility genes for osteoporotic fracture in postmenopausal Chinese women. J Bone Miner Res. 2012 Dec,27(12):2582-91

van Meurs JB et al. Association of 5' estrogen receptor alpha gene polymorphisms with bone mineral density, vertebral bone area and fracture risk.Hum Mol Genet. 2003 Jul 15,12(14):1745-54.

LCT - lactase (rs4988235) LCT-genen är kodad på Protein Laktase, ett enzym, som klyver mjölksockret (Laktos) i tunntarmen, så att det kan upptas. Om endefekt föreligger i LCT-genen, kan den ur näringen upptagna Laktosen ej eller enbart otillräckligt brytas ned. Man talar om enLaktosintolerans. Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels ett reducerat kalciumintag.


X T/T 55% Normal kalciumupptagning ur kosten

T/C 36% Normal kalciumupptagning ur kosten

C/C 9% Begränsad kalciumupptagning ur kosten

Litteratur Koek et al. The T-13910C polymorphism in the lactase phlorizin hydrolase gene is associated with differences in serum calcium levels and calciumintake.

Sida 74 av 81

KUNDSERVICE

KundserviceDu har frågor eller kommentarer?

Vår kundservice står gärna till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Det finnsskilda vägar, hur du kan ta kontakt med vår kundservicegrupp. Medicinska frågor rörande dinaanalysresultat kan bara besvaras av våra experter och därför ber vi dig att skicka oss en e-post angåendefrågor av detta slag.

➤ Office: 0046 (0) 31-30 99 111 ➤ [email protected]

Vår vänliga grupp gläder sig åt ditt telefonsamtal.Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss vid ev. brister.Vårt team kommer att ta hand om ditt ärende och bemöda sig om en tillfredsställande lösning påproblemet.

Kontakt / ForumDNA MEDIC SCANDINAVIA ABOLOF ASKLUNDS GATA 1S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDASWEDEN

Sida 75 av 81

CERTIFIERINGAR

CertifieringarNovogenias labb hör till de modernaste och mest automatiserade laboratorierna i Europa och hartalrika certifieringar och kvalitetssäkerhets-system, som motsvarar internationell standard elleröverträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika och enligt högstakvalitetsstandard.

Genomförande av genanalyserna avlivsstilen

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189laboratorium

Utförande av den medicinska genanalysen

Certifierat genom analysen i ett ISO 17025laboratorium

Medicinsk bedömning av genanalysresultat

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189laboratorium

Laboratorium med tillåtelse till medicinskgenetikforskning

Godkänd av den federala hälsoministerietÖsterrike

Firmaledning och kontor

Certifierat genom ISO 9001

Sida 76 av 81

TEKNISKA DETALJER

Tekniska uppgifter om din analys

AdressDemodorf 21515 DemostadtAUSTRIA

BeställningsnummerDEMO5

Födelsedatum12/03/1980

Ansvarigt företagDNA MEDIC SCANDINAVIA ABOLOF ASKLUNDS GATA 1S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDASWEDEN

LaboratoriumNovogenia GmbHSaalachstrasse 925020 SalzburgAUSTRIA

Ansvarig för laboratorietDr. Daniel Wallerstorfer Bsc.

AnalysmetodAutomatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys,Mass-spektrometri och TaqMANrealtids PCR

Detektion~99%

Prov typSalivprov ur munhålan

BeställningsnummerProv mottagen: 01/04/2014Analys började: 07/04/2014Detektion: 14/04/2014Laboratoriet som gör analyserna: 14/04/2014

Versionv222MEDIC

Sida 77 av 81

REFERENS

Alla våra resultat och processer rättar sig efter vetenskapens och teknikens senastelandvinning och har anpassats optimalt enligt lagliga föreskrifter.

Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer)➤ Polymorphisms in DNA repair genes and epithelial ovarian cancerrisk. Auranen A et al. Int J Cancer. 2005 Nov 20;117(4):611-8.➤ Genetic polymorphisms in the DNA repair genes XRCC1, XRCC2and XRCC3 and risk of breast cancer in Cyprus. Loizidou MA, BreastCancer Res Treat. 2008 Dec;112(3):575-9. Epub 2008 Jan 10.➤ Association of a common variant of the CASP8 gene withreduced risk of breast cancer. MacPherson G et al. J Natl Cancer Inst.2004 Dec 15;96(24):1866-9.➤ A common coding variant in CASP8 is associated with breastcancer risk. Cox A. et al. Nat Genet. 2007 Mar;39(3):352-8. Epub 2007Feb 11.➤ Commonly studied single-nucleotide polymorphisms and breastcancer: results from the Breast Cancer Association Consortium.Breast Cancer Association Consortium. J Natl Cancer Inst. 2006 Oct4;98(19):1382-96.➤ A genome-wide association study identifies alleles in FGFR2associated with risk of sporadic postmenopausal breast cancer.Hunter DJ et al, Nat Genet. 2007 Jul;39(7):870-4. Epub 2007 May 27.➤ Women’s Health Initiative, zitiert nach Gyne online, 4. Juni 2007➤ Reynolds P, et al.: Active smoking, household passive smoking,and breast cancer: evidence from the California Teachers Study.Journal of the National Cancer Institute 2004 (96):29-37➤ Sonnenmangel fördert Krebs!, Medical Tribune, 42. Jg., Nr. 23, 8.Juni 2007, S. 21➤ Alexander Katalinic, Carmen Bartel: EpidemiologieMammakarzinom. Universität Lübeck, 2006.➤ Genome-wide association study identifies novel breast cancersusceptibility loci. Easton DF, Nature. 2007 Jun28;447(7148):1087-93.➤ Genome-wide association study identifies novel breast cancersusceptibility loci. DF Easton et al. Nature. 2007 June 28; 447(7148):1087–1093➤ Common variants on chromosomes 2q35 and 16q12 confersusceptibility to estrogen receptor-positive breast cancer. StaceySN et al. Nat Genet. 2007 Jul;39(7):865-9. Epub 2007 May 27.➤ Association of Genetic Variants at 8q24 with Breast Cancer Risk.O. Fletcher et al. Cancer Epidemiology, Biomarkers & PreventionMarch 2008 17; 702 ➤ TGFBR1*6A/9A polymorphism and cancer risk: a meta-analysis of13,662 cases and 14,147 controls. Liao RY, Mao C, Qiu LX, Ding H,Chen Q, Pan HF. Mol Biol Rep. 2009 Nov 1.➤ Hemminki K, Försti A, Lorenzo Bermejo J. Surveying germlinegenomic landscape of breast cancer. Breast Cancer Res Treat. 2008.➤ S3-Leitlinie Brustkrebs-Früherkennung der DeutschenGesellschaft für Senologie und der deutschen Krebshilfe e. V., 2008.➤ Souci, Fachmann, Kraut: Nährwerttabellen. medpharm,Stuttgart 2008 Souci-Fachmann-Kraut-Datenbank➤ Wissenschaftlicher Lebensmittelausschuss der EuropäischenKommission: Opinion of the Scientific Committee on Food on theTolerable Upper Intake Level of Vitamin D.➤ Cox A. et al., 2007; PMID 17293864➤ Easton D.F. et al., 2007; PMID 17529967➤ Garcia-Closas M., 2008; PMID 18437204➤ Pharoah P. D. et al., 2008; PMID 18579814➤ Stacey S.N. et al., 2007; PMID 17529974➤ McKay J.D. et al., 2009; PMID 19124512➤ Raimondi et al., 2009; PMID 19403841➤ Sinotte M. et al., 2008; PMID 18719092➤ Tang C. et al., 2009; PMID 19145484

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom)➤ Herold, Innere Medizin 2008➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, Goldmann, 2.Auflage

➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung vonFettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krankmacht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The CholesterolSkeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: AcademicPress.➤ Philips et al. Gene-nutrient interaction and gender maymodulate the association between ApoA1 And ApoB genepolymorphisms and metabolic syndrom risk. Atherosclerosis2011.214(2):408-14 American Heart Association➤ Olson RE (February 1998). ""Discovery of the lipoproteins, theirrole in fat transport and their significance as risk factors"". J. Nutr.128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J,Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). ""Bloodcholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: ameta-analysis of individual data from 61 prospective studies with55,000 vascular deaths"". Lancet 370 (9602): 1829–39.➤ National Cholesterol Education Program (NCEP)➤ Atherosclerosis. 2011 Feb:214(2):397-403. Epub 2010 Nov 16.Strong association of the APOA5-1131T>C gene variant and early-onset acute myocardial infarction. De Caterina R, Talmud PJ, MerliniPA, Foco L, Pastorino R, Altshuler D, Mauri F, Peyvandi F, Lina D,Kathiresan S, Bernardinelli L, Ardissino D: Gruppo ItalianoAterosclerosi➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology offamilial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998➤ Redeker et al. 1998 EAS 98➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431➤ Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis inmen and women, the framingham Heart Study: Roberto Elosua etal. The journal of lipid research 45, 1868-1875, 2004"➤ Bilguvar K. et al., 2008; PMID 18997786➤ Helgadottir A. et al., 2008; PMID 18176561➤ Helgadottir A. et al., 2007; PMID 17478679➤ Karvanen J. et al., 2009; PMID 18979498➤ Samani N.J. et al., 2007; PMID 17634449➤ Schunkert H. et al., 2008; PMID 18362232➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300➤ Aarnoudse A.J. et al., 2007; PMID 17576865➤ Arking D.E. et al., 2006; PMID 16648850➤ Eijgelsheim M. et al., 2009; PMID 18927126➤ Kao W.H. et al., 2009; PMID 19204306➤ Lehtinen A.B. et al, 2008; PMID 18235038➤ Newton-Cheh C. et al., 2007; PMID 17903306➤ Raitakari O.T. et al., 2009; PMID 18785031➤ Ashfield-Watt P.A. et al., 2002; PMID 12081832➤ Bonaa K.H. et al.; 2006; PMID 16531614➤ Khandanpour N. et al., 2009; PMID 19157768➤ Lewis S.J. et al., 2005; PMID 16216822➤ Lichtenstein A.H., 2009; PMID 18997166➤ Lonn E. et al., 2006; PMID 16531613➤ McNulty H. et al., 2008; PMID 18412997➤ Ruiz J.R. et al., 2007; PMID 17298693➤ Wald D.S. et al., 2006; PMID 17124224➤ Wang X. et al., 2007; PMID 17544768➤ Angotti E. et al., 1994; PMID 8021234➤ Juo S.H. et al., 1999; PMID 10215547➤ Ordovas J.M. et al., 2002; PMID 11756058

Sida 78 av 81

➤ Ordovas J.M., 2004; PMID 15070444➤ Subbiah M.T., 2007; PMID 17240315➤ Tuteja R. et al., 1992; PMID 1618307➤ Angelopoulos T.J. et al., 2008; PMID 18806463➤ Bennet A.M. et al., 2007; PMID 17878422➤ Caslake M.J. et al., 2008; PMID 18779276➤ Jofre-Monseny L. et al., 2008; PMID 18203129➤ Lovegrove J.A. et al., 2008; PMID 18412994 and PMID 18721398➤ Masson L.F. et al., 2003; 12716659➤ Minihane A.M. et al., 2007; PMID 17466101➤ Minihane A.M. et al., 2000; PMID 10938022➤ Aberle J. et al., 2005; PMID 15996212➤ Aouizerat B.E. et al., 2003; PMID 12671030➤ Dorfmeister B. et al., 2007; PMID 17197160➤ Evans D. et al., 2003; PMID 12937897➤ Grallert H. et al., 2007; PMID 17768309➤ Klos K.L. et al., 2005; PMID 15604515➤ Lai C.Q. et al., 2007; PMID 17431185➤ Lai C.Q. et al., 2006; PMID 16636175➤ Maász A. et al., 2007; PMID 17922054➤ Szalai C. et al., 2004; PMID 15177130➤ Vaessen S.F. et al., 2006; PMID 16769999➤ Wang J. et al., 2008; PMID 18779834➤ Yamada Y. et al., 2007; PMID 16806226

Thrombo Sensor (Trombos)➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.;Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. :Mutation in blood coagulation factor V associated with resistanceto activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.;Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks ofrecurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92:2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe undTherapie, 2000, S.45-49, S.150-158➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High riskof thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden(activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen undVenenerkrankungen, 2003, S.37-82➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose,3.Auflage, 2001, S.69-132➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199,362-404➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor VLeiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated withoral contraceptives containing a third-generation progestagen.Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR,Vandenbroucke JP.➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994.PubMed ID : 8164730➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. :Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in theadult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004.PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of theG1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V genethat is associated with resistance to activated protein C. Hum.Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967➤ Corsetti J.P. et al., 2008; PMID 18096824➤ Gardemann A. et al., 1999; PMID 10494775➤ Martinelli N. et al., 2008; PMID 18253477➤ Roest M. et al., 2000; PMID 10618306➤ Saely C.H. et al., 2008; PMID 18619429➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17581326➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17549286➤ Ye Z. et al., 2006; PMID 16503463➤ Burzotta F. et al., 2004; PMID 14676252➤ Casas J. P. et al., 2004; PMID 15534175➤ Cushman M. et al., 2004; PMID 15467059➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440➤ Psaty B.M. et al., 2001; PMID 11180734➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131➤ Juul K. et al., 2004; PMID 14996674➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440➤ Mohllajee A.P. et al., 2006; PMID 16413847➤ Rosendaal F.R. et al., 2002; PMID 11886391➤ Rossouw J.E. et al., 2002; PMID 12117397➤ Scarabin P.Y. et al. 2003; PMID 12927428

➤ Seed M.; 2004; PMID 15243220➤ Smith N.L. et al. 2004; PMID 15467060➤ Weischer M. et al., 2009; PMID 19524925

Toxo Sensor (Avgiftning)➤ García-Closas M et al. NAT2 slow acetylation, GSTM1 nullgenotype, and risk of bladder cancer: results from the SpanishBladder Cancer Study and meta-analyses. Lancet. 2005 Aug20-26;366(9486):649-59.➤ Dufour C et al. Genetic polymorphisms of CYP3A4, GSTT1, GSTM1,GSTP1 and NQO1 and the risk of acquired idiopathic aplastic anemiain Caucasian patients. Haematologica. 2005 Aug;90(8):1027-31.➤ Kyoung-Mu Lee et al. CYP1A1, GSTM1, and GSTT1 Polymorphisms,Smoking, and Lung Cancer Risk in a Pooled Analysis among AsianPopulations. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention May2008 17; 1120 ➤ Luch, A. (2005). The Carcinogenic Effects of Polycyclic AromaticHydrocarbons. London: Imperial College Press. ISBN 1-86094-417-5.➤ Bundesinstitut für Risikobewertung: Polyzyklische aromatischeKohlenwasserstoffe (PAK) in Spielzeug. AktualisierteStellungnahme Nr. 051/2009 des BfR vom 14. Oktober 2009,Abschnitt 3.1.3 „Exposition“.➤ Carcinogenesis. 2005 Dec;26(12):2207-12. Epub 2005 Jul 28.CYP1A1 and CYP1B1 polymorphisms and risk of lung cancer amongnever smokers: a population-based study. Wenzlaff AS,➤ Gao Y, Cao Y, Tan A, Liao C, Mo Z, Gao F.Glutathione S-transferaseM1 polymorphism and sporadic colorectal cancer risk: An updatingmeta-analysis and HuGE review of 36 case-control studies. AnnEpidemiol. 2010 Feb;20(2):108-21.➤ S.W. Baxter, E.J. Thomas and I.G. Campbell. GSTM1 nullpolymorphism and susceptibility to endometriosis and ovariancancer. Carcinogenesis, Vol. 22, No. 1, 63-66, January 2001➤ Tamer L, Calikoğlu M, Ates NA, Yildirim H, Ercan B, Saritas E, UnlüA, Atik U. Glutathione-S-transferase gene polymorphisms (GSTT1,GSTM1, GSTP1) as increased risk factors for asthma. Respirology.2004 Nov;9(4):493-8.➤ Lee SA, Fowke JH, Lu W, Ye C, Zheng Y, Cai Q, Gu K, Gao YT, ShuXO, Zheng W. Cruciferous vegetables, the GSTP1 Ile105Val geneticpolymorphism, and breast cancer risk. Am J Clin Nutr. 2008Mar;87(3):753-60.➤ Nebert, D.W., Dalton, T.P. 2006. The role of cytochrome P450enzymes in endogenous signalling pathways and environmentalcarcinogenesis. Nat. Rev. Cancer. 6:947-960. ➤ Lee BE, Hong YC, Park H, Ha M, Koo BS, Chang N, Roh YM, Kim BN,Kim YJ, Kim BM, Jo SJ, Ha EH.Interaction between GSTM1/GSTT1polymorphism and blood mercury on birth weight.Environ HealthPerspect. 2010 Mar;118(3):437-43.➤ Gundacker C, Komarnicki G, Jagiello P, Gencikova A, Dahmen N,Wittmann KJ, Gencik M. Glutathione-S-transferase polymorphism,metallothionein expression, and mercury levels among students inAustria. Sci Total Environ. 2007 Oct 15;385(1-3):37-47. Epub 2007 Aug22.➤ Kiyohara C, Miyake Y, Koyanagi M, Fujimoto T, Shirasawa S,Tanaka K, Fukushima W, Sasaki S, Tsuboi Y, Yamada T, Oeda T, MikiT, Kawamura N, Sakae N, Fukuyama H, Hirota Y, Nagai M.GSTpolymorphisms, interaction with smoking and pesticide use, andrisk for Parkinson's disease in a Japanese population.ParkinsonismRelat Disord. 2010 May 14. ➤ Furst A. Can nutrition affect chemical toxicity? Int J Toxicol. 2002Sep-Oct;21(5):419-24.➤ Am J Hypertens. 2009 Jan;22(1):87-91. Epub 2008 Nov 20. COMTgenotype influences the effect of alcohol on blood pressure: resultsfrom the COMBINE study. Stewart SH, Oroszi G, Randall PK, AntonRF.➤ Neuro Endocrinol Lett. 2006 Feb-Apr;27(1-2):231-5. Theassociation between high-activity COMT allele and alcoholism. SerýO, Didden W, Mikes V, Pitelová R, Znojil V, Zvolský P.➤ Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb;24(2):135-9. Association betweenthe functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase geneand alcohol consumption among social drinkers. Kauhanen J,Hallikainen T, Tuomainen TP, Koulu M, Karvonen MK, Salonen JT,Tiihonen J. Source Department of Public Health and GeneralPractice, University of Kuopio, Finland. ➤ Bradlow H.L. et al., 1996; PMID 8943806➤ Firozi P.F. et al., 2002; PMID 11872636➤ Lee A.J. et al., 2003; PMID 12865317➤ Vineis P. et al., 2003; PMID 12594823➤ Hanna I.H. et al., 2000; PMID 10910054➤ Tang Y.M., 2000; PMID 11221602➤ Miller D.P. et al., 2006; PMID 16933328➤ Sreeja L. et al., 2008; PMID 18472644➤ Sreeja L. et al., 2005; PMID 16228113➤ Stücker I. et al., 2002; PMID 12189190

Sida 79 av 81

➤ Chen J. et al., 2004; PMID 15457404➤ Mier D. et al., 2009; PMID 19417742➤ Williams-Gray C.H. et al., 2008; PMID 18178571

Ben Hälso Sensor (Osteoporos)➤ Herold, Innere Medizin 2008➤ MSD Manual, 2.Auflage➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.;McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of womenwith osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989➤ Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.;Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateralpseudoglioma--an autosomal recessive disorder of connectivetissue: report of three families--review of the literature. Am. J. Hum.Genet. 24: 34A only, 1972. ➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts,conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause undMänner über 60 Jahren", 2006➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fracturesof the spine; current options and considerations for treatment".The spine journal : official journal of the North American SpineSociety 6 (5): 479–87➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will mypatient fall?". JAMA 297 (1): 77–86➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007)Protein and amino acid requirements in human nutrition,pp224-226➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002),Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular eventsin healthy older women receiving calcium supplementation:randomised controlled trial". BMJ 336: 262➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plusvitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J.Med. 354 (7): 669–83➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour,J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. :Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-relatedprotein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebralbone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum.Genet. 74: 866-875, 2004➤ MacDonald H.M. et al., 2001; PMID 11547832➤ Mann V. et al., 2003; PMID 12810179➤ Qureshi A.M. et al., 2002; PMID 11907712➤ Palomba S. et al., 2005; PMID 15739035➤ Palomba S. et al., 2003; PMID 12525466➤ Thakkinstian A. et al., 2004; PMID 15040830

Sida 80 av 81

ANTECKNINGAR

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

http://www.tcpdf.org

Documents

DNA TEST - FEM SENSOR 40 +