Diktatorn - Svenska Filminstitutet · När Chaplin i ”Diktatorn” imiterar Hitlers tal inför mas-sorna talar han rotvälska, ett nonsensspråk med tyskk-lingande inslag, men det

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Bakgrund: Chaplin och DiktatornEnligt Chaplin själv var det vännen och regissören Alexan-der Korda som gav honom den bärande idén till ”Dikta-torn” – att han skulle spela den dubbla rollen av Den lilleluffaren och Adolf Hitler. År 1938, då Chaplin påbörjadearbetet med filmen, var beröringspunkterna mellan värl-

dens två mest berömda män fler än den karakteristiskamustaschen (som för övrigt Chaplin skaffade 1914 ochdärmed var först med). De var båda födda inom loppet avsamma aprilvecka år 1889. De hade båda upplevt svår fat-tigdom och därefter enorm berömmelse. De var, var ochen på sitt sätt, envåldshärskare – Hitler över det expande-rande tyska riket och Chaplin över ett filmimperium –med horder av hängivna beundrare.Nazisterna hade också ett särdeles vasst horn i sidan till

Chaplin. 1936 hade propagandaminister Joseph Goebbelsbannlyst ”Moderna tider” då filmen inte ansågs "öve-rensstämma med det samtida Tysklands filosofi". Regissö-ren förekom i flera listningar över rikets fiender, blandannat i den famösa fotoboken ”Den evige juden” (1938)med 265 bilder på "de onda" och i Fritz Hipplers efterföl-jande "dokumentär"film med samma titel från 1940. AttChaplin inte hade minsta lilla judiskt blod i sig var någothan talade ganska tyst om för att inte själv framstå somantisemit. Men han var en uttalad nazisthatare som häv-dade att "man inte behöver vara jude för att vara antina-zist. Det enda som behövs är att man är en normal,anständig människa."Sin öppna kritik mot nazismen var Chaplin ganska

ensam om i Hollywood, trots att andelen judar inom fil-mindustrin var stor. Antalet antinazistiska filmer från den

Diktatorn

”Diktatorn” från 1940 spelades in medan andra

världskriget pågick och är i sin pricksäkra parodi av

Hitler både genial och vågad. Här spelar Charlie Chap-

lin två roller: den fåfänge, maktgalne diktatorn Hynkel

och den lille judiske barberaren. De är varandras fien-

der och motsatser – men utseendemässigt till förväx-

ling lika varandra. ”Diktatorn” är ett av filmhistoriens

absoluta måsten och tidlös som utgångspunkt för

samtal om främlingsfientlighet, demokrati och krigets

absurditet. Den ställer också en ständigt aktuell fråga

på sin spets: får man skämta om vadsomhelst?

Rekommenderad från åk 6

EN FILMHANDLEDNING AV

MALENA JANSON

gången gjorde han en traditionell, dialogdriven ljudfilm.För första gången skrev han också ett detaljerat manussom kom att omfatta hela 300 sidor. Medan inspelningen,som sammantaget kom att ta hela 559 dagar, pågickutbröt kriget i Europa. Tyskland invaderade raskt Polen,Belgien, Nederländerna och Luxemburg. I juni 1940 ocku-perades Frankrike. I september 1940 slöts pakten mellande så kallade axelmakterna Tyskland, Italien och Japan.Under hösten startade de massiva bombningarna, den såkallade blitzen, av London. Allra sist spelades filmens avslutande scen, den judiske

barberarens pacifistiska tal till folket, in. Chaplin hadearbetat med talet i veckor och inte förrän han beslutadeatt kliva ur rollen som den försagde barberaren och taladirekt ur hjärtat, som Charlie Chaplin, fick han till det.Scenen varar i sex hela minuter och är en mycket uddaavslutning på en komedi. Somliga kritiker var vid filmenspremiär skeptiska mot just detta tal: en del uppfattade detsom kommunistiskt, andra tyckte det var alltför sentimen-talt. Men de allra flesta i publiken älskade det, det tryck-tes upp och spreds och Chaplin ombads läsa upp det iradion. Nyligen gjorde remixartisten M3itis en musiksattdubstep-version av talet som blivit enormt populär påYoutube.”Diktatorn” hade premiär i USA den 15 oktober 1940

och i Storbritannien ett par månader senare. I det ockupe-rade Frankrike var filmen förstås förbjuden och även iSverige dröjde biopremiären till efter kriget – förmodligenav rädsla för repressalier från Tyskland. Redan 1939 hadedet kommit ett brev från propagandaministeriet i Berlinsom ville "uppmärksamma" Svensk filmindustri och Sta-tens biografbyrå på Chaplins "hetsfilm". Brevet besvaradessnabbt i mycket vaga ordalag – en ton som ju kan sägaspräglade Sveriges inställning till nazisterna under helakriget. 1943 lyckades dock den amerikanska ambassadenfå in en kopia av ”Diktatorn” som kom att visas inofficielltmen mycket flitigt med särskilt tillstånd direkt från Chap-


här tiden kan räknas på ena handens fingrar och skepsi-sen mot ”Diktatorn” var därför mycket stor. Finansiärerdrog sig undan och distributörer ställde sig tveksamma.Men Chaplin var fast besluten att fortsätta arbetet, sat-sade sina egna pengar i projektet och fick småningomstöd av självaste president Roosevelt. Kanske kan detförklaras av att presidenten var långt mer positiv till ettingripande i det europeiska kriget än det amerikanska fol-ket i gemen och att han i ”Diktatorn” såg en chans att fåstöd från Chaplin, vars informella inflytande var enormt. För att förbereda sig för rollen som Hitler, lätt maskerad

till Hynkel, diktator av Tomanien, studerade Chaplin ota-liga timmar nyhetsmaterial samt Leni Riefenstahls hyll-ningsfilm ”Viljans triumf” som anses som ett mästerverkinom genren propagandafilm. Han studerade führernskroppsspråk, minspel och intonation och konstaterade attHitler var "en av de skickligaste skådespelarna" han sett.Han lade också märke till hans fåfänga och narcissism.När Chaplin i ”Diktatorn” imiterar Hitlers tal inför mas-sorna talar han rotvälska, ett nonsensspråk med tyskk-lingande inslag, men det är ingen tvekan om ordens inne-börd. Till rollen som Hannah, den unga kvinnan som den

judiske barberaren är förälskad i, valde Chaplin sin tredjehustru, Paulette Goddard, som han gift sig med i Kanton1936. Goddard spelar även den kvinnliga huvudrollen i”Moderna tider” och i mångt och mycket liknar de bådakaraktärerna varandra. De är båda modiga unga kvinnorsom vägrar ta skit från övermakten och som inte ger uppsina drömmar om ett bättre liv. Till övriga centrala rollervalde Chaplin för en gångs skull att arbeta med väletable-rade komiker som inte hade några problem att fylla utkostymerna på figurer som propagandaminister Gar-bitsch, militärminister Herring och brödradiktatorn avBacteria, Benzino Napaloni. Arbetet med ”Diktatorn” skilde sig också i andra avse-

enden från Chaplins tidigare produktioner. För första


lin. Vid ett tillfälle visades filmen sex gånger på en endadag för sammantaget 5 000 entusiastiska åskådare!

Filmens handlingVi slungas rakt in i första världskrigets slutskede, där enlite bortkommen menig (som senare ska visa sig vara enbarberare av judisk härkomst) har i uppgift att fyra avriket Tomaniens stolthet, kanonen Big Bertha. Det, ochandra uppgifter han åläggs, går inte så bra. Småningomträffar han på flygofficer Schultz som är utmattad och berhonom om hjälp in i ett plan som barberaren sedan ävenombeds att flyga. Inte heller detta går så bra, de flygerlänge uppochned och störtar småningom men överlevermirakulöst. När de hittas får Schultz veta att kriget är slutoch att Tomanien har förlorat. Den medvetslöse barbera-ren förs till sjukhus. Åren passerar och medan barberaren blir kvar på sjuk-

huset med minnesförlust, fullkomligt omedveten om vadsom pågår i världen, drabbas Tomanien av ekonomiskdepression, strejker och arbetslöshet. Den fascistiske dik-tatorn Andenoid Hynkel väljs till rikets ledare. Han hållerett tal till nationen på tyskklingande rotvälska som bejub-las av folkmassor och översätts av en speakerröst till enengelska som tydligt avviker från det som faktiskt sagts.Bland annat uttalar Hynkel sitt hat gentemot demokrati,yttrandefrihet och det judiska folket. Han uttrycker ocksåsin kärlek gentemot sina trogna undersåtar och medhjäl-pare Garbitsch och Herring. Hynkel faller nedför entrappa, skäller ut Herring och poserar sedan för fotografermedan han tar emot blommor från söta små flickor. Ibilen på väg från denna hyllningsceremoni diskuterarHynkel rikets dagsläge med Garbitsch som föreslår hår-dare tag mot det judiska ghettot. I det judiska ghettot lever bland annat herr Jaeckel och

hans inneboende Hannah grannar med den frånvarandebarberarens raksalong. Hannah försörjer sig på diversehushållsarbete och på väg att leverera tvätt blir hon vittnetill hur stormtrupperna bestjäl och trakasserar en judiskgrönsakshandlare. Modigt hånar hon deras ynklighet ochbestraffas genast genom att bli bombarderad med toma-ter. Under tiden har barberaren lämnat sjukhuset och blirförvånad över att finna sin frisersalong täckt av dammoch spindelväv – han tror att han varit borta i någraveckor. En av soldaterna målar "J-E-W" på frisersalongensfönster och barberaren protesterar och försöker få hjälpav en annan soldat men bråket eskalerar. Han får hjälp avHannah som slår soldaterna, och av misstag även barbe-raren, i huvudet med en stekpanna. Så småningom fårsoldaterna förstärkning, barberaren infångas och ska justtill att lynchas vid en lyktstolpe när officer Schultz anlän-der. Han känner igen mannen som räddade hans liv underkriget, stoppar hängningen och beordrar soldaterna attalltid lämna barberaren och hans vänner i fred. I Hynkels palats ägnar sig diktatorn åt diverse bestyr:

skriva brev, spela lite piano, posera för porträttkonstnärer.Herring förevisar ett par "fantastiska" – i själva verketodugliga – uppfinningar och Garbitsch diskuterar folketsmissnöje. Detta skulle kunna avledas om de invaderadegrannlandet Osterlich, en manöver som dock kräver kapi-tal. Detta kapital kan möjligen lånas av den judiske bank-mannen Epstein och för att beviljas ett lån kommer Gar-bitsch och Hynkel överens om att tillfälligt lätta på sank-

tionerna och bestraffningarna gentemot den judiska be-folkningen. I ghettot informerar Jaeckel barberaren om vad som

hänt under hans bortovaro. Barberarens affärer går dåligteftersom så många män befinner sig i koncentrationslägeroch Jaeckel tipsar honom om att börja med damfrisering istället. Barberaren börjar med att öva på Hannah som fårschamponering och håruppsättning. Lite senare köperhon potatis och snubblar. Till sin förvåning får hon hjälpatt plocka upp de tappade potatisarna av ett par förbipas-serande soldater.I diktatorspalatset dikterar Hynkel brev och får vrede-

sutbrott när hans penna inte fungerar tillfredsställande.Han informeras om ett uppror lett av brunhåriga arbetarei en vapenfabrik och konstaterar att brunhåriga ofta ärbråkmakare. Uppmuntrad av Garbitsch börjar han dröm-ma om en värld av idel ljushåriga människor ledda av enenväldig brunhårig diktator. Ensam på sitt kontor utförhan en extatisk dans med en gigantisk uppblåsbar jord-glob som till slut, till Hynkels stora förtvivlan, spricker ihans händer. Barberaren rakar en kund till de rytmiska tonerna av

Brahms Ungerska dans nummer fem på radio. Hannahgör sig fin för en dejt med barberaren samma kväll. Undertiden får Hynkel besked om att Epstein vägrat dem bank-lån och i vredesmod beordrar han räder i ghettot. Schultzavråder Hynkel från detta varpå han arresteras som förrä-dare. Barberaren och Hannah går arm i arm iväg på sin

dejt, lyckliga över det lugn som rått på sistone: "Hynkel ärkanske inte så illa ändå?" De är just på väg att köpa varsinHynkelpin av en gatuförsäljare då diktatorns röst dundrari högtalare över hela ghettot. I ett radiotal spyr han sitthat över det judiska folket. Alla i ghettot beger sig hemåtnär soldater invaderar gatorna, vandaliserande allt somkommer i deras väg. Återigen är de på väg att lyncha bar-beraren som i sista stund klarar sig undan tack vareSchultz beskydd. När soldaterna informeras om attSchultz arresterats börjar de dock på nytt att jaga barbe-raren som tillsammans med Hannah gömmer sig uppe påtaket. Därifrån ser de hur frisersalongen brinner ner ochHannah pratar drömmande om ett nytt liv tillsammans iOsterlich som ännu är ett fritt land. Jaeckel meddelar attkusten är klar, att de kan komma ner från taket nu, samtatt Schultz har flytt väktarna och gömmer sig i lägenhe-ten. Schultz har kallat till ett hemligt möte över en måltidvid midnatt.Vid mötet informerar Schultz de fem närvarande her-

rarna, alla vänner till Jaeckel, att han planerar ett attentatmot Hynkel som kräver ett tappert offer. Den som får ett


mynt i sin pudding har äran att offra sitt liv för sitt land.Hannah har dock placerat ett mynt i varje pudding ochnär efterrätterna serverar försöker gästerna göra sig avmed sina mynt. Barberaren har till slut lyckats svälja trestycken som skramlar i hans mage. Hannah avslöjar sinlilla kupp och övertalar (mycket enkelt) männen att avståfrån alla attentatsförsök. Nästa morgon kan man i tid-ningen läsa att Schultz misstänks gömma sig i ghettot ochatt barberaren är eftersökt för förhör. Schultz och barbera-ren flyr över taken men tas snart till fånga och skickas tillkoncentrationsläger. Hannah och Jaeckel lyckas ta sig tillOsterlich där de finner harmoni på Jaeckels brors vingård.Hannah skriver brev till barberaren och hoppas att hansnart ska kunna förena sig med dem. Hynkel firar de nu färdiga planerna på invasionen av

Osterlich med en luxuös måltid. Denna avbryts dock plöts-ligt när det kommer besked om att Benzino Napaloni, dik-tator i riket Bacteria, redan har trupper vid Osterlichsgräns. Utom sig av vrede ger sig Hynkel på Herring dåplötsligt telefonen ringer. Det är Napaloni som vill disku-tera Osterlichaffären med Hynkel. Hynkel bjuder in sindiktatorkollega på statsbesök. Statsbesöket blir ett psyko-logiskt maktspel mellan de två männen. Hynkel gör alltför att imponera på Napaloni med pompa och ståt, militär-parad och bal, men Napalonis burdusa stil är svårhanter-lig. När de två drar sig tillbaka för att diskutera affärer viden överdådig buffé urartar snart diskussionen i ord- ochmatkrig. När Garbitsch övertalat Hynkel att låtsas gå medpå Napalonis villkor kan de till slut enas. Barberaren och Schultz lyckas fly från koncentra-

tionslägret genom att klä sig i officersuniformer. Hynkelär vid den Osterlichska gränsen, utklädd i joddlarkostymför att låtsas jaga änder – medan han i själva verket är påväg att invadera Osterlich. Han avlossar ett skott och falleri sjön varpå han tillfångatas av soldater som tar honom förden förrymde judiske barberaren. De tomaniska solda-terna har nu intagit Osetrlich och gjort en aggressiv rädmot vingården där Hannah, Schultz och de andra bor.Under tiden är barberaren och Schultz på väg mot Oster-

lich. Om de lyckas ta sig över gränsen är de fria. På vägenträffar de dock några soldater som tror att barberaren ärHynkel och de lotsas till en scen där de inför en enorm fol-kmassa ska fira invasionen av Osterlich med ett eröv-ringstal. Barberaren introduceras av Garbitsch som den"framtida kejsaren över världen" och går skräckslagen upppå podiet. I stället för det förväntade segertalet håller hanett fredstal som vädjar till människornas hjärtan och god-het. Talet hörs även av Hannah som slagits till markenmen vid barberarens ord får nytt hopp om framtiden. Slut-bilden visar Hannahs ansikte, försiktigt hoppfullt, medhimlen som bakgrund.

Inför visningen: introduktionFör att lättare finna fokus på relevanta frågor i samtaletefter ”Diktatorn” kan det vara bra att redan i en kort intro-duktion till filmen före visningen "plantera" några tankarhos ungdomarna. Utan att värdera eller styra deras upple-velse kan man rikta deras uppmärksamhet mot någraintressanta aspekter av filmen. Får man lite kunskap omChaplin och omständigheterna kring filmens tillkomstredan innan blir filmupplevelsen rikare. Plocka gärnafakta ur "Bakgrund: Chaplin och Diktatorn" ovan, såsomnazisternas inställning till Chaplin, kopplingarna mellanChaplin och Hitler, hur Andra världskriget framskredunder filmproduktionen och hur filmen togs emot i Sve-rige. För skolklasser som inte är bekanta med Chaplinsedan tidigare kan en kort introduktion till hans filmska-pande vara lämplig, så att regissörens helt unika position ifilmindustrin och i världen i stort blir tydlig. (Se gärnaartikeln "Charlie Chaplin – samhällskritiker och medmän-niska".) Ingen annan än just Charlie Chaplin hade kunnatgenomdriva en så vågad film som ”Diktatorn” vid den härtiden, nämligen.?

Grogrunder för främlingsfientlighetDen judiske barberaren vaknar upp efter närmare 20 år iförvirrad konvalescens på sjukhus. Vad har hänt i Toma-nien under tiden han har varit borta? Utvecklingen i


Tomanien liknar mycket den som skedde i Tyskland efterFörsta världskriget. Perioden mellan 1918 och 1933 kallasWeimarrepubliken. Det var en demokratiskt styrd stat,men den drogs med enorma problem med krigsskulderefter Versaillefreden, arbetslöshet, hyperinflation ochsociala oroligheter med kravaller och gatubråk som följd.Situationen förbättrades när de segrande makterna komöverens om en ny avbetalningsplan för krigsskuldernamen så kom börskraschen 1929 och den efterföljandeDepressionen. Inget annat land i Europa drabbades hår-dare av den ekonomiska krisen än Tyskland. 1933 utsågsAdolf Hitler till rikskansler och därmed var Weimarrepu-blikens tid slut.

• På vilka sätt utgjorde perioden efter Versaillefredengrogrund för rasism, antisemitism och det nationalsocia-listiska arbetarpartiets tillväxt? Vad innebär begreppetsyndabock?

Det är ett känt faktum att intoleransen och främlingsfi-entligheten i ett samhälle växer i perioder av ekonomiskkris. Det skedde i mellankrigstiden och, på närmare håll,det skedde i Sverige i början av 90-talet då det invandrar-fientliga partiet Ny demokrati röstades in i riksdagen.

• Det sker också i dag, i Sverige och i resten av Europa.Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen och i enmängd kommunfullmäktige och i många länder i Europaär läget ännu allvarligare: I Grekland, till exempel, rösta-des under våren 2012 det nynazistiska partiet Gyllenegryning in i parlamentet. Vilka är det som utses till synda-bockar i dagens Europa? Vilka likheter och vilka skillna-der kan man se mellan läget i dag och i början av 1930-talet? Vad kan vi göra åt den här utvecklingen?

• På vilka olika sätt visar Chaplin i ”Diktatorn” på detabsurda i att göra skillnad mellan människor, dela in dem iraser och klassificera somliga som överlägsna och andrasom underlägsna? (För det första: att han själv spelar båderollen som diktatorn Hynkel och den judiske barberaren ärju ett sätt som tydligt understryker likheterna mellan män-niskor snarare än skillnaderna. De är i enlighet med riketsnya lagar varandras motsatser och fiender – men i kött ochblod varandras kopior. För det andra: dialogen mellan Hyn-kel och Garbitsch om brunhåriga – nästa folkgrupp som skautrotas, trots att Hynkel själv är just brunhårig. För dettredje: de två personer som kämpade på samma sida iFörsta världskriget, den judiske barberaren och Schultz, harnu plötsligt blivit fiender och den ene anses mindervärdigden andre.)

Krig och fred”Diktatorn” visar ju också på krigets absurditeter – inteminst i skildringen av första världskriget i filmens början.Vad är det som händer här? Charlie Chaplin hade gjort enliknande krigsskildring i sin kortfilm ”Shoulder arms” från1918. Den handlar om en ganska fumlig menig soldat i enskyttegrav i Europa under första världskriget. Också härframstår kriget som någonting förvirrande, enahanda ochfullständigt meningslöst för den enskilda individen.

• Chaplin var en uttalad pacifist. Vad innebär det? Världensäldsta fredsförening är den svenska Freds- och skilje-domsföreningen som bildades 1883. Gå in på deras hem-sida och ta reda på vad deras mål är och hur deras arbets-metoder ser ut. Finns det något problematiskt med den härtypen av fredssträvan?

• Allra tydligast blir Chaplins pacifistiska budskap i det talsom avslutar filmen. Vem är det som talar här: är det denjudiske barberaren, Chaplin själv eller både och? Till vem ärdet han talar: Folkmassan i filmen? Hannah? Oss i publi-ken? Återgivningen av det här talet skiljer sig markant frånåtergivningen av Hynkels tal: På vilka sätt? (All rekvisitaruntomkring – mikrofoner, dekorationer, publik etcetera –försvinner och kvar är bara talaren själv som ser in i kame-ran.) Vilken effekt får detta grepp? Det här talet blev väl-digt uppskattat av publiken när filmen hade premiär. Folkskickade med det i sina julkort julen 1940 och Chaplin fickläsa upp det i amerikansk radio. Varför fick det ett sådantgenomslag, tror ni?

• Hela talet finns återgivet i fulltext nedan och det finnsäven i flera versioner på Internet, bland annat en dubstep-remix på Youtube. Studera det och översätt det till svenska.Vad handlar det om? Varför tilltalas människor av det? Hål-ler ni med om budskapet?

• Chaplin pratar bland annat om de fantastiska maskinersom människan uppfunnit, såsom flyget och radion, somborde närma människor till varandra och göra dem lyckli-gare. En liknande kritik mot användandet av maskiner rik-tar Chaplin i filmen ”Moderna tider” (1936). Det finns juandra exempel på teknologier och uppfinningar som bådekan förenkla och förgylla människors liv och missbrukasoch förstöra. Ett sådant är förstås Internet. På vilka sätt kanInternet missbrukas? Vad kan man göra åt det?


Humor eller får man skoja om allt?Chaplin har sagt att trots att han stötte på motstånd från fil-mindustrin i Hollywood så gav han inte upp arbetet med”Diktatorn”: "Jag var fast besluten att fortsätta, för Hitlermåste göras till åtlöje".

• ”Diktatorn” är ju en parodi – vad innebär det? Komiken iparodier bygger ju på att man känner till förebilderna. Vilkavar de verkliga personer som Chaplin parodierade: Dikta-torn Hynkel? (Hitler) Diktatorn Benzino Napaloni? (BenitoMussolini, Italiens fascistledare och diktator) Garbitsch?(Joseph Goebbels, propagandaminister) Herring? (Her-mann Göring, chef för Luftwaffe, riksmarskalk och grun-dare av Gestapo).

• Varför tror ni att Chaplin ville driva med dessa personeroch deras politik? Det fanns ju flera likheter mellan Chaplinoch Hitler: Vilka?

• Inför inspelningen av ”Diktatorn” studerade Chaplin Hit-ler genom att titta på dokumentärfilmer och han lär ha sagtatt Hitler var en av de bästa skådespelare han någonsinsett. Vad menade han med det? Vilka av Hitlers karaktärs-drag driver han med i filmen?

• Att använda satir för att framföra samhällskritik är ettklassiskt grepp inom litteratur, drama och film. Kan ni genågra exempel? Vilka för- respektive nackdelar finns medden politiska satiren som vapen?

• Chaplin har i sin självbiografi skrivit att om han hadekänt till krigets alla fasor, till exempel vad koncentrations-lägren användes till, så hade han inte kunnat driva med"nazisternas mordiska vansinne" på det sätt han gör i ”Dik-tatorn”. Finns det sådant som man inte kan skämta om?Vad? Finns det sådant som vissa får skämta om men inteandra? Exempel? Man brukar till exempel säga att de sva-gare får skämta med de starkare men inte tvärtom – håller

ni med om det? Driver Chaplin med den judiske barbera-ren? I så fall: på vilket sätt skiljer sig den driften med denav Hynkel?

Film, censur & propagandaMedan Chaplin arbetade med ”Diktatorn” mötte han stortmotstånd från filmdistributörer och finansiärer. I Holly-wood intog man en mycket försiktig attityd mot den poli-tiska utvecklingen i Europa och det gjordes bara någraenstaka antinazistiska filmer innan USA blandade sig iAndra världskriget. Tack vare Chaplins oberoende (hankunde själv finansiera filmen) och envishet fortsatte hanarbetet med filmen.Chaplin var illa omtyckt av nazisterna redan före ”Dik-

tatorn”. Hans förra film, ”Moderna tider”, hade blivitbannlyst och Chaplin hade varit öppet kritisk mot denökande rasismen i Europa i allmänhet och nazismen i syn-nerhet. Redan 1932, efter en lång resa, sade han i en in-tervju: "Patriotismen är den värsta galenskapen världenlidit av. Jag har rest runt i Europa i flera månader nu. Pat-riotismen är allerstädes närvarande och den kommer attleda till ett nytt krig."

• I Frankrike kunde “Diktatorn” inte visas förrän efter kri-get, eftersom landet var ockuperat av Tyskland. Och äveni Sverige dröjde premiären till hösten 1945. Varför tror niatt filmen inte visades i Sverige? Hur stämmer det öve-rens med vårt lands inställning till Nazityskland? Dockvisades filmen ändå i Sverige, inofficiellt, för slutna säll-skap. Det var den amerikanska ambassaden som lyckatsfå in en kopia och fått tillstånd direkt från Chaplin självatt visa den i landet. På olika Folkets hus gick filmenibland flera gånger dagligen – en dag visades den sexgånger för sammanlagt 5 000 personer!

• I Nazityskland arbetade man mycket aktivt med censurför att hålla folket i schack. Bland annat kontrolleradesmedierna, filmindustrin och konsten. Vad innebär censur?Hur fungerar den? Vad innebar begreppet "entartete

kunst" (degenererad/urartad konst)? Vilken konst ansågsav naziregimen "degenererad" och vilken ansågs "god"eller "bra"? I ”Diktatorn” driver Chaplin med nazisternaskonstideal – hur då? Vilka är de två statyerna "Den mo-derna Venus" och "Den framtida tänkaren" som figurerar ifilmen? Hur ser de ut i original respektive i Hynkels ver-sion?

• Dessa två statyer är ju också exempel på propaganda.Vad innebär propaganda? Hur fungerar den? Finns detgod och dålig propaganda? I Nazityskland arbetade manäven mycket aktivt med propaganda i till exempel bild,text och film. En som gjorde propagandafilmer undernazitiden var regissören Leni Riefenstahl, som fått hårdkritik för att hon inte bad om ursäkt för sina filmer i efter-hand. Hennes två mest berömda dokumentärfilmer, sombrukar klassas som filmhistoriska mästerverk men medideologiskt förkastliga budskap, är ”Viljans triumf” (1935)och ”Olympia” (1938). Här hyllas bland annat Hitler ochden ariska människokroppen med en uppsjö olika este-tiska filmtrick. Det gjordes också många antisemitiska fil-mer, både fiktion och "dokumentärer". En av de mestfamösa är ”Den evige juden” (Fritz Hippler, 1940) därfakta och rena lögner blandas på det mest halsbrytandesätt för att understryka det antisemitiska budskapet. Idenna figurerar bland annat Chaplin.

• Ett flitigt använt propagandafilmstrick är att sätta sam-man bilder och ljud som egentligen inte har någon kopp-ling till varandra. Man kan också styra publikens tolkningav bilderna genom att helt enkelt låta speakerrösten ljuga.

Hur driver Chaplin med en lögnaktig speakerröst i ”Dikta-torn”? Kan ni ge exempel? (Till exempel den förinspelade"översättningen" av Hynkels rappakaljatal till engelskaoch den smickrande berättarrösten som följer Hynkels"hårda" arbete i palatset.)

Barberarens/Chaplins sluttal i sin helhet"I'm sorry but I don't want to be an Emperor, that's not mybusiness. I don't want to rule or conquer anyone. I shouldlike to help everyone if possible; Jew, gentile, black man,white. We all want to help one another, human beings arelike that. We all want to live by each other's happiness,not by each other's misery. We don't want to hate anddespise one another. In this world there is room for every-one and the earth is rich and can provide for everyone. The way of life can be free and beautiful. But we have lostthe way. Greed has poisoned men's souls, has barricadedthe world with hate; has goose-stepped us into misery andbloodshed. We have developed speed but we have shutourselves in: machinery that gives abundance has left usin want. Our knowledge has made us cynical, our clever-ness hard and unkind. We think too much and feel toolittle.More than machinery we need humanity. More than

cleverness we need kindness and gentleness. Withoutthese qualities, life will be violent and all will be lost. Theaeroplane and the radio have brought us closer together.The very nature of these inventions cries out for the good-ness in men, cries out for universal brotherhood, for theunity of us all. Even now my voice is reaching millionsthroughout the world, millions of despairing men, women



and little children, victims of a system that makes men tor-ture and imprison innocent people. To those who can hear me I say Do not despair. The mise-

ry that is now upon us is but the passing of greed, the bitter-ness of men who fear the way of human progress: the hateof men will pass and dictators die and the power they tookfrom the people, will return to the people and so long asmen die liberty will never perish.Soldiers: Don't give yourselves to brutes, men who despise

you and enslave you, who regiment your lives, tell you whatto do, what to think and what to feel, who drill you, dietyou, treat you as cattle, as cannon fodder. Don't give yoursel-ves to these unnatural men; machine men, with machineminds and machine hearts. You are not machines. You arenot cattle. You are men. You have the love of humanity inyour hearts. You don't hate, only the unloved hate. Only theunloved and the unnatural. Soldiers: don't fight for slavery,fight for liberty. In the 17th chapter of Saint Luke it is written The king-

dom of God is within man. Not one man, nor a group ofmen, but in all men; in you, the people. You the people havethe power, the power to create machines, the power to cre-ate happiness. You the people have the power to make lifefree and beautiful, to make this life a wonderful adventure.Then in the name of democracy let's use that power, let usall unite. Let us fight for a new world, a decent world thatwill give men a chance to work, that will give you the futureand old age and security. By the promise of these things, brutes have risen to power,

but they lie. They do not fulfil their promise, they never will.Dictators free themselves but they enslave the people. Nowlet us fight to fulfil that promise. Let us fight to free theworld, to do away with national barriers, do away withgreed, with hate and intolerance. Let us fight for a world ofreason, a world where science and progress will lead to allmen's happiness. Soldiers! In the name of democracy: let us all unite!"

TipsBöcker, hemsidor:

”Bilden av Förintelsen”, red. Klas Viklund (Svenska Fil-minstitutet, 1998)

David Robinson, “Chaplin. His Life and Art” (McGrawHill, 1985)Svenska freds- och skiljedomsföreningen:http://www.svenskafreds.se/

Filmer:

“The Dictator” (Sasha Baron Cohen, 2012)“Hitler doesn't like how Harry Potter ends”, kort parodi:http://www.youtube.com/watch?v=rytV6i6bSnA ”Livet är underbart” (Roberto Benigni, 1997)”Moderna tider” (Charlie Chaplin, 1936)”Shoulder Arms” (Charlie Chaplin, 1918)”Viljans triumf” (Leni Riefenstahl, 1935)

USA 1940

Originaltitel: The Great Dictator

Producent, manus & regi: Charlie Chaplin

Foto: Roland Totheroh & Karl Struss

Musik: Charlie Chaplin

I rollerna

Diktator Hynkel - Charlie Chaplin

En judisk barberare - Charlie Chaplin

Benzino Napaloni - Jack Oakie

Hannah - Paulette Goddard

Schultz - Reginald Gardiner

Garbitsch - Henry Daniell

Herring - Billy Gilbert

Mr Jaeckel - Maurice Moscovitch

Tekniska uppgifter

Längd: 124 minuter

Format: dvd

Bild: Normalbild 1,37:1

Censur: Barntillåten

Svensk premiär: 19 november 1945

Distribution

FilmCentrum, Box 17099, 104 62 Stockholm www.filmcentrum.se

[email protected], 08 545 275 00

Redaktion

Andreas Hoffsten, Film och samhälle, Svenska Filminstitutet, juni

2012

Produktionsuppgifter

Documents

Diktatorn - Svenska Filminstitutet · När Chaplin i ”Diktatorn” imiterar Hitlers tal inför mas-sorna talar han rotvälska, ett nonsensspråk med tyskk-lingande inslag, men det