Rektorsprogrammet

K4 block 5

Richard Fagerström

Anna Lemnell

!!!!!!!!!

Digitaliseringen av skolan och dess påver-

kan på rektorsrollen sett ur tre perspektiv

!!

! 1

Innehållsförteckning

!!!

The table of contents is empty because you aren't using the paragraph styles set to appear in it.The table of contents is empty because you aren't using the paragraph styles set to appear in it.

! 2

1. Inledning

I dagens skola ställs elever, pedagoger och rektorer inför krav och förväntningar att utbilda för

morgondagen detta arbete skall belysa de tre delkurser som ingått i rektorsutbildningen. För

att visa på de krav som rektor måste förhålla sig till gentemot den undervisning en ökad digi-

talisering ger skolan i möjligheter och begränsningar.

!EU-kommissionen (EU-kommissionen, 2007) har listat nyckelkompetenser för ett livslångt

lärande, en av dessa kompetenser är just digital kompetens. Med digital kompetens tydliggörs

säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för

kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga

användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta in-

formation samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.

!De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och

använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skil-

ja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de sam-

band som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovi-

sa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och an-

vända Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik

som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation.

!Skollagen (2010:800) 1 kap 11 § är tydlig att läroplanen skall ange utbildningens värdegrund

och uppdrag. I enlighet med Lgr-11 skall skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna själva

kan söka och utveckla kunskaper till exempel med hjälp av datorer och andra hjälpmedel. Vi-

dare framgår i läroplanens riktlinjer att personalen skall få den kompetensutveckling som

krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, detta är rektor ansvar att tillgo-

dose detta. I detta fall handlar det om att skolans pedagoger måste kunna handleda eleverna i

de digitala hjälpmedlen

!Utifrån ramverk och rekommendationer ställer sig självklart den pedagogiska ledaren frågan

vilka krav och påverkan kan en utökad digitaliserad skola ställ på min yrkesroll som rektor?

! 3

Detta arbete skall försöka visa på de tre aspekter rektorsutbildningen tagit upp i förhållande

till de krav som ställs på rektor. Vi har valt att fokusera på frågeställningen krav visavi digita-

lisering i ett rektorsperspektiv.

!2. Syfte och frågeställningar

!Hur påverkas rektor som pedagogisk ledare när skolan digitaliseras?

!Syftet ställs utifrån utbildningens tre delkurser juridiska aspekter, mål och resultatstyrning

samt aspekter på ledarskap.

!– Hur påverkas rektor som pedagogisk ledare när skolan digitaliseras utifrån ett juridiskt per-

spektiv? Det vill säga, vad ska rektor som ledare förhålla sig till gällande lagar och regler för

att följa det ramverk som samhället har gentemot skola, individ och samhälle?

!– Hur påverkas rektor som pedagogisk ledare när skolan digitaliseras utifrån ett mål och resul-

tatstyrd perspektiv. Det vill säga, lyfta de aspekter som införande av it kan resultera i ökad

måluppfyllelse hos eleverna eller ej. Vad forskningen lyfter som fördelar och farhågor med

fokus på it och skolan samt vilken aspekt kompensatoriska hjälpmedel kan betyda för ökad

måluppfyllelse och hur det kan påverka rektors roll som pedagogisk ledare.

!– Hur påverkas rektor som pedagogisk ledare när skolan digitaliseras utifrån aspekt på ledar-

skapet. Under denna rubrik lyfter vi utifrån frågeställningen aspekter på ledarskapet utifrån

litteratur och föreläsningar vi haft i vår utbildning men även vilken påverkan det har ledarskap

och struktur som ställs på rektor som pedagogisk ledare i en mer digitaliserad skola.

!!!

! 4

!3. Tolkningsbas

Grunden för vårt arbete vilar på en tolkningsbas utifrån gällande lagar/regler, läroplan och av

oss känd forskning inom området skola – digitalisering. Vi har läst olika rapporter och ax-

plock av den forskning som finns inom området it, ledarskap och skolan som vi hittat eller fått

presenterat för oss i vår utbildning. Vi har främst utgått ifrån de uppgifter som vi gjort i vår

utbildning för att knyta ihop den kunskapen med syftet med detta arbete.

!Med digitalisering i detta arbete har vi inte fört en diskussion kring konceptet 1 till 1 det vill

säga en elev en dator utan mer utifrån en generell diskussion gällande tillgången till fler dato-

rer och kompensatoriska hjälpmedel i skolan. Vi har utgått ifrån våra egna enheter där vi job-

bar för att grundutbudet i klassrummen skall innehålla ett antal datorer och Ipad som kan fun-

gera lika naturligt som pennor, sudd, linjaler och miniräknare allt för att varje elev skall ha

tillgång till just de verktyg som främjar hans/hennes optimala inlärning.

!För oss är ledarskap att man skall driva en fråga eller en sak från en utgångspunkt till en an-

nan. I pedagogiskt ledarskap lägger vi in den pedagogiska aspekten, det vill säga hur drivs en

fråga, ett förhållningssätt i pedagogisk anda för ett pedagogiskt syfte det vill säga för att ut-

veckla kunskapen hos en annan person för att nå en högre måluppfyllelse inom ett ämne, en

fråga eller en insikt.

!Som pedagogisk ledare för skolverksamhet har rektor övergripande ansvar för verksamheten

som helhet med inriktning mot de nationella målen. Detta innefattar allt från att följa styrdo-

kumenten, skolan resultat det vill säga måluppfyllelse och att det hela tiden anpassar sig till

nya riktlinjer och influenser från samhället

!Utgår vi ifrån Skolverkets (www.skolverket.se) definition av pedagogiskt ledarskap så stäm-

mer det bra överens med våra tankar om vår roll. Det handlar om att tolka målen samt beskri-

va aktiviteterna för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för-

bättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveck-

ling. Det ställer krav på rektor att ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, om-

! 5

sätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna

för samband mellan insats och resultat.

3.1 Vad säger styrdokumenten?

!Med styrdokument menar vi gällande skollag, gällande läroplan som styr vår verksamhet.

!Utbildning ska ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” Skollagen 1 kap 5§,

(2010:800).

!Eleverna skall även beredas det stöd och stimulans så de utvecklas så långt som möjligt uti-

från 3 kap 3§ Skollagen (2010:800).

!I och med införande av digitala kompensatoriska hjälpmedel i skolan bör även beaktas regler

kring ordningsregler Skollagen 5 kap 5§, (2010:800).

!Elever skall ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för tidsenlig utbildning

enligt 10 kap 10§ Skollagen (2010:800).

!I enlighet med Lgr-11 skall skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna själva kan söka och

utveckla kunskaper till exempel med hjälp av datorer och andra hjälpmedel. I ämnet bild åk 1-

3 kan man utläsa ”fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram”. I ämnet

svenska för åk 1-3 finns direktiv att eleverna skall beredas möjlighet att skriva på dator.

Vidare framgår i läroplanens riktlinjer att personalen skall få den kompetensutveckling som

krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, detta är rektor ansvar att tillgo-

dose detta. I detta fall handlar det om att skolans pedagoger måste kunna handleda eleverna i

de digitala hjälpmedlen.

!3.2 Tidigare forskning samt rapporter från Skolverket i ämnet it och skola

!Forskning vi har beaktat utifrån mål och resultatstyrning

!! 6

Vi har beaktat Thornberg och Thelins (2011) tankar kring hur elever och pedagoger skall nå så

långt som möjligt gällande kunskapsutveckling och utvärdering som pekar på att ett långsik-

tigt arbete ger resultat. De tar även upp att effektiva lärprocesser och varje enskild elevs lä-

rande är av central roll för att nå så långt som möjligt i varje individs utveckling.

!Vi hittar en viss diskrepans gällande vikten av it i relation till ledarskapet i klassrummet när vi

följer Hatties tankar kring vilka effekter som visar högst måluppfyllelse utifrån hans samman-

ställning i boken Visible learning (2009). Diskrepansen består av att Thornberg och Thelin

visar på en ökad tro till elevers måluppfyllelse via effektiva lärprocesser medan Hattie inte ser

lika tydliga samband mellan digitalisering och ökad måluppfyllelse.

!Idag finns det en möjlighet att använda digitala verktyg som appar för att underlätta elevers

lärande i skolan. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svå-

righeter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Skolverket påvisar att specialpedagoger från olika skolor och institutioner fördelarna och möj-

ligheten till individualisering som modern teknik kan ge pedagogerna i den dagliga verksam-

heten och undervisningen. I rapporten från Torpgärdsskolan strävar man efter en normalise-

ring av hjälpmedel som ger extra hjälp i lärandet. It i specialpedagogiken hävdar man handlar

till stor del om att få igång och väcka läslust och skrivglädje för eleverna (Skolverket.se).

!Vi har även titta på en rapport från Sandvikens arbete kring att skriva sig till läsning visar på

att den omedelbara återkoppling eleverna får när de skriver med ljudande tangentbord, talsyn-

tes och rättstavningsprogram ger god effekt och barnen hela tiden blir medvetna om språket

och kan korrigera sig själva (Skolverket.se).

!Vi har medvetet valt att inte se över forskning gällande 1till1 konceptet då det i våra fall detta

inte är aktuellt. Vi vill belysa effekten av användandet av kompensatoriska hjälpmedel för att

nå högre mål och resultat i en verksamhet som vill tillämpa it men inte implementera 1till1

konceptet fullt ut.

!3.3 Forskning vi har beaktat utifrån ledarskapsaspekter

! 7

!Under vår utbildning i ledarskap lades stor vikt på Bolman och Deals (2003) perspektiv på

ledarskap och hur man förhåller sig i en organisation utifrån dessa aspekter. Detta känns na-

turligtvis viktigt att även belysa i vårt arbete. Det är också utifrån de tankar vi har om föränd-

ringsarbete på våra enheter gällande ledarskap viktigt att beakta olika ledarstilar och hur de

påverkar en verksamhet. Thornberg och Thelin (2011) belyser aspekter av rektors roll i skolan

gällande vikten av ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete känns av vikt att lyfta fram i det-

ta arbete.

!Ärlestigs rapport (2008) om rektors förmåga till kommunikation och med vilken framgång

rektor kan nå genom olika former av kommunikation vill vi också belysa.

Hans Åke Scherps (2013) beskrivning av ledarskap är i samklang med Hatties (2008) studie,

det vill säga vikten av gott ledarskap överträffar digitalisering gällande resultat. Detta tycker

vi har varit intressant då de inte är fullt så tydliga i jämförelse med annan forskning gällande

vikten av rektors ledarskap satt i relation till resultat.

!John Steinbergs (2005) tankar kring pedagogers ledarskap och betydelsen av synen på sitt le-

darskap finner vi också i linje med tankar som Hattie framför i sin forskning, det vill säga rek-

tor/ledarskapet är centralt för lyckade resultat i skolan.

!I Skolverkets rapporter kring kompetens och användande av it i skolan gjorda 2009 och 2012

hittar vi direkta skillnader över tid och effekter så som uppfattningen av kompetensbehov

både rektors syn på lärarnas behov men även pedagogernas egen uppfattning av sina behov,

synen på användandet m.m vilket vi ansett intressanta i vårt resonemang kring framgångsfak-

torer och effekter ett it användande i skolan kan ge samt de krav på tidsenlig undervisning

som ledare har på sig i dagens skola.

!

! 8

!4. Metod

!Vi har valt att utgå ifrån den litteratur vi haft och blivit rekommenderad under vår utbildning

samt av forskning vi hittat för att belysa olika aspekter av mål och resultatstyrning och ledar-

skapet. Vi har även försökt belysa rektor och verksamheten utifrån givna styrdokument. Vi har

utgått i vår frågeställning utifrån de tre block vi haft i vår utbildning. Därigenom försöka ge

en generell bild av aspekter som rektor bör beakta, kan påverkas av och agera utifrån gällande

juridiska aspekter, mål och resultatstyrning samt aspekter på ledarskapet och olika ledarskaps

stilar.

!!!!

! 9

5. Resultat

5.1 Rektors roll utifrån juridiska aspekter

!Följande antagande har vi utgått ifrån då de är mest relevant utifrån våra egna verksamheter:

!De digitala verktygen som är aktuella nyttjas endast under skoltid, därefter förvaras verktygen

i skolans lokaler. De digitala verktygen är skolans gemensamma verktyg och syftet är att

verktygen ska nyttjas som ett komplement till dagens undervisning. Därtill bör nämnas att

skolan har endast yngre elever, upp till åk 3.

!Följande frågeställning fick vi besvara i juridikdelen utifrån vårt antagande.

!Att införa digitala verktyg i skolan innebär också att skolan påtar sig ett ansvar att fost-

ra och lära barn/elever hur dessa digitala medier fungerar ur många aspekter. Ange vil-

ka rättsliga regler som kan bli aktuella vid användning av digitala hjälpmedel i skolan.

!Rektor bör beakta följande:

!Skollagen (2010:800)

I enlighet med Lgr-11 skall skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna själva kan söka och

utveckla kunskaper till exempel med hjälp av datorer och andra hjälpmedel. Vidare framgår i

läroplanens riktlinjer att personalen skall få den kompetensutveckling som krävs för att de

professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, detta är rektor ansvar att tillgodose detta. I detta

fall handlar det om att skolans pedagoger måste kunna handleda eleverna i de digitala hjälp-

medlen.

!3 kap 3§ Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möj-

ligt.

!3 kap 10§ Elevers rätt till särskilt stöd

! 10

!!!!Vid införandet av digitala hjälpmedel skall det finnas tydliga ordningsregler, presenteras både

muntligt och skriftligt för elever och vårdnadshavare. Ordningsreglerna, SkolL 5 kap 5 §, skall

vara i paritet med läroplanen, utifrån utbildningens värdegrund och uppdrag.

!6 kap Skolan ska ha ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling

samt för att förebygga och förhindra. All personal skall känna till Plan mot

kränkande behandling samt ansvaret att anmäla till rektor. Utredning och åt-

gärder vid kränkningar beslutats av rektor. Planen skall genomsyra ordnings-

reglerna och utformningen av undervisningen.

!Personuppgift lagen (1998:204)

Tryckfrihetsförordningen (1949:105)

Offentlighets och sekretess lagen (2009:400)

Det är viktigt att känna till vad som gäller för allmänna handlingar, TF (2kap 3§). Eventuella

register över elevers inloggningsuppgifter skall följa grundläggande krav på behandling av

personuppgifter i enlighet med PUL 9-10§. För att skolan skall kunna ge eleverna access till

Internet måste enskilda inloggningsförfarande finnas samt att registret måste upprättas. Hän-

syn till elever med skyddad identitet måste givetvis tas, OSL 23 kap.

!Rektor, det vill säga vi, bör beakta att våra elever inte är myndiga och därför kommer inte

elevalster publiceras på skolans hemsida. Klasser som kommer använda de digitala verktygen

till att arbeta med klassbloggar kommer bloggarna vara slutna grupper med lösenord för en-

bart klassens medlemmar. På bloggen får enbart bilder på elevalster förekomma inga bilder på

enskilda elever eller elever i grupp utifrån gällande ordningsregler, vilka är väl förankrade

med elever och vårdnadshavare. Förekommer fotografering vid exempelvis schemabrytande

aktiviteter kan dessa visas på skolornas digitala fotoramar, det vill säga inom skolans organi-

sation.

! 11

!Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Rektor ansvarar för att skolan följer URL, avtalslicenser och skolkopieringsavtal. I undervis-

ningssyfte får exempel av offentliga verk framställas, om avtalslicens tillåter. För att publicera

verk på Internet krävs det alltid ett samtycke från upphovsmannen (elever/personal), inga

skolkopieringsavtal gäller. Vid överföring till mindre digitala nätverk kan det vara tillåtet men

med begränsning till en undervisningsgrupp samt aktuellt läsår.

!Föräldrabalken (1949:381)

Skolan bör även vara införstådd i att utifrån FB 6 kap 2§ tillfaller tillsynsansvaret till skolan

under skoltiden, skolan bör ha detta i åtanke när det gäller skolans organisation. Därtill skall

skolan vara införstådd på att eleverna är omyndiga och inte kan bli dömda till påföljder eller

ingå avtal. Men att eleverna kan bli skadeståndsskyldiga utifrån sitt handlande.

!Eventuell skadegörelse (BrB 12 kap 1§) eller annan lagöverträdelse under skoltid på skolans

datorer bör regleras i skolans ordningsregler och vara i paritet med SkL 2 kap 1§. Vid eventu-

ell skadegörelse är det viktigt att reda ut om händelsen är i form av oaktsamhet eller uppsåt-

ligt/vårdslöshet samt utreda hur verksamheten varit organiserat vid det aktuella skadetillfället.

Om utredningen visar på uppsåtligt/vårdslöshet får man göra en bedömning huruvida barnets

ansvar bör jämkas med bland annat hänsyn till barnets ålder och mognad. Skolan bör dock

ställa sig frågan hur tillsynen fungerat om elever ges utrymme till uppsåtlig skadegörelse un-

der skoltid.

!Vilka frågor är viktiga att ta med föräldrarna om eleverna är omyndiga?

Rektor bör ha kännedom om och agera i ovanstående fråga enligt följande:

!Skollagen (2010:800)

Vårdnadshavare skall vara välinformerade om SkolL direktiv gällande elever och möjligheter

till användande av digitala verktyg.

!Språklagen (2009:600)

! 12

Skolan måste vara medveten och ta hänsyn till föräldrars rätt till information till sitt språk uti-

från språklagen och bereda möjlighet till information på vårdnadshavares hemspråk utifrån

språklagen och offentlig verksamhet.

!Vilket ansvar har skolan för brott som barn/elever kan komma att begå med skolans It

utrustning?

Rektor skall agera och informera sin verksamhet om vad som gäller vid brott utifrån följande

lagrum:

!Skollagen (2010:800)

Ordningsreglerna på skolan skall vara välkända av alla användare på skolan där även tydliga

konsekvenser skall framgår. Reglerna och konsekvenserna skall vara så formulerade att de är

begripliga för användarna det vill säga hänsyn i formulerandet måste tas till elevernas ålder

och mognad.

!Vid eventuell överträdelse av reglerna eller vid misstanke att brott begåtts skall skolan skynd-

samt göra en utredning av händelsen och berörda parter som sedan ligger till grund för utre-

dande instans, exempelvis polismyndighet/sociala myndigheter som besitter expertis inom

utredning av misstänkt brott. Rektor skall skyndsamt informeras och leda skolans interna ut-

redning om eventuellt brott har begåtts, vårdnadshavare skall informeras.

!Utredning av brott gällande kränkningar, trakasseri och mobbing tillämpas skolans plan mot

kränkande behandling utifrån SkolL 6 kap 10§. Även här utreder rektor skyndsamt och vidtar

adekvata åtgärder.

!6 kap 11§ förbud mot repressalier måste beaktas vid en sådan utredning och om personal eller

huvudman åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet

eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av

åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om

kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadestånd för kränkning sättas ned

eller helt falla bort i enlighet 6 kap 12§.

! 13

!Framkommer det av utredning att elev begått exempelvis ett grovt brott som stöld, polisan-

mäls ärendet och sociala myndigheter kopplas in utifrån att eleven är omyndig och social-

tjänsten vidtar utredningen. Med hänsyn till elever integritet måste självklart skolan beakta

sekretesslagen.

!Brottsbalken (1962:700)

Lagen (1964:167) med särkskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

BrR 1kap 6§, elever under 15 år kan begå brott men kan inte dömas till påföljd, däremot kan

det bli aktuellt med skadestånd, se nedan. Utifrån vilken typ av brott som begåtts kan det bli

aktuellt med Lagen (1964:700) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

!Skadeståndslagen (1972:207)

Framkommer det av utredning att eleven med uppsåt begått ett brott kan det bli aktuellt med

skadestånd, även om eleven är under 15 år, gäller både sakskada och kränkande handling.

Skadeståndet kan jämkas utifrån hänsyn till skolans organisation, elevens ålder samt försäk-

ringar. Eventuellt skadestånd kan i paritet med SkL förekomma för reparationskostnader eller

bestående värdeminskning. Även vårdnadshavare kan bli skadeståndskyldiga, ansvaret är

dock begränsat till 1/5 prisbasbelopp.

!Vem/vilka på skolan har ansvar för vad och hur skall rektor säkerställa att ansvaret

fördelas rätt?

Rektor säkerställer ansvaret enligt följande:

Rektor delegerar de uppgifter som är möjligt att delegera, utifrån detta förväntas att ansvariga

följer dessa uppgifter. Därtill bör regelbundna diskussioner äga rum för att säkerställa att lagar

och förordningar följs.

!Skollagen (2010:800)

Rektor ansvarar för:

- att kompetensutveckling för personal genomförs, i enlighet med Läroplan 2.8.

- att ordningsregler upprättas i enlighet med SkolL 5 kap 5§.

! 14

- att utredning görs och åtgärder vidtages vid överträdelse av ordningsregler (5kap)

och plan mot kränkande behandling, 6kap 10§

!Rektor skall säkerställa att all personal känner till plan mot kränkande behandling, samt efter-

följer givna direktiv. Därtill informera personalen gällande tillsynsansvaret för eleverna under

hela skoldagen.

!Offentlighets och sekretess lagen (2009:400)

Personuppgift lagen (1998:204)

Rektor ansvarar för att eventuella register som upprättas av elevuppgifter följer anvisningarna

enligt PUL och OSL.

!Lagen (1960:729)om upphovsrätt till litterära konstnärliga verk

Lagen (1998:345)om ansvar för elektroniska anslagstavlor

Avtalslicenser

Kopieringsavtal

Rektor ansvar för att tillhandahålla information gällande URL och LEA till både personal, ele-

ver och vårdnadshavare. Regelbundet, både muntligt och skriftligt skall detta tillhandahållas.

Vidare är det viktigt att rektor informerar personal gällande avtalslicenser och kopieringsavtal.

!Rektor bör skapa tydliga rutiner, klar policy kring användandet. Fördela den regelbundna till-

synen och rensning av olagliga/olämpliga material. Rektor bör delegera ansvaret vem som

ansvarar för regelbunden uppsikt av elektronisk anslagstavla, därtill se till att tömma digitala

nätverk på material efter varje läsår. Dessa uppgifter skall framgå i personens befattnings-

skrivning.

!!

! 15

5.2 Rektors roll utifrån mål- och resultatstyrning

!Som vi i tidigare avsnitt i vårt arbete måste rektor följa skollagen och utifrån skollagen 3 kap

3§ första del:

!”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande

och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna ut-

vecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. ”

!Detta är den givna ramen för rektors agerande gällande mål- och resultatstyrning, sedan gäller

det att i vardagen att leva upp till detta. Det finns alltid flera faktorer som styr varför en elev

kan riskera att inte nå målen. En del faktorer är inre påverkan inom organisationen och en del

faktorer är yttre påverkan, det vill säga faktorer utanför skolans ramar som påverkar elevernas

resultat eller möjligheter till att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Inre faktorer kan vara det som sker i klassrummet. I fall eleven befaras inte nå målen så ska

detta skyndsamt utredas av rektor (Skollagen, 2010:800). Thornberg (2011) skriver om vikten

av struktur i undervisningen och vad som kännetecknar en lärares framgång. Han skriver ock-

så att ”Effektiva lärare är förtrogna med elevers lärprocesser - hur eleverna lär sig och var de

befinner sig i sitt lärande”. Vidare belyser han att effektiva lärarna anpassar undervisningen

utifrån elevernas behov och förutsättningar.

!Rektorn skall driva ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån att verksamheten och ska kontinu-

erligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Personal, elever och föräldrar ska ges möj-

lighet att delta i detta arbete enligt skollagen 4 kap, 4§. För att eleverna ska nå så långt som

möjligt i sin kunskapsutveckling är det viktigt att hela tiden utvärdera det vi gör i verksamhe-

ten. (Thornberg & Thelin, 2011).

!För att kunna lära av de egna handlingarna eller av andras krävs det att, i detta fall, skolan

som verksamhet reflekterar över vad handlingarna har lett till eller inte lett till (Thornberg &

Thelin, 2011). Men för att kunna nå dit behövs det ett långsiktigt och medvetet arbete som lätt

! 16

kan försvinna i dagens alla göromål. Det kan lätt leda till det som Granström (2011) skriver,

utvärderingarna i skolan sker i avseende att bevara rådande förhållande istället för att skaffa

kunskap i syfte att förändra eller utveckla verksamheten.

!Skolinspektionen har granskat IT-verktygets användning i undervisningen, följande påvisas i

deras rapport: (Satsningen på IT används inte i skolornas undervisning, rapport 40 – 2011 –

2928)

!Rapporten visar på brister gällande digitalisering av skolan. Vissa skolor saknar förutsättning-

ar för att nyttja it som ett naturligt inslag i verksamheten. De skolor som har medvetet satsat

och har förutsättningar för inköp av kompensatoriska hjälpmedel saknar ett flertal strategier

för hur it skall nyttjas som ett stöd i den pedagogiska verksamheten. Skolledningen styr inte

användandet av it på ett aktivt sätt. Pedagoger saknar kompetensutveckling för att använda det

som ett naturligt verktyg i verksamheten dagligen.

!Läser man sedan i en uppföljande rapport från Skolinspektionen 2012 har en del förändrats

men fortfarande är mycket kvar att åtgärda för att påvisa tydliga resultat förbättringar.

!Följande har förändrats:

!Lärarnas tillgång till egna datorer har förbättrats. På grundskolan har nu tre av fyra lärare en

egen dator jämfört med att endast en av fyra lärare hade det 2008. I förskola, grund- och

gymnasieskola har tillgången till datorer förbättrats. I grundskola har antalet barn respektive

elever per dator närmare halverats jämfört med 2008 Det har skett en kraftig ökning av antalet

elevdatorer och trenden mot1 till 1 i många skolor syns tydligt. Det är också en förändring

mot allt fler bärbara datorer och surfplattor.

!Lärarnas beskrivning av sitt behov av kompetensutveckling ser annorlunda ut jämfört med

2008. I dag lyfts områden som förebyggande av kränkningar på nätet och hur it kan utgöra ett

pedagogiskt verktyg fram allra mest. 2008 var det störst behov av kompetensutveckling kring

! 17

hantering av bild, film och ljud med hjälp av datorer. Många lärare uttrycker dock att de har

ett stort kompetensutvecklingsbehov inom flera it områden.

!Kommunikationen mellan skola och hem sker idag till stor del med hjälp av it. Trots de ökade

satsningarna på it i skolan har färre grundskolor idag en it-plan eller en uttalad it-strategi jäm-

fört med den förra uppföljningen.

!Men en del har inte förändrats enligt rapporten. Följande påpekande görs kring områden som

inte har förändrats nämnvärt enligt Skolverket under denna treårsperiod.

!Elevernas it-användning består fortfarande till stor del av att söka information på nätet och för

skrivuppgifter. Användningen av it är i stort sett lika låg i flera ämnen som den var för tre år

sedan. Det är fortfarande ovanligt att eleverna använder datorer på lektioner i matematik. Det

finns inte heller någon tydlig ökning av it-användningen i naturorienterande ämnen och tek-

nik.

!Krånglande it-utrustning och bristande stöd för hur it kan användas i undervisningen (pedago-

giskt it-stöd) begränsar ofta lärares användning av it i undervisningen eller i den övriga rollen

som lärare.

!Eleverna upplever att de är bra på att använda dator för att skriva, söka information och pre-

sentera. De är mindre bra på källkritik gentemot information på internet och att använda kal-

kylprogram. Elever som har fått en egen dator av skolan använder i mycket högre utsträck-

ning dator i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får också mer undervisning i källkri-

tik och säker Internetanvändning (www.skolverket.se)

!Rektorerna upplever att många lärare inte har tillräcklig kompetens för att använda och anpas-

sa it-verktyg för elever som behöver särskilt stöd. En tredjedel av rektorerna anser inte att de

har tillräcklig it-kompetens för att leda skolans it-strategiska arbete, att utveckla användning-

en av it i undervisningen eller att hantera frågor om lag och rätt.

!! 18

Enligt Skolverkets rapport IT användning och IT kometens i skolan (2013) konstateras att lä-

rare uppfattas vara bättre på IT 2012 jämför med 2008. Men det finns ett behov av kompe-

tensutveckling inom området IT. 5 av 10 av rektor i grundskolan upplever i mycket eller i

ganska hög utsträckning får den kompetensutveckling inom IT som de behöver i sin roll som

lärare. Detta kan ställas i relation till att 3 av 10 lärarna uttrycker att de har mycket eller gans-

ka stort behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap. Flest lärare upple-

ver att det finns behov av kompetensutveckling inom områdena att förebygga kränkningar på

Internet, it som pedagogisk verktyg, hantering av bild/ljud/film, säker användning av Internet

samt lag och rätt på Internet. Ungefär hälften av lärarna anser att de har behov av kompetens-

utveckling inom dessa områden. Rektorerna är relativt självkritiska när det bedömer sin it

kompetens. Ungefär 1 av 3 av rektorerna i grundskolan anser sig inte ha it kompetens för att

kunna leda skolans it strategiska arbete. Lika många tycker inte att de har tillräcklig kompe-

tens för att utveckla användandet av it i undervisningen.

!Hatties studie Visible learning (2009) en metastudie på över 80 000 forskningsrapporter visar

att de åtgärder som ger störst effekt på elevers prestation är följande inom områdena skola och

undervisning inte är användandet av it-utrustning. Hattie lyfter i sin rapport följande effekter

på elevernas måluppfyllelse visavi skolans agerande

!De starkaste effekterna från skolan kan relateras till kännetecken inom skolor, såsom klimatet

i klassrummet, influenser från kamrater eller frånvaron av störande elever i klassrummet.

Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av läro-och kursplaner för att bli mer än-

damålsenligt utmanande där givande av adekvat framåtsträvande undervisning är inkluderad

samt genom acceleration eller särskilda kursplaner för begåvade elever och att skolan har rek-

torer som ser sig själva som ledare för undervisningen i styrningen av skolan. Med hänvisning

till gällande styrdokument, så som Skollagen 2010.

!Hattie (2009) ägnar en del uppmärksamhet åt rektors betydelse för elevernas skolprestationer

och menar att i den mängd forskning som förekommit finns skiljelinjer mellan minst två olika

typer av ledarskap. I den förstnämnda kategorin finns de rektorer som fokuserar på elevpresta-

tioner och undervisningsstrategier. De mer specifika strategier som anges för framgångsrika

! 19

rektorer är uppmuntran och delaktighet i lärarnas lärande och utveckling, planering, koordine-

ring och utvärdering av undervisning. De andra typen av ledarskap är den mer instruktiva

rektorerna. Även dessa bidrar, enligt Hattie, till att skapa ordningsam och stödjande miljö

både i och utanför klassrummet.

!De två metaanalyser som fokuserar på den andra typen av ledarskap, det transformativa, upp-

visar högre effekter på lärarnas tillfredsställelse i arbetet än på elevprestationer. Utifrån vilka

mål och vilket fokusområde som bör utvecklas kan rektor anta den typ av ledarskap som gag-

nar ändamålet för utvecklingsarbetet bäst. Rektor bör beakta detta och välja förhållningssätt i

en ambition att implementera kompensatoriska hjälpmedel i skolan för att nå högre målupp-

fyllelse och ökade resultat.

!!!5.3 Rektors roll utifrån aspekter på ledarskapet och ledarskapsroller

Ledarskap kan tolkas utifrån Bolman och Deals i bok Nya perspektiv på organisation och le-

darskap (2003) i fyra perspektiv utifrån den organisation man leder. Som ledare bör fokus

vara utifrån den situation man ställs inför. Följande perspektiv kan man läsa om i boken,

strukturella perspektivet, HR perspektivet, politiska perspektivet och symboliska perspektivet.

För att enkelt förklara perspektiven kan följande ges och sättas i relation till en ökad it-sats-

ning i skolan.

!Det strukturella perspektivet genomsyras av struktur och tydliga ramar för att skapa struktur i

verksamheten. Verksamheten styrs av arbetsuppdelning och specialisering utifrån tydliga

scheman. Perspektivet bygger på kontroll och tydlig ansvarsfördelning med fokus på effekti-

vetet. Allt för att organisationens mål uppnås på bästa sätt. I detta perspektiv bör rektor jobba

med att lägga grunden för att teknik och nätverk skall fungera. Här skall finnas en tydlig an-

svarsfördelning mellan rektor, it tekniker och en it-plan/strategi där fördelning av roller och

ansvar skall vara tydliga.

!! 20

I HR-perspektivet bygger man mer på ett samspel mellan individen och organisationen. Där

hänsyn till medarbetarens kompetens, engagemang och egna idéer ses som centrala resurser.

Här ges större frihet till medarbetaren för arbetsuppgifter och resultat. Medarbetaren kan finna

större delaktighet och ansvar i verksamheten och därigenom ökad tillfredställelse i sitt arbete.

Överensstämmer organisationens mål och medarbetarens kunskaper och engagemang finns

det goda förutsättningar för att uppnå en hög effektivitet.

!Ser man till det politiska perspektivet kan man likna organisationen vid en scen för makt och

konkurrens om de knappa resurser som finnas att tillgå. I detta perspektiv tar man hänsyn till

olika aktörers egna åsikter, värderingar och intressen. I det komplexa nätverk av individer rå-

der hård konkurrens om resurser och de mest framgångsrika tillskansar sig mest resurser och

använder makten blir vinnare. Detta perspektiv ställer krav på ledaren att vara politiskt kom-

petent.

!I det sista av Bolman och Deals (2003) perspektiv finner man det symboliska perspektivet. I

detta perspektiv belyser man rollsymboler i en organisation för att förmedla mening och för-

ankra kultur vilket kan vara en framgång i en komplex och mångtydlig organisation. Detta

kan ge ytterst svåra förutsättningar för en ledare som måste förhålla sig till ekonomiska ramar

och verksamhetsmål som inte alltid är i paritet med varandra. Detta ställer krav på kreativa

lösningar på ibland gamla problem en kultur växer fram över tid och medlemmar i kulturen

utvecklar övertygelse, värderingar och arbetssätt tillsammans utifrån kulturen. När väl grup-

pen hittar sin själ och sin kultur kan detta resultera i effektivitet och energi trots svåra förut-

sättningar.

!Thornberg (2011) belyser även han rektors betydelse vid effektiva skolor. Han menar att rek-

tors ledarskap har en viktig roll för hur väl en skola fungerar och presterar. Kännetecken är att

rektor drivs av ett engagemang, har mål och visioner. Andra egenskaper som lyfts fram är att

rektor också behöver vara tillräckligt stark för att stötta personalen vid yttre och snabba för-

ändringar. Rektor ska vara verklighetsförankrad gällande skolans behov och engagera medar-

betarna i processer och delaktiga i beslut. Thornberg menar att klassrumsbesök ingår i det pe-

dagogiska ledarskapet, dels för att få kännedom om verksamheten men också som bollplank

! 21

till lärarna. Genom verksamhetsbesök har rektor god kännedom om de behov och de önske-

mål verksamheten har vilket ger rektor en arena att agera utifrån. Det kan även agera som en

kontrollfunktion att verksamheten följer de riktlinjer som finns att utläsa i styrdokumenten det

vill säga att verksamheten i enlighet med Lgr-11 har en arbetsmiljö som är utformad så att

eleverna själva kan söka och utveckla kunskaper till exempel med hjälp av datorer och andra

hjälpmedel.

!Skolinspektionens rapport angående Rektors ledarskap (2012:1) har identifierat tre utveck-

lingsområdet gällande rektors ledarskap:

!- Rektors ledning för framgångsrik undervisning behöver utvecklas

- Tydliggöra roller och ansvar i organisationen

- Ledning av utvecklingsarbete behöver förstärkas, det systematiska kvalitetsarbetet

!Forskning visar att ett bra och kvalificerat ledarskap för skolan är centralt för att ge eleverna

en god utbildning. Detta går att finna i flera olika rapporter allt från John Hatties (2008) stora

studie ”visible learning” till mindre och mer konkreta debattinlägg av våra inhemska pedago-

giska forskare.

!Forskare har i olika studier identifierat framgångsfaktorer och åtgärder som kan förbättra le-

darskapet och bidra till skolutveckling (OECD-rapport 2009, Förbättrat skolledarskap. Volym

1: Politik och praktik).

!Dit hör exempelvis:

• att rektorerna har tydliga och avgränsade ansvarsområden med en hög grad av självbestäm-

mande,

• att skolans ledarskap fördelas för att göra det uthålligt,

• att rektorer får specifik kompetensutveckling samt

• att rektorsrollen görs attraktiv genom olika former av stöd.

!

! 22

Den tidigare granskningen av rektors ledarskap och aktuell forskning pekar på att rektorns

kommunikation med lärarna och eleverna utifrån det nationella uppdraget och framgångsfak-

torer i forskning för skolutveckling, är betydelsefull för ett väl fungerande pedagogiskt ledar-

skap (Ärlestig H 2008).

!- Rektors ledning för framgångsrik undervisning behöver utvecklas, rektor behöver ge

aktivt stöd, stimulans och inspiration till lärarna.

- Tydliggöra roller och ansvar i organisationen

- Ledning av utvecklingsarbete behöver förstärkas, brister i det systematiska kvalitets-

arbetet samt involvera alla i det övergripande utvecklingsarbetet.

!Det kan ställas i relation till Hans Åke Scherps (2012) beskrivning av ledarskapet och möjlig-

heten till utveckling för rektorer och Hatties mätningar av framgångsfaktorer (2008). I deras

beskrivningar av ledarskapet är inte rektors direkta närvaro eller påverkan som framgångsfak-

tor av minimal effekt. Hattie går även så långt att det till och med kan ses till vis del som

kontraproduktivt att ha en allt för närvarande ledare som kan upplevas som kontrollerande

mer än inspirerande.

!Skolledarnas arbetsdag är oftast fragmentarisk och karaktäriseras av många korta möten som

ständigt blir avbrutna, vilket kan tänkas missgynna ett mer systematiskt pedagogiskt ledar-

skap. Den främsta prioriteringsgrunden är ofta att hindra små problem från att bli större. Det

ger en tämligen dyster bild av skolledares möjligheter till att leda arbete med skolförbättring

om man inte ser problemhantering som en god möjlighet och viktig utgångspunkt för skolut-

veckling. Skolledare tycks i huvudsak ägna sig åt att undanröja problem så att den pågående

pedagogiska verksamheten inte störs. Eftersom lärare beskriver vardagsproblem som den vik-

tigaste drivkraften för förändring skulle en sådan problemhantering från skolledningens sida

motverka skolutveckling. Med bakgrund av denna beskrivning av rektors vardag kan det i det

perspektivet vara svårt att följa de tankar Thornberg Thulin (2011) har kring effektivt ledar-

skap och insikt i verksamheterna för att säkerställa att styrdokumenten följs.

!

! 23

I ett referat ur Sandens bok Leda i lust och lust att leda (2007) påvisar föreläsaren av författa-

rens påpekande att omständigheterna i rektors arbetsmotivation påverkar tiden av förändring.

Han lyfter även frågan ”vem vill bli rektor och vad motiverar en rektor” klart tänkvärt och

svårt att besvara (referat ur Sanden” Leda i lust och lust att leda” utifrån föreläsare Roger

Sträng).

!Det finns även forskare som påvisar rektors viktiga roll för en väl fungerande skola och där

rektors driv är centralt. Rektor bör enligt Thornberg (2011) vara verklighetsnära och väl insatt

i skolans behov och delaktigheten mellan personal och rektor i beslut är väsentligt. Klass-

rumsbesöken är en central del i det pedagogiska ledarskapet och utgör grunden för mandat i

dialog med personalen. Detta står helt i kontrast till Hatties studie och Hans Åke Scherps åsik-

ter i Tema rektor 2013 om att rektor inte är någon allmän världsvetande pedagog som optimalt

kan coacha och leda utan att verksamhetsbesöken ses mer som en kontroll av pedagogerna.

John Hattie och Scherp framhäver vikten av att pedagoger bereds väg för att besöka varandra

och i lärande samtal utvecklas i sin ledarroll och rektors roll mer bör ses som en administrator

som gör det möjligt för pedagogerna att föra pedagogiska samtal och forum för att få insikt

och inblick i varandras ledarskapsegenskaper.

!Steinbergs bok Ledarskap i klassrummet (2005) visar också på att olika aspekter på hur en

ledare i klassrummet bör agera för att behålla ledarskapet och tydligheten. Boken betonar le-

darskapsyrket och att det inte finns några motsättningar mellan att vara ledare och använda

modern pedagogik. Flera av de påståenden som finns i boken är identiska med de framgångs-

faktorer Hattie lyfter för målfokuserat ledarskap.

!

! 24

6. Diskussion

!Juridiska aspekter

Införandet av digitala verktyg i skolan styrs dels av flera juridiska aspekter, i resultatdelen

framgår det flera av de lagar som rektor måste förhålla sig till gällande just de digitala verkty-

gens infinnande i skolan. Det ställer krav på rektor att vara väl orienterade i dessa lagar för att

därifrån arbeta fram skolans IT-plan och policys gällande normer och regler. Som rektor är det

viktigt att kommunicera dessa lagar både till personal, elever och vårdnadshavare för att för-

ståelse och insikt skall finnas.

!Ytterst ansvarig är rektor men det gäller att delegera ansvaret så gott det går, för att på så sätt

kunna säkerställa att verksamheten efterlever kraven som lagen säger.

!Vid händelse att något inträffar som kan uppfattas som lagöverträdelse är det viktigt att man

som rektor utreder det som inträffat. Utifrån vad utredningen påvisar bör man ställa sig frågan

om rektor själv skall fortsätta med utredningsarbete alternativt lämna vidare till andra myn-

digheter, allt utifrån vilken karaktär det inträffade har. Om rektor själv skall fortsätta utred-

ning handlar det först och främst påvisa om händelsen är gjord med uppsåt eller ej. Andra frå-

geställningar som blir aktuella är om verksamheten i sig har brustit i sitt tillsynsansvar. Ba-

lansgången mellan brustet tillsynsansvar, elevers ålder och mognad samt rent uppsåt till brott

är en vardag som rektor hela tiden måste förhålla sig till och inte alltid så lätt att reda i.

!Grunden till att förebygga brott vilar på skolans systematiska kvalitetsarbete, att förhindra att

brist i tillsyn och oönskade händelser sker. Som rektor bör man upprätta en arbetsplan för att

förebygga eventuella brister.

!Mål- och resultatstyrning

!Hattie (2009) belyser att tydliga läraren/ledaren är en av de viktigaste faktorerna för att elever

skall uppnå högre måluppfyllelse. Liknande tankar har Thornberg och Thelin (2011) som på-

visar att effektiva lärare anpassar undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar.

! 25

!Utifrån den forskning vi har tagit del av framgår inte de digitala verktyg som den största fak-

torn som påverkar elever för att nå högre måluppfyllelse. Forskningen påvisar att såsom kli-

matet i klassrummet, influenser från kamrater eller frånvaro av störande elever i klassrummet

har betydande påverkan för högre måluppfyllelse. Däremot lyfts det fram av flertalet forskare

som vi tagit del av att inkluderade anpassning av läro- och kursplaner för att bli mer ända-

målsenligt utmanade som en framgångsfaktor. Utifrån detta kan digitala verktyg ha en bety-

delse för högre måluppfyllelse, att utifrån elevers lust och engagemang ökar och möjligheten

till inkluderande undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel.

!I styrdokumenten ställs krav på en anpassning av undervisningen i förhållande till elevers be-

hov, erfarenheter och intressen och på det stöd och de utmaningar eleverna behöver för att ut-

vecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Ett av de stöd som kan vara lycko-

samt utifrån detta är just de digitala verktygen, att anpassa undervisningen för dessa elever

med hjälp av digitala verktyg (www.skolverket.se). För att detta skall vara en möjlighet krävs

det att skolan har förutsättningar att använda digitala verktyg samt att pedagogen i klassrum-

met känner sig bekväm med användandet av digitala verktyg.

Rektor bör aktivt fundera och föra dialog med pedagogerna för att motverka att elevernas it-

användande inte enbart består av informationssökningar, något som Skolverket (2012) lyfter

sin rapport. Det har inte skett någon markant förändring kring detta på tre år detta är allvarligt

och här bör rektor ta sig en aktiv roll i ett förändringsarbete. Att säkerställa att datorn och

kompensatoriska hjälpmedel är en naturlig del i samtliga ämnen blir ett digert arbete för lan-

dets rektorer.

Att som ledare även få kompetensutveckling inom it är någonting man bör satsa nationellt på

utifrån Skolverkets framtagna uppgifter. Känner sig inte rektor säker gällande it och vilka

möjligheter det ger undervisning, måluppfyllelse och krav i samhället blir inte skolans enskil-

da satsningar effektiva tror vi. Utifrån Skolverkets rapport 2012, menar man att en tredjedel

av landets rektorer inte besitter de kunskaper som krävs för att kunna utforma strategier som

krävs för ett lyckat implementeringsarbete som varje skola bör ha. Hur kan då högre målupp-

! 26

fyllelse nås och en långsiktighet skapas när inte rektor har adekvata kunskaper i detta arbete?

Detta är ett nationellt dilemma och bör styras upp nationellt.

Inledningsvis i vårt arbete uttrycker vi att skolan skall utbilda elever för morgondagen och

utifrån att EU-kommissionens (2007) lista över nyckelkompetens där just digitala kompeten-

sen lyfts fram som viktig kompetens. Med detta som bakgrund anser vi att det är viktigt att

skolan följer med samhällsutvecklingen och att digitala verktyg är en naturlig del i skolans

vardag och att skolan kan inte gå emot de krav på digitala kompetenser som idag samhället

kräver av sina aktörer.

!Ledarskapet

!Ledarskap kan tolkas utifrån Bolman och Deals i bok Nya perspektiv på organisation och le-

darskap (2003) i fyra perspektiv utifrån den organisation man leder. Fokus bör vara som leda-

re utifrån den situation man ställs inför.

!Verksamheten styrs av arbetsuppdelning och specialisering utifrån tydliga scheman. Perspek-

tivet bygger på kontroll och tydlig ansvarsfördelning med fokus på effektivitet. Allt för att

organisationens mål uppnås på bästa sätt. I detta perspektiv bör rektor jobba med att lägga

grunden för att teknik och nätverk skall fungera. Här bör tydlig ansvarsfördelning råda mellan

rektor, it tekniker och en it-plan /strategi bör finnas för att fördelningar av ansvar skall vara

tydliga.

!I HR-perspektivet bygger man mer på ett samspel mellan individen och organisationen. Där

hänsyn till medarbetarens kompetens, engagemang och egna idéer ses som centrala resurser.

Här ges större frihet till medarbetaren för arbetsuppgifter och resultat. Medarbetaren kan finna

större delaktighet och ansvar i verksamheten och därigenom ökad tillfredställelse i sitt arbete.

Överensstämmer organisationens mål och medarbetarens kunskaper och engagemang uppnås

en hög effektivitet.

!I detta perspektiv tar man hänsyn till olika aktörers egna åsikter, värderingar och intressen. I

det komplexa nätverk av individer råder hård konkurrens om resurser och de mest framgångs-

! 27

rika tillskansar sig mest resurser och använder makten blir vinnare. Detta perspektiv ställer

krav på ledaren att vara politiskt kompetent.

!I det sista av Bolman och Deals (2003) perspektiv finner man det symboliska perspektivet. I

detta perspektiv belyser man rollsymboler i en organisation för att förmedla mening och för-

ankra kultur vilket kan vara en framgång i en komplex och mångtydlig organisation. Detta

kan ge ytterst svåra förutsättningar för en ledare som måste förhålla sig till ekonomiska ramar

och verksamhetsmål som inte alltid är i paritet med varandra. Detta ställer krav på kreativa

lösningar på ibland gamla problem en kultur växer fram över tid och medlemmar i kulturen

utvecklar övertygelse, värderingar och arbetssätt tillsammans utifrån kulturen. När väl grup-

pen hittar sin själ och sin kultur kan detta resultera i effektivitet och energi trots svåra förut-

sättningar.

!Med aspekter på Thelin och Thornbergs tankar gällande rektors betydelse för effektiva skolor

bör man som rektor ha ett genuint engagemang och tydliga visioner med realistiska strategier

knutna till visionen. I relation till skolverkets rapport där en stor del av landets rektorer inte

känner sig tillräckligt kompetenta inom området it så ser vi här ett dilemma på nationell nivå

även med hänsyn till ledarskapsaspekten.

!Samtidigt kan man fundera kring Hans Åke Scherps och Hatties aspekter på rektors betydelse

vilket de menar inte har så stor betydelse/påverkan som en framgångsfaktor. Här ställer vi oss

lite kluvna till rektors betydelse. Hatties metaanalys av framgångsfaktorer är ingenting man

kan ringakta, men samtidigt så vill vi som rektorer känna att vi spelar roll och att vi har en

betydelse i vår verksamhet och att vi genom strategiska och långsiktiga satsning i paritet med

lagen faktiskt når högre måluppfyllelse och bedriver ett arbete som är en framgångsfaktor.

!Våra slutsatser utifrån vårt syfte ”Hur påverkas rektor som pedagogisk ledare när skolan digi-

taliseras?” i ljuset av våra tre perspektiv är följande:

!Verkligheten kontra lagen stämmer inte alltid överens detta är ett faktum så alla vi rektorer är

väl medvetna om. Ibland vardagen inte möjlig att anpassa så att lagen kan följas i den mening

! 28

som den intention den är skriven. Men för det faktum är det alltid en utmaning för oss att hela

tiden jobba med information, förståelse och systematik i våra arbeten för att efterfölja lagen.

Vi ser även gällande högre mål och resultat att här behövs satsningar allt från enheter, förvalt-

ningar och på nationell nivå för att tillgodose de behov pedagoger och rektorer har för att

möta eleverna i en målfokuserad och framåtsträvande skola för ett liv imorgon. Här bör man

även som rektor ha förståelse för att ett förändringsarbete tar tid och att för att få till en im-

plementering så krävs stor satsning på förståelse med en repetitiv strategi så man hela tiden

försäkrar sig om att alla besitter förståelse och är med i förändringen. Kan man även få en ge-

nomsyrning nationellt och i alla nivåer långsiktigt så finns alla möjligheter till förändring och

ökad styrning med fokus på mål och resultat.

!Här i ligger den stora utmaningen vi har som rektorer i vårt ledarskap. Det vill säga att digita-

lisering är ingen dagslända utan en förändring som vi måste som kår hålla i och hålla ut utan

att släppa eller tappa fokus. Att i ett tydligt ledarskap med tydlig vision, närvaro och strategi

visa personal elever och föräldrar hur, vad och varför saker görs, tar tid och hålls i. Dessa fak-

torer tillsammans utgör de påverkningsfaktorer som rektor behöver beakta i den digitaliserade

skolan som vi står inför.

!!

! 29

Referenslista !Berg, Gunnar, (2003). Upptäcka och erövra frirummet- skolutveckling ett eget ansvar. I G

Berg och H-Å Scherp (Red.), Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Liber Dis-tribution !

Bolman, L HG & Deal, T E (2003) Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Stu-dentlitteratur !Blossing red.(2011);Skolledaren i fokus – kunskap värden och verktyg. Första upplagan (Ärlestig H 2008 avh. Communication between principals and teachers in successful

schools).

Hattie, John A. (2008). Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement. Stockholm: Natur och kultur !

OECD-rapport 2009, Förbättrat skolledarskap. Volym 1: Politik och praktik. Pont B, Nusche !Sanden, T. (2007) Lusta att leda i lust och leda. Om rektors arbete under en tid av förändring.

Åbo: Åbo akademis förlag !Skollagen (2010:800) Nordstedts Juridik AB !Skolinspektionen 2010:15 Rektors ledarskap, en granskning av hur rektor leder skolan mot

ökad måluppfyllelse !Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011. Stock-holm: Fritz !Skolverket (2012) Defination av pedagogiskt ledarskap. Hämtad den 28 november 2013, från

http://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/genomforda-kvalitetsgranskningar/rektors-ledarskap-2/definition-av-pedagogiskt-ledarskap/ !

Steinberg, John, (2005). Ledarskap i klassrummet – handbok för arbetsro och effektivt läran-de. Stockholm: Gothia fortbildning !

Thornberg R & Thelin K 2011 Med ansiktet vänt mot Europa. Perspektiv på Skolutveckling. Lärarförbundet, Sveriges skolledarförbund !

!!!

The table of contents is empty because you aren't using the paragraph styles set to appear in it.

! 30

!

! 31

Internet !Jämterud, U (2010) Sandvikens läs- och skrivsatsning minskade behovet av särskilt stöd.

Hämtad den 19 november, 2013, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/specialpedagogik/sandviken-1.139902 !

Hedemark, T (2011) Tema rektor Hämtad den 19 november 2013, från http://www.skolver-ket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/tema-rektor/tema-rektor-1.129790 !

Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram är en bilaga till Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 30 december 2006/L 394. (http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/oj/2006/l_394/l_ 39420061230sv00100018.pdf) !!

Pålsson, S (2010) Digitala verktyg allt viktigare på Torpgärdsskolan. Hämtad den 19 novem-ber, 2013, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/specialpedagogik/torpgardsskolan-1.141616

!Skolinspektionen (2012) Rektors ledarskap. Hämtad den 19 november 2013, från http://

www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/rektorsutbildningar/rapporter-1.178548

!Skolverket (2009) IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning.

Hämtad den 19 november 2013, från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-en-skildpublikation

!Skolverket (2012) It uppföljning. Hämtad den 19 november 2013, från http://www.skolver-

ket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/rapporter/skolverkets it-uppfoljningar-1.119854__ !

! 32