DA IDALOSb e r g s j ö d a l e n 5 4 b • s e – 4 1 5 2 3 g ö t e b o r g • 0 3 1 – 4 2 2 0 4 5 • w w w . d a i d a l o s . s e

2—2015

med böcker av: alf hornborg mikael van reis ingrid carlgren cass r. sunstein henry jenkins

victor serge herfried münkler detlev s. schlichter petter rasmusson walter benjamin anders burman

per sundgren elisabeth hjorthferdinand de saussure m fl

2 DAIDALOS

Nollsummespelet Teknikfetischism och global miljörättvisa av Alf HornborgÖversättning: Eva Björkander-Mannheimeri samarbete med författarenISBN 978-91-7173-445-72015. 352 sidor. InbundenPris c:a 250:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

Alf Hornborgs Nollsummespelet. Teknikfetischism och global miljörättvisa är – påpekar författaren inledningsvis – skriven för läsare som är allvar-ligt oroade över klimatet och miljön och den ojämlika globala makt- och resursfördelningen och som ställer sig starkt tvivlande till det kon-ventionella tänkandet kring sådana frågor. Det tänkande, närmare bestämt, som säger att pro-blemen visserligen är stora, men att lösningarna ligger inom räckhåll och inte kräver någon radi-kal kursändring.

Hornborg menar att det finns en tendens att bagatellisera de utmaningar verklig hållbarhet ställer oss inför. ”För att förbli trovärdiga för-väntas såväl forskare som politiker inta en djupt kritisk hållning till rådande konsumtions- och

ALF HORNBORG

transportmönster samt energiförbrukning, men samtidigt erbjuda vägar till hållbarhet som inte framstår som alltför obekväma eller provoceran-de. Det förklarar varför det tidiga tvåtusentalets slagord inte är ’revolution’ (som i början på nit-tonhundratalet) utan ’resiliens’”. (Resiliens är ett mått på ett ekosystems – eller ett samhälles – återhämtningsförmåga efter en allvarlig störning eller kris.)

Nollsummespelet är en bok om ekologi, eko-nomi, teknologi och kultur(er). Den anlägger ett både klargörande och uppfordrande perspek-tiv på sambandet mellan globala miljöproblem och globala orättvisar, för ett sådant samband finns enligt författaren i alla högsta grad, och diskuterar vad en verklig satsning på global och lokal resiliens skulle kräva i form av samhälleliga förändringar och ekonomiska spelregler. Boken visar också på det djupt problematiska – för att inte säga djupt ironiska – i föreställningen att mer tillväxt och mer teknologi är lösningen på de problem som tillväxten och teknologin skapat.

Hornborg är humanekolog och därmed per definition tvärvetenskaplig som forskare, men hans ursprungliga ämnesområde var kultur-antropologi och antropologisk forskning om människors föreställningar om sin biologiska omvärld och sitt ansvar för den spelar en viktig roll i boken. Detta antropologiska perspektiv tillåter Hornborg att på ett både kvalificerat och konkret vis diskutera vad vi västerlänningar skulle kunna lära av andra kulturer när det gäller resurshushållning. Men samspelet mellan männi-skan och naturen har sällan varit särskilt okom-plicerat, detta inte ens i Amazonas (som ett av bokens kapitel tar oss med till).

Hornborg är bra på att sätta citationstecken runt det till synes självklara och göra bilden mindre entydig – och mer intressant. Det vi

brukar uppfatta som utveckling och framsteg genom historien har till exempel i stor utsträck-ning varit en fråga om att förskjuta arbets- och miljöbelastning från människor med mer köp-kraft till människor med mindre. Ofta har den ena gruppens framgångar genom ojämnt utbyte varit knutna till den andras förluster – det hela har fått ett drag av nollsummespel, något som den industriella revolutionen i England, som Hornborg har specialstuderat, var ett särskilt tydligt exempel på. Denna skulle i själva verket varit omöjlig utan slavplockad bomull från den amerikanska södern.

Vår moderna föreställning om teknisk utveck-ling bygger på vad Hornborg kallar teknikfeti-schism, en magisk föreställning om teknikens väsen som en i föremålen inneboende kraft sna-rare än något som möjliggöras av globala makt- och resursskillnader. Denna form av fetischism synar Hornborg i sin uppmärksammade bok Myten om maskinen (2010). I Nollsummespelet breddar och fördjupar han den diskussionen på väsentliga punkter, men vad han framför allt gör här (i tre av bokens 11 kapitel) är att under-söka idén om pengar. Pengar, som ju innebär att vad som helst går att byta mot vad som helst, är själva förutsättningen för det ojämna utbytet och därmed också för teknikfetischismen.

Den analysen mynnar ut i ett konkret och utförligt förslag till en hållbar ekonomi med två åtskilda ekonomiska sfärer. Nollsummespelet är en starkt perspektivvidgande bok, visionär och pragmatisk på samma gång och välgörande tydlig vad gäller resonemangens förutsättningar och implikationer.

Alf Hornborg är professor i humanekologi vid Lunds universitet. Nollsummespelet är en omarbetad och kraftigt utvidgad version av Global Equality and Unequal Exchange (2011).

32—2015

NOLLSUMMESPELET

Ur boken:»Jag har efter mer än tjugo års ansträngningar att anlägga rättviseperspektiv på konventionellt omhuldade företeelser som tillväxt, teknik och utveckling kommit fram till att det enda som skulle kunna åstadkomma en radikal omvärde-ring av dessa företeelser, såsom i grunden base-rade på globala orättvisor, förmodligen är just historiens gång. Först när vår egen vardag börjar te sig obekväm och riskfylld, och vi famlar efter förklaringar till varför våra komplexa tekniska och ekonomiska trygghetssystem krackelerar, blir det kanske rumsrent att konstatera att det välstånd vi håller på att förlora bygger på andras utarmning. Det är i sådana situationer som det konventionella språkbruket inte längre räcker till, och det uppstår möjligheter till paradigm-skiften och språklig förnyelse. Till dess kommer radikalt systemkritiska budskap att fortsätta att bemötas med avståndstagande, misstro, hån eller tystnad. Kort sagt, förnekelse. De ideologier som vidmakthåller privilegier fortplantas sist och slut-ligen av enskilda människors stora behov att rätt-färdiga sina liv. [...]

Flertalet européer föreställer sig säkert att den upplysningstid som våra förfäder genomlevde på 1700-talet innebar att vi lade villfarelser bakom oss och överlät åt en objektiv och sannings-törstande vetenskap att finslipa vår allt mer kor-rekta bild av världen. Det går naturligtvis inte att förneka att modern vetenskap under 250 år har gjort oerhörda framsteg när det gäller att i detalj kartlägga och förstå hur vår fysiska omgivning är beskaffad. Själva föreställningen om en objektiv natur har gjort det möjligt att granska, analy-sera, mäta och manipulera allt ifrån kärnpartiklar till organismer och ekosystem. Uppdelningen i natur kontra samhälle var alltså en viktig grund för denna kunskapsuppbyggnad. Genom att

till skillnad från förmodern animism föreställa sig naturen som utom räckhåll för sociala rela-tioner, känslor och etik kunde moderna män-niskor studera och behärska den. Det som gör naturen åtkomlig för en vetenskap vars främsta redskap är kvantifiering – att mäta, väga och på alla övriga tänkbara sätt beräkna – är dess mate-rialitet. Föreställningen om det materiella som ett neutralt, oantastligt och självklart föremål för mänsklig manipulation har låtit oss uppleva ett mått av kontroll över vår biofysiska omgivning. Men paradoxalt nog är det just denna föreställ-ning om det materiellas oantastlighet som samti-digt låter oss mystifieras och förvirras av de mest påtagliga produkterna av vår egen verksamhet: vår teknik, vår ekonomi, våra landskap och våra egenhändigt alstrade klimatförändringar. [...]

Utvecklingen av ny teknik handlar bara delvis om kreativitet, ritningar och experiment. För att realiseras i den verkliga samhälleliga ämnesomsättningen måste en ny teknologi fung-era i samklang med priserna på energi, råvaror, reservdelar, arbetskraft och färdiga produkter. Med andra ord måste tekniken fungera som ett uttryck för gällande penningflöden – det är marknaden (och eventuella subventioner) som

gör den möjlig. Även om flertalet ingenjörer och ekonomer förmodligen skulle betrakta detta som en självklarhet, är jag övertygad om att de inte inser vad det i förlängningen borde innebära för vår syn på, och tilltro till, teknik. Om det är globala marknadsrelationer som avgör om en viss teknik över huvud taget är tillgänglig, innebär det för det första att den bara kan fungera inom begränsade sektorer av världssamhället, där köp-kraft och prisrelationer gör den möjlig. Detta är inte bara ett extra villkor för att tekniken skall kunna etableras, utan ett inneboende villkor för all modern teknik. Det villkoret borde faktiskt inleda varje lärobok i ingenjörskonst.

För det andra måste slutsatsen bli att tekni-kens existensvillkor är lika skiftande och kon-junkturberoende som marknadsrelationerna. Det finns helt enkelt ingen teknik ”i sig”, i betydel-sen en fristående, generellt tillämpbar kunskap om hur en viss uppgift kan lösas, en viss vara produceras eller en viss tjänst tillhandahållas, oavsett marknadsrelationer. Modern, globalise-rad och energiintensiv teknik förutsätter överallt och alltid specifika prisrelationer. Den är en i grunden samhällelig strategi som bygger på spe-cifika typer av utbyten av nedlagd människotid och förbrukade naturresurser mellan olika sek-torer av världssamhället. Under drygt tvåhundra år av industriell utveckling har det som varit tekniskt genomförbart definierats av förhållan-det mellan marknadspriser på fossila bränslen, arbetskraft och andra energiformer, å ena sidan, och marknadspriser på färdiga produkter, å den andra. Lika flyktiga och politiskt framförhand-lade som dessa prisrelationer är, lika relationella är våra teknologier. Teknik är inte endast ett sätt att göra något, utan har med industrialiseringen allt oftare blivit ett sätt att få någonting gjort på andras bekostnad.»

4 DAIDALOS

Knuffandets politik. Om libertariansk paternalism av Cass R. SunsteinÖversättning: Joel NordqvistISBN 978-91-7173-451-82015. 210 sidor. Danskt band Pris c:a 220:–Bokklubbspris inkl. frakt 189:–

CASS R . SUNSTEIN

Tillsammans med Richard H. Thaler publicerade Cass Sunstein år 2008 den mycket uppmärksam-made boken Nudge: improving decisions about health, wealth, and happiness. De argumenterade där för en ”libertariansk paternalism” som inte tvingar utan ”knuffar” människor i riktning av mer förnuftiga val, i betydelsen fördelaktiga för deras långsiktiga välfärd. I denna uppföljare redogör Sunstein klart och koncist för tankarna bakom denna ”knuffandets politik”, och förhål-ler sig då också till de invändningar som den blivit bemött med.

”Paternalism” förknippas med förmynderi och har alltid varit en skottavla för liberaler. John Stuart Mill hävdade att det enda som kan legitimera en begränsning av personers frihet är

att förhindra skada för andra, inte att förhin-dra skada för en själv: över sig själv, sina egen kropp och själ är individen suverän. Mill antog att vuxna personer som regel vet sitt eget bästa. Sunstein mobiliserar de senaste decenniernas omfattande psykologiska och beteendeekono-miska forskning om hur människor tänker och beter sig, och i synnerhet om riskerna för allvar-liga misstag i ovanliga eller obekanta situationer. Mer än vi tror, och Mill trodde, är vi styrda av det psykologerna kallar ”system 1”, som arbetar snabbt och intuitivt, och inte av det långsamma-re men reflekterande och kalkylerande ”system 2”. Insikten om mänskliga misstag och skevheter i vårt tänkande gör att vi inte kan ta för givet att människor väljer det som är till deras bästa, eller snarare: vi förstår nu bättre varför de väljer det som rentav är skadligt för deras välfärd. Männi-skor kan vara kortsynta och impulsiva, fästa över-driven vikt vid kortsiktiga intressen, de är offer ”framing”, hur något presenteras, de prokrastine-rar, är överoptimistiska, viljesvaga osv. Sunstein hävdar nu att i sammanhang där människor är särskilt benägna att begå misstag kan paternalis-tiska ingripanden i form av ”valarkitektur” för-bättra deras tillvaro. Med ”valarkitektur” menar han olika sätt att leda våra val i en viss riktning utan att avskaffa valfriheten. Ett enkelt exempel på ”valarkitektur” är hur olika slags, mer eller mindre sunda, maträtter exponeras i en kafete-ria. Ett annat är default-regler som styr vad som händer om man inte gör något, t ex automatisk inskrivning i en pensionsförsäkring. Det bety-der att använda kunskapen om de psykologiska mekanismer som förklarar att människor väljer dåligt för att utforma ”knuffar” som får dem att undgå dåliga val. Om människor kan blir friskare och leva längre genom sådana icke frihetsbegrän-sande knuffar finns det starka moraliska skäl för

myndigheterna att använda sig av dem.Cass R. Sunstein är jurist och professor vid Har-vard och leder där ett program om beteendeeko-nomi och offentlig politik. Hans författarskap omfattar rätts- och demokratiteori, riskanalys, offentlighetsteori, beteendeekonomi och statlig regleringspolitik. Sunstein arbetade en tid under president Barack Obama som ansvarig för Vita husets Office of Information and Regulatory Affairs.

Ur boken:»På Wisconsin Avenue i Washington ligger res-taurangen The Daily Grill, som på sina lunch- och middagsmenyer erbjuder en särskild serie rätter under rubriken ”Simply 600”. Det speciel-la med dessa rätter är att ingen av dem innehåller fler än sexhundra kalorier. Här kan du beställa kyckling Marsala med änglahårspasta, krabb-späckad lax med ruccola och grillad tomat, eller (min egen favorit) grillad Idaho-öring.

Simply 600-rätterna står tryckta i en sepa-rat, ytterst synlig del av den större menyn. Och precis utanför restaurangen finns en rejäl skylt med texten ”Simply 600” i stora bokstäver och lockande bilder av de olika rätterna i specialme-nyn.

Är The Daily Grill paternalistisk? Inte nöd-vändigtvis. Restaurangen kanske helt enkelt ger människor vad de vill ha, och upplyser sina hälsomedvetna gäster om att det de efterfrågar finns på menyn. Kanske utgår de från att män-niskors preferenser är föränderliga och kanske försöker de påverka dessa preferenser för att locka fler kunder. Men det kan också hända att de tror att gästerna skulle må bättre om de valde hälsosamma, kalorisnåla rätter och att de hoppas kunna hjälpa sina gäster att göra sådana val, även om de skulle välja annorlunda utan lite

52—2015

hjälp från The Daily Grill.Anta att det faktiskt skulle visa sig att den

sista förklaringen var den korrekta. Restaurangen tvingar ingen till ett visst val. Om människor vill ha kaloririka rätter kan de få det, till och med på The Daily Grill. Syftet med specialmenyn är att göra de hälsosamma valen iögonfallande och enkla – och att på så vis ge gästerna en puff att inte bara besöka restaurangen, utan även att välja just dessa rätter. I så fall tycks vi ha att göra med ett fall av paternalism. [...]

Paternalism väcker starka känslor. Många avskyr det. De anser att människor bör ha rätt att gå sin egen väg, även om den leder ner i diket. Om de utsätter sig för risker, till och med korkade risker, är det ingen annans angelägen-het än deras egen. Människor har rätt att vara korkade. Särskilt ovälkommen är den statliga paternalismen. Vad ger offentliga tjänstemän rätt att lägga sig i vuxna människors beslut om sina egna angelägenheter, oavsett om de rör hälsa, ekonomi, sex eller religion?

Hur kontroversiellt det än var på artonhund-ratalet har det centrala argumentet i John Stuart Mills Om friheten många anhängare på tjugo-hundratalet. I denna storslagna och inspirerande text insisterade Mill på att staten i regel inte har rätt att tvinga människor annat än för att förhin-dra dem att skada andra. [...] Även om Mills eget intresse främst tycks kretsa kring morallagstift-ning bör vi direkt kunna se att skadeprincipen vållar allvarliga bekymmer för många lagar och bestämmelser, bland andra de som innebär att vissa mediciner är receptbelagda, som förbjuder arbetstagare från att arbeta i osäkra arbetsmil-jöer (även om de själva skulle vara beredda att ta risken), och som främjar livsmedelssäkerhet. I samtliga dessa fall utövar staten makt över människor, till stor del för deras eget bästa. När

KNUFFANDETS POLITIK

sådana lagar gäller har individen inte suverän makt över sin kropp och själ.

Mitt mål med denna bok är att ifrågasätta skade principen på grundval av att det finns spe-cifika sammanhang där människor är särskilt benägna att begå misstag och där paternalistiska ingripanden skulle förbättra deras tillvaro. I sådana sammanhang finns ett tungt och påtagligt moraliskt argument för paternalism. Jag kommer också att hävda att vårt beteende närmast ofrån-komligen utsätts för betydande influenser som uppenbart strider mot skadeprincipen. Som vi ska se skulle skadeprincipen omöjliggöra många förnuftiga tillvägagångssätt som redan används och sätta stopp för många potentiellt gynnsam-ma reformer. Självklart är det ytterst viktigt att begränsa statens makt och självklart är det ofta individen som vet bäst. Vuxna människor bör inte behandlas som barn. I dessa avseenden har Mill fortfarande mycket att lära oss. Men sedan han levde har vi lärt oss mycket som han inte kände till och inte kunde veta, i synnerhet om mänskliga misstag, och dessa lärdomar ruckar på några av skadeprincipens fundament. [...]

I Mills modell är det bara när ”någon bestämd skada eller risk för skada som drabbar individer eller allmänhet kan uppstå” som ”fallet inte längre hör till frihetens sfär utan till mora-lens och rättens”. Mill förde fram ett antal sepa-rata motiveringar till skadeprincipen, men en av de viktigaste var att det är individerna själva som befinner sig i bäst position att avgöra vad som är bra för dem. Ur Mills perspektiv är problemet för utomstående, inklusive statliga tjänstemän, att de saknar nödvändig information. Eftersom den enskilde är ”den person, som har det största intresset av sin egen välfärd” är ”det intresse, som vilken annan människa som helst utom den som hyser en stark hängivenhet för henne

kan ha, försvinnande litet i jämförelse med det hon själv har”. Mill menar att ”den enklaste man eller kvinna har möjligheter att känna sina egna känslor och förhållanden som vida övergår dem som någon annan kan besitta”. När samhället försöker sätta sig över den enskildes omdöme, agerar det utifrån ”allmänna antaganden” som ”kan vara fullständigt oriktiga” och som ”även om de är riktiga, lätt nog på individuella fall till-lämpas felaktigt av människor som endast som utomstående kan bilda sig en uppfattning om dem”.

Om målet är att se till att det går väl för män-niskor i livet menar Mill att offentliga tjänste-män gör bäst i att låta människor finna sina egna vägar. Eftersom de enskilda individerna vet mer än tjänstemännen om sina egna preferenser och omständigheter, är de i bäst position att identi-fiera sina mål och vilka medel som ger dem bäst förutsättningar att uppnå dem.

Här har vi alltså ett bestående, instrumentellt argument för fria marknader och fria val på ota-liga områden, också sådana där människor väljer att utsätta sig för risker på ett sätt som kanske inte alltid slutar lyckligt. Låt oss kalla detta för det epistemiska argumentet för skadeprincipen. Det är på många sätt ett kraftfullt argument. Enligt min mening finns det inget bättre för-svar för skadeprincipen. [...] Men stämmer det? Detta är i mångt och mycket en empirisk fråga. Ett tillfredsställande svar kan inte utgå från introspektion, retorik, anekdoter eller intuition. I en del av de senaste decenniernas allra viktigas-te samhällsvetenskapliga forskning har psykolo-ger och beteendeekonomer försökt besvara den. Denna forskning vållar allvarliga bekymmer för det epistemiska argumentet eftersom den visar att människor begår många misstag, som ibland kan visa sig extremt skadliga.»

6 DAIDALOS

Den siste poeten. En essä om Paul Celans aska av Mikael van ReisISBN 978-91-7173-444-02015. 610 sidor. InbundenPris c:a 300:–Bokklubbspris inkl. frakt 266:–

MIKAEL VAN REIS

”Gryningens svarta mjölk vi dricker den varje kväll / vi dricker den middag och morgon vi dricker den varje natt / vi dricker och dricker / vi gräver en grav i vinden där ligger man inte trångt”. Så suggestivt och obehagligt börjar – i Carl-Henrik Wittrocks tolkning – den kanske mest omtalade litterära texten om Förintelsen, Paul Celans dikt ”Todesfuge”, ”Dödsfuga”, skriven i maj 1945. Det är en bildrik och starkt rytmisk sorgebesvärjelse där ”en mästare från Tyskland” – döden själv – leker med ormar och låter Margarete med det gyllene håret och Sula-mit med det askblonda mötas och skiljas.

Celan – som föddes av judiska föräldrar i Czernowitz i rumänska Bukovina och begick självmord i Paris 1970 – klarade sig med en hårsmån undan nazisterna; det gjorde däremot

inte föräldrarna och tusentals andra. Förintel-sen – och de efterlevandes upplevelse av skuld och utsatthet – spelar en avgörande roll i för-fattarskapet, men samtidigt skrev Celan inte poesi ”om” Förintelsen utan om hela livssam-manhanget av kärlek och natur, politik och öde efter Katastrofen.

”Dödsfuga” är då en utgångspunkt, men inte karakteristisk för Celans mogna poesi, den har mer gemensamt med hans surrealistiskt skim-rande ungdomsdiktning än med de vidunderligt komprimerade dikter han kom att skriva under femtio- och sextiotalen. Då skulle Celans poesi förvandlas genom att vändas till en obevekligt precis språkkonst. Det var med denna förtät-ningskonst som Celan förnyade – eller om man så vill fullbordade eller till och med avslutade – den modernistiska poesi som en gång skapats av Baudelaire och senare poeter. ”Tala som den siste”, och Celan skrev sedan som vore han ”den siste poeten”. I dag betraktas han som en av de allra största i 1900-talets tyskspråkiga poesi.

Celan har flitigt översatts till svenska (första gången 1964) och även fått mycket uppmärk-samhet från litteraturkritiskt och litteraturve-tenskapligt håll. Under de allra senaste åren har han aktualiserats på nytt genom en rad vik-tiga översatta volymer, brevväxlingen med Nelly Sachs, brevväxlingen med Ingeborg Bachmann, Celans prosatexter (Meridian), nu i vår den cen-trala diktsamlingen Andningsvändning, för första gången översatt i sin outgrundliga och omedgör-liga helhet. Den som vill läsa Celan på svenska har aldrig varit så välförsedd.

Mikael van Reis Den siste poeten. En essä om Paul Celans aska kommer således mycket lägligt för alla med minsta intresse för författarskapet och de många olika sammanhang – inklusive Förintelsen – det talar ur och genom.

Och hos van Reis får läsaren verkligen möta ”den siste poeten” i mörkt gnistrande och med-mänsklig helfigur, först och främst i själva poesin förstås, genom en rad intensiva närläsningar av centrala dikter, men också i det historiska, kul-turella och personliga korsdrag som kom att ge Celans dikter en så egenartad rörlighet och and-hämtning. Hans ”själsrealism”.

I denna genomlysning av hela författarskapet får vi följa hur de stora linjerna framträder, men också hur de hela tiden korsas i en alltmer subtil partikelkonst.

Hos Celan strålar det ogripbart stora – Förin-telsens faktum – då samman i det allra minsta, i ordet och in i dess rörliga stavelser, för att sedan slungas ut i den kosmiska tiden. Celans poesi ”avpoetiserar” dikten men återvinner radikalt nya laddningar, vilket märks när Celans minu-tiöst uppbyggda talstrukturer cirklar kring en mitt av hjärtslag och mystik. Därmed tar han ständigt sikte på det mänskliga tillståndet i hela dess vidd under 1900-talet, vilket särskilt märks i genombrottsboken Sprachgitter från 1959 och den stora dikten ”Engführung” som van Reis ger en nydanande läsning.

På denna väg följer van Reis hur Celans för-fattarskap formar sig till ett furiöst slutvarv i den europeiska poesin alltifrån profeterna och försokratikerna till Dante, Hölderlin och Kafka och fram till ”den siste poetens” plågade, rastlösa gestalt. Med honom färdas poesin som på våg-rörelsen efter en oerhörd detonation och ut mot tillvarons yttersta kanter av borrande mörker eller simmande ljus. Det är där som Celans sömnlösa poesi – med en formulering från en sen dikt – ”gör allvar med oss”.

Mikael van Reis är född 1954 och litteratur-kritiker. Mellan åren 1999 och 2006 var han kul-turchef på Göteborgs-Posten.

72—2015

DEN SISTE POETEN

Ur boken:»Paul Antschel föddes som enda barnet i en tyskspråkig, judisk familj i rumänska Czerno-witz den 23 november 1920 och dog fyrtionio år gammal som Paul Celan i Paris mot slutet av april 1970. Celan anlände till Paris från Wien dagen före nationaldagen 1948 som en av de överlevande från den ohyggliga förföljelsen i Rumänien. Han hade då förändrat sitt judiska födelsenamn Antschel till det nya namnet Celan. Inte direkt som någon pseudonym, som någon nom de plume utan snarare som en ny identitet. Det var det nya namnet som ett val som också blev – formuleringen är förstås en smula hög-tidlig – diktens livsväg. Likväl skulle han förbli mantalsskriven i Paris under födelsenamnet Antschel.

Boende i Paris ger Celan ut sina åtta dikt-samlingar på tyska förlag. Mohn und Gedächtnis från 1952 blir en stor framgång hos den tyska kritiken, vilket förstärktes av Von Schwelle zu Schwelle 1955. Tre år senare belönas Celan med Bremens litteraturpris och efter den starkt nyda-nande boken Sprachgitter 1959 förlänas han den förnämsta tyska litterära utmärkelsen – Darm-stadtakademins Georg Büchnerpris 1960. Celan tackar med det djupt sammansatta pristalet Der Meridian. Meridianen är den middagslinje eller storcirkel som förbinder jordens två geo-grafiska poler, vilket blir en mångdimensionell bild i poetens tankevärld. Men när Celan talar i Darmstadt är det inte som en tysk eller någon ”tysk-judisk” poet. Han var inte någon litterär representant utan en judisk, tyskspråkig poet bördig från Rumänien som skulle leva hela sitt vuxna och litterära liv i Frankrike. Han var inte en tysk poet i något Tyskland. Väl att besinna.

Det är samtidigt svårt att bortse från den ytterligt starka, för att inte säga absoluta ambi-

tionen hos en ung och ärelysten Paul Celan – att från den tyska litteraturens mest avlägsna pro-vins och obekanta periferi kometlikt bana sig väg in mot dess upplysta centrum för att med den egna dikten förskjuta detta centrum i litterärt och historiskt avseende. I denna stund skulle han förkroppsliga den samtida tyska poesin post bellum, han som kom som en främmande från östra Europa, som – med vännen och grekis-ten Jean Bollacks ord – ”exterioritetens” eller utsidans diktare. Vilket en av recensenterna av debutboken redan noterat drygt – en främling och ”Aussenseiter” i det tyska diktspråket. En tvetydig outsider.

Långt senare kunde en sårad Celan utbrista för poeten Yves Bonnefoy: ”Moi, je suis dehors”, ni andra är hemma i ert språk, era referenser, era böcker – själv står jag utanför. [...]

Från Europas östra utkant såg Paul Antschel in mot vad som kunde vara dess mitt – var låg

denna mitt när krigets orkan dragit förbi? Tvek-löst inte i Berlin, knappast längre i Wien. Det var två sönderskjutna städer. Högst sannolikt låg dess hjärta i Paris som trots nästan fem års ock-upation ändå var litteraturens huvudstad sedan decennier. Paris var en fixpunkt i den europeiska kulturgeografi som annars hade fått sina gränser förändrade på brutalaste vis – och särskilt så för författare från Rumänien. Vid ett tillfälle påmin-de Celan sin vän, författaren Franz Wurm om talesättet att ”historien slukar geografin”. Som ett urtida arv är geopolitiken den vildsinta driv-kraften i varje historiskt sorgespel.

Genom och bortom den insikten kunde Celan blicka tillbaka på sin egen härkomsts provins, vilket också sker när han mottar sina utmärkelser 1958 och 1960 och då påminner de celebra gästerna om chassidismens landskap och även om en tysk resenär och författare som den galiziske Karl Emil Franzos (1848–1904).»

Cze

rnow

itz.

8 DAIDALOS

INGRID CARLGREN

Kunskapskulturer och undervisningspraktiker av Ingrid CarlgrenISBN 978-91-7173-449-52015. 276 sidor. Häftad Pris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 196:–

Ett klassrum är ingen ö. Informationssamhällets utveckling och förändrade livsmönster påverkar skolans kunskapsuppdrag. Kunskapskulturer och undervisningspraktiker handlar om förhållandet mellan kunskap och undervisning och om de utmaningar lärarens kunskapsarbete står inför. I boken diskuteras kunskap ur ett lärar- och utbildningsperspektiv.

Tillsammans med varje elevgrupp (åter)upptäcker och (åter)skapar läraren tidigare kun-skapsmässiga landvinningar och bäddar för nya. En central och ständigt återkommande fråga är hur undervisningen kan utvecklas för att bättre främja elevernas kunskapsutveckling.

Kunskaper utvecklas i och genom handlingar och visar sig som en förmåga att se, uppfatta och

göra olika saker. Kunskaper blir på så vis uttryck för vår relation till omvärlden. Lärande handlar om att utveckla denna relation genom ett alltmer differentierat erfarande som gör det möjligt att se och göra nya saker.

Frågan om hur undervisningens praktiska utformning kan bidra till – eller motverka – elevernas lärande är central i boken och en av slutsatserna är att undervisningen måste utfor-mas som en kunskapspraktik om den ska kunna fungera som en god miljö för elevernas lärande.

Ingrid Carlgren är professor i pedagogik vid Stockholms universitet med inriktning mot kun-skapskulturer och läroplansteori.

Ur bokens introduktion:»Kunskap är ett laddat begrepp som ofta används som slagträ i skoldebatten – oftast utan att inne-börden preciseras närmare. Vad menar vi med kunskap och vad är det för kunskaper som ska förmedlas i skolan? Inom den västerländska kun-skapstraditionen har kunskapsbegreppet framför allt knutits till kunskap som teoretisk kunskap – dvs. kunskap som ett resultat av tänkande sna-rare än praktiskt arbete. Bengt Molander skriver om underordningen av ”det praktiska” under ”det teoretiska” som djupt rotad i västerländsk vetenskap och filosofi. Detta är särskilt fram-trädande när vi talar om utbildning och skola. Kunskap i utbildningssammanhang syftar oftast på något som är opersonligt och sant oberoende av person. Att uppfatta kunskap som liktydigt med teoretisk påståendekunskap leder till att tänka om kunskap som ett slags substans som människor har mer eller mindre av, vars omfatt-ning går att mäta. Utanför skolan har kunskap oftast en vidare innebörd och knyts till praktisk skicklighet eller en förmåga att göra något med

en innebörd av att kunna.Under 1900-talet är det många som bidragit

till alternativa sätt att tänka om kunskap, något som de senaste decennierna tagit allt större plats inom filosofi och vetenskap. Intresset för s.k. tyst kunskap inom många verksamheter kan ses som ett uttryck för en strävan efter att inte reducera kunskapsbegreppet till teoretisk kun-skap. Inom utbildningsområdet är dock kun-skapsbegreppet fortfarande i hög utsträckning knutet till teoretisk påståendekunskap och den praktiska kunskapen underordnas den teoretiska. Lärarna, som kanske är den största gruppen av kunskapsarbetare, behöver ett kunskapsbegrepp som inkluderar och hanterar kunskapens tysta aspekter i relation till lärande, undervisning och bedömning.

Den här boken är ett försök att utveckla en kunskapsdiskussion ur ett lärar- och utbildnings-perspektiv. En sådan diskussion måste hantera såväl frågor om lärande, undervisning och läro-planer som hur skolarbetet praktiskt ska organi-seras och genomföras. Det är i relation till såväl andra begrepp som används i utbildning som till olika praktiska aspekter av undervisning (t.ex. organisering av arbetet, konstruktion av upp-gifter och prov) som kunskapsbegreppet får sin innebörd i skolan.

Skolan är en del av samhället och därmed också en del av samhällsutvecklingen. Olika för-ändringar i samhället ställer nya krav på skolan vilket i förlängningen får konsekvenser för sko-lans kunskapsuppdrag såväl som för lärarprofes-sionens uppgifter och inriktning. De senaste läroplanerna ger, i jämförelse med tidigare, skolan och lärarna ett uppdrag som förutsätter ett vidare kunskapsbegrepp än tidigare. Samti-digt motverkar nya betingelser för skolans peda-gogiska verksamheter realiserandet av detta.»

92—2015

GLÄNTA PRODUKTION

ridge, Sara Ahmed och Lev Sjestov undersöker Elisabeth Hjorth läsning som en etisk praktik. Hon gör det genom prövande och dekonstruktiva läsningar av fyra romaner från tidigt 2000-tal: Montecore av Jonas Hassen Khemiri, Hevo-nen Häst av Annika Korpi, Personliga pronomen av Daniel Sjölin och Drömfakulteten av Sara Stridsberg. Hjorth visar hur romanerna med estetiska medel gör motstånd mot de samhällsordningar och maktsystem som de skildrar, och att det motstånd som litteraturen utövar ställer läsaren inför ett ansvar som kan formuleras i etiska termer. Romanerna gestaltar de perifera rösternas betydelse för en alternativ ordning, och de litterära strategierna förstås i Hjorths läsningar som strategier för politiskt motstånd. Läsningen blir i studien därmed också ett sätt att rubba en ordning. Så går det att förstå läsningens etiska dimension som en riktning eller en rörelse för förändring.

Som motstånd mot essentialistiska föreställ-ningar innebär den etiska läsningen att demo-kratisera fantasin genom ett konstant lyssnade efter det marginaliserade och tystade. Läsarens ansvar kan inte delegeras, varken med hänvisning till konstens absoluta frihet eller till författarens moral. Mötet med den andre ställer jaget ansva-rigt just i den relation som situationen upprättar.

I läsaktens möte uppstår behovet av att dekonstruera läsarsubjektet. Hjorth söker en osä-kerhetens plats utifrån vilken begäret att införliva och assimilera kan ändra riktning. Den läsning som kvalificerar sig som etisk praktik innebär ett ansvar att låta den andre finnas till för sig

själv och inte som objekt för maktanspråk, hur välvilliga dessa än må vara. Att omrikta begär, från det assimilerande och härskande begäret till begär efter rättvisa, samt att ta ansvar för att förändra struk-turer, framhålls som betydel-sefulla element i läsning som etisk praktik.

Förtvivlan är och bör enligt Hjorth vara utgångspunkten för en ansvarstagande läs-ning. Förtvivlan förstådd som

filosofisk resurs, och som ett oförsonligt begär efter andra ordningar och världar. Etiken tar sin utgångspunkt i detta begär, i det motstridiga, i en kontinuerlig kritisk förhandling med det historiskt-politiska.

I själva ordet förtvivlan finns ordet tvivla. Denna tvetydighet ger utrymme för att förstå förtvivlan som en dynamisk figur. Det tvivel som romanerna skriver fram och som är etikens osäkra grund innebär något som är dynamiskt, i rörelse. Förtvivlans förändringskraft är ett mot-stånd i sig, mot de stelnade hegemoniska former som förtrycket tar sig. Detta är ett motstånd som visar hän mot en möjlig framtid.

Att läsa innebär att jagas av ett ansvar, som av en ande eller ett spöke, skriver Hjorth. Fram-tiden står på spel, eftersom läsaren förvaltar det etiska – det som vetter mot det kommande, det som återstår att förverkliga.

Elisabeth Hjorth är författare och kritiker. Hon är verksam som lärare och forskare i litterär gestaltning på Konstfack. Förtvivlade läsningar är hennes doktorsavhandling i etik framlagd vid Uppsala universitet.

Förtvivlade läsningar.Litteratur som motstånd & läsning som etik av Elisabeth HjorthISBN 978-91-8613-365-8Glänta produktion2015. 304 sidor. Häftad Pris c:a 200:–Bokklubbspris inkl. frakt 168:–

Litteraturen är en kritik. Varken den som skriver eller den som läser är nöjd med världen sådan den ser ut. Varje skrivet och läst tecken är en förskjutning av det rådande, ett tillägg som för-ändrar tillståndet i någon mån. På samma gång är litteraturen mer än kritik. Den pekar mot det outsagda, bortom det redan definierade. Vid bestämningarnas rand finns konflikten. Hur ska det som inte ryms inom någon fixerad beskriv-ning låta sig omtalas och omskrivas inom de villkor som språket upprättar? Vad kan littera-turen göra i egenskap av kritik? Som plats för något nytt och annat? Vad kan den inte göra? Och hur kan läsaren ta ansvar för litteraturen som möjlighet?

Litteraturens förhållande till världen är ärendet i Förtvivlade läsningar. I dialog med tänkare som Gayatri Chakravorty Spivak, Emmanuel Levinas, Judith Butler, Derek Att-

10 DAIDALOS

HENRY JENKINS , SAM FORD & JOSHUA GREEN

De sociala medierna och nätverkskulturen håller på att förändra medielandskapet radikalt och ställer både medieorganisationer och medborgare inför en rad besvärliga frågor som har med till exempel nyhetsvärdering, kontrollmöjligheter, moraliska gränsdragningar och ekonomisk makt att göra. Den tid när ”alla” såg samma TV-pro-gram på samma gång och pratade om program-met på kafferasten dagen efter är oåterkalleligen förbi. Fler och fler vill välja tidpunkt och format för mediekonsumtion själva och föredrar ström-made tjänster på nätet framför konventionellt TV-tittande.

Många mediekonsumenter påverkar dessut-om, direkt eller indirekt, själva medielandskapet genom blogginlägg, YouTube-klipp och Face-Book-delningar; gränsen mellan att vara medie-konsument och att vara medieaktör har aldrig varit så genomsläpplig. Ett YouTube-klipp kan förändra ens liv, fråga den engelska sångerskan Sarah Boyle. Och det är kanske ingen tillfällighet

att de senaste årens stora populärlitterära sen-sation, Femtio nyanser av honom, började som ”fan fiction” på nätet. På det politiska området hade gräsrotsföreteelser som ”den arabiska våren” och Occupy Wall Street-rörelsen knappast varit möjliga utan de sociala mediernas genomslag och snabbhet.

I samband med den här utvecklingen har nyhetsmonopol av olika slag kommit att ifråga­sättas och undermineras mer och mer och frågan om hur man i framtiden ska kunna ta betalt för journalistik och andra medieproduk­ter bara blivit mer och mer akut.

Det är, kort sagt, en jävla röra.Den röran försöker Henry Jenkins, Sam Ford

och Joshua Green bringa åtminstone en viss ordning i. Deras bok tar ett mycket brett grepp om ämnet och belyser många olika aspekter av den omvälvning som pågår. Det handlar om kommunikationsvillkor, finansieringsmetoder, distributionsformer, maktförhållanden, rättig-hetsfrågor, subkulturer, fan-aktivitet med mera. Om våra möjligheter att värdera och cirkulera medietexter och därigenom forma vår medie-miljö och vår värld över huvud taget. Om vad vi egentligen åstadkommer med våra tweets och YouTube-klipp. Och om vad Nollywood skulle kunna lära oss om Hollywood och tvärtom.

Läsaren får en intressant inblick i de stora medieföretagens ofta motsägelsefulla strategier för att behålla sin hotade (men fortfarande på många sätt självklara) maktställning. Boken belyser också gräsrotsaktivismens på sina sätt lika motsägelsefulla existensvillkor, där förmå­gan att väcka uppmärksamhet kring en fråga inte nödvändigtvis motsvaras av en förmåga att hålla liv i frågan på längre sikt.

Spridbar media är emellertid ingen polemisk partsinlaga, den varken svart- eller skönmålar

sakernas nuvarande eller framtida tillstånd eller de olika medieaktörernas (tänkbara) motiv. Men på en punkt har de tre författarna ett tydligt ärende: de vill få oss att överge diverse förenkla-de (nyliberala) föreställningar om hur medierna fungerar och istället börja reflektera över medi-ernas komplexitet och ”spridbarhetens” betydelse i sammanhanget. Metaforer är ju sällan oskyl-diga, de har alltid sitt historiska bagage och sina döda vinklar, tänk till exempel på ”den osynliga handen” inom nationalekonomin. När det gäller mediediskussionen har från biologin hämtade begrepp som ”viral” och ”memer”, menar de, haft ett stort och ofta skadligt inflytande. De vill istället etablera begreppet ”spridbar media” och på allvar lyfta fram deltagarperspektivet. Vi måste ju inte vara passiva konsumenter, eller ens enbart konsumenter.

»Henry Jenkins ger råd. Hans fasta övertygelse är att gammelmedia måste anpassa sig till den nya tiden, till den nya mediala situationen. Tidning-ar, radio och TV måste överge föreställningen om sändare och mottagare till förmån för en modell där texter, inslag och bilder bara ses som halvfärdiga bitar i en ständigt pågående konver-sation med läsare, lyssnare och tittare. Ja, själva begreppen läsare, lyssnare och tittare måste skro-tas, det finns inte längre någon publik, det finns inga mottagare, bara olika typer av medskapare. I den nya mediala verkligheten är vi alla produ-center och konsumenter på en och samma gång.

Spridbar media är något av en självhjälpsbok för etablerade medier i kris. Dess budskap är enkelt: släpp taget, våga öppna er för det nya landskapet eller dö ut. Författarna ser en fram-tida medialkultur som premierar deltagande, kreolisering och överskridande.»

– Mattias Hagberg i GP

Spridbar media. Att skapa värde och mening i en nätverkad kultur av Henry Jenkins, Sam Ford & Joshua GreenÖversättning: Joel Nordqvistisbn 978-91-7173-428-02014. 375 sidor. InbundenPris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

112—2015

ARKIV FÖRLAG

Kurs i allmän lingvistik av Ferdinand de SaussureÖversättning: Anders LöfqvistISBN 978-91-7924-267-12015. 280 sidor. HäftadArkiv förlagPris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

Ferdinand de Saussures Kurs i allmän lingvistik är en av 1900-talets mest inflytelserika vetenskapliga böcker. Den gavs ut av några kollegor till Saus-sure vid universitetet i Genève på grundval av anteckningar som hans studenter hade fört.

Saussure betraktas allmänt som en av grun-darna till 1900-talets lingvistik. Hans bok var en viktig inspiration när språkvetenskapen i början på seklet breddade sin domän från det historiska studiet av språken i deras släktsammanhang till att också omfatta ett mer teoretiskt och systema-tiskt närmande till språkets uppbyggnad.

Kurs i allmän lingvistik har fått ett enormt inflytande också långt utöver lingvistikens område. Den lade grunden för hela den struk-turalistiska strömningen, som format så mycket av vår moderna vetenskap. Litteraturvetare som Roland Barthes, psykoanalytiker som Jacques Lacan, och inte minst antropologen Claude Lévi-Strauss påverkades starkt av Saussures arbete. För Saussure var språkvetenskapen bara

en del av semiologin, som numera under namnet semiotik blivit en viktig vetenskap i stora delar av världen, också i Sverige. Semiotiken studerar alla slags betydelser, till exempel gester, bilder och berättelsestrukturer.

I ett nyskrivet förord ger professorn i semio-tik Göran Sonesson en utförlig beskrivning av Saussures betydelse för språkvetenskapen och den moderna semiotiken.

Ur Göran Sonessons förord:»Någon gång på 50- och 6o-talen, samtidigt som den generativa grammatiken istället för struktu-ralismen kom att dominera lingvistiken, började Saussures andra postuma karriär, när först antro-pologen Claude Levi-Strauss och sedan en hel rad franska humanister gjorde analogier mellan Saussures sätt att beskriva språket och myter, litterära verk, berättelsestrukturer, konstverk, musik, med mera. Det fanns nämligen en passus i Cours där det sades att den allmänna språk-vetenskapen i framtiden borde vara en del av en mycket generellare vetenskap som Saussure kal-lade semiologin, och som skulle studera de lagar som var tillämpbara inre bara på språket utan på betydelser i allmänhet. Saussures efterföljare inom den så kallade franska strukturalismen kom dock att vända på denna princip: de för-sökte tillämpa de generaliseringar som Saussure och hans efterföljare hade gjort med avseende på språket också på betydelser förmedlade på annat sätt, till exempel i släktskapsstrukturer, bilder, musik och berättelseformer och i form av andra så kallade semiotiska resurser. Följden av detta var ett slags lingvistisk reduktionism, där alla sätt att förmedla betydelser (semiotiska resurser) tänks vara uppbyggda på samma sätt som språket.

Den vetenskap som Saussure kallade semio-

logi är annars mer känd som semiotik, åtmins-tone sedan John Locke formulerade principerna för mänsklig förståelse 1690 och gav tecknen en viktig roll att spela i sammanhanget. Semiotiska frågeställningar har varit viktiga i filosofin sedan den grekiska antiken, men termerna ”semiolo-gi” och ”semiotik” har båda en tidigare historia inom medicinen som beteckning på studiet av sjukdomssymptom, och det är nog ingen till-fällighet att Locke var utbildad läkare eller att Saussure hade läkare i släkten. Lockes tankar om tecknens vikt kom tidigt att tas upp och utvecklas av Etienne de Condillac i Frankrike under upplysningstiden. Efter franska revolutio-nen fick Condillac en rad efterföljare som döpte om semiotiken till ”ideologi ”. Under en kort tid, innan Napoleons maktfullkomlighet tog överhanden, fick ”ideologerna” fria händer att omskapa hela det franska utbildningssystemet på grundval av teckenteorin.

Charles Sanders Peirce, som har setts som den moderna semiotikens grundläggare vid sidan av Saussure, tog nog däremot upp termen från Locke. När semiotiken (vilket var vad den inter-nationella associationen för semiotik som bilda-des 1969 bestämde att vetenskapen skulle heta) på nytt kom i ropet på Go-talet var det först Saussures tankegångar (främst i Hjelmslevs radi-kala tappning) som dominerade utvecklingen, men sedermera har denna tradition fått samsas med, och i hög grad kommit att ersättas av, ideer övertagna från Peirce. Det är först på senare år som en del semiotiker har definierat semiotiken som studiet av semiotiska resurser i allmänhet och lämnat öppet vilka teorier och metoder som bäst lämpar sig för ett sådant studium- utan att utesluta att inspiration fortfarande till viss mån kan hämtas från Saussure och Peirce såväl som från deras föregångare och efterföljare»

12 DAIDALOS

När kamrat Tulajev, en högt uppsatt regerings-tjänsteman, blir mördad på en nattlig gata i Moskva riktas polisens misstankar åt många olika håll. Sextiosju personer blir – efter hemliga efterforskningar – arresterade inom loppet av tre dagar. De misstänkta har bara en sak gemensam: de är oskyldiga, i varje fall till mordet på Tulajev. Och mordutredningen fortsätter att förgrena sig och når snart långt utanför Sovjetunions gränser.

Med Fallet Tulajev har revolutionären och för-fattaren Victor Serge (1880–1947) åstadkommit en av de mest drabbande och medkännande skildringarna av Stalintidens hänsynslösa utred-ningar och paranoida samhällsklimat. Som poli-tisk analys i romanform är Fallet Tulajev lika obönhörlig och skarpsynt som någonsin Arthur Koestlers Natt klockan tolv på dagen, men medan Koestler koncentrerar sig på ett enda livsöde låter oss Serge möta människor från många olika skikt i det sovjetiska samhället. Det rör sig om

en påfallande bred och episk berättelse, i hög grad baserad på Serges egna bittra erfarenheter av utvecklingen i landet.

”Ingen av nittonhundratalets romanförfat-tare hade själva upplevt någonting som kunde jämföras med [Serges] förstahandserfarenhe-ter av uppror, av den tidens ledare, av dialoger med viktiga politiska intellektuella”, påpekar Susan Sontag i sitt förord till romanen. ”[Hans] romaner har främst betraktats som vittnesmål, polemik, inspirerad journalistik, fiktionaliserad historia. Det är lätt att underskatta den litterära talangen hos en författare vars verk till största delen inte är litterärt.”

Ur boken:»En feberaktig skräck härskade i våningen runt de tjugo borden där förhören pågick oavbrutet. Generalkommissarien satt på sitt privata kontor och bläddrade i hopplös förtvivlan genom den ena dossién efter den andra. Ingenting! Han mådde illa. Han kunde ha kräkts som chauf-fören, vilken till slut bars bort på en bår med blodet skummande ur munnen för att ges vila. Generalkommissarien irrade runt ett tag från kontor till kontor. I nummer 266 satt chauf-förens hustru och berättade under tårar att hon ofta besökte spåkvinnor, att hon deltagit i guds-tjänster, att hon var svartsjuk, att… I nummer 268 berättade ännu en gång soldaten som beva-kat platsen vid tiden för attentatet, att han hade gått in och värmt sig vid brasan, eftersom kamrat Tulajev aldrig brukade komma före midnatt, att han hastigt rusade ut på gatan när han hörde skottet; att han först inte hade sett någon, efter-som kamrat Tulajevs kropp hade legat tätt intill husväggen; att han endast hade överraskats av ett intensivt och ovanligt ljus…

Generalkommissarien kom in i rummet. Stå-

ende och med geväret på axeln avlade soldaten sitt vittnesmål med lugn och fattad stämma. Generalkommissarien frågade:

– Vad är det för ljus ni talar om?– Ett ovanligt, övernaturligt ljus som jag inte

kan beskriva… Ett bländande skimmer av lju-spelare som sköt upp mot himlen…

– Är ni troende?– Nej, kamrat chefen, medlem i Gudlösa

Sällskapet sedan fyra år tillbaka, årsavgiften är betald.

Generalkommissarien vände på klacken och ryckte på axlarna. I nummer 270 rabblade en fet torggumma under suckar och utrop som ”Herre Jesus, min Gud” hur alla på torget i Smolensk talade om hur den stackars kamraten Tulajev, högt älskad av den store kamraten Chefen, hade hittats med avskuren hals på Kremls tröskel, hur hans hjärta hade genomborrats av en dolk som en gång i tiden den stackars lille Tsarevitj Dimi-trij, hur de hemska odjuren hade stuckit ut hans ögon och hur hon hade gråtit över det tillsam-mans med Marfa som säljer säd, Frosia som säljer cigarretter, Njucha som… Hennes aldrig sinande svada skrevs tålmodigt ned på stora pappersark av en ung officer i glasögon och tätt åtsittande uniform, prydd med en medalj som visade Che-fens profil. Han var så upptagen att han inte såg generalkommissarien som stått i dörren och som drog sig tillbaka utan att yttra ett ord.

På sitt eget skrivbord fann generalkommis-sarien ett stort rött kuvert från Centralkom-mittén, generalsekretariatet, Angeläget. Strängt konfidentiellt… Tre rader beordrade honom att ”med största uppmärksamhet följa fallet Titov och avlägga personlig rapport”. Sammanhanget var lätt att genomskåda. Illa. Hans nye medhjäl-pare gick alltså bakom hans rygg och spionerade öppet på honom.»

VICTOR SERGE

Fallet Tulajev av Victor SergeFörord av Susan SontagÖversättning: Lars FyhrISBN 978-91-7173-328-22011. 410 sidor. Danskt bandPris c:a 250:–Bokklubbspris 200:–

132—2015

BILDNING

Under de senaste tvåhundra åren har det pågått en kamp om bildningen. Den har handlat om hur begreppet bör förstås och vad det innefattar, för vilka människor bildningen är en angelägen-het och hur den på bästa sätt kan främjas. I den här boken har 24 texter om bildning samlats. De äldsta texterna är från tidigt 1800-tal, den sista är skriven på 2000-talet. Även till form och innehåll skiljer de sig från varandra. Här samsas akademiska uppsatser med skoltal, riksdagsanfö-randen, tidningsartiklar och essäer. Vissa texter är utpräglat politiska till sin karaktär, andra är pedagogiska, filosofiska eller idéhistoriska. En del har fokus på den institutionaliserade, i synnerhet högre utbildningen medan andra utgår från arbe-tarrörelsen och andra folkrörelser. Men samtliga texter handlar om bildning. Bland bokens text-författare återfinns bl a: Esaias Tegnér, Gustaf Reinhold Rabe, August Palm, Karl Johan Gab-rielsson, Ellen Key, Kata Dalström, Alva Myrdal och Gunnar Myrdal, Emilia Fogelklou.

Bildning. Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman av Anders Burman & Per Sundgren (red.)ISBN 978-91-7173-328-32010. 400 sidor. Hft.Pris c:a 250:–Bokklubbspris 220:– inkl. frakt.

Ur Sven-Eric Liedmans bidrag ”Bildning, frihet och motstånd”:»Våren 2004 beslöt jag mig för att försöka lära mig lite arabiska. Jag skulle snart fylla 65 år och skulle enligt en klassiskt välgrundad uppfattning befinna mig bortom all läraktighet. Säger inte redan Sokrates i Platons Staten att ”gamlingar är till och med bättre på att springa än på att lära sig något nytt”? Han tillbakavisar därmed den vise Solons tanke att ”man kan lära sig mycket medan man åldras” och inskärper gentemot detta att det är ”när man är ung som man ska ge sig i kast med många och tunga mödor”.

Arabiska språket kräver många och tunga mödor redan från första stund. Alfabetet är vackert som en andalusisk lustgård och några av bokstäverna är lätta att identifiera när man läser, som de olika s-ljuden och det monumentala k:et. Men alla de där bokstäverna som inne i orden bara blir som en hake med en eller två prickar över eller under blir så lätt förväxlade av den ivrige nybörjaren. Vokaltecknen är enkla att lära sig men å andra sidan bara ledstänger för den som ännu inte kan. I riktig text försvinner de. Skall jag någonsin kunna gå utan stöd?

Uttalet är nästa prövning. Man måste bli härmapa. Ändå gyttrar de ovana ljuden ihop sig i munnen och blir till ett oskönt vrövel. Men glad blir jag när jag upptäcker att det beryktat svåra ljudet ”ghain” är så likt mitt eget alldeles för djupa östskånska r-ljud. Och därpå gramma-tiken! Och ordförrådet! Jag hör Sokrates röst så snart orden inte vill fastna i mitt minne och än mer när de som jag trodde satt bergfast försvin-ner spårlöst efter några veckor.

Det är Solon som är min ledstjärna: jag ägnar mig åt vad som på byråkratprosa kallas ”livslångt lärande”. Men jag föredrar att säga att jag är inne i en bildningsprocess. Eller: Jag försöker forma

om mig själv en smula.De traditionella orden för inlärning och

skolning bygger på en bestämd föreställning om människans utveckling. Några av dem säger att hon åtminstone till en början behöver vägled-ning. Så är det till exempel med det latinska educatio som lever vidare i franska, engelska och många andra språk och som bokstavligen bety-der att någon visar varthän man skall gå. Andra ord tar fasta på att människan genom kunska-pen utvecklas från ett mer substanslöst tillstånd till ett fastare och innehållsrikare. Så är det med latinets ”formatio”, franskans ”formation” och italienskans ”formazione”, och så är det med tyskans ”Bildung” och därmed vårt eget ”bild-ning”. Ja, ”utbildning” hör förstås också dit. När orden ”bildning” och ”utbildning” gjorde sitt inträde i svenska språket kring sekelskiftet 1800 användes de ofta som synonymer och kunde alltså beteckna både en process som syftade till ett bestämt resultat, till exempel en examen, och den friare kunskapsinhämtning av det slag som senare reserverats för ordet ”bildning”.

I dag behandlas ofta utbildning och bildning som motsatser. I utbildningen är målet och van-ligen också vägen till målet bestämda av diverse regler, och den som genomgår en utbildning måste anpassa sig efter dessa regler för att få det eftertraktade betyget eller legitimationen. Det är en process styrd utifrån; individen anpassar sig efter en yttre form. En utbildningsanstalt kan tala vackra ord om originalitet och personlig egenart, men dess mål, retoriken till trots, är att skapa färdiga produkter som lätt kan jämföras med varandra.

Den som bildar sig är däremot fri enligt den gängse föreställningen. Processen är styrd ini-från, av intresse, av kunskapshunger, av lust att förändra den person som man blivit.»

14 DAIDALOS

HERFRIED MÜNKLER

Imperier. Världherraväldets logik av Herfried MünklerÖversättning: Joachim RetzlaffISBN 978-91-7173-241-52006. 294 sidor. Hft.Pris c:a 210:–Bokklubbspris inkl. frakt 180:–

Ur bokens förord:»Behöver världssamfundet en supermakt av imperiekaraktär för sin säkerhet? Eller utgör en sådan supermakt en allvarlig störning av världs-ordningen, så att det vore bättre om den inte fanns? Det är i princip denna fråga debatten handlar om, så som den fördes inför det senaste Irakkriget. Faktum är att världssamfundet, samlat i FN, under senare år gång på gång har förlitat sig på den imperiella supermaktens förmåga. Man ville inte tro att USA inte var osjälviskt i detta utan i gengäld krävde särskilda rättigheter. Att detta väckte sådan irritation var bland annat en följd av att det var alltför länge sedan man tänkte igenom hur ett imperium fungerar och vilka anspråk det reser.

Imperier är mer än stora stater; de befinner sig i sin egen värld. Stater är inskrivna i en ord-ning som de har skapat tillsammans med andra stater och därmed inte själva kan styra och ställa med. Imperier ser sig däremot som skapare och

garanter av en ordning som i sista hand hänger på dem och som de måste försvara mot det stän-diga hotet om kaos. En blick på USA:s och andra imperiers historia visar att uttryck som ”ond-skans axelmakter” och ”tyranniets utposter” inte är något nytt. Sådana vändningar löper tvärtom som en röd tråd genom imperiernas historia.

Fruktan för ett inbrytande kaos och den själv-påtagna rollen som försvarare av ordningen mot oordningen, av det goda mot det onda – den roll i vilken imperiet legitimerar och ser sig själv – har sin pendang i imperiets mission: antingen är det civilisationen som ska utbredas eller socia-lismen som ska byggas över hela världen eller de mänskliga rättigheterna som ska skyddas eller demokratin främjas. Medan stater gör halt vid andra staters gränser och låter dem sköta sina inre angelägenheter, blandar sig imperier i andras angelägenheter för att fullgöra sin mission. Därför kan imperier sätta igång mycket stora förändringar, medan staternas ordning präglas av en strukturell konservatism.

Om man betraktar saken ur detta perspektiv är det som under påverkan från imperialism-teorierna blivit en självklarhet ingalunda givet, nämligen att en världsordning med likaberät-tigade stater och utan någon imperiell aktör är det mest önskvärda och eftersträvansvärda. I Europa utvecklades den politiska ordningen efter Romerska rikets fall på ett sådant sätt att det inte fanns någon bestående och handlingskraftig imperiemakt, men väl en mängd pretendenter på denna roll, vilka dock alla misslyckades innan de kom så långt. Så var det inte på andra håll – helt bortsett från att européerna skapade storriken på andra kontinenter. Framför allt i Asien uppstod en politisk ordning med imperier omgivna av en krans lydstater. Där igenom blev ordningen här mycket centrerad, medan en mångfaldig poly-

centrism utvecklades i Europa.Vår bild av imperier är präglad av föreställ-

ningen att de suger ut och exploaterar sin peri-feri: den utblottas medan centrum blir allt rikare. Sådana imperier har också alltid funnits, men de var alltid kortvariga. Efter en tid tog motståndet mot centrum överhanden och kostnaderna för att kontrollera periferin kom att överstiga vinsterna därifrån. Mer långlivade var däremot de imperier som investerade i sina randområden och därige-nom såg till att periferin blev lika intresserad av imperiets fortbestånd som centrum.

Sådant handlar denna bok om: om olika typer av imperiemakt, om former för expansion och konsolidering och om de medier genom vilka imperierna skapades. Men undersökningen begränsas inte till åtskillnaderna mellan sjöriken och landbaserade imperier, handelsimperier och militära välden, imperier som utvecklas genom kontroll av territorier och sådana som bygger på kontroll av flöden (av människor, varor, kapital), utan inriktar sig också på aktörernas rationalitet, på världsherraväldets logik. Det handlar om att förutsäga något om det amerikanska imperiets varaktighet och stabilitet och att reflektera kring frågan hur ett Europa ska se ut som å ena sidan förmår hävda sig som en självständig politisk kraft jämte USA och å andra sidan är i stånd att stabilisera sina vacklande och kollapsande randområden och utöva ett positivt inflytande på sina grannar. Ett sådant Europa kan inte låta bli att självt utveckla ett imperiums kännetecken och förmåga – och om man ser noga efter har denna utveckling redan börjat. Förutsättningen för detta är naturligtvis att det inte tas för givet att imperiellt agerande är något uselt och för-kastligt, utan uppfattas som en form av pro-blemhantering jämte statens och andra politiska organisationsformers.

152—2015

DETLEV S . SCHLICHTER

Ur bokens inledning:»Det är uppenbart att de flesta ekonomiska kommentatorer, journalister, politiker och cen - t ralbanker ogärna vill släppa den lugnande tanken att en regering alltid kan rätta till eko-nomin genom att pumpa in mer pengar. De vill dela den övertygelse som Ben Bernanke, chef för den amerikanska centralbanken, har om att ”en handlingskraftig regering, under ett system med papperspengar, alltid kan öka sina utgifter och på så vis säkerställa en positiv inflation”. Detta kan dock innebära att man sopar symptomen under mattan och skjuter upp krisen, samtidigt som man tillåter de underliggande problemen att fortsätta växa. Det innebär också att allt mer pengar måste pumpas in för att man ska kunna upprätthålla systemet och åstadkomma ännu en omgång pengaframkallad, och därmed tempo-rär, tillväxt. Detta måste i slutändan undergräva allmänhetens tilltro till statliga papperspengar. Och utan denna tilltro har de immateriella

Papperspengarnas kollaps. De elastiska pengarnas dårskap och det förestå-ende monetära sammanbrottet av Detlev S. SchlichterÖversättning: Joel NordqvistISBN 978-91-7173-375-72012. 284 sidor. Danskt bandPris c:a 230:–Bokklubbspris inkl. frakt 200:–

pengarna ingenting att falla tillbaka på, ingen-ting av verkligt värde som kan bromsa fallet. Slutresultatet är inte den självbärande tillväxt som politikerna utlovar, utan en total valutakol-laps.

Vi har redan nått en punkt där allt mer extrema åtgärder har börjat sättas in. Under de två och ett halvt år som följde på investerings-banken Lehman Brothers kollaps utvidgade den amerikanska centralbanken den del av penning-mängden som den själv har direkt kontroll över – bankreserven och den monetära basen – med över 1,5 biljoner dollar, och skapade därmed i ett svep dubbelt så mycket pengar av denna typ som den dittills hade skapat totalt sedan den inrättades 1913. Ständigt större summor pengar behöver hela tiden skjutas till enbart för att för-hindra att den överansträngda kreditstrukturen kollapsar. Centralbanken använde 1 biljon dollar i nya pengar för att överföra stora sjok av giftiga tillgångar, som ackumulerats hos bankerna som ett resultat av dåliga utlåningsbeslut under den föregående boomen, till sin egen balansräkning. På så vis förhindrade man att bankerna sålde vidare de giftiga tillgångarna på marknaden. Samtidigt meddelade man att man skulle avsätta ytterligare 600 miljarder dollar för att pressa upp priset på amerikanska statsskuldspapper. Värdet på en mängd finansiella tillgångar hålls därmed uppe på konstgjord väg för att förhindra att marknaden ska avslöja bristen på verklig privat efterfrågan. Att trycka nya pengar kanske inte kostar något för centralbanken. Men om denna strategi är kostnadsfri för samhället är en annan fråga. [...]

I denna bok granskas papperspengasystemets hållbarhet. Målsättningen är att en gång för alla visa att en ekonomi som använder en penning-form med flexibel och ständigt expanderande

tillgång aldrig kan vara stabil. Injektioner av nya pengar leder alltid till missvisande mark-nadspriser; de vilseleder marknadens deltagare och orsakar en felaktig resursfördelning. Pengar är aldrig neutrala. De kan aldrig fungera som ett universellt ekonomiskt gödningsmedel och sti-mulera ekonomin som helhet utan att samtidigt förändra de ekonomiska strukturerna.

Dagens dominerande uppfattning är att pen-ningproduktion kan vara harmlös om den bara sker i rätt omfattning. Om centralbanken han-terar penningframställningen på ett förnuftigt sätt kan samhället, enligt denna uppfattning, dra fördelar i form av lägre räntor och billiga krediter utan att behöva drabbas av biverkningar i form av ekonomisk instabilitet och inflation. Den här boken visar att en sådan uppfattning är felaktig. Alla former av penninginjektioner leder till rubbningar. Ökad tillväxt till följd av penninginjektioner uppnås alltid till priset av underliggande förskjutningar som måste drabba ekonomin i form av störningar i ett senare skede. Detta gäller även om penninginjektionerna sker i tider av låg eller till och med negativ inflation, eller i lågkonjunktur.

Elastiska pengar är onödiga, nedbrytande, destabiliserande och farliga. På lång sikt resulte-rar de alltid i växande obalanser och ekonomiskt sönderfall som staten, i egenskap av penningpro-ducent, besvarar med allt större penninginjektio-ner. När allmänheten väl inser att den allt mer obalanserade ekonomin bara hålls uppe med hjälp av tillfälliga stöttor i form av nya pengar, kommer förtroendet för statens immateriella valutaenhet snabbt att urholkas. Ett system med papperspengar, som det vi har idag, är inte bara ogynnsamt; det är dessutom ohållbart. Och sys-temets kollaps kan vara närmare än vad många tror.»

16 DAIDALOS

WALTER BENJAMIN

Kulturkritikern Walter Benjamin (1892–1940) tyckte om att leta där ingen annan letade, blott-lägga symboliska dimensioner i sammanhang där sådana ansågs frånvarande eller betydelselösa och utvecklade med tiden vad Theodor W Adorno kallade ”en mikroskopisk blick” på verkligheten. Men som essäurvalet Bild och dialektik visar, befann han sig också i en ständig och syrerik dialog med olika filosofiska, religiösa, estetiska och politiska traditioner.

Ur essän ”Kafka”:»I en chassidisk by, så berättas det, satt en afton vid sabbatens utgång judarna församlade i ett torftigt värdshus. Alla hörde hemma på orten utom en, som ingen kände, en illa medfaren stackare som kurade i ett mörkt hörn i bakgrun-den. Samtalet hade rört sig om både det ena och det andra. Då var det en som kom in på vad var och en skulle hitta på att önska sig om han fritt fick önska sig en sak. Den ene ville ha

pengar, den andre en svärson, den tredje en ny hyvelbänk, och så fortsatte det laget runt. När alla hade fått säga sitt, var bara tiggaren kvar i sitt mörka hörn. Motvilligt och efter lång tvekan gick han de frågande till mötes: ”Jag ville att jag vore en stormäktig konung och härskade i ett vidsträckt land och låg och sov om natten i mitt palats och över gränsen bröt fienden in, och innan det grydde skulle ryttarna ha trängt fram ända till mitt slott och allt motstånd var brutet, och uppskrämd ur min sömn, inte tid ens till att klä på mig, och i bara skjortan skulle jag vara tvungen att bege mig på flykt och över berg och kullar och genom skogar och dalar och utan vila och natt skulle jag ha jagat fram, till dess jag nådde fram räddad hit till bänken i hörnet här hos er. Det skulle jag önska mig.” Oförstående såg de andra på varandra. – ”Och vad skulle vara behållningen av denna önskan?” frågade någon. – ”En skjorta” blev svaret.

Denna historia ger en djup inblick i hur Kafkas värld fungerar. Ingen har ju sagt att de deformationer, som Messias en gång ska uppen-bara sig för att rätta till, bara vidlåder vår rums-liga existens. Utan tvivel berör de också vår tidsdimension. Detta har säkert varit Kafkas tanke. Och i förvissningen om detta lät han sin farfader säga: ”Livet är häpnadsväckande kort. Nu i erinringen upplever jag det så samman-trängt, att jag till exempel knappast kan förstå hur en ung människa kan besluta sig för att rida i väg till nästa by utan att frukta att – alldeles bortsett från olyckliga tillfälligheter – tiden för ett vanligt, lyckligt liv inte på långt när ska räcka till för en sådan ritt.” En broder till denne gamle man är tiggaren, som i sitt ”vanliga, lyckliga” liv inte ens har tid till en önskan, men som i det ovanliga, olyckliga, nämligen den flykt som han beger sig ut på med sin historia, finner sig fri-

tagen från denna önskan och byter ut den mot uppfyllelsen.

Nu finns det bland Kafkas varelser ett släkte, som på ett egendomligt sätt räknar med livets korthet. De härstammar från ”den stad i Södern … om vilken det … hette: ’Där finns det folk, tänk er bara! dom sover inte!’ – ’Och varför inte det då?’ – ’Därför att de aldrig blir trötta.’ – ’Och varför blir dom inte det?’ – ’Därför att dom är tokstollar.’ – ’Blir aldrig tokstollar trötta då?’ – ’Hur skulle tokstollar kunna bli trötta?’” Som man ser är tokstollarna släkt med de out-tröttliga medhjälparna. Men det finns ett ännu högre syfte med denna kategori. I förbigående sägs det om medhjälparnas ansikten att de för tanken ”till vuxna människor, ja närmast till stu-denter”. Och faktiskt är det också studenterna, som hos Kafka dyker upp på de egendomligaste ställen, som är talesmän och ledare för denna människosort. ”Men när sover ni?” frågade Karl och såg förundrad på studenten. «Ja, sova!” sade studenten, ”sova ska jag göra när jag är färdig med mina studier.” Man kommer osökt att tänka på barn: vad de tycker illa om att gå och lägga sig! Medan de sover kan det ju hända något som de måste vara med om. ”Glöm nu inte det bästa av allt!” lyder en uppmaning som vi känner igen från en oklar mångfald av gamla berättelser, fastän den kanske inte alls förekommer i någon. Men glömskan drabbar alltid det bästa av allt, ty den drabbar möjligheten till förlösning. ”Tanken att vilja hjälpa mig”, säger ironiskt jägaren Grac-chus’ rastlöst kringirrande ande, ”är en sjukdom och måste botas i sängen.” – För sina studiers skull vakar studenterna, och kanske är det den största förtjänsten med studierna att de håller dem vakna. Svältkonstnären fastar, dörrvaktaren tiger, och studenterna vakar. Så diskret verkar hos Kafka askesens stora regler.»

Bild och dialektik av Walter BenjaminÖversättning: Carl-Henning WijkmarkISBN 978-91-7173-430-32014. 304 sidor. Häftad Pris c:a 230:–Bokklubbspris inkl. frakt 196:–

172—2015

PETTER RASMUSSON

De filosofer som har intresserat sig för matema-tik har ställt frågor som matematikerna själva ofta varit obenägna att ställa. Vad är det som gör matematisk verksamhet möjlig? Vad förut-sätts i en sådan? Med vilken rätt kan man säga att matematiken är oberoende av oss? I vad består meningen hos matematiska tecken? Vad är egentligen ett tal? Till en början inriktades det filosofiska intresset på de bakomliggande prin-ciperna i matematiken, själva grundvalarna för verksamheten, men efter hand har perspektivet breddats betydligt.

Matematikläraren Petter Rasmusson guidar varsamt läsaren genom denna matematisk-filoso-fiska labyrint i sin gedigna översikt Strömningar i matematikens filosofi. Han presenterar de vik-tiga gestalterna och problemställningarna under grundvalsforskningens 1800- och 1900-tal, Frege, Gödel, Hilbert med flera, men går också in på dagens diskussioner och morgondagens möjlig-heter. Den läsare som är allmänt intresserad av

teoretisk filosofi – till exempel kunskapsteori – har också mycket att hämta i boken.

Ur boken:»Om nu matematiken utvecklats i århundrade efter århundrade, utan att tvivel rörande talens natur eller ursprung nämnvärt stört dess fram-växt – varför blev sådana frågor plötsligt så angelägna på 1800-talet? Kant hade visserligen redan på 1700-talet tagit sig an frågor om mate-matikens särart och fört mycket inflytelserika resonemang om det matematiska omdömets natur. Men som redan nämnts var det först mot slutet av 1800-talet och en bra bit in i 1900-talet som en hel grupp av filosofer och matematiker ungefär samtidigt försökte gå till botten med sådana frågor och i vissa fall ange en grundval för matematiken. Förutom Gottlob Frege, Jan Brouwer och David Hilbert som getts egna kapi-tel i denna bok, kan nämnas Giuseppe Peano, Richard Dedekind och Bertrand Russell.

Till dels har detta att göra med att grundvals-undersökningarna i vissa fall var beroende av att logiken först antagit sin moderna och rigorösa skepnad, och det var först med Freges Begriffs-schrift från 1879 som detta hade uppnåtts. Men det huvudsakliga skälet till det nyvaknade intres-set för matematikens underliggande filosofiska problem ligger i matematikens egen utveckling. Under 1800-talet intensifierades den matema-tiska forskningen och rönte framgångar på ett oanat sätt. Nya analysmetoder gjorde det möjligt att lösa problem som i vissa fall förblivit olösta sedan antiken. Nya matematiska discipliner skapades och mer generella begrepp anlitades. Inom geometrin innebar detta till exempel att de geometriska begreppen alltmer frigjorde sig från vår rumsliga åskådning av geometrins föremål, och att andra geometriska system växte fram

vid sidan av det euklidiska. I över 2000 år hade man antagit att Euklides geometriska system uttryckte orubbliga och nödvändiga sanningar om rummets egenskaper. Plötsligt stod det klart att alternativa geometrier kunde formuleras, geometrier som utgick från andra teorem än det euklidiska men som liksom denna var till-lämpbara och matematiskt godtagbara. Även om ingen misstänkte att de aritmetiska sanningarna var utbytbara på samma sätt, kan man hävda att upptäckten motiverade en förklaring av varför detta är fallet genom att genomföra en omsorgs-full undersökning av matematikens grundvalar.

I takt med att matematiken växte sig större och mer vildvuxen förlorade den sin skepnad av något definitivt och slutet. Där man tidi-gare generaliserat utifrån skönjbara mönster hos matematiska uttryck utan att ha full för-ståelse för de använda begreppen, ställdes nu krav på rigorösa bevis. Det uppstod ett behov hos matematikerna att själva ta tag i filosofiskt präglade frågor om mening, sanning, metodik, och att ange de olika disciplinernas relationer till varandra. Hur skulle matematiken trots allt kunna fortsätta sin tillväxt om det inte fanns en gemensam uppfattning om dess föremål och principer? Hur skulle man kunna nå enighet om dess mångskiftande strukturer om de inte kunde betraktas som aspekter av en och samma verklighet? I förlängningen måste sådana träng-ande frågor resultera i en fas av självbesinning för matematiken, i försök att täta kvarstående sprickor i det matematiska byggnadsverket och återföra hela matematiken på vissa grundläg-gande principer.»

»Strömningar i matematikens filosofi är en av årets mest spännande filosofiska böcker.»

– OBS diskuterar 2014 års bokutgivning

Strömningar i matematikens filosofi av Petter RasmussonISBN 978-917173-432-72014. 492 sidor. Danskt band Pris c:a 270:–Bokklubbspris inkl. frakt 240:–

18 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Andersson, Lars:Uppenbarelser 312 sidor 196:-

Anyuru, JohannesEn civilisation utan båtar150 sidor 140:-Anyuru, Johannes & Motturi, Aleksander:Förvaret 80 sidor 115:-

Azar, Michael:Döden i Beirut 128 sidor 140:-

Azar, Michael:Vittnet 96 sidor 125:-

Binet, Laurent:HHhH 364 sidor 203:-

Hansson, Gunnar D.:Lomonosovryggen 174 sidor 170:-

Lowry, Lois:Den gyllene stjärnan 160 sidor 100:-

Melberg, Arne & Melberg, Enel:

Det var på Capri … 149 sidor 126:-

Meyer, Clemens:Natten och ljusen 224 sidor 190:-

Meyer, Clemens:Våld. En dagbok 186 sidor 168:-

Dahle, Gro & Dahle Nyhus, Kaia:Hoppas, sa gåsen 48 sidor, illustr. inb. 120:-

Dahle, Gro & Dahle Nyhus, Kaia:Kriget 56 sidor, illustr. inb. 130:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Den Arge 40 sidor, illustr. inb. 120:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Roy 32 sidor, illustr. inb. 120:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:God natt, natt 76 sidor, illustr. inb. 130:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Snäll 32 sidor, illustr. inb. 120:-

Skönlitteratur

Barn- och allåldersböcker

Gombrich, Ernst H.:En liten världshistoria 328 sidor, illustr. inb. 190:-

Goethe, J. W.:Den unge Werthers lidanden. Återberättad av Oskar K. Illustrationer: Lilian Brøgger 133 sidor, illustr. inb. 145:-

K. Oscar & Karrebæck Dorte:Idiot 40 sidor, illustr. inb. 120:-

K. Oscar & Karrebæck Dorte:Lägret 80 sidor, illustr. inb. 145:-

Shakespeare, William:Hamlet. Återberättad av Oskar K. Illustrationer: Dorte Karrebæk 110 sidor, illustr. inb. 145:-

Torseter, Øyvind:Hålet 64 sidor, illustr. inb. 130:-

Voltaire, François:Candide. Återberättad av Oskar K. Illustrationer: Dorte Karrebæk 90 sidor, illustr. inb. 145:-

Agamben, Giorgio:Homo sacer. Den suveräna makten och det nakna livet 223 sidor 189:-

Agrell, Beata:Romanen som forskningsresa. Forskningsresan som roman 608 sidor 232:-

Agrell, Beata & Nilsson, Ingela (red.):Genre och genreproblem: teoretiska och historiska perspektiv 524 sidor, inb. 295:-

Ahmemulic, Meira:City of Names 128 sidor, färgillustr. 137:-

Alexy, Robert:Rätten och rättvisan 160 sidor 144:-

Amin, Samir:Kapitalism i globaliseringens tid 192 sidor 155:-

Anderson, Benedict:Den föreställda gemenskapen. Reflexio-ner kring nationalismens ursprung … 256 sidor 165:-

Andersson, Magnus & Jansson, André:Landsbygdens globalisering190 sidor 196:-

Andersson, Mette m. fl.:Youth, Otherness and the Plural City 368 sidor 193:-

Andersson, Sten:Om vetenskapens gränser 260 sidor 180:-

Apel, Karl-Otto:Etik och kommunikation 160 sidor 125:-

Apelmo, Elisabet:Som vem som helst274 sidor 210:-

Arendt, Hannah:Den banala ondskan. Eichmann i Jerusalem 288 sidor 170:-

Arendt, Hannah:Mellan det förflutna och framtiden 295 sidor 200:-

Arendt, Hannah:Människans villkor. Vita activa 424 sidor 200:-

Arendt, Hannah:Om våld 104 sidor 135:-

Aristoteles:Den nikomachiska etiken 300 sidor 165:-

Aristoteles:Om själen 123 sidor 95:-

Aristoteles:Politiken 243 sidor 238:-

Arrighi, Giovanni:Det långa 1900-talet 480 sidor 195:-

Assmann, Jan:Monoteism och våldets språk70 sidor 98:-

Backéus, Maud:När Erik bär förklä är han Anders 318 sidor 196:-

Bachtin, Michail:Dostojevskijs poetik 355 sidor 203:-

Bachtin, Michail:Författaren och hjälten i den estetiska verksamheten 256 sidor 180:-

Bachtin, Michail:Rabelais och skrattets historia 476 sidor 225:-

Bacon, Francis:Essäer 205 sidor 60:-

Badiou, Alain:Manifest för filosofin. & Vad är kärlek? 128 sidor 110:-

Bale, Kjersti:Estetik 200 sidor 182:-

Bauman, Zygmunt:Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen 143 sidor 125:-

Bauman, Zygmunt:Auschwitz och det moderna samhället 270 sidor 170:-

Bauman, Zygmunt:Collateral damage 202 sidor 190:-

Bauman, Zygmunt:Det individualiserade samhället 304 sidor 188:-

Bauman, Zygmunt:Döden och odödligheten i det moderna samhället 316 sidor 155:-

Bauman, Zygmunt:Europa – ett oavslutat äventyr 160 sidor 144:-

Bauman, Zygmunt:Flytande rädsla 204 sidor 160:-

Bauman, Zygmunt:Konsumtionsliv 174 sidor 150:-

Bauman, Zygmunt:På spaning efter politiken 230 sidor 165:-

Bauman, Zygmunt:Samhälle under belägring 316 sidor 188:-

Bauman, Zygmunt:Skärvor och fragment. Essäer i postmodern moral 304 sidor 188:-

Beck, Ulrich:Att uppfinna det politiska. Bidrag till en teori om reflexiv modernisering 256 sidor 170:-

Beck, Ulrich:Risksamhället 400 sidor 200:-

Beck, Ulrich:Vad innebär globaliseringen? Missupp-fattningar och möjliga politiska svar 212 sidor 165:-

Beck, Ulrich & Grande, Edgar:Det kosmopolitiska Europa 424 sidor 205:-

Bengtsson, Jan:Den fenomenologiska rörelsen i Sverige 365 sidor 165:-

Bengtsson, Jan:Fenomenologiska utflykter 276 sidor 170:

Bengtsson, Jan:Sammanflätningar. Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi 160 sidor 100:-

Benhabib, Seyla:Autonomi och gemenskap 338 sidor 200:-

Benhabib, Seyla:Jämlikhet och mångfald 266 sidor 180:-

Benjamin, Walter:Språkfilosofiska texter 164 sidor 189:-

Berglund, J. & Svanberg, Ingwar:Hunden i kult och religion 163 sidor 170:-

Berman, Marshall:Marxistiska äventyr 256 sidor 180:-

Björk, Micael:Den engagerade polisen 130 sidor 154:-

Björk, Ulrika & Folkmarson Käll, Lisa (red.):Stil, kön, andrahet. Tolv essäer i feministisk filosofi 288 sidor 200:-

Blanchot, Maurice:Katastrofens skrift 216 sidor 160:-

Bobbio, Norberto:Liberalism och demokrati 96 sidor 78:-

Bobbio, Norberto:Rättigheternas epok 224 sidor 165:-

Bolton, Gavin:Drama för lärande och insikt 294 sidor 184:-

Bolz, Norbert & van Reijen, Willem:Walter Benjamin – en introduktion 128 sidor 78:-

Bossius, Thomas:Med framtiden i backspegeln 302 sidor 188:-

Bourdieu, Pierre:Den manliga dominansen 143 sidor 132:-

Bourdieu, Pierre:Kultur och kritik 300 sidor 165:-

Bourdieu, Pierre:Praktiskt förnuft 202 sidor 170:-

Facklitteratur

192—2015

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Braudel, Fernand:Kapitalismens dynamik 90 sidor 102:-

Brynjolffsson, Erik & McAfee, Andrew:Den andra maskinåldern 344 sidor 210:-

Bunar, Nihad & Sernhede, Ove (red.):Skolan och ojämlikhetens urbana geografi 210 sidor 196:-

Burke, Peter:Annales-skolan – en introduktion 192 sidor 78:-

Burke, Peter:Renässansen – en introduktion 120 sidor 60:-

Burke, Peter:Samtalskonstens historia 192 sidor 125:-

Burman, Anders & Sundgren, Per (red.):Bildning. Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman 400 sidor 220:-

Burman, Anders & Sundgren, Per (red.):Svenska bildningstraditioner 340 sidor 200:-

Butler, Judith:Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion 254 sidor 172:-

Calkins, Lucy; Hartman, Amanda & White, Zoë:Berätta mer! 210 sidor 189:-

Calkins, Lucy:Färdplan för klassrummets läsunder-visning 210 sidor 182:-

Calkins, Lucy:Skriv mer! 90 sidor 105:-

Callinicos, Alex:Jämlikhet 144 sidor 140:-

Callinicos, Alex:Samhällsteori 460 sidor 210:-

Castells, Manuel:Nätverkssamhällets framväxt 592 sidor 256:-

Castells, Manuel:Identitetens makt 445 sidor 256:-

Castells, Manuel:Millenniets slut 453 sidor 256:-

Cavalcante Schuback, Marcia Sá:Lovtal till intet 202 sidor 140:-

Chaib, Mohamed & Orfali, Birgitta:Sociala representationer. Om vardags-livets sociala fundament 224 sidor 165:-

Chirot, Daniel & McCauley, Clark:Varför inte döda dem allihop? 280 sidor, inb. 176:-

Christensen, Jan:Liberalernas stad. Fattigvård och kulturdonationer i artonhundratalets Göteborg 336 sidor, inb. 200:-

Claesson, Silwa (red.):Undervisning och existens 245 sidor 200:-

Cohen, G. A.:Varför inte socialism? 164 sidor 140:-

Connell, R. W.:Maskuliniteter 296 sidor 180:-

Connell, Raewyn:Om genus. Andra upplagan 220 sidor 190:-

Crouch, Colin:Postdemokrati 136 sidor 168:-

Dahlberg, Helena:Vad är kött? 344 sidor 168:-

Debord, Guy:Skådespelssamhället 160 sidor 140:-

Delanty, Gerard:Europa – idé, identitet, verklighet 256 sidor 165:-

Deleuze, Gilles:Nietzsche och filosofin 297 sidor 188:-

Deleuze, Gilles & Guattari, Fèlix:Kafka. För en mindre litteratur 202 sidor 160:-

Derrida, Jacques:Den andres enspråkighet 106 sidor, inb. 140:-

Derrida, Jacques:Marx spöken 250 sidor 188:-

Derrida, Jacques & Vattimo, Gianni:Religionen 220 sidor 170:-

Dewey, John:Demokrati och utbildning 416 sidor 210:-

Dewey, John:Människans natur och handlingsliv 292 sidor 180:-

Doust, Dariush Moaven:Om de andra som inte finns 128 sidor 160:-

Doust, Dariush Moaven:Randanmärkningar till psykoanalysens etik 315 sidor 180:-

Dworkin, Ronald:En fråga om jämlikhet. Rättsfilosofiska uppsatser 320 sidor 180:-

Dworkin, Ronald:Religion utan gud 150 sidor 168:-

Eagleton, Terry:En essä om kultur 160 sidor 140:-

Edenheim, Sara:Anakronismen: Mot den historiska manin 112 sidor 126:-

Eder, Klaus:Natur och samhälle. Om det praktiska förnuftets evolution 352 sidor 188:-

Egan, Kieran:Från myt till ironi 400 sidor 200:-

Einstein, Albert:Den speciella och den allmänna relativitetsteorin 159 sidor 60:-

Eliade, Mircea:Heligt och profant 170 sidor 150:-

Elster, Jon:Förnuft och rationalitet 80 sidor 84:-

Englund, Tomas (red.):Föreställningar om den goda läraren 306 sidor 200:-

Englund, Tomas:Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension 416 sidor 200:-

Englund, Tomas (red.):Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet 424 sidor 220:-

Englund, Tomas (red.):Utbildning som medborgerlig rättighet 387 sidor 220:-

Englund, Tomas & Ann Quennerstedt (red.):Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning 224 sidor 180:-

Eriksen, Erik Oddvar:Kommunikativt ledarskap. Om styrning av offentliga institutioner 304 sidor 180:-

Eriksen, E. O.; Fossum, J. E. & Menéndéz, A. J.:En författning för Europa? 258 sidor 170:-

Eriksson, Lisbeth & Winman, Thomas:Learning to Fly 249 sidor 196:-

Eriksson, Lisbeth; Nilsson, Gunilla & Svensson, Lars A.:Gemenskaper 340 sidor 196:-

Ernst, Wolfgang:Sorlet från arkiven 120 sidor 125:-

Essen, Johan von & Gunnar Sundgren (red.):En mosaik av mening318 sidor 220:-

Fanon, Frantz:Svart hud, vita masker 206 sidor 148:-

Fareld, Victoria:Att vara utom sig inom sig 330 sidor 165:-

Ferraris, Maurizio:Manifest för en ny realism 146 sidor 168:-

Ferry, Luc:Den nya ekologiska ordningen 224 sidor 155:-

Fichte, J. G.:Första inledningen till vetenskaps-läran. Vägen till ett saligt liv 224 sidor 65:-

Fletcher, Ralph:Den unga författarens verktygslåda 144 sidor 40:-

Florida, Richard:Den kreativa klassens framväxt 448 sidor 220:-

Florida Richard:Den stora omställningen 256 sidor 196:-

Florin, Camilla:Att uttrycka det undanträngda. Theodor W. Adorno om konst, natur och sanning 256 sidor 170:-

Forser, Tomas:Kritik av kritiken 272 sidor 188:-

Forser, Thomas & Karlsohn, Thomas:Till vilken nytta? 268 sidor 168:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 1. Viljan att veta 160 sidor 165:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 2. Njutningarnas bruk 228 sidor 165:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 3. Omsorgen om sig 221 sidor 165:-

Franzén, Carin:Till det omöjligas konst 80 sidor 112:-

Fraser, Nancy:Den radikala fantasin: mellan omfördelning och erkännande 248 sidor 180:-

Freud, Sigmund:Leonardo da Vinci – ett barndomsminne 125 sidor 60:-

Furberg, Mats:Den första stenen. En moralitets-fenomenologisk undersökning 262 sidor 170:-

Furedi, Frank:Vart har alla intellektuella tagit vägen? 160 sidor 145:-

Gadamer, Hans-Georg:Förnuftet i vetenskapens tidsålder 111 sidor 78:-

Gadamer, Hans-Georg:Sanning och metod (i urval) 214 sidor 170:-

Gardeström, Elin:Att fostra journalister 292 sidor 200:-

Giddens, Anthony:Modernitet och självidentitet 277 sidor 180:-

Gilje, Nils & Grimen, Harald:Samhällsvetenskapernas förutsättningar 320 sidor 174:-

Glissant, Édouard:Realtionens filosofi – omfångets poesi 128 sidor 140:-

Gorz, André:Arbete mellan misär och utopi 192 sidor 155:-

20 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Graeber, David:Skuld. De första 5000 åren 531 sidor, inb. 252:-

Graves, Donald H.:Att undersöka världen 120 sidor 112:-

Graves, Donald H.:Skriv- och läsbefruktning 80 sidor 102:-

Greider, G. & Gunnarsson, Björn:Att läsa världen 280 sidor 78:-

Gripsrud, Jostein:Mediekultur – mediesamhälle 423 sidor 220:-

Groebner, Valentin:Personbevis. Passets födelse i medel tidens Europa 256 sidor 168:-

Groopman, Jerome:Hur läkare tänker 284 sidor, inb. 196:-

Grönberg, Cecilia & Magnusson, Jonas (J):Witz-bomber och foto-sken 992 sidor, inb. 405:-

Grünbaum, Anita:Lika och unika. Dramapedagogik om minoriteter 200 sidor 182:-

Gulyga, Arsenij:Immanuel Kant. En biografi 320 sidor, inb. 165:-

Gustavsson, Bernt (red.):Bildningens förvantlingar 224 sidor 160:-

Gustavsson, Martin; Börjesson, Mikael & Edling, Marta:Konstens omvända ekonomi 348 sidor 217:-

Gustafsson, Rolf Å.:Politisk styrning och demokrati 204 sidor 210:-

Gustafsson, Rolf Å.:Välfärdstjänstearbetet 252 sidor 170:-

Götselius, Thomas:Själens medium 472 sidor 196:-

Haag, Karl-Heinz:Filosofins väg 192 sidor 117:-

Habermas, Jürgen:Den moraliska synpunkten 288 sidor 185:-

Habermas, Jürgen:Den postnationella konstellationen 122 sidor 125:-

Habermas, Jürgen:Diskurs, rätt och demokrati 187 sidor 165:-

Habermas, Jürgen:Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle 432 sidor 200:-

Habermas, Jürgen:Mellan naturalism och religion 192 sidor 160:-

Habermas, Jürgen:Samhällsvetenskapernas logik 256 sidor 170:-

Haglund, Magnus & Schneider, Stefan:Den nakna staden. Människor och platser i Göteborg 288 sidor 194:-

Haglund, Magnus (red.):Musikens frihet och begränsning 274 sidor 196:-

Hallerstedt, Gunilla (red.):Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande 128 sidor 145:-

Ihde, Don:Experimentell fenomenologi 152 sidor 125:-

Hamilton, Kerstin; Lindberg, Jonas & Palmås, Karl:The Hambantota Connection 240 sidor 224:-

Hansen, Phillip:Hannah Arendt. Politik, historia och medborgarskap 336 sidor 170:-

Heard, Georgia:Allt gott på jorden och i solen. Om dikt och diktskrivning 198 sidor 145:-

Hegel, G. W. F.:Inledning till estetiken 144 sidor 138:-

Heidegger, Martin:Vara och tid 528 sidor, inb. 252:-

Heidegger, Martin:Konstverkets ursprung 124 sidor 110:-

Heidegren, Carl-Göran:Antropologi, samhällsteori och politik 384 sidor 220:-

Heidegren, Carl-Göran:Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi 1860–1915 560 sidor 255:-

Held, David:Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi 480 sidor 200:-

Held, David:Kosmopolitism. Ideal och verklighet 250 sidor 200:-

Hellesnes, Jon:Från Aten till Pompeji. Filosofiska essäer 151 sidor 125:-

Hentig, Hartmut von:Bildning eller utbildning? 158 sidor 125:-

Hobbes, Thomas:Leviathan 540 sidor 256:-

Holgersson, Helena:Icke-medborgarskapets urbana geografi 320 sidor 186:-

Holgersson, Helena m. fl.:Göteborg utforskat – Studier av en stad i förändring 304 sidor 182:-

Holgersson, Helena m. fl.:(Re)searching Gothenburg 304 sidor 182:-

Holm, Ulla:Modrande och praxis 368 sidor 180:-

Holmberg, Jan:Slutet på filmen: O. s. v. 190 sidor 180:-

Honneth, Axel:Erkännande. Praktisk-filosofiska studier 205 sidor 155:-

Horkheimer, Max & Adorno, Theodor W:Upplysningens dialektik 290 sidor 180:-

Hornborg, Alf:Myten om maskinen 278 sidor 196:-

Hultberg, Ralf:Vedergällningstanken 476 sidor 210:-

Husserl, Edmund:Cartesianska meditationer. En inledning till fenomenologin 160 sidor 140:-

Husserl, Edmund:Fenomenologins idé 128 sidor 140:-

Hägerström, Axel:Socialfilosofiska uppsatser 162 sidor 168:-

Ihde, Don:Experimentell fenomenologi 152 sidor 125:-

Ignatieff, Michael:Det virtuella kriget 192 sidor 155:-

Illouz, Eva:Därför gör kärlek ont 335 sidor 210:-

Iordanoglou, Dimitrios:Antiken by Night 120 sidor 140:-

Israel, Lena:Filmdramaturgi och vardagstänkande. En kunskapssociologisk studie 255 sidor 150:-

Jacobs, Jane:Den amerikanska storstadens liv och förfall 496 sidor 248:-

James, William:Pragmatism 176 sidor 140:-

Janson, Ulf:Vägen till verket. Studier i arkitekt Jan Gezelius arbetsprocess 260 sidor, färgillustr. 170:-

Janss, C.; Melberg, A. & Refsum, C.:Lyrikens liv 320 sidor 210:-

Jenkins, Henry:Konvergenskulturen 312 sidor 177:-

Johansen, Maria:Offentlig skrift om det hemliga 440 sidor 173:-

Johansson, Anders:Avhandling i litteraturvetenskap 368 sidor 140:-

Johansson, Anders:Göra ont: litteraturens metafysik 144 sidor 126:-

Johansson, Anders:Nonfiction 256 sidor 150:-

Johansson, Anders & Martinson, Mattias (red.):Efter Adorno 256 sidor 155:-

Johansson, Ingela:Strejkkonsten 480 sidor 200:-

Johansson, Ingvar & Liedman, Sven-Eric:Positivism och marxism 304 sidor 165:-

Johansson, Per Magnus:Freuds psykoanalys. Band I: Utgångspunkter. 272 sidor 188:- Band II: Arvtagare i Sverige. 480 sidor 200:- Band III: Arvtagare i Sverige. Del 2. 504 sid. 200:-Band IV: Inblickar i psykiatrins och den psykodynamiska terapins historia i Göteborg 1945–2009 571 sidor 260:-

Johansson, Per Magnus:Psykoanalys och humaniora 280 sidor 196:-

Johansson, Thomas:Faderskapets omvandlingar 188 sidor 170:-

Johansson, Thomas (red):Manlighetens omvandlingar 246 sidor 165:-

Johansson, Thomas & Lalander, Philip (red.):Sexualitetens omvandlingar 281 sidor 188:-

Johansson, Thomas & Sernhede, Ove (red.):Urbanitetens omvandlingar 234 sidor 170:-

Johnston, Peter H:Väl valda ord. Hur vårt språk påverkar barns lärande 144 sidor 168:-

Jónasdóttir, Anna G.:Kärlekskraft, makt och politiska intressen 308 sidor 188:-

Jordan, Bill:Sex, pengar och makt. Om det kollektiva livets omvandlingar 240 sidor, inb. 145:-

Jordheim, Helge:Läsningens vetenskap 291 sidor 188:-

Kajfes, Arijana:Occular Witness 120 sidor 170:-

Kaldor, Mary:Det globala civilsamhället. Ett svar på krig 206 sidor 155:-

Kant, Immanuel:Grundläggning av sedernas metafysik 96 sidor 82:-

Kant, Immanuel:Om pedagogik 83 sidor 125:-

Karlsson, David:En kulturutredning. Pengar, politik … 296 sidor 154:-

212—2015

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Karlsson, Sten O.:Visuella arenor och motsägelsfulla platser 332 sidor 240:-

Karlsohn, Thomas:Originalitetens former 256 sidor 210:-

Keene, Ellin Oliver & Zimmermann, Susan:Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare 270 sidor 188:-

Kemp, Peter:Emmanuel Lévinas – en introduktion 96 sidor 70:-

Kemp, Peter:Världsmedborgaren. Politisk och peda-gogisk filosofi för det 21 århundradet 272 sidor 173:-

Kildal, Nanna (red.):Den nya sociala frågan. Om arbete, inkomst och rättvisa 256 sidor 170:-

Kittler, Friedrich:Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur 330 sidor 200:-

Kittler, Friedrich:Nedskrivningssystem 1800 • 1900 672 sidor 252:-

Klemperer, Victor:LTI. Tredje rikets språk. En filologs anteckningsbok 368 sidor 180:-

Koselleck, Reinhart:Erfarenhet, tid och historia. Om historiska tiders semantik 200 sidor 155:-

Kristof, Nicholas & WuDunn, Sheryl:Halva himlen 346 sidor 210:-

Kroksmark, Tomas:Didaktiska strövtåg. Didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik 380 sidor 170:-

Kukathas, Chandran & Pettit, Philip:John Rawls – en introduktion 192 sidor 78:-

Landahl, Joakim:Stad på låtsas366 sidor 210:-

Langer, Judith A.:Litterära föreställningsvärldar 192 sidor 160:-

Lee, Mara:Skrivande som motstånd, ansvar och tid 280 sidor 168:-

Leggewie, Claus & Welzer, Harald:Slutet på världen så som vi känner den 223 sidor 190:-

Lessing, G. E.:Laokoon228 sidor 180:-

Levander, Ulrika:Utanförskap på entreprenad 296 sidor 210:-

Lidskog, Rolf:Staden, våldet och tryggheten 330 sidor 193:-

Liedman, Sven-Eric:Mellan det triviala och det outsägliga 165 sidor 145:-

Liljeroth, Ingrid m. fl.:Verksamma verksamheter 182 sidor 168:-

Lindensjö, Bo:Perspektiv på rättvisa 314 sidor 188:-

Locke, John:Andra avhandlingen om styrelseskicket 190 sidor 140:-

Lorenz, Walter:Socialt arbete i ett föränderligt Europa 235 sidor 165:-

Lorenzoni, Patricia:Att färdas under dödens tecken 400 sidor 180:-

Lukes, Steven:Maktens ansikten 208 sidor 163:-

Lundahl, Mikela:Vad är en neger? 368 sidor 152:-

Lundgren-Gothlin, Eva:Kön och existens. Studier i Simone de Beauvoirs Le Deuxième Sexe. 365 sidor 180:-

Løgstrup, K. E.:Det etiska kravet 320 sidor 170:-

Löwy, Michael:Förlossning och utopi 256 sidor 140:-

Malthus, ThomasEn avhandling om befolkningslagen190 sidor 190:-

Mandel, Ernest:Långa vågor i den kapitalistiska utvecklingen 125 sidor 65:-

Manga, Edda:Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag 296 sidor 170:-

Mannoni, Octave:Freud 242 sidor 155:-

Marcuse, Herbert:Den estetiska dimensionen 95 sidor 50:-

Margalit, Avishai:Det anständiga samhället. För en värdighetens politk 261 sidor 170:-

Marx, Karl & Engels, Friedrich:Ekonomiska skrifter 720 sidor, inb. 194:-

Marx, Karl & Engels, Friedrich:Filosofiska skrifter 640 sidor, inb. 194:-

Marx, Karl:Människans frigörelse 210 sidor 140:-

Mattick, Paul:Marx och Keynes 300 sidor 65:-

Mazower, Mark:Den mörka kontinenten. Europas nittonhundratalshistoria 528 sidor, hft. 220:-

Melberg, Arne:Resa och skriva. En guide till den moderna reselitteraturen 248 sidor 165:-

Melberg, Arne:Essä 500 sidor 243:-

Melberg, Arne:Litteratur i tid 214 sidor 182:-

Merleau-Ponty, Maurice:Kroppens fenomenologi 184 sidor 155:-

Mill, John Stuart:Utilitarism 96 sidor 78:-

Minh-ha, Trinh T:Någon annanstans här inne 232 sidor 196:-

Mitander, Tomas; Säll, Line & Öjehag-Petterson, Andreas:Det regionala samhällsbyggandets praktiker 256 sidor 196:-

Molander, Bengt:Kunskap i handling 286 sidor 170:-

Molander, Bengt (red.):Mellan konst och vetande 150 sidor 125:-

Molander, Bengt & Thorseth, May:Framsteg, myt, rationalitet. Med en inledande uppsats och repliker av Georg Henrik von Wright 172 sidor 125:-

Molin, Martin:Meningsskapande och delaktighet. Om vår tids socialpedagogik 272 sidor 180:-

Moller Okin, Susan:Mångkulturalism – kvinnor i kläm? 160 sidor 140:-

Monk, Ray:Ludwig Wittgenstein – Geniets plikt 544 sidor 155:-

Motturi, Aleksander:Filosofi vid mörkret hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna 336 sidor 170:-

Müller, Jan-Werner:Demokratins tidsålder 376 sidor 210:-

Münkler, Herfried:De nya krigen 248 sidor 170:-

Månson, Per:Från Marx till marxism 508 sidor 110:-

Månson, Per:Karl Marx – en introduktion 128 sidor 78:-

Nehls, Eddy:Kung alkohol och andra drogaktörer 245 sidor 176:-

Nortvedt, Per & Grimen, Harald:Sensibilitet och reflektion. Filosofi och vetenskapsteori för vårdprofessioner 300 sidor 185:-

Nussbaum, Martha C.:Kvinnors liv och social rättvisa. Ett försvar för universella värden 356 sidor 210:-

Nylund, Katarina (red.):Perferin i centrum 384 sidor, färgillustr., inb. 215:-

Olofsson, Per Olof:Den avklädda människan 208 sidor 78:-

Olofsson, Per Olof:Urfantasin och ordningen. Om begäret, det heliga och det moder-na samhället 320 sidor 95:-

Olsson, Ulf:Språkmaskinen 176 sidor 140:-

Ong, Walter J.:Muntlig och skriftlig kultur 224 sidor 144:-

Patočka, Jan:Kätterska essäer om historiens filosofi 208 sidor 160:-

Peirce, Charlse S.:Pragmatism och kosmologi 254 sidor 140:-

Plant, Raymond:Modernt politiskt tänkande 416 sidor 188:-

Plutarchos:Levnadsteckningar 394 sidor 252:-

Polanyi, Michael:Den tysta dimensionen 100 sidor 168:-

Popper, Karl:Historicismens elände 160 sidor 140:-

Porter, Roy:Upplysningen – en introduktion 128 sidor 60:-

Postman, Neil:När skolans klocka klämtar 165 sidor 125:-

Rappe, Axel & Nygård, Mikael (red.):Politiken villkor i den globali- serade världen 219 sidor 196:-

Rawls, John:En teori om rättvisa 576 sidor 255:-

Rawls, John:Folkens rätt 210 sidor 155:-

Rawls, John:Vad rättvisan kräver. Grunddrag i en politisk liberalism 288 sidor 186:-

Reese-Schäfer, Walter:Karl-Otto Apel – en introduktion 144 sidor 78:-

Reese-Schäfer, Walter:Jürgen Habermas – en introduktion 160 sidor 78:-

Rickert, Heinrich:Kulturvetenskap och naturvetenskap 164 sidor 189:-

Ricœur, Paul:Homo capax 300 sidor 210:-

Ricœur, Paul:Minne, historia, glömska 640 sidor 271:-

22 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Reichholf, Josef H.:Därför vill vi vinna 215 sidor 205:-

Roald, Anne Sofie:Muslimer i nya samhällen 250 sidor 210:-

Rorty, Richard:Hopp i stället för kunskap 96 sidor 125:-

Rosa, Hartmut:Acceleration, modernitet och identitet 154 sidor 196:-

Rosdolsky, Roman:Kapitalets tillkomsthistoria. Bd 1 & 2 575 sidor 125:-

Rosengren, Cecilia:Conway. Naturfilosofi och filosofisk identitet i 1600-talets England 180 sidor 154:-

Rosengren, Mats & Sigurdson, Ola (red.):Penelopes väv 216 sidor 140:-

Rousseau, Jean-Jaques:Kulturen och människan 172 sidor 140:-

Rüsen, Jörn:Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter 268 sidor 188:-

Sahlin, Ingrid (red.):I trygghetens namn 376 sidor 210:-

Sandel, Michael:Vad som inte kan köpas för pengar 248 sidor 196:-

Sartre, Jean-Paul:Skiss till en känsloteori 62 sidor 65:-

Sassen, Saskia:Gäster och främlingar 245 sidor 170:-

Saul, Ralston John:Den omedvetna civilisationen 160 sidor 125:-

Scanlon, T. M.:Vad vi är skyldiga varandra 387 sidor 230:-

Schelling, F. W. J.:Föreläsningar om metoden för akademiska studier 160 sidor 66:-

Schmidt, Wolfgang (red.):Pengarnas frihet. Om finanskrisens politiska ekonomi 250 sidor 175:-

Schmitt, Carl:Det politiska som begrepp 170 sidor 200:-

Schopenhauer, Arthur:De båda grundproblemen i etiken 337 sidor 210:-

Schuster, Marja:Profession och existens 184 sidor 145:-

Schütz, Alfred:Den sociala världen fenomenologi 288 sidor 188:-

Schwartz, Shanna:Få det att fastna 110 sidor 130:-

Segerdahl, Pär:Djuren i kulturen 134 sidor 175:-

Selander, Staffan & Ödman, Per-Johan, (red.):Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap 384 sidor 217:-

Sen, Amartya:Identitet och våld 184 sidor 150:-

Sen, Amartya:Utveckling som frihet 432 sidor 220:-

Seneca:Om livets korthet 165 sidor 189:-

Sernhede, Ove:Ungdom och kulturens omvandlingar 332 sidor 190:-

Sernhede, Ove:Förorten, skolan och ungdomskulturen 232 sidor 196:-

Sernhede, Ove & Johansson, Thomas:Storstadens omvandlingar. Postindustrialism, globalisering och migration. Göteborg och Malmö 342 sidor 185:-

Sigurdson, Ola:Dey postsekulära tillståndet. Religion, modernitet, politik 464 sidor 196:-

Sigurdson, Ola:Himmelska kroppar. Inkarnation, blick, kroppslighet 760 sidor, inb. 193:-

Skeggs, Beverley:Att bli respektabel 310 sidor 188:-

Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils:Filosofins historia 800 sidor, inb. & illustr. 295:-

Sletnes, Annette:into thin air 72 sidor, färgillustr. 155:-

Solheim, Jorun:Den öppna kroppen 140 sidor 140:-

Solnit, Rebecca:Gå vilse. En fälthandbok 210 sidor 180:-

Solnit, Rebecca:Det avlägset nära 264 sidor 196:-

Solnit, Rebecca:Män förklarar saker för mig 206 sidor 168:-

Spindler, Fredrika:Deleuze: tänkande och blivande232 sidor 154:-

Spindler, Fredrika:Nietzsche: Kropp, konst, kunskap 176 sidor 140:-

Spindler, Fredrika:Spinoza – multitud, affekt, kraft 205 sidor 140:-

Spinoza, Baruch:Teologisk-politisk traktat 290 sidor 210:-

Sraffa, Piero:Produktion av varor medelst varor136 sidor 77:-

Ihde, Don:Experimentell fenomenologi 152 sidor 125:-

Standing, Guy:Prekariatet 282 sidor 196:-

Standing, Guy:En färdplan för prekariatet 350 sidor 210:-

Stensson, Britta:Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning 160 sidor 150:-

Stiglitz, Joseph E.:Fungerande globalisering 328 sidor 200:-

Streeck, Wolfgang:Köpt tid 219 sidor 196:-

Streeck, Wolfgang; Habermas, Jürgen m.fl:Demokrati eller kapitalism 168 sidor 168:-

Sveen, Karin:Det kultiverade lidande. En bok om kropp och samhälle 135 sidor 125:-

Svenbro, Håkan:Det biografiska persektivet 168 sidor 137:-

Svenbro, Jesper:Försokratikern Sapfo och andra studier i antikt tänkande 392 sidor 180:-

Svensson, Lennart G & Everts, Julia:Sociology of Professions 209 pages 196:-

Svenungsson, Jayne:Guds återkomst. En studie av guds-begreppet inom postmodern filosofi 320 sidor 155:-

Svenungsson, Jayne:Den gudomliga historien 400 sidor 182:-

Sundström, Per:Sjukvårdens etiska grunder 224 sidor 140:-

Taylor, Charles:Det mångkulturella samhället och erkännandets politik 176 sidor 140:-

Taylor, Charles:Hegel och det moderna samhället 220 sidor 78:-

Taylor, Charles:Identitet, frihet och gemenskap 340 sidor 180:-

Tjäder, Per-Arne:Nattens mask. Teater från a till ö 184 sidor 155:-

Tjäder, Per Arne:Gare d’Austerlitz 224 sidor 180:-

Thomas, Douglas & Brown, John Seely:Den nya lärandekulturen 140 sidor 112:-

Thompson, John B.:Medierna och moderniteten 352 sidor 188:-

Uhnoo, Sara:Våldets regler 312 sidor. 210:-

Vattimo, Gianni:Friedrich Nietzsche – en introduktion 192 sidor 78:-

Veyne, Paul:När världen blev kristen 312–394 224 sidor 196:-

Vygotskij, Lev S.:Fantasi och kreativitet 112 sidor 110:-

Vygotskij, Lev S.:Tänkande och språk 480 sidor 220:-

Wagner, Betty Jane:Drama i undervisningen. En bok om Dorothy Heathcotes pedagogi 304 sidor 165:-

Wahlström, Ninni:Mellan leverans och utbildning 250 sidor 210:-

Wallerstein, Immanuel m. fl.:Öppna samhällsvetenskaperna.Rapport från Gulbenkian-kommittén: 96 sidor 125:-

Walzer, Michael:Pluralism och jämlikhet. En teori om rättvis fördelning 416 sidor 188:-

Warnke, Georgia:Hans-Georg Gadamer. Hermeneutik, tradition och förnuft 256 sidor 165:-

Welin, Stellan:Från nytta till rättigheter. En politisk-filosofisk odyssé 270 sidor 170:-

Welzer, Harald:Gärningsmän. Hur helt vanliga människor blir massmördare 312 sidor, inb. 186:-

Welzer, Harald:Klimatkrig 268 sidor, inb. 177:-

Wikan, Unni:Om heder 282 sidor, inb. 189:-

Wilhelm, Jeffrey D.:Text och drama 190 sidor 170:-

Winberg, Christer:Varför skriver vi inte historiska romaner i stället? 397 sidor 200:-

Wittrock, Jon (red.):Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp 256 sidor 196:-

Wittrock, Jon & Falk, Hjalmar (red.):Vän eller fiende? 226 sidor 196:-

Wolff, Jonathan:Robert Nozick – en introduktion 220 sidor 78:-

Wright, Moira von:Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet 236 sidor 180:-

Zukin, Sharon:Naken stad. Autenstiska urbana platsers liv och förfall 350 sidor 210:-

Kan

sän

das

ofra

nker

adin

om N

orde

n

Dai

dalo

sbe

tala

r po

rtot

Bo

kf

ör

la

ge

t D

aiD

al

os

aB

Svar

spos

tK

un

dn

um

mer

410

06

920

0S

E–4

15 0

0 G

öte

bo

rgS

veri

geDaidalos bokklubb utkommer med fyra medlemsböcker per år. För medlemskap i bokklubben gäller följande regler:

1) Som medlem förbinder du dig att minst en gång om året köpa kvartalsboken eller en eller flera alternativböcker. Du kan naturligtvis köpa böcker även vid andra tillfällen.

2) Om du inte svarar på kvartalsutskicket anses du ha beställt kvartalsboken.

3) Du betalar de beställda böckerna inom 14 dagar.

4) Du har rätt att lämna klubben när som helst.

Avs.:Bokförlaget DaidalosBergsjödalen 54Bse–415 23 GöteborgTel: 031-42 20 45Fax: 031-42 64 33www.daidalos.see-post: kundservice@daidalos.seBegränsad eftersändningNotera ny adress ovanför den gamla

B

Periodens Bok: HornBorg NOLLSUMMESPELET (medlemspris inkl. frakt 210:– )Är du medlem i Bokklubben Daidalos får du boken automatiskt på posten om du inte väljer någon alternativbok eller avstår från köp denna gång. sista svarsdatum är 1 juni. stryk gärna över din adress (men inte medlemsnr.) så talongen kommer rätt.

Jag beställer följande titlar:

Jag anmäler mig samtidigtsom medlem i bokklubben(se regler på sidan 23)

Namn

Gatuadress

Postadress

Författare Titel

Min e-postadress:

Jag önskar löpande information via e-post:

svara helst via mail till kundservice@daidalos.se glöm inte att ange medlemsnummer.

Jag avstår från köp denna gångInklusive Hornborg Nollsummespelet