DA I DA LO Sb e r g s j ö d a l e n 5 4 b • s e – 4 1 5 2 3 g ö t e b o r g • 0 3 1 – 4 2 2 0 4 5 • w w w . d a i d a l o s . s e

snorre sturlarsson alexandra howson christian joppke catharina hällström lucy calkins axel a n d e r s s o n k at h l e e n t o l a n e r i k b r y n j o l f s s o n b i r g i t ta q va r s e l l p i e r r e h a d o t c h a r l e s taylor annika wallin georges didi-huberman rebecca solnit harald welzer andrew mcafee m fl

4—2015

2 DAIDALOS

Vad är antikens filosofi? av Pierre HadotÖversättning: Jim JakobssonISBN 978-91-7173-463-12015. 394 sidor. Inbunden. Utk. i novemberPris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 217:–

Vad är antikens filosofi? På den frågan svarar våra universitet traditionellt med en historia om filosofiska läror och system. Pierre Hadot ger här ett helt annat och nytt svar. Ända sedan Sokrates och Platon och fram till kristendomens början har filosofin tagit sin början i valet av ett visst levnadssätt, en övergripande vision av världen och ett beslut att leva i gemenskap med andra likasinnade. Från detta ställningstagande utgår sedan den filosofiska diskursen, som ska artikulera och försvara livsvalet och världsbilden. Antikens filosofi är alltså inte i första hand ett system utan ett sätt att leva, en andlig övning och en förberedelse för visheten.

I denna mästerliga studie ger Hadot en ny bild inte bara av antikens filosofi, utan också av

PIERRE HADOT

vad filosofin som sådan kan vara. Hadot lyfter upp antikens filosofi ur dess vanliga terräng av namn, årtal och torra abstraktioner för att istäl-let låta den ta plats i det konkreta vardagslivet. Genom en omsorgsfull historisk tolkning visar han hur alla olika skolor, rörelser och idéer i antikens grekiska och romerska filosofi siktade mot ett och samma mål: att göra det möjligt att uppnå lycka i detta liv genom att förändra människans sätt att uppfatta och leva i världen.

Pierre Hadot (1922–2010) var från 1991 heders-professor vid Collège de France. Hans forskning var till att börja med inriktad på relationerna mellan hellenism och kristendom, för att däref-ter fokuseras på den nyplatonska mystiken och filosofin under den hellenistiska epoken. Hans senare arbeten, till vilka denna studie hör, kret-sade kring en generell beskrivning av filosofin som andligt och intellektuellt fenomen.

Ur boken:»Ganska sällan funderar vi på vad filosofin i sig själv är. Och den är verkligen inte lätt att defi-niera. Filosofistudenter får framför allt bekanta sig med filosofier, i plural. I undervisningen i filosofins historia presenteras vanligen Platon, Aristoteles, Epikuros, stoikerna, Plotinos och – efter den ”mörka” medeltiden, som alltför ofta försummas – Descartes, Malebranche, Spinoza, Leibniz, Kant, Hegel, Fichte, Schelling, Bergson och ett antal samtida tänkare. För att ta examen på kursen ska studenten sedan skriva en uppsats som visar att han eller hon är väl insatt i de pro-blem som den ene eller andre filosofens teorier rymmer. En annan uppsats ska visa på förmåga att reflektera över ett problem som anses ”filo-sofiskt”, eftersom det har behandlats av filosofer under antiken eller i samtiden.

Mot detta finns i sig inget att invända. Det verkar ju självklart att det är genom att studera filosofier som man kan få en uppfattning om vad filosofi är. Likväl sammanfaller ”filosofins” historia inte utan vidare med filosofiernas his-toria, om vi med ”filosofier” förstår filosofer-nas teoretiska diskurser, deras resonemang och system. Vid sidan av denna historia finns det faktiskt utrymme för något annat: en studie av filosofiska förhållningssätt och det filosofiska livet.

I det här verket ska jag försöka beskriva, i generella och övergripande drag, det historiska och andliga fenomen som antikens filosofi utgör. Nu frågar kanske läsaren: Varför begränsa sig till den antika filosofin, som ligger så långt från oss? På detta har jag flera svar. Till att börja med är det ett område där jag hoppas ha skaffat mig en viss kompetens. För det andra, som Aristoteles sade, måste den som vill förstå saker och ting se hur de utvecklas, alltså greppa dem just när de håller på att växa fram. Om vi i dag talar om ”filosofi” så är det för att grekerna uppfann ordet philosophia, som betyder ”kärlek till vishet”, och för att den grekiska traditionen av philosophia fördes vidare till medeltiden och därefter till den moderna epoken.

Det handlar alltså om att återföra fenomenet på dess ursprung, i medvetande om att filosofin är ett historiskt fenomen som har börjat i en viss tid och utvecklats ända fram till våra dagar. I min bok avser jag att visa på den djupgående skillnaden mellan den föreställning som antikens tänkare hade om philosophia och den föreställ-ning som man i våra dagar vanligen gör sig om filosofin, åtminstone om vi ser på den bild av filosofin som förmedlas till studenterna, präglad av de krav som universitetsundervisningen stäl-ler. Det intryck som förmedlas här är att alla

34—2015

VAD ÄR ANTIKENS FILOSOFI?

filosofer i tur och ordning, var och en på sitt sär-skilda sätt, bemödat sig om att uppfinna en ny systematisk och abstrakt konstruktion, avsedd att på ett eller annat sätt förklara universum eller åtminstone, om det rör sig om samtida filosofer, presentera ett nytt perspektiv på språket.

Av dessa teorier inom vad man kunde kalla ”generell filosofi” följer i nästan alla system en positiv eller kritik moralisk lära som drar de mänskliga och sociala konsekvenserna av sys-temets generella principer och uppmanar män-niskan att välja en viss typ av liv, ett visst sätt att uppträda. Frågan hur man ska veta om detta livsval verkligen fungerar är helt sekundär och underordnad. Sådant har ingen plats i den filo-sofiska diskursens perspektiv.

Jag menar att en sådan föreställning är ett misstag när den tillämpas på antikens filosofi. Därmed vill jag självfallet inte förneka de antika filosofernas enastående förmåga att utveckla teo-retiska reflektioner över de mest subtila problem inom kunskapsteori, logik och fysik. Men denna teoretiska verksamhet måste sättas in i ett annat perspektiv än det som präglar den i dag gängse föreställningen om filosofin.

Till att börja med har valet av ett visst lev-nadssätt, åtminstone sedan Sokrates, inte stått vid slutet av den filosofiska processen, som ett underordnat tillägg, utan tvärtom vid dess början, i ett komplext växelspel mellan kritisk reaktion på andra existentiella hållningar, en övergripande vision om ett visst sätt att leva och betrakta världen och det viljemässiga beslutet; och detta val bestämmer därmed i viss utsträck-ning läran själv och sättet att undervisa om den. Den filosofiska diskursen har alltså sitt ursprung i ett visst livsval och ett existentiellt beslut, inte omvänt.

För det andra äger detta beslut och detta val aldrig rum i isolering: det finns aldrig någon filo-sofi eller några filosofer utanför en grupp eller gemenskap, med andra ord en filosofisk ”skola”. Och en filosofisk skola handlar här framför allt om valet av ett visst levnadssätt, om ett visst livs-val, ett existentiellt beslut – som kräver en total livsförändring, en förvandling av hela tillvaron – och slutligen en önskan om att få leva och vara på ett visst sätt. Detta existentiella beslut impli-cerar i sin tur en viss syn på världen, och den filosofiska diskursens uppgift blir att klarlägga

och rationellt rättfärdiga såväl det existentiella beslutet som föreställningen om världen.

Den teoretiska filosofiska diskursen växer alltså fram ur detta inledande existentiella val, som den också leder tillbaka till, såtillvida som den genom sin logiska kraft och övertalningsför-måga, genom det inflytande som den eftersträvar att utöva på åhörarna, manar såväl lärare som lärjungar att verkligen leva i enlighet med sitt inledande val, när diskursen inte redan i sig själv är en direkt tillämpning av ett visst livsideal.

Jag menar alltså att den filosofiska diskursen måste förstås i perspektivet av det levnadssätt som den på en och samma gång är ett medel och ett uttryck för, och att filosofin därmed framför allt är ett sätt att leva, men ett sätt att leva som är nära knutet till den filosofiska diskursen. Ett grundtema i den här boken kommer att vara avståndet mellan filosofi och vishet. Filosofin är bara en förberedande övning för visheten. Detta handlar dock inte om att uppställa en motsats mellan å ena sidan filosofin som teoretisk diskurs och å andra sidan visheten som ett liv i tystnad, som skulle utövas från och med det ögonblick när diskursen har uppnått sin fullbordan [...].»

4 DAIDALOS

Den sekulära staten under belägring. Religion och politik i Europa och USA av Christian JoppkeÖversättning: Joel NordqvistISBN 978-91-7173-464-82015. 292 sidor. Danskt band. Utk. i novemberPris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

CHRISTIAN JOPPKE

Sociologen Christian Joppke griper i Den seku-lära staten under belägring sig an förhållandet mellan religion och politik ur ett historiskt och institutionellt perspektiv, med dubbelt fokus på Västeuropa och Nordamerika, kristendom och islam. Efter århundraden av sekularisering av västliga samhällen som skilt de två sfärerna åt, har religionen på senare tid fått en ny offent-lig roll som enligt Joppke utmanar den sekulära staten.

Hur staten har förhållit sig till religionen sedan den drog sig tillbaka från politiken har varierat, inte minst mellan Europa (där kyrkan och staten tidigare var rivaliserande krafter) och Amerika (där ingen sådan rivalitet existerat). Inom Europa skiljer sig relationen religion/stat

mellan protestantiska och katolska eller blanda-de länder, med ett helt spektrum av kyrka-stat-ordningar, samtliga förenliga med sekularismens krav, och med förekomsten av kristdemokratiska partier i vissa länder men inte i andra. Genom migration har också nya religioner kommit in i västerländska samhällen – med islam som parad-exemplet – som måste integreras i befintliga kyrka-stat-system.

Mot bakgrund av en översikt av samhällve-tenskaplig teoribildning om religionen analyse-rar Joppke sekuliseringsprocessen och hur den möjliggjordes av kristendomen själv. Den kristna högern i USA och islam i Europa är de främsta exemplen på den offentliga religionens återkomst i en sekulär miljö. Enligt Joppke har den kristna högern haft större inflytande på lagstiftningen än på politiken och i viss mån fått USA att avvika från sin historiska modell av strikt åtskillnad mellan religion och stat. I analysen av konflik-terna mellan islam och det sekulariserade Europa framhåller han att islam trots allt funnit sin plats som en grundlagsskyddad minoritetsreligion. Hur den sekulära staten och rättssystemet för-hållit sig till religionen på varsin sida av Atlanten exemplifieras med det kristna krucifixet och den islamiska slöjan som två uttryck för ”offentlig religion”.

Den sekulära staten under belägring ger en utmärkt introduktion för den som vill förstå förhållandet mellan religion och politik i dagens västvärld.

Christian Joppke är professor i allmän sociologi i Bern.

Ur boken:»De två äldsta, mest elementära, om än ganska motstridiga, sätten för religionen att förhålla sig

till politiken har varit att legitimera makten eller att utmana den. Men inget av dessa förhållnings-sätt hjälper oss att förstå det mindre dramatiska förhållande som råder mellan religion och stat i Europa och USA i dag. Å ena sidan vilar den västerländska sekulära staten på en demokratisk, inte gudomlig, legitimitet, som utesluter religio-nens möjlighet att legitimera makten, åtmins-tone så direkt som den en gång gjorde under en gudomlig monarki. Å andra sidan är den sekulära staten så fast förankrad och har ett så brett stöd i väst att föreställningen om religionen som en ”utmaning” mot makten är en aning för storslagen för att vara meningsfull. [...]

Men likafullt finns det ett bestående inslag av sanning i idén att religionen antingen kan legitimera eller utmana makten. Skälet är att både religionen och staten är ”auktoritetsmo-deller” som var och en för sig utgör ”en sam-manhållande ordning med förmåga att reglera varje aspekt av tillvaron”. [...] Men det faktum att båda är ”auktoritetsmodeller” leder likafullt till en särskild intimitet eller friktion mellan religionen och staten som aldrig skulle kunna föreligga mellan staten och någon annan sfär i en differentierad samhällsordning.

Om vi jämför de krav som europisk islam och den amerikanska kristna högern ställer på den sekulära staten skiljer de sig åt på intres-santa sätt. I sin strävan efter rättslig pluralism ställer ”islam” i grunden krav på ”fri religionsut-övning”, medan den kristna högern vill fylla ut den sekulära statens ”nakna allmänna plats” med kristen symbolik. Detta är en ironisk omkast-ning med tanke på kristendomens historiska roll som ledande sekulariseringskraft, en ”religion för att lämna all religion”, medan islam alltid har präglats av långt mer vittfamnande och politisk ambitionerna.»

54—2015

GEORGES DIDI-HUBERMAN

Gruvgas av Georges Didi-HubermanÖversättning: Johan ÖbergISBN 978-91-7173-466-22015. 100 sidor. Inbunden. Utk. i december Pris c:a 190:–Bokklubbspris inkl. frakt 168:–

Franska kolgruvarbetare har använt benämning-en ”den onda gasen” och detta inte utan anled-ning. Så kallad gruvgas kan nämligen orsaka våldsamma explosioner och bränder och har genom åren kostat tusentals kolgruvearbetare livet. Gruvgasen, som huvudsakligen består av metan, är färg- och luktlös, något som förstås gör den extra besvärlig att hantera. Kolgruvear-betare brukade ta sig med en småfågel i en bur ned i gruvan: om fågeln fick problem att andas var det fara å färde.

Georges Didi-Hubermans essä Gruvgas hand-lar om katastrofer och katastrofberedskap och utgår – rent konkret – från kolgruveolyckor. Men Didi-Huberman använder också gruvgasen som klargörande bild för vår historiska och kol-

lektiva belägenhet: somliga katastrofer är till en början färg- och luktlösa och kan därför smyga sig på oss i skydd av en förrädisk normalitet eller någon annan mer påtaglig historisk process; his-toriens olika folkmord har ju till exempel inte kallat sig själva folkmord i förväg.

Med hjälp av Walter Benjamin, Theodor Adorno, Giorgio Agamben och – framför allt – Pier Paolo Pasolini och dennes experimentella dokumentärfilm La rabbia, Ursinnet, resonerar Didi-Huberman om våra möjligheter att se eller åtminstone ana vad som väntar bakom nästa dagspolitiska hörn. Han diskuterar bland annat de kontrasterande bildernas – det filmiska mon-tagets – betydelse för vår förmåga till kulturell självsyn. Gruvgas är en bok som låter estetisk reflektion och politisk analys mötas på ett i svenska sammanhang mindre vanligt vis.

Georges Didi-Huberman är filosof och konsthis-toriker och verksam vid École des hautes études et sciences social i Paris. Han har publicerat en rad konsthistoriska och essäistiska verk. På svenska finns tidigare /Öppna Venus: nakenhet, dröm, grymhet/ (Ersatz 2009). Didi-Huberman tilldelades i september 2015 Theodor W. Adorno- priset för sin essäistik.

Ur boken:»Om en katastrof inte känns igen, så beror det helt enkelt på att den inte går att se. Om den inte går att se, så beror det helt enkelt på att den inte är läslig. Och den förblir oläslig så länge som den bara förblir en undertext, eller en bakgrund, ett palimpsest eller en fotnot till någon allmänt erkänd, sedd eller läslig, spek-takulär katastrof. Därför kunde man begrava folkmordet på armenierna under den turkiska arméns rörelser under första världskriget. Därför

kunde förintelsen av judarna i Europa (trots att den dokumenterades tidigt), inte ”urskiljas” eller ”läsas” inom ramen för de strategiska avgö-randen – allierade mot axelmakter, men också västallierade mot östallierade – som dominerade andra världskriget. Det var också därför som det rwandiska folkmordet förblev dolt bakom vad som tedde sig som en vanlig strid om makten, eller som det mord på Hmong-folket i Laos som nu pågår, förblir fullständigt dolt i det historis-ka fördömandet av den franska kolonialismens politiska och militära misslyckanden, och av den amerikanska imperialismen i den här delen av världen.

Ett krig är någonting fruktansvärt, men det är också något som det är enkelt att berätta om: alltså kan det med lätthet uppta språkets hela synfält och därmed också hela vår förmåga att ”se vad som pågår” (allt sedan antiken har detta haft sin egen genre: den episka berättelsen). Men en katastrof saknar inledningsvis en röst – först för att man inte vill tro på den, sedan för att man säger att den var ”omöjlig att föreställa sig” – vilket var skälet till att man inte såg den (dess obevekliga process är dessutom mycket svårare att använda för en berättelse). Men viktigast av allt är att det aldrig har inträffat en katastrof: varje katastrof-ögonblick är sannolikt en för-ening av, eller en hemlig konflikt mellan, eller en överlagring av, åtminstone två katastrofer. På samma sätt som varje fara länkar samman åtminstone två risker och varje politisk interven-tion är en sammanlänkning av åtminstone två ting som står på spel. I varje rytm finns en sam-manlänkning av åtminstone två taktarter, i varje symtom en sammanlänkning av åtminstone två krämpor, i varje fras en sammanlänkning av åtminstone två ord, i varje bild en sammanlänk-ning av åtminstone två synligheter.»

6 DAIDALOS

Koppen i samhället av Alexandra HowsonÖversättning: Sven-Erik TorhellISBN 978-91-7173-455-62015. 308 sidor. Häftad.Pris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

ALEXANDRA HOWSON

Till vardags tänker man kanske inte alltid så mycket på den egna kroppen och inte nödvän-digtvis på andras kroppar heller. Man har ju en kropp, är ju en kropp, hur skulle det annars vara? Men råkar man exempelvis sitta och hosta och snora på en fullsatt buss – eller sitta bred-vid någon som gör det – blir den oreflekterade kroppsligheten plötsligt påtaglig och besvärlig. Och en påminnelse om att våra kroppsliga uttryck också har en social dimension, är en del av ett ständigt pågående mellanmänskligt sam-spel.

I Kroppen i samhället belyser Alexandra Howson den gemensamma kroppslighetens var-dagliga och strukturella villkor, det forskningsfält som kallas kroppssociologi. Kroppssociologin ställer frågor som: Under vilka omständigheter

och i vilken grad har vi kontroll över våra egna kroppar? Vilket intresse har staten av att påverka och reglera våra kroppar? Hur viktig är krop-pen för att utveckla ett vuxet jag? Hur påverkar bilder av kroppen våra upplevelser av oss själva och andra? Howson försöker besvara sådana frågor med hjälp av relevant sociologisk och his-torisk forskning och en rad konkreta exempel. Hon diskuterar bland annat vårt förhållande till tatueringar, klädstilar, övervikt, menstruation, hygienfrågor, träningsmetoder och åldrande. Och visar att vår kroppslighet är mer central än vi kanske tror.

Alexandra Howson har varit lektor i sociologi i Aberdeen och Edinburgh.

Ur boken:»Samhällen har utvecklat sina egna kulturellt specifika sätt att forma, skapa om och markera människokroppen för att signalera förändringar i social ställning (såsom övergångsriter varigenom pojkar blir män) eller för att demonstrera socialt värde genom målning eller maskering. Tekniker för kroppsmodifiering kan vara permanenta och oåterkalleliga, som halsförlängande ringar, eller tillfälliga dekorationer, som klädsel. [...]

Under efterkrigstiden har man i den eng-elskspråkiga världen alltmer intresserat sig för modifiering av kroppens yttre som ett centralt sätt att uttrycka egenvärde. En sådan modifie-ring kan ske genom mode och kläder, och till och med barn och ungdomar har tilltalats som konsumenter i egen rätt med pengar att spendera och tid att spendera dem.

Mycket av denna konsumtion är kopplat till självbilden och kroppsbilden. Till exempel skiljs kläder avsedda för barn i allt mindre utsträck-ning från kläder avsedda för vuxna och lanseras

typiskt, särskilt om det är kläder för flickor, av tonåriga popstjärnor. För barn och ungdomar är kroppen ett sätt att bekräfta en kollektiv iden-titet i opposition till vuxenauktoriteten. Den används som ett uttrycksfullt medium och kläds på ett distinkt sätt för att presentera ett spek-takulärt själv, som också etablerar en distinkt gruppidentitet som skiljer sig från och står i motsatsställning till särskilda andras identiteter.

Både klass och kön skiljer ut olika former av motstånd mot vuxenauktoriteten. Till exempel använde arbetarklasskillar i efterkrigstidens Stor-britannien sin klädstil för att skapa en känsla av motstånd inte bara mot vuxenauktoriteten utan även mot den kapitalistiska kulturen. De hånade konventionella klädkoder som kommentar till sin relativa brist på tillgång till materiell makt och spänningen mellan den materiella framgång som kapitalismen inbjuder till och sannolikheten för materiellt föga givande jobb. [...]

Konsumtionskulturen uppmuntrar därför människor att anamma instrumentella strate-gier för att bekämpa förfall och försämring och kombinerar detta med föreställningen att krop-pen är ett verktyg för njutning och självuttryck. Men som diskuterades ovan tycks disciplin och ”beräknande hedonism” gå hand i hand så att kroppsmodifierande tekniker och hälsorelaterad konsumtion knyts till en rad sociala innebörder som går utöver sitt ursprungliga bruksvärde.

Men konsumtionskulturen utgör också ett verktyg med vilket människor kan dämpa sin frustration över det moderna livet och ”tygla sin vrede och otillfredsställelse över en kommodifie-rad, kapitalistisk politisk ekonomi i dess globala fas”. Medan den dominerande kulturen (t. ex. vuxenkulturen) framhäver ordning, kontroll och behärskning framhäver avvikande kulturer öppenhet och det ludiska och det groteska.»

74—2015

GLÄNTA PRODUKTION

Den koloniala simskolan av Axel AnderssonISBN 978-91-8613-376-42015. 200 sidor. Häftad. Utk. i decemberGlänta produktionPris c:a 180:–Bokklubbspris inkl. frakt 154:–

Ur bokens inledning:»Tilltron till naturligheten har varit så stark i Väst att den också iklätt sig en irrationell dräkt. När det gäller simning har den romantiska rörelsen varit avgörande för att förmedla idén om syssel-sättningen som naturlig, ett sätt att ta avstånd från det mekaniska samhället. När européer i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet sökte sig till stränder och vatten var det med en önskan om att återförenas med naturen. De stora poetiska hjältarna, som Lord Byron och Johann Wolfgang von Goethe, spred en bild över den europiska kontinenten av att simningen utgjorde det perfekta famntaget kring elementen. I sim-ningen observerade inte bara kroppen naturen utan gick i handgriplig samexistens med den. De djupa vattnen var också ytterst en symbol

för naturvärldens sublima, gränslösa utsträck-ning. Simmaren blev en hjälte och på hjältens sätt frånskild den alldagliga och mänskliga värl-den som utgjordes av förutsägbar och maskinell fulhet. Även om romantikerna med inspiration från Jean-Jacques Rousseau ofta propagerade för en exotisk skönmålning av den ”primitiva” män-niskan, var det ytterst få som på allvar trodde att icke-européer hade de gracer som krävdes för att bli simmande hjältar.»

Västerländska historieskrivningar skildrar ofta Väst som en lärare för resten av världen, på bekostnad av flödet av kunskap i motsatt rikt-ning. I en bok som utforskar mötet mellan natur- och teknikbegrepp återvänder Axel Andersson till vad den franske antropologen Marcel Mauss kallade ”kroppstekniker”: hur vi rör våra kroppar. Genom Mauss och filosofen Gilbert Simondons teser om kunskapsförmed-ling liksom postkoloniala teorier om zoner av kulturkontakt tecknar Andersson konturerna av en ny transnationell teknikhistoria med fokus på utvecklingen av simning i modern tid.

Vid den tidigmoderna periodens början kunde få i västvärlden simma. Kristendomens prydhetsideal, medeltida uppfattningar om medi cin, undermåliga avloppssystem i städerna och stora epidemier bidrog till att människor helst stannade på torra land. Tekniker som exis-terat under antiken, såsom crawlet, hade glömts bort. Med den romantiska rörelsen i Europa och USA återvände simmandet, men denna gång med bröstsimmet som rådande modell. Samti-digt simmades det på ett flertal andra ställen i

världen betydligt bättre, bland annat med crawl, vilket uppdagades för Väst i möten mellan de koloniserade och kolonisatörerna. Under 1900-talets början slog crawlet igenom i den nya simsporten, främst genom att idrottsmän och -kvinnor som kom från den västvärld som också dikterade sportvärldens villkor hämtade tek-niska kunskaper från kolonialiserade länder och gjorde simningen till en ”vit” sport. De områden som låg under kolonial kontroll gick samtidigt igenom en teknikförlust vad gäller simning som liknade den europeiska under medeltiden.

Den koloniala simskolan tecknar simningens globala historia. Axel Andersson rör sig mellan simkulturer, likt de som existerat hos nordame-rikanska ursprungsbefolkningar, västafrikaner i frihet och slaveri och de vattennära polynesierna. Parallellt undersöker han hur förmedlingen av kroppstekniker medialiserades under främst 1900-talet och hur en traditionell simkultur likt den japanska anpassade sig till en för dem ny simteknik i globaliseringens tidevarv.

Anderssons bok är en uppgörelse med det västerländska naturbegreppet som, i romantikens ledspår, skiljts från det maskinella och tekniska. En teoretisk diskussion som här sätts i sitt kon-kreta sammanhang, och som på en global nivå ofta inbegriper den komplicerade koloniala his-torien.

Axel Andersson är historiker, skribent och kri-tiker med ett intresse för mötet mellan kultur-historia och medieteori. Han är författare till A Hero for the Atomic Age: Thor Heyerdahl and the Kon-Tiki Expedition från 2010.

8 DAIDALOS

LUCY CALKINS & KATHLEEN TOLAN

I vår tid väljer både vuxna och unga alltmer bort läsningen av skönlitteratur, något som ofta skylls på tidsbrist, men i själva verket handlar om att man gör andra prioriteringar. Självklart får detta konsekvenser för förmågan att kunna kliva in i och göra sig hemmastadd i skönlitterära texter, förstå det lästa på djupet – eller förstå det över huvud taget. Tröskeln in till skönlitteraturen ris-kerar att bli väldigt hög.

Här har skolan en uppgift att fylla. Skolan kan vara en plats där lärarna läser för eleverna varje dag och eleverna även får gott om tid att läsa på egen hand. Det krävs just gott om tid och sammanhängande sådan dessutom. Små isolera-de snuttar av lästid, de må vara aldrig så många, räcker inte för att skapa det lugn och den kon-centration eleverna behöver för att kunna bli för-trogna med en imaginär värld. Man kan ju inte

Att gå i huvudpersonens skor del i. Föreställningsvärldar, förutsägelser och inferenser av Lucy Calkins & Kathleen TolanÖversättning: Anna SörmarkISBN 978-91-7173-462-42015. 164 sidor. Häftad.Pris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

läsa en roman på samma sätt som man kollar sina FaceBook-vänners konton. Dessutom behö-ver eleverna tid för samtal kring det lästa och relevant vägledning av läraren.

Lucy Calkins och Kathleen Tolan visar i Att gå i huvudpersonens skor hur en sådan samman-hangsskapande och kreativitetsstärkande läsun-dervisning kan se ut i praktiken. Boken låter oss följa några klasser i New York under läsningen av Kate DiCamillos roman Tigern, en läsning med fokus på romanens gestalter och deras fik-tiva – men på många sätt ändå väldigt påtagliga – värld. Vi får ta del av den pedagogiska plane-ringen inför uppgiften och av reflektioner över resultatet och även av den konkreta vägledning som enskilda elever får. Calkins och Tolan ger med andra ord en helhetsbild av hur en genom-tänkt undervisning kan utveckla och fördjupa elevernas läsning.

Läsningen av Tigern i New York syftar fram-för allt till att hjälpa eleverna över tröskeln till romanen som upplevelse- och reflektionsform, till ett sammanhang där de tryckta orden som av sig själva börjar förvandlas till bilder, käns-lor och stämningar blir som en film i läsarens fantasi. Genom att samtala om och dramatisera romanens händelser utvecklar eleverna steg för steg sin förmåga att leva sig in i romanen och dra slutsatser om dess gestalter utifrån romanhän-delsernas egen logik. Fiktionen blir så att säga verklighet. En verklighet det går att förhålla sig mer och mer medvetet till.

Calkins och Tolan vill med sin metodik skapa ”hungriga läsare”, som lever med dem de läser om och följer dem genom svårigheter och segrar, ”bokslukare som inte slukar böckerna utan blir slukade av dem”, för att låna en vacker formule-ring om barns läsning från Lotta Olsson i Dagens Nyheter.

Calkins och Tolans bok är den första delen av två med samma titel. Den nu aktuella delen handlar alltså om att läsa med fokus på inle-velse och identifikation, en estetisk läsning med Louise Rosenblatts terminologi. Del två handlar om närläsning och om hur man kan skapa teo-rier om dem man läser om, en efferent läsning. Tillsammans ger de båda böckerna en ingång till det Magnus Persson benämner en kreativ läs-ning. En läsning som förenar upplevelseläsning med närläsning.

Ur boken:»Jag vet att både Max och Gabe kan behöva lite hjälp med att bära med sig viktig information från kapitel till kapitel för att kunna skapa sig en sammanhängande bild av berättelsen. Elever som har svårt att hålla reda på information och detaljer medan de läser kommer utan tvekan att få svårt att skapa och hålla kvar bilder av det som de läser. Elevernas förmåga att arbeta meningsfullt med föreställningar är beroende av att de kan lägga till lager och detaljer i berättel-sevärlden medan de läser. För att de ska kunna hålla fast vid sina inre bilder, förändra dem och lägga till detaljer ur texten eller ur sina egna liv medan de läser måste vi först se till att de kan hålla fast vid viktiga detaljer i varje enskilt kapi-tel och ta med sig dem framåt.»

94—2015

BIRGITTA QVARSELL, CATHARINA HÄLLSTRÖM & ANNIKA WALLIN (RED. )

Författarna till de sju texter som ingår i antologin har sina hemvister inom pedagogik, barnkultur, barn- och ungdomsvetenskap samt specialpedagogik.

Medverkar i antologin gör Margareta Aspán, Birgitta Qvarsell, Catharina Hällström, Elizabeth Englundh, Bozena Hautaniemi, Mia Tiempo von Essen och Eva Siljehag

Ur Margareta Aspáns bidrag:»I forskning går det inte alltid att förutse vilka konsekvenser som forskarens närvaro i fält kan få, eller vad resultaten kan leda till. Utgångs-punkten måste ändå självfallet vara att forskning inte får skada någon som medverkar eller berörs av den, och att den medverkandes integritet alltid måste vägas in.

Etiska ställningstaganden förknippas ofta med det som Vetenskapsrådet (2011) tar upp som väsentligt i varje studie, så som informerat sam-tycke från informanten eller den som studeras, att den medverkande ska känna till möjligheten att när som helst avbryta, samt att uppgifter inte röjs om personer eller verksamheter som besökts.

Etiska spörsmål kan emellertid sträcka sig längre än så. De omfattar forskarens val av vad som är relevant empiri, de första tolkningarna av det som görs och sägs, vad som lyfts fram i resul-tatpresentation, övergripande analyser av vad fynden kan betyda, och inte minst vilka slutsat-ser som kan dras av studien, är också behäftade med etiska avvägningar. Christensen och Prout (2002) förespråkar vad de kallar ”etisk symmetri” i forskning med barn, vilket är ett ställningsta-gande för att inte särskilja barnforskning från vuxenforskning. Etisk symmetri kan strängt taget endast bygga på de båda nämnda barnsynerna barnet som social aktör och barnet som delaktigt. Här kan samma etiska principer som i ”vanlig”

vuxenforskning anföras. [...]Studier som berör förskolans specifika arena

kan bidra med några exempel på forskning kring och med de yngsta barnen för att visa på olika etiska avvägningar.

I sin avhandling om social delaktighet med fallstudier från förskolan konstaterar Eva Melin att det kritiska etiska dilemmat är att gå in som forskare i människors vardag. Hon ser att det behövs en reflexiv etik, vilken blir en del av interaktionen, där forskaren med ett omsorgs-etiskt förhållningssätt kan ta hänsyn till det spe-cifika sammanhanget och de särskilda relationer som forskaren skapar på fältet. Melin framhåller hur reflektionen kring möten med de involve-rade egentligen sker mellan mötena, medan den inte ryms under själva interaktionen. Etiken blir därmed – liksom forskningen i sig – en läran-deprocess.

Melin konstaterar att hennes närvaro påver-kade barnens interaktion och att de ibland sökte henne för att vara nära. Istället för att gå in som omsorgsgivare försökte hon göra de andra vuxna uppmärksamma på ifall något barn behövde stöd eller kom i kläm, för att inte alltför mycket för-lora möjligheten till observation.

Liknande erfarenheter beskriver Ingrid Eng-dahl (2011) i sin studie som också berör de yngsta förskolebarnen (toddlers). Då hon inte ingrep i skeenden som en pedagog skulle ha avbrutit, kunde det tolkas av barnen som en legitimering av handlingarna. Vid några tillfällen beskriver Engdahl att hon ändå kom att ingripa, exem-pelvis ifall någon retades kunde hon föreslå att den som blev retad skulle säga ifrån. Hon skriver också att småbarnen kunde sända blickar mot henne där hon stod bakom videokameran: de var alltså medvetna om hennes närvaro och troligen påverkade den deras interaktioner.»

Den problematiska etiken. Om barnsyn i forskning och praktik av Birgitta Qvarsell, Catharina Hällström& Annika Wallin (red.)ISBN 978-91-7173-468-62015. 144 sidor. Häftad. Utk. i novemberPris c:a 210:–Bokklubbspris inkl. frakt 180:–

Antologin Den problematiska etiken – om barnsyn i forskning och praktik är ett bidrag till diskussio-nen om etik i barnrelaterade verksamheter. Anto-logins texter uppmärksammar en rad situationer där barns integritet och rättigheter riskerar att kränkas. Detta kan ske till exempel vid etikpröv-ningen när det gäller forskningsanslag, när barn får ta emot välgörenhet, i sammanhang där barn dokumenteras eller när barns kunskaper bedöms.

Texterna lyfter gemensamt fram barnets rätt till respekt och flera av dem ger förslag på arbets-sätt och förhållningssätt som gör det möjligt att möta och samverka med barn på ett etiskt försvarbart sätt. Innehållet bör vara relevant för såväl forskare som studerande och praktiker.

10 DAIDALOS

ANTHROPOS FÖRLAG

Snorres Edda är ett av de mest betydande verken i den fornnordiska litteraturen. Åtskilligt av vår kunskap om nordisk mytologi kommer därifrån. Snorre beskriver hur världen skapades och hur den kommer att gå under, han återger på ett drastiskt och humoristiskt sätt gudars äventyr och kärleksbekymmer. Han levandegör hjältar, jättar och dvärgar i en oupphörligt fascinerande ström av berättelser. Snorre låter opålitliga gudar berätta opålitliga historier för godtrogna lyssnare. Det är inte alltid lätt att veta vad som hos Snorre är äkta hedniska föreställningar och vad som är diktarfantasi. Men det är omöjligt att motstå berättarglädjen.

Snorres Edda, ibland också kallad Prosaiska Eddan, är en lärobok i diktkonst, troligen till-

Snorres Edda av Snorre SturlassonÖversättning: Karl G. Johansson& Mats MalmISBN 978-91-8572-233-42015. 300 sidor. Danskt band. Utk. i decemberPris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 210:–

kommen på 1220-talet. Lärd, noggrann, min-nesgod, uppslagsrik. Utan kunskap om de gamla myterna, menar Snorre, kan inte skaldernas djärva bildspråk förstås. Den gamla diktningens föreställningsvärld måste räddas över till den nya tiden, ty utan kännedom om de gamla myternas innebörder är ingen dikt värd namnet möjlig.

Denna utgåva av Snorres Edda är ett nytryck av Karl G. Johanssons och Mats Malms översätt-ning från 1997. Boken är försedd med inledning och noter av översättarna samt en omfattande registerdel.

Ur boken, kapitlet ”Hur Gylfe blev lurad”:»Till asarna räknas också han som en del kallar asarnas förtalare, svekets upphovsman och alla gudars och människors skam. Han heter Loke eller Löpt och är son till jätten Farbaute. Hans mor är Laufey eller Nal. Hans bröder är Byleist och Helblinde. Loke är skön och vacker att se på, ond till sinnelaget, mycket ombytlig till sättet. Han ägde mer än andra män av sådan visdom som heter slughet, och han hade en list för all-ting. Han satte ständigt asarna i stora trångmål, och ofta löste han dem med sluga påfund. Hans hustru heter Sigyn, deras son Nare eller Narve. Men Loke hade fler barn. Angerboda hette en jättinna i Jotunheim. Med henne fick Loke tre barn. Ett var Fenresulven, det andra var Jormun-gand (det är Midgårdsormen), det tredje var Hel. Gudarna fick reda på att de tre syskonen växte upp i Jotunheim, och de fick spådomar om att syskonen skulle bli till stor skada och olycka. Alla menade att mycket ont var att vänta, först på grund av deras möderne och än värre av fädernet.

Då sände Allfader gudarna att hämta barnen och föra dem till honom. Och när de kom till honom, kastade han ormen i det djupa havet

som ligger kring alla länder, och ormen växte så att han ligger mitt i havet utanför allt land och biter sig i svansen. Hel kastade han i Nifelheim och gav henne makten över nio världar för att bestämma över vistelsen för dem som sändes till henne. Det är de som har dött av sjukdom eller ålder. Hon har en stor gård där, stängslen är förunderligt höga och grindarna stora. Eljud-ne heter hennes sal, Hunger hennes fat, Svält hennes kniv, Gånglate trälen, Gånglat trälinnan, Fallfördärv tröskeln där man går in, Sjukläger sängen, Glänsande Ofärd hennes draperier. Hon är till hälften svart och till hälften köttfärgad, så hon är lätt att känna igen, och hon ser bister och fientlig ut.

Ulven födde asarna upp hos sig, och Tyr ensam var djärv nog att gå fram till ulven och ge honom mat. När gudarna såg hur mycket han växte varje dag och alla spådomar sade att han var bestämd att bli dem till skada, beslöt de att göra en stark fjätter som de kallade Leding. De bar den till ulven och bad honom pröva sina krafter på fjättern. Ulven tyckte inte att det var en övermäktig uppgift utan lät dem göra som de ville. Första gången ulven tog spjärn mot fjät-tern, brast den. Så löstes han ur Leding.»

114—2015

MIKAEL VAN REIS

Den siste poeten. En essä om Paul Celans aska av Mikael van ReisISBN 978-91-7173-444-02015. 610 sidor. InbundenPris c:a 300:–Bokklubbspris inkl. frakt 266:–

Att skriva en dikt efter Auschwitz är barbariskt, menade filosofen Theodor Adorno i en föreläs-ning 1948. Samma år anländer den unge poeten Paul Celan till Paris som en överlevande från Förintelsen i Rumänien. Celan skulle bokstavli-gen ställa sig i den fråga som motiverade Ador-nos svar. Hur skriva dikt efter Auschwitz? Hans svar blev ett annat och kom i åtta diktböcker som helt skulle förändra efterkrigstidens poetis-ka landskap. I dag är Paul Celan (1920–1970) den ojämförligt främste poeten på tyska språket under det senare 1900-talet.

Mikael van Reis närmar sig nu författarskapet i en minutiös läsning av några av hans centrala verk – i synnerhet genombrottsverket Sprachgit-ter från 1959 – som får helt nya dimensioner av precision och djupsinne. Celan skrev som om han var den siste poet som kunde förkroppsliga diktens fulla anspråk – ”Jag är poesin”. I en essä i nio avsnitt skrivs nu en celansk ”poetografi” där det mest gränslösa endast kan uttryckas

genom det försvinnande lilla, genom ordets klyvning och betydelsens oavbrutna växling mellan motsatser. Mellan nej och ja. Mellan en ton och en annan.

Förintelsen är en detonation som skakar om språket och livet, som avpoetiserar poesin men som Celan återskapar till en ny och främmande skönhet. Essän banar sig väg längs spår i gräset och bländande snöfält. Dikten blir ett pilskott under stjärnhimlen. I begynnelsen är askan – vad för namn som döljer sig i askan?

Röster om boken:»Även om vi i Sverige har haft flera kvalifice-rade uttolkare av Celans lyrik i essäform, har ingen här hittills tagit ett så stort grepp om Paul Celans diktargärning som Mikael van Reis i denna ambitiösa genomgång, som han kallar för lika delar meditation som bildningsresa, och som vittnar om van Reis decennielånga förtro-genhet med Celan.

Hur ska man då förstå Paul Celan – och går det att göra det? Eller befinner sig Celans sena asketiska poesi helt enkelt på andra sidan om det som är möjligt att begripa? Många läsare, inklusive jag själv, kan vittna om den frustration man kan känna inför många av Celans dikter. Samtidigt som man kan känna denna diktnings starka strålglans, och vissheten att varje ord är valt med yttersta precision, kan man också känna sig vilsen och utestängd från den mening som man inser måste finnas någonstans i den svarta, oåtkomliga ordkristallen.

Men om någon kan dyrka upp Paul Celans låsta dörrar, så är det Mikael van Reis. Jag har läst hans bok som något av en uppenbarelse, som lyser upp och vidgar förståelsen av Celans dunklare partier. van Reis är dock på intet sätt någon dogmatiker som envist hävdar sin

tolkning. Nej studiens anslag är ödmjukt och öppet sökande, vilket gör att läsaren känner sig inkluderad, nästan som en medforskande, vilket bidrar till känslan av ett intellektuellt äventyr. van Reis sammanställer också tidigare rön och studier i den numera närmast oöverblickbara sekundärlitteraturen om poeten. Han förmår också urskilja trådarna till andra diktare som Hölderlin, Rilke, Kafka, Mandelstam eller Mal-larmé. [...]

[M]in läsning av Paul Celan kommer aldrig någonsin att bli densamma efter denna intrikata och tålmodiga närläsning. Det har känts som en förmån att följa med på denna resa, som på ett lågmält och känsligt sätt vidgat förståelsen för ett av 1900-talets mest avgörande författarskap.»

– Eva Ström i Sydsvenskan

»Paul Celan nämns ofta som en av de två stora tyska 1900-talspoeterna, Rilke är den andre, och hans påverkan på den moderna europeiska poesin kan knappast överskattas. [...]

Mikael van Reis gör en imponerade och perspektivrik närläsning av Celans åtta dikt-samlingar, från Mohn und Gedächtnis 1952 till de två postumt utgivna, Fadensonnen 1970 och Schneepart 1971. I över närmare 600 sidor, med hela världslitteraturen – och den omfångsrika Celan-forskningen – i släptåg, navigerar van Reis genom den ena dikten efter den andra, lärt, hängivet och prövande. Det är ett sant äventyr att följa honom. [...]

Mikael van Reis är noggrann, osannolikt beläst och allvarlig. Inget lämnas åt slumpen när han vänder på varje språklig sten i Paul Celans poetiska bygge. Jag har nog sällan känt att en bokrecensions omfång varit så otillräckligt för att rättvist fånga mångfalden i ett verk.»

– Stefan Eklund i GP

12 DAIDALOS

Under de senaste decennierna har den politiska teorin genomgått en radikal förnyelse. I takt med de genomgripande samhällsförändringar som skett sedan 1968 och framåt har nya teo-retiska perspektiv utarbetats och nya politiska visioner trätt fram.

Namnkunniga forskare och intellektuella med bas i Sverige presenterar i föreliggande volym sexton tänkare på den internationella scenen som fördjupat samhällsreflektionen och omprövat de politiska grundbegreppen. Anto-login förmedlar några av de viktigaste rösterna inom kritisk politisk teori och förklarar varför de är betydelsefulla för den som önskar förstå sin samtid. Det handlar om stora frågor: hur männi-skor lever och arbetar, hur gemenskaper formas

och löses upp, hur makt och motstånd utövas, hur samhällen låter sig styras och vanstyras. Med filosofiskt skarpsinne och politiskt engagemang diskuterar författarna hur dagens politiska och ekonomiska världsordning ger upphov till pro-blem som knappast kan lösas inom dess ramar. Det finns alternativ. Men vilka är de? Hur når vi dit?

De teoretiker som presenteras i boken är Giorgio Agamben, Alain Badiou, Wendy Brown, Judith Butler, Gilles Deleuze, Terry Eagleton, Nancy Fraser, Donna Haraway, Ernesto Laclau, Walter Mignolo, Chantal Mouffe, Jean-Luc Nancy, Antonio Negri, Jacques Rancière, Gaya-tri Chakravorty Spivak och Slavoj Žižek.

Bokens redaktör, Stefan Jonsson, har skri-vit en omfattande inledning där han tecknar bakgrunden till den politiska teorins aktuella situation och kontext. Stefan Jonsson är förfat-tare, litteraturvetare och kritiker och sedan 2011 professor i etnicitet vid REMESO (Institutet för forskning om migration, etniska relationer och samhälle) vid Linköpings universitet.

Ur Stefans Jonsson inledning:»Det samtida tycks vara en kollektion av före-teelser från olika tider som fyller ut nuets meningshorisont därför att de på ett eller annat sätt finner genklang i de problem och ideologier som avtecknar sig där. Samtiden är tänjbar. Den är också i hög grad subjektiv. Den är dessutom kulturberoende, inte sig lik på två olika platser.

De politiska teorier som diskuteras i denna bok tillhör samma historiska fond av betydelser, erfarenheter och problem. I så måtto är de sam-tida. Teorierna är också kronologiskt samtida. De är formulerade under samma tidsperiod.

Här avser jag tiden efter 1968 och de starka vänsterinitiativens nederlag. Men jag avser också

perioden som började med Margaret Thatcher, Ronald Reagan, nyliberalismen och dödförkla-ringen av samhället (”There is no such thing as society”, sade Thatcher 1987). Denna period rymmer också zapatisternas krigsförklaring mot Mexiko och den globala ekonomin 1994 och vågen av globaliseringsprotester som präglade 1990-talet. Slutligen innehåller den också kriget mot terrorn med början den 11 september 2001. Som vi ska se finns det skäl att se dessa händelser som delar av en räcka. Det som kännetecknar perioden är att den historiska processen – och tolkningen av denna process – böjs av en delvis ny logik. Moderniteten upphör paradoxalt nog att framstå som modern (därav beteckningen postmodernitet); den förlorar den emancipato-riska potential som eldat under alla moderni-seringsprojekt och som med rätt eller orätt fått rättfärdiga sådana projekt ideologiskt.

Om moderniteten inte längre förknippas med emancipation, så betyder det också att fram-tiden, i bemärkelsen av ett kommande som är annorlunda än det nuvarande, förefaller vagare än någonsin. Tillspetsat uttryckt: framtiden ter sig idag antingen som en tom upprepning av nuet, eller också som en kolossal katastrof. Vore världshistorien en roman, skulle den alltså i de framskridna avsnitt dit vi nu nått ha förlorat sin intrig och börjat bli repetitiv, som om den bestod av en vardag där förändringarna slår in snabbt och tempot är svindlande, men där varje förändring bara innebär att saker och ting byts ut på en scen som är sig evigt lik – och det enda som avviker från denna cementerade ordning är hotet från en annalkande apokalyps. [...]

Teorierna som presenteras i denna bok riktar sig till nutida läsare med uppmaningen att för-passa samtiden till historien och återuppfinna framtiden.»

TANKEKRAFT FÖRLAG

Samtida politisk teori av Stefan Jonsson (red.)ISBN 978-91-8820-305-22015. 406 sidor. HäftadTankekraft förlagPris c:a 260:–Bokklubbspris inkl. frakt 238:–

134—2015

VINNARE AV KLUGE-PRISET 2015

Vad kännetecknar människans existens och hur kan man bäst beskriva och förklara mänskligt handlande? Detta är den grundläggande frågan i Charles Taylors filosofi. Försöket att besvara den genomsyrar hela författarskapet. Taylors tänkande är mångsidigt och enhetligt på samma gång. Det sträcker sig över många filosofiska dis-cipliner – från språkfilosofi och vetenskapsteori till etik och politisk filosofi – och det binds ihop av en antropologi – en lära om människan och

Identitet, frihet och gemenskap. Politisk-filosofiska texter i urval av Harald Grimen av Charles TaylorISBN 978-91-7173-450-1Översättning: Thomas Lindén m.fl1995. 340 sidor. HäftadPris c:a 200:–Bokklubbspris inkl. frakt 180:–

»Jürgen Habermas and Charles Taylor are brilliant philosophers and deeply engaged public intel-lectuals. Emerging from different philosophical traditions, they converge in their ability to address contemporary problems with a penetrating understanding of individual and social formations. Highly regarded by other philosophers for their expertise, they are equally esteemed by the wider public for their willingness to provide philosophically informed political and moral perspectives. Through decades of grappling with humanity’s most profound and pressing concerns, their ability to bridge disciplinary and conceptual boundaries has redefined the role of public intellectual.»

– Ur prismotiveringen till Kluge-priset

det mänskliga. Genom att ta upp teman från s.k. kontinental filosofi i en analytisk-filosofisk kon-text är Charles Taylor en av brobyggarna i den samtida filosofin.

I denna volym presenterar Taylor sin idé om människan som ett ”självtolkande djur” och utvecklar dess socialfilosofiska och politiska implikationer. Han kritiserar föreställningen om samhället som skapat av individer för att tillfreds-ställa i första hand individuella mål och hävdar att det finns mål och intressen som är genuint kollektiva. Han vänder sig mot utilitarismen för att den har en endimensionell uppfattning av det gemensamma goda och mot en kantiansk etik för att den sätter det rätta framför det goda. I andra uppsatser granskar han begreppet politisk frihet och föreställningen om rättvis fördelning. Taylor har spelat en viktig roll i kontroversen mellan liberaler och kommunitarister och i en av bokens artiklar försöker han reda ut irrgångar och missförstånd i denna kontrovers. Inte minst handlar det enligt Taylor om att man inte klart skilt mellan ontologiska och normativa frågor.

Urvalet är sammanställt av Harald Grimen som i en omfattande introduktion gör reda för grunddragen i Taylors tänkande och diskuterar olika kritiska invändningar.

Av Jürgen Habermas har Daidalos givit ut sex titlar:

Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle 1990. 2:a upplagan 1996. 432 sidor. Hft. 200:–

Samhällsvetenskapernas logik 1994. 256 sidor. Hft. 170:–

Diskurs, rätt & demokrati 1997. 192 sidor. Hft. 165:–

Den postnationella konstellationen 2001. 128 sidor. Hft. 125:–

Den mänskliga naturens framtid. På väg mot en liberal eugenik? 2003. 144 sidor. Hft. 140:–

Mellan naturalism och religion. Filosofiska uppsatser 2007. 192 sidor. Hft. 160:–

Den moraliska synpunkten. 2009. 288 sidor. Hft. 180:–

14 DAIDALOS

BRYNJOLFSSON & MCAFEE

Den andra maskinåldern. arbete, utveckling och välstånd i en tid av lysande teknologi av Erik Brynjolfsson & Andrew McAfeeÖversättning: Joel NordqvistISBN 978-91-7173-453-22015. 344 sidor. HäftadPris c:a 230:–Bokklubbspris inkl. frakt 196:–

Den digitala revolutionen håller på att ta fart på allvar. Den har redan skapat omvälvande möjlig-heter på en rad områden, från databearbetning till medicinsk diagnostik till bilkörning. Den självkörande bilen kan inom några år vara ett vardagligt faktum. Avancerad teknik kommer att finnas med oss överallt i tillvaron.

Yrkeslivet är förstås ingen fredad zon. Som-liga yrken riskerar att försvinna helt och hållet eller förändras till oigenkännlighet, men samti-digt kan nya yrken uppstå, inte minst på områ-den där människa och maskin i samarbete klarar arbetsuppgifterna bättre än vad människan eller maskinen ensam skulle kunna göra.

Den digitala revolutionens effekter på sam-hället kommer emellertid att bli betydligt mer omfattande än så. Det välstånd den nya tekniken ofta genererar, tenderar till exempel att förde-las extremt ojämlikt, enligt principen ”vinnaren tar allt”. MIT-forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee förklarar i Den andra maskin-

åldern varför det förhåller sig på det viset och argumenterar kraftfullt för att ojämlikheten måste hanteras med politiska medel snarare än teknologiska.

Den andra maskinåldern vann det tyska Wirt-schaftsbuchpreis 2015.

Röster om boken:»Vad som oroar [Brynjolfsson & McAfee] är hur den tekniska utvecklingen i kombination med rådande politiska och ekonomiska system för-stärker klyftorna: mellan dem som har ett jobb och dem som inte har det, mellan kapitalägare och arbetare, mellan ”superstjärnor”, ledarna på de globala marknader där vinnaren tar allt, och oss andra.

I boken finns ett talande exempel på kopp-lingen mellan innovation och arbetstillfällen. 2012 köpte Facebook, som då hade knappt 5000 anställda, Instagram – med 13 anställda – för en miljard dollar.

Bara några månader tidigare gick fotogigan-ten Kodak, som under sin storhetstid anställde 145300 personer, i konkurs.

Idag har Facebook och Instagram ett flera gånger högre marknadsvärde än Kodak någonsin hade. Ändå anställer de bara en bråkdel av vad Kodak gjorde.

Och i en forskningsrapport från 2013 upp-skattar två Oxfordforskare att 47 procent av alla jobb i USA riskerar att försvinna under de när-maste två årtiondena på grund av datorisering.

”Teknik skapar alltid fler jobb” klingar allt mer falskt. Och i bokens andra del byts optimis-men ut mot en skarp varning: Om inte världens stater gör något åt de ökande klyftorna, får vi ett samhälle som i ännu högre grad består av några få vinnare och många förlorare.»

– Karin Arbsjö i Sydsvenskan

»Just när författarna har fyllt sidorna med så mycket cyberoptimism att jag undrar om de vill förvandla mig till luddit vänder boken. I den första halvan förklarar de att varje teknologisk revolution har lett till en välståndsökning. [...]

I bokens andra halva radar författarna upp belägg för att välståndet koncentreras till en minimal del av befolkningen. ”Mellan 1983 och 2009 blev amerikanerna i stort sett avsevärt mycket rikare i takt med att värdet av deras till-gångar ökade”, skriver de. Trots att förmögenhe-ten ökade totalt sett minskade den för 80 procent av USA:s befolkning. De rikaste fem procenten lade beslag på 80 procent av ökningen. Median-inkomsten föll samtidigt som BNP ”slog rekord” och samtidigt som produktivitetsökningen var ”imponerande”. Mellan 2002–2007 gick två tredjedelar av alla tillväxtvinster till en procent av befolkningen.

Addera ny teknologi till ett sådant samhälle och den kommer att förstärka orättvisorna, inte utjämna dem. Därtill kommer att digi-taliseringen i sig leder till en vinnaren-tar-allt-marknad, skriver Brynjolfsson och McAfee. För digitala varor och tjänster är stordriftsfördelarna enorma eftersom kostnaden för kopiering och distribution är försumbar. Ett enda företag kan serva miljarder kunder: ”superstjärnorna stärker sina inkomster samtidigt som de näst bästa på marknaden får det svårare att konkurrera”. De fortsätter: ”En ekonomi dominerad av vinnaren-tar-allt-marknader följer en väldigt annorlunda dynamik än den industriella ekonomi som vi är vana vid.” [...] Vinnaren-tar-allt-marknader ger oss en inkomstfördelning som ser ut som en backhoppningsbacke: några få superrika uppe i stratosfären och resten fattiga. Eller i korthet: adjö, medelklass.»

– Håkan Lindgren i Svenska Dagbladet

154—2015

COLIN CROUCH

Ur boken:»Idén om postdemokrati hjälper oss att beskriva en situation där leda, frustration och desillusion har infunnit sig efter en demokratisk höjdpunkt, där starka minoritetsintressen i långt större utsträckning än den stora massan av vanligt folk lyckas få det politiska systemet att gynna dem, där en politisk elit har lärt sig att hantera och manipulera folkliga krav, där det har blivit nöd-vändigt att bedriva toppstyrda reklamkampan-jer för att övertyga folk om vikten av att rösta. Detta är inte detsamma som ickedemokrati, men beskriver en tid då vi så att säga kommit ut på andra sidan av demokratins parabel.

På ett plan innebär de förändringar som förknippas med postdemokratin en utveckling bortom demokrati till en annan politisk smidig-het än de otympliga kompromisser vid seklets mitt som blev resultatet av konfrontationen mellan arbete och kapital. I någon mån har vi överskridit idén om folkstyre och kommit att

Postdemokrati av Colin CrouchÖversättning: Henrik GundenäsISBN 978-91-7173-334-42011. 144 sidor. HäftadPris c:a 190:–Bokklubbspris inkl. frakt 168:–

ifrågasätta idén om styre överhuvud. Detta åter-speglas i den förändrade syn på medborgerlighet som diskuterades ovan: attityden mot politiker-na, som inte minst i massmediernas politiska rapportering inte längre är det minsta inställsam, kraven på fullständig öppenhet i förvaltningen och en politikersyn där politikerna framstår som krämare snarare än ledare, som ängsligt måste ta reda på vad deras ”kunder” vill ha för att kunna hålla sig kvar i branschen.

Den politiska sfären har sitt eget sätt att und-vika den oattraktiva, underordnade ställning som dessa förändringar hotar att förvisa den till. Utan möjlighet att vinna tillbaka den auktoritet och respekt som den tidigare åtnjöt, ur stånd att genast avgöra vilka krav befolkningen ställer, tar den sin tillflykt till den politiska manipulatio-nens välkända metoder, som gör det möjligt att kartlägga folkets åsikter utan att folket självt tar över processen. Den tar också efter metoder som används i verksamheter som inte har samma pro-blem med självförtroendet: underhållningsbran-schen och marknadsföringsbranschen.

Härur uppstår de välkända paradoxerna i dagens politik: metoderna för att styra den all-männa opinionen och mekanismerna för att göra politiken öppen för insyn blir alltmer sofis-tikerade, alltmedan partiprogrammens innehåll och partistridernas karaktär blir alltmer men-lösa och andefattiga. Man kan inte kalla denna sorts politik odemokratisk eller antidemokratisk, eftersom den i många stycken är ett resultat av politikernas strävan att vårda sitt förhållande till medborgarna. Samtidigt tar det emot att beskriva tillståndet som demokratiskt, eftersom så många medborgare har reducerats till mani-pulerade, passiva deltagare.

Det är mot denna bakgrund vi måste förstå uttalanden av vissa ledande företrädare för New

Labour om behovet av att utveckla demokratiska institutioner som går utöver idén om folkvalda representanter i ett parlament – till exempel fokusgrupper. Idén är befängd. En fokusgrupp är helt i händerna på sina organisatörer, som först väljer ut deltagarna och frågorna och sedan bestämmer på vilket sätt frågorna ska diskuteras och resultatet analyseras. Men i en postdemo-kratisk tid har politikerna att förhålla sig till en förvirrad allmänhet som inte är i stånd att aktivt forma den politiska dagordningen. Det är förstå-eligt att de betraktar en fokusgrupp som en mer vetenskaplig ledtråd till den allmänna opinionen än de vulgära och tomma fraserna hos ett mass-parti som utger sig för att vara folkets röst, vilket historiskt sett har varit arbetarrörelsens alternativ i fråga om demokratimodeller.

Praktiskt taget alla demokratins formella komponenter finns kvar i postdemokratin, vilket visar hur komplexa alla ”post”-perioder är. Men i det långa loppet, efterhand som vi blaserade och desillusionerade rör oss allt längre bort från maximal demokrati, måste vi räkna med att vissa delar urholkas. [...]

Vissa faktiska konsekvenser av detta har redan börjat märkas i många länder. Välfärdsstaten blir gradvis en institution som ska sörja för de var-dagliga fattiga snarare än en uppsättning univer-sella medborgerliga rättigheter; fackföreningarna marginaliseras i samhället; statens roll som polis och övervakare kommer åter till heders; klyftan mellan rika och fattiga växer; omfördelningen genom skatter minskar; politikerna tar framför allt hänsyn till en handfull företagsledare, vilkas speciella behov omsätts i politisk handling; de fattiga upphör alltmer att intressera sig för det politiska spelet, struntar i att rösta och återgår frivilligt till den ställning som var deras lott före demokratins genombrott.»

16 DAIDALOS

REBECCA SOLNIT • LAURENT BINET

Rebecca Solnits essä ”Män förklarar saker för mig” har redan fått något av en feministisk klas-sikerstatus. Denna vidräkning med självupp-tagna kulturmän som aldrig vill sluta prata och olika former av subtilt eller inte så värst subtilt kvinnoförtryck publicerades ursprungligen på TomDispatch.com 2008. Essän väckte ett starkt gensvar på nätet och ledde till att uttrycket ”mansplaining” myntades.

I föreliggande bok får essän sällskap av åtta besläktade texter av senare datum. Solnit tar här bland annat upp våldtäktsanklagelserna mot den dåvarande chefen för Internationella valuta-fonden, Dominique Strauss-Kahn, 2011 och döds skjutningarna på ett campus i Isla Vista i Kalifornien 2014.

Det finns, skriver Solnit, ”ett kontinuum som går från smärre olägenheter i samhället till nedtystande och dödligt våld”. Vi skulle förstå våldet mot kvinnor bättre om vi hade mer av en helhetssyn på maktmissbruket i samhället och tydligare kunde urskilja det mönster som förenar

kvinnoförakt, näthat, våldtäkter och mord.Solnit vill bidra till en sådan helhetssyn. Och

gjuta mod i alla (kvinnor och män) som tror på och kämpar för en förändring till det bättre.

Röster om boken:»På bara några sidor uttrycker Solnit mer än de självgoda ”öppna breven” som vampyrkäkat sig in på svenska kultursidor, där folk som med ogrundat självförtroende pösigt brer ut sig med megalomana utläggningar som lika gärna kunde sammanfattats i en notis. De har inte en chans mot Solnit. Hennes penna är ett samurajsvärd, glänsande och precist. Chop, chop. Du vill inte hamna i en verbal fajt med den här bruden.»

– Ida Therén i ETC

»Solnits ursprungligen nätpublicerade essä om händelsen spreds blixtsnabbt. Dess titel och innehåll formulerade en känsla många kvinnor upplevt men inte lyckats ringa in – av att deras kunnande avfärdades eftersom det kom i fel kropp. Och i den här essäsamlingen – superbt översatt av Helena Hansson – tar Solnit avstamp i incidenten i Aspen för att belysa en världsord-ning där kvinnors erfarenheter och omdöme per automatik underordnas mäns. Hon vänder och vrider på fallet Dominique Strauss-Kahn, chefen för valutafonden som anklagades för att ha våld-tagit hotellstäderskan Nafissatou Diallo, och på fallet med kvinnan som våldtogs och mörda-des på en nattbuss i Delhi. Hon nämner den kvinnliga FBI-agent som för döva öron varnade för al-Qaida före 9/11. Hon skriver om Twitter-kampanjen #YesAllWomen som tog fasta på det faktum att även om de flesta män inte slår, dödar eller våldtar så är alla kvinnor rädda för att drab-bas av mäns våldshandlingar.»

– Anna Hellsten i Sydsvenskan

Män förklarar saker för mig av Rebecca SolnitÖversättning: Helena HanssonISBN 978-91-7173-439-62015. 206 sidor. Inbunden Pris c:a 200:–Bokklubbspris inkl. frakt 168:–

HHhH av Laurent BinetÖversättning: Mats Dannewitz LinderISBN 978-91-7173-441-92015. 364 sidor. Danskt bandPris c:a 240:–Bokklubbspris inkl. frakt 203:–

Navet i Laurent Binets intrikata dokumentär-roman HHhH är ett av andra världskrigets mest omskrivna attentat, det mot Reinhard Heydrich, riksprotektor i Böhmen-Mähren, i Prag 27 maj 1942. Två män från den tjeckoslovakiska exilar-mén angriper den bil Heyd rich färdades i. Men angreppet, med en kulspruta och en modifierad pansar värnsgranat, går inte riktigt som mot-ståndsmännen har tänkt sig.

»HHhH (titeln syftar på SS-frasen ”Himm-lers Hirn heißt Heydrich”, ”Himmlers hjärna heter Heydrich”) är en utomordentlig roman om ett händelseförlopp som är rafflande och gastkramande i sig, men som ges ytterligare en dimension när författaren väver in sin febriga vakendröm, sin besatta jakt efter kunskap och inlevelse. Tanken går till Bea Uusmas August-prisbelönade Expeditionen: min kärlekshistoria från 2013 eller varför inte P. O. Enquists stilbil-dande Legionärerna från 1968.»

– Jens Liljestrand i Expressen

174—2015

HARALD WELZER

Ur boken:»Frågan är ju inte bara hur dittills helt vanliga män, med start 1939 i Polen och framför allt från och med 1941 i Ryssland, kunde förvandlas till mördare, utan hur en överväldigande majoritet av alla dittills helt vanliga människor från 1933 och framåt kunde bestämma sig för att delta i en oerhört snabb process av aktiv uteslutning utan att – med undantag för vissa sällsynta uttryck för mänskligt medlidande – se något konstigt med det, något som stod i bjärt kontrast till deras värdesystem.

För att förstå detta måste man nog inse att det räcker med att en enda koordinat förskjuts i ett socialt system för att hela systemet ska förändras, för att det ska skapas en verklighet som är annor-lunda än den som existerade innan denna koor-dinat försköts – och denna koordinat är social tillhörighet. Förskjutningen består i en radikal omdefiniering av vem som ingår i ”förpliktelser-nas universum” och vem som inte gör det – och en sådan radikal koordinatförskjutning sker inte

bara under nationalsocialismen då den motiveras med rasteoretiska, dvs. vetenskaplig argument, utan också i det forna Jugoslavien och Rwanda där den motiveras med etniska argument. Den ofrånkomliga och absoluta åtskillnaden mellan tillhöriga och icketillhöriga är det som förenar dessa annars så olikartade mordiska samhällen – tillsammans med det paranoida antagandet att det enda sättet att lösa de befintliga sam-hällsproblemen är att göra sig av med varenda icketillhörig. Inledningsvis är tanken kanske att göra sig av med dem i rumslig bemärkelse, såsom nazisterna tänker sig det i Madagaskar-planen, eller genom en territoriell uppdelning, som i det forna Jugoslavien. Den exkluderings-, utarmnings- och deportationspraxis som detta sätter igång, i kombination med det åtföljande våldet, leder emellertid skrämmande ofta till att det som var tänkt att bli en förskjutning eller ”utrensning” förvandlas till en utplåning av de icketillhöriga.

Denna förvandling ligger egentligen redan i själva definitionen av vem som är tillhörig – med en sådan definition har frågan om vad man ska göra med de icketillhöriga nämligen upphört att vara principiell och är nu bara en graduell fråga. Raul Hilberg menar att de europeiska judarnas öde beseglades 1933 när en tjänsteman i en för-ordning definierade vem som var ”arisk” och vem som inte var det. I den stunden är det nämligen någonting som blir praktiskt genomförbart, såväl normativt som juridiskt, som visserligen redan förekom i en sfär av rasistisk aversion och längtan efter att få exkludera och förinta – en sfär som kunde kontrolleras och korrigeras med hjälp av den borgerliga rätten – men inte kunde utveck-las till fullo. Definitionen skapar alltså helt nya möjligheter – en chans för majoriteten att för-bättra sin egen sociala, emotionella och mycket

snart också materiella ställning på bekostnad av minoriteten. Den förvandlar begär som har status av önskningar och potentiella möjligheter, som många människor hyser också i andra sam-hällen, och upphöjer dem till en realiserbar och realiserad verklighet. Tack vare tjänstemannens definition realiseras den principiella och oöver-bryggliga skillnad mellan människor som rasbio-logerna redan hade konstruerat på vetenskaplig väg och som i form av fördomar, stereotyper och aversion hur som helst, om än något otydligt, redan existerade i den sociala vardagen.

Det skrämmande med det nationalsocialis-tiska projektet är hur samhället gör verklighet av påståendet att människor är radikalt och oöverstigligt olika. Detta påstående ansågs inte bara vara politiskt motiverat, utan också veten-skapligt och moraliskt motiverat. Men skälet till att helt vanliga människor attraherades av den specifika idén att raserna var olika mycket värda och konkurrerade med varandra var inte själva löftet om att allting skulle bli bättre med den nya idén, utan att detta löfte omedelbart omsattes i handling. För varje steg i den snabbt accelere-rande exkluderingsprocessen av judarna kunde man inte bara se hur deras situation försämrades, utan samtidigt såg man också att de ickejudiska tyskarnas situation förbättrades. Detta skedde inte gradvis, vilket den ovan citerade, inte helt igenom fiktiva romangestalten Hendrik Höfgen visar, utan över en natt: drömmen om att de tyska Volksgenossen var principiellt, ovedersägligt, odiskutabelt och absolut överlägsna alla andra människor blev omgående och mycket påtagligt verklighet genom exkluderingen av judarna – och att detta var en möjlighet som de tillhöriga fann attraktiv visar sig i den snabba sociala för-ändringsprocess av det tyska samhället som Saul Friedländer har skildrat.»

Gärningsmän. Hur helt vanliga människor blir massmördare av Harald WelzerÖversättning: Svenja HumsISBN 978-91-7173-360-3 2007, 2012. 312 sidor, Häftad Pris c:a 214:– Bokklubbspris inkl. frakt 186:–

18 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Andersson, Lars:Uppenbarelser 312 sidor 196:-

Binet, Laurent:HHhH 364 sidor 203:-

Hansson, Gunnar D.:Lomonosovryggen 174 sidor 170:-

Kafka, Franz:Dagböcker 1910–1923 454 sidor 188:-

Lowry, Lois:Den gyllene stjärnan 160 sidor 100:-

Melberg, Arne & Melberg, Enel:Det var på Capri … 149 sidor 126:-

Meyer, Clemens:Natten och ljusen 224 sidor 190:-

Meyer, Clemens:Våld. En dagbok 186 sidor 168:-

Serge, Victor:Fallet Tulajev 410 sidor 200:-

Söderblom, Staffan:Knittlar 110 sidor, inb. 110:-

Dahle, Gro & Dahle Nyhus, Kaia:Hoppas, sa gåsen 48 sidor, illustr. inb. 120:-

Dahle, Gro & Dahle Nyhus, Kaia:Kriget 56 sidor, illustr. inb. 130:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Den Arge 40 sidor, illustr. inb. 120:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Roy 32 sidor, illustr. inb. 120:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:God natt, natt 76 sidor, illustr. inb. 130:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Mammas hår 40 sidor, illustr. inb. 125:-

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Snäll 32 sidor, illustr. inb. 120:-

Skönlitteratur

Barn- och allåldersböcker

Dahle, Gro & Nyhus, Svein:Akvarium 48 sidor, illustr. inb. 130:-

Gombrich, Ernst H.:En liten världshistoria 328 sidor, illustr. inb. 190:-

Goethe, J. W.:Den unge Werthers lidanden. Återberättad av Oskar K. Illustrationer: Lilian Brøgger 133 sidor, illustr. inb. 145:-

K. Oscar & Karrebæck Dorte:Idiot 40 sidor, illustr. inb. 120:-

K. Oscar & Karrebæck Dorte:Lägret 80 sidor, illustr. inb. 145:-

Nyhus, Svein:Sånt som är 42 sidor, illustr. inb. 123:-

Shakespeare, William:Hamlet. Återberättad av Oskar K. Illustrationer: Dorte Karrebæk 110 sidor, illustr. inb. 145:-

Torseter, Øyvind:Hålet 64 sidor, illustr. inb. 130:-

Voltaire, François:Candide. Återberättad av Oskar K. Illustrationer: Dorte Karrebæk 90 sidor, illustr. inb. 145:-

Ørrebeck-Nilssen & Duzakin:Inte alldeles ensam 40 sidor, illustr. inb. 135:-

Agamben, Giorgio:Homo sacer. Den suveräna makten och det nakna livet 223 sidor 189:-

Agrell, Beata:Romanen som forskningsresa. Forskningsresan som roman 608 sidor 232:-

Agrell, Beata & Nilsson, Ingela (red.):Genre och genreproblem: teoretiska och historiska perspektiv 524 sidor, inb. 295:-

Ahmemulic, Meira:City of Names 128 sidor, färgillustr. 137:-

Alexander, Jeffrey C.:Kulturell sociologi 266 sidor 210:-

Alexy, Robert:Rätten och rättvisan 160 sidor 144:-

Amin, Samir:Kapitalism i globaliseringens tid 192 sidor 155:-

Anderson, Benedict:Den föreställda gemenskapen. Reflexio-ner kring nationalismens ursprung … 256 sidor 165:-

Anderson, Perry:Postmodernitetens ursprung 150 sidor 148:-

Andersson, Magnus & Jansson, André:Landsbygdens globalisering190 sidor 196:-

Andersson, Mette m. fl.:Youth, Otherness and the Plural City 368 sidor 193:-

Andersson, Sten:Om vetenskapens gränser 260 sidor 180:-

Apel, Karl-Otto:Etik och kommunikation 160 sidor 125:-

Apelmo, Elisabet:Som vem som helst274 sidor 210:-

Archer, David:Töväder 190 sidor 200:-

Arendt, Hannah:Den banala ondskan. Eichmann i Jerusalem 288 sidor 170:-

Arendt, Hannah:Mellan det förflutna och framtiden 295 sidor 200:-

Arendt, Hannah:Människans villkor. Vita activa 424 sidor 200:-

Arendt, Hannah:Om våld 104 sidor 135:-

Aristoteles:Den nikomachiska etiken 300 sidor 165:-

Aristoteles:Om själen 123 sidor 95:-

Aristoteles:Politiken 243 sidor 238:-

Arke, Pia & Jonsson, Steffan:Scoresbysundshistorier 164 sidor, färgillustr. 196:-

Arrighi, Giovanni:Det långa 1900-talet 480 sidor 195:-

Assmann, Jan:Monoteism och våldets språk70 sidor 98:-

Backéus, Maud:När Erik bär förklä är han Anders 318 sidor 196:-

Bachtin, Michail:Det dialogiska ordet 291 sidor 180:-

Bachtin, Michail:Dostojevskijs poetik 355 sidor 203:-

Bachtin, Michail:Författaren och hjälten i den estetiska verksamheten 256 sidor 180:-

Bachtin, Michail:Rabelais och skrattets historia 476 sidor 225:-

Bacon, Francis:Essäer 205 sidor 60:-

Badiou, Alain:Manifest för filosofin. & Vad är kärlek? 128 sidor 110:-

Bale, Kjersti:Estetik 200 sidor 182:-

Balibar, Étienne & Wallerstein, Immanuel:Ras, nation, klass 298 sidor 180:-

Bauman, Zygmunt:Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen 143 sidor 125:-

Bauman, Zygmunt:Auschwitz och det moderna samhället 270 sidor 170:-

Bauman, Zygmunt:Collateral damage 202 sidor 190:-

Bauman, Zygmunt:Det individualiserade samhället 304 sidor 188:-

Bauman, Zygmunt:Döden och odödligheten i det moderna samhället 316 sidor 155:-

Bauman, Zygmunt:Europa – ett oavslutat äventyr 160 sidor 144:-

Bauman, Zygmunt:Flytande rädsla 204 sidor 160:-

Bauman, Zygmunt:Konsumtionsliv 174 sidor 150:-

Bauman, Zygmunt:Postmodern etik 320 sidor 180:-

Bauman, Zygmunt:På konsumtionsindutrins soptipp136 sidor 140:-

Bauman, Zygmunt:På spaning efter politiken 230 sidor 165:-

Bauman, Zygmunt:Samhälle under belägring 316 sidor 188:-

Bauman, Zygmunt:Skärvor och fragment. Essäer i postmodern moral 304 sidor 188:-

Beck, Ulrich:Att uppfinna det politiska. Bidrag till en teori om reflexiv modernisering 256 sidor 170:-

Beck, Ulrich:Den kosmopolitiska blicken eller:krig är fred 292 sidor 180:-

Beck, Ulrich:Risksamhället 400 sidor 200:-

Beck, Ulrich:Vad innebär globaliseringen? Missupp-fattningar och möjliga politiska svar 212 sidor 165:-

Beck, Ulrich & Grande, Edgar:Det kosmopolitiska Europa 424 sidor 205:-

Bengtsson, Jan:Den fenomenologiska rörelsen i Sverige 365 sidor 165:-

Bengtsson, Jan:Fenomenologiska utflykter 276 sidor 170:

Bengtsson, Jan:Sammanflätningar. Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi 160 sidor 100:-

Benhabib, Seyla:Autonomi och gemenskap 338 sidor 200:-

Benhabib, Seyla:Jämlikhet och mångfald 266 sidor 180:-

Benjamin, Walter:Språkfilosofiska texter 164 sidor 189:-

Benjamin, Walter:Bild och dialektik 304 sidor 169:-

Facklitteratur

194—2015

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Berglund, J. & Svanberg, Ingwar:Hunden i kult och religion 163 sidor 170:-

Berman, Marshall:Marxistiska äventyr 256 sidor 180:-

Björk, Micael:Den engagerade polisen 130 sidor 154:-

Björk, Ulrika & Folkmarson Käll, Lisa (red.):Stil, kön, andrahet. Tolv essäer i feministisk filosofi 288 sidor 200:-

Bobbio, Norberto:Liberalism och demokrati 96 sidor 78:-

Bobbio, Norberto:Rättigheternas epok 224 sidor 165:-

Bok, SisselaOm lycka228 sidor 200:-

Bolton, Gavin:Drama för lärande och insikt 294 sidor 184:-

Bolz, Norbert & van Reijen, Willem:Walter Benjamin – en introduktion 128 sidor 78:-

Bommert, Wilfried:En värld utan bröd 280 sidor 210:-

Bourdieu, Pierre:Den manliga dominansen 143 sidor 132:-

Bourdieu, Pierre:Kultur och kritik 300 sidor 165:-

Bourdieu, Pierre:Praktiskt förnuft 202 sidor 170:-

Braudel, Fernand:Kapitalismens dynamik 90 sidor 102:-

Bruner, Jerome:Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning 242 sidor 188:-

Bunar, Nihad & Sernhede, Ove (red.):Skolan och ojämlikhetens urbana geografi 210 sidor 196:-

Burg, Avraham:Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan 264 sidor, inb. 210:-

Burke, Peter:Annales-skolan – en introduktion 192 sidor 78:-

Burke, Peter:Renässansen – en introduktion 120 sidor 60:-

Burke, Peter:Samtalskonstens historia 192 sidor 125:-

Burman, Anders & Sundgren, Per (red.):Bildning. Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman 400 sidor 220:-

Burman, Anders; Lettevall, Rebecka & Liedman, Sven-Eric:Löftet om lycka 356 sidor 168:-

Burman, Anders & Sundgren, Per (red.):Svenska bildningstraditioner 340 sidor 200:-

Butler, Judith:Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion 254 sidor 172:-

Calkins, Lucy; Hartman, Amanda & White, Zoë:Berätta mer! 210 sidor 189:-

Calkins, Lucy:Färdplan för klassrummets läsunder-visning 210 sidor 182:-

Calkins, Lucy:Skriv mer! 90 sidor 105:-

Callinicos, Alex:Jämlikhet 144 sidor 140:-

Callinicos, Alex:Samhällsteori 460 sidor 210:-

Carlgren, Ingrid:Kunskapskulturer och undervisnings-praktiker 276 sidor 196:-

Carlsson, Eric; Nilsson, Bo & Lindgren, Simon:Digital politik 212 sidor 180:-

Castells, Manuel:Internetgalaxen 300 sidor 188:-

Castells, Manuel:Nätverkssamhällets framväxt 592 sidor 256:-

Castells, Manuel:Identitetens makt 445 sidor 256:-

Castells, Manuel:Millenniets slut 453 sidor 256:-

Chaib, Mohamed & Orfali, Birgitta:Sociala representationer. Om vardags-livets sociala fundament 224 sidor 165:-

Chirot, Daniel & McCauley, Clark:Varför inte döda dem allihop? 280 sidor, inb. 176:-

Christensen, Jan:Liberalernas stad. Fattigvård och kulturdonationer i artonhundratalets Göteborg 336 sidor, inb. 200:-

Claesson, Silwa (red.):Undervisning och existens 245 sidor 200:-

Clunies Ross, Margaret:Hedniska ekon. Myt och samhälle i fornnordisk mytologi 384 sidor 200:-

Cohen, G. A.:Varför inte socialism? 164 sidor 140:-

Cohen, Jean L. & Arato, Andrew:Det civila samhället och den politiska teorin 640 sidor, inb. 265:-

Collstedt, Christopher:I begynnelsen var dådet 284 sidor 210:-

Connell, R. W.:Maskuliniteter 296 sidor 180:-

Connell, Raewyn:Om genus. Andra upplagan 220 sidor 190:-

Dahlberg, Helena:Vad är kött? 344 sidor 168:-

Debord, Guy:Skådespelssamhället 160 sidor 140:-

Delanty, Gerard:Europa – idé, identitet, verklighet 256 sidor 165:-

Deleuze, Gilles:Nietzsche och filosofin 297 sidor 188:-

Deleuze, Gilles & Guattari, Fèlix:Kafka. För en mindre litteratur 202 sidor 160:-

Derrida, Jacques:Den andres enspråkighet 106 sidor, inb. 140:-

Derrida, Jacques:Marx spöken 250 sidor 188:-

Derrida, Jacques & Vattimo, Gianni:Religionen 220 sidor 170:-

Detering, Heinrich:Bob Dylan 198 sidor 163:-

Dewey, John:Demokrati och utbildning 416 sidor 210:-

Dewey, John:Människans natur och handlingsliv 292 sidor 180:-

Doust, Dariush Moaven:Om de andra som inte finns 128 sidor 160:-

Dubœuf, Françoise:Ekonomisk teori – en introduktion 123 sidor 125:-

Dworkin, Ronald:En fråga om jämlikhet. Rättsfilosofiska uppsatser 320 sidor 180:-

Dworkin, Ronald:Religion utan gud 150 sidor 168:-

Eagleton, Terry:En essä om kultur 160 sidor 140:-

Eder, Klaus:Natur och samhälle. Om det praktiska förnuftets evolution 352 sidor 188:-

Egan, Kieran:Från myt till ironi 400 sidor 200:-

Einstein, Albert:Den speciella och den allmänna relativitetsteorin 159 sidor 60:-

Ekholm, Christer:Läs mig som läser er: texter om Lars Ahlin (1943–2009) 310 sidor, inb. 182:-

Eliade, Mircea:Heligt och profant 170 sidor 150:-

Elster, Jon:Förnuft och rationalitet 80 sidor 84:-

Englund, Tomas (red.):Föreställningar om den goda läraren 306 sidor 200:-

Englund, Tomas:Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension 416 sidor 200:-

Englund, Tomas (red.):Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet 424 sidor 220:-

Englund, Tomas (red.):Utbildning som medborgerlig rättighet 387 sidor 220:-

Englund, Tomas & Ann Quennerstedt (red.):Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning 224 sidor 180:-

Eriksen, Erik Oddvar:Kommunikativt ledarskap. Om styrning av offentliga institutioner 304 sidor 180:-

Eriksen, E. O.; Fossum, J. E. & Menéndéz, A. J.:En författning för Europa? 258 sidor 170:-

Eriksson, Lisbeth & Winman, Thomas:Learning to Fly 249 sidor 196:-

Eriksson, Lisbeth; Nilsson, Gunilla & Svensson, Lars A.:Gemenskaper 340 sidor 196:-

Essen, Johan von & Gunnar Sundgren (red.):En mosaik av mening318 sidor 220:-

Fanon, Frantz:Svart hud, vita masker 206 sidor 148:-

Ferraris, Maurizio:Manifest för en ny realism 146 sidor 168:-

Fichte, J. G.:Första inledningen till vetenskaps-läran. Vägen till ett saligt liv 224 sidor 65:-

Fishkin, James S.När folket talar 284 sidor 210:-

Fletcher, Ralph:Den unga författarens verktygslåda 144 sidor 40:-

Florida, Richard:Den kreativa klassens framväxt 448 sidor 220:-

Florida Richard:Den stora omställningen 256 sidor 196:-

20 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Forser, Tomas:Kritik av kritiken 272 sidor 188:-

Forser, Thomas & Karlsohn, Thomas:Till vilken nytta? 268 sidor 168:-

Forst, Rainer:Rätten till rättfärdigande 300 sidor 180:-

Fossen, Erling:EcstaCity. Ingångar till en ny urbanism 144 sidor 117:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 1. Viljan att veta 160 sidor 165:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 2. Njutningarnas bruk 228 sidor 165:-

Foucault, Michel:Sexualitetens historia. Bd 3. Omsorgen om sig 221 sidor 165:-

Fovet, William:Europeiska filosofer 272 sidor 155:-

Fraser, Nancy:Den radikala fantasin: mellan omfördelning och erkännande 248 sidor 180:-

Freud, Sigmund:Leonardo da Vinci – ett barndomsminne 125 sidor 60:-

Furberg, Mats:Den första stenen. En moralitets-fenomenologisk undersökning 262 sidor 170:-

Furedi, Frank:Vart har alla intellektuella tagit vägen? 160 sidor 145:-

Gadamer, Hans-Georg:Förnuftet i vetenskapens tidsålder 111 sidor 78:-

Gadamer, Hans-Georg:Sanning och metod (i urval) 214 sidor 170:-

Gardeström, Elin:Att fostra journalister 292 sidor 200:-

Giddens, Anthony:Modernitet och självidentitet 277 sidor 180:-

Gilje, Nils & Grimen, Harald:Samhällsvetenskapernas förutsättningar 320 sidor 174:-

Gorz, André:Arbete mellan misär och utopi 192 sidor 155:-

Graeber, David:Skuld. De första 5000 åren 531 sidor, inb. 252:-

Graves, Donald H.:Att undersöka världen 120 sidor 112:-

Graham, Stephen:Belägrade städer 302 sidor 210:-

Graves, Donald H.:Skriv- och läsbefruktning 80 sidor 102:-

Gripsrud, Jostein:Mediekultur – mediesamhälle 423 sidor 220:-

Groopman, Jerome:Hur läkare tänker 284 sidor, inb. 196:-

Grünbaum, Anita:Lika och unika. Dramapedagogik om minoriteter 200 sidor 182:-

Gustavsson, Bernt (red.):Bildningens förvantlingar 224 sidor 160:-

Gustavsson, Martin; Börjesson, Mikael & Edling, Marta:Konstens omvända ekonomi 348 sidor 217:-

Gustafsson, Rolf Å.:Politisk styrning och demokrati 204 sidor 210:-

Gustafsson, Rolf Å.:Välfärdstjänstearbetet 252 sidor 170:-

Götselius, Thomas:Själens medium 472 sidor 196:-

Haag, Karl-Heinz:Filosofins väg 192 sidor 117:-

Habermas, Jürgen:Den moraliska synpunkten 288 sidor 185:-

Habermas, Jürgen:Den mänskliga naturens framtid 144 sidor 140:-

Habermas, Jürgen:Den postnationella konstellationen 122 sidor 125:-

Habermas, Jürgen:Diskurs, rätt och demokrati 187 sidor 165:-

Habermas, Jürgen:Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle 432 sidor 200:-

Habermas, Jürgen:Mellan naturalism och religion 192 sidor 160:-

Habermas, Jürgen:Samhällsvetenskapernas logik 256 sidor 170:-

Haglund, Magnus & Schneider, Stefan:Den nakna staden. Människor och platser i Göteborg 288 sidor 194:-

Haglund, Magnus (red.):Musikens frihet och begränsning 274 sidor 196:-

Hallerstedt, Gunilla (red.):Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande 128 sidor 145:-

Ihde, Don:Experimentell fenomenologi 152 sidor 125:-

Hansen, Phillip:Hannah Arendt. Politik, historia och medborgarskap 336 sidor 170:-

Heard, Georgia:Allt gott på jorden och i solen. Om dikt och diktskrivning 198 sidor 145:-

Hegel, G. W. F.:Inledning till estetiken 144 sidor 138:-

Heidegger, Martin:Vara och tid 528 sidor, inb. 252:-

Heidegger, Martin:Konstverkets ursprung 124 sidor 110:-

Heidegren, Carl-Göran:Antropologi, samhällsteori och politik 384 sidor 220:-

Heidegren, Carl-Göran:Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi 1860–1915 560 sidor 255:-

Held, David & McGrew, Anthony:Den omstridda globaliseringen 182 sidor 155:-

Held, David:Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi 480 sidor 200:-

Held, David:Kosmopolitism. Ideal och verklighet 250 sidor 200:-

Hellesnes, Jon:Från Aten till Pompeji. Filosofiska essäer 151 sidor 125:-

Hentig, Hartmut von:Bildning eller utbildning? 158 sidor 125:-

Hilton (red.) & Dobb & Sweezy, m. fl.:Övergången från feodalism till kapitalism 260 sidor 70:-

Hjorth, Elisabeth:Förtvivlade läsningar 304 sidor 168:-

Hobbes, Thomas:Leviathan 540 sidor 256:-

Holm, Ulla:Modrande och praxis 368 sidor 180:-

Holmberg, Jan:Slutet på filmen: O. s. v. 190 sidor 180:-

Honneth, Axel:Erkännande. Praktisk-filosofiska studier 205 sidor 155:-

Horkheimer, Max & Adorno, Theodor W:Upplysningens dialektik 290 sidor 180:-

Hornborg, Alf:Myten om maskinen 278 sidor 196:-

Hornborg, Alf:Nollsummespelet 352 sidor 210:-

Hultberg, Ralf:Vedergällningstanken 476 sidor 210:-

Husserl, Edmund:Cartesianska meditationer. En inledning till fenomenologin 160 sidor 140:-

Husserl, Edmund:Fenomenologins idé 128 sidor 140:-

Hägerström, Axel:Socialfilosofiska uppsatser 162 sidor 168:-

Ihde, Don:Experimentell fenomenologi 152 sidor 125:-

Ignatieff, Michael:Det virtuella kriget 192 sidor 155:-

Ignatieff, Michael:Krigarens heder. Etniska krig och det moderna samvetet 203 sidor 148:-

Illouz, Eva:Därför gör kärlek ont 335 sidor 210:-

Iordanoglou, Dimitrios:Antiken by Night 120 sidor 140:-

Israel, Joachim:Språk och kunskap 208 sidor 125:-

Israel, Lena:Filmdramaturgi och vardagstänkande. En kunskapssociologisk studie 255 sidor 150:-

Jacobs, Jane:Den amerikanska storstadens liv och förfall 496 sidor 248:-

James, William:Pragmatism 176 sidor 140:-

Janson, Ulf:Vägen till verket. Studier i arkitekt Jan Gezelius arbetsprocess 260 sidor, färgillustr. 170:-

Janss, C.; Melberg, A. & Refsum, C.:Lyrikens liv 320 sidor 210:-

Jenkins, Henry:Konvergenskulturen 312 sidor 177:-

Jenkins, Henry; Ford, Sam & Green, Joshua:Spridbar media 375 sidor 210:-

Joas, Hansa:Tro som alternativ 200 sidor 196:-

Johansen, Maria:Offentlig skrift om det hemliga 440 sidor 173:-

Johansson, Ingvar & Liedman, Sven-Eric:Positivism och marxism 304 sidor 165:-

Johansson, Per Magnus:Freuds psykoanalys. Band I: Utgångspunkter. 272 sidor 188:- Band II: Arvtagare i Sverige. 480 sidor 200:- Band III: Arvtagare i Sverige. Del 2. 504 sid. 200:-

214—2015

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Band IV: Inblickar i psykiatrins och den psykodynamiska terapins historia i Göteborg 1945–2009 571 sidor 260:-

Johansson, Per Magnus:Psykoanalys och humaniora 280 sidor 196:-

Johansson, Thomas:Faderskapets omvandlingar 188 sidor 170:-

Johansson, Thomas (red):Manlighetens omvandlingar 246 sidor 165:-

Johansson, Thomas & Lalander, Philip (red.):Sexualitetens omvandlingar 281 sidor 188:-

Johansson, Thomas & Sernhede, Ove (red.):Urbanitetens omvandlingar 234 sidor 170:-

Johnston, Peter H:Väl valda ord. Hur vårt språk påverkar barns lärande 144 sidor 168:-

Jónasdóttir, Anna G.:Kärlekskraft, makt och politiska intressen 308 sidor 188:-

Jordan, Bill:Sex, pengar och makt. Om det kollektiva livets omvandlingar 240 sidor, inb. 145:-

Jordheim, Helge:Läsningens vetenskap 291 sidor 188:-

Kajfes, Arijana:Occular Witness 120 sidor 170:-

Kaldor, Mary:Det globala civilsamhället. Ett svar på krig 206 sidor 155:-

Kaldor, Mary:Nya och gamla krig. Organiserat våld under globaliseringens era 208 sidor 165:-

Kant, Immanuel:Grundläggning av sedernas metafysik 96 sidor 82:-

Kant, Immanuel:Om pedagogik 83 sidor 125:-

Karlsson, Sten O.:Visuella arenor och motsägelsfulla platser 332 sidor 240:-

Karlsohn, Thomas:Originalitetens former 256 sidor 210:-

Keene, Ellin Oliver & Zimmermann, Susan:Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare 270 sidor 188:-

Kemp, Peter:Emmanuel Lévinas – en introduktion 96 sidor 70:-

Kemp, Peter:Världsmedborgaren. Politisk och peda-gogisk filosofi för det 21 århundradet 272 sidor 173:-

Kildal, Nanna (red.):Den nya sociala frågan. Om arbete, inkomst och rättvisa 256 sidor 170:-

Kittler, Friedrich:Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur 330 sidor 200:-

Koselleck, Reinhart:Erfarenhet, tid och historia. Om historiska tiders semantik 200 sidor 155:-

Kristof, Nicholas & WuDunn, Sheryl:Halva himlen 346 sidor 210:-

Krogh, Thomas:Frankfurtskolan – en introduktion 192 sidor 78:-

Kroksmark, Tomas:Didaktiska strövtåg. Didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik 380 sidor 170:-

Landahl, Joakim:Stad på låtsas366 sidor 210:-

Langer, Judith A.:Litterära föreställningsvärldar 192 sidor 160:-

Leggewie, Claus & Welzer, Harald:Slutet på världen så som vi känner den 223 sidor 190:-

Lessing, G. E.:Laokoon228 sidor 180:-

Levander, Ulrika:Utanförskap på entreprenad 296 sidor 210:-

Lidskog, Rolf:Staden, våldet och tryggheten 330 sidor 193:-

Liedman, Sven-Eric:Mellan det triviala och det outsägliga 165 sidor 145:-

Liljeroth, Ingrid m. fl.:Verksamma verksamheter 182 sidor 168:-

Lindensjö, Bo:Perspektiv på rättvisa 314 sidor 188:-

Locke, John:Andra avhandlingen om styrelseskicket 190 sidor 140:-

Lorenz, Walter:Socialt arbete i ett föränderligt Europa 235 sidor 165:-

Luhmann, Niklas:Förtroende 224 sidor 165:-

Lukes, Steven:Maktens ansikten 208 sidor 163:-

Lundahl, Mikela:Vad är en neger? 368 sidor 152:-

Løgstrup, K. E.:Det etiska kravet 320 sidor 170:-

Malthus, ThomasEn avhandling om befolkningslagen190 sidor 190:-

Mandel, Ernest:Långa vågor i den kapitalistiska utvecklingen 125 sidor 65:-

Manga, Edda:Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag 296 sidor 170:-

Mannoni, Octave:Freud 242 sidor 155:-

Marcuse, Herbert:Den estetiska dimensionen 95 sidor 50:-

Margalit, Avishai:Det anständiga samhället. För en värdighetens politk 261 sidor 170:-

Martinson, Mattias:Postkristen teologi 272 sidor 152:-

Marx, Karl & Engels, Friedrich:Ekonomiska skrifter 720 sidor, inb. 194:-

Marx, Karl & Engels, Friedrich:Filosofiska skrifter 640 sidor, inb. 194:-

Marx, Karl:Människans frigörelse 210 sidor 140:-

Mattick, Paul:Marx och Keynes 300 sidor 65:-

Matz, Richard:En god led för världen. Sju uppsatser 176 sidor 65:-

Mazower, Mark:Den mörka kontinenten. Europas nittonhundratalshistoria 528 sidor, hft. 220:-

Melberg, Arne:Resa och skriva. En guide till den moderna reselitteraturen 248 sidor 165:-

Melberg, Arne:Essä 500 sidor 243:-

Melberg, Arne:Litteratur i tid 214 sidor 182:-

Merleau-Ponty, Maurice:Kroppens fenomenologi 184 sidor 155:-

Mill, John Stuart:Utilitarism 96 sidor 78:-

Mitander, Tomas; Säll, Line & Öjehag-Petterson, Andreas:Det regionala samhällsbyggandets praktiker 256 sidor 196:-

Molander, Bengt:Kunskap i handling 286 sidor 170:-

Molander, Bengt (red.):Mellan konst och vetande 150 sidor 125:-

Molander, Bengt & Thorseth, May:Framsteg, myt, rationalitet. Med en inledande uppsats och repliker av Georg Henrik von Wright 172 sidor 125:-

Molin, Martin:Meningsskapande och delaktighet. Om vår tids socialpedagogik 272 sidor 180:-

Moller Okin, Susan:Mångkulturalism – kvinnor i kläm? 160 sidor 140:-

Monk, Ray:Ludwig Wittgenstein – Geniets plikt 544 sidor 155:-

Müller, Jan-Werner:Demokratins tidsålder 376 sidor 210:-

Münkler, Herfried:De nya krigen 248 sidor 170:-

Münkler, Herfried:Imperier. Herraväldets logik från Romarriket till Förenta staterna 294 sidor 180:-

Månson, Per:Från Marx till marxism 508 sidor 110:-

Månson, Per:Karl Marx – en introduktion 128 sidor 78:-

Nehls, Eddy:Kung alkohol och andra drogaktörer 245 sidor 176:-

Nortvedt, Per & Grimen, Harald:Sensibilitet och reflektion. Filosofi och vetenskapsteori för vårdprofessioner 300 sidor 185:-

Nove, Alec:Teori för en möjlig socialism 434 sidor 95:-

Nussbaum, Martha C.:Kvinnors liv och social rättvisa. Ett försvar för universella värden 356 sidor 210:-

Nylund, Katarina (red.):Perferin i centrum 384 sidor, färgillustr., inb. 215:-

Olofsson, Per Olof:Urfantasin och ordningen. Om begäret, det heliga och det moder-na samhället 320 sidor 95:-

Ong, Walter J.:Muntlig och skriftlig kultur 224 sidor 144:-

Peirce, Charlse S.:Pragmatism och kosmologi 254 sidor 140:-

Phillips, D. Z.:Filosofi – en presentation 224 sidor 165:-

Plutarchos:Levnadsteckningar 394 sidor 252:-

Polanyi, Michael:Den tysta dimensionen 100 sidor 168:-

Popper, Karl:Historicismens elände 160 sidor 140:-

Porter, Roy:Upplysningen – en introduktion 128 sidor 60:-

22 DAIDALOS

TITELURVAL – PRISER SOM ANGES ÄR MEDLEMSPRISER INKL. FRAKT

Postman, Neil:När skolans klocka klämtar 165 sidor 125:-

Rappe, Axel & Nygård, Mikael (red.):Politiken villkor i den globali- serade världen 219 sidor 196:-

Rasmusson, Petter:Strömningar i matematikens filosofi 492 sidor 240:-

Rawls, John:En teori om rättvisa 576 sidor 255:-

Rawls, John:Folkens rätt 210 sidor 155:-

Rawls, John:Vad rättvisan kräver. Grunddrag i en politisk liberalism 288 sidor 186:-

Reese-Schäfer, Walter:Karl-Otto Apel – en introduktion 144 sidor 78:-

Reese-Schäfer, Walter:Jürgen Habermas – en introduktion 160 sidor 78:-

Rickert, Heinrich:Kulturvetenskap och naturvetenskap 164 sidor 189:-

Ricœur, Paul:Homo capax 300 sidor 210:-

Ricœur, Paul:Minne, historia, glömska 640 sidor 271:-

Roald, Anne Sofie:Muslimer i nya samhällen 250 sidor 210:-

Robinson, Paul:Freud och hans kritiker 256 sidor 155:-

Rorty, Richard:Hopp i stället för kunskap 96 sidor 125:-

Rosa, Hartmut:Acceleration, modernitet och identitet 154 sidor 196:-

Rosdolsky, Roman:Kapitalets tillkomsthistoria. Bd 1 & 2 575 sidor 125:-

Rousseau, Jean-Jaques:Kulturen och människan 172 sidor 140:-

Rüsen, Jörn:Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter 268 sidor 188:-

Sahlin, Ingrid (red.):I trygghetens namn 376 sidor 210:-

Sandel, Michael:Vad som inte kan köpas för pengar 248 sidor 196:-

Sartre, Jean-Paul:Egots transcendens 62 sidor 65:-

Sartre, Jean-Paul:Skiss till en känsloteori 62 sidor 65:-

Sassen, Saskia:Gäster och främlingar 245 sidor 170:-

Saul, Ralston John:Den omedvetna civilisationen 160 sidor 125:-

Scanlon, T. M.:Vad vi är skyldiga varandra 387 sidor 230:-

Schelling, F. W. J.:Föreläsningar om metoden för akademiska studier 160 sidor 66:-

Schlichter, Detlvev:Papperspengarnas kollaps 288 sidor 200:-

Schmitt, Carl:Det politiska som begrepp 170 sidor 200:-

Schopenhauer, Arthur:De båda grundproblemen i etiken 337 sidor 210:-

Schuster, Marja:Profession och existens 184 sidor 145:-

Schütz, Alfred:Den sociala världen fenomenologi 288 sidor 188:-

Schwartz, Shanna:Få det att fastna 110 sidor 130:-

Searle, John R.:Konstruktionen av den sociala verkligheten 256 sidor 165:-

Segerdahl, Pär:Djuren i kulturen 134 sidor 175:-

Selander, Staffan & Ödman, Per-Johan, (red.):Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap 384 sidor 217:-

Sen, Amartya:Identitet och våld 184 sidor 150:-

Sen, Amartya:Utveckling som frihet 432 sidor 220:-

Seneca:Om livets korthet 165 sidor 189:-

Sernhede, Ove:Ungdom och kulturens omvandlingar 332 sidor 190:-

Sernhede, Ove:Förorten, skolan och ungdomskulturen 232 sidor 196:-

Sernhede, Ove & Johansson, Thomas:Storstadens omvandlingar. Postindustrialism, globalisering och migration. Göteborg och Malmö 342 sidor 185:-

Singer, Wolf:Från hjärna till medvetande 72 sidor 79:-

Skeggs, Beverley:Att bli respektabel 310 sidor 188:-

Skinner, Quentin:Niccolò Machiavelli – en introduktion 128 sidor 78:-

Skirbekk, Gunnar m. fl.:Striden om sanningen 218 sidor 155:-

Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils:Filosofins historia 800 sidor, inb. & illustr. 295:-

Solheim, Jorun:Den öppna kroppen 140 sidor 140:-

Solnit, Rebecca:Det avlägset nära 264 sidor 196:-

Spinoza, Baruch:Teologisk-politisk traktat 290 sidor 210:-

Sraffa, Piero:Produktion av varor medelst varor136 sidor 77:-

Ihde, Don:Experimentell fenomenologi 152 sidor 125:-

Standing, Guy:Prekariatet 282 sidor 196:-

Standing, Guy:En färdplan för prekariatet 350 sidor 210:-

Stensson, Britta:Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning 160 sidor 150:-

Stiglitz, Joseph E.:Fungerande globalisering 328 sidor 200:-

Streeck, Wolfgang:Köpt tid 219 sidor 196:-

Streeck, Wolfgang; Habermas, Jürgen m.fl:Demokrati eller kapitalism 168 sidor 168:-

Sveen, Karin:Det kultiverade lidande. En bok om kropp och samhälle 135 sidor 125:-

Svenbro, Håkan:Det biografiska persektivet 168 sidor 137:-

Svensson, Lennart G & Everts, Julia:Sociology of Professions 209 pages 196:-

Sundström, Per:Sjukvårdens etiska grunder 224 sidor 140:-

Sunstein, Cass:Knuffandets politik 210 sidor 189:-

Taylor, Charles:Det mångkulturella samhället och erkännandets politik 176 sidor 140:-

Taylor, Charles:Hegel och det moderna samhället 220 sidor 78:-

Taylor, Charles:Identitet, frihet och gemenskap 340 sidor 180:-

Tjäder, Per-Arne:Nattens mask. Teater från a till ö 184 sidor 155:-

Tjäder, Per Arne:Gare d’Austerlitz 224 sidor 180:-

Thompson, John B.:Medierna och moderniteten 352 sidor 188:-

Tomasello, Michael:Därför samarbetar vi 150 sidor 150:-

Uhnoo, Sara:Våldets regler 312 sidor. 210:-

Vattimo, Gianni:Friedrich Nietzsche – en introduktion 192 sidor 78:-

Vattimo, Gianni:Utöver tolkningen. Hermeneutikens betydelse för filosofin 208 sidor 170:-

Veyne, Paul:När världen blev kristen 312–394 224 sidor 196:-

Virilio, Paul:Krig och film 208 sidor 160:-

Vygotskij, Lev S.:Fantasi och kreativitet 112 sidor 110:-

Vygotskij, Lev S.:Tänkande och språk 480 sidor 220:-

Wagner, Betty Jane:Drama i undervisningen. En bok om Dorothy Heathcotes pedagogi 304 sidor 165:-

Wahlström, Ninni:Mellan leverans och utbildning 250 sidor 210:-

Walzer, Michael:Pluralism och jämlikhet. En teori om rättvis fördelning 416 sidor 188:-

Welin, Stellan:Från nytta till rättigheter. En politisk-filosofisk odyssé 270 sidor 170:-

Welzer, Harald:Klimatkrig 268 sidor, inb. 177:-

Wiggershaus, Rolf:Theodor W Adorno – en introduktion 144 sidor 78:-

Wikan, Unni:Om heder 282 sidor, inb. 189:-

Winckelmann, Johann Joachim:Tankar om imitationen av de grekiska verken inom måleriet och skulpturen 196 sidor 160:-

Wittrock, Jon (red.):Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp 256 sidor 196:-

Wright, Moira von:Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet 236 sidor 180:-

Zucman, Gabriel:Gömda rikedomar 160 sidor 175:-

Zukin, Sharon:Naken stad. Autenstiska urbana platsers liv och förfall 350 sidor 210:-

Kan

sän

das

ofra

nker

adin

om N

orde

n

Dai

dalo

sbe

tala

r po

rtot

Bo

kf

ör

la

ge

t D

aiD

al

os

aB

Svar

spos

tK

un

dn

um

mer

410

06

920

0S

E–4

15 0

0 G

öte

bo

rgS

veri

geDaidalos bokklubb utkommer med fyra medlemsböcker per år. För medlemskap i bokklubben gäller följande regler:

1) Om du inte svarar på kvartalsutskicket, dvs. avbeställer kvartalsboken eller beställer någon annan bok före sista svarsdag, anses du ha beställt kvartalsboken.

2) Du betalar de beställda böckerna inom 14 dagar.

3) Du har rätt att lämna klubben när som helst.

Avsändare:Bokförlaget DaidalosBergsjödalen 54Bse–415 23 GöteborgTel: 031-42 20 45Fax: 031-42 64 33www.daidalos.see-post: kundservice@daidalos.seBegränsad eftersändningNotera ny adress ovanför den gamla

B

Periodens Bok: VAD ÄR ANTIKENS FILOSOFI? (Pierre HAdoT) (medlemspris inkl. frakt 217:– )Är du medlem i Bokklubben Daidalos får du boken automatiskt på posten om du inte väljer någon alternativbok eller avstår från köp denna gång. sista svarsdatum är 30 november. stryk gärna över din adress (men inte medlemsnr.) så talongen kommer rätt.

Jag beställer följande titlar:

Jag anmäler mig samtidigtsom medlem i bokklubben(se regler på sidan 23)

Namn

Gatuadress

Postadress

Författare Titel

Min e-postadress:

Jag önskar löpande information via e-post:

svara helst via mail till kundservice@daidalos.se Glöm inte att ange medlemsnummer.

Jag avstår från köp denna gångInklusive Hadot: Vad är antikens filosofi?