Budget 2019 och plan 2020-2022 Norrköpings kommun · 2019-05-03 · 2.2 fastställa mandatstödet till 34 838 kr per mandat, 2.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har

Budget 2019 och plan 2020-2022 Norrköpings kommun

instagram.com/norrkopings_kommun

facebook.com/Norrkopingskommun

norrkoping.se

Budget 2019och plan 2020-2022

Utdebitering 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Kommunen 21,28 1 21,25 2 21,75 3 21,75 21,75 21,75

Landstinget 10,67 1 10,70 2 10,70 10,70 10,70 10,70

Summa kommunalskatt 31,95 31,95 32,45 32,45 32,45 32,45

1 Skatteväxling genomfördes med 25 öre på grund av att huvudmanna skapet för hemsjukvården flyttades från landstinget till länets kommuner. 2 Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni (KS 2014/0353 §39) om godkännande av Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. För att kompensera regionen för bortfall av kommunala bidrag framgår det av samverkans- avtalet att parterna är överens om en ekonomisk reglering mellan regionen och kommunerna. Regleringen innebär att regionen från och med den 1 januari 2015 höjde skatten med 0,03 procentenheter och att respektive kommun sänkte sin skattesats i motsvarande omfattning.3 Skattehöjning med 0,50 procentenheter vilket gav ett tillskott på cirka 134 mnkr för år 2016, För 2019 motsvarar en höjning av skatten med 0,50 procentenheter 150 mnkr.

Valresultatet har skapat ett nytt politiskt landskap som fördröjt regeringsbildandet och försenat budgetprocessen. Vid framtagandet av denna budget finns därför inga besked att tillgå gällande en stor del av de statsbidrag som riksdagen fattat beslut om. I väntan på de rikspolitiska beslut som krävs har denna budget därför en preliminär karaktär och en restriktiv inriktning, vilken vi har för avsikt att komplettera med en tilläggsbudget under våren när beskeden om statsbudgeten har klarnat. Läs mer på sid 7

Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna

Karin Jonsson kommunalråd Centerpartiet

Eva-Britt Sjöberg kommunalråd Kristdemokraterna

Reidar Svedahl kommunalråd Liberalerna

Innehåll

Bolagskoncernen 58

Bolagsöversikt 58Norrköping Rådhus AB 62

BILAGOR

Bilaga 1. Fördelning av partistöd 2019 64

Bilaga 2. Norrköpings sociala investeringsfond 65

Bilaga 3. Beräkning av framtida volymer inom barnomsorgen 69

Bilaga 4. Beräkning av framtida volymer inom fritidshem 73

Bilaga 5. Beräkning av framtida volymer inom grundskolan 76

Bilaga 6. Beräkning av framtida volymer inom gymnasiet 79

Bilaga 7. Fördelningsmodell för volymförändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun 83

Bilaga 8. Kompensation för löneökningar för kostenhetens personal 87

Bilaga 9. Planerad värdeöverföring från Hyres- bostäder i Norrköping AB, årsbokslut 2019 88

Bilaga 10. Sammanställning av budgetramar 2018, härledning av ingående balans 2019 90

Bilaga 11. Exploateringsbudget 2019-2022 91

Bilaga 12. Finansnetto 100

Bilaga 13. Minnesanteckningar från centrala samverkansrådet 101

Bilaga 14. Framtid i Norrköping, Allmänna planeringsförutsättningar 2019 114

Beslut 5

Stärkt utbildning och trygg ekonomi 6

Finansiella förutsättningar 8

Sammanställning 10

Sammanställning av driftbudget 2019 och driftplan 2020-2022 10

Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar 11

Sammanställning av investeringar 12

Investeringar som förutsätter bidrag, finanseras av annan än kommunen eller är självfinansierade 13

Finansieringsplan 2019-2022 14

Krav på god ekonomisk hushållning 15

Finansiella mål 16

Övergripande mål och måluppfyllelse 18Norköping - en kommun i utveckling 18Målområde Sammanhållning 19Målområde Trygghet 22 Målområde Delaktighet 25

Budgetprocessen 28

Styrning och organisation 29

Budgetanslag 2019-2022 31

Kommunfullmäktiges budgetanslag 2019-2022 31

Kommunrevisionens budgetanslag 2019-2022 31

Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar 32

Nämndernas budgetanslag 2019-2022 33Valnämnden 33Kommunstyrelsen 34Utbildningsnämnden 36Kultur- och fritidsnämnden 38Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 40Vård- och omsorgsnämnden 41Socialnämnden 43Samhällsplaneringssnämnden 45Tekniska nämnden 46Byggnads- och miljöskyddsnämnden 48Överförmyndarnämnden 49

Investeringar 50

Investeringsbudget 2019 och investeringplan 2020-2022 50Kommunstyrelsen 51Kommunstyrelsen, lokaler 51Samhällsplaneringssnämnden 53Tekniska nämnden 53Kultur- och fritidsnämnden 54Utbildningsnämnden 55Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 55Vård- och omsorgsnämnden 55Socialnämnden 55Byggnads- och miljöskyddsnämnden 55

Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansierade 56Kommunstyrelsen 56Tekniska nämnden 56Lokaler 56Planerade förhyrningar under perioden 2019-2022 57

KOMMUNSTYRELSEN

LänkLänkLänkLänk LänkLänk Länk Länk

Beslut1

Kommunfullmäktige beslutar följande 2:

1 Kommunfullmäktige fastställer

1.1 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till övergripande mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning för åren 2019-2022

1.2 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2019,

1.3 den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren 2020-2022 samt investeringsplanen för åren 2020-2022,

1.4 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2019 för respektive nämnd samt plan för respektive nämnd för åren 2020-2022,

1.5 resultatkrav 2019 och ekonomisk plan 2020-2022 för bolagskoncernen,

1.6 förväntade krav på värdeöverföring senast i bokslut 2019 till Norrköping Rådhus AB från Hyresbostäder i Norrköping AB med 17 000 000 kr, Nodra AB med 6 600 000 kr och Norrköpings Hamn AB med 15 000 000 kr,

1.7 förväntade krav på utdelning till Norrköpings kommun senast i bokslut 2019 från Norrköping Rådhus AB med 80 000 000 kr,

1.8 uppdrag till kommunstyrelsen att inom förvaltningen genomföra åtgärder som syftar till att öka medarbetarnas reella möjligheter till påverkan av den egna verksamhetens utförande. Förslag på hur styrsystemet kan förändras, så att mer av tillitsbaserad styrning kan åstadkommas, ska tas fram,

1.9 uppdrag till kommunstyrelsen att återkomma med förslag på hur medborgarnas tillit och deltagande i de politiska styrprocesserna kan förbättras,

1.10 uppdrag till kommunstyrelsen att gå igenom tidigare fattade investeringsbeslut som ännu inte har realiserats för att se vilka av dessa som kan omprövas i syfte att minska påfrestningen på kommunens ekonomi samt se över kommunens regelverk kring investeringsprocessen och föreslå förändringar som ska syfta till att stärka kontrollen av denna,

1.11 uppdrag till kommunstyrelsen att utreda framtida behov och lokalisering av utökad tillgång till bassängyta för såväl tävlings- och motionssimning samt skolverksamhet. I förslaget ska ekonomiska konsekvenser framgå,

1.12 uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra en översyn av samtliga kommunala bolag i syfte att ta fram förslag på åtgärder som effektiviserar verksamheten,

1.13 uppdrag till samhällsplaneringsnämnden att under mandatperioden bevaka de olika modeller för billigt boende som tas fram i andra svenska kommuner med avsikt att anpassa och använda använda dessa i Norrköpings kommun under planperioden,

1.14 uppdrag till samhällsplaneringsnämnden att sammanställa en lista med olika metoder och andra tillvägagångssätt för att det ska kunna byggas eller tillgängliggöras fler bostäder där hyran/avgiften till slutkund är lägre än nuvarande pris i nyproduktion med avsikt att använda dessa i Norrköpings kommun under planperioden,

2 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om 3 939 155 kr till partistöd

2.1 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd om 87 500 kr,

2.2 fastställa mandatstödet till 34 838 kr per mandat,

2.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en aktiv ungdomsförening ett grundstöd om 6 700 kr,

2.4 fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan till 2 639 kr per mandat,

2.5 notera fördelning av partistödet för år 2019 enligt bilaga 1.

3 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att

3.1 medge överskridande av anslag eller förskottera medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas av kommunfullmäktige,

3.2 lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före det budgetår, för vilket anslaget har beviljats.

4 För 2019 fastställer kommunfullmäktige den övre gränsen för nyupptagande av lån för kommunen till 2 500 000 000 kr.

5 Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett värde av högst 25 000 000 kr och sälja fastigheter till ett värde av högst 25 000 000 kr vid varje tillfälle.

6 Kommunfullmäktige medger kommunstyrelsen rätten att besluta om förhyrningar där hyreskostnaden under kontraktstiden understiger 10 000 000 kr.

7 Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna månatligen ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen.

8 Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att i dialog med nämnder och bolag ta fram en strategisk lokal- försörjningsplan. Planen skall vara både på kort- och lång sikt och ge förutsättningar för att med god framförhållning planera och strukturera kommunens behov av verksamhetslokaler.

9 Kommunfullmäktige beslutar att under områden som följs upp vid kommunfullmäktigesammanträde lägga till skolans arbete och samarbete med andra aktörer för att förbättra elevernas psykiska hälsa.

1 Inklusive tilläggsbudget 2019 samt konsekvens av KS 2018/1022. Handlingar som tillhör budget 2019-2022 har diarienummer KS 2018/0216.

2 Kommunfullmäktige fastställde den 26 november 2018 skattesatsen för 2019 till 21,75 procent (KS 2018/1144).

KOMMUNSTYRELSEN

Lars Stjernkvist (S) kommunstyrelsens ordförande

Eva-Britt Sjöberg (KD) kommunalråd

Karin Jonsson (C) kommunalråd

Reidar Svedahl (FP) kommunalråd

5BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


Stärkt utbildning och trygg ekonomi

Sveriges kommuner kommer under de närmaste åren att stå inför en ansträngd situation. Orsaken är framför allt att antalet barn och äldre kommer att öka betydligt snabbare än de som befinner sig i yrkesverksam ålder vilket kraftigt ökar trycket på välfärden. Till detta ska läggas en förväntad inbromsning av konjunkturen och i skrivande stund även en osäkerhet kring regeringsbildningen och vilken politik som ska föra landet framåt. Norrköpings kommuns utveckling är för närvarande god med växande arbetsmarknad, sjunkande arbetslöshet och positiv befolkningsutveckling, men för att uppgången ska hålla i sig på längre sikt krävs ytterligare förstärkningar av utbildningsområdet och en fortsatt förbättring av skolresultaten.

Norrköpings kommun fortsätter att växa och utvecklas. Arbetslösheten minskar i en takt som med råge överträffar övriga landets samtidigt som nya arbetsgivare etablerar sig i kommunen och antalet jobb fortfarande växer. Skolresultaten har, efter en längre tids dyster utveckling, äntligen vänt och förbättras nu. Kultur- och restauranglivet sprudlar och byggkranar vittnar om att ytterligare investeringar görs i kommunen. Den här utvecklingen vill vi behålla även i ett läge där den nationella tillväxten långsamt bromsar in och där allt fler äldre kommer att försörjas av yngre generationer.

För det finns också mycket kvar att förbättra. Trots den positiva utvecklingen är skillnaderna i livsvillkor och möjligheter alltför stora, både mellan enskilda människor och mellan olika områden. Det är djupt

bekymmersamt. Därför vill vi nu ta nästa steg för att öka sammanhållningen och stärka människors möjligheter att bo, leva, arbeta och driva företag i alla delar av Norrköpings kommun, både i stad, land och skärgård.

För att uppnå den målsättningen har skolan och utbildningsinsatser på alla nivåer en central roll, och dessa områden har därför vår högsta prioritet. Med hjälp av tillförda resurser ska gymnasiebehörigheten fortsätta öka, särskilt på de skolor som har de största utmaningarna. Utöver detta ska resultaten förbättras bland vuxenstuderande och fler ska få plats på yrkesvux.

Tryggheten måste förbättras, i synnerhet för de grupper som befinner sig i början eller slutskedet av livet. Fler barn ska delta i förskolans verksamhet samtidigt som barngrupperna måste fortsätta minska, och för det krävs en fortsatt utbyggnad av skolans lokaler. Vi investerar även i ett flertal nya LSS-boenden för att komma till rätta med den kö som på kort tid uppstått i verksamheten.

Vi vill också dra nytta av den kunnighet och kreativitet som våra kommuninvånare innehar genom att i större utsträckning göra dem till medskapare av kommunala tjänster. Kommuninvånarnas synpunkter ska mötas med intresse och respekt på det individuella planet, och de synpunkter och förslag som inkommer ska användas systematiskt för kommunens verksamhetsutveckling. Av samma anledning ska medarbetarna i den kommunala organisationen uppmuntras till ökad delaktighet och ges ett utökat inflytande över sin egen arbetssituation.

6 BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


Men förutsättningarna för budgetarbetet kompliceras avsevärt av den rådande politiska osäkerheten på nationell nivå. Valresultatet har skapat ett nytt politiskt landskap som fördröjt regeringsbildandet och försenat budgetprocessen. Vid framtagandet av denna budget finns därför inga besked att tillgå gällande en stor del av de statsbidrag som riksdagen fattat beslut om. I väntan på de rikspolitiska beslut som krävs har denna budget därför en preliminär karaktär och en restriktiv inriktning, vilken vi har för avsikt att komplettera med en tilläggsbudget under våren när beskeden om statsbudgeten har klarnat. Om den tillträdande regeringen väljer att tillföra mer resurser till kommunsektorn så kommer vi i första hand att tilldela medel till vård- och omsorgsnämnden och, om möjligt, även förstärka de finansiella målen för 2019.

Ingen kan heller med säkerhet säga hur landets ekonomi kommer att utvecklas under de närmaste åren. Men den demografiska utvecklingen visar att antalet barn och äldre kommer att öka betydligt snabbare än invånarna i yrkesverksam ålder, vilket kommer att innebära samhällsekonomiska påfrestningar. Kommunens starka tillväxt ställer också krav på en fortsatt hög investeringsnivå. Av vårt budgetförslag framgår att vi avser fortsätta bygga ut våra verksamheter inom bland annat skola, vård och omsorg i hög takt, och den utbyggnaden kräver också effektiviseringar i den befintliga verksamheten.

Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna

I budgeten presenteras vissa av de kommande årens inhyrningar och investeringar med en textrad utan belopp. I några fall gäller det större infrastrukturinvesteringar där genomförandet eller de exakta beloppen måste utredas mer. I andra fall, till exempel ”Ny inomhusisyta”, gäller det angelägna investeringar för kommunen, men som vi bedömer inte kommer att kunna genomföras under innevarande mandatperiod utifrån den ansträngda ekonomiska situationen.

För att bibehålla en trygg ekonomi och undvika allt för hög skuldsättning behövs därför tydliga finanspolitiska mål och en hög självfinansieringsgrad. Dessutom krävs att också de förslag som initieras från politiska organisationen är noga övervägda och har god förankring i de budgetmässiga förhållandena. Därför inför vi en regel för att det vid politiska beslut som medför ökade kostnader alltid ska framgå hur förslaget ska finansieras. Utöver det krävs också en fortsatt översyn av den kommunala organisationen för att göra den mer kostnadseffektiv. Av denna anledning ger vi kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av samtliga kommunala bolag, för att därefter komma med förslag på åtgärder som kan effektivisera deras verksamhet.

Karin Jonsson kommunalråd Centerpartiet

Eva-Britt Sjöberg kommunalråd Kristdemokraterna

Reidar Svedahl kommunalråd Liberalerna

7BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


Finansiella förutsättningarStatens bedömning av den ekonomiska utvecklingenDen 15 november presenterade övergångsregeringen budgetpropositionen för år 2019. Budgetpropositionen är lagd enligt den praxis som utarbetats när ett regerings-skifte drar ut på tiden. Med några undantag förlänger övergångsbudgeten i princip anslagen i 2018 års budget. Det betyder bland annat att de riktade statsbidrag som skulle avslutas 2018 finns kvar 2019 samtidigt som de bidrag som skulle trappas upp 2019 är kvar på 2018 års nivå.

Företagen i Sverige är optimistiska om konjunktur-utsikterna, framförallt inom industrin. BNP-tillväxten förväntas bli något högre under 2018 än 2017, men den bedöms mattas av något 2019. Orsakerna till det är främst lägre bostadsinvesteringar och mindre bidrag från offentlig konsumtion än under föregående år. Hushållens reala disponibelinkomster beräknas öka i en något lägre takt 2019. Konsumtionstillväxten tror man dock inte ska dämpas då hushållen väntas dra ned på sitt historiskt höga sparande.

Regeringen prognostiserar att den offentliga konsumtio-nen år 2018 ska öka i en takt som motsvarar genomsnit-tet sedan år 2000. Migrationsrelaterade utgifter väntas dock fortsätta att minska kraftigt i kommunsektorn. År 2019 antas tillväxten i den offentliga konsumtionen mattas av till följd av en dämpad skatteinkomstutveck-ling. För kommunsektorns del antas även statsbidragen minska på grund av minskade migrationsutgifter, vilket dämpar konsumtionsutvecklingen ytterligare. Flera indi-katorer tyder enligt regeringen på förbättrade exportut-sikter framöver. Den jämförelsevis svagare kronan bidrar också till att exporten väntas öka i snabbare takt reste-rande delen av 2018 och 2019 än den gjort under första halvåret 2018. Trots den svagare utvecklingen av bostads-byggandet så beräknas investeringarna att fortsätta öka 2019, om än i långsammare takt än tidigare.

BNP1 i vårpropositionen Procentuell årlig förändring. Utfall 2017 prognos 2018-2021

2017 2018 2019 2020 2021

2,4 2,6 2,1 1,4 1,5

1 Kalenderkorrigerad

Enligt regeringen tyder de framåtblickande indika-torerna på en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft. Den gynnsamma konjunkturutvecklingen under 2018 bedöms medföra att sysselsättningen fortsätter att öka i relativt hög takt. Även arbetskraften fortsätter växa i relativt hög takt och sammantaget medför det att arbets-lösheten väntas bli 6,4 procent år 2018.

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi har ökat sedan 2013 och bedöms vara högre än normalt 2018 och 2019. Det ansträngda resursunyttjandet har enligt regeringen ännu inte gjort avtryck i löneutvecklingen. Därmed, menar regeringen, kan bristen på arbetskraft vara fortsatt hög en tid utan att det medför någon större risk för över-hettning. De årliga löneökningarna bedöms vara jämfö-relsevis låga 2018 och 2019, givet konjunkturläget.

Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi Utfall 2017, prognos 2018-2021

2017 2018 2019 2020 2021Arbetslöshet, andel (%) av arbetskraften 15-74 år 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5

Utveckling av timlöner* ** 2,3 2,6 3,0 3,2 3,3

Utveckling av arbetade timmar* 2,1 1,9 0,9 0,4 0,2

* Årlig procentuell förändring** Konjunkturlönestatistiken. Siffrorna för utvecklingen av timlöner avser inte nivån på kommande avtal, utan speglar den enligt prognosen genomsnittliga utvecklingen av timlöner i Sverige.

SkatteunderlagKommunens uppräknade skatteunderlag för 2019 upp-går enligt prognosen som gjordes av Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2018 till 29 821 897 tkr. Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 3,50 procent jämfört med budget 2018.Skatteunderlaget per invånare jämfört med riket är 91,4 procent för 2018 och beräknas bli 91,9 procent för 2019.

KommunalskatteintäkterKommunens skattesats för år 2019 är 21,75 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Kommu-nens egna skatteintäkter beräknas för år 2019 uppgå till 6 486 300 tkr. En skattekrona motsvarar cirka 300 000 tkr år 2019.

8 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR – BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


Kommunalekonomisk utjämningFrån år 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämnings-bidrag, vilket garanterar 115 procent av kommunernas medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Över-stiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansie-ras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt strukturbidraget.Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. De kom-muner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel.Ovan nämnda regleringsbidrag eller regleringsavgift används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och kom-munsektorn.

Kommunal fastighetsavgiftDen statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari 2008. I stället infördes en kommunal fastighetsavgift. Avgiften indexuppräknas varje år och följer inkomstbas-beloppets förändring jämfört med 2008. Inkomstbas-beloppet fastställs av regeringen för ett år i taget genom en förordning som vanligtvis utfärdas i november året innan. Utbetalning till kommunerna kommer de första åren ske utifrån kronor per invånare. Prognosen för Norrköpings kommun år 2019 är att kommunen får 248 300 tkr i fastighetsavgifter.

LSS-utjämningFrån år 2004 infördes ett nytt system för kostnadsutjäm-ning mellan landets kommuner för den verksamhet som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funk-tionshindrade (LSS).Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex.Prognosen för Norrköpings kommun år 2019 är att kommunen får ett bidrag motsvarande 139 300 tkr från LSS-utjämningen.

Skatteintäkter med mera åren 2019-2022 för NorrköpingKommunens prognos av skatteintäkter, utjämningsbidrag med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 19 oktober 2018 korrigerad med effekterna av övergångs-regeringens budgetproposition som presenterades den 15 november samt med kommunens egen befolknings-prognos.

Prognos av skatteintäkter med mera (mnkr)

2019 2020 2021 2022Egna skatteintäkter 6 453,8 6 665,7 6 961,6 7 254,0

Statlig inkomst-utjämning 1 410,9 1 406,6 1 432,8 1 508,8

Kostnadsutjämning 71,7 80,9 81,7 82,6

Regleringsbidrag/avgift 99,4 99,3 89,2 45,3

Kommunal fastighets-avgift 249,2 248,3 248,3 248,3

LSS-utjämning 141,7 140,8 142,2 143,8

Generella stadbidrag 57,7 34,6

Summa 8 484,4 8 676,2 8 955,8 9 282,8

Årlig förändring (mnkr) 239,7 236,5 279,6 327,0

Årlig förändring (procent) 3,0% 2,8% 3,2% 3,7%

9 BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN – FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR


Driftbudget (mnkr) 2018 2019 2020 2021 2022

Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar

-7 784,1 -8 101,7 -8 340,2 -8 717,7 -9 053,6

Avskrivningar -300,0 -330,0 -350,0 -370,0 -390,0

Verksamhetens nettodriftkostnad -8 084,1 -8 431,7 -8 690,2 -9 087,7 -9 443,6Skatteintäkter 6 242,2 6 453,8 6 665,7 6 961,6 7 254,0

Kommunalekonomisk utjämning 2 002,5 1 972,9 1 975,9 1 994,2 2 028,8

Finansnetto 2 -22,0 8,0 -38,0 -73,0 -96,0

Generella statsbidrag från staten 21,0 57,7 34,6 0,0 0,0

Resultat före extraordinära poster 159,5 60,7 -52,0 -204,9 -256,8

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0

Årets resultat 159,5 60,7 -52,0 -204,9 -256,8

Finansiella mål 3

Markering (återbetalning) social investeringsfond -9,5 -10,8 -2,7 -1,5 -1,5

Finansiering av investeringar -150,0 -49,9 -195,0 -195,0 -195,0

Summa finansiella mål -159,5 -60,7 -197,7 -196,5 -196,5 Återstående medel 4 0,0 0,0 -249,7 -401,4 -453,3

SammanställningSammanställning av driftbudget 2019 och driftplan 2020-20221

1 Ändrad genom tilläggsbudget 2019.2 Inklusive utdelning från Norrköping Rådhus AB till Norrköpings kommun med totalt 80 mnkr för år 2019, 55 mnkr år 2020, 50 mnkr år 2021 och 45 mnkr år 2022. Se bilaga 12 för mer information.3 Kommunens finansiella mål, för mer information se sidan 16-17.4 Återstående medel visar differensen mellan de nu prognosticerade intäkterna och de kostnader som ligger med i plan 2020-2022. Intäkterna grundar sig på prognos avseende egna skatteintäkter samt kommunalekonomisk utjämning från SKL korrigerad med kommunens egen prognos över befolkningsutvecklingen. För åren 2020-2022 motsvarar obalansen följande:

Åtgärd/händelse 2020 2021 2022Generell reducering samtliga nämnder (%) -3,0 -4,9 -5,5

Generellt statsbidrag riktat mot kommuner (mdkr) 18,0 28,9 32,6

Skattehöjning (procentenheter) 0,82 1,26 1,36

10 SAMMANSTÄLLNING – BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar1

Budgetramar (tkr) 2018 2 2019 2020 2021 2022

Kommunfullmäktige 14 045 13 551 13 713 14 005 14 303

Kommunrevisionen 5 178 5 513 5 588 5 716 5 847

Valnämnden 3 695 3 657 365 373 3 681

Överförmyndarnämnden 22 995 19 764 20 109 20 648 21 199

Kommunstyrelsen 481 594 504 122 517 376 527 406 528 427

Utbildningsnämnden 3 259 177 3 414 192 3 474 652 3 565 331 3 655 541

Kultur- och fritidsnämnden 260 135 270 723 274 555 280 749 286 884

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 522 673 509 954 487 218 528 181 537 859

Vård- och omsorgsnämnden 2 442 262 2 467 880 2 512 421 2 601 361 2 693 698

Socialnämnden 528 792 518 823 527 612 536 746 545 663

Samhällsplaneringsnämnden 3 26 614 29 551 29 982 30 723 31 482

Tekniska nämnden 383 653 400 563 441 419 482 977 524 252

Byggnads- och miljöskyddsnämnden 42 750 42 295 43 103 44 368 45 668

Ofördelat kommunstyrelsen 3 200 0 0 0 0

Pensionsskuldens förändring 182 000 200 000 203 000 210 000 210 000

Medel för löneavtal, kommunstyrelsen 4 0 120 000 240 000 360 000 480 000

Jämställda löner 0 9 650 19 300 19 300 19 300

Socialt utfallskontrakt, avsättning 5 360 1 500 0 0 0

Summa budgetramar 6 8 179 122 8 531 738 8 810 214 9 227 685 9 603 607

Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar (mnkr) 2018 2019 2020 2021 2022

Summa budgetramar 8 179,1 8 531,7 8 810,2 9 227,7 9 603,6

Avgår avskrivningar -300,0 -330,0 -350,0 -370,0 -390,0

Avgår internränta -95,0 -100,0 -120,0 -140,0 -160,0

Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar

7 784,1 8 101,7 8 340,2 8 717,7 9 053,6

Nämndernas budgetramar redovisas på sidorna 31-49.

1 Ändrad genom tilläggsbudget 2019.2 För härledning av ingående ram 2019 utifrån förändringar under år 2018, se bilaga 10.3 Stadsplaneringsnämnden byter namn till samhällsplaneringsnämnden från år 2019 (KS 2017/0769). 4 För mer information se sidan 32.5 Se bilaga 2 för mer information.6 I summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. I summan för verksamhetens netto driftkostnad exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 10 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. Avskrivningarna redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad.

11BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN – SAMMANSTÄLLNING


Sammanställning av investeringarNämndernas investeringsbudget 2019 och investeringsplan 2020-2022

Nämnd (tkr) 2019 2020 2021 2022

Kommunstyrelsen 310 300 316 100 328 300 288 300

Lokaler 914 000 1 176 000 1 094 000 656 500

Varav:

Lokaler, utbildning 585 500 810 000 831 500 433 000

Lokaler, vård och omsorg 198 000 207 500 130 000 133 000

Lokaler, kultur och fritid 9 000 1 000 0 0

Lokaler - övrigt 121 500 157 500 132 500 90 500

Tekniska nämnden 342 275 438 800 201 350 126 400

Samhällsplaneringsnämnden 1 17 150 15 150 11 650 11 150

Kultur- och fritidsnämnden 18 470 12 250 3 050 10 550

Utbildningsnämnden 60 000 62 000 37 500 62 500

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 1 100 1 600 900 900

Vård- och omsorgsnämnden 31 210 17 250 20 760 17 620

Socialnämnden 3 000 0 0 0

Byggnads- och miljöskyddsnämnden 1 500 0 0 0

Summa 1 699 005 2 039 150 1 697 510 1 173 920

Planerade nya förhyrningar för åren 2019-2022 redovisas på sidan 57.

Investeringsbudget för år 2019 och investeringsplan för åren 2020-2022 redovisas på sidorna 50-55.

1 Stadsplaneringsnämnden byter namn till samhällsplaneringsnämnden från år 2019.



Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansierade

Dessa ingår inte i investeringsbudget 2019 och investeringsplan 2020-2022

Nämndanslag (tkr, netto) 2019 2020 2021 2022

Kommunstyrelsen 48 000 40 000 36 000 36 000

Tekniska nämnden 17 000 25 000 107 000 180 000

Lokaler 8 000 8 000 8 000 8 000

Summa 73 000 73 000 151 000 224 000

Utöver investeringsbudget 2019 och investeringsplan 2020-2022 redovisas här en sammanställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun samt självfinansierade investeringar.

Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansie-rade redovisas på sidan 56.

13BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN – SAMMANSTÄLLNING


(mnkr) 2019 2020 2021 2022

Investeringar

Investeringar 1 1 225,8 1 463,9 1 263,8 933,7

Finansiering av investeringar

Justerat resultat 2 412,3 547,7 566,5 586,5

Försäljning av anläggningstillgångar 3 50,0 50,0 50,0 50,0

Nya lån 4 763,5 866,2 647,3 297,2

Finansieringsplan 2019-2022

1 Utifrån historiskt utfall beräknas investeringsutgifterna uppgå till 70% av investeringsbudget och investeringplan. Investeringar

som förutsätter statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges för perioden 2019-2022.2 Justerat resultat är resultat före extraordinära poster samt avskrivningar. Justerat resultat är utifrån antagandet att kommunen

ska ha en god ekonomisk hushållning och klara de i plan angivna finansiella målen.3 Försäljningar av befintliga anläggningstillgångar som frigör kapital (uppskattat belopp).4 Visar nyteckning lån, givet gjorda antagande enligt ovan.



Krav på god ekonomisk hushållning

I kommunallagen och lag om kommunal bokföring och redovisning finns regleringar som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen är i många stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. Lagen kan ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning.

Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagreg-ler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning.

� Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns syn-nerliga skäl.

� För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

� För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

� Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. Planen ska innehålla finansiella mål som är av bety-delse för en god ekonomisk hushållning.

� Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmsta tre åren.

� Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återstäl-landet ska ske.

� Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.

� Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommu-nens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella aspekter.

� Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts.

� Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrappor-ten och årsbokslutet är förenligt med de mål full-mäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet

15BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN – GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING


Finansiella mål

Finansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutveck-lingen, mål för hur mycket den löpande verksamheten får kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa.

För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen. Nedan redovisas skäl till varför positivt resultat behövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning.

Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångarInom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. För att delvis kunna finansiera de ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker upp en del av skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar helt ske genom utökad upplåning.

Social investeringsfondI december 2010 beslutade kommunstyrelsen att inrätta en social investeringsfond i Norrköping. Den sociala investeringsfonden används för att göra investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader samtidigt som mänskliga vinster görs. Kostnads-minskningen ligger som en kreditpost på berörd nämnd och skapar på så sätt ett positivt resultat för kommunen, vilket gör att den sociala investeringsfonden fylls på och kan användas för nya sociala investeringar (se bilaga 2).

Konjunkturanpassat resultatUnder goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatte- avräkningar. Vid sämre tider med dålig tillväxt på skatte-underlaget får kommunerna i stället negativa skatteavräk-ningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider.

För närvarande finns en markering på 310 miljoner kronor under eget kapital (”konjunkturfond”). Kommu-nens konjunkturfond ska som lägst uppgå till 1 procent av skatter och bidrag, vilket för år 2019 skulle innebära cirka 84,5 miljoner kronor, och som högst uppgå till 5 procent av skatter och bidrag, vilket för år 2019 skulle innebära cirka 422,7 miljoner kronor. För närvarande uppgår konjunkturfonden till cirka 3,7 procent av skatter och bidrag i 2019 års nivå.

I och med att nivåerna på konjunkturfonden är kopp-lade till utvecklingen av skatter och bidrag säkras nivån i takt med utvecklingen av tillväxten i samhället och kom-munen står väl rustad för att klara av tillfälliga nedgångar i skatteunderlaget.

Mål och riktlinjer för verksamhetenI kommunallagen framgår det att kommunerna även ska ange mål och riktlinjer som har betydelse för god eko-nomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattning och innehåll i sådana mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett val med utgångspunkt från sina egna förhållanden. För Norrköpings kommun är det de övergipande målen som utgör de mål som har betydelse för god ekonomisk hushållning.

En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i delårsrapporten samt i årsredovisningen.

God ekonomisk hushållning för Norrköpings kommun - finansiella mål1

Finansiering av investeringarSom beskrivs ovan görs avskrivningar på kommunala till-gångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan hänsyn till inflation. För att kunna uppnå ökad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som driftsresultat redovisar ett överskott som bidrar till att skillnaden mel-lan investeringsnivå och gjorda avskrivningar i driftsredo-visningen minskar.

Norrköping står inför stora förändringar och stora investeringar både i samband med att kommunen växer och i och med att höghastighetsjärnvägen Ostlänken kommer att dras genom staden. För budgetperioden avsätts följande belopp som överskott i driften

Finansiering av investeringar (mnkr)

Kommunen har placerat 713 miljoner kronor i en långsiktig medelsförvaltning. Enligt ekonomikommis-sionens förslag ska 500 miljoner kronor från den långsik-tiga medelsförvaltningen användas för delfinansiering av Ostlänkenrelaterade investeringar. I och med detta har 500 miljoner kronor överförts i en placeringsportfölj med kor-tare placeringshorisont och med mindre risk. Totalt upp-gick marknadsvärdet den sista oktober till 1 644 miljoner kronor varav 1 043 mnkr avsåg den långsiktiga medelsför-valtningen och 601 mnkr avsåg delen som är överförd till en placeringsportfölj med kortare placeringshorisont.

2019 2020 2021 2022

Totalt belopp 49,9 195,0 195,0 195,0

1 Ändrad genom tilläggsbudget 2019.

16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING – BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


Markering (återbetalning) social investeringsfondDen sociala investeringsfonden ska användas för inves-teringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste den tidsperiod definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/ut-giftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för nya investeringar. Utgiftsminskningarna fördelas alltså inte ut till annan verksamhet utan markeras åter i den sociala investerings-fonden inom kommunens egna kapital. Kravet på att nämnden ska göra årliga utgiftsminskningar gäller till dess att det belopp som ianspråktagits ur fonden är återställt. För mer information se bilaga 2.

Markering (återbetalning) social investeringsfond (mnkr)

2019 2020 2021 2022

10,8 2,7 1,5 1,5

Årets reslutat och balanskravsutredningUnder tider med bra tillväxt på kommunens skatteun-derlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider inträffar normalt det omvända förhållandet. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kommunen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som markeras inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. En sådan markering görs först efter det att delmålet eller målet för finansiering av investeringar uppnåtts.

Att ta i anspråk medel avsatt i denna typ av kommunal ”konjunkturfond” utgör i Norrköpings kommun ett syn-nerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftresultat. Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för att inte återställa negativa resultat är:

Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste anfö-ras i budgetarbetet.

Orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte.

I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av förändrad redovisningsprincip. Här måste varje enskilt fall prövas.

Användning av historiska överskott som tidigare har markerats under eget kapital för särskilda ändamål.

Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balans-kravsutredning göras enligt följande.

Årets resultat Avgår:

� Samtliga realisationsvinster � Orealiserade vinster i värdepapper � Återföring av orealiserade vinster i värdepapper

Tillkommer: � Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet � Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet � Orealiserade förluster i värdepapper � Återföring av orealiserade förluster i värdepapper

Årets resultat mot balanskravet enligt lag om kommunal bokföring och redovisning 11 kap 10§.

Avgår: � Disposition av markeringar, exempelvis medel inom eget kapital markerade för pensioner, sociala investe-ringar med mera (synnerliga skäl).

Årets justerade resultat mot balanskravetVid underskott:

� Underskottet täcks av medel markerade som balanserat resultat från bättre tider (”konjunkturfond”).

� Markerade medel saknas. Kommunfullmäktige upp-rättar en åtgärdsplan enligt kommunallagen 11 kap 12§.

Vid överskott: � Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för finansiering av investeringar avräknas.

� Övriga medel går in i eget kapital eller markeras för särskilda framtida ändamål.



Övergripande mål och måluppfyllelse 2019-2022

Norrköpings kommun växer och utvecklas. Trots den goda utvecklingen är skillnaderna i livsvillkor och

möjligheter alltför stora, både mellan enskilda människor och mellan olika områden. För att möta detta

finns ett antal övergripande mål för mandatperioden i målområdet Sammanhållning.

Norrköpingsborna blir fler i alla åldrar, men särskilt bland de yngre och de äldre. I målområdet Trygghet finns mål som utgår från ett inkluderande förhållningssätt, och som särskilt tar hänsyn till de faser i livet då man kan vara i särskilt stort behov av stöd från samhället, både under uppväxt och ålderdom.

Norrköpings kommun har kreativa och kunniga invånare och medarbetare. Målen i målområdet Delaktighet utgår från det och handlar om att ge medarbetarna i kommunala verksamheter ett större inflytande över sin arbetssituation och att underlätta för kommuninvånarna att själva göra val och påverka välfärdsinsatsernas utförande och innehåll.

All kommunal verksamhet ska bidra till en hållbar utveckling. Norrköpings kommun ställer sig bakom FN:s 17 globala mål och har därför valt att koppla de övergripande målen till de globala, för att tydliggöra hur kommunens verksamhet medverkar till de globala målens uppfyllelse.

Den demografiska utvecklingen visar att antalet yngre och äldre kommer att öka betydligt snabbare än invånarna i yrkesverksam ålder, vilket innebär samhällsekonomiska påfrestningar. Samtidigt ställer kommunens starka tillväxt krav på en hög investeringsnivå. Nyttan för kommuninvånarna utifrån insatta resurser i form av arbetsinsatser och budgetmedel behöver öka, för att i första hand värna om att bibehålla volymer och kvalitet i kommunal verksamhet. Det kan exempelvis ske genom användning av ny teknik, genom att lära av andra och att samarbeta med andra aktörer. Det behövs en beredskap för en stramare politik om så krävs, och verksamhet utifrån de övergripande målen kommer därför att genomföras i den takt ekonomin tillåter. På så vis kommer Norrköping att stå väl rustat inför framtiden.

Norrköping - en kommun i utveckling



Fler elever ska klara kunskapsmålen i skolan och därmed få behörighet till högre studier. Utbildningsnivån ska höjas, arbetslösheten ska minska och det ska vara enkelt för arbetsgivaren att hitta rätt kompetens.

God utbildning för alla lägger grunden för en sammanhållen kommun och målet är att samtliga elever ska gå ut både grundskola och gymnasieskola med minst godkända betyg. Företag i Norrköping och den kommunala organisationen behöver medarbetare med relevant kompetens. Genom att stödja utvecklingen av Campus Norrköping, verka för fler relevanta YH-utbildningar och snabbspår för nyanlända kan kommunen bidra med mer och efterfrågad arbetskraft till den växande arbetsmarknaden.

Kvantitativa måluppfyllelser som följs upp i delårsredovisning och årsredovisning:

• Gymnasiebehörigheten har ökat på samtliga grundskolor jämfört med år 2018.

• Likvärdigheten har ökat genom att gymnasiebehörigheten har ökat mest på de skolenheter som hade lägst resultat 2018.

• Andel gymnasieelever som får gymnasieexamen inom 3 år respektive 4 år har ökat jämfört med år 2018.

• Andelen vuxenstuderande med godkända betyg på avslutande gymnasiekurser har ökat jämfört med år 2018.

• Andelen 20-64-åringar i Norrköping med gymnasie-, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har närmat sig riket jämfört med år 2017.

• Norrköpingsbornas förvärvsfrekvens (nattbefolkning 20-64 år) har närmat sig rikets jämfört med år 2017.

• För andelen arbetslösa 16-64 år, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober 2018.

• Volymen på yrkesvux, räknat som genomförda respektive godkända poäng per år, har ökat jämfört med 2018.

• Gymnasiefrekvensen, det vill säga andelen ungdomar 16-18 år som går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, har ökat jämfört med år 2018.

Områden som särskilt följs upp vid kommunfullmäktigesammanträde:

• Grundsärskolans och gymnasiesärskolans utveckling

• Internationalisering inom skolan, till exempel utlandsförlagd yrkespraktik för gymnasieelever

• Det kommunala aktivitetsansvaret för att nå alla ungdomar under 20 år som varken förvärvsarbetar eller studerar

• Efterfrågan av kompetens i privata sektorn jämfört med utbudet av utbildningar i kommunen, till exempel YH-utbildningar

• Kommunens och Linköpings universitets samarbete

• Kompetensförsörjning i den kommunala organisationen utifrån bristyrken

• Skolans arbete och samarbete med andra aktörer för att förbättra elevernas psykiska hälsa

Målområde SammanhållningEn kommun som håller ihop

GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

GOD UTBILDNING FÖR ALLA

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXTMÅL 1

Skolresultat, arbetslöshet och kompetensförsörjning



Norrköping ska ha ett positivt näringslivsklimat där vi underlättar att starta, utveckla och etablera företag i hela kommunen.

Företag ska känna sig välkomna och värdefulla i Norrköpings kommun. Kommunen ska ha ett företagsvänligt klimat som möjliggör utveckling av befintliga företag samt underlättar nya etableringar.


• Nöjd-kund-index utifrån företagens svar på enkätundersökningen Insikt, som ställs till företag som har ett avslutat myndighetsärende med kommunen under året, har ökat jämfört med år 2017.

• Antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare har ökat jämfört med år 2017 och närmar sig riket.

• Minst 300 företag har besökts av näringslivsavdelningen varje år för utbyte av information som bland annat kan användas i kommunens förbättringsarbete.

• Minst tio norrköpingsföretag per år har erbjudits möjlighet att skapa kontakt i samband med internationella besök till kommunen, för att öppna dörrar till utveckling och nyetablering.

• Antal arbetsställen i Norrköpings tätort, i övriga större tätorter och på Norrköpings kommuns landsbygd har ökat jämfört med 2018.

• Antalet kommersiella gästnätter i Norrköping har ökat jämfört med år 2018.


• Företagens behov av kommunens tjänster för att kunna utvecklas i Norrköping

• Företagens behov av kommunens tjänster för att kunna etablera sig i Norrköping

MÅL 2 Näringslivsklimat

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

Norrköpings kommun ska med korta ledtider tillhandahålla mark i varierande och attraktiva miljöer i hela kommunen och stimulera byggande av bostäder för olika behov så att Norrköping kan fortsätta växa.

Bostadsbristen ställer till problem både för enskilda individer och för utveckling av näringsliv och samhälle. Det behövs ett hållbart byggande av bostäder för olika behov i hela kommunen och det måste gå fortare från idé till färdigt byggande så att fler kan komma in på bostadsmarknaden.


• Byggrätter för minst 2 000 lägenheter i flerbostadshus och minst 75 lägenheter i småhus, spridda geografiskt i kommunen, finns vid varje uppföljning i lagakraftvunna detaljplaner.


• Bostadsbristen och dess konsekvenser, inklusive hemlöshet

• Planerade, påbörjade och färdigställda bostäder i Norrköpings tätort, övriga större tätorter och på landsbygden

• Ledtid från idé till färdigt byggande

MÅL 3Bostadsbyggande


HÅLLBARA STÄDEROCH SAMHÄLLEN



Norrköping kommun ska bidra till den gröna omställningen genom att vara energisnål, öka det förnybara samt minska utsläpp i olika former. All mat som serveras ska i så stor utsträckning som möjligt vara lokalproducerad och ekologisk. Maten ska lagas så nära mottagaren som möjligt. Kommunen ska arbeta aktivt för att klimatanpassa kommunen.

Som ledande miljökommun ska Norrköping noggrant hushålla med naturresurser, gå över till förnybara drivmedel och energikällor och dra nytta av den tekniska utvecklingen. De gröna näringarna har stor betydelse för att klara omställningen och för att kunna erbjuda lokalproducerad, sund och säker mat. Klimatsmarta och hälsosamma transporter i form av kollektivtrafik, gång och cykling ska utvecklas. Fortsatt utökning av spårväg och övrig kollektivtrafik ska genomföras med hänsyn till de infrastrukturförändringar som planeras omkring resecentrum vid byggandet av Ostlänken. Norrköping ska aktivt arbeta för att klimatanpassa kommunen inom kommunala verksamheter och bolag samt genom samverkan med externa aktörer.


• Energianvändningen per kvadratmeter i kommunens fastigheter har minskat varje år sedan år 2018.

• Luftföroreningshalter i gaturum hålls under gällande gränsvärden.

• Reningsverkets slamkvalitet har förbättrats sedan 2018.

• Volymen producerad och nyttiggjord biogas från reningsverket har ökat jämfört med år 2018.

• Andelen förnybart bränsle i kommunorganisationens leasade fordon är minst 80 procent år 2022.

• Antal inköpta utpekade engångsartiklar i plast har minskat jämfört med 2018.

• Andelen ekologiska livsmedel som har köpts in har inte minskat jämfört med år 2018.

• Andelen lokalproducerade livsmedel som har köpts in har ökat jämfört med år 2018.

• Vägsträckan per medarbetare för egen bil i tjänsten har minskat jämfört med år 2018.


• Åtgärder för att minska negativa hälsoeffekter på grund av värmebölja inom vård och omsorg, förskola och skola

• Åtgärder för att minska översvämningar och gröna klimatanpassningsåtgärder i den bebyggda miljön

• Lokala producenters anbud i livsmedelsupphandlingar

• Implementering av resultatet av projektet Framtidens resor i Norrköping

MÅL 4Grön omställning och klimatanpassning

INGENHUNGER


RENT VATTEN OCHSANITET FÖR ALLA

HÅLLBAR ENERGIFÖR ALLA

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR


HÅLLBAR KONSUMTION OCHPRODUKTION

BEKÄMPA KLIMAT-FÖRÄNDRINGARNA



Målområde TrygghetEn kommun med trygghet för alla

Norrköpings kommun ska vara en förebild när det gäller att ge tidigt stöd till de som behöver det. Förskolorna stimulerar barns utveckling och lärande samt erbjuder en trygg omsorg, vilket skapar likvärdiga förutsättningar för varje barn. Barngrupperna i förskolan ska minska för de minsta barnen och tillgängligheten ska öka till pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds. Fler föräldrar informeras om möjligheten att ta del av förskolornas verksamhet.

Alla barn ska ges en bra start i livet och goda uppväxtvillkor. Det behövs tidiga insatser, förebyggande arbete och riktat föräldrastöd. Barngrupperna i förskolan och fritidshemmen ska bli mindre och utbudet av alternativ barnomsorg större. Fler föräldrar ska nås av information om rätt till vistelsetid i förskolan. Alla skolor ska vara bra skolor som präglas av framgångsrik undervisning, studiero och nolltolerans mot kränkande behandling.


• Barngrupperna i förskolan har minskat i storlek sedan 2018 och närmar sig Skolverkets riktmärken.

• De som under respektive år har anmält behov av barnomsorg på obekväm arbetstid har erbjudits sådana platser.

• De som under respektive år har haft önskemål om barnomsorg i familjedaghem har erbjudits sådana platser, och att antalet platser därmed har ökat.

• Andelen barn som deltar i förskoleverksamheten har ökat, särskilt tydlig är ökningen i områden där andelen deltagande barn var lägst år 2018.

• Andelen ungdomar som upplever psykosociala besvär i form av ångest och depression någon gång i veckan har minskat sedan 2018.

• Andel ungdomar som har använt narkotika har minskat sedan 2018.


• Stöd till elever som behöver utveckla matematiskt tänkande och språklig medvetenhet enligt kartläggning i förskoleklass

• Tillgänglighet till elevhälsa och utveckling av systematiskt elevhälsoarbete med fokus på elevers psykosociala hälsa, för att de ska nå läroplanens mål

• Skolans samarbete med andra aktörer för att förbättra elevers psykiska hälsa, för att eleverna ska nå läroplanens mål

• Effekter av aktiviteter inom den sociala investeringsfonden

MÅL 5 Trygg uppväxt

INGENFATTIGDOM





Norrköpings kommun ska aktivt arbeta med tillgängliga och trygga utomhusmiljöer i hela kommunen och skapa goda livs- och lekmiljöer för barn. Alla norrköpingsbor ska ha ett grönområde inom gångavstånd från sin bostad. Kommunen ska bidra till säkra och klimatsmarta varutransporter.

Den upplevda tryggheten påverkas av den fysiska miljön och därför krävs ett gott underhåll, regelbunden städning och fungerande belysning. Barnen behöver ha god tillgång till säkra miljöer att leka i och alla norrköpingsbor ska ha möjlighet att kunna promenera till ett grönområde. Varuleveranserna till kommunens egna verksamheter ska minska genom en effektiv samordnad varudistribution.


• Antal livsmedelsleveranser till leveranspunkter i kommunens verksamheter har minskat varje år.

• Antal varugrupper som levereras med samordnad varudistribution har ökat varje år.


• Åtgärder som har genomförts för att öka trafiksäkerheten kring skolor eller skolvägar med syfte att öka andelen elever som går eller cyklar till skolan

• Utveckling av grönområden

• Tillgängligheten för ny- och ombyggda utomhusmiljöer

• Genomförda åtgärder för att skapa bra och trygga livs- och lekmiljöer för barn och elever i grundskolan

Norrköpings kommun ska aktivt arbeta för att öka norrköpingsbornas tillit till andra människor och förtroende för olika samhällsfunktioner, för att motverka social oro och kriminalitet samt för att stärka kommuninvånarnas framtidstro.

Viktiga delar i den upplevda tryggheten är att man litar på sina medmänniskor och att man har förtroende för olika samhällsfunktioner, till exempel kommunen. I en trygg kommun bekämpas även all form av brottslighet systematiskt genom samarbete mellan olika myndigheter och med civilsamhället. En viktig förutsättning för att uppnå målet är att öka den sociala och ekonomiska jämlikheten i kommunen.


• Andelen norrköpingsbor som har tillit till andra människor har ökat sedan 2018.

• Andelen norrköpingsbor som har utsatts för hot och andelen som har utsatts för fysiskt våld har minskat sedan 2018.

• Andelen norrköpingsbor som undviker att gå ut ensamma har minskat sedan 2018.

• Andelen ungdomar som ser positivt på sin framtid har ökat sedan 2018.


• Brott i form av exempelvis misshandel och skadegörelse i olika delområden i kommunen

• Samverkan mellan kommunen, polis, räddningstjänst och andra samhällsaktörer för att motverka social oro och kriminalitet

• Samverkan mellan kommunens verksamheter, fastighetsägare, boende och organisationer för att stärka områdesutvecklingen

MÅL 6 Trygg fysisk miljö

MÅL 7 Tllit och förtroende



BEKÄMPA KLIMAT-FÖRÄNDRINGARNA


JÄMSTÄLLDHET ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT



Norrköpings kommun ska utveckla och möjliggöra olika boendeformer så att det finns möjlighet att bo efter eget önskemål även om man blir sjuk, behöver stöd eller blir gammal. Obalansen mellan behov av och tillgång till boende för vuxna personer med funktionsnedsättning, LSS-boende, ska rättas till.

I Norrköpings kommun ska invånarna känna sig trygga med att det finns en värdig vård och omsorg, oberoende av vilken del av kommunen man bor i. Kontinuiteten inom hemtjänsten ska öka och hemsjukvården ska förbättras. Det behövs fler boendeformer att välja mellan för att möta behoven hos de som behöver flytta på grund av sjukdom, ålderdom eller liknande. Köerna till LSS-boende ska byggas bort.


• Antalet personer som efter beviljad ansökan till LSS-boende har fått vänta mer är tre månader på en plats har minskat jämfört med år 2018.


• Boende av olika slag och i olika delområden i kommunen för de som behöver stöd

• Hemtjänstens utveckling, bland annat med avseende på kontinuitet

• Hemsjukvårdens utveckling och samarbetet med regionen kring sjukvård

MÅL 8Boende för personer med behov av stöd





Målområde DelaktighetEn kommun för inflytande och delaktighet

Norrköpings kommun ska arbeta med jämlikhet och jämställdhet genom att främja lika rättigheter och möjligheter att delta i samhällslivet oberoende av kön, bakgrund och förutsättningar. Integrationen på arbetsmarknaden ska förbättras. Den enskildes delaktighet och möjlighet till inflytande över de egna omsorgsinsatserna ska öka.

Med hjälp av en ökad användning av välfärdsteknik och digitala innovationer kan vi möta ännu fler behov, öka kommuninvånarnas delaktighet och arbeta effektivare med kommunens verksamheter. Alla norrköpingsbor ska ges förutsättningar till delaktighet utifrån sina unika behov och förutsättningar, även om man är nyinflyttad eller inte har svenska som modersmål. Genom att förstärka och förbättra utbildningen i svenska för invandrare ges bättre förutsättningar för en snabbare integration. Äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning ska ha stort inflytande över de egna vård- och omsorgsinsatserna. Föräldrar till barn med särskilda behov ska ha tillgång till stöd och rådgivning om insatser för barnen.


• För samtliga måluppfyllelser där så är möjligt i övergripande mål och uppdragsplanemål har redovisning av statistik skett könsuppdelad och eventuella könsskillnader har kommenterats.

• Antalet gymnasieskolor som har introduktionsprogrammet Språkintroduktion har ökat jämfört med 2018.

• Andelen elever som under sin tid på introduktionsprogram erbjuds att läsa kurser på nationellt program i gymnasieskolan har ökat jämfört med år 2018.

• Andelen elever på SFI som har klarat högsta kurs på studievägen, bland de elever som var nybörjare två år innan, har ökat jämfört med år 2018.

• Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera har minskat jämfört med 2018.

• För andelen utrikes födda arbetslösa 16-64 år, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober 2018.

• Andelen långtidsberoende hushåll med ekonomiskt bistånd, det vill säga hushåll som har haft ekonomiskt bistånd minst 10 av de senaste 12 månaderna, har minskat jämfört med 2018.


• Eget val i hemtjänsten och hur valfriheten nyttjas

• Delaktighet i upprättande av genomförandeplaner inom vård och omsorg

• Socialtjänstens tidiga insatser för barn

• Svenskundervisning i nya former för att nå exempelvis föräldralediga

• Utvecklingen inom särskilt boende, LSS-verksamhet och boendestöd



JÄMSTÄLLDHET

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT


MÅL 9Kommuninvånarnas lika förutsättningar och delaktighet



Norrköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som ger medarbetarna möjlighet till ett hållbart yrkesliv och inflytande över sin egen arbetssituation.

Medarbetarna ska uppmuntras till ökad delaktighet och ges ett utökat inflytande över sin egen arbetssituation. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och många med relevant kompetens ska söka lediga tjänster. Kandidater till tjänsterna ska känna sig nöjda med det bemötande de har fått i samband med ansökningsprocessen. Dessa målsättningar ska, i den utsträckning det är möjligt, även gälla personal hos externa utförare.


• Ambassadörsindex i den nya medarbetarenkäten, som genomförs årligen och första gången år 2019, har ökat mellan mätningarna.

• Medarbetarnas skattning i den nya medarbetarenkäten av hur de upplever sitt inflytande över sin egen arbetssituation har ökat mellan de årliga mätningarna.

• Andelen kandidater som söker jobb hos Norrköpings kommun och som uppfattar att de har fått ett bra bemötande har ökat årligen.

• Den totala sjukfrånvaron har minskat i jämförelse med 2018.


• Medarbetarnas delaktighet och inflytande över sin egen arbetssituation

• Kommunövergripande insatser för att utveckla arbetsgivarvarumärket och stärka attraktionskraften

• Arbete för att se till att osakliga löneskillnader på grund av kön inom och mellan grupper inte uppkommer

Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen.

Kommunens organisation ska präglas av en god serviceanda. Genom en utveckling av kommunens gemensamma kontaktcenter, ökad digitalisering och fortsatt förenkling för användaren ska processtiderna i kommunen minska för att möta invånarnas krav på snabbare och mer tillgänglig service. Närdemokratin ska stärkas så att norrköpingsborna får bättre insyn i kommande beslut och en större delaktighet, där kommuninvånarnas kunnighet och kreativitet används i medskapandet av kommunala tjänster.


• Minst tio nya ärendeprocesser som helt eller till stor del är digitala har utvecklats varje år.

• Antalet sidor på norrkoping.se som inte har besökts under året har minskat, vilket ska ses som ett mått på att informationen på norrkoping.se är mer målgruppsanpassad och relevant.

• Antalet uppdrag som har lämnats från kommunens kontor till kontaktcenter har ökat för varje år.

• Kontaktcenter har för varje år ökat andelen frågor som de kan svara på i första kontakten.


• Norrköpingsbornas möjlighet till insyn

• Kommuninvånarnas medskapande av kommunal verksamhetsutveckling

• Digitaliseringens nytta för kommuninvånarna, till exempel genom snabbare och mer tillgänglig service

MÅL 10Medarbetarnas inflytande och arbetssituation

MÅL 11Kontakt med kommunen


JÄMSTÄLLDHET



Kommunens kultur- och fritidsaktiviteter ska ge invånarna, turister och andra besökare upplevelser av högsta kvalitet. Därför ska Norrköping vara regionens kulturhuvudstad och Sveriges musikhuvudstad. Kultur-, fritids- och idrottsområdet ska nå nya och bredare målgrupper i hela kommunen.

Ett levande kultur- och fritidsliv är avgörande för Norrköpings attraktivitet, det förbättrar folkhälsan, stimulerar invånarnas delaktighet och knyter människor närmare varandra. Barn och ungdomar ska erbjudas en tillgänglig kulturskola av hög kvalitet. Det ska också erbjudas goda föreningsmöjligheter och välskötta anläggningar för kultur, fritid och idrott, i synnerhet för barn och ungdomar. Olika typer av kulturella aktiviteter ska kunna äga rum och ta plats i hela kommunen. Detta ska ske genom dialog med kulturutövare, invånare och civilsamhället så att kulturen blir tillgänglig för nya och bredare målgrupper.


• Andel av norrköpingsborna 7-15 år som deltar i kulturskolan har ökat jämfört med år 2018.

• Antalet besök inom kommunens kultur- och naturaktiviteter har ökat jämfört med 2018.


• Anläggningar för kultur, fritid och idrott utifrån lokalförsörjningsprogram

• Kulturella aktiviteter i olika delområden i kommunen

• Fritidsgårdarnas arbete

• Fördelningen av anläggningar och andra resurser ur socialt och geografiskt perspektiv

MÅL 12Upplevelser, kultur- och fritidsliv





Budgetprocessen

Flerårsbudgeten är en långsiktig planering där hänsyn tas till bland annat politiska prioriteringar, skatteintäk-ternas och statsbidragens utveckling, statliga beslut och reformer som påverkar förutsättningarna för kommunens verksamheter och ekonomi. Hänsyn tas också till föränd-ringar av verksamhetsvolymer, service nivåer, avtal och driftkostnader för gjorda investeringar.

Kommunfullmäktige fastställer budgeten för nästa ka-lenderår och preliminära budgetramar för de tre efterföl-jande åren vid samma tillfälle. Budgetramar fastställs på nämndnivå.

Kommunfullmäktige beslutar i december 2018 om budget för år 2019 och preliminära planer för åren 2020-2022. I början av 2019 kommer anvisningar inför budgetarbetet 2020-2023 att skickas ut till nämnderna.

Nämnderna arbetar under perioden februari-maj 2019 med att ta fram förslag till driftbudget utifrån fastställd ram 2019. Nämnderna analyserar behov och priorite-ringar för perioden 2020-2023 och tar fram verksamhets-

mässiga planeringsförutsättningar, till exempel volym-förändringar och lokal- och personalbehov. Nämnderna föreslår även eventuella ändringar i den av kommun- fullmäktige beslutade investeringsplanen för åren 2020-2022 samt föreslår nya investeringsprojekt för år 2023. Nämnderna lämnar in ett budgetmaterial avseende perioden 2020-2023 till kommunstyrelsen under maj månad 2019.

Kommunstyrelsen arbetar med budgeten under hösten. En definitiv budget för år 2020 samt en preliminär driftsplan och investeringsplan för åren 2021-2023 fast-ställs av kommunfullmäktige i oktober 2019.

Nämnderna ska under hösten 2019, börja förbereda uppdrag och fördelning av budget till områden och verk-samheter så att det är klart före årsskiftet.

Efter det att kommunfullmäktige har fastställt budgeten definitivt för år 2020 ska nämnderna senast i december 2019 fastställa slutlig budget och uppdragsplaner för år 2020.

Nedan beskrivs processen kring kommande arbete med budget för år 2020. I enlighet med styrmodellen har kommunen flerårsbudgetar. Det innebär en rullande budgetperiod på fyra år, där år ett avser nästa kalenderår.

Anvisningar för budget och planerings förut sättningar till nämnderna

Anvisningar för årsredovisning till nämnderna

Beslut delårsbokslut i kommunfullmäktige

Nämnderna redovisar underlag till budget och planeringsförutsättningar

Beslut årsredovisning i kommunfullmäktige

Nämnderna redovisar underlag till årsredovisning

JAN

UA

RI

FEBRUARI

MARS

APRIL

MA

JJUN

I

JULI

AUGUSTI

SEPTEMBER

OKTOBER NO

VEM

BER

DEC

EMB

ER

Nämnderna redovisar underlag till delårsbokslut

Rapport planerings-förutsättningar

Kommunstyrelsens budgetberedning

Kommunfullmäktigebeslut � definitiv budget år 1 � preliminär budget år 2-4



Styrning och organisationKommunens styrmodellNorrköpings kommuns styrmodell infördes år 2003.

Grunden för styrmodellen är verksamhetens genomförande. Det är i mötet mellan användarna av kommunala tjäns-ter och den kommunala organisationen som verksamhet uppstår och det är där man kan bedöma vilken kvalitet som tjänsterna har. Övriga delar av styrmodellen är till för att på ett systematiskt sätt styra och följa upp verksamheten, för att genomföra de politiska ambitionerna och säkerställa kvaliteten. Styrmodellen är även kommunens övergripande kvalitetsledningssystem.

Värdegrunden anger tonen i det förhållningssätt som präglar genomförande av verksamhet och utgår från värdeor-den Respekt, Delaktighet och Trovärdighet.



Systematiskt kvalitetsarbete och tydlighet

Ett systematiskt kvalitetsarbete genomsyrar hela styrmo-dellen. Begreppet kan illustreras med nedanstående figur.

I planeringsarbetet, till exempel när man definierar övergripande mål eller mål i uppdragsplaner, fastställs vad som ska uppnås. Därefter genomförs verksamheten och den följs upp efter fastställda kriterier för måluppfyllelse. Genom utvärdering av måluppfyllelsen blir det tydligt vad som behöver åtgärdas. Dessa åtgärder förs sedan in i planeringsprocessen på nytt.

Genom tydlighet kring de ingående momenten i kva-litetsarbetet, det vill säga planera, genomföra, följa upp och åtgärda, sker en kvalitetssäkring och man undviker att upprepa tidigare misstag. Detta leder till ständiga förbättringar av den kommunala verksamheten.

Ibland behöver förbättringsarbetet göra språng i form av innovationer, vilket illustreras med den gröna pilen i figuren. Efter ett sådant förbättringssprång fortsätter det systematiska förbättringsarbetet, men på en högre nivå.

Styrmodellens olika momentGrunden för styrmodellen är genomförande av kommu-nal verksamhet.

Det systematiska kvalitetsarbetet genomsyrar hela styr-modellen, men blir särskilt tydligt i samband med arbete med övergripande mål, uppdragsplaner och i det löpande genomförandet av verksamheten. Detta symboliseras i

skissen genom att illustrationen av kvalitetsarbete har ritats in.

Verksamheten styrs av en hierarki av politiska mål som uttrycks i den långsiktiga visionen, mandatperiodens målområden, övergripande mål, lagstadgade planer och årliga uppdragsplaner. För kommunstyrelsens tvärsek-toriella områden sker en precisering som nämnderna tar hänsyn till i uppdragsplanerna. De politiska målen i uppdragsplanerna uttolkas i årliga verksamhetsplaner inom tjänstemannaorganisationen.

Vid sidan av de politiska dokumenten i målhierarkin finns inriktningsdokument för politikområden samt riktlinjer.

Verksamhetens genomförande följs upp och utvärde-ras, synpunkter från kommuninvånarna samlas in och internkontrollsaktiviteter genomförs. Resultatet används direkt i verksamhetens förbättringsarbete och informa-tion sammanställs och återförs till nämnderna.

Årsredovisningen innehåller bland annat en redovisning av måluppfyllelse för de övergripande målen. En avstäm-ning görs för eventuell översyn av målformuleringar.

De årliga planeringsförutsättningarna avspeglar kon-sekvenser i ett 5-10-årsperspektiv för den kommunala verksamheten utifrån observerade omvärldsförändringar och resultat av utvärderingar som genomförts.

Budgetarbetet tar hänsyn till planeringsförutsättningar-na och årsredovisningen. Årligen sker en avstämning om de politiska ambitionerna, uttryckta som övergripande mål, är genomförbara utifrån given budget.

Åtgärda Planera

Genomföra

Kvalitetssäkring

Ständiga förbättringarFölja upp

Åtgärda Planera

Genomföra

Kvalitetssäkring

Ständiga förbättringarFölja upp

Innovationer



Kommunrevisionen (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 5 178 5 513 5 588 5 716

Pris- och löneökningar 116 128 128 131

Förstärkning 450 0 0 0

Omfördelning av IT-kostnader -75 0 0 0

Ramjustering -3 procent -156 0 0 0

Ramjustering -1 procent 0 -53 0 0

Förändring 335 75 128 131

Budget 2019-2022 5 513 5 588 5 716 5 847

Budgetanslag 2019-2022

Kommunfullmäktige (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 14 045 13 551 13 713 14 005



Omprioritering av budgetram till kommunrevisionen -250 0 0 0



Förändring -494 162 292 298

Budget 2019-2022 13 551 13 713 14 005 14 303

Kommunfullmäktiges budgetanslag 2019-2022

Kommunrevisionens budgetanslag 2019-20221

Förklaring av vissa budgetposter

Omfördelning av IT-kostnaderTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kom-mer att mötas av en sänkning av IT-kostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Omprioritering av budgetram till kommunrevisionenFlytt av budgetram från kommunfullmäktige till kom-munrevisionen.


FörstärkningFörstärkning av kommunrevisionens budgetanslag.


1 Förslag till kommunrevisionens budget upprättas av kommunfullmäktiges presidium enligt kommunallagen 11 kap 8§

31BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN – BUDGETANSLAG


Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar

Krav på ekonomisk balansKommunens ekonomi ska vara i balans. Det är därför av största vikt att nämnderna inte överskrider tilldelad budget. Vid ett befarat överskridande ska nämnderna omedelbart vidta åtgärder så att underskott undviks.

Styrning och målPå sidorna 28-30 beskrivs den styrmodell som tillämpas i Norrköpings kommun.

På sidorna 16-17 redovisas de finansiella mål och på sidorna 18-27 redovisas kommunens övergipande mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

Justering av budgetramarEn proportionell reducering med 3 procent av budgetramarna 2019 har gjorts för samtliga nämnder utom valnämnden och utbildningsnämnden. Vård- och omsorgsnämnden har genom en tilläggsbudget 2019 fått en minskad reducering av budgetramen från 3 till 2 procent. Total reducering uppgår till 116,5 mnkr. År 2020 har samtliga nämnders budgetramar reducerats med 1 procent. Total reducering uppgår till 82,7 mnkr.

InternräntaInternräntan som används i Norrköpings kommun i budget 2019-2022 har sänkts med 0,25 procentenheter och uppgår till 1,50 procent vilket är i linje med rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting. Internräntan ingår som en del i kapital-kostnaderna som i sin tur påverkar nämndernas hyres-nivåer samt kapitalkostnader på övriga investeringar.

Pris- och löneökningar 2019-2022Kompensationen för pris- och löneökningar ser ut på följande sätt under budgetperioden:

Medel för löneavtal 2019-2022, kommunstyrelsen Medel för löneökningar till utbildningsnämnden, del av arbetsmarknads- och vuxen utbildningsnämnden, social-nämnden samt vård- och omsorgsnämnden budgeteras i en central lönepott under kommunstyrelsen. Medlen fördelas sedan till respektive nämnd efter utfall i avtals-rörelsen och efter politiska prioriteringar, beslutas av kommunstyrelsen.Den centrala lönepotten är 120 000 tkr för 2019.Personalutskottet har även fastställt en handlingsplan för jämställda löner (se KS 2018/0741).

Nedan redovisas de förutsättningar inom personalpolitiska området med mera som påverkar nämndernas personalkostnader och budgetramar.

Personalpolitiska åtgärderI samband med verksamhetsförändringar kan nämnderna behöva arbeta med olika personalpolitiska åtgärder för att möta en eventuell övertalighet inom vissa personal-kategorier. Det kan till exempel vara att erbjuda personal som uppnått viss ålder förtida pension eller personal i övrigt avgångsvederlag.

Det är endast personalutskottet som kan fatta beslut om avgångsvederlag och förtida pension. Hela kostnaden för eventuella åtgärder belastar respektive nämnds budget det år som beslutet fattas. Om en person till exempel beviljas förtida pension under 2019 ska kostnaden fram till dess personen erhåller allmän pension belasta aktuell nämnds budget för 2019.

Avgift för finansiering av vissa personal-kostnader

Rehabiliteringsförsäkring samt chefs- och verksamhetsstödPersonalavdelningen tar ut en avgift för en solidarisk finansiering av kommunens rehabiliteringskostnader samt för de HR-konsulter som arbetar med chefsstöd och rehabilitering. 2019 ska avgiften uppgå till 0,76 procent av nämndens samlade lönekostnad, vilket är samma nivå som för 2018. Avgiften gäller samtliga nämnder.

Personalomkostnadspålägget (PO-pålägg)För 2019 kommer personalomkostnadspålägget att uppgå till 38,33 procent, vilket är samma som för 2018.

Den avtalsenliga arbetsgivaravgiften för 2019 kommer att fastställas i december 2018. Kommunens personal-omkostnadspålägg kan komma att ändras när arbetsgivar-avgiften är fastställd.

PO-pålägg 2018* 2019* Skillnad**

Lagstadgade arbetsgivaravgifter 31,42 31,42 0

Avtalsförsäkringar 0,08 0,08 0

Avtalspensioner inklusive löneskatt 6,83 6,83 0

Summa 38,33 38,33 0

* procent ** procentenheter

För 2019 kommer de interna personalavgifterna att uppgå till 1,20 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Interna personal avgifter 2018* 2019* Skillnad**

Ansvarsförsäkring 0,10 0,10 0

Fackliga kostnader 0,60 0,60 0

Heroma 0,50 0,50 0

Summa 1,20 1,20 0

* procent ** procentenheter

Procent uell årlig förändring 2019 2020 2021 2022

Uppräkning löner 2,80 2,80 2,80 2,80

Uppräkning inflation 1,80 2,10 2,00 2,00

32 BUDGETANSLAG – BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


Nämndernas budgetanslag 2019-2022

Valnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 3 695 3 657 365 373


Val till Europaparlamentet 3 300 -3 300 0 0


Val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige -3 300 0 0 3 300

Förändring -38 -3 292 8 3 308

Budget 2019-2022 3 657 365 373 3 681


Val till EuropaparlamentetVal till Europaparlamentet kommer att äga rum den 26 maj 2019.


Val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktigeVal till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige genomfördes den 9 september 2018. Nästa ordinarie år för dessa val är 2022.



Kommunstyrelsen (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 481 5941 504 122 517 376 527 406

Pris- och löneökningar 13 356 13 695 14 030 14 421

Lokaler - utrangeringar och evakueringar 23 900 11 600 -4 000 -13 400

O-ringen 5 000 -6 000 0 0

Flytt av kommunstyrelsens ofördelade anslag 3 200 0 0 0

Samordnad varudistribution 1 660 0 0 0

Ostlänken, övergripande arbete och utredningar 1 300 0 0 0

Ökad hyra Louis De Geer 1 200 0 0 0

Differentierat PO-pålägg 1 100 0 0 0

Justering av hyra på grund av datakablageåtgärder 1 000 0 0 0

Ostlänken, kommunikationsinsatser 1 000 0 0 0

Dataskyddsombud 649 0 0 0

Flytt av budgetram, brotts- och drogpreventionsarbete 348 0 0 0

Flytt av budgetram från tekniska nämnden, Kontaktcenter 260 0 0 0

Portalen 0 -1 000 0 0

Flytt av budgetram till kultur- och fritidsnämnden, bidrag Crescendo -100 0 0 0

Flytt av budgetram till kultur- och fritidsnämnden, vänortsbidrag -100 0 0 0

Kulturturism i Bruksmiljö -100 0 0 0

Justering av hyra på grund av sänkt internränta -360 0 0 0

Kontaktcenter -2 600 0 0 0

Omfördelning av IT-kostnader -2 860 0 0 0

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, arbetsdelning -11 400 0 0 0

Ramjustering -3 procent -13 925 0 0 0

Ramjustering -1 procent 0 -5 041 0 0

Förändring 22 528 13 254 10 030 1 021

Budget 2019-2022 504 122 517 376 527 406 528 427


Lokaler – utrangeringar och evakueringarKostnader för utrangeringar, evakueringar och friställda lokaler efter bedömning med hänsyn tagen till föreslagen investeringsplan.

O-ringenPlanering, projektledning och genomförande av oriente-ringstävlingen O-ringen 2019. 250 tkr beviljades i bud-get 2016 och 750 tkr i budget 2018. Total budgetpost 6 000 tkr. Se även KS 2015/0007.

Flytt av kommunstyrelsens ofördelade anslagFöregående år har kommunstyrelsens ofördelade anslag redovisats separat. Från och med 2019 flyttas budgetpos-tens till kommunstyrelsens budgetram.

Samordnad varudistributionMedel för drift av samordnad varudistribution. Införan-det kommer att ske i tre steg, där samordning av livsmed-elsleveranser sker i första steget med start under 2018. I budget år 2017 avsattes 3 500 tkr och 3 500 tkr i bud-get år 2018, totalt 8 660 tkr för år 2019. Se även KS 2016/0019.

Ostlänken, övergripande arbete och utredningarÖvergripande arbete med infrastrukturplanering. Avser kostnader för en tjänst samt externa utredningar. Föregå-ende år har budgetposten finansierats via en markering.

Ökad hyra Louis De GeerNytt avtal avseende hyran av Louis De Geer.

1 För härledning av ingående ram 2019 utifrån förändringar under år 2018, se bilaga 10.



Differentierat personalomkostnadspåläggPersonalomkostnadspålägget i kommunens lönesystem ligger på samma nivå för samtliga anställda, trots att det faktiska personalomkostnadspålägget varierar beroende på bland annat vilken lön den anställde har. För att i budge-ten för utbildningsnämnden få en rättvisande bild av den faktiska lönekostnaden har därför en korrigering gjorts av den faktiska kostnaden för personalomkostnadspålägg och differensen ligger under kommunstyrelsen. För nämnden är det en kostnadsneutral post.

Justering av hyra på grund av korrigering av datakablageåtgärderTeknisk budgetpost. Den ökade budgetramen kommer att motsvaras av en minskad hyresintäkt och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Ostlänken, kommunikationsinsatserKommunikationsinsatser för arbetet med Ostlänken. Föregående år har budgetposten finansierats via en mar-kering.

DataskyddsombudFördelning av kostnad för nyinrättad tjänst som data-skyddsombud.

Flytt av budgetram, brotts- och drogpreventionsarbeteFlytt av budgetram från socialnämnden, kultur- och fri-tidsnämnden samt utbildningsnämnden till kommunsty-relsen avseende 50 procent tjänst preventionssamordnare. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Flytt av budgetram från tekniska nämnden, Kontakt-centerJustering av belopp som flyttades i budget 2018 för överflyttning av verksamhet från tekniska kontoret till kontaktcenter. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Flytt av budgetram till kultur- och fritidsnämnden,

bidrag CrescendoFlytt av ansvar för bidrag till Crescendo från kommun-styrelsen till kultur- och fritidsnämnden som ett led i genomförandet av en samordnad bidragsgivning. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Flytt av budgetram till kultur- och fritidsnämnden, vänortsbidragFlytt av ansvar för vänortsbidrag från kommunstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden som ett led i genomföran-det av en samordnad bidragsgivning. Posten är kostnads-neutral för nämnden.

Kulturturism i bruksmiljöMedfinansiering av projektet ”Kulturturism i Bruksmiljö” under projekttiden 2017-2018. Från och med 2019 upp-hör finansieringen. Se även KS 2017/0353.

Justering av hyra på grund av sänkt internräntaTeknisk budgetpost. Internräntan sänks från 1,75 procent till 1,50 procent vilket gör att lokalkostnaderna sjunker. Den minskade budgetramen kommer att motsvaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneu-tral för nämnden.

KontaktcenterInförande av ett nytt kontaktcenter för Norrköpings kommun. Från år 2019 fördelas kostnaderna på respektive nämnd.


Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, arbetsdelningFlytt av budgetpost för arbetsdelning från kommun-styrelsen till utbildningsnämnden, vård- och omsorgs-nämnden och socialnämnden. Arbetsdelning innebär att anställningar som inte kräver särskild utbildning skapas på utbildningskontoret, vård- och omsorgskontoret och socialkontoret. Tjänsterna tillsätts med personer som är inskrivna på arbetsförmedlingen och som kommunen i inledningsskedet får stöd för att anställa.



Utbildningsnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 3 259 1771 3 414 192 3 474 652 3 565 331

Prisökningar 20 566 23 773 24 317 25 514

Ökade kostnader för kost 8 000 0 0 0

Tillskott 99 600 0 0 0

Volymförändring grundskola 21 400 26 800 21 400 20 000

Lokalkostnader, ej volym 18 560 23 925 10 000 10 000

Omfördelning av IT-kostnader 10 375 0 0 0

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, arbetsdelning 8 050 0 0 0

Volymförändring grundsärskola 4 606 4 606 4 606 4 606

Volymförändring gymnasieskola 4 500 14 100 16 800 16 000

Volymförändring gymnasiesärskolan 3 590 3 590 3 590 3 590

Återbetalning av social investeringsfond - Alla barn i skolan 194 0 0 0

Återbetalning av social investeringsfond - NP Resurscenter 0 934 0 0

Återbetalning social investeringsfond - Tidig insats 0 -268 -134 0

Flytt av budgetram, brotts- och drogpreventionsarbete -278 0 0 0

Dataskyddsombud -282 0 0 0

Justering av hyra på grund av datakablageåtgärder -464 0 0 0

Justering av hyra på grund av korrigering av lokalprissättning -524 0 0 0

Differentierat PO-pålägg -1 100 0 0 0

Omställningskostnader förskola, grundskola och gymnasieskola -1 500 0 0 0

Volymförändring fritidshem -2 600 1 800 2 300 2 600

Justering av hyra på grund av sänkt internränta -4 992 0 0 0

Fördelning av lokalhyra, idrottshallar -6 386 0 0 0

Volymförändring förskola -26 300 -4 000 7 800 7 900


Förändring 155 015 60 460 90 679 90 210

Budget 2019-2022 3 414 192 3 474 652 3 565 331 3 655 541


Ökade kostnader för kostKostenheten har i enlighet med kommunens övergri-pande mål ökat antalet tillagningskök och samtidigt ökat andelen inköp av ekologiska och lokalproducerade råvaror.

TillskottFortsatt stärkning av utbildningsnämndens ekonomi i syfte fullfölja arbetet med att förbättra skolresultaten. Extra medel tillförs för att bevara kvaliteten i verksamhe-ten och möjliggöra för Norrköpings kommun att ta del av det höjda statsbidraget Likvärdig skola.




Volymförändring förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskolaEn volymjustering med hänsyn tagen till den senaste befolkningsprognosen har gjorts. I volymersättningen ingår samtliga kostnader som är förknippade med volym-förändringen, inklusive ersättning för lokaler. För mer information, se bilaga 3-6.

Lokalkostnader, ej volymÅtgärder i utbildningslokaler som ger ökade lokalkostna-der men som inte ger en ökad kapacitet.

Omfördelning av IT-kostnaderTeknisk budgetpost. Den ökade budgetramen kommer att mötas av en höjning av IT-kostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, arbetsdelningFlytt av budgetpost för arbetsdelning från kommunsty-relsen till utbildningsnämnden. Arbetsdelning innebär att anställningar som inte kräver särskild utbildning skapas på utbildningskontoret, vård- och omsorgskontoret och socialkontoret. Tjänsterna tillsätts med personer som är inskrivna på arbetsförmedlingen och som kommunen i inledningsskedet får stöd för att anställa.

Återbetalning social investeringsfondFör mer information kring ekonomin vad gäller de so-ciala investeringsfonderna, se bilaga 2.

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasie-

skola

2018 8 163 6 331 17 122 4 972

2019 7 929 6 262 17 458 5 020

2020 7 893 6 310 17 848 5 170

2021 7 962 6 371 18 159 5 349

2022 8 032 6 440 18 458 5 519

Antal

18 000

19 000

Flytt av budgetram, brotts- och drogpreventionsarbeteFlytt av budgetram från utbildningsnämnden till kom-munstyrelsen avseende del av finansieringen av tjänsten som preventionssamordnare. Posten är kostnadsneutral för nämnden.


Justering hyra på grund av korrigering av datakablageåtgärderTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kom-mer att motsvaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Justering av hyra på grund av korrigering av lokalprissättningTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kom-mer att mötas av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Differentierat personalomkostnadspåläggPersonalomkostnadspålägget i kommunens lönesystem ligger på samma nivå för samtliga anställda, trots att det faktiska personalomkostnadspålägget varierar beroende på bland annat vilken lön den anställde har. För att i budgeten för utbildningsnämnden få en rättvisande bild av den faktiska lönekostnaden har därför en korrigering gjorts av den faktiska kostnaden för personalomkostnads-pålägg och differensen ligger under kommunstyrelsen. För nämnden är det en kostnadsneutral post.

Omställningskostnader förskola, grundskola och gymnasieskolaUtbildningsnämnden har de senaste åren haft ökade om-ställningskostnader för förskolor och skolor. Kostnaderna består i transporter av lösa inventarier och utrustning, installation av lås, larm, städning av lokaler, montering av exempelvis interaktiva hjälpmedel med mera. Nämnden har totalt erhållit 4 500 tkr för denna post i tidigare års budgetar. Från och med 2018 beräknas omställningskost-naderna minska.

Justering av hyra på grund av sänkt internräntaTeknisk budgetpost. Internräntan sänks från 1,75 procent till 1,50 procent vilket gör att lokalkostnaderna sjunker. Den minskade budgetramen kommer att motsvaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneu-tral för nämnden.

Fördelning av lokalhyra, idrottshallarNy fördelning av lokalhyran för idrottshallar mellan utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden utifrån nyttjandegrad. Posten är kostnadsneutral för nämnden.



Kultur- och fritidsnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 260 1351 270 723 274 555 280 749


Fördelning av lokalhyra, idrottshallar 6 386 0 0 0

Friidrottsarena, hyra 3 500 0 0 0

Överföring av föreningslokaler från vård- och omsorgsnämnden 2 200 0 0 0

Gymnastikhall Eneby B 1 155 0 0 0

Justering av hyra på grund av korrigering av lokalprissättning 986 0 0 0

Återuppbyggnad Navestadhallen 673 0 0 0

Kapitalkostnader investeringar 500 400 100 -100

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, bidrag Crescendo 100 0 0 0

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, vänortsbidrag 100 0 0 0





Flytt av stadsantikvarie till samhällsplaneringsnämnden -675 0 0 0




Förändring 10 588 3 832 6 194 6 135

Budget 2019-2022 270 723 274 555 280 749 286 884





Fördelning av lokalhyra, idrottshallarNy fördelning av lokalhyran för idrottshallar mellan utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden utifrån nyttjandegrad. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Friidrottsarena, hyraPlanerad förhyrning. Nämnden erhöll 3 500 tkr i budget 2018.

Överföring av föreningslokaler från vård- och omsorgsnämndenÖverföring av ansvar för föreningslokaler på Thapperska från vård- och omsorgsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Gymnastikhall Eneby BHyreskostnad för Enebyhallen som används av Enebyskolan, Enebypark och Kyrkskolan. Färdigställd till höstterminen 2018.

Justering av hyra på grund av korrigering av lokalprissättningKorrigering av lokalprissättning. Den ökade budgetramen kommer att mötas av en höjning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Återuppbyggnad NavestadhallenÖkad hyreskostnad i och med återuppbyggnad av Navestadhallen.

Kapitalkostnader investeringarNämnden ersätts i budget för de investeringar som genererar kapitalkostnader när de aktiveras.

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, bidrag CrescendoFlytt av ansvar för bidrag till Crescendo från kommunstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden som ett led i genomförandet av en samordnad bidragsgivning. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, vänortsbidragFlytt av ansvar för vänortsbidrag från kommunstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden som ett led i genom-förandet av en samordnad bidragsgivning. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Flytt av budgetram, brotts- och drogpreventionsarbeteFlytt av budgetram från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen avseende del av finansieringen av tjänsten som preventionssamordnare. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

DataskyddsombudFördelning av kostnad för nyinrättad tjänst som dataskyddsombud.

Justering av hyra på grund av sänkt internräntaTeknisk budgetpost. Internräntan sänks från 1,75 procent till 1,50 procent vilket gör att lokalkostnaderna sjunker. Den minskade budgetramen kommer att motsvaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Justering av hyra på grund av korrigering av datakablageåtgärderTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kommer att motsvaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Flytt av stadsantikvarie till samhällsplaneringsnämndenFlytt av tjänsten som stadsantikvarie från kultur- och fritidsnämnden till samhällsplaneringsnämnden. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Omfördelning av IT-kostnaderTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kommer att mötas av en sänkning av IT-kostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.



Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 522 6731 509 954 487 218 528 181


Utbildningsplikt 0 8 200 500 500

Ökad hyra S:t Olofsskolan 0 5 000 0 0

Byte av verksamhetssystem 0 460 0 0

Volymökning vuxenutbildning 0 -400 2 000 0

Volymökning SFI 0 -1 400 1 400 0

Volymförändring, försörjningsstöd 0 -34 000 32 500 4 500





Återbetalning social investeringsfond - Drop in -420 0 0 0




Förändring -12 719 -22 736 40 963 9 678

Budget 2019-2022 509 954 487 218 528 181 537 859


UtbildningspliktFrån och med 1 januari 2018 beslutade regeringen om att införa utbildningsplikt för nyanlända som går in i etableringsprogrammet och som bedöms vara i behov utbildning för att kunna komma i arbete. Posten avser kostnader som uppstår i och med införandet och den förväntade volymökningen av elever. Den höjda scha-blonersättning som regeringen beslutat om täcker inte merkostnaden.

Ökad hyra S:t OlofsskolanHöjd hyresnivå för S:t Olofsskolan på grund av ombygg-nation utifrån innemiljöproblem. Planerad start halvårs-skiftet 2019. Finns med i investeringsbudgeten för 2019.

Volymförändring, försörjningsstödNämndens bedömning är att kostnaden för försörjnings-stöd kommer att minska under budgetperioden genom det arbete som görs för att rättssäkra utbetalningarna, fler personer till arbetsmarknadsinsatser och studiemo-tiverande arbete. Det är framför allt de periodiserade schablonersättningarna som gör att kostnaden för ekono-miskt bistånd minskar år 2020.

Justering av hyra på grund av sänkt internräntaTeknisk budgetpost. Internräntan sänks från 1,75 procent till 1,50 procent vilket gör att lokalkostnaderna sjunker. Den minskade budgetramen kommer att mot-

svaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Justering av hyra på grund av korrigering av datakablageåtgärderTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kom-mer att motsvaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.



Återbetalning av socialinvesteringsfond – Drop InFör mer information kring ekonomin vad gäller de sociala investeringsfonderna, se bilaga 2.





Vård- och omsorgsnämnden1 (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 2 442 2622 2 467 880 2 512 421 2 601 361

Prisökningar 16 887 18 747 19 140 19 837

Ökade kostnader för kost 4 500 0 0 0

Kompensation för ökat stadsbidrag 26 900 0 0 0

Volymökning personlig assistans LSS/SFB 10 000 5 000 5 000 5 000

Volymökning LSS-boende 9 500 26 000 36 000 31 000

Volymökning äldreomsorg 4 800 10 700 19 800 28 500

Ökade lokalkostnader för ersättning av särskilda boendeenheter 3 000 3 000 3 000 3 000

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, arbetsdelning 2 680 0 0 0

Trygghetsboende 1 000 0 0 0

Omfördelning av IT-kostnader 690 0 0 0

Volymökning bostad med särskild service enligt SoL 0 3 500 6 000 5 000

Återbetalning av social investeringsfond - NP Resurscenter 0 2 218 0 0




Överföring av föreningslokaler till kultur- och fritidsnämnden -2 200 0 0 0

Justering av hyra på grund av sänkt internränta -2 351 0 0 0



Förändring 25 618 44 541 88 940 92 337

Budget 2019-2022 2 467 880 2 512 421 2 601 361 2 693 698

1 Ändrad genom tilläggsbudget 2019.2 För härledning av ingående ram 2019 utifrån förändringar under år 2018, se bilaga 10.




Ökade kostnader för kostKostenheten har i enlighet med kommunens övergri-pande mål ökat antalet tillagningskök och samtidigt ökat andelen inköp av ekologiska och när- och lokalproduce-rade råvaror. Under 2018 övergår driften av två särskilda boenden från kommunal till privat drift vilket även det ger en ökad kostnad för nämnden avseende kost.

Kompensation för borttaget stadsbidragNämnden kompenseras för det borttagna stadsbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen.

Volymökning personlig assistans LSS/SFBPersonlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB) beviljas av Försäkringskassan för dem som har grundläg-gande behov på minst 20 timmar per vecka. Kommunen beviljar personlig assistans enlig lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Försäkringskassan har ändrat sin bedömning av vad som ingår i grundläggande behov och gör en mer restriktiv bedömning av vad som ingår och av hur många timmar personlig assistans ett behov ska generera, vilket kommer att leda till en fortsatt volymökning av personlig assistans enligt LSS och en fortsatt minskning enligt SFB. Antalet personer som har beviljats personlig assistans har legat på ungefär samma nivå de sista åren, men antal beviljade timmar per person ökar. De nya ärenden som tillkommer beviljas personlig assistans med fler timmar än de som avslutas.

Volymökning LSS-boendeBostad med särskild service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Under planperioden är bedömningen att det behövs cirka 12 nya bostäder med särskild service varje år.

Volymökning äldreomsorgBefolkningen 75 år och äldre kommer att öka kraftigt under kommande år. Den största ökningen sker i ålders-gruppen 75-79 år, men även gruppen 80-84 år förväntas öka under kommande år. För mer information se bilaga 7.

Ökade lokalkostnader för ersättning av särskilda boendeenheterDet finns ett behov av att ersätta lägenheter inom särskilt boende, som inte uppfyller kraven på fullvärdiga äldre-bostäder och kraven i arbetsmiljölagstiftningen. Detta innebär ingen utökning av antalet platser och ingår i systemet för fördelningsmodell äldreomsorg som beskrivs i bilaga 7.

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, arbetsdelningFlytt av budgetpost för arbetsdelning från kommun-styrelsen till vård- och omsorgsnämnden. Arbetsdel-ning innebär att anställningar som inte kräver särskild

utbildning skapas på utbildningskontoret, vård- och omsorgskontoret och socialkontoret. Tjänsterna tillsätts med personer som är inskrivna på arbetsförmedlingen och som kommunen i inledningsskedet får stöd för att anställa.

TrygghetsboendeTrygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Trygghetsbostä-derna ska innehålla lokaler för gemensamma aktiviteter samt ha tillgång till personell resurs del av dag som vård- och omsorgsnämnden ansvarar för. Nämnden erhöll 1 000 tkr för trygghetsbostäder år 2014. 2017 planera-des att ett trygghetsboende i kvarteret Mesen skulle vara klart, men byggnationen har senarelagts och beräknas nu vara klart 2019.

Omfördelning av IT-kostnaderTeknisk budgetpost. Den ökade budgetramen kommer att mötas av en höjning av IT-kostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Återbetalning av social investeringsfond - NP ResurscenterFör mer information kring ekonomin vad gäller de sociala investeringsfonderna, se bilaga 2.


Justering av hyra på grund av korrigering av datakablageåtgärderTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kom-mer att motsvaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.


Överföring av föreningslokaler till kultur- och fritidsnämndenÖverföring av ansvar för föreningslokaler på Thapperska från vård- och omsorgsnämnden till kultur- och fritids-nämnden. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Justering av hyra på grund av sänkt internräntaTeknisk budgetpost. Internräntan sänks från 1,75 procent till 1,50 procent vilket gör att lokalkostnaderna sjunker. Den minskade budgetramen kommer att mot-svaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.



Socialnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 528 7921 518 823 527 612 536 746

Prisökningar 8 012 8 626 8 700 8 917

Återbetalning av social investeringsfond - Alla barn i skolan 2 046 0 0 0

Ny lag, skyddade boenden 1 800 1 800 0 0

Ökad hyra BOA-gården 1 358 0 0 0

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, arbetsdelning 670 0 0 0

Återbetalning av social investeringsfond - Solid återkomst 272 0 0 0

Återbetalning av social investeringsfond - NP Resurscenter 0 741 0 0

Återbetalning social investeringsfond - Tidig insats 0 -132 -66 0

Genomgångsboende 0 -3 000 -1 000 0







Återbetalning social investeringsfond - socialt utfallskontrakt -4 500 6 000 1 500 0



Förändring -9 969 8 790 9 134 8 917

Budget 2019-2022 518 823 527 612 536 746 545 663





Återbetalning social investeringsfondFör mer information kring ekonomin vad gäller de sociala investeringsfonderna, se bilaga 2.

Ny lag skyddade boendenEn ny lag föreslås träda i kraft 1 juli 2019 som innebär att barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska få egna beslut för insatsen. Detta gör att det kommer uppstå kostnader för utredning, beslut och uppföljning av barnets ärende. Utredningen föreslår även högre kvalitetskrav på skyddade boenden som tar emot barn vilket medför ökade kostnader för bemanning och kompetens.

Ökad hyra BOA-gårdenUnder 2017 och 2018 har ett av socialnämndens boenden för missbrukare (BOA-gården) renoverats. Detta innebär ökade driftkostnader för lokalen som nämnden inte kommer att kunna få full täckning för från hyresgästerna.

Flytt av budgetram från kommunstyrelsen, arbetsdelningFlytt av budgetpost för arbetsdelning från kommun-styrelsen till socialnämnden. Arbetsdelning innebär att anställningar som inte kräver särskild utbildning skapas på utbildningskontoret, vård- och omsorgskontoret och socialkontoret. Tjänsterna tillsätts med personer som är inskrivna på arbetsförmedlingen och som kommunen i inledningsskedet får stöd för att anställa.

DataskyddsombudFördelning av kostnad för nyinrättad tjänst som dataskyddsombud.

Flytt av budgetram, brotts- och drogpreventionsarbeteFlytt av budgetram från socialnämnden till kommunstyrelsen avseende del av finansieringen av tjänsten som preventionssamordnare. Posten är kostnadsneutral för nämnden.

Justering av hyra på grund av korrigering av datakablageåtgärderTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kommer att motsvaras av en sänkning av lokal-kostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Justering av hyra på grund av korrigering av lokalprissättningTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kommer att mötas av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Justering av hyra på grund av sänkt internräntaTeknisk budgetpost. Internräntan sänks från 1,75 procent till 1,50 procent vilket gör att lokalkostnaderna sjunker. Den minskade budgetramen kommer att motsvaras av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Omfördelning av IT-kostnaderTeknisk budgetpost. Den minskade budgetramen kommer att mötas av en sänkning av IT-kostnaderna och är därför kostnadsneutral för nämnden.

Återbetalning social investeringsfond - socialt utfallskontraktNorrköpings kommun, Leksell Social Ventures, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa och Health Navigator (HN) har tillsammans utvecklat Sveriges första social impact bond, på svenska socialt utfallskontrakt. För mer information, se bilaga 2.




Next NorrköpingKostnader för Next Norrköping inklusive plansamord-ning. Exploateringsprojektet bedöms kunna starta tidi-gast under 2020-2021. Föregående år har budgetposten finansierats via en markering.

Flytt av stadsantikvarie från kultur- och fritidsnämndenFlytt av tjänsten som stadsantikvarie från kultur- och fritidsnämnden till samhällsplaneringsnämnden. Posten är kostnadsneutral för nämnden.



Samhällsplaneringsnämnden1 (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 26 614 29 551 29 982 30 723


Next Norrköping 7 500 0 0 0

Flytt av stadsantikvarie från kultur- och fritidsnämnden 675 0 0 0





Flytt av budgetram till tekniska nämnden, revidering reglemente 2 -4 434 0 0 0

Förändring 2 937 387 741 761

Budget 2019-2022 29 551 29 982 30 723 31 484

1 Stadsplaneringsnämnden byter namn till samhällsplaneringsnämnden från år 2019 (KS 2017/0769). 2 Konsekvens av beslut KS 2018/1022.



Tekniska nämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 383 653 400 563 441 419 482 977


Kapitalkostnader investeringar 7 500 20 000 22 600 24 500

Spårvagnar, ökad hyra 5 570 5 570 5 570 0

F8-service på spårvagnar, ökad leasingkostnad 2 120 2 120 2 120 0

Fördyring hyra, ombyggnad vagnhall 1 930 2 100 170 0

Driftkostnader enligt investeringsplan 1 600 4 300 2 800 8 700

Tillkommande allmän platsmark (MEX) 1 400 2 500 400 0

Tillkommande drift, belysning från vägföreningar 110 110 110 110

Tillkommande spår och kontaktledning 0 400 0 0

Naturreservat, skötsel 2020-2022 0 80 0 0


Lönsam investering (sänkta driftkostnader) - beläggningar -75 -75 0 0

Lönsam investering (sänkta driftkostnader) - energieffektivisering -103 -103 0 0

Flytt av budgetram till kommunstyrelsen, Kontaktcenter -260 0 0 0

Framtidens resor -500 0 0 0

Nya krav, fördjupande dammsäkerhetsundersökning -500 0 0 0

Nytt avtal Herrebro -770 0 0 0




Flytt av budgetram från samhällsplaneringsnämnden, revidering reglemente 1

4 434

Förändring 16 910 40 901 41 558 41 275

Budget 2019-2022 400 563 441 419 482 977 524 252

1 Konsekvens av beslut KS 2018/1022.




Kapitalkostnader investeringarNämnden ersätts i budget för de investeringar som gene-rerar kapitalkostnader när de aktiveras.

Spårvagnar, ökad hyraNorrköpings spårvägar förvärvade 6 spårvagnar 2017, de så kallade Stockolmsvagnarna. Stockholms Läns Landsting leasar vagnarna i två år och lämnar därefter över vagnarna till Norrköping. Kostnadsökningen avser leasingkostnad för Stockholmsvagnarna.

F8-service på spårvagnar, ökad leasingkostnadFrån 2015 och framåt genomför spårvagnsverkstaden ett planerat serviceprogram i syfte att återställa vagnarna till ursprungligt skick. Detta bekostas av Norrköpings spårvägar som äger vagnarna och leder till att nämnden får en ökad leasingavgift.

Fördyring hyra, ombyggnad vagnhallSpårvagnsverkstaden kommer från och med 2019 ta hem arbetet med att genomföra större servicearbeten på spårvagnar. Verkstadsutrymmet för service behöver utökas samtidigt som fler uppställningsplatser behövs. Fastighetsägaren NSAB finansierar utbyggnaden varefter kostnaderna belastar tekniska nämndens lokalhyra.

Driftskostnader enligt investeringsplanDriftskostnader som härrör från genomförda investe-ringar.

Tillkommande allmän platsmark (MEX)Utökning av budgetmedel behövs för drift och underhåll när mängden ytor som körbanor, gång- och cykelväg, vägslåtter, broar, brunnar, diken, skyltar, stödkanter, parker, träd, buskar och grönområden med mera, till-kommer. Drift och underhåll av gator och övrig allmän platsmark sköts och finansieras inom exploateringspro-jektet tills slutbesiktningen är genomförd av respektive anläggning. Efter slutbesiktningen tar tekniska kontoret över ansvaret för drift och underhåll av gator och övrig allmän platsmark, när kommunen är huvudman.

Tillkommande drift, belysning från vägföreningarNorrköpings kommun övertar drift och underhåll av belysning ifrån vägföreningar i enlighet med likabehand-lingsprincipen, där elkostnad, abonnemangskostnad och underhåll ingår som ett bidrag.


Flytt av budgetram till kommunstyrelsen, KontaktcenterJustering av belopp som flyttades i budget 2018 för överflyttning av verksamhet från tekniska kontoret till kontaktcenter. Posten är kostnadsneutral för nämnden

Framtidens resorAvslut av projektet Framtidens resor i Norrköping. Det var ett EU-finansierat projekt (till 50%) där kommunen, regionen och Östgötatrafiken samarbetade för att ta fram ett förslag till ett sammanhängande nätverk för gång-, cykel- och kollektivtrafik i staden. Huvudfokus har varit på resor till och från resecentrum med korta byten, snabba resor och hög tillgänglighet.

Nytt avtal HerrebroAnpassning av budget efter nytt avtal och den verksam-het som ska genomföras. Deponin beräknas vara slut-täckt under 2018.







Byggnads- och miljöskyddsnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 42 750 42 295 43 103 44 368






Förändring -455 808 1 265 1 300

Budget 2019-2022 42 295 43 103 44 368 45 668






Minskade kostnader, ensamkommande barnAntalet ensamkommande barn sjunker vilket innebär att även kostnaderna minskar.

Överförmyndarnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022

Ingående ram 22 995 19 764 20 109 20 648




Minskade kostnader, ensamkommande barn -2 900 0 0 0



Förändring -3 231 345 539 551

Budget 2019-2022 19 764 20 109 20 648 21 199



Enligt kommunallagen ska driftbudgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Vad gäller inves-teringarna så finns inte samma restriktion, i och med att kostnaden bokföringsmässigt uppstår i samband med att investeringen tas i anspråk och skrivs av. På så sätt kommer kostnaden för investeringen att fördelas över investeringens livslängd och belasta driftbudgeten under de år investeringen nyttjas.

Investeringsutgifterna och investeringsplanerna har under senare år ökat kraftigt i Norrköpings kommun bero-ende på att kommunen växer.

Kommunens totala investeringsbudget och investeringsplan 2019-2022 uppgår till 6 610 mnkr.

Investeringsutgifter 2019-2022

Som framgår av diagrammet nedan så består nästan 60 procent av de budgeterade investeringsutgifterna under perioden 2019-2022 av investeringar i verksamhetslokaler och nästan 20 procent av investeringar kopplade till tekniska nämndens verksamhet, bland annat som en följd av att staden växer. Den i särklass största enskilda investeringen under perioden 2019-2022 är flytt av inre hamnen, som ensam står för mer än 10 procent av de totala budgeterade investeringsutgifterna. Investeringar i lokaler, investeringar som utförs av tekniska nämnden samt investeringar i samband med flytt av inre hamnen står för således nästan 90 procent av periodens plane-rade investeringsutgifter.

Tekniska nämndens största pågående investeringsprojekt är renovering av kajkonstruktion och Kardonbanan. Renovering av kajkonstruktion har en total kalkyl på 360 mnkr och beräknas vara klart 2021 och Kardonbanan har en total kalkyl på 232 mnkr och beräknas vara klart 2022. Kardonbanan är Trafikverkets projekt där Norr-köpings kommun är medfinansiär.

Kategorisering av investeringsutgifter 2019-2022

Investeringsbudget 2019 och investeringsplan 2020-2022

100%

80%

60%

40%

20%

0%

120%

58%

17%

13%

12%

Övrigt

Flytt av inre hamnen

Tekniska nämnden

Lokaler

88%

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0

tkr

1 699 000

2 039 000

1 698 000

1 174 000

2019 2020 2021 2022

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0

tkr

2006 20252009 2012 2015 2018 2021

Nettoinvesteringar tillbakablick och prognos 2006-2025

50 INVESTERINGAR – BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


KommunstyrelsenUtrustning och inventarier till nämnder 2 000 2 000 2 000 2 000

Hamnrelaterade investeringar 2017 66 000 15 000 13 000 5 000 5 000

Inventarier/farledsunderhåll hamnen 300 300 300 300

Ärendenavet 500 500 500 500

Hamnen, Tallbacken 2019 27 000 11 000 10 000 0 0

Rensmuddring Lindökanalen och inre hamnen 2012 55 000 15 000 10 000 0 0

Flytt av inre hamnen1 2016 1 100 000 220 000 223 000 244 000 203 000

Nytt kontaktcenter 2017 3 000 1 000 1 000 0 0

Ny säkerhetsarkitektur 2017 11 500 2 500 2 000 0 0

Utveckling digitala tjänster utifrån ett livshändelseperpektiv 2017 7 000 1 000 0 0 0

Strategisk utveckling av IT-plattformen 2017 39 800 0 0 0 2 500

Norrköping, den smarta staden 2018 3 000 1 000 1 000 0 0

Interna processer och införande av digitala medarbetaren 2018 3 000 1 000 1 000 0 0

Årlig investering, hamnen 2019 10 200 10 400 10 600 10 800

OFA, oljehamnen 2019 25 000 12 000 13 000 0 0

Kommunstyrelsen (ej serviceenheter) totalt, nettoutgift 1 340 300 292 500 287 200 262 400 224 100

ServiceenheterProdukter på enheter 0 7 500 30 700 23 200

En till en (åk 7-9) 5 500 6 500 7 100 10 700

En till en (gymnasiet) 7 000 2 600 3 300 3 300

Tjänstekatalog 2016 2 650 1 000 0 0 0

Serverhårdvara 2016 21 100 1 500 4 000 2 000 2 000

Nät 2016 124 050 0 5 500 20 000 25 000

Klientplattform 2017 13 700 0 0 0 0

Utbyte av utrustning i kök 2018 11 200 2 800 2 800 2 800 0

Kommunstyrelsen totalt, nettoutgift 172 700 17 800 28 900 65 900 64 200

Kommunstyrelsen, lokalerLokaler barn och ungdom samt gymnasieskolorÖvergripande barn och ungdom

Lokalanpassning för utbildningslokaler 15 000 15 000 15 000 15 000

Utemiljö skola och förskola 3 000 3 000 0 0

Omklädningsrum 2015 2 500 500 0 0 0

Skydd mot UV-strålning enligt Miljö- och hälsoskydd 2015 6 500 500 0 0 0

Belysning förskole- och skolgårdar 2018 6 000 2 000 2 000 0 0

Navestadsskolan/Centrum, trafikåtgärder med mera 2019 2 500 2 500 0 0 0

Förskoleverksamhet

Förskola Hageby, 4 avdelningar 2016 40 000 10 000 13 000 0 0

Förskola Ektorpet/Målgränd, 6 avdelningar 2016 51 000 0 24 000 25 000 0

Förskola Kimstad, 6 avdelningar 2017 52 000 20 000 0 0 0

Förskola Smedby, 6 avdelningar 2017 51 000 0 23 000 20 000 0

Status Nämnd och projekt (tkr) ÅrTotal

kalkylUtgift 2019

Utgift 2020

Utgift 2021

Utgift 2022

1 Ostlänkenrelaterad investering.

StatusBetäckningen ”Nb” som står angivet framför budget-posterna innebär att nytt beslut av projektet krävs innan igångsättande.

TotalkalkylDe projekt som är klart avgränsade i tid och kostnad har årtal för beslut i kolumnen år och belopp i kolumnen för totalkalkyl. För projekt som är av mer löpande karaktär och mindre avgränsade anges ingen totalkalkyl eller år.

51BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN – INVESTERINGAR


Förskola Fiskeby, 6 avdelningar 2018 52 000 0 20 000 24 000 0

Förskola Kastanjegården, lokalanpassning 2018 20 000 10 000 5 000 0 0

Vrinneviskolan rivning samt ny skola 2018 50 000 26 000 0 0 0

Förskolor ersättning Ripan 2018 50 000 5 000 20 000 0 0

Förskola Sandtorpet (Åby) 2018 51 000 0 25 000 16 000 0

Förskola Svanen, ny avdelning samt tillagningskök 2019 25 000 15 000 10 000 0 0

Förskola Svärtinge, 6 avdelningar 2019 52 000 12 000 18 000 10 000 0

Förskola Skärblacka, 6 avdelningar/Nattis 2019 55 000 5 000 28 000 22 000 0

Förskola Björkalundsområdet, 6 avdelningar 2020 53 000 0 20 000 33 000 0

Förskola ospecificerad, 6 avdelningar 2021 54 000 0 0 25 000 29 000

Grundskoleverksamhet

Söderporten skola inklusive evakueringskostnad, 4-parallell 2015 135 000 30 000 0 0 0

Sporthall/fritidsgård, Djäknepark/Ljura 2016 105 000 0 10 000 40 000 54 000

Dagsbergs skola inklusive gymnastiksal 2016 200 000 4 000 40 000 90 000 46 000

Klingsborgsskolan ombyggnad/anpassning, högstadie, 6-parallell

2016 95 000 20 000 0 0 0

Kligsborgsskolan ombyggnad/anpassning hus D, kök, gymnastiksal, paviljong

2016 74 000 62 000 0 0 0

Smedby, ny skola F-6, 3-parallell 2016 242 000 0 70 000 100 000 50 000

Förskola alternativt skola Södra Promenaden 2016 52 000 0 10 000 24 000 16 000

Kneippen, ny skola 2016 250 000 2 000 25 000 93 000 128 000

Södra/Östra ny skola 7-9, 4-parallell 2017 245 000 0 0 0 5 000

Villastadsskolan, anpassning/renovering 2017 140 000 25 000 75 000 33 500 0

Svärtinge/Ryssnäs nybyggnad F-6, 2-parallell 2017 200 000 80 000 80 000 20 000 0

Oskarsskolan 2017 50 000 0 20 000 28 000 0

Råsslaskolan nybyggnation/ersättning hus B och C, fritidsgård 2018 195 000 40 000 50 000 70 000 0

Marielundsskolan, anpassning lokaler 2018 20 000 0 0 10 000 0

Navestadshallen, återuppbyggnad 2018 22 000 2 000 0 0 0

Sandbyhov, ny sporthall/fritidsgård 2018 115 000 45 000 0 0 0

Brånnestadmotet/Styrstad, ny skola 2019 245 000 1 000 20 000 64 000 90 000

Tåbyskolan 2019 17 000 0 5 000 12 000 0

Åbymoskolan, tillbyggnad 2019 32 000 0 10 000 22 000 0

Hagebyhallen, ombyggnad/anpassning 2019 8 000 8 000 0 0 0

St:Olofsskolan, lokalanpassning 2019 60 000 10 000 50 000 0 0

Ny sporthall Södra Promenaden 2020 85 000 0 50 000 35 000 0

Vrinneviskolan rivning samt ny skola 4-6 2019 34 000 30 000 4 000 0 0

Gymnasieskolor/Komvux/SFI

Ebersteinska Aula, undervisning/matsal/mottagningskök 2017 40 000 10 000 20 000 0 0

Ebersteinska Bråvalla, utökning program 2017 45 000 45 000 0 0 0

Eberstienska Bråvalla, yrkescampus 2018 90 000 45 000 45 000 0 0

Lokaler barn och ungdom samt gymnasieskolor, nettoutgift 3 469 500 585 500 810 000 831 500 433 000

Lokaler vård och omsorgÖvergripande vård och omsorg

Utemiljö, äldreboenden och LSS 2017 7 500 0 2 500 0 0

Reservkraft samt nödvattenprojekt, etapp 1 2017 5 000 5 000 0 0 0


kalkylUtgift 2019

Utgift 2020

Utgift 2021

Utgift 2022



LSS-boende

Daglig verksamhet Bråvalla hus 37, utökning 2015 17 000 3 000 0 0 0

LSS-boende, 12 platser, nybyggnad Bostället 2017 48 000 28 000 0 0 0

LSS-boende, 12 platser, nybyggnad Diademet 2018 48 000 26 000 0 0 0

LSS-boende, 12 platser, Humpen 2018 49 000 2 000 30 000 15 000 0

LSS-boende, 6 platser, Fyrbylund 2018 25 000 0 0 0 15 000

LSS-boende, 12-20 lägenheter, Ektorpet 2019 60 000 10 000 40 000 10 000 0

LSS-boende, 6 lägenheter, Borg 2019 30 000 0 5 000 15 000 10 000

LSS-boende, 10 platser, ombyggnad Hallbergagatan 2019 28 000 6 000 22 000 0 0

LSS-boende, 4 lägenheter, Spinetten 2019 27 000 2 000 15 000 10 000 0

LSS-boende, 6 lägenheter, Kullerstad Skärblacka 2019 30 000 10 000 15 000 5 000 0

LSS-boende, 6 lägenheter, Svärtinge Skogsbacke 2020 31 000 0 10 000 15 000 6 000

LSS-boende, lokalanpassning, Gamla Ö-vägen 2021 12 000 0 0 12 000 0

LSS-boende, 6 lägenheter, ospecificerad 2021 32 000 0 0 15 000 17 000

Äldreboende

Äldreboende Skarphagen, utökning 60 lägenheter 2016 175 000 80 000 0 0 0

Äldrecenter Kvillinge, till- och ombyggnad 2016 89 000 20 000 40 000 0 0

Äldreboende Fiskeby, nybyggnation 60 lägenheter 2017 195 000 0 0 33 000 80 000

Äldreboende Lennings, renovering 2020 28 000 0 28 000 0 0

Äldreboende Ektorpsgatan, 60 lägenheter 2021 185 000 0 0 0 5 000

Hemtjänst

Åby hemtjänst/hemsjukvård, nybyggnad/ombyggnad 2016 18 000 6 000 0 0 0

Lokaler vård och omsorg, nettoutgift 1 139 500 198 000 207 500 130 000 133 000

Lokaler kultur och fritidPassersystem i gymnastikhallar 2018 3 000 1 000 1 000 0 0

Café Swartz 2019 8 000 8 000 0 0 0

Lokaler kultur och fritid, nettoutgift 11 000 9 000 1 000 0 0

Lokaler övrigtMindre ombyggnader och lokalanpassningar 20 000 20 000 20 000 20 000

Trafiksäkerhetsåtgärder 500 500 500 500

Reinvesteringar/övriga investeringar 90 000 70 000 70 000 70 000

Stadsarkiv, ny- alternativt ombyggnation 2017 100 000 4 000 60 000 35 000 0

Återställande efter innemiljöproblem 2018 28 000 7 000 7 000 7 000 0

Lokaler övrigt, nettoutgift 128 000 121 500 157 500 132 500 90 500

Samhällsplaneringsnämnden 1

Mark och exploateringMarkreserven

Bryggor Arkösund 2019 10 000 6 000 4 000 0 0

Mark och exploatering, nettoutgift 10 000 6 000 4 000 0 0


kalkylUtgift 2019

Utgift 2020

Utgift 2021

Utgift 2022

1 Stadsplaneringsnämnden byter namn till Samhällsplaneringsnämnden från år 2019 (KS 2017/0769).



ÖvrigtGIS, generellt investeringsanslag (mätinstrument, stödsystem med mera) 150 150 150 150

GIS, 3D flygfoto/modell 1 000 0 0 500 0

Samhällsplaneringsnämnden övrigt, nettoutgift 1 000 150 150 650 150

Tekniska nämndenInfrastruktur, stadsmiljö och natur 58 875 68 800 80 350 75 350

Kollektivtrafik och industrispår 22 900 34 500 39 000 12 000

Träden i Promenaderna 2012 67 000 4 000 50 000 0 0

Bråvalla trafikplats 3 2013 108 663 12 000 0 0 0

Gång- och cykelväg Manheim 2015 4 500 0 0 0 4 050

Kvarteret Kroken 2015 30 000 2 000 0 10 000 6 000

Ospecifierat anslag för klimatanpassningsåtgärder 2015 24 000 0 3 000 4 000 0

Regleringsdammar 2016 60 000 0 8 000 5 000 4 000

Infrastruktur Malmölandet 2017 134 000 44 000 0 0 0

Kardonbanan (bidrag till Trafikverket)1 2017 232 000 75 000 32 000 0 0

Arkösund, bryggor servicehus 2017 10 000 5 000 0 0 0

Passage Packhusgatan 2018 10 000 9 000 0 0 0

Femöresbron 2018 30 000 11 000 9 000 0 0

Gång- och cykelväg Hanholmsvägen 2018 5 500 0 0 5 000 0

Malmölandet, nytt industrispår 2019 30 000 3 000 27 000 0 0

Ljura bäck 2019 1 000 1 000 0 0 0

Bråvalla trafikplats etapp 2 2019 4 000 2 000 2 000 0 0

Investeringar som finns med i investeringsbudget utan belopp 2

Nb Gamla torget 0 0 0 0

Nb Strömsholmen, bad åt kultur och fritid 0 0 0 0

Investeringar som följd av exploateringarKvarteret Hemvärnet, park 2008 10 350 6 050 0 0 0

Huvudgator i Brånnestad 2008 36 000 0 3 000 23 000 10 000

Butgatan 2015 3 850 1 350 0 0 0

Trappan Klockgjutargatan 2015 3 500 2 500 0 0 0

Källvindsgatan 2015 4 000 0 1 500 0 0

Kvarngatan 2016 11 000 0 5 000 0 0

Blomsterängen Sandbyhov 2018 1 800 1 600 0 0 0

Ny korsning längs Stockholmsvägen 2018 8 000 0 7 500 0 0

Johannisborgs stadspark utredning 2018 2 000 0 1 500 0 0

Renovering av kajkonstruktion Inre hamnen1 2018 360 000 60 000 160 000 20 000 0

Allmän plats inre hamnen 2019 80 000 15 000 15 000 15 000 15 000

Ombyggnad Hjalmar Brantings gata 2019 12 000 6 000 6 000 0 0

Bråviksvägen Lindö 2020 5 000 0 5 000 0 0

Allmänt investeringsanslag 4 1 000 1 000 1 000 1 000

Lokalanpassningar för näringslivsverksamhet 4 10 000 10 000 10 000 10 000

Investeringar som följd av exploateringar som finns med i investeringsbudget utan belopp 2

Nb Grafittipark inre hamnen 0 0 0 0

Nb Stortorget 0 0 0 0

Nb Kristinaplatsen 0 0 0 0

Nb Gång- och cykelbro Inre hamnen 1 0 0 0 0

Tekniska nämnden totalt, nettoutgift 1 288 163 353 275 449 800 212 350 137 400

2 För mer information se sidan 7.3 Konsekvens av beslut KS 2018/1277.4 Konsekvens av beslut KS 2018/1022.


kalkylUtgift 2019

Utgift 2020

Utgift 2021

Utgift 2022




Kultur- och fritidsnämndenOffentlig konst 2 500 2 500 2 500 2 500

Stadsmuseet, förnyelseutställning 2017 3 250 500 500 0 0

Utegym 2017 1 200 300 300 0 0

Spontanidrottsplatser 2018 4 500 1 500 1 500 0 0

Betongparken skate, utbyggnad 2019 2 000 2 000 0 0 0

Konstmuseet, ny databas 2019 350 350 0 0 0

Kulturskolan, klimatanläggning pianon och flyglar 2019 250 250 0 0 0

Konstgräsplan Bollspelaren 2019 5 000 5 000 0 0 0

Kultur- och fritidskontoret, inventarier 2019 800 200 200 200 200

Inre hamnen, konst 2019 14 120 3 920 2 500 100 7 600

Hällristningar underhåll/utveckling 2019 1 500 250 250 250 250

Krokeks bibliotek, biblioteksinredning 2019 1 700 1 700 0 0 0

Konstgräsplan Klockaretorpet 2020 4 500 0 4 500 0 0

Kultur- och fritidsnämnden totalt, nettoutgift 39 170 18 470 12 250 3 050 10 550

UtbildningsnämndenYtterligare anslag för utrustning med mera till enheter 43 000 44 000 19 500 44 500

Utveckling IKT (information- och kommunikationsteknik) 3 000 3 000 3 000 3 000

Utrustning med mera till enheter 10 000 11 000 11 000 11 000

Kameraövervakning 2019 8 000 2 000 2 000 2 000 2 000

Omställningskostnader 2019 8 000 2 000 2 000 2 000 2 000

Utbildningsnämnden totalt, nettoutgift 16 000 60 000 62 000 37 500 62 500

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndenInvestering i möbler i samband med ombyggnation 2018 5 300 1 100 1 600 900 900

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden totalt, nettoutgift 5 300 1 100 1 600 900 900

Vård- och omsorgsnämndenUtbyte av teknisk utrustning 9 500 9 500 9 500 9 500

Inventarier till särskilda boendeenheter för äldre 14 850 800 800 0

Inventarier till bostäder med särskild service 2 160 2 250 5 760 3 420

Utbyte av inventarier i allmänna utrymmen i bostäder enligt framtagen utbytesplan 4 700 4 700 4 700 4 700

Vård- och omsorgsnämnden totalt, nettoutgift 31 210 17 250 20 760 17 620

SocialnämndenIFO verksamhetssystem 2019 3 000 3 000 0 0 0

Socialnämnden totalt, nettoutgift 3 000 3 000 0 0 0

Byggnads- och miljöskyddsnämndenÄrendehanteringssystem, bygglov och bostadsanpassning 2018 2 500 1 500 0 0 0

Byggnads- och miljöskyddsnämnden totalt, nettoutgift 2 500 1 500 0 0 0

Summa investeringar totalt 1 699 005 2 039 150 1 697 510 1 173 920


kalkylUtgift 2019

Utgift 2020

Utgift 2021

Utgift 2022



Nämnd och projekt (tkr) Status ÅrTotal

kalkylUtgift 2019

Utgift 2020

Utgift 2021

Utgift 2022

KommunstyrelsenInvesteringar som finansieras av annan

Hamnen - uppgradering oljekajer 2014 20 000 4 000 2 000 0 0

Hamnen - personalbyggnad oljan 2018 10 000 8 000 2 000 0 0

Hamnen - Ospecificerade investeringar 35 000 35 000 35 000 35 000

Självfinansierade investeringar

E-tjänster, utvecklingsfond 1 000 1 000 1 000 1 000

Kommunstyrelsen totalt, nettoutgift 30 000 48 000 40 000 36 000 36 000

Tekniska nämndenInvesteringar som finansieras av bidrag

Bro över stambanan vid Fiskeby inklusive väg till Bråvalla 2017 84 000 1 000 4 000 79 000 0

Statsbidrag -67 000 0 0 -67 000 0

Johannisborgslänken1 360 000 18 000 28 000 110 000 200 000

Statsbidrag (uppskattat) -46 000 -4 000 -7 000 -15 000 -20 000

Kalkfilterbädd vid Vadsbäcken 2 000 2 000 0 0 0

Statsbidrag -2 000 0 0 0 0

Bytespunkt Hageby 2 Nb 0 0 0 0

Statsbidrag 0 0 0 0

Förbättrad kollektivtrafik till Vrinnevisjukhuset 2 Nb 0 0 0 0

Statsbidrag 0 0 0 0

Bytespunkt Marieborg 2 Nb 0 0 0 0

Statsbidrag 0 0 0 0

Spårväg mellan Ljuracentrum och Södertull 2 Nb 0 0 0 0

Statsbidrag 0 0 0 0

Tekniska nämnden totalt, nettoutgift 331 000 17 000 25 000 107 000 180 000

LokalerSjälvfinansierade investeringar, energisparåtgärder

Energisparåtgärder och konverteringar, utökning 8 000 8 000 8 000 8 000

Lokaler totalt, nettoutgift 8 000 8 000 8 000 8 000

Summa investeringar totalt 73 000 73 000 151 000 224 000

Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras av annan än kommunen eller är självfinansierade Utöver investeringsbudget 2019 och investeringsplanen 2020-2022 redovisas här en sammanställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun samt självfinansierade investeringar.

2 För mer information se sidan 7.




Planerade förhyrningar under perioden 2019-2022

Beräknad start hyreskontrakt

2019 2020 2021 2022

Utbildningsnämnden

Sandbyhov F-6, 2 parallell 2019

Sandbyhov 7-9 2019

Sandbyhov specialsalar 2019

Sandbyhov familjecentral 2019

Kastanjegården anpassningar förskola 2021

Sandbyhov förskola 2022

Vård- och omsorgsnämnden

LSS

Vrinnevihus 2019

LSS ospecificerat 6 lägenheter 2019

SoL-boende Örtugsgatan 2020

LSS-boende 21 lägenheter Sandtorp 2021

LSS-boende 20 lägenheter Fotbollsgatan 2022

Kultur- och fritidsnämnden

Ny inomhusisyta 1

Utökad bassängyta 2

Övriga lokaler

Räddningsstation centralt 2022

Nytt servicecenter RTÖG 2022

Ovan redovisas de större inhyrningar som är planerade för budgetperioden. Inhyrningarna kompletterar byggandet av lokaler i egen regi, som är redovisade i investeringsplanen. Hyran för de framtida inhyrningarna kommer ekonomiskt att belasta respektive verksamhetsnämnds driftbudget.

För merparten av de planerade inhyrningarna är hyresavtal inte tecknade. Behörighet för att teckna hyresavtal styrs av det totala hyresbeloppet. För hyresavtal som under kontraktstiden understiger 10 000 000 kr är förhandling och avtalsteck-nande delegerat som verkställighet. För hyresavtal som överstiger 10 000 000 kr under kontraktstid ska respektive inhyr-ning beslutas av kommunfullmäktige. Merparten av de planerade inhyrningarna ovan kommer att beslutas av kommun-fullmäktige. Se beslutssats 6 på sid 5.

1 För mer information se sidan 7.2 För mer information uppdrag 1.12 sidan 5



Bolagsöversikt

Bolagskoncernen

Bolagskoncernen består av moderbolaget Norrköping Rådhus AB och dess tolv dotterbolag.Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB, som påbörjade sin verksamhet år 2015, har under 2018

fortsatt att förvärva fastigheter i Södra Butängen-området. Fastighetsförvärven har i vissa fall skett genom förvärv av bolag. Kronängsgatan Fastigheter i Norrköping AB är ett sådant förvärv under 2018. Fusion av dotterbolaget är planerad att ske under 2019.

I september 2018 bytte dotterbolaget Norrköping Vatten och Avfall AB namn till Nodra AB.Kommunstyrelsen har i budget 2019 fått ett uppdrag att genomföra en översyn av samtliga kommunala bolag i

syfte att ta fram förslag på åtgärder som effektiviserar verksamheten (se beslutspunkt 1.13 på sidan 5).

Norrköpings kommun

Norrköping Rådhus AB

Hyresbostäder i Norrköping AB

Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB

Nodra AB

Norrköpings Hamn AB

Norrköping Airport AB

Norrköping Spårvägar AB

Upplev Norrköping AB

Norrköping Visualisering AB

Studentbo i Norrköping AB

Fastighets AB HerstadbergBlåmart Fastighetsutveckling AB (50%)

Norrköping Container Freight Station AB

Hyresbostädershus 1 i Norrköping ABBoteknik i Norrköping ABStrömvillan ABEnspännaren i Norrköping ABGamlebro AB (50%)

Louis De Geer konsert & kongress i Norrköping AB

Norrköping Parkering AB

Näringslivsfastigheter i Norrköping AB

Norra Lyckorna 2015 AB

Norrköping Norrevo Fastigheter AB (92%)

Norrköping Science Park AB Fastigheter

Infrastruktur

Upplevelser/event

Intressebolag

Kronängsgatan Fastigheter i Norrköping AB

AB Norrköpings Idrottspark (1 aktie)

Parken Event och Aréna AB (1 aktie)

AMK18 ABIndgat 1 ABBilbo i Norrköping ABSexspännaren i Norrköping AB

58 BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


SammanställningSammanställning av budget 2019 och resultatplan 2020-2022Bolagens resultatkrav före bokslutsdispositioner och skatt

Bolag (tkr)Bokslut

2017Prognos

2018Budget

2019Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022

Hyresbostäder i Norrköping AB 81 624 272 976 34 167 34 583 38 098 39 355


5 130 -8 770 -4 250 -5 800 -10 600 -17 700

Norrköping Norrevo Fastigheter AB 6 338 -14 300 0 0 0 0

Nodra AB 19 299 12 461 14 171 3 108 4 337 2 404

- varav vattenverksamhet 0 0 0 0 0 0

- varav avfallsverksamhet 0 0 0 0 0 0

- varav bredbandsverksamhet 14 723 8 141 9 669 -1 476 -433 -2 544

- varav övrig sidoordnad verksamhet 4 576 4 320 4 502 4 584 4 770 4 948

Norrköpings Hamn AB 34 660 15 175 22 400 23 350 23 950 24 650

Norrköping Airport AB -20 064 -21 830 -13 374 -3 387 0 0

Norrköping Spårvägar AB 22 541 23 645 16 000 17 000 20 000 19 853

Norrköping Parkering AB -1 545 1 814 2 300 2 400 2 497 2 592

Upplev Norrköping AB -2 742 -17 074 0 0 0 0


2 705 -1 420 0 0 0 0

Norrköping Visualisering AB 23 167 0 0 0 0

Norrköping Science Park AB 1 712 0 0 0 0 0

Summa 149 681 262 844 71 414 71 254 78 282 71 154

Norrköping Rådhus AB 21 888 -19 200 -19 100 -19 100 -19 100 -19 100

Summa inklusive moderbolag 1 171 569 243 644 52 314 52 154 59 182 52 054

Sammanställning av förväntad värdeöverföring

Bolag (tkr)Bokslut

2017Prognos

2018Budget

2019Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022



0 0 0 0 0 0

Norrköping Norrevo Fastigheter AB 0 0 0 0 0 0

Nodra AB 7 300 7 300 6 600 6 700 6 900 7 050

Norrköpings Hamn AB 23 000 23 000 15 000 15 300 15 600 15 900

Norrköping Spårvägar AB 10 000 10 000 0 0 0 0

Norrköping Parkering AB 0 0 0 0 0 0


0 0 0 0 0 0


Norrköping Symfoniorkester AB 0 0 0 0 0 0

Summa 57 000 57 000 38 600 39 340 40 200 41 000

1 Summan av ovanstående resultat är inte liktydligt med koncernresultatet då inga koncernelimineringar är gjorda.

59BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN – BOLAGSKONCERNEN


Sammanställning av investeringar

Bolag (tkr)Bokslut

2017Prognos

2018Budget

2019Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022



130 885 89 500 65 000 35 000 0 0

Norrköping Norrevo Fastigheter AB 39 194 92 050 36 135 0 0 0

Nodra AB 279 185 258 730 320 826 301 022 260 310 230 475

Norrköpings Hamn AB 1 40 193 25 550 17 000 12 000 12 000 12 000

Norrköping Airport AB 7 605 12 905 4 600 14 000 4 500 4 500

Norrköping Spårvägar AB 7 532 69 400 63 400 35 200 40 600 40 000

Norrköping Parkering AB 93 980 2 811 0 0 0 0

Upplev Norrköping AB 271 200 200 200 200 200


697 750 750 750 750 750


Norrköping Science Park AB 0 0 0 0 0 0

Summa 971 862 1 174 896 1 275 911 1 086 172 1 050 360 999 925

Norrköping Rådhus AB 0 0 0 0 0 0

Summa inklusive moderbolag 971 862 1 174 896 1 275 911 1 086 172 1 050 360 999 925

Sammanställning av verksamhetsbidrag

Bolag (tkr)Bokslut

2017Prognos

2018Budget

2019Plan2020

Plan2021

Plan2022

Norrköping Airport AB -23 800 -23 800 -23 800 -23 800 -23 800 -23 800

Upplev Norrköping AB -15 000 -14 675 -13 700 -13 700 -13 700 -13 700


-2 000 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Norrköping Visualisering AB -13 400 -13 400 -13 400 -13 400 -13 400 -13 400

Norrköping Science Park AB -5 000 -4 500 -4 500 -4 500 -4 500 -4 500

Summa -59 200 -58 375 -57 400 -57 400 -57 400 -57 400


Nodra AB


Norrköpings Norrevo Fastigheter AB

Övriga bolag

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR


Nodra AB

Norrköpings Spårvägar AB

Norrköping Norrevo Fastigheter AB

Övriga bolag


Nodra AB


Norrköping Airport AB Norrköping Norrevo Fastigheter AB

Övriga bolag

OMSÄTTNING ANTAL ANSTÄLLDA

Nyckeltal 2019

38%12%

20%

11% 19%

60%

18%

11%

6%

5%

24%

21%

11%

10%

5%

30%

1 Investeringar sker även via Norrköpings kommun, se sidan 51.



Så styrs kommunens bolagKommunens nämnder och bolag har ansvar för att förvalta och genomföra verksamhet inom sitt område utifrån poli-tiska mål, bolagsordningar, ägardirektiv, reglementen och styrdokument. De kommunala bolagen är viktiga samhälls-funktioner i Norrköpings kommun. Genom bolagens verksamheter vill man uppfylla kommunens vision, övergripande mål och preciseringar.

BolagsstyrningKommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och den övergripande och lagstadgade ägaren för samtliga bolag. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunfullmäktiges beslut genomförs, följs upp och utvärderas. Enligt kommunallagen 6 kap 1§ ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Detta gäller såväl för kommunens nämnder som för kommunens hel- och delägda aktiebolag.

Moderbolaget Norrköping Rådhus AB ansvarar för att leda, styra och samordna dotterbolagens verksamhet mot kom-munens vision, övergripande mål och preciseringar. Detta utförs genom formell styrning (bolagsordning och ägardirek-tiv) och informell styrning (ägardialog).

I bolagskoncernen finns tolv dotterbolag varav tre är egna koncerner. Dotterbolagen styr sin verksamhet genom affärs-planer och andra styrande dokument inom ramarna för bolagsordning och ägardirektiv.

Kommunfullmäktige

VisionenDe övergripande målen

PreciseringarBolagsordning

Det specifika ägardirektivet Det gemensamma ägardirektivet

Norrköping Rådhus ABBolagsstämma

Styrelse

Styrelsens arbetsordningVD-instruktioner

VD

DotterbolagBolagsstämma

Styrelse

Styrelsens arbetsordningVD-instruktioner

Affärsplan

VD

Kommunstyrelsen

Föreslår åtgärder

Håller uppsiktsplikt

Ombud

Principiella frågor

Ägardialog

Principiella frågor

Ombud

LekmannarevisorerUtser

UtserYrkesrevisorer

Utser



Norrköping Rådhus AB

Bokslut 2017

Prognos 2018

Budget 2019

Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022

Resultatbudget (tkr)

Intäkter 43 300 41 175 40 300 40 300 40 300 40 300

Koncernintern nettoomsättning 2 800 2 800 2 900 2 900 2 900 2 900

varav verksamhetsbidrag från Norrköpings kommun

40 500 38 375 37 400 37 400 37 400 37 400

Kostnader (-) -61 213 -60 375 -59 400 -59 400 -59 400 -59 400

varav verksamhetsbidrag, lämnade* -59 200 -58 375 -57 400 -57 400 -57 400 -57 400

varav koncerngemensamma tjänster till Norrköpings kommun

-2 000 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Övriga kostnader -13 0 0 0 0 0

Rörelseresultat -17 913 -19 200 -19 100 -19 100 -19 100 -19 100

Resultat från andelar i intresseföretag (+/-) 58 701 16 700 17 000 17 340 17 700 18 050

Räntekostnader och liknande resultat-poster (-)

-18 900 -16 700 -17 000 -17 340 -17 700 -18 050

Räntenetto (+/-) 39 801 0 0 0 0 0

Resultat efter finansiella poster 21 888 -19 200 -19 100 -19 100 -19 100 -19 100

Koncernbidrag, erhållna 64 806 83 718 21 600 22 000 22 500 22 950

Koncernbidrag, lämnade -47 318 -50 742 -13 374 -3 387 0 0

Resultat efter koncernbidrag 39 376 13 776 -10 874 1 -487 1 3 400 3 850

Balansbudget (tkr)

Anläggningstillgångar 1 857 182 1 865 269 1 865 269 1 865 269 1 865 269 1 865 269

Fordran Norrköpings kommun 196 004 203 084 188 873 157 999 137 512 120 912

Omsättningstillgångar 47 194 100 418 38 600 39 340 40 200 41 000

Summa tillgångar 2 100 380 2 168 771 2 092 742 2 062 608 2 042 981 2 027 181

Aktiekapital 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Övrigt bundet eget kapital 50 50 50 50 50 50

Fritt eget kapital 437 868 480 244 474 020 443 146 422 659 406 059

Årets resultat 39 376 13 776 -10 874 -487 3 400 3 850

Totalt eget kapital 577 394 594 170 563 296 542 809 526 209 510 059

Långfristiga skulder 1 499 072 1 499 072 1 499 072 1 499 072 1 499 072 1 499 072

Kortfristiga skulder 23 914 75 529 30 374 20 727 17 700 18 050

Summa eget kapital och skulder 2 100 380 2 168 771 2 092 742 2 062 608 2 042 981 2 027 181

Investeringsbudget (tkr) 0 0 0 0 0 0

Nyckeltal

Justerat Eget Kapital 577 394 594 170 563 296 542 809 526 209 510 059

Soliditet (%) 27% 27% 27% 26% 26% 25%

Avkastning på eget kapital (%) 4% -3% -3% -4% -4% -4%

Antal tillsvidareanställda 0 0 0 0 0 0

*Verksamhetsbidrag till dotterbolagen (tkr)

Norrköping Airport AB -23 800 -23 800 -23 800 -23 800 -23 800 -23 800

Upplev Norrköping AB -15 000 -14 675 -13 700 -13 700 -13 700 -13 700


-2 000 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Norrköping Visualisering AB -13 400 -13 400 -13 400 -13 400 -13 400 -13 400

Norrköping Science Park AB -5 000 -4 500 -4 500 -4 500 -4 500 -4 500

Summa -59 200 -58 375 -57 400 -57 400 -57 400 -57 400

1 Det negativa resultatet balanseras mot tillskjutna medel avseende Norrköping Airport AB, i enlighet med fullmäktigebeslut, KS 2017/1608.



Bolagets uppdragNorrköping Rådhus AB är helägt av Norrköpings kommun. Bolaget är moderbolag i bolagskoncernen, som bildades i december 2007. Bolaget är för närvarande ägare av tolv dotterbolag, varav tre är egna underkoncerner. Ägarens syfte och motiv med bolagskoncernen är bland annat att åstadkomma:

� en ökad effektivitet, � en bättre styrning, � en förbättrad ekonomisk kontroll, � en tydlig ägare, � ett forum för att samordnat hantera ägarfrågorna, � en möjlighet att resultatutjämna mellan bolagen, � en likadan beskattningssituation som skulle gälla om verksamheten hade bedrivits i förvaltningsform.

Budget 2019Norrköpings Rådhus AB ska under 2019 fördela totalt 57,4 mnkr i verksamhetsbidrag till

Norrköping Science Park AB, Norrköping Visualisering AB, Norrköping Airport AB, Upplev Norrköping AB

och Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB. Norrköping Rådhus AB finansierar dessa via ett verksamhetsbidrag om 37,4 mnkr från Norrköpings kommun samt genom värdeöverföringar från andra bolag inom koncernen.

De planerade värdeöverföringarna under 2019 kom-mer från Hyresbostäder i Norrköping AB, Norrköpings Hamn AB samt Nodra AB.

Den värdeöverföring om 17,0 mnkr som planeras från Hyresbostäder i Norrköping AB under 2019 överförs till kommunen. I kommunen kommer dessa medel sedan att användas inom ramen för kommunens bostadsför-sörjningsansvar i enlighet med bilaga 9. Vidare kommer 80,0 mnkr att delas ut till Norrköpings kommun från Norrköping Rådhus AB senast i bokslutet 2019. Av dessa kommer 20,0 mnkr från Hyresbostäder i Norrköping AB att användas i enlighet med bilaga 9. Av resterande 60,0 mnkr kommer 40,0 mnkr från Hyresbostäder i Norrkö-ping AB och vad dessa medel ska användas till kommer att specificeras i ett kommande beslut, men även här ska medlen användas inom ramen för kommunens bostads-försörjningsansvar. De sista 20,0 mnkr som delas ut till kommunen härrör från andra dotterbolag i koncernen.

För 2019 kommer Norrköpings kommun att debitera Norrköpings Rådhus AB för administrativa omkostnader om totalt 2,0 mnkr. Norrköping Rådhus AB finansierar dessa kostnader genom att ta ut en avgift för koncernge-mensamma tjänster från samtliga dotterbolag om totalt 2,9 mnkr.

Flödet Norrköping Rådhus AB och Norrköpings kommunÅr 2019 kommer Norrköpings kommun att lämna ett verksamhetsbidrag till Norrköping Rådhus AB uppgå-ende till 37,4 mnkr för att Norrköpings Rådhus AB i sin tur ska lämna verksamhetsbidrag till dotterbolagen.

Norrköpings kommun erhåller 99,0 mnkr från Norr-köping Rådhus AB i form av utdelning, ränta samt avgift för administrativa tjänster.



FÖRDELNING AV PARTISTÖD 2019 (kr)

Antal mandat

Partistöd Stöd till ungdom Summa per parti

Parti Grundstöd Mandatstöd 34 838

Grundstöd Mandatstöd 2 639

Socialdemokraterna 26 87 500 905 791 6 700 68 614 1 068 605

Moderaterna 20 87 500 696 763 6 700 52 780 843 742

Sverigedemokraterna 14 87 500 487 734 6 700 36 946 618 880

Vänsterpartiet 7 87 500 243 867 6 700 18 473 356 540

Kristdemokraterna 5 87 500 174 191 6 700 13 195 281 586

Liberalerna 5 87 500 174 191 6 700 13 195 281 586

Centerpartiet 5 87 500 174 191 6 700 13 195 281 586

Miljöpartiet de Gröna 3 87 500 104 514 6 700 7 917 206 631

85 700 000 2 961 241 53 600 224 314 3 939 155

BILAGA 1

64 BILAGOR – BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN


BILAGA 2

Norrköpings sociala investeringsfond 1

Sociala investeringsfonden är ett verktyg för att möjlig-göra tidiga insatser som i förlängningen leder till både ekonomiska och mänskliga vinster.

Syftet med den sociala investeringsfonden är att hitta nämndövergripande förebyggande arbetsmetoder som tidigt bryter negativ händelseutveckling hos norrköpingsbor. Utgångspunkten är att hitta de kommuninvånare som löper störst risk att hamna i utanförskap och ge dem rätt stöd. När effekterna av investeringen börjar synas, det vill säga när de kommunala kostnaderna minskar till följd av investeringen, minskas nämndens eller nämndernas ekonomiska ramar med motsvarande belopp. Överskottet markeras sedan i bokslutet och öronmärks för att användas för framtida sociala investeringar. På det sättet fylls fonden kontinuerligt på och nya sociala investeringar kan göras

Samarbete med SKL fortsätterArbetet med sociala investeringsfonden sker i samar-bete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppdrag Psykisk Hälsa. I den gemensamma överenskom-melsen, Aktion 2018 – Sociala investeringar, beskrivs målsättningarna för arbetet 2018.

Sveriges första Sociala utfallskontraktTeam Nystart är Norrköpings kommuns senaste sociala investering men även Sveriges första sociala utfallskon-trakt (social impact bond). Det innebär att den sociala investeringen genomförs genom ett socialt utfallskon-trakt mellan en extern finansiär och en offentlig part. Team Nystart arbetar för att placerade barn och unga ska förbättra sina skolresultat och att minska risken för återplacering.

Genom utfallskontraktet har Norrköpings kommun tagit nästa steg i utvecklingen av arbetet med sociala investeringar. Ett socialt utfallskontrakt ger möjlighet att, genom ett samarbete mellan en extern finansiär och en offentlig part, finansiera och stimulera metodutveckling för att uppnå förbättrade resultat för målgrupper med störst behov.

Beviljade sociala investeringarÅtta investeringar har i dagsläget beviljats medel ur Norrköpings sociala investeringsfond, vilket innebär att cirka 45 mkr hitintills har investerats i olika projekt. Av dessa har totalt 19 mkr återförts till fonden fram till och med år 2018.

Tidig insats

Faktaruta:

Status: Pågående projekt

Beviljad investering: 4 600 tkr

Genomförande: HT 2016 - HT 2019

Planerad återbetalning: 2020-2026

Tidig insats är ett samverkansprojekt mellan socialkontoret och utbildningskontoret. Klockaretorpets familjecentral är plattform för projektet som arbetar främjande och förebyggande för familjer med barn i åldrarna 0-3 år.

Syftet med Tidig insats är både att öka kunskapen om verksamma metoder och att bygga upp ett strukturerat stöd riktat till småbarnsföräldrar. Det övergripande målet är att skapa ett hållbart föräldrastöd i hela Norrköping. Tidig insats utvärderas kontinuerligt genom följeforskning som är knuten till investeringen.

Team Nystart

Faktaruta:

Status: Pågående projekt via socialt utfallskontrakt

Parter: Norrköpings kommun, Leksell Social Ventures AB (LSV), Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Lumell Associates

Genomförande: 2016- 2018

Team Nystart arbetar för att förbättra situationen för placerade barn. Det huvudsakliga målet med arbetet är att genom nya arbetssätt stödja och underlätta vardagen för placerade barn. Det sekundära målet är att utveckla en för Sverige ny modell (sociala utfallskontrakt) där de ingående parterna gemensamt definierar ett behov, en lösning och ett resultat som ska uppnås. Resultaten är i fokus, och ersättning till finansiären baseras på att vissa på förhand givna mål uppnås.

60 placerade barn och unga omfattats av projektet som pågår fram till årsskiftet 2018/2019. Därefter ska indivi-derna följas och utvärderas i två år efter avslutad insats. Effekterna av insatsen mäts genom att följa kostnader för socialkontoret samt förbättrade skolresultat för individen.

Inom det sociala utfallskontraktet finns en överenskommelse om att betala ut garanti till LSV. Denna garanti kommer initialt tas från sociala investeringsfonden, för att sedan återföras till fonden när kostnadsbesparingar gjorts. Den övriga delen som kommunen åtagit sig att betala tillbaka till LSV om satsningen lyckas sätts av i en avsättning specifik för kontraktet. Både återföringen till sociala investeringsfonden och det som sätts av i avsättningen tas från socialnämndens driftbudget i och med att kostnadsbesparingar uppnås.

1 För mer information gå in på www.norrkoping.se/socialainvesteringar

65BUDGET 2019 NORRKÖPINGS KOMMUN – BILAGOR

http://www.norrkoping.se/organisation/ekonomi/norrkopings-sociala-investeringsfond.html


Drop in

Faktaruta:

Status: Avslutat och avvecklat


Genomförande: 2015-2017

Återbetalning: 2018-2022

Drop In genomfördes som ett samverkansprojekt mellan arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret, utbildningskontoret och socialkontoret. Målgruppen för Drop In var 16-19 åringar som varken gick i skolan eller arbetade och där kommunen inte hade någon vetskap om vilken sysselsättning de hade. Investeringen syftade till att hitta nya metoder för att nå och arbeta med denna målgrupp, för att sedan vägleda dem till studier eller annan lämplig sysselsättning.

Utvärderingen av Drop In återfinns i slutrapporten som presenterades under hösten 2017. Resultatet av utvär-deringen visar projektets framgångsfaktorer och positiva effekter, men lyfter även utmaningar med verksamheten. Utbildningsnämnden valde att inte prioritera finansiering till fortsatt verksamhet och därför avvecklades projektet i början av 2018.

NP Resurscenter

Faktaruta:

Status: Avslutat och implementerat




NP Resurscenter genomfördes som ett samverkansprojekt mellan vård- och omsorgskontoret, socialkontoret och utbildningskontoret och är en insats för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och eller problematik. Syftet med insatsen var att ge målgruppen och deras familjer ett sammanhållande stöd från 13 års ålder upp till som mest 23 års ålder.

Investeringen ansågs vara lyckad och återfinns nu i kommunens ordinarie verksamhet. Återbetalningen till fonden pågår till och med 2019.

Solid återkomst

Faktaruta:

Status: Avslutat, implementerat och avvecklat




Solid återkomst genomfördes som ett samverkansprojekt mellan socialkontoret och föreningen Unga KRIS. Målet med Solid återkomst var att minska antalet återfall till missbruk och kriminalitet, förkorta vårdtiden på Statens

Institutionsstyrelse (SiS) samt att de unga ska komma igång med studier, arbete och/eller praktik. Metoden innebar att ungdomen fick en kontaktperson från Unga KRIS som, tillsammans med en kommunal insatssamordnare, säkrade en tryggare och snabbare hemkomst.

Insatsen avslutades i sociala investeringsfondens regi vid årsskiftet 2015/2016 och implementerades då i ordinarie verksamhet. Under våren 2017 togs beslutet att avsluta arbetet med Solid återkomst då målgruppen var för liten för att verksamheten och arbetet skulle kunna bedrivas. Solid återkomst gjorde under 2018 sin sista återföring till fonden och medlen beviljade för att finansiera insatsen har nu återförts i sin helhet.

Alla barn i skolan

Faktaruta:





Alla barn i skolan (ABIS) genomfördes som ett samverkansprojekt mellan socialkontoret och utbildningskontoret. Insatsen syfte var att ta ett helhetsgrepp kring skolfrånvaro med det förebyggande arbetet kombinerat med kraftfulla insatser för de barn och unga som behöver det.

Investeringen ansågs vara lyckad och återfinns nu i kommunens ordinarie verksamhet. Alla barn i skolan gjorde under 2018 sin sista återföring till fonden och medlen beviljade för att finansiera insatsen har nu återförts i sin helhet.

SkolFam2

Faktaruta:





Investeringen genomfördes i samverkan mellan socialkontoret och utbildningskontoret. Insatsen syfte var att främja familjehemsplacerade barns skolresultat i grundskolan genom att strukturerat arbeta med kartläggningar med fokus på läs- och skrivförmåga, matematik samt adaptiva färdigheter. Arbetssättet innebar bland annat individanpassning av skolmiljön för att förbättra förutsättningar för barnens lärande.

Investeringen ansågs vara lyckad och återfinns nu i kommunens ordinarie verksamhet. SkolFam2 gjorde under 2017 sin sista återföring till fonden och medlen beviljade för att finansiera insatsen har nu återförts i sin helhet.

BILAGA 2



Beräknad återföring/resultatförbättring (tkr)

Återfört t.o.m 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

2024 och

framåtTotal

återföring

SkolfamSocialnämndenUtbildningsnämnden

2 1941 420

2 1941 420

Totalt Skolfam 3 614 3 614

Alla barn i skolanSocialnämndenUtbildningsnämnden

4 6724 410

2 046194

6 7184 604

Totalt Alla barn i skolan 9 082 2 240 11 322

ServicetraineeArbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 4 581 4 581

Totalt Servicetrainee 4 581 4 581

Solid återkomstSocialnämnden 832 272 272

Totalt Solid återkomst 832 272 1 104

NP ResurscenterVård- och omsorgsnämndenUtbildningsnämndenSocialnämnden

4 4361 8681 482

2 218934741

6 6542 8022 223

Totalt NP Resurscenter 7 786 3 893 11 679

Drop InArbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 500 920 920 920 920 3 680

Totalt Drop In 500 920 920 920 920 4 180

Tidig insatsSocialnämndenUtbildningsnämnden

132268

198402

198402

198402

7921 608

1 5183 082

Totalt Tidig insats 400 600 600 600 2 400 4 600

Socialt utfallskontraktSocialnämnden 2 640 6 000 1 360 10 000

Totalt Socialt utfallskontrakt 2 640 6 000 1 360 10 000

Summa återföring 1 18 109 13 438 10 813 2 680 1 520 1 520 600 2 400 51 080

Servicetrainee

Faktaruta:




Planerad återbetalning:2013-2015

Investeringen genomfördes i samverkan mellan arbetsmarknadskontoret, utbildningskontoret, vård- och omsorgskontoret samt personalkontoret. Insatsen innebar att 30 arbetsföra personer över 26 år, aktuella inom ekonomiskt bistånd (företrädesvis från gruppen barnfamiljer) och som behärskade det svenska språket

samt något av de stora invandrarspråken anställdes under ett års tid inom kommunal verksamhet.

Investeringen ansågs vara lyckad och återfinns nu i kommunens ordinarie verksamhet. Servicetrainee gjorde under 2015 sin sista återföring till fonden och medlen beviljade för att finansiera insatsen har nu återförts i sin helhet. Återföringen grundar sig främst i minskat behov av försörjningsstöd för deltagarna. Efter utökning omfattar nu Servicetrainee drygt 100 platser.

1 Återinföringen är ett av kommunens finansiella mål, se sidan 17.

BILAGA 2



Budget för insatsen (tkr)

Förbrukat t.o.m 2017 2018 2019 2020 2021 Total budget

Skolfam2 3 614 3 614

Alla barn i skolan 11 322 11 322

Servicetrainee 4 581 4 581

Solid återkomst 1 104 1 104

NP Resurscenter 11 679 11 679

Drop In 3 762 418 4 180

Tidig insats 2 070 1 608 922 4 600

Socialt utfallskontrakt 1 008 1 632 6 000 1 360 10 000

Summa budget 39 140 3 658 6 922 1 360 51 080

BILAGA 2



Utrednings- och utvecklingsenheten 181004 Statistikfunktionen, cpl Bilaga X till budgetdokumentet 2019, plan 2020-2022

Beräkning av framtida volymer inom barnomsorg

Bakgrund En viktig del i planeringsarbetet inom förskolan är att beräkna framtida volymer för verksamheten. Under våren 2013 arbetade ekonomi- och styrningskontoret tillsammans med utbildningskontoret fram en ny modell för beräkning av volymerna inom barnomsorg. Volymerna i berörda åldrar bygger på kommunens befolkningsprognos justerad med en nyttjandegrad som visar andelen barn i respektive ålder som går i förskolan.

Från och med budgetår 2017 beräknas en volymskattning av antal asylsökande barn som förväntas befinna sig inom barnomsorgen. Dessa barn är inte folkbokförda och ingår därmed inte i befolkningsprognosen. Antalet asylsökande inom barnomsorgen är relativt liten men modellen förändrades och tar numera hänsyn till dessa barn i beräkningarna.

Volymskattningen av antal asylsökande barn i verksamheten tillsammans med volymskattningen för folkbokförda barn utgör det totala prognosticerade antalet inskrivna barn i verksamheten kommande år.

Ersättningsnivå I budgeten för aktuellt år används en kostnad per barn som avser kostnaden året innan budgetåret uppräknat med förväntad löne- och prisutveckling.

Med hjälp av kostnaden per barn i verksamheten och volymberäkning beräknas en totalkostnad av förväntad förändring av antalet inskrivna barn som ersätts i sin helhet.

Antal barn i förskoleåldern Varje år görs en befolkningsprognos som redovisar prognosticerat antal barn per 31 december kommande tio år, de första fem benämns prognos och efterföljande fem benämns utblick. Antalet redovisas per ettårsklass.

BILAGA 3



Utrednings- och utvecklingsenheten 181004 Statistikfunktionen, cpl

Källa: SCB (år 2017), Norrköpings kommun – utrednings- och utvecklingsenheten (övriga år)

Gällande befolkningsprognos visar en liten minskning av antalet folkbokförda barn i förskoleålder kommande två år. Det beror till största delen på ett antal födda barn förväntas vara något lägre än tidigare. Från och med är 2020 beräknas att antalet barn i åldersgruppen kommer att öka.

Flyktingsituationen under främst år 2015 medförde att antalet asylsökande barn i Norrköping ökade rejält under året. Även antalet asylsökande i förskoleverksamhet ökade under året och var som högst under 2016. Antalet minskade något under 2017 och förväntas fortsätta minska under kommande år på grund av att många får uppehållstillstånd, men också på grund av att inflödet av asylsökande till Sverige förväntas minska. När den asylsökande får uppehållstillstånd ingår barnet i den beräknade befolkningsprognosen.

Volymen barn i förskolan I volymberäkningarna används resultatet från befolkningsprognosen och en framräknad nyttjandegrad som anger hur stor del av barnen i respektive årskull som är inskrivna i förskolan. Nyttjandegraden hämtas från verksamhetssystemet Extens och varierar mellan årskullar - men varierar också mellan vår och höst.

• Nyttjandegraden för ettåringar ligger runt 5 procent under våren för att under hösten öka till närmare 60 procent.

• Tvååringar har en nyttjandegrad på runt 80 procent under våren och över 90 procent under hösten.

• Bland 3-5-åringar är nyttjandegraden 94-97 procent under våren jämfört med runt 96 procent under hösten.

• 6-åringar har en hög nyttjandegrad under våren, omkring 97 procent, för att under hösten vara nära obefintlig då de flesta 6-åringar finns i förskoleklass.

BILAGA 3



Utrednings- och utvecklingsenheten 181004 Statistikfunktionen, cpl För volymberäkningarna innebär det att olika årskullar finns i verksamheten under våren respektive hösten.

• På våren går framförallt sex årskullar i förskolan: barn som fyller mellan 1-6 år under året

• På hösten går framförallt fem årskullar i förskolan: barn som fyller mellan 1-5 år under året

Diagrammen nedan visar nyttjandegrader i förskolan för folkbokförda barn under vår- respektive hösttermin per ålder.

Källa: Extens, Statistiska centralbyrån. Beräkningar av Norrköpings kommun – utrednings- och utvecklingsenheten

Källa: Extens, Statistiska centralbyrån. Beräkningar av Norrköpings kommun - – utrednings- och utvecklingsenheten I och med att det är skillnad i nyttjandegrad på vår och höst för olika årskullar och att det finns en skillnad mellan åldrar tas hänsyn till båda dessa faktorer i beräkningarna. Beräkningarna görs alltså för två tidpunkter – vår och höst.

BILAGA 3



Utrednings- och utvecklingsenheten 181004 Statistikfunktionen, cpl Metoden för att beräkna antal asylsökande barn i verksamhet ser annorlunda ut. Med hjälp av Migrationsverkets verksamhetsprognos beräknas ett scenario för antal asylsökande i Norrköping under kommande år. För beräkning av volymen asylsökande barn i verksamheten används uppgifter från scenariot tillsammans med beräknad nyttjandegrad vid senaste årsskiftet.

Det totala antalet barn inom barnomsorgen är summan av beräknade volymen folkbokförda och beräknade volymen asylsökande i verksamhet.

Budgetvolymen beräknas som ett genomsnitt av volymen i förskolan på vårterminen och volymen i förskolan på höstterminen för respektive år.

Volymjustering inför nytt budgetår sker gentemot budgeterad volym föregående budgetår och inte gentemot faktisk volym. På detta sätt kommer eventuella differenser, vad gäller budgeterad och faktisk volym, att justeras kontinuerligt.

Volymer i budget 2019-2022 Enligt gällande befolkningsprognos kommer antalet barn i Norrköping att minska något under kommande två år för att sedan öka. Antalet asylsökande barn i verksamheten förväntas minska något under kommande år.

Totalt under budgetperioden förväntas volymen inom barnomsorgen minska med drygt 100 barn fram till 2022.

Volymskattning inom barnomsorgen, budgetvolymer 2018 2019 2020 2021 2022 Volymskattning (antal inskrivna barn) 8 163 7 929 7 893 7 962 8 032 Förändring per år -234 -36 69 70 Ackumulerad förändring -234 -270 -201 -131

Not: Tabellen redovisar den volym som låg till grund för ersättning i budget 2018. Volymen för åren 2019-2022 är beräknade utifrån den senaste befolkningsprognosen.

BILAGA 3



BILAGA 4


Bilaga X till budgetdokumentet 2019, plan 2020-2022

Beräkning av framtida volymer inom fritidshem inklusive verksamhet för 10-12 -åringar

Bakgrund Fritidshem omfattar skolfri tid som barnet har rätt till från det år hen börjar förskoleklass. Främst nyttjas fritidshemmen i åldersgruppen 6-9 år men det finns också en verksamhet för 10–12-åringar. Under år 2014 samarbetade utbildningskontoret och ekonomi- och styrningsavdelningen i arbetet med beräkningen av kommande volymer inom verksamheten. En ny modell infördes som tar hänsyn till den demografiska utvecklingen och att olika åldrar nyttjar fritidshem i olika stor utsträckning. I beräkningarna ingår både fritidshemsverksamhet för åldersgruppen 6-9 år och verksamheten för 10-12 -åringar.

Under år 2016 gjordes en utredning av modellen i samband med att allt fler asylsökande elever var inskrivna i skolans verksamheter. Som asylsökande är man inte folkbokförd och finns därmed inte med i befolkningsprognosen. Antalet asylsökande inom fritidshemsverksamheten är dock litet och modellen tar hänsyn till dessa barn i och med att de finns med i beräkningarna av de nyttjandegrader som används i volymskattningarna.

Ersättningsnivå I budgeten för aktuellt år används en kostnad per barn som avser kostnaden året innan budgetåret uppräknat med förväntad löne- och prisutveckling.

Med hjälp av kostnaden per barn i verksamheten och volymberäkning beräknas en totalkostnad av förväntad förändring av antal inskrivna barn som ersätts i sin helhet.

Volymen barn i fritidshem Beräkningen av volymen barn i fritidsverksamhet utgår från prognosticerat antal barn i kommunen kommande år samt beräknade nyttjandegrader för inskrivna i verksamheten. Nyttjandegraderna baseras på historiska uppgifter.

En befolkningsprognos beräknas varje år och redovisar prognosticerat antal folkbokförda barn den 31 december kommande tio år, där de första fem åren benämns prognos och efterföljande fem år benämns utblick.

Aktuell befolkningsprognos visar ett ökande antal barn i de åldrar som kan befinna sig i fritidshemsverksamhet. Se nedanstående diagram.



BILAGA 4 Utrednings- och utvecklingsenheten 181203 Statistikfunktionen, cpl

Källa: Statistiska centralbyrån (år 2017), Norrköpings kommun – utrednings- och utvecklingsenheten (övriga år) Andelen barn i en årskull som finns i fritidshemsverksamheten varierar både mellan åldrar och mellan vår- och höst-termin. Till exempel så finns omkring 90 procent av 6-åringarna i fritidshem under höstterminen, under vårterminen är nyttjandegraden för årskullen nära noll.

Beräkningsmetod Med hjälp av antal inskrivna barn i verksamhetssystemet och faktiskt totalt antal barn folkbokförda i kommunen beräknas en nyttjandegrad som anger hur stor andel av barnen i respektive årskull som finns i fritidshemsverksamheten. Nyttjandegrader tas fram för vårterminen och höstterminen för respektive årskull.

Källa: Verksamhetssystemet Extens och Statistiska centralbyrån. Beräkningar av Norrköpings kommun - utrednings- och utvecklingsenheten Andelen barn som finns i fritidshemsverksamheten minskar med barnets ålder.



BILAGA 4Utrednings- och utvecklingsenheten 181203 Statistikfunktionen, cpl

Källa: Verksamhetssystemet Extens och Statistiska centralbyrån. Beräkningar av Norrköpings kommun - utrednings- och utvecklingsenheten I och med att det är skillnad i nyttjandegrad på vår- och hösttermin för de olika årskullarna och att det finns en skillnad mellan åldrar tas hänsyn till båda dessa faktorer i beräkningarna. Hänsyn tas också till att det finns ett fåtal barn som finns i verksamheten som inte tillhör gruppen 6-12 år.

Nyttjandegraderna, tillsammans med aktuell befolkningsprognos, ger en beräknad volym barn som förväntas finnas i fritidsverksamheten under vår- respektive hösttermin kommande år. Som förväntad budgetvolym för fritidshem används ett medelvärde av dessa två beräknade volymer.


Volymer i budget 2019-2022 Enligt gällande befolkningsprognos kommer antalet barn i åldern 6-12 år att öka i Norrköping under de kommande åren. Budgetvolymen minskar år 2019 jämfört med 2018 vilket främst beror på att antalet barn i åldersgruppen överskattades i prognosen som låg till grund för budget 2018. Det har också skett en liten nedgång i nyttjandegraderna senaste året. Se tidigare diagram. Totalt under budgetperioden förväntas volymen inom fritidsverksamheten öka med drygt 100 barn fram till 2022.

Volymskattning inom fritidsverksamhet, budgetvolymer 2018 2019 2020 2021 2022 Volymskattning (antal inskrivna barn) 6 331 6 262 6 310 6 371 6 440 Förändring per år -69 48 61 69 Ackumulerad förändring -69 -21 40 109

Not: Tabellen redovisar den budgetvolym 2018 som låg till grund för ersättning i budget 2018. Volymen för åren 2019-2022 är beräknade utifrån den senaste befolkningsprognosen. Beräkningarna omfattar båda fritidsverksamhet för 6-9-åringar och verksamhet för 10-12-åringar.




Bilaga i budgetdokumentet 2019, plan 2020-2022

Beräkning av framtida volymer inom grundskolan

Bakgrund Förväntat antal elever i grundskolan bygger på befolkningsprognosen för Norrköping. Varje år görs en befolkningsprognos som redovisar prognosticerat antal folkbokförda barn den 31 december kommande år och de som är i åldern 6-15 år förväntas befinna sig i en årskurs i grundskolan. De kan befinnas sig i grundskoleverksamhet inom kommunal verksamhet i Norrköping, i verksamhet bedriven i privat regi eller i en annan kommuns verksamhet.


Aktuell befolkningsprognos visar ett ökande antal folkbokförda barn i grundskoleåldrarna.

Det finns också ett antal asylsökande elever i grundskoleverksamhet, vilka inte är folkbokförda och ingår därmed inte i befolkningsprognosen. Från och med budgetår 2017 beräknas en volymskattning av antal asylsökande barn som förväntas befinna sig inom grundskolan. Volymskattningen av antal asylsökande barn i verksamheten tillsammans med volymskattningen för folkbokförda elever utgör det totala prognosticerade antalet elever i grundskoleverksamhet kommande år.

Modellen för beräkning av framtida volymen elever i grundskolan är framtagen i samarbete med utbildningskontoret.

Ersättningsnivå I budgeten för aktuellt år används en kostnad per elev som avser kostnaden året innan budgetåret uppräknat med förväntad löne- och prisutveckling. Kostnaderna grundskolan är uppdelat på fyra olika kostnadsnivåer: förskoleklass, låg-, mellan- respektive högstadiet.

Med hjälp av kostnaden per elev i verksamheten och volymberäkning beräknas en totalkostnad av förväntad elevförändringen som ersätts i sin helhet.

BILAGA 5




Volymen barn i grundskolan I modellen antas 6-åringarna börja förskoleklass på höstterminen, 7-åringarna börja i första klass på höstterminen och så vidare. Det innebär att på vårterminen går de som blir 7 år under året i förskoleklass. Under ett laenderår/budgetår går alltså två årskullar barn i en årskurs.

Årskurs Elever i årskursen under vårterminen (uppnådd ålder

under året)

Elever i årskursen under höstterminen (uppnådd ålder

under året) Förskoleklass 7 år 6 år Årskurs 1 8 år 7 år Årskurs 2 9 år 8 år Årskurs 3 10 år 9 år Årskurs 4 11 år 10 år Årskurs 5 12 år 11 år Årskurs 6 13 år 12 år Årskurs 7 14 år 13 år Årskurs 8 15 år 14 år Årskurs 9 16 år 15 år

Flyktingsituationen under främst år 2015 medförde att antalet asylsökande barn i Norrköping ökade rejält under året. Även antalet asylsökande i skolverksamhet ökade under året och var som högst under 2016. Antalet minskade något under 2017 och förväntas fortsätta minska under kommande år på grund av att många får uppehållstillstånd, men också på grund av att inflödet av asylsökande till Sverige förväntas minska. När den asylsökande får uppehållstillstånd ingår personen i den ordinarie befolkningsprognosen.

Budgetvolymen grundskoleelever beräknas som ett snitt av beräknat antal barn i skolan under vår- respektive hösttermin.

Beräkningsmetod Som tidigare har nämnts går två årskullar barn i en årskurs under ett budgetår.

Exempel: Budgetvolymen barn i årskurs 2 under år 2018 beräknas med hjälp av ett medel av folkbokförda åttaåringar år 2017 och år 2018. Med det antar man att volymen på vårterminen är folkbokförda åttaåringarna 31 december 2017 och volymen på höstterminen är folkbokförda åttaåringar 31 december 2018.

Metoden för att beräkna antal asylsökande barn i verksamhet ser annorlunda ut. Med hjälp av Migrationsverkets verksamhetsprognos beräknas ett scenario för antal asylsökande i Norrköping under kommande år. För beräkning av volymen asylsökande barn i verksamheten används uppgifter från scenariot tillsammans med beräknad nyttjandegrad vid senaste årsskiftet.

Det totala antalet elever i grundskolan är summan av beräknade volymer per årskurs för folkbokförda och beräknade volymen asylsökande i verksamhet.

Budgetvolymen grundskoleelever beräknas som ett snitt av beräknat antal barn i skolan under vår- respektive hösttermin.

BILAGA 5





Volymer i budget 2019-2022 Enligt gällande befolkningsprognos kommer antalet folkbokförda barn i Norrköping att öka under de kommande åren. Antalet asylsökande boende i Norrköping förväntas däremot minska.

Totalt under budgetperioden förväntas volymen elever inom grundskolan öka med 1 300 barn fram till 2022.

Volymskattning grundskoleverksamhet, budgetvolymer 2018 2019 2020 2021 2022

Volymskattning (antal elever) 17 122 17 458 17 848 18 159 18 458 Förändring per år 336 390 311 299 Ackumulerad förändring 336 726 1 037 1 336

Not: Tabellen redovisar den budgetvolym som låg till grund för ersättning i budget 2018. Volymen för åren 2019-2022 är beräknade från den senaste befolkningsprognosen.

BILAGA 5




Bilaga i budgetdokumentet 2019, plan 2020-2022

Beräkning av framtida volymer inom gymnasiet

Bakgrund En viktig del i planeringsarbetet i gymnasiet är att beräkna framtida volymer. Volymen i berörda åldrar bygger på kommunens befolkningsprognos justerad med nyttjandegrad som visar andelen ungdomar i respektive ålder som går i gymnasiet. Under år 2013 och 2014 samarbetade utbildningskontoret och ekonomi- och styrningskontoret i arbetet med beräkningen av kommande volymer inom verksamheten. En ny modell infördes som tar hänsyn till den demografiska utvecklingen och att olika åldrar går i gymnasiet i olika stor utsträckning.

Från och med budgetår 2017 beräknas även en volymskattning av antal asylsökande ungdomar som förväntas befinna sig inom gymnasiet. Dessa ungdomar är inte folkbokförda och ingår därmed inte i befolkningsprognosen.

Volymskattningen av antal asylsökande ungdomar i verksamheten tillsammans med volymskattningen för folkbokförda elever utgör det totala prognosticerade antalet elever i gymnasieverksamhet kommande år.

Ersättningsnivå I budgeten för aktuellt år används genomsnittlig programkostnad per elev som avser kostnaden året innan budgetåret uppräknat med förväntad löne- och prisutveckling. Den genomsnittliga programkostnaden är framtagen av utbildningskontoret.

Med hjälp av kostnaden per elev i verksamheten och volymberäkning beräknas en totalkostnad av förväntad elevförändringen som ersätts i sin helhet.

Ungdomar i gymnasieåldern En befolkningsprognos beräknas varje år och redovisar prognosticerat antal barn den 31 december kommande tio år, där de första fem åren benämns prognos och efterföljande fem år benämns utblick.

BILAGA 6





Aktuell befolkningsprognos visar att antal ungdomar i de åldrar som framför allt går i gymnasiet, 16-18 år, kommer att öka kommande år.

Flyktingsituationen under främst år 2015 medförde att antalet asylsökande i Norrköping ökade rejält under året. Även antalet asylsökande i gymnasieverksamhet ökade under året och var som högst under 2016. Antalet minskade något under 2017 och förväntas fortsätta minska under kommande år på grund av att många fått uppehållstillstånd, men också på grund av att inflödet av asylsökande till Sverige förväntas minska. När den asylsökande får uppehållstillstånd ingår personen/ungdomen i den ordinarie befolkningsprognosen.

Volymen ungdomar i gymnasiet Andelen unga som går i gymnasiet varierar mellan åldrar samt för respektive ålder under året. Till exempel så finns omkring 88 procent av 17-åringarna i gymnasiet på våren, under hösten är nyttjandegraden för årskullen omkring 94 procent.

Diagrammet nedan visar medel av nyttjandegrader för höstterminerna 2016 och 2017. Nyttjandegraderna beräknas som antal Norrköpingsungdomar inskrivna i gymnasiet den 15 oktober dividerat med totalt antal folkbokförda den 31 december per ålder. Nyttjandegraderna har historiskt sett förändrats något mellan åren och i volymberäkningarna används ett medel för de senaste två tillgängliga tidpunkterna.

BILAGA 6




Källa: Extens, Statistiska centralbyrån. Beräkningar av Norrköpings kommun – utrednings- och utvecklingsenheten Not: Ålder uppnådd under året.

I genomsnitt 88 procent av Norrköpings 16-åringar gick i gymnasiet under höstterminerna 2016 och 2017. De allra flesta gick sitt första år, men ett mindre antal gick i årskurs 2. Hela 94 procent av 17-åringarna befann sig i gymnasiet under höstterminen.

På motsvarande sätt beräknas nyttjandegrad för vårterminerna per ålder. Nyttjandegraderna beräknas som antal Norrköpingsungdomar inskrivna i gymnasiet den 15 mars år 2017 respektive år 2018 dividerat med totalt antal folkbokförda den 31 december året innan per ålder. Ett medel för dessa två tidpunkter används i beräkningarna.

Källa: Extens, Statistiska centralbyrån. Beräkningar av Norrköpings kommun – utrednings- och utvecklingsenheten Not: Ålder uppnådd under året.

I och med att det är skillnad i nyttjandegrad på vår- och hösttermin för de olika årskullarna och att det finns en skillnad mellan åldrar tas hänsyn till båda dessa faktorer i beräkningarna. Hänsyn tas också till att det också är andra åldrar än 16-18-åringar som går i gymnasiet.

Nyttjandegraderna, tillsammans med aktuell befolkningsprognos, ger en beräknad volym folkbokförda elever i gymnasiet under vår- respektive hösttermin kommande år.

BILAGA 6




Metoden för att beräkna antal asylsökande ungdomar i verksamhet ser annorlunda ut. Med hjälp av Migrationsverkets verksamhetsprognos beräknas ett scenario för antal asylsökande i Norrköping under kommande år. För beräkning av volymen asylsökande ungdomar i verksamheten används uppgifter från scenariot tillsammans med beräknad nyttjandegrad för gruppen vid senaste årsskiftet.

Det totala antalet elever i gymnasiet är summan av beräknade volymer per årskurs för de folkbokförda och beräknade volymen asylsökande i verksamhet. Som budgetvolym i gymnasiet per år används ett medelvärde av volymen under vår- och hösttermin.

Volymjustering inför nytt budgetår sker gentemot budgeterad volym föregående budgetår och inte mot faktisk volym. På detta sätt kommer eventuella differenser, vad gäller budgeterad och faktisk volym, att justeras kontinuerligt.

Volymer i budget 2019-2022 Enligt gällande befolkningsprognos kommer antalet folkbokförda ungdomar i Norrköping att öka under de kommande åren. Antalet asylsökande boende i Norrköping förväntas däremot minska.

Totalt under budgetperioden förväntas antal elever i gymnasiet öka med uppåt 550 elever fram till 2022.

Volymskattning inom gymnasiet, budgetvolymer 2018 2019 2020 2021 2022 Volymskattning (antal elever) 4 972 5 020 5 170 5 349 5 519 Förändring per år 48 150 179 170 Ackumulerad förändring 48 198 377 547

Not: Tabellen redovisar den volym som låg till grund för ersättning i budget 2018. Volymen för åren 2019-2022 är beräknade från den senaste befolkningsprognosen.

BILAGA 6




Bilaga till budgetdokumentet 2019, plan 2020-2022 – äldreomsorgen

Fördelningsmodell för volymförändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Bakgrund Sedan budgeten 2012 används en fördelningsmodell för justering av kostnader för äldreomsorgen i Norrköpings kommun. Modellen togs fram av PricewaterhouseCoopers och grundade sig på gällande delmodell för äldreomsorgen i det kommunala utjämningssystemet (kostnadsutjämningen). År 2013 reviderades modellen och den tar nu även hänsyn till personer under 65 som är i behov av hemtjänst. Fördelningsmodellen har alltså sin grund i den kostnadsutjämning som sker mellan kommunerna i Sverige. Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner. Utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera servicen.

Fördelningsmodell för volymförändringar inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Ersättning för personer 65 år och äldre För äldreomsorgen räknas en normkostnad fram som ska mäta strukturella skillnader i omsorgsbehov mellan kommuner. Vid beräkningen delas befolkningen i respektive kommun in i 48 grupper utifrån variablerna kön, ålder (åldersgrupperna 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89 samt 90-), civilstånd (gift/ogift) och etnicitet (nordisk respektive utomnordisk härkomst). Varje grupp tilldelas sedan en prislapp som speglar vårdinsats och kostnad i genomsnitt för gruppen ifråga. Prislapparna är framtagna utifrån utredningar med empiriska data. De 48 grupperna viktas sedan till 12 grupper (utifrån ålder och kön), eftersom befolkningsprognosen görs på denna detaljnivå. Befolkningsprognosen som görs av statistikfunktionen inom utrednings- och utvecklingsenheten visar förväntad utveckling under budgetperioden för dessa 12 grupper. Vård- och omsorgskontoret får sedan ersättning (eller avdrag) utifrån de prislappar som gäller. Prislapparna som använts för varje grupp har räknats upp så att de motsvarar snittet av vården för respektive grupp och till aktuellt års prisnivå.

Följande exempel ger en kort beskrivning av modellen: Den vägda och uppräknade normkostnaden för kvinnor som är 90 år eller äldre uppgår till cirka 300 tkr. Detta innebär att om befolkningsprognosen visar att antalet kvinnor som är 90 år eller äldre ökar med 10 stycken för år 2019 så kommer vård- och omsorgsnämnden att få ett tillskott med 3 mnkr (300 tkr gånger 10 = 3 mnkr). Kostnaden för att vårda dessa personer kommer givetvis inte att vara 300 tkr per person, men i genomsnitt så bedöms tillskottet för befolkningsförändringen i den nämnda gruppen att stämma överens med den faktiska kostnaden. Modellen tar inte hänsyn till hur vården utförs, utan tillskottet täcker alla kostnader som kan uppstå inom vård och omsorg, inklusive eventuell hyreskostnad för särskilt boende.

Priset per delgrupp uppdateras årligen utifrån de senast kända uppgifterna. Volymjustering inför nytt budgetår sker gentemot budgeterad volym föregående budgetår. BILAGA 7

BILAGA 7




Hyreskostnad vid byte av boendeenhet Om vård- och omsorgsnämnden skulle lämna ett särskilt boende för att flytta in brukarna i ett nytt särskilt boende, exempelvis på grund av ökade krav på standard eller undermåliga lokaler, så kommer den överskjutande hyreskostnaden att tillföras nämnden. Kostnaden är alltså inte kopplad till en volymökning i detta fall.

Ersättning för personer under 65 år Även personer under 65 år kan komma att vara i behov av vård, exempelvis genom hemtjänst. Detta beaktas i modellen enligt samma princip som för de äldre. Utifrån en snittkostnad per person i den aktuella åldersgruppen ges ersättning för befolkningsförändringar utifrån framtagna befolkningsprognoser. Liksom för gruppen 65 år och äldre så är det endast förändringen som ersätts eller dras ifrån i modellen. I jämförelse med de äldre åldrarna är resursbehovet litet för denna grupp.

Sammanfattning ersättningar Summan av ersättningen för förändring av åldersgruppen 65 år och äldre gånger aktuell prislapp plus summan av ersättningen för åldersgruppen upp till 65 år gånger aktuell prislapp ger den totala summan som ska tillföras eller dras ifrån vård- och omsorgsnämndens budgetram. Den framräknade totalkostnaden ersätts i sin helhet.

Vid utbyte av en särskild boendeenhet får nämnden ersättning motsvarande differensen mellan hyra för det gamla äldreboendet och det nya äldreboendet (förutsatt att antalet platser är oförändrat).

Utvecklingen perioden 2018-2027 Befolkningen 65 år och äldre kommer att öka kraftigt under kommande år. Under de närmaste fem åren sker den största ökningen i åldersgruppen 65-79 år, därefter är det de äldre åldersgrupperna som förväntas öka. Gruppen 85 år och äldre, som är den åldersgrupp som i genomsnitt kräver mest resurser, kommer att minska något första prognosåren för att sedan öka fram till år 2027. Åldersgruppen förväntas därefter fortsätta öka under många år.

Diagrammet nedan visar den ackumulerade befolkningstillväxten från budgetvolymen 2018 för åldersgrupperna 65-79 år, 80-84 år samt 85 år och äldre.

BILAGA 7




Källa: Utrednings- och utvecklingsenheten

Minskningen av antalet bland de äldsta, 85 år och äldre, de första prognosåren beror främst på att det är relativt få personer i de årskullar som passerar 85-årsstrecket. Det är alltså i första hand kommuninvånarnas åldersfördelning som resulterar att det är först 2023 som antalet 85 år och äldre kommer att öka.

Volymer i budget 2019-2022 Enligt gällande befolkningsprognos kommer antalet invånare mellan 0-64 år öka i antal, där en mindre del har behov av verksamhet inom vård- och omsorgsnämndens område. Relativt sett så är det åldersgruppen 65 år och äldre i Norrköping som kommer att öka mest under de kommande åren och det är den åldersgruppen som kräver mest resurser inom äldreomsorgen. Totalt under budgetperioden förväntas antalet invånare 65 år och äldre öka med 1 100 personer fram till 2021.

Volymskattning äldreomsorg, 65 år och äldre 2018 2019 2020 2021 2022 Volymskattning (antal personer) 27 160 27 308 27 614 27 937 28 274 Förändring per år 148 306 323 337 Ackumulerad förändring 148 454 777 1 114

Not: Tabellen redovisar den volym som ligger till grund för ersättning i budget 2018. Volymen för åren 2019-2022 är från den senaste befolkningsprognosen.

Kostnader i budget 2019-2022 Diagrammet nedan visar hur de olika åldersgruppernas befolkningsutveckling påverkar kostnaderna inom äldreomsorgen. I diagrammet finns även åldersgruppen 0-64 år, som till antalet är stort men där resursbehovet är relativt litet.

BILAGA 7




Källa: Utrednings- och utvecklingsenheten

BILAGA 7



Kompensation för löneökningar för kostenhetens personal BakgrundI budgeten för Norrköpings kommun under rubriken ”Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar” anges förutsättningar som påverkar personalkostna-der. Kompensation för uppräkning av löner under budgetperioden anges med en procentuell årlig förändring.

Budgeterade medel för löneökningar till nämnder framgår av posten ”uppräkning pris och lön”. Budgeterade medel för löneökningar till utbildningsnämnden, vård- och omsorgs-nämnden samt del av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden budgeteras i en cen-tral lönepott. Dessa medel fördelas sedan till respektive nämnd efter utfall i avtalsrörelsen.

Intäktsfinansierade verksamheter inom KommunserviceLöneökningar i intäktsfinansierade verksamheter ska betalas genom kostnadstäckning med intäkter. Det innebär att pris för tjänsterna ska täcka de faktiska kostnaderna och därmed täcka den pris- och löneuppräkning som sker under året. Rationaliseringar och effektivi-seringar regleras i priset. Genom överenskommelser mellan serviceenheterna och interna kunder som beställer tjänsterna sätts priset. Anpassningar i verksamheterna sker efter dialog med de interna kunderna. Hänsyn ska tas till kommunens mål och riktlinjer.

Underlag för tilläggsbudget – exempel kostenhetenFörhandlingssekreterare på personalavdelningen kontaktar kostchefen och får information om vilken procentuell fördelning som kostenheten har för sitt arbete åt de olika nämnderna.

Personalavdelningen arbetar med olika avtalsområden och får fram vad årets lönerevision har inneburit för de olika avtalsområdena och vad den totala lönehöjningen blev för kom-munen och för olika enheter såsom kostenheten.

Förhandlingssekreteraren tar fram ett underlag där lönehöjningen fördelas mellan de nämnder som ska ha del av den centrala lönepotten. I underlaget finns lönehöjningar med för kostenheten. Därmed ingår kostenhetens löneuppräkning som del i underlaget som utgör grund för tilläggsbudget.

Personalavdelningen föreslår personalutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att besluta fördela den centrala lönepotten mellan de olika nämnderna.

TilläggsbudgetKompensation för löneökningar avsätts till nämnderna i en tilläggsbudget. Beslut om til-läggsbudget sker efter utfall i avtalsrörelsen och kommer därför sent på budgetåret.

Pris för kostenhetens tjänsterPris för kostenhetens tjänster ska inkludera beräknad löneuppräkning med den angivna procentuella årliga förändringen som angivits i de allmänna förutsättningarna i kommunens budget.

Det innebär att nämnderna måste betala ett pris från årets början för tjänster som nämnderna inte får ekonomisk kompensation för förrän de får tilläggsbudget i slutet på året.

BILAGA 8



Planerad värdeöverföring från Hyresbostäder i Norrköping AB, årsbokslut 2019Hyresbostäder i Norrköping AB är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag. Bolaget är ett helägt dot-terbolag till Norrköping Rådhus AB som i sin tur är helägt av Norrköpings kommun.

I Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag finns en begränsning av värdeöverföringar från ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag till ägaren.

Av 5 § p.1 i den nya lagen framgår att hela föregående års vinst får överföras till kommunen om pengarna ska användas för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.

I propositionen till lagen (prop. 2009/10:185) anges följande exempel på åtgärder som vinsten kan användas till.

”Åtgärder som främjar integration och social sammanhållning inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar kan vara åtgärder som ökar variationen inom ett bostadsområde som kännetecknas av ett ensidigt utbud av bostäder, eller finansierar behovet av särskilda lokaler eller fritidsanläggningar såsom fotbollsplaner och lekplatser som mötesplatser som främjat integration. Dessa åtgärder är exempel och inte avsedda att vara uttömmande. Det är särskilt angeläget att kommunerna i denna del har utrymme att utgå från lokala behov och förutsättningar.”

”Åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar för att tillgodose bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar kan vara åtgärder såsom att ordna bostäder för sådana personer eller att, ordna lämpliga gemensamhetsutrymmen och relaterad utrustning. Dessa exempel är inte avsedda att vara uttömmande.”

Planerade krav på koncernbidrag eller utdelning 2019 från det kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolaget, Hyresbostäder i Norrköping AB, uppgår till 17,0 miljoner kronor.

Mot bakgrund av vad som framkommit ovan och i enlighet med 5 § p 1 lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag avser Norrköpings kommun att använda värdeöverföringen från Hyresbostäder i Norrköping AB i följande projekt:

Beräknad fördelning

� Bostadssamordningen 3,9 mnkr

Boenden för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar: � Gränden, boende för missbrukare 2,0 mnkr � Kungsgatan boende, genomgångsboende 1,6 mnkr � Boa-gården, lågtröskelboende i lägenheter med tillsyn 1,6 mnkr � Kvinnoboendet Elsa 1,0 mnkr � Skyddat boende för kvinnor 1,0 mnkr

Övriga verksamheter för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar är: � Resursteam (boendestöd i hemmet) 2,5 mnkr � Uppdragsavtal med Ria-byrån 0,5 mnkr

Socialnämndens kostnader per år för: � Särskilda boendelösningar 2,9 mnkr

BILAGA 9



År 2015 genomfördes en extra utdelning från Hyresbostäder i Norrköping AB till Norrköping Rådhus AB med 211 mnkr. Dessa medel ska gå till kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.

Under 2019 avser Norrköpings kommun att använda 20 mnkr av denna extra utdelning från Hyresbostäder i Norrköping AB i följande investeringsprojekt:

Beräknad fördelning

LSS-boende: � Bostället, 12 platser 3,6 mnkr � Diademet, 12 platser 3,4 mnkr

Äldreboende: � Kvillinge Äldrecenter, om- och tillbyggnad 2,6 mnkr � Skarphagen 2, nybyggnad 10,4 mnkr

BILAGA 9



NämndRam i budget

20181

Tilläggs-budget

20182

Tilläggs-budget

lön 20183

Ny budget-ram 2018, ingående

budgetram 2019 Förändring

Kommunfullmäktige 14 045 14 045 0

Kommunrevisionen 5 178 5 178 0

Valnämnden 3 695 3 695 0

Överförmyndaren 22 995 22 995 0

Kommunstyrelsen 484 594 -3 000 481 594 -3 000

Utbildningsnämnden 3 199 342 59 835 3 259 177 59 835

Kultur- och fritidsnämnden 257 135 3 000 260 135 3 000

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 520 329 2 344 522 673 2 344

Vård- och omsorgsnämnden 2 400 604 41 658 2 442 262 41 658

Socialnämnden 523 628 5 164 528 792 5 164

Samhällsplaneringsnämnden 4 26 614 26 614 0

Tekniska nämnden 383 653 383 653 0

Byggnads- och miljöskyddsnämnden 42 750 42 750 0

Medel för löneavtal samt extrapott lön, kommunstyrelsen 109 000 -109 000 0 -109 000

Summa 7 993 562 0 0 7 993 562 0

Sammanställning av budgetramar 2018, härledning av ingående balans 2019

1 Avser budgetbeslut 2018-2021 (KS 2017/0313) 2 Kommunfullmäktige överförde från och med den 1 januari 2018 ansvaret för Norrköping filmfond från kommunstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden (KS 2017/1196).3 Kompensation för löneökningar i central pott 2018 (KS 2018/0023). Se även budget 2018-2021, sidan 30. 4 Stadsplaneringsnämnden byter namn till samhällsplaneringsnämnden från år 2019 (KS 2017/0769).

Efter det att budgeten för 2018-2021 fastställdes av fullmäktige i oktober 2017 (KS 2017/0313) har en del förändringar av budgetramarna skett under 2018, så kallade tilläggsbudgetar (TB). I nedanstående tabell kan man se hur budgetramarna har förändrats under året och få en förklaring till varför de ingående budgetramarna i budget 2019-2022 ser ut som de gör.

BILAGA 10



Total investering

Budget 2019

Plan2020

Plan2021

Plan2022

Inkomster 3 411 376 432 025 547 660 250 074 1 119 978

Utgifter -3 006 604 -609 822 -555 402 -170 963 -419 594

Nettoexploatering 404 772 -177 797 -7 743 79 111 700 384

Effekter i balansräkningen:

Anläggningstillgångar -2 458 509 -536 313 -524 062 -147 357 -403 323

Omsättningstillgångar -548 095 -73 509 -31 340 -23 605 -16 270

2019 års exploateringsutgifter uppgår till 609,8 mnkr (därav Inre hamnen 220 mnkr), varav 536 mnkr avser egna anläggningstillgångar (därav Inre hamnen 190 mnkr) och ingår i kommunens investeringsredovisning. Inkomster från tomtförsäljning uppgår till 432,0 mnkr (därav Inre hamnen 55 mnkr) 2019. Nettot av kommunens exploateringsprojekt beräknas till minus 177,8 mnkr 2019.

Inre hamnen är kommunens största pågående exploateringsprojekt och innehåller cirka 2 500-3 000 nya bostäder samt lokaler för kommersiell verksamhet, kontor etc. Detaljplaneprogram antogs av kommunfullmäktige i augusti 2014. Programområdet har delats in i två etapper. Detaljplan för den första etappen antogs av kommunfullmäktige sommaren 2018 och har vunnit laga kraft. Hösten 2018 pågår upphandling av utbyggnad av allmän plats. Utbyggnad av allmän plats beräknas därefter att påbörjas våren 2019. I slutet 2020 – början 2021 påbörjas de första bostadskvarteren med bedömd inflyttning runt år 2022.

Den första etappen har högre utgifter än inkomster eftersom området omfattar allmän plats med till exempel kajstråk, bad, kanaler och tillhörande broar samt stadspark. Det innebär att kalkylen är framtung avseende infrastruktur. I nuvarande ekonomiska bedömningar antas projektet kunna balansera utgifter och inkomster när båda etapperna har genomförts. År 2019-2022 är det höga utgifter i projektet. Intäkter från försäljning ligger senare, vilket medför årliga underskott de första åren. Från 2022 och framåt förväntas årliga inkomster överstiga utgifterna. Uppskattat slutår för hela projektet är cirka 2030.

Exploateringsbudget 2019-2022 (tkr)

BILAGA 11

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål.

I de fall avsikten är att sälja en färdigställd exploateringsfastighet ska denna klassificeras och värderas som omsättnings-tillgång. Gator, parkmark, belysning med mera, som kommer att finnas kvar i kommunens ägo redovisas som anlägg-ningstillgångar och ingår i kommunens investeringsredovisning. Dessa investeringar kommer att påverka kommunens budget i form av drifts- och underhållskostnader.

En exploatering har för avsikt att bära sina egna kostnader. Dock är detta inte möjligt i alla exploateringsprojekt, då vissa budgeteras med underskott för att överhuvudtaget vara möjliga att genomföra. I kommunen har man för avsikt att den totala exploateringsverksamheten ska bära sina egna kostnader.



Exploateringsbudget i detalj (tkr)

B = Bostadsexploatering, N = Näringslivsexploatering, G = Genomförandeskede, P = Planeringsskede

ExploateringsprojektTotal

investeringBudget

2019Plan

2020Plan

2021Plan

2022

Svanen 5 N G

Anläggningstillgångar -12 633 -4 550 -3 520 -2 500 -2 063

Omsättningstillgångar -1 800 0 -800 -500 -500

Försäljningsinkomster 16 280 1 600 0 14 680 0

Nettoexploatering 1 848 -2 950 -4 320 11 680 -2 563

Kolmården 1:6 B G

Anläggningstillgångar -140 -9 0 0 0

Omsättningstillgångar 0 0 0 0 0

Försäljningsinkomster 0 0 0 0 0

Nettoexploatering -140 -9 0 0 0

Såpkullen 1:2 B P

Anläggningstillgångar -17 696 -643 -16 918 0 0

Omsättningstillgångar -2 040 0 -2 040 0 0

Försäljningsinkomster 24 034 22 436 0 0 0

Nettoexploatering 4 297 21 793 -18 959 0 0

Kv Skepparen B P


Omsättningstillgångar -7 704 -3 915 -103 0 0


Nettoexploatering 68 873 -4 481 36 091 41 000 0

Hageby 4:2 N P

Anläggningstillgångar 0 -150 150 0 0

Omsättningstillgångar -4 0 0 0 0



Svanen 6 N G

Anläggningstillgångar 29 528 5 167 2 080 21 073 1 208

Omsättningstillgångar 43 985 8 242 3 840 29 663 2 240

Försäljningsinkomster 58 441 11 317 5 600 38 253 3 271

Nettoexploatering 131 954 24 725 11 520 88 990 6 719

Kolmården 1:7 B G

Anläggningstillgångar -140 -9 0 0 0




BILAGA 11





investeringBudget

2019Plan

2020Plan

2021Plan

2022

Såpkullen 1:3 B P

Anläggningstillgångar -17 696 30 343 -16 918 0 0

Omsättningstillgångar 50 107 41 883 2 040 0 0



Kvarntorp B P

Anläggningstillgångar -7 699 0 0 0 -7 354

Omsättningstillgångar -581 0 0 0 -498


Nettoexploatering -1 080 0 0 0 -652

Klinga arbetsområde N G

Anläggningstillgångar -18 667 -3 126 -9 533 0 0

Omsättningstillgångar -15 759 -521 0 0 0



Bråvalla verksamhetsområde N P

Anläggningstillgångar -11 219 -5 210 0 0 0

Omsättningstillgångar -84 325 0 0 0 0


Nettoexploatering -70 974 3 790 0 0 0

Smedby IP B P


Omsättningstillgångar -10 080 -1 980 0 0 0


Nettoexploatering 16 116 -17 485 39 502 0 0

Norra Fyrby B P





Ljura 1:2 del av B G




Nettoexploatering 594 -1 330 -7 606 0 0

BILAGA 11





investeringBudget

2019Plan

2020Plan

2021Plan

2022

Norra Vrinnevi B P

Anläggningstillgångar -6 219 8 663 0 0 0



Nettoexploatering 31 552 8 663 10 000 0 0

Kv Rosen B G


Omsättningstillgångar -5 161 -102 0 0 0



Bossgård 11:58 Östra Husby B/N P

Anläggningstillgångar -4 915 0 -1 984 0 -2 714

Omsättningstillgångar -4 544 0 0 0 -4 272


Nettoexploatering -5 439 0 -1 984 0 -3 686

Inre hamnen B/N G

Anläggningstillgångar -1 000 111 -190 000 -235 000 -185 000 -280 000


Försäljningsinkomster 1 008 650 55 300 67 000 110 000 740 000

Nettoexploatering -90 256 -164 700 -178 000 -85 000 450 000

Sifforna ovan gäller för båda etapperna. Stor osäkerhet kring belopp och tid råder ännu. Projektet går nu in i en fas där närmare analyser av de olika delarna ska utföras. Därefter kommer en säkrare prognos att kunna tas fram.

Skogsflyet 1 med närområde B P

Anläggningstillgångar -110 13 0 0 0



Nettoexploatering -1 13 0 0 0

Smedby, Styrstad, Risängen N P

Anläggningstillgångar -75 051 -22 004 -36 863 -14 712 0


Försäljningsinkomster 76 000 0 25 700 29 600 20 700

Nettoexploatering -2 638 -23 209 -11 403 14 888 20 700

Del av Pryssgården 1:1 m fl N P

Anläggningstillgångar -112 777 -29 000 -25 921 0 -54 412



Nettoexploatering -100 -29 000 -25 921 0 66 588

BILAGA 11





investeringBudget

2019Plan

2020Plan

2021Plan

2022

Tullhuset Gamla staden N G

Anläggningstillgångar -1 243 0 0 0 0


Försäljningsinkomster 18 834 0 0 0 0

Nettoexploatering 17 591 0 0 0 0

Persdal 2:2 N P


Omsättningstillgångar -500 0 -500 0 0


Nettoexploatering 916 -500 -3 500 5 000 0

Mjölnaren m fl B/N G

Anläggningstillgångar -24 753 169 -7 940 -10 419 0



Nettoexploatering 17 097 669 -3 940 -10 419 0

Kv Höken m fl B G




Nettoexploatering -1 839 -1 163 0 0 0

Händelö N G

Anläggningstillgångar -37 506 0 -10 419 0 0




Unnerstad B P

Anläggningstillgångar -1 383 -2 084 -21 881 24 511 0



Nettoexploatering -1 383 -2 084 -21 881 26 595 0

Ingelsta området N P




Nettoexploatering 26 823 -15 839 -10 419 0 0

BILAGA 11





investeringBudget

2019Plan

2020Plan

2021Plan

2022

Sidus 1:7 och 6:7 B P

Anläggningstillgångar -1 410 1 191 -104 0 -964

Omsättningstillgångar -2 084 0 0 -2 084 0


Nettoexploatering -1 444 1 191 -104 -34 -964

Humpegårdsområdet B P


Omsättningstillgångar -872 -141 0 0 0


Nettoexploatering -1 271 3 256 0 0 0

Jursla Industriområde N G

Anläggningstillgångar -11 166 -700 0 0 0



Nettoexploatering 26 414 4 934 0 0 0

Herstadsberg Industriområde N G



Försäljningsinkomster 85 015 15 500 11 000 8 500 7 500


Röjningen 3:1 m fl B G





Sandbyhov 30 med närormåde B P

Anläggningstillgångar -39 -24 048 1 871 16 500 15 000



Nettoexploatering 97 -24 048 2 171 16 500 15 000

Kedjan 1 Planen 4 B P

Anläggningstillgångar 65 -729 898 0 0



Nettoexploatering 3 065 -729 3 898 0 0

BILAGA 11





investeringBudget

2019Plan

2020Plan

2021Plan

2022

Kv Ledaren N P





Oxelbergen 1:2 N P




Nettoexploatering -386 4 000 0 0 0

Marby 6:4 m fl B P

Anläggningstillgångar -2 779 8 952 9 827 4 742 0



Nettoexploatering -1 737 8 952 9 827 4 742 0

Lindö 2:1 B/N G


Omsättningstillgångar -13 997 -2 084 -1 042 -1 042 0


Nettoexploatering 6 528 31 284 1 018 -5 210 0

Ljura/Söderport B G




Nettoexploatering 12 496 19 817 -2 231 -3 510 0

Bråvalla företagspark B P




Nettoexploatering -1 374 -4 088 15 450 0 0

Sandtorp 2 B G

Anläggningstillgångar -122 119 -90 551 -21 047 0 17 910

Omsättningstillgångar -17 048 -8 804 -1 563 0 0



BILAGA 11





investeringBudget

2018Plan

2019Plan

2020Plan

2021

Kv Plinten N G


Omsättningstillgångar -2 805 0 -100 0 0


Nettoexploatering 4 341 -1 400 -100 0 0

Arkösund B G




Nettoexploatering -239 0 5 900 0 0

Västra Saltängen B/N G





Sandtorp 1 B/N G





Östra Eneby 3:2 3:3 B G





Kopparhammaren 2 B/N G




Nettoexploatering -5 0 0 0 0

Södra Hageby B G





Odensåker 4:1 B G





BILAGA 11





investeringBudget

2018Plan

2019Plan

2020Plan

2021

Norsholms gårdsområde 1:88 B P

Anläggningstillgångar -4 548 0 -2 400 0 0



Nettoexploatering 3 174 200 -2 400 0 10 000

Södra Malmölandet N P

Anläggningstillgångar -248 576 -23 820 770 1 700 -13 000




Skärlöta 5:1, Toresdal 1:2 B G


Omsättningstillgångar -18 085 -10 273 -938 -938 0



Östra Eneby 5:1 B G

Anläggningstillgångar -24 275 -6 810 -1 563 -2 207 -4 782



Nettoexploatering 33 673 -7 852 7 060 12 951 1 418

Södra Vrinnevi B G

Anläggningstillgångar -89 345 -2 444 -65 339 28 406 -38 290



Nettoexploatering 9 782 -6 970 -62 339 28 406 35 910

Kullerstad 2:3 B P


Omsättningstillgångar -300 -300 0 0 0



Himmelstalund B P

Anläggningstillgångar -49 328 0 0 0 -32 655

Omsättningstillgångar -13 806 0 -12 972 0 0


Nettoexploatering 38 216 0 -12 972 0 67 345

BILAGA 11



BILAGA 12

2018 2019 2020 2021 2022

Finansnetto mnkr -22,0 8,0 -38,0 -73,0 -96,0

Finansiella intäkter 320,7 339,2 329,5 339,9 350,3Intäktsränta 280,0 235,9 250,9 265,9 280,9

Kreditivränta 3,0 6,3 6,3 6,3 6,3

Ränteintäkt från Norrköping Rådhus AB 36,7 97,0 72,3 67,7 63,1

Övriga finansiella intäkter 1,0

Finansiella kostnader -342,7 -331,2 -367,5 -412,9 -446,3Räntekostnader lån -327,0 -317,8 -354,1 -392,5 -433,4

Räntor pensionsavsättningar -1,0 -12,9 -12,9 -19,9 -12,9

Övriga finansiella kostnader -5,7 -0,5 -0,5 -0,5 0,0

Finansnetto Inklusive utdelning från Norrköping Rådhus AB till Norrköpings kommun med totalt 80 mnkr för år 2019, 55 mnkr år 2020, 50 mnkr år 2021 och 45 mnkr år 2022.



BILAGA 13

Minnesanteckningar från centrala samverkansrådet



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



BILAGA 13



Framtid i NorrköpingAllmänna planeringsförutsättningar 2019

norrkoping.se

BILAGA 14


LänkLänkLänkLänk LänkLänk Länk LänkPlaneringsförutsättningar2

Befolkningsprognos

Som ett underlag till planeringen i Norrköpings kommuns olika verksamheter görs varje år en befolkningsprognos. Den visar hur befolkningen väntas växa under de kommande tio åren och också hur många invånare vi förväntas vara fördelat på åldersgrupper.

Beräkningarna utgår från befolkningen vid det senaste årsskiftet och sedan görs antaganden för den kommande utvecklingen när det gäller in- och utflyttning, hur många barn som kommer att födas och antaganden för dödligheten. Antagandena bygger framför allt av vad som har skett tidigare år, men även annan information används. Det kan vara Migrationsverkets bedömningar av nyanlända, Statistiska centralbyråns antaganden om utvecklingen i riket och information om planerat byggande med mera.

Vad kan komma att hända de närmaste tio åren som påverkar Norrköpings kommunala verksamhet? Vilka konsekvenser kan det få? Det här är frågor som planeringsförutsättningarna belyser genom att ta avstamp i dagsläget och blicka tio år framåt.

Årets rapport Framtid i Norrköping – allmänna planeringsförutsättningar 2019 är den sextonde i ordningen. Planeringsförutsättningarna ingår i budgetarbetet och är en del av styrmodellen. Rapporten bygger på underlag som medarbetare i kommunens verksamheter har bidragit med och den finns även i webbformat på framtid.norrkoping.se.

Monica Rosanderkommunstyrelsens kontor, 011-15 10 40

BILAGA 14


LänkLänkLänkLänk LänkLänk Länk LänkPlaneringsförutsättningar 3

En tillbakablick till år 1970 visar att Norrköpings folk-mängd ökade under vissa år men också att den minskade under ett antal år. Men sedan år 2000 har folkmängden bara ökat. Det beror främst på att det har varit många som har flyttat till Norrköping, men också på att det har fötts fler barn än antalet som har avlidit i kommunen. FORTSATT TILLVÄXT MEN I LUGNARE TAKT

Under år 2017 ökade folkmängden med 1 564 personer till 140 927 den sista december. Det var en befolkningstill-växt på 1,1 procent, vilket var något lägre än i riket totalt. Norrköping har under flera år haft en högre befolknings-tillväxt än i riket, men tillväxten stannade alltså av något under 2017. I årets befolkningsprognos förväntas Norrköping fortsätta att växa, men i något lugnare takt. Under 2018 förväntas folkmängden öka med ungefär 1 000 personer och fram till 2027 förväntas folkmängden fortsätta att öka till knappt 156 000 invånare.

FLER SOM FLYTTAR IN ÄN UT OCH FLER SOM FÖDS ÄN SOM DÖR

In- och utflyttningen förväntas inte ge riktigt samma stora befolkningstillskott som under de senaste fem åren, men antas fortsätta vara på en hög nivå. Det beror främst på att det inte förväntas komma så många flyktingar till Norrkö-ping som tidigare. Norrköpingsborna förväntas också bli fler på grund av att det föds fler än antalet som avlider i Norrköping. Det fortsatta stora tillskottet av födda barn beror på att det finns ett stort antal personer som är födda under de så kallade baby-boomåren kring år 1990. De kommer nu upp i den åldern då man vanligen skaffat barn. Samtidigt är inte den allra äldsta gruppen invånare så stor vilket gör att det inte förväntas avlida så många personer de närmaste åren. Den totala folkmängden förväntas alltså fortsätta att öka, men ökningen fördelar sig olika mellan åldersgrupperna. Även om flyttströmmarna påverkar antalet i olika åldrar så är det framför att det faktum att vi blir ett år äldre varje år som ger de större förändringarna mellan åldersgrupperna.

Under hela 2000-talet har Norrköpings folkmängd ökat. I årets befolkningsprognos förväntas Norrköping fortsätta att växa, men i en något lugnare takt.

Norrköpingsborna idag och om tio år

Norrköpings folkmängd 1970-2017 och prognos till år 2027 Källa: Statistiska centralbyrån och Norrköpings kommuns befolkningsprognos 2018

BILAGA 14



UNGDOMAR I GYMNASIEÅLDER ÖKAR MED ÖVER 30 PROCENT

Bland barn och unga förväntas ungdomar i gymnasieål-dern, 16-18 år, öka med över 30 procent under kommande tioårsperiod. Det beror framför allt på att de åldersgrupper som befann sig i gymnasiet år 2017 var små, medan de födelsekullar som nu börjar nå gymnasieåldern relativt sett är större. Så det är en extremt snabb ökning.Även antalet barn i grundskoleåldrar kommer att öka, men inte riktigt lika snabbt. Ökningen fram till 2027 väntas bli 16 procent. I den gruppen finns redan en stor del av de större barnkullarna som är födda efter 2001. Bland de yngre barnen, 1-5 år, som till stor del befinner sig i förskolan, kommer inte ökningen bli lika stor på grund av att årskullarna i gruppen redan är stora. På tio år väntas de öka med cirka 7 procent.

MINDRE ÖKNING AV 20-64-ÅRINGAR

Gruppen i yrkesverksam ålder i Norrköping, som åldern 20-64 år räknas till, kommer även den att öka i antal, men tillväxten är inte lika stor. Tillväxten är 8 procent på tio år. Även om inflyttningen till Norrköping under senare år har gett ett positivt tillskott så växer åldersgruppen lite långsammare än kommunen som helhet. Gruppen är och

kommer att vara den allra största åldersgruppen i Norrkö-ping. Men den förväntas minska sin andel av den totala befolkningen under prognosperioden.

ÄLDRE ÖKAR MEN OLIKA FÖR ÅLDERSGRUPPERNA

Om man går vidare och tittar på den äldre befolkningen så kommer inte den yngre åldersgruppen 65-79 år att öka så mycket i antal, eftersom de åldrar som når åldersgruppen är ganska jämnstora i storlek. Ökningen är 3 procent fram till år 2027. Däremot kommer åldersgruppen 80-89 år öka mycket kraftigt då det stora antal födda på 40-talet, efter andra världskriget, når den åldern. Ökningen är beräknad till 49 procent under tioårsperioden. Som tidigare har nämnts så är den allra äldsta ålders-gruppen i Norrköping ganska liten. Åldersgruppen 90 år och äldre bestod år 2017 av 1 300 personer och förväntas bli färre under kommande år, en minskning med 3 procent på tio år. Detta beror inte på att personer förväntas avlida mer än tidigare år utan att de årskullar som föddes innan fyrtiotalisterna är ganska små. Totalt sett så kommer antalet 65 år och äldre att öka i antal enligt 2018 års befolkningsprognos.

Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper Källa: Statistiska centralbyrån och Norrköpings kommuns befolkningsprognos 2018

BILAGA 14





BILAGA 14



Eftersom det är i yngre och äldre åldrar som människor behöver mycket kommunal service i form av exempelvis förskola, skola och äldreomsorg innebär det dels att det är en förhållandevis liten grupp som i framtiden genom skatt på arbete ska stå för huvudparten av kostnaden för verk-samheten. Dels blir det svårt att hitta tillräckligt många personer som ska genomföra jobbet, det vill säga arbeta som lärare, undersköterska och så vidare.

DEMOGRAFISK FÖRSÖRJNINGSKVOT FÖRSÄMRAS

Den demografiska försörjningskvoten är summan av alla som är 19 år och yngre och 65 år och äldre delat med antalet 20-64-åringar. År 2017 var den 0,75 i Sverige. Det brukar uttolkas som att den i yrkesverksam ålder ska försörja sig själv och 0,75 person till. Det är en enkel men lite slarvig tolkning. Kostnader för utbildning av barn och unga bör snarast ses som en investering i samhällets fram-tid och pensionärerna har ju betalat in betydande summor under tiden de var yrkesverksamma. Försörjningskvoten utvecklades mycket gynnsamt i

Sverige fram till slutet av 00-talet. Då började den öka igen och 2017 var den uppe på samma nivå som den var år 1980, det vill säga 0,75. När man tittar framåt visar Statistiska centralbyråns beräkningar att den kommer att stiga kraftigt fram till omkring 2040, plana ut under några år, för att sedan öka kraftigt igen mot år 2060, då den förväntas ligga på omkring 0,92. Det här innebär att försörjningskvoten kommer att öka med ytterligare 0,17 från idag fram till 2060. Med den lite slarviga tolkningen skulle det alltså innebära att varje person i yrkesverksam ålder om ungefär 40 år ska försörja ytterligare 0,17 perso-ner mot idag.

NÅGOT LITE BÄTTRE FÖR NORRKÖPING

Den demografiska försörjningskvoten var år 2017 0,74 för Norrköping, det vill säga något lägre och därmed bättre än för riket som var 0,75. Enligt befolkningsprognosen kommer skillnaden mot riket att öka. År 2027 förväntas Norrköpings försörjningskvot bli 0,79 mot rikets 0,81 och år 2060 bli 0,85 i Norrköping mot 0,92 i riket.

Andelen i yrkesverksam ålder minskar

Den demografiska försörjningsbördan ökar i Sverige. Det innebär att andelen i yrkesverksam ålder minskar i förhållande till andelen unga och äldre.

Demografisk försörjningskvot i Sverige 1980-2060 Källa: Statistiska centralbyrån

BILAGA 14



Andel norrköpingsbor 2017 fördelat på födelselandKälla: Statistiska centralbyrån

När det gäller den framtida kommunala ekonomin är det i första hand utvecklingen på nationell nivå som påverkar, på grund av de utjämningssystem som finns mellan kommunerna. Men för en växande kommun, som Norr-köping är, blir investeringstrycket stort. Det gäller särskilt investeringar i infrastruktur och lokaler för kommunal verksamhet, i första hand för de yngre och de äldre.När det gäller den framtida kompetensförsörjningen är den mer direkt kopplad till utvecklingen av den demo-grafiska försörjningskvoten i en specifik kommun. Det är därför positivt att utvecklingen av den ligger något lägre för Norrköping än för riket. Men samtidigt betyder det bara att utvecklingen blir något lite mindre bekymmersam i Norrköping än i många andra kommuner när det gäller kompetensförsörjning.

HUR KAN DEN DEMOGRAFISKA FÖRSÖRJNINGSKVOTEN FÖR-

BÄTTRAS?

Det finns flera olika sätt förbättra försörjningskvoten. När man beräknar kvoten utgår man från att alla i åldern 20-64 år arbetar och att ingen utanför det åldersintervallet gör det. Men här kan det bli förändringar i framtiden.

• Pensionsåldern är flexibel och ramarna för flexibiliteten kommer att höjas i framtiden. Idag är den lägsta åldern då man kan ta ut allmän pension 61 år. Den planeras att suc-cesivt höjas till 64 år. Enligt lagen om anställningsskydd

har man idag rätt att vara kvar på jobbet till 67 år. Den åldern planeras att succesivt höjas till 69 år. • Ungdomar i Sverige börjar arbeta väldigt sent i livet jämfört med många andra länder och få börjar ett fast arbete så tidigt som i 20-årsåldern. Det här kan komma att ändras i framtiden.• Även om det är högkonjunktur i Sverige för närvarande finns ändå en arbetslöshet. Den beror till stor del på en matchningsproblematik. Personer som är arbetslösa har inte rätt utbildning eller tillräckliga kunskaper i svenska för de jobb som finns. Här görs många utbildningssats-ningar för att komma till rätta med detta, som kan innebä-ra att arbetslösheten sjunker i framtiden.• En stor andel av norrköpingsborna som är utrikes födda är i yrkesverksam ålder, vilket förbättrar den demografiska försörjningskvoten. Det ger Norrköping bättre möjligheter under förutsättning att de utrikes födda hittar jobb.• Många arbetar inte heltid. Genom att enbart erbjuda hel-tidstjänster blir det en norm om man inte på eget initiativ önskar att arbeta mindre.• Genom att satsa på att skapa hälsosammare arbetsplatser kan sjukfrånvaron minska, vilket gör att antalet arbetade timmar ökar. • Det pågår ständigt effektivisering av arbetet, bland annat genom att det införs digitala lösningar. När det är brist på arbetskraft med rätt kompetens blir drivkraften att effekti-visera ännu större.

Planeringsförutsättningar8

I visionen för Norrköping år 2035 framgår att antalet studenter ska vara 10 000, vilket nästan är en fördubbling mot var det är idag. Vad behöver hända för att visionen ska nås?

Hur kan man nå visionen om 10 000 studenter?

BILAGA 14



I visionen för Norrköping år 2035 framgår att antalet studenter ska vara 10 000, vilket nästan är en fördubbling mot var det är idag. Vad behöver hända för att visionen ska nås?

Hur kan man nå visionen om 10 000 studenter?

BILAGA 14



Norrköping är en attraktiv studieort och en omtyckt studentstad. För att Norrköping ska fortsätta att utveck-las som studentstad, attrahera fler studenter, stärka deras liv och delaktighet i Norrköping och få fler studenter att stanna kvar och arbeta i regionen behövs ett löpande ar-bete. De tre studentkårerna vid Linköpings universitet och Norrköpings kommun har tagit fram en riktlinje för hur det ska ske. Den innehåller tre delar:

• Det goda livet i en attraktiv studentstad• Studenter i samverkan med kommunen, näringsliv

och organisationer• Bostad och boendekostnader

BOSTÄDER, AKTIVITETER OCH UTBILDNINGSKVALITET

Erfarenheten säger att för studenter är tillgången till bostäder och rimliga hyresnivåer avgörande i valet av studieort. Dessutom är utbudet av studiesociala aktiviteter viktigt. Campus Norrköpings centrala läge i staden är en nyckelfaktor, men en studentstad är mer än ett campus och många studenter sätter stort värde på aktiviteter utanför universitetets väggar. Utbildningarnas kvalitet är en viktig aspekt vid studen-ters val av lärosäte och en god forskningsmiljö attraherar framgångsrika forskare och ger underlag till fler platser i grundutbildningen. Norrköpings fond för forskning stimu-lerar forskningsprojekt i Norrköping.

SAMVERKAN ÄR AVGÖRANDE

Samverkan mellan akademi, offentlig sektor och nä-

ringsliv är avgörande för utvecklingen av studentstaden Norrköping och för att nå visionen om 10 000 studenter i Norrköping. Riksdagen biföll i april 2018 en proposition om forsk-ningspolitikens inriktning de kommande tio åren. Beslutet lyfter fram samverkan som ett nyckelbegrepp och syftar till att samverkan mellan universiteten och det omgivande samhället ska öka. Lärosätena ska i höge grad bidra till att skapa ett hållbart samhällsbyggande, bidra till att kvalite-ten i skolan höjs och stärka samverkan mellan skola och universitet. Samverkan med det omgivande samhället kommer att bli en viktig kvalitetsindikator när regeringen ska fördela anslag till utbildning och forskning. Innovationsmyndig-heten Vinnova har fått uppdraget att utvärdera universite-tens samverkan och ska därefter lämna förslag till regering om ett nytt system för resurstilldelning.

NORRKÖPINGS KOMMUN – EN SAMVERKANSAKTÖR

För Norrköpings kommun kan forskningspolitikens beto-ning på samverkan innebära att vi i ännu större utsträck-ning blir en samverkansaktör och medspelare i universite-tets forskning- och utvecklingsarbete samt i utbildningen. Det är viktigt att vi drar nytta av samverkan genom samarbete med studenter, forskning för att bygga upp vår egen kunskap och för att stärka vår kompetensförsörjning. Ett framgångsrikt samverkansarbete kan också få positiva effekter på övergångstalen, det vill säga att fler ungdomar i Norrköping påbörjar eftergymnasiala studier. På sikt kan det höja utbildningsnivån i Norrköping.

BILAGA 14



Under perioden 1976 till 1992 byggdes det omkring 8 000 bostäder i Norrköping trots att det i stort sett inte var någon ökning av folkmängden. Det fanns fler bostäder än efterfrågan och ägarna till hyresfastigheter hade bekymmer med att minska vakansgraden, det vill säga andelen outhyrda lägenheter. Under perioden 2000 till 2016 ökade folkmängden kraftigt med totalt cirka 17 000 invånare men det byggdes endast omkring 4 000 bostäder. I början av perioden fanns det lediga bostäder att flytta till men numera är i princip alla hyresrätter uthyrda och det råder bostadsbrist. Byggandet i Norrköping fortsätter och i mars 2018 rap-porterades att det fanns omkring 1 100 påbörjade lägenhe-ter i flerbostadshus och drygt 200 i småhus.

HUR BLIR DET I FRAMTIDEN?

I Boverkets prognos för bostadsbyggandet i hela landet redovisas en minskning de närmaste åren. Samtidigt pekar de på att det fortfarande behövs fler bostäder, särskilt för grupper som äldre, ensamstående och unga, som efterfrå-gar bostäder till lägre priser. Men de regionala skillnaderna är stora. I Storstockholm förväntas byggstarterna bromsa med över 30 procent 2018, medan byggandet i Storgöteborg kan öka med 20 procent. I Norrköping finns det inte några indikationer på minskad efterfrågan, snarare tvärtom. En osäker faktor för framtiden är den allmänna konjunkturen. Den påverkar både byggarnas och fastighetsägarnas investeringsvilja och kommuninvånarnas betalningsförmåga.

PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN

När det byggs i den täta innerstaden blir det blir svårare att ta sig fram med bil. De stora infrastrukturprojek-ten kommer också att betyda en avsevärd påverkan på vägtrafiken under många år framåt. Här gäller det att projekten samordnas på allra bästa sätt för att klara av att driva trafiken med både en acceptabel kapacitet och bästa trafiksäkerhet.

KVALITET I BYGGANDET

Målen för antalet lägenheter är höga och det har resulterat i ett intensivt detaljplanearbete. Det pågår arbete med ett stort antal detaljplaner med mycket bostäder som kommer att antas under kommande år. Men det är viktigt att sats-ningen på kvantitet inte går ut över bostädernas kvalitet. Med för låg kvalitet riskerar bostadsprojekt att bli svåra

att hyra ut eller sälja. Här är några punkter som viktiga att ta hänsyn till vid planering av staden.

• Attraktiv stad Byggandet måste gynna ett rikt stadsliv, ge skönhet och vara upplevelserikt i sin variation. Attrak-tivitet håller på att bli en allt viktigare faktor vid val av bostads- och etableringsort. • Sammanhållen stad Norrköping har goda förutsätt-ningar att bli en allt mer sammanhållen stad där många funktioner är tillgängliga inom 20 minuter med en promenad, på cykel eller med kollektivtrafik. Närhet till samhällsfunktioner betyder alltid mer för den som har sämre resurser och en sammanhållen stad gynnar därför integration och social rörlighet. • Hållbara kommunikationer I samband med utbyggna-den av Ostlänken planeras för ett mer hållbart lokalt trans-portsystem, som till stor del bygger på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Biltekniken är under utveckling mot fö-rarlösa bilar, nya drivmedel och lösningar för gemensamt nyttjande av fordon. Bilar kommer även fortsättningsvis att finnas i staden men kan inte tillåtas att få dominera. • Framförhållning och funktion Kommunens markre-serv måste säkras på lång sikt för att exempelvis kunna erbjuda mark till verksamheter med stora behov av ytor. Rätt användning på rätt plats och rätt volym för platsen är viktigt för att kunna nyttja marken på bästa sätt.• Den innovativa kommunen Arbetstillfällen inom tjäns-tesektorn växer och den gynnas av attraktivitet och täthet i staden. Det är viktigt att erbjuda sådana verksamheter som är beroende av staden möjlighet att etablera sig i stadsbyg-gandet.

KLIMATANPASSNING PÅVERKAR BYGGANDET

För att undvika skador från översvämningar genom mer intensiva och oftare förekommande regn behövs åtgärder för att avleda större mängder vatten. Man behöver också ta hänsyn till klimatförändringar när man planerar var etableringar och byggnation ska ske. Förutom risk för översvämningar behöver andra klimateffekter, som exem-pelvis extrema värmeböljor, tas med som en parameter i planeringen av det framtida samhället.

PLATS FÖR KOMMUNAL SERVICE

När det byggs nytt behöver man avsätta tillräckligt med mark för den kommunala servicen. Förskolor och skolor är exempel på sådant som kräver ganska stora ytor. I nya

Det byggs i Norrköping Norrköpingsborna har vant sig vid att se lyftkranar på många platser i staden. Men det har inte alltid varit så och hur kommer det att bli i framtiden?

BILAGA 14



bostadsområden i stadens ytterkant är det lättare att hante-ra frågan i ett tidigt skede, men i innerstaden, när det sker förtätning, är tillgången på tomter mer begränsad. Den befintliga stads- och gatubilden gör också att vissa platser inte är lämpliga. För att hantera byggandet av förskolor och skolor i en förtätad stadsmiljö kan det behövas innovativa lösningar. Det kan handla om lokalytor, lokalernas funktioner, bygg-tekniska lösningar men även hur lärandet ska bedrivas i framtiden. Den stora utmaningen är storleken på utemiljön. För-skolor och grundskolor kanske kan placeras i anslutning till parkområden för att komplettera barnens och elevernas utemiljö? Eller kan det vara praktiskt möjligt att skapa utemiljö på byggnadens tak?

PROBLEM MED KOMPETENSFÖRSÖRJNING

När det byggs så mycket behövs stora arbetsinsatser, både inom kommunen och inom byggsektorn. Läget är redan svårt med brist på arbetskraft och höga anbudssummor.Byggandet medför utmaningar att tillhandahålla den

ökande efterfrågan av kompetenser i kommunens sam-hällsbyggnadsprocess. Hittills har man lyckats klara det, men det handlar om ett stort arbete med att rekrytera och introducera nya medarbetare. Konkurrensen om arbets-kraften inom samhällsbyggnadssektorn har ökat markant under senare år. Medarbetare inom samhällsbyggnad har idag stora möjligheter att välja andra arbetsgivare, inom privata sektorn, andra kommuner och i staten. Exempelvis arbetar Trafikverket hårt för att rigga sin organisation inför byggandet av Ostlänken.

MARKNAD BÖRJAR BLI MÄTTAD

Marknaden inom samhällsbyggnadssektorn visar tecken på att den börjar bli mättad. Det resulterar i att anbuden blir högre än vad kommunen har väntat sig och ibland lämnas inga anbud alls. Det får till följd att en del projekt får skjutas på framtiden eller revideras och lämnas ut till upphandling igen. Effekten blir tidsförskjutningar och hö-gre kostnader och det behövs göras tydliga prioriteringar mellan projekten.

BILAGA 14



Men det är inte enbart bygglovsansökningarna som blir fler vid kraftigt byggande. Norrköping var tidigare en utpräglad industristad och det finns många förorenade områden som måste saneras innan byggprojektering kan påbörjas. Saneringsarbete och andra åtgärder som exem-pelvis hantering av dagvatten måste komma till stånd för att inte andra viktiga delar av samhällsbyggnadsprocessen ska stanna upp, till exempel framtagande av detaljplaner, markköp, byggprojekt och etableringar. Invånarantalet ökar och det blir fler förskolor, skolor och äldreboenden, vilket innebär att det blir fler till-synsobjekt för miljö- och hälsoskyddskontoret. Ökning av folkmängden innebär att nya samlingslokaler börjar användas. Ibland är lokalerna inte lämpliga och det kan behövas tillsynsbesök, i vissa fall tillsammans med poli-sen, Skatteverket och flera. En expanderande kommun är attraktiv för företagseta-bleringar. Även det kan innebära en ökad tillsyn, beroende på vilken bransch det gäller. Fler restauranger innebär mer livsmedelskontroll och tillsyn utifrån alkoholtillstånd.

EFTERFRÅGAN PÅ DIGITALA TJÄNSTER

Det finns en stark efterfrågan från privatpersoner och före-tagare om fler digitala tjänster inom bygg och miljöskydd.

Det finns nationella satsningar för att utveckla digitala tjänster inom till exempel livsmedel, alkoholtillstånd och bygglov. Utvecklingsarbetet syftar till att samordna infor-mation från flera myndigheter och att bidra till en gemen-sam bas för e-tjänster. Norrköpings kommun kommer att införa e-arkivering vilket kommer att bidra till att förenkla arbetet och mini-mera hanteringen av fysiska handlingar.

KONKURRENS OM ERFAREN KOMPETENS

Utifrån den expanderande verksamheten inom bygg och miljöskydd är det viktigt att ta fram nya och mer effektiva arbetssätt, som kommer till nytta för kommuninvånare och företagare som har kontakt med kontoret. Moderna ar-betssätt bidrar även till att kommunen ses som en attraktiv arbetsgivare. Det är för närvarande svårt att rekrytera exempelvis erfarna förrättningslantmätare och erfarna handläggare och inspektörer inom bygglov. Det råder stark konkurrens från statliga och privata arbetsgivare som kan erbjuda bättre förmåner och högre löner. Konkurrensen kan bli ännu svårare i framtiden när bygget av Ostlänken kommer igång på riktigt. Exempelvis väntas Trafikverket anställa 200-300 personer i Nyköpings- och Norrköpingsregionen.

Ett första steg är att utgå från det befintliga cykelnätet, se till att det är i gott skick med löpande drift och underhåll och att identifiera saknade länkar för att kunna bygga bort dem. Ett viktigt led är att skylta upp cykelnätet, vilket har genomförts i Norrköping på senare tid.

NYA TYPER AV CYKLAR

När cyklingen ökar innebär det att det kommer nya typer av cyklar. Elcyklar, som går snabbare än de traditionella, packcyklar eller cyklar med släp för godstransporter eller för transporter av flera barn är sådant som vi ser allt mer

av. När vi får både snabbare och större cykelfordon inne-bär det att cykelbanorna behöver breddas för att exempel-vis tillåta omkörning.

GODSTRANSPORTER MED CYKEL

I framtiden kommer fler godstransporter att ske med lastcykel, där det inte är lämpligt att leverera med bil eller lastbil. Det kan exempelvis vara områden som är historis-ka där gatorna är smala eller har begränsad bärighet, men också i urbana innerstadsområden. Lastcykeln tar mindre plats och man uppnår också mål om fossilfria transpor-

Större kommun = fler bygglov och mer tillsyn När det byggs mycket sker förstås fler bygglovsansökningar. De senaste två åren har antalet bygglov ökat med 20 procent och ökningen förväntas fortsätta.

Cykelvänligt Norrköping för hållbart transportsystemCykling blir en allt viktigare del i ett mer hållbart lokalt transportsystem. Vissa kommuner har kommit längre i cykelanpassningen och kan fungera som förebild för Norrköping.

BILAGA 14



ter när mindre och tystare lastbärare som cyklar eller ståhjulingar blir mer vanliga transportslag, för exempelvis leveranser till caféer och mindre butiker.

CYKELPARKERING OCH SERVICE

För att cyklingen ska stimuleras behövs säkra cykelpar-keringar under tak eller inomhus. Här finns många goda exempel på hur de kan byggas, till exempel i Malmö och i Linköping. Särskilt viktigt är det med cykelparkering vid bytespunkter till andra transportslag, till exempel vid resecentrum och på pendlarparkeringar i stadens utkant. Här kan också erbjudas plats för företag som erbjuder service av cyklar, cykelpool eller gör-det-själv-service-punkter som exempelvis Malmö har. Satsningen på effektiva bytespunkter bygger på samarbete mellan kommunen, Östgötatrafiken och Trafikverket.

CYKELVÄNLIGA BOENDEMILJÖER OCH ARBETSPLATSER

Tillsammans med bostadsföretag kan en cykelvänlig livs-stil erbjudas, som gör det lätt att ta upp cykeln till lägen-heten för att till exempel lasta av matvarorna och parkera utanför dörren. Arbetsplatser kan se till att bli cykelvänliga. Uppsala kommun har skapat kriterier för hur en arbetsplats kan gå från Cykelhygglig, via Cykelbra, Cykelutmärkt och Cy-kelförträfflig till Cykelprima. Det är totalt 45 kriterier från anpassade cykelparkeringar och tillgång till tjänstecyklar till utrustning för cyklisten i form av exempelvis regnklä-der och en årlig budget på arbetsplatser till att genomföra

cykelaktiviteter och annat som främjar medarbetarnas cykling.

INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM SOM PRIORITERAR CYKLING

Digitalisering i form av intelligenta transportsystem kan användas för att prioritera de hållbara transportslagen. Det kan vara allt från de sensorer som redan idag finns i gatan och som gör att det slår om till grönt ljus för cykel eller kollektivtrafik. Man kan också skapa system som bygger på att de allra flesta har en mobiltelefon med sig när de cyklar. Genom en app kan man knappa in sin resväg och få en grön våg genom trafikljusen. Genom att använda platsdata från cyklisternas telefoner kan planerarna få en bra överblick över hur cykeltrafiken ser ut på olika platser och över tid. Det ger mer tillförlitliga data än de som idag samlas in genom till exempel resvaneenkäter eftersom enkättröttheten gör att man får ett stort bortfall. Ett intel-ligent transportsystem kan också lära sig cyklisternas mer vanemässiga cyklande och anpassa trafikljusen till det.

CYKLING GER HÅLLBAR UTVECKLING

En satsning på att underlätta cykling ger självklart positiva effekter på miljön och för klimatet. Men det betyder också att folkhälsan förbättras genom att man bygger in goda tillfällen till vardagsmotion. En satsning på cykling och effektiva bytespunkter till andra transportslag är också en jämställdhetssatsning, eftersom kvinnor i högre utsträck-ning använder kombinationsresor med exempelvis cykling och kollektivtrafik.

Cykelservicestation för gör-det-självservice i Malmö. Bild: Jennie Fasth.Från lastcykel till kylskåp. Bild: Cord Siegel.

BILAGA 14



Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har skapat en styr- och samverkansorganisation som kallas Vision e-hälsa 2025. Enligt den ska Sverige år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Syftet är att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhället.

VÄLFÄRDSTEKNIK FÖR ÖKAT OBEROENDE

Det utvecklas många nya produkter som hjälper personer att klara sig själva i större utsträckning. Det kan vara allt från enkla produkter som skvimpskydd, som kan användas i vilket glas som helst för den som har svårt att kontroll-era sina rörelser, till avancerade sensorer som larmar när personen frångår sina vanor. På Smartoteket, som drivs av vård- och omsorgskontoret, kan den enskilde få tips om hjälpmedel och välfärdsteknik. För den som är otrygg på natten eller inte längre kan duscha själv kan tekniska lösningar i form av nattillsyn via kamera och duschrobotar innebära trygghet och fortsatt oberoende. Det är inte själv-

klart att alla föredrar att det kommer hem personal, vilket kan ses som normalläget idag. På sikt behövs en diskussion om mer välfärdsteknik ska kunna fås genom kommunala beslut. Välfärdsteknik som kan göra att behovet av insatser från kommunen minskar eller skjuts upp kan vara ekonomiskt lönsamt för kommu-nen att erbjuda inom ramen för bostadsanpassning, för-skrivning eller biståndsbeslut. På sikt blir det förmodligen nödvändigt att använda fler tekniska lösningar för att den personal som finns ska kunna användas till de arbetsupp-gifter som verkligen kräver en person på plats.

DIGITALISERING FÖR EFFEKTIVA ARBETSPROCESSER

Utveckling sker också av den teknik och de datasystem som medarbetarna använder och som syftar till effektiva arbetsprocesser och en kvalitetssäkring av att brukarna eller patienterna får sina behov tillgodosedda. Ett system för tids- och insatsregistrering har införts i hemtjänsten och inom personlig assistans och införs nu inom boendestöd. Registreringen ger underlag till uppfölj-ning av enskilda brukares beslut och att de får de insatser

Digitalisering inom vård och omsorg Införandet av tjänster inom välfärdsteknik är ett sätt att möjliggöra ett större oberoende för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Digitalisering av arbetsprocesser för medarbetarna behövs för att effektivisera verksamheten och lägga de mänskliga resurserna där de behövs bäst.

2025 ska Sverige vara bäst i världen på digitalisering och e-hälsa

BILAGA 14



Redan idag kan man se en utveckling mot att de hållbara trafikslagen ökar, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Det sker ett ökat resande med kollektivtrafik medan biltrafikutvecklingen stagnerar. Konsekvensen av detta är ett större fokus på utveckling av kollektivtrafik, gång- och cykeltrafiksystemen och minskade insatser i biltrafiksys-temet. I översiktsplanen för staden anges som planeringsförut-sättning att biltrafiken inte ska öka trots att stadens invåna-rantal kan öka med 40 000 personer. Biltrafiken behöver alltså minska kraftigt per invånare och det blir därmed viktigt att fler väljer kollektivtrafik istället för bil. Biltrafiken behöver integreras i systemet på ett smart sätt. En bilist som inte har sitt mål i staden ska kunna färdas runt den, utan att behöva passera centrum. Det ska vara möjligt att parkera bilen vid större busshållplatser utanför staden och fortsätta in mot centrum med kollektivtrafik.

FYRSTEGSPRINCIPEN FÖR HÅLLBAR TRAFIKPLANERING

Kommunen arbetar efter fyrstegsprincipen när det gäller hållbar trafikplanering. Den går ut på att man i första hand påverkar resandet med mjuka åtgärder som information och påverkansarbete. Det andra steget går ut på åtgärder som gör att man mer effektivt kan utnyttja den befintliga in-frastrukturen. Det tredje steget innebär begränsade ombygg-nationer och det fjärde steget att bygga ny infrastruktur. Med tanke på att det kommer att krävas stora kommu-nala investeringar i nytt resecentrum och trafiklösningar är det viktigt att hitta kostnadseffektiva åtgärder.

Här visar forskning att information och påverkansarbete om smarta resval har en mycket god kostnadseffektivitet. Dyra infrastrukturinsatser kan då i vissa fall senareläggas eller kanske inte ens behövas. Det här kräver satsningar på mjuka åtgärder för att det ska lyckas.

REGIONEN ANSVARAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

Region Östergötland ansvarar för kollektivtrafiken i länet. Norrköpings kommun är ansvarig för kollektivtrafikens infrastruktur inom det kommunala gatu- och vägnätet. Kommunen sköter därmed utveckling, drift och underhåll av spåranläggning, buss- och spårvagnshållplatser, signa-lanläggningar, kontaktledningar och strömförsörjning för spårvägen. Dessutom äger kommunen spårvagnarna och sköter underhåll och trafikledning av dem.

UTVECKLING AV SPÅRVÄGSNÄTET

Spårvägsnätet behöver utvecklas, vilket är en nödvändig-het med tanke på det nya resecentrum som planeras. Målet är att omstigning mellan trafikslagen ska kunna ske på tre minuter. Där får spårvagnstrafiken en viktig roll genom sin stora kapacitet. Förutom en koppling till det nya resecentrumet behövs en sydlig linje mot Vrinnevisjukhuset. Då det tillkommer nya stadsdelar och utbyggnad i stadens ytterområden planeras även spårvägsnätet att byggas ut. Kapaciteten inom spårvägsnätet kommer att behöva höjas. Det innebär investeringar i nya spårvägslinjer och spårvagnar samt högre kapacitet i vagnhallar.

En ny generation trafikanter Norrköping har valt en inriktning där en större andel av transporterna ska ske med de hållbara trafikslagen. Åtgärder behövs för att biltrafiken inte ska öka, trots att antalet norrköpingsbor ökar.

som de har behov av. ROS, som står för remiss och svar, är i ordinarie drift. Det syftar till att öka patientsäkerheten i hemsjukvården vid provtagningar. Det har införts ett schemaläggningssystem som är ett stöd när den kommunala utföraren ska planera medarbe-tarnas scheman i förhållande till verksamhetens behov. Under 2018 kommer system för att dokumentera mobilt att testas. Sjuksköterskor kommer att få surfplattor för att till exempel kunna dokumentera på plats hemma hos patienter.

SÅRBARHET, KOMPETENSUTVECKLING OCH TEKNIKSTRESS

De knappt 1 000 medarbetare från vård- och omsorgskon-toret som deltog i aktiviteten Framtidens Norrköping på C fick svara på vilka de viktigaste konsekvenserna av teknikutvecklingen är i den egna verksamheten. Det som främst nämndes var sårbarhet om det blir tekniska problem. Dessutom ansåg man att det behövdes mer kompetensutveckling och att digitaliseringen innebär att man får hantera mer teknikstress. För att minska på de här farhågorna är det viktigt med delaktighet vid införande av nya system.

BILAGA 14



Behovet av hemtjänst ökar med stigande ålder och det är fler kvinnor som har hemtjänst än antalet män. I mars 2018 hade cirka 3 280 personer någon form av hemtjänst, 65 procent av dem var kvinnor och 35 procent män.

BÅDE ÖKNING AV ANTAL PERSONER MED HEMTJÄNST OCH

ANTALET TIMMAR

Antalet personer med hemtjänst, exklusive de som enbart har trygghetslarm, väntas enligt prognosen att öka till 3 900 personer år 2022. En utblick ytterligare fem år framåt i tiden visar att antalet personer med hemtjänst kan vara 4 400 år 2027. Antalet timmar som en person har behov av hemtjänst skiljer sig också åt för olika åldrar. En prognos för utveck-lingen av antalet beviljade timmar i hemtjänsten visar på en ökning från 910 tusen timmar år 2018 till 960 tusen timmar år 2022. En utblick ytterligare fem år framåt i tiden hamnar på 1 100 tusen timmar.

VAD INNEHÅLLER HEMTJÄNST I FRAMTIDEN?

Prognoserna som redovisas ovan bygger på de förhållan-

den som äldre personer har haft och på hur hemtjänstinsat-ser har beviljats under perioden 2015-2017. Men inne-hållet i hemtjänsten kan komma att förändras i framtiden och människors behov av hemtjänst kan komma att ändras med exempelvis nya tekniska lösningar. Det är därför viktigt att följa upp prognosen och göra en ny varje år för att kunna ta hänsyn till sådana förändringar.

VEM SKA UTFÖRA HEMTJÄNSTEN?

Sedan februari 2018 har eget val införts inom hemtjänsten. Det innebär att personer som har beviljats hemtjänst själva kan välja vem de vill som ska utföra den. Sedan starten på det egna valet finns sex utförare att välja på utöver kommunen. De som inte gör ett aktivt val får kommunen som utförare. I början av april 2018 var det ett 50-tal personer som hade valt en annan utförare än kommunen. Antalet kommer med stor sannolikhet att öka när fler nybeviljade personer kommer in i systemet, eftersom det är troligare att man väljer utförare första gången än att man väljer om, när man väl har någon som utför hemtjänst åt sig.

Föreningskulturen håller på att förändras. Det ideella för-eningsengagemanget blir allt mindre samtidigt som kraven på verksamheten blir större. Fler föreningar anställer personal och bedriver en mer omfattande ekonomisk verksamhet. Gränserna mellan offentlig, privat och ideell sektor suddas sakta ut och den ideella sektorn utvecklas till en egen konkurrensutsatt bransch.

Brist på ledare på ideell basisDet minskade ideella engagemanget leder till brist på ledare och minskat engagemang från till exempel föräldrar. Andra organisa-tionsformer har tillkommit som i vissa fall ersätter det traditionella föreningslivet. Det kan handla om tidsbegränsade aktiviteter eller att aktiviteter utgår från kontakter i sociala medier.

När föreningarna anställer personal för att driva verksamhet påverkas behovet av lokaler genom att det efterfrågas biytor till exempel i form av kanslilokaler i anslutning till anläggningarna.

Högre förväntningar på serviceDet finns allt större förväntningar från norrköpingsborna på service och tillgänglighet samt ett ökande behov av skapande verksamhet, både enskilt och tillsammans med andra. Digitalise-ring av kultur- och fritidskontorets tjänster är viktigt. Ett exempel är ett boknings- och inpasseringssystem till anläggningar och lokaler som möjliggör för kommuninvånaren att själv administrera bokning, betalning och inpassering. En utmaning är att visa på och synliggöra det utbud som finns och öppna upp för nya kreativa idéer att ta plats.

Fritidsaktiviteterna ändrar karaktär

Framtida behov av hemtjänst

Behovet av hemtjänst skiljer sig åt mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper. Genom utgå från historiska data från vård- och omsorgskontorets verksamhetssystem och kombinera dem med kommunens befolkningsprognos har en prognos för det framtida behovet av hemtjänst tagits fram.

BILAGA 14



Det är svårt att göra prognoser för hur många personer som kan komma att behöva insatser enligt LSS i framtiden och dessutom för vilka typer av insatser som behövas. Men med en ökande befolkning kan man generellt säga att behovet av insatser troligen kommer att öka.

BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE

En av insatserna är bostad med särskild service för vuxna. I april 2018 var antalet lägenheter i bostad med särskild service 546 stycken. Ungefär hälften av dem fanns i gruppbostäder, för personer med behov av personal dygnet runt, och hälften som servicebostäder, för den som har möjlighet att vara mera självständig. Antalet bostäder med särskild service räcker inte till, det är fler som har beslut om det än antalet lediga lägenheter. Det gör att det finns en kö, en del har väntat längre än tre månader. I mars 2018 var det drygt 40 personer som hade väntat så länge. Det finns en plan för utbyggnad av

lägenheter med särskild service som till och med år 2022 ska ge ett tillskott på 86 lägenheter. Då borde det bli ba-lans mellan beslut om insatsen och tillgång till lägenheter, under förutsättning att ökningen av antalet beslut kommer att fortsätta som de senaste åren. Men det är som tidigare nämnts svårt att göra prognoser för behovet.

PERSONLIG ASSISTANS

Förutom särskilt boende finns flera andra insatser enligt LSS för personer med funktionsnedsättning. Ett exempel är personlig assistans, som har ökat kraftigt de senaste åren när det gäller antal utförda timmar. Mellan 2015 och 2017 ökade timantalet med mer än 50 procent. Det här hänger delvis ihop med att statens ersättning genom so-cialförsäkringsbalkens assistansersättning har förändrats. Socialstyrelsen konstaterar att många av de, vars statliga assistansersättning dras in, istället får kommunalt beslutad personlig assistans.

Insatser för personer med funktionsnedsättning

Andelen av Norrköpingsborna mellan 0 och 64 år som har insatser enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är knappt en procent. Det är något högre än riket som ligger på knappt 0,9 procent. I riket har andelen ökat stadigt under senare år medan det i Norrköping har varierat en del, men ökat de senaste tre åren.

BILAGA 14



BILAGA 14



Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna inom vård och omsorg. Verksamheten ökar i volym sam-tidigt som andelen av befolkningen som är i förvärvsaktiv ålder minskar, vilket gör att konkurrensen om arbetskraf-ten ökar. Redan i dagsläget är det svårt att rekrytera chefer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, ekonomer, fysioterapeu-ter, undersköterskor, stödassistenter, stödpedagoger och handläggare till myndighetsutövningen. Som exempel kan nämnas att rekryteringsbehovet enligt kompetens-försörjningsprognosen kommer att ligga på cirka 450 undersköterskor per år under perioden 2019-2026. Mot-svarande siffra för sjuksköterskor ligger på cirka 40-50 rekryteringar per år och för stödassistenter och vårdare på drygt 200 rekryteringar per år. Den allra största delen av rekryteringsbehovet, omkring 80 till 90 procent, beror på personalomsättning av tillsvidare- och visstidsanställda. Den övriga delen beror på pensionsavgångar och vo-lymökningar, det vill säga att det kommer att bli fler som har behov av omvårdnad.

NYA VIKTIGA INGÅNGAR

Numera är inte vård- och omsorgsprogrammet inom gym-nasieskolan den självklara ingången till omvårdnadsverk-samheten. Antalet elever på programmet motsvarar inte alls det stora anställningsbehov som finns. Nya viktiga ingångar för att anställa omvårdnadspersonal är vuxenut-bildning och att ta emot praktikanter och personer i olika arbetsmarknadsåtgärder. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, för blivande sjuk- sköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och socionomer är också ett sätt att visa upp den verksamhet som kommunen har. En välorganiserad VFU där studenterna får inblick i kommunens verksamhet och se komplexiteten i den, får

samarbeta med andra yrkesgrupper och får känna att de bidrar med sina färska kunskaper, gör att rekryteringen kan underlättas något i framtiden. Verksamheten inom vård och omsorg behöver på ett bra sätt ta emot och handleda de som kan bli framtida kollegor. Utbildning av handledare och språkombud är viktiga pusselbitar i det arbetet.

FORTBILDNING OCH DIFFERENTIERADE YRKESKRAV

I dagsläget är det inte möjligt att enbart anställa medar-betare som uppfyller kompetenskraven. Därför erbjuds medarbetare att utbilda sig till vårdbiträden eller under-sköterskor och sjuksköterskor att utbilda sig till specialist-sjuksköterskor. Det pågår också ett arbete med att differentiera yrkes-kraven och använda den kompetens man har så effektivt som möjligt. Kopplat till sjuksköterskebristen ser man över om en del arbetsuppgifter som sjuksköterskor gör idag kan utföras av andra yrkesgrupper. Nyligen har man infört undersköterskor med utökad delegering inom reha-bilitering inom hemsjukvården.

SÄKRA LÅNGSIKTIG KOMPETENSFÖRSÖRJNING

För att säkra kompetensförsörjningen långsiktigt behöver vård- och omsorgskontoret fortsätta arbetet med att bredda rekryteringen, komplettera nuvarande yrkesroller med roller som även passar medarbetare utan relevant utbild-ning, stödja språkkompetensen hos personer med utländsk bakgrund, få fler att arbeta heltid och få fler personer att arbeta längre upp i åldrarna. För framtidens kompetensförsörjning måste vård- och omsorgskontoret jobba för att höja attraktiviteten i yrkena, bland annat genom effektivare bemanning med möjlighet till mer inflytande över sin egen arbetssituation.

Nya vägar in för omvårdnadspersonal Arbetsförmedlingens yrkesprognoser visar att det kommer att vara brist på arbetskraft i tre fjärdedelar av de undersökta yrkena. Arbetskraftbristen gäller bland annat yrken som finns inom vård och omsorg, vilket gör att man får satsa på nya sätt att rekrytera, till exempel nya ingångar för att anställa omvårdnadspersonal.

BILAGA 14



Det blir allt fler invånare i Norrköping och allra mest ökar antalet barn, ungdomar och äldre. Det innebär att fler människor kommer att nyttja kommunens tjänster, samtidigt som andelen personer som är i arbetsför ålder minskar. Med fler äldre, fler barn och ungdomar behöver den kommunala servicen byggas ut, om den nuvarande standarden ska upprätthållas och då kommer fler medarbe-tare att behövas i kommunen. En möjlig volymökning på 1,5 procent varje år skulle göra att vi totalt kommer att vara ungefär 12 800 medar-betare i Norrköpings kommun år 2026. Detta är en ökning med ungefär 1 600 medarbetare jämfört med idag.

… SAMTIDIGT SOM DET RÅDER BRIST PÅ MEDARBETARE ATT

REKRYTERA…

Rekryteringsbehoven i många av våra verksamheter kommer att vara stora. Det gäller dels de största yrkeska-tegorierna lärare och vårdpersonal i våra stora verksamhe-ter, men även andra verksamheter står inför stora rekry-teringsbehov. Exempelvis gör stadens snabba utveckling med pågående och kommande byggprojekt att många nya medarbetare med koppling till samhällsbyggnadsproces-sen också behövs. Förutom att nya medarbetare behövs för att verksamheterna växer behöver också nya medarbe-tare ersätta dem som lämnar arbetslivet och går i pension, men i många yrken tillkommer inte nya medarbetare till i samma omfattning som det skulle behövas. De närmaste åren kan vi förvänta oss ett stort antal pensionsavgångar hos medarbetare i flera yrkeskatego-rier. Bland annat kommer vård- och omsorgskontoret att påverkas mycket av detta eftersom undersköterskor inom äldreomsorg, stödassistenter och stödpedagoger är yrkes-kategorier där stora pensionsavgångar väntas. Den när-maste åttaårsperioden förväntas ungefär 600 av nuvarande medarbetare inom de yrkeskategorierna gå i pension, och drygt 400 av dessa är undersköterskor. Även chefer är en kategori medarbetare som kan bli svårrekryterad eftersom Norrköpings kommun ofta konkurrerar med andra arbets-givare om kompetensen. De rekryteringsutmaningar vår kommun står inför delar vi med många andra kommuner i landet som också

efterfrågar samma kompetenser. Vi konkurrerar därför med andra kommuner i våra rekryteringar, men också med landsting och privata aktörer, eftersom även dessa är intresserade av samma kompetenser som vi.

… OCH VI GÅR MOT ETT EKONOMISKT MER ANSTRÄNGT LÄGE

En faktor som försvårar ekvationen mellan det ökade behovet av välfärdstjänster och bristen på efterfrågad arbetskraft är det stramare ekonomiska läge som kom-munen kommer att stå inför under en längre tid framöver. Vi kommer att ställas inför prioriteringar i kanske ännu högre utsträckning än tidigare och behöva bedöma hur de ekonomiska resurserna ska användas på bästa sätt. Detta kommer göra det ännu viktigare att hitta faktorer utöver lönen som attraherar nya medarbetare och får de medarbe-tare vi redan har att vilja stanna kvar.

TÄNKA I NYA BANOR

För att lösa vår kompetensförsörjning kommer det att krävas att vi tänker i nya banor och inte förlitar oss till att det i framtiden kommer att finnas efterfrågad kompetens att rekrytera i den omfattning som behövs. Det kan bli nödvändigt att, istället för att anställa färdigutbildade per-soner, rekrytera medarbetare som vi själva utbildar eller vidareutbildar i större omfattning. I flera verksamheter kan man också behöva se över hur man nyttjar den kompetens som finns på det mest effek-tiva sätt. Ibland kan arbetsuppgifter behöva delas upp, så att vissa saker utförs av medarbetare som inte har den utbildning som idag efterfrågas. Det finns en stor grupp potentiella medarbetare som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden som är nyanlän-da invandrare vilka är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Att hitta sätt för dessa personer att komma in på arbets-marknaden, och många kanske som anställda i kommu-nens verksamheter, är av avgörande betydelse för hur vi ska klara välfärden.

FÖR ATT KLARA UTMANINGARNA BEHÖVER VI HÅLLA OSS FRISKA…

Den totala sjukfrånvaron i Norrköpings kommuns orga-nisation har under de senaste åren stigit och ligger för

Hur ska vi klara kompetensförsörjningen? Förmågan att i framtiden attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare är avgörande för att kommunen ska förbli en attraktiv arbetsgivare där medarbetare både vill och kan göra skillnad för norrköpingsborna.

BILAGA 14



närvarande runt sju procent. Att sänka sjukfrånvaron är en utmaning av flera olika orsaker, inte minst för att klara kompetensförsörjningen. Sjukfrånvaron är negativ för såväl medarbetare som arbetsgivare, dels genom sänkt livskvalitet för de som drabbas av sjukdom men också kompetensförluster och kvalitetsbrister i verksamheterna. Kompetensförsörjningen och stabiliteten i organisationen hämmas av sjukfrånvaron och äventyrar kommunens för-måga att leverera en god service till norrköpingsborna.

… ARBETA HELTID…

I Norrköpings kommuns verksamheter ska det vara själv-klart att man arbetar heltid om man inte på eget initiativ önskar att arbeta mindre. Heltid är en viktig fråga för väl-färdens arbetsgivare och att de flesta i Norrköpings kom-mun arbetar heltid är därför en viktig framtidsfråga. Vi behöver rekrytera tusentals nya medarbetare de närmaste åren. Om fler medarbetare skulle arbeta heltid, skulle rekryteringsbehoven kunna minska och samtidigt skulle det kunna leda till attraktivare jobb och ökad jämställdhet. Heltid som norm ökar möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare. Inkomsten är samtidigt grunden för en rad trygghetssystem, vilka påverkar möjligheter till försörjning vid sjukdom, föräldraledighet eller pension. Att införa heltid som norm innebär i många verksamheter en kulturförändring i form av förväntningar, värderingar och attityder. Det kommer kräva både envishet och mod eftersom det tar tid att förändra kultur och vanor.

… OCH VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Norrköpings kommun behöver fortsätta att jobba hårt

på att vara en attraktiv arbetsgivare. Löner kan inte vara vårt främsta konkurrensmedel och därför bör vi utveckla arbetet med att kunna erbjuda en större flexibilitet i arbets- och anställningsvillkor för medarbetarna. Kommunens varumärke är viktigt för att attrahera medarbetare att söka sig till oss. För många människor är det andra värden än en hög lönenivå som är det allra viktigaste för var man väljer att arbeta. Därför måste vi visa att man i kommunen kan bidra, påverka och göra skillnad. Även när det gäller chefer måste vi vara en attraktiv arbetsgivare som säkerställer att ett hållbart ledarskap är möjligt. Att leda kommunens olika verksamheter ställer stor krav på chefskapet. Chefen måste kunna hantera många krav och förväntningar, ibland motstridiga sådana. Rollen kräver en mycket god förmåga att samverka med enskilda, grupper, samarbetspartner och allmänheten. Dygnet-runt-verksamhet liksom myndighetsutövning innebär särskilda utmaningar. Ledarskap och medarbetar-skap är varandras förutsättningar för en bra verksamhet. En av de viktigaste chefsuppgifterna är att ge förutsätt-ningar för medarbetarna att kunna utföra sina uppdrag på bästa möjliga sätt. För att göra detta fordras att chefen ser alla sina med-arbetare, är tydlig med vad som ska uppnås, uppmuntrar till delaktighet och inflytande så att varje medarbetare kan ta ansvar och agera självständigt. För att möjliggöra för chefer att klara sitt viktiga och mångfacetterade uppdrag måste de ges rimliga villkor och förutsättningar, eftersom det i hög grad påverkar både medarbetare och hur väl vi lyckas ge norrköpingsborna det stöd och den service de behöver.


Barnkonventionen blir lag 2020

I juni 2018 beslutade riksdagen att barnkonventionen blir svensk lag från och med januari 2020. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Större skyldigheter och möjligheterBeslutet innebär att det finns både större skyldighet och en ökad möjlighet för domstolar, myndigheter och kommuner att sätta barnens rättigheter i fokus. Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 varit juridiskt bindande för Sverige, men nu får den samma status som andra svenska lagar.

Kommunens inriktning utifrån barnkonventionenI Norrköpings kommun har kommunfullmäktige under sena-re år beslutat om två inriktningsdokument som svarar upp mot barnkonventionen, nämligen• Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen• Inriktningsdokument för att förhindra att barn och

ungdomar utsätts för våld och förtryck i hemmet

BILAGA 14



närvarande runt sju procent. Att sänka sjukfrånvaron är en utmaning av flera olika orsaker, inte minst för att klara kompetensförsörjningen. Sjukfrånvaron är negativ för såväl medarbetare som arbetsgivare, dels genom sänkt livskvalitet för de som drabbas av sjukdom men också kompetensförluster och kvalitetsbrister i verksamheterna. Kompetensförsörjningen och stabiliteten i organisationen hämmas av sjukfrånvaron och äventyrar kommunens för-måga att leverera en god service till norrköpingsborna.

… ARBETA HELTID…

I Norrköpings kommuns verksamheter ska det vara själv-klart att man arbetar heltid om man inte på eget initiativ önskar att arbeta mindre. Heltid är en viktig fråga för väl-färdens arbetsgivare och att de flesta i Norrköpings kom-mun arbetar heltid är därför en viktig framtidsfråga. Vi behöver rekrytera tusentals nya medarbetare de närmaste åren. Om fler medarbetare skulle arbeta heltid, skulle rekryteringsbehoven kunna minska och samtidigt skulle det kunna leda till attraktivare jobb och ökad jämställdhet. Heltid som norm ökar möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare. Inkomsten är samtidigt grunden för en rad trygghetssystem, vilka påverkar möjligheter till försörjning vid sjukdom, föräldraledighet eller pension. Att införa heltid som norm innebär i många verksamheter en kulturförändring i form av förväntningar, värderingar och attityder. Det kommer kräva både envishet och mod eftersom det tar tid att förändra kultur och vanor.

… OCH VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Norrköpings kommun behöver fortsätta att jobba hårt

på att vara en attraktiv arbetsgivare. Löner kan inte vara vårt främsta konkurrensmedel och därför bör vi utveckla arbetet med att kunna erbjuda en större flexibilitet i arbets- och anställningsvillkor för medarbetarna. Kommunens varumärke är viktigt för att attrahera medarbetare att söka sig till oss. För många människor är det andra värden än en hög lönenivå som är det allra viktigaste för var man väljer att arbeta. Därför måste vi visa att man i kommunen kan bidra, påverka och göra skillnad. Även när det gäller chefer måste vi vara en attraktiv arbetsgivare som säkerställer att ett hållbart ledarskap är möjligt. Att leda kommunens olika verksamheter ställer stor krav på chefskapet. Chefen måste kunna hantera många krav och förväntningar, ibland motstridiga sådana. Rollen kräver en mycket god förmåga att samverka med enskilda, grupper, samarbetspartner och allmänheten. Dygnet-runt-verksamhet liksom myndighetsutövning innebär särskilda utmaningar. Ledarskap och medarbetar-skap är varandras förutsättningar för en bra verksamhet. En av de viktigaste chefsuppgifterna är att ge förutsätt-ningar för medarbetarna att kunna utföra sina uppdrag på bästa möjliga sätt. För att göra detta fordras att chefen ser alla sina med-arbetare, är tydlig med vad som ska uppnås, uppmuntrar till delaktighet och inflytande så att varje medarbetare kan ta ansvar och agera självständigt. För att möjliggöra för chefer att klara sitt viktiga och mångfacetterade uppdrag måste de ges rimliga villkor och förutsättningar, eftersom det i hög grad påverkar både medarbetare och hur väl vi lyckas ge norrköpingsborna det stöd och den service de behöver.


Barnkonventionen blir lag 2020

I juni 2018 beslutade riksdagen att barnkonventionen blir svensk lag från och med januari 2020. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Större skyldigheter och möjligheterBeslutet innebär att det finns både större skyldighet och en ökad möjlighet för domstolar, myndigheter och kommuner att sätta barnens rättigheter i fokus. Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 varit juridiskt bindande för Sverige, men nu får den samma status som andra svenska lagar.

Kommunens inriktning utifrån barnkonventionenI Norrköpings kommun har kommunfullmäktige under sena-re år beslutat om två inriktningsdokument som svarar upp mot barnkonventionen, nämligen• Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen• Inriktningsdokument för att förhindra att barn och

ungdomar utsätts för våld och förtryck i hemmet

BILAGA 14



Statistiken visar också att kvinnor oroar sig mer, upplever sin hälsa som sämre samt redan i skolan är mer stressade än män.

SÄKERSTÄLLA ATT RESURSERNA ANVÄNDS JÄMSTÄLLT

För att möta de här utmaningarna har Norrköpings kom-mun påbörjat ett arbete med att utveckla det systematiska jämställdhetsarbetet. Från och med 2018 ska alla nämnder analysera statistik och verksamhetstal utifrån ett genusper-spektiv. Syftet är att säkerställa att resurserna används på

ett sätt som bidrar till jämställdhet. Arbetet är ett resultat av att kommunen 2016 undertecknade CEMR-deklaratio-nen som är den europeiska deklarationen för jämställdhet.

KÖNSUPPDELAD STATISTIK

Genom könsuppdelad statistik tydliggörs skillnader och likheter mellan könen och i förlängningen skapar det en högre kvalitet på beslutsunderlagen. Ett systematiskt jämställdhetsarbete kan resultera i riktade insatser mot de grupper som bäst behöver dem.

Syftet med den sociala investeringsfonden är att hitta nämndövergripande förebyggande arbetsmetoder som tidigt bryter negativ händelseutveckling hos norrköpings-bor. Utgångspunkten är att hitta de kommuninvånare som löper störst risk att hamna i utanförskap och ge dem rätt hjälp. Sociala investeringar ger både mänskliga och ekonomiska vinster. När effekterna av investeringen börjar synas, det vill säga när de kommunala kostnaderna minskar till följd av investeringen, minskas nämndens eller nämndernas ekonomiska ramar med motsvarande belopp. Överskottet markeras sedan i bokslutet och öronmärks för att använ-das för framtida sociala investeringar. På det sättet fylls fonden kontinuerligt på och nya sociala investeringar kan göras.

SVERIGES FÖRSTA UTFALLSKONTRAKT

Team Nystart är Norrköpings kommuns senaste sociala in-vestering men även Sveriges första sociala utfallskontrakt,

på engelska kallas det social impact bond. Det innebär att den sociala investeringen genomförs genom ett socialt utfallskontrakt mellan en extern finansiär och en offentlig part. Team Nystart arbetar för att placerade barn och unga ska förbättra sina skolresultat och att minska risken för återplacering. Genom utfallskontraktet har Norrköpings kommun tagit nästa steg i utvecklingen av arbetet med sociala investe-ringar. Ett socialt utfallskontrakt ger möjlighet att, genom ett samarbete mellan en extern finansiär och en offentlig part, finansiera och stimulera metodutveckling för att upp-nå förbättrade resultat för målgrupper med störst behov.

INNOVATIVA LÖSNINGAR FÖR VÄLFÄRDSUTMANINGAR

Välfärden har stora utmaningar i framtiden och därför finns det ett behov av innovativa lösningar som skapar förutsättningar för samarbete mellan offentlig och privat sektor. Socialt utfallskontrakt är ett exempel på en innova-tiv lösning för att möta välfärdens framtidsutmaningar.

Sociala investeringar och utfallskontrakt Norrköpings kommun har sedan 2010 arbetat med sociala investeringar genom Norrköpings sociala investeringsfond. Nu har nästa steg tagits genom sociala utfallskontrakt.

Systematiskt arbete för jämställdhet I Sverige har kvinnor högre utbildningsnivå än män. Trots det har kvinnor lägre lön, lägre livsinkomst och så småningom även lägre pension än män. Det visar Statistiska centralbyrån i sin publikation ”På tal om kvinnor och män”.

BILAGA 14



Trettioåringar som har eftergymnasial utbildning förväntas leva i genomsnitt mer än fem år längre än de med enbart förgymnasial utbildning och den här skillnaden har ökat med mer än ett halvår sedan år 2010.

FOKUS PÅ SKILLNADER I HÄLSA

I juni 2018 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik som lägger stort fokus på skillnader i fördelning av hälsa. Den uppmanar till att förbättra villkoren för de grupper som är mest socialt och ekonomiskt utsatta och därmed löper störst risk för att drabbas av ohälsa och för tidig död.

KOMMUNEN NÄRA MÄNNISKORS VARDAGSLIV

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är numera att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Det sägs också att de påverkningsbara hälsoklyftorna mellan olika grupper ska slutas inom en generation. Norr-köpings kommuns folkhälsoarbete är betydelsefullt för att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, eftersom kommunens verksamhet har en närhet till befolkningens vardagsliv.

Områdesutveckling går ut på att alla kommuninvånare ska få ta del av den ekonomiska utvecklingen i Norrköping. Det görs genom utveckling av bostads- och närcentrummiljöer, arbetstillfällen och näringsliv, möjligheter till egenförsörj-ning, tillgång till service samt att känna sig trygg.

OLIKA BEHOV I OLIKA STADSDELAR

Behovet av utvecklingsinsatserna ser olika ut i olika områden. Det finns ett antal stadsdelar som har ett utsatt socioekonomiskt läge, till exempel Hageby, Navestad och Ljura. Det finns ett antal faktorer som visar på utsattheten, exempelvis arbetslöshet och inkomstnivå och där man kan se att skillnaden mellan stadsdelar har ökat över tid, det

vill säga att segregationen har ökat. Hageby har sedan lång tid tillbaka varit en av stadsde-larna med högst arbetslöshet i Norrköping. År 2004 var 16 procent av personerna i arbetsför ålder arbetslösa, idag är andelen 29 procent. I Norrköping totalt är idag ungefär 1 av 10 personer arbetslös medan läget i Hageby alltså är cirka 3 av 10.

FRÄMJA SOCIAL HÅLLBARHET

Områdesutvecklingen syftar till att främja en social håll-barhet i stadsdelarna. Det kommer att innebära att flera olika delar av den kommunala organisationen blir inblan-dad i olika insatser.

Ny digitaliseringsmyndighet

Den 1 september 2018 fick Sverige en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn. Den finns i Sundsvall och har namnet Myndigheten för digital förvaltning.

Digitaliseringsmyndigheten tar över uppdrag från andra myndigheter som till exempel handlar om e-legitimationer, e-handel, stöd vid större digitala investeringar och öppen och datadriven innovation. Myndigheten ska samordna, utveckla, förvalta och tillhandahålla en nationell digital infrastruktur för den offentliga sektorn och dessutom främja användningen av denna.

Områdesutveckling

Ny folkhälsopolitik för att minska skillnader Folkhälsan är starkt kopplad till människors livsvillkor och här kan man se skillnader mellan olika grupper. Exempelvis ökar skillnaden i medellivslängd mellan personer i Sverige som har olika utbildningsnivå.

BILAGA 14



Det är allmännyttan i Norrköping, Boden, Södertälje och Göteborg, som startar InnovationsLabben med statligt stöd från innovationsmyndigheten Vinnova. I Innova-tionsLabben ska nya arbetssätt för att motverka segrega-tion testas, utvecklas och utvärderas. Det är intresseorganisationen för allmännyttiga bostads-bolag, SABO, som har ansökt till Vinnova och beviljats pengar för genomförandet. SABO har sedan valt Norr-köping och ytterligare tre bostadsbolag utifrån drygt 80 ansökningar.

Projektet portalen

Portalen är en verksamhet i Hageby och Ringdansen med syfte att verka lokalt för att bryta socialt utanförskap med fokus på den ordinarie arbetsmarknaden, studier och egen försörjning. Portalen är ett partnerskap mellan det kom-munala bostadsbolaget Hyresbostäder, Svenska kyrkan, ABF, Marieborgs folkhögskola och Norrköpings kommun. Portalen samarbetar med ideella organisationer, bland annat i ett mentorskapsprogram tillsammans med Rotary.

InnovationsLabb mot segregationFyra InnovationsLabb som ska motverka segregation startas i Sverige, varav ett är Portalen i Norrköping. Syftet är att testa nya arbetssätt och sprida lärdomar om framgångsrika metoder.

BILAGA 14



Det är allmännyttan i Norrköping, Boden, Södertälje och Göteborg, som startar InnovationsLabben med statligt stöd från innovationsmyndigheten Vinnova. I Innova-tionsLabben ska nya arbetssätt för att motverka segrega-tion testas, utvecklas och utvärderas. Det är intresseorganisationen för allmännyttiga bostads-bolag, SABO, som har ansökt till Vinnova och beviljats pengar för genomförandet. SABO har sedan valt Norr-köping och ytterligare tre bostadsbolag utifrån drygt 80 ansökningar.

Projektet portalen

Portalen är en verksamhet i Hageby och Ringdansen med syfte att verka lokalt för att bryta socialt utanförskap med fokus på den ordinarie arbetsmarknaden, studier och egen försörjning. Portalen är ett partnerskap mellan det kom-munala bostadsbolaget Hyresbostäder, Svenska kyrkan, ABF, Marieborgs folkhögskola och Norrköpings kommun. Portalen samarbetar med ideella organisationer, bland annat i ett mentorskapsprogram tillsammans med Rotary.

InnovationsLabb mot segregationFyra InnovationsLabb som ska motverka segregation startas i Sverige, varav ett är Portalen i Norrköping. Syftet är att testa nya arbetssätt och sprida lärdomar om framgångsrika metoder.


Ostlänken, som beräknas vara färdig i början av 2030-ta-let, är en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Den är den första delen av ett framtida höghastighetsnät mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Ostlänken förstorar regionen för norrköpingsborna och kommer att skapa både ekonomisk och kulturell tillväxt, eftersom människor snabbt kommer att kunna röra sig mellan jobb, studier, bostad, fritidsakti-viteter och kulturupplevelser.

RESECENTRUM DEL AV BUTÄNGEN

Under arbetets gång kommer det att behövas mycket planering och förberedelser, bland annat pågår planering-en för ett nytt resecentrum. Norrköpings idé är att det nya resecentrumet inordnas i en ny innerstadsstadsdel i Butängen, med bostäder, arbetsplatser, handel och kultu-rutbud. Den miljön gör Norrköpings nya resecentrum mer attraktiv för exempelvis tjänsteföretag. Förvandlingen av Butängen innebär att befintliga norrkö-pingsföretagare kommer att behöva byta lokaler, hitta mark att bygga på och förändra sin verksamhet på olika sätt. Här är det viktigt att kommunen har en levande dialog med dem för att kunna underlätta omställningen. Det handlar också om att dra nytta av de nya möjligheter som Ostlänken inne-bär att attrahera investeringar till Norrköping.

FLERA TUSEN BOSTÄDER I INRE HAMNEN

Innan Butängen byggs om kommer satsning att ske i stadsdelen Inre hamnen. Kommunfullmäktige har antagit detaljplanen för etapp 1 av Inre hamnen och i slutet av 2018 kan gator, kajer och andra allmänna platser börja byggas. Byggstart av husen med omkring 1 000 bostäder kan ske under 2020. Samtidigt sker detaljplanearbetet för etapp 2 i Inre ham-nen, där marktilldelning väntas ske under slutet av 2019. I den etappen är det möjligt att bygga cirka 2 000 bostäder. Utbyggnadstakten styrs av efterfrågan på bostäder och fastighetsägarnas vilja och möjlighet att möta den. Den här sortens nybyggnation är starkt konjunkturberoende. ALLMÄNNA YTOR HAR FLERA FUNKTIONER

I samband med att det byggs bostäder och arbetsplatser i Butängen och Inre hamnen skapas även parker och allmän-

na ytor i form av torg och strandpromenader. I Inre hamnen ska en ny, tredje stadspark anläggas vid Johannisborg. De andra två stadsparkerna är Folkparken och Vasaparken. Förtätningen av Norrköpings stadskärna skapar ett ökat tryck på de allmänna platserna. I takt med förtätningen blir det viktigare att de får en hög kvalitet för att tillgo-dose det ökade behovet. Det gäller i högsta grad parkerna och grönområden som troligen kommer att få en ökad betydelse för fler människor i framtiden. Allmänna ytor behöver också fylla flera funktioner, som grönska, möjlighet till umgänge, klimatanpassning och ekosystemtjänster. Mer grönska och träd i staden ger som effekt att temperaturen sänks, växter renar luft, buskar dämpar buller och gräsmattor renar dagvatten. Investe-ringar i nya allmänna platser innebär för framtiden att det krävs större insatser för och höga kvalitetskrav på drift och underhåll av dem, så att värdet av den gjorda investe-ringen kvarstår.

JOHANNISBORGSFÖRBINDELSEN

Passagerna över Strömmen är Norrköpings flaskhalsar. I samband med att det byggs på norra sidan av Strömmen kommer ytterligare en broförbindelse att behövas. Den kallas Johannisborgsförbindelsen och planeras öster om Hamnbron, som idag har en trafik på omkring 32 000 for-don per dygn. Trafiken från Söderleden kommer att ledas till Johannisborgsförbindelsen .

KOMMUNAL SERVICE I OMRÅDENA

Stadsdelsutvecklingen av Inre hamnen och Butängen inne-bär att kommunal service i form av exempelvis förskolor, skolor, kultur- och fritidslokaler och lokaler för vård- och omsorgskontorets verksamhet kommer att lokaliseras till områdena. Men det ger också en möjlighet att skapa attraktiva lokaler i gynnsamma lägen för mer administrativa kom-munala verksamheter, som har stor konkurrerens när det gäller rekrytering av medarbetare. En lokalisering i när-heten av resecentrum gör det lättare att locka medarbetare att pendla in till Norrköping. Att kunna erbjuda moderna lokaler kan också ses som en del i att vara en attraktiv arbetsgivare.

Ostlänken är ett unikt utvecklingstillfälle

Byggandet av Ostlänken är ett unikt tillfälle för utvecklingen av Norrköpings näringsliv och en möjlighet till utveckling av nya stadsdelar för boende och arbetsplatser.

BILAGA 14



Färdtjänst

Antalet färdtjänsttillstånd har under de senaste fem åren ökat med i snitt 1,5 procent per år. Med ett ökat antal äldre kan ökningen förväntas fortsätta.

Friskare äldre som är vana att resaSamtidigt som ökningen av antalet äldre förväntas ge fler som har färdtjänsttillstånd finns annat som påverkar färdtjänsten. Äldre personer håller sig allt friskare och rörligare och antalet personer med behov av färdtjänst kommer troligen inte att öka i samma takt. Samtidigt kan resandemönstret ändras för de med beviljad färdtjänst, eftersom den kommande äldre genera-tionen är van att resa mycket och att resa längre sträckor.

Regional samordningNorrköpings kommun har lämnat över utförandet av färdtjänst till regionen och det är Östgötatrafiken som utför trafiken. I takt med att fler kommuner i Östergötland gör på samma sätt kan upphandlingar samordnas.

Det bör ge positiva effekter från hösten 2019 genom att inom-kommunal färdtjänst samordnas med kommunövergripande färdtjänst, sjukresa i länet och kompletteringstrafik.

MYT 1: INGEN VILL BO PÅ LANDET – ALLA FLYTTAR TILL STAN

Det bor visserligen färre människor på landsbygden, men om man tittar på befolkningsutvecklingen från år 2010 kan man se att folkmängden i Norrköpings tätort har ökat med 10 procent, på landsbygden med 8 procent och i övriga tätorter med 3 procent. Utvecklingen av landsbygden liknar alltså i hög grad Norrköpings tätort.

MYT 2: DET ÄR BARA GAMLA SOM BOR PÅ LANDET, UNGA VILL

BO I STAN

Det är sant att unga vuxna i åldern 20-30 år är överrepre-senterade i Norrköpings tätort. Men andelen 65 år och

äldre är lägre på landsbygden än i Norrköping totalt. I de övriga tätorterna finns istället en stor andel barnfamiljer.

MYT 3: MÅNGA SAKNAR ARBETE PÅ LANDSBYGDEN

Andelen arbetslösa är i själva verket betydligt lägre på landsbygden och i övriga tätorter än i Norrköpings tätort. Andelen är tre gånger så hög i Norrköpings tätort som i de övriga delarna av kommunen.

MYT 4: FÖRETAGARNA FINNS I NORRKÖPINGS TÄTORT

Andelen företagare är nästan tre gånger så hög på lands-bygden som i Norrköpings tätort och övriga tätorter.

Vad påverkar antalet skolskjutsresor?När antalet elever i grundskolan blir fler ökar också behovet av skolskjuts. Men det finns även andra faktorer som påverkar skolskjutsvolymerna.

VAR BOR BARNEN OCH VAR FINNS SKOLOR?

Bostadsområden planeras och byggs i tätorters utkanter eller på landsbygden, där avståndet till befintliga skolor överskrider avståndsnormen för skolskjuts. Platsbrist på skolor kan leda till att elever ibland placeras på en annan skola än den i närområdet. Elever med växelvis boende hos sina separerade föräldrar ökar. Allt detta gör att behovet av skolskjuts ökar. Dessutom ökar även antalet elever i grundskolan vilket i sig gör att det behövs mer skolskjuts.

SAMORDNING AV SKOLTIDER

För att optimera skolskjutsresorna behövs en samord-ning av grundskolornas start- och sluttider, vilket för närvarande fungerar bra i de flesta fall.

Sanningen om landsbygden i Norrköping Norrköpings kommun kan delas in i Norrköpings tätort, övriga tätorter med fler än 200 invånare och landsbygd. Det finns ett antal myter om landsbygden som kan bemötas genom jämförelser mellan de olika delarna av kommunen.

BILAGA 14



Antalet barn i förskoleålder har ökat på senare tid, men väntas minska något år 2019 för att sedan öka kraftigt kommande år. Samtidigt som antalet barn tidigare har ökat finns det också krav från Skolverket att minska antalet barn i barngrupperna, framför allt för de yngsta barnen.

MINRE BARNGRUPPER

Mindre barngrupper är också ett politiskt mål i Norrköpings kommun. Det innebär att den lilla minskning som ses för år 2019 inte kommer att påverka till exempel lokalbehovet, eftersom det ska vägas mot kravet på mindre barngrupper i förskolan.

BRIST PÅ FÖRSKOLLÄRARE

Genom förändringar i läroplanen för förskolan har kraven ökat på förskolans pedagogiska uppdrag. Det aktualiserar vikten av att kunna rekrytera utbildade och behöriga med-arbetare och att lokalerna är anpassade till uppdraget.

Utbildningskontoret har strävat efter en fördelning med 65 procent förskollärare och 35 procent barnskötare i kommunens förskolor för att möta det pedagogiska upp-draget och för att sprida den kompetens som finns mellan enheter. Men det är en stor brist på utbildade förskollärare och en del vakanta förskollärartjänster har därför tillsatts med barnskötare. Eftersom det är krav på förskollärarlegitima-tion för tillsvidareanställning blir det därför fler visstids-anställda.

Antalet norrköpingsbor förväntas öka enligt befolkningsprognosen och särskilt stor väntas ökningen bli av barn och unga. Det påverkar behovet av förskola och skola, fler pedagoger behöver anställas och det behövs mer verksamhetslokaler.

Stor ökning av barn och unga

Antal personer i åldersgrupper år 2010-2017 (röda staplar), prognos 2018-2022 (mörkblå staplar) och utblick 2023-2027 (ljusblå staplar)

Kraftig ökning i alla åldrar

Antalet barn och unga har varierat mellan åren sett bakåt i tiden utifrån att det föddes många barn omkring år 1990 och att barnafödandet sedan gick ned under ett antal år. Men prognosen för de kommande fem åren och en utblick ytterligare fem år framåt i tiden visar en kraftig ökning i alla åldrar.

BILAGA 14



Det pågår sedan flera år utbildningar av tillsvidareanställ-da barnskötare till legitimerade förskollärare i samarbete med övriga kommuner i Östergötland och det planeras för ytterligare utbildningar.

MÅNGA REKRYTERINGAR

Kompetensförsörjningsprognosen visar att det i snitt kom-mer att behövas rekryteras knappt 200 förskollärare per år under perioden 2019-2026. De flesta rekryteringarna är för att ersätta förskollärare som byter jobb eller går i pension. Men på grund av att förskolebarnen blir fler behöver också antalet förskollärare öka med omkring 120 personer under perioden så att det blir omkring 950 förskollärare är 2026. Motsvarande prognos för barnskötare är i snitt omkring 400 rekryteringar per år och en ökning med 110 anställningar så att det kommer att finnas drygt 900 barnskötare år 2026.

DET BYGGS NYA FÖRSKOLOR

När Norrköping växer och det kommer till nya stadsdelar behövs en framförhållning för att se till att behovet av för-skolor tillgodoses. Ibland inträffar oförutsedda händelser,

till exempel brand eller fastighetsproblem som ger dålig arbetsmiljö, och då måste snabba lösningar komma till. Ibland innebär det att verksamheten bedrivs i paviljonger. För att möta det ökande antalet barn och krav på mindre barngrupper byggs nya förskolor. Under 2018 har försko-lan Borgen i Klockaretorpet färdigställts och åter- uppbyggnaden av förskolan Smultronet, som förstördes genom brand, har påbörjats. Det pågår arbete med förskolor i Kimstad och Ektorp och det finns långt framskridna planer på förskolor i exempelvis Hageby, Smedby, Fyrby och Sandbyhov.

MER FÖRSKOLEVERKSAMHET PÅ FINSKA

Riksdagen har lagstiftat om ett stärkt skydd för minori-tetsspråken, som bland annat innebär att en större del av verksamheten inom förskolan ska kunna ges på minori-tetsspråk. För Norrköpings del innebär det att mer förskoleverk-samhet ska finnas på finska, eftersom kommunen är finskt förvaltningsområde. Lagen träder i kraft den 1 januari 2019.

BILAGA 14



GRUNDSKOLA

Antalet norrköpingsbor i grundskoleålder, 6-15 år, förvän-tas öka med 2 000 personer de närmaste fem åren och med ytterligare 1 000 personer under nästa femårsperiod.

FÖRSKOLEKLASS OCH PRAO OBLIGATORISKA

Skolan är beroende av beslut på nationell nivå och för grundskolan innebär det bland annat att förskoleklassen blir obligatorisk från höstterminen 2018 och att två veckors prao blir obligatorisk i årskurserna 8 och 9. Det här innebär inte så mycket för Norrköpings kommun, nästan alla barn i ålders-gruppen går i förskoleklass och prao tillhandahålls redan.

NY TIMPLAN, DIGITAL KOMPETENS OCH FLER BEHÖRIGA TILL

GYMNASIET

Däremot finns andra beslut som mera påverkar kommu-nen. Det införs en stadieindelad timplan i grundskolan, man inför digital kompetens i läroplanen och det ska ges mer stöd till nyanlända elever. Den nya timplanen för grundskolan innebär till exempel att språkval ska ske i årskurserna 6 till 9. Språkval innebär att man antingen läser moderna språk eller att man istället läser modersmål, svenska, engelska eller teckenspråk alternativt får förstärkt undervisning i svenska som andraspråk. I Norrköping har språkvalet hittills skett från årskurs 7. Andra förändringar är att det sker en förskjutning av tid för hemkunskap från högstadiet till mellanstadiet och att det från hösten 2019 ska läggas mer tid på matematik. Den digitala kompetensen innebär att skolan ska arbeta med digitaliseringsfrågor för att förbereda eleverna för fortsatta studier och arbetsliv och ge dem likvärdiga förut-sättningar. Här kommer utbildningsinsatser behöva göras för medarbetare och viss utrustning kan behöva köpas in.För att fler nyanlända elever i högstadiet ska bli behöriga till gymnasieskolans nationella program föreslår regeringen ändringar i skollagen. Rätten för nyanlända elever att få studiehandledning på sitt modersmål kommer att skärpas. Dessutom ska en individuell studieplan upprättas inom

två månader från mottagandet och det ska bli möjligt att anpassa utbildningen efter nyanlända elevers behov och förutsättningar. Det här nya regelverket kommer att öka behovet av behöriga lärare i svenska som andra språk, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål.

SAKNAS GRUNDSKOLLÄRARE

Det finns generellt en brist på grundskollärare och grund-lärare i fritidshem, det som tidigare kallades fritidspeda-goger, eftersom allt för få väljer att utbilda sig till yrke-na. Till höstterminen 2018 finns inte tillräckligt många sökande till lärarutbildningarna i Norrköping. Avhoppen från utbildningen är också stora. Endast legitimerade lärare kan anställas på tillsvidarean-ställning, så det finns många visstidsanställda inom grund-skolan. Det beräknade rekryteringsbehovet av lärare och förskollärare i grundskolan ligger på omkring 450 per år under perioden 2019-2016. Volymökningen på grund av fler elever i grundskolan hamnar på ungefär 290 under perioden, år 2026 förväntas antalet anställda vara omkring 1 850.

TRÅNGT I SKOLORNA

Antalet elever i grundskolan har ökat kraftigt under senare år och grundskolorna är mycket välfyllda, i vissa fall har skolorna fler elever än de är planerade för. Inför höstter-minen 2018 finns det bara lediga platser i vissa årskurser i skolor i innerstaden. Det här innebär att man måste hitta tillfälliga lösningar i form av inhyrda lokaler eller pavil-jonger. Flera skolbyggen pågår och ännu fler är planerade.

FRISTÅENDE SKOLOR

Under de senaste åren har andelen elever inom de fristående skolorna legat på en stabil nivå, 18 procent av eleverna går i fristående grundskola. Men inför kommande år har flera aktörer sökt tillstånd för utökning eller nyetable-ring, vilket kommer att påverka behovet av kommunala skolplatser.

Nyanlända elever

Antalet nyanlända barn och elever har varierat kraftigt och beror på händelser i omvärlden och lagstiftning på nationell och EU-nivå. Det finns en organisation för att ta emot nyanlända och även fortsättningsvis måste det finnas en beredskap att ta emot barn och ungdomar med kort varsel. För närvarande finns en mottagningsenhet med plats för cirka 100 elever. Eleven placeras omgående på någon av Norrköpings kommunala eller fristående skolor, men under de två första månaderna deltar de i mottagningsenhetens verksamhet. Sedan ska de gå över till sin ordinarie skola, men eftersom skolorna är så välfyllda innebär det ibland svårigheter med att föra över eleverna till sina ordinarie skolor.

BILAGA 14



GYMNASIET

Antalet personer i gymnasieålder, 16-18 år, var högt då de stora barnkullarna som föddes omkring 1990 var i den åldern. Sedan sjönk antalet för att nu igen öka kraftigt, med drygt 800 ungdomar under den närmaste femårsperi-oden och ytterligare 700 nästkommande femårsperiod. Då förväntas antalet ungdomar i den åldern vara omkring 6 150. Även antalet 19-åringar kommer att öka, vilket också kommer att påverka volymerna i gymnasieskolan, eftersom en växande andel gymnasieelever inte lyckas avsluta sina studier inom tre år utan läser ett extra läsår.

UTÖKAD UNDERVISNINGSTID

Det har lagts en proposition som föreslår att yrkespro-grammen utökas från dagens 2 500 poäng till 2 800 poäng, det vill säga en utökning av undervisningstiden med 12 procent. Då ska kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning ingå i alla nationella yrkesprogram och dessutom ska ett estetiskt ämne ingå. Syftet är att göra programmen mer attraktiva för elever som inte har bestämt sig för om de vill studera vidare efter gymnasiet eller inte. Det ska dock vara möjligt att välja bort de högskoleförberedande kurserna. Troligen kommer detta att genomföras från hösten 2019 och det kommer betyda att det behövs fler lärare för dessa nya kurser i yrkesprogrammen. Det finns också förslag till att den garanterade under-visningstiden på introduktionsprogrammen ska öka och

för att kvaliteten ska öka. Även det kommer troligen att medföra ett ökat behov av pedagoger.

FLER GYMNASIELÄRARE BEHÖVS

I genomsnitt kommer cirka 120 rekryteringar av gymna-sielärare att behöva göras per år under perioden 2019-2026. Antalet gymnasielärare beräknas öka med 135 under perioden så att det är omkring 530 lärare år 2026. Framför allt kan man se en brist på legitimerade lärare i matematik och naturorienterande ämnen. Men även gymnasielärare i moderna språk, svenska, engelska, modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk är för få jämför med det kommande behovet. Generellt sett kommer det även att vara brist på yrkeslärare.

GYMNASIESKOLANS LOKALER

Gymnasieskolan utökar sin verksamhet de närmaste åren både i inhyrda lokaler och genom anpassningar och flytt till andra lokaler. Yrkesprogrammen på Ebersteinska gymnasiet flyttar till Bråvalla hösten 2019, vilket gör att deras verksamhet kan utökas. Samtidigt finns plats för fler elever på Ebersteinska på Linköpingsvägen. De här förändringarna gör att behovet av en helt ny gymnasieskola kan skjutas några år på framtiden. Andelen elever som går på fristående gymnasier har legat stabilt på cirka 30 procent de senaste åren. Flera fristående skolor har sökt tillstånd att starta verksamhet men har svårt att hitta platser att etablera sig på. Det kan också påverka behovet av kommunala gymnasieplatser i framtiden.

BILAGA 14



Omkring 70 procent av socialnämndens budget går till barn- och ungdomsvård. När antalet barn och unga ökar i framtiden kommer insatserna som riktar sig till dem att öka. Men det finns även andra faktorer som påverkar utvecklingen. Det pågår ett arbete för att förbättra HVB-placerade barn och ungas skolprestationer och minska risken för återplacering efter avslutad placering. Dessutom genom-förs andra satsningar för att utveckla stöd och behandling i familjehem. Det här bör dämpa behovet av framtida barn- och ungdomsvård. Samtidigt finns faktorer som indikerar behov av ökade insatser, till exempel utvecklingen av skolresultaten. I Norrköping är det exempelvis en lägre andel av eleverna i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan än i riket. Låga skolresultat kan dels ses som en nulägesindikator av sociala problem hos dagens barn- och ungdomskul-lar. Dels kan det ge en indikation på att övergången till fortsatta studier och arbetsliv kommer att bli besvärlig när dagens barn och ungdomar blir unga vuxna. Bristen på bostäder och trångboddhet är en faktor som

bidrar till och förstärker sociala problem. I Norrköping, som i många andra kommuner, finns en bostadsbrist som väntas bestå ett antal år framåt. Barn är mer utsatta när familjer blir trångbodda och när föräldrar som separerar inte kan hitta ny bostad.

BARN I SKYDDAT BOENDE OCH UMGÄNGESSTÖD

Från juli 2019 kommer nya regler som gäller barn i skyd-dat boende, som bygger på förslag i en utredning som pre-senterades i slutet av år 2017. De barn som följer med en vårdnadshavare i skyddat boende föreslås få egna beslut om insatsen och det ska genomföras utredning, beslut och uppföljning av barnets ärende. Dessutom föreslås högre kvalitetskrav på skyddade boenden som tar emot barn. Umgängesstöd för barn har ökat, bland annat på grund av att familjehemsplaceringarna har ökat. Umgängesstöd är till för barn som av olika anledningar inte bor tillsammans med en eller båda sina föräldrar. Med umgängesstödet kan barn och föräldrar få stöd under sitt umgänge och bli hjälpta med att stärka banden mellan dem så att fortsatt kontakt kan bli möjlig.

En stor del av insatserna som görs av socialkontoret riktar sig till barn och unga. I och med att det blir fler norrköpingsbor i den åldersgruppen framöver kan man räkna med att det behövs mer barn- och ungdomsvård i framtiden.

Mer barn- och ungdomsvård i framtiden

BILAGA 14



Förändringar i lagstiftning och människors vilja att enga-gera sig påverkar genomförandet av arbetet.

TILLSYN, REKRYTERING OCH TILLSÄTTNING

Överförmyndarenheten arbetar med tillsyn över ställföre-trädare, det vill säga gode män, förvaltare och förmyn-dare, och har i uppgift att rekrytera och utbilda lämpliga gode män och förvaltare. Överförmyndarenheten har även ansvaret att utreda behov av god man eller förvaltare på uppdrag av tingsrätten och tillsätter också gode män för ensamkommande barn.

PSYKISK OHÄLSA ÖKAR MEST

När de äldre blir fler, den psykiska ohälsan i samhället ökar och när det kommer ensamkommande barn ökar behovet av ställföreträdare. Att vara en del av samhället, att betala sina räkningar, beställa abonnemang och boka resor har också blivit mer komplext och svårt att klara av för en del personer. Det som ökar mest när det gäller nya ärenden hos överförmyndarnämnden är psykisk ohälsa hos huvudmännen, det vill säga de som har ställföreträdarskap. Tendensen är att fler unga som utreds om behov av god man eller förvaltare har psykisk problematik som ofta kombineras med drogmissbruk och/eller kriminalitet. Det blir allt svårare att hitta en lämplig god man som är villig att åta sig ett sådant ärende. Utredningarna tar därför längre och längre tid på grund av rekryteringsproblemen.

FLER FRIVILLIGA BEHÖVS

Uppdrag som god man eller förvaltare är ett frivilligupp-drag som bygger på att det finns intresserade medborgare.

Samhällstendenserna för att åta sig frivilliga uppdrag verkar vara i motsatsförhållande till varandra. Många människor vill frivilligt hjälpa en annan utsatt person, men ofta inte under ordnade former utan som mer tillfälliga insatser. De uppdrag som överförmyndaren rekryterar till är kraftigt lagreglerade och uppdragen är inte tidsbegrän-sade. Man kan begära att bli entledigad om man är god man eller förvaltare, men förutsättningen för att man ska få avsluta sitt uppdrag är att överförmyndaren lyckas hitta en annan lämplig ställföreträdare.

EVENTUELL PROFESSIONALISERING AV EN DEL STÄLLFÖRETRÄDARE

Förmågan att rekrytera ställföreträdare är grundläggande för att få överförmyndarverksamheten att fungera. Inför en kommande utredning, som ska se över regelverket för överförmyndarens arbete, har regeringen uttalat att en viss professionalisering kan komma att ske av ställföreträdar-skapet. Bakgrunden är dels att många kommuner har oer-hörda svårigheter att rekrytera frivilliga och dels de risker som vissa uppdrag kan medföra, när det är huvudmän som kan anses vara farliga för omgivningen.

DIGITALA LÖSNINGAR

Det behövs också effektivare arbetssätt med mer digitala lösningar. Den yngre generationen av gode män kräver och förväntar sig att överförmyndaren använder sig av utvecklade e-tjänster och webbgränssnitt. De förväntar sig även tillgång till information omedelbart. För att fånga den yngre generationen behöver överförmyndarenheten utveckla sina arbetsmetoder och möta medborgarnas behov på de sätt som önskas.

Psykisk ohälsa, komplext samhälle och tillgång till frivilliga påverkar överförmyndaren

Läs mer om vad det innebär att vara god man och hur du anmäler ditt intresse på www.norrkoping.se/godman.

Konflikter i världen, demografisk struktur, ohälsa och att samhället blir mer komplext påverkar behovet av ställföreträdare.

BILAGA 14



Med serviceinsatser menas insatser som kommuninvånare kan ta del av utan att först få ett biståndsbeslut. Servi-ceinsatser kallas ibland även servicetjänster eller öppna ingångar. Syftet med att erbjuda serviceinsatser är att öka tillgängligheten och stärka det förebyggande perspektivet genom att kommunen erbjuder stöd så tidigt som möjligt för att undvika att problem förvärras.

OKLART RÄTTSLÄGE

Rättsläget för serviceinsatser är oklart. Det hör till social-tjänstens uppgifter att erbjuda allmänt inriktade insatser, men det saknas en tydlig definition av sådana insatser i socialtjänstlagen. Under 2016 genomförde Inspektionen för vård och omsorg, IVO, tillsyn av serviceinsatser inom missbruks-

vården i Norrköping. Efter tillsynen har IVO ställt krav på att kommunen ska säkerställa att individuellt anpassade insatser föregås av utredning., bedömning och beslut. Det resulterade i att en rättsprocess har inletts mellan IVO och Norrköpings kommun i frågan om hur vi får tillämpa serviceinsatser eller öppna ingångar. Rättsprocessen pågår fortfarande.

En stor del av socialkontorets stödinsatser vid miss-bruk erbjuds även som serviceinsatser. Om kommunen tvingas att upphöra med dem och istället tillämpa insatser som bygger på myndighetsbeslut skulle det betyda ett stort merarbete för kommunen. En bedömning är att det skulle behövas ytterligare tolv handläggare för att hantera nuvarande flöden av serviceinsatser som biståndsbedömda

Kan bli stopp för serviceinsatser inom socialtjänsten En stor del av socialkontorets stöd vid missbruk erbjuds även som serviceinsatser. Nu pågår en prövning om man har rätt att göra det och rättsläget är för närvarande

Rättsläget för serviceinsatser är oklart.

BILAGA 14



Bland de faktorer som driver på utvecklingen av special-kosten finns ökning av antalet personer med födoämnes- allergier och -intoleranser och antalet personer som av religiösa skäl inte äter viss mat. Men på senare tid har det också tillkommit andra faktorer som verkar öka kraftigt.Det talas och skrivs mycket i media om vad man bör äta för att må bra. Det får genomslag i anmälan av specialkost som kan bygga på självdiagnoser, trender och icke belag-da fakta som man har fångat upp i medieflödet. Men det handlar också om att många har en större medvetenhet om kostens betydelse och om hur maten produceras.

FLER KRÄVER SIN RÄTT

En allmän tendens i samhället är individualisering och att

allt fler kräver sin rätt. Man ser inte exempelvis skolma-ten som en förmån utan som en rättighet som man vill ha utformad efter individuella krav. Effekterna för kostenheten av att det blir allt mer specialkost är många. Det krävs mer personal med rätt kompetens, mer utrymme för att hantera maten, fler förvaringskärl som ska diskas och mer matsvinn. Det krävs utarbetade rutiner så att det inte blir fel, till exempel genom kontaminering mellan födoämnen. Eftersom specialkosten fortsätter att öka i andel kan det behövas en översyn hur man ska hantera frågan i fram-tiden. Man kan behöva hitta sätt att kunna särskilja det som handlar om helt legitima behov till sådant som mer handlar om att man vill ha sin önskekost.

Individualisering leder till att allt fler kräver sin rätt.

Specialkosten ökar

Under 2000-talet har andelen specialkost ökat från omkring 10 till 20 procent av maten som kostenheten serverar.

BILAGA 14


Vision 2035FRAMTIDSTRO I ETT FÄRGSTARKT NORRKÖPING

År 2035 är Norrköping en av landets främsta miljökommuner med 175 000 invånare. Här har alla barn och ungdomar framtidstro. I en innovativ miljö stimuleras entreprenörskap och näringsliv som med bredd och spets attraherar talanger och studenter. Helt enkelt ett näringsliv och universitet i toppklass.

Här skapar vi livskvalitet genom upplevelser och stolta miljöer. Vi är en ledande kulturstad och Sveriges musikhuvudstad.

Med respekt för stadens själ och med mod och kreativitet skapar vi vårt färgstarka Norrköping tillsammans.

EKONOMI- OCH STYRNINGSAVDELNINGEN

Adress: Rådhuset, 601 81 NorrköpingTel: 011-15 00 00E-post: [email protected]

Documents

Budget 2019 och plan 2020-2022 Norrköpings kommun · 2019-05-03 · 2.2 fastställa mandatstödet till 34 838 kr per mandat, 2.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har