Aldelnlng, lnetltutlon, fakultet Dlvtalon, department, faculty ISIN: 91-7372-580-3

Projekt: Project:

Titel: Tltle:

F6rfatta,.: Author:

Uppclragaoln,.: Commlsaloned by:

Dnr.: Call no:

ISSN: 0346-6043

Linköpings universitetsbibliotek Rappottnr: Report no: 3 3 Upplagana atortek: Number of coplea: 200 Datum: Date: 1982-10-15

Fröbelinstitutets bibliotek 1909-1949

Maj Klasson, Monika Rudbeck

Rapporttyp: Kind of repor!:

O Examensarbete/Final projaet O Delrapport/Progress report O Reserapport/Trave! report

0 Slutrapport/Final report fil Övrig rapport/Other kind of report

Sammanfattning (hOgat 150 ord):

Rapportapr6k: Language:

6tl Svenska/Swedish

O Engelska/English

o

Abstract (150 worda): I samband med Högskolereformen 1977-07-01 kom en rad institutionsbibliotek och lärar-utbildningsbibliotek att sammanföras med Högskolornas biblioteksorganisationer.

Den nybildade filialen i Linköpings universitetsbibliotek belägen vid Institutionen för Förskellärarutbildning i Norrköping var ett mindre institutionsbibliotek, men me< en boksamling med rötter i sekelskiftet, som kanske skulle kunna intressera bland annat följande kundgrupper:

Forskare och utbildare med intresse för färskolepedagogikens historia, teknik och social förändring i sekelskiftets Norrköping och hur industrialiseringet påverkar barnomsorg och föräldrars och barns villkor, förskolans metodik, ämnesmetodisk forskning, synen på könsroller till exempel modersrollens utformning i litteraturen, förskollärarrollens utveckling från modersutbildning till pedagog, text och bild i barnlitteratur under 80 år, osv.

Bibliotekariens roll i e~t utbildningsbibliotek är bland annat att tillgängliggöra 01

informera om bibliotekets material och hur detta kan användas i utbildningen. Detta l det primära syftet med den bibliografi med inledande kommentarer som här presenteras

Nycktlord (hOgst 8): Keywords (8): Bibliografi Fröbel förskola förskellärarutbildning Norrköping

kvinnohistoria kvinnoyrke

l Bibliotekets anteckningar

INNEHALLSFÖRTECKNING Sid.

INLEDANDE BAKGRUND OCH HISTORIK - Maj Klasson

Bakgrund och syfte 2

Historik 2

Vårt arbetssätt 12

Källor, arkiv och bibliotek av intresse för Fröbelutbildningen 13

Vårt material 14

Presentation av materialet 15

Hur användes litteraturen i utbildniQ$en? 32

Tänkbara ämnesområden för fortsatta studier 35

BIBLIOGRAFI - Monika Rudbeck 36

Material i Arkivet vid Institutionen för förskollärar-utbildning i Norrköping 36

B Allmänt och blandat 37

C Religion 38

D Filosofi 43

Do Psykologi 44

E Uppfostran och undervisning 47

Ea Pedagogik 49

( Ea.Ol Undervisning före den egentliga skolan 51

Eab Pedagogisk metodik 53

Eab.Ol Pedagogisk metodik före den egentliga skolan 55

u Eaz Särskilda pedagoger 58

Eh Uppfostran i hemmet 62

F Språkvetenskap 64

G Litteraturhistoria 64

H skönlitteratur 65

I Konst, musik, teater, film 77

K Historia 78

L Biografi 79

M Etnografi och folklivsforskning

N Geografi

O Samhälls- och rättsvetenskap

Q Ekonomi och näringsliv

R Idott, lek och spel

U Naurvetenskap

V Medicin

Förteckning över Fröbelinstitutets bevarade ·~itteratur ~ Norrköpings stadsarkiv.

Bilaga 1. Förteckning över material från Fröbelutbildningen i Norrköpings stadsarkiv.

Sid.

81

81

83

85

86

87

91

92

102

-­t

2

BAKGRUND OCH SYFTE

I samband med Högskolereformen 1977-07-01 kom en rad institutionsbibliotek

och lärarutbildningsbibliotek att sammanföras med Högskolornas biblioteks­

organisationer. Från att ha betjänat egna lokala kunder blev man medlem i

ett nationellt system med ansvar mot forskning och utbildning i landet i

s~n helhet.

Den nybildade filialen i Linköpings universitetsbibliotek belägen vid Insti­

tutionen för Förskellärarutbildning i Norrköping var ett mindre institutions­

bibliotek, men med en boksamling med rötter i sekelskiftet. En första snabb •,

bedömning av materialet gav vid handen att 'det kanske skulle kunna intresse-

ra bland annat följande kundgrupper:

Forskare och utbildare med intresse för

o färskolepedagogikens historia

o teknik och social förändring i sekelskiftets Norrköping och hur industri-aliseringen påverkar barnomsorg och föräldrars och barns villkor

o förskolans metodik i historisk belysning

o ämnesmetodisk forskning

o synen på könsroller till exempel modersrollens utformning i litteraturen

o förskollärarrollens utveckling från modersutbildning till pedagog

o text och bild ~ barnlitteratur under 80 år, osv

Bibliotekariens roll i ett utbildningsbibliotek är bland annat att tillgäng­

liggöra och informera om bibliotekets material och hur detta kan användas i

utbildningen. Detta är det primära syftet med den bibliografi med inledande

kommentarer som härmed presenteras.

HISTORIK

Perioden 1890-1910 brukar kallas det storindustriella genombrottet. Det kän­

netecknas av en kraftigt ökad mekanisering av industrin. Tidigare välutbil­

dade hantverksskickliga yrkesarbetare kunde bytas ut mot "semi-skilled",

till exempel kvinnor. Man behövde inte behärska och utföra en hel process,

utan arbetsuppgifterna reducerades till att starta, mata, stänga av och ser­

va de maskiner som genom en allt mer utvecklad teknik byggde in de kvalifi­

cerade operationerna i själva maskinen. Norrköping var vid sekelskiftet en

stad med en växande textilindustri i vilken kvinnor kom att sugas upp som

arbetskraft. Lönerna var låga, arbetsdagen lång, och barnomsorgen närmast

obefintlig. Barn passade barn, gick utan tillsyn, eller fick i bästa fall

genom grannsamarbete viss omsorg.

3

Några barn mellan l-7 år kunde få plats i de barnkrubbor som uppstod under

1800-talet för medellösa, eller i de arbetsstugor som tog emot fattiga barn

mellan 5 och 14 års ålder för att minska riskerna för en begynnande krimina­

litet på grund av svåra miljöomständigheter. Man hade som målsättning att

"gifva barnen håg för ärligt arbete och självförvärf". Betoningen låg på

praktiska, eJ bokliga, sysselsättningar och anpassning till samhällets krav

på flitiga och strävsamma lönearbetare. För barn till föräldrar med goda

inkomster hade en rad barnträdgårdar börjat inrättas . I Norrköping startade

Maria Moberg en barnträdgård i sitt hem.

Maria Moberg kom från en känd och välbärgad No r rköpingsfamilj, hade en god

utbildning omfattande utlandsresor, bland annat ~ till Pes talozzihaus i Ber­

lin . Där fick Maria Moberg upp ögonen för att arbetarklassens barn var i

stort behov av den stimulans en bra barnträdgård kunde ge. Själv har Maria

Moberg berättat om sin barndom och hur det kom sig att hon valde att arbeta

bland små barn i en saga (:::) i radio, återgiven i NT 23/4-27.

Anna Holmberg, Maria och El l en Moberg, 1939

4

1904 startade Maria Moberg Sveriges första folkkindergarten med ett upprop

i Norrköpings tidningar:

Hjälp för mödrar!

Barnaglädj<? åt barn<?n!

Jfij,· IHu·n ml'lfail -1 och 1; (·;,. fr:in arbetarefam iljer

kommer i början af April miinad att iippn.:~s ett förmiddagshem.

Detsamrna lir ämnad! att gifva barnen ordnad~ s.z:sselsfrttningar

län1pade efter deras åltkr ucll :111 där11ndt:>r söka bibringa dem

goda intrylk, hvilket allt ;ir iign:1dt att tj;ina dem till framtida gagn.

Denna verksamhet, SOlll lliirmed tillbnnagifves, kommer

hufvudsak att följa skolorn:~s arhct~;ir. Under instundande

April och Maj komma barnen att muttag:~s enelast två dagar i

veckan kl. t) --- 12 f. m. och d;i afgift:;fr.itt. Fr;in och med hös t­

terminens början daglig('ll ill()t en afgift ;\f 1 kr. i månaden

och en inskrifningsafgift af 50 i)rl'.

Lokal: Flygelbyggnaden vid Moberg-Eggerska Flickskolan.

Anmiilllingar mottagas nf undcrtcckn.1tk Tisdagen den 29

Mars kl. 4 - 6 e . m. och Onsctagen den 30 Mars kl. 9 --11 f. m.

Norrköping i Mars 100-1.

AI arja or/1 ];/!t' J l .iH o her_~ Förtsfrlndarinnor för 1\illlll't:::·".-·'m i Norr/.', )j'i!·,-

Utbildningen utvecklades snabbt, 1905 stöddes barnträdgården av en förening

som 1909 antog namnet Fröbelinstitutet.

Till hjälp i barnträdgården hade Maria Moberg snart s~n syster Ellen, och

så småningom en rad andra kvinnor ur borgerligheten.

s

Ht 1902 hade de tre första eleverna antagits till kindergartenledarinneut­

bildning, efter att ha besvarat f öljande annons i Norrköpings tidningar:

m tt.1ga" t11! ho~u .. r nen s~c;om tle.ver 2 3 Ultfl• f11ckof" med elemen~ tarb1ldntn~, l lka r " for • llt eg~ karlek hll barn samt haf a mtn ,.,<;c och fa\IC'nhet for uera sr selsattande och upp f( s tran.

'\arm:ue Pi-'> -.n n;;;lr lJ.mna$ af undertc ·kuad, !)< m trol!l ... s _.nder Maj månad 4-5 e. m

ARIA ·-

'

Det var vid sekelskiftet vanligt att borgerlighetens kvinnor ägnade sig åt

välgörenhet några timmar i veckan. Fruarna satt med i styrelser och kommit­

teer för till exempel arbetsstugor, barnhem, sommarkolonier mm.

Fröbelföreningens styrelse:

Oruks!l~arcn Jacob W:~hrcn, ordL och kassaförvaltare Hovpredilcantcn O. Malmberg, v. ordf. och sekreterare Doktor Anna-Clara Romanus-Alfven folkskolcinspcklörcn fil. D:r J. Bager-Sjögren f r u A nu a E bcrstci 11

fröken Ellen Mobcr!J Fröken Maria Moberg Skolförcst!ndarinnan fröken Aurore Pihl Med. D:r H. von Unge

Suppleanter:

fru Siri Ekelund fru HeJera Swartllng fru Elisabeth Wahren

Döttrarna kunde nu arbeta ideellt som barnträdgårdsledarinnor, tiden mellan

skolutbildning och familjebildning. Arbetet i barnträdgården var så blygsamt

avlönat att ingen kunde försörja sig på det, endast den som hade föräldrar

i bakgrunden kunde ägna sig åt denna sysselsättning. Den utbildning som gavs

kunde ses som en utbildning till modersrollen. Detta hindrar inte att man

från utbildningens sida ställde stora krav på de flickor som deltog 1 verk­

samheten. De förväntades avsätta såväl åtskillig tid som intresse i arbetet.

6

Kom 1M D-" ltfva fOr bctrtttn ~ribtf

Förebilden till folkkindergarten kom från den tyske pedagogen Fröbel som på

1800-talet startade kindergartenverksamhet påverkad av ideer från Rousseau

och Pestalozzi . Ordet kindergarten är Fröbels skapelse inspirerad av ett

blommande liljefält under en promenad på landet.

Målsättningen med en Fröbelkindergarten kunde säg.as vara trefaldig:

l. Åstadkomma ett gott inflytande på barnet mot gudsfruktan, arbetssamhet

och måttlighet. Barnen skulle genom att sysselsättas med lämplig verk­

samhet, lekar mm bibringas kunskaper och fostras till insikt om sig själva

och omvärlden.

2. Utöva ett gott och förädlande inflytande på hemmen. Samarbetet med hemmen

och föräldrarna poängterades genom föräldra- och mödramöten, samkväm och

hembesök. På programmet vid samkvämen kunde stå föredrag i pedagogiska

frågor rörande barnen och deras fostran eventuellt förmedlat av någon

3.

7

gästföreläsare. Men man hade även högläsning, kaffedrickning, sång och

lekar som ett led i skapandet av ett förtroendefullt förhållande mellan

föräldrar och ledarinnor.

3. Utbildning av unga kvinnor och mödrar och uppfostrarinnor.

Arbetet i barnträdgården

Arbetet i barnträdgården planerades noggrant, alla gjorde samma sak samti­

digt, modellering, flätning, pappersvikning mm.

DANSK FR0BEL TIDENDE April 1904.

8

Man arbetade kring en "arbetsmedelpunkt" ti ll exempe l va tten och planerade

då veckorna som till exempel nedan:

VATTNET

(Årstid: vår eller sommar)

Första veckan

Vattne ts nödvändi ghet för människor~ växter och djur .

l. Barnen få en solig morgon vattna växterna i fönstret e l l er ännu hel l re

ute i trädgården. De göras därv i d uppmärksamrna på hur j orden suger till

sig va ttnet, som bör g1vas så rikliit , ~tt de t nå r ti l l växternas r ötte r .

De läras att vattna l ång samt och varligt, f å höra , att växternas r ötter

äro mycket ömtåliga, och att dessa kunna dö , om de vattnas oför s i k tig t .

De visas på, huru de t örstiga plantorna, som f örut sloka t med bladen, nu

åter resa sig.

Härefter finger lek : "Mitt lilla trädgårdsland" eller figur l äggning av

vattenkanna.

2. Samtal om växternas behov av vatten, övergång till människans behov av

gott, rent, friskt dricksvatten. Barnen får dricka sig o t örstiga, men

uppmanas att dricka långsamt, få höra varför , och att kallt vatten är

skadligt. De göras uppmärksamma på likheten mellan barnen och väx terna ,

samma behov av vattnet, samma faror. Härefter utkl i ppes vattenkaraffin

och glas av silverpapper och uppklistras.

3 . Saga : "Bägaren", en bägare "utstickes".

4 . Höns, duvor eller kaniner få vatten deras vattkoppar göras väl rena . Kan

sådant ej ske, besökes ett vattningsställe för hästar. Iakttages, hur

hästen släcker sin t örst.

Modeller ing av vattenkopp eller vattenhink.

5. Sång : "Vart skall du gå, min lilla flicka".

6. Samtal om varifrån vattnet kommer. Barnen få besöka en brunn eller ett

vattentorn, få höra talas om arbetet med brunnen eller vattentornet, vi­

dare få de höra något om källans ådra, som så osynlig f ör oss fly ter un­

der jorden, och som giver oss det välsignade vattnet.

Byggande av brunn eller vattentorn.

r

9

Andr a veckan A. 6.

Vattnet som r engör ingsmedel

1. Saga: "Pelle Snygg och barnen i Snaskeby" .

Färgläggning av bild ur sagan.

2 . Tvättbordet iakttages .

Modellering av handfat och tvål. Härefter få barnen tvätta s1na händer .

Man samtalar om nödvändigheten av att hålla sig ren.

Lek : "Badgossen".

3. Sång : "Fru Källa".

4. Doaktvätt : Nu användes varmt vatten och såpa, barnen få iakttaga, hur

såpan löser sig i varmt vatten, icke så i kallt.

Lek: "Tvättleken".

lO

5. Dikt och bild: "skogstjärnen" .

6. Rengöring av Kindergarten, växterna spritas, bord, stolar och småsaker

avtvättas. Efteråt utklippes eller lägges med stickor en vattenbalja.

Femte veckan

Vattnet i olika former

l . Barnen få iakttaga molnen.

Fingerlek: "Solstrålarnas, månstrålarnas och regndropparnas resa".

2 . Samtal om molnen, om hur fuktigheten i ' jorden uppsuges av luften, bildar

moln och åter faller ned till jordytan som dagg eller regn för att upp­

friska och vederkvicka hela naturen.

Saga: "Gör vad du kan".

3. Daggen iakttages, daggkåpan med s1n lilla daggpärla avritas, färglägges.

4 . En regnig dag iakttages regnet - samtal om dess nödvänd i ghet f ör jorden.

Växterna utsättas, barnen få gå ut med paraply.

Läggning med stickor : "Paraply".

5. Barnen få om möjligt se en regnbåge, eller ock går man med dem till en

springbrunn, man visar dem regnbågens färger, då solskenet glittrar på

vattnet i springbrunnen. Man talar med barnen om "strålbrytningen" och

vad som orsakar denna, dock så, att det ej överstiger deras fattnings­

förmåga.

6 . Berätte lse: "Regnbågens ängel" . Färgövning med bollar i regnbågsfärger.

Boll-lek.

11

Om vi läser verksamhetsberättelsen för 1912-1913 kan vi se att verksamheten

nu bestod av följande grenar:

~~~ RÖBELFÖRENINGENS vecksomhet har i tikhet ~ med föreg-ående nrbctsår varit förl:l~d dels till

··· - det år 1909 upprättade Fröbel-lnstitutct, dels till Södrn och Norra Fröbelstugan, av vilka den förra ägt bestånd sedan 1904, den senare sedan februari 1912. Ar. betet har fo rtgatt utan några nämnvärda förändringar vare sig med avseende på organisation eller utsträckning och omfattar sålunda:

Folk-kindergarten,

Barnnv!trdsavdclning för späda barn,

Barnl\ruhhn för barn 2-7 år (barnkammaren),

Eftermiddagshem för skolbarn samt

Utbildningskurser. A. för kindergarten, B. för uppfostrarinnekallet i hemmet, C. för späda barns v!trd.

En sommnrkolonl för barn 2-7 år har även sistlidna S0111111ar kommit till stånd genom för detta lin· damål särskilt crhMina medel.

Samkvllm Wr barn, som förr besökt föreningens kindergarten hava fortfarande hållits å institutet den första fredagen i varje månad under tiden oktober-maj.

Förllldru- och Mlidramötcn för förilldrarna till barnen i alla avdelningar hava anordnats dels å insti­tutet, dels i de båda fröbclstugorna.

!'ör att friil nja ~amarhc t ct med skolan anorct­n:ulcs i april elt 111ijtc il !'rubel-Institutet till vilket stadens småskolliirarinnor inbjödos. Kit~dergarlcnmctodcn demon­strerad~:; dels ~c110111 utstiillning av material och barnarbeten, dds g-cnon1 praktiska iivningar 111ed barnen. Oiirj;imtc hiills clt kortare anförande belysande kindcrgarlcns syfte och dess betydelse siisom g-rundliiggandc ii ven för sl<olunJcrvisningen. l den tUrpil följande diskussionen framlade ätskillig-a lära· rinnor si11a crfarcnlu::tcr ill lf~ih:nclc kindergartenbarnet i skolan.

1949 övergick verksamheten i kommunal regi . Så småningom, 1963 blev skol­

överstyrelsen, Sö, huvudman och senare, 1977 Universitetskanslersämbetet,

UHÄ.

12

VÄRT ARBETSSÄTT

1977 vid jultiden tillträdde jag tjänsten som bibliotekarie vid den nyska­

pade universitetsbiblioteksfilialen i Norrköping . Vid genomgång av biblio­

tekets samlingar fann jag snart att förbluffande mycket material från se­

kelskiftet och framåt syntes finnas kvar oskingrat. Rader av kända försko­

lepedagoger, Rousseau, Pestalozzi, Fröbel, Montessari m fl trängdes i hyl­

lorna, gamla väl använda och mycket konstfärdigt hoplappade barnböcker av

då tämligen okända men nu välkända författare och illustratörer och en hel

del gamla tidskrifter på flera främmande språk ingi ck i samlingarna.

Jag tog kontakt med stadsarkivet i No~rköping .och gjorde studiebesök, inter­

vjuade lärare, nuvarande och tidigare anknutna till utbildningen, utomordent­

ligt god hjälp härvidlag bjöd dåvarande rektorn och prefekten Moje Lindberg

med en mycket klar uppfattning om vad ett bibliotek kan betyda för en utbild­

ning.

Tanken på att göra en kommenterad litteraturförteckning över materialet från

förskellärarutbildningens första 40 år tog form.

Kerstin Nyström vid Institutionen för förskellärarutbildning skrev de preli­

minära listorna över böckerna. Monika Rudbeck vid Linköpings universitets­

bibliotek kopplades in för att ansvara för den bibl iografiska utformningen

av förteckningen. Jag har skrivit de inledande kommentarerna och historiken.

E. Laurin

l-

13

Monika och jag har tillsammans gjort studiebesök, intervjuat f d lärare

gått igenom materialet för att komplettera listorna, .avgränsa tidsperioden,

välja bilder, strukturera bibliografidelen och göra layouten.

Jan Lundqvist vid LiUB har gjort utskriften av bibliografidelen med hjälp

av dataredigeringsprogrammet Vided.

KÄLLOR, ARKIV OCH BIBLIOTEK AV INTRESSE FÖR FRÖBELUTBILDNINGEN

Material av intresse för Fröbelutbildningen finns bland annat i Arkivet vid

universitetsbibliotekets Norrköpingsfilial och Institutionen f ör förskollä­

rarutbildning.

Utöver den litteratur som presenteras 1 vår bibliografi kan man finna bild­

band, gamla filmer, Fröbels lekgåvor, Ulins material, Mentessarimaterial mm.

Kontaktpersoner: Bibliotekspersonal och metodiklärare.

stadsarkivet i Norrköping

stadsarkivet har en deposition av äldre litteratur från utbildningens tidi­

gare år. Dessutom förfogar man över stora fotosamlingar från utbildningen

och från förskolor i Norrköping. Arkivet innehåller även protokoll och verk­

samhetsberättelser från Fröbelutbildningen men även från andra barnkrubbor,

arbetsstugor mm ur stadens historia. Bland övriga handlingar kan nämnas si­

tuationsprotokoll, provlektioner, elevarbeten, förteckningar över barn med

särskilda behov, 'Finlandsbarn under 2:a världskriget, mm. stadsarkivets för­

teckning över material från Fröbelutbildningen, se bilaga 1.

stadsbiblioteket i Norrköping

I stadsbiblioteket finns bland annat ett rum med litteratur etc från stadens

historia. Dessutom en samling litteratur använd vid skolor i Norrköping, för­

tecknad i en tryckt bibliografi.

SFR:s arkiv

I Stockholm har samlats handlingar som har sammanhang med SFR:s historia.

Systrarna Moberg var med och startade det som senare blev SFR, en fackföre­

ning för förskollärare, i Norrköping 1918. Materialet kan innehålla dokument

av intresse även utanför fackföreningens område. Från början skilde man en­

ligt utsagor inte så tydligt på vad som rörde facket respektive verksamheten.

14

Beklagligt nog ligger materialet i kartonger enligt de uppgifter vi fått,

vi har inte lyckats få ner bland annat dagboksmaterial trots åtskilliga

samtal med SFR : s kansli. Enligt uppgift framställes dock en f örteckning

över materialet i kartongerna varför senare intresserade forskare kanske

kan utnyttja även detta material.

I dag finns ingen kvar av de personer som medverkade vid starten av Fröbel­

utbildningen, men däremot en hel del personer som själva utbildats eller

som barn deltagit i verksamheten vid förskolorna.

VÅRT MATERIAL

Vi har koncentrerat oss på de dokument som finns i universitetsbiblioteks­

filialens arkiv och 1 stadsarkivet av huvudsakligen monografikaraktär. En­

staka tidskrifter och särtryck av intresse har vi även medtagit. Den tids­

period vi valt är 1909 -1949. Anledningen till att vi sätter punkt där är

att utbildningen då övergick i kommunal regi vilket förändrade utbildningens

innehåll och även boksamlingens sammansättning - mot mera samhällsinriktad

litteratur till exempel. Litteraturen kan vara äldre än 1902 f örs tås efter­

som vi tagit med den litteratur som införlivats i utbildningens samling un­

der tidsperioden för vår undersökning.

Vi har inget totalt material för hela perioden eftersom somligt kasserats

som utslitet och utrangerats ur samlingen. Vad som gallrades vet vi, men

varför, (utöver trasiga exemplar), vet vi inte, men det väcker frågor när

till exempel nedanstående litteratur är övers trukna i f örvärvsjournalen;

"Jesipov och Gontjarov. Jag vill bli lik Stalin. Stockholm, 1948".

"Lindskog, Gösta. Jesus och judarna. Stockho lm, 1940".

Förvärvsjournalen är ej kronologiskt ordnad, vilket framgår av bland annat

utgivningsår på litteraturen, det förefaller som om man först så småningom

fört in beståndet i journalen. Däremot framgår vem som köpt /skänkt böcker

i de fall de inkommit som gåvor. Trots att förtecknandet har sina brister

tror vi att vårt material är tämligen representativt och att bibliografien

skall kunna ge en ganska fullständig bild av hur materialet varit samman­

satt, vilka inflytanden som kunnat påverka utbildningen, bokförvärv som an­

knyter till de gästföreläsare och gästlärare man inbjöd till utbildningen

till exempel Elsa Köhler, 1931; 1937, Hildegard Hetzer, 1937, m fl.

15

PRESENTATION AV MATERIALET

För de lning på ämnesområden

Vi har sorterat litteraturen enligt SAB-systemet i huvudavdelningar och be­

träffande pedagogik på ett antal underavdelningar.

Litteraturen fördelar sig enligt nedanstående rangordnat från avdelningar

med många titlar till avdelningar med få titlar .

• skönlitteratur , huvudsakligen barnlitteratur

o Religion

o Metodik, förskoleåldrarna

o Musik, oftast barnvisor med enkla noter

o Psykologi med barnpsykologi

o Naturorienterad litteratur

o Särskilda pedagoger, huvudsakligen Fröbel

o Pedagogisk psykologi, allmänt

o Metodik, allmän och skolåldrarna

o Uppfostran i hemmet

o Samhällskunskap , sociologi

o Konst

o Biografier över personer, dock ej pedagoger

o Pedagogisk psykologi, förskoleåldrarna

o Geografi

o Sport, rörelse

o Pedagogikens historia

o Medicin, hygien

o Historia

• Etik, filosofi

• Folklivsskildringar

• Allmänt och blandat

o Trädgårdsskötsel

• • • •

TBB CA1B WB OIW OU. CBILDUN

J1 TBB MLUtTU OP OU. CIVILIZAnON

16

Anskaffningspolicy då och nu

Uppenbart är att fördelningen på ämnesområden skiljer sig åtskilligt från

dagens inköpspolicy vid ett utbildningsbibliotek. Medan i det gamla materia­

let till exempel religion, klassiska förskalepedagoger och metodiklitteratur

av oftast Fröbelkaraktär dominerar, d v s en inriktning mot framför allt

samhällsbevarade mål, kan man i dagens inköpspolicy finna en betydligt

kraftigare inriktning mot omvärlden och framtiden, mot mer teoretiska in­

slag, forskningslitteratur och debattlitteratur inom vitt skilda områden .

Ändå må ste vi påpeka beträffande omr ådet internationalisering att Fröbel­

utbildningens lärare under de första åren och under hela tiden för vår un­

dersökningsperiod personligen reste en del utomlands, t og emot gäs tbesök

från till exempel Helga Hetzer och Elsa Köhler, deltog i möten i interna­

tionella föreningar, läste, tydligen obehindrat, litteratur på utländska

språk; t yska, engelska och franska böcker ingår i samlingarna på original­

språket och är t yd ligt använda. Man var alltså en del av den levande euro­

peiska förskolegemenskapen, kanske mycket mer än idag när svenska förskolan

skiljer sig en hel del från förskolor i övriga Europa. Här finns en spän­

ning mellan de framträdande närmast småborgerliga målen så som de uppenba­

rar sig i en stor del av materialet och dessa intressanta internationella

kontakter.

Hur påverkades utbildningen, valde man det som kunde anpassas till en verk­

samhet i Norrköping eller hade man en ambition att förändra även samhället

utanför förskolan genom den egna verksamheten?

Vårt material i re lation till bokutgivningen i tiden

För att förstå om fördelningen på ämnesområden är rimlig för tidsperioden

har en kvantitativ jämförelse gjorts med Svensk bokkatalog för motsvarande

tidsperiod. Vi kan där igenkänna religionslitteraturens starka ställning,

finna att man bevakat de fåtaliga titlarna om förskalepedagogik väl, för

övrigt valt den pedagogiska litteratur som man tyckt passat utbildningen,

det saknas en hel del ur den mer allmänna pedagogiska litteraturen och det

som finns är i mycket enkel form, läroböcker och småtryck till exempel.

Färskolelitteratur uppträder först under titelrubriken "diverse skolor"

vilket inkluderar söndagsskolor, fortsättningsskolor, yrkesskolor mm. I

perioden 1931-35 finner man dock litteratur under en egen rubrik "primär­

undervisning". Fortfarande i Svensk bokkatalog 1941-1949 är det ett ytter­

ligt fåtal titlar som direkt behandlar svensk förskola.

17

Teknik som växer i den svenska bokutgivningen kommer nästan inte 1n i för­

sko l elitteraturen alls. Vi fann dock ett rart exempel i Ett Boyscout ABC

(Lieberath , E & Shokirch, E. von, 1912).

Kon i sjönöd.

Ännu ett utmärkt exempel på nyttan av semaforering, tillä.mpad av en pojke med hjärtat på rätta stället och knoppen möblerad med omtanke och gott förstånd, må anföras.

En patrull var ute pä. övning i den stenigaste och kalaste trakten av västra Sverige, där terrängen består av nästan uteslutande höga branta berg, bevuxna med ljung och lite gräs här och där i skrevorna. Mellan bergen några hundra meter breda dalar, med ofta kilometerlånga mossar i bottnen, nästan oframkomliga, särskilt under somrar som den ifråg. varande, då det regnade nära nog i ett kör i den landsändan. Viker man från landsvägarna och slår in på terrängen, bar m~n endast 3Dlå stigar att följa på topparna av bergen. Kartan är mycket gammal och otillförlitlig. varför man lätt kommer på galen bergstopp och nödgas merendels antinge" söka taga sig över en mosse eller g:1 en lång omväg t illbaka igen, bår]; dera synnerligen besvärliga och tidsödande åtgärder. Byar och gårdar av någon betydenhet ligga i allmänhet utefter de stora vägarna, som mycket glest korsa landskapet, lämnande stora ödebygder mellan si.~. där man på sin höjd kan träffa på ett och annat grått fallfärdigt torp här och där. Där som annars släppas kreaturen i vall om somrarna att söka uppehålla livet med det magra betet, så länge sig göra låter.

Patrullen var ute på upptäcktsfärd, och patrulledaren hade »till före­kommande av all säkerhet» delat opp patrullen så, att en pojke följde en bergsrygg, två tillsammans en annan, medan han själv jämte de fyra övriga följde en tredje av t re nästan jämnlöpande höga stenryggar med de oundvikliga_ mossarna emellan. Avstånden mellan bergen var ej stiirrc än omkring 500 meter, men det blåste så hårt, att varje· meddelanrle merl rösten eller visselpipor var fullständigt uteslutet.

Medhn den ensamme pojken knallade sig fram utefter sin bergknalle, fick han syn på en ko, som arbetade för livet för att komma ur en mosse nedanför bergets frånsida. H on hade sjunkit ned så långt, att endast ryggen och huvudet syntes över dyn och tycktes, så vitt pojken kunde döma, vara räddningslöst förlorad, om intehjälp kom och det snart ändå.

Ögonblickligen tog han till flaggorna och anropade tvärs över dalen. Lyckligtvis observerade patrulledaren anropet genast och slog svarssignal. -E n - k o - h a r - g å t t - n e d - o c h - s j u n k e r.

- H o n - ä r - b r u n. - H ö g r a - h o r n e t - a. v-s å. g a t. - H j ä I p - f o r t, - d.

Patrulledaren förstod genast att det var brittom, ty den pojken var känd för att ej fara åstad i ogjort väder, och beordrade korpralen och en man att ila ned till bygden efter hjälp.

Under tiden åkte pojken på. den s. k. naturalkälken utför branten i yrande fart, kastade loss livlinan, fastgjorde denna vid en liten ma.rta.ll och go.v sig krypande med linti.ndan ut till den stackars kon. Så slog han ett pålstek kring hornen, kröp tillbaka igen och spände linan, så. att kossan blev ordentligt förtöjd vid tallen. Därpå slog ha.n sig ned helt lugnt, krängde av sig kläderna. och bredde ut dem till tork och började under­hålla kossan med fagert snack. Kon sjönk allt mera, och det började se kritiskt ut, då. äntligen efter en timmas spänd väntan hjll.lpen kom. Fem stora. karlar hade ett styvt arbete med a.tt få opp kreaturet, som nu endast visade huvudet över vattnet.

Kon hade utan tvivel drunknat, om ej hjälp kommit. Också va.r bondens belåtenhet stor över pojkarnas rådighet.

18

Hade nu pojken inte kunnat semaforera, skulle ha.n sinkat räddningen med minst en halvtimma, under vilken kon kanske måst släppa till livet och ägaren gjort en svår förlust. Och hade han inte varit så kvicktänkt som ha.n var och givit kons signalement i samma veva, så hade nog kossan fått plågas ännu en god stund. En bonde gör sig alltid mera. brådtom, när det gäller han eget gods och guld. Också hade korpralen tvärt frågat efter ägaren till en brun ko med högra hornet avsågat och sö.lunda satt fötter under hjälpexpeditionen, så. snart han fått veta vem denne var.

Ur Lieberath, E & Shokirch, E. von Ett Boyscout ABC , Stockholm, 1912

Samhällsorienterad litteratur är en ganska stor avdelning i Sv. B. redan

vid sekelskiftet, men växer sedan om r~ligion under vår tidsperiod. Detta

avspeglas inte i vårt material, där denna ämnesavdelning är liten och inte

särskilt genomtänkt. Först när utbildningen övergår i kommuna l regi efter

1949 kommer andelen litteratur i materialet att utökas med material om sam­

hällsrelevanta frågor.

En av anledningarna kan vara sammanblandning av religiöst kall - socialt

arbete - välgörenhet och en viss rädsla för politik:

Gerda Meyerson vid en kvinnakongress i stockhalm 1920 ...... "hurusom ordet

'social' för icke så länge sedan knappast gick att använda enär man trodde

det hade med socialism att göra" - "socialt arbete" - "helst i, frivillig­

hetens tecken" - "till exempel kindergartenverksamheten tarvar krafter,

barnkoloniversamheten likaså" ...... "Oftast är det en religiös kalle l se som

drivit kvinnan in i det sociala arbetet".

Ibland ger dock systrarna Moberg sig 1n 1 debatten om bostadsfrågan eller

till exempel om befolkningsfrågan och barnträdgårdens betydelse.

Nationen är självfallet ej hjälpt med flera barn om den inte ser till att det material som redan nu finnes får den hjälp och den vägledning i sin ut­veckling som trots allt behövs och om det inte i övrigt beredes de bästa förutsättningar för sin fostran. Den psykiatriska vetenskapen har ju fast­slagit att den grundläggande åldern för barnens morali ska och intellektuella fostran är 2-7 år. (Ellen Moberg, ÖF 11/3 1936).

Systrarna Moberg var faktiskt själva engagerade i kommunpolitiken. Kommunal ­

fullmäktige för "de borgerlige" (Ellen M.) 1/4 1919-1926, det vill säga in­

nan den kvinnliga rösträtten, och Maria M. i fattigvårdsstyrelsen.

Tiden kring 2:a världskriget gav även anledning till engagemang i freds­

frågan. Politiskt färgad litteratur finns faktiskt i viss mån i materialet.

Nationalsocialismen i Tyskland använde Fröbel (Döpel, 1941) som en av de

19

idoler man manade fram för den tyska ungdomen för att stärka nationalkänslan

(Hitler var ju filosof) och framhålla mödrarnas stora betydelse för barnens

fostran och för nationen:

':Das 3itl ~tr roti&lid,tn <!r&it9ung 9at unt>trr(uf&ar Nt

tc-mmtn~t mutter ~u ftin.

~er Etaat 9nt ~ne .Rini.' 5Urn tc-ftbnrften Q}ut einee nc-Uee bu

erfliiren. 21~C'If J;>itltr

Litteratur förekommer med citat av Fröbel och Hitler sida vid sida:

'!i3em fein :t\ater~nue nidlt ~u tinem mutter9aufe roir(l,

~em roir~ e"' nud' nie 5u einem rva9ren ~amilitn9aufe, 5u

r i m· r J;lri m n t.

~a"' 3ir( i.'er weil-lirl'rn <!r3ie~ung 9at unoerr(ufbctr i.'ie

h'mmrni:'e :ffi utter

~u frin. 21~df J;litler

:l'rr e t n at 9at ~a e .R i n~

~um fc-jtbnrften @ut eine"' 't'l'lfee ,u erllören.

21l'olf ,f.>itftr

Citaten berör huvudsakligen fosterlandskärlek, Tyskland och tyskarnas ställ­

ning i världen, religiöst-etiska värden, familjebildande . Hur kommer det sig

att denna typ av litteratur inte rensats ut ur samlingarna efter 2:a världs­

kriget?

Flera hypoteser är tänkbara:

~ man var enbart intresserad av förekomsten av Fröbel och uppfattade Hitler som ointressant

• man uppfattade inte den medvetet gjorda kopplingen Ritler-Fröbel-nazism p g a okunnighet och ovana vid propagandamaterial?

• de citat som presenterades och deras innehåll stämmer med ideer och tankar hos de människor som då ledde eller verkade i utbildningen (systrarna Mo­berg hade vid det här laget pensionerat sig) och i deras omgivning?

20

• ingen läser bibliotekets litteratur särskilt väl och uppmärksammar alltså ej fenomenet (boken finns fortfarande kvar, nu i utbildningens arkiv som ingående i den tidigare samlingen)?

Det reLigi ösa i ns laget

Det religiösa inslaget i utbildningen var av materialsamlingen att döma myc­

ket stark. Andelen litteratur inom C - religion bestående av predikningar,

betraktelser, underlag till morgonböner, biografier över religiösa person­

ligheter mm upptar fyra gånger så stor plats som samhällskunskapen. En re­

ligiös världsbild med beskrivning av hem och familj förekommer dessutom rik-., ·-

ligen i såväl pedagogisk- som skönlitteratur, ofta efter mellanouropeiskt

mönster med en stark hierarki med Gud överst och de t späda barnet underst.

21

r en polemik mot Alva Myrdal i NT 19 / 10 1935 angående professorskan Alva

Myrdals bok 'Storbarnkammaren' skriver Maria Moberg:

Mest beklagar vi fru Myrdals inställning till morgonbönen i barnträdgården.

Hälsoinspektion 'är mycket nödvändigare än den så gott som överallt före­kommande morgonbönen, vilken för dessa små barn i bästa fall blir en tom ceremoni' (Myrdal).

Hur påverkade den re ligiöst hierarkis ka världsbilden barnen och hur passade

den ihop med de tankar om jämlikhet~ solidaritet och broderskap som växte

fram allt starkare bland annat i ett samhälle som Norrköping med dess in­

dustriarbetar klass ?

Samarbete föräldrar - f örskola

Föräldrarnas roll framhävs som oerhört viktig i hela materialet. Fröbel som

är det stora rättesnöret själv har till exempel sagt:

Folkens öden ligger vida mer i kvinnornas, i mödrarnas händer än i de så kallade maktägandes. Människosläktets uppfostrarinnor måste vi dana, dem förutan kan den kommande generationen ej fylla sin uppgift (Fröbel) • . .. • ... småbarnsskol an är det säkraste medl e t , den rätta~te vägen t ill höjning och förädling af äkta familjelif i alla stånd och villkor. (Fröbel)

Fröbel hade en olycklig barndom med en mor som dog tidigt och ersattes av

en styvmor som inte brydde sig om honom. Han uppfostrades av en barnpiga

och så småningom av en onkel vilket kanske ger en nyckel till hans stora

engagemang för barnens villkor och behovet att uppfostra mödrar och barn­

pigor.

Via otaliga citat kan man dels följa barnets historia, det vill säga erkän­

nandet av barnets rätt att vara barn, att självklart ammas av sina mödrar

(Comenius), att erhålla kärlek och undervisning och en plats i familjen,

vara "synlig", dels också följa bilden av föräldrarnas betydelse för bar­

nets fostran bakåt i det historiska materialet, Pestalozzi-Rousseau-Comenius,

vilka alla förekommer i vårt material. Hur följde man upp dessa traditioner

i Norrköpingsverksamheten? Vi kan se redan i de tidiga verksamhetsberättel­

serna att man anordnade föräldraträffar med föredrag, samkväm, kaffedrick­

ning mm. Kontakten med hemmen utsägs vara mycket god. I vårt material kan

vi huvudsakligen se en slags envägskommunikation där barnträdgårdslärarna

ger och föräldrarna tar emot, men det kanske är en oriktig bild?

Hur fungerade i realiteten kommunikationerna med tanke på de språkbarriärer

som olika forskare till exempel Basil Bernstein talar om~ olikhet i bakgrund~

22

värderingar och så vidare som torde finnas mellan barnträdgårdsledarna å

ena sidan och barnen och deras föräldrar å den andra?

Förskollärarrollen

Vårdare eller pedagoger är ett av de teman man disku terar i Förskolan 1981: 10

där man också referera r till en konferens om BU, det v ill säga barnstugeut­

redningen, från 13 november sanuna år, varvid man påpekar: "Förskollärarnas

oklara yrkesroll, missförstånd om arbetslagen och dialogpedagogiken, oklar­

heter om kommunernas roll, osäkerhet inom utbildningen och stort behov av

fortbildning har präglat 70-talet." D~ t ta du b-ola innehåll i förskollärarrol ­

len vårdare/pedagog finner man i hög grad i den tidigare litteraturen, såväl

före som efter den svenska utbildningens start.

Däremot förefaller det som om osäkerheten i rollen inte skulle vara lika

stor? Var det mera självklart tidigare vad yrkesrollen innehöll? I varje

fall inom personallaget förefaller det vara så, barnträdgårdsledarinnan

var en självklar ledare av arbetet, jämfört med idag när "förskollärare" ~

r

LO

l

23

utredning efter utredning utbyts mot ordet "personal" ••..• Fröbel själv

frammanar en kunnig aktiv, självständig kvinnobild i sina ideer om den då­

tida framspringande kvinnorollen:

(Mycket fritt översatt: 'Det karaktäristiska för tiden är, att det kvinnliga släktet frångår sin instinktiva passiva roll som länk i mänskligheten, och befriar sig från de sidorna av sitt väsen och sin mänsklighetsfostrande be­stämmelse, för att upphöja sig till samma rättigheter som det manliga släk­tet'). Ur Goldschmidt, 1882, sid l.

Om den äkta småbarnslärarinnan kan vi läsa följande:

SMAAB0RNSLAERERINDEN I B0RNEHAVEN. (Bagger, 188 ), sid 22.

Hendes Pligter

1. Hun maa omfatte s~ne Elever med oprigtig og hengiven K~rlighed.

2. Hun maa vogte sig for Partiskhed i sin Omgang med B~rnene.

3. Hun maa have Agtelse for Barnet og Tillid til det.

4. Hun maa i enhver Henseende passe n~je paa det Eksempel, hendes Opf~rsel giver B~rnene.

5. Hun maa behandle B~rnene med Alvor og Forstrand og undgaa alle unyttige Straffe.

6. Hun maa g~re sig Umage for at trenge ind i det enkelte Barns Individua­litet og indrette sin Fremgangsmaade derefter.

7. Hun maa saette som sin h~jeste Opgave at udvikle og vedii~ehoide Elever­nes saede~ige og religi~se Anlaeg.

8. Hun maa vaere alvorligt og flitigt betaenkt paa at udvikle sin personlige Dannelse og faglige Dygtighed.

9. Hun maa beflitte sig paa taktfuld Optraeden lige over for enhver, med hvem hendes Kald bringer hende i Ber~ring.

Vad får v~ veta om män och småbarnsskolor? Exemplen finns med självklarhet

historiskt, men vart tar de vägen i vår svenska förskolehistoria?

Om Pestalozzi:

Dess värre dog fadern, då Henrik var föga mer än fem år gammal, lämnade s~n familj i ekonomiskt betryckta omständigheter. På dödsbädden riktade han en bevekande bön till Babeli, en ung tjänsteflicka, som nyligen kommit i huset, att hon icke skulle öfvergifva hans hustru och barn. Babeli, som var en tjä­narinna i gammal god mening och icke en af vår tids typiska familjeslafvin­nor, gaf den döende husbonden detta löfte och, hvad mer är, höll det äfven trofast. Den blifvande stormannen på uppfostringskonstens område blef så­lunda uppfostrad af tvenne kvinnor, hvilket i mer än ett afseende satte sin prägel på hans personlighet. 'I Pestalozzi var det lika mycket af kvinna som af man' är ett omdöme, som nog äger sitt berättigande.

Om Fröbel:

Vore jag ej Fröbel så ville jag vara en barnsköterska.

Samtidigt som man i olika dokument

kan läsa vikten av utbildade vårda­

rinnor /pedagoger finns den inten­

siva helgonförklaringen av den goda

modern.

I en del av litteraturen framhävs

det dessutom att all utbildning

till sist syftar till att utbilda

mödrar.

Annonser i uppfostringslitteratur

av vidstående slag snarare f ör­

stärker karaktären av modersut-

bildning.

24

'

Hausfrauen l Bel dem bohea Stand der NaturbutterpreiM lat

van den Bergh's

'ellebte VitellO-Iargarlne Bentellwap

nrfahrea ,_ psehlltat

D.&.P.

••· .,on.

Eraatl flr Batter l

Multe ge.etal. geechOtat

au b . .... ~ ... Die aprlebwllrWeh belut . .un~ und bellebte Qualitat der Vilello1 die infolp Ihrer 'l'onOfillcbeft Zusamm~D· ateUung &Jie Elgeoarhalten der NaturbuUer artllllt, lat oberall, wo d..-la Plakate goll•-•oteb-

aot, l.a der Origlaai·QuaJIW au haben.

Vitello lat hn.-tP.llt aue den feluet. Produttea, mU flriaehem Etr.lb, aouer Sahae u. Mlloh nrbuHer1, u. nrblndet da er mit •onOgl. Ar6ma beatea uad anparbmen GMcbmact, bobea Nllhrwert u. leiebteVarctaullcb.teiL

Vitella cluf naeh clem Releb_,erla.btaurtell •o• t. Febr lM la obiger Zuaammeaatellua1 aar YOII ... la.,.

gaa· e Ut werdea. Bel m Elnlrauf biUea wir illllDtl!r- der J[&afer &llf obtc- Scbut.unarte uncl clu Wort "VIteU_.. &IJ

acbtea, womlt J•d• Gebl.ade •enehea lat.

Vu den Bergb'slargarine-Beaellacbaft .. .,, s.

101 Cleve (Niederrhein).

' . •

l •

~ ' l' • • . ' ,.

]

25

Denna betoning på moderskapets upphöjelse och storhet verkar särskilt fram­

trädande i litteraturen mellan världskrigen och under det andra speciellt.

otaliga bildPr av blomstrande mödrar med öppna mot barnet riktade armar,

gärna stående i hemmets dörr, eller sittande madannelikt stilla med barnet

i knät, förekomme r i skrifter från barnvisor. om befolkningsfrågor, bostads­

frågor och till rasbiologi.

Det faktum att f örskelläraryrket från början hade inslag av välgörenhet /

/kall - man kunde nämligen inte försörja sig på det, snarare förstärkte

än försvagade draget av utbildning för blivande mödrar . De "idoler" i lit­

teraturen som saml ats i boksamlingen under åren visar även upp en stor

samling personligheter besatta av en ide, ett kall för mänsklighetens bäs­

ta? (avd. Eaz, Lz) .

26

De negativt utformade familjebeskrivningarna behandlar företrädesvis ar­

betarklassens hem. Rydberg (1878)

F ar plär snaska ur en flaska, mor ä r en slaska, barnen ä' stygga och aldrig snygg-a.

'

Perspektivet är från det borgerliga samhället ner mot barn och föräldrar

ur arbetarklassen. Detta märks kanske särskilt väl i de skrifter som tar

upp synpunkter på sekelskiftets barnpigor. "Det är en sanning, att ofta

den a llvarsammas t e , mest bildade och tänkande man måste hela sin lifstid

kämpa mot de intryck han emottog af s in bar npiga ." Citat av Fröbel hämtat

ur Morgenstern, 1867 .

27

Barnpigorna påstås vara i särskilt behov av att fostras till bättre vanor

och något litet bildning . Deras miljö beskrivs i inte alltid så artiga ter­

mer. Om barnpigor:

"Hade de någonstädes en förebild för sitt framtida förhållande mot de främ­

mande barnen?".

"Bekymmer och sorg herrskade i föräldrahuset, än förenade med lättsinne,

trätgirighet och laster af alla slag, än med tårar, qval och redlig sträf­

van till bättring. Fadren var i de flesta fall upptagen af arbete utomhus,

modern färdig att duka under för den på henne hvilande bördan af hushållets

skötsel, pigsysslor och pligten att med honom deltaga i förvärfvet af det

nödvändiga. Så uppväxte den unga fli~kau .. . " (~..orgenstern, 1867).

Ibland f örekommer samtidigt anmärkningar om att pigorna förargligt nog

föredrar att gå till industrien direkt efter skolan i stället för att ta

emot möjligheten av den bildande samvaro som ett borgarhem kan erbjuda.

"Hvem skal passe B95rnene?" (Dansk Fr~beltidende, 19ll, ll.Aargang, Nr 9) :

I 12-13 Aars Alderen vil mange af disse Piger fra ubemidlede Hjern blive tagne i Brug udenfor Hjemmet som Hjaelpersker i fremmede Familier under Husmoderens Opsigt ..••. 'Det er imidlertid en Kendsgerning, som opfordrer till Eftertanke, at de unge Piger fra Arbejderhjem i 14-18 Aar Alderen un­der de nuvaerende Forhold viser en afgjort Utilb0jelighed til at lade sig binde som faste Hjaelpersker i en Familie, og at Flertallet foretraekker en mere ubunden Stilling ved Fabrik, Forretning eller ved hvilken som helst Beskaeftigelse, der tillader ·dem at blive i Hjemmet' • •••.. 'Man maerker tidt hos Foraeldrene en updraeget Fordom mod at lade D0trene tr~de i tje­nende Forhold; det er, som om man derved st0ttede Overklassen og gav sit Barn hen som den underordnede. Vi skal dvaele et 0jeblik ved denne Tanke­gang, der for Tiden virker i h~j Grad til Skade. Fejlen er, at man ser Sp~rgsmaalet som et Mellemvaerende mellem Overklasse og Underklasse i Ste­det for at saette det i det rette Lys som et vigtigt Gpdrage~seprob~em. Det er ikke for Overklassens Skyld, men for de unge Pigers egen skyld, at de b0r s0ge Optagelse i gode borgerlige Familier, hvis Dannelsestrin er h~jere end Hjemmets'.

Ett konkurransförhållande mellan industri och hem om arbetskraften kan

alltså skönjas.

Hur utveak~as försko~~ärarro~~en från modersutbi~dning mot pedagog oah

vi~ka andra inf~yte~ser i tiden har påverkat ro ~~en fram ti~~ våra dagar?

Ar den f ortfarande ett instrument f(jr att fostra barnen in i ett borger­

~igt ~ivsm(Jnster?

28

Barnpsykologi och barnuppfostran

Den barnpsykologiska litteraturen v~sar v~ss närhet till religionslittera­

turen. En klar majoritet av titlarna innehåller begrepp som "barns själs­

liv". Böcker om den rent fysiska utvecklingen är tämligen få, med undantag

av områden som hygien och sexualkunskap som innehåller en del om utveck­

lingsfaser. Innehållsmässigt innehåller den senare litteraturen samma mängd

av fördomar, sedelärande berättelser respektive rak direkt sakupplysande

information som materialet i övrigt. Den pedagogiska litteraturen har tyngd­

punkten på fostran, i hemmet, förskolan eller rent allmänt. Antalet titlar

är stort och har en bredd i tiden ~rån 170Q-talsideer till det dagsaktuella. '

Aktivitetspedagogiken till exempel införlivas i samband med besök av Elsa

Köhler.

En stor del av litteraturen är praktiskt inriktad det vill säga ger syn­

punkter på aktiviteter och sysselsättningar som barn och föräldrar (= möd­

rar) eller barn och förskollärare kan utföra tillsammans, alternativt bar­

nen ensamrna efter instruktion av den vuxne: Lerarbeten, klipparbeten, pap­

persvikning, småslöjd, trädgårdsarbeten, musikövning mm.

Stort utrymme ges åt Fröbels sånger och fingerlekar, och åt beskrivningen

av hans lekgåvor bestående av bland annat garnbollar, klot-tärning -cylin­

der, klossar och läggspel av olika former och storlekar mm med noggranna

angivelser om när, hur och varför man ger barnen dem vid bestämda till­

fällen, tillika med den djupare symbolik som Fröbel lagt ~n ~ gåvorna.

I sammanhanget intressantaste böckerna är kanske Morgenstern, 'Barndomens

paradis', 1867, och Fröbel, 'Mutter und Koselieder' från 1844 (vårt exem­

plar utgivet av Prlifer, 1919).

Täckerden pedagogiska litteraturen den verksamhet som bedrevs eller saknas

intressanta delar?

Finns det någon likhet med dagens pedagogiska litteratur i ti ll exempel

arbetsplaner och teorier om uppfostran/påverkan?

Naturen som upplevelse och uppfostrare

Naturens betydelse ges stort utrymme i allt material vi funnit. Facklitte­

raturen beskriver huvudsakligen fåglar, djur och natur från våra nordiska

breddgrader. Ett stort antal bildverk, uppslagsböcker och monografier följs

upp med sedelärande berättelser om djurskydd mm.

g d

gd-

r

la.

j s

DEN STACKARS LILLA SÄDESÄRLANx)

Barmhertig var, så visst, så visst Barmhertighet skaLL ske din brist En gång i Herrans stad den rika!

c. D. af Wirsen.

Det var en klar vacker sommardag, allt var så stilla och fridfullt. En ljuf friskhet fläktade genom luften. Himlen var så blå, så leende - till och med de gamla granträden logo i sin eviga grönska. Fåglarne sjöngo sina melodiska sånger i björkskogen, ock allt tycktes hviska: "Det är sön­dag i dag".

Kyrkklockornas högtidliga, manande

29

-~

toner ljödo genom luften, och högtids­klädda skaror drogo fram mot den lilla landtkyrkan, der den gamle prosten ta­lade om Guds kärlek och barmhertighet. Till och med ut på kyrkogården hördes hans klangfulla stämma, då han med hög och tydlig röst sade: "Varen derföre barmhertige, om I viljen befara barm­hertighet, ej allenast i tiden, utan ock i evigheten".

x x x

I den stora ekstubben, helt nära kyrkogården, därborta vid den leende insjöns strand, hade en liten sädes­ärla byggt sitt lilla nätta bo. Det var så mjukt och fint, trenne små vackra ägg hade hon att värma.

På en kvist utanför boet, satt hanen och sjöng sina vackraste visor, för att därigenom förkorta tiden för sin lilla snälla maka. Äfven han sjöng om Guds kärlek.

"Gud är kärleken," sjöng han. "Och kärleken är tålig och mild, han tror allt, han hoppas allt, han lider allt, och han vänder aldrig åter".

Då small ett skott - och den lille sångaren föll blödande till jorden.

"Nu skola vi få roligt gossar!" ' och en skara okynniga pojkar, af hvilka den äldste varit skytten, rusade fram till stubben. En af dem lyckades få sin hand ner i densamma, just der fågel­fågelboet var, fångade den stackars

lilla ärlan och höll henne med ett triumferande glädjerop högt upp ~ luften.

O! hur det lilla hjertat klap­pade! Hvad ondt hade väl hon gjort att menniskorna skulle vilja göra henne så illa?

"Ack ! gör ej den lilla fågeln il1a!" ropade en liten medlidsam gosse, som sökte tränga sig fram bland de andra.

"Tig du dumpelle," sade den gos­sen, som höll fågeln, "annars" gör jag på samma sätt med dig".

"Nu gossar skola vi leka blind­bock med ärlan," och så tog han ett vasstrå och stack ut de stac­kars lilla fågelns ögon".

"Se så, nu få vi se hur du bär dig åt," sade han, och så släppte han den lilla, stackaren, som med ett skärande ångestskrik, t örnade mot en trädstam, då hon försökte hitta åter till sitt kära lilla bo; men slaget hade varit för hårdt, och hon dignade ner till marken; ännu i döden kvittrande ett ömt farväl till sitt nu så sköflade lilla hem.

Då ljöd genom de öppnade kyrk­fönstren prostens allvarliga stäm­ma. "Varen barmhertiga, om I öns­ken erfara barmhertighet, ej alle­nast i tiden utan ock i evigheten." "En underlig känsla sammanpressade den elake gossens bröst, och med smygande steg skyndade han med kamraterna därifrån."

Men vid den gamla stubben lågo de små fåglarna. Deras små bäfvan­de hjertan kände nu ingen ångest mer. Det föll en solstråle öfver deras vackra glänsande fjädrar. Hvem vet! kanske var det för att på sin lätta, skimrande bro föra dem från sorg till glädje, från mörker till ljus, från jorden till "Guds barns härliga frihet",

30

kanske SJong nu den genomskjutna lilla strupen en skönare sång, kanske såg nu det lilla utstungna ögat ett klarare ljus!

x x x

Många år derefter satt i en enslig liten stuga vid vägen en fattig korg­makare och flätade sina korgar. Sorg och lidande hade tryckt sin s t ämpel på hans tärda drag. Nöd och fattigdom om­gaf honom, men detta var dock ej det värsta. Han hade tre små gossar - de voro alla blindfödda.

Se noga på mannen, månne du ej i de fårade dragen igenkänner gossen.

x)Vi tillåta oss låna denna berättelse ur det af den kände danske djurvännen hr Justitierådet J . Chr. Lembeke utgif-na förtjänstfulla Djurskyddsbibliote-ket.

Ur Ord till de små af en djurvän.

Till minnet af Prinsessan Eugiene

De lidandes Furstinna, egnas detta

lilla arbete .

Vördnadsfullt af Utgifvaren.

Fröbels religiösa, naturromantiska inställning till naturen betonar att

människans handlingar mot naturen, onda eller goda, får följder och åter­

verkningar för mänskligheten tas i någon annan form upp av dagens miljö­

rörelser!

Naturintresset följs även upp i barnlitteraturen i naturromantisk stil,

Elsa Beskow och flera andra författare och illustratörer befolkar och för­

mänskligar naturen med figurer som i allegorisk form förmedlar moraliteter

eller etiska budskap som till exempel a t t hålla sig på sin plats, till sin

grupp, att inte släppa in ogräset i trädgårdstäppan utan vidare o s v tan­

kar som ibland sättas i relation till en växande politisk medvetenhet 1

tiden hos arbetarklassen som upplevdes som ett hot mot det borgerliga sam­

hället.

31

Naturintresset följs upp av metodiklitteraturen och arbetssättet med ar­

betsmedelpunkter som innehöll obligatoriska moment av naturstudiet. När­

miljön studeras livligt i barngruppen.

Men hur ser omvärldsuppfattningen ut ~ lärarkandidatens utbildning?

Utbildningen förefaller att ha varit så barncentrerad att man har svårt

att se vad lärarkandidaterna fick för sin egen utveckling, egen föränd­

ringsberedskap?

Barnlitteraturen

Barnlitteraturen hör till de litteraturka~egorier som i stor utsträckning

råkat ut för förslitning, lappning, lagning än vanligt. En stor del av

denna litteratur finns i dag i stadsarkivets samlingar, framför allt sång­

och vislitteraturen.

Intressant är bland annat alla Elsa Beskowliknande bilderböcker. Det natur­

romantiska inslaget är förhärskande i den tidiga litteraturen. Vi har också

möjlighet att följa välkända sagor från 1800-talsversionen till exempel

Rödluvan, som i fransk version verkligen äts upp av vargen varvid sagan är

slut! (Perrault).

Vi kan även följa H.C. Andersens Tummelisa fram till våra dagar där plikt­

exemplaren av svenskt tryck (Hcf) ger en utmärkt möjlighet till jämförelser

av hur text och bild genomgår förändringar under årens lopp.

•

32

Allt är inte bara idyll, drastiska våldsamma scener 1 siluettklipp bjuder

Gustaf Wasas äventyr i Dalarna på:

.. ,.

~-..._,-===

Man kan följa den utveckling s om går från huvudsakligen text i barnboken

mot dagens versioner som ibland är huvudsakligen b ild~så blir till exempel

Miss Sewells bok om 'Vackre Svarten' från 1800-talet en gallopperande se­

riefigur pratande i bubblor på 1980-talet, nu med namnet oöversatt "Black

Beauty". Innehållsmässigt torde man kunna följa utvecklingen av bilden av

familjen, analysera könsroller eller förekomst av yrkesskildringar etc.

Till hjälp för analys av barnlit teratur finns idag en stor mängd litteratur

utkommen de senaste åren.

HUR ANVÄNDES LITTERATUREN I UTBILDNINGEN?

Hur användes litteraturen 1 den boksamling som uppstod genom enstaka köp

och gåvor?

Barnlitteraturen 1 samlingen vi sar klart och tydligt att man använt den

ofta; sönderlästa, konstfärdigt lagade böcker, nya versioner sammanställda

av klippta delar av tidigare trasiga verk, talar sitt t ydliga språk. I me­

todikundervisningen har alltid ingått, enlig t muntliga uppgifter vi fått,

33

moment kring hur man hanterar litteratur tillsammans med barnen, hur man

läser/berättar, hur man sitter vänd i förhållande till barnen, hur man Vl­

sar bildmaterialet mm. Betoningen på berättarteknik visar sig även så att

vid reparationer av böcker har man månat om bildmaterialet men inte alltid

tagit med all text. Ur Dansk Fröheltidende ( lO.aargang, 1910, nr l, sid 4)

har vi saxat följande rader:

Det er nu en meget vanskelig Sag at skrive saaledes, at en Historie kan Zaeses for mindre B~rn; ogsaa i denne lille Bog er Ordvalg of S~tnings­bygning ikke altid egnet til dette Formaal. Derimod vil den lille Histor ie egne sig godt til Fortaelling for B~rn, da Fortaelleren jo stadig kan af­sternme Ordvalget og det Maal of St of, som benyttes hver Gang, efter B~rne­nes Alder og Fatteevne.

Om vi däremot försöker komma underfund med hur facklitteraturen använts

blir det genast svårare. Vi har hittat en del litteratur ouppsprättad,

tidigare elever har sagt att litteraturen var inlåst i ett bokskåp och

har inga minnen av att man lånade därur.

Enligt vad vi fått fram förefaller litteraturen länge tjänat som ett lärar­

bibliotek, för att användas vid förberedelser till de föreläsningar man

höll. Enstaka böcker förekornmer i "gruppuppsättning", typ Fröbelskrifter etc.

Det fanns dock enligt uppgift i Svenska Fröbelförbundets tidskrift årg 1-4,

1918 till 1921 ett vandringsbibliotek:

Uandrln;sblbllotek till :Soenska fröbelförbundet. Pä styrelsesamman­träde den 9 Juni meddet.ade Fröken .\1aria ;\1oberg att Norrköpings lokal­avdeln ing beslutit erbjuda sitt biblio­tek om!. c:~ 50 band huvudsakligen pedagogisk litteratur till Svenska Frö­belförbundet för att utgöra en början till ett s. k. vandringsbibliotek. Dar­jamte stäl ldes av Fröken 1\\oberg en summa av 1:26 kr. 51 öre till bibl io­tekets forfogande för inbindn ing och inköp av böcl\er. styrelsen beslöt att med tacksamhet mottaga gåvan samt utsåg till bibliotekarie Fröl\en Anna

Holmberg som i samräd med Fröken .'1\aria Moberg skulle ha helogenhet bestäm ma om nya bokinköp samt upp­göra stadgar för biblioteket och orga­nisera detsamma. Medlemmar i för­bundet ha tillsvidare rmt att rekvirera böcker för en tid av 14 dagar. Bol\ ­förteckning kan erhållas mot insänd.1n­det av 50 öre i frimärken till Fröken Anna Holmberg, Fröbel-lnstitutet, Norr­köping dit även rekvisition av böcker bör ske. Boken utlöses mot utbeta­lande av porto. Närmarc bestammeJ­ser som befinnas nödiga kommer att framdeles meddelas. Bidrag i form av böcker eller penningar mottages med tacksamhet ävensom förslag på inköp av nya böcker.

~ T

34

Svenska Fröbelförbundets Bibliotek.

Tidskrifter. Sven!ka Fröbelförbundets Tidskrift

jrg. 1-4 1918-21. Småskolan 1916-21. Skola och samhälle 1920-21. Sveriges Barn 1915-18. Vårdarebladet 1915-21. Dansk fröbeltidende 1902-11. Education for the New Era 1920-

1921, Child Life. 1905-1907 1921. Kindergarten 1910-19. Verelnszeltung des Pestalozzi-fröbei-

Hauses: Plugblätter des Deutschen Fröbelver­

b.andes N:o 1-16.

MOtesfOrhandlingar. Barnavårdsmötet 1911. Linköpings stifts nionde folkskollära­

~mote 1911. Det XIV. Allmänna Svenska folkskol­

liraremötet i Göteborg 1919. Det IX. Nordiske Skolemöde 1905.

,, första Nordiska Feellesmode for ~nevenner 1905. laternational Kindergarten Union 1910.

Bericht der 18 ten Hauptversamm-

lung des Deutschen fröbel-Verbandes 1917.

Biblloth~que des Congr~s lntematio-n au x.

L' Mucation en famille. .. famlliale . .. ., avant l' age de l' ~cole.

., " pendant .. ., .,

.. .. apres .. .. .. L' ~tude de l' enfance. L' ~ducatlon des enfants anormaux. La famille et l' education. La documentation relative å l' ~du­eatlon famillale.

Fattigvården.

Svenska fattigvårdsförbundets Kalen­der 1911, 1913, 1918. Montelius, Agda - Hjälpare för fat­

tigvårdsintressen. Moberg, Maria Vad kan göras för att

Fattigvårdens understöd åt barn må bliva så fruktbringande som mOjigt?

Pedagogisk litteratur.

Andersson tf.: Kristendomundervi s­ni ng l småskolan.

Bagge: Friedrith Fröbel, et Livsbil­lede. Småskolelcererinden.

Beckman: Hemlivet med barnen. Be sko w: Det radikalaste reformpro­

grammet, Kristendom och Krig, l re­volutionstider.

Czerny: Nervösa barns uppfostran. Dymling: Barnasjälen och dess vård. E/sch nig m. fl.: l Erzichungslehre, Il

Kindergartenlehre. FrfJbel: Pädagogik des Klndergartens,

Menschenerziehung, Miitter-iind Ko­selieder.

Ftugel: Biografi av frobel. Foerster: Skolan och karaktären. Gustavsson: Hembygdskunskap. Hench und Traudt: Schafft frohe Ju-

gend Das erste Schuljahr. Huerwart: 50 Jahre lm Dlenste frö­

bels; Wilhelmine, Fröbels erste Gat­tln.

Hensel: Rousseau. Hirn: Barnlek . James W. Själslivets problem. Jonkheere : La pedagogie experimen-

tale au jardin d'enfants. Lehmann: Uppfostran till arbete. Ligthart: Frihet och diclplin i upp­

fostrlln.

Enstaka lärare lånades utifrån till exempel prosten Thysell som undervisade

i samhällskunskap - att samlingarna innehåller drygt f yra gånger så många

böcker om religion som om samhällskunskap är kanske ingen slump ?

Många personer har påpekat det starka praktiska inslaget i underv isningen.

Teori kunde stå för undervisning i och övningar av praktiska färdigheter.

Mängden av litteratur som anknyter till metodiken i förskolan till exempel

sång- och fingerlekar, musik, klipp, pappersvikning mm pekar härpå. Den kun­

skap som förmedlades filtrerades alltså i hög grad genom lärarna.

I dagens ut bi l dning f inns mål f ormuleringar som anknyter till de s tuderandes

f örmåga till krit isk granskning av i nformation, självst ändiga i nformations­

sökande o s v t ränat genom projektar beten, mindre for skningsuppgifter mm.

35

Skil j er sig dagens lärarutbi ldare från de kindergar tenl edarinneutbildare

som verkade vi d seklet s bör jan?

TÄNKBARA ÄMNESOMRÅDEN FÖR FORTSATTA STUDIER

De ämnesområden som förefaller vara intressanta som utgångspunkt för fort­

satta studier är framför allt

0 att studera förskollärarrollens utveckling genom åren: vårdare / pedagog?

o att studera utvecklingen av området omvärldsuppfattning i förskola och förskellärarutbildningens egen koppling till samhället omkring utbild­ningen

o att söka studera de tidiga förskolornas faktiska r oll som förändrings­ins trument i ett samhälle under snabb utveckling

o att studera de internationella kontakternas eventuella inverkan på un­dervisningen och förekomsten av och innehållet i den nationellt respek­tive internationellt färgade barnlitteraturen i materialet

o att studera bildmaterialet i litteraturen och göra jämförelser med det material som nu lagras i Norrköping i form av pliktexemolar av svenskt tryck, Hcf (småbarnslitteratur)

o att jämföra förskolorna med andta institutioner i till exempel Norrköping som tog emot förskolebarn

o kvinnofrågor kring hem - yrkesliv i historiskt material

o att jämföra Fröbelutbildningens utformning i västvärlden jämfört med ut­vecklingen i socialistiska stater som till exempel Östtyskland.

36

.... . "' . ~ ....... ~ ...... ,. ......... ............. ... ~ ....... · ·"""' .... "-~ ... ~· ..... ......... ~ .............. ~ .. ,..,. ~

~~ ·· ~ ......... '* ~. ·~· ~" .. ~ .......... !'n- . •' .. ,..,_Hf ••~htt '11'4 ._

M ·~•,.;

~~ - ~· q,.. ,. -

BIBLIOGRAA

37

·-.. B ALLMANT OCH BLANDAT

Kamraten. Illustrerad tidning för Nordens ungdom. Stockholm. Arg. 16(1908):2-19

Klokt och roligt. Red: Gustaf Lundgren . Stockholm, 1947 . 175 s .

Lewenhaupt, Caroline. Lefnadsvishet . stödda tankar och utdrag. 2 . saml. s t o c k h o lm. 1 9 17 . 2 3 9 s .

Hagnusson, Gerhard. Herr Ordförande .. . ! Handledning för medlemmar i före­ningar, styrelser. klubbar och sällskap. Stockholm, 1949. 139 s.

Neuer allgameinar Gustav-Adolf-Kalender fuer das evangelische Deutschland und Oesterreich-Ungern fuer das Jahr 1914 . Dresden -Blasewiz, Jahrg. 31(1914). 126 s .

Ungdomen och Norden. En samling prisbelönta uppsatser. Stockholm . 1944 . 166 s.

Velander, Jenny. Det Sverige som växer, m. fl. föreläsningar. Stockholm, 1907. 313 s.

C RELIGION

l

Andakt. Betraktelser och böner. Utarb . på uppdrag av Sveriges kristliga studentrörelse. 3. uppl. Uppsala, 1938 . 208 s.

Andrae, Tor. I myrtenträdgården. studier i sufisk mystik. 2. uppl. Stockholm, 1947. 195 s.

Andrae, Tor . Jag tror på Gud . 3. uppl. Uppsala, 1948. 270 s.

Andren , Greta. Ett Kristus-brev. Stockholm, 1944. 146 s.

Aulen, Gertrud . . För livsvandringen vid morgonandakten särskilt för gymnasier, seminarier, folkhögskolor och andra ungdomsskolor. Uppsala, 1927. 206 s.

Aulen, Gustaf. I vilken riktning går nutidens teologiska tänkande. Uppsala, 1921.59 s.

Axling, William. Kagawa. Falun, 1933. 188 s.

Baker, Edna Dean. A child is barn. U. å. 14 s.

Berggrav, Eivind . Helgelse. 2. uppl. Uppsala, 1934 . 201 s.

Berggrav, Eivind. Humor och allvar. 2 . uppl. Stockholm, 1947. 219 s .

Berggrav, Eivind . Kropp och själ i karaktärsliv och gudsliv. 2. uppl. Uppsala, 1933 . 240 s .

Berggrav, Eivind. Hannen Jesus . Oslo, 1941. 107 s.

r .

39

sergqvist, Margareta. Sm1 och stora barn i Sydafrika. Uppsala, 1939. 56 s . (His sionen s folkböcker, 10-11 l

seskow, Natanael. En bok om människan. Stockholm, 1942. 162 s.

seskOW, Natanael. Enhet i mångfald. Universitetspredikningar , föredrag, liturgiska utkast, dikter. Uppsala, 1916 . 176 s .

seskow, Natanael. Fader vår. Sju föredrag hållna i Birkagården 1919 . 2. uppl. s t o c k h o lm, 1 9 2 O . 7 5 s .

seskow, Natanael. Jesu liknelser. Stockholm, 1922. 230 s.

seskow, Natanael. Predikningar 1913-1914 . Stockholm, 1914. 317 s.

seskow, Natanael. På salighetens berg. ~~ta för~drag hållna i Birkagården v i n t e r n 1 9 2 O- 1 9 2 1 . S t o c k h o lm , 1 9 2 1 . 1 O 3 s . ,

Beskow. Natanael. Sanningens väg. Stockholm, 1929. 59 s.

Beskow. Natanael ... Till Oagny Thorvalls minne. Stockholm, 1933. 31 s .

Beskow, Natanael. Är kristendomen räddningen? Stockholm. 1939. 17 s.

Bohlin, Torsten. Kyrkornas fredsarbete. Stockholm, 1939. 15 s.

Fangen, Ronald. En kristen värlsrevolution. Hitt möte med oxfordgrupprörelsen. 3. uppl. Stockholm, 1935. 125 s .

Fioretti. Den helige Francisci underfulla blomsterkrans . Stockholm, 1924. 16 7 s.

Fogelklou, Emilia . Den allra vanligaste människan. stadier och vägar. Stockholm, 1931. 184 s.

Fogelklou, Emilia. Allvarsstunder. Religiösa tanke- och livsbilder framställda för barn. 2. uppl. o. 1. Stockholm, 1913. 139 s.

Fogelklou, Emilia. Medan gräset gror. En bok om det växande. s t o c k h o lm , 1 9 1 1 . 1 2 2 s .

Fogelklou, Emilia. "Så ock på jorden·. En framställning av bergspredikan. Stockholm 1923. 11 O s . (Små handböcker för folkskolaundervisningen i kristendom)

Fosdick, Harry Emerson . Bibeln och vår tid . Uppsala , 1925. 311 s.

Fosdick, Harry Emerson . Karaktärsdaning. Uddevalla, 1928. 207 s.

Fry, Ruth. I genopbygningens tjeneste. Kvaekernes hjaelpearbejde 1914-1923 u. o. 1945 . 264 s.

Församlings- och ungdomsaftnar . Program, råd och anvisningar. Stockholm, 1916. 171 s .

Hambraeus, Axel. Människobarn. Stockholm, 1933, 195 s.

Helga varje dag. En bok om vardagsproblem och evighetssynpunkter . Stockholm, 1933. 158 s.

40

Hildebrand, Karl-Gustaf . Bibeln i nutida svensk lyrik. Uppsala, 1939. 210 s.

Hilty, C. Huru skola vi vinna seger? Lund, 1914. 100 s.

Hodgkin, Henry T. Den kristendom tiden längtar efter. Stockholm, 1921. 187 s .

Isberg, Hagb. Barnet av vilket man väntade något stort. En årgång barn­predikningar öve r de gamla evangelisterna. Stockholm, 1923 . 368 s.

Isberg, Hagb. Bland barnen i söndagsskolan. Några psykologiska och metodiska synpunkter. stockhalm 1922. 52 s.

Isberg, Hagbard. En bok för mor och hennes s. ill .

. sma. Stockholm, 1926. 215

Isberg, Hagbard. Fågeln som lärde barnen tala-: sagor och viso r m. m. f or barn. Stockholm, 1937. 114, (12) s. 111.

Isberg, Hagbard. Himmelriket och de små. Uppsala , 1941. 250 s.

J e s u s . L e me i 11 e u r a m i d e s e n f a n t s . P a r i s , u . å . 6 3 s . i ll .

Joelsson, A. G. Lill-Klas sen. Samtal och berättelser till s öndagss kolan s tjänst. Uppsala, 1942. 131 s.

Johnsson , Harald. Birgitta. Bilder ur det svenska helgonets liv. Stoc ktlolm, 1935. 222 s .

Jones, Olive H. Den stilla stunden. En ny barnuppfostran . Helsingfors, 1940 . 162 s.

Joergensen, Johannes. Lignel ser. 5. opl . Koebenhavn. 1926 . 77 s.

Kappeler, Ernst. Dass man sich erweist in seinem Geist. Zuerich, 1946.

29 s.

Kempis, Thomas a. Kristi efterföljelse jämte ett bihang. 2. uppl. Stockholm, 1923. 239 s.

Kingsley, Charles . Heroerna eller grekiska sagor för ungdom . Stockholm, 1907. 128 s. ill. (Läsning för gossar. 16)

Koch, L. J. Paulus . Et livsbillede. 2. omarb. udg. Koebenhavn, 1941. 1 1 7 s .

Korn åt små fåglar. Kristlig barnkalender för 1896. Stockholm. 1895. 128 s.

Korn åt små fåglar. Kristlig barnkalender för 1908. Stockholm, 1907. 128 s. ill.

Landberg, Georg. Den enskilde och gemenskapen. Kulturproblem i kristen belysning. Stockholm, 19 4 O. 203 s.

Langenskjöld, Greta . Genom mörkret. Helsingfors, 1942 . 119 s.

Langenskjöld, Greta . Tysta röster . Helsingfors, 1937. 98 s.

41

Laurentius . <Nicolas Herman från Lothringen>. Brev från och samtal med Broder Laurentius . Att vänja sig leva nära Gud. Bästa regeln för ett heligt liv. 2 . upp!. Stockholm, 1944. 62 s.

Lehmann, Edvard. Religionens värld. I mänskligheten. I människosjälen. Stockholm , 1926. 163 s. (Natur och kultur. 58)

Linds kog, J . Agnes Welin och hennes livsverk . 2 . upp! . Stockholm , 1929. 144 s. ill .

Lu nd e , Johan . Jesus och barnen . Predikningar för barn . Stockholm, 1933. 144 s. ill.

Lundgren, Gustaf . Hur skall det gå med människan? Stockholm, 1938 . 172 s .

Lutteman , Ester . Kvinnan och kyrkan . S lQ ck holm , ~ 1920 . 64 s .

Malmros , Elise . Arbetsstugan s arbetsbok . Lund , 1909 . 32 s .

Harden , Orison Swett . Segrare . Stoc kholm, 1917 . 160 s .

Mauriac, Francois. Jes u li v . Uppsala, 193 7. 302 s .

Munck, Kaj . Himmel og jord : kronikker m. m. Koebenhavn, 1947. 227 s .

Norlind , Arnold. Från min veranda. Meditationer . Stockholm, 1928 . 76 s.

Norlind, Arnold . Ska pande liv. studier och bekännelser. Stockholm, 1929. 206 s.

O t e r d a h l , J e a n n a . O e t i n n e r s t a i j u l e n . S t o c k h o lm , 1 9 2 5 . 8 s .

Pauli , Ebba . Eremiten. O. 2 . 2. uppl . Stockholm , 1923

Pauli, Ebba . I det fördolda . Stockholm, 1933 . 99 s .

Pauli, Ebba. Den vardande människan. Stockholm , 1930 . 242 s.

Ramsay, Ebba de . Guidad. Step by step. A rev . ed. of the Narratives "Step onward" ; "A few more steps" and "Steps in Sweden" with three prints. u. o. 1883. 167 s.

Ringberg , Elsa . Fredda Hammar. En livsbild från Kvinnamissionens genom­brottstid. Stockholm, 1931 . 147 s .

Runestam, Arvid. Psykoanalys och kristendom. Uppsala, 1928 . 94 s. (Religionsvetenskapliga skrifter. 14)

Ruskin, John. Hvad vi skola tro och verka för. Tankar om religion och mo r al . Alla människokärlekens vänner tillägnade . Stockholm, 1899 . 169 s .

Ruskin , John. Hvad skola vi älska och vårda. Tankar om naturen och uppfostran . Alla vänner af naturen tillegnade . Stockholm, 1898. 213 s.

Rydberg, Viktor. Fädernas gudasaga. Berättad för ungdomen. Göteborg, 1887. 248 s.

Schaerer, Hax. En Jesu Kristi apostel i Indien. 3. uppl. Stockholm , 1922. 102 s .

42

Sigtunastiftelsen tjugofem år. Red . Harry Johansson. Uppsala, 1942. 290 s.

Silen, Elin, Hemmets ämbete. Stockholm, 1918

Silen, Elin. Söndagsstunder bland barn . Stockholm o. 1. 1916. 142 s. o. 2 . 1917. 146 s.

Sirenius, Sigfrid. Vår väg till nutidens ungdom. Tankar om det världsliga och det andliga i det kristliga arbetet . Eksjö , 1946. 71 s .

Stendahl, Greta. Ur kväkarnas historia . Stockh<>lm, 1935 . 24 s .

Topelius, Zacharias. Blad ur Hin tänkebok. 2. uppl. Stockholm, 1899. 175 s.

Topelius. Zacharias. Evangelium för barnen . Korta förklaringar öfver årets evangeliete~ter . 3 . uppl. Stockholm, 1905 . 290 s.

Wahlström, Lydia. Glada givare. Stockholm, 1929. 286 s.

Wahlström, Lydia. Vardagens religion. Korta betraktelser och föredrag. 2. uppl. Stockholm , 1926. 121 s .

Wange, Per. Sådant var ditt ansikte. Stockholm, 1945. 156 s .

Winquist, Folke. Paul Nicolay och kretsen kring honom . 2. uppl . Ekenäs , 1945. 327 s.

Viotti, J . Kristendomen och personligheten. Uppsala, 1908. 32 s.

43

D FILOSOFI

Ahlberg, Alf. Idealen och deras skuggbilder. Uppsatser. Stockholm, 1936. 212 s.

Ahlberg, Alf. Sådan är du. Stockholm, 1948. 147 s. ill.

Cederblad, Carl. Bildningens väg. [deerna och livet. Uppsala, 1932. 236 s.

Foerster, Fr. W. Jugendlehre. Ein Buch fuer Eltern, Lehrer und Geistliche. Erlenbach-Zuerich, 1929. 425 s.

Foerster, Fr . W. Lebenskunde. Ein Buch fuer Knaben und Mädchen. Erlenbach­Zuerich, 1929. 356 s.

Fogelklou, Emilia. Skolliv och själsliv. Stockholm, 1927. 184 s.

Folke, Erik. Tänkare i det gamla Kina. Stockholm , 1922. 166 s.

I angeläget ärende. Andrae, Tor ... Stockholm, 1941. 322 s.

Jacks, L. P. Constructive citizenship. New York, 1927. 334 s.

Larsson, Hans. Viljans frihet. 2. uppl. Lund, 1910. 32 s.

Oterdahl, Jeanna. Hur vi skapa ett hem. Uppsala , 1912. 22 s.

Oterdahl, Jeanna. Innerlighet. Stockholm, 1919 . 16 s.

Oterdahl, Jeanna . Mors dag . Uppsala, 1924. 31 s.

Paul, Jean . Levana ode r Erziehlehre . Leipzig, l 1811? l. 4 23 s.

Selmer, lgot Gjems. Våra barns sedliga uppfostran. Stockholm, 1902 . 64 s.

Sterner, Mauritz. Tanken som karaktärsdanare . Stockholm, 1903. 32 s.

Söderblom, Nathan. Är fredstanden en illusion? Stockholm, 1931. 16 s.

Waerland, Are . Tankens makt. En studie. Uppsala, 1914. 92 s.

44

Do PSYKOLOGI

Allt om barn. En handbok för föräldrar och lärare. Red.: Sture Siwe o c h F o l k e B o r g . M a lm ö , 1 9 4 5 . 4 1 6 s . i 11 .

Andrus, Ruth. Curriculum guides for teachers of children from two to six years of age . New York, 1936. 299 s. ill.

Baudouin, Charles. Hakten i vår själ. Personlighetens oc h det inre livets utveckling. Stockholm, 1925 . 133 s.

Buehler, Charlotte ~ Hetzer, Hildegard. Kleinkinder tests. Entwicklungs ­tests vom 1. bis 6. Lebensjahr. Lepzig • ~ 1932. t 88 s. ill .

Buehler, Charlotte, Utvecklingspsykologi. Stockholm, 1938. 222 s.

Oiel, Louise ~ Durand-Wever. Ein Kind wird erwarter. Ueber das Erleben der Mutterschaft und die Vorsorge fuer das kommende Kind. Dresden , 1933. 104 s. ill.

Efter fyllda fyrtio år. Av John Landqvist ... Stockholm, 194 4. 258 s.

Eipper, Paul. Boern ser paa dig. Koebenhavn, u . år . 64 s .

Fendrich , Anton. Die Freiheit deines Kindes. Ein Buch fuer alle, die um Kinder sind. 7. Au fl. Stuttgart. 1925. 206 s .

Freud, Anna. Einfuehrung in die Technik des Kinderanalyse. 2 .. vermehrte Aufl. Wien. 1929. 105 s.

Gadelius, Bror. Om barnets psykiska utveckling och själslivets hygien un­der skolåldern . Stockholm, 1924. 44 s.

Grude Koht, Karen. Barna våre. Litt fra deras sjeleliv . 2. udg. Oslo, 1933. 200 s. ill.

Gumpert, Martin. Ni är yngre än ni tror. Stockholm, 1946. 311 s.

Helle. Vilhelm. Psykologiska samtal med barn. Hur man växlar in de unga på rätt spår. Stockholm, 1941. 246 s.

Hetzer, Hildegard. Erziehungsfehler. Dresden, 1936. 88 s.

Hetzer, Hildegard. Kind und Schaffen. Experimente ueber konstruktive Betätigungen im Kleinkinder. Jena, 1931. 108 s. ill. (Quellen und studien zur Jugendkunde. 7)

Hetzer, Hildegard. Oas Kind wächst heran. Geistig-seelische Gesundheits­fuehrung in Kindheit und Jugend. Oreseden, 1935. 86 s. ill.

Hetzer, Hildegard. Kindheit und Armut. Psychologische Hetheden in Armuts­forschung und Armutsbekimpfung . 2 . neubearb. Aufl. Leipzig, 1937 . 182 s.

Hetzer, Hildegard. Seelische Hygiene! - Lebenstuechtige Kinder! Richt ­linien fuer die Erziehung im Kleinkinderalter. 3. Aufl . Dresden, 1932. 96 s . ill.

45

Hetzer, Hildegard. Småbarnens själsliga hygien. Barnets utveckling och fostran före skolåldern . 2. uppl . Stockholm, 1937 . 76 s. ill.

Hjelt. Ester. Praktisk psykologi i samhällslivet . Stockholm, 1938 . 186 s .

rsaacs, Susan. Fra bleien til skolebenken. Småbarnas utvikling og op­dragelse. Oslo, 1936. 112 s.

James, William. Några av själslivets problem . Föredrag för lärare. s t o c k h o lm. 1 9 1 6 . 17 O s .

Jersild. Arthur T. Child psychol ogy. New York. 1935. 461 s. (P rentice­Hall psychology series)

Josefson, Arnold. Åldrandets problem. En vägled~ing. Stockholm, 1937. 256 s. ill.

Jundell, I. Barnen i lek- och skolåldern. (Barnen efter första levnadsåret) deras näring, vård, tillväxt och uppfostran. Stockholm, 1919 , 67 s.

Kaila , Eino. Personlighetens psykologgi . 2 . omarb. uppl . Stockholm, 1939. 404 s . ill.

Katz, David. Psykologiska strövtåg . Stockholm , 1940. 144 s . ill.

Kraemer , Vera von . Coue' och vårt dagliga liv . En vallfart till kliniken i Na ncy . Stockholm, 1923. 121 s .

Kraemer, Vera von. Vägen går vidare. Ett ord om oss som åldras. Stockholm, 1934. 127 s.

Kretschmer, Ernst. Kroppsbyggnaden och karaktären. En undersökning av kroppskonstitutionen och läran om temperamenten. 3. utökade svenska uppl. Stockholm, 1939. 314 s. ill.

. Kuenkel, Fritz ~ Kuenkel, Ruth. Die Grundbegriffe der Individual ­psychologie und ihre Anwendung in der Erziehung. 2. Aufl . Berlin, 67 s.

u. a .

Kuenkel, Fritz . Karaktärens omdaning. Den nya psykoterapins använd­ning vid uppforstran, självuppfostran och psykisk hjälp. 2 . uppl . Stockholm , 1939 . 193 s.

Kuenkel, Fritz. Karaktärskunskap för ungdom. Hur man blir vuxen i t e o r i o c h p r a k t i k . s t o c k h o lm , 1 9 3 6 . 1 34 s .

Kuenkel, Fritz. Människor i kris och vägen ut. Stockholm, 1938. 272 s.

Köhler, Elsa. Aktivitetens faser och motsvarande utvecklingshjälp. 1932

Köhler, Elsa. Småbarnspedagogiken i belysning av den nyare psykalogien . Norrköping, 1932 20 s.

Köhler, Elsa . Småbarnsuppfostran genom tiderna . Norrköping , 1931. 19 s.

46

Larsson, Hans. Gemenskap. Stockholm, 1932 . 272 s.

Larsson, Hans. Psykologi . 3 . fullst . omarb. uppl. Stockholm, 1910. 114 s.

Lichtenstein , A. Barnavård. Stockholm , 1927 . 212 s. ill.

Lilius, Albert, Barnpsykologi. Stockholm, 1933 . 184 s.

lilius, Albert. Skolålderns själsliv . 3 . uppl. Stockholm, 1928. 223 s .

Lilius, Albert . De växandes känsloliv . Enligt nutida undersökningar. Stockholm. 1922. 166 s .

HcOougall. William. Karaktär och levnadskonst :- Praktisk psykologi för alla. Stockholm, 1928. 187 s.

Haeder, A. Hur själen läker sig själv. Stockholm. 1943. 151 s.

Haeder , A. Vågen till själslig hälsa. Ur en nervläkares praktik . Stockholm, 1945 . 213 s.

Harenholtz - Buelow, B. M. von. The child and child - nature. London, 1904. 186 s.

Hikesell , W. H. Själshygien. Riktlinjer och vägledning . Stockholm, 1941 . 501 s.

Hueller-Freienfels, Richard . Barndomens och ungdomens psykologi. Stockholm, 1939. 252 s.

Hueller-Freienfels, Richard . Huvudriktningarna inom den moderna psykologien. Stockholm, 1937. 188 s .

Nissen, Ingjald. Människokunskap i vardagslivet. Stockholm , 1939 . 133 s.

Noervig, Anne Harie . Barnpsykologi i praktiken. Barnets tre första år. s t o c k h o lm , 1 9 4 6 . 17 2 s .

Roland, Helmfrid, Pauli , Ebba ~ Astrand , Sigurd. Barnets kropp och själ. Stockholm. 1932 . 47 s .

Rueck, Friedrich ~ Sjögren-Rueck, Britta. Trillingarnas republik. Tre år i vått och torrt . Stockholm, 1944 . 109 s. ill .

Sellman, Adolf. Zur Kinderpsychologie. Aufsätze aus der Literatur der Kinderpsychologie . Lesebuch fuer Lyzeen, Lehrer- und Kinder­gärtnerinnenseminarie und Kinderfreunde. 8ielefeld, 1913. 152 s . ill.

Sherman, Handel. Hentalhygiejne og opdragelse. Koebenhavn, 1940 . 264 s. l Psykologisk-paedagogisk bibliotek . Bd 7)

Sk ard, Ase Gruda. Barn i vardagslivet. Spädbarn - småbarn - skolbarn. Stockholm, 1940 . 239 s. ill .

47

spranger. Eduard. Ungdomsårens psykologi. 2 . uppl. Stockholm, 1929. 342 s.

stavens, Bertha. Childhood. The beginning years and beyond . D. 3. aoston. 1936.

stevens, Bertha. Nature . The child goes forth. New York. 1936. (278 s.) ill .

sully. James . studies of childhood . New ed . with corr . and add. New York, 1903. 527 s . ill.

Thom. D. A. Vanliga problem och vanliga barn . Stockholm . 1932. 185 s. (Skrifter utgivna av Svenska föreningen för psykisk hälsovård)

wernstedt. Wilh. Barnens själsliv . Stockl'lolm. 1936. 216 s.

Winblad, Brita . Småbarnens utrustning . Stockholm , 1939. 149 s. ill.

E UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING

Andersson, Otto. Billeder av dannelsearbeidets historie. D. 3 . Kristiania. 1912. 238 s .

Bagger. Sofus. Folkopdragelse. Koebenhavn. 1903. 50 s.

Bang, Niels. Oversigt over opdragelsen og skolens historie. 3. udg . Koebenhavn, 1909. 192 s.

B a n g . N i e l s . U p p f o s t r a n o c h s k o l a n s h i s t o r i a . s t o c k h o lm . 1 9 1 1 • 1 5 O s .

Bang , Niels. Uppfostran och undervisning under nittonde århundradet . Stockholm, 1921. 155 s.

Beskow, Börje. Uppfostrans mål i morgondagens värld . s t o c k h o lm . 1 9 4 3 . 1 9 s .

Beskow. Natanael. Arbetarrörelsens bildningsideal . Uppsatser . Stockholm, 1930. 174 s .

Comenius. J oh an Amos. Stora underv i sn i ngslåran . Stockholm, 1916 . 268 s.

Elgeskog, Justus. Folkrörel serna s s t udieh andbo k. Stoc kholm , 1944 . 189 s.

48

Fevrell, W. Uppfostrans ideer genom tiderna . Stockholm, 1924. 160 s .

Fröbel-hoejskolen gennem 25 aar: 1906- 1 . maj 1931. Koebenhavn , 1931. 139 s.

Hall, B. Rud. Hur skall jag uppfostra mina barn? Sanningsord ur skön­litteraturen och pedagogikens mästerverk. Stockholm , 1916 . 189 s .

Hall , B. Rud . Källor till Uppfostrans historia . 1. Tiden före Rousseau . 2. bearb . uppl. Stockholm, 1933. 135 s. ill. 2 . Tiden från och med 1424. 3. bearb. uppl. Stockholm , 1925. 104 s . ill .

Hall , 8 . Rud. Källor till Uppfostrans och de pedagogis ka reformideeroas historia.

1 . Tiden före Rousseau. Stockholm, 1!113. 190 s . - -Hall, B. Rud . Pedagogikens historia. Till den svenska l ä rarebildningens tjänst. 2. omarb. o. utvidg. uppl. Stockholm, 1921 . 178 s .

Hall , 8. Rud. Svenska och utländska pedagogikens historia i kort och konkret framställning. Ett försök. Stockholm, 1913. 118 s.

Henck : Traudt . Schafft frohe Jugend! Zur Reform des Elementar ­unterrichtes. Jena, 1904 . 147 s. ill.

Karsen , Fritz. Deutsche Versuchschulen der Gegenwart und ihre Probleme . Leipzig, 1923 . 130 s . ( Ordentliche Verö f.fentlichungen der pädagogis chen Literatur-Gesellschaft "Neue Bahnen"l

Kerschensteiner, Georg. Die Seele des Erziehers und das Problem der Lehrerbildung . 2. Aufl . Leipzig, 1927 . 180 s .

Key , Ellen . Folkbildningsarbetet särskildt med hänsyn till skönhe t ssinnets odling. En återblick och några framtidsönskningar . Uppsala, 1906. 237 s.

Ligthart, Jan . Om fostran. Pedagogiska uppsatser. Stockholm, 1910 . 208 s . (Vetenskap och bildning . Albert Bonniers handböcker i vår tids vetande. 5)

Lilius, Albert, Nordiska gestalter ur bidningsarbetets historia. s t o c k h o lm , 1 9 4 6 • 2 O 1 s .

Oestrich, Paul. Die neue Erziehung. Jena, 1932. 94 s.

Ottelin , A. K. Lä robok i pedagogikens historia. Stockholm , 19 10 . 261 s. (Vetenskap och bildning)

Ottelin, A. K. Pedagogikens historia. 5. uppl. Stockholm, 1934. 284 s .

The *structure and administration of education in American democracy. Washington, 1938 . 128 s . ill.

studier i USA. Handbok utg . av Sverige-Amerikastiftelsen . Stockholm, 1946. 93 s . ill.

wenngren , Robert E. Fostran för nutid , framtid och demokrati. Stock­holm, 1943 . 310 s .

49

Ea PEDAGOGIK

Crichton-Miller, Hugh. The new psychology and the teacher. New York, 1923. 241 s.

Foerster, Fr. W. Lefnadskonst. En bok för de unga samt deras föräldrar och fostrare. 2. uppl. Stockho lm, 1911. 226 s.

Foerster, Fr. W. Lifsvägar. En bok för unga människor. Örebro, 1910. 207 s.

Foerster, Fr. W. Skolan och karaktären. Bidrag til l lydnadens pedagogik och skoldisciplinens reformering. Stockholm, 1912. 270 s.

Foerster, Fr. W. Uppfostran och självuppfostran . D 1. Uppsala, 1918 . 235 s. !Sveriges kristligas studentrörelses skriftserie. 85)

Fröbelföreningen i Norrköping. Redogörelser 1904-1939. Norrköping, 1909. Var . pag.

Gaudig, Hugo. Didaktische Ketzereien. 6. Aufl. Leipzig, 1925. 194 s .

Glover, Katherine ~ Oewey, Evelyn. Children of the new day. New York, 1934. 332 s.

Haerberger, Axel. Karaktärsdaningens problem. Stockholm, 1935. 132 s.

Haerberger, Axel. Scoutrörelsen, dess psykologiska grundvalar och pedagogiska värde. Stockholm, 1931. 174 s.

Hanselmann, Heinrich. Läkepedagogi k . Lund, 1939. 326 s.

Helle, Vilhelm. Aga eller ej? Hur man uppfostrar nutidsungdom. S t o c k h o lm , 1 9 4 3 . 14 9 s .

Hermelin, Honorine. Skolan har makt. Stockholm, 1945. 55 s.

Hierta-Retzius, Anna. Arbetsstugor för barn. En sammanfattande framställning af arbetsstugaverksamheten i Sverige. Stockholm, 1897 . 340 s. ill.

Katz, David ~ Katz, Rosa. Die Erziehung im vorschulpflichtigen Alter. Leipzig, 1925. 133 s. ill.

Kerschensteiner , Georg. Bagriff der Arbeitsschule. 8. unveränderte Aufl. Leipzig, 1930. 256 s. ill.

Köhler, Elsa. Aktivitetspedagogik. En vägledning . Stockholm, 1936. 429 s. ill . sakreg . , personreg.

so

Köhler, Elsa. Entwicklungsgemässer Schaf f ensunterricht als Hauptproblem der Schulpädagogik. Unter Hitarb . von Karl Rein i nger und Ingeborg Hamberg. Wien, 1932. 236 s.

Lichtenstein, A. Någor om nervösa barn och deras uppfostran. Norrköping, 1922. 15 s .

Ligthart, Jan. Frihet och disciplin i uppfostran. Stockholm, 1910. 94 s.

Lundin, N. E. Barn och straff i hem och s kola . Stockholm, 1934. 156 s.

Hc Gaughy, J . R. An evaluation of the elementary school. With a foraeast of its future . Indianapolis, 1937. 410 s.

Hanhem . Svensk tid sk r i ft för uppfostran·-och uneter v is n in g. Stockholm. ' Arg. 2(1907)

Heng, Heinrich, Tvång och frihet i uppfostran . Stockholm, 1949. 243 s.

Modern schools handbook. Ed. by Trewor Blewitt. London, 1934. 319 s.

Pauli, Ebba. Vå r a barns moraliska fostran. Stockholm , 1921 . 360 s .

Platt, William. The joy of education. London, 1920. 145 s.

Porger, G. Pädagogische Zeit - und Streitfragen . Sammlung päda­gogische SchriHsteller. Bd 19. Bielefeld, 1926. 223 s .

Praktisk psykologi. Skriftserie. Psykotekniska institutet , Stock­holms högskola . Stockholm, 1946.

Rifbjerg, Sofie . Boernenes kaar i storbyen. Koebenhavn, 1946 . 184 s.

Rivlin, Harry N. Education for adjustment. The classroom applications of mental hygiene . New York , 1936. 419 s.

Stead, H. G. The education of a community. To-day and to-morrow. London, 1945. 165 s.

Sundberg, Per . Barn, lärare och föräldrar . Stockholm, 1941 . 103 s.

Sundet, Olav. Eksamen og skolearbeid. Oslo, u . å. 286 s.

The *teacher and society. First yearbook of the John Oewey society . New York, 193 7 . 360 s .

Thorndike, Edward L ~ Gatas , Arthur I. Elemenatry principles of education . New York , 1930. 335 s.

Towards a new education. Alfred A. Knopf . London, 1930. 497 s.

White , Emerson E. Elements of pedagogy. New York, 1886. 336 s.

Yout h education today. SiKteenth yearbook. 1938. 509 s. ill .

51

Ea.O 1 UNDERVISNING

FÖRE DEN EGENTLIGA SKOLAN

• Ea . 01(p) . Tidskrifter

Barn och ungdom. Nordisk socialpedagogisk tidskrift. Stockholm, 1928-1942.

Child life. London, 1900-1921.

Childhood education. London, 1935-1949 .

Dansk boernahave raad . Koebenhavn, 1941-1~44 .

Dansk Fröbeltidende. Koebenhavn, 1902, 1912-1923.

Kindergarten . Leipzig, 1906-1935.

Kindergarten review. New York, 1903-1916.

Kleine Kinder . Dresden . 1932·· 1936

Svenska Fröbelförbundets tidskrift. Stockholm, 1918-Forts. som Barnträdgården, därefter som Förskolan.

Vereinzeitung des Pestalozzi-Fröbel-Hauses . Berlin , 1911-1921.

• Ea. 01. Böcker

Baggar, Hedevig ~Baggar, Sofus . Den danske Boernehave. Koebenhavn , 1885 . 27 s .

Baggar, Hedevig. Smaaboernslaererinden. Koebenhavn, u. å. 46 s .

Barnträdgården. 2. omarb. och utv . uppl . Red. Stina Sandels och Maria Moberg. Stockholm, 1947 . 250 s.

Corte, Erna ~ Corvinus, Lucy. Entwicklungsgehemmte Kinder in vorbereitungsklasse und Sonderkindergarten. Leipzig, 1926. 126 s.

Döpel, Waldemar. Der Dorfkindergarten als Erziehungsstätte. Weimar, 1933. 80s . ill.

Johnson, Harriet M. Children in the Nursery school. New York, 1928. 322 s. ill.

Katz, David ~ Katz , Rosa . Die Erziehung im vorschulpflichtigen Alter. Leipzig, 1925 . 133 s. ill.

Katz , Rosa. Der wandernde Kindergarten . 1928. 14 s.

Kjellmark, Maria . Kindergarten dess ändamål, uppkomst, utveckling, betydelse i uppfostringsfrågan och för samhället. Örebro , 1914 . 14 s .

52

Köhler. August. Die Praxis des Kindergarten s. Bd 1 . 5. Aufl. Weimar, 1905. 239 s. ill.

Köhler, Elsa. Aktivitetspedagogik . En väg ledning. Stockholm, 1936. 429 s.

Köhler, Elsa ~ Hamberg, Ingeborg. Ur den moderna pedagogikens verkstad . Stockholm, 1926. 145 s.

Leitfaden der Berufskunde fur Frauenschulen Kindergärtneri nnen- und Jugendleiterinnen-Seminarie und Kleinkinderlehrerinnen-Seminarie. Hr s g. von Johanna Me eke. Samberg, 1913. 224 s.

McMillan, Margaret. Early childhood. London , 1912. 211 s. ill.

Muchow, Martha. Psychologische Probleine der f'Tuehen Erziehung. Erfurt, 1929. 85 s. lAkadernie gemeinnutziger Wissenschaften zu Erfurt. Abteilung fuer Erziehungswissenschaft und Jugendkunde . 19)

Nordisk faellesmoede foer boernevenner . 1. Koebenhavn. Beretning om det foerste nordiske faellesmoede for boerne venner i Koebenhavn den 12.-16. August 1905. Koebenhavn , 1906. 275 s.

Nordisk moete for småbarnsopdragelse. Referat fra det Nordiske moete for småbarnsopdragelse . Larvik Bad 3-10 August 1937. Oslo, 1937. 163 s.

Nordiska barnträdgårdsmötet. 2. Helsingfors 29 maj- jun1 1928. Föredrag och diskussioner. Helsingfors, 1929. 87 s .

Nursery school ed ucation . Ed . by Grace Owen. 3. ed. London, 1928. 15 6 s.

Om barnträdgårdar, daghem, lekplatser och sommarkolonier. SBR:s skrivelse till 1940 års skolutredning. Stockholm, 1944 . 19 s .

Pickett, Laila H. ~ Boren, Duralde. Early childhood education. New York, 1923. 220 s.

Poulsson, Emilie. Love and law in child training. A book for mothers. Springfield, Mass .. 1900. 235 s .

Die *Pädagogik des Kindergartens. Gedanken Friedrich Fröbel ' s ueber das Spiel und die Spielgegenstände des Kindes . 2. Aufl. Hrsg. von Richard Lange. Berlin, 184 7. ?? s.

Rasmussen, Vilhelm. Boernehavebarnet. Vardensbillede og begavelse. En monografisk skildring. Kjoebenhavn , 1918. 128 s.

Småbarnsfostran. Elsa Köhler ... Stockholm, 1937. 93 s.

Wheeler, Olive ~ Earl, !rene G. Nursery school education and the reorganization of the infant school. London , 1939. 172 s. ill.

Wiggin, Kate Douglas. Children 's rights. A book of nursery logic. u.o .. 1910. 235 s.

Vårt arbetssätt . Aktivitetspedagogik i praktisk utformning. Av Karl Falk . .. Stockholm, 1947. 256 s.

53

EAB PEDAGOG~K METOD~

Arbetsskola - arbetsglädje. Uppsatser i metodiskt-pedagogiska spör smål. Utg. av A. Gierow ... D. 1. Lund, 1936. 240 s.

Bergemann - Könitzer, Marta. Plastisches Gestalten als Ausgang fuer die Werktätigkeit in der Sc hule . Bd 12. Wien, 1929.

Beskow , Elsa ~ Siegvald, Herman . Vill du läsa? För s ta skolåret. Stockholm, 1935. 160 s . ill.

Bjerke, Ernst . Om Nääs Otto Salomon och slöjden . Göteborg, 1916. 11 4 s .

Boman, Ester. Uppfostran genom undervisning. Två decenniers försöksarbete vid helpensionen Tyringe, Hindås. Stockholm, 1932. 282 s. ill.

Dyroff, Fritz. Vom Stegreisspiel zur Feier. Das dramatische Spiel in Erziehung und Unterr ich t. Erfurt, 1936. 120 s.

Das *erste Schuljahr. Ein theoretisch - praktischer Lehrgang fuer Lehrer und Lehrerinnen sowie zum Gebrauch in Seminaren . 5. aufl. Leipzig , 1893. 280 s.

Hamaide, Amelie. Oecrolys metod. Stockholm, 1930 . 194 s . ill. (Pedagogiska skrifter utg. av Sveriges allmänna folkskollärar­förenings litteratursällskap . 134)

Hammarstrand, Annie. Barn dramatiserar lärostoffet. Stockholm, 1945 . 71 s. ill. (Pedagogiska skrifter utg. av Sveriges allmänna folkskollärarförenings litteratursällskap. 186)

Haworth, Norah A. ~ Hcdonald, E. Mary. Sysselsättningsterapi. Stockholm, 1945 . 118 s . ill.

Henck, W. Oas erste Schuljahr. Ein Lehrgang im Sinne moderner Bestrebungen . Jena , 1905 . 142 s. ill.

Hoejberg-Pedersen, Ruth. Brug fantasien. En bog om frit manualt arbejde. Koebenhavn. 1945. 110 s.

54

Knox, Rose 8. School activities and equipment. A guide to materials and equipment for elementary schools. Cambridge, Mass .. 1927. 386 s. ill.

Läsebok för de små. Utg . av Ebba Anderson och Greta Westerlund. Första skolåret. 2. uppl. Göteborg, 1927. 323 s. ill. Andra skolåret. 3. uppl . Göteborg, u.å. 220 s .

Läsning för ba r n . 7. Visor, sånger och lekar. 1907. 192 s. 8. Visor. sagor och lekar. 1918. 182 s.

Norton, John K. ~ Norton. Margaret Alltucker. Founda tions of curriculum building. Boston , Mass .. 1936. 599 s.

Ritter , T. H. Om uppfostran. Pedagogis ~ fragmsnter . Stockholm. 1698. 152 s.

Roach . Kenneth M. I want to teach. London . 1946. 76 s. Roos. Anna Maria. Hem och hembygd. Stockholm .

Sörgården. Första skolåret . 1920. 195 s. ill. I önnemo. Andra skolåret . 1912 . 310 s. ill.

Salomon. Otto . Tankar om slöjd, uppfostran och lärarutbild ning . Stockholm , 1941. 117 s . (Pedagogiska skrifter utg . av Sveriges allmänna folkskollärarförenings litteratursällskap. 170)

Scheele, Frans v. ~ Rinander, Hedvig . Åskådningsundervisningen . Stockholm, 1916. 26 s .

Sefve . Ivar. Liv och materia. Läsebok för skola och hem. Stockholm. D 2. 1929. 364 s. ill . D 3. 1931. 354 s. ill .

s j ö h o lm . L . G o t t f r i d . F rå n a r b e t s l i v e t i s k o l a n . S t o c k h o lm . 1 9 44 . 311 s. (Pedagogiska skrifter utg. av Sveriges allmänna fol kskol ­lärarförenings litteratursä l lskap. 183/184)

Sjöholm, L. Gottfrid. Handledning i modersmålsundervisningen under första och andra skolåren. stockhalm

1. Läsundervisningen. 1932 . 247 s .ill . 2 . Talövningar , skrivning . Barnets språkutveckling. 1933.

218 s.

Sjöholm, L. Gottfrid . Handledning vid undervisningen i hembygds­kunskap. Stockholm.

1 . Första skolåret . 2. uppl. 1918. 153 s . 2. Andra skolåret. 1921 . 186 s. 3. Tredje skolåret. 2 . uppl. . 1923 . 227 s .

Stehr, Artur. Aktivitet - arbetglädje . Scener och situationer från skolarbetet. Göteborg, 1937 . 55 s. (Pedagogiska skrifter utg. av Sveriges allmänna folkskollärarförenings litteratursållskap . 155)

Storstein, Olav . Skolan mitt i byn. Stockholm. 1945 . 208 s.

Training in appreciation. Art, literature, music. Ed. by Nancy Catty . London, 1921. 104 s.

Wright, Lula E. A first grade at work: a non-reading curriculum. N e w Y o r k , 1 9 3 2 • 2 4 7 s .

EAB.01 PEDAGOGISK

FÖRE DEN EGE~A

Alschuler, Rose. Two to six. suggestions for parents and teachers of young children. Rev. ed. New York, 1937. 177 s.

Bagger, Hedevig . Den danske boernehave. Haandbog i den foerste undervisning for hjemmet, boernehaven, asylet og smaaskolen. Anbefalet til skolebrug af ministeriet for kirke- og undervisnings­vaasendet . Koebenhavn, 1891. 128 s.

Barn i skapande verksamhet. Red. Gustaf Mattsson. Stockholm, 1941. 163 s. ill.

Bergemann-Könitzer, Marta. Oas plastische Gestalten des Kleinkindes . Weimar. 1930. 99 s. ill.

Beskow. Elsa 8r Warburg, Anna. Vad ska vi göra? Stockholm, 1917. 17 s.

Birkedal Nielsen, P. Jeg laver kartoffeltryk. u.o. ,u.å . 30 s.

Bonar, Hugh S. 8r Brady, Alice. Oescribed teaching units for kindergarten. Hanitowoc, Wisconsin, 1935. 207 s.

Boyce. E. R. Infant school activities. 4. ed. u. o .. 1949. 254 s.ill.

The *boys and girls own library. New York, 1906-1911 . 22 vol. ill.

Braunstein, Maria . Anschauungsubungen und Plaudereien fuer den Kindergarten. Ein Hilfsbuchlein fur Kindergärtnerinnen. Wien, 1906 . 152 s.

Busse, Elisabeth von. Formenschatz fuer Hutter und Kind. Ein Hilfsbuch zum Zeichen fuer junge Huetter und Kindergårtnerinnen . 2. neu bear. Aufl. Leipzig, 1904. 48 s., 90 bl.

Cabot, Ella Lyman. Stories for character training. A suggestive series of lessons in ethics. London. 1922. 370 s.

Cather, Katherine Ounlap. Educating by story - telling. Showing the value of storytelling as an educational tool for the use of all workers with children. London, 1919 . 443 s.

56

Cedercreutz, Karin. I lekens värld. Fingerlekar för hem och barnträd­gård. Helsingfors, 1 916 . 21 s. ill.

Ch ildcra ft. Ch icago , 193 7. ill. Vol. 4. The child at home. 338 s. Vol. 5. The child at school . 332 s. Parents guide. 224 s. Vol. 6. The child at play. 353 s .

Coleman, satis N. Creative music for children . A plan of training based on the natural evolution of music including the making and playing of instruments dancing - singing - poetry. New York, 1922. 220 s. ill.

De Lissa. Lillian. Life in the nursery-,school. ._ London, 1944. 278 s. ill.

Fingerlekar för barnkammare, kindergarten och småskola . Utg. av Ellen och Maria Moberg.

1 . S t o c k h o lm , 1 9 1 2 . 1 9 s . 2. Norrköping, u.å. 18 s.

Fischer, A. S. Der Kindergarten. Theoretisch-praktisct.es Handbuch . 6. im wesentlichen unveränd. Aufl . Wien, 1907. 179 s. ill.

Foster, Josephine C. ~ Headley , Neith E. Education i n the kindergarten. New York. 193o. 368 s.

Foster, Josephine C. ~ Mattson, Marion L. Nursery - school education. N e w Y o r k , 1 9 3 9 • 3 6 1 s .

Giv mig arbete mamma!. Sysse lsättningar för barn . Saml och utg. av Hildur Holmström ... Jyväskylä, 1919. 120 s .

Goldammer, Hermann. The gifts of the kindergarten. 2. ed . Berlin, 1895.

188, 166 s. ill.

Heerwart, Eleonore . Die Mutter als Kindergärtnerin. Leipzig, u.å . . 93 s. ill. ( Grethlein ·s praktische Hausbibliotek. l

Hetzer, Hildegard. Richtiges Spielzeug fur jedes Alter. Dre sden, 1931.

100 s. ill.

. Hoare, Thomas W. The "Lookabout you" nature study books. London, 7 vol.

u. a.

Ki nd und Welt. Bildungsstoffe fuer Kindergarten und Schule . Aus Kindergarten des Berliner Fröbel-Vereins. Bearb. von Gertrud Pappenheim und andere Kindergärtnerinnen. Berlin , 1909. 123 s.

Long, William J. Skolen i den groenne skov. Nogle livsbilleder

den

af hvad dyr kan og hvad de maa laere . Koebenhavn, 1926. 145 s.ill.

Mackenzie, Jeanie. An environment programmme and its connections. 3. ed . London, 1913. 225 s. ill.

Mackinder, J.M. I ndividual work in infants' schools. 4. ed. London, 1929. 210 s. ill.

57

Haresch, Haria. Die Lebenserziehung der Jugend. Wien, 1929 . 39 s.

Hoberg, Maria ~ Böttiger, Erik . Barnträdgården och dess betydelse för småbarnsåldern. 2. upp!. Stockholm, 1938. 24 s. (Socialmedi­c inska sektionens ströskrifter . 13)

Horgenstern, Lina . Barndomens paradis . Praktisk och utförlig handbok för mödrar och lärarinnor i småbarnsskolorna . Efter Fredrik Fröbels grunder utarbetad. 2. omarb. uppl . Örebro, 1867 . 246 s.

Med i texten tryckta melodier, 148 träsnitt och 10 litografier .

Horgenstern, Lina. Das Paradies der Kindheit. Eine ausfuehrliche Anleitung fuer Muatter und Erzieherinnen zur Kindespflege und Erziehung in den ersten sechs Jahren und zur pra ktischen Anwendung von Friedrich Fröbel's Spiel-Beschäftigungen in Haus und Kindergarten . Hit 2 Vollbildern und 150 Holzbildern im Text. 5. umgearb. und erw. Aufl . Wien, 1889 . 320 s.

Hyrda l , Al va. Riktiga leksaker. Stockholm , 1936 . 51 s .

o · oonnel, Mabel~ Carey, Alice. Day in and day out. New York, 1936, 156 s. (Reading foundation series) (The Alice and Jerry books)

Page, Hilary. Playtime in the first years . U. o. , 1944 . 167 s. ill.

Poulsson, Emilie. In the childs world ! Morning talks and stories for kindargartens, primary schools and homes. Spr i ngfield, Mass. 19 04 . 443 s . ill .

Poulsson, Emilie. Fingerplays for nursery and kindergarten . Boston , 1893 . 80 s. ill.

Pralle , Heinrich. Material und Materialgestaltung im Arbeitsunterricht. Leipzig, 1911. 73 s. ill .

Schofield, Lily. In the children's garden . Fifty-eight storias for telling in the kindergarten . London, 1921. 286 s. ill .

Si monie , Anton ~ Skalla, Lothar . Kindergartenpädagogik . Ein Lern­und Arbeitsbuch fur Kindergärtnerinnan - Bildungsanstalten. Wien, 1931. 164 s. ill.

Simonie , Anton . seelenkunde und Erziehungslehre. Fuer Frauen ­Oberschulen und verwandte Lehranstalten . Wien, 1931. 178 s.

Theoretisch-praktisches Handbuch fuer Kindergärtnerinnan -Bildungsanstalten. Hrsg. von Rosina Elsnig . . . Wien,1919. ill.

Bd 1 . Erziehungslehre. 162 s. Bd 2. Kindergartenlehre. 158 s .

Wiebe, Edward . Paradisa of childhood. A practical guide to kinder­gartners including a life of Friedrich Froebel. Springfield, Mass., 1913. 308 s. ill .

Wulff, Anna . Boernahavesagans forkaemper. Et eftermaele. Koebenhavn, 1937. 96 s.

Wulff, Anna . Sange og Sanglega for smaaboern. Hellerup, 1948. o 2 . 80 s .

58

EAZ SÄRSKLDA PEDAGOGER

COMENIUS Comenius, Johan Amos . Modersskolan eller Om barnens omvårdnad och fostran de sex första levnadsåren. En 300-årig betydelsefull reformskrift av ständig aktualitet . Lund, 1913 . 74 s . (Pedagogiska skrifter utg. av Sveriges allmänna folskollärareförenings litteratursällskap l

EBENESERHEMMET 50 års barnträdgårdsverksamhet 1892-1942-. Hy~-inkää, 1942. 61 s. il l.

ENG Fra pedagogikkans arbeidsfelt . Skrift til professor dr. Helga Eng på 70-årsdagen 31. mai 1945 . Oslo , 1945. 196 s.

FRÖBEL Bagger, Hedwig. Friedrich Froebel. Ett livsbillede . Koebenhavn, 1916. 100 s.

Fromm, Else. Die fröbelschen Beschäftigungen. Ein Nachschlagebuch zusammengestellt fuer die Schuelerinnen des Pestalozzi-Fröbel-Hauses . Berlin, u . å. 48 s.

Fröbel, Friedrich . Mutter- und Kose-Lieder. Dichtung und Bilder. Plege des Kindheitlebens. Ein Familienbuch. Leipzig , 1911 . 148 s. il l.

Fröbels Theorie des Spiels. Berlin, 194 7. 3 d . ill . ( Kleine pädagogische Texte . 4:16 : 21)

Goldammer, Hermann. The Kindegarten. A guide to Froebels method of education, gifts, and occupations . 2 . ed. Berlin, 1895. ill.

P. 1. The gifts of the Kindergarten . 188 s. P. 2. The occupations of the Kindergarten. 166 s.

Goldsmidt , Henriette . Ideen ueber weibliche Erziehung im Zusammenhange mit dem System Friedrich Fröbel's. Sechs Vorträge . Leipzig, 1882. 172 s .

Hecker , Hilde. Gesellschaftspiele. Gesammelt aus der Arbeit des Pestalozzi-Fröbel-Hauses in Berlin. Leipzig, 1927 . ??? s.

Heerwart , Eleonore. Fuenfzig Jahre im Oienste Fröbels. Erinnerungen von Eleonore Heerward . Eisenach, 1906. 2 Bd.

Bd 1. Bis zum Jahre 1895. 426 s. (Fröbelmuseum-Serie . 4) Bd 2. Von 1896 bis 1906. Mit Anhang: Briefe von Frau Lousie Fröbel an Eleonore Heerwart. HO s . ( Fröbelmuseum-Serie . 5 l

Henriette Schrader-Breymann. Berlin, u. L 181 s. (Kleine pädagogische Texte . 5)

59

Herford, William H. The student's Froebel . Adapted from Die Erziehung der Henschheit of F. Froebel. London.

P. 1. Theory of education. 1905. 112 s . P. 2 . Practice of education. 1903 . 143 s .

Keilhau in Wort und Bild : Geschildert von Lehrern , Schuelern und Freunden Keilhaus . Leipzig , 1902 . 242 s. ill .

Klostermann , Helene L. Friedrich Fröbels Werdegang und sein Wirkan als Knabenerzieher . Leipzig, 1931. 200 s.

Kuntze, Marie Anne . Friedrich Fröbel som människa och pedagog. Norrköping, 1924. 16 s .

Kuntze, Marie Anne . Friedrich Fröbel . Sejn Weg und sein Werk . Leipz i g, 1930 . 129 s . (Wissenschaft und Bild ung . - 263)

Leutheusser , Elisabeth . Fröbelstättan im Schwartzatal. Weimar,u . å. 17 s .

Läsning för uppfostrare i hem och skola. Stockholm , 1904 . 7 6 s . il l.

Innehåll: Johan Henrik Pestalozzi . Ett blad ur männis kokärle kens hi storia av Otto Salomon. Fredrik Wilh. Aug. Fröbel a v Carl Kastman .

Mecke, Hanna. Friedrich Fröbels Lebensgang und Lebenswerk . Bamberg, 1910. 37 s.

Mecke, Hanna . Fröbels ldeen . Bamberg, 1909. 23 s .

Portugal!, Adele von. Friedrich Fröbel. Sein Leben und Wir ken. Leipzig, 1905. 154 s . ill.

Pruefer , Johannes. Friedrich Fröbel, sein Leben und schaffen. Leipzig, 1927 . 13 s.

Pruefer , Johannes. Friedrich Fröbels Huttar- und Kose-Lieder . 3 . Aufl. Leipzig, 1919. 77 s .

Reinecke, Hermann. Friedrich Fröbels Leben und Lehre. 8d 1. 2 . Aufl . Berlin, 1895 . 276 s .

Schröcke, Kurt. Louise Fröbel. Fröbels zweite Gattin. Blankenburg in Thueringen. 1912. 78 s .

Wulff, Anna . Kvinderne som Fröbels medarbejdere. Sigtuna, 1932. 18 s.

HERBART Fluegel, O. Herbarts Lehren und Leben . Leipzig, 1917. 156 s.

MONTESSORI Montessori, Maria. The Hontessari method. Scientific pedagogy as applied to child education in "the children's houses · . Rev . ed. London, 1912. 420 s.

60

Hontessori, Maria. The advanced Hontessari method. London. 1. Spontanous activity in education. 1919 . 357 s . 2 . The Hontessari elementary material . 1918. 455 s.

Pallin, Anna. Madam Hontessori . Lund, 1919. 5 s.

Prytz, Ingrid. Det självverksamma skolbarnet. En kort vägledning i Hontessaris metod. Efterskrift: Nya uppfostringsideal och undervisningsmetoder av Anna Pall in. Stockholm, 1923 . 127 s.

Smith, Theodate L. The Hontessari system in theory and practice. An introduction to the pedagogic methods of Or Maria Hontessori. With some reports of American experience . New York , 1912 . 77 s. ill.

Stern, Käthe. Hethodik der tåglichen Kinderhausf pra xis. Psychologische und pädagogische Erfah&yngen mi~ einem erwarteten Hontessori-System. Die Erziehung vorschul~flichtiger Kinder im Kinderhaus. Leipzig. 1932 . 163 s.

Thomassen, Fr. Hed Maria Hontessaris opdragelses- og undervisningsmetode . Koebenhavn, 1913. 24 s. ill.

PESTALOZZ I Grotemeyer, Fritz. Unsera Kinder . Skizzen aus dem Pestalozzi­Froebel-Haus zu Berlin. Berlin, 1893. 41 pl. -bl.

Kastman , Carl . Johann Heinrich Pestalozzi. Han s lefnad, verksamhet och grundsatser. Stockholm, u. å . 108 s.

Larsson, Hans . Rousseau och Pestalozzi i våra dagars pedagogiska brytningar. Referat och reflexioner. Lund, 1910 . 64 s.

Lilius, Albert. Pestalozzi hans li v och gärning. Stockholm, 1929. 128 s.

Läs ning för uppfostrare i hem och skola. Stockholm. 1904. 76 s . ill.

Innehåll: Johan Henrik Pestalozzi. Ett blad ur människokärlekens historia av Otto Salomon . Fredrik Wilh. Aug. Fröbel av Carl Kastman.

Natorp, Paul. Pestalozzi und die Frauenbildung. Leipzig, 1905. 47 s.

Pestalozzi, Enslingens aftonstund. Lund, 1901 . 34 s.

Schrader, Henriette. Der Valkskindergarten im Pestalozzi-Fröbel­Hause, Berlin, Steinmetzstrasse 16 . Berlin, 1890. 16 . 90 s.

Tietz , Paul . J . H. Pestalozzis Brief ueber senen Aufenhalt in Stantz . Leipzig, 191 1 . 36 s.

ROUSSEAU Larsson, Hans . Rousseau och Pestalozzi i våra dagars pedagogiska br ytningar. Referat och reflexioner. Lund, 1910 , 64 s .

Rousseau, Jean -Jacques. Emil eller Om uppfostran. Uppsala, 1921. 363 s. o. 1 .

61

SANDERSON Wells, H. G. En stor lärares liv och gärning . Ett undervisningsprogram för samtid och framtid . Stockholm, 1924. 139 s .

SCHRADER-BREYHANN

Althaus, Selma. Henrietta Schrader und das Pestalozzi-Fröbelhaus Berlin , 1898. 23 s .

Henriette Schrader-Breymann. Berlin. U. å. 181 s. (Kleine pädagogische Texte. 5)

Henrietta Schrader geb . Breymann tot den 25. August 1899 . (Vereins-Zietung des Pestalozzi - Fröbel-Hauses . Årg. 14(1899) :51

SPENCER Spencer, Herbert. Die Erziehung in intulektueller, moraliseher und physischer Hinsicht. Leipzig, 191 O. 170 s .

Spencer, Herbert. Education. Intelectual, moral and physical. London, 1916 . 128 s.

STEINER Om Rudolf Steiners uppfostrings- och undervisningskonst. övers. av artiklar i veckotidningen "Das Goetheanum·. Arg. 1(1921-1922) : 19-24.

Z.~HLE

Thelin, Carla . Hatalie Zahle. En reformator inom Danmarks kvinno­värld under 1800-talets senare hälft. Lund 1918. 165 s.

62

EH UPPFOSTRANIHEMMET

Blow , Susan E. Letters to a mother. On the philosophy of Froebel. N e w Y o r k , 1 9 1 2 . 3 1 1 s . ( I n t e r n a ti o n a l e d u c a t i o n s e r i e s l

Bratt, Hanna. Där vetenskap och kårleksbud mötas i uppfostrings­frågor . Stockholm, 1948 . 135 s.

Christiansen , Alfred. Hur uppfostrar vi barnen. Stockholm, 1946. 152 s.

Cunningham, Bess V. Family behavior. A study of human relations . Philadelphia, 193 7. 4 71 s.

Oroaseher, Lili. Oas Kind im Ha u se. Leipzig, 191 O. 65 s. il l. (Kleine Beschäftigungsbuecher fuer Kinderstuba und Kindergarten)

Fediaevsky, Vera ~ Hill, Patty Smith. Nursery school and parent education in Soviet Russia. New York, 1936. 265 s. ill.

Föräldrafrågor. En handbok. Bidrag av Härta Ernesen ... Stockholm, 1942 . 147 s .

Halfdan-Nielsen , Oebora. Far - mor - boern. Praktisk vejledning i boerneopdragellse. Koebenhavn, 1945 . 189 s.

Hanselmann, Heinrich. Problembarn och barnproblem. Stockholm, 1937. 199 s. (Handböcker i psykisk hälsovård och forstranl

Hoff , Ragnhild. Fel och rätt i uppfostran. Stockholm, 1949. 133 s .

Hutchison, Alice H. Barnet och dess problem. Stockholm, 1926. 111 s.

Kellogg, E. E. Studies in character building . A book for parants . Michigan, 1905. 368 s.

Kraemer, Vera von . Oss anförtrodda. Vi och våra döttrar. 2. uppl . Stockholm, 1931 . 114 s.

Lhotzky, Heinrich . Ditt barns själ. Stockholm, 1908. 208 s.

63

Lutes, Della Thompson, Child , home and school. New York, 1911 307 s .

Makarenko , A. S . Föreläsningar för föräldrar . Stockholm , 1945. 113 s. (Pedagogiska skrifter utg. av Sveriges allmänna fol k­skollårarförenings litteratursållskap. 189)

Mangs, Karin . Barn i vardagslag. Stockholm , 1944 . 140 s .

Nalbandian, Inga. Barn- tillägnad unga mödrar. Lund, 1918. 80s .

Neill, A. s. The problem family . London, 1949 . 160 s.

Neill, A. s. Problembarnet. Stockholm, 1931. 182 s .

Neill, A. s. Problemföråldrar . Stockholm, 1933. 204 s.

' Ny uppfostran i skola och hem . Ett bidrag till disciplinfrågan. Karsten Heli m. fl. Stockholm, 1938 . 118 s.

Noervig, Anne Marie. Det fr i ska barnet och dess föräldrar . s t o c k h o lm, 1 9 4 5 . 2 1 6 s .

Noervig, Anne Marie. Regn och solsken i barnens värld. Stockholm , 1945 . 168 s. ill.

Noervig , Anne Marie. Det sunde barn og dets foraeldre. En oversigt over barnets sociale og biologiske behov. 2 . udg . Koebenhavn, 1941. 204 s .

Parant education. Washington, 1934. 268 s. !Yearbook on parent education. 4)

Skard, Hatias. Barneopdragelse i hjemmet. Oslo, 1925 . 115 s.

stekel, Wilhelm. Brev till en mor. Stockholm. D. 1. Småbarnsåldern. 1937. 349 s .

Wernstedt, Wilhelm. Uppfostringssvårigheter, disharmonier och störningar i barnens själsli v. Orsaker och behandling. Stockholm , 1937. 245 s. ill.

Wolf, Anna W. H. Föräldrarna s handbok. Hur man befriar barnen från komplex och hämningar. Stockholm, 1949. 243 s.

64

F SPRÅKVE l ENSKAP

Brown , Isaballe Rose. The pre-reader oral drill book . Hadras, 1934 . 24 s.

Salomon, Otto. Tal och föredrag. Göteborg, 1899. 262 s.

Segerstedt, Torgny T. Ordens makt. En studie i språkets psykologi. Stockholm, 1944. 179 s.

'

G LITTERA TURHISTORIA

Berendsohn, Walter. Fredstanken i Selma Lagerlöfs diktning . s t o c k h o lm. 1 9 3 6 . 2 4 s .

Bolin, Greta & Zweigbergk, Eva von. Barn och böcker. Ill. Birger Lundquist. s t o c k h o lm. 1 94 5 . 1 4 3 s .

Litteraturens mästare berättar om barn. Urval och inledning av Olof Rabenius ; illustrationsurval och företal av Lennart Bernadotte. Stockholm. 1944. 538 s.

Simonsen , Inger. Den danske boernabog i det 19. aarhundrede. Kjoebenhavn. 1942.

JOO s. ill .

42.

H SKÖNLITIERATUR Aanrud, Hans. Sidsel Sidserk og andre kjerring-emner . 5. opl. Kristiania , 1923. 127 s.

Adams, Georg A. First things. A picture book in colour photography. Photographed by Paul Henning. London, 19 4 7.

Adelborg. Ottilia. Ottilia Adelborgs bilderbok. Samlad ur barntid­ningar.Stockholm, 1907. (22 s . )

Adelborg, Ottilia. Vaggvisa. Stockholm, 1900. 20 s .

Alfaro. Lilla Elnas sagor . Visor och berättelser för barn. Stockholm , 1894 . 2 vol.

Alm. Auda . Prinsessans sagospel. Stockholm, 1919. 123 s. ill.

Andersen, H. C. Eventyr i udvalg, ved Hans Brix . Koebenhavn, 1918. 396 s.

Andersen, H. C. Prinsessan på ärten. Stockholm, 1910. ill .

Andersen, H. C. Sagor och berättelser. Hed träsnitt av Karl Larsson och !sidor Törnblom. Stockholm, 1871. 2 vol.

Andersen, H. C. Tummelisa. Bilder av Elsa Beskow . 3. uppl. Stockholm, 1921. 28 s.

Anderson, C. W. Blaze and the gypsies. New York, 1946. (54 s. l

The *animals of farmer Jones. New York, 1942. (40 s . l ill. (A Little golden book)

66

\

Ariane. Thelively little rabbit. New York, 1943. (40) s. ill. (A Little gelden book)

Artelius, Helge. Lisa och Bosse på sotllmarlov : - Ritad av Helge Artelius och berättad av John Wallin. Norrköping, 1941. 15 s.

Asbjörnsen &. Hoe. 12 eventyr. 111. av Chrix Dahl. Oslo, 1936.

Askungen. Ritad av Aina Stenberg-Hasolle. Stockholm, 1925. 7 s . 7 pl.-bl.

Askungen. Ritad av Ottilia Adelborg. Stockholm , u. å.

Aspelin, S. Småttinga rnas svampbok. Bilder med rim. U. å. 25 s.

Barker, Cicely Mary. The book of the flower fairies. Poems and pictures. London, u. å. 90 s. ill.

Barker, Cicely Mary. The lord of the Rush river. London, u . å. 48 s.

Barnteatern . Elsa Beskow ... Stockholm, ill. (Barnbiblioteket saga) Nionde saml. 1930, tionde saml. 1932.

Baron Huenchhausens underbara resor och äventyr. Göteborg, 1910.

95 s. ill. (Barnens stora julkalender. Arg. 1)

Bendz, Emma. Söder om landsvägen. I prästkaret genom Vemmenhögs härad . 3. uppl. Lund, 1916. 149 s. ill.

Bergh, Lisbeth . Vesle Embjoerg og dyrene . U. o., u. å . 24 s. ill.

Bergman, Annie. Dalhästen. Stockholm .

Bergquist, Hagda. Vågen , vinden och prinsessan Saga i sex scener. 111. Annicka Öman, musik Alice Tegner. Stockholm, 1919. 32 s.

Bergstrand-Poulsen, Elisabeth. Hjätar och hjältedåd. Stockholm, 1933. 63 s. ill.

Beskow, Bo. Trollsagor. Uppsala, 1924 . 32 s.

Beskow, Elsa. Barnen på Solbacka. 3. uppl. Stockholm. 12 s.

Beskow, Elsa . Det hände en gång. Stockholm, 1945. 178 s.

Beskow, ~lsa. Farbror Blås nya båt . Stockholm, 1948. 33 s.

67 Beskow, Elsa . Farmor och Fjunlätt och andra sagor. Stockholm. 11 o s. ill.

eeskow, Elsa. Gnällmåns . En saga för små barn . Stockholm. 24 s.

Beskow, Elsa . Görans bok. Stockholm . 24 s .

Beskow, Elsa. Herr Peter. Stockholm, 1949. 13 s.

Beskow, Elsa. Olles skidfärd. Stockholm.

Beskow, Elsa. Pelles nya kläder . Stockholm, 1944. 15 s.

B e s k ow. E l s a . P e t t e r o c h L o t t a p å ä v e n t y r . S t o c k h o lm. 1 9 4 3 . 3 1 s .

Beskow, Elsa. Puttes äventyr i blåbärsskogen. Stockholm, 1949. 17 s .

Beskow, Elsa . Resan till landet längesen. Uppsala , 1923. 30 s.

Beskow, Elsa. sagan om den lilla hinden . Stockholm, 1949 .

Beskow, Elsa. sagan om den nyfikna aborren.

Beskow, Elsa. Sagor och sagospel . Stockholm, 1923. 132 s.

Beskow, Elsa . Solägget . Stockholm. 194 9. 26 s.

29 s.

Beskow, Elsa. Tant Bruns födelsedag . Stockholm, 1925. 21 s.

Beskow, Elsa. Tomtebobarnen . Stockholm, 1919. 32 s.

Beskow, Eugenie. Barn . Åtta berättelser och sagor. Uppsala, 1924. 116 s. ill.

Beskow-Heerberger , Eugenie. Gammelmor Susegran och andra sagor o c h b e r åt t e l s e r . s t o c k h o lm , 1 9 1 5 . 1 1 6 s . i 11.

Beskow, Eugenie. Sagor och äventyr . Med teckningar av författarinnan samt Elsa och Natanael Beskow m. fl. Stockholm, 1920. 128 s.

Beskow, Eugenie. stora barn och små noveller . Stockholm, 1925. 166 s.

Beskow-Heerberger, Helge. Sargadrottningens pärlhalsband. Stockholm, 1925 . 179 s. ill .

Brann, Esther . Bobbie and Donnie were twins. New York, 1933. (40) s . ill.

Breda, Ragna. Lisemor i krig og fred. Oslo, 1946. 62 s.

Bryan, Dorothy & Bryan, Marguerite. Frisky finding a home . New York, 1938. 29 s. ill .

Cautley, Harjorie . Building a house in Sweden . New York, 1931. 40 s. ill.

Cawen . Lisa. Lille Jan och stjärnornas prinsessa. Helsingfors, 1925. 120 s. ill.

68

Cederblad, Johanne Grieg. Barn. Skisser. Stockholm. 1934. 112 s.

Cederblad, Johanne Grieg. Två små barn och världen. Stockholm, 1942.

96 s.

Chaucer, G. Canterbury-berättelser. Stockholm, u. å. 179 s.

Combes, Lenora. Let's go shopping with Peter and Penny . New York, 1948. 42 s. ill. (A Little galden book. 33)

Crampton , Gertrude. Noises and Hr Flibbertry-Jib. New York, 1947.

(40) s. ill. (A Little galden book)

Crofts, Freeman Wills. Sir John Hagills last journey. London , 1930 .

288 s. . ,

Deeping , Warwick . The pride of Eve. Lond-on , 1914. 3 59 s.

Diver, Haud. The stron hours. London, 1919.360 s.

Duplaix , Lily. The white bunny and his magic nose. New York , 1 945 .

23 s. ill.

Elbo, Kay. Den store skov . Koebenhavn, u. å. 20 s. ill.

Enehjelm, Helen af. Hemlängtan. Helsingfors, 1946. 278 s .

Ernst, Otto. Appelschnut. Neues und altes von ihren Taten, Abenteuern und Meinigungen . Leipzig, 1906. 147 s. ill.

Ewald, Carl. Aeventyr. 5. opl. Kjoebenhavn, 1921 . 5. saml. 62 s.

Ewald, Carl. Nya sannsagor. Stockholm. 1907 . 136 s.

Ewald, Carl. sagor i urval. Stockholm, 1917 . 228 s. ill .

Ewald, Carl. Sannsagor. Stockholm. 1906. 85 s.

Ewing, Juliana Horatia. The Brownies ~other tales. London, 1927 .

1 7 6 s. il l.

Ewing, Juliana Horatia. Mary's meadow ~other talas of fields ~

flowers . London, 1926. 180 s. ill.

Fahlstedt, Amalia. Småbarnens sagbok. Hed teckningar av Elsa Beskow. Stockholm, 1920. 32 s.

France, Anatole. Våra barn. Tavlor från stad och land. s t o c k h o lm, 1 9 2 5 . 6 o s . i 11 •

Frykstrand, Kerstin. Guldlock och de tre björnarna. Efter en gammal f o l k s a g a . s t o c k h o lm , 1 9 4 1 . 1 6 s .

Ga ' g, Wanda. Millions of cats. London, 1929. 32 s.

69

Grieg, Nordahl. Friheten . Oslo, 1945. 116 s.

Guldslottet. Barnens julbok. Hed sagor av Selma Lagerlöf ... 111. av Einar Nerman. Red. Cyrus Graner . Stockholm, 1934. 85 s.

Gunnarsson, Gunna. Leg med straa af Uggi Greipssons optegnelser. Kjoebenhavn, 1923. 322 s.

Hader. Berta and Elmer. The big snow. New York, 1948. 47 s.

Hader, Berta and Elmer. Green and gold. The story of the banana. New York, 1937. 48 s.

Hake, Siggen . Undrar mig på . U. o., (1937). (29) s. ill.

Hammarström, Nanny. Tibu Tipp och hans vänner. Stockholm, 1 9 1 3 . 1 21 s . il l .

Hammarström, Nanny . Fru Rana. Helsingfors, 1908. 111 s. ill .

Hammarström, Nanny . Två myrors äventyr . 2 . uppl. Helsingfors, 1907. 67 s. ill.

Hamsum, Marie. Barnen på fädbodvallen. Stockholm, 1925. 194 s. (Blå böckerna. 3)

Hedberg, Sonja . Julrosor och midsommarblomster. Nio tablåer för barn och ungdom. Hed omslag och åtta färgplanscher av Aina M a s o 11 e . S t o c k h o lm, 1 9 3 1 . 55 s .

Hedberg, Sonja. Vintersnö och sommarsol. Nya tablåer för barn och ungdom. 2. uppl. Stockholm, 1945. 118 s. ill.

Henrici, A. Ojurhistorier. Helsingfors. 1921. 96 s.

Henning, Paul. What's inside? A picture book in colour photography for little folks who want to know. London, 1946. 33 s. ill.

Hertzberg, Rafael. Finska folksagor. Helsingfors, 1880. 88 s . ill.

Hofmansthal, Hugo von . Envar : Det gamla spelet som framställer rike mannens ändalykt. Stockholm, 1916. 112 s.

Holst , Elling. Norsk billedbok for barn. Av Elling Holst og Eivind Nielsen. Oslo, 1943. 31 s.

Hylten-Cavallius, Gunnar Olof. Svenska folksagor . Av Gunnar Olof Hylten-Cavallius och George Stephens . Stockholm, 1875. 185 s. ill.

Ingemann, B. S . Horgen- og aftensange . Koebenhavn, 1945. 56 s. ill.

Isberg, Hagb . En bok för mor och hennes små. Stockholm, 1926. 213 s. il! . musiknoter.

70

Isberg, Hagbard . Flgeln som lärde barnen tala . Stockholm, 1937. 114 s . ill. musiknoter.

Johansson-Skredsvik, Tora . Prinsen med den vita rosen med flera sagor och visor för Sveriges barn. Stockholm, 1930. 142 s. ill.

Jultomtens redaktion. Innehåller sagor och berättelser av Sigrid Elmblad . . . Stockholm, 127 s . ill. (Fågel blå . .&.rg . 8, 1905)

loargensen, Poul. "Stork stork langeben " . U. o., u . å. ( 16) s. il l.

Joerstad, Harie. Trofast . En hund som forteller sine oplevelser. Fritt og i forkortet form gjenfortalt efter Harschal Saunders "Beautiful Joe" . Kristia nia , 1923. 150 s. ill.

Kingsley, Charles. Flodbarnen. En saga_ för andra barn. Stockholm , 1901 . 191 s. (P. A. Norstedt ~söners ung'domsböcker. 63)

Kittelsen, Chr. Syver og Tosten i eventyrheimen . Tekst av Lillian Wildenvey Sonning. Oslo, u. å.

Kjellmark, Haria . sagor, visor och lekar för de små. barn-trädgårdar, småskolor och hem. Stockholm, 1919. 114 s. ~11.

Knutsdotter, Ingrid. Skogssagor. Lund, 1910. 36 s . ill.

Krohn, J. Fortaallinger for boern. Saml. 1-6. Koebenhavn , 1919-1920.

Krohn, J. Vor ven staeren. Vers forboern. 2. opl. Koebenhavn , 1.915. (32) pl.bl.

Krohn, J. Peters jul. Vers for boern . Koebenhavn, u. å.

Lagerlöf, Selma. En herrgårdssägen. 4. uppl. Stockholm, 1904. 132 s.

Lagerlöf - Pilman, Hedvig . Sju pojkar mot en jätte med flera berättelser för barn. Uppsala, 1915. 116 s.

Lamb, Charles . Shakespeares sagor. Uppsala, u. å. 328 s. ill. (Blå böckerna. 1)

Langlet, Hathilda. "Hamma , tala om något roligt!" Dikt och verklighet. 2. Djurfabler och andra sagor. Stockholm, 1923 . 276 s.

Lassen, Suzanne. Bentes og skovens dyr . 5. opl. 1936. 26 s. ill.

Lassen, Suzanne. Bentes fuglebog. 5. opl. Koebenhavn , 1932 . 26 s. ill.

L a t h r o p , O o r o t h y P . T h e l i t tl e w h it e g o a t . N e w Y o r k , 1 9 3 8 . 1 1 2 s . il l.

71

Lenski, Lois. Den lilla brandbi l en . Koebenhavn. 39 s.

Lie, HAkon. Ekorrungen. En berättelse frAn skogen. Stockholm, 1934 . 112 s . ill.

Lindman, Maj. Kerstin och Lasse och deras trädgArdstäppa . Bilder­bok för barn . Stockholm, 1937. !23) s.

Lindman , Maj. Lill-Joppes julnatt. Stockholm, 1924 . 14 s.

Lindman, Maj. Pluto och de andra hundarna. En bilderbok om hundar. Stockholm, 1932? ( 22 l s.

Lindman , Maj. Rufsi, Tufsi och Tott. En historia för de små. Stockholm, 1940. (25) s.

Lindman, Maj . Snipp, Snapp, Snurr och den gula kälken. stock­h o lm. 1 9 3 9 . ( 2 4 l s .

Lindman, Maj. Snipp, Snapp, Snurr och den stora överraskningen. s t o c k h o lm . 1 9 3 9 . 2 5 s . i 11 .

Lindman, Maj . Våra husdjur. Bilderbok för barn. Stockholm, 1932. (23) s .

Lindman, Maj. Våra vilda vänner . En bilderbok om djur . Stock ­holm, 1937. 14 s.

Lindman, Maj . Aret runt på Olsgården. En historia för de små. s t o c k h o lm. u . å . ( 2 4 l s .

Lindroth, Carl H. Myran Emma. Stockholm, 1948. 80 s.

Lindsay, Maud . Moremother stories . London. 1919. 186 s. ill.

Lindsay, Maud . Mother stories. London. 1917 . 191 s. ill.

Lindsay, Maud. A story garden. London , 1919. 91 s. ill.

Lindsay, Maud. The story-teller. London, 1919 . 95 s. ill.

The •little red hen. New York, 1942 . (40) s. ill. (A Little golden book . 6)

Lowrey, Janette Sebring. The poky little puppy . New York. 1942 . ( 40 l s . (A Little golden book. 8 l

Lu ndberg, Hildur. Nu ska ni fA höra! En samling gamla sagor, valda och bearbetade för barn. jämte en förteckning på andra sagor och historier, till tjänst för gamla och unga sagoförtäljare i hem , skola. bibliotek m. m. Stockholm, 1933 . 185 s . ill .

Lundberg, Hildur. Nu ska ni fA höra! Gamla sagor ånyo berättade. Ny följd. Stockholm, 1945 . 207 s.

72

Lundström, Ingeborg. Valda dikter . Poetisk läsebok för skolan och hemmet. Av Ingeborg Lundström och Hatilda Widegren. Tredje serien. 2., nystavada uppl. Stockholm, 1907. 132 s .

Löfberg, Sigrid. Per och Ulla i staden. Stockholm, 1941 . 36 s.

Habie, Hamilton Wright. Folk tales . New York, (1927?). 215 s . (The boys and girls own library. J)

HcCloskey, Robert. Hake way for ducklings . New York, 1945. 62 s. ill.

HacGill, Patrick. Mrs. The bartered bride. London , u. å. 314 s.

Harryat , kapten . Barnen i nya skogen. Stockholnr. 1925. 308 s . (Blå böckerna. 2) '

Ha~well, Arthur S . skymningsberättelser för barn. Fjärde samlingen . Halmstad, 1942. 104 s. ill .

Heynell, Laurence. Lois. London, 1927. 346 s.

Milles, Ruth . Trollskrattet . Illustrerad saga på vers. Stockholm , 19 2 3. 1 o p l.- bl.

Hilne , A. A. Now we are si~ . London, 1927. 103 s . ill.

Hinckwitz, H. von. Sonntagskind . Ein neues Bilderbuch mit 12 Bildern und Te~t. Stuttgart, u . å . 25 s.

Hitchell, Lucy Sprague. Another here and now story book. New York. 1937. 369 s. ill.

Hitchell, Lucy Sprague. Here and now story book. Two- to s even- year-olds . New York. 19 21. 360 s.

Hitchell, Lucy Sprague. The new house in the forest . New York, 1946. (40) s. ill . (A Little goldan book) .

Håns Hunters menageri eller Den lustiga djurboken. För små och stora. Göteborg. 1897 . 126 s. ill.

Hoeller . Ingeborg. Vandringsmannen. Stockholm , 1949. 359 s.

Nordin. Eli n . Lill- Jonas. Uppsala. 1915. 41 s. (Biblioteket Sveriges vår. 15)

Nordin, Vilhälm. All världen bästa sagor . Andra boken. Stockholm , 1910. 64 s.

Nordin, Vilhälm . Samlade solskenssagor i urval. Stockholm , 19 21. Bd. 2

Nybom, Härta. Vardagsmål och helgdagsvers. Stoc kholm, 1946 . 109 s .

73

Nylund, Bengt. Barnhistorier . Stockholm, 1925. 139 s. ill.

Nylund, Bengt. Lillprickens äventyr och andra berättelser för barn. Stockholm, 1927. 177 s. ill.

Olfers, Sibylle v . Etwas von den Wurzelkindern. 3 . Aufl. Esslingen, u. å. 7 pl.-bl.

Olfers, Sibylle v. Was Harilenehen erlebtel Huenchen, u. å. 1 o p l.- bl.

Olfers , Sibylle v. Windchen. Esslingen, u. å. 8 pl.-bl.

Oppenheim, Philips. Simple Peter Cradd. London, 1931. 320 s .

O r l o w s k a j a , Z o j a . 8 a r n e n s s a g o b o k . S a g o r . f a b l e r o c h b e r ä t t e l s e r för barn i förskoleåldern . Stockholm, i' 946 . 132 s . ill.

Oswald, Edith . Toys . New York, 1945. (40) s. ill. (A Little golden book. 22).

Osterman, Jenny. Små och stora barn. Skildringar ur hem­livet. Lund, 1916. 85 s . ill.

Oterdahl, Jeanna. Den bergtagnas dotter. Sagor. Stockholm, 1922. 143 s. ill.

Oterdahl, Jeanna. Lövängen. Uppsala, 1926. 109 s. ill.

Oterdahl, Jeanna. Möten på vägen och andra berättelser. s t o c k h o lm. 1 9 3 4 . 2 8 8 s .

Oterdahl, Jeanna. Prinsessorna och narren. Sagor. stock­h o lm , 1 9 2 7 . 11 8 s . il l.

Oterdahl, Jeanna. Sagor och visor. 3. uppl. Stockholm, 1 9 2 o. 11 8 s . il l.

Oterdahl, Jeanna. Solhult. Stockholm, 1901 . 46 s. ill.

Oterdahl, Jeanna. Trollspöet. Sagor. Stockholm, 1915. 157 s. ill.

Oterdahl, Jeanna. "Ute blåser sommarvind En historia berättad för ungdom. 3. uppl. Stockholm, 1932. 356 s.

Oterdahl, Jeanna. Vardagsvägar. Morgonstunder med skolungdom . Göteborg, 1921. 144 s.

Pekkala, Teuvo. Barn äro små människor. Helsingfors. 1942. 200 s .

74

Perkins, Lucy Fitch. De holländska tvillingarna. Stockholm, 1925. 131 s . ill.

Perrault, Charles. Contes en proseeten vers. Paris, 1921 . 202 s. ill. (Collection Paquerette l.

Porter, Eleanor. Pollyanna . 3 . uppl. Stockholm , 1920. 190 s .

Potted storias to tell scouts and cubs. Ed. by V. C. Barclay . G l a s g o w , u . å . 1 7 6 s .

Poulsson, Emilie. Finger plays . For nursery and kindergarten. London, 1889. 80 s. ill .

Read, Helen S. Jip and the firemen . Ne~ York, 1-929 . 36 s. ill. (Social science readers l . '

Read , Helen S. Mary and the policeman. New York, 1929. 36 s . ill. (Social science readers l.

Read, Helen s. Hr Brown ' s grocery store. New York, 1929. 36 s. ill. (Social science readers).

Read, Helen s . A story about big trees . New York , 1935. 36 s . ill. (Social science readers l.

Renvall , Viola . Skogsfolket . Helsingfors. 1932 . 132 s. ill.

Roos, Anna Maria. Ratty , Tatty och Ratty - ratty. En saga om Lill­Olle och de tre råttorna . Stockholm, 1906 . 16 s. ill.

Roos, Anna Maria. rock roc k saga. Stockholm, 1907. 16 s.

Rydberg, Victor. Lille Viggs äfventyr på julafton. Göteborg, 1878. 23 s. ill. Sammanbunden med : la veille de noel par Victor Rydberg. Stockholm, 1876. 22 s. ill. (Jenny Nyström)

Saga och sanning. Läsning för svenska gossar och fli ckor . Utg. av Hilding Celander och Jeanna Oterdahl. Stockholm.

O. 4. Sjunde skolåret . 1923. 299 s.

Yr Sagor upptecknade vid Fröbelinstitutet i Norrköping . Norr­köping, 1941 . 68 s.

Salminen, Ester. Sagoskogen . Helsingfors, 1928 . ill .

Saxner, Anno . Tre små nallar. Norrköping, u . å . (8 pl . -bl . ) .

Schäfer , Wilhelm . labanstag eines Henschenfreundes. Huenchen, 1915 . 375 s.

See Sam. Where are you? New York, 1941. 1 O bl.

Segers tedt, Albrekt . Nya sagor. Stockholm , 1883 . 99 s . ill .

75

Selldin, Helfrid . Sparvarnas julafton . Nu är det jul igen. s t o c k h o lm, 1 9 2 5 • 3 1 s .

Selmer, Mildrad. Per og Tone-liten i spillemannland. Musikalisk billedbok för barn av Mildred Selmer og Lizzi Getz Lange . Oslo , 1941. 29 s .

Spyri, Johanna. Encore Heidi . Une histoire pour les enfants et pour ceu>< qui les aiment . Geneve, 1919. 198 s .

~ Spyri. Johanna. Heidi visar hvad hom duger till . En berättelse f ö r b a r n o c h b a r n a v ä n n e r . S t o c k h o lm . 1 8 8 4 . 1 3 3 s .

stater, P. s . Mayling en liten kinesflicka. Stockholm, u . å. 62 s . ill.

stens och Annas sagor . Upptecknade af der~s moder . Stockholm, 1896 . 78 s. ill.

Stjernstedt, Marika . En riktig mor. Stockholm, 1926. 32 s.

Stjernstedt, Marika. styvmodern. Uppsala , 1926 . 31 s .

Strindberg , August. Sagor. Stockholm. 1923. 153 s. (Bonniers universalbibliotek . 21)

Sundström , Ingrid. Barnen i doktorsgården . Sagor f ör hem och skola. Stockholm , 1927 . 97 s.

Sung under the silver umbrella. Poems for young children. New York, 1937.

Svenska barnkalendern. Almanack . Sagor , äventyr och berättelser för barn . Stockholm. Arg. 3. 1927. 120 s . ill.

Tagore, Rabindranath. Gitan j ali. (Sångoffer). 7. upp!. Stock­holm, 1915. 7 2 s.

Tenggren, Gustaf . Bedtime stories . New York, 1942 . 40 s. ill . (A Little golden book. 2)

The *three bears . Chicago , 1937. (16) s.

Three little kittens. New York, 1942 . (40) s . ill. (A Little golden book. 1)

The *three little pigs . Chicago, 1938. (16) s .

Told under the blue umbrella . Newstories for new children. New York, 1937 . 161 s. ill.

Told under the green umbrella. Old stories för new children. N e w Y o r k • 1 9 3 7 • 1 8 8 s . il l.

Tolstoy, Leo N. För barnen . Sagor och berättelser. Ny uppl. Helsingfors, 1923. 155 s .

76

Topelius, Margareta. Hor berättar för sina små. Stockholm, 1923. 114 s. ill.

Topelius, Margareta. Negergossen Yoka. Stockholm, 1924. 55 s. ill.

Topelius, Margareta . Trollsaxen. Sagor för småbarn. Stockholm, 1925 . 73 s. ill.

Topelius , Z. Läsning för barn. Stockholm . 1902-1903. Bd 1-2.

Topelius, Zach. Änglarnas julklapp och tre andra berättelser. U r " V i o c h d e v ä r n l ö s a " . S t o c k h o lm. 1 8 9 8 . 3 2 s . il l.

Tre små töser. Norrköping, 1947. 18 s :, ill.

Trollyktan. Sagor, visor och berättelser, samlade av Elisabeth Brehmer. Uppsala, 1925 . 267 s. ill.

Trollyktan. En samling sagor, visor och berättelser, samlade och utg. av Elisabeth Brehmer. 7 . uppl. Stockholm, 1939. 284 s . il l . (Lindblads läseböcker . 3)

Wahlenberg, Anna. Fulingen och andra sagor . Stockholm , 1930. 197 s. ill.

Wahlenberg, Anna . Kungens nattmössa. sex sagospel . Stockholm, 1925. 164 s.

Wah lenberg, Anna. Sagornas folk. Göteborg, 1943 . 127 s .

Wallin, J. O. Dödens engel . 111. af C. Larsson. Stockholm, 1880. 39 s.

Verne, Jules Jorden runt på 80 dagar . Stockholm, 1921. 181 s. ill.

Verne, Jules. Tsarens kurir. Berättelse för barn och ungdom. Fritt återgivet efter Jules Verne av Alfred Smedberg . 4 uppl . Stockholm, 1928 . 188 s . ill. (Barnbiblioteket kamraterna . 3 l

Wendell, Henning. Vackre Svarten. Historia om en häst berättad af honom själf. Fritt efter miss A. Sewell 's " Black beauty " . 5 . uppl. Stockholm, 1897. 128 s .

Wetterbergh , Carl Anton. Onkel Adams Linnea. Stockholm, 1892-1895. ill. Bok 3-6 .

Wiggin, Kate Douglas. The Birds' christmas carolwith illustrations. Boston , 1886. 69 s . ill.

Wilm, Friedel. Die Geschichte vom Korm . Oldenburg, 1935. (301 s . il l.

Wyss, J. D. Den schweitziske Robinson . Stockholm, 1925. 153 s.

77

l KONST, MUSIK,TEA TER,FILM

Blensdorf, Charlotte. Kinder maehen Bambuflöten. Bad Godesberg am Rhein, 1932. 38 s .

Hellman, Gunnar. Några svenska sagokonstnärer. Stockholm , 1949. 78 s. ill.

Hirn, Yrjö. Barnlek. Några kapitel om visor, danser och små teatrar . stock­halm, 1916. 418 s.

Kunst i Troendelag. Tilegnet Trondhjems kunstforening i anledning 100-års­jubileet. Trondhjem, 1945. 203 s. ill.

Rothe, Richard. Die menschliche Figur im ~ichenunterricht. 4. ganz. umgearb. Aufl. Wien, 1931. 148 s. ill. (Buecherei der Quelle. 17)

Scheurmann , Erich. Handbuch der Kasperei. Baden. 62 s .

Schmidt, Ida. Kasper und die blaue Blume. Berlin . 32 s.

Schmidt, Ida. Die verschwundene Prinzessin. Berlin. 26 s.

Se'douard, E. Kasperletheater. Berlin. 54 s.

Söderman . August. Katolsk messa. Komponerad för fyra soloröster, chör och arehes ter. stockhalm. 1881 . 61 s.

Training in appreciation. Art: Literature: Music. ed. by Nancy Catty. London, 1921. 104 s.

Wilson, Francesca H. A leeture by professor Cizek. 16 s.

Vår tids kunst og diktning. Skandinavia. Oslo, 1948. ill. 1: Norge. 221 s . 2: Danmark. 247 s. 3: Sverige. 242 s.

78

K HISTORIA

Anholm, M. Vikingar och deras ätt li ngar. Fyra berättelser. Stockholm , 1892. 189 s . (P . A. Norstedt 3. Söners ungdomsböcker. 10)

Arcadius, C. O. Sigurd Jorsalafare. Stockholm, 1926. 166 s.

Barker , Eugene C. , Webb, Walter P. & Dodd, William E. The story of our nation. The United States of America. 1937. 426 s. ill.

Eddy, Sherwood & Page, Kirby. Krigets a~skaffane!e ... Stockholm , 1925 . 120 s. (Förbundet för kristet samhällsliv. 11 l

Hofsten, J. C. von. Från Sveriges storhetstid. Historiska skildringar för ungdom. Stockholm, 1893. 128 s . ill. (P. A. Norstedt & Söners ungdoms­böcker. 15)

Johnsson, Karin. Från faraonernas land. Skildringar från det gamla Egypten . Stockholm , 1925. 237 s. ill.

Junod, Marcel. Den tredje fronten. Röda korset under andra världskriget. S t o c k h o lm, 1 9 4 8 . 2 59 s .

Krusa, Sigrid . Från vår storhetstid. Historiska berättelser för ungdom. Stockholm, 1900. 94 s. (P. A. Norstedt & Söners ungdomsböcker. 61)

Malthe-Bruun, Vibeke. Kim. Uddrag af Dagbog og Breve skrevet af Kim fra hans syttende til hans enogtyvende Aar. Dömd o. avrättad som terrorist 1945 av tyska SS. Koebenhavn, 1946. 191 s.

Noejgaard, Niels. Kaj Munk og Diktatorerna . Kjoebenhavn, 1948. 83 s.

Roos, Anna Maria. Gustav Vasas äventyr i Dalarna. För barn och ungdom . Med tecknade silhuetter av Gunnar Widholm. Stockholm, 1914. 70s.

Rydh, Hanna . Hur man levde i faraos land . Stockholm, 1933 . 132 s. ill. (Vår underbara värld)

De *sidste timer. Afskedsbreve fra de henretteda danske Patrioter. Koeben­havn, 1945. 246 s. ill.

79

L BIOGRAFI

• Allmänt

Hin mor. 45 svenska män och kvinnor om sina -d mo rar. Red. Ivan Oljelund. 3. uppl. Stockholm, 1946 . 48 s.

Svedelius , Julia. Ar och människor. 2. uppl. Stockholm, 1935 . 2 63 s. ill.

• Lz Särskilda personer

AOOAHS Holmgren, Ann Hargret . Ellen Key människovännen. Stockholm, 1924. 77 s. !studentföreningen Verdandis småskrifter. 279)

ANOERSEN Holmström, Maria. Hans Christian Andersen. Liv och di kt ning. Stockholm, 1915. 477 s. ill. (personreg. l

BACON Nordenskiöld, Erik. Francis Bacon. En banbrytare för naturvetenskapen. Stockholm. 1926. 143 s.

BARNAR DO Ale'n, J. D:r Barnardo, hittebarnens fosterfader. En sammanträngd framställning af hans lif och verksamhet, åfvensom en kort redo­görelse för det af honom grundade sociala räddningsarbetets be­gynnelse och utveckling. Örebro, 1911. 370 s . ill .

Batt, John Herridge. Dr. Barnardo: the foster-father of "nobody's children ". Arecord and an interpretation. London, 1904. 196 s. (Hed bibliografi)

BREHER Kastman, Carl. Fredrika Bremer: hennes lefnad berättad för svenska fol­ket. Stockholm, 1908. 116 s. (Svenskt folkbibliotek, 3: 11)

• 4 . ... _,-.:=-... . -~_,

'----- ----- - .. ·- -- . ---·-- -----. ---------------- -=__,.__

80

BRÄNDSTRÖM Björkman-Goldschmidt, Elsa . Elsa Brändströms liv och gärning. Stockholm, 1945. 31 s.

Brändström, Elsa. Amatörbilder samlade av Elsa Björkman-Goldschmidt. Stockholm, 1932. 235 s .

FRANCISCUS .AV ASSISI Fogelklou, Emilia. Frans av Assisi . 2. upp! . Stockholm , 1922 . 88 s. (Oe största märkesmännen. 7)

GEIJER Hedin, Greta . Arvet från Geijer. En bild av Erik Gusfaf Geijer, ställd ur hans skrifter. Malmö, 1942. 327 s . ill.

GUNDERSEN Gundersen, Kinni. Livstrygghet. En samling brev. Stockholm, 1928 . 230 s.

KELLER Keller, Helen. Hin värld. Stockholm, 1909 . 134 s.

Keller , Helen. Hitt lifs historia . Stockholm, 1904. 156 s .

Keller, Helen . Nyckeln till mitt lif . Optimism. En essay . Stockh olm, 1905.64 s .

KEY Holmgren, Ann Hargret . Ellen Key människovännen. Sto ckho l m, 1924 . 77 s. (studentföreningen Verdandis småskrifter. 279)

Nyström-Hamilton, Louiae. Ellen Key. En lifsbild . Stockholm, 1904. 13 4 s.

LUTHER Dymling, Carl. Martin Luther. Stockholm, 1917. 328 s. ill. 3. uppl. Stockholm, 1946 . 48 s .

MUNK Geismar, Oscar. Om mannesket Kaj Hunk . Kjoebenhavn , 1945. 94? s.

OSSIETZKY Leche-Löfgren, Mia. Carl von Ossietzky. Stockholm, 1945. 32 s .

RAHSAY Ramsay, Ebba . Från mina barndomsdagar 1828 - 1845. Stockholm, 1919. 85 s.

RYDBERG Cronhielm, Aline . En svensk gosse: några bilder från Viktor Rydbergs b a r n d om . I 11 u s t r a t i o n e r H e l g e A r t e li u s . S t o c k h o lm , 1 9 3 1 . 1 8 4 s . i 11 .

TOPELIUS Vasenius, Valfrid. Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning .

o 1 . s t o c k h o lm , 1 9 1 2 . 4 7 8 s . i 11 .

WREDE Sick, Ingeborg Haria . Hathilda Wrede. Fångarnas vän. En saga från våra dagar . Helsingfors, 1922 . 184 s .

81

M ETNOGRAFI OCH FOLKLIVSFORSKNING

Barnard, H. Clive . How other people live. London , 1918. 61 s . ill.

Blad ur Lapparnas bok . Om barnen. Stockholm, 1912. 107 s .. ill.

Bolinder, Gustaf. Indianerna och deras liv. skildringar fö r ungdom med 70 illustrationer. 3. uppl. Stockholm, 1927 . 208 s .

Entwhistle, Hary. Taro a little boy of Japan. Lo nd on, u. å. 42 s. ill.

J ansson, Ivar . Uppfostran hos naturfolken. Göteborg , 1936. 163 s. (Peda­gogiska krifter 153-154 l utg. av Sveriges allmänna folkskollärarförenings litteratursällskap l

Key, Ellen. Från människosläktets barndom. Stock ho lm, 1920. 37 s. IVerdandis skriftserie. 10)

Kleen, Tyra. Ni-Si - Pleng. En historia om svarta barn , berättad och ritad f ö r vit a b a r n . S t o c k h o lm, 1 9 2 4 . 1 1 8 s . i 11 .

Ljunghoff, Johannes . Bilder ur lappfolkets historia. Stockholm, 1913. 32 s.

Hathews, Basil . Den svarta katten. Afrikas ungdom i en ny vä rld . Hed ett tillägg: Zulufolkets forntid, nutid och framtid av Elisabet h Sandström. Uppsala, 1928 . 102 s . ill .

Nordenskiöld, Erland. Indianliv i El Gran Chaco (Syd-Amerika). Stockholm, 1926. 251 s. ill.

N GEOGRAFI

Bolinder, Gustaf . Bland morer och spanjorer. Reseintryck från Marocko och Spanien 1924-1934. Stockholm, 1936. 188 s. ill.

Darwin, Charles. Resa kring jorden. Stockholm, 1925 . 445 s . (Levande litte­ratur)

Ehrenpreis, Marcus. Landet mellan öster och väster. Spanska syner och drömmar. Stockholm, 1927. 214 s. ill.

Fosdick, Harry Emerson. Till Palestina en pilgrimsfärd. Uppsala, 1928 .

325 s.

Hedin, Sven. Från pol till pol. Stockholm, 1912. 2 vol. ill . O. 1. Genom Asien och Europa . 436 s. O. 2. Europa, Afrika, Amerika, Australien och Polarländerna . 989 s.

Koch, Lauge . Vi flyger över isbjörnens land. Hed fotografier från Grön ­land. Stockholm. 1935 . 198 s. {Ungdomens bibliotek. 26 l

ft ,

·~ l

82

Linne, Carl von. Carl Linnaei skånska resa år 1749. Red. och försedd med te><tkommentar av fil. mag. Viktor Olsson. Malmo, 1930 . 2 vol. 1820, 217 s. ill.

Linne, Carl von. Carl Linnaei västgötaresa år 1746. Red. och försedd med te><tkommentar av fil. mag. Viktor Olsson. Malmö, 1929. 2 vol. 211, 229 s . il l.

Linne, Carl von. Carl Linnaei öländska och gotländska resa år 1741. Red. och försedd med te><tkommentar av fil. mag. Viktor Olsson. Malmö, 1929. 2 vol. 211, 229 s. ill.

Malmberg, Sigvard. Fångstliv vid Lofoten och i Norra Ishavet. Stockholm , 1933 . 150 s. ill.

Morris, Alice Talwin. Hy book about Australia. Lundon, u. å. 26 s. ill.

Morris, Alice Talwin. My book about South Africa. London , u. å. 24 s. ill.

Nyström, Erik . Det underbara Kina. Stockholm, 1937. 144 s. ill.

Prip-Moeller, J. Kina foer og nu. Koepenhavn, 1944. 183 s. ill.

Sa><ner, Anno . I Lappland. Bilderbok . Stockholm, 1946. 13 s.

Schweitzer, Albert . Hellan urskog och vatten. En läkares upplevelser och iakttagelser i Ekvatorialafrikas urskogar. Stockholm , 1921. 168 s. ill.

Sennegård, Ella. Birgitta reser till I ndien. Stockholm, 1946. 63 s. il l.

Söderblom, Anna. Em amerikabok. Uppsala, 1925. 282 s . ill.

Wikberg, Sven. Hans Egede och Grönlands utforskande. Stockholm, 1933.

11 8 s . ill.

Öhman, Fia Under Indiens himmel. En resa i Tageres land. Stockholm , 1916. 234 s. ill.

83

O SAMHÄLLS- OCH RÄ TISVETENSKAP

Ahlberg, Alf. Folkgemenskap. Stockholm, 1935. 23 s.

Asch van Wijck, C. H. Kvinna och man. En studie om mannens och kvinnans uppgift. Uddevalla, 1938. 176 s.

Beckman, Birger. Massa, fri heten och samvetet . En politisk kritik och ett program. Stockholm , 1941. 272 s.

Burlington, Dorothy !r Freyd, Anna. Ba-rn utan .. familj. Stockholm, 1948. 124 s .

Burns, Delisla C. Fritiden i det moderna samhället. Stockholm, 1936. 211 s.

Bååth-Holmberg , Cecilia. Kom låt oss leva för barnen . Någ r a ord till kvinnor. Stockholm, 1906 . 21 s.

Falk Hansen, Aage. Ti aar blandt arbejdsloese. 2 . opl. Koebenhavn, (1938). 186 s.

Foerster, Fr. W. Brottet och dess försonande. Några av förbrytarproblemets och skyddsuppfostrans psykologiska och pedagogiska grundfrågor . Stockholm, 1913. 180 s.

Foerster, Fr. W. Hemmets sociala fråga. Uppsala , 1914. 90s. (Sveriges krist­liga studentrörelses skriftserie. 39)

Fogelklou, Emilia. Samhällstyper och medborgar ideal. Stockholm, 1926. 164 s .

Hedin, Greta. England spelar opp . Stockholm, 1944 . 212 s.

Helle, Vilhelm, Psykologiska samtal med barn . Hur man växlar in de unga på rätt spår. Stockholm, 1941 . 246 s.

84

Hermelin, Carin, Kvinnorna i arbetslivet. Stockholm, 1939. 96 s. ill.

Hesselman, Stina . I samhällets tjänst. Stockholm, 1944. 58 s.

Heyde, Ludwig. Abriss der Sozialpolitik. Lepzig, 1930. 159 s.

Höjer, Karl J. Samhället och barnen. Svensk lagstiftning till skydd och stöd för barn. Stockholm, 1940. 265 s.

Julen, Jonatan. Sociala frågor. En översikt över nutida samhällsspörsmll. Uppsala , 1918. 128 s.

Kvinnan och samhället av Anna Söderblom. Stockholm, 1920. 74 s.

Lehmann, Edv. Uppfostran till arbete. 2. upp!. Stockholm, 1920. 158 s. ·- .......

Lindhagen, Anna. Vad vi tänkte. Minnen. Stockholm, 1941. 249 s.

Medborgarkunskap för fortsättnings - och andra ungdomsskolor. 10 . uppl. s t o c k h o lm , 1 9 4 3 .

Organizing the elementary school for Living and learning. Washington D. C., 194 7. 211 s. ill. (Association for supervision and curriculum development of the national education association. Yearbook 1947)

Reimer, Lydia. Familjen i det nya Tyskland. Berlin , 1941 . 64 s.

Riktlinjer för en världsfederation. Ett inlägg i diskussionen om världens framtid. Medverkande: Alf Ahlberg .. . Stockholm, 1945. 280 s.

Ryden, Värner ~ Thomson. A. Medborgarkunskap för fortsättnings - och andra ungdomsskolor . 12 . uppl. Stockholm, 1948 . 180 s. ill.

Salomon, Harald. Människovård i stället för fångvård . Stockholm, 1937. 1 7 8 s. il l.

Skäringer-Larson, Elsa . Demokratisk fostran i U. s . A. Göteborg, 1941. 271 s. (Pedagogiska skrifter. 171-712)

Social Danmark . A survey of the danish social legislation . Ed. and Publ . by Socialt tidskrift. Copenhagen, 1947. 475 s. ill.

Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundets kalender 1934. Stockholm, 1938. 695 s.

Wahlström , Lydia. Den svenska kvinnorörelsen. Stockholm, 1904. 70 s.

Woelfel, Norman. Holders of the american mind. A critical review of the social attitudes of the seventeen leaders in american education . New York, 1933. 304 s.

Vårt folks framtid. Uttalanden i befolkningsfrågan vid Kyrkliga mötet i Stockholm 1935. Karl Arvid Edin . . . Stockholm, 1935. 69 s.

85

Q EKONOMIOCH NÄ~NGSLW

Abelin, Rudolf. Den mindre trädgården. En bok för täppan och torpet. 5. uppl. Stockholm, 1910. 168 s. ill.

Hagelin, K. F. Kött- och pälskaniner. Handbok i rationell uppfödning. Stockho lm , 1942. 167 s.

Hahn, Beate. Die Gartensibel fuer Kinder und Muetter. Zuerich , 1935. 32 s. ill.

Kokbok för barnmat. Uppsala, 1944. 46 s.

Laurent-Täckholm, Vivi ~ Stenlund, Saima. Hemmet blommar . En liten handbok i krukväxtodling. Stockholm, 1947. 189 s. ill.

Lind, Gustaf. Trädgårdsbok för barn och ungdom eller Sven och Greta som trädgårdsmästare. Stockholm, 1915 . 95 s.

Lundgren, Alexander. Nybörjarens biskötsel. Stockholm, 1917. 34 s . ill.

Margareta. Kronprinsessa af Sverige. Vår trädgård på Sofiero. 3. uppl. Stockholm, 1920. 54 s.

Olson, Svea. Med nål och pensel. Sysselsättningar för ungdom. Praktiska råd och uppslag. Stockholm, 1923. 111 s. ill.

s t . J o h n , C h r i s t o p h e r . C u t- p a p e r d e c o r a tio n . N e w Y o r k , 1 9 34 . 6 4 s . ( H o u r s of leisure series. 2)

Söderberg, Erik. Växterna i hemmet. Stockholm, 1936. 104 s. ill.

Söderberg, Albert. Med timret från skogarna till havet. Stockholm, 1932. 63 s . (Fdn kunskapens fält. 14)

Virgin , Ebba~ Svanberg , Lisa. Kokbok för barnkolonier. Göteborg, 1944. 104 s.

En trädgårdstäppa till varje barnträdgård!

\'i ro•linllllllt>llllt·rn \ ' lll'll 25-öres trldilrdsfröportloner Il\' kii~s\'1\XI· ou· h lolouo:<ltH'frö. illlwhillhtuolo• rildiKI mo•ll friO owh fi:•l'l\lo•rloht JIH·d tt~lling"'llll\'isllillgar. l'oort i••usordo•rli,.,ta t•il loegllrau. Holmberi'• "Villa-kollektion" 1 r:·, r :il}; \'III. jur.lt 1\ r. 141 7S

, "E~na Hems-kollektion" 1 • 21 " • 1 » 61 7S , "Sml bruks ·kollektion" r ) W • » t • 3: 50 \·:ujo~ koll,.ktiou ntrt'lljPs Il\" en ih'et•:sk:'ldli~ plaurilniu~,:

jiln1le utfi'orli~;a O<llin;.:,..nn\'isuiugllr Jufrt~,r•••l~ t01·ol~ b~u··;,·n rur fri.itlyanl•friil.'tlfui"!J• •o•u

Iii tto/e/1 !JI'Qf iii Ot'll {I'UIIo'O.

ALGOT HOLMBERG & SON, Trädgårdsfröavdelningen, NORRKÖPING.

l. l

86

R IDROTT LEK OCH SPEL

Alschuler, Rose H. ~ Heinig, Christine. Play. The child's response to life. Boston, 1936 . 244 s. ill.

Archibald, George Hamilton. The power of play. The place and power of play in child-culture . 4 . ed. London, u. å. 123 s.

Baker, E. H. lndoor games for children and young people. London, 1922. 125 s.

Bernadotte, Folke. Pojkar och scouting. Stockholm, 1940. 192 s. ill.

Butler, Geoge D. The new play areas. Th~ir design and equipment. New York, 1938. 242 s.

Garrison, Charlotte G. Permanent play materials for young children. New York, 1926. 122 s. ill. (Series on chi ldhood education)

Hahn, Herbert. Vom Ernst der Spielsens. Eine zeitmässige Betrachtung ueber Spielzeug und Spiel. Stuttgart, 1929. 44 s.

Lieberath, Ebbe ~ Strokirch, Einar von. Ett Boy - Scout-ABC. Alla scouter och blivande scouter tillägnat. Stockholm, 1912. 20 s., 27 pl.-bl.

Heyer, Harold D. ~ Brightbill, Charles K. Community recreation. A guide to its organization and administration. Boston , 1948. 704 s. ill.

Hyrda!, Alva. Riktiga leksaker. Stockholm, 1936. 51 s. ill.

Page, Hilary . Toys in wartime. London, 1942. 90 s .

Pangburn, Weaver Weddell. Adventures in recreation. New York , 1936. 138 s.

Play areas. Their design and equipment. Preparad by National recreation associaion. Formerly narned Playground and recreation association of America. New York, 1935. 206 s. ill.

Playgrounds. Their administration and operation. Ed .: George D. Butler. New York, 1936. 402 s.

Rogers, James Edward. The child and play, based on the reports of the White house conference on child and protection. London, 1932 . 205 s .

Schaffner , Harkus Adolf. Barnlek och leksaker. Tammerfors, 1946. 77 s.

Schlipköter, Gg. Was sollen wir spielen? 380 der beliebten Jugend- , Turn­und Volkspiele fuer Schule , Haus, Vareine und Gesellschaftskreise . Hamburg, 1910. 249 s.

Totem. Officiellt organ för ledarna inom Sveriges scoutförbund. Stockholm Arg 1(1929)-3(1931)

Warburg, Anna. Vad ska vi göra? Roliga sysselsättningar för barn . 111. av Elsa Beskow m. fl. Stockholm, 1943. 103 s.

89

Jägerskiöld, L. A., Lönnberg, Einar 8. Adler z. Gottfrid . Sveriges djurvärld. 2 . genomsedda upp l. Stockholm, 1911. 432 s. ill .

K o lt h off , G u s t a f . U r D j u r e n s l if . D . 1 - 2 . S t o c k h o lm, 1 8 9 9 , 1 9 O 1 . 6 59 s . i 11 .

De *lefvande djuren på jorden. Populära skildringar från lifvet i naturen. Utg. av Charles J. Cornish. Stockholm, 1903. 2 vol. ill.

Lenning, Einar. Färgernas system och harmoni. En handledning för envar enligt Ostwalds fä rglära. Stockholm, 1925. 108 s. ill.

Lieberkind , Ingvald. Grodynglet, sjöstjärnan och getingen . Stoc kholm, 1929 .

53 s. ill.

Lind, Gustaf 8. De Verdier, Nils. Våra medicinalväxter . 2. uppl. Stockholm, 1917. 48 s., 48 pl.-s. ill.

Li v och materia. Läsebok för skola och hem . Utg . av Ivar Sefve. Stockholm. ill.

D. 2: 1929 . 364 s. D. J: 1931 . 354 s.

Löf, Axel. skogsvårdsföreningens folkskrifter. Stockholm , 19 1 3. 32 s .

Hackenzie, J eanie. A nature programme and its connections. 5 . ed. Lo ndon, ( 1913?)

Mackenzie , Jeanie. An environment programme and its connections . 3. ed. London, (1913?)

Maeterlinck, Maurice. Hyrornas liv . Stockholm, 1931. 173 s.

Horris, C. H. Nature stories. With appropriate nature-lesson recitations for juniors. London, (1903). 93 s . (The " City" series of educational publications)

Ohlson, Siri. Natur och människor. Geografiska monografier. Stockholm. ill. 1. Från Grönland till sädehavsöarna. 2. uppl. 1930. 359 s. 2. 1926. 2 37 s. 4 . Europa (utom Norden). 1931. 420 s.

Palm, Björn . Svampkatekes. Stockholm , 1917. 22 s.

Parker, Bertha H. Bird puzzles. Wisconsin, 1936 . 40 s . ill.

Platt, William. A popular geology. With numerous diagrams. London, 1924. 11 8 s . ill.

Regulus. !Reinhold Winterl. Fågelkåserier. Stockholm, 1906. 175 s. ill.

Reinheimer, Sophia. Om sol och regn och himmelens vindar. Helsingfors, 1925 .

105 s .

Reinheimer, Sopphie. "Von Sonne Regen Schnee und Wind" und anderen guten Freunden. Mit Buchschmuck von Adolf Amberg. Berlin-Schöneberg, 1907. 105 s.

Rosenberg, E. Oset och Kvismaren . Strövtåg och studier i mellansvenska fågelmarker . Stockholm , 1934 . 230 s. ill.

90

Rösiö, Folke. Fågelbok för barn. 15 fågelbeskrivningar med färgteckningar. Stockholm. 1948. 48 s. ill.

Sann, Jacob. Bofinken Caruso og vennene hans. Hed tegnioger av forfatteren. Oslo, 1933. 147 s.

Sann, Jacob. Våre venner småfuglene. Ny foraeket utg. med tegniner i farver av forfatteren. Oslo, 1926. 137 s.

Schiöler , Severin. Svampar, Lavar, mossor. Några kapitel u r sve nsk flora. Stockholm , 1934. 64 s. ill.

Seery, H. Waddingham. Nature stories to tell to children. Edinburgh, 1919. 256 s. ill.

Shenessy , S. The children's world. London, 1912. 64 s. ill. ·-'

Sundstedt, Fredrik. Den svenska växtvärlden . En botanisk läsebok. Stockholm, 1934. 378 s. ill.

Sveriges djurvärld. Wilhelm Björck .. . 0.1· 2.Stockholm. 1930. 535 s.

Sörlin, Anton, Växtvärlden och människan. Stockholm, 1927. 346 s . ill. !Hemuniversitetets bibliotek. 5)

Trägårdh, Ivar. Biologiska skisser. Stockholm, 1925. 235 s. ill .

Varenius, Josephine. Djurens lif. Saml. 1, 2, 4. Stockholm, 1896 - 1901.

Wiman, C. Utdöda djur. Fem föredrag. Stockholm, 1929. 94 s.

Woodward, Marcus. The guide nature-book . A naturalist's natebook for girl guides. London, 1923. 122 s. ill.

Wyss, C. von. Gardens in their seasons. A nature book for boys and girls. London, 1912. 64 s. ill.

Vår underbara värld. Populära naturskildringar i ord och bild. Övers . och bearb. av Lars Gabriel Andersson. Stockholm , 1914-1915. 2 bd, 1191 s. ill.

Växternas underbara liv. (Utg . av) Henrik Berglind och Birger Lindell. s tockholm, ill.

D. 1. Svenska växter. 2. uppl. 1941. 191 s.

Ångström, Anders~ Lundmark, Knut. Världsrymden och livet . Stockholm, 1927. 299 s. ( Hemunivers i t et et s bibliotek. 3)

~ ~ cc .. ~---~

~.·'~ ~~~ 7'-,, .r.: ( .. ~. . 'r · ' , ' ~ ~.) • · .... ''=!.?; . 4J }

·.....,: .. :· "t, {).. ·i·~ ·· ..

V MEDICIN

""P>A·

Andreen, Andrea. sexualhygien. Stockholm, 1942. 38 s.

Berglund, Erland & Höjer, Sigrid. Sysselsättningsterapi på sjukhus och vårdanstalter. Stockholm . 1944. 47 s.

Buehler , Charlotte. Barnpsykoterapins nuvarande läge med kritisk ariante­r i n g i d e n p s y k o a n a l y t i s k a u t v e c k l i n g s t e o r i n . S t o c k h o lm, 1 9 4 1 . 1 2 2 s .

Grubb, Rut. Vad skola vi säga våra barn om släktlivet . Stockholm, 1931 . 46 s.

Hill, Adrian. Konst mot sjukdom. Stockholm, 1946 . 132 s. ill.

Horney , Karen. Den neurotiska nutidsmänniskan . Stockholm, 1948 . 215 s.

Kjellberg, Gerda. Varifrån kommer jag mamma? Stockholm, 1931. 40 s.

Lieber , Emma. God's children. Kansas City, Ho ., 1921. 61 s. ill .

Ottesen-Jensen, Elise. Såg barnet sanningen. Stockholm, 1945. 30 s.

Rosenblad, Nanna. Hemmets sjuk - och olycksfallsvård . Stockholm, 1942

Rosenblad, Nanna. Hemtrevnad och vardagshygien. Stockholm, 1938. 188 s. ill.

Rosenblad, Nanna. Lärobok i hälsovård. 2. nästan oförändr. uppl . Stock­holm, 1945. 139 s . ill.

Sandström, Tora . Självhävdelse och neuros. Psykoanalytisk nyorientering. s t o c k h o lm , 1 9 4 5 . 177 s .

Schjelderup, Harald K. Hitt barn är nervöst . En bok om hemmets fostran och tidens nevroser. Stockholm , 1933. 139 s . ill.

Schjelderup , Harald K. Navrose og opdragelse . Oslo, 1937. 154 s . ill.

Schjelderup, Harald K. Navrosene og den nevrotiske karakter. Oslo, 1940. 200 s.

Schweinitz, Karl de. Hamma, varifrån kommer de små barnen? Helsingfors , 1939. 89 s . ill.

Sherman, Henry C. Vår hälsa och vår föda. Stockholm, 1936. 205 s.

Stevenson, George s. & Smith, Geddes. Child guidance clinics. A quarter century of development. New York, 1935. 185 s.

Wallgren, Arvid. Förebyggande hälsovård för moder och barn. Stockholm, 19 4 o. 2 9 4 s . il l.

Wintzell, Johan. sexualundervisning i folkskolan. Handledning för lärare. Stockholm, 1943 . 73 s.

92

FÖRTECKNING ÖVER FRÖBELINSTITUTETS

BEVARADE LITTERA TUR l NORRKÖPINGs ST ADSARKIV

w 1 Subbelemuck och andra sagor av Elsa Be sk ow . Stockholm, 1921 . 130 s. ill.

2 Sagor och sagorspel a v Elsa Beskow. Stockholm, 1923. 132 s . il l.

>f 3 Kistan på herrgårds vinden. Sa gor av Elsa Besk ow •.

4 Lill-Anje . Waldemar Bonsels. övers. av Ro bert Lars s on. Lund , 1923 . 150 s.

5 Älvan . Waldemar Bonsels . Övers. av Robert Larsson . Lund , 1919 . 222 s.

6 Kasper Kul oc h andra äldre och nyare s agor på vers oc h prosa a v Annie Bergman. Stockholm, 1944 . 170 s . ill. ( Bar nbib lioteket Saga . 206. Läsebok i hem o. skola)

7a Fågel Blå . En barnkalender utg. av Jultomtens r eda ktion. Stockholm, 1917. 126 s. ill.

7b Fågel Blå. Sagor och berättelser saml. och utg. av Jultomtens redaktion . Stockholm , 1901. 127 s. ill .

8 För syskonkretsen . Barnavårdsbyråns Julbok. Stockholm , 1914 . 72 s .

9 sagoböcker för barn . 1-2 . Stockholm. 1 . Sagor av bröderna Grimm. 1883 2. sagor av bröderna Grimm. 1884

10 Guldslottet. Barnens julbok utg. av Stina Qvint. U. o. 1892 . 127 s. ill.

11 Julrosor och midsommarblomster. Nio tablåer för barn och ungdomar av Sonja Hedberg. Stockholm, 1939 . 55 s. ill .

12a Sagor från skogstorpet av Hagb . Isberg . Stockholm , 1929. 136 s. ill.

12b I juletid. Julberättelser och julverser med teckningar av bl. a. Carl Larsson. Stockholm, 1932. 250 s. (Barnbiblioteket Saga . 153 . Läsebok i hem o . skola)

13 Berättelser för barn l J. Krohn . Stockholm, 1904. 121 s.

14 Ur barnens värld af Helene Lassen . Stockholm, 1905. 124 s.

15 Soliga sagor av Vilhålm Nordin med ill. av Gerda Tiden. Stockholm, 1913. 96 s.

93

16 Lillebror Staffan. Sagor och berättelser av Jeanna Oterdahl. Stockholm, 1920. 125 s. i11 . av Annicka Lindeberg-Öman

17 Solhult. Sagor av Jeanna Oterdahl. Stockholm, 1901. 46 s. Hed teckningar av Ottilia Adelborg

18 Prinsessorna och narren. Sagor av Jeanna Oterdahl. Stockholm, 1927 . 118 s. i11. av A. T. Byberg

19 Den bergtagnas dotter . sagor av J eanna Oterdahl. Stockholm, 1 9 2 2 . 1 4 3 s . i 11 . a v 8 rit a E 11 s t r öm

20 Trollspöet . Sagor av Jeanna Oterdahl. Stockholm , 1915. 157 s. ill. av Gisela Trapp

21 Backsippor. Sagor av Jeanna Oterdail.l-. Stockholm, 1917 . 124 s. ill . Aina Stenberg-Hasolle

22 Sagor och visor av Jeanna Oterdahl. Uppsala, 1910. 95 s. ill. av Brita E11ström

23

24 The tale of the flopsy bunnies. London, 1909. 84 s. ill . by Beatrix Potter

25 lock, lock. sagan om den lilla gumman och djuren i skogen av Anna H. Roos. Stock holm, 1907 . 16 s. i11. Gunhild Facks

26 Ratty, Tatty och Ratty-Tatty. En saga om Lill -Olle och de tre råttorna av AnnaHaria Roas. Stockholm, 1906. 16 s. ill. Anddie Luck

27 Lilla Elnas sagor. Visor och berättelser för barn av Alfaro. 1894. ill. av St ina

1. 123 s. 2 . 127 s.

29 Vad skogen sade jämte andra sagor , berättelser och dikter av Sigrid Sköldberg. Uppsala, u. å. 135 s . ill. av Gösta Johansson

30 Svenska folksagor berättade för barn . Första saml. med teckningar av Elsa Beskow. Stockholm, 1899. 274 s . (Barnbiblioteket saga. 1 l

31a Nisse och Nasse . Berättelser för barn. Stockholm, 1894 52 s.

31b Lille sotarmurres underbara öden. En historia för barn. Stockholm, 1894. 43 s.

l

l l 94

32 Läsning för barn. Af Zach. Topelius . Stockholm . ill . 1. Lekar . 1877. 204 s . 2. Visor och sagor . Med ill . af Aug. Halmström och Signe Sohlman. 1977. 207 s. 3. Visor och sagor . Hed ill. af Aug. Halmström . Signe Sohlman och Anna Cramer. 1878. 158 s. 4. Lekar, visor och sagor. Hed ill . af Aug. Halmstr dm, Signe Sohlman o c; h Anna C r am€) r. 187 8. 21,1 s. 5. Sagor, visor och lekar . Hed ill. af Aug . Halmstr öm och Alb . Edelfelt. 1880. 242 s . 6. Visor och sagor. Hed ill. af Aug . Malmström. 1884 .

215 s .

40 Brev till min lillebror . Av Fva af Ugglas . Ill . av Ulla Ruuth. Linköping, 1944 . 61 s .

41 Sagor ur Tusen och en natt . Ber ättad e f ör Sv eriges barn av Anna Wahlenberg . Ill. af Louis Hoe. ????, 1899 . 274 s.

42 Vackra Svarten. Historia om en häst berät tad av honom själf fritt efter Miss A. Sewell's "'Black Beauty". Utg . af Henning Wendell. Stockholm, 1904. 129 s.

43 Horetales told at the zoo by E. Velvin. Lond on, u . å. 128 s. ill.

44 Blad ur lapparnes bok om barnen. Stockholm, 1912 . 112 s.

45 Jan och alla hans vänner av Elsa Beskow . Arlöw , 1928 .

7 2 s. ill. (De små läseböckerna l

46 Vill du läsa? 2. skolåret. Elsa Beskow oc h Herman Siegvald . Stockholm , 1938. 224 s . ill.

47 Första början. Läsebok för för sta skolåret av Jeanna Oterdahl . 111. Signe Lidbeck och Gustaf Carlström. Stockholm, 1930 . 239 s.

48 skolkamrater. Läsebok för andra skolåret av Jeanna Oterdahl. Ill. Helge Artelius. Stockholm, 1934. 303 s.

49 Från skilda håll . Bredvidläsning för småskolan utg . av Jeanna Oterdahl. St ockholm, 1932. 196 s.

50 Första läseboken. Utg . av Bertil Hammer och Andr . Wallgren. Ill. Gunhild Facks. Stockholm, 1932. 159 s .

51 Andra läseboken. Utg. av Bertil Hammer och Andr . W a 11 g e n . S t o c k h o lm , 1 9 2 9 . 3 1 8 s . il l .

52 Skolan börjar . Läsebok för första klassen av Ann a Wenngren. Stockholm, 1935 . 223 s. ill.

53 Låsning för barn av Zacharias Topelius 1928.

S t o c k h o lm. 1 9 2 8 . 1 8 1 s .

54 Grottpojken från stenåldern av H. A. Hclntyre. Stockholm, 1940. 164 s . !Barnbiblioteket Saga . 63 . Läsebok i hem o. skola)

95

55 Visor och sånger tonsatta av Alice Tegner . Stockholm, 1941. 64 s.

56 Dansa, min visa ... Jeanna Oterdahl . 111 . Kerstin Frykstrand. Uppsala, 1954. 64 s.

57 Kom skal vi synge av Margarethe Munthe. 1-2. Kristiania, 1 9 1 6- ·1 9 1 7

58 Lek och allvar. Musik av Hj. Arlaman . . . 111 . Kerstin Frykstrand. Stockholm, 1936. 31 s.

59 Det var en gång en liten gris av loja Orlowskaja och Ma lin Sundelin. Norrköping, 1938. 32 s. ill .

60 Barnens julsånger. Kända julsånger och psalmer i lätt sättning av Alice Tegner. Stockholm, 1 ·~30-_. 19 s .

61 Svalan. Visor och lekar samt ringdans med noter. Helsingfors, u. å. 19 s.

62 Vore julesange, salmer - julesange, melodier og billeder Tegnioger af Hedvig Collin, Waldemar Adersen og Louis Moe . Ko ebenhavn, u . å. 29 s.

63 Lill-Berits visor. Gamla och nya sånger för barn av Emmy Köhler. Stockholm, u. å. 22 s.

64 Prinsessan och vågen och andra visor av Margit Holmberg. Il l . M a j a Syn n e r g r e n . s t o c k h o lm , 1 9 4 O . ( 2 6 l s .

65 Lill-Karins visor. Visor med text och musik av Borghild Arner. Stockholm , 194 6. 3 2 s.

66 Sjung och lek. Barnvisor författade o. komponerade för barnträdgården av Malin Sundelin, barnträdgårdsledarinna vid Fröbelinstitutet i Norrköping. Stockholm, 1933. 23 s. ill.

67 Vi kan sjunga och spela . Malin Sundelin. Förord av Maria Moberg. Norrköping, 1937. 24 s. ill.

68 Spela och sjung. Visor av Gustaf Ullman. Musik av Gustaf Nordqvist. Bilder Einar Almgren. Stockholm, 1925. (25) s.

69 Spargrisen och andra visor. Ord och melodi av Margit Holmberg. Bilder Maja Synnergren. Stockholm, 1941. (25) s.

70 Trill-Trall-Trull och andra visor. Text och musik Felix Körling. Bilder Hilding Nyman. Stockholm, 1924. ( 25 l s .

71 Trollafar i snurreberget. 15 barnvisor. Text Cyrus Granar. Musik Knut Söderström. 'avlorna P. Lindroth. S t o c k h o lm , 1 9 1 7 • ( 3 1 l s . - Titel b l a d s a k n a s

72 Traskvisa och andra småsånger för barn. Musik Sven Körling. Text L. G. Sjöholm . Stockholm, 1932. 16 s .

73 Cirkus i barnkammaren. Rytmiska lekar och visor för barn . Text och musik Irma Attermark. 111. Ingegerd Boivie. S t o c k h o lm , 1 9 3 9 . 1 9 s .

96

74 Getabocken Buff, Buff, Buff. Husik Härta Tham . Ord och bild Elsa Holmqvist. Stockholm, 1931. (25) s.

75 10 små sånger för barn af A. Zettergren. U. o. , u. å . ( 12) s.

76 Du och jag. Visor och lekar av Edith Holström. Helsingfors, 1921. 27 s.

77 Skrivna noter. Barnträdgården, Drottninggatan 65. (Handskrivna melodier m. text)

78 Den sjunger vi' Husik till 30 sånger ur Anna H. Roas läsebok "Hem och hembygd" av Gottfrid Björkman. Stockholm, 1917. 32 s. Sammanbunden med .En liten prinsessa. Sju dikter av Jeanna Oterdahl toosatt'ä a v Hugo Bedinger. Uppsala. 15 s.

79 Småbitar. Sånger med l ät t ackompanjemang för hem och skola av Vilh. Sefve. Stockholm, (1923?). 47 s.

80 Sångboken. Sånger för skolan. Utg . av Frans Erlandson ... Stockholm, 1935. ?? s.

Bl Unga röster. 160 sånger af klassiska och moderna tonsättare af Alice Tegner. Stockholm, 191B. 172 s .

82 Sjung med oss mamma. 18 små visor utg. av Ali ce Tegner. Stockholm, u. å. 21 s.

83 Hvad ska vi leka? Samling af sånglekar och ringdanser utg. af Vilh. Sefve. Stockholm, ?s.

84 " Daladockorna· och andra glada visor och sånger av Elsa Beskow . . . Tonsatta av Alice Tegner. Stockholm, 1937. 25 s.

85 Lasse, Ninni och stjärnorna av Sonja Hedberg. 111. Kerstin Frykstrand. Stockholm, 1946. 167 s.

86 Hin första bok. En pekbok i färg av Per Olow . Stockholm, 1949. 13 bilder.

87 Sagan om den lilla gumman. Ritad av Elsa Beskow. stockhalm' 19 4 6.

BB Från skog och mark. Av Harie Brekke . Stockholm, 1912. 80s .

89 The Golden egg book. Av Hargaret Wise Brown. 111. by Leonard Weisgard. New York, 1947. 26 s.

90 Daniel i lejongropen. Text av Jane R. Latourette. 111. av Sal l y Hathews. Amsterdam, 1969. (Bibelns värld)

91 Sagan om Bamsefar och Jultomten. Av Arne Bornebusch. 111. av Britt Lis Erlandsson. Stockholm , 1945. 15 s .

97

92 Tomten. Av Viktor Rydberg . Ill. Hartta Wendelin. Helsingfors. 1945.

93 Felinda-skolan . Av Brita Schlyter och Gun Karlsson. Stockholm, 1956. 64 s. ill.

94 Puttes äventyr i Blåbärsskogen. Lek med sång. Text E l s a e e s k OW. M u s i k a f L i 11 i T h u n e b e r g . 1 2 s . . u . o . . u . å .

95 Fingerlekar för barnkammare, kindergarten och småskola. Utg. av Ellen och Maria Moberg. Föreståndarinnor för Fröbel - institutet i Norrköping. 16 s. u. o., u. å.

96 Tomte-kalas. Barnens egen tomtesaga. Helsingborg , u. å. 11 s .

97 Tittut - var är lillan. En pekbok för d'e allra minsta. Berättad av Greta Hedfors. Ritad av Aina Öhman . Stockholm, 1955. 16 s.

98 Kisse - Hisse-Håns och andra visor. Text och musik av Felix Körling, med 16 färgpl. av Hilding Nyman. Göteborg, u. å. 65 s. (Barnens stora julkalender l. Sammanbunden med 10 små sånger för barn. Af A. lettergren

99 Spela och sjung. Visor av Gustaf Ullman. Musik av Gustaf Nordqvist. Bilder av Einar Almgren. Stockholm , 1931.

100 Skrivna sånglekar . D. 3. U. o., u . å.

101 Den sjunger vi. Musik till 30 sånger ur Anna M. Roos läsebok "Hem och hembygd" av Gottfrid Björkman. Stockholm, 1917. 32 s .

102 Visorna vi sjunger . Småvisor utg. av Knut Brodin. Med bilder från Olofskolan. Stockholm, 1936. 29 s. ill.

103 Önnemovisor. Musik till 30 visor ur Anna Maria Roos läseböcker "Hem och hembygd" av Seth Jonsson, Stockholm, 1919. 36 s.

104 "Vi kan sjunga och spela" . Orkesterstycken, visor och lekar för små barn. Utg. av Malin Sundelin. Stockholm, 1937. 32 s.

105 Tre små taxar och andra visor av Greta Eriksson . Stockholm, 1956. 16 s .

106 Kaj och Maj och andra barnsånger . Musik av V. Wikholm . Stockholm, 1923. 31 s.

107 Femton sånger. Tonsatta av Alice Tegner. Text av Elsa Beskow m. fl. Uppsala, 1932. 31 s . ill.

108 Gunga på mitt knä . Hed musik av Gunnar Petersen . Uppsala, 1929. 31 s . ill .

98

109 "Ro, ro till fiskeskär". En samling barnvisor . Hed text och musik av Josef Blomqvist. Stockholm, 1928. 32 s. ill.

110 Aret runt . Barnvisor. 1. Våren. Ord av Einar Norlen. Husik av Tage Norlen. Stockholm, 1920. 13 s. ill .

111 Sagolekar, fingerlekar och andra lekar för små barn, utg . av Wally Waldner-Rosen. Stockholm , 1920 . 39 s.

112 Lillebrors segelfärd. Husik av Alice Tegner. Bilaga till Elsa Beskows bilderbok "Lillebrors segelfärd ". Stockholm, u. å. 7 s .

113 Sex visor för barn . Av Bengt Schlyter. Text och dramatisering av Ellen Lindberg. Stockholm, u . å. 7 s . .. 114 För våra småttingar . En samling barnsånger för piano av Edm. Parlow, Fr. Silcher.

115 Ulla, Tulla och Rulterulla. Elva visor med ord och text av Felix Körling. Bilder Greta Lunden . Stockholm, 1928 . 23 s.

116 Borgmästare Hunte . Bilderbok av Elsa Be s kow. Te xt och musik av Alice Tegner. Stockholm, u. å. 25 s.

117 Fyrtio barnvisor för sån g och piano för nybörjare. Av Felix Körling. Stockholm, 1926. 23 s.

118 stencilerade sånger (med register) och spel

99 FACKLITTERA TUR

119 Carl Halmsten. Ung slöjd . Stockholm 1941 . . 119 s .

120 Maria Brekke. Se och tänk. Stockholm , 1915. 84 s.

121 Leg og beskaeftelse i boernehave. Udarb. af et _ udv. af boernehavelarerinder. Koebenhavn, 1959. 20 s.

122 Maria Moberg och Erik Böttiger. Barnträdgåren. Stockholm?, 1946. 24 s . (Socialmedicinska sekt. ströskrift. 1 3)

123 Britta Schlyter. Lek och leksaker. En handbok för föräldrar till förskolebarn. Stockholm, 1961. 160 s.

124 Fri uppfostran? Skandinaviska föreningen för praktisk psykologi. Stockholm, 1949. 30 s .

125 Friska barn i åldern 1-10 år. Svenska socialvårds­förbundet . ??, u. å. 73 s . (Socialmedicinska barnavårdsdelegationen. ströskrift. 23)

126 Boken och barnen. Vi husmödrar. 1956: 1 O

127 Leksaker och sys selsättning 0-2 år. Stockholm, 1951

128 Leksaker och sysselsättning 2-4 år . Stockholm, 1951

129 Leksaker och sysselsättning 4-7 år . Stockholm. 1951

130 Epa eller .. . Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet. Stockholm, 1951

131 Ta' barn på allvar. Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet. Stockholm, 1951

132 Narras du inte nu? Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet . Stockholm, 1951

133 Hed tummen i mun. Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet. Stockholm, 1951

134 Äta inte äta. Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet . Stockholm, 1951

135 Behandlar Ni lillasyster och storebror lika? Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet. stockhalm' 1951

136 Hitt barn skall till barnhem. Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet. Stockholm, 1951

r :·

100

137 Mitt barn skall till sjukhus. Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet. Stockholm, 1951

138 Skräm inte barnen. Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet. Stockholm, 1951

139 Svirt att sova. Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet. Stockholm, 1951

140 Sängvätning. Examensarbete av elever vid Socialpedagogiska seminariet. Stockholm, 1951

141 När barnen är sjuka. Examensarbete av elever vid Socialpedagogisk a semi n a r i et. Stockholm, 1951

142 Gunnar af Geijerstam, Petter Karlberg ,_ Gunn-ar Klackenberg. Hodern och barnet. Samhörighetens utveckling och bet ydelse under graviditet och första levnadsår. ??, 1960 . 16 s. !Thulebolagens skriftserie Vir hälsa. 18)

143 Ragna Berfenstam . Skydda barnen mot olycksfall . ??, 1954. 12 s. !Thulebolagens sk riftserie Vår hälsa. 3)

144 Gerda Kjel lberg . Varifrån kommer jag , mamma ? Stoc kholm, 1937

145 B. Rud Hall . Källor till Uppfostrans hi storia. Stockholm. 2. Tiden fr.o . m. 1724. 1925. 104 s.

146 "Skolan utan läxor". Separat ur Pedagog iska spörsmil, 2. 1927. 4 s.

147 Tidskrift för barnavård och ungdomsskydd. Arg. 4. 1929

148 Edouard Sprauger . Was bleibt von Fröbel? 1918. 6 s . Sonderabdruck aus dem Honatschrift " Kindergarten ". 1918. 6 s.

149 Friedrich Fröbel - boernehavens grundlaegger. Särtryck ur Svenska Fröbel-för bundets tidskrift nr . 3. B s.

150 Barnträdgård' En vädjan. Särtryck ur Svenka Fröbel­förbundets tidskrift nr. 3. Årg. 10. 3 s.

151 Barnträdgårdar i Sverige. Särtryck ur Svenska Fröbel - förbundets tidskrift nr. 4, 1930. 4 s.

152 Om barnkrubbor och barnträdgårdar. Särtryck ur Svenska Fröbel - förbundets tidskrift nr. 4, 1936. 10 s.

1 o 1

153 Maria Moberg . Hvad är Kindergarten? Föredrag hållet i sällskapet "Bifrost" i Norrköping. Norrko"pl· ng, 20 s. 1903 .

154 Mar~a ~oberg. Vad kan göras för a tt fattigvårdens understod at barn må bliva så f ktb · - · _ • . ru r1ngande som moJligt? Foradrag hallet Vld Sandbyhof N k . · · · or r 0p1ng, 1912 . 23 s .

155 Maria Moberg . Barnträdgården och d _ . . en nya uppfostran Foradrag Vld Helslngborgskongressen 1929 N · · · 1929 . 3 s . · · orrkop1ng ,

156 Maria Moberg och Erik Böttiger Barnträdg"rd . • • · a en och dess betydel~e for smabarnsa:dern : St ockholm , 1936. 31 s . (Sv . fattlgvards- och barnavardsforbundet. Socialmedic i nska sektionen. skriftserie. 13)

157 Ellen Moberg. Om Kindergarten. Norrköping, 1914 . 12 s .

158 Ellen Moberg . Vår tids pedagogiska reformsträvanden och barnträdgården . Norrk öping, 1929. 8 s .

159 Ellen Moberg. Friedrich Fröbel - en modern pedagog . 1932 . 11 s.

160 Ellen Moberg . Vilka krav bör ställas på barntrådgårdar och barnkrubbor i pedagogiskt av seende? 19 3 7 . 12 s.

161 Ellen Moberg. Register till tidskriften Barnträdgården 1918-1950 . (Handskrivet)

162 Anna Wulff. Rejsebreve f ra Sverige. Saertryck af "Hoved s taden " . Koebenhavn, 1915. 5 s .

163 Friedrich Fröbel. Henschen - Erziehung. U. å .

164 Edvard Ringborg . " Kasserade brottstycken ur Första maskinskriften (felaktig och ofullständig) av de fyra första uppsatserna af mitt manuskript till Fäderneshemmet och dess minnen". Herserud, 1919.

l'

i

l '1': ' t

Bilaga l

Förteckning

över

Pröbelföreningena i Norrköping arkiv

Upprättad 1978

1 (2)

Innehållsförteckning

Historik

A Protokoll med handlingarz

I Årsmötes- och styrelseprotokoll med bilagor

II Handlingar till årsmötes- och styrelseproto­kollen

C Diarier

D Liggare och register:

I

II a

b

III

IV

Matriklar över elever

Liggare över barn i barnträdgårdar och daghem

Register över barn i barnträdgårdar och daghem

Liggare över undervisning vid Fröbelinstitutet

övriga liggare och register

E Inkomna och utgående skrivelser, korreapondens

I Föreningens skrivelser

II Korrespondens

Ämnesordnade handlingar

I Ämnesordnade handlingar, allmän serie

II a . Handlingar rörande barn och undervisning: situationsprotokoll

b Övriga handlingar rörande barn och undervisning

III Handlingar rörande jubileer och andra bemärkelse­dagar

G Räkenskaper

I a Huvudböcker och bokslut, huvudserie

b ~vudböcker för särskilda institutioner och

' l,

·Il IJ

l

Il

.,

2

II a Kassaböcker, huvudserie

b Kassaböcker för hushållet

c KassaböCker ftlr särskilda institutioner och verksamheter

III a

b

c

Verifikationer, huvudserie

Verifikationer för hushållet

Verifikationer för särskilda institutioner och verksamheter

IV Övriga räkenskaper

H statistik

K Fotografier

ö Övriga handlingar

I Litteratur (med bilagd litteraturförteckning)

II Tidningsurklipp

III Övriga handlingar