Bostadsmarknaden 2009–2010 - Boverket

Boverket

Bostadsmarknaden 2009 –2010Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2009

Boverket juni 2009

Bostadsmarknaden 2009–2010Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2009

Titel: Bostadsmarknaden 2009–2010, Med slutsatser från bostadsmark-nadsenkäten 2009Utgivare: Boverket juni 2009Upplaga: 1Antal ex: 700Tryck: Boverket interntTryck: ISBN 978-91-86342-12-8(PDF: ISBN 978-91-86342-13-5)ISSN: 6051-3509Sökord: bostadsmarknaden, bostadsmarknadsläget, kommuner, bostads-försörjning, bostadsbrist, outhyrda lägenheter, bostadsbyggande, nypro-duktion, ombyggnad, planering, bostäder, studenter, ungdomar, flyktingar, äldre, funktionshindrade, särskilt boende, hemlösa, kommunala bostads-förmedlingar, försäljning av allmännyttiga bostäder, statistik, analyser, prognoser, SverigeDnr: 212-4772/2008

Omslagsfoto: Översta raden, Johnér Bildbyrå, Johnér Bildbyrå. Andra ra-den Mauro Rongione/Johnér Bildbyrå samt Leif_Johansson/Bildarkivet.se

Publikationen kan beställas från:Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 KarlskronaTelefon: 0455-35 30 00Fax: 0455-819 27E-post: [email protected]: www.boverket.se

Rapporten finns att ladda ner som pdf på www.boverket.seRapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m.

©Boverket 2009

3

FörordI Boverkets uppdrag ingår det att bevaka utvecklingen på bostads-marknaden. Utvecklingen ser mycket olika ut beroende på var i landet man befinner sig och i vilken typ av kommun man är i. För att få en bild över utvecklingen på alla de lokala bostadsmarknaderna runt om i landet, skickar Boverket ut en enkät till samtliga kommuner i början av varje år. Den innehåller frågor som på olika sätt belyser läget på bostadsmarknaden och det förväntade bostadsbyggandet. De senaste åren har alla 290 kommuner besvarat enkäten.

Syftet är att ge en bred överblick över det aktuella läget i landet, ha möjlighet att följa utvecklingen över tid och att bidra med ett underlag för bedömningar av utvecklingen de närmaste två åren. Materialet ger möjligheter att göra analyser på i princip valfri regional nivå. Bostadsmarknadsenkäten ingår också som underlag till våra byggprognoser. Denna rapport är en kommenterad sammanfattning av resultaten av 2009 års bostadsmarknadsenkät. Det finns kompletterande och mer detaljerat material på Boverkets hemsida.

Enkäten genomförs i samarbete med länsstyrelsernas plan- och bostads-enheter, och vi vill särskilt tacka länsstyrelserna för deras värdefulla insatser, inte minst när det gäller att motivera kommunerna att medverka i undersökningen. Vi samråder också varje år med Sveriges Kommuner och Landsting.

Ett varmt tack vill vi också rikta till kommunerna, utan deras medver-kan hade det naturligtvis inte varit möjligt att genomföra denna undersök-ning.

Rapporten har utarbetats av Christina Johannesson (projektansvarig), Johanna Andersson, Micael Nilsson, Mark Mostert, Hans-Åke Palmgren, och Annette Rydqvist. Martin Hedenmo är ansvarig enhetschef.

Karlskrona juni 2009

Janna Valikgeneraldirektör

4 Bostadsmarknaden 2009–2010

5

InnehållSammanfattning .............................................................................7

Inledning .........................................................................................8 Begreppen brist, balans och överskott ....................................10

Landets befolkning .......................................................................12

Bostadsmarknadsläget 2009 ........................................................14 Lediga lägenheter i allmännyttan ............................................18 Vilken typ av bostäder är det brist på? ....................................20

Grupper som har särskilt svårt att få en bostad............................22 Brist på bostäder för ungdomar ..............................................24 Minskat byggande av studentbostäder ...................................26 Bostäder till flyktingar ..............................................................28 Fortsatt intresse för seniorbostäder ........................................30 Särskilt boende för äldre och funktionshindrade .....................32

Försäljningar av allmännyttiga lägenheter ....................................34 Kommuner som sålde under 2008 ..........................................34 Storstockholm står för stor del av försäljningarna ...................36

Bostadsbyggandet ........................................................................38

Arbetet med boendefrågorna........................................................42 Riktlinjer för bostadsförsörjningen ...........................................42 Verktyg för att förverkliga riktlinjerna .......................................44

BilagorBilaga 1 Länsfördelning ................................................................46Bilaga 2 Bostadsmarknadsläget per kommun ..............................47Bilaga 3 Förväntat bostadsbyggande per kommun ......................53


7

SammanfattningFärre uppger brist och fler överskottKommuner som uppger att man har brist på bostäder i kommunen som helhet har minskat för första gången sedan mitten av 1990–talet. Det är alltså något färre kommuner som i år upplever brist på bostäder både i kommunen som helhet och på centralorten. Samtidigt ökar antalet kommuner som upplever ett överskott på bostäder. Läget på bostadsmarknaden påverkas av det rådande konjunkturläget. Kommunernas bedömningar gjordes den 1 januari 2009 och det kan mycket väl ha skett ytterligare förändringar sedan dess.

Färre kommuner har brist på bostadsrätter Det är betydligt färre kommuner som anger brist på bostadsrätter och egnahem i år jämfört med förra året. Antalet kommuner som anger brist på hyresrätter har också minskat, men fortfarande anger 70 procent av alla kommuner att det saknas hyresrätter. Förändringarna är överlag minst bland de små kommunerna.

Projektlistorna tyder på att byggandet av bostadsrätter och äganderätter blir litet i år jämfört med de senaste åren. Nästa år kan antalet påbörjade bostadsrätter och äganderätter åter komma att öka medan antalet hyresrätter möjligen kan komma att bli oförändrat. Osäkerheten i projektlistorna är dock stor både för år 2009 och 2010.

Det verkar finnas en god planberedskap för de projekt som är planerade till 2009, och alltså en beredskap att för öka byggandet när konjunkturen vänder.

Flest sålda allmännyttiga lägenheter i StockholmFörsäljningarna av allmännyttan fortsätter att öka men det är Storstockholm som står för en övervägande del av samtliga försäljningar. Det är framförallt i Stockholm som lägenheterna säljs till bostadsrättsföreningar. I övriga landet är det vanligen privata hyresvärdar som är köpare.

Unga och äldreDet är fortfarande främst äldre och ungdomar som kommunerna generellt lyfter fram som de grupper som har särskilt svårt att få en bostad. Den stadiga bristen på hyresrätter visar på behovet av bostäder till både äldre och unga, som många gånger efterfrågar samma typ av bostad.

16 procent av kommunerna har aktuella riktlinjerDe frågor som kommunerna arbetar särskilt mycket med är att erbjuda bostäder i attraktiva lägen, bostadsförsörjning för äldre och funktionshindrade samt tillgänglighet i bostäder, bostadsområden och offentlig miljö. Det är dock endast 16 procent av kommunerna som har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen och därmed lever upp till kravet enligt bostadsförsörjningslagen.


Inledning Syftet med rapportenSyftet med Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) är att bidra till en kontinuerlig uppföljning över tid av utvecklingen på bostadsmarknaden och att spåra trender och tendenser inför den framtida utvecklingen. Materialet ger möjlighet till att analysera regionala mönster och skillnader mellan olika typer av kommuner. Bostadsmarknadsenkäten fungerar också som en ingång till vidare kontakter med enskilda kommuner eller andra typer av fördjupningar, utifrån de indikationer som enkätsvaren ger.

Enkäten genomförs i samarbete med länsstyrelserna som samlar in materialet från kommunerna och går igenom resultaten. Denna kvalitetssäkring är en viktig del i arbetet med enkäten. Länsstyrelserna bidrar även med bedömningar och synpunkter på resultaten från det egna länet.

Unikt enkätmaterialBostadsmarknadsenkäten innehåller samtliga kommuners bedömningar över olika frågor på bostadsmarknaden och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. Detta gör bostadsmarknadsenkäten unik, ingen annan undersökning fångar in läget på bostadsmarknaden på samma sätt.

Rapporten bygger främst på uppgifter från Boverkets Bostadsmarknadsenkät. Men för att till exempel ha möjlighet att göra olika jämförelser och sätta in resultaten i ett större sammanhang, används även material från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen.

Indelning av kommunernaDet finns en stor variation mellan Sveriges 290 kommuner. Förutsättningarna kan skilja sig mycket åt bland olika kommuner, vilket beror på att de är olika stora, har skiftande geografiskt läge samt har varierande struktur när det gäller befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad. Det kan även finnas stora skillnader inom kommunerna.

I rapporten har vi valt att redovisa befolkningsförändringar och uppgifter om bostadsmarknaden utifrån en indelning av kommunerna i sju grupper:

De tre storstadsområdena är redovisade var för sig. • Högskoleorterna är uppdelade i två grupper efter invånarantal, de • större med fler än 75 000 invånare och de mindre med färre än 75 000 invånare. Övriga kommuner bildar två grupper, även de är avgränsade • efter kommunens storlek. Denna gräns går vid 25 000 invånare.

Syftet med indelningen är att följa utvecklingen i olika typer av kommuner och att få grupper som är någorlunda homogena vad avser grundläggande förutsättningar för bostadsmarknaden. Men det är en grov indelning och det kan vara stora skillnader även inom grupperna.

De senaste åren har samtliga 290 kommuner svarat på enkäten!

Det finns kommuner som ingår i storstadsregionerna som har färre än 25 000 invånare.

9

Antal kommuner och antalet invånare i kommungrupperna, 2008 Antal Antal kommuner invånareStorstockholm 26 1 981 263Storgöteborg 13 906 691Stormalmö 12 635 224Högskoleorter med fler än 75 000 inv 16 1 810 210Högskoleorter med färre än 75 000 inv 19 923 502Övriga kommuner med fler än 25 000 inv 29 969 240Övriga kommuner med färre än 25 000 inv 175 2 030 217

Landets kommuner indelade i kommungrupper

Storstockholm

Storgöteborg

Stormalmö

Större högskoleorter

Mindre högskoleorter

Övriga, fler än 25 000 inv

Övriga färre än 25 000 inv

Källa: SCB


Begreppen brist, balans och överskott I bostadsmarknadsenkäten ber vi kommunen göra en övergripande bedömning av bostadsmarknadsläget i kommunen. Enligt Boverkets definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns tomma lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden, som helhet betraktad, präglas av ett överskott. Detta sätt att definiera begreppen ger förstås visst utrymme för olika tolkningar och bedömningar.

Ett annat sätt att få en uppfattning om situationen på de lokala bostadsmarknaderna skulle till exempel vara att titta på marknadsindikatorer såsom priser och sålda lägenheter. Då får man kunskap om den realiserade efterfrågan på bostäder, men dock inte om inkomstsvaga gruppers behov och möjligheter att finna bostäder på den lokala marknaden. Att priserna är låga på en bostadsmarknad innebär inte självklart att det kommer ut lämpliga bostäder på marknaden för exempelvis studerande eller flyktingar som just fått uppehållstillstånd.

BedömningsfrågaOm det råder bostadsbrist eller inte på den lokala bostadsmarknaden är alltså en bedömningsfråga och brist på bostäder kan innebära olika saker i olika typer av kommuner. Genom att dela in kommunerna i olika grupper efter befolkningsstorlek och sedan titta på hur olika åldersgrupper flyttar mellan olika typer av kommuner kan man få en bild av skillnaderna i förutsättningarna. Storstadsregionerna har till exempel stor inflyttning, men av olika karaktär. På mindre orter är problemet kanske snarare att anpassa bostadsbeståndet till de behov som finns, till exempel få fram billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån. Det handlar också i många fall om att tillgänglighetsanpassa beståndet efter den åldrande befolkningens behov.

Där det finns för få bostäder i förhållande till behov och efterfrågan, till exempel på grund av att det är en stor inflyttning, kan det leda till trångboddhet och att anställda på ortens arbetsplatser behöver pendla över stora avstånd eller att de söker jobb någon annanstans. Men brist på bostäder kan också innebära att det till antalet finns tillräckligt många bostäder men att det är fel sorts bostäder. De lediga bostäderna kanske inte är anpassade för en åldrande befolkning eller så finns de utanför centralorten där servicen har försvunnit.

11

Brist innebär inte alltid nybyggnadsbehovOavsett om det handlar om obalans mellan antalet lägenheter på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, är rapporterad brist på bostäder inte alltid detsamma som nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av lägenheter i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet.

Ibland kan rapporterad bostadsbrist vara ett uttryck för en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger bostadsbrist innebär visserligen i de flesta fall att det är svårt att flytta dit eller inom kommunen, men bostadsbrist innebär inte nödvändigtvis att bostadssociala problem, till exempel att trångboddhet och andrahandsuthyrning är utbredda fenomen. I vilket fall som helst kan det krävas lokala insatser inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar.


Landets befolkningÅldersfördelningen ser olika ut i olika delar av landet Åldersfördelningen varierar över landet. Generellt finns det en ung befolkning i storstadsregionerna och i de större högskoleorterna medan det generellt finns en äldre befolkning i de mindre kommunerna.

Kranskommunerna har störst procentuell ökningStockholm, Göteborg och Malmö stad har stor inflyttning från både övriga landet och utlandet. Många av inflyttarna är unga vuxna. Däremot har dessa kommuner ett flyttningsunderskott gentemot kommuner i det egna länet. Det beror på att många flyttar från städerna till kranskommunerna i samband med att man nyligen har bildat eller står inför att bilda familj. Många av inflyttarna till de omgivande kommunerna är därför vuxna i åldern 30–45 år och yngre barn. Flera kranskommuner har därmed hög befolkningstillväxt och ofta både födelse- och flyttningsöverskott. Vissa av dem har landets högsta procentuella folkökning samt födelse- och flyttnetto.

Arjeplog har stor procentuell ökningArjeplog är den enda kommunen som inte ligger i eller nära någon storstadsregion, som ändå uppvisar bland de största procentuella befolkningsökningarna i landet. Det handlar om ett stort flyttningsöverskott. Den största delen av flyttnettot kommer från andra delar av landet än det egna länet. En bidragande förklaring till den stora relativa befolkningstillväxten kan vara den välkomstbonus på 25 000 kronor för alla nya kommuninvånare, som kommunen har infört. En annan förklaring kan vara att näringslivet som bedriver testverksamhet av bilar.

Störst procentuell befolkningsminskning i små kommuner Störst procentuell befolkningsminskning har fyra kommuner i övre Norrland och en Värmlandskommun. Dessa kommuner har under 5 000 invånare och både ett födelse- och flyttningsunderskott. Flyttnettot från utlandet är dock positivt, vilket betyder att de skulle minska mer utan invandringen. Av de 74 kommuner som minskat mest, relativt sett, har alla utom en, färre invånare än 25 000.

Invandringsöverskott i kommuner med minskande befolkning Under år 2008 var inflyttningen från utlandet större än utflyttningen till andra länder i alla kommuner utom Söderköping. Störst invandringsöverskott i förhållande till den egna befolkningen finns till stor del i kommuner som i övrigt har en negativ befolkningsutveckling. De tre kommuner som har högst procentuellt positivt flyttnetto mot utlandet, ligger i Småland.

Befolkningsutvecklingen, hushållssammansättning-en, hushållens inkomster samt värderingar och livs-stil påverkar efterfrågan på bostäder. Det är därför intressant att studera detta både på riksnivå men framförallt på region- eller kommunnivå. Vi skriver här om de övergripande befolkningsförändringarna men går inte in på hus-hållssammansättning eller hushållens inkomster.

Födelsenetto är antalet födda minus antalet döda. Positivt födelsenetto eller födelseöverskott betyder att antalet födda är fler än antalet avlidna. Negativt födelsenetto eller födelse-underskott betyder att antalet avlidna är fler än antalet födda.

Flyttnetto är antalet in-flyttningar minus antalet utflyttningar. Positivt flytt-netto eller flyttningsöver-skott innebär att fler flyttar in än ut ur kommunen. Ne-gativt flyttnetto eller flytt-ningsunderskott betyder att utflyttningen är större än inflyttningen.

13

Kommuner med positiv respektive negativ befolkningsutveckling år 2008, antal invånare

-303 – 0

1 – 14 957

20 – 24 år

75 – 84 år

Andel invånare i åldern 20–24 och 75–84 år per kommungrupp, 2008

Källa: SCB


Bostadsmarknadsläget 2009 En vändning på bostadsmarknaden?Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen och ska enligt bostadsförsörjningslagen skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. En grundläggande del i att se hur bostadsmarknaden utvecklas blir således att undersöka hur kommunerna ser på sin situation.

Antalet kommuner som uppger att man har brist på bostäder i kommunen som helhet har minskat för första gången sedan mitten av 1990–talet. Det är nu 124 kommuner eller cirka 42 procent som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. Det går inte att direkt peka ut någon region där antalet kommuner med brist på bostäder har minskat. Det är utspritt över hela landet. Det har också inträffat en del förändringar bland kommunerna med färre än 25 000 invånare. Det är främst inom denna grupp som något färre kommuner redovisar brist på bostäder och något fler har överskott på bostäder.

Drygt hälften av kommunerna med brist på bostäder i hela kommunen tror att läget kommer att vara oförändrat de kommande två åren. En fjärde del tror att bristen kommer att bestå eller öka. Något fler tror att bristen kommer att minska.

Det är färre kommuner än tidigare i Storstockholm och Storgöteborg som tror att bostadsbristen kommer att bestå eller öka. Men Stormalmö skiljer sig från de två andra storstadsområdena, där är det fler kommuner som tror att bristen kommer att bestå eller öka de kommande åren. Bland högskoleorterna är det något färre kommuner som tror att bristen kommer att öka.

Fler kommuner som uppger överskott på bostäderAntalet kommuner som redovisar att man har balans totalt sett på bostadsmarknaden, har inte ändrats sedan förra året. Det är 113 kommuner eller 39 procent av kommunerna som redovisar balans. Av dessa kommuner har dock nästan hälften brist på bostäder i centralorten eller i innerstaden. Vi kan se att det totalt sett är färre kommuner än förra året som har brist på bostäder i centralorten eller innerstaden. Det är även fler än tidigare som tror att bristen kommer att minska.

Det har varit en stadig minskning de senaste sex åren av kommuner som har bedömt att man har överskott på bostäder men i år har antalet ökat. Det är nu 52 kommuner eller 17 procent som bedömer att man har överskott på bostäder.

”Brist på bostäder” råder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. ”Överskott på bostäder” innebär att det ständigt finns fler lediga lägenheter än som efter-frågas. Att det finns tomma lägenheter i något ensta-kat bostadsområde behö-ver inte innebära att den lokala markanden präglas av ett överskott.

Bostadsmarknadsläget i en kommun kan variera över tid. Vissa år är exem-pelvis bostadsmarknaden i balans och vissa år har man brist på bostäder. I en del kommuner är läget mera stabilt. Av de 124 kommuner som redovisar brist på bostäder i år har 29 kommuner haft brist på bostäder sedan år 2000. De flesta av dessa kom-muner finns runt våra stor-stadsområden och i inre Småland. 66 kommuner har stadigt rapporterat brist på bostäder de senaste fem åren. 20 kommuner har haft överskott på bo-städer de senaste tio åren. De flesta av dessa kom-muner finns i Norrland.

15

Kommunernas bedömningar av bostadsmarknadsläget 2009

Brist

Balans

Överskott

Källa: BME

Bostadsmarknadsläget, 1988–2009

Brist

Balans

Överskott


Svaga bostadsmarknader Bland de 124 kommuner som anger brist på bostäder är situationen väldigt olika. I vissa kommuner finns det ett stort behov av att komplettera bostadsbeståndet och det finns en marknad som gör att man får avsättning för nyproduktion. I andra kommuner handlar det om ett mindre antal bostäder som behövs, men där finns inte någon marknad för nyproduktion. Av de 124 kommuner som uppger brist på bostäder, är det 16 kommuner som enligt BKN:s definition är svaga bostadsmarknader. I dessa kommuner är det svårt att få till någon nyproduktion, vilket gör att det blir svårt för kommunerna att få fram de bostäder som behövs. Av de kommuner som har överskott på bostadsmarknaden, är samtliga utom två definierade som svaga bostadsmarknader.

Bostadsmarknadsläge och befolkningsutvecklingBåde antalet och vilka kommuner som har brist respektive överskott på bostäder, säger något om vilken verklighet som politiker och planerare runt om i landet står inför. Om man istället vill fokusera på hur bostadsbristen drabbar hushållen, är det kanske mer intressant att relatera bostadsmarknadsläget till befolkningen. Hela 60 procent av befolkningen bor i kommuner som redovisar bostadsbrist. Det innebär dock inte att alla dessa är påverkade av bostadsbristen, men en person som behöver byta bostad eller etablera sig på bostadsmarknaden kan få problem. Endast sju procent av befolkningen bor i en kommun som redovisar överskott på bostäder.

Majoriteten av de kommuner som uppger brist på bostäder, har en positiv befolkningsutveckling. Det är dock drygt 30 kommuner som har en negativ befolkningsutveckling, samtidigt som man uppger att det är brist på bostäder i årets bostadsmarknadsenkät. De flesta av dessa tillhör kommungruppen med färre än 25 000 invånare, men även kommuner i Storgöteborg och Stormalmö finns med här. Bland kommuner med balans på bostadsmarknaden är det i princip lika många som har positiv och negativ befolkningsutveckling. De flesta kommuner som uppger överskott på bostäder har inte oväntat en negativ befolkningsutveckling.

Statens bostadskredit-nämnd, BKN, har avgrän-sat drygt 100 kommuner som utgör landets sva-gaste bostadsmarknader. Dessa kännetecknas bland annat av svag efter frågan på bostäder. Den finns främst i kom-muner med små lokala arbetsmarknader med låg tillgänglighet på arbetsplat-ser, befolkningsminskning, svag utveckling av hushål-lens inkomster och svag sysselsättningsutveckling.

17

Källa: BME

Procent av befolkningen som bor i kommuner med brist, balans respektive överskott på bostäder

Överskott 7%

Balans 33%

Bostadsbrist 60%

Brist

Balans

Överskott


Lediga lägenheter i allmännyttanFå lediga lägenheter i många kommuner De flesta kommuner har minst ett allmännyttigt bostadsföretag och endast 13 av landets 290 kommuner saknar allmännytta. Enligt svaren i årets bostadsmarknadsenkät finns det omkring 8 400 lediga allmännyttiga lägenheter, vilket är en fortsatt minskning jämfört med tidigare år. Utvecklingen stämmer även överens med motsvarande siffror från SCB. Drygt 70 av de kommuner som har ett allmännyttigt bostadsföretag uppger att det inte finns några lediga lägenheter. De flesta ligger i eller nära någon av storstadsregionerna, men det finns även andra typer av kommuner som uppger att det inte finns några lediga lägenheter.

Färre lediga lägenheter, i malpåse och aktuella för rivningDet är 47 kommuner som har så många lediga lägenheter att det är ett problem. Det är en ökning jämfört med 2008, men en minskning sett över en längre tidsperiod. Drygt 40 procent av alla lediga lägenheter finns i någon av dessa kommuner. Både antalet kommuner som uppger att det finns kallställda lägenheter och antalet lägenheter i malpåse minskar. Färre kommuner i år jämfört med tidigare, uppger att det är aktuellt med rivningar av allmännyttiga lägenheter Även antalet lägenheter som kan komma att rivas, är lägre än tidigare år.

Kommuner som har problem med tomma lägenheterDet är till viss del samma kommuner som uppger något av följande: att de lediga lägenheterna är så många att det är ett problem, att det finns lägenheter i malpåse, samt att det kan bli aktuellt med rivningar under 2009 och 2010. De ligger främst i inre Norrland, Bergslagen och i östra Småland. De flesta av dessa kommuner har färre än 25 000 invånare, även om större kommuner också förekommer. Majoriteten av dessa kommuner har en negativ befolkningsutveckling. De flesta som har många lediga lägenheter och problem förknippat med detta, har överskott på bostäder.

Det är samma kommuner som riverEnligt SCB har cirka 22 000 bostäder rivits på grund av uthyrnings-svårigheter sedan 1998. Rivningarna har skett i 180 kommuner. Det finns ett klart samband mellan rivning och minskad befolkning. Enligt SCB rev 18 kommuner sammanlagt cirka 645 allmännyttiga lägenheter i flerbostadshus under år 2008. Flest lägenheter revs i Ludvika, Hallstahammar, Gullspång, Köping och Boden. Dessa kommuner stod tillsammans för hälften av de rivningar som genomfördes under 2008.

I år uppger 14 av de 180 kommuner som enligt SCB har rivit bostäder på grund av uthyrningssvårigheter under åren 1998 till 2008, att det fortfarande finns ett överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Det är en halvering av antalet kommuner jämfört med föregående år. Av de kommuner som uppger att man kan komma att behöva riva, har samtliga utom två kommuner, rivit tidigare. De två kommuner som har tillkommit i år ska endast riva en mindre del.

19

Källa: SCB, september 2008

Antal lediga allmännyttiga lägenheter i flerbostadshus

0 –

1 – 25

26 – 50

51 – 100

101 – 418

Saknar allmännytta


Vilken typ av bostäder är det brist på?För första gången på flera år minskar antalet kommuner som uppger att det är brist på hyresrätter, bostadsrätter och egnahem.

Brist på hyresrättI år är det 70 procent av kommunerna som uppger att det är brist på hyresrätter. Det är något färre kommuner än förra året. Den storlek som flest kommuner anger att det är brist på är smålägenheter och fyrarumslägenheter och större. Det är alltså främst en minskning av antalet kommuner som uppger brist på mellanstora lägenheter på tre rum och kök.

Brist på bostadsrättEn tredjedel av kommunerna har brist på bostads rätter. Framförallt uppger kommunerna att det är brist på medelstora och större bostadsrätter. Jämfört med förra året är det färre kommuner som har angivit brist på bostadsrätter. Det är främst färre kommuner som uppger brist på tre rum och kök eller större. I Stormalmö är det en kraftig minskning av antalet kommuner som anger brist på bostadsrätter jämfört med övriga storstadsområden.

Brist på egnahemUngefär en tredjedel av kommunerna uppger att det finns en brist på egnahem. Det är vanligast att kommunerna anger att det är brist på medelstora (120–150 kvadratmeter) och mindre (upp till 120 kvadratmeter) egnahem. Även antalet kommuner som upplever brist på egnahem har minskat.

Förändringar i landetDet är en tydlig nedgång i antalet kommuner som uppger brist på bostadsrätter i hela landet men särskilt är minskningen stor i Stormalmö och i de större och mindre högskoleorterna. När det gäller antalet kommuner som anger brist på egnahem är skillnaderna störst mellan 2008 och 2009 i de större och mindre högskoleorterna samt i övriga kommuner med fler än 25 000 invånare.

Det är alltså betydligt färre kommuner i år än förra året som upplever att det är brist på egnahem och/eller bostadsrätter. Det gäller i alla kommungrupperna. I Storstockholm och Storgöteborg samt bland de mindre kommunerna är det också färre som bedömer att det är brist på hyresrätter. I Stormalmö och bland högskoleorter med färre än 75 000 invånare har det inte skett någon minskning i antalet kommuner som uppger att det är brist på hyresrätter, vilket är fallet i övriga kommuner.

I de minsta kommunerna är läget mest stabilt, där har det inte skett några större förändringar jämfört med förra året.

21

Staplarna i diagrammet visar hur många procent av kommunerna i de olika kommungrupperna som har uppgett brist för olika upplåtelseformer 2009. Punkterna visar motsva-rande bedömning för före-gående år, 2008.

Källa: BME

Antal kommuner som uppger brist på hyresrätt, bostadsrätt och egnahem, 2008 och 2009

Hyresrätt 2009

Bostadsrätt 2009

Egnahem 2009

Hyresrätt 2008

Bostadsrätt 2008

Egnahem 2008


Grupper som har särskilt svårt att få en bostadUnder de senaste åren har det varit samma grupper som kommunerna särskilt har lyft fram som de som är drabbade av bostadsbristen eller som är i behov av bostäder. Det handlar om pensionärer eller medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad. Även ungdomar är en grupp som drabbas hårt av bostadsbristen. En annan grupp som många kommuner lyfter fram är hushåll med höga krav på attraktivt läge.

Läget i storstadsregionernaI storstadsregionerna är det generellt sätt brist på bostäder i någon form för samtliga grupper. Men det skiljer sig lite åt mellan storstads områdena.

I Storstockholm är det framförallt brist på bostäder för ekonomiskt svaga hushåll, flyktingar och ungdomar. Mer än hälften av kommunerna uppger att det är brist på bostäder för äldre, barnfamilj er, ensamstående och flyktingar.

I Storgöteborg är det i stort sett samtliga kommuner som uppger brist på bostäder för ensamstående, ungdomar och ekonomiskt svaga hushåll. Flertalet av kommunerna har brist på bostäder för ensamstående med barn, barnfamiljer och äldre. Mer än hälften av kommunerna i Storgöteborg har brist på bostä der för samtliga grupper.

I Stormalmö är det framförallt ungdomar och äldre som samtliga kom muner lyfter fram. Många kommuner har även brist på bostäder för ekonomiskt svaga hushåll och ensamstående.

Bostäder i attraktiva lägen och till äldre efterfrågas i övriga landetDen största skillnaden gentemot storstadsregionerna är att nästan samtliga kommungrupper lyfter fram brist på bostäder för hushåll som efterfrågar attraktivt läge. Men även brist på bostäder för äldre och ungdomar syns här.

I kommuner med högskola och mer än 75 000 invånare är det främst stora barnfamiljer, ungdomar och ekonomiskt svaga hushåll som har särskilt svårt att få bostad. Det är ingen annan kommungrupp utanför storstadsregionerna som procentuellt sett lyfter fram ungdomar som dessa kommuner. Flera kommuner lyfter även fram hushåll som efterfrågar attraktiva lägen.

På högskoleorter med mindre än 75 000 invånare är det främst brist på bostäder för ungdomar och på bostäder i attraktiva lägen. Många kom-muner lyfter även fram stora barnfamiljer och hushåll med krav på god tillgänglighet.

I de mindre kommunerna blir det väldigt tydligt att det är brist på bostäder för äldre som vill flytta till mindre bostad, hushåll med krav på god tillgänglighet och hushåll som efterfrågar attraktiva lägen.

23

Vilka grupper har särskilt svårt att få en bostad?

Källa: BME


Brist på bostäder för ungdomarNärmare hälften av landets kommuner uppger att de har brist på bostäder som ungdomar efterfrågar. Det är vanligast att kommuner i storstadsregionerna och de större högskoleorterna uppger brist på bostäder för unga. Dessa kommuner har också ofta generell bostadsbrist. Även på orter där det inte finns någon generell brist på bostäder, kan det dock finnas problem för unga att hitta en lämplig bostad, eftersom de tillgängliga lägenheterna ofta är för stora eller för dyra för unga. Enligt kommunerna efterfrågar ungdomar framförallt små och billiga lägenheter som ligger centralt.

Särskilda insatser för unga att skaffa en egen bostad har paradoxalt nog minskat i takt med att bostadsbristen har brett ut sig. Den vanligaste insatsen är hyresrabatter till unga.

3 000 ungdomsbostäderNärmare 50 kommuner uppger att de har särskilda ungdomsbostäder till unga under en viss ålder i kommunen. Sammanlagt rör det sig om drygt 3 000 ungdomsbostäder i hela landet. Antalet har minskat de senaste åren. Som mest fanns det närmare 4 500 ungdomsbostäder år 2003. De finns främst i Storstockholm. I övrigt är det mest vanligt på de större högskoleorterna och i de allra minsta kommunerna.

Fler unga på bostadsmarknaden de närmaste årenUnder de närmaste åren kommer allt fler unga att behöva bostad, det beror på att det föddes många barn i början av 1990–talet. I mitten av 1990–talet föll födelsetalen och höll sig under ett antal år på en mycket låg nivå. Det för med sig att ungdomsgruppen kommer att minska relativt snabbt efter år 2013. Det ställer stora krav på kommunerna, att kunna möta ungdomars varierande behov av bostäder. Ett problem är att nyproducerade bostäder ofta blir dyra och därmed svåra för ungdomar att efterfråga.

Antal kommuner med brist på bostäder för ungdomarÅr 2004 2005 2006 2007 2008 2009Antal kommuner 126 142 136 129 142 139

Källa: BME

Med ungdomar menar vi personer mellan 19–25 år, som ska etablera sig på bostadsmarknaden.

25

Kartan visar vilka kommuner som har angett brist på bostäder som ungdomar efterfrågar. Av kartan framgår också vilka kommuner som har ett positivt flyttnetto i åldersgruppen 20–24 år. I dessa kommuner flyttar fler ungdomar till än från.

Källa: BME

Brist på bostäder för ungdomar. Positivt flyttnetto för 20–24 åringar

Brist

Ej brist

Positivt flyttnetto (1– 4 592)


Minskat byggande av studentbostäderBostadssituationen för studenter skiljer sig mellan olika universitets- och högskoleorter. I år bedömer 17 högskolekommuner att det är brist på lämpliga bostäder för studenter, vilket innebär att det har tillkommit ytterligare en kommun sedan föregående år. Samtidigt uppger 25 högskoleorter att det inte är några större problem för studenter att få tag i en lämplig bostad.

Sex högskoleorter uppger att de har brist på bostäder för studenter varje år under den senaste femårsperioden. På övriga orter har bostadsmarknadsläget varierat över åren. Det är dock inte genomgående samma kommuner som rapporterar brist år efter år. Två kommuner som tidigare haft brist på bostäder för studenter under många år, men som i år uppger att det inte är några större problem, är Umeå och Uppsala.

Minskad nyproduktion av studentbostäderNyproduktionen av studentbostäder har minskat kraftigt sedan början av 2000–talet. Enligt årets bedömningar kommer nyproduktionen att öka med ett hundratal bostäder i förhållande till förra årets enkät. Men eftersom det planerade tillskottet av studentbostäder genom ombyggnad är betydligt lägre, kommer nettotillskottet av studentbostäder förmodligen att bli lägre än tidigare.

De flesta studerande bor inte i studentbostadStudentgruppen är heterogen, det gäller såväl ålder som familjesituation. De flesta högskolestudenter bor i bostäder på den reguljära bostadsmarknaden. Enligt tidigare undersökningar bor cirka 25 procent i studentbostäder. De visar också att det främst är yngre studenter som bor i en studentbostad.1

Fler sökande till högskolanAntalet sökande till högskolor och universitet har ökat under de två senaste åren, efter att tidigare ha minskat under tre år. Större ungdomskullar, men även situationen på arbetsmarknaden, bidrar sannolikt till det ökade söktrycket. Ett ökat antal sökande, samtidigt som tillskottet av studentbostäder är lågt, kan leda till att konkurrensen om de lediga bostäderna ökar på många studieorter.

1 SCB (2007) Högskolestuderandes levnadsvillkor och CSN (2008) CSN:s enkätundersökning av de studerandes ekonomiska och sociala situation.

Med studentbostäder avses studentlägenheter, korridorrum eller liknade som är avsedda för stude-rande vid högskola eller universitet.

Enligt kommunernas uppgifter kommer det under 2009 och 2010 påbörjas cirka 1 100 stu-dentbostäder, samt ytter-ligare knappt 100, genom ombyggnad under samma period.

27

Högskolekommuner som uppgett brist på bostäder för studenter

Brist

Ej brist

Tillskott av studentbostäder, år 2002–2008, färdigställda lägenheter

Nybyggnad

Ombyggnad

Källa: BME

Källa: SCB


Bostäder till flyktingarI Sverige delar staten och kommunerna på ansvaret för att integrera nyanlända flyktingar i samhället. Bostaden är utgångspunkten för en lyckad integration. Hur kommunerna hanterar bostadsfrågan varierar på grund av att de har olika förutsättningar. Faktorer som bland annat påverkar bostadssituationen är kommunernas befolkningssituation, i vilken mån det finns lediga lägenheter och storleken på dessa.

Åren 2006 och 2007 skedde en markant ökning av antalet asylsökande. Därefter har mottagandet minskat. Kommunernas bedömningar baserar sig på år 2008. Det betyder att en del av problemen med flyktingars bostäder, som enkäten synliggör, hänger samman med det höga mottagandet 2006 och 2007.

På frågan om någon eller några grupper har särskilt svårt att få bostad, svarade 65 av 290 kommuner att detta gäller för flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd och som avser bosätta sig permanent i kommunen. Majoriteten av dessa kommuner finns i de tre storstadsregionerna samt bland de medelstora städerna. De allra flesta av dessa kommuner uppger att de har brist på bostäder i allmänhet.

Brist på hyresrätter och stora lägenheterNågot färre kommuner än föregående år bedömer att bristen på hyreslägenheter är ett problem för kommunens flyktingmottagande. Den långsiktiga trenden är dock att antalet kommuner, som upplever att bristen på hyresrätter är ett problem, ökar över tid. År 2004 var det 84 kommuner som ansåg att detta var ett problem för denna grupp. I årets enkät var det 131 kommuner. Med andra ord upplever närmare hälften av landets kommuner att bristen på hyreslägenheter försvårar kommunens flyktingmottagande.

Ett annat problem som lyfts fram i enkäten är bristen på stora lägenheter. Ungefär hälften av samtliga kommuner (154 stycken) svarar att de har svårt att tillgodose flyktinghushållens behov av stora lägenheter (lägenheter större än 4 r o k). Antalet kommuner med brist på stora lägenheter har dessutom ökat de senaste åren.

Hyresnivåer och kravAtt döma av kommunernas svar har antalet kommuner med brist på stora lägenheter ökat de senaste åren. Däremot är det färre kommuner i år jämfört med tidigare, som menar att det framöver kommer att finnas för få lägenheter med rimlig hyresnivå. I flera år har en fråga som handlar om huruvida fastighetsägarna ställer för höga krav på de bostadssökandes inkomst och/eller anställning ställts i enkäten. I år svarar 43 kommuner ja på den frågan. Det är 10 kommuner färre än föregående år. 25 av 290 kommuner uppger att ett betydande problem när det gäller att tillgodose bostäder till flyktinghushåll är att hyresvärdar är obenägna att ta emot stora barnfamiljer. Detta har mer eller mindre varit oförändrat de senaste tre åren.

Som flykting räknas den som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl, övriga skyddsbehov eller synner-ligen ömmande omstän-digheter samt deras anhö-riga och som har rätt till in-troduktionsersättning enligt förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyk-tingmottagande med mera. En person räknas som nyanländ flykting de första åren i Sverige eller under den tid som introduktionen pågår.

29

Kommunernas bedömning av möjligheten att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar på tre års sikt

Svårt

Ganska svårt

Lätt eller ganska lätt

Flyktingars bostäder på tre års siktCirka 55 procent av kommunerna uppger att det kommer att bli ganska eller mycket svårt att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar på tre års sikt. Det är en något lägre andel jämfört med vad kommunerna svarade år 2008.

Källa: BME


Fortsatt intresse för seniorbostäderSeniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, till exempel 55 år och äldre. Det behövs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att flytta in.

Antalet seniorbostäder har ökat markant under 2000–talet och uppgick år 2008 till 33 000 bostäder, enligt en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört. Enligt samma källa ägs drygt hälften av seniorbostäderna av kommunala bolag.

Planer på nyproduktion i ett hundratal kommunerI drygt hundra av landets kommuner finns det planer på att bygga nya seniorbostäder de närmaste två åren. Det handlar inte bara om nybyggnad, det tillkommer också seniorbostäder genom ombyggnad och omvandling av servicebostäder för äldre till seniorbostäder. I årets enkät uppger ett fyrtiotal kommuner att det finns planer på ombyggnad och i 27 kommuner finns det planer på att omvandla servicebostäder för äldre till seniorbostäder.

Enligt kommunernas bedömningar kommer 6 500 seniorbostäder att påbörjas de närmaste två åren, vilket är något färre än år 2008. Av dessa avser 4 500 nyproduktion och 1 100 ombyggda bostäder. Cirka 900 bostäder beräknas bli omvandlade från servicebostäder till seniorboende. En del av projekten uppges dock vara osäkra och det faktiska tillskottet blir förmodligen inte så högt.

Största tillskottet i de mindre kommunernaSer man till de sju kommungrupperna, framgår det tydligt att merparten av seniorbostäderna tillkommer i kommuner med färre än 25 000 invånare.

Allmännyttan dominerarAllmännyttan domine rar när det gäller byggande av seniorbostäder. I drygt hälften av projekten är ett allmännyttigt bostadsföretag byggherre. Antalet planerade projekt med bostadsrättsföreningar som byggherre har dock minskat det senaste året.

Det finns inte någon entydig definition av vad som ska räknas som se-niorbostäder eller några regler för hur de ska vara utformade. Bostäderna är dock ofta utformade utifrån äldres behov av god tillgänglighet. En del seniorbostäder har gemen samma utrymmen för samvaro och aktiviteter. Det kan också finnas kök och matsal för gemensam matlagning och umgänge.

31

Kommuner som ska bygga seniorbostäder under 2009–2010

0 –

1 – 25

26 – 50

51 – 100

101 – 640

Seniorbostadsprojekt fördelade på nyproduktion, ombyggnad och omvandling av servicebostäder, förväntat påbörjade 2009–2010, antal

Nybyggnad

Ombyggnad

Omvandling

Källa: BME


Särskilt boende för äldre och funktionshindradeÅr 2008 fanns det 94 000 bostäder i särskilt boende för äldre. Enligt Socialstyrelsens skattningar har drygt 20 procent av platserna försvunnit sedan år 2000.2

När det gäller bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning fanns det enligt uppgifter från Socialstyrelsen, cirka 27 500 platser år 2007.3

Hälften har inte täckt behovet av särskilt boende för äldre Hälften av landets kommuner täcker inte behovet av särskilda boendeformer för äldre. Cirka fyra av tio kommuner räknar med att kunna täcka behovet när det gäller särskilt boende för äldre genom utbyggnad de närmaste åren. Drygt tio procent av kommunerna bedömer att bristen på bostäder kommer att kvarstå även efter planerad utbyggnad under de närmaste åren.

Fler bland små kommuner har behovet täcktBristen på särskilt boende för äldre är enligt enkäten mest utbredd i Storstock holm och Storgöteborg. Endast 15 respektive 8 procent av kommunerna uppger att man har behovet täckt. I övriga kommungrupper uppgår behovstäckningen till mellan 40 och närmare 60 procent. De minsta kommunerna har tillgodosett behovet i högst utsträckning.

Läget är sämre när det gäller särskilt boende för funktionshindrade När det gäller särskilt boende för personer med funktionsnedsättning är läget sämre än för äldre. Detta trots att andelen kommuner som har behovet täckt, ökat något jämfört med förra året. Två av tre kommuner har i dagsläget inte tillräckligt många bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning.

Fyra av tio kommuner räknar med att uppfylla behovet av särskilt boende för dessa grupper, genom planerad utbyggnad de närmaste två åren. Mer än var femte kommun uppger dock att de inte kommer att klara behovet genom planerad utbyggnad.

Fler bland de mindre kommunerna har behovet tillgodosettSituationen vad gäller särskilt boende för funktions hindrade följer inte något tydligt mönster, men behovstäckningen verkar vara lägst i storstadsområdena. I Storstockholm och Storgöteborg har endast en av tio kommuner täckt behovet. Enligt enkätsvaren är behovet däremot tillgodosett i högre utsträckning i de mindre kommunerna. Behovstäckningen är högst på de mindre högskoleorterna, där närmare hälften av kommunerna uppger att de har behovet täckt.

2 Socialstyrelsen, (2008), Lägesrapport.3 Socialstyrelsen, (2007) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning

– Lägesrapport 2007.

Särskilt boende för äldre avser särskilda boende-former för service och om-vårdnad som kommunerna enligt socialtjänstlagen (SoL), ska inrätta för äldre människor som behöver särskilt stöd. Det krävs bi-ståndsbeslut enligt social-tjänstlagen för att flytta in.

Kommunerna har ett ansvar enligt SoL och/eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att inrätta bostäder med särskild service för personer med funktions-nedsättning.

Den 1 juni 2007 trädde det nya investeringsstödet till äldrebostäder i kraft. Stödet ska stimulera ny-byggnad eller ombyggnad som innebär ett nytillskott av äldreboenden. Bidraget kan sökas för ny- eller ombyggnad som påbörjats från och med den 1 januari 2007. Regeringen har av-satt 2,5 miljarder kronor under en femårsperiod. Sedan starten och fram till och med april 2009 har närmare 500 miljoner beviljats. Totalt har det kommit in 214 ansökningar varav 137 har beviljats. Det beviljade antalet lä-genheter uppgår till 3 500 lägenheter i nybyggnad och cirka 900 i ombygg-nad. Stödet söks hos läns-styrelserna.

33

Kommunernas bedömning gällande behovs-täckning för särskilt boende för äldre, 2009

Behovet täckt

Täcker behovet genom nybyggnad

Brist även efter planerad utbyggnad

Bortfall

Källa: BME

Behovstäckning beträffande särskilt boende för äldre, procent av alla kommunerKommunens bedömning 2007 2008 2009Behovet täckt 47 46 49Täcker behovet genom planerad utbyggnad de närmaste två åren 35 39 38Brist även efter planerad utbyggnad 14 14 12

Behovstäckning beträffande särskilt boende för funktionshindrade, procent av alla kommunerKommunens bedömning 2007 2008 2009Behovet täckt 40 32 38Täcker behovet genom planerad utbyggnad de närmaste två åren 40 45 41Brist även efter planerad utbyggnad 17 12 21


Försäljningar av allmännyttiga lägenheter

Kommuner som sålde under 2008Sedan tillståndsplikten avskaffades den 1 juli 2007, är det möjligt för kommunerna att sälja hela eller stora delar av sina allmännyttiga bostadsbolag, utan att begära länsstyrelsens tillstånd. Tidigare, sedan den 1 april 2002, var kommunerna tvungna att begära tillstånd från länsstyrelsen för att sälja allmännyttiga lägenheter. Kommuner fick inte genomföra försäljningar som skulle innebära att det kunde bli svårt att hitta jämförbara lägenheter på orten vid en bruksvärdesprövning.

Försäljningar av allmännyttiga lägenheter under år 2008

Antal Antal Till Till privat kommuner sålda bostadsrätt, hyresrätt, lägenheter andel andelStorstockholm 10 13 337 48,5 50,9Storgöteborg 4 420 85,2 10,5Stormalmö 4 516 14,7 84,7Högskoleorter med fler än 75 000 inv 9 510 46,5 51,8Högskoleorter med färre än 75 000 inv 8 1 167 0 98,6Övriga med fler än 25 000 inv 8 129 0 86,0Övriga med färre än 25 000 inv 39 1 898 0 76,9Riket 82 17 977

Källa: BME

82 kommuner sålde nästan 18 000 lägenheter under år 2008. Det innebär att 197 kommuner som har en allmännytta inte genomförde några försäljningar. Två kommuner, Lomma och Åtvidaberg, sålde hela sina bestånd och saknar numera allmännytta. Antalet sålda lägenheter har ökat sedan 2007, då det såldes 7 900 lägenheter. Det är en hög siffra även om man jämför med början av 2000–talet, då det också skedde många försäljningar.

Till privat hyresrätt eller bostadsrättLägenheterna säljs framförallt till två typer av köpare, det vill säga till privata hyresvärdar eller bostadsrättsföreningar. Mer än hälften av de sålda allmännyttiga lägenheterna såldes till en privat fastighetsägare. Försäljning till fritidshus, egnahem eller kooperativ hyresrätt är ovanligt.

De vanligaste anledningarna till försäljningar är att ge bättre ekono-miskt utrymme för underhåll och upprustning eller för att effektivisera förvaltningen. Även att möjliggöra nyproduktion eller förbättra bolagets soliditet, är relativt vanliga svar.

35

Antal sålda allmännyttiga lägenheter 2008 per kommun

0 – (197 kommuner sålde inga lägenheter)

1 – 40 (54 kommuner sålde mellan 1 och 40 lägenheter)



631 – 11 294 (Endast en kommun, Stockholm, sålde mer än 631 lägenheter, 11 294)

Källa: BME

Stockholms stad

Övriga Stockholms län

Övriga landet

Antal sålda allmännyttiga lägenheter i Stockholms stad, övriga Stockholms län och övriga landet, 1999–2008


Storstockholm står för stor del av försäljningarna En majoritet av de försäljningar som genomfördes år 2008, skedde i Storstockholm och beror på att många försäljningar ägde rum i framförallt Stockholms stad. Ökningen har varit markant, jämfört med de fem närmast föregående åren. Totalt såldes ungefär lika många bostäder till privata bostadsföretag som till bostadsrättsföreningar. Förra året däremot var situationen en annan, då såldes det betydligt fler bostäder till bostadsrättföreningar än till privata fastighetsägare.

Det är betydligt vanligare med försäljningar av allmännyttiga lägenheter i Storstockholm än i Storgöteborg och Stormalmö. 75 procent av alla försäljningar förra året skedde i Storstockholm, medan Storgöteborg och Stormalmö stod för 2 respektive 3 procent. Försäljningar är också mycket vanligare i Stockholms stad än i Göteborgs och Malmö stad. Det har exempelvis inte sålts någon allmännyttig lägenhet i Malmö stad de senaste fem åren.

Vad händer i år och nästa år?Försäljningar planeras i 58 av 290 kommuner under år 2009 och 2010. Enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten handlar det om drygt 20 700 lägenheter, varav Stockholms stad står för merparten, 15 000 lägenheter. Det finns planer på att sälja 1 000 lägenheter utanför storstadsregionerna och de större högskoleorterna.

Det är svårt att veta hur många av de allmännyttiga lägenheterna som verkligen kommer att säljas. Rådande lågkonjunktur och oro på finansmarknaden kan komma att försvåra och försena försäljningarna.

37

Kommuner som har sålt allmännyttiga lägenheter till privata fastighetsägare eller till bostadsrättsföreningar

Till privat bostadsbolag

Till bostadsrättsförening

Till både privat bostadsbolag ochtill bostadsrättsförening

Ingen försäljning

Saknar allmännytta

Källa: BME

Annan köpare

Privat hyresvärd

Bostadsrättsförening

Försäljningar till bostadsrättsförening, privat hyresvärd eller övriga köpare, 2004–2008


Bostadsbyggandet Bostadsbyggandet minskade markant år 2008Konjunkturläget försämrades dramatiskt under hösten 2008 och bostadsbyggandet minskade. Efterfrågan på nya småhus och bostadsrätter började falla redan i början av året. Efterfrågan på småhus och bostadsrätter har stärkts under våren, men det finns bland ekonomiska bedömare en tro på att bostadsmarknaden åter kan försvagas i takt med att arbetsmarknaden försämras.

År 2008 påbörjades preliminärt 23 750 bostäder enligt SCB. Av dessa var 11 950 nybyggnad av flerbostadshus och 10 600 nybyggnad av småhus. Cirka 1 200 bostäder var nettotillskott genom ombyggnad. Av de bostäder i flerbostadshus som påbörjades genom nybyggnad var preliminärt 4 700 hyresrätter och 7 200 bostadsrätter. Samtliga upplåtelseformer minskade procentuellt sett betydligt mer i storstadsregionerna än i övriga riket. Undantaget var bostadsrätter i Storgöteborg.

Kommunerna tror på ett avsevärt ökat byggande år 2010, trots få bostäder i ”säkra projekt”Kommunernas bedömningar i årets bostadsmarknadsenkät tyder på att bostadsbyggandet i år blir i stort sett oförändrat jämfört med år 2008 och, än mer förvånande, att det blir hela 33 procent större nästa år. Dessa förväntningar finns på bred front bland kommunerna.

Vi bedömer dock att kommunerna generellt överskattar bostads-byggandet. Resultatet bör tolkas med utgångspunkt i den stora osäkerhet som finns om den ekonomiska utvecklingen. Det kan dock indikera att det finns möjligheter till en snabb återhämtning av bostadsbyggandet, om än inte till de senaste årens nivåer. Det finns i år en god beredskap vad gäller detaljplaner. Men den stora minskningen av antalet bostäder i ”säkra projekt” i projektlistorna tyder snarare på att antalet påbörjade bostäder kan komma att bli färre i år än förra året. Även för år 2010 är antalet bostäder i ”säkra projekt” litet, jämfört med motsvarande bedömning ett år tidigare.

I fem av sju kommungrupper tyder kommunernas bedömningar på en avsevärd ökning av bostadsbyggandet år 2010 jämfört med år 2008. Bedömningarna indikerar att byggandet bland dessa kan öka med 40–50 procent. Bland de 16 kommunerna utanför storstadsregionerna med fler än 75 000 invånare är förväntningarna mer återhållsamma, med en ökning på cirka 15 procent. I gruppen övriga kommuner med 25 000–75 000 invånare tyder bedömningarna på att byggandet sammantaget blir oförändrat.

De tre storstadsregionerna har knappt 50 procent av det förväntade byggandet i år, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. År 2010 ökar storstadsregionernas andel något.

”Säkra projekt” är projekt som med mycket stor san-nolikhet kommer att påbör-jas under det angivna året. ”Osäkra projekt” är projekt som med hänsyn till plan-läge, projektering etc. är fullt möjligt att påbörja och som troligen kommer att påbörjas under det angivna året.

Kommunerna gör en bedömning av antalet påbörjade bostäder, med utgångspunkt bland annat i projektlistorna.

39

Källa: SCB och BME

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Nybyggnad, antal påbörjade bostäder per 1 000 invånare år 2004–2008 (inrapporterat till SCB) samt förväntat bostadsbyggande år 2009–2010, justerat för överskattning

Kommunernas bedömningar Faktiskt påbörjade bostäder enligt SCBinnevarande år

Förväntat bostadsbyggande, nybyggnad, enligt BME samt faktiskt påbörjade bostäder enligt SCB

Bedömning 2010


Bostadsrätter och äganderätter minskar stort i årAntalet bostadsrätter och äganderätter minskar med 43 respektive 33 procent i årets projektlistor, jämfört med 2008. Antalet hyresrätter minskar marginellt totalt sett, men ökar i storstadsregionen. För 2010 ser läget lite annorlunda ut. Kommunernas projektlistor indikerar att det finns en beredskap för en ökning av antalet påbörjade bostadsrätter och äganderätter, medan antalet påbörjade hyresrätter kan bli ungefär oförändrat. Men antalet bostäder i ”säkra projekt” är dock mycket lågt för alla tre upplåtelseformerna. I synnerhet gäller det bostadsrätter i kommuner med färre än 75 000 invånare.

Länsstyrelsernas preliminära bedömningar tyder på att det än så länge finns få projekt med ägarlägenheter i flerbostadshus. Det är bara Skåne län som anger att det finns konkreta projekt, i två kommuner.

Allmännyttiga och privata hyreslägenheter har minskat lika mycketAllmännyttiga företag svarar för 55 procent av hyresrätterna i projekt listorna för år 2009. Fördelningen mellan allmännyttiga och privata företag är oförändrad jämfört med de senaste åren, totalt sett. Allmännyttans andel ökar något i projektlistorna för år 2010, jämfört med motsvarande bedömning ett år tidigare. Men länsstyrelsernas bedömningar tyder på att det kommer att byggas få hyresrätter i privat regi.

I Storstockholm har antalet allmännyttiga hyresrätter ökat med hela 70 procent jämfört med förra året. De motsvarar drygt 60 procent av samtliga hyresrätter i regionen. I Storgöteborg utgör allmännyttiga bostäder däremot endast 25 procent av hyresrätterna i projektlistorna, jämfört med 64 procent året dessförinnan. Där planeras många bostadsrätter nu som privata hyresrätter i stället.

Stor andel färdiga detaljplanerEnligt kommunernas bedömning är detaljplaner klara för bostäder motsvarande hela 97 procent av det förväntade byggandet år 2009. Andelen har successivt ökat under en följd av år, och kan jämföras med 74 procent år 2006. Det är dock inte säkert att alla bostäder med detaljplan förväntas bli påbörjade i år. Den ökade andelen kan bero på en allt bättre beredskap bland kommunerna, men mer sannolikt är att det främst speglar de neddragna förväntningarna på bostadsbyggandet. Andelen bostäder som finns i ”säkra projekt” är i år betydligt lägre än de senaste åren, motsvarande 56 procent av det förväntade bostadsbyggandet. Det kan jämföras med 67–69 procent under åren 2006–2008.

41

Förväntat bostadsbyggande per 1 000 invånare år 2009

0 – 1,0

1,1 – 2,3

2,4 – 3,3

3,4 – 5,3

5,4 – 15,4

Källa: BME


Arbetet med boendefrågornaRiktlinjer för bostadsförsörjningenKommunerna ansvarar för bostadsförsörjningen och ska enligt bostadsförsörjningslagen skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder4. Enligt lagen ska kommunerna ta fram riktlinjer för bostadsför-sörjningen och dessa ska antas av kommunfullmäktige en gång per mandatperiod.

97 kommuner har riktlinjerI årets enkät uppger 97 kommuner eller ungefär en tredjedel att de har riktlinjer för bostadsförsörjningen som är antagna under denna eller förra mandatperioden. Av landets samtliga kommuner är det hittills 16 procent som har antagit riktlinjer under denna mandatperiod och som därmed lever upp till kravet i bostadsförsörjningslagen.

Av dem som har riktlinjer är det vanligast att de anges i ett särskilt program, exempelvis ett bostadsförsörjningsprogram, det är även vanligt att man uppger riktlinjer i översiktsplanen. Det finns kommuner som anger båda svarsalternativen.

51 kommuner har inte påbörjat arbetet51 kommuner eller 18 procent uppger att de inte har påbörjat arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjningen. Majoriteten av dessa kommuner har färre än 25 000 invånare. De flesta har också en negativ befolkningsutveckling.

Kommuner som har riktlinjerKommuner från samtliga kommungrupper uppger att de har riktlinjer för bostadsförsörjningen, men det är framförallt vanligast i de större kommunerna. De flesta kommuner som har riktlinjer, anger brist eller balans på bostadsmarknaden. Många har en positiv befolkningsutveckling. För det mesta ligger dessa kommuner i storstadsregionerna, är högskoleorter eller är mindre kommuner som ligger nära någon av dessa typer av regioner.

4 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar SFS 2000: 1383 med tillägg SFS 2002:104.

Lag (2000:1383) om kom-munernas bostadsförsörj-ningsansvar 1 §. Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsätt-ningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att än-damålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bo-stadsförsörjningen skall kommunen, om det be-hövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäk-tige under varje mandatpe-riod. Lag (2002:104).

43

Kommuner som har riktlinjer för bostadsförsörjningen

Saknar riktlinjer eller riktlinjer antagna före 2003

Riktlinjer antagna 2003–2006

Riktlinjer antagna 2007–2009

Under förra mandat-perioden, 2003–2006 antog 50 kommuner riktlin-jer för bostadsförsörjning-en. Under denna mandat-period har 47 kommuner hittills gjort samma sak.

Källa: BME


Verktyg för att förverkliga riktlinjernaVerktygen för genomförandet av innehållet i riktlinjerna för bostadsförsörjningen är framförallt kommunalt markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik, marköverlåtelse- och exploateringsavstal, allmännyttiga bostadsföretag samt kommunal bostadsförmedling och samarbetsavtal med fastighetsägare om fördelning av hyresrätter.

En del styr upplåtelseform genom markanvisningGenom marköverlåtelseavtal och exploateringsavtal kan kommunen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller upplåtelseformer eller storlekar. Omkring 30 procent av kommunerna har antagit någon form av prissättning och fördelning av mark under denna mandatperiod eller utnyttjat möjligheten att styra upplåtelseform i samband med markanvisning de senaste två åren. Det har inte skett några stora förändringar jämfört med de senaste åren. Det är vanligast bland storstäderna och de större högskoleorterna och minst vanligt bland kommuner med färre än 25 000 invånare.

Kommunala bostadsförmedlingar i få kommunerEtt annat verktyg som kommunerna förfogar över är kommunala bostadsförmedlingar. År 1990 hade i princip alla kommuner med fler än 50 000 invånare en bostadsförmedling. Under 1990–talet avvecklades många förmedlingar och enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten finns det nu en kommunal bostadsförmedling i 15 kommuner eller 5 procent av landets kommuner. Den verkliga siffran är dock lägre än så och Boverket bedömer att det finns en kommunal bostadsförmedling i fem kommuner. I flera fall där kommuner har svarat att det finns en kommunal bostadsförmedling, handlar det snarare om att det finns en lista med namn och kontaktuppgifter till olika fastighetsägare och inte om att kommunen faktiskt förmedlar lägenheter. I andra fall handlar det egentligen om att det allmännyttiga bostadsbolaget eller en kommunal stiftelse har en kö där man förmedlar sina lägen heter.

Förturssystem i knappt hälften av kommunernaDet är 43 procent av kommunerna som uppger att det finns ett förturssystem till en bostad, vilket är en ökning jämfört med de närmast föregående åren. De grupper som vanligen får förtur är rörelsehindrade som behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet, följt av flyktingar samt personer som fått arbete i kommunen. Det är alltfler kommuner som anger dessa förtursgrupper i bostadsmarknadsenkäten. Den instans som vanligen sköter förturshanteringen är det kommunala bostadsföretaget.

En kommunal bostads-förmedling definieras som en bostadsförmedling som har inrättats av kommunen och där kommunen beslu-tar om mål och riktlinjer för verksamheten. Definitio-nen bygger på förarbetena till bostadsförsörjningsla-gen.

45

90 procent arbetar med bostäder i attraktiva lägen

Särskilt aktuella frågor i kommunerna just nu, de fem vanligaste och andel av kommunerna som har angivit detta, 2005–2009.

2005 2006 2007 2008 2009Kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen 74 78 82 84 89Tillgänglighet i offentlig miljö 57 60 64 70 71Öka inflyttningen 64 67 64 66 65Bostadsförsörjning för äldre och funktionshindrade 54 55 58 68 63Tillgänglighet i bostäder och bostadsområden 46 46 52 54 56

Källa: BME

De särskilt aktuella frågorna i kommunerna just nu är arbetet med att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen, tillgänglighet i offentlig miljö, öka inflyttningen samt bostadsförsörjning för äldre och/eller funktionshindrade. Dessa frågor har varit vanliga svar även den senaste femårsperioden. Hälften av landets kommuner uppger att de arbetar med trygghetsfrågor. Eftersom det är första året den frågan är med, går det inte att säga om antalet har ökat eller minskat.

När det gäller att få igång byggandet av hyresrätter med rimliga hyror har antalet kommuner som uppger detta, halverats mellan 2008 och 2009. Åtgärder mot buller är det också allt färre som tar upp, från 30 procent av kommunerna år 2006 till 2 procent såväl 2007, 2008 som 2009.

Trygghetsskapande och fysisk upprustning av utemiljön 106 kommuner svarar i årets enkät att det inte finns några så kallade utsatta bostadsområden i kommunen. Men de vanligaste svaren på frågan om det finns några särskilda insatser på gång i så kallat utsatta områden, är att det bedrivs trygghetsskapande åtgärder samt fysisk upprustning av utemiljön.


Bilaga 1 Länsfördelning

Stockholms län, AB

Södermanlands län, D

Uppsala län, C

Östergötlands län, E

Jönköpings län, F

Kronobergs län, G

Kalmar länl H

Gotlands län, I

Blekinge län, KSkåne län; M

Hallands län; N

Västra Götalands län, O

Värmlands län, S

Örebro län, T

Västmanlands län, UDalarnas län, W

Gävleborgs län, X

Västernorrlands län, Y

Jämtlands län, Z

Västerbottens län, AC

Norrbottens län, BD

47

Bilaga 2 Bostadsmarknadsläget per kommun

Län Kommun Läget på bostads-marknaden i januari 2009

Förväntad utveckling 2009-2010

Rivningar pga uthyrnings-svårigheter 1998-2008 SCB

Kan komma att riva 2009-2010

Kommuntyp

AB Upplands Väsby Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Vallentuna Balans Ingen förändring 0 StorstockholmAB Österåker Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Värmdö Brist Brist uppstår/ökar 0 StorstockholmAB Järfälla Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Ekerö Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Huddinge Balans Brist minskar 0 StorstockholmAB Botkyrka Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Salem Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Haninge Balans Ingen förändring 0 StorstockholmAB Tyresö Brist Brist minskar 0 StorstockholmAB Upplands-Bro Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Nykvarn Balans Brist minskar 0 StorstockholmAB Täby Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Danderyd Brist Brist uppstår/ökar 0 StorstockholmAB Sollentuna Balans Ingen förändring 0 StorstockholmAB Stockholm Brist Brist minskar 0 StorstockholmAB Södertälje Brist Brist minskar 0 StorstockholmAB Nacka Brist Brist minskar 0 StorstockholmAB Sundbyberg Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Solna Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Lidingö Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Vaxholm Brist Brist uppstår/ökar 0 StorstockholmAB Norrtälje Brist Ingen förändring 0 StorstockholmAB Sigtuna Brist Brist minskar 0 StorstockholmAB Nynäshamn Balans Ingen förändring 0 Storstockholm

C Håbo Överskott Överskott ökar 0 Övrig kommun <25 000C Älvkarleby Överskott Ingen förändring 40 27 Övrig kommun <25 000C Knivsta Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000C Heby Brist Brist minskar 64 Övrig kommun <25 000C Tierp Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000C Uppsala Brist Ingen förändring 0 Högskoleort >75000C Enköping Balans Brist minskar 0 Övrig kommun >25 000C Östhammar Balans Ingen förändring 204 Övrig kommun <25 000

D Vingåker Balans Överskott ökar 226 Övrig kommun <25 000D Gnesta Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000D Nyköping Brist Ingen förändring 32 Övrig kommun >25 000D Oxelösund Brist Ingen förändring 99 Övrig kommun <25 000D Flen Överskott Ingen förändring 223 50 Övrig kommun <25 000D Katrineholm Brist Brist minskar 301 Övrig kommun >25 000D Eskilstuna Balans Ingen förändring 0 Högskoleort >75000D Strängnäs Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun >25 000D Trosa Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000






Kommuntyp

E Ödeshög Överskott Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000E Ydre Överskott Ingen förändring 0 20 Övrig kommun <25 000E Kinda Överskott Överskott ökar 0 Övrig kommun <25 000E Boxholm Överskott Överskott minskar 0 27 Övrig kommun <25 000E Åtvidaberg Balans Ingen förändring 188 Övrig kommun <25 000E Finspång Överskott Ingen förändring 241 Övrig kommun <25 000E Valdemarsvik Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000E Linköping Balans Brist uppstår/ökar 0 Högskoleort >75000E Norrköping Balans Överskott minskar 675 Högskoleort >75000E Söderköping Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000E Motala Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun >25 000E Vadstena Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000E Mjölby Överskott Ingen förändring 124 Övrig kommun >25 000

F Aneby Brist Brist uppstår/ökar 0 Övrig kommun <25 000F Gnosjö Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000F Mullsjö Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000F Habo Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000F Gislaved Balans Överskott ökar 0 Övrig kommun >25 000F Vaggeryd Brist Brist uppstår/ökar 0 Övrig kommun <25 000F Jönköping Brist Brist uppstår/ökar 0 Högskoleort >75000F Nässjö Balans Ingen förändring 325 Övrig kommun >25 000F Värnamo Brist Brist minskar 0 Övrig kommun >25 000F Sävsjö Balans Ingen förändring 69 Övrig kommun <25 000F Vetlanda Balans Ingen förändring 60 Övrig kommun >25 000F Eksjö Balans Ingen förändring 125 Övrig kommun <25 000F Tranås Balans Brist uppstår/ökar 10 Övrig kommun <25 000

G Uppvidinge Balans Ingen förändring 29 Övrig kommun <25 000G Lessebo Balans Överskott ökar 34 5 Övrig kommun <25 000G Tingsryd Brist Ingen förändring 32 Övrig kommun <25 000G Alvesta Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000G Älmhult Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000G Markaryd Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000G Växjö Brist Brist uppstår/ökar 0 Högskoleort >75000G Ljungby Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun >25 000

H Högsby Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000H Torsås Balans Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000H Mörbylånga Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000H Hultsfred Överskott Överskott minskar 46 20 Övrig kommun <25 000H Mönsterås Balans Ingen förändring 72 Övrig kommun <25 000H Emmaboda Brist Ingen förändring 27 Övrig kommun <25 000H Kalmar Brist Ingen förändring 0 Högskoleort <75 000H Nybro Brist Ingen förändring 44 Övrig kommun <25 000H Oskarshamn Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun >25 000H Västervik Överskott Överskott ökar 43 Övrig kommun >25 000H Vimmerby Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000H Borgholm Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000

I Gotland Balans Ingen förändring 7 Högskoleort <75 000

K Olofström Överskott Ingen förändring 246 Övrig kommun <25 000K Karlskrona Balans Brist minskar 0 Högskoleort <75 000K Ronneby Överskott Överskott ökar 0 50 Högskoleort <75 000K Karlshamn Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun >25 000

49





Kommuntyp

K Sölvesborg Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000

M Svalöv Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000M Staffanstorp Brist Ingen förändring 0 StormalmöM Burlöv Brist Ingen förändring 0 StormalmöM Vellinge Brist Brist minskar 0 StormalmöM Östra Göinge Överskott Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000M Örkelljunga Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000M Bjuv Brist Brist uppstår/ökar 66 Övrig kommun <25 000M Kävlinge Brist Brist uppstår/ökar 0 StormalmöM Lomma Brist Brist minskar 0 StormalmöM Svedala Brist Ingen förändring 0 StormalmöM Skurup Brist Ingen förändring 0 StormalmöM Sjöbo Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000M Hörby Brist Brist uppstår/ökar 0 Övrig kommun <25 000M Höör Balans Ingen förändring 0 StormalmöM Tomelilla Balans Ingen förändring 8 Övrig kommun <25 000M Bromölla Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000M Osby Brist Brist uppstår/ökar 38 Övrig kommun <25 000M Perstorp Balans Överskott minskar 21 Övrig kommun <25 000M Klippan Brist Brist minskar 175 Övrig kommun <25 000M Åstorp Brist Brist uppstår/ökar 0 Övrig kommun <25 000M Båstad Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000M Malmö Brist Brist uppstår/ökar 0 StormalmöM Lund Brist Ingen förändring 0 StormalmöM Landskrona Balans Ingen förändring 112 Övrig kommun >25 000M Helsingborg Brist Brist uppstår/ökar 0 Högskoleort >75000M Höganäs Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000M Eslöv Brist Ingen förändring 50 StormalmöM Ystad Brist Brist minskar 0 Övrig kommun >25 000M Trelleborg Brist Brist uppstår/ökar 0 StormalmöM Kristianstad Brist Ingen förändring 0 Högskoleort >75000M Simrishamn Balans Ingen förändring 64 Övrig kommun <25 000M Ängelholm Brist Brist minskar 0 Övrig kommun >25 000M Hässleholm Brist Brist minskar 51 Övrig kommun >25 000

N Hylte Balans Ingen förändring 24 Övrig kommun <25 000N Halmstad Brist Ingen förändring 0 Högskoleort >75000N Laholm Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000N Falkenberg Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun >25 000N Varberg Brist Ingen förändring 0 Högskoleort <75 000N Kungsbacka Brist Brist uppstår/ökar 0 Storgöteborg

O Härryda Brist Ingen förändring 0 StorgöteborgO Partille Brist Brist minskar 0 StorgöteborgO Öckerö Brist Ingen förändring 0 StorgöteborgO Stenungsund Brist Brist minskar 0 StorgöteborgO Tjörn Brist Brist uppstår/ökar 0 StorgöteborgO Orust Brist Brist uppstår/ökar 0 Övrig kommun <25 000O Sotenäs Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000O Munkedal Brist Brist uppstår/ökar 63 Övrig kommun <25 000O Tanum Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Dals-Ed Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000O Färgelanda Balans Överskott minskar 0 Övrig kommun <25 000O Ale Brist Ingen förändring 0 StorgöteborgO Lerum Brist Ingen förändring 0 Storgöteborg






Kommuntyp

O Vårgårda Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Bollebygd Balans Brist uppstår/ökar 8 Övrig kommun <25 000O Grästorp Balans Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000O Essunga Brist Ingen förändring 68 Övrig kommun <25 000O Karlsborg Balans Ingen förändring 136 Övrig kommun <25 000O Gullspång Överskott Ingen förändring 118 Övrig kommun <25 000O Tranemo Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Bengtsfors Överskott Ingen förändring 185 Övrig kommun <25 000O Mellerud Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Lilla Edet Brist Brist minskar 0 StorgöteborgO Mark Brist Brist minskar 13 Övrig kommun >25 000O Svenljunga Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Herrljunga Balans Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000O Vara Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Götene Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Tibro Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Töreboda Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Göteborg Brist Ingen förändring 295 StorgöteborgO Mölndal Brist Ingen förändring 0 StorgöteborgO Kungälv Brist Ingen förändring 0 StorgöteborgO Lysekil Brist Brist minskar 23 Övrig kommun <25 000O Uddevalla Brist Ingen förändring 147 Högskoleort <75 000O Strömstad Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Vänersborg Brist Ingen förändring 174 Högskoleort <75 000O Trollhättan Brist Ingen förändring 0 Högskoleort <75 000O Alingsås Balans Ingen förändring 0 StorgöteborgO Borås Brist Brist minskar 24 Högskoleort >75000O Ulricehamn Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Åmål Överskott Ingen förändring 50 Övrig kommun <25 000O Mariestad Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Lidköping Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun >25 000O Skara Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000O Skövde Brist Ingen förändring 0 Högskoleort <75 000O Hjo Balans Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000O Tidaholm Balans Ingen förändring 53 Övrig kommun <25 000O Falköping Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun >25 000

S Kil Balans Ingen förändring 7 26 Övrig kommun <25 000S Eda Balans Ingen förändring 3 Övrig kommun <25 000S Torsby Överskott Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000S Storfors Balans Ingen förändring 112 Övrig kommun <25 000S Hammarö Brist Brist uppstår/ökar 0 Övrig kommun <25 000S Munkfors Balans Ingen förändring 232 Övrig kommun <25 000S Forshaga Balans Ingen förändring 50 Övrig kommun <25 000S Grums Balans Ingen förändring 83 Övrig kommun <25 000S Årjäng Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000S Sunne Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000S Karlstad Balans Ingen förändring 60 Högskoleort >75000S Kristinehamn Balans Ingen förändring 656 Övrig kommun <25 000S Filipstad Balans Ingen förändring 537 Övrig kommun <25 000S Hagfors Överskott Ingen förändring 191 50 Övrig kommun <25 000S Arvika Brist Brist minskar 26 Övrig kommun >25 000S Säffle Balans Överskott ökar 154 Övrig kommun <25 000

T Lekeberg Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000T Laxå Brist Brist uppstår/ökar 481 Övrig kommun <25 000

51





Kommuntyp

T Hallsberg Brist Brist uppstår/ökar 243 60 Övrig kommun <25 000T Degerfors Överskott Överskott minskar 281 77 Övrig kommun <25 000T Hällefors Balans Ingen förändring 253 24 Högskoleort <75 000T Ljusnarsberg Överskott Ingen förändring 189 10 Övrig kommun <25 000T Örebro Balans Ingen förändring 0 Högskoleort >75000T Kumla Balans Ingen förändring 50 Övrig kommun <25 000T Askersund Balans Brist minskar 259 Övrig kommun <25 000T Karlskoga Överskott Ingen förändring 1211 100 Övrig kommun >25 000T Nora Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000T Lindesberg Brist Brist minskar 135 Övrig kommun <25 000

U Skinnskatteberg Överskott Ingen förändring 48 Övrig kommun <25 000U Surahammar Balans Ingen förändring 332 Övrig kommun <25 000U Kungsör Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000U Hallstahammar Överskott Ingen förändring 626 Övrig kommun <25 000U Norberg Överskott Ingen förändring 29 Övrig kommun <25 000U Västerås Balans Ingen förändring 64 Högskoleort >75000U Sala Brist Ingen förändring 54 Övrig kommun <25 000U Fagersta Överskott Ingen förändring 39 Övrig kommun <25 000U Köping Balans Ingen förändring 248 Övrig kommun <25 000U Arboga Överskott Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000

W Vansbro Överskott Ingen förändring 27 30 Övrig kommun <25 000W Malung Balans Ingen förändring 88 Övrig kommun <25 000W Gagnef Balans Ingen förändring 11 Övrig kommun <25 000W Leksand Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000W Rättvik Brist Brist uppstår/ökar 0 Övrig kommun <25 000W Orsa Brist Brist minskar 0 Övrig kommun <25 000W Älvdalen Brist Ingen förändring 24 Övrig kommun <25 000W Smedjebacken Balans Ingen förändring 580 Övrig kommun <25 000W Mora Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000W Falun Balans Ingen förändring 0 Högskoleort <75 000W Borlänge Balans Ingen förändring 0 Högskoleort <75 000W Säter Balans Överskott ökar 84 Övrig kommun <25 000W Hedemora Överskott Ingen förändring 176 30 Övrig kommun <25 000W Avesta Överskott Ingen förändring 46 Övrig kommun <25 000W Ludvika Balans Ingen förändring 562 Övrig kommun >25 000

X Ockelbo Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000X Hofors Överskott Ingen förändring 270 90 Övrig kommun <25 000X Ovanåker Balans Brist minskar 10 Övrig kommun <25 000X Nordanstig Överskott Överskott minskar 248 35 Övrig kommun <25 000X Ljusdal Balans Ingen förändring 279 Övrig kommun <25 000X Gävle Balans Brist uppstår/ökar 32 8 Högskoleort >75000X Sandviken Balans Ingen förändring 1016 Övrig kommun >25 000X Söderhamn Överskott Ingen förändring 1008 Övrig kommun >25 000X Bollnäs Balans Ingen förändring 112 Övrig kommun >25 000X Hudiksvall Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun >25 000

Y Ånge Överskott Ingen förändring 157 60 Övrig kommun <25 000Y Timrå Överskott Ingen förändring 77 Övrig kommun <25 000Y Härnösand Balans Ingen förändring 384 Högskoleort <75 000Y Sundsvall Balans Ingen förändring 300 Högskoleort >75000Y Kramfors Balans Ingen förändring 295 Övrig kommun <25 000Y Sollefteå Överskott Ingen förändring 239 12 Övrig kommun <25 000Y Örnsköldsvik Balans Ingen förändring 71 Högskoleort <75 000






Kommuntyp

Z Ragunda Överskott Ingen förändring 26 6 Övrig kommun <25 000Z Bräcke Balans Överskott minskar 184 Övrig kommun <25 000Z Krokom Balans Ingen förändring 156 Övrig kommun <25 000Z Strömsund Överskott Överskott ökar 412 12 Övrig kommun <25 000Z Åre Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000Z Berg Överskott Ingen förändring 0 24 Övrig kommun <25 000Z Härjedalen Överskott Ingen förändring 16 10 Övrig kommun <25 000Z Östersund Brist Brist uppstår/ökar 0 Högskoleort <75 000

AC Nordmaling Balans Överskott ökar 0 Övrig kommun <25 000AC Bjurholm Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000AC Vindeln Överskott Överskott minskar 0 Övrig kommun <25 000AC Robertsfors Överskott Ingen förändring 30 Övrig kommun <25 000AC Norsjö Balans Överskott ökar 14 Övrig kommun <25 000AC Malå Överskott Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000AC Storuman Balans Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000AC Sorsele Överskott Överskott ökar 0 36 Övrig kommun <25 000AC Dorotea Överskott Överskott ökar 102 Övrig kommun <25 000AC Vännäs Balans Överskott ökar 0 Övrig kommun <25 000AC Vilhelmina Överskott Ingen förändring 67 22 Övrig kommun <25 000AC Åsele Överskott Ingen förändring 89 Övrig kommun <25 000AC Umeå Brist Ingen förändring 0 Högskoleort >75000AC Lycksele Balans Överskott ökar 0 Övrig kommun <25 000AC Skellefteå Balans Ingen förändring 283 Högskoleort <75 000

BD Arvidsjaur Brist Brist uppstår/ökar 2 Övrig kommun <25 000BD Arjeplog Brist Ingen förändring 0 Övrig kommun <25 000BD Jokkmokk Överskott Ingen förändring 106 Övrig kommun <25 000BD Överkalix Överskott Ingen förändring 16 Övrig kommun <25 000BD Kalix Balans Ingen förändring 78 Övrig kommun <25 000BD Övertorneå Överskott Överskott ökar 21 Övrig kommun <25 000BD Pajala Överskott Ingen förändring 14 Övrig kommun <25 000BD Gällivare Brist Brist minskar 650 Övrig kommun <25 000BD Älvsbyn Balans Ingen förändring 90 Övrig kommun <25 000BD Luleå Balans Ingen förändring 46 Högskoleort <75 000BD Piteå Balans Ingen förändring 56 Högskoleort <75 000BD Boden Överskott Ingen förändring 448 Högskoleort <75 000BD Haparanda Balans Ingen förändring 8 Övrig kommun <25 000BD Kiruna Balans Ingen förändring 545 Övrig kommun <25 000

Hela landet 21 760

53

Bilaga 3 Förväntat bostadsbyggande per kommun

Län Kommun Förväntat bostads-byggande 2009

Antal bostäder/tusen inv. 2009

Förväntat bostads-byggande 2010

Anser att det behöver byggas mer

Befolkning 08-12-31

Flyttningsnetto

AB Upplands Väsby 264 6,9 400 Ja 38 248 22AB Vallentuna 150 5,2 200 Nej 28 954 359AB Österåker 80 2,1 130 Ja 38 720 212AB Värmdö 250 6,7 350 Ja 37 376 256AB Järfälla 200 3,1 250 Ja 64 355 624AB Ekerö 140 5,6 160 Ja 24 779 -75AB Huddinge 440 4,7 440 Nej 94 209 1 663AB Botkyrka 100 1,2 200 Nej 80 055 308AB Salem 85 5,6 90 Nej 15 177 -22AB Haninge 100 1,3 400 Nej 74 968 754AB Tyresö 150 3,5 345 Ja 42 332 30AB Upplands-Bro 100 4,4 100 Ja 22 682 308AB Nykvarn 64 7,1 83 Ja 9 035 60AB Täby 325 5,2 415 Ja 62 266 418AB Danderyd 150 4,9 30 Ja 30 851 8AB Sollentuna 320 5,2 150 Nej 62 097 313AB Stockholm 2500 3,1 4000 Ja 810 120 9 333AB Södertälje 300 3,5 400 Ja 84 753 706AB Nacka 555 6,5 602 Nej 85 661 720AB Sundbyberg 120 3,3 350 Ja 36 079 693AB Solna 270 4,1 540 Ja 65 289 1 521AB Lidingö 43 111 349AB Vaxholm 50 4,7 50 Ja 10 747 92AB Norrtälje 300 5,4 400 Ja 55 528 426AB Sigtuna 310 8,1 450 Ja 38 372 368AB Nynäshamn 71 2,8 156 Nej 25 499 112

C Håbo 15 0,8 50 Nej 19 225 139C Älvkarleby 10 1,1 30 Ja 9 064 -20C Knivsta 185 13,0 50 Nej 14 259 161C Heby 50 3,7 45 Nej 13 407 -55C Tierp 25 1,2 25 Ja 20 153 148C Uppsala 500 2,6 650 Ja 190 668 1 891C Enköping 170 4,4 170 Nej 38 978 172C Östhammar 50 2,3 60 Nej 21 434 52

D Vingåker 10 1,1 10 Nej 9 000 -50D Gnesta 30 2,9 80 Ja 10 179 163D Nyköping 150 2,9 200 Ja 50 973 231D Oxelösund 15 1,3 75 11 170 59D Flen 10 0,6 35 Ja 16 133 10D Katrineholm 55 1,7 30 Ja 32 207 161D Eskilstuna 250 2,6 300 Ja 94 785 1 413D Strängnäs 280 8,8 330 31 715 228D Trosa 100 8,8 150 Ja 11 362 301






Befolkning 08-12-31

Flyttningsnetto

E Ödeshög 5 0,9 5 Nej 5 350 8E Ydre 10 2,7 10 Nej 3 726 -7E Kinda 20 2,0 20 Nej 9 885 -30E Boxholm 10 1,9 12 Nej 5 260 52E Åtvidaberg 10 0,9 11 543 -81E Finspång 28 1,4 19 Nej 20 589 -22E Valdemarsvik 10 1,3 10 Nej 7 852 -38E Linköping 300 2,1 600 Ja 141 863 1 064E Norrköping 160 1,2 370 Ja 128 060 1 142E Söderköping 70 5,0 40 Nej 13 959 -31E Motala 80 1,9 100 Nej 41 953 -99E Vadstena 20 2,7 30 Nej 7 475 -5E Mjölby 40 1,6 45 Nej 25 654 127

F Aneby 25 3,8 15 Ja 6 523 30F Gnosjö 5 0,5 5 Nej 9 658 1F Mullsjö 10 1,4 40 Ja 7 086 21F Habo 67 6,4 54 Nej 10 526 75F Gislaved 65 2,2 40 Nej 29 380 -20F Vaggeryd 50 3,9 20 Ja 12 981 10F Jönköping 400 3,2 500 Ja 125 154 1 033F Nässjö 15 0,5 20 Ja 29 511 143F Värnamo 40 1,2 50 Ja 32 823 -91F Sävsjö 5 0,5 10 Ja 10 883 -32F Vetlanda 67 2,5 67 Nej 26 343 -21F Eksjö 60 3,7 40 Nej 16 312 -97F Tranås 30 1,7 30 Nej 18 066 181

G Uppvidinge 5 0,5 5 Nej 9 347 -83G Lessebo 5 0,6 Nej 8 085 35G Tingsryd 69 5,5 108 Ja 12 502 -38G Alvesta 8 0,4 14 Ja 18 775 -34G Älmhult 40 2,6 90 Ja 15 411 73G Markaryd 40 4,2 15 Nej 9 600 -27G Växjö 291 3,6 919 Ja 81 074 1 168G Ljungby 80 2,9 80 Nej 27 430 150

H Högsby 2 0,3 25 Ja 5 930 23H Torsås 30 4,2 15 Nej 7 076 14H Mörbylånga 50 3,6 60 Ja 13 737 138H Hultsfred 20 1,4 30 Nej 14 046 -82H Mönsterås 40 3,1 30 Nej 12 956 -111H Emmaboda 9 1,0 15 Ja 9 331 -12H Kalmar 150 2,4 200 Ja 61 693 65H Nybro 15 0,8 15 Ja 19 557 -4H Oskarshamn 60 2,3 60 Nej 26 309 122H Västervik 30 0,8 50 Nej 36 356 23H Vimmerby 46 3,0 88 Nej 15 551 -4H Borgholm 44 4,1 25 Ja 10 855 21

I Gotland 250 4,4 300 Nej 57 004 -51

K Olofström 28 2,1 26 Nej 13 167 14K Karlskrona 354 5,6 388 Nej 62 804 469K Ronneby 20 0,7 80 Ja 28 489 5K Karlshamn 150 4,8 135 Ja 30 959 -13

55





Befolkning 08-12-31

Flyttningsnetto

K Sölvesborg 40 2,4 70 Ja 16 840 72

M Svalöv 50 3,8 50 Ja 13 184 0M Staffanstorp 20 0,9 60 Ja 21 667 316M Burlöv 50 3,1 200 Ja 16 230 230M Vellinge 100 3,0 150 Nej 32 843 160M Östra Göinge 20 1,5 20 Nej 13 662 -152M Örkelljunga 50 5,2 40 Nej 9 592 25M Bjuv 10 0,7 15 Ja 14 613 101M Kävlinge 90 3,2 110 Ja 28 255 314M Lomma 200 9,8 160 Ja 20 449 347M Svedala 30 1,5 160 Nej 19 390 157M Skurup 20 1,4 30 Ja 14 784 -42M Sjöbo 40 2,2 70 Ja 18 093 63M Hörby 55 3,7 30 Ja 14 757 155M Höör 50 3,3 50 Nej 15 039 110M Tomelilla 10 0,8 15 Ja 12 816 77M Bromölla 30 2,5 40 Nej 12 200 8M Osby 15 1,2 20 Ja 12 648 48M Perstorp 10 1,4 10 Nej 6 972 30M Klippan 20 1,2 20 Ja 16 336 135M Åstorp 100 6,9 200 Ja 14 533 234M Båstad 40 2,8 50 Ja 14 203 28M Malmö 800 2,8 1200 Ja 286 535 4 236M Lund 300 2,8 500 Ja 107 351 1 517M Landskrona 50 1,2 50 Nej 40 860 425M Helsingborg 300 2,4 400 Ja 126 754 1 448M Höganäs 75 3,1 125 Ja 24 248 205M Eslöv 65 2,1 120 Ja 31 123 275M Ystad 213 7,6 267 Ja 27 870 230M Trelleborg 150 3,6 160 Ja 41 558 498M Kristianstad 150 1,9 150 Ja 77 977 686M Simrishamn 60 3,1 110 Ja 19 356 167M Ängelholm 70 1,8 120 Ja 38 854 143M Hässleholm 80 1,6 80 Nej 50 006 229

N Hylte 18 1,8 10 Nej 10 273 30N Halmstad 300 3,3 500 Ja 90 241 425N Laholm 50 2,1 60 Ja 23 258 115N Falkenberg 75 1,9 75 Ja 40 451 265N Varberg 200 3,5 350 Ja 56 673 414N Kungsbacka 425 5,8 425 Ja 72 676 472

O Härryda 150 4,5 150 Nej 33 580 361O Partille 120 3,6 180 Ja 33 802 30O Öckerö 40 3,3 60 Ja 12 250 -11O Stenungsund 40 1,7 40 Ja 23 657 153O Tjörn 230 15,4 500 Nej 14 963 14O Orust 75 4,9 110 Nej 15 327 0O Sotenäs 60 6,5 65 Ja 9 170 -36O Munkedal 70 6,8 125 Ja 10 245 7O Tanum 60 4,9 60 Ja 12 271 77O Dals-Ed 25 5,2 28 Nej 4 788 -28O Färgelanda 6 0,9 16 Nej 6 744 -1O Ale 162 5,9 235 Ja 27 323 133O Lerum 50 1,3 125 Ja 38 085 126






Befolkning 08-12-31

Flyttningsnetto

O Vårgårda 20 1,8 21 Nej 10 976 -12O Bollebygd 30 3,6 50 Ja 8 232 6O Grästorp 17 2,9 10 Nej 5 851 28O Essunga 10 1,8 20 Nej 5 625 2O Karlsborg 25 3,7 30 Nej 6 790 -23O Gullspång 5 0,9 5 Nej 5 371 -12O Tranemo 10 0,9 10 Nej 11 721 -6O Bengtsfors 8 0,8 8 Ja 9 897 12O Mellerud 15 1,6 15 Ja 9 442 -74O Lilla Edet 50 3,9 50 Ja 12 831 -23O Mark 80 2,4 85 Nej 33 807 95O Svenljunga 30 2,9 50 Nej 10 313 -64O Herrljunga 20 2,2 30 Nej 9 280 2O Vara 90 5,7 70 Nej 15 868 -89O Götene 30 2,3 20 Nej 13 085 18O Tibro 11 1,0 17 Ja 10 662 35O Töreboda 5 0,5 5 Nej 9 256 -70O Göteborg 1844 3,7 2711 Ja 500 197 3 995O Mölndal 120 2,0 200 Ja 59 812 127O Kungälv 200 5,0 400 Nej 40 268 481O Lysekil Nej 14 659 85O Uddevalla 100 2,0 100 Ja 51 186 275O Strömstad 100 8,6 100 Ja 11 607 72O Vänersborg 40 1,1 110 Ja 36 991 51O Trollhättan 40 0,7 100 Nej 54 487 119O Alingsås 110 3,0 180 Ja 37 247 420O Borås 326 3,2 745 Nej 101 487 358O Ulricehamn 17 0,7 75 Ja 22 706 210O Åmål 30 2,4 50 Ja 12 545 12O Mariestad 30 1,3 40 Nej 23 825 33O Lidköping 50 1,3 75 Ja 37 922 198O Skara 40 2,2 40 Ja 18 518 11O Skövde 260 5,1 290 Nej 50 610 368O Hjo 10 1,1 10 Ja 8 809 1O Tidaholm 7 0,6 8 Ja 12 693 53O Falköping 70 2,2 30 Nej 31 349 131

S Kil 50 4,3 50 Ja 11 674 -68S Eda 40 4,6 40 Nej 8 653 37S Torsby 30 2,4 40 Nej 12 707 -31S Storfors 2 0,5 1 Nej 4 383 -96S Hammarö 50 3,4 50 Ja 14 655 75S Munkfors 0 0,0 0 Ja 3 814 -23S Forshaga 10 0,9 25 Nej 11 415 -46S Grums 3 0,3 5 Nej 9 250 -19S Årjäng 34 3,4 34 Nej 9 952 107S Sunne 15 1,1 15 Ja 13 473 -13S Karlstad 500 6,0 500 Nej 83 994 242S Kristinehamn 15 0,6 30 Nej 23 958 156S Filipstad 7 0,7 7 Nej 10 682 -24S Hagfors 5 0,4 8 Nej 12 804 -74S Arvika 30 1,1 50 Ja 26 176 31S Säffle 5 0,3 33 Nej 15 784 11

T Lekeberg 15 2,1 20 Nej 7 111 -24T Laxå 25 4,3 35 Ja 5 870 -16

57





Befolkning 08-12-31

Flyttningsnetto

T Hallsberg 20 1,3 20 Ja 15 256 10T Degerfors 6 0,6 6 Nej 9 839 -30T Hällefors 5 0,7 5 Ja 7 361 -66T Ljusnarsberg 0 0,0 0 Nej 5 129 -2T Örebro 500 3,8 500 Nej 132 277 1 306T Kumla 75 3,7 75 Nej 20 157 286T Askersund 40 3,5 30 Ja 11 386 31T Karlskoga 20 0,7 40 Nej 29 872 -12T Nora 35 3,4 25 Ja 10 375 -55T Lindesberg 30 1,3 40 Ja 23 099 68

U Skinnskatteberg 6 1,3 6 Nej 4 622 -39U Surahammar 10 1,0 25 Ja 10 062 -40U Kungsör 10 1,2 12 Nej 8 170 -37U Hallstahammar 30 2,0 20 Nej 15 014 24U Norberg 0 0,0 0 Nej 5 749 -29U Västerås 300 2,2 300 Ja 134 684 719U Sala 50 2,3 100 Nej 21 365 -14U Fagersta 3 0,2 25 Nej 12 267 118U Köping 10 0,4 15 Ja 24 740 123U Arboga 17 1,3 99 Nej 13 301 -10

W Vansbro 1 0,1 1 Nej 6 916 -12W Malung 10 1,0 10 Nej 10 385 16W Gagnef 5 0,5 15 Ja 10 107 -12W Leksand 50 3,3 50 Ja 15 288 -29W Rättvik 40 3,7 50 Ja 10 850 36W Orsa 16 2,3 30 Nej 6 990 -71W Älvdalen 15 2,1 32 Ja 7 287 -17W Smedjebacken 8 0,7 8 Nej 10 734 40W Mora 40 2,0 25 Ja 20 153 64W Falun 70 1,3 70 Nej 55 297 59W Borlänge 90 1,9 150 Nej 48 185 306W Säter 8 0,7 12 Nej 10 957 -53W Hedemora 8 0,5 10 Nej 15 259 -2W Avesta 25 1,1 25 Ja 21 937 110W Ludvika 15 0,6 15 Nej 25 522 190

X Ockelbo 5 0,8 10 Nej 6 027 59X Hofors 2 0,2 2 Ja 9 896 -77X Ovanåker 5 0,4 5 Ja 11 647 -78X Nordanstig 10 1,0 15 Nej 9 736 -21X Ljusdal 15 0,8 10 Nej 19 133 88X Gävle 300 3,2 300 Nej 93 509 749X Sandviken 10 0,3 75 Nej 36 879 257X Söderhamn 10 0,4 20 Nej 25 987 -1X Bollnäs 30 1,1 30 Ja 26 189 83X Hudiksvall 37 1,0 53 Ja 36 905 59

Y Ånge 2 0,2 3 Nej 10 323 -29Y Timrå 15 0,8 15 Nej 17 980 119Y Härnösand 10 0,4 10 Nej 24 716 -133Y Sundsvall 100 1,1 Nej 94 955 316Y Kramfors 0 0,0 0 Nej 19 473 -22Y Sollefteå 7 0,3 6 Nej 20 538 -45Y Örnsköldsvik 80 1,4 100 Ja 55 387 161






Befolkning 08-12-31

Flyttningsnetto

Z Ragunda 0 0,0 0 Nej 5 681 -37Z Bräcke 0 0,0 0 Nej 7 009 -44Z Krokom 40 2,8 40 Ja 14 324 -20Z Strömsund 21 1,7 2 Nej 12 532 -34Z Åre 15 1,5 20 Ja 10 259 129Z Berg 8 1,1 8 Ja 7 533 -13Z Härjedalen 12 1,1 10 Nej 10 645 15Z Östersund 140 2,4 140 Ja 58 914 103

AC Nordmaling 7 1,0 10 Nej 7 276 -79AC Bjurholm 0 0,0 0 Nej 2 516 -9AC Vindeln 2 0,4 2 Nej 5 613 25AC Robertsfors 4 0,6 4 Ja 6 900 2AC Norsjö 0 0,0 0 Nej 4 363 -1AC Malå 6 1,8 Nej 3 369 41AC Storuman 10 1,6 20 Nej 6 304 -63AC Sorsele 0 0,0 0 Nej 2 733 -62AC Dorotea 0 0,0 0 Nej 2 914 -52AC Vännäs 21 2,5 10 Nej 8 357 25AC Vilhelmina 0 0,0 0 Nej 7 220 18AC Åsele 0 0,0 0 3 180 -47AC Umeå 400 3,5 500 Ja 112 728 262AC Lycksele 2 0,2 10 Nej 12 477 -7AC Skellefteå 70 1,0 50 Nej 71 862 -108

BD Arvidsjaur 55 8,3 2 Nej 6 665 -36BD Arjeplog 0 0,0 7 Ja 3 146 83BD Jokkmokk 0 0,0 0 Nej 5 305 -41BD Överkalix 0 0,0 0 Nej 3 715 -31BD Kalix 35 2,0 35 Nej 17 162 -73BD Övertorneå 0 0,0 0 Nej 4 972 -87BD Pajala 5 0,8 20 Nej 6 429 -1BD Gällivare 10 0,5 25 Ja 18 703 -97BD Älvsbyn 3 0,4 5 Nej 8 465 -42BD Luleå 25 0,3 260 Nej 73 406 129BD Piteå 40 1,0 60 Nej 40 902 -63BD Boden 15 0,5 30 Nej 27 535 -197BD Haparanda 20 2,0 20 Nej 10 173 42BD Kiruna 10 0,4 55 Nej 23 099 -21

59

Box 534, 371 23 KarlskronaTel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00www.boverket.se

Bostadsmarknadsenkäten 2009 –2010 bygger på resultat från Boverkets bostadsmarknadsenkät till kommunerna i januari 2009 som genomförts i samarbete med länsstyrelserna. De senaste åren har samtliga 290 kom-muner besvarat bostadsmarknadsenkäten.

Rapporten speglar bland annat kommunernas bedömningar av det aktuella bostadsmarknadsläget. Förväntat tillskott av specialbostäder och kommunernas arbete med boendeplanering belyses också, liksom insatser för särskilda grupper.

Kommuner som uppger att man har brist på bostäder i kommunen som helhet har minskat för första gången sedan mitten av 1990–talet. Sam-tidigt ökar antalet kommuner som upplever ett överskott på bostäder. Försäljningarna av allmännyttan fortsätter att öka men det är fortfarande Storstockholm som står för en övervägande del av samtliga försäljningar. Det är även framförallt i Stockholm som lägenheterna säljs till bostads-rättsföreningar.

Documents

Bostadsmarknaden 2009–2010 - Boverket