Embed Size (px)
DESCRIPTION
Borgå Energi -bolagens kundtidning
Citation preview
Specialintervjumed minister Ville Niinistö
Skördedagsi köksträdgården
På Energidagen den 7 september är våra dörrar öppna!
Borgå Energiskontorsbyggnad100 år
Muminsångaren älskar att segla
Borgå EnErgi -BolagEns kundtidning 2 | 2013
BIL
D J
an
ne
Le
ht
ine
n
2
Borgå Energi
val Ett naturligt
3
Borgå Energi
val Ett naturligt
Vi uppnår vår vision att vara ett naturligt val för våra
kunder genom att värna om företagets goda image,
verka effektivt och pålitligt samt genom att stå våra
kunder nära.
4
Inne
håll PBE Nytt -------------------------------------------- 6
Intervjuer med Ville Niinistö, Nils Torvalds och Johan Söderberg ------------------------- 10
Intervju med Benny Törnroos ----------------- 16
Borgå leksaksmuseum, en skattkammare -------------------------------- 19
Borgå Energis kontorsbyggnad 100 år --------------------------------------------- 20
Nya restauranger i Borgå och Lovisa ------------------------------ 24
Benny Törnroosoch muminsångernas
hemlighet s. 16
Energi-politiken
i blickpunk-ten s. 10
Plocka in allt det goda s. 22
Utgivare |Borgå energi -bolagen
Mannerheimgatan 24, PB 95
06101 Borgå
tfn (019) 661 411
fax (019) 661 4211
www.borgaenergi.fi
chefredaktör | Nina fransas
redaktiONSrÅd | Benny Broman,
Nina fransas, Magnus Nylander,
ari raunio, tommi vierikko, Patrick
Wackström, Merja Wilkman
redaktiON & layOUt |
peak press & productions oy
Skepparegatan 2, 07920 lovisa
www.peakpress.net
redaktiONSchef | Seppo iisalo
redaktör | rolf gabrielsson
ad | Sanna Nylén
PärMBild | eeva kangas
tryckeri | Painoyhtymä Oy
industrivägen 21
06150 Borgå
www.painoyhtyma.fi
UPPlaga | 30 200 kpl
5
Recepthörnan ------------------------------------- 25
Serviceoperationen Puutsi -------------------- 26
Arbetet som kartograf -------------------------- 28
Faktatips ------------------------------------------- 30
Min Energi -tjänsten ----------------------------- 32
Borgå Energi betjänar! ------------------------ 33
Ledare
Leksaksmuseetsskatter s. 19
BIL
D S
ep
po
SIr
kk
a
”Anläggandet av en solfångarpark kan bli nästa utvecklings-projekt.”
Transformatorkonst s. 8
Dags för en andhämt-ningspaus
Borgå Energi är i färd med att slut-föra ett omfattande, flerårigt inves-teringsprogram, vars största objekt varit biokraftverket i Tolkis, som hög-tidligen invigdes i våras. Samtidigt med kraftverksbygget har ett fjärrav-läsningssystem för elförbrukningen byggts upp, som inkluderar byte av tiotusentals elmätare. Det här projektet kommer att vara genomfört till årets slut och i likhet med kraftverks-investeringen helt planenligt både tidtabells- och kost-nadsmässigt.
Med de här två investering-arna har Borgå Energi gjort en framtidssatsning på över 50 miljo-ner euro. Det nya biokraftverket ökar de förnybara bränslenas andel i bolagets fjärrvärmeproduktion i Borgå till hela 90 procent och är i likhet med det äldre grannkraftverket en anläggning för sam-produktion av fjärrvärme och el. Biokraft-verksinvesteringen gör sålunda Borgå Energi också mera självförsörjande i fråga om elanskaffningen samtidigt som den ökar bolagets utbud av ekomärkt el.
Fjärravläsningssystemet för elförbruk-ningen betyder att kundernas elräkningar nu alltid baseras på den exakta elförbruk-ningen under respektive faktureringspe-riod. Kunderna ges också en möjlighet att följa med sin egen elförbrukning till och med timme för timme, vilket gör det lättare för dem att se var de kan spara el.
Också Borgå Energi har nytta av fjärravläsningssystemet. Det hjälper bolaget i dess strävan att göra elleve-ranserna allt säkrare, eftersom det gör lokaliseringen av till exempel stormföror-sakade elfel snabbare.
Leveranssäkerheten främjas också av Borgå Energis satsningar på jordka-belbaserad eldistribution. Satsningarna inleddes redan i god tid före de kom-mande skärpta leveranssäkerhetskraven och har fortsatts jämsides med biokraft-verksbygget och fjärravläsningsprojektet.
Inte heller nu tänker vi börja vila på lagrarna även om en hel del gjorts i syn-nerhet de senaste åren för att säkra och förbättra Borgå Energis verksamhetsför-utsättningar långt in i framtiden.
En liten andhämtningspaus kan kan-ske ändå vara på sin plats innan det är dags för följande utvecklingsprojekt, som väl kan vara anläggandet av en sol-fångarpark. Det är angenämt att konsta-tera att miljöminister Ville Niinistö i den intervju, som han beviljat vår tidning, ställer sig rätt positiv till projektet och öppnandet av inmatningstariffsystemet också för solkraft.
Patrick Wackström,verkställande direktör
6
Nytt
EUR
OPPA
Redan tio olika elbilmodellerpå de finländska vägarna
Bara små störningari eldistributionen
För ett år sedan fanns det bara drygt 60 elbilar i Finland. Nu är de över 300. På ett år registrerades nästan 250 elbilar.
Antalet modeller är tio: Mitsubishi iMev, Toyota Prius Plug-in hybrid, Mercedes-Benz Vito E-Cell, Peugeot iON, Nissan Leaf, Volvo V60 Plug-in Hybrid, Citroén C-Zero, Opel Ampera/Chevrolet Volt, Think City och Fisker Karma.
Uppgifterna framgår av trafiksäkerhetsverket Trafis och energi-branschorganisationen Eeras statistik.
Finlands energipolitikfår IEA-berömBiobränslenas andel av den totala energiförbrukningen i Finland är IEA-ländernas största och de fossila bränslenas andel den fjärde minsta. Det framgår ur en utvärderingsrapport, som den interna-tionella energiorganisationen IEA publicerade i slutet på maj.
Enligt Finland 2013 Review -rapporten har Finland skött väl om sin energisäkerhet, varit föregångare när det gäller att minska behovet av fossila bränslen och integrerat sig väl i det nordiska energimarknadsområdet.
IEA rekommenderar att Finlands regering fortsätter att sköta energiförsörjningssäkerheten på hållbar grund med bioenergi och kärnkraft som grundpelare. Speciellt energieffektiviteten och gasmarknaderna borde ägnas mer uppmärksamhet, heter det i rapporten.
Enligt Finsk Energiindustrins avbrottsstatistik var eldistributio-nen år 2012 avbruten i medeltal två timmar per elkonsument. Den genomsnittliga avbrottslängden minskade till en fjärdedel av vad den var år 2011. Det berodde främst på att det inte år 2012 före-kom sådana stormar och därav föranledda exceptionellt omfat-tande elavbrott som år 2011. Eldistributionen i Finland är normalt mycket pålitlig.
Fördubblad efterfråganpå solkraftForskningsinstitutet Lux Research förutspår att efterfrågan på ny sol-kraftskapacitet i världen stigit till 61,7 gigawatt år 2018. Det betyder nära nog en fördubbling av dagens efterfrågan på ca 35 gigawatt.
Solkraftskapaciteten ökar med i genomsnitt 10,5 procent årligen fram till år 2018. Föregångaren Tyskland ser inte ut att kunna hålla jämna steg med de folkrikaste ländernas kapacitetsökning; Kina går upp i ledningen med en årlig ökning på 15 procent och USA går upp på andra plats. Därefter följer Japan och Indien.
Enligt prognoserna kommer de små, icke kommersiella kraftver-kens kapacitet att öka allra snabbast, när utvecklingsländernas invånare elektrifierar sina hem också i randområden.
Spaniens första smartstadSantander med sina drygt 180 000 invånare är Spaniens första egentliga smartstad. Runt om i staden finns över 12 000 sensorer, som mäter föroreningar, reglerar gatubelysning och visar bilisterna var närmaste lediga parkeringsplatser finns. Sensorerna registrerar gator, där ingen rör sig och dämpar gatubelysningen för att igen rörelseaktiveras. Det sparar energi.
Stadsbor med smarttelefon får färsk information om till exempel vägarbeten, förseningar i busstrafiken eller luftens pollenhalt direkt till sin telefon.
Kalldusch förskiffergasentusiasmenDen amerikanska skiffergasen ser ut att föra med sig nya investe-ringar i bland annat kemi-, skogs- och metallförädlingsindustrin som en följd av att energin blir billigare.
I Europa förutsätter produktionen av skiffergas emellertid fortlö-pande brunnsborrningar. Polen har gjort de flesta provborrningarna, men nu håller de internationella företagen med sina pengar på att lämna landet. Produktionen ställer sig dyrare i Polen än i USA och de strömmar inte lika mycket gas från de polska borrbrunnarna som från de amerikanska. Inte heller provborrningarna i Storbritannien verkar särskilt lovande.
Solpaneler i stället för asfaltDen tyska tidningen der Spiegel skriver att en vägbeläggning bestå-ende av solpaneler skulle producera el, spara olja, smälta snön och skydda mot olyckor.
De amerikanska forskarna Julie och Scott Brusaw har utvecklat en tankegång, enligt vilken vägarna skulle producera den energi, som fordonen på vägarna behöver. Överallt där det finns vägar skulle det också finnas solpaneler.
Olja skulle sparas på två sätt: elbilismen skulle bli allt mer lock-ande, vilket skulle minska användningen av fossila bränslen, och vä-garna skulle inte behöva asfalteras, vilket också det skulle spara olja.
Snabbt går visionen ändå inte att förverkliga. Forskarna menar att man kunde börja med att solpanelbelägga ramperna till stormarkna-dernas parkeringshus.
7
Det biokraftverk, som Borgå Energi låtit bygga i Tolkis, invigdes officiellt fredagen den 12 april 2013. Invigningen förrättades av miljöminister Ville Niinistö. Välkomsttalet hölls av bolagets styrelseordförande Johan Söderberg.
Kraftverksbygget tog knappt två år och är den största enskilda investeringen i Borgå Energis över hundraåriga historia. Kostnadsberäkningen på ca 47 miljoner euro
har hållit liksom också tidtabellen för projektet. Anläggningen togs i kom-mersiell drift i mars.
Biokraftverket, i vilket produceras både värme och el, drivs med träbiomassa, liksom också den över 30 år gamla samproduktions-anläggningen invid
nybygget. Det gamla kol- och biokraftverket förnyades i början på 2000-talet.
90 procent förnybara bränslenI och med det nya biokraftverket har de förnybara bräns-lenas andel av Borgå Energis fjärrvärmeproduktion i Borgå stigit till ca 90 procent. Bolaget har som målsätt-ning att i framtiden använda enbart förnybara bränslen i produktionen. I det syftet utreds bland annat möjlighe-terna att anlägga en solfångarpark aktivt.
Värmeproduktionskapaciteten i det nya biokraftverket är 230 GWh per år. Det betyder en kapacitetsökning med nästan 100 GWh. Den årliga elproduktionskapaciteten nära nog fördubblas till 70 GWh. Den årliga bränsleför-brukningen uppgår till ca 450 000 och väntas stiga till 600 000 löskubik.
Miljöminister Niinistö invigde biokraftverket
Storinvesteringen höll tidtabellen och budgeten
Nytt PB
E
Rolf GabRielsson BILDer JoRi Gustafsson
Kulminationen på den högtidliga invigningen. På bilden från vänster Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström, stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, riksdagsledamot Mikaela Nylander, minister Ville Niinistö
och Borgå Energis styrelseordförande Johan Söderberg.
SammanStäLLDa av Rolf GabRielsson, sePPo iisalo och ReiJa kokkola, BILDer kalevi ketoluoto och stuDio linDell/osCaR
8
Mången borgåbo gnuggade sig i ögonen då två konstskoleelever, Norma Lauritsalo och Siri Haapanen i juni förvandlade nedklottrade trans-formatorstationer till miljöupplivande konstverk.
– Vi fick en massa god respons. Då vi till exempel målade ett stads-landskap var det många i grannskapet som kom för att beundra trans-formatorstationens nya utseende.
Transformatorstationerna finns på olika håll i staden och i omgiv-ningar av olika slag. Motiven är anpassade till den aktuella omgivningen.
– Ett skogsmotiv sitter bra på en transformatorstation nära naturen, en stadsbild på en station omgiven av hus och ett havslandskap på en transformatorstation nära simhallen. Vi fick fritt välja motiv, berättar flickorna.
För unga konstutövare var ett sommarjobb av det här slaget som en dröm, som gick i uppfyllelse.
– Jättetrevligt! Rena drömsommarjobbet! Inte ens regnet störde, för då gjorde vi schabloner inomhus, berättar Siri och Norma.
Borgå Energis informationschef Nina Fransas förvånade sig över de unga konstnärernas snabbhet och talang. Tanken var att glädja borgå-bor och det lyckades enligt henne väl.
– I stället för en nedklottrad transformatorstation ville vi erbjuda människorna ett miljöförskönande konstverk. Objekten valdes på syn-liga ställen runt om i staden för att så många som möjligt skall kunna glädjas åt transformatorstationernas nya utseende. Och visst är det trevligt att kunna erbjuda ungdomar sommarjobb, berättade Fransas.
Förtjusande transformatorkonst
Siri Haapanen och Norma Lauritsalo målade ett
sympatiskt skogslandskap med många djur.
Elbuss i provdriftEn elbuss gick tre juliveckor på prov i trafik mellan Kyrkotorget och Konstfabriken. Den 3,5 km långa rutten trafikerades varje dag på dagtid. De avgiftsfria busstu-rerna fick ett gott mottagande bland såväl stadsbor som turister. Under nätterna laddades bussens batterier med Borgå Energis miljöcertifierade el.
Avsikten med provdriften var att skaffa erfarenheter av hur en elektrifierad kollektivtrafik skulle fungera i Borgå. I projektet deltog förutom Borgå Energi också Borgå stad, utvecklingsbolaget Posintra samt trafikidka-ren Veolia Transport Finland.
Nytt
BOR
GÅ
9
SammanStäLLDa av Rolf GabRielsson, sePPo iisalo och ReiJa kokkola, BILDer kalevi ketoluoto och stuDio linDell/osCaR
Borgå Energi -bolagenfick nya styrelser
Personaltillfreds-ställelse på hög nivå
Både Borgå Energi Ab och Borgå Elnät Ab leds sedan i våras av nya styrelser. Borgå Energis styrelse består fr.o.m. 28.5.2013 av följande personer: Johan Söderberg, ordförande Matti Valasti, viceordförandeSirpa HopeamaaJari Ilkka Kristel Pynnönen ochfinansdirektör Raija Vaniala (Borgå stads tjänsteinnehavarrepresentant).
Borgå Elnäts styrelse har fr.o.m. 28.5.2013 föl-jande sammansättning: Matti Valasti, ordförande Patrick Wackström, viceordförandeJohan Söderberg ochJari Ilkka.
Nio anställda av tio (93 procent) är mycket eller relativt nöjda med Borgå Energi -bolagen som arbetsplats. Av totalt 102 anställda svarade 56 på frågorna i en personalundersökning, som gjordes i våras.
Undersökningen genomfördes på uppdrag av Finsk Energiindustri och utfördes samtidigt i flera energibolag.
Totalt 47 procent av dem, som svarade på frå-gorna i undersökningen, bedömde att arbetsmiljön i Borgå Energi -bolagen utvecklats på ett utmärkt eller bra sätt under de senaste två åren, 42 procent att det skett utveckling i någon mån, medan 11 pro-cent var av den åsikten att ingen utveckling skett.
Ca 30 procent hade rekommenderat Borgå Energi -bolagen som arbetsplats och 69 procent svarade att de kunde tänka sig att göra det, 54 procent att de kunde göra det varmt och 15 procent med vissa reserveringar. Som total bedömning fick Borgå Energi -bolagen resultatet 5,8 (på betygsskalan 1-7). Tre fjärdedelar av dem, som svarade på förfråg-ningen, gav vitsordet 6 eller 7.
Borgå Energi -bolagens resultat var på alla delområden bättre än genomsnittet i de enkätdelta-gande energibolagen.
Små vattenkraftverkär viktiga elleverantörerEn del av den el, som Borgå Energi säljer, kommer från små vattenkraftverk. Drygt tio små vattenkraftverk levererar en elmängd motsvarande ca 2 500 egnahemshus årliga behov.
Borgå Energi skaffar största delen av sin saluförda el från elmarknaden, men också den lilla vattenkraftverksproduktionen är en viktig elanskaffningskälla för bolaget.
– Vi har avtalat om köp av produktionen från 11 små vattenkraftverk, berättar Borgå Energis elhandelschef Benny Broman.
En del av kraftverken finns i Borgå med omnejd, en del längre bort.
Överskottsproduktion från egnahemshus till elbolagetVindkraftverk och solpaneler, som skaffats till egnahemshus, är exempel på kraft-produktion i mikroskala. Det produktionsöverskott, som där eventuellt uppstår, kan säljas åt elbolaget. Bytet av elmätare till fjärravlästa mätare gör det tekniskt möjligt också på Borgå Energis område.
– Vi köper kundens överloppsel till marknadspris, säger elhandelschef Broman.
Över 150 småskaliga vattenkraftverk i FinlandÅr 2009 fanns det 152 småskaliga vattenkraftverk i drift i Finland. Av dessa hade 79 en effekt på 1-10 MW och 73 en effekt under 1 MW. Den genomsnittliga årsproduk-tionen var 8 GWh.
Medlemmarna i den år 1999 grundade Föreningen för småskalig vattenkraft utgörs av ägare till småskaliga vattenkraftverk, utrustningstillverkare, teknologi-utvecklare, konsultföretag, planerare, branschforskare och privatpersoner. I slutet på år 2012 hade föreningen 39 medlemmar.
Borgå Energi stod i våras värd för föreningens årsmöte, som hölls på bolagets småskaliga vattenkraftverk i Strömsberg. Årsmötet valde Berndt Schalin till Fred-rik Presslers (Drägsby Vattenkraft Ab) efterträdare som föreningens ordförande.Tilläggsuppgifter: www.pienvesivoimayhdistys.fi
Det lilla vattenkraftverket i Vakkola ligger i Askola, mitt i ett kulturlandskap.
Enligt miljöminister Ville Niinistö representerar Borgå Energis biokraftverk i Tolkis en sådan ny energiproduktionsteknologi, som det finns ett allt större behov av i Finland.-Biokraftverket och bolagets planer på en solfångarpark gör Borgå Energi till en föregångare på den förnybara energins område i Finland, säger ministern.
Minister Ville Niinistö:Borgå Energi en föregångare i Finland
Rolf GabRielsson BILDer Hanna-kaisa Hämäläinen / De GRÖna
10
Borgå Energi en föregångare i Finland
11 11
Vem? Ville Niinistö Född 30.7.1976 i Åbo
Miljöminister i Katainens regering sedan år 2011
De grönas riksdagsledamot sedan år 2007
Den andra perioden som de grönas ordförande började i maj 2013
Politices magister till utbildningen
12
”Utsläppsreduktion, främjande av den gröna ekonomin och skapande av industriarbetsplatser går hand i hand.”Miljöminister Ville Niinistö
Enligt minister Ville Niinistö är det viktigt att det i Finland utvecklas en inhemsk teknologi, som ger den förnybara energin och den rena teknologin (clean tech) en så stor energiandel som möjligt.
Hans bedömning är att de reduktionsmål, som satts upp för växthusutsläppen år 2050, ännu kommer att skärpas. Där-för lönar det sig att vara ute i god tid.
– De investeringar, som nu görs, låser anläggningsbeståndet för årtionden. Genom att föregripa de kommande utsläppsreduk-tionsmålen säkerställer man samtidigt den ekonomiska nyttan med investeringarna.
Niinistö påminner om att energiproduktionen i EU-området enligt Europakommissionens målsättningar borde vara kolneutral före år 2050.
– Finland ligger långt före i fråga om produktion av förnybar energi. För vår del kunde man gott till och med något skärpa tidtabellen.
Lönande att tidigarelägga investeringar
Enligt Niinistö går utvecklingen marknadsstyrd mot lågutsläpps-lösningar i energiproduktionen när kolets pris i utsläppshandeln stiger.
– I EU förs förhandlingar om nivån på utsläppsmålen år 2030.
Om man lyckas nå enighet om en tillräckligt ambitiös nivå kom-mer kolpriset att gå upp redan på kort sikt. Fiffiga investerare som Borgå Energi tar det här i beaktande redan nu.
Enligt miljöministern visar olika analyser att det lönar sig att ti-digarelägga utsläppsreducerande investeringar och verkställa dem redan under den pågående utsläppshandelsperioden.
– Då binder man sig inte till den gamla produktionsstrukturen, sparar utsläppsrätter och skapar samtidigt inhemska arbetsplatser både inom bränsleproducerande företag och företag, som utvecklar nya teknologiska lösningar.
Innovations- och näringsstöd behövs
Ville Niinistö tror inte att det kommer att uppstå brist på träba-serat biobränsle.
– Tillväxten i våra skogar är så stor att den kan utnyttjas ännu långt mer på ett klimat- och miljövårdsmässigt hållbart sätt. Min bedömning är att det går att öka den träflisbaserade energiproduk-tionen i Finland, till och med mycket på sina håll.
Niinistö utgår från att det bör finnas innovations- och näringsstöd att tillgå för produktionsanläggningar, som representerar ny tekno-logi och i vilka trä av olika slag utnyttjas så effektivt som möjligt.
Ministern är för en småskalig, decentraliserad energiproduktion.– Det är bra både med tanke på miljön och landsbygdsnäring-
13
1600 80
70
60
50
40
30
20
10
0
1400
1200
1000
800
600
400
200
01990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Total energiförbrukning och koldioxidutsläpp 1990-2011
Aktiv LNG-strategiFinland har en aktiv strategi i fråga om kondenserad naturgas, LNG. Enligt strategin behövs det ett LNG-distributionsnät för sjöfarten och ett LNG-alternativ till naturgasnätet.
– Tre, fyra mindre terminaler planeras, som skul-le anläggas med statligt innovationsstöd. Dessutom anhåller vi om EU-stöd för en stor LNG-terminal, som skulle byggas antingen i Finland eller i Estland, berättar miljöminister Ville Niinistö.
Beslut finns enligt honom redan på att dra en gasrörledning mellan Finland och Estland. Med hjälp av den kan länderna använda LNG-gas oberoende av var terminalen finns, i Finland eller Estland.
Användningen av förnybara energikällor 1970-2011
50
100
150
200
250
300
350
400
450
01970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010
Vattenkraft
Småskalig träanvändning
Skogsindustrin avfallslut
Träbränsle inom industri och energiproduktion
Värmepumpar
Återanvändnings-bränsle (bioandel)
Annan bioenergi
arna att vi har gott om lokala anläggningar, som utnyttjar nä-ringsämnen, avfall och träflis, samt vind- och solkraft.
Enligt Niinistö borde energibolagen dra nytta av den småska-liga produktionen och ge också sina kunder möjlighet att produ-cera el till nätet.
– Stödsystem, incitament och spelregler för elnätsinmatning är saker, som har med det här att göra och som vi kommer att gå igenom de närmaste åren.
Fjärravlästa elmätare gör det redan nu tekniskt möjligt för hus-håll och små företag att mata in överproducerad el i nätet.
Småskalig produktion bör ges bättre möjligheter
Tyskland, den förnybara energins mönsterland visar hur ytterst kraftigt den småskaliga energiproduktionen kan växa. Med hjälp av inmatningstariffer och stödsystem har det skapats 300 000 arbetsplatser inom clean tech -branschen.
– Också vi borde erbjuda allt mera möjligheter för den här sor-tens småskalig produktion, understryker ministern.
Enligt Niinistö är det klart att det ännu en tid behövs statliga incitament för både utveckling av den här typens bioenergitek-nologi och utnyttjande av bioenergi.
– Lönsamhetsutvecklingen är emellertid så positiv att bran-schen inte behöver permanenta stöd, tillägger han.
Stöd till solkraften dryftas
Niinistö ger Borgå Energi erkännande för bolagets planer på en solfångarpark. För att planerna skall kunna realiseras behövs emellertid stöd av inmatningstarifftyp.
– Vi klarlägger som bäst om incitamenten för användning av solpaneler och solkraft i Finland är tillräckliga. Strävan är att samtidigt avlägsna eventuella administrativa hinder och bedöma om stödnivåerna borde förbättras och stödtarifferna göras lättåt-komligare.
En sänkning av stödtariffernas nedre gräns skulle enligt Nii-nistö underlätta ibruktagandet av solkraft.
Ställningarna bör hållas
Ministern anser det viktigt att man vid teknologiutnyttjandet ser till att den inhemska produktionen kan utvecklas. Annars kan det gå som i fråga om solpanelerna – Kina drar nytta av teknologi, som andra tagit fram, och dumpar priserna.
– Om vi vill bibehålla Finlands ledande ställning på bioener-gins och energieffektivitetens område måste vi sörja för att det finns en tillräcklig inhemsk marknad för våra egna branschfö-retag, se till att de klarar sig på exportmarknaderna och kan ut-veckla nya produkter.
Omsättningsmässigt har clean tech -sektorn redan gått förbi skogsindustrin och sysselsätter över 30 000 personer. I fjol var tillväxttakten 15 procent.
– Utsläppsreduktion, främjande av den gröna ekonomin och skapande av industriarbetsplatser går hand i hand. Arbetsplat-serna inom vår industri blir i allt större utsträckning ett resultat av miljövänliga lösningar på olika teknologiområden, poängterar Niinistö.
Källa: Statistikcentralen
Källa: Statistikcentralen
Kärnkraft ÖvrigaFossila Torv Förnybara
Koldioxidutsläpp
14
Finland och Estland konkurrerar om den ca 500 miljoner stora terminalinvesteringen. Eftersom länderna inte kunde komma överens om placeringen blir det EU-kommissionen, som avgör frågan. En utredning, som kommissionen lät göra i fjol, föreslår att gasterminalen byggs på den finländska sydkusten.
– EU:s trafikkommissionär, esten Siim Kallas har lovat hålla sig till utredningen i sitt beslutsförslag till EU-kommissionen. Det återstår att se hur lätt han har att förhålla sig objektiv när vi kom-mer till kalkstrecket och det handlar om egna fördelar.
Torvalds vill emellertid inte spekulera om vilket land, som drar det längre strået, Estland eller Finland.
Ingå, Tolkis eller Paldinski?
Om beslutet blir att terminalen byggs i Finland är det sannolikt Ingå och inte Tolkis som får den. I fall EU:s val faller på Paldinski i Estland kan Tolkis av allt att döma ändå få en mindre LNG-terminal.
Även om terminalbeslutet skulle ”gå fel” – som Torvalds ut-
trycker saken – kan det enligt honom finnas andra intressanta möjligheter.
– Hittills har man utgått från att gasen skall transporteras under tryck. Det finns emellertid tekniska transportlösningar, som inte förutsätter tryck. De har presenterats för bland annat aktörerna på de norska gasfälten.
– Om det finns billigare men lika säkra och fungerande lös-ningar öppnar det ytterst intressanta utsikter, säger Torvalds.
”Vi behöver ett europeiskt stamnät”
Torvalds varnar samtidigt för farorna med att vara för optimistisk. Han hänvisar till systemet med utsläppsrätter, som man i tiden starkt trodde på. Nu då ekonomin stampar på stället och till och med backar visar det sig att systemet inte fungerar.
– Vi har i Europaparlamentet blivit lovade ett nytt förslag, men jag befarar att vi blir tvungna att återremittera det för ny beredning.
Torvalds ser en ny utmaning i Tysklands kraftiga satsning på
Europarlamentariker Nils Torvalds bedömer att den för Finland mest aktuella energifrågan på EU-nivå är placeringen av terminalen för import av flytande naturgas LNG.Rolf GabRielsson, BILD: stuDio linDell/osCaR
LNG-importterminalen till Finland eller Estland?
15
vindkraft. I landets norra delar har kraftverk byggts i intensiv takt. Behovet av el är emellertid störst i södra Tyskland, dit till-räckligt med el ändå inte kan överföras på grund av att elnätet är underdimensionerat.
– När vi bygger ut produktionssystemen måste vi således också se till att överföringssystemen stärks i motsvarande grad. Vad som behövs är ett europeiskt stamnät.
Danmark har i sin tur satsat på solkraft. Där kan en egnahems-husägare på sommaren mata in en del av den el husets solpaneler producerar i det danska stamnätet och på vintern ta ut en motsva-rande mängd el därifrån för eget bruk. Tack vare det här systemet kan man stänga kolkraftverk under sommaren, då elförbrukning-en också annars är mindre.
– Systemet fungerar bra där, men jag är inte alldeles säker på att det skulle göra det också här. Kanske ett inmatningstariffsystem i stil med det som finns för vindkraft skulle vara en bättre lösning för oss, säger Torvalds.
”Vi satsarpå en hållbarutveckling”Rolf GabRielsson, BILD: sePPo siRkka
LNG-importterminalen till Finland eller Estland?
Vem? Nils Torvalds
Född 7.8.1945
Europarlamentariker sedan år 2012
Sfp:s viceordförande åren 2007-2011
Tidigare Rundradions FST:s korrespondent i Moskva och Washington
Borgå Energis strategi baserar sig på en hållbar utveckling, både ekologiskt och ekonomiskt. Enligt bolagets styrelseordförande Johan Söderberg innebär det satsningar i miljövänlig produktion av både el och värme, helst med hjälp av lokalt anskaffade biobränslen i egna samproduk-tionsanläggningar.
– För bolaget och våra kunder syns det här i ekonomiskt fördelaktiga avgifter, säger Söderberg.
Det nya biokraftverket i Tolkis var en investering i storleksklass med Borgå Energis omsättning. Man räknar med att investeringen under gynnsamma omständigheter skall ha återbetalt sig själv inom drygt tio år.
– Vi är övertygade om att det toppmoderna kraftverket skall ge oss lokal bioenergi för en lång tid framöver.
EU:s utsläppsrättsbeslut en besvikelse
Söderberg sticker inte under stol med att EU:s beslut att inte flytta utsläppsrätterna framåt var en besvikelse. Det ledde till att prisnivån på rätterna rasade med påföljd att energiproduktionen inte styrs mot mera ekologiska metoder.
– Både för Borgå Energi och energimarknaden globalt är det till fördel om priset på utsläppsrätterna igen stiger så högt att det styr valet av pro-duktionsmedel i önskad riktning. Tack vare våra biokraftverk och övriga satsningar är Borgå och Borgå Energi på god väg att bli utsläppsneutrala. Det är ett mål, som man nationellt strävar efter att uppnå år 2050.
Politiska beslut är svåra att förutse. För ett litet, lokalt energibolag utgör det här enligt Söderberg en betydande osäkerhetsfaktor. Och det gäller lika mycket beslutsfattandet på det nationella planet som inom EU.
– Det att till exempel beskattningen av naturgas nästan fördubblades i en budgetria medförde att naturgasen alla sina ekologiska fördelar till trots inte längre är ett ekonomiskt hållbart alternativ.
Kärnkraften spelar en stor roll
Söderberg anser att det är svårt att uppnå utsläppsmålsättningarna om inte kärnkraften ges en stor roll och utnyttjas mer än idag. Enligt ho-nom vore det därför olyckligt om Olkiluoto-projekten och Fennovoi-mas projekt inte skulle förverkligas.
– Borgå Energi är tillsvidare med i dessa projekt och som alltid av både ekologiska och ekonomiska skäl.
– Det besvärliga med vindkraften är att den inte går att reglera. Då energi skulle behövas som mest blåser det vanligen inte, och då just ingen energi behövs blåser det riktigt ordentligt. Jämsides med vind-kraften behövs prisstabiliserande baskraft.
Borgå Energi har andelar i vindkraftsparker. Ägandet i denna en-ergiform är enligt Söderberg på en rationell nivå. Han tror dock att Finlands målsättning att tiodubbla vindkraften kan leda till att bolaget måste skaffa mera vindkraft.
Situationen för solkraft påminner såtillvida om situationen för vind-kraft att på sommaren, när energibehovet är som minst är solenergi-utbudet som störst. Borgå Energi utreder förutsättningarna för an-vändning av solkraft i fjärrvärmeproduktionen. Redan nu är det enligt bolagets styrelseordförande klart att solkraften inte - lika litet som vindkraften - blir ekonomiskt lönsam utan statlig subventionering.
16
Att röra sig till sjöss är en kär sysselsättning för Benny Törnroos. Det syns också i hans produktion. Albumet
Från ö till ö publicerades i somras. Mest känd är Törnroos ändå för
muminsångerna. – De kommer direkt ur ryggmärgen, säger han.
Muminsångaren älskar att segla
ReiJa kokkola , BILDer eeva kanGas
17
Vem? Benny Törnroos
Född 16.6.1950 i Helsingfors
Bor i Esbo
Sommarviste i Strömfors i Lovisa
Karriär: Hittarna ”Käy Muumin-laaksoon” och ”Hei Muumit” 1991. Guldskiva om Mumintrollen 1993, radio- och tv-redaktör på Rundradion sedan år 1977
Turnerar aktivt bland annat duo med borgåbankdirektören Calle Pettersson
Underhåller publiken tillsammans med Mumintrollen på Borgå Energis Energi-dag lördagen den 7. september kl. 10.30 och 12.00.
ReiJa kokkola , BILDer eeva kanGas
18
Benny Törnroos blickar leende mot himlen, vars blåa färg återspeglas i det glimrande havet. Lovisa-viken gästades också denna sommar av Benny och hans träbåt med sina röda segel. Han var en av del-tagarna i Small Ships´ Race -tävlingen.
– Jag byggde båten för tio år sedan i Axxell Kug-gom -skolan. Båten har fått sitt namn efter min dotter Ida. Hemma i Esbo har jag en större 35 fots segelbåt, berättar Benny.
Törnroosarna har alltid varit inbitna seglare. Bennys tre barn har ända sedan barnsben gärna följt med på seglatserna. Ofta har de gått till Sveriges kust. Också denna sommar tillbringade familjen en vecka till sjöss.
– Själv har jag seglat mer eller mindre i 45 år. Jag tycker att det är verkligt trevligt när familjen är så nära tillsammans på seglingarna.
Stora mumingrejer att vänta
Hustrun Chris-Marie kommer från Lovisa och pa-ret har alltid firat somrarna på släktens stuga i den yttre skärgården i Strömfors.
– Vi har varit gifta i 28 år och redan medan vi sällskapade tillbringade vi somrarna i skärgården.
Redaktören, som är känd för sina muminsånger, vet att det nästa år kommer att arrangeras ”stora grejer” i anslutning till mumintrollen. Det har då gått etthundra år sedan Tove Janssons födelse. Benny ler vid minnet av sitt besök på hennes lilla holme Klovharun i Borgå skärgård sommaren 2001. Konstnären hade nyligen av-lidit.
– Det var första gången jag besökte ön. Omgivningen är rätt stenig och det var inte så lätt att ta sig dit. Klipporna är släta och jag hade svårt att ta mig i land. Jag beundrade just det vackra skäret och stugan när min fru ringde och berät-tade att det som bäst på tv vi-sades ett underbart program om Toves holme. Det var ett förbryllande ögonblick, när jag själv då befann mig precis där, säger Benny.
I sjönöd
Den inbitna seglaren medger att han inte ännu är ”fär-dig” trots 45 års erfarenhet. Vädret kan alltid överraska. Benny trivs allra bäst i Skärgårdshavets södra delar med sina karga klipp-skär. Han kommer bra ihåg en seglats från Karleby till Helsingfors år 1984 då vädret var ett helt annat än på Skeppsbron i Lovisa när den här intervjun gjordes.
Det var oktober och dagarna redan korta. Tem-peraturen hade sjunkit under nollstrecket på avre-sedagen.
– Vi skulle segla båten till Helsingfors med fem mans besättning. Första dagen var helt fantastisk,
kall men klar. Sedan började vi få på käften riktigt ordentligt. Det blåste 20 meter i sekunden, stört-regnade och var verkligt kallt. Mörkt blev det redan vid sextiden. Efter det såg vi ingenting. Mobiler fanns inte på den tiden, med vilka man hade kunnat ringa efter hjälp.
Under den hiskliga färden sneglade besättningen då och då mot nödraketerna, men de kom ändå ald-rig till användning.
– Träbåten hade stått uppe på land några år och var ännu litet gisten. En i besättningen öste hela tiden vatten ur båten. Störtregnet och de väldiga vågorna gjorde inte situationen bättre. Tre ur be-sättningen blev dessutom ordentligt sjösjuka.
– Efter två dagars oavbruten kamp siktade vi en fyr och kunde ta oss in på tryggare vatten. Alla somnade med en gång när vi kommit i land. När vi senare seglade med samma båt brast masten i rätt bra väder. Det var ett rent under att den höll under stormdygnen, säger Benny.
Nya sånger
Kärleken till hav och segling syns också i Bennys produktion. Albumet Från ö till ö släpptes i som-ras. Fastän han utöver barnskivor publicerat också mycket musik för vuxna är det ändå för sina mu-minsånger, som han är mest känd.
– Jag har sjungit dem tusentals gånger, men har fortfarande inte tröttnat på dem, småler han.
Det var en händelse att just Benny Törnroos blev en populär muminsångare. Signaturmelodin i den första muminanimationen, som visa-des i tv år 1991, var ursprung-ligen tänkt för en kvinnlig artist. Omedelbart före pre-miären framgick det emeller-tid att tonarten inte passade en kvinna. Produktionsbolaget ringde genast upp Benny.
– Jag protesterade först för jag hade lovat sköta våra barn när hustrun var upptagen på annat håll. Det ordnade sig emellertid med barnvakt och jag övade sångerna medan jag körde till bandningarna. Då den första delen visades ringde man från nästan alla skivbolag och föreslog skivinspelningar, skrattar Benny.
Sedermera har mumintrollen fört honom över he-la Finland. Benny tycker om barnpublik, responsen är omedelbar och äkta. Barnen tror på mumintrol-len som på julgubben.
– En gång tjuvtittade en liten flicka in genom Muminmammagestaltens andningshål och kom efteråt och sade att vet du att det är människa inne i Muminmamman! Flickan bad ändå att jag inte skulle säga något om det åt Muminmamman själv, ler Benny.
Privat museum
Leksaksmuseet finns i ett 1800-talshus vid Ågatan i Gamla stan i Borgå.
Samlingarna omfattar ca 1 000 dockor och ett oräk-neligt antal andra leksaker från början av 1800-talet och ända till 2000-talet.
Borgå leksaksmuseum är öppet för allmänheten under sommarmånaderna och på beställning för grupper året runt.
Adress: Ågatan 14 (inne på gården), Borgå
www.lelumuseo.com
19
Leksaksmuseets skatterFrån flygplan till docksängar
Dock- och leksaksmuseet i Gamla stan i Borgå för in besökaren i leksakernas underbara värld under olika decennier och sekler.
Museet grundades av framlidne antikhandlaren Evi Söderlund och hennes son Jorma Söderlund år 1974.
– Min mor samlade på leksaker ända sedan 1960-talets början. De är skaffade på auktioner och marknader. En del är köpta direkt från privatperso-ner och någon leksak har också fåtts som donation, berättar Jorma Söderlund.
De äldsta leksakerna är från 1800-talet, mest dockor och dockhemsmöbler.
”Oj så fint”Största delen av leksakerna har något annat ur-sprungsland än Finland.
– I synnerhet i Japan, Tyskland och USA har det tillverkats mycket leksaker.
Söderlund visar mörkhyade dockor, som fåtts i julklapp av släktingar i USA.
– Visst tillverkades det leksaker också i Finland.
Dollytex-dockorna och Hetekas dockvagnar i trä var till exempel populära. Sådana dyker fortfarande då och då upp bland arvegods.
Leksaksmuseet väcker också bland besökare i mogen ålder minnen från barndomen.
– När människorna kommer hit är deras första reaktion vanligen ”oj så fint”. Utländska besökare har sagt att museet står sig väl i en internationell jämförelse, myser Söderlund.
En hjärtesakJorma Söderlunds egen favoritleksak är en fjä-derdriven flygande helikopter. Han hade själv en sådan då han var barn.
– Lyckligtvis hittade jag en likadan på en mässa.
Söderlund säger att det kräver tid och eko-nomiska satsningar att upprätthålla museet. Lönsamt är det inte.
– För mig är det här en hjärtesak. Om jag slutar är det som att kasta bort min mors livsgärning.
Jorma Söderholms favoritleksak är en fjäderdriven flygande helikopter.
Huvuddelen av leksakerna utgörs av dockor och dockhemsmöbler.
maaRit GabRielsson, BILDer kalevi ketoluoto
20
Borgå Energi har sina rötter i Borgå Elektricitetsaktiebolag, som fabrikant R.W. Ekblom grundade år 1900. Borgå stad köpte bo-laget år 1911 och gjorde det till ett kommunalt elverk. Det om-skapades sedermera via olika skeden till det nuvarande stadsägda energibolaget.
Borgå Elektricitetsaktiebolag inledde sin verksamhet i utrym-men vid Ågatan, där el producerades med diesel- och ångkraft. År 1912 var elförbrukningen i staden redan så stor att produktions-kapaciteten inte räckte till.
Elcentralen blev början
Det beslöts att en ny elektricitetscentral skulle byggas vid vä-gen (nuvarande Mannerheimgatan) till Östermalm. Den skulle bestå av maskinhall, ackumulatorrum, verkstad, lagerrum, af-fär, kontorslokal samt ett rum för disponenten och två för vat-tenverket.
Kostnadskalkylen gick på 180 000 dåvarande mark. Försälj-ningen av gamla maskiner beräknades inbringa 20 000 mark. Stadsfullmäktige godkände i februari 1913 ett anslag på 160 000 mark för nybygget inklusive maskinanskaffningar.
Fyra entreprenadanbud inlämnades. Det fördelaktigaste an-budet - 82 000 mark - gavs av byggmästarna O. Tolonen, T.E. Haapala och E. Savola från Sordavala. Stadsfullmäktige beslöt i mars att ge byggnadsentreprenaden åt dem.
Många ändringar
Den nya centralen stod färdig den 15 oktober 1913, men den första dieselmaskindrivna generatorn hade tagits i bruk redan i slutet på augusti.
Helt höll kostnadskalkylen inte. Bygget blev dyrare än beräk-nat bland annat på grund av att man grävde en kylvattenbrunn på tomten, därifrån en rörledning drogs till maskinsalen. Vidare byggdes en stor oljecistern, vilket betydde att bränslet inte längre behövde lagras i fat.
Det är i denna elcentralbyggnad, som Borgå Energis kontorsut-rymmen idag finns. Ändrings- och tillbyggnadsarbeten har gjorts vid flera tillfällen. El har där inte producerats på många decennier och där finns inte heller längre vare sig ackumulatorer, affär eller rum för vattenverket.
Utrymmen har byggts om och till för Borgå Energis adminis-
Den fina byggnaden planerades av arkitekt Selim A. Lindqvist och uppfördes av tre byggmästare från Sordavala.
Borgå Energisarkitektoniskt värdefulla kontors-byggnad fyller
Rolf GabRielsson, BILDer stuDio linDell/osCaR
20
100 år
21
tration. Fasadändringar har också gjorts, men utan att gå åt den ursprungliga arkitekturen.
Kända byggnaders okända planerare
Selim A. Lindqvist, som planerat Borgå Energis kontorsbyggnad, var en av sin tids tekniskt mest innovativa arkitekter. Aleksi 13 -varuhusbyggnaden och gasverket i Helsingfors är ett par exempel på hans kreativitet och kunnande.
Också många andra bekanta och välkända byggnader i Helsing-fors och andra städer har kommit till på Lindqvists ritbord. Själv har han emellertid förblivit ganska okänd, fastän har var både en skicklig ritare och en fördomsfri byggnadsteknisk innovatör.
Han var först med att i Finland använda många tekniska ny-heter, till exempel betongplatta vilande på vågräta betongbalkar, rundstål i betongarmeringen och asfaltfilt som isolering på be-tongen. En del av dessa innovationer har också använts i Borgå Energis kontorsbyggnad.
Selim A. Lindqvist föddes den 19.5.1867 i Helsingfors och av-led den 17.5.1939 i Helsinge landskommun. Han studerade till arkitekt i Polytechnikum, nuvarande Tekniska högskolan), däri-
från han 21 år gammal utdimitterades år 1888. Genast efter det grundade han en egen arkitektbyrå tillsammans med Elia Heikel.
Lindqvists arkitektur representerar från första början en ratio-nell inriktning till åtskill-nad från den nationalro-mantik, som var rådande vid sekelskiftet. Det här syns i de talrika bostads- och affärsbyggnader, vil-lor, saluhallar, fabriker och industrihallar samt offentliga byggnader, som han planerat.
Borgå Energis kontorsbyggnad har planerats av Selim A. Lindqvist, en av de innovativaste arkitekterna på hans tid.
Arkitekt Selim A. Lindqvist (1867-1939)
Källor: Asko Salokorpi, Selim A. Lindqvist, arki-tekt. Förläggare Sarmala/
Rakennusalan kustan-tajat. Risto Valkeapää, Energi ur tidens ström,
100 år elektricitet i Borgå
22
Borgå Energis verkstadsförvaltare Calle
Nystedt bor året om på Vessö, där han har en lika
läcker som hälsosam hobby. Han är fritidslantbrukare och köksträdgårdsodlare.
Ur Calle Nystedts land tas potatis upp för både eget och närståendes behov, och äppelträdgården ger fina äpplen, som kan förädlas till vinterdelika-tesser av många slag.
Majs odlar Calle till husbehov och också lite palsternacka. Hans senaste förtjusning är den något mjöliga potatissorten Lady Felicia.
– Jag satte den på prov i fjol och blev nöjd. Den är bra till mos, soppor och lådor och passar egentligen bra till all matlagning. En annan sort är den bättre kända Nicola. Potatisskörden är ungefär tusen kilo om året. Jag har en potatiskällare och också ett stort lager för rikligare skördar.
Äppelodling är en annan kär sysselsättning för Calle. Stora Melba ger delikatesser av många slag – sylt, gelé och saft förstås.
Ren mat från egen mark och egna träd
ReiJa kokkola, BILD JoRi Gustafsson
23
Örter är balkongodlarens bästa vänner. Det är överraskande lätt att lyckas med dem, trots att man kanske inte är den mest erfarna trädgårdsmästaren. Örter tar inte mycket utrymme, men de ger en stor skörd. De är vackra, de kan användas till mycket och de passar till många olika maträtter. Här kommer ett enkelt skördetips som skänker glädje året runt!
ÖRTSMÖR
• Toppa dina örter. Samla persilja, gräslök, basilika, timjan, oregano – vad du nu råkar ha.
• Lägg skörden i en örthackare och hacka den fint.
• Blanda de hackade örterna med en matsked fingersalt och två pressade vitlöksklyftor och rör ner allt i rumsvarmt smör med hjälp av en gaffel.
• Rulla blandningen i smörpapper så du får en vackert grön rulle. Bearbeta så att den blir jämn och kompakt.
• Snurra ihop ändorna av smörpappret och lägg i frysen.
Maträtt som maträtt får en pikant smak när du tillsätter en skiva örtsmör vid tillredning. Direkt som sådan på biffen,
fast direkt från frysen!
egen mark och egna träd Calles äpplen är till råga på allt ekologiska, för han låter trä-
den producera frukt på naturens egna villkor. Arbetskamra-terna frågade en gång om äpplena de fick av Calle var giftfria och då tänkte han att visst kan han lika väl lämna bort insekts-bekämpningsmedlen.
– Det är trevligt att få rena produkter ur egen trädgård. Det betyder visserligen att det är naturen, som bestämmer, och vissa år kan insektsskadorna vara omfattande. Det beror litet på tu-ren, småler han.
Också sockermajsen hör till Calles favoriter. Den äts genast då den mognat.
– Men det går också bra att lätt förvälla och sen frysa ner majsen, tipsar han.
Eldig trädgård i SannäsBernt Olins sagoträdgård finns fruktträd, bärbuskar, nyttoväx-ter och blommor. Chili hör till specialiteterna. Han har 144 olika sorter.
De är 144 av den orsaken att Olin har lika många odlingshinkar. I varje hink växer två plantor.
– Capsicum annum, baccatum, frutescens, pubescens och chi-nense. Alla sorter kommer ursprungligen från Sydamerika även om den sistnämnda för tankarna till Kina. Det finns tusentals olika sorter i världen. Deras styrka och arom varierar kraftigt, berättar Olin.
Han intresserade sig för chiliodling år 2002 då han gick i deltids-pension. Den första gnistan fick han under en resa till Sydamerika, som han gjorde vid den tiden.
– Jag har alltid tyckt om chilikryddad mat. Jag tog med mig hem några chilifrön från Sydamerika, satte dem i jorden och fick dem att gro. Jag har en vinterträdgård, i vilken jag sår chilin. Därefter följer omplantering och till slut plantering. Skördeperioden börjar i augusti.
Monikäyttöinen mausteFå vet, vad allt chilin kan användas till. Kryddan lyfter fram sma-kerna på ett alldeles enastående sätt.
Olins chiliprodukter säljs i den egna trädgården, men också i af-färer, på marknader och i Malmgård.
– Chilisåsen är populär. Jag använder också chili i apelsinmar-melad, svartvinbärssylt, vindruvsgelé samt lingon- och rönnbärs-produkter. Och chilismaksatt chokladtryffel är en verklig delika-tess om julen! Olins trädgård: Tågsbackavägen 4, Sannäs, Borgå
Skördetips för örtvänner
24
SammanStäLLD av maaRit GabRielsson
Lätt och kul!
Kulturdukningi legendariska KapelletBorgåbon Airi Kallio har av Kapellet i Lovisa velat skapa en plats, där kultur och god mat förenas, och därför engagerat Christian Sveholm, en toppkock, som turnerat världen runt.
– När någon undrar, varför jag gav mig in på det här, kan jag bara svara att tokigare saker sätter folk sina pengar på.
I parken runt Kapellet finns vattenelement av olika slag, som skapar en unik, overklig stämning. Det känns som att vända tillbaka i tiden.
Det legendariska kapellet byggdes år 1865. Nu är det fullt av intres-santa möbler, serviser, föremål och tavlor. Mycket sådant, som Kallio själv skaffat, men en del har också donerats av lokala invånare.
En ny restaurang, Surf kök & bar, har öppnats på Ågatan i Borgå. Köksmästare Henrik Poulsen och hans bolagspartner Juha Seipäjärvi berättar att de ville komplettera utbudet i Borgå med en restaurang, där kunderna erbjuds förmånliga, högkvalitativa luncher och menyer.
– Prisnivån i de nya restaurangerna i Borgå är i regel hög. Vi vill ha också dem som kunder, som inte besöker dyrare restauranger, säger Poulsen.
Han har själv ägt flotta restauranger i Helsingfors och jobbat som köksmästare i prisbelönta restau-ranger.
Surf har ingen barnmeny. I stället kan man få en halvportion av varje rätt.
– Vi vill visa barnen att de på restaurang kan äta också annat än nuggets, köttbullar och knackkorv.
Trendigt och förmånligt
Surf kök & bar har varje dag en nio euros lunch med fisk-, kött- och vegetariska alternativ. Restaurangen är öppen varje dag klo 11–02, köket stänger klo 23. Ågatan 31, Borgå www.surfkitchen.fi
Det gamla kantorbostället vid Salttorget i hjärtat av Lovisas historiska nedre stan, mitt emot gästhamnen, inrymmer nu en charmig restau-rang. I Bistro Cantor och på dess terrass Ölvin bjuds på god mat och avspänd stämning.
www.olvin.fi, www.bistrocantor.fi
Cantor bjuder på mat och dryck
Restaurang Loviisan Kappeli, Drottninggatan 19, Lovisa, öppet tis–tor från klo 11 och fre–lör från klo 12.www.loviisankappeli.net
BIL
D k
aLe
vI k
eto
Luo
to
BIL
D p
äIv
I ah
vo
ne
n
BIL
D S
tuD
Io L
InD
eLL
/oS
ca
r
BIL
D S
tuD
Io L
InD
eLL
/oS
ca
r
Mona Halminen ja Jordan Wilson haluavat, että Rongossa viihdytään ja ystävystytään.
Recepthörnan
Doften av österländska kryddor möter en då man öppnar dörren till restaurang Khu-kuri. Och det är inget att förundra sig över, för det är nepalesiska rätter man bjuder på
i den här borgå-restaurangen.
Ägarparet Debaka och Ba-santa Ghimire är födda i Nepal, men flyttade i vuxen ålder till Borgå. Res-taurangen vid Runebergsgatan grundade de för fyra år sedan.
I köket jobbar två nepa-lesiska kockar, Hari Sigdel och Binod Sigdel.
På ála carte -listan finns delikatesser av många slag, såväl vegetabiliska rätter som kyckling, lamm och fisk. Olika lunchrätter serveras dagligen tillsammans med färskt naan-bröd. Alla rätter tillreds på ort och ställe.
– Kryddorna köper vi i en indisk butik i Helsingfors. De kryddblandningar, som vi använder i våra såser, gör vi själv, förkla-rar Debaka Ghimire.
– Vi har också A-rättigheter. I vårt sortiment ingår nepalesiskt Khukuri-öl och kanadensiska viner, som importeras av ett borgåföretag och som passar bra till nepalesiska rätter.
Restaurang Khukuri är öppen varje dag, mån–fre klo 10.30–22, lunch 10.30–15, lör–sön 12–22.Runebergsgatan 34 D, Borgåwww.khukuri.fi
Chokladrulltårta med hallon
En glutenfridelikatess!
Luften fylld av kryddoft
Ingredienser:4 ägg2 dl socker1,5 dl glutenfritt mjöl0,5 dl kakao1,5 tsk bakpulver
Fyllning:2 dl vispgrädde100 g naturell färskost100 g kvark med vaniljsmak2 msk socker4 gelatinblad3 dl färska hallon
Gör så här:Värm ugnen till 225°. Vispa ägg och socker riktigt pösigt. Blanda de torra
ingredienserna och sikta ner blandning-en i äggvispet.
Rör om försiktigt. Bred ut smeten på ugnsplåt med bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen ca 8 min. Sockra ett bakplåtspapper och stjälp kakan upp och ned på bakplåtspapret. Låt kakan svalna. Sätt gelatinbladen i kallt vatten. Vispa grädden med sockret. Blanda färskosten, kvarken och till sist hallonen i grädden. Smält gelatinbladen i några droppar hett vatten. Låt gelatinet svalna innan du blandar ner den i gräddblandningen. Bred på krämen och rulla ihop från långsidan. Rulla papperet runt om. Dekorera med smält vitchoklad, hallon och citronmeliss.
BIL
D S
tuD
Io L
InD
eLL
/oS
ca
r
BIL
D m
aa
rIt
ga
Br
IeLS
So
nB
ILD
nIn
a f
ra
nS
aS
Serviceoperationen Puutsi
Puutsi är en samarbetsform mellan
Borgå stad och Borgå evangelisk-
lutherska församlingar.
Puutsi fungerar i Alusta, finska
församlingshemmets ungdomslokal,
Runebergsgatan 29.
Telefonnumret dit är 0400-443560.
26
Puutsis gatupatruller är i gång på veckoslut och specialdagar. Ungdomsarbetarna Matti Valasti och Juha Westerlund rör sig bland de unga.
27
Utmaningstävlingens vinstsumma åt PuutsiBorgå Energis anställda vann den i våras arrangerade utmaningstävlingen Motions Race, där idén var att samla poäng genom att motionera och göra annat, som främjar hälsa och välbefinnande.
I tävlingen deltog förutom Borgå Energi också Keravan Energia Oy, Mäntsälän Sähkö Oy och Nurmijärven Sähkö Oy. Varje deltagande bolag valde ett välgörenhetsobjekt som mottagare av den eventuella vinstsumman. Borgå Energi valde Puutsi, som fick ta emot en check på 2 500 euro.
På samma ställen,där de unga finns
Puutsi talar inte om utstötta unga. Det finns bara unga. Puutsi erbjuder
trygg vuxen närvaro. Vid behov också någon att prata med.
ReiJa kokkola BILD stuDio linDell/osCaR
Festtillställningar men också alldeles van-liga vackra sommarveckoslut lockar ut ungdomen på gator och till parker för att umgås. Vanligen går det städigt till, men ibland sker det överdrifter.
Då Puutsis personal vet att ungdomen samlas för att festa gör man de unga sällskap för att vid behov hjälpa och stöda. Är någon i dåligt skick ser man till att han eller hon kommer hem. Om ingen av föräld-rarna är hemma får den unga sova över på ett skydds-hem. Mera sällan behöver man uppsöka sjukhus.
– Det är vid fyra tillfällen under året, som vi behövs alldeles speciellt – under nyåret och första maj samt skolavslutnings- och skolstartveckosluten. Första maj håller oss vanligen mest sysselsatta. Om det behövs är vi igång också vanliga veckoslut, berättar ungdomsar-betare Matti Valasti, som leder Puutsis verksamhet.
Sommar och flugor, ungdom och glädje
Enligt Valasti är det naturligt att de unga vill träffas en vacker sommardag eller -kväll. Fastän en del av dem har problem i den stormiga pubertetsåldern vill han inte tala om utstötta unga. Det handlar bara om unga, som inte alltid har sina bästa dagar.
– Ungdomsarbetet är preventivt arbete för de ungas bästa. Vi ger praktiskt stöd, ordnar läger, gör utflykter eller bara någonting alldeles vardagligt tillsammans. Ibland lär vi också ut sociala färdigheter. Jag är själv en
handlingens människa, varför det här är ett naturligt sätt för mig att vara tillsammans med de unga, berät-tar Valasti.
Puutsi hade tidigare vid sidan av sin gatu- och bilpa-trullering samt sin egen stödpunkt också en hjälpande telefon, men den behövs inte längre. Också behovet av patrullering har minskat jämfört med situationen på 1990-talet och början av 2000-talet.
– Jag har ändå för vana att då och då efter att skolda-gen slutat röra mig i centrum, dit ungdomarna kommer innan de åker hem. Jag säger hej åt bekanta ungdomar och pratar med dem, alldeles vanligt umgänge.
Bra ungdomsutrymmen i Borgå
Valasti misstänker att i synnerhet lugnet på veckoslu-ten om vintern beror på att ungdomarna spelar data-spel för sig själva eller i grupper. Veckosluten är lugna i Borgå på vintern.
– Om spelandet är ett alternativ till droger, så ok då. Men jag tycker ju nog att nätterna är till för att sova.
Valasti vill tacka Borgå stad för att det finns mycket att göra för de unga och bra ungdomsutrymmen. Han anser att ungdomsutrymmen inte behöver vara över-drivet utrustade.
– Det räcker att de unga får vara tillsammans och att det finns en trygg vuxen på plats. Vi tränger oss inte på, men vi finns där om någon behöver någon att prata med, säger han.
28
Teknologiutvecklingen syns i
kartritarens arbeteDatorer har ersatt grafospennor och rinnande tusch. En modern kopierings-maskin matar ut ritningarna.ReiJa kokkola BILDer kalevi ketoluoto
Kartritarna har en lugn och trevlig arbetsmiljö i översta våningen i Borgå Energis kontorsbygg-nad. Ulla Wiksten och Kristina Englund arbetar i huvudsak vid datorskärmar. Rummet domineras också av en modern kopieringsmaskin, som matar ut kartor och ritningar när de är färdiga.
Ulla och Kristina berättar att tekniken gått framåt med storm-steg också i kartritarens arbete. Kanske de rent av något saknar gångna tider då det egna kunnandet fördes över på papper med hjälp av tusch, mått och schabloner.
Kristina använde grafospenna som ung nybakad kartritare. – Man öppnade spetsen på pennan och satte dit några droppar
tusch åt gången. På den tiden ritade vi på genomskinligt papper och det gick tidvis mycket långsamt.
Noggrant arbete
Ulla har aldrig använt grafospenna, men däremot nog refillpa-trontusch. Med tusch ritade man inte längre på genomskinligt papper utan på plast.
Kristina och Ulla kommer båda väl ihåg att tuschen kunde läcka och kladda till det, men visst gick arbetet fortare. Kartri-tarna använde ritbord, som kunde justeras uppåt och nedåt för att ge den bästa arbetsställningen.
– Fel och tuschkladd skrapade vi bort med rakblad. Plasten kunde slitas och då fäste tuschen inte längre. Någon gång gick det till och med hål på plasten, berättar Ulla.
Utmanande reformer
Till Borgå Elnäts område hör utöver Borgå en del av Borgnäs och Lovisa. Fjärrvärmenät har Borgå Energi i Borgå och dess-
Ulla Wiksten har en trevlig arbetsmiljö i den översta våningen i Borgå Energis kontorsbyggnad.
29
utom i Lovisa.Ritbord använder man inte längre. Arbetet görs elektroniskt
med dator. Integra var det första programmet som togs i använd-ning för ändamålet. Det skedde 1997 och nu använder man Tekla-systemet. Det har varit svårt att ta till sig den nya tekniken, för den ha betytt stora förändringar. Av Kristinas arbetstid går lejonparten nuförtiden till att uppdatera Tekla.
– Jag håller uppgifterna om näten uppdaterade, uppdaterar nya kunders ledningar, jordkablar och nät. Det här gör jag i huvudsak hela dagen om det inte råkar sig så att vi har kabelvisningar för
kunder. Sådana ordnar vi på tisdagar och torsdagar, men vid behov också däremellan.
Kartritarna förmedlar kartor över elledningar och fjärrvärmerör åt kunderna. Den moderna kopieringsmaskinen är till stor hjälp. Tidigare var det klippa och tejpa -metoden som gällde.
Ulla tycker att just kundbetjäningen är det bästa i jobbet. Nu-mera tar kunderna visserligen mest kontakt med e-post.
– Men visst sticker sig också någon ännu in av gammal vana, ler hon.
i arbetet
”Ritbord använder man inte längre, arbetet görs elektroniskt med dator.”
Kristina Englund håller uppgifterna om näten uppdaterade.
30
infohörnan
• Om stugan inte är vinterbonad lönar det sig vanligen inte att lämna värmen på över vintern.
• Dra ut stöpslarna och stäng av ström-men från elmätaren.
• Skydda elapparaterna mot fukt. Ta hem åtminstone de känsligaste elektro-niska apparaterna till vintern.
• Om du har för avsikt att hålla en bas-värme på + 10 C i stugan under vintern kan du räkna med att elförbrukningen är ungefär hälften av vad den vore vid upprätthållande av normal rumstempe-ratur.
• För att spara energikostnader lönar det sig att hålla det torrt inne i stugan under fuktiga höstar och vårar. Då väd-
ret är fuktigt är mögelfaran som störst och då borde man hålla innomhustempe-raturen 3-5 grader över utomhustempe-raturen.
• På vintern får temperaturen i stugan sjunka under noll, mögel växer inte i köld.
Stugani vinterskick!
check
SammanStäLLD av sePPo iisalo
31
Energisparveckan firas i år den 7-13.10.2013. Kampanjen fäster uppmärksamhet vid energisparande och energikonsumtionsvanor. Delta också du!
Skydda elapparaterna mot åska Dagens teknik är känsligare än tidigare för över-spänning förorsakad av åska.
• Lättast skyddar du elapparaterna genom att dra ut stöpseln när det börjar åska. Ett gammalt beprövat sätt - ett blixtnedslag skadar inte en apparat, som inte är kopplad till elnätet.
• Den känsligaste elektroniken i hemmet kan du skydda med ett överspänningsskydd mellan apparaten och eluttaget. Det här är ett bra skydd för datorer, datanät, televisionsapparater, luftvärmepumpar etc. Ett överspänningsskydd kostar från några tior uppåt.
• Elapparater, som kontinuerligt behöver ström, är värda att utrustas med UPS (oavbruten elmatning, från engelskans Uninterruptible Power Supply), som tryggar en jämn strömförsörjning under korta strömavbrott och då det sker variationer i mat-ningsspänningen. UPS:en kopplas liksom överspänningsskyddet mellan elapparaten och eluttaget.
• Det bästa skyddet mot överspänning får du om du dessutom låter installera ett kombinerat skydd i huvudelcentralen. Det kostar från ca 500 euro uppåt. Obs! Ett sådant skydd får endast installeras av en behörig elektriker.
Lönar det sig att stänga av strömmen med huvudströmbrytaren?
Att stänga av huvudströmbrytaren i byggnaden ger inte ett hundraprocentigt skydd eftersom den spänning, som blixten åstadkommer, är så hög att den kan hoppa över strömbrytaren. Därför är det säkrast att dessutom dra ut stöpslarna från dator, tv, mikro, trådtelefon och liknande apparater.
Glömde du att testa brandvarnaren?
Det lönar sig att förse känsliga elapparater, som kontinuerligt behöver el, med en UPS-apparat, som tryggar en oavbruten och jämn elmatning.
Fastän brandvarnaren varit obligatorisk i alla bostäder redan i över tio år saknas den ännu i många hem – eller åtmins-tone kommer man inte ihåg att testa den regelbundet. Nu kunde det vara dags att göra det.
Det är lätt att kontrollera att den fungerar: om det hörs ett pipande ljud när du trycker på testknappen är varna-ren i skick.• Brandvarnaren meddelar själv med en upprepad, kort ljudsignal pip…pip…pip när batteriet håller på att ta slut. Senast då skall batteriet ersättas med ett nytt.• Tumregeln är att batteriet skall bytas
årligen.• Kom ihåg att brandvarnaren fungerar och varnar för eldsvåda bara om det finns ström i batteriet.www.pelastustoimi.fi
BILD: eaton
ENERGISPAR- VECKAN
32
SammanStäLLD av Rolf GabRielsson
Min Energi -tjänsten togs i bruk i fjol och har fått god respons, upp-ger mätningschef Tomas Nordström. Med dess hjälp kan man med rent av en timmes noggrannhet följa med sin egen elförbrukning och lära sig att använda elen mer planmässigt och kostnadseffekti-vare än tidigare.
– Samtidigt ser man lättare var det går att spara och sparåtgär-dernas verkan syns också snabbt, konstaterar Nordström.
Lätt att användaDet är lätt att börja använda den avgiftsfria tjänsten.
– Man går in på Borgå Energis hemsidor – www.borgaenergi.fi – och klickar där på Min Energi -ikonen. Sedan väljer man kundrap-portering och registrerar sig med hjälp av kundnummer och förbrukningsplatsens nummer, vilka framgår av elräkningen, råder Nordström.
Efter det här kan man återvända till första sidan och i menyn välja till exempel elförbrukningsrapporter. På skärmen öppnar sig en stolpgraf, som visar elförbrukningen. Man kan välja månatlig, daglig eller timvis förbrukning. Föregående dags avläsningar är tillgängliga från och med middagstid följande dag.
Och det här är inte de enda fördelarna. Nordström nämner till exempel möjligheten att sätta larmgränser för elförbrukningen. Om förbrukningen stiger över larmgränsen får kunden ett e-postmedde-lande om saken.
– En sommarstugeägare, som håller en basvärme på i stugan, kan via Min Energi -tjänsten kontrollera att värmen fungerar som den skall, och slipper åka till stugan för den sakens skull.
Hjälper skärgårdens fritidsbosattaTack vare fjärravläsningen är det lättare än tidigare för Borgå Elnät att till exempel lokalisera stormskador. Det är till stor nytta i syn-nerhet i skärgården, där elfel i stugor och fritidsbostäder till följd
av vinterstormar eller rikliga snöfall inte nödvändigtvis kommer till nätbolagets kännedom förrän invånarna återvänder till sina fritidsvisten.
– Fjärravläsningen gör det möjligt för oss att checka situationen när som helst och vid behov skrida till åtgärder, säger Borgå Elnät Ab:s verkställande direktör Magnus Nylander.
har fått ett bra mottagande
Med Min Energi -tjänsten kan man följa med hushållets elförbrukning på månads-, dags- eller timnivå.
Visste du att du via Min energi -tjänsten kan följa med din elförbrukning
med en timmes noggrannhet?
Nytt
PBE
Min Energi-tjänsten
33
E-faktura ersätter direktdebiteringenDirektdebiteringen av räkningar upphör i enlighet med en EU-förordning senast den 31.1.2014. Borgå Energi har förberett sig för det här i god tid och ändrar direktdebiteringen till antingen e-faktura eller direktbetalning.
– Om kunden godkänner faktureringsändringen behöver han eller hon inte göra något. Vi gör ändringen i samarbete med kundens bank, förklarar Borgå Energis ekonomi- och förvaltningsdirektör Merja Wilkman.
Kunderna får i början på hösten ett meddelande med närmare uppgifter om den kommande ändringen.
E-fakturan sänds till kundens nätbank, där den kan sättas till automatisk betalning. Alternativt kan kunden själv godkänna fakturan.
Inga nya kostnaderDirektbetalning är enligt Merja Wilkman avsedd för kunder, som inte använ-der nätbank.
– Den fungerar på samma sätt som den nuvarande direktdebiteringen. Kunden får uppgifter om räkningen på önskat sätt, till exempel per post. Banken, som fått en kopia av räkningen, debiterar den sedan automatiskt från kundens konto på förfallodagen.
För en nätbankskund är e-fakturan det bästa alternativet. Enligt Wilkman kan den tas i bruk redan nu.
– När man kompletterar e-fakturan med automatisk betalning är räkning-en lika lätt att betala som med direktdebiteringssystemet.
Att ändra direktdebiteringen till e-fakturering medför inga nya kostnader eller bankavgifter.
Som användare av sms-tjänsten får du kl. 07-22 information i realtid om elavbrott på grund av fel eller planerade arbeten. Avbrottsinforma-tionen gäller högspänningsnätet.
Borgå Energi använder i allt större utsträckning internet, e-post och sms för att så omfattande som möjligt kunna täcka sina kunders behov av information då störningar uppstår i eldistributionen.
Det är också målsättningen med den nya elmarknadslagen, som träder i kraft i höst. Lagen stadgar en skyldighet för innehavaren av el-nätet att omedelbart informera elkonsumenterna ifall eldistributionen avbryts i betydande omfattning, till exempel i situationer då störning-arna är omfattande.
Distributionsnätets innehavare är dessutom skyldig att ge en bedöm-ning av hur länge avbrottet varar och hur omfattande det är.
– En god kundbetjäning förutsätter ju redan att kunderna så fort som möjligt får information om störningar och deras längd. Det har varit ledtråden för oss när vi effektiverat vår störningsinformation, säger driftschef Mikael Hämäläinen.
Börja använda vår avgiftsfria sms-tjänstGenom att registrera dig i vår meddelandetjänst får du information om störningar och planerade serviceavbrott till din mobiltelefon eller e-post. Vi sänder dig ett meddelande om elavbrottets orsak och dess beräknade längd. Du kan beställa tjänsten via KolibriExtra -tjänsten,
mellanbladet Avbrottsinfo på våra hemsidor.
Info om avbrottsområdet med ett klickPå våra hemsidor finns också en avbrottskarttjänst, som fritt står till allas förfogande.
– Den togs i bruk för ungefär ett år sedan. Kundresponsen har varit god, berättar Hämäläinen.
– Kartan visar avbrottssituationen i realtid. Genom att klicka på avbrottsområdet på kartan eller i förteckningen får man mera detal-jerad information och också uppgifter om hur länge reparationerna beräknas pågå, säger Hämäläinen.
Realtidsinformation om elfel per sms
Att börja studielivet och flytta hemifrån innebär ofta en stor omställning i den ungas liv. Plötsligt skall man stå på egna ben och sköta om en hel del praktiska saker, till exempel el, som man inte behövt tänka på så länge man bott hemma.
Elektriciteten kan ingå i studiebostadens hyra eller också skall hyresgästen själv ingå ett elavtal. Ett sådant kan man sluta med vilket elsäljande bolag som helst. En studerande från Borgå kan köpa sin el av Borgå Energi även om han eller hon bosätter sig i till exempel Åbo.
– Vi kan sköta hela avtalsprocessen, hjälpa den stude-rande med själva avtalet och förklara vad man betalar för och åt vem. Vi ger också råd om hur man kan spara energi, berättar Janette Englund.
Hon poängterar att det är viktigt att man kontaktar elbolaget i god tid före inflyttningen för att försäkra sig om att inga tilläggskostnader uppkommer för en eventu-ell påkoppling av elektriciteten.
– Olika bolag har litet olika regler och tariffer och därför är det idé att göra ett avtal genast då man vet inflyttningsdatum, råder Englund, som svarar för Borgå Energis elförsäljning till privatkunder.
El till bostaden på studieorten kan köpas av Borgå Energi
Borgå Energi betjänar!
Tjänsten elavbrottsinfo till mobilen tar man i bruk via ikonen
på första sidan på hemsidan, www.borgaenergi.fi
