Mia Hafrén gläder sig

åt Mamma Mia-musikalen

s.14FängslandeBrunberg s.18

Överraskningari belysningstrendernas.24

Bilaga: de nya avtalsvillkoren

Energi-myndigheten övervakar prissättningen på elöverföringS.8

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING 2 | 2014

FOTO

CA

RO

LIN

E W

EN

DE

LIN

2

Borgå EnergiEtt naturligt val

3

Borgå Energi Vi uppnår vår vision att vara ett naturligt val för våra kunder genom att värna om företagets goda image, verka effektivt och pålitligt samt genom att stå våra kunder nära.

4

Inne

håll

PBE-nyheter .................................................... 6 De nya kundbetjäningsteamen Energiatalo-Energihuset Flyttdags – kom ihåg elavtalet

En elräknings anatomi ................................... 8

Energimyndigheten övervakar överföringpriserna ........................10

Så här säljer du överloppselen åt Borgå Energi..............................................11

IDEAS-projektet visar vägen .........................12

Fjärrvärmenätet utvecklas, transformatorkonst förtjusar .........................13

Sötsaker med Borgåmått s.18

Från börsjobb mitt ut i skogen s.21

Nu är det dags att sätta blomsterlök s.28

En Elräknings

anatomi S.8

UTGIVARE |Borgå Energi -bolagen

Mannerheimgatan 24, PB 95

06101 Borgå

tfn (019) 661 411

fax (019) 661 4211

www.borgaenergi.fi

CHEFREDAKTÖR | Nina Fransas

REDAKTIONSRÅD | Benny Broman,

Nina Fransas, Magnus Nylander,

Ari Raunio, Jukka Ruohiainen, Patrick

Wackström, Merja Wilkman

REDAKTION & LAYOUT |

peak press & productions oy

Skepparegatan 2, 07920 Lovisa

www.peakpress.net

REDAKTIONSCHEF | Seppo Iisalo

REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson

AD | Sanna Nylén

PÄRMBILD | Eeva Kangas

TRYCKERI | Painoyhtymä Oy

Industrivägen 21

06150 Borgå

www.painoyhtyma.fi

UPPLAGA | 30 200 kpl

Ekoenergi – miljön tackar s.9

Mamma Mia -musikalstjärnan

kopplar av på stugan s.14

5

Ledare

Mamma Mia -musikalstjärnan kopplar av på stugan .........14

Sötsaker med Borgåmått ...............................18

Från börsjobb mitt ut i skogen ......................21

Stil i inredningen ...........................................24

Solcellsenergi något också för Finland ..........26

Lätt och behändigt ........................................28

Crossfit för en med sig ..................................30

Crossfit för en med sig s.30

EU satte i tiden som mål att skapa en hela unionen omfattande elgrossist-marknad till år 2014. Målsättningen be-traktades på många håll som orealis-tisk. Dubierna har också visat sig vara nog så motiverade. Vi skriver år 2014 och befinner oss först i början på vägen mot en gemensam marknad.

I Norden har man ändå kommit läng-re och till det har varken behövts EU eller EU-direktiv. På grossistsidan har det redan i många år funnits en gemensam elmarknad och nu är siktet inställt på att skapa en gemensam nordisk slutkunds-marknad. Tidsplanen förefaller emellertid också i detta fall ore-alistisk. Meningen var att målsättningen skulle uppnås till år 2015, men arbetet är ännu på hälft.

När de nordiska länderna, som i mångt och mycket påminner om var-andra, har svårigheter med att komma överens om gemensamma modeller, spelregler och verksamhetssätt är det lätt att föreställa sig, vilken svårighets-graden måste vara på EU-nivå.

De nordiska länderna har varit i stånd att skapa en gemensam grossistmark-nad och förhoppningen har varit att det-ta skulle vara till nytta dels i strävandena att föra den nordiska energiharmonise-ringen ner på slutkundsnivå, dels i strä-vandena att bygga en EU-omfattande gemensam grossistmarknad.

En samnordisk slutkundsmarknad kan mycket väl en vacker dag bli verk-lighet. Varför skulle det inte lyckas att kompromissa sig fram på detaljhan-delssidan när det en gång lyckades på grossistsidan. Det skall ändå tillstås att problemen är fler än de var i fråga om grossisthandeln. Ett av problemen gäl-ler kundfaktureringen. Skall den skötas av elhandelsbolaget, som säljer elen, eller av elnätsbolaget, som sköter le-veransen? Modellen med en enda räk-

ning hör till de centrala målsättningarna i harmoniseringsarbetet, men än så länge rådet oenighet om fakturerings-lösningen både länderna emellan och inom länderna bolagen emellan.

Vägen till fri gränsöverskridande el-grossisthandel inom EU är ännu lång. Ännu längre är den till en situation, i vilken en finländsk elkonsument kan in-handla sin el i vilket EU-land som helst. Att direkt köpa el utomlands ifrån torde knappast ännu på länge bli möjligt ens i de nordiska länderna.

Patrick Wackströmverkställande direktör

KU

VA

SEP

PO

SIR

KK

A

På väg mot gemensam elmarknad

Ekoenergi – miljön tackar s.9

En samnordisk slutkunds-marknad kan mycket väl en vacker dag bli verklighet.

6

TEXT PÄIVI AHVONEN, NINA FRANSAS, SEPPO IISALO, BILDER PÄIVI AHVONEN, ILLUSTRATION SANNA NYLÉN

1. Borgå Energi Ab svarar för värme- och el-produktion, försäljning och distribution av fjärrvärme och naturgas samt byggande och underhåll av fjärrvärme- och naturgasnät, elförsäljning samt administration. Fjärrvär-meverksamhet finns utöver Borgå också i Lovi-sa och vi säljer även el utanför vårt distribu-tionsnätsområde.

2. Borgå Elnät Ab svarar för utvecklandet av elnätet på sitt verksamhetsområde. Vi för över elenergi till ditt hem, mäter din elförbruk-ning, svarar för övervakningen av elnätet och sköter om underhållet av elnätet. Borgå Elnät Ab har också hand om väg- och gatubelysning-en i Borgå stad och Borgnäs kommun.

3. Finska Kraft Ab är ett av finländska el-bolag grundat aktiebolag, som skaffar sina delägare förnybar och lågutsläppsenergi. Målsättningen är att främja delägarnas ener-gisjälvförsörjning och att etablera sig som en ny betydelsefull aktör på den nordiska energi-marknaden.

4. Sydfinska Kraft Ab äger produktionsande-lar i kraftverk och skaffar el åt sina aktionä-rer.

5. SV Vattenkraft Ab, som grundats av Finska Krafts åtta (8) aktionärer samt Kaakon Ener-gia och Kuoreveden Sähkö, administrerar bo-lagets innehav av små vattenkraftverk i Norge.

6. Porvoon Alueverkko Oy, som ägs av Neste Oil Abp, Fingrid Abp och Borgå Energi, sva-rar för överföringen av el i bolagets 110 kV:s kraftledningar.

7. Askolan kaukolämpö Oy svarar för fjärr-värmeproduktion, -distribution och -försälj-ning samt fjärrvärmenätsbyggande och -un-derhåll i Monnby i Askola kommun.

8. Lokalkraft rf är en intresseorganisation för lokala energibolag.

Borgå Energis telefonväxel svarar numera ”Energiatalo – Energihuset”. Detta eftersom man i byggnaden på Mannerheimgatan 24 nuförtiden admi-nistrerar åtta olika bolag.

Borgå Energi Ab Borgå Elnät Ab

Energiatalo - Energihuset

Finska Kraft Ab

SV Vattenkraft Ab

1. 2. 3. 4.

6. 7. 8.

5.

När du ringer Borgå Energi är det Ninni Ukkola-Suuronen som

svarar i växeln.Hon får frågor om allt mellan

himmel och jord – allt från Pirkko Mannolas adress till Soneras telefon-nummer.

– Största delen av samtalen gäller ändå flyttningsanmälningar, frågor om fakturor eller meddelanden om elav-brott. Och nu när mörkret faller på ti-digare märker jag att samtalen om ga-tubelysning igen ökar, berättar Ninni.

019 661 411

Som Borgå Energis kund får du din el var du än bor i Finland. Flyttnings-anmälan kan man göra på bolagets

hemsida, med ett telefonsamtal eller på tra-ditionellt vis, brevledes.

Kundbetjäningschef Rosita Holmberg påminner om att ett elavtal är i kraft ända tills det sägs upp. Invånaren bär själv an-svar för avtalet.

– Kom ihåg att säga upp avtalet om du flyttar, för i annat fall kan du bli tvungen att betala för den el, som följande invånare använder.

För att du säkert skall ha el på din nya adress när du flyttar in lönar det sig att

göra elavtalet i god tid, gärna två veckor före inflyttningsdagen.

Obs!Tack vare de fjärravlästa elmätarna kan strömmen numera stängas av snabbt och effektivt. Det sker i regel dagen efter att av-talet upphört att gälla.

Strömmen kopplas på inom de två när-maste vardagarna. Behöver du ström genast debiteras en extra avgift.

– Tag kontakt med vår kundtjänst om du glömt att göra ett avtal och det inte finns ström i din bostad, lyder Rosita Holmbergs råd.

I egnahemshusDå ett egnahemshus byter ägare görs både ett elleveransavtal och ett anslutningsavtal med den nya ägaren. I dylika fall skall Bor-gå Energi skilt informeras om att anslut-ningen i samband med affären överlåtits åt den nya ägaren.

Sker det ett byte av hyresgäst i ett egna-hemshus sköts elavtalsfrågorna på samma sätt som i fråga om en höghusbostad, det är bara elleveransavtalet som ändras.Borgå Energis kundtjänst, tfn 019 661 4211 (växel) www.borgaenergi.fi

Skall du flytta?Glöm inte elavtalet!

Energiatalo - Energihuset!

Nytt PBE

Sydfinska Kraft Ab

Porvoon Alueverkko Oy

Askolan kaukolämpö Oy Lokalkraft rf

Nytt

FINLA

ND

I en allt mer elektronisk värld tror vi allt jämnt också på en person-lig kontakt och på att betjäningen skall vara snabb och av hög kva-

litet, konstaterar Borgå Energis försäljnings- och faktureringsteam med en mun.

Förutom att vi finns på nätet och kan nås per telefon så erbjuder vi personlig betjäning vilket inte längre är någon självklarhet.

Besök oss gärna på Mannerheimgatan 24 i Borgå om du har någon-ting du personligen vill diskutera.

Försäljnings- och faktureringsteamena består av mångkunniga per-soner, som med stort engagemang betjänar dej på bästa möjliga sätt. Du kan alltid ta kontakt då du behöver råd eller hjälp om det så gäller el- eller fjärvärmeavtal, fakturering eller energirådgivning.

Välkommen!

4 000 allmänna laddningsstationer

EU-parlamentet har godkänt ett direktiv, som förpliktigar medlemsländerna att bygga ett landsomfattande nät av laddningsstationer för

elbilar. För Finlands del betyder det att 4 000 statio-ner skall installeras till år 2020.

Anläggandet av ett riksomfattande nät har redan inletts. Liikennevirta Oy, som inledde sin verksamhet i december 2013, bygger ut ett nät av snabbladdnings-stationer för allmänt bruk i olika delar av landet.

Också i övrigt börjar förutsättningarna för elbilism vara i ordning i Finland. Bestämmelser finns redan.

Källa: Tekniikka&talous

Maaret Pakarinen, Rosita Holmberg, Niina Kokko, Markus Weckström och Janette Englund.

Minna Tanninen, Jaana Kortelainen, Christel Andersson, Emi-

lia Johansson och Margaret Danielsson.

OS

CA

R L

IND

ELL

Vi ger också personlig betjäning

7

Varm början på året minskade elförbrukningen

Elförbrukningen under årets första kvartal var nästan tre procent mindre än i januari-mars i fjol. Minskningen var framförallt en följd av

att mars var klart varmare än normalt. El förbruka-des nästan 10 procent mindre än i mars år 2013.

Enligt Finsk Energiindustris statistik var elför-brukningen i Finland i år 23,9 terawattimmar (TWh). Inemot 33 procent täcktes med kombinerad el- och värmeproduktion (CHP), 25 procent med kärnkraft, 16,5 procent med vattenkraft och 5 procent med sepa-rat elproduktion. Vindkraftens andel var 1,1 procent.

En femtedel (20 %) av elbehovet täcktes med im-port, i huvudsak från Sverige, därifrån el importera-des nästan en och en halv gång så mycket som under det första kvartalet i fjol. Elimporten från Ryssland har däremot mer än halverats under samma tid.

Källa: Finsk Energiindustri

8

Kunden betalar inte bara för den för-brukade elenergin utan också för elleveransen. Ovanpå det kom-mer ännu som en tredje del elskatt och mervärdesskatt

till staten.Jaana Kortelainen, som basar för Borgå

Energis faktureringsavdelning, berättar att man då och då får förklara räkningens tredelning för kunderna.

– Alla har inte klart för sig, vad allt som ingår i slutsumman.

Den blir lättare att förstå om man ser på elen-ergin som ett energipaket, för vars hemtransport en skild överföringsavgift faktureras.

– Liksom andra förnödenheter och tjänster är också dessa skatte-pliktiga, tillägger Kortelainen.

Elenergin utgör ungefär 40 procent av slutsumman i hemhus-hållens elräkningar. Resten är överföringsavgifter och skatter – vardera ungefär lika stora delar.

En eller två räkningar

Konsumenten kan fritt köpa sin el av vilket elförsäljningsbolag som helst i Finland. Hemtransporten av elektriciteten – över-

föringen – sköts däremot alltid av det bolag, som äger elnätet, där konsumenten bor. Denna del

av elräkningen kan inte konkurrensutsättas.Omkring 30  000 elkonsumenter får sin el

via Borgå Energi -koncernens elnät. De nät-kunder, som köper sin el av Borgå Energi, får bara en räkning och i den ingår både elenergi, elöverföring och skatter.

De, som köper sin el av något annat bolag, får däremot två räkningar, en av Borgå Energi

för elöverföringen och en annan av respektive elförsäljningsbolag för elenergin.– Våra energipriser är mycket konkur-

renskraftiga. Därför lönar det sig att köpa ele-nergin av oss, säger Borgå Energis elförsäljningschef

Markus Weckström.

Energimyndigheten övervakar

Nätverksamheten regleras i elmarknadslagen. Enligt lagen har den karaktären av ett naturligt monopol, eftersom det ur natio-nalekonomisk synvinkel inte är förnuftigt att bygga och under-hålla konkurrerande elnät.

Borgå Energi -koncernens nätverksamhet sköts av dotterbolaget Borgå Elnät Ab, vars verkställande direktör Magnus Nylander un-

Elräkningen väcker med jämna mellanrum diskussion. Innehållet är ett återkommande diskussionsämne. Tredelningen förbryllar.

Många elavgifterTEXT ROLF GARBRIELSSON ILLUSTRATIONER SHUTTERSTOCK OCH SANNA NYLÉN

9

Elprisets delfaktorerElektriciteten består av två förnödenheter, överfö-ringstjänst och elenergi. Utöver elenergins för-säljningspris och överföringsavgift betalar man i elräkningen mervärdesskatt, elskatt och försörj-ningssäkerhetsavgift.

Elenergins andel av elräkningen varierar beroende på kundgrupp. I en privatkunds elräkning är andelen i regel 40-50 procent och den kan konkurrensutsättas.

Överföringstjänsten består av elöverföring, mät-ning av elförbrukning och balansavräkning. Elöverfö-ring betyder att elektriciteten förs till konsumenten via elnätet.

Källa: Energimyndigheten

Många elavgifterderstryker att monopolställningen inte innebär fullt fri prissättning.

– Nätverksamheten och prissättningen övervakas av Energimyndigheten, förra Energimarknadsverket. Energimyndigheten fastställer i förväg för en några år lång övervakningsperiod en tillåten avkastning för el-nätsverksamheten samt beräkningsmetoder för de elö-verföringsavgifter, som faktureras.

Det kostar att föra över el från en plats till en an-nan eftersom det förutsätter tekniska system, som är i skick. Själva överföringen sköts i stamnät, regionnät och distributionsnät.

Jordkabel höjer kostnaderna

Nylander påminner att Fingrid Ab, som äger det na-tionella stamnätet, fortlöpande har höjt sina avgifter åt distributionsbolagen. Också statsmaktens skattebeslut har kännbart ökat kostnaderna de senaste åren.

– Dessutom skärps distributionssäkerhetskraven. Det ökar behovet att lägga distributionsnätet under jord. Borgå Elnät Ab:s jordkabelutgifter är årligen fem, sex miljoner euro.

Också underhållet, utvecklandet och förnyandet av elnätet kostar, liksom även byggandet av helt nya nät samt det i nätet sysselsatta kapitalet.

– Man får inte heller glömma driftsövervakningen av elnätet och mottagningen av felanmälan dygnet runt, reparationerna av fel i alla situationer samt telefon- och internettjänsterna för kunder och mätningen av elför-brukningen, konstaterar Nylander.

Ekoenergi – miljön tackar

På Borgå Energi säljer man EKOel, som produceras i det egna biokraftverket i Tolkis och som certifierats av Finlands Natur-

skyddsförbund. Som bränsle används träbaserad biomassa.För varje såld kilowattimme EKOel betalar Borgå Energi 0,01

cent till EKOenerginätverkets miljöfond, som investerar i ny mil-jövänlig energiproduktion och olika energisparprojekt. Genom att välja EKOel främjar konsumenten således alltid användningen av förnybara energikällor och koldioxidneutral energiproduktion.

Ett beslut att köpa EKOel är också en tydlig signal till producen-ten av miljövänlig el, om vilken elproduktion kunden vill att pro-ducenten skall investera i i framtiden.

Försäljningspersonalen på Borgå Energi ger tillsammans med Finlands Naturskyddsförbund gärna råd om hur EKOmärket kan användas för att stärka det egna varumärket.

Källa: www.ekoenergy.org/fi/

Borgå Energi -koncernen omsatte under det för-sta halvåret 27,7 miljoner euro, det vill säga ca

4 procent mindre än under motsvarande period i fjol. Resultatet före skatt var ca en miljon euro ef-ter planerade avskrivningar på 4 miljoner euro.

Hela årets resultat väntas bli något sämre än i fjol.

Värmebehovet var under årets första sex måna-der ca 10 procent mindre än under föregående år, vilket klart avspeglar sig i förbrukningssiffrorna. Elförbrukningen var 4 procent mindre än under motsvarande period år 2013.

Omsättningen minskade

10 SEPPO IISALO

Energimyndigheten, som lyder under Arbets- och näringsministeriet, ser till att nätbolagen i sin prissättning av elöverföringsavgifterna håller sig på en skälig nivå. Avgifterna i Finland motsvarar i dag genomsnittet i EU.

– Den nya elmark-nadslagens leve-ranssäkerhetskrav ökar nätbolagens investeringstryck. Det här har beak-tats i tillsynsmeto-derna med hjälp av olika incitament, säger direktör Simo Nurmi på Energimyndighe-ten.

Energimyndigheten kan inte bestämma ett maximipris för elöverföringen utan regleringen stöder sig på en maximiav-kastningsnivå, som myndigheten fast-ställer för respektive nätbolag.

– I praktiken betyder det här en indirekt tariff-reglering genom att vi sätter ett tak för den av-kastning, som de av kunderna uppburna överfö-ringsavgifterna ger, förklarar Energimyndighetens direktör Simo Nurmi.

Skälig avkastningsnivå 3-6 procent

Före varje fyra års tillsynsperiod ger Energimyn-digheten varje nätbolag ett myndighetsbeslut, i vil-

Energimyndigheten övervakar prissättningen på elöverföring

ket de metoder definieras, med vilka prissättning-ens skälighet kommer att bedömas.

– Under den tid, som tillsynen i sin nuvarande form ägt rum, det vill säga från och med år 2005, har man betraktat 3-6 procent som en skälig av-kastning, berättar direktör Nurmi.

I praktiken fungerar systemet så att Energimyn-digheten räknar ut en maximinivå för nätbolagets avkastning, som sedan efter tillsynsperiodens slut jämförs med den faktiska avkastningen.

– Om jämförelsen visar ett underskott betyder det att bolaget inte maximerat sin avkastning. Ett överskott åter betyder att bolaget med prissättning-en skaffat sig en större avkastning än tillåtet.

Under följande tillsynsperiod måste överskottet jämnas ut. Ett underskott kan på motsvarande sätt jämnas ut med tariffhöjningar om nätbolaget anser det motiverat. Om det uppstått ett överskott under föregående period skall följande period ge ett lika stort underskott.

Hänsyn till bolagets och ägarnas intressen

Nu pågår den tredje tillsynsperioden och systemet har enligt Energimyndighetens direktör Simo Nur-mi visat sig fungera bra.

–Man har funnit en förnuftig avkastningsnivå,

TEXT OCH BILDER ROLF GABRIELSSON

11

Mikroproduktions-överskott kan säljas åt Borgå Energi

Det handlar om kunder, som har solcellpaneler eller ett li-tet vindkraftverk och inte alltid behöver all den el, som de producerar, och då kan sälja överskottet åt Borgå Energi.

Elhandelschef Benny Broman berättar att marknadspriset be-stämmer det pris, som Borgå Energi betalar för överskottsel.

– Betalningen sker i form av en kreditering i elräkningen fyra gånger om året.

Avtal med Borgå EnergiEn mikroproducent kan sälja sin överskottsel åt Borgå Energi un-der förutsättning att han eller hon är bolagets elkund, det vill säga köper sin el av Borgå Energi då den egna produktionen inte räcker till.

– Vi gör ett avtal med mikroproducenten om köp av överskottse-lektriciteten, förklarar Broman.

Dessutom behövs ett avtal med Borgå Energis nätbolag, Borgå Elnät Ab om anslutning av mikroproduktionen. Huvudsäkringen hos det hushåll eller företag, som har mikroproduktion får vara högst 3x63 amper.

Intresserad?Enligt Broman var det bytet av Borgå Energis nätkunders elmäta-re till tvåvägs fjärravlästa mätare, som gjorde möjligt att sälja mikroproducerad överskottsel åt bolaget.

Om mikroproduktion intresserar går det bra att vända sig till följande personer:

Driftchef Mikael Hämäläinen, 050 433 9030Anslutningsrådgivare Berndt Hjelt, 040 672 1460 ochFörsäljningschef (företagskunder) Markus Weckström,

0400 713 353.Information om mikroproduktion av el finns också på Borgå En-

ergis hemsida.

En elkonsument och elköpare kan i dag också vara elproducent och el-försäljare. Än så länge är det inte många energibolag, som har sådana kunder – Borgå Energi har.TEXT ROLF GABRIELSSON

Innehavare av distributionsnät• 81 nätinnehavare• Omsättning: 2,2 miljarder euro• Affärsvinst: 0,5 miljarder euro• Nätens längd: 400 000 km• Andel jordkabel: 28,8 % (2012)

EnergimyndighetenEnergimyndigheten är en sakkunnigmyn-dighet, som hör till Arbets- och näringsmi-nisteriets förvaltningsområde. Myndigheten inledde sin verksamhet som Elmarknadscen-tralen när elmarknadslagen trätt i kraft den 1.6.1995.

Arbetet för att främja marknaderna har under årens lopp kännbart utvidgat Ener-gimyndighetens verksamhetsområde och ökat dess uppgifter som tillsynsmyndighet.

År 1995 hade Elmarknadscentralen 6 tjäns-temän. I början på år 2014 uppgick Ener-gimyndighetens personal till 70 anställda.

Energimyndigheten övervakar prissättningen på elöverföring

som dels garanterar att kundens överföringsavgift håller sig inom skäliga gränser, dels garanterar att avgiften inte ur bolagets synvinkel sett är för låg.

– Det skulle inte vara någon mening med att driva ett bolag i konkurs eller åstadkomma ett elnätsförfall, konsta-terar Nurmi.

Enligt honom skall man inte heller förbise nätbolags-ägarnas intressen.

– Ägarna måste få en egen måttfull del av resultatet för att det också i framtiden skall vara intressant att syssla med sådan här affärsverksamhet i Finland.

Överföringsavgifterna varierar allt mer

Höjningen av leveranssäkerheten till den nivå, som de nya bestämmelserna förutsätter före utgången av år 2028, beräknas kosta nätbolagen 3-6 miljarder euro. Det skapar ett tryck att höja överföringsavgifterna med i medeltal 15-20 procent.

Situationen varierar stort på de olika bolagens områden.– I tätbebyggd stadsmiljö består elnäten till stor del av

jordkabel, medan de i glesbygden i huvudsak utgörs av långa luftledningslinjer dragna genom skog.

Enligt Nurmi syns skillnaderna redan i överföringsav-gifterna.

– De nya leveranssäkerhetskraven ökar ytterligare skill-naderna. Det kan man inget göra åt, konstaterar direktör Simo Nurmi.

TEXT OCH BILDER ROLF GABRIELSSON

SH

UTT

ERS

TOC

K

12

IDEAS-projekti

Utvecklingschef Jukka Rouhiainen leder Bor-gå Energis deltagande i IDEAS-projektet. Han rekryterade Jo-

hanna Rosqvist sommaren 2013 för sakkunniguppgifter i projektet.

– Jag kom med i projektet i ett ske-de då det visat sig vara mera krävande än väntat, och realiseringen krävde tilläggsresurser, berättar Johanna Rosqvist.

IDEAS är ute efter lösningar för ett energisnålt boende och till det behövs

nya verktyg. Det är sådana man nu söker i Äppelgården i Skaftkärrsom-rådet i Borgå.

I projektet, som pågår till år 2015, deltar utöver Borgå Energi, Borgå stad och utvecklingsbolaget Posintra från Finland även forskningsorganisatio-nen VTT. Samarbetspartner finns också i England, Frankrike och Israel.

Effektiva verktyg

Äppelgårdens småhusområde är IDE-AS-projektets finländska försöksom-råde. Enligt Johanna Rosqvist har

IDEAS-projektetvisar vägen

Hur kunde borgåborna minska sin energiförbrukning och höja sin självförsörjningsgrad? Det här klarläggs nu i Äppelgårdens stadsdel som en del av EU-projektet IDEAS. Det har sysselsatt Johanna Rosqvist i ett års tid.

Invånarnas motivation är av avgörande betydelse för hur energisparandet skall lyckas, konstaterar diplomingenjör Johanna Rosqvist.

TEXT SEPPO IISALOKUVA PÄIVI AHVONEN

IDEAS,på engelska Intelligent Neighbourhood Energy Allocation and Supervision, är ett forsknings- och utvecklingsprojekt, vars syfte är att få människorna att ändra sina vanor i en energi-effektivare riktning. Borgå Energi har en cen-tral roll i projektet.

drygt 20 borgåfamiljer, som bor i fjärrvärmeupp-värmda egnahemshus, gått med i försöket.

– Den projektfas, som börjar i höst, räcker nio må-nader. Under den tiden informerar vi invånarna om deras energiförbrukning och hjälper dem att utnyttja förnybara energikällor.

IDEAS-projektet ställer tablettdatorer till de del-tagande familjernas förfogande. Med dem och med hjälp av ett för projektet utvecklat program kan de följa med både sin el- och fjärrvärmeförbrukning .

– På detta sätt får invånarna realtida uppgifter inte bara om energiförbrukningen i sina hem utan också om hur mycket enskilda hushållsapparater förbrukar.

Johanna Rosqvist och de övriga projektinvolve-rade tror att den här informationen skall hjälpa fa-miljerna att minska sin energiförbrukning och spara dem reda pengar.

Hur väl det lyckas ser man hösten 2015 då resulta-ten analyseras och tolkas.

Jämförbara uppgifter får man från ett annat bo-stadsområde av motsvarande typ i Borgå. Invånarnas energiförbrukning där jämförs med resultaten från försöksområdet.

– Jag väntar med spänning på hur nyttigt det här försöket skall upplevas av Äppegårdens invånare och vilka resultat de skall uppnå i sina energisparsträvan-den, berättar Rosqvist.

Vi kan alla påverka”Diplomingenjör Johanna Rosqvist anser att både energibolagen och konsumenterna med sina egna åtaganden kan förbättra energi-självförsörjningen och öka användningen av förnybara energiformer.

I Borgå har Tolkis biokraftverk en central ställning. Tack vare kraftverket har biobräns-lets andel i fjärrvärmeproduktionen kunnat ökas till över 90 procent.

Men ännu finns plats för förbättringar, i synnerhet vintertid då det är som kallast och man tvingas starta naturgaskraftverket för att trygga el- och fjärrvärmetillgången under förbrukningstopparna.

– Elförbrukningstopparna infaller på morgonen före folk åker till jobb och skolor samt mitt på dagen och på kvällen. Fjärr-värmetopparna slår till på morgonnatten. Invånarna kan själva med det de gör bidra till en utjämning av topparna och på det sättet främja användningen av förnybara energikäl-lor, säger Johanna Rosqvist.

13

Transformatorstationen i Gammelbacka fick i som-ras ett nytt utseende då konstskoleeleverna Iris

Haapanen och Ville Pölhö målade om plåthöljet. Den skojiga helheten, som för tankarna till tecknade serier, sitter perfekt i höghusmiljön.

– Mycket fint! kommenterar Borgå Energis informa-tionschef Nina Fransas kort och gott.

Under de två senaste somrarna har konststuderande redan målat 8 transformatorstationer till stadsbornas ögonfröjd.

Transformatorkonst förtjusar

TEXT SEPPO IISALO BILD PÄIVI AHVONEN

Stamrörsledningen förnyades i Näse

Borgå Energi förnyade i augusti-september stamrörsledningen i fjärrvärmenätet på en ca 300 meter lång sträcka i Näse. Det

har då och då varit problem med de gamla rören från år 1981 och därför ersattes de med nya rör med en diameter på 40 cm. Enligt planerna skulle arbetet vara slutfört till slutet av september.

– Fjärrvärmekunderna i centrumområdet får sin fjärrvärme via de nya rören, som kommer att betjäna oss långt in i framtiden. På den aktuella rörledningssträckan finns några anslutningar och värmeleveranserna till dem har i någon mån störts av sanerings-arbetena, närmast i form av ett par korta värmeavbrott, berättar chefen för värme och produktion, Ari Raunio.

Rörledningsförnyelsen i Näse var ett av Borgå Energis största fjärrvärmesaneringsprojekt den gångna sommaren.

– Enstaka nya kunder ansluter sig i jämn takt till nätet och nätet byggs ut, men som helhet är nybyggnadsverksamheten för närva-rande något lamare än vanligt, konstaterar Raunio.

Borgå Energi har nu sammanlagt ca 1 980 fjärrvärmekunder, varav 280 i Lovisa.

Så här såg arbetsplatsen ut vid Magistratgatan i Näse i Borgå i mitten på augusti. På bilden syns vid sidan av fjärrvärmerör också kablar av olika slag.

Nytt PBE

Mia Hafrén tillbringade hela sommaren i Lovisa i sitt andra hem. Samtidigt övade hon sångerna i Mamma Mia -musikalen, som baserar sig på musik av ABBA. På hösten börjar också FORK-gruppens tioårsshow.

Mamma Mia -musikalens stjärna kopplar av på stugan

TEXT REIJA KOKKOLA BILDER VIRPI LEHTINEN

15

MIA HAFRÉNKommer från Lovisa.Bor i Kronohagen i HelsingforsÄr sambo, har en dotter och stor släkt. Familjeombildningen förde med sig tre fullvuxna ”bonusbarn”.Haft tv-roller i ”Tahdon asia”, ”Hovimäki”, ”Harvoin tarjolla”, ”Klikkaa mua” etc.

Skådespelaren Mia Hafrén be-rättar att hon njutit av som-maren på stugan i Pernå i Lo-visa. Rättare sagt är det över hundraåriga huset i skuggan

av en gammal ek inte bara ett fritidsviste utan Mias och dottern Livias samt filmfo-tografmaken Jan Nymans andra hem, dit familjen åker från sitt Helsingforshem för att njuta av naturens skönhet alltid då det är möjligt.

– Ibland kommer vi bara för att bada bastu. Vännerna i Helsingfors skrattar att vi inte längre gör dem sällskap någonstans. Vi måste till Lovisa alltid då det bara är möjligt. Ett stort hus blir ju heller aldrig färdigt, så det finns ju också alltid något, som behöver repareras, berättar Mia.

”Batterierna behövde säkert laddas.”

Mia Hafrén har ett arbetsdrygt år framför sig, varför batterierna säkert behövde lad-das på stugan.

Mia har huvudrollen i Svenska Teaterns uppsättning av Mamma Mia -musikalen och nästan samtidigt inleds den populä-ra capellagruppen FORKs tioårsjubileum med konsert- och turnéuppträdanden. Sto-ra och krävande projekt bägge, så man kun-de ju tro att det skulle vara nästan omöjligt att få tidtabellerna att passa samman. Då Mia hörde att hon fått huvudrollen i musi-kalen är det följaktligen helt förståeligt att hennes glädje blandades med en gnutta oro över hur hon skulle hinna med allt.

– Jag gjorde emellertid upp en i mitt eget tycke vattentät plan, som gör att jag kan vara med i både jubileumsturnén och mu-sikalen. Det betyder sju eller åtta uppträ-danden i veckan i 48 veckors tid.

Mia tackar sin familj för dess stöd. Sam-bon, som jobbar som filmfotograf, är fullt införstådd med en uppträdande persons liv.

– Naturligtvis tänkte jag på familjen och gruppen. Det jag gör inverkar direkt på dem. Men om jag inte gripit den här chansen kunde jag ha ångrat det bittert se-nare, resonerar Mia.

FORKs jubileumsshow bjuder på de bäs-ta sångerna från gruppens tioåriga karriär.

Materialet är förstås nog så bekant för Mia, men att uppträda är alltid krävande både fy-siskt och psykiskt. Hon sköter sin kondition genom att löpa, yoga och träna på gym.

– FORK har haft sina fram- och mot-gångar. Vi har upplevt fina stunder bland annat utomlands men de tio åren har också rymt mycket sådant osynligt arbete, utan vilket bandet inte skulle finnas idag. På scenen ger vi sedan allt, dansar och sjunger för fullt, småler Mia.

”Att uppträda är alltid krävande både fysiskt och psykiskt.”

Mia berättar att familjen Hafréns barn fick prova sina vingar i olika fritidssysselsätt-ningar. De fyra barnen red, spelade och dansade. Mamma Hafrén körde dem till Kotka och Borgå om det inte fanns lämplig musik- eller dansundervisning i Lovisa.

– Mamma fick köra en hel del. Vi barn led ju inte av resorna, för det vi höll på med var

I idyllen i Mia Hafréns andra hem, finner själen ro.

17

ju helt enkelt så roligt. Till slut åkte jag på danslektioner ända till Helsingfors. Jag sät-ter stort värde på att vi barn alltid hade våra föräldrars stöd. Vi fick prova på allt möjligt, men fick inte avbryta någonting mitt under säsongen. Man måste vara säker på att man vill fortsätta eller sluta, minns Mia.

Barndomen och ungdomen i Lovisa var bra och trygg. Mia drar sig inte till minnes att det på den tiden skulle ha funnits just några problem alls. Man gick i skola och trivdes tillsammans med kompisarna. Allt man gjorde var ett nöje. En liten stad var en bra uppväxtmiljö.

– Inte var man rädd på den tiden fastän vi flickor kom hem gående sent på natten.

Mia småler åt minnet från ett sommar-jobb på Lovisa torg. Som 16-åring fick hon tillsammans med en vän jobb som glass-försäljare. Sommaren var regning och af-färerna gick dåligt. Flickorna underhöll sig själva med Abba-musik på enkasett-bandspelare. Som mikrofoner använde de förstås glasstrutar. Föga anade Mia att hon en dag skulle uppträda med samma sånger på en stor scen.

– Publiken bestod då av de få människor, som rörde sig i regnet på torget.Då jag hör Dancing Queen kommer jag i den dag ihåg den där sommaren på Lovisa torg. Det fö-der alltjämt starka känslor.

”Yes, här kommer vi.”

Efter studentexamen började Mia studera på Teaterhögskolan i Helsingfors. Student-livet i en stor stad kändes lockande.

– Känslan var att, yes här kommer vi.Mia kom in i Teaterhögskolan vid första

försöket. Många skådespelare har berättat att de traumatiserats psykiskt och fysiskt i den tuffa skolan. Mia återvänder i minnena till tiden för ett tjugotal år sedan. Också hon fick feedback, som det för henne som en ung människa tog sin tid att smälta.

– Lyckligtvis har jag alltid haft en stark självkänsla, skrattat Mia.

Att med en gång hoppa med i de första sångövningarna för Mamma Mia -musi-kalen med soloframträdanden och allt var inte det lättaste. Mia saknade plötsligt sin bekanta kör omkring sig och tänkte, hjälp, duger jag.

– ABBAs musik är tekniskt svår att sjunga. Lyckligtvis är alla kolleger spor-rande, vänliga och ljuvliga! Jag är vid gott mod ifråga om musikalen. På samma sätt ser jag fram emot FORKs jubileumsår, säger Mia.

Mamma Mia -musikalen spelas för fulla hus på Svenska Teatern.

FORKs jubileumsshow har sin premiär på Alexander teatern i november och därefter börjar en jubileumsturné.

.

Huvudrollerna presenterades på ett pressinfo.Foto: Nicke von Weissenberg

MAMMA MIA! MAMMA MIA! London 2013-2014

18

Sötsaker med Borgå mått

Tema

EKOLOGI

Katarina Enholm.

19

Ungefär 70 procent av Brunbergs produktion är chokladprodukter av olika slag och fabriken vill därför kalla sig för en chokladfabrik.

– I Finland finns utöver oss bara två andra företag – Fazer och Panda – som själva tillver-

kar sin choklad, berättar Brunbergs verkställande direktör Katarina Enholm.

Brunberg är framförallt känd för sina tryfflar och Kyssar. Borgåfabriken producerar årligen över en miljon sådana. Bo-laget utvidgade år 2007 sitt chokladsortiment med laktosfri mjölkchoklad och är fortfarande den enda tillverkaren av sådan choklad i hela Norden.

– Vår laktosfria choklad är dessutom glukosfri, tillägger Enholm.

Brunbergs äldsta produkt är den över hundraåriga Al-ku-gräddtoffeen. Enligt minnesuppgifter kommer karamel-lens recept från St. Petersburg. I början på 1900-talet var det vanligt att man hämtade sakkunskap om sötsakstillverkning från Ryssland.

Ett ansett varumärke

Som varumärke hör Brunberg till de 100 mest ansedda i Finland. Enligt verkställande direktör

Brunbergs berömda Alku-karameller och Kyssar smälter i munnen på både finländare och utlänningar. Chokladfabriken i Borgå har totalt ett fyrtiotal produkter i sitt sortiment: choklad, lakrits, marmelad, toffee och andra delikatesser – en årlig produktionsmängd på över en miljon kilo.TEXT ROLF GABRIELSSONBILDER EEVA KANGAS

Brunberg i ett nötskal• Verksamheten inleddes år 1871 i Borgå under

namnet A.W. Lindfors bageri.• Bageriet utvidgade år 1897 sin verksamhet med

sötsaksproduktion.• Lennart Brunberg började år 1907 som lärling hos

Lindfors och grundade Brunbergs karamellfabrik år 1922.

• Från och med 1958 har företagets namn varit Brunberg Ab

• Företaget ägs av familjerna Brunberg och Somervalli.

• Personal 60 anställda• Verkställande direktör Katarina Enholm• Omsättningen var 7,2 miljoner euro år 2013.• Exporten står för ca 4 procent av exporten.

Sötsaksförsäljare Sonja Pennanen visar upp sortimentet i butiken vid Mellangatan.

20

PÄIV

I AH

VO

NEN

Miljoninvesteringökar produktionskapacitetenDen nya chokladgjutningslinje, som Brunberg inhandlat från choklad-landet Schweiz, är en miljoninvestering, med vilken företaget säkrat sig möjlighet att öka produktionen.

– Det här är vår största maskininvestering på 25 år och med den för-dubblar vi vår chokladproduktionskapacitet utan att behöva öka ar-betsskiften, berättar verkställande direktör Katarina Enholm.

Katarina Enholm baserar sig företagets framgång på fyra centrala faktorer; högklassiga råvaror, en engagerad personal, flexibilitet och ett differentierat produktsortiment.

Sötsaksbranschen gick i fjol som helhet på minus. En orsak var sötsaksskatten, som trädde i kraft 2011. Brunberg lyckades emellertid att avvikande från den allmänna trenden öka sin om-sättning och sin affärsvinst.

Enholm tackar också i detta sammanhang företagets engage-rade personal.

– Hos oss är anställningsförhållandena långa och personalom-sättningen ytterst liten. Många anställda har barn, som fortsatt i föräldrarnas spår.

En turistattraktion

Brunberg är inte bara ett känt varumärke utan också en av Borg-ås mest kända turistattraktioner. Bolagets fabriksbutiker toppar många turisters must-besökslista.

Fabriksförsäljning har varit en del av Brunbergs verksamhet ända sedan 1950-talet.

– Både fabriksbutiken och butiken vid porten till Gamla stan i Borgå är mycket populära, berättar Enholm.

I synnerhet butiken i Gamla stan besöks av många turister. Asiaterna är en växande turistgrupp.

Japanerna tycker om nougatchoklad, vet Enholm berätta. Än kineserna då, vad köper de?

– Rischoklad.

Brunbergs Alku-karameller och Kyssar görs liksom också företagets andra sötsaker med Borgå Energis

ekoel. Uppvärmningen sköter Brunberg Ab med Borgå Energis fjärrvärme, som till nästan etthundra procent produceras med förnybart bränsle.

El behöver man för själva sötsakstillverkningen, men också för kylning av fabrikssalen. Grytor och maskiner producerar mycket värme.

Företaget har nyligen investerat i en ny kylutrustning, som i utomhustemperaturer på upp till plus 5 grader fungerar energisparande utan kompressorer.

Sötsakstillverkningen är rätt så energiintensiv. Brun-berg Ab förbrukar årligen ca 1,7 miljoner kilowattim-mar el i sin fabrik. Bolagets fastighetschef Ted Björk-strand tackar Borgå Energi för ett långvarigt, gott samarbete.

– Ett bra exempel är den nya transformator, som Bor-gå Energi flexibelt installerade åt oss, när vi i samband med den i somras realiserade stora investeringen i ny fabriksutrustning upptäckte att den gamla transforma-torns kapacitet inte längre räckte till.

Med ekoel förstås

”Japanerna är förtjusta i nougatchoklad.”

21

Från börsjobb mitt ut i skogenEsbobon Jussi Pekkinens liv tog en helt ny vändning för ett och ett halvt år sedan.TEXT ROLF GABRIELSSON BILDER EEVA KANGAS

Tema

EKOLOGI

22

Jussi Pekkinen beslöt efter långt och moget övervägande lämna sin förmansställning på ett nordiskt börsbolag för att bli husbonde på heltid på Råmossa gård, som i sin verksamhet specialiserat sig på naturupplevelser.

Råmossa i Illby i Borgå hade 14 år tidigare i sin helhet övergått i Pekkinens ägo i en generationsväxling. Från det hade han självständigt skött släktgården som husbonde i tredje led.

– Att samtidigt sköta ett krävande börsbolagsjobb och bo i huvudstadsregionen blev utmanande, beskriver han situatio-nen, som ledde till att husbondeskapet dag för dag började te sig allt mer lockande. Våren 2013 hade han så gjort slag i saken och har sedan dess varit husbonde på heltid på den gamla släktgården, forststuderande och borgåbo.

– Det var från någonting helt annat, som jag hoppade hit, mitt in i skogen, skrattar han och säger sig nu vara en nöjd singelskogsbonde.

– Det här är min grej – jag vet bara alltför väl vad det betyder att jobba i en kvartalekonomi.

Naturupplevelser ekologiskt serverade

På Råmossa gård erbjuder man skräddarsydda naturupplevelser för grupper eller varför inte också för bara en enskild kund.

Prioriteringarna i verksamheten ligger på ekologi och trygghet.För Pekkinen själv betyder ekologi bland annat att man använder

lokala tjänster.– Borgåarkitekten Aarne Launos har planerat gårdsbyggnaden,

som ortsbon Tuure Jordan timrat av timmer ur gårdens egen skog. Virket sågades på ort och ställe i en fältsåg.

– I den pågående ombyggnaden inomhus samarbetar vi bland annat med inredningsexperten Ingrid Wiertz från borgåföretaget Vivante Home Interiors.

”Ett upplevelsepaket kan till exempel bestå av en utflykt med snöskor och en lägereldslunch.”

”Närmat är en självklarhet för en gård, som erbjuder naturupplevelser.”

23

För husbonden på Råmossa gård, Jussi Pekkinen betyder ekologi bland annat användning av Borgå Energis ekoel.

Ekoel var tidigare en nästan obekant sak för honom, tills Borgå Energis försäljningschef Janette Englund föreslog den för Råmossa gård.

– Nu när jag satt mig litet närmare in i saken är jag övertygad om att ekoel lämpar sig utmärkt för oss och vårt affärskoncept.

Förnybar energi använder naturturismföretaget också för uppvärmning.

– Vi har både jordvärme och vedeldning. Solen skiner på huvudbyggnadens pulpettak från sydlig och västlig riktning under en stor del av dagen och jag har därför funderat en del på solenergilösningar och tänkt diskutera saken närmare med Borgå Energi.

Ekoel från Borgå Energi

Närmat är en självklarhet för en gård, som erbjuder natur-upplevelser.

– Svamp, fisk, vilt, potatis, sallad, bär – allt har vi tillgång till alldeles i grannskapet.

Enligt Pekkinen har ren, god mat allt som allt blivit viktigare också inom naturturismen.

– Maten skall smaka, vara mångsidig och hälsosam från mor-gonmålet ända till middagen – sakkunnigt valda vin inte att för-glömma. Och också med maten skall man höja sig över andra.

Det lokala ett trumfkort

Verksamheten på Råmossa gård kör i gång för fullt i höst.– När ombyggnaden inomhus blivit färdig kan vi ta emot också

nog så krävande kunder. Utomhus skaffar vi en badtunna och förstorar terrassen, berättar Pekkinen.

– Mina energisprudlande 20- och 22-åriga studerande döttrar är färska aktionärer i företaget och deltar bägge i verksamheten. De har fört in många idéer och ungt tänkande i vårt familjeföre-tag. Sonen Peter, som är 14 år, arbetar som allt i allo på gården.

Ett gott slutresultat når man genom att samarbeta med andra lokala aktörer. Som exempel nämner Pekkinen borgårestaurangen Zum Beispiel.

– Restaurangens köksmästare Georg Simojoki bor på Postback-en, varifrån det inte tar honom länge att komma den fyra kilome-ter långa vägen hit för att skapa matupplevelser åt gårdens gäster.

Också Haikko Gård och hotell Onni hör till gårdens sam-arbetspartner.

– Vi satsar på att få gästerna att alltid känna sig välkomna. Om till exempel Haikko Gård vill erbjuda en övernattande rysk familj ett besöksobjekt, där familjen i trygga förhållan-den kan plocka svamp och röra sig i naturen, så kan vi ställa upp med det.

Mångsidiga upplevelser

Råmossa vill inte vara ett ställe, dit man kommer i förbifarten.– Verksamheten baserar sig på att man tar kontakt med oss och

kommer överens om ett besök och det man vill ha. Alternativen är många beroende på årstid. Natur-, ödemarks- och upplevelse-arrangemang ordnas i enlighet med vildmarkslivets åtta årstider.

– Ett upplevelsepaket kan bestå av en utflykt med snöskor och en lägereldslunch. Under utflykten visar vildmarksguiden hur man gör upp eld i en vintrig skog. Och som avslutning bastu, badtunna och kvällsbit.

För företagskunder är jaktdagar arrangerade i enlighet med traditionell finländsk vildmarkskultur enligt Pekkinen något av det bästa man kan tänka sig.

– Det finns massor av möjligheter. Priset varierar beroende på gruppens storlek och programmets omfattning.

Japanerna är vid sidan av tyskar och ryssar enligt Pekkinen en ny tydlig målgrupp. Det skulle därför finnas plats för japansk-, rysk- och tyskspråkiga vildmarksguider på Råmossa.

www.ramossa.fi

24

valaisinliike

teema ekologia

Borgåföretaget Sessak Ab, som specialiserat sig på in-redningsbelysning, satsar vid sidan av importproduk-ter på egna lampmodeller

och egna designers.– Belysningen har i dag en mycket

centralare roll i heminredningen än på 1980-talet, då vi inledde vår verksamhet. På den tiden räckte det med en taklampa, berättar företagets verkställande direktör Svante Siggberg.

I dag används belysning för att göra in-redningen flottare.

– Det får finnas många olika lampor i

ett rum, de bör vara personliga och de skall passa ihop med den övriga inredningen.

Fart på försäljningen från Habitare-mässan

Sessak deltar regelbundet i Habitare-mäss-san, som är den viktigaste inredningsmäs-san i Finland. På mässan presenterar före-taget sina nyheter för både konsumenter och återförsäljare.

– Den här hösten visade vi upp bland annat borgådesignern Kasper Nymans tidlösa takarmaturserie. Den består av tre olika delar. Genom mellanrummen mellan delarna filtreras ljuset uppåt och nedåt.

– Vi visade också Matti Syrjäläs Cor-ner-betongarmaturer, Juho Pasilas Selma och Vilho -keramiklampor samt Antti Keskinens lampor Tulip och Koti-lo, som också är gjorda av keramik och glas, berät-tar marknadschef Staffan Siggberg.

Koppar och keramik trendmaterial

Modetrenderna växlar också i belysnings-armaturvärlden. Enligt Staffan Siggberg är det koppar, som nu är verkligt in.

Keramik är ett annat material, som igen är på modet. En ljus keramikarmatur släp-per vackert ljuset igenom.

Kork är ett material, som man kanske

Inred med belysningModetrenderna i belysningsarmaturvärlden växlar. Koppar är nu verkligt in.

Tema

EKOLOGI

TEXT MAARIT GABRIELSSON BILDER EEVA KANGAS

25

teema ekologia

inte i första hand förknippar med belys-ningsarmaturer, men de passar bra i mo-derna utrymmen.

– De flesta av våra kunder gillar enkel nordisk stil, som fått ett starkt fotfäste också i Centraleuropa, berättar Staffan Siggberg.

Enligt honom är det en lång process att få en ny belysningsarmatur klar för försälj-ning.

– Det tar ett år eller till och med ett och ett halvt år. Därför ökar den egna form-givningens betydelse. Vi satsar allt mera på egen design.

PÄ

IVI A

HV

ON

EN

FamiljeföretagSessak är ett familjeföretag i Borgå, som grundades år 1984. Svante Siggbergs

son Staffan började redan i skolåldern sommarjobba på företaget. Efter att han fått sin handelshögskoleexamen var det klart att det fanns plats för honom i det egna företaget.

På lönelistan finns i dag sex personer.Företaget har tre försäljningsrepresentanter, två i Finland och en i Estland.Färdiga belysningsarmaturer importeras i huvudsak från Sverige, men företa-

get har också import från Holland, Spanien, Tjeckien och asiatiska länder. Pro-dukterna säljs i branschaffärer och välsorterade varuhus.

Outlet-butik i BorgåSessaks Outlet-butik håller öppet må-fre klockan 9-17. Adress: Snickarsvängen 6, Borgå. Tfn 019 534 0300.www.sessak.fi

Tiina Espo och Camilla Sivén (övre bilden) visar säsongens hitprodukter.

26

TEXT ROLF GABRIELSSON OCH SEPPO IISALO

Solcellsel bra ocksåi Finland

Nytt EURO

PA

Tyskland satsar på förnybart

Den förnybara energins andel av elproduktionen

fortsätter att öka i Tyskland. Under det första halvåret hade 31 procent av totalpro-duktionen sitt ursprung i förnybara energi-källor. Av denna andel producerades 27 pro-cent med vind, sol och biomassa, resten med vattenkraft.

De förnybara energikällornas andel i el-produktionen i Tyskland var för första gång-en större än brunkolets andel.

Solenergiproduktionen ökade med 28 pro-cent jämfört med de första sex månaderna 2013 och vindkraftsproduktionen med 19 procent.

Källa: Energiinudstrin

Borgåföretaget PlayGreen Ab har specialiserat sig på försäljning, planering och installation av solcellselsystem och har på några år redan levererat ca 100 nätanslutna system på olika håll i Finland.TEXT ROLF GABRIELSSON BILDET PLAYGREEN OCH ROLF GABRIELSSON

Nytt PBE

Intresserad av solcellsel?På Motivas webbplats finns färsk information om

solcellsel. Materialet betjänar inte bara planerare utan också privatpersoner, som funderar på att skaf-fa solcellsel.

I materialet finns basuppgifter om solcellsel, ut-rustning, anskaffning och installation. Också lagstift-ning, standarder, byggnadsbestämmelser, anslutning till elnätet och försäljning av el är ämnen som tas upp i materialet. Dessutom finns där exempel på drifts-erfarenheter och kontrollpunkter i solenergibaserad elproduktion.

NYTTO-

INFORMATION!

www.motiva.fi/aurinkosähkö

27

Solcellsel bra ocksåi Finland

Fungerande systemSolcellselsystemet kopplas till säkringstavlan på hussidan av elmätaren.

Solcellselen, som kommer från panelerna på taket, ”träng-er undan” elen, som kommer från det nationella elnätet.

När den egna produktionen är större än det egna behovet går överskottselektriciteten in i det nationella nätet.

Systemet betalar sig i bästa fall på tio år. För arbetsande-len kan man göra hushållsavdrag.

– Solcellsel är ren, koldioxidfri och partikelutsläppsfri energi, som kan användas för alla slags elbehov i en fastighet, och också som elbilsbräns-le, säger verkställande direktör Jouni Penttinen.

Det hela fick sin början när företagets ägare och verkställande di-rektör, Jouni Penttinen på sin fritid installera-

de solcellsel på sin sommarstuga och också åt bekanta.

– Jag märkte att det var svårt att få sakkunnig hjälp. Det gav mig tanken att här kunde finnas en affärsnisch och när också mina egna värderingar stödde tanken beslöt jag att grunda ett bolag.

Då skrev man år 2010.

– Priset på utrustningarna har efter det sjunkit så mycket att man med samma 10 000 euro, som man år 2010 fick ett 2 kilowatts solcellselsystem, nu får ett 6 kilowatts system.

Enligt Penttinen är ett solcellsel-system på 3-4 kW en förnuftig di-mensionering i ett jord- eller fjärr-

värmeuppvärmt egnahemshus. I ett hus med direkt eluppvärmning och en 500 liters varmvattenberedare kan man gå upp till system på 5-6 kW. För att slutresultatet skall bli så bra och hållbart som möjligt lönar det sig att välja paneler, som lämpar sig för nordiska förhållanden, och en takme-kanik av god kvalitet.

Lätt att ansluta sig

De nätanslutna systemens popula-ritet växer. Enligt Penttinen beror det på att nätbolagen börjat köpa över-produktion och på att anslutningen till elnätet gjorts lätt.

Byråkratin är så gott som obefintlig.– Numera behöver man bara fylla i

en blankett. Det är Energiindustrins blankett och den sänds till nätbolaget, som kvitterar att saken är i sin ordning.

Borgå Energi samarbetar med Play-Grenn och andra solcellselföretag.

Ingen skatt!För mikroproducenterna förblir sol-

cellselen skattefri enligt tullens skattelagtolkning.

Tullen, som underlyder finansminis-teriet, tolkar skattelagen så att alla so-lenergiproducenter över 50 kilowattam-pere bör registrera sig och betala skatt på produktionen om el körs in i distri-butionsnätet.

Solcellselsystemen i egnahemshus och stugor hamnar långt under glasta-ket, som gränsen på 50 kVA börjat kall-las. De är således inte skattepliktiga.

För många företag med stora sol-cellselsystem är tullens färska lagtolk-ning gift. Miljöminister Ville Niinistö och finansminister Antti Rinne förvå-nar sig över den uppkomna situationen och har skyndat sig att kräva en korri-gering av skattelagen.

Olika alternativ2 kW 1-fas solcellselsystem• 8 solcellspaneler, 14 kvadratmeter• Årlig elproduktion i goda förhållanden 1 800 kWh

3,5 kW 1/3-fas solcellselsystem• 14 solcellspaneler, 23 kvadratmeter• Årlig elproduktion i goda förhållanden 3 200 kWh

5 kW 3-fas solcellselsystem• 20 solcellspaneler, 33 kvadratmeter• Årlig elproduktion i goda förhållanden 4 500 kWh

KOONNEET SANNA NYLÉN JA NINA FRANSAS

TEXT JA ILLUSTRATION SANNA NYLÉN

Fenkolskryddad Äppel-SpritzerDET HÄR BEHÖVER DU:Fenkolssirap 1 ½ msk fenkolsfrön2,5 dl strösocker2,5 dl vatten

Spritzer 1 dl ofiltrerad äppelsaft1 msk färsk citronsaft3 dl mineralvatten

SÅ HÄR GÖR DU:

Fenkolssirap: Mal fenkolsfrö-na i en mixer eller mortel. Lägg de malda fröna, sockret och vattnet i en liten kastrull. Koka upp på mel-lanvärme. Rör om då och då samti-digt som du fortsätter att koka tills blandningen tjocknar (ca 5 min). Stäng av spisplattan, lägg locket på kastrullen och låt stå i 20 minuter. Häll sedan blandningen genom

ett tätt såll och låt kallna i en halv timme. Sirapen kan förvaras i kyl-skåp i ett väl tillslutet kärl i unge-fär en månad.

Spritzer: Blanda 2 msk fenkolssi-rap, äppelsaften och citronsaften i ett högt glas tillsammans med isku-ber. Dekorera med äppelklyftor och en bit fenkolsstjälk med blad.

Nu är det dags att sätta blomsterlök. De bjuder på ögonfröjd genast då snön smält.

Snödropparna är de första, som börjar blomma. Det sker i mars. I april följer sedan vinterstjärnor, irisar

och krokusar.Maj är hyacinternas, pärliljornas, tulpa-

nernas, narcissernas och scillornas tid. I juni är det kirgislökens och gårdstulpanernas tur att bjuda på färgprakt.

Man skall inte låta växternas blomningar skymma varandra: lågväxande arter passar bäst som kantväxter och högväxande i mitten på planteringarna eller längst bak.

I stenpartier kan man sätta lågväxande tul-paner, snödroppar och gula hundtandsliljor.

I en och samma kruka kan man sätta många olika blomsterlökar. Sätt dem tätt i grupper så att de inte vidrör varandra. Sätt de största längst ner och de mindre lö-karna i lager utanpå. Spetsarna på lökarna i det översta lagret får bli synliga. Slutför planteringen med ett tunt lager sand.

1. Jättekirgislök

2. Tulpaner3. Krokus

Tips!

28

Perennarabatter dekoreras med fördel med högväxande tulpaner, kirgislök, storstjär-niga hyacinter och liljor. Med små blommor som snödroppar och blåliljor skapar man en förtjusande blomsterö på gräsmattan.

Gör så härLökarna sätts i jorden i september-november så att de hinner rota sig före tjälen. Hyacin-ter och narcisser står först i turen.

Blomsterlök trivs bäst i sandblandad jord och sätts med den spetsiga delen uppåt.

Jorden luckras upp ner till 30 cm:s djup. Lökarna sätts så djupt att de täcks med ett

jordlager två till tre gånger så tjockt som lökens storlek.Ett lämpligt planteringsavstånd mellan lökarna är 10-15 cm för

narcisser, ca 10 cm för tulpaner och några centimeter för smålök.

Lök, som glömts långt inne i något skåp, kan sättas i krukor ännu i början på året. Håll krukorna i källaren den tid det tar för löken att rota sig och lyft dem fram på en ljus plats i april.

Lätt och kul!

Från lök till ögonfröjd

Fingrarna i jorden än en gång!

När höstkvällarna blir mörkare ökar behovet

av ljus. Det finns belysning av många slag, men vad skall man välja och vilken typs lampa är bäst?

Webbplatsen Lampputieto har en smart lampvalsma-skin, som kan vara till hjälp. Med den finner man lätt den lamptyp, som lämpar sig bäst för olika användnings-behov.www.lampputieto.fi/ lampunvalintakoneB

ILD

MO

TIV

A

Enkel lamp-information

29

Recepthörnan

De mumsiga crêpsen smakar bra med grönsallad.

NIN

A F

RA

NS

AS

Allmän belysningLED- lampa

LED- lampa

LED-lampa

LED-spotbelysningslampa

Energi- sparlampa

Utomhusbelysning

Spotbelysning

Dimbar belysning

Kristallkrona

Bastu Halogenlampa

Halogen- lampa

Halogen- lampa

Vispa ihop ägg och mjölk. Rör ner vetemjöl så att det blir en fast smet.

Låt smeten svälla i kylskåpet och gör kantarellstuvningen under tiden.

Rensa och skiva svampen. Hacka löken fint. Smält smöret, lägg

ner svampen och löken. När svampen börjar släppa vätska är

det dags att pudra över mjölet under omrörning.

Tillsätt grädde, under omrörning, sjud

på svag värme tills stuvningen är lagom tjock. Strö över salt.

Låt såsen småputtra ca 5 minuter.Tillsätt salt och det smälta smöret i

plättsmeten. Stek plättarna medan stuv-ningen svalnar.

Fördela ca 2-3 msk kantarellstuvning på de svala crêpsen och rulla ihop dem.

Lägg dem i en ugnsform och strö över riven ost. Värm ugnen till 250 grader och gratinera crêpsen ca 10 minuter, tills osten fått lite färg.

PLÄTTSMETEN:

3 ägg

5 dl mjölk

2 dl vetemjöl

1/2 tsk salt

1 msk smör

KANTARELLSTUVNINGEN:

1 l färska kantareller

2 msk smör

1 lök

½ tsk salt

3 msk vetemjöl

3 dl grädde

ca 1 krm vitpeppar

ca 1 krm svartpeppar

Crépes med kantarell- stuvning

30

Kun

dien

on

vain

kes

tett

ävä

se, e

ttä

sam

alla

tunn

illa

tree

naa

nais

ia, j

oill

a on

puo

lta

enem

män

rau

taa

tang

ossa

.”

Ville

”Vi

ltsu

” Aa

lto,

Cro

ssFi

t Por

voo

Cross

Fit

on m

onip

uol

ista

ja v

aih

tele

vaa

liik

un

taa,

jota

har

joit

etaa

n k

oval

la

inte

nsi

teet

illä

. Cro

ssFi

t-tr

een

i on

joka

pä

ivä

eril

ain

en ja

sit

ä h

arjo

itel

laan

yh

dess

ä.

Liik

keet

ova

t ih

mis

elle

luon

tais

ia, j

a tr

een

eiss

ä yh

dist

ellä

än p

ain

onn

osto

a, v

oim

iste

lu-

liik

keit

ä se

kä a

erob

isia

har

joit

teit

a, k

ute

n ju

oksu

a ja

sou

tua.

Jo

kain

en t

reen

i sov

itet

aan

ku

llek

in t

reen

aaja

lle

sopi

vaks

i mu

utt

amal

la v

astu

sta,

toi

stom

ääri

ä ja

in

ten

site

etti

ä.

– P

eria

atte

essa

ku

ka v

ain

voi

har

rast

aa C

ross

Fiti

ä,

sill

ä h

arjo

itu

kset

sov

itet

aan

ain

a yk

silö

n m

uka

an. P

ar-

hai

ten

laji

sop

ii n

iill

e, jo

tka

nau

ttiv

at k

ovas

ta t

reen

is-

tä, k

erto

o Ju

pe

Kok

ko

Cros

sFit

Lov

iisa

sta.

Sali

lla

voi t

reen

ata

myö

s si

säpy

öräi

lyä,

kah

vaku

ula

a,

kun

tony

rkke

ilyä

ja in

terv

alli

a. V

alvo

nta

ja o

hja

us

teke

-vä

t h

arjo

itte

lust

a tu

rval

lise

n.

– Tu

loks

ia s

ynty

y yl

een

sä n

opea

sti.

Siks

i haa

stav

inta

m

onel

le t

un

tuu

ole

van

lepo

.

Sa

ma

an

aik

aa

n P

orv

ooss

aTh

ainy

rkke

ilyn

am

mat

tila

isen

ja y

ritt

äjän

Vil

le A

all

on

mu

kaan

laji

n s

uos

ion

kas

vuu

n o

n k

olm

e ke

skei

stä

syyt

ä:

se p

aljo

n p

uh

utt

u y

hte

isöl

lisy

ys s

ekä

tulo

ksel

lisu

us

ja

hau

sku

us.

–

Asen

ne

ratk

aise

e. J

os h

alu

aa p

ääst

ä h

elpo

lla,

ei C

ross

Fit

ole

sopi

vin

laji

. Jos

taa

s on

val

mis

tek

emää

n t

yötä

, nii

n t

u-

loks

ia s

ynty

y, ja

täm

ä oi

keas

ti s

opii

kai

ken

ikäi

sill

e. L

aji o

n

ran

kka

mu

tta

hau

ska.

Tär

kein

asi

a on

se,

ett

ä h

arjo

itu

kset

te

hdä

än o

ikei

n ja

hyv

ällä

tek

nii

kall

a.Cr

ossF

it P

orvo

on o

sall

istu

jat

ovat

17–

65-v

uot

iait

a. N

oin

80

pros

entt

ia a

lkei

sku

rssi

n k

ävij

öist

ä on

nai

sia.

Sa

lill

a vo

i har

rast

aa m

yös

thai

nyrk

keil

yä, p

aria

krob

atia

a ja

tel

inev

oim

iste

lua.

Ja

luva

ssa

on jo

tain

uu

tta

tem

ppu

ilu

a la

psil

le ja

nu

oril

le.

Cross

Fit

är e

n m

ångs

idig

och

om

växl

ande

tr

änin

g, s

om g

örs

med

hög

inte

nsi

tet.

Den

är

varj

e da

g an

nor

lun

da o

ch s

ker

i gru

pp.

Övn

inga

rna

är n

atu

rlig

a fö

r m

änn

iska

n

och

i tr

änin

garn

a ko

mbi

ner

as t

yngd

lyft

nin

g oc

h g

ymn

asti

k sa

mt

aero

bisk

a öv

nin

gar

så

som

löpn

ing

och

rod

d.Va

rje

trän

ing

anpa

ssas

indi

vidu

ellt

för

var

je d

elta

gare

ge

nom

att

reg

lera

mot

stån

d, m

ängd

en u

ppre

pnin

gar

och

in

ten

site

t.–

I pr

inci

p ka

n v

em s

om h

elst

trä

na

Cros

sFit

, för

övn

in-

garn

a an

pass

as a

llti

d ti

ll d

e ol

ika

delt

agar

nas

ku

nn

ande

och

för

uts

ättn

inga

r. B

äst

läm

par

sig

gren

en f

ör d

em,

som

nju

ter

av h

ård

trän

ing,

ber

ätta

r Ju

pe

Kok

ko

på

Cros

sFit

i Lo

visa

.P

å gy

mm

et k

an m

an o

ckså

trä

na

inom

hu

scyk

lin

g, k

ett-

lebe

ll, k

ondi

tion

sbox

nin

g oc

h in

terv

all.

Öve

rvak

nin

g oc

h

vägl

edn

ing

gör

trän

inge

n t

rygg

.–

Res

ult

aten

syn

s va

nli

gen

sn

abbt

. Där

för

tyck

s de

t fö

r de

fl

esta

var

a m

est

utm

anan

de a

tt v

ila

till

räck

ligt

.

Sa

mti

dig

t i

Bor

gå

Enli

gt t

hai

boxn

ings

prof

fset

och

för

etag

aren

Vil

le A

alt

o

fin

ns

det

tre

orsa

ker

till

gre

nen

s vä

xan

de p

opu

lari

tet,

den

m

ångo

mta

lade

gem

ensk

apen

sam

t ef

fekt

ivit

eten

och

det

att

de

t är

rol

igt.

– At

tity

den

är

det

avgö

ran

de. O

m m

an v

ill

kom

ma

lätt

u

nda

n ä

r Cr

ossF

it i

nte

det

rät

ta. O

m m

an d

ärem

ot ä

r fä

rdig

at

t an

strä

nga

sig

kom

mer

res

ult

aten

sn

abbt

. Övn

inga

rna

läm

par

sig

verk

lige

n f

ör a

lla

åldr

ar. G

ren

en ä

r tu

ff m

en r

o-li

g. D

et v

ikti

gast

e är

att

övn

inga

rna

görs

rät

t oc

h m

ed

god

tekn

ik.

Cros

sFit

Bor

gås

delt

agar

e är

i 17

–65

-års

ålde

rn. U

ngef

är 8

0 pr

ocen

t av

dem

, som

går

nyb

örja

rkur

sen,

är

kvin

nor.

På

gym

met

kan

man

ock

så id

ka t

hai

boxn

ing,

par

akro

bati

oc

h r

edsk

apsg

ymn

asti

k. F

ör b

arn

och

un

ga u

tlov

as n

ya ö

v-n

inga

r.

”Se

tunt

uu a

ina

yht

ä pa

halt

a,

mut

ta s

iitä

opp

ii n

autt

imaa

n

jolla

in k

iero

utun

eella

tav

alla

.”

Juha

”Ju

pe”

Kok

ko,

Cros

sFit

Lov

iisa

Det k

änns

allt

id li

ka il

la,

men

man

lär

sig

att n

juta

av

det

på n

ågot

und

erli

gt s

ätt.”

Juha

”Ju

pe”

Kok

ko, C

ross

Fit L

ovis

a CROS

SFIT

Kouk

utta

vask

apar

ber

oend

e

”

””K

illa

rna

får

bara

lov

att s

tå u

t m

ed a

tt d

et ä

r kv

inno

r m

ed p

å tr

änin

garn

a, s

om h

ar d

ubbe

lt s

å m

ycke

t jär

n på

stä

nger

na.”

Ville

”Vi

ltsu

” Aa

lto,

Cr

ossF

it B

orgå

TEK

STI

JA

KU

VA

T | T

EX

T O

CH

BIL

DER

PÄ

IVI

AH

VO

NE

N

31

CROSSFITCross

Fit

on m

onip

uol

ista

ja v

aih

tele

vaa

liik

un

taa,

jota

har

joit

etaa

n k

oval

la

inte

nsi

teet

illä

. Cro

ssFi

t-tr

een

i on

joka

pä

ivä

eril

ain

en ja

sit

ä h

arjo

itel

laan

yh

dess

ä.

Liik

keet

ova

t ih

mis

elle

luon

tais

ia, j

a tr

een

eiss

ä yh

dist

ellä

än p

ain

onn

osto

a, v

oim

iste

lu-

liik

keit

ä se

kä a

erob

isia

har

joit

teit

a, k

ute

n ju

oksu

a ja

sou

tua.

Jo

kain

en t

reen

i sov

itet

aan

ku

llek

in t

reen

aaja

lle

sopi

vaks

i mu

utt

amal

la v

astu

sta,

toi

stom

ääri

ä ja

in

ten

site

etti

ä.

– P

eria

atte

essa

ku

ka v

ain

voi

har

rast

aa C

ross

Fiti

ä,

sill

ä h

arjo

itu

kset

sov

itet

aan

ain

a yk

silö

n m

uka

an. P

ar-

hai

ten

laji

sop

ii n

iill

e, jo

tka

nau

ttiv

at k

ovas

ta t

reen

is-

tä, k

erto

o Ju

pe

Kok

ko

Cros

sFit

Lov

iisa

sta.

Sali

lla

voi t

reen

ata

myö

s si

säpy

öräi

lyä,

kah

vaku

ula

a,

kun

tony

rkke

ilyä

ja in

terv

alli

a. V

alvo

nta

ja o

hja

us

teke

-vä

t h

arjo

itte

lust

a tu

rval

lise

n.

– Tu

loks

ia s

ynty

y yl

een

sä n

opea

sti.

Siks

i haa

stav

inta

m

onel

le t

un

tuu

ole

van

lepo

.

Sa

ma

an

aik

aa

n P

orv

ooss

aTh

ainy

rkke

ilyn

am

mat

tila

isen

ja y

ritt

äjän

Vil

le A

all

on

mu

kaan

laji

n s

uos

ion

kas

vuu

n o

n k

olm

e ke

skei

stä

syyt

ä:

se p

aljo

n p

uh

utt

u y

hte

isöl

lisy

ys s

ekä

tulo

ksel

lisu

us

ja

hau

sku

us.

–

Asen

ne

ratk

aise

e. J

os h

alu

aa p

ääst

ä h

elpo

lla,

ei C

ross

Fit

ole

sopi

vin

laji

. Jos

taa

s on

val

mis

tek

emää

n t

yötä

, nii

n t

u-

loks

ia s

ynty

y, ja

täm

ä oi

keas

ti s

opii

kai

ken

ikäi

sill

e. L

aji o

n

ran

kka

mu

tta

hau

ska.

Tär

kein

asi

a on

se,

ett

ä h

arjo

itu

kset

te

hdä

än o

ikei

n ja

hyv

ällä

tek

nii

kall

a.Cr

ossF

it P

orvo

on o

sall

istu

jat

ovat

17–

65-v

uot

iait

a. N

oin

80

pros

entt

ia a

lkei

sku

rssi

n k

ävij

öist

ä on

nai

sia.

Sa

lill

a vo

i har

rast

aa m

yös

thai

nyrk

keil

yä, p

aria

krob

atia

a ja

tel

inev

oim

iste

lua.

Ja

luva

ssa

on jo

tain

uu

tta

tem

ppu

ilu

a la

psil

le ja

nu

oril

le.

Cross

Fit

är e

n m

ångs

idig

och

om

växl

ande

tr

änin

g, s

om g

örs

med

hög

inte

nsi

tet.

Den

är

varj

e da

g an

nor

lun

da o

ch s

ker

i gru

pp.

Övn

inga

rna

är n

atu

rlig

a fö

r m

änn

iska

n

och

i tr

änin

garn

a ko

mbi

ner

as t

yngd

lyft

nin

g oc

h g

ymn

asti

k sa

mt

aero

bisk

a öv

nin

gar

så

som

löpn

ing

och

rod

d.Va

rje

trän

ing

anpa

ssas

indi

vidu

ellt

för

var

je d

elta

gare

ge

nom

att

reg

lera

mot

stån

d, m

ängd

en u

ppre

pnin

gar

och

in

ten

site

t.–

I pr

inci

p ka

n v

em s

om h

elst

trä

na

Cros

sFit

, för

övn

in-

garn

a an

pass

as a

llti

d ti

ll d

e ol

ika

delt

agar

nas

ku

nn

ande

och

för

uts

ättn

inga

r. B

äst

läm

par

sig

gren

en f

ör d

em,

som

nju

ter

av h

ård

trän

ing,

ber

ätta

r Ju

pe

Kok

ko

på

Cros

sFit

i Lo

visa

.P

å gy

mm

et k

an m

an o

ckså

trä

na

inom

hu

scyk

lin

g, k

ett-

lebe

ll, k

ondi

tion

sbox

nin

g oc

h in

terv

all.

Öve

rvak

nin

g oc

h

vägl

edn

ing

gör

trän

inge

n t

rygg

.–

Res

ult

aten

syn

s va

nli

gen

sn

abbt

. Där

för

tyck

s de

t fö

r de

fl

esta

var

a m

est

utm

anan

de a

tt v

ila

till

räck

ligt

.

Sa

mti

dig

t i

Bor

gå

Enli

gt t

hai

boxn

ings

prof

fset

och

för

etag

aren

Vil

le A

alt

o

fin

ns

det

tre

orsa

ker

till

gre

nen

s vä

xan

de p

opu

lari

tet,

den

m

ångo

mta

lade

gem

ensk

apen

sam

t ef

fekt

ivit

eten

och

det

att

de

t är

rol

igt.

– At

tity

den

är

det

avgö

ran

de. O

m m

an v

ill

kom

ma

lätt

u

nda

n ä

r Cr

ossF

it i

nte

det

rät

ta. O

m m

an d

ärem

ot ä

r fä

rdig

at

t an

strä

nga

sig

kom

mer

res

ult

aten

sn

abbt

. Övn

inga

rna

läm

par

sig

verk

lige

n f

ör a

lla

åldr

ar. G

ren

en ä

r tu

ff m

en r

o-li

g. D

et v

ikti

gast

e är

att

övn

inga

rna

görs

rät

t oc

h m

ed

god

tekn

ik.

Cros

sFit

Bor

gås

delt

agar

e är

i 17

–65

-års

ålde

rn. U

ngef

är 8

0 pr

ocen

t av

dem

, som

går

nyb

örja

rkur

sen,

är

kvin

nor.

På

gym

met

kan

man

ock

så id

ka t

hai

boxn

ing,

par

akro

bati

oc

h r

edsk

apsg

ymn

asti

k. F

ör b

arn

och

un

ga u

tlov

as n

ya ö

v-n

inga

r.

Lajis

sa m

inua

vie

hätt

ää e

nite

n se

n m

onip

uoli

suus

. Tre

eni o

n m

yös

vaih

tele

vaa.

Ole

n ny

t har

joit

ellu

t 1,5

vuo

tta.

Käy

n vi

isi

kert

aa v

iiko

ssa

sali

lla,

tos

in v

älil

lä v

ain

heng

aile

mas

sa, k

oska

tä

mä

yhte

isö

ja t

ämä

fiil

is o

vat i

han

huip

pua.

” Ir

ina

Joki

nen,

Lov

iisa

Det ä

r fr

amfö

rallt

mån

gsid

ighe

ten

som

tillt

alar

mig

. Trä

ning

en ä

r oc

kså

mån

gsid

ig. J

ag h

ar n

u tr

änat

i 1,

5 år

och

bes

öker

gym

met

fe

m g

ånge

r i v

ecka

n, v

isse

rlig

en ib

land

bar

a fö

r at

t hän

ga r

unt,

för

det h

är g

änge

t och

den

här

stä

mni

ngen

är

verk

lige

n to

ppen

.”

Irin

a Jo

kine

n, L

ovis

a

” ”