1
Bildlärare på gymnasiet En studie om bildlärares syn på yrket Rebecka Llerena
Institutionen för bild- och slöjdpedagogik BILD - Självständigt arbete, 30 hp, AN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (Bild/Media) VT 2019 Handledare: Cecilia Andersson, Miro Sazdic Examinator: Anette Göthlund A study on how art teachers' view the profession
Bild: Illustration från Jules Verne "En världsomsegling under havet" av Neuville & Riou, 1870.
2
Abstract
Detta arbete är en småskalig intervjustudie med bildlärarstudenter och erfarna bildlärare. Studiens syfte att synliggöra bildlärarstudenters frågor och föreställningar om sitt kommande yrke, och söka svar och råd angående dessa från erfarna lärare inom fältet. Studien ämnar även att vara en kunskapsresurs för både bildlärarutbildningar och bildlärarstudenter. Studien ställer frågan om vilka olika föreställningar och utsagor om bildläraryrket som synliggörs i intervjumaterialet, och hittar via en tematisk innehållsanalys av empirin fyra olika teman: ”Behovet av kollegor”, ”Att förnya sin undervisning”, ”Konflikter och elevers psykiska hälsa” och ”Stress och utbrändhet i yrket”. Empirin knuten till dessa fyra teman analyseras sedan med hjälp av varsitt teoretiskt perspektiv: ”Kollegialt lärande”, ”Sociokulturellt perspektiv”, ”Tyst kunskap, färdighet och Förtrogenhet”, och “Micromotstånd och Etisk stress”. Studien har även undersökt intervjumaterialet genom ett konstnärligt gestaltande. Detta tog formen av en interaktiv installation i form av en bläckfiskskulptur med tillhörande ljudmaterial från intervjuerna. Bläckfiskens symbolik och biologi kopplas till lärarrollen. Studien finner att bildläraryrket är komplext och att beprövad erfarenhet är värdefull för att överbrygga kunskapsluckor mellan blivande och etablerade bildlärare.
3
Innehåll
Abstract 2
1. Inledning 5 1.1 Introduktion 5 1.2 Bakgrund 5 1.3 Syfte 8 1.4 Frågeställning 9
2. Empiri 9
3. Urval och avgränsning 9
4. Metod 10 4.1 Semistrukturella intervjuer 11 4.2 Tematisk innehållsanalys och kodning av intervjusvaren 11 4.3 Genomförande 11
5. Teoretiska perspektiv 12 5.1 Kollektivt lärande - att skapa en reflekterande praktik genom samtal 13 5.2 Sociokulturellt perspektiv 14 5.3 Tyst kunskap, färdighet och förtrogenhet 15 5.4 Micromotstånd och etisk stress 16
6. Tidigare forskning 17
7. Bearbetning och analys 19 7.1. Presentation av Grupp 1: Studenterna 19
7.1.1 Student 1 19 7.1.2 Student 2 20
7.2. Presentation av Grupp 2: De erfarna bildlärarna 21 7.2.1 Erfaren lärare 1 21 7.2.2 Erfaren lärare 2 21
7.3. Teman 22 7.3.1. Tema 1: Behovet av kollegor 22 7.3.2. Tema 2: Att förnya sin undervisning 23 7.3.3 Tema 3: Konflikter och psykisk ohälsa hos elever 25 7.3.4 Tema 4: Stress och utbrändhet i yrket 26
8. Tolkning och resultat 27 8.1 Kollegialt lärande: Behovet av kollegor 28 8.2 Sociokulturellt perspektiv: Att förnya sin undervisning 29 8.3 Tyst kunskap, färdighet och förtrogenhet: Att möta psykisk ohälsa 30 8.4 Micromotstånd och Etisk stress: Utbrändhet i yrket 31
9. Slutdiskussion 32 9.1 Gestaltningsprocessen: Lärande på djupet 33
4
9.1.1 Bläckfisken - en naturlig komplexitet som kan uppfattas som mystisk 33 9.1.2 Att skapa bläckfisken och ljudverket 36 9.1.3 Ljudbearbetning 39
Källförteckning 40 Tryckta källor 40 Otryckta källor 41 Bildförteckning 42
5
1. Inledning
1.1 Introduktion
”Växandet är inte något som fullbordas i ett enstaka ögonblick utan det är en ständigt
pågående process som leder in i framtiden.” 1
Snart är jag färdigutbildad bild- och medialärare. Det är stort, med min bakgrund av 20 år som
frilansande kreatör är det kul att se fram emot detta nya och spännande yrke. Jag har funderat
mycket på yrket, vad det faktiskt innebär att vara bildlärare för gymnasiet. Det är ju ingen
hemlighet att det är tufft, men det verkar ändå roligt och utmanande på många sätt. Jag älskar
att se unga personer utvecklas och jag älskar att jobba med konstnärliga praktiker och
material. Hela mitt arbetsliv har cirkulerat kring media och olika kreativa uppdrag som
bidragit till lärdomar som jag ser fram emot att dela med den yngre generationen genom detta
nya yrkesval. Jag undrar vad kan det innebära att vara bildlärare på gymnasiet idag. Jag har
mina egna föreställningar om min framtida profession, men de kanske inte stämmer?
När jag känner mig osäker eller bara är nyfiken på något så vänder jag mig alltid till någon
med mer erfarenhet. Inte sällan till en äldre person. De samtal som uppstår där har alltid haft
en lugnande effekt, och jag har märkt att möjligheten få ta del av andras erfarenheter av det
som håller mig vaken på nätterna är som att få en ovärderlig skatt. Att få tankarna bekräftade,
eller att få en annan syn på det jag trodde var svårt, är befriande på något sätt. Det gör mig
trygg och lugn. En föreställning jag har är att bildläraryrket är arbetsamt, många blir utbrända,
men kanske också extremt roligt och tillfredsställande. Kreativt. Krävande. Kul. Svårt.
Komplext. Jag vill bli bildlärare för att jag har en föreställning om att bildläraryrket på
gymnasiet är något som skulle passa mig. Nu är det dags att fråga någon med mer erfarenhet.
Någon som varit med.
1.2 Bakgrund
Anthropologen Polly Wiessner berättar att för ca 300 000 år sedan så var lägerelden platsen
där människor samlades för att samtala och utbyta erfarenheter. Det var även en plats för att
knyta band och skapa en samhörighet inom stammen. Hon skriver om att:
1 Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos. s. 95.
6
…stunden vid elden också utvecklade människans språk och fantasi. Framför brasan berättade de historier för varandra om livet i avlägsna byar, delade med sig av förfädernas erfarenheter och utvecklade idéer om de religiösa världarna.2
Jag tänker att även senare i historien har de äldre och mest erfarna fungerat som dåtidens
informationskällor. Människor kunde lyssna på de äldres utsagor i timmar, och dessa
berättelser var som en livsnödvändig gåva från generation till generation. Om någons moster
dött av att äta de röda bären nere vid tjärnen så kunde den beprövade erfarenheten bli hela
nästa generations räddning. Detta vill jag kalla rejält beprövad erfarenhet. Nu kan vi googla
oss till den mesta informationen på internet, men när det väl gäller är det kanske fortfarande
en person som vi ser upp till, som har egen beprövad erfarenhet om det vi undrar - som vi
vänder oss till? För mig är bildlärare och egentligen hela lärarprofessionen lite mystisk. Hur
klarar de av detta komplexa yrke som jag bland föreställer mig det med tung arbetsbelastning
i snårskogen av olika krav och mål och all byråkrati från skolverket, ibland med utmattning
som resultat? Och allt detta med kreativiteten i behåll så att de har något att lära ut? Det kan
låta överdrivet negativt men vissa av mina egna föreställningar är tyvärr inte helt grundlösa.
Enligt en artikel i lärarförbundets tidning kan jag läsa resultatet av en ny rapport om lärare
och stress. Där kan man läsa att “Hälften av lärarna har för hög arbetsbelastning. Motsvarande
siffra för arbetstagare i allmänhet är 21 procent.” Vidare kan jag läsa att "Det går ut över
lärares sömn och hälsa" /.../ Lärare fastnar i en mängd arbetsuppgifter som inte har betydelse
eller är meningsfulla för elevernas lärande. Och det är arbetsuppgifter som inte ger resultat
som är mest stressande”3
Och hur är det egentligen med psykisk ohälsa i skolan? Hur gör vi med elever som mår dåligt
och vad händer om till exempel en lärare hamnar i konflikt med en elev? Enligt en studie från
folkhälsomyndigheten “Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar” så
har det under de senaste decennierna skett en ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i
Sverige. “Upplevda psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade
över skolarbetet. Sett över tid, så har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över
skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär.”4 Dessa
besvär är till exempel huvudvärk, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Folkhälsomyndighetens
2 Engström, Ulrika (2014) ”Elden gjorde människan smart” https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/elden-gjorde-manniskan-smart 27-04-2020 3 Arevik, Niklas (2018) “Lärares stress svår” https://www.lararen.se/nyheter/lon-amp-villkor/larares-stress-svar 11-05-2020 4 Folkhälsomyndigheten (2016) “Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar” https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cfd1dffb/ skolprestationer-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdf (Hämtad 11-05-2020)
studie är gjord på 13- och 15-åringar. Och sedan börjar dessa ungdomar på gymnasiet. Detta
är i sig en oroande utveckling. Dessa ungdomar som nyss slutat grundskolan ska ju kanske få
en nykläckt lärare också... Hur mycket eller lite hjälp får man egentligen som ny bildlärare?
Enligt en artikel i lärarnas tidning så saknar en tredjedel av svenska skolor rutiner för
introduktion av nyanställda. I artikeln kan man läsa att “Alla nyanställda lärare har rätt till
introduktion.” – trots det uppger runt en tredjedel av lärarna i Skolinspektionens enkät att det
saknas rutiner för att introducera och handleda nyblivna kolleger. På grundskolan svarar 30
procent att det stämmer ganska dåligt eller inte alls att det skulle finnas rutiner för att
introducera nyanställda på arbetsplatsen. Samtidigt uppger 35 procent av lärarna att det
saknas rutiner för handledning av dem som precis börjat.”5 Det finns så mycket kunskap som
jag känner att jag saknar, och jag vet att det finnas andra som sitter på den kunskapen.
Självklart inte all kunskap men vem gör det? Som blivande bildlärare känns det ibland lite
som att titta in i djupet och undra hur något ens kan överleva där nere. Vågar jag dyka ner?
Skulle den här undersökningen kunna bli som att doppa tån i vattnet innan jag helt bestämmer
mig? Skulle den kunna generera någon sorts trygghet för mig, men även för andra blivande
lärarstudenter?
Universitetslektorn och forskaren Annette Jahnke skriver att erfarenheter inte nödvändigtvis
behöver vara självupplevda, utan att även upplevelser som andra varit med om, kan skapa
trygghet, och att berättelser från äldre erfarna personer i vår omgivning kan vara dyrbara för
vår egen utveckling.
För att utveckla goda handlingar i klassrummet eller med barngruppen krävs därför att man har kollegor, att man inte arbetar ensam. Vi behöver "råd och exempel" från andra för att utveckla en förtrogenhet i yrket. Vi behöver också ta eget ansvar för att lära oss på vårt eget sätt. Med andra ord krävs en balans mellan kollegialitet och individualitet.6
Råd och exempel från andra kan alltså hjälpa oss att utveckla en förtrogenhet i yrket. Men det
krävs också att vi utvecklar ett eget sätt att lära ut på. I min värld krävs det mod och säkert
något mera för att klara av den balansgången. Jag är inte enbart nyfiken på hur de erfarna
lärarna tänker kring mina egna frågor om yrket utan vill hellre fördjupa mig i andra
bildlärarstudenters tankar och föreställningar. För att bredda min undersökning så har jag
5 Olsson, Emma (2020) “En tredjedel av skolorna saknar rutiner för introduktion av nyanställda” https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/en-tredjedel-av-skolorna-saknar-rutiner-for-introduktion- av-nyanstallda (Hämtad 11-05-2020) 6 Jahnke, A. (2019). Utveckla utbildning: vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, tyst kunskap. (Första upplagan). Stockholm: Liber, s. 83.
därför, efter att jag ställt mina egna frågor till två bildlärarstudenter, låtit dem formulera och
ställa egna frågor till mer erfarna lärare, så att vi lite mer djuplodande får se hur tankarna går
inom detta yrke. Jag har även gett studenterna och lärarna detaljerade bakgrundsbeskrivningar
då det sociokulturella synsättet beskrivet av Roger Säljö i boken Att bli lärare är en pågående
process och som inte har med ålder att göra, utan snarare handlar om att vi lär oss nytt hela
tiden. Vissa saker kan de yngre och mindre erfarna som de äldre ännu inte lärt sig efter ett
långt liv fullt av erfarenheter.7
1.3 Syfte Mot ovanstående bakgrund är studiens syfte att synliggöra bildlärarstudenters frågor och
föreställningar om sitt kommande yrke. Studien vill även söka svar till dessa frågor och
föreställningar från erfarna lärare. Min undersökning låter bildlärarstudenter som utbildar sig
till lärare mot gymnasiet ställa direkta frågor till de mer erfarna informanterna.
Detta arbete motiveras av vikten av att synliggöra bildläraryrkets komplexitet och
mångsidighet, men även för att kunna agera som en trygghetsskapande resurs för
bildlärarstudenter. Bildlärarstudenter ska få en inblick i vad andra studenter undrat, och vilka
svar erfarna lärare givit till dessa frågor. Studien vill därmed bidra till att överbrygga den
erfarenhets- och kunskapslucka som finns mellan mindre erfarna studenter och äldre erfarna
lärare. Studien kan även ses som en resurs för skolor som utbildar bildlärare för att få
information om hur några elever i slutet av utbildningen resonerar. Studiens syfte är även att
belysa både de positiva sidorna, svårigheter och de olika synsätt som finns i dessa
informanters inifrånperspektiv.
Denna studie skiljer sig från andra studier, till exempel en gjord av Johanna Helén (mer om
detta i avsnittet tidigare forskning), i och med att jag har låtit bildlärarstudenterna själva ställa
egna frågorna till de mer erfarna lärarna som arbetat i minst 18 år, viket ger en genuin inblick
i några blivande bildlärares tankar.
7 Säljö, R. & Insulander, E. m.fl. (red.) (2018) Lärande, utveckling och undervisning - ett sociokulturellt perpektiv. Att bli lärare. (Första upplagan). Stockholm: Liber. s. 119 ff.
9
diskuteras i frågor och svar från bildlärarstudenter och verksamma bildlärare?
2. Empiri
Min empiri består av transkriberat intervjumaterial i form av ljudfiler som jag samlat ihop
med hjälp av ljudupptagning och ett parallellt undersökande i mitt gestaltande arbete.
Det finns två intervjugrupper, studenterna och lärarna. Studentrespondenterna var de första av
mina klasskompisar som frivilligt anmälde sig till att intervjuas. De erfarna lärarna valdes
utifrån att de är dem jag känner som arbetat längst inom bildläraryrket. Alla informanter har
intervjuats individuellt.
Två studentintervjuer har valts ut och ingår i denna studie. Dessa två studenter går sista
terminen på en 5-årig bildlärarutbildning mot gymnasiet, inriktning bild-design. Studenterna
formulerar även frågor de vill ha besvarade av de erfarna lärarna. Detta material, ihop med
studenternas bakgrundsinformation och deras föreställningar om bildläraryrket, utgör den
första delen av studien.
Studiens andra del består av två intervjuer med erfarna bildlärare som arbetat i skolan i minst
18 år. De får bemöta studenternas direkta frågor och även frågor baserade på studenternas
föreställningar om yrket och besvara dem.
3. Urval och avgränsning Undersökningen består av två olika grupper av informanter: lärarstudenter och erfarna lärare.
Detta upplägg är till för att ge studien ett djup: dessa två olika grupper har olika syn på yrket
beroende på vart de befinner sig i sina karriärer och arbetsliv.
Initialt genomfördes fyra studentintervjuer och tre lärarintervjuer. Denna studie behandlar och
bearbetar två intervjuer ur varje informantgrupp för att hålla en hanterbar nivå relativt arbetets
tidsram.
Intervjuerna med de två lärarstudenterna valdes ut baserat på att deras intervjuer i
kombination gett mest spridning i både svar och egna frågor. De två lärarintervjuerna har
10
valts ut på grund av att deras intervjuer var av hanterbar längd för att transkribera och
undersöka utifrån tidsramen.
4. Metod Undersökningen är en fallstudie, vilket innebär att det är en studie baserad på ett fåtal
kvalitativa intervjuer som djupgående undersöker ett enstaka fenomen.8 I detta fall undersöks
lärarstudenters olika syn på och frågor om bildläraryrket, samt svaren och råden de får från de
erfarna lärarna. Denna fallstudie har ett holistiskt perspektiv och tittar på hur facetterna i ett
arbete är sammanlänkande. Då kan fallet betraktas som en helhet, och det går att upptäcka hur
de många olika delarna påverkar varandra.9 Att låta informanterna ställa frågor eller ”envägs-
tala” med varandra genom intervjuerna ger ett djup till resultatet av undersökningen mot min
frågeställning.
Jag har valt att arbeta med denna metod istället för exempelvis fokusgrupper för att minimera
risken att respondenterna/deltagarna påverkar varandra och genom det skapa en mer ensidig
diskussion. Intervjuer via fokusgrupp hade även riskerat att marginalisera den individuella
informationen, och därmed att förlora informanternas bakgrundsinformation på grund av
tidsbrist.
Studien hade då ändå blivit tvungen att kompletteras med individuella intervjuer då den vill
ge utrymme för respondenterna att dela med sig även av väldigt personliga berättelser och
erfarenheter, något som kan försvåras i en fokusgrupp med flera främmande personer
närvarande.
Resultatet av denna studie blir inte generellt gångbart eftersom det rör sig om så få intervjuer,
utan får ses som en smal fördjupning. Utvalda delar av empirin transkriberas och kodas och
analyseras med hjälp av tematisk analys. Idén är att på detta vis urskilja teman som upprepar
sig i de olika intervjuerna och låta dessa bilda olika kategorier som sedan kan analyseras i
bearbetningsdelen.
11
4.1 Semistrukturella intervjuer
Intervjuer är en metod som är användbar när en vill undersöka attityder och frågor i detalj,
och används som metod för datainsamling då undersökningen vill upptäcka privilegierad
information där möjligheten finns att intervjua nyckelpersoner på fältet som kan ge värdefulla
kunskaper och insikter baserade på deras erfarenhet eller position.10 I den här undersökningen
har intervjuerna varit personliga, det vill säga informanterna har blivit intervjuade en och en.
Den semistrukturella intervjumetoden innebär att det förberetts grundläggande frågor som
informanterna helt eller delvis svarat på, medans det samtidigt funnits utrymme för att dem att
utveckla sina resonemang och tala mer utförligt om de olika ämnena som tas upp. I enligt med
praxis för denna intervjuform så behövde frågorna inte heller besvaras i en viss ordning.11
4.2 Tematisk innehållsanalys och kodning av intervjusvaren
Min analysmetod är inspirerad av tematisk analys, vilket är en är en metod som används för
att identifiera, analysera och rapportera olika mönster eller teman i det empiriska materialet,12
som i det här fallet består av semistrukturella intervjuer. Denna metod innebär en noggrann
undersökning av intervjuerna, i detta fall med hjälp av transkriberingar, varpå olika delar (ord,
meningar eller stycken) av texten sedan blir tillskrivna en sammanfattande kod.13 I denna
studie används en färgkod. Den kodade texten sorteras sedan in under olika kategorier som i
sin tur blir till teman. Kodning är ett grundläggande analysverktyg som används i syfte att
sammanfatta data i kvalitativa studier.
4.3 Genomförande
Min primära forskningsmetod består av två delar och är baserad på intervjuer. I den första
delen har jag, med hjälp av semistrukturella individuella intervjuer, intervjuat två studenter
som är i slutet av en 5-årig bildlärarutbildning och ställt frågor om deras föreställningar om
10 Ibid., s. 265. 11 Ibid., s. 266. 12 Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology (3:2), s. 79. 13 Denscombe, 2016, s. 395.
12
bildläraryrket. Frågorna till studentgruppen är skrivna av mig. Studenterna har blivit
intervjuade på plats i skolan de går på, och båda har fått frågor som är likvärdiga.
Empirin som intervjuerna med studenterna genererat har transkriberats och undersökts med
hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet av denna analys ihop med deras egna frågor till
de erfarna lärarna har sammanställts till nya intervjufrågor till de erfarna lärarna.
I den andra delen ställs dessa nya frågor till intervjugrupp 2 som består av erfarna Bild- och
medialärare som jobbat länge, minst 18 år, för att se om de har några svar eller tankar kring
dessa föreställningar/undringar. De får även frågan om de har något annat de vill tillföra till
undersökningen som de upptäckt genom sina år av erfarenheter. Av dessa lärare intervjuades
en på jobbet och en i sitt hem. Även detta material analyseras med hjälp av kodning för att
synliggöra mönster eller kopplingar mellan de olika intervjudelarna. Resultatet av denna
analys är fyra olika teman som redovisas i kapitel 7. Dessa teman tolkas vidare med hjälp av
varsin teori i avsnittet tolkning och resultat, se kapitel 8.
5. Teoretiska perspektiv Min empiri består av ett antal utsagor och berättelser om och ur bildlärares perspektiv på
deras yrke. Anette Jahnke skriver såhär angående just berättelser:
Att urskilja, uttrycka, diskutera, undersöka och analysera exempel i form av berättelser från yrkesverksammas vardag är bärande byggstenar för att utveckla ett yrkeskunnande och även för att beforska, förstå och förmedla ett kunnande vidare.14
Jag har valt att tolka dessa utsagor med hjälp av fyra olika teoretiska perspektiv. Varje tema
som framkommit i bearbetningsdelen har ett tillhörande teoretiskt perspektiv. Temat Behovet
av kollegor tolkas med hjälp av begreppen kollegialt och kollektivt lärande (se 8.1) och temat
Att förnya sin undervisning tolkas med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv (se 8.2). Vidare
används begreppen tyst kunskap, färdighet och förtrogenhet (se 8.3) för att tolka temat
Konflikter och psykisk ohälsa hos elever, och slutligen tolkas temat Stress och utbrändhet
(7.3.4) med hjälp av de teoretiska begreppen micromotstånd och etisk stress (se 8.4).
14 Jahnke, 2019, s. 94.
13
5.1 Kollektivt lärande - att skapa en reflekterande praktik genom samtal
Lärande som kollektiv process innebär att människor lär genom någon form av interaktivt och kommunikativt handlande; en lärprocess som skapar mervärde i form av synergi. Vidare brukar man avse ett lärande som resulterar i föreställningar som i någon mening är gemensamma, i en likartad förståelse av något visst och en däri grundad mer gemensam handlingsförmåga och kompetens.15
Kollektivt lärande handlar egentligen om att exempelvis en yrkesgrupp - i denna studies fall
lärare - under ordnade former lär sig av varandra, och tar del av vandras erfarenheter genom
askultering och möten genom olika program i skolmiljön, men även i andra forum. Detta
stämmer in på mitt undersökande arbete, eftersom lärarstudenterna och de erfarna lärarna får
möjlighet att ställa frågor och ge svar och råd till varandra. I detta handlande sker ett anonymt
möte där studenterna och lärarna ”möts” runt ett gemensamt ämne. Bildlärarna tillhör samma
tankekollektiv - det vill säga har en gemensam grund med redan färdiga normer att förhålla
sig till16 - i det här fallet blidläraryrket, och först då blir ett kollektivt ”samtal” möjligt.
Eftersom ”samtalet” sker utan att parterna möts i realiteten undviks exempelvis krockar, där
parter som tycker olika i ett ämne inte behöver hamna i en förlamande konflikt. Dock bör en
vara försiktig med hur uttrycket kollektivt lärande används då det urvattnas om det används
till vilken diskussion som helst. I studien behandlas även frågan om hur lärare ställer sig till
kollegor, här kan det kollegiala lärandet ses som en intressant aspekt. Hur ser behovet av
kollegor ut?17 Jankhe beskriver filosofen Aristoteles tankar krig kollegialt lärande och
behovet av kollegor så här:
I ett vidare perspektiv menar Aristoteles att vi inte klarar av att bli dugliga – goda, moraliska – människor själva. Vi behöver en annan människa, en gemensam strävan och, och detta är viktigt i en tid då det kollegiala lärandet och arbetet blivit en trend, att vi tar ett eget ansvar för att finna vår egen väg.18
Detta är aktuellt för denna studie då studenterna frågar de mera erfarna lärarna om hur deras
relation till sina kollegor ser ut. De har även föreställningar om att de just måste hitta sin egen
väg, och hitta sitt eget sätt att undervisa, vilket stämmer bra in med Jhankes teori. Egentligen
15 Döös, M., & Wilhelmson, L. (2005). Kollektivt lärande: om betydelsen av interaktion i handling och gemensam handlingsarena. Pedagogisk Forskning i Sverige, 10 (3:4), s. 211. 16 Sady, W. "Ludwik Fleck", The Stanford Encyclopedia of Philosophy https://plato.stanford.edu/archives/win2019/entries/fleck/ 17 Larsson, P. ”Kollegialt lärande – individutveckling eller skolutveckling?” https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/kollegialt-larande--- individutveckling-eller-skolutveckling 2020-05-01. 18 Jahnke, 2019, s. 82.
anledning till varför den är utformad som den är. Jahnke fortsätter:
För att utveckla goda handlingar i klassrummet eller med barngruppen krävs därför att man har kollegor, att man inte arbetar ensam. Vi behöver "råd och exempel" från andra för att utveckla en förtrogenhet i yrket. Vi behöver också ta eget ansvar för att lära oss på vårt eget sätt.19
5.2 Sociokulturellt perspektiv I texten Lärande, utveckling och undervisning - ett sociokulturellt perspektiv i boken Att bli
lärare beskriver Roger Säljö att högre psykologiska förmågor som att läsa och skriva är tecken
på sociokulturella färdigheter som bygger på teckensystem och teknologier som uppkommit
genom historien och nu blivit viktiga för att människan ska fungera socialt i den moderna
världen.20 Liknande färdigheter går att se i denna undersökning och bildläraryrket när det
handlar om exempelvis digitaliseringen och hur lärare måste fortsätta att utveckla och hålla
sin praktik relevant med rådande normer för att det sociokulturella samhället kräver det. Det
sociokulturella perspektivet ser lärande och utbildning som något som pågår hela livet, det går
att implementera i underökningen med tanke på att det kanske inte alltid är läraren som kan
mest. Ibland, i exempelvis digitala sammanhang, är eleven den som vet mer och då gäller det
som lärare att vara ödmjuk enligt en av de erfarna lärarna i denna studie.
Jag vill citera ett textstycke ur Lisbeth Stedts doktorsavhandling Samarbete och lärande -
Om friktion, uppgifters komplexitet och erfarenhetsutbyten i samarbete: “Utifrån en
konstruktivistisk ansats kan man relatera till det sociokulturella perspektivet genom att
fastställa relationen mellan Piagets utvecklingspsykologiska perspektiv (1968) och Vygotskijs
teori om den proximala utvecklingszonen”21 sen citerar hon Kolb så här:
The zone of proximal development is where learning occurs. Through experiences of imitation and communication with others and interaction with the physical environment, internal developmental potentialities are enacted and practiced until they are internalized as an independent development achievement. Thus, learning becomes the vehicle for human development via interactions between individuals with their biologic potentialities and the society with its symbols, tools, and other cultural artifacts. Human beings create culture with all its artificial stimuli to further their own development.22
19 Ibid., s. 82 f. 20 Insulander, E. & Selander, S. (red.) (2018). Att bli lärare. (Första upplagan). Stockholm: Liber, s. 120. 21 Stedt, L. (2013). Samarbete och lärande: Om friktion, uppgifters komplexitet och erfarenhetsutbyten i samarbete (PhD dissertation). Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholm. s. 27. 22 Kolb, D. (1984). Experiential learning. Experience as the source of Learning and
15
Om detta skriver sedan Stedt att:
Kunskap kan, enligt citatet, beskrivas som både personligt och socialt buret och formas beroende av varandra. Den kunskap som skapas genom transformering av erfarenhet sker genom interaktion mellan personlig kunskap och social kunskap. Individens kunskapsutveckling både formar och formas av sin sociala omgivning, vilket medför att människor också påverkar och påverkas av varandras kunskapsutveckling.23
Detta perspektiv är aktuellt för min undersökning då det stöder att studenterna och de erfarna
lärarna delar erfarenheter och även på det sättet att de erfarna lärarna känt att det är viktigt
med vidareutbildning för att hålla sig a jour med samhällets och omgivningens krav på att
undervisningen ska vara uppdaterad och aktuell. Även studenterna funderar kring detta, och
frågan bearbetas under temat “Att förnya sin undervisning” (7.3.2).
5.3 Tyst kunskap, färdighet och förtrogenhet
Jhanke beskriver att färdighet och förtrogenhet kan inkluderas i begreppet tyst kunskap, och
till vardags genom historien har magkänslan, intuitionen eller instinkten betraktats som en del
av den tysta kunskapen.24 Tyst kunskap byggs upp och erövras genom erfarenheter från den
pedagogiska verksamheten25 och är en del av att lärare baserar sin val och bedömningar på en
stor mängd liknande situationer som de varit med och agerat i.
Tyst kunskap är något som krävs om vi vill undvika det slentrianmässiga, den totala
improvisationen och en blind lydnad för regler och istället utveckla en expertis i vårt yrke.26
Förtrogenhet, den praktiska kunskapen att hantera oförutsedda situationer, byggs successivt
upp genom erfarenhet.27 Upplysningsfilosofen Descartes tog det så långt att han under sin
sena ungdom bestämde sig för att inte att inte lära sig någonting genom att läsa böcker utan
istället ge sig ut i livets hårda skola för att samla på sig så mycket självupplevd erfarenhet
som möjligt.28 Enligt Stedt och många andra behöver denna kunskap inte nödvändigtvis vara
Development. Prentice Hall, Inc., Englewood Cliffs: Prentice-Hall, s. 133. 23 Stedt, 2013, s. 27. 24 Jahnke, 2019, s. 11. 25 Ibid., s. 11. 26 Ibid., s. 66. 27 Ibid., s. 84. 28 Ibid., s. 83 f.
16
självupplevd utan kan även ”upplevas” genom exempelvis ett erfarenhetsutbyte där andra mer
erfarna personer kan dela med sig av sina erfarenheter.
Det är därför han hävdar att den människa som lever ensam måste vara ett odjur eller en gud. Allt detta kanske verkar perifert för vår diskussion kring tyst kunskap, men det är absolut centralt för Aristoteles uppfattning om praktisk visdom att den måste läras in av varje människa på hennes eget sätt. Råd och exempel är avsevärt mycket viktigare än formella regler. I denna bemärkelse är praktisk visdom lika med tyst kunskap: den äkta kunskapen. Den praktiskt vise "träffar rätt", men hur går bara att kommunicera indirekt.29
I undersökningen sker ett utbyte av erfarenheter och framför allt de erfarna lärarna har ett
dyrbart kunskapsförråd att dela med sig av till de med mindre efterenhet än dem. En
oförutsedd situation som är svår att förekomma är om en elev mår dåligt eller om en lärare
hamnar i en konflikt med elever i skolan. Även här har en lärarstudent i denna studie haft
frågor att ställa till de äldre som med sin erfarenhet i bagaget beskriver hur de hanterat dessa
tillfällen.
5.4 Micromotstånd och etisk stress
Jag vill i denna undersökning även använda mig av det teoretiska begreppet “micromotstånd”
myntat av filosofen Jonna Bornemark. Hon beskriver den byråkratiska märbarhetshetsen
(eller “förpappring” som hon kallar det) i samhället, och inte minst i läraryrket som något som
kan vara rent skadligt.30
I en artikel i Lärarnas tidning kan jag läsa att Bornemark får frågan om viket sorts
micromotstånd en lärare kan använda sig av i sitt yrkesutövande. Svaret blir följande:
“–Säg att målstyrningen går ut över eleverna. Slarva med pappersarbetet om du behöver
prioritera utifrån vad som är bäst för eleven. Påtala det som tar bort fokus från vad som är
viktigt och håll pappersvärlden på armlängds avstånd.”31
Micromotstånd kan således kopplas till min undersökning då vissa svar som kommit fram
från de erfarna lärarna har varit av liknande karaktär, dock inte lika extremt. Hon beskriver
också hur lärare som inte utövar motstånd kan drabbas av något som kallas för etisk stress.
29 Janik, A. (1991). Cordelias tystnad: om reflektionens kunskapsteori. Stockholm: Carlsson, s. 134. 30 Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans: en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. (Första upplagan). Stockholm: Volante, s. 53. 31 Arevik, Niklas (2018) ”Mätandet gör lärarna till marionetter” https://lararnastidning.se/matandet- gor-lararna-till-marionetter/ 2020-04-28.
organisationen och dess strikta rutiner hindrar detta.32 Jonna Bornemark beskriver fenomenet
så här:
Det är ett resultat av kontrollsamhället som verkligen kan drabba lärare. De som valt yrket för att lägga allt krut på eleverna men tvingas till papper och målstyrning. Och om det inte finns tid till planering, återhämtning och reflektion leder det till en dränering vi blir sjuka av.33
Stress och utmattning i skolvärlden kommer tas upp i avsnitt 7: Bearbetning och analys. Både
studenterna och de erfarna lärarna i denna studie tar upp detta ur sina olika perspektiv. Regler
är aldrig helt tolkningsfria och enligt Bornemark så kan den av Läroplanen Gy11s
eftertraktade mätbarhet och kravet att lärare ska kunna kontrollera allt eleven presterar i
skolan faktiskt även gå ut över lärarprofessionen.34
6. Tidigare forskning
Det här arbetet skriver in sig i kontexten professionsforskning eftersom det berör läraryrket,
mer specifikt bildlärare.
Det finns många tidigare studier där man intervjuat lärare för att försöka få en inblick i yrket.
De jag funnit är främst undersökningar utgått från intervjuer med lärare från grundskolan,
intervjustudier med gymnasielärare i bildämnet verkar inte lika vanliga. Inte heller har jag
hittat någon studie där informanterna själva fått ställa frågor till varandra som är fallet med
denna studie.
Ett exempel på detta är Johanna Heléns studie Det ska vara roligt - en studie om bildlärares
ämneskonceptioner gjord på Uppsala universitet. Hon har gjort en undersökning liknande
denna där hon intervjuat sammanlagt fem bildlärare, dock från grundskolan,35och med frågor
hon själv formulerat.36 I sin uppsats belyser Heléne det faktum att bildämnet genom historien
skiftat i värde. Läroplanerna har ändrats frekvent och syftet med bilärarämnet har enligt
Helenes studie blivit mer otydligt.37 Hennes studie har som syfte att ta reda på bildlärares
32 Vikström, Björn (2018) ”Etisk stress” https://www.ostnyland.fi/artikel/etisk-stress/ 2020-04-28. 33 Arevik, 2018. 34 Ibid. 35 Helén, J. (2016). Det ska vara roligt! : En undersökning om bildlärares ämneskonceptioner, Dissertation, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. 36 Ibid., s. 64. 37 Ibid., s. 2.
ämneskonceptioner och lärarnas uppfattningar kring de villkor som de har.38 Likt mig så har
även hon har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, och har till en viss del även använt sig
av en liknande intervjumetod som jag gjort i den här studien - semistrukturerade kvalitativa
intervjuer. Helénes studie använder en innehållsanalys för att vaska fram fem olika
ämneskonceptioner hos de intervjuade bildlärarna där den kommunikativa aspekten och de
teknisk- och traditionella aspekterna är dominerande. Helénes studie visar också att lärarna
upplever varierande förutsättningar och villkor för sina lärarroller i ämnet Bild.39
Vidare har jag tittat närmare på bland annat Gunnel Colneruds avhandling Etik och praktik i
läraryrket: en empirisk studie av lärares yrkesetiska konflikter i grundskolan. Denna studie
baseras på intervjuer av lärare och dessas skriftliga rapporter av yrkesetiska konflikter i
grundskolan. Colnerud synliggör i studien olika yrkesspecifika villkor som skapar yrkesetiska
konflikter i läraryrket. Hon finner även att lärares ambivalens särskilt framkommer inom tre
olika områden för läraryrket; omsorg om den enskilda eleven, den kollegiala lojalitetens
imperativ och elevens rätt till självbestämmande.40
Likt min undersökning så belyser Colnerud de komplexa villkoren som läraryrket innebär.
En annan relevant avhandling jag tittat på är Samarbete och lärande: Om friktion, uppgifters
komplexitet och erfarenhetsutbyten i samarbete av Lisbeth Stedt. Den handlar om
sammanhangets betydelse för människors, och mer specifikt lärares, möjligheter att lära av
varandra. Studien belyser kollegialt samarbete som ett exempel på när lärare har möjlighet att
lära av varandra. Stedt tittar på lärares organiserande av samarbete, samt villkoren för lärares
utbyte av erfarenheter i den vardagliga praktiken, alltså hur medarbetare formar villkor för
samarbete och vilken betydelse det har för deras möjligheter att utbyta erfarenheter.41 Syftet
med avhandlingen är att belysa hur lärare skapar och utformar förutsättningar för samarbete,
och vikten av dessa villkor för lärarnas möjligheter att utbyta erfarenheter och påverka
varandras arbetsförståelse.42 Stedt resonerar att möjligheten till erfarenhetsutbyten och
reflekterande samtal kunde se väldigt olika ut för enskilda lärare, vilket medfört ojämlika
38 Ibid., s. 18. 39 Ibid., s. 39. 40 Colnerud, G. (1995). Etik och praktik i läraryrket: en empirisk studie av lärares yrkesetiska konflikter i grundskolan. Diss. Linköping : Univ.. Stockholm. 41 Stedt, 2013, s. 13. 42 Ibid., s. 47.
19
verksamhetens utformning.43
Steds syfte går att koppla samman den denna studie då den låter erfarna lärare få utbyta sina
erfarenheter i det kollektiva lärandet, mer om detta i 7.3.1. Tema 1: Behovet av kollegor.
7. Bearbetning och innehållsanalys
De lärarstudenter jag intervjuat är två av mina klasskamrater på bildlärarutbildningen. Jag
känner dem olika väl på ett personligt plan och kanske har det och faktum att vi befinner oss i
liknande situation i livet gett mig svar som skulle bli annorlunda om de blev intervjuade av en
helt för dem okänd forskare. Vi har dessutom genomgått samma utbildning och tillhör samma
tankekollektiv - det vill säga att vi har ett gemensamt språk och vill varann väl.44 Dock känner
jag inte dessa informanter så väl att jag kan tolka om deras svar är ”riktiga” eller uppdiktade.
Båda har studerat till bildlärare med inriktning bild och design. Utbildningen innefattar bland
mycket annat tre VFU-tillfällen där de fått känna på hur det är att arbeta som bildlärare på
gymnasiet. Åldersspannet är mellan 23–29 år och de besitter självklart olika synsätt på
bildläraryrket beroende på deras tidigare erfarenheter45. Av den anledningen har jag valt att
inledningsvis beskriva informanternas bakgrunderfarenheter och tidigare föreställningar om
bildläraryrket då jag anser att detta är viktigt för förståelsen för deras olika syn på yrket nu.
7.1.1 Student 1 Student 1 är 23 år och har ingen direkt erfarenhet av bildläraryrket som lärare innan hon
började på utbildningen, dock har hon mångårig erfarenhet av bildläraryrket ur ett
elevperspektiv. Hon gillade inte sina bildlärare på gymnasiet för hon uppfattade dem som
begränsande, och det fanns för lite tid, oftast hade de 1–2 timmars undervisning i bild, det
kändes för lite. Uppgifterna var styrda. Hon kunde förutse vad läraren ville ha och det
motverkade liksom kreativiteten.
markant mellan gymnasieskolans stramare ramar och en parallell utbildning under både
grundskolan och gymnasiet, det var en kulturskola som hon uppfattat som mycket friare. Där
fanns inga betyg och uppgifterna baserades på hennes eget intresse. Lärarna var konstnärer
som byggt på pedagogiken. Det älskade hon för hon fick göra vad som helst och komma i
kontakt med de olika materialen i sin egen takt. Det har inspirerat henne mer än
gymnasieskolan. Som svar på frågan ”Varför vill du bli bildlärare?” Svarar Student 1 att hon
egentligen kanske bara vill vara i centrum och spela den där vardagshjälten. Hon ser även ett
stort värde i att vara tillsammans med andra människor och gillar även idén om att lära
tillsammans och är nyfiken på hur det är att leda en grupp och skapa förutsättningar för
lärande. Hon har även en föreställning om att som bildlärare få möjligheten att skapa
gemenskap och värdefulla relationer och hjälpa barn och unga att hitta sin kreativa ådra. Hon
beskriver sig som ganska positivt inställd i nuläget. Och känner sig positiv till att vara
bildlärare på ”sitt eget” sätt.
7.1.2 Student 2 Student 2 är 29 år. På gymnasiet gick han estetisk inriktning och tyckte att det var ”ballt” att
alla bildlärare var yrkesverksamma konstnärer. Dock betygsattes han enbart beroende på
handlag och hur ”duktig” han var på att teckna, samma sak upprepade sig på de
högskoleförberedande folkhögskolorna med inriktning bild där lärarna inte var behöriga.
Hans egen tidigare arbetslivserfarenhet som bildlärare består i att han arbetat som
barnpedagog på museum. Han har utformat skapande aktiviteter för barn kopplade till
utställningar och har arbetat med att visa museet och hjälpa barnen att genomföra sina
kreativa projekt.
Student 2 svarar på frågan om varför han vill bli bildlärare att han är evigt intresserad av
skapande, och främst andra personers skapande. Han är intresserad av konstnärliga processer
och process betonat arbete. Han tror även att eleverna utvecklar ett kreativt förhållningssätt
till allt i livet. Han har många positiva tankar om bildläraryrket och ser fram emot att bara få
ingå i själva sammanhanget. Han svarar också att andras skaparglädje även kommer att berika
hans eget kreativa skapande. Han ser även fram emot att lägga fram en ”uppgift som andra
kommer att tycka är kul.”
21
7.2. Presentation av Grupp 2: De erfarna bildlärarna Grupp nummer 2 består av två erfarna bildlärare som arbetat i gymnasieskolan i 24 och 18 år.
En av lärarna har inriktning mot animation. De har lång erfarenhet av arbete inom skolan och
båda har varit med om skolreformen Gy11. De skulle kunna beskrivas som experter på ämnet
i denna kontext. De får svara på några av de frågor som Lärarstudenterna ställt om yrket och
får även möjlighet att ge det som är deras viktigaste råd till dem. Precis som med den tidigare
gruppen är det viktigt att dessa lärare får bakgrundsbeskrivningar för att vi ska förstå deras
subjektiva bild av yrket.
Dessa 2 informanter har jag mött i skolans värld under de senaste 6 åren, en har varit min
handledare under min VFU, men jag har även arbetat och hoppat in som gästföreläsare på en
kurs åt en av dem sedan många år tillbaka. Faktumet att vi känner varandra sedan tidigare kan
ha gett avtryck i svaren jag fått i mina intervjuer. Eventuellt hade svaren blivit annorlunda om
de varit för mig helt okända lärare.
7.2.1 Erfaren lärare 1 Den första erfarna bildläraren har jobbat i 24 år som gymnasielärare. Hon kommer
ursprungligen från en konstnärlig bakgrund, med ett stort eget intresse för skapande och med
en far som arbetat som lärare. Hon har inspirerats mycket i sitt eget yrkesutövande av hur han
arbetade konstnärligt med sina elever. Efter ett vick som bildlärare kände hon att hon hittat
rätt och läste senare upp sin behörighet och tog en magisterexamen. Det kändes som en
naturlig väg att gå i yrkeslivet. Nu arbetar hon som gymnasielärare i bild och digitalt
skapande på en skola utanför Stockholm.
7.2.2 Erfaren lärare 2 Den andra erfarna bildläraren har jobbat i gymnasieskolan i 18 år. Innan han blev lärare
jobbade han inom sjukvården, som biografmaskinist och med postproduktion inom film. Han
har även gått på folkhögskola med estetisk linje där han studerat keramik, måleri, foto och
teckning. Ett tag planerade han att bli konstnär. Han har även studerat på filmskola och gått en
bildlärarutbildning. Han fick ett vikariat som senare förlängdes på dåvarande multimedia-
programmet som animationslärare och har sedan dess blivit kvar. Nu arbetar han som bild och
animationslärare för gymnasiet på en skola strax utanför Stockholm.
22
7.3. Teman
Genom att analysera mitt material så har jag funnit fyra olika teman som är återkommande.
Dessa teman är: Behovet av kollegor, Att förnya sin undervisning, Konflikter och psykisk
ohälsa hos eleverna och Att undvika utbrändhet. I min bearbetning väljer jag att först
presentera informanterna i de två olika grupperna och sedan presenteras empirin tema för
tema. Denna empiri har framkommit genom att jag med hjälp av innehållsanalys transkriberat
och kodat intervjuerna och sett olika teman med återkommande beskrivningar av olika
föreställningar om bildläraryrket i gruppen. Dessa teman presenteras utan någon bestämd
ordning då de är sammanställda ur olika delar av intervjuerna.
Alla respondenter har inte haft något att säga i alla frågor, men jag har valt de resonemang
som enligt min bedömning har varit likriktade. I kapitel 8 tolkar jag dessa teman med hjälp
av fyra olika teorier.
7.3.1. Tema 1: Behovet av kollegor Student 1 tror att det är ett ensamt jobb och att hon måste ta många beslut ensam. Då tror hon
att det bästa är att ha självsäkerhet och att våga ”gå lite mot reglerna”- Det känns skönt att
man har fått det från de här fem åren.” Till en viss del [under lärarutbildningen]. Hon väljer
även att ställa frågan till de mer erfarna lärarna: “Vilken relation har du till dina kollegor?”
Student 2 tänker att man som bildlärare måste kunna mycket själv och syftar då till olika
uppgifter och förhållningssätt. Mer än i mera teoretiska ämnen, som till exempel språk. Han
beskriver det som att han som bildlärare ”måste komma på vad han ska göra exakt själv” men
tror ändå att han kan få tips om uppgifter när han pratar med andra lärare.
Erfaren lärare 1 tycker att det börjar kännas bättre att arbeta i grupp med andra kollegor, och
ihop med andra estetinriktningar såsom dans, foto, bild, spelutveckling och teater. Det har
liksom ändrat sig [under årens gång] både gällande ämnesöverskridande arbeten inom den
egna skolan och även så har hon börjat se fördelar med att jobba i skolprojekt med andra
aktörer utanför skolan.
Erfaren lärare 2 berättar att de är “3,2 [“tre komma två”] personer i arbetslaget” på
bildutbildningen på skolan och de har jättemycket utbyte av varandra. De kan backa upp
varandra vid olika tillfällen så att eleverna aldrig blir lämnade ensamma och lektioner blir
väldigt sällan inställda. Kollegorna vet vad de andra i arbetslaget gör så att de inte trampar
23
varandra på tårna och gör samma sak. På skolan finns det även interna utbildningar och han
beskriver som exempel en formativ bedömningskurs där kollegorna askulterar för varandra
och drar exempel ur sin undervisning. Han kan även minnas att det var värdefullt att under det
första året som han beskriver som slitsamt - få stöd från en erfaren kollega (dock ej lärare)
som fungerade som en sorts pedagogisk mentor som var mycket noggrann och lärde honom
hur han kunde hantera vissa situationer i skolan.
7.3.2. Tema 2: Att förnya sin undervisning Student 1 beskriver att hon upplevt att många i klassen pratat om att det saknats undervisning
i materialkännedom och även i olika praktiska färdigheter för att kunna undervisa i bildämnet.
Under skoltiden har hon upplevt att fokus legat på att beskriva bilden som ett språk, att bilder
bör tolkas och analyseras språkligt, men anser att bilden även består av material och även
kräver vissa praktiska färdigheter. Hon anser att det tar många år att öva upp dessa färdigheter
och att till exempel teckning är en praktik som kräver fortsatt övning för att man ska känna
sig trygg och våga experimentera.
Hon beskriver lite senare en rädsla för att fastna i gamla hjulspår med åren, att
undervisningen efter ett tag inte längre är relevant. Och hon undrar även om de erfarna lärarna
har någon bra metod för att hålla sig uppdaterade. Hennes fråga till de erfarna lärarna är: Hur
har du klarat av att förnya din undervisning om du har gjort det? Även student 2 undrar hur
ofta de erfarna lärarna kan minnas att de ändrat på sig, med årsplaneringar, allmänna tankesätt
eller strategier för att förnya sin undervisning.
Erfaren lärare 1 svarar på studenternas frågor att hon verkligen har haft en stor användning av
den vidareutbildning hon fått under sin karriär. Magisterutbildningen inom det digitala under
digitaliseringen var väldigt bra, hon fick genom den flera behörigheter i sitt lärarleg. och hon
minns att eleverna kunde mycket mer än henne i början men att hon senare upptäckt att de
slutat tvivla på hennes förmågor efterhand som hon blivit tryggare med programmen och har
börjat lita på sig själv. På somrarna har hon jobbat konstnärligt själv, men dock inte under
åren på grund av hennes heltidsjobb som lärare, förutom då hon vi några få tillfällen träffat
vänner som ”jammar konst” ihop. Tankarna kring den egna kreativiteten finns kvar. Hon
beskriver att det är viktigt att fortbilda sig även i olika material. Hon har själv exempelvis läst
sig till hur en målar med olja - bara målat själv lite grann och har känt en viss brist på säkerhet
i de situationerna då hon behöver pröva sig fram.
24
Hon har även utbildat sig i kurser för att kunna jobba så att eleverna själva ska bli mer
ansvariga för sin utbildning så att de kan ta ansvar för, välja själva och vara medvetna om var
de befinner sig. Och att de ska ha ett språk så att de kan ta sig fram. Även förändringarna med
Gy11 har hon upplevt varit bra, undervisningen har blivit mera teoretiserad, och också
svårare. Dock tog det nästan 3 år för henne att helt lyckas anpassa sig och förstå, för det var
ganska oöverskådligt. Hon tycker att ämnenas syften, centrala innehåll och kunskapskrav är
inte alltid synkroniserade och det sätter stora krav på en att anpassa sin praktik till det som
står där och förstå innehållet och påminner om att det alltid kommer alltid att finnas
tolkningsutrymme. Men hon tycker att Gy11 har höjt nivån på det kognitiva och det tror hon
är bra. Utvecklingen har gått till estetprogrammens fördel, då hon ser att många elever efter
utbildningen söker sig till gestaltande visuella arbeten. En annan sak de undersökt är vad
högskolorna vill ha för kompetens hos de eleverna som gått ut gymnasiet och sedan har
undervisningen ändrats lite efter det.
Vissa uppgifter gör hon om och om igen eftersom det fungerar men i andra kurser gör hon
nya uppgifter nästan varje år.
Erfaren lärare 2 säger att tekniken utvecklats något enormt sedan han blev lärare. Han tar upp
exemplet att det numera går att animera i mobilen och nämner även att nu finns Youtube med
olika lärorika instruktionsvideor, och Lynda - en lärarplattform där det finns
utbildningsmaterial för lärare och instruktionsfilmer , med mera. Han beskriver det som att
man lär sig det man behöver lite pö om pö med tiden. Tecknade serier är en uppgift som han
använt sedan första året som lärare. Då jobbade alla elever analogt med den uppgiften, och nu
jobbar 99,9 % digitalt. Så tekniken har han behövt uppdatera men han har även gått
formkurser där han lärt sig nya tekniker och nya fysiska material som också utvecklats. Han
berättar att det ingår tid och ekonomi i tjänsten för dessa fortbildningskurser och att om en
lärare känner att vidareutbildning är nödvändig så finns det möjligheter för det på hans
arbetsplats. Han berättar även om en kollega som läser en master i Norge och är borta i 10
veckor för att vidareutbilda sig. Det funkar bra. För övrigt så var ju även Gy11 en stor
förändring för honom, han var med och skrev kursinnehållet till animation för gymnasiet ihop
med Eksjö animation, så Gy11 blev han mycket direkt insatt i.
25
7.3.3 Tema 3: Konflikter och psykisk ohälsa hos elever Student nr 1 berättar att hon är rädd och orolig för att möta på konfliktsituationer och psykisk
ohälsa hos eleverna i skolan och beskriver den tanken som skrämmande. Hon ser även
lärarens ansvar för att eleven får hjälp som något skrämmande eftersom hon vet att det i en
sån situation är viktigt att agera rätt och se till att den personen får hjälp. Hon är dock inte lika
orolig för NPF-problematik (NPF = Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) där hon tänker
sig att lärarna jobbar mera tillsammans.
Hon väljer också att fråga de mest erfarna lärarna i undersökningen: ”Har ni mött
konfliktsituationer [med elever]? Och hur har du bemött dessa? På gott och ont. Att bara höra
någon berätta om hur de löst det. Det skulle vara skönt att få lyssna på.”
Den första erfarna läraren svarar på studentens fråga om konflikter genom att beskriva en
situation där hon genom rektorn på skolan fick veta att de upptäckt att en elev postat en
obehaglig och hotfull kommentar om henne och hennes undervisning på sociala medier. I
något internetforum skulle de sätta ihop olika saker på skolan och någon okänd elev hade
anonymt valt att sätta ihop “hennes namn + långa genomgångar+ kula i huvudet”. Det var
förstås upprörande och hade absolut kunnat uppfattas som ett direkt hot, men efter lång tid av
oro och funderingar kom hon fram till att detta för henne inte var ett direkt skarpt hot, utan
snarare ett tecken på obetänksamhet från en elevs sida. Hon blev uppmanad av vissa kollegor
att inte ta upp detta med eleverna utan istället göra en polisanmälan, men hon kände att det
var fel, hon kunde inte stå ut med tanken på att inte ta upp det, utan beslutade sig för att
istället ta upp detta med alla sina tre klasser i klassrummet, och öppet berätta för dem vad som
hänt samt att hon aktivt valt att inte polisanmäla. Hon berättade även att hon tänkte fortsätta
ha långa genomgångar, men att hon hoppas att eleverna istället kände att de kunde pata med
henne om det. En klass reagerade direkt, eleverna blev synligt upprörda över situationen och
en del tog upp sina mobiler och vissa anmälde inlägget direkt. Det visade sig ge effekt och
inom fem minuter var det hotfulla inlägget borta. En annan klass uttryckte att de tyckte att det
var bra att hon berättat för dem. Hon beskriver det som att det kanske hade varit svårare om
det varit en grupp där hon inte haft lika stort förtroende för klassen, men nu kände hon att
detta var rätt.
Hennes svåraste del av yrket är att oroa sig över elevernas mående och att man som lärare
tvingas grubbla över om man hade kunnat göra något annorlunda. Med denna tanke så syftar
hon till att hon tidigare i sitt yrkesliv varit med om att en elev tagit sitt eget liv.
26
Den andra erfarna läraren beskriver aggression som det sämsta sättet att lösa konflikter med
elever. Han har blivit arg på elever två gånger under sin 18-åriga karriär och det har inte lett
till någonting förutom att en elev hotade med att anmäla honom till rektorn.
Även han beskriver att det jobbigaste med yrket är att många elever mår så himla dåligt. Han
syftar då inte bara till olika NPF-diagnoser, utan tänker främst på den psykiska ohälsan som är
svår att hantera. Han anser att man som lärare bara kan göra så gott man kan, han tycker sig
märkt att det skett en försämring av många elevers psykiska hälsa under åren, men vet att det
finns bra hjälp att få på den skola han jobbar på för de som mår dåligt. Där finns två kuratorer,
en psykolog på deltid och två sjuksköterskor. Dessutom har skolan en väldigt
omhändertagande och förstående chef som är mån om personalens hälsa.
7.3.4 Tema 4: Stress och utbrändhet i yrket
Student 1 är nyfiken på hur det är att bli lärare, och upplever att det diskuteras en hel del om
att lärare bränner ut sig under det första året - detta är ännu något som hon känner sig rädd för.
Hon uppfattar det som ett faktum att det blir mer och mer så. Hon ställer frågan till de äldre
om hur deras strategier ser ut för att inte bli utbränd.
Erfaren lärare 1 beskriver en situation där en nyutbildad kollega snabbt blev utbränd. Hon
säger att det är viktigt när man kommer som ny att vara snäll mot sig själv och förstå att det är
svårt att överbrygga och tränga in i komplexiteten i allt. Och hålla kvar det man tycker är kul
att jobba med och sedan anpassa matristänkandet efter det. Hon hävdar att om man inte får
med alla aspekterna i bedömnings - eller ämnesplanerna så är det inte hela världen. Det
händer henne fortfarande och då får man ta det nästa gång. Dock förespråkar hon en
noggrannhet och att man som ny lärare försöker vara mentalt förberedd och så påläst som
möjligt om de ämnena en ska undervisa i innan skolstart. Hon ser även att ämnenas syften,
centrala innehåll och kunskapskrav inte riktigt är synkroniserade alla gånger och det ställer
stora krav på en att försöka anpassa sin praktik till vad som står där. Då måste man utnyttja
faktumet att det finns ett tolkningsutrymme. Hon har även själv känt att det ibland varit “på
gränsen” och hon beskriver det som tufft i början om man jobbar heltid. En idé kan också vara
att kanske inte börja jobba 100% på en gång, utan börja jobba deltid om en har möjlighet att
anpassa sig efter det ekonomiskt.
Hon tycker även att det är viktigt att föra en dialog när en är ny på arbetsplatsen, och inte vara
rädd för att vara besvärlig:
27
Var krävande, det går liksom att säga att jag vill ha en handledare. Jag hade en ny lärare och vi gick tillsammans [antagligen till rektorn] och det löste sig så att jag fick ta bort en kurs och han fick ta bort en kurs så blev jag hans handledare en timme i veckan. Man kan uppleva det som att alla bara jobbar på i skolan... men så är det inte, det är svårt som tusan och man behöver stöd.
Erfaren lärare 2 berättar att han fick sitt första jobb på den skolan han jobbar på eftersom
läraren som jobbade på skolan innan honom gick in i väggen. Han konstaterar även att det nu
blivit ganska vanligt. Som svar på studentens oro berättar han att en av hans första chefer
uppmanade honom att sänka ribban i sin undervisning och det var ju inte så kul att höra
eftersom han ju ville vara ambitiös. Men det var ett bra råd. Han var även med och skrev
innehållet till kurserna för animation till gymnasiet inför Gy11 och beskriver dessa som
tolkningsbara. Sen tycker han också att är det viktigt att kunna säga nej. Det känner han att
han kan göra med sin chef. En gång kom till exempel förslaget från skolledningen att det
skulle vara utbildningsdag på sportlovet, och att den skulle användas till att skriva nya planer.
Men då fick lärarlaget säga nej, eftersom det krockade med att hela avdelningen skulle flytta
och kasta skräp. Han påpekar att det är viktigt att våga säga nej och inte tro att det drabbar en
i utvecklingssamtalet med chefen sen.
8. Tolkning och resultat
I denna undersökning har vi initialt fått ta del av två studenter tillika blivande bildlärares
bakgrunder samt föreställningar och farhågor om bildläraryrket. Deras tankar har sedan
genererat nya frågor som ställts till de två erfarna lärarna. De erfarna lärarna har fått svara
eleverna och har delat med sig av sina utsagor och sina bästa råd. De teman som uppkommit i
undersökningen är följande: Behovet av kollegor, Att förnya sin undervisning, Konflikter och
psykisk ohälsa hos elever samt Stress och utbrändhet i yrket.
I undersökningen ses ett samband mellan studenternas tidigare erfarenheter och
föreställningar om yrket, som i vissa fall kopplas till och genererar likartade frågor.
Som exempel kan vi ta student 1 som beskriver att hon känner sig orolig över att stöta på
psykisk ohälsa i skolan och känner sig osäker på hur hon ska hantera detta, och sedan också
väljer att ställa frågan om hur de erfarna lärarna tacklat liknande situationer. Detta går att
tolka som att det kollegiala lärandet fyller en funktion, och behovet av att få veta hur någon
äldre med mera erfaren hade agerat i frågan är viktig för henne. De erfarna lärarna visar i sina
utsagor att de har en del färdighet, förtrogenhet och tyst kunskap i bagaget - något som
28
uppkommer genom praktisk erfarenhet - och det är något som generar en viss trygghet i
professionen.
Undersökningen syftar till att synliggöra bildäraryrkets komplexitet och mångsidighet och vill
även vara en trygghetsskapande resurs för bildlärarstudenter, genom att ge en inblick i hur
några andra lärarstudenters föreställningar och frågor om yrket ser ut. Vi får även ta del av de
erfarna lärarnas svar och bästa råd. Detta syfte har studien uppfyllt utifrån de tidsramar och
omständigheter som funnits för att genomföra den. Viss information som studien genererat
kan förhoppningsvis vara av intresse för de institutioner som arbetar med utbildning av
bildlärare. Exempelvis kan Student 1s tankar i avsnittet Vikten av vidareutbildning om att se
materialkunskapen och lärarstudentens eget tekniska kunnande (i exempelvis teckning) som
en färskvara som behövts övas upp under många år, och även behöver hållas vid liv under en
så lång utbildning- för att en som lärare senare ska våga experimentera i klassrummet med
eleverna. Även de erfarna lärarna beskriver behovet av att fortsätta vidareutbilda sig och hålla
sig uppdaterade om de tekniker och material som de använder i klassrummet.
I följande delar av undersökningen kommer jag att tolka de olika teman jag funnit med hjälp
av teorierna beskrivna i avsnitt 5.
8.1 Kollegialt lärande: Behovet av kollegor I denna del kommer jag att titta på Tema 1: Behovet av kollegor (se 7.3.1) med Anette
Jhankes teorier om kollektivt och kollegialt lärande.
Studenternas föreställningar kring bildäraryrket är likartade då båda två tänker att är att det är
ensamt och att de behöver vara inställda på att försöka komma på själva vad de ska undervisa
i, samt att de kommer få ta många beslut själva. Student 2 beskriver det som att en bildlärare
måste, mer än i andra mera teoretiska ämnen, veta vad de ska undervisa i exakt själv. Han tror
dock att han kan få tips från andra lärare. Student 1 beskriver i sina inledande tankar om att
bli bildlärare som positiv till att “bli lärare på sitt eget sätt”. Detta tankesätt delas med
Jhanke46 Erfaren lärare 1 beskriver det som att hon tycker att det börjar kännas bättre att
arbeta i grupp med kollegor. Erfaren lärare 2 beskriver det som att han har stort utbyte av sina
kollegor på arbetsplatsen och de hjälps åt med annars inställda lektioner, har en nära dialog
om vad de undervisar i så att de inte lär ut dubbelt, samt askulterar på varandras lektioner och
lär sig av varandra genom så kallat kollektivt lärande. Han blev själv hjälpt av en “mentor”
46 Jhanke, 2019, s. 83.
29
inom skolan när han var ny och ser stora fördelar med detta arbetssätt. Detta är ett tydligt
tecken på kollektivt lärande. Jhanke skriver om vikten av detta i sin bok: ”Vi behöver "råd
och exempel" från andra för att utveckla en förtrogenhet i yrket. Vi behöver också ta eget
ansvar för att lära oss på vårt eget sätt.”47
8.2 Sociokulturellt perspektiv: Att förnya sin undervisning I denna del kommer jag att titta på Tema 2: Att förnya sin undervisning (se 7.3.2) med Roger
Säljös beskrivning av det sociokulturella perspektivet.
Båda studenterna uppvisar en oro för att deras undervisning inte kommer kunna mäta sig med
samhällets krav om att de ska kunna förnya sin undervisning i takt med samhällets
kunskapsutveckling och ber därför de mer erfarna lärarna om råd. Om vi ser på detta med
sociokulturella glasögon så finner vi att denna oro är befogad även ur de erfarna lärarnas
perspektiv då de bekräftar att förmågan att utveckla sig och hålla sig uppdaterad med hjälp av
bland annat vidareutbildning har varit viktigt, för att ha det som krävs för att kunna föra
vidare aktuell kunskap till sina elever. När det kommer till vikten av vidareutbildning kan vi
se en koppling till det sociokulturella perspektivet där omgivningens tekniska utveckling till
viss del är styrande. Detta blev extra tydligt för dessa bildlärare under Gy11 och den
efterföljande digitaliseringen. Det har även visat sig att de ibland upplevt att deras elever haft
mer erfarenhet av ämnesinnehållet än de själva vilket är intressant i aspekten att lärandet ur ett
sociokulturellt perspektiv sker hela livet och är oberoende av ålder, erfarenhet eller annat.
Det är även intressant att Student 1 lyfter frågan om att hålla de “materiella” och praktiska
kunskaperna levande och att hon har saknat detta under den 5 åriga lärarutbildningen. Dessa
tankar om att hålla de egna färdigheterna uppdaterade stämmer väl in på exempelvis när
Erfaren lärare 1 också tar upp den materiella vidareutbildningen i och med sina kommentarer
om det självlärda oljemåleriet och att hon fortfarande “jammar konst” när tiden finns.
Erfaren lärare 2 beskriver den materiella vidareutbildningen som viktig och att han
kontinuerligt går olika formkurser för att hänga med i den materialtekniska utvecklingen.
När erfaren lärare 1 beskriver att hon även vidareutbildat sig i förmågan att lära eleverna att få
ett relevant språk, att välja själva och ta ansvar för sin egen utbildning så stöds det av Roger
Säljö som i sin text betonar att “lärarens huvuduppgift inte är att presentera information, utan
47 Ibid., s. 82 f.
30
att hjälpa människor att utveckla förmågor som gör att de kan bearbeta, analysera och kritiskt
förhålla sig till omvärlden.”.48
8.3 Tyst kunskap, färdighet och förtrogenhet: Att möta psykisk ohälsa I denna del kommer jag att titta på Tema 3: Konflikter och psykisk ohälsa hos elever (se
7.3.3) med hjälp av de teoretiska begreppen tyst kunskap, färdighet och förtrogenhet.
Student 1 har en farhåga som hon beskriver som skrämmande; oron att möta psykisk ohälsa
och behovet av att “göra rätt” i konfliktsituationer, eller i kontakten med elever som lider av
psykisk ohälsa. Detta är något som får henne att be de erfarna lärarna berätta om någon egen
erfarenhet kring detta och dela med sig av hur de agerat i dessa situationer. Vi kan se ett
samband där osäkerheten som studenten uppvisar inför dessa osäkra händelser tydligt
avspeglar sig i frågan till de äldre mer erfarna lärarna. Att förtrogenhet och färdighet i dessa
situationer enligt Jhanke inte nödvändigtvis behöver vara självupplevd utan kan även
”upplevas” genom exempelvis ett erfarenhetsutbyte där andra mer erfarna personer kan dela
med sig av sina erfarenheter är intressant för underökningen eftersom det verkar vara precis
en sådan erfarenhet som studenten efterfrågar.
De erfarna lärarnas erfarenheter av konflikter och elevers psykiska ohälsa och deras olika sätt
att möta detta kan ge en inblick i hur magkänsla eller den tysta kunskapen kan komma till
användning i realiteten. En situation som innefattar tyst kunskapande är när Erfaren lärare 1
går emot sina kollegors rekommendationer och litar till sin egen erfarenhet och instinkt och
löser situationen genom att välja att öppet berätta för sina elever om den obehagliga
situationen som uppkommit istället för att göra en polisanmälan. Den självvalda lösningen
kanske inte hade varit lika självklar om läraren haft mindre erfarenhet och inte lika självklart
våga lita på sin instinkt. De andra lärarnas erfarenheter kanske hade vägt tyngre än hennes
egen tysta kunskap- intuitionen baserad på den erfarenhet hon skaffat genom sina år i yrket?
Erfaren lärare 2 beskriver att det värsta med yrket är att “det är så många som mår så himla
dåligt”. Han upplever att han gör så gott han kan utifrån sina förutsättningar, men att den
psykiska ohälsan blivit mera påtaglig genom åren och han upplever att det är den delen av
yrket som han upplever som mest problematisk att hantera. Han är dock medveten om att det
48 Säljö, 2018, s. 123.
31
finns andra som är anställda på skolan som är bra på att hantera detta. Att bemöta stökiga
elever med ilska har erfaren lärare 2 aldrig upplevt som speciellt fruktbart.
Den tysta kunskapen som de erfarna lärarna besitter genom sina år av erfarenheter verkar inte
göra arbetet med elever som lider av psykisk ohälsa minde svårt, denna komplexa och
känslomässiga del av yrket beskriver båda de erfarna lärarna som den svåraste. Dock är de
medvetna om vilka resurser som finns att tillgå på skolan och det tolkar jag fungerar som en
sorts tröst eller stöd. Den andra erfarna läraren beskriver det som att “man får göra så gott
man kan”. Där anar jag en del tyst kunskap som eventuellt kan vara svår att beskriva i ord.
8.4 Micromotstånd och Etisk stress: Utbrändhet i yrket I denna del kommer jag att titta på Tema 4: Stress och utbrändhet i yrket (se 7.3.4) med hjälp
av Jonna Bornemarks teoretiska begrepp micromotstånd och etisk stress.
Studenten oroar sig över att bli utbränd under sitt första år som lärare och får som svar av de
erfarna lärarna en del råd som går att tolka som tips på visst micromotstånd för att inte bli
utmattad. Enligt Student 1 är Skolverkets regelverk något som hon mött och upplevt som
hämmade och olustigt både i sin egen estetiska utbildning på gymnasiet och även då hon själv
undervisat på gymnasiet under lärarutbildningen (VFU). Hon beskriver också att hon känner
at det är viktigt att få bli en självständig lärare ”på sitt eget sätt”. Denna upplevda
självständighet ger enligt henne en möjlighet att “gå emot reglerna” lite.
Erfaren lärare 1 beskriver att det är svårt att överbrygga och tränga in i komplexiteten i allt
(skolverkets regelverk, ämnesplaner och matriser mm) när man är ny. En får inte glömma att
detta är en process som tar tid. Hon beskriver att hon varit med om att denna komplexitet har
varit en del i orsaken till utmattning hos vissa nya kollegor.
Vidare tipsar hon om att matristänkandet blir lindrigare om det anpassas efter det läraren själv
tycker är kul att undervisa i och att det inte är hela världen om inte alla aspekter av
bedömning och ämnesplanerna kommer med. Det går flera tåg. Ett annat råd är att vara
noggrann och se över sina framtida kurser och att kanske redan i förväg tänka ut passade
undervisning inför kommande termin.
Hon uppmanar även till att se att det finns ett tolkningsutrymme angående styrdokumenten.
Detta stämmer väl med Jonna Bornemarks filosofi om att inte enbart låta byråkratin vara det
viktigaste. I undersökningen framkommer det att de erfarna lärarna ser tolkningsutrymmet av
32
styrdokumentens regelverk, men även noggrannhet och goda förberedelser som något som
lättar upp svårigheterna i yrket gentemot skolverkets krav och ger lärarstudenterna möjlighet
att själva utveckla sina egna praktiker i klassrummet. Även erfaren lärare 2 som själv varit
med och skrivit ett kursinnehåll till Gy11 betonar detta. Vikten av att utnyttja ett visst
tolkningsutrymme inom denna profession är även något som stöds av teorierna kring den tysta
kunskapen och micromostånd. Båda de äldre lärarna svarar de yngre i frågan om utmattning
att de måste vara snälla mot sig själva. För att kunna vara detta och även tillgodose elevernas
behov krävs ett visst mått av micromotstånd. För att undvika utmattning uppmanas
studenterna att under det första året ”sänka ambitionsnivån” och tänka på att det tar tid att
komma in i ett nytt yrke. Speciellt ett så komplext som detta är. Regelverken och
styrdokumenten är till viss del tolkningsbara och det måste de vara, för att fungera i realiteten.
Studenten får även råd om att inte vara rädd för att vara krävande, säga nej och kräva en
handledare som ny på arbetsplatsen.
9. Slutdiskussion Bildläraryrket är komplext. Det kan vara svårt för den oerfarn