Click here to load reader

BETYG GYMNASIESKOLAN

  • View
    63

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

BETYG GYMNASIESKOLAN. Vad är detta?. En presentation om betygsättning riktat till lärare i gymnasieskolan. Här beskrivs kortfattat vad som gäller för betygsättning utifrån skolförfattningar och Skolverkets skrivelser. - PowerPoint PPT Presentation

Text of BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLANVad r detta?En presentation om betygsttning riktat till lrare i gymnasieskolan.

Hr beskrivs kortfattat vad som gller fr betygsttning utifrn skolfrfattningar och Skolverkets skrivelser.

Materialet r framtaget av medarbetare i Stockholm stads utbildningsfrvaltnings satsning Bedmning & betyg.

Kontakt: [email protected]

2Vad gller vid betygsttning?Vad gller vid betygsttning A-C-E?Fr att f betyget E, C eller A krvs att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet.

Vad gller fr betygen B och D?Fr t.ex. betyget D ska E vara uppfyllt helt och C till vervgande del.

Vid bedmningen av till vervgande del gr lraren en helhetsbedmning av de kunskaper eleven visar jmfrt med verliggande kunskapskrav. Lraren br vid bedmningen om eleven ska f betygen D respektive B utg frn mnesplanens syfte och kursens centrala innehll fr att identifiera och analysera vilka delar av det verliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar3.Vad gller fr betyget F och - ?- (streck)Om det saknas underlag fr bedmning av en elevs kunskaper i ett mne p grund av elevens frnvaro, ska betyg inte sttas i mnet.2

F (ej godknt resultat)Om en elevs resultat ej uppfyller hela E (eller hgre).

UndantagsbestmmelserKan man bortse frn delar av kunskapskraven?Skillnaden mellan kunskapskraven beskrivs med vrdeordE

CAEleven redogr versiktligt fr innebrden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder frn vart och ett av kursens olika omrden. Eleven anvnder dessa med viss skerhet fr att ska svar p frgor samt fr att beskriva och exemplifiera biologiska samband p olika niver, frn molekylniv till ekosystemniv. Utifrn ngot exempel redogr eleven versiktligt fr hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven vrderar ocks modellers och teoriers giltighet och begrnsningar med enkla omdmen.Eleven redogr utfrligt fr innebrden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder frn vart och ett av kursens olika omrden. Eleven anvnder dessa med viss skerhet fr att ska svar p frgor samt fr att beskriva och exemplifiera biologiska samband p olika niver, frn molekylniv till ekosystemniv. Utifrn ngra exempel redogr eleven utfrligt fr hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven vrderar ocks modellers och teoriers giltighet och begrnsningar med enkla omdmen.

Eleven redogr utfrligt och nyanserat fr innebrden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder frn vart och ett av kursens olika omrden. Eleven anvnder dessa med skerhet fr att ska svar p frgor samt fr att beskriva och generalisera kring biologiska samband p olika niver, frn molekylniv till ekosystemniv. Utifrn ngra exempel redogr eleven utfrligt och nyanserat fr hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven vrderar ocks modellers och teoriers giltighet och begrnsningar med nyanserade omdmen.

Hur kan den kvalitativa skillnaden mellan kunskapskravens vrdeord frsts?Gymnasieboken 2011

Kommentarmaterial till kunskapskraven

Nationella prov

Bedmningsstd

Samma kunskapskrav i mnetProgressionen mellan kurser i ett mne kan uttryckas dels i det centrala innehllet, dels i kunskapskraven. Grundprincipen i mnesplanerna fr gymnasieskolan r att det centrala innehllet frmst uttrycker progressionen mellan kurser. Det innebr att kunskapskraven kan vara identiska mellan olika kurser i ett mne.Det innebr att kraven fr exempelvis ett A i Kurs 1 r lgre n kraven fr betyget A i Kurs 2.r betyget ett medelvrde?

NEJ och NJADet r elevens kunskaper vid betygstillfllet som betyget avser. Eleven kan dock inte uppvisa alla sina kunskaper precis d och lraren br drfr fortlpande dokumentera dessa. Drigenom fr lraren ett underlag fr att kunna beakta kunskaper som eleven visat tidigare. Att eleven glmt ett visst innehll som lstes i brjan av kursen behver inte betyda att eleven frsmrat den frmga som uttrycks i kunskapskraven.9

Vem stter betyg?Betyg ska beslutas av den eller de lrare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt d betyg ska sttas. Om lraren eller lrarna inte r legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lrare som r legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade lraren under frutsttning att han eller hon r behrig att undervisa i det mne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn.2

En lrare som ingtt avtal om anstllning som lrare, frskollrare eller fritidspedagog fre den 1 juli 2011 ska under tiden fr anstllningen f besluta om betyg fram tills utgngen av juni 2015. Lrare och frskollrare som blivit anstllda efter den 1 juli 2011 ska frn och med 1december 2013 vara legitimerade fr att f bedriva undervisning och stta betyg. Du mste ocks frn och med idecember2013 vara legitimerad fr att kunna bli anstlld utan tidsbegrnsning.1 (Ngra lrargrupper r undantagna bestmmelsen).

Likvrdig bedmningLrare br tillsammans med andra lrare regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedms i frhllande till kunskapskraven. 5Rektor br skapa frutsttningar fr lrarnas arbete med likvrdig bedmning och betygssttning. 5Huvudmannen br se till att skolorna fortlpande arbetar fr att bedmningen och betygssttningen ska vara likvrdig med andra skolor. 5

Information om sklen fr betyget

Den som har beslutat betyget ska p begran upplysa eleven och elevens vrdnadshavare om sklen fr betyget.2

Fr man ndra ett betyg?Rttelse av skrivfel och liknande frbiseende19 Ett betyg som innehller en uppenbar oriktighet till fljd av ett skrivfel eller liknande frbiseende fr rttas av rektorn. Innan rttelse grs ska rektorn ge eleven och elevens vrdnadshavare tillflle att yttra sig, om det inte r obehvligt. Vid rttelse ska ett nytt skriftligt betyg utfrdas och den oriktiga betygshandlingen om mjligt frstras.

ndring av uppenbart oriktiga betyg20 Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet r uppenbart oriktigt p grund av nya omstndigheter eller av ngon annan anledning, ska denne eller dessa ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En sdan ndring fr inte innebra att betyget snks. ndring enligt frsta stycket ska gras av rektorn om den som har fattat det ursprungliga beslutet inte lngre r anstlld av huvudmannen eller r frhindrad p grund av ngot annat liknande skl, det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och ngon eller ngra av dem inte lngre r anstllda av huvudmannen eller r frhindrade p grund av ngot annat liknande skl, eller det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas.2

Underlag fr betygEn elev ska f tillflle att visa sina kunskaper p olika stt. Lraren br anvnda sig av ndamlsenliga och varierade bedmningsformer. 5

Vad som ska utgra underlag fr bedmning och betygssttning ska vara vl knt fr eleverna i brjan av ett arbetsomrde.9Underlag fr betyg

Betyg p enskilda uppgifter?I gymnasieskolan stts betyg nr en kurs avslutas. Kunskapskraven r avsedda att anvndas fr bedmning och betygssttning vid just dessa tillfllen. Hur lrare anvnder betygsbeteckningar vid andra tillfllen n vid betygssttning, till exempel fr enskilda prov och redovisningar, r inte reglerat. En frutsttning fr att anvnda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdmen r att uppgiften ska vara tillrckligt omfattande fr att p ett relevant stt kunna knytas till kunskapskraven. 9

Hur avgrande r de nationella proven som underlag fr betyget? Lrare mste alltid hantera provresultatet med omdme nr de bedmer enskilda elevers prestationer och stter betyg. Ibland presterar elever bttre n normalt p provet, ibland smre. Det vanligaste r nd att provresultaten stmmer rtt vl verens med lrarens tidigare egna bedmning. Om elevens resultat avviker, mste lraren avgra om det r den tidigare bedmningen som r mest korrekt eller om det finns anledning att ndra bedmningen. Lraren kan bde hja och snka betyget. Det r allts fel att nationella prov bara kan hja inte snka betyget. 10Planera och dokumenteraBedmning och betygsttning brjar i planeringenVad ska lras?Tydliggra vilka delar av mnets syfte (inkl. mlen) som undervisningen inom ett arbetsomrde ska inriktas mot.5Vad bedms och hur visar eleverna sitt lrande?Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedmningen ska utg frn i det aktuella arbetsomrdet och avgra hur eleverna ska f visa sina kunskaper.5 UndervisningAvgra hur det centrala innehllet ska kombineras och behandlas s att eleverna ges frutsttningar att utvecklas s lngt som mjligt i frhllande till kunskapskraven.5SamstmmighetSe till att Ml-Undervisning-Bedmning hnger ihop

Dokumentation av elevens lrande

Lraren behver dokumentera sin planering som std fr svl genomfrande som uppfljning av undervisningen. Planeringen r ocks ett std fr uppfljningen av elevernas kunskaper och lrande. Det r viktigt att planeringen r knd fr eleverna.Fr att kunna stdja elevernas fortsatta kunskapsutveckling och lrande och fr att kunna redovisa sklen fr ett betyg r det viktigt att lraren dokumenterar elevernas kunskaper p ett sakligt och tydligt stt. Rektor br skapa frutsttningar fr och stdja lrarna i arbetet med att utveckla effektiva rutiner och former fr dokumentation, samt samordna formerna fr dokumentation och information infr utvecklingssamtalen. 5

Har du koll p bedmningsbegreppen?

KllorFrordning (2011:326) om behrighet och legitimation fr lrare och frskollrare och utnmning till lektor.Skollagen (2010:800).Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011.Skolverket (2011). Kunskapsbedmning i skolan - praxis, begrepp, problem och mjligheterSkolverket (2012). Bedmning och betygsttning i gymnasieskolan.Skolverket (2012). Betygsskalan och betygen B och D en handledning.

Skolverkets hemsida (2012-07-30). Undantagsbestmmelsen. http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/fragor-och-svar-om-betyg/undantagsbestammelsen-1.173619 Skolverkets hemsida (2012-06-28). Underlag fr betyg. http://

Search related