Att vara tjej - lnu.diva-portal.org

7

2006-06-07

Institutionen för pedagogik

Att vara tjejAtt vara tjejAtt vara tjejAtt vara tjej – En studie kring de ideal som påverkar grundskoleflickors självbild

Maria Nilsson

Katrine Pedersen

Examensarbete 10 poäng Vårterminen 2006 Lärarutbildningen

8

Detta arbete tillägnas alla flickor.

Till dem som har funnits, finns och kommer att finnas.

9

FörordFörordFörordFörord

________________________________________________________________________

Vi vill först och främst tacka de nio flickor som vi har intervjuat. Utan dessa flickor hade

detta arbete ej kunnat bli till. Vi är också mycket tacksamma över flickornas högst

personliga karisma, som vi försökt bevara och överföra till vårt arbete, och som ger det

liv.

Vi vill även tacka våra vfu-handledare, som varit mycket hjälpsamma, och givit oss

möjligheter och praktiska förutsättningar för att kunna utföra intervjuer på skolorna. De

har visat ett stort engagemang inför detta arbete.

Slutligen vill vi tacka varandra för ett mycket gott samarbete. Vi är glada att vi har

kunnat komplettera varandra på ett inspirerande och positivt vis, vilket har varit

utvecklande och fört vårt skrivande framåt.

Växjö, sommaren 2006 Maria Nilsson Katrine Pedersen

10

Examensarbete, 10 poäng

Lärarutbildningen Vårterminen 2006

Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning ________________________________________________________________________

Maria Nilsson & Katrine PedersenMaria Nilsson & Katrine PedersenMaria Nilsson & Katrine PedersenMaria Nilsson & Katrine Pedersen Att vara tjej En studie kring de ideal som påverkar grundskoleflickors självbild To be a girl A study about the ideals that affect the self-concept of girls in elementary school Handledare: Lena Stenmalm-Sjöblom Examinator: Jan Håkansson Antal sidor: 91 ________________________________________________________________________

Syftet med denna studie är att försöka förstå vilka ideal som påverkar grundskoleflickors

självbild.

Metoden vi använt oss av, har bestått av kvalitativa intervjuer, genom vilka vi har

intervjuat nio grundskoleflickor enskilt.

Resultatet av vår undersökning visar att dagens flickor är på väg att bli mer jämlika

pojkar, än tidigare. De uppfattar sig inte som ett andra kompletterande kön, utan vill

själva bejaka sina egna intressen, och själva ta ansvar för sina liv. Dessa flickor har som

ambition att ta livet och världen i besittning, såsom aldrig tidigare.

________________________________________________________________________

Sökord: Ideal, självbild, förebilder, flickor, grundskolan ________________________________________________________________________

Postadress Gatuadress Telefon E-post Växjö universitet Pelarplatsen 0470-70 80 00 [email protected] 351 95 Växjö

11

InnehållsförteckningInnehållsförteckningInnehållsförteckningInnehållsförteckning

________________________________________________________________________

InledningInledningInledningInledning……………………………………………………………………………….7 Avgränsning…………………………………………………………………….9

Syfte och frågeställning……………………………………………………….9 Definitioner…………………………………………………..…………………9

BakgrundBakgrundBakgrundBakgrund……………………………………………………………………………..11 Erfarenheter från Vfu...……………………………………………………..11

Normalisering……………..…………………………………………………...12 Avvikelsen………………………………………………....…………………...13 Att vara avvikande Att vara avvikande Att vara avvikande Att vara avvikande……………………………………………………14 Normaliseringens konsekvenser…………………………………………….15

ÄtstörningarÄtstörningarÄtstörningarÄtstörningar……………………………………...………………………15 DepressionDepressionDepressionDepression………………………………………...……………………....16 SjälvmordSjälvmordSjälvmordSjälvmord……………………………………..………………………......16 Teoretiska utgångspunkterTeoretiska utgångspunkterTeoretiska utgångspunkterTeoretiska utgångspunkter……………………………………………………...18 Ideal……………….……………………………………………….......................18 Kvinnan ska vara vacker……………………………..……………………..18 Den raffinerade kvinnan……………………………………………………19 Det andra könet………………………………………………………………20 Självständiga prinsessor……………………………………………………..20 MetodMetodMetodMetod……….……………………...........................................................................................23 Ett hermeneutiskt tänkande……...........................................................................23

Kvalitativ undersökning………………………...................................................23 Forskningsetiska regler…………………………………………...………….23 FöräldrabrevFöräldrabrevFöräldrabrevFöräldrabrev………………………………………………………...…....23 Principer för svensk forskningPrinciper för svensk forskningPrinciper för svensk forskningPrinciper för svensk forskning…...………………………………….….23 Urval……………………………………………………………….………..….24

12

Intervjuflickorna………………................................................................................25 Intervjuflickornas skolor………………................................................................25 Genomförande av intervjuer…................................................................................26

Val av intervjuVal av intervjuVal av intervjuVal av intervju……………….........................................................................26 IntervjufrågornaIntervjufrågornaIntervjufrågornaIntervjufrågorna……………………………………………………….26

Miljön under Miljön under Miljön under Miljön under intervjuerna intervjuerna intervjuerna intervjuerna………………..……………………….…...26 Intervjuns uppläggIntervjuns uppläggIntervjuns uppläggIntervjuns upplägg…………..........................................................................26 Bearbetning av intervjuer……...……………………………………………27

Resultat och analysResultat och analysResultat och analysResultat och analys...............................................................................................................28

Att vara en ”riktig” prinsessa………....................................................................28 Att vara vacker……….................................................................................................29 Media som förmedlare av ideal……….................................................................31 Den nya prinsessan……….........................................................................................33

DiskussionDiskussionDiskussionDiskussion………………………..........................................................................................37 Metoddiskussion……………….................................................................................37 Resultatdiskussion…………….................................................................................38 Nyttan av denna studie ………...............................................................................39 Fortsatt forskning……………..................................................................................39

EfterordEfterordEfterordEfterord………………………................................................................................................40

ReferenserReferenserReferenserReferenser………………………............................................................................................41 Litteratur……………………….................................................................................41 Artiklar………………………….................................................................................42 Muntliga källor……………………………………………………………….42

Bilaga 1Bilaga 1Bilaga 1Bilaga 1 ”Brev till föräldrar” ……………….................................................................43

Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 2 ”Intervjuguide” ……………….....…………….……….....………………45

Bilaga 3 Bilaga 3 Bilaga 3 Bilaga 3 ”Individuella intervjuer med flickor i grundskolan”............................48

13

InledningInledningInledningInledning ________________________________________________________________________

När prinsessor vaknar äter de alltid frukost i sängen.

Smultron, jordgubbar, kakor och en stor bit prinsesstårta.

För så gör prinsessor.

Sen är det dags att välja klänning, skor och smycken.

Håret måste borstas. Tusen tag, varken mer eller mindre.


När broar ska invigas eller när båtar ska döpas,

är det prinsessor som hjälper till.

För sånt gör prinsessor.

Det händer att prinsessor kopplar av med lite ishockey.

De tacklar alltid hårdast.

För det gör prinsessor.

När prinsessor är på resa,

händer det att de måste rädda en by från farliga rövare.

De fäktas och driver rövarna på flykten.


Som om det inte var nog med det, så dyker det alltid upp en drake.

Drakar är besvärliga att tas med.

De sprutar eld och flyger omkring och stör.

Men prinsessor lyckas alltid överlista dem till slut.

Och har prinsessor tur,

kanske de råkar rädda en kung eller en snygg prins som de kan gifta sig med.

14

Efter en hård dag är det skönt att lägga sig på femton madrasser,

och dra ett dunbolster över sig.


(Per Gustavsson, Så gör prinsessor, 2003, s.1-23)

Per Gustavsson skildrar denna prinsessa på ett sätt som gör henne till ett subjekt, i den

bemärkelsen att hon är en handlingskraftig och självständig individ. I och med att denna

prinsessa är ett subjekt, så är hon ej ett komplement till mannen. Hon är ej ett andra kön.

Simone de Beauvoir gav ut boken Det andra könet (1998) för första gången 1949. I

denna bok skildrar hon kvinnan som underordnad mannen. Här är kvinnan ej ett subjekt, i

och med att hon är ett komplement till mannen. Mannen som är ett subjekt, är däremot

fulländad i att endast vara sig själv. Kvinnan är ej är fulländad i sig själv. Hennes uppgift

är att komplettera och finnas för mannen. Hon är det andra könet.

I kvinnans varande i formen av det andra könet, anser de Beauvoir, att det genom alla

tider funnits olika sorters attribut som raffinerar, och därmed förädlar kvinnligheten.

Dessa i form av olika ideal. Dessa ideal kan vara höga klackar, korsetter, krinoliner och

snäva kjolar. Det kan också handla om de smala, söta flickorna på TV eller de avmagrade

modellerna i tidningar. Dessa attribut, som förädlar kvinnligheten, förhindrar samtidigt

hennes rörelser.

Problematiken kring flickors självbild anser vi idag uppfattas som ett alltmer

allmängiltigt och relevant problem, då detta ofta belyses i till exempel media. I vår

bakgrund hänvisar vi till och stödjer oss på litteratur som påpekar och redovisar att

flickor mår sämre än pojkar. Därför kommer vi att undersöka vad det är för

påverkansfaktorer som flickor utsätts för. En påverkansfaktor kan vara de ideal som

skapas och finns i samhället. Det kan handla om att flickor generellt har lägre självkänsla

än killar och att de ofta bantar, sminkar sig och klär sig utmanande i allt tidigare åldrar.

De ideal som florerar i samhället kan också vara en orsak till att en del flickor får

allvarligare depressioner, skär sig, har ätstörningar eller väljer att skönhetsoperera sig.

15

Ibland kan det gå så långt att svårt deprimerade flickor funderar på eller väljer att begå

självmord.

Vi understryker att de ideal som finns i samhället kan vara en påverkansfaktor till hur

flickor mår. Det är dock olika hur individen reagerar på olika sorters ideal. För en del

flickor kan idealen styra deras självbild mot en negativ sådan i olika grad.

I denna studie har vi undersökt vilka ideal som florerar bland dagens grundskoleflickor,

och inte hur flickorna påverkas av dessa. Vi har dock i vår bakgrund beskrivit några

möjliga faktorer, som kan bli en följd av hur ideal kan påverka flickors självbild.

Avgränsning Denna studie behandlar feminina genuspositioner, i skepnaden av de ideal som påverkar

grundskoleflickors självbild. Vi valde att intervjua enbart flickor, eftersom vi utifrån

tidigare forskning blivit alltmer engagerade i den problematik, vilken florerar kring de

ideal som påverkar flickors självbild.

Syfte och frågeställning Vårt syfte är att försöka förstå vilka ideal som påverkar grundskoleflickors självbild. Med

anledning av detta syfte har vi formulerat följande frågeställning:

• Vilka ideal påverkar grundskoleflickors självbild?

Definitioner

Ideal

Fanny Ambjörnsson redogör i En klass för sig (2004) för hur normaliseringsprocessen

skapar olika sorters ideal, vilka blir riktlinjer för hur man bör vara och se ut, för att som

tjej anses vara normal. Genom idealen sker en anpassning till de normer som gäller.

16

Självbild

Elliot Aronson, Timothy D. Wilson & Robin M. Akert skriver i Social Psychology (1999)

om självbild i formen av self-concept, i stycket ”The Nature of the Self”.

[…] the contents of the self; that is, our knowledge about who we are.

(1999, s.151)

17

BakgrundBakgrundBakgrundBakgrund ________________________________________________________________________

Erfarenheter från VFU Under de perioder vi haft verksamhetsförlagd utbildning har vi kommit i kontakt med hur

olika sorters ideal kan påverka flickors självbild.

I grundskolans tidigare år har vi lärt känna ganska många flickor som har Bratzdockorna

som ideal. Dessa dockor har kroppar som små flickor, medan de samtidigt har bröst,

mycket utmanande kläder, mycket smink, uppseendeväckande stora ögon och plutande

läppar. Det har varit många flickor som ofta sitter och ritar dessa dockor på till exempel

fritids. Det mest häpnadsväckande vi stött på i dessa tidigare år var när flickorna lekte

Top Model på fritids. Detta TV-program handlar om att välja ut en toppmodell. När

grundskoleflickorna lekte Top Model övade de sig på att gå och posera under olika

teman, till exempel att vara sexig, tuff, söt, snygg eller djurisk. Flickorna turades om att

vara domare/jury och uppmanade de andra som tävlade att till exempel pluta mer med

munnen, svänga mer på höfterna, se mer självsäkra ut, slänga mer med håret eller se

sexigare ut. Juryn hade poänglappar som de höll upp efter varje framträdande, varefter

poängen skrevs ner på ett papper. Den som hade minst poäng efter ett speciellt tema åkte

ut.

I grundskolans senare år mötte vi modemedvetna flickor som var mycket inspirerade och

intresserade av de ideal som skapas i samhället. Några av flickorna klädde sig inte i de

kläder som var moderna och ”rätt” enligt de normerna finns. Utav de flickorna som var

mycket modemedvetna fanns det några få som hade som vana att hämningslöst kritisera

andra flickors klädstil, till exempel i klassrummet, på rasten eller i matsalen. De

modemedvetna flickorna kunde till exempel tala om att de kläder som flickorna bar var

moderna förra året och att de absolut inte skulle klä sig i dem nu. Dessa kommentarer

skedde antingen genom att de skrek dessa åsikter rakt ut, eller viskade till varandra vad

de tyckte om de flickor som inte klädde sig ”rätt”.

18

Normalisering Fanny Ambjörnsson skildrar normalisering i sin avhandling I en klass för sig – genus,

klass och sexualitet bland gymnasietjejer (2004). Normalisering fungerar på ett sådant

sätt att vissa identiteter görs naturliga och andra blir mindre möjliga, genom olika sorters

normaliseringprocesser, vari vissa sorters människor uppfattas som normala, och andra

som avvikande. Den uppfattade normen avgör vad som kommer att uppfattas som

normalt respektive avvikande. Detta normalt kvinnliga radas upp nedan, av Paula

McManus och av Ann-Linn Guillou ur Fittstim (2000).

Låt oss då titta på vad som är kvinnligt, enligt reglerna så att säga. En kvinna ska vara:

Sexig, men inte billig.

Snäll, men inte mesig.

Smal, men inte spinkig.

Sportig, men inte lesbisk.

Glad, men inte hysterisk.

Känslig, men inte deprimerad.

Smart, men inte ett supergeni.

Hon ska kunna dansa bra och rytmiskt. Hon ska gilla sex, men bara om hon är kär. Jag

tror att själva grejen med kvinnlighet är att vara lagom allting. Aldrig för mycket eller

för lite. Lite som en biff. Inte för blodig, inte för genomstekt. Perfekt. Varför kan man inte

bara få vara som man är och ändå vara kvinnlig? Vem är det som har bestämt hur vi ska

vara?

(2000, Paula McManus, s.101-102)

[…] det allra värsta är att när en ung tjej har månat om sitt utseende och sin kropp, är

uppsminkad och uppklädd och blir utsatt för ett övergrepp, som till exempel en våldtäkt –

så är det ofta hon som får skulden. Då får hon plötsligt skylla sig själv. Även om hon har

19

sagt nej och killen har tvingat henne. För visst ska tjejer vara utmanande – men inte

alltför utmanande. Och visst ska tjejer dricka – men inte för mycket och de får inte bli

fulla. Råkar de sedan hångla med en kille för mycket kan de klassas som slampor på en

gång. Och vissa tycker till och med att en slampa inte ens kan bli våldtagen… Det är så

våra värderingar ser ut idag och det är till och med så saken bedöms i våra domstolar.

(2000, Ann-Linn Guillou, s.167-168)

Ambjörnsson (2004) hänvisar till Foucault, när hon talar om att den maktutövning, som

kommit att karakterisera länder i västvärlden. Foucault menar att maktutövningen i väst

har förändrats väsentligt sedan upplysningstiden. Från att makten tidigare utövats genom

vapen, skrämsel och materiella begränsningar, verkar makten alltmer genom att individer

självmant anpassar sig till normer. Detta självövervakande regleringssystem, genom

vilket makten kan verka på, har kommit att medföra ett sorts förtryck. I och med detta är

vår förståelse av förtryck ej enbart förlagd till övergripande samhälleliga strukturer.

Förtryck kan betraktas som något som sker i vardagen, till följd av ofta omedvetna

beteendemönster bland vanliga medmänniskor i vardagliga möten, i medier och kulturella

stereotyper, i kontakten med byråkratiska strukturer och hierarkier samt på de olika

marknaderna. Denna typ av förtryck är med andra ord en relation inbyggd i och uttryckt

genom vardagliga möten.

Fanny Ambjörnsson (2004) tolkar ur detta perspektiv processen att bli tjej, som en

blandning av olika former av makt, självövervakning och möten i vardagen. Alla dessa

handlingar kretsar kring tankar, åsikter och ofta outtalade krav på normalitet.

Avvikelsen Ambjörnsson (2004) redogör för hur normen aldrig kan finnas i kraft av sig själv, utan att

den enbart existerar i relation till en tänkt motpol, avvikelsen. Hon exemplifierar hur

normen är beroende av avvikelsen, på följande vis:

20

På liknande sätt kan man tala om hur heterosexualiteten som norm existerar enbart i

relation till vad den inte är (nämligen, allt som oftast, homosexualitet).

(2004, s.22)

Därför kommer normen att vara beroende av avvikelsen samtidigt som den förutsätter

denna. Utan dessa attribut kan inte normen uppfattas som meningsfull. Normen måste

ständigt söka sin mening och sin rättighet att existera i avvikelsen, vilket innebär att det

inte finns någon fast och stabil kärna av normalitet. Därför kommer också sambandet

mellan norm och avvikelse att vara både sårbara och labila. Detta ojämlika beroende

medför att avvikelsen oåterkalleligen finns i vår kultur, vare sig vi väljer att urskilja den

eller inte.

Judith Butler skriver i Excitable Speech. A Politics of the Performative (1997) att alla

riskerar att misslyckas, då människan ständigt försöker iscensätta flyktiga och

godtyckliga normer. I Bodies that matter –on the discursive limits of ”sex” (1993) skriver

hon också om att det är i dessa misslyckanden som den möjliga förändringspotentialen

ligger. Genom att undergräva de rådande normerna, snarare än att fruktlöst söka sig

bortom dem, finns det plats för människan att förändra samhället.

Att vara avvikande

Fanny Ambjörnsson (2004) skriver om hur man som tjej kan ifrågasätta, förskjuta eller

underminera normer, om man till exempel klumpigt klampar fram i skolkorridoren,

snarare än att återhållsamt vandra. Andra sätt att gå emot rådande normer på, kan vara att

hårdsminka sig en måndagsmorgon, tala oavbrutet en hel lektion, köpa gympaskor från

herravdelningen eller helt enkelt ha ”fel” kläder på sig. Ambjörnsson skildrar också

avvikelsen genom ett exempel omkring kroppsbehåring:

Föreställningen att en tjej inte ska ha hår på benen, står alltså i direkt relation till killars

tänkta benbehåring. Som tjejer vet vi att vi bör ha rakade ben, enbart för att motsatsen

(att låta benhåret växa) placerar oss i kategorin killar.

(2004, s.22)

21

Olika typer av gränsöverskridanden och lek med identiteter kan följaktligen uppfattas

som stötande, enligt Ambjörnsson, på så sätt att de pekar på sprickor i den ordning som

gärna framstår som enhetlig och absolut.

Normaliseringens konsekvenser

Ulf Wallin (Forskning om ätstörningar – en vetenskaplig kunskapsöversikt, 1999) och

Ata Ghaderi (Eating Disorders, 2001) framhåller att olika sorters ideal kan resultera i

ätstörningar. Andra faktorer som kan visa på att flickor generellt mår sämre än pojkar, är

de högre frekvenserna av depressioner och självmord hos flickor, som beskrivs av

Gunilla Kristiansson och Anne-Liis von Knorring i Rätt till liv – Lust till liv (1995).

Ätstörningar

Ulf Wallin (1999) understryker att det är allt fler ungdomar, framförallt flickor, som har

problem med maten och ätandet.

I dagens samhälle har allt fler av våra ungdomar, framförallt flickor, problem med maten

och ätandet. Mycket av dessa bekymmer grundas i ett missnöje med kroppen, och

en önskan att förändra kroppen – göra den smalare.

(1999, s.7)

Samtidigt har de sjukliga störningar som är knutna till svårigheter med att äta, och som

ofta är knutna till ett missnöje med kroppen, kommit att få en allt större uppmärksamhet.

Ata Ghaderi (2001) skriver om att varierande faktorer hypotetiskt kan ha en effekt på

utvecklingen av ätstörningar.

Various factors have been hypothesized as having an effect on the development, course

and maintenance of ED [ätstörningar]. Sociocultural factors, dieting, self-esteem, body

image, social support, social adjustment, coping, attitudes about food and dieting, body

dissatisfaction, family interaction and environment, body concern, major negative life

22

events, and a childhood history of being teased for one’s appearance are among the

factors that have been investigated separately or in various combinations.

(2001, s.15)

Ätstörningar är enligt Ghaderi mer vanliga i västvärldens länder, där det infunnit sig en

tydlig förändring gentemot ett smalare ideal hos yngre kvinnor. Den kulturella idén kring

att vara smal, vilken är under kvinnans medelvikt, är en direkt orsak till missnöje över sin

kropp i högre grad hos kvinnor än hos män. Att vara smal innebär att vara attraktiv, frisk

och självdisciplinerad. Att vara överviktigt tolkas som att vara oattraktiv, lat och

förmodligen inkompetent. Med tanke på dessa premisser och kvinnors ökade missnöje

över sin kropp, är det inte konstigt att bantning räknas som en ytterst betydande faktor för

utvecklingen av ätstörningar. Denna forskare skriver också att bantning är en vanlig

aktivitet hos flickor, vilket har blivit sammankopplat med utveckling och underhållet av

ätstörningar. Självsvält och självtvingad bantning verkar leda till hetsätning, besatt

upptagenhet av mat och att äta, ökad emotionell känslighet, koncentrationssvårigheter

och tankspriddhet.

Depression

Gunilla Kristiansson och Anne-Liis von Knorring (1995) beskriver en epidemiologisk

studie omkring depressioner som genomförts bland ungdomar i åldern 16-17 år. De

framhåller att depressioner bland barn och ungdomar är vanligare än man tidigare trott.

Före puberteten menar de att andelen depressioner bland pojkar och flickor är lika eller

möjligen något mer dominant hos pojkarna. Efter puberteten stiger andelen depressioner

avsevärt hos flickor.

Självmord

Kristiansson och von Knorring (1995) understryker att det är fler flickor än pojkar som

uppger att de någon gång begått självmordsförsök. Av pojkarna hade 3,6 % någon gång

försökt ta sitt liv och 8,8 % av flickorna. En stor del av flickorna och pojkarna bekräftade

påståenden som till exempel:

23

´det vore bättre att jag var död´ eller ´jag känner att min familj skulle ha det bättre om

jag vore död´.

(1995, s.39)

Av alla undersökningspersoner, då pojkar och flickor jämförts med varandra huruvida de

någon gång försökt ta sitt liv, haft planer på att ta sitt liv, haft dödsönskningar eller tankar

på att skada sig, hade 4,7 % av pojkarna erfarit något av dessa förhållanden, medan

siffran 20,1 % gäller för flickorna.

24

Teoretiska utgångspunkterTeoretiska utgångspunkterTeoretiska utgångspunkterTeoretiska utgångspunkter ________________________________________________________________________

Ideal

Ambjörnsson (2004) redogör för hur normaliseringsprocessen skapar olika sorters ideal,

vilka blir riktlinjer för hur man bör vara och se ut, för att som tjej anses vara normal.

Genom idealen sker en anpassning till de normer som gäller. Denna anpassning sker

framförallt genom självsanering, självövervakning och självdisciplinering.

Birgitta Edlund skriver i Varför flickor? – Ideal, självbilder och ätstörningar (2003), om

att modeindustrin, media via TV-program och tidningar, stödjer de ideal som innebär att

kvinnor bör vara smala. Dessa ideal förmedlar framgång, skönhet, välstånd och lycka,

och överförs till barn bland annat via de onaturliga kroppsproportioner som förmedlas via

lek med dockor som Barbie och Bratz. Dessa ideal fyller även olika slags tidningar, i

synnerhet mode- och skönhetstidningar, av vilka en del har yngre flickor och

tonårsflickor som målgrupp. Detta bidrar till en miljö, i vilken det förväntas att flickor

ska vara smala.

Kvinnan ska vara vacker

Simone de Beauvoir (1998) skriver om att mannen inte nöjer sig med att hos sin partner

finna könsorgan som svarar mot hans egna. Kvinnan måste inkarnera livets underbara

blomning och samtidigt dölja dess dunkla gåtfullhet, vilket innebär att hon ej bör

påminna om döden likt en vissen blomma. Mannen kräver därför först och främst hälsa

av henne. När han håller ett levande väsen i sina armar, kan han känna dess förtrollning

först när han glömmer att döden döljer sig inuti allt liv. Den älskade ska vara vacker. När

mannen omfamnar kvinnan önskar han ta hela livets alla rikedomar i besittning.

25

Hon har jordens hela fauna och flora: gasell, hind, lilja och ros, dunig persika och

doftande hallon. Hon liknas vid ädla stenar, pärlemor, agat och pärla. Hon betecknas

som siden, himlens blå, källans friskhet, luft och låga, jord och vatten.

(1998, s.129)

Den raffinerade kvinnan de Beauvoir (1998) beskriver hur den raffinerade kvinnan alltid har varit ett erotiskt ideal,

och när naturlig skönhet kommer på modet, är den i regel bara en utstuderad form av

raffinemang. Genom vår historia har seder och bruk ofta försökt hindra kvinnan från att

använda sin kropp:

Kinesiskan kan nätt och jämnt gå på sina hopsnörda fötter och filmstjärnornas

lackerade, klolika naglar hindrar dem att använda händerna. De höga klackarna,

korsetterna, krinolinerna och de snäva kjolarna har i mindre grad bidragit till att

framhäva kvinnokroppens former än till att öka dess otymplighet. För att kvinnans kropp

skall te sig som mannens ägodel bör den helst vara fet och tung eller tvärtom så

avmagrad att hon ingenting orkar och iförd obekväma kläder som hämmar hennes

rörelser eller följer konvenansens föreskrifter.

(1998, s.130)

Genom att kvinnan hindras från att använda sin kropp, såsom naturen skapat henne,

raffineras hon från att vara den siren, som med sin sång lockar sjömännen mot klipporna,

eller den sjöjungfru, som drar ner fiskaren till havets botten. Mannen som fängslats av

hennes trollmakt har inte längre någon vilja, något mål eller någon framtid. Han är inte

längre en medborgare, utan en kropp som är slav under sin åtrå. Han stryks ur

gemenskapen, uppgår i ögonblicket och bollas viljelöst mellan plåga och njutning.

Simone de Beauvoir beskriver hur mannen är rädd att förlora kontrollen, om kvinnan ej

hindras i sitt mystiskt kraftfulla väsen, och i sin gåtfullt trollbindande förmåga. Den

vrånga trollkvinnan sätter upp lidelsen mot plikten, och nuet mot tidens enhet. Hon håller

kvar den resande långt från hans hem, och hon skänker honom glömska.

26

de Beauvoir beskriver vidare hur kvinnan blir mer åtråvärd i samma mån som hon låter

sin naturlighet blomma, samtidigt som hon håller den under sträng kontroll. Naturen lever

kvar hos henne, men som fånge och formad av en mänsklig vilja.

Hon målar läppar och kinder för att ge dem orörligheten hos en mask. Blicken döljer hon

bakom ett lager av ögonsvärta och mascara, så att den förvandlas till endast ett skimmer

ur ögonhålorna. Hon flätar sitt hår, lockar det, kammar det så att det mister sin

oroväckande karaktär av mystisk växtkraft.

(1998, s.130)

Det andra könet Simone de Beauvoir (1998) menar att det kvinnliga skönhetsidealet skiftar genom

tiderna, men att vissa krav förblir konstanta. Kvinnans kropp får inte utstråla

subjektivitet; hon bör inte vara självgående. Hon är mannens komplement; det andra

könet.

Självständiga prinsessor Birgitta Fransson beskriver en skildring av en prinsessa i artikeln ”En klurig prinsussa

och en öm prinsessa” (2005), på ett sätt som påminner om Per Gustavssons porträtt i

sagan Så gör prinsessor (2003). Även om prinsessan är ömskinnad så kommer hon inte

att underordna sig. Hon har tusen klänningar och femhundra par skor samtidigt som hon

på fritiden räddar prinsar ur farliga drakars klor. Det är dock inte säkert att hon vill ha

prinsen för det, utan hon har också annat i livet som är betydelsefullt. I denna skildring är

prinsessan ej bara till för prinsen skull, utan hon är en egen självständig individ. Dagens

sagoprinsessa behöver inte räddas av prinsen. Skulle det behövas så kan hon rädda

honom, likväl som att han kan rädda henne.

Fransson (2005) skriver också om att det i denna typ av sagor vimlar av prinsessor som

inte är ”riktiga”, enligt prinsens definition. Dessa prinsessor är personliga, roliga och

handlingskraftiga. Det är just denna handlingskraftighet som Simone de Beauvoir (1998)

27

menar att mannen måste stävja, för att inte förgås och övermannas av den kvinnliga

växtkraften. Stävjandet av kvinnan sker genom de attribut som raffinerar, och därmed

förädlar kvinnligheten. Dessa attribut kan vara de höga klackarna, korsetterna,

krinolinerna och de snäva kjolarna. Dessa kännetecken, vilka förädlar kvinnan och som

samtidigt hindrar hennes rörelser, skapar en förnimmelse av historiens vingslag och en

enhetlighet genom tiderna. Detta sker dock på olika vis inom olika kulturer. Till följd av

detta hindras kvinnans hotande och skrämmande styrka, vilken annars skulle kunna

övermanna mannen i hans subjektivitet.

de Beauvoir poängterar att flickan skulle må särskilt väl av att inte söka en halvgud i

mannen, utan en kamrat, en vän, en partner. Då skulle hon inte distraheras från att själv ta

ansvaret för sitt liv. Flickan skulle inte heller uppfatta sig själv som självklart given, utan

hon skulle intressera sig för det hon gör, och utan förbehåll engagera sig i sina företag. En

sådan självständighet kräver att kvinnan ej är mannens komplement. Om hon av

omvärlden uppfattas som ett subjekt, kommer hon speglas i detta, och också själv

uppfatta sig som sådan. På så sätt blir kvinnan handlingskraftig. Detta är den subjektiva

kvinnan. Hennes mystiska väsen har ej raffinerats till att vara det andra könet. Hon är ett

enbart i att vara, och hennes väg till självförverkligande kräver ej den till skyarna

upphöjda halvgud, som för henne uppenbarar sig i formen av den efterlängtade prinsen på

den vita hästen. Hon behöver ej längre räddas, för hon har redan räddat sig själv.

Belinda Olsson beskriver i Fittstim (2000), på ett mycket slående sätt, hur flickor kan

undvika att förlora sin självständighet och bevara sin subjektivitet.

Det finns massor av underbara killar i den här världen att pussa på och dela sina liv

med. Se bara till att du behåller ditt utrymme, där du förvaltar dina egna tankar. Fåna

dig inte, skratta inte åt hans skämt om de inte är roliga och håll inte tillbaka vad du

tycker och känner. […] Lyssnar han inte på vad du säger – släng rosorna! Och för allt i

världen – förlora inte makten över ditt eget liv. För de flesta av oss sker det egentligen

första gången i trettonårsåldern, i smyg, när vi slutar spela fotboll (eller rida, träna

gymnastik eller simning) och istället står och stampar på sidan av fotbollsplanen i väntan

på att domaren ska blåsa av matchen och killarna byta om så att vi får vara med dem. Vi

28

väntar vid telefonen på samtalet med stort S och är så rädda för att missa det att vi inte

ens vågar gå ner till affären i fem minuter. Vad skulle hända om vi inte hann svara? Tror

killen att vi strypt oss själva med sladden på hårtorken och så ringer han aldrig igen?

(2000, s. 97-98)

29

MetodMetodMetodMetod ________________________________________________________________________

Ett hermeneutiskt tänkande Vi har använt oss av ett hermeneutiskt tänkande i samband med de intervjuer som ingår i

denna studie. Steinar Kvale skriver i Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) att denna

forskningsintervju är ett samtal om mänskliga livsvärden, där den muntliga intervjun

sedan förvandlas till texter som ska tolkas.

Kvalitativ undersökning Kvale (1997) skriver också om den kvalitativa intervjun. Utifrån det djupgående

tillvägagångssätt, som denna metod innebär, valde vi att genomföra en kvalitativ

undersökning.

Den kvalitativa intervjun är en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga

erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld.

(1997, s.70)

Forskningsetiska regler

Föräldrabrev

Johan Dovelius skriver i Att samla in och bearbeta data (2000) att man som regel alltid

bör informera föräldrar om en undersökning ska utföras där eleverna ska lämna

information. Detta var ett skäl till varför vi utformade ett brev till föräldrarna (bilaga 1).

Principer för svensk forskning

Alan Bryman (2002) skriver om fyra olika etiska principer som gäller för svensk

forskning. Dessa principer har vi använt oss av i de intervjuer som vi utfört och i vår

30

uppsats. Han behandlar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att forskaren ska informera berörda personer om den aktuella

undersökningens syfte, vilket ägde rum innan intervjuerna påbörjades.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna har rätt att bestämma över sin medverkan och om

någon är minderårig kan föräldrars eller vårdnadshavares godkännande krävas. Detta

innebär till exempel att flickorna fick veta att deras deltagande var frivilligt och att de

hade rätt att avbryta om de önskade. Vi valde också att skicka ut brev till föräldrarna, där

vi krävde ett godkännande från dem.

Det tredje kravet innebär att de uppgifter som vi samlade in skulle behandlas med största

möjliga konfidentialitet. Detta innebär att de band som vi spelat in intervjuerna på har

blivit raderade. Det innefattar också att intervjuflickornas riktiga namn blivit ersatta av

fiktiva flicknamn.

Den sista principen, nyttjandekravet, innebär att de uppgifter som vi samlade in om

intervjuflickorna endast fick användas i detta forskningsändamål.

Urval Vi valde att intervjua tjejer från grundskolan, eftersom vi båda utbildar oss bland annat

gentemot dessa åldersgrupper. Vi valde även att utföra intervjuer i de klasser, där vi haft

vår senaste vfu. Detta på grund av att vi redan kände eleverna i dessa klasser.

Flickorna går i en F-3: a och i årskurs 8. Utifrån våra frågeställningars komplexitet valde

vi att intervjua tio flickor totalt. Flickorna i dessa årskurser representerar tillsammans

flickor i grundskolan i vår uppsats.

I grundskolans tidigare år användes ett strategiskt tillvägagångssätt i urvalet av flickor.

Enligt Dovelius (2000) innebär ett strategiskt urval att man handplockar de personer som

ska ingå i intervjuerna. Skälet till detta är att man bedömer att man kan få rik och

intressant information genom att söka sig till dessa personer. Vi använde oss av denna

31

metod då vi med viss hjälp av vfu-handledaren valde ut de flickor som var någorlunda

olika, enligt vår uppfattning, och skulle kunna vara intressanta att intervjua. De fem

flickor som valdes ut ville bli intervjuade, samtidigt som vi även fick föräldrarnas

godkännande till detta.

Flickorna i grundskolans senare år valdes utifrån de flickor som lämnade tillbaks ett

föräldrabrev (bilaga 1) med fullständiga namnunderskrifter. Det var endast fem flickor

som lämnade in underskrivet föräldrabrev, och som därmed blev intervjuade.

När intervjuerna startade uppkom ett bortfall bland flickorna. Detta resulterade i att vi

intervjuade nio stycken flickor i grundskolan.

Intervjuflickorna Vi har intervjuat fem flickor som går i grundskolans tidigare år. Alicia, Ellinor och Erika

går i årskurs ett och är 7 år. Alexandra går i årskurs två och är 8 år, och Marika går i

årskurs tre och är 9 år. Alla går i samma F-3 klass. Vi har också intervjuat fyra flickor

som går i grundskolans senare år. Lisa, Johanna, Anna och Elina går i årskurs åtta, och är

14 år gamla. Även dessa flickor går i samma klass. De flicknamn som vi har använt oss

av i denna studie, är givetvis fiktiva.

Intervjuflickornas skolor Flickorna i grundskolans tidigare år går i en integrerad F-3 klass, på en stor och

mångkulturell F-6 skola, som ligger i en medelstor stad. Flickorna i grundskolans senare

år går i årskurs 8, på en liten 7-9 skola i en landsort. På denna skola går framförallt elever

som har svenskfödda föräldrar. Dessa skolor är belägna i södra Sverige.

Genomförande av intervjuer Vi började med att kontakta de handledare som vi haft under vår verksamhetsförlagda

utbildning för att få ett godkännande om att komma till deras klass och utföra intervjuer.

32

Efter vi fått ett godkännande om att utföra intervjuer i klassen skickade handledarna ut ett

brev till föräldrarna. I detta brev förklarade och beskrev vi syftet med vår undersökning

och vi betonade även de forskningsetiska regler som vi arbetat utefter.

Val av intervju

Vi använde oss av en semistrukturerad intervju. Alan Bryman beskriver denna

intervjuform i Samhällsvetenskapliga metoder (2002).

Det handlar i regel om en situation där intervjuaren har en uppsättning frågor som

generellt sett kan beskrivas som ett frågeschema, men där frågornas ordningsföljd

varierar. […] Intervjuaren har också ett visst utrymme för att ställa ytterligare frågor

(uppföljningsfrågor) till det som uppfattas vara viktiga svar.

(2002, s.127)

Vi ansåg att denna form av intervju passade mycket bra till de individuella intervjuer som

vi utförde. Vi valde att utföra intervjuerna individuellt eftersom vi inte ville att flickorna

skulle påverkas av varandra. De uppföljningsfrågor vi använde oss av, gav mer berikande

svar vid de tillfällen då vi ville veta mer kring det som flickorna berättade om.

Intervjufrågorna

Vi valde att inte visa intervjufrågorna (bilaga 2) för flickorna innan intervjun, eftersom vi

inte ville att de skulle diskutera med varandra och ge liknande svar under intervjuerna. Vi

ville ha individuella svar i våra intervjuer. Vi valde att dela upp intervjufrågorna i olika

teman; personligheten, kroppen och utseendet, kläder, skolan och fritiden,

förebilder/idoler, musik, TV, tidningar och framtiden.

Miljön under intervjuerna

Intervjuerna genomfördes i mindre rum där en lugn och stillsam miljö skapades. Detta

grundade sig i att kvalitén på intervjuerna skulle bli den bästa och att flickorna skulle

kunna känna en trygghet i att inte personal och elever skulle komma in och störa.

33

Intervjuns upplägg

Intervjuerna startade med att vi förklarade syftet med uppsatsen. Därefter betonade vi

anonymiteten i intervjun och att de band som vi spelade in på skulle raderas efter att de

transkriberats. Vi förklarade också att den information som vi samlat in via intervjuerna

inte skulle användas i något annat sammanhang än i vårt examensarbete. Vi berättade

också att uppsatsen skulle läsas av våra lärare och kurskamrater och att den skulle finnas

tillgänglig på Universitetsbiblioteket i Växjö. Vi framförde att flickorna skulle få fiktiva

namn och att namnet på skolan eller orten inte skulle användas. Till sist berättade vi att vi

skulle analysera och diskutera det som flickorna sagt i intervjuerna och att vissa delar

skulle citeras i uppsatsen.

Innan intervjun startade förklarade vi de ord som kunde vara komplicerade för flickorna

att förstå, utifrån de definitioner som vi har med i uppsatsen. Vi utgick ifrån samma

intervjufrågor, men vi anpassade dem efter flickornas ålder. Intervjuerna spelades in på

band. Johan Dovelius (2000) skriver att om en intervju spelas in på band kan

intervjuaren gå tillbaka och lyssna på bandet om denne är osäker på något svar.

Bearbetning av intervjuer Efter vi intervjuat alla flickorna transkriberade vi det som vi spelat in på banden. Vi valde

denna metod eftersom vi ansåg att det blev enklare om vi hade en transkription framför

oss då vi sedan skulle analysera innehållet (bilaga 3).

34

Resultat och analysResultat och analysResultat och analysResultat och analys ________________________________________________________________________

Att vara en ”riktig” prinsessa Birgitta Fransson (2005) uttrycker att en ”riktig” prinsessa, enligt prinsens definition, bör

vara prinsens komplement. Detta innebär, enligt Simone de Beauvoir (1998), att kvinnan

är det andra könet. Hon får inte utstråla subjektivitet, då det är mannen som är subjektet.

Att vara subjekt innebär i detta sammanhang handlingskraftighet. Kvinnan bör däremot

inte vara självgående, då hon ej bör hota mannen i hans subjektivitet.

Mannen känner sig hotad av kvinnan, då hon besitter en oroväckande karaktär av mystisk

växtkraft. de Beauvoir beskriver hur mannen är rädd att förlora kontrollen. Om kvinnan

ej hindras i sitt kraftfulla väsen, blir han slav under sin åtrå. Kvinnans mystiska kraft

hindras genom att hon raffineras. Kvinnan hindras till exempel genom obekväma kläder

som hämmar hennes rörelser. Marika 9 år, berättar om hur hon helst klär sig. Hennes

åsikter kan kopplas till några av de kvinnliga raffinemang, som enligt de Beauvoir, kan

ses som attribut som hindrar kvinnans rörelser och därmed hämmar hennes

handlingsfrihet.

Med byxor och vanlig tröja bara, det är skönast. Jag tycker inte så mycket om och ha kjol

för man kan inte springa så mycket, och klänning är jobbigt.

Marika, 9 år Marika, 9 år Marika, 9 år Marika, 9 år

Kvinnans handlingskraft kan också hindras, enligt de Beauvoir (1998), genom att hon är

så avmagrad att hon ingenting orkar. Detta vill vi exemplifiera genom ett citat från

Johanna 14 år.

Jag har inte bantat som så att jag har slutat äta. Just nu så är jag nere på 51 kilo och det

är lite, lite för mig. Men jag bantar inte men sen på nåt vänster så blir jag glad när jag

inte äter. Det är jättemärkligt. Samtidigt så tänker jag att banta det ska jag inte göra för

att jag inte är tjock. Men ändå så kan jag tänka att - oh shit jag glömde att äta kvällsmat,

35

och sen går jag och lägger mig och då känner jag att det är bra för då kanske jag har

gått ner ett kilo. Jag vet att det är så fruktansvärt dumt men det går inte låta bli att tänka

så. Anna och Lisa [kompisar] säger att jag är så smal och att jag tynar bort men det gör

jag inte alls. Men på nåt sätt så gillar jag att höra att jag är så smal. Ja, det är så

konstigt. Det är ju så dumt och patetiskt men jag gör det ändå.

Johanna, 14 årJohanna, 14 årJohanna, 14 årJohanna, 14 år

Att vara vacker Samtidigt som kvinnan, enligt de Beauvoir (1998), måste raffineras och därmed hindras i

sin handlingskraft, bör hon även vara vacker och ha god hälsa. Att vara kvinna kan i

normalitetens anda alltså liknas vid att hon bör vara vacker. Detta på grund av att

kvinnan, enligt mannen, bör motsvara livets underbara blomning. Hon bör ej vittna om

åldrandets förfall. En kvinnas goda hälsa speglas i att hon är vacker. Flickorna berättar

nedan om hur de tänker kring utseende och hälsa.

[…] om en lärare pratar om kost och sånt så får man sig en tankeställare.

Om det är något program som handlar om mat och kost så påverkas jag säkert av det.

Lisa, 14 år Lisa, 14 år Lisa, 14 år Lisa, 14 år

Sen skulle jag vilja träna också. För några år sen var jag normal. Då tränade jag

handboll men sen la jag av med det. Nu gör jag inga sporter.

Johanna, 14 år Johanna, 14 år Johanna, 14 år Johanna, 14 år

Smink uppfattas generellt som en förskönande faktor, och kan vara en del i kvinnans

strävan att uppfattas som vacker. Beroende på flickornas ålder kan vi utläsa olika slags

förhållanden till smink.

Min mamma provade att sminka mig en gång, men det var ju för längesedan.

Alicia, 7 årAlicia, 7 årAlicia, 7 årAlicia, 7 år

36

När jag var liten så eh gjorde jag det själv, och så… så att jag såg ut som en clown.

Ellinor, 7 år Ellinor, 7 år Ellinor, 7 år Ellinor, 7 år

Det är när jag ska på fest eller så. För att jag ska va finare.

Alexandra, 8 år Alexandra, 8 år Alexandra, 8 år Alexandra, 8 år

”Ibland gör jag, jag och mina kompisar, vi brukar låtsassminka varandra och så, när vi

leker eller så. Lite roligt.”


Alla sminkar sig och då gör ju jag det med. Själv tycker jag att jag rent sagt ser för jävlig

ut om jag inte gör det. Utan smink ser jag helt drogad ut.


Jag sminkar mig varje dag för att jag tycker inte om att gå utan smink. Det gör jag

väldigt ogärna. Om jag inte sminkar mig så känns det som om alla ser precis allting. När

man sätter på sig sminket har man någon sorts mask, när man tar av sig den är man bara

sig själv, då känns det som om man har sina ögon i knäna, man ser trött ut.


Om jag inte sminkar mig så ser jag så trött ut och killarna vill ju att man ska göra

det. Killarna säger ju till om vi inte sminkar oss. De reagerar om vi inte sminkar oss.

Anna, 14 år Anna, 14 år Anna, 14 år Anna, 14 år

För flickorna i de tidigare åren på grundskolan, handlar smink om att leka, att prova på,

bli sminkad av mamma eller om att bli fin och gå på fest. Flickorna i grundskolans senare

år sminkar sig till vardags, och anser sig i princip inte kunna vara utan denna rutin. Detta

beteende är även kontrollerat av deras omgivning.

Det finns olika slags vis, på vilka man kan försöka framhäva att man är vacker. Förutom

att för detta ändamål vara mån om sin hälsa eller att sminka sig, kan det också handla om

andra sätt på vilka man känner sig mer vacker.

37

Att man inte har såna kläder eller så som, eh… att massa retar en. Såna kläder som inte

passar varann och så.

Ellinor, 7 år Ellinor, 7 år Ellinor, 7 år Ellinor, 7 år

”Min mamma gör så att jag blir fin.”

Alexandra, 8 årAlexandra, 8 årAlexandra, 8 årAlexandra, 8 år

Lite mörkare jeans tycker jag är snyggt, och kanske att dom är lite kortare med går ju

också bra, och så att dom är rätt tajta tycker jag är snyggt med, att dom inte är alltför

slappa.


I sexan, det var nog mitt värsta år någonsin, då hatade jag allting. Min familj är inte

speciellt rik men då hade vi det lite svårt och då fick jag inte så många nya kläder.

Kläder spelar stor roll. Nu har jag ju mina egna pengar [studiebidrag] så nu kan jag

köpa mina egna kläder. Nu känner jag väl mig själv lite bättre.


Jag gillar märkeskläder och jag blir påverkad av min bror för han gillar verkligen

märkeskläder. Sen är det många som har märkeskläder på högstadiet och då blir jag

påverkad av grupptryck ibland.


Det är kul att kolla vad andra har på sig och se om det är nåt som man själv skulle vilja

ha på sig.

Anna, 14 år Anna, 14 år Anna, 14 år Anna, 14 år

Media som förmedlare av ideal För att som kvinna anses vara normal och bli accepterad eller beundrad av omgivningen,

är olika slags ideal ofta en faktor som är relativt nödvändiga att eftersträva. På grund av

att denna eftersträvan kan påverka hur man blir bemött, är självövervakning en viktig

38

orsak till att idealen efterföljs. Birgitta Edlund (2003) understryker vikten av den roll som

media spelar i skapandet av olika ideal. Idealen förmedlar vanligen framgång, skönhet,

välstånd och lycka.

Inom medievärlden blir flickorna bekanta med olika slags kändisar. En del kändisar blir

extra omtyckta av den enskilde individen, i egenskap av att för denna vara en förebild

eller idol.

Malin Baryard är en, och sen så tycker jag om… ja, jag tycker om massor av andra

också. Sådana som rider. Och sen så tycker jag om Fredrik Ljungberg och Henrik

Larsson och så. Dom är duktiga på att spela fotboll… och på att rida, och det tycker jag

också är jätteroligt.


Det är väl hon Mischa då i OC. Hon har otroligt snygg stil. Snygga kläder och så. Sen

det där snygga håret. Hon ser bra ut och så.


Alla är ju så snygga och söta och så. Jessica Simpson är ju så supersöt så.


Det finns vissa kändisar som flickorna skulle kunna tänka sig att se ut som eller vara som.

Ibland kan det handla om något specifikt de vill efterlikna hos en kändis.

Agnes [Agnes Karlsson, från TV-programmet ”Idol”]. För att hon är så fin i håret, hon

har fin färg. Det är lite, lite svartbrunt.

Alexandra, 8 år Alexandra, 8 år Alexandra, 8 år Alexandra, 8 år

Det är väl hon Mischa Barton i OC [TV-serie] då. Hon har snyggt hår och är smal.


Johanna 14 år, berättar på ett mycket insiktsfullt vis både om hur hon själv och andra

människor påverkas av ideal.

39

Många påverkas ju av musiksmaken som de lyssnar på och klär sig efter den. De som

lyssnar på heavy metal klär sig ju så sen.


Edlund (2003) skriver att en del mode- och skönhetstidningar i synnerhet har yngre

flickor och tonårsflickor som målgrupp. Detta bidrar till att flickor någorlunda förväntas

efterleva de ideal som förmedlas inom dessa.

VeckoRevyn. Nu när Ebba von Sydow har blivit chef så är det mer mode i den. Det finns

rutor med vad som är inne och ute. Jag läser hennes blogg på Internet. Hon har dyra

saker men också billiga kläder från H&M. Jag gillar H&M också. Dom har skitbra

kläder där.

I VeckoRevyn framställs tjejer som ganska normala. Men om man läser i Elle så är

bilderna på tjejer helt konstiga. Men i VeckoRevyn är de bättre, mer vanliga.


Den nya prinsessan Birgitta Fransson (2005) beskriver en självständig prinsessa som har tusen klänningar och

femhundra par skor samtidigt som hon, i egenskap av sin handlingskraftighet, kan rädda

prinsar ur farliga drakars klor. Prisen är dock ej det viktigaste för henne i livet utan hon

har egna ambitioner och drömmar. de Beauvoir (1998) skildrar en flicka som själv tar

ansvar för sitt liv, och därmed blir lyckligare eftersom hon bejakar sina egna intressen.

Denna flicka är liksom mannen ett subjekt, och ej ett komplement till honom.

Alla dessa flickor, som kommer att citeras i detta stycke om den nya flickan, går emot

prinsens definition av den ”riktiga” prinsessan (vilken porträtteras av Fransson, 2005),

antingen genom tanke eller handling. Enligt denna prins bör en prinsessa ej vara

personlig, rolig eller handlingskraftig. Dessa flickor uppvisar också en mycket insiktsfull

hållning omkring vissa sorters ideal.

40

Nedan följer två citat från flickor som går emot de normer omkring hur flickor bör eller

vill vara, i samband med att de svarar på frågan om det är något de vill ändra på i sin

personlighet.

Jag är ganska nöjd. Det är nog mer så att andra stör sig på min personlighet. Att de stör

sig på att jag kräver för stor uppmärksamhet genom att jag pratar mycket.

Lisa, 14 årLisa, 14 årLisa, 14 årLisa, 14 år

Jag skulle kunna vara lite roligare. Om jag jämför mig med Anna och Lisa så är ju jag

den tråkigare. Jag är lite mer plugghäst och är inte alltid så rolig.


Följande flickor inger, också i samband med denna fråga, en känsla av styrka och sund

självbild. Några av dem berättar också insiktsfullt omkring vissa sorters ideal i deras

omvärld.

Jag vill mest se ut som mig själv.

Alicia, 7 årAlicia, 7 årAlicia, 7 årAlicia, 7 år

Jag är så mycket i stallet och så, och så… alltså där kan jag ha på mig nästan vad jag

vill, det är ingen som bryr sig om hur jag ser ut där. Jag ska ju inte gå på modevisning

där eller nånting. Jag ska bara mocka skit och så hela tiden i stallet, så att där behöver

man inte va så fin. I skolan kanske man ska va lite mer… att man behöver ju inte va så fin

här heller men man kan… man behöver ju inte ta på sig liksom ridbyxor när man går hit.

Mina kompisar bryr sig inte om så mycket… dom bryr sig säkert inte om så mycket hur

jag ser ut och så, dom tycker mer om min personlighet tror jag.

MarikaMarikaMarikaMarika, 9 år, 9 år, 9 år, 9 år

Det finns otroligt många i tidningar som man skulle vilja vara som men många av

bilderna är ju retuscherade. Man vet ju att bilderna inte stämmer men ändå känner man

såhär typ – åh vilket hår! Man vet ju innerst inne att de inte ser ut så därför känner jag

egentligen inte att jag vill se ut som dem eftersom de inte ser ut så i verkligheten. Typ

41

som i sminkreklamer så är de inte så snygga i verkligheten.


Såna som har anorexia för så vill man ju inte se ut. Typ modeller och såna andra som

Jessica Simpson.

Anna, 14 årAnna, 14 årAnna, 14 årAnna, 14 år

De flickor som citeras härnäst, är fyllda av framtidsambitioner och kan tolkas som

självständiga och subjektiva individer. En del av dem berättar att de också ser upp till

sådana människor som är handlingskraftiga och framgångsrika.

Nanne Grönwall lyssnar jag rätt mycket på. Hon är en av mina idoler så också. Ja… och

sen så tycker jag om Sara Löfgren, och Marie i A-Teens, hon var där innan ju. Dom e… e

duktiga på det dom håller på med, och jag vill bli som dom och så, dom är duktiga och

så. Jag vill kunna göra ungefär likadant som dom. Kanske inte ha så stor scenskräck,

som jag väldigt ofta har. För jag vågar inte stå på scen så mycket. Så att man alltså

kunde liksom vara på scenen typ, och liksom bara gå fram och leverera liksom.

Ett ridproffs, eller fotbollsproffs. Och så vill jag kunna hoppa lika höga hinder som Malin

Baryard. […] Och sen så vill jag, ja jag skulle vilja bli friidrottsproffs också. Jag vill bli

lika duktig som Malin Baryard, och hålla på med ridning och fotboll och friidrott och

sånt i hela mitt liv.

Marika, 9 årMarika, 9 årMarika, 9 årMarika, 9 år

Jag önskar att jag blev en stor stjärna i ridning. Att jag såhär vann massa gånger på

friidrott, och att eh… jag blev en riktigt stor stjärna, och många vill ha min autograf, och

många gillade mig och så.

Ellinor, 7 årEllinor, 7 årEllinor, 7 årEllinor, 7 år

Gymnasium och högskola blir det. Seriösa saker som kanske läkare men jag vet inte om

jag orkar plugga så länge efter gymnasiet. Det är länge. […]

42

Jag vill gärna hjälpa andra typ som läkare.


Jag vill sjunga. Rätt mycket pop och så. Vi har ett band här på skolan, det är nio stycken

som är med. Eller så fortsätter jag och rida, för det vill jag… bli världsbäst på att rida.

Att bli känd. Att många vet att jag finns och att dom tycker om mig och så.

Erika, 7 årErika, 7 årErika, 7 årErika, 7 år

43

DiskussionDiskussionDiskussionDiskussion ________________________________________________________________________

Metoddiskussion Det kvalitativa tillvägagångssätt, på vilket vi valde att genomföra vår undersökning, har

inneburit att vi har kunnat tillägna oss ett mer djupgående perspektiv omkring

undersökningsflickornas vardagsvärld.

Med tanke på att vi utfört intervjuerna i de klasser, där vi haft vår senaste vfu, är vi sedan

tidigare bekanta med de flickor vi intervjuat. Detta kan ha medfört att flickorna känt

trygghet och ett visst förtroende, och därmed berättat om sig själva mer ingående och

ärligt än om så inte var fallet. Det kan dock även ha medfört att flickorna ej vågat berätta

för mycket om sådant de skulle kunna tycka är pinsamt, i en strävan efter att bli omtyckta

av oss eller på grund av att vilja uppnå de förväntningar de tror att vi har på dem. Detta

kan exemplifieras av det faktum att flickorna i grundskolans tidigare år lekt TV-

programmet Top Model på fritids, i hemlighet bakom stängda dörrar. Två av de flickor

som lekt Top Model på det sätt som beskrivs i bakgrunden, har varit med i denna

undersökning. Dessa är Ellinor och Erika, 7 år. De har dock ej berättat något om denna

lek eller om detta TV-program under intervjuerna, trots att den av oss som intervjuade

dessa flickor, fick vara med och titta på under denna lek. Dessa flickor ville alltså av

någon anledning ej berätta om detta under intervjuerna. Kanske för att de någonstans vet

att det är något som vuxna kan reagera på, och att de ville att andra människor generellt

skulle få ett gott intryck av dem och andra flickor i deras åldrar.

Intervjuflickorna har valts ut på varierande vis. Vi har använt oss av ett strategiskt

tillvägagångssätt så långt vi har kunnat, men urvalet har även bestämts av vilka som

lämnat in föräldrabrevet. Vi har ändå lyckats plocka ihop flickor som i viss mån är

någorlunda olika och varierande i sina svar.

Det bortfall som blev aktuellt, anser vi ej ha påverkat vårt urval nämnvärt, då detta ändå

varit både strategisk och slumpmässigt.

44

På grund av att vi använt oss av olika uppföljningsfrågor i intervjufrågorna, och det

faktum att vi även anpassat frågorna efter flickornas ålder och förståelse, så har svaren i

vissa fall blivit mer djupgående.

Resultatdiskussion Våra undersökningsflickor är olika, i den bemärkelsen att de till stora delar har skilda

erfarenheter, bakgrunder, drömmar och viljor. Samtidigt är de lika, på så sätt att de alla

då och då, återkommande, klumpas samman under kategorin flicka. Detta innebär att de i

egenskap av att vara flickor, förväntas efterfölja och leva upp till de normer och ideal

som ligger i att vara just flicka, för att accepteras av omgivningen.

Att vara flicka, har genom historien generellt inneburit att vara den andra. Än idag tycker

vi oss kunna se att världen fortfarande är på detta vis. Kvinnan är generellt den andra,

eftersom mannen är subjektet och innehar makten. Vi menar att dessa ojämlika

könsförhållanden är kulturellt betingade, på ett ofta omedvetet vis. Vi är så vana vid att

saker och ting är på ett visst sätt, att vi inte av vana ifrågasätter eller urskiljer ojämlika

förhållanden i vår omvärld.

Den nya självständiga prinsessan har tusen klänningar och femhundra par skor samtidigt

som hon, i egenskap av sin handlingskraftighet, kan rädda prinsar ur farliga drakars klor.

Hon tar själv ansvar för sitt liv, och blir lyckligare eftersom hon bejakar sina egna

intressen. Denna flicka är liksom mannen ett subjekt, och ej ett komplement till honom.

Dagens unga flickor har börjat befria sig från de tyglande normer och ideal som omger

begreppet att vara flicka. Ideal som självständighet, styrka och personlighet har alltmer

börjat vävas in i de normativa förväntningar som omger flickor.

Jag har tänkt såhär att först karriär och sedan barn för jag vill ha mitt liv först. När jag

tänker på mig själv i framtiden så har jag ett, typ två barn och är ensamstående. Det är

lite konstigt. Jag kan inte se en bild av att jag bor i villa med man och barn eller nåt sånt.

Jag kan inte tänka mig att bo eller leva ihop med en annan människa för att jag måste ha

45

mitt eget privatliv. Jag kan inte tänka mig att ha en helt annan människa så nära inpå

liksom hela tiden.


Dagens flickor har som ambition att ta livet och världen i besittning, såsom aldrig

tidigare.

Och så vill jag kunna massa grejer, till exempel som att trolla, flyga och så.

Marika, 9 årMarika, 9 årMarika, 9 årMarika, 9 år

Sen kanske jag åker ut på äventyr och gör en massa.

Lisa, 14 årLisa, 14 årLisa, 14 årLisa, 14 år

Nyttan av denna studie Denna studie är uppbyggd kring ett vidare historiskt och världsligt perspektiv, varför den

kan vara till nytta och intresse för en varierad läskrets. De tidlösa beskrivningar som

omger könsrelationerna, problematiseras i samband med den nya tidens flickor.

Jämställdhet är också en viktig kontext vari studien får en djupare innebörd och mening.

Vår undersökning kan särskilt bibringa nytta till skolan, genom att förmedla tänkvärd

läsning till lärare och föräldrar. Den kan även vara till nytta för andra

samhällsinstitutioner, som exempelvis psykologiska enheter inom sjukvården.

Vi hoppas kunna förmedla en förståelse omkring det faktum att flickor generellt mår

sämre än pojkar, och vilka ideal som påverkar deras självbild.

Fortsatt forskning Detta är en studie, vars ämnesområde bör utvecklas med tidens gång. Då samhället

ständigt utvecklas, förändras de normer ur vilka olika sorters ideal växer fram.

46

EfterordEfterordEfterordEfterord ________________________________________________________________________ Simone de Beauvoir (1998) anför att man inte får tro att det skulle räcka med en

förändring av kvinnans ekonomiska villkor, för att hon skulle förvandlas till att bli något

mer än det andra könet. För att hon ska kunna bli jämlik med mannen krävs också

moraliska, sociala och kulturella konsekvenser.

Simone de Beauvoir framhåller vidare, att om flickan alltifrån späd ålder uppfostras med

samma krav och belöningar, samma frihet, studier, lekar, och om hon utlovades samma

sorts framtid som pojkar, samtidigt som hon omgavs av kvinnor och män som framstod

som klart jämställda, då skulle fenomen som ”kastraktionskomplex” och

”oidipuskomplex” få en helt annan innebörd. Detta skulle kunna infinna sig om barnen

skulle uppleva en androgyn omvärld, och ej en maskulin. En värld som inte skulle vara

skapad för mannen i första hand, i hans egenskap av att vara det första könet; subjektet.

Pojken skulle inte heller spontant få ”överlägsenhetskomplex” om det inte tutades i

honom, och om han hade lika stor aktning för kvinnor som för män.

En omvärld där män och kvinnor har en jämlik relation med varandra, och där båda är

subjektiva individer, skulle resultera i flickor som inte inriktar sig på passivitet. Dessa

flickor skulle ej vara det andra, kompletterande könet.

Vi tror att dagens flickor kan vara de revolutionärer som omkullkastar de föråldrade

normföreställningar som omger kvinnans väsen.

47

ReferenserReferenserReferenserReferenser ________________________________________________________________________

Litteratur Ambjörnsson, Fanny (2003). I en klass för sig – genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer Stockholm: Ordfront förlag Aronson, Elliot, Wilson, Timothy, D. & Akert, Robin M. (1999). Social Psychology New York: Addison Wesley Longman, Inc. Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber Butler, Judith (1997). Excitable Speech. A Politics of the Performative New York: Routledge Butler, Judith (1993). Bodies that matter –on the discursive limits of ”sex” New York: Routledge de Beauvoir, Simone (1998). Det andra könet Stockholm: Norstedts Förlag Dovelius, Johan (2000). Att samla in och bearbeta data Stockholm: Liber Ghaderi, Ata (2001). Eating Disorders – Prevalence, Incidence, and Prospective Risk Factors for Eating Disorders among Young Adult Women in the General Population Uppsala Universitet Guillou, Ann-Linn (2000). Det finns inga slampor. I: Linda Skugge, Belinda Olsson & Brita Zilg Fittstim. Stockholm: Bokförlaget DN, sid. 167-168 Gustavsson, Per (2003). Så gör prinsessor Stockholm: Natur och Kultur Kristiansson, Gunilla & Anne-Liis von Knorring (1995). Depression och självmordsbeteende hos ungdomar. I: Jan Beskow (red.) Rätt till liv – Lust till liv Uppsala: Ord & Form AB, sid. 35- 43 Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur McManus, Paula (2000). Kan man vara tjej om man är rolig? I: Linda Skugge, Belinda Olsson & Brita Zilg Fittstim. Stockholm: Bokförlaget DN, sid. 101-102 Olsson, Belinda (2000). Askungen suger. I: Linda Skugge, Belinda Olsson & Brita Zilg Fittstim. Stockholm: Bokförlaget DN, sid. 97-98

48

Wallin, Ulf (1999). Primärpreventiv forskning. I: Medicinska forskningsrådet & Vårdalstiftelsen Forskning om ätstörningar – en vetenskaplig kunskapsöversikt. Solna: Dreamforce Infomedia AB, sid. 7

Artiklar Fransson, Birgitta (2005): En klurig prinsussa och en öm prinsessa. Pedagogiska magasinet nr.1 februari, s. 80-81

Muntliga källor Alexandra, 8 år, 2006: muntl. Intervju. (10.05.2006.) Alicia, 7 år, 2006: muntl. Intervju. (11.05.2006.) Anna, 14 år, 2006: muntl. Intervju. (04.05.2006.) Elina, 14 år, 2006: muntl. Intervju. (04.05.2006.) Ellinor, 7 år, 2006: muntl. Intervju. (11.05.2006.) Erika, 7 år, 2006: muntl. Intervju. (10.05.2006.) Johanna, 14 år, 2006: muntl. Intervju. (03.05.2006.) Lisa, 14 år, 2006: muntl. Intervju. (03.05.2006.) Marika, 9 år, 2006: muntl. Intervju. (11.05.2006.)

49

Bilaga 1Bilaga 1Bilaga 1Bilaga 1 _____________________________________________________________

Brev till föräldrar

2006-04-25

Institutionen för pedagogik

Hej !

Jag heter Maria Nilsson/Katrine Pedersen och studerar på lärarutbildningen vid Växjö

universitet. Jag har utfört min praktik i klass 8X/F-3 på X/Y-skolan under läsåret 05/06.

Under våren 2006 skriver jag mitt examensarbete tillsammans med lärarstudenten Katrine

Pedersen/Maria Nilsson. Vårt examensarbete handlar om hur flickor reflekterar kring sin

självbild och vilka faktorer som kan vara orsaker till denna. Under vecka 18/vecka 19

kommer jag tillbaka till denna klass för att utföra intervjuer. Innehållet i intervjuerna

kommer vi att använda oss av i uppsatsen.

Vi kommer att intervjua fem flickor vardera och detta sker individuellt. Urvalet kommer

att ske slumpvis. Intervjufrågorna handlar till exempel om flickornas fritidsintressen,

idoler, förebilder samt framtidsvisioner och förhållande till media. Vi kommer i

uppsatsen diskutera och analysera hur flickorna uppfattar sig själva och vad deras

uppfattningar kan bero på.

Intervjuerna kommer att spelas in på band och efter att examensarbetet blivit godkänt

kommer de att raderas. Den information som vi samlar in via intervjuerna kommer inte

att användas i något annat sammanhang än i vårt examensarbete. Vi kommer givetvis inte

använda oss av flickornas riktiga namn i vår uppsats, utan dessa blir fiktiva. Uppsatsen

kommer att vara tillgänglig på Universitetsbiblioteket i Växjö.

50

Om ni tillåter att jag intervjuar ert barn, fyll då i nedanstående formulär, som sedan

skickas tillbaka till skolan, så snabbt som möjligt. Vid eventuella frågor kring

intervjuerna eller vårt examensarbete kan ni kontakta mig på mobil; 070- XX XX XXX.

Med vänlig hälsning,

Maria Nilsson / Katrine Pedersen

Jag tillåter att mitt barn kan delta i en intervju utifrån ovanstående

brev:

Målsmans underskrift: ____________________________________________________

Elevens namn: ___________________________________________________________

51


Intervjuguide Exempel på följdfrågorExempel på följdfrågorExempel på följdfrågorExempel på följdfrågor

• Hur?

• Varför?

• Vad tror du det beror på?

• Hur kommer det sig?

• Varför just det?

• Vem/Vilka?

PersonlighetenPersonlighetenPersonlighetenPersonligheten

• Är du nöjd med din personlighet?

• Skulle du vilja ändra på något i din personlighet? Hur vill du helst vara?

• Är det någon du skulle vilja vara som? Någon förebild/idol?

Kroppen och utseendetKroppen och utseendetKroppen och utseendetKroppen och utseendet

• Är du nöjd med hur du ser ut?

• Skulle du vilja ändra på något i ditt utseende?

• Är det någon du skulle vilja vara lik eller se ut som? Någon förebild/idol?

• Har du någonsin bantat?

• Har du någonsin sminkat dig? Brukar du sminka dig?

KläderKläderKläderKläder

• Tycker du att det känns viktigt vad du har på dig?

• Brukar du lägga märke till vad andra har på sig?

• Hur klär du dig helst?

•Vem väljer de kläder som du har på dig? Vad påverkar valet? Speciella affärer/märken?

• Vad tycker du är snyggt?

52

• Känner du dig på olika sätt i olika kläder?

Skolan och fritidenSkolan och fritidenSkolan och fritidenSkolan och fritiden

• Är det någon/några du helst vill vara med på rasterna?

• Vad brukar du prata om med dina klasskamrater?

• Hur tycker du att du påverkas av lärare och elever på skolan?

• Vad brukar du göra på fritiden?

• Hade du velat göra något på fritiden som du inte gör, eller inte gör så ofta?

• Vad gör du tillsammans med kompisar?

• Vad brukar du prata med dina kompisar om? Varför pratar ni om just det?

Förebilder/idoler (övergripande)Förebilder/idoler (övergripande)Förebilder/idoler (övergripande)Förebilder/idoler (övergripande)

• Har du några förebilder eller idoler?

• Vad tycker du om denna/dessa?

• Någon som du absolut inte har som förebild/idol?

MusikMusikMusikMusik

• Vad tycker du om för musik?

• Är det någon musik som är mer populär att lyssna på än någon annan?

• Förebilder/idoler inom musikvärlden?

• Är det någon artist som du skulle vilja vara som eller se ut som?

• Tror du att du påverkas av artister? I så fall vem/vilka artister påverkas du av?

• Tror du att människor runtomkring dig påverkas av artister? I så fall vem/vilka artister

påverkas de av?

TVTVTVTV

• Favoritprogram?

• Förebilder/idoler på TV?

• Är det någon på TV som du skulle vilja vara som eller se ut som?

• Brukar ni prata om och diskutera TV-program i skolan? Vilka? Är det något program

som du mest tittar på för att kunna vara med i gemenskapen i skolan?

53

• Hur tycker du att tjejer ser ut eller framställs i de TV program du tittar på?

• Tror du att du påverkas av TV? I så fall vad påverkas de av på TV?

• Tror du att människor runtomkring dig påverkas av TV? I så fall vad påverkas de av på

TV?

TidningarTidningarTidningarTidningar

• Vad brukar du titta i/läsa för tidningar? Vad tycker du om dessa? Vad tycker du bäst om

i de tidningar du läser? Är det någon/några som du hade velat läsa/titta i oftare?

• Hur tycker du att tjejer ser ut eller framställs i de tidningar du läser eller tittar i?

• Tror du att du påverkas av tidningar? I så fall vad i tidningar påverkas du av?

• Tror du att människor runtomkring dig påverkas av tidningar? I så fall vad i tidningar

påverkas de av?

Framtiden Framtiden Framtiden Framtiden

• Berätta om din framtid!

• Vad vill du bli när du blir stor?

• Hur skulle du vilja att ditt liv såg ut i framtiden?

54


Individuella intervjuer med flickor i grundskolan

PersonlighetenPersonlighetenPersonlighetenPersonligheten

• Är du nöjd med din personlighet?

Alicia, 7 år :Alicia, 7 år :Alicia, 7 år :Alicia, 7 år :

Ja

Ellinor, 7 år :Ellinor, 7 år :Ellinor, 7 år :Ellinor, 7 år :

Mm. Jag gillar att… ehm, eh såhär att jag gillar och rida, och så… och så gillar jag, att

jag gillar… att jag gillar kompisar och gillar å va ute och så. Jag tycker jag är ganska bra

på å rita, och eh… jag är ganska bra på friidrott, för det går jag på.

Erika, 7 år :Erika, 7 år :Erika, 7 år :Erika, 7 år :

Mm.

Alexandra, 8 år :Alexandra, 8 år :Alexandra, 8 år :Alexandra, 8 år :

Ja.

Marika, 9 år :Marika, 9 år :Marika, 9 år :Marika, 9 år :

Ja.

Lisa, 14 år :Lisa, 14 år :Lisa, 14 år :Lisa, 14 år :

Jag är ganska nöjd. Det är nog mer så att andra stör sig på min personlighet. Att de stör

sig på att jag kräver för stor uppmärksamhet genom att jag pratar mycket.

Johanna, 14 år :Johanna, 14 år :Johanna, 14 år :Johanna, 14 år :

Ja, det tycker jag.

Anna, 14 år :Anna, 14 år :Anna, 14 år :Anna, 14 år :

Ja, det är jag väl.

Elina, 14 år :Elina, 14 år :Elina, 14 år :Elina, 14 år :

Ja, det är jag.

55

• Skulle du vilja ändra på något i din personlighet? Hur vill du helst vara?

Alicia, 7Alicia, 7Alicia, 7Alicia, 7 år : år : år : år :

Näe. Att man kan va snäll mot dom andra kanske.

Ellinor, 7 år : Ellinor, 7 år : Ellinor, 7 år : Ellinor, 7 år :

Nae. Snäll… och eh… såhär va schysst mot kompisar och så.


Nae. Jag vill vara en bra kompis, och snäll och så.


Nä. Snäll och ha många kompisar.

Marika, 9 Marika, 9 Marika, 9 Marika, 9 år :år :år :år :

Nae, nä jag vill va som jag är nu. Jag vill va omtyckt av andra människor och så.


Jag skulle vilja tänka mer innan jag säger något. Ibland kan det komma ut dumma saker

utan att jag tänker mig för.


Jag skulle kunna vara lite roligare. Om jag jämför mig med Anna och Lisa så är ju jag

den tråkigare. Jag är lite mer plugghäst och är inte alltid så rolig. Man måste ju inte vara

rolig hela tiden. Jag har ju det enklare i såna där allvarligare situationer. Jag kan behärska

mig lite. Ibland så kommer jag med nån rolig kommentar men då är det oftast ingen som

förstår den.


Inget speciellt.


Nej, det är inget jag vill ändra på.

• Är det någon du skulle vilja vara som? Någon förebild/idol?

Alicia, 7 år Alicia, 7 år Alicia, 7 år Alicia, 7 år ::::

Näe.

56


Nae.


Malin Baryard. För att hon är jättebra på att rida, och hon är känd och så. Det kunde ha

varit kul att alla vet att man är bra och så.


Nae, jag vet inte.


Som Malin Baryard i så fall. Hon är så duktig på att hoppa, och så har hon så gullig häst.


Jag vet inte. Jag vill ändå kanske vara som hon i OC. Hon… Mischa Barton som spelar i

OC. Hon heter Marissa Cooper i serien.


Det finns många. Kommer inte på nån direkt.


Nej, inte så.


Näe.

57

Kroppen och utseendetKroppen och utseendetKroppen och utseendetKroppen och utseendet

• Är du nöjd med hur du ser ut?


Ja.


Mm.


Mm.


Ja, det är jag.


Ja.


Jag är nöjd med mig, hur jag ser ut.


Nu är jag det, för några år sen var det helt annorlunda. I sexan, det var nog mitt värsta år

någonsin, då hatade jag allting. Min familj är inte speciellt rik men då hade vi det lite

svårt och då fick jag inte så många nya kläder. Kläder spelar stor roll. Nu har jag ju mina

egna pengar [studiebidrag] så nu kan jag köpa mina egna kläder. Nu känner jag väl mig

själv lite bättre. Man har inte det där med finnar längre heller.


Ja, men jag skulle vilja ha lockigt hår.


Ja, det är jag.

• Skulle du vilja ändra på något i ditt utseende?


Näe.

58


Nae.


Nae.


Nae.


Näe. Kanske lite längre i så fall.


Det är inget jag vill ändra.


Näe. Nä


Det är väl lockigt hår.


Näe.

• Är det någon du skulle vilja vara lik eller se ut som? Någon förebild/idol?


Nae. Jag vill mest se ut som mig själv.

Ellinor, 7 år Ellinor, 7 år Ellinor, 7 år Ellinor, 7 år : : : :

Nae.


Nä jag kan inte komma på nån just nu.


Kanske Agnes. För att hon är så fin i håret, hon har fin färg. Det är lite, lite svartbrunt.


Nae, jag vill se ut som jag ser ut.

59


Ja, det är väl hon Mischa Barton i OC då. Hon har snyggt hår och är smal.


Det finns otroligt många i tidningar som man skulle vilja vara som men många av

bilderna är ju retuscherade. Man vet ju att bilderna inte stämmer men ändå känner man

såhär typ – åh vilket hår! Man vet ju innerst inne att de inte ser ut så därför känner jag

egentligen inte att jag vill se ut som dem eftersom de inte ser ut så i verkligheten. Typ

som i sminkreklamer så är de inte så snygga i verkligheten.


Nej, inte så att jag kommer på någon. Men om det är nån som har lockigt hår så vill jag

vara som den.


Näe.

• Har du någonsin bantat?


Nae.


Vad är det? Nae… det vill jag inte.


Nae.


Nae.

Marika, 9Marika, 9Marika, 9Marika, 9 år : år : år : år :

Nä.


Nää. Jag har aldrig varit sån som brytt mig om det. Jag äter det jag vill.


Jag har inte bantat som så att jag har slutat äta. Just nu så är jag nere på 51 kilo och det är

lite, lite för mig. Men jag bantar inte men sen på nåt vänster så blir jag glad när jag inte

60

äter. Det är jättemärkligt. Samtidigt så tänker jag att banta det ska jag inte göra för att jag

inte är tjock. Men ändå så kan jag tänka att - oh shit jag glömde att äta kvällsmat, och sen

går jag och lägger mig och då känner jag att det är bra för då kanske jag har gått ner ett

kilo. Jag vet att det är så fruktansvärt dumt men det går inte låta bli att tänka så. Anna och

Lisa säger att jag är så smal och att jag tynar bort men det gör jag inte alls. Men på nåt

sätt så gillar jag att höra att jag är så smal. Ja, det är så konstigt. Det är ju så dumt och

patetiskt men jag gör det ändå.


Nää.


Ja. För att jag ville gå ner i vikt och bli smalare. Men sen tyckte pappa att jag inte skulle

göra det för om man bantar så kan man bli tjockare. Om man inte äter så kan man bli

tjock. Jag har slutat med att banta nu.

• Har du någonsin sminkat dig? Brukar du sminka dig?


Näe. Min mamma provade att sminka mig en gång, men det var ju för längesedan.


Nae. När jag var liten så eh gjorde jag det själv, och så… så att jag såg ut som en clown.


Nae. Ibland när mamma och jag ska på fest och så.


Aa det har jag. Det är när jag ska på fest eller så. För att jag ska va finare.


Ibland gör jag, jag och mina kompisar, vi brukar låtsassminka varandra och så, när vi

leker eller så. Lite roligt.


Ja. Alla sminkar sig och då gör ju jag det med. Själv tycker jag att jag rent sagt ser för

jävlig ut om jag inte gör det. Utan smink ser jag helt drogad ut.

61


Oh, ja. Jag sminkar mig varje dag för att jag tycker inte om att gå utan smink. Det gör jag

väldigt ogärna. Om jag inte sminkar mig så känns det som om alla ser precis allting. När

man sätter på sig sminket har man någon sorts mask, när man tar av sig den är man bara

sig själv, då känns det som om man har sina ögon i knäna, man ser trött ut.


Jaa. Om jag inte sminkar mig så ser jag så trött ut och killarna vill ju att man ska göra det.

Killarna säger ju till om vi inte sminkar oss. De reagerar om vi inte sminkar oss.


Ja, för att jag vill se fin ut. Om jag inte sminkar mig så ser jag trött ut.

62

KläderKläderKläderKläder

• Tycker du att det känns viktigt vad du har på dig?


Näe.


Lite. Att man inte har såna kläder eller så som, eh… att massa retar en. Såna kläder som

inte passar varann och så.


Näe, för det är bara jag som ska känna om det är skönt. Om dom andra tycker att det är

fult så struntar jag i det.


Nae inte så mycket.


Nä, jag vet inte, jag är så mycket i stallet och så, och så… alltså där kan jag ha på mig

nästan vad jag vill, det är ingen som bryr sig om hur jag ser ut där. Jag ska ju inte gå på

modevisning där eller nånting. Jag ska bara mocka skit och så hela tiden i stallet, så att

där behöver man inte va så fin. I skolan kanske man ska va lite mer… att man behöver ju

inte va så fin här heller men man kan… man behöver ju inte ta på sig liksom ridbyxor när

man går hit. Mina kompisar bryr sig inte om så mycket… dom bryr sig säkert inte om så

mycket hur jag ser ut och så, dom tycker mer om min personlighet tror jag.


Jag är väldigt intresserad av mode. Det är viktigt för mig att tänka på vad jag har på mig.

Men innan på lågstadiet och så brydde jag mig inte men nu är det kul med mode och

kläder.


Jag är ganska intresserad, eller mycket. Jag älskar att läsa Elle och dem här. Och sen så

klär man ju sig efter vad man ska göra. Om vi har föredrag kan jag sätta på mig lite mer

fina kläder för att man vet ju att man ändå ska stå där.

63


Ja, ganska viktigt.


Ja.

• Brukar du lägga märke till vad andra har på sig?


Näe.


Nae.


Näe.


Nae.


Nja, jag tänker inte så mycket på det. Dom klär sig som dom vill, och jag klär mig som

jag vill. Ibland kanske det är någon som har lite konstiga kläder, kan ju jag tycka då, fast

dom får ju klä sig som dom vill, så får jag göra som jag vill. Nja, typ som… typ som

såhär kort kjol liksom [visar ca 15 cm med händerna], det tycker jag är lite konstigt. Och

sen så kanske en jätte… alltså typ magtröja så… som man går med på våren liksom, det

tycker jag är lite konstigt. Och massa konstiga färger och så, tycker jag inte heller man

ska… Jag tycker det är bättre om man har nästan helfärg, eller nånting. Man kan ju

blanda lite om det blir snyggt, fast vissa har ju så det skär sig så. Det är inte så snyggt

tycker jag.


Jaa. Jättemycket. Man tittar och ser om det är snyggt som andra har på sig. Ibland kan

man få idéer av vad andra har på sig.


Jaa. Jag kollar lite. Om man har hört nånstans att nåt ska vara inne och om nån har det så

kan man kolla om det är snyggt. Jag tittar också på dem som har fulare kläder men det är

64

ingenting som jag säger till den personen. Vi tre [Lisa, Johanna och Anna] brukar

diskutera fula kläder också.


Det är kul att kolla vad andra har på sig och se om det är nåt som man själv skulle vilja ha

på sig.


Ja. De har oftast snyggare och finare kläder. Tjejer i klassen och andra.

• Hur klär du dig helst?


Jag vet inte… Jag brukar ha jeans på mig.


Byxor och tröja.


Jag vet inte.


Så att jag är varm och sånt.


Med byxor och vanlig tröja bara, det är skönast. Jag tycker inte så mycket om och ha kjol

för man kan inte springa så mycket, och klänning är jobbigt.


Jeans, helst Replay. Och tröja.


Jeans, helst nytvättade. Så de sitter sådär tight. Det är alltid kul att sätta på sig nåt nytt

som man kanske köpt i helgen. Jag tycker om sådär skjorta typ, sådär klassiskt. Det

behöver inte vara sådär skrikigt. När jag ska ut eller så är det ganska mycket jeans och

partylinne med lite strass.


Jeans och nån tröja. Men om man ska till nån kompis som man inte träffar så ofta så tar

man ju på sig något snyggare.

65


Jag har på mig jeans och typ linne eller T-shirt.

• Vem väljer dina kläder? Vad påverkar valet? Speciella affärer/märken?


Mamma.


Mamma brukar göra det ibland. Jag gör det också… så mamma inte väljer såna kläder

som jag inte vill ha. Såna som inte passar, och så.


Mamma brukar göra det, fast när det är helg så får jag välja ibland. Mamma lägger dom

på soffan. Mamma brukar handla dom fast ibland får jag följa med.

Alexandra, 8 Alexandra, 8 Alexandra, 8 Alexandra, 8 år :år :år :år :

Det brukar vara mamma, och ibland jag. Min mamma gör så att jag blir fin. Det är att

eh… det är skönt, att det är bekvämt. Mm… Lindex, och sen Kapp-Ahl, och sen eh…

Ullared.


Ibland gör ju mamma det, om hon är hemma på morgonen, men oftast gör jag det själv.

Om jag tycker det är skönt och så. Och kanske om det är nån fin färg. Jag tycker kanske

inte så mycket om till exempel för mycket rosa, det tycker inte jag om, och om den är helt

knallrosa, då kanske inte jag vill ha den. Jag tycker mest om blått. Citygross, Team

Sportia, JC.


Jag väljer det själv. Jag gillar märkeskläder och jag blir påverkad av min bror för han

gillar verkligen märkeskläder. Sen är det många som har märkeskläder på högstadiet och

då blir jag påverkad av grupptryck ibland. Bik Bok och Gina Tricot brukar jag handla i.

Men där finns ju inte så mycket märkeskläder. På JC köper jag märkeskläder. Annars

åker jag till andra ställen för att köpa andra märkeskläder.

66

Johanna, 14 år : Johanna, 14 år : Johanna, 14 år : Johanna, 14 år :

Jag mest. Jag kan ta på mig vad jag vill. Mamma och pappa lägger sig inte i för det är

mina pengar [studiebidraget]. Inflytande från kompisar kan påverka vad jag har på mig.


Det bestämmer jag.


Jag bestämmer det. Jag gillar märkeskläder från Ullared, där kan man hitta olika kläder

och det är billigt.

• Vad tycker du är snyggt respektive inte snyggt att ha på sig?


Jag vet inte… Jag brukar inte ha kjol på mig, men… jag har bara en kjol, och när jag fick

ha den på mig så kändes det lite konstigt. Jag har inte haft den sen förra året.


Ehm, såhär… kort, eller… vad ska man säga… jag vet inte. Det är olika. Ehm fina

jeansbyxor med glitter på, eller med blommor och sånt. Och långärmad tröja. Och sen en

sån här, en sån här som man hänger runt halsen så…en boa. Det tycker jag e fint å ha på

sig.


Linne och kjol tycker jag är fint. Korta kjolar. Och det är en klänning jag har som är

svart. Det är skön och den är fin. Det är såhär glitter på den och såhär.

Alexandra, 8 årAlexandra, 8 årAlexandra, 8 årAlexandra, 8 år : : : :

Vet inte.


Lite mörkare jeans tycker jag är snyggt, och kanske att dom är lite kortare med går ju

också bra, och så att dom är rätt tajta tycker jag är snyggt med, att dom inte är alltför

slappa. Tröjor kan man ha på sig vilka som helst, bara dom passar till byxorna.

67


Jag är väldigt emot UIlaredskläder kan jag säga. Såna kläder är sydda konstigt och ja, jag

bara gillar inte dem. När man var liten hade man ju kläder därifrån men nu – Nej! Jag har

ju inget emot dem som inte har råd att köpa märkeskläder men det är ju synd om dem.


Jeans är för det mesta alltid snyggt. Men om dem inte har några fickor så är det fult. Det

ser billigt ut och, ja, det ser ut som fula tights. Då är det inte riktiga jeans. Snygga jeans

de sitter bra. Tunna T-shirts-tröjor med tryck på ser sådär Lindex ut och det är fult.

Luvtröjor går ju alltid, ja inte alltid, men oftast.


Det beror ju på, för kläder är ju fint på olika människor. Men tights är ju så fult och

gamla kläder alltså såna som inte är moderna längre är också fult.


Linnen, T-shirts och ett halsband. Det är fult att ha på sig joggingbyxor när det är varmt

ute och det är fult att ha på sig söndriga byxor. Och fula T-shirtar med tryck på.

• Känner du dig på olika sätt beroende på vilka kläder du har på dig?


Jag vet inte.


Nae.


Mm. Ibland känner jag mig tuff, och ibland så känner jag mig som vanligt och så.


Nae.


Nä.

Lisa, 1Lisa, 1Lisa, 1Lisa, 14 år :4 år :4 år :4 år :

Nej. Det är nog samma. Men om jag har köpt nåt nytt så är det ju roligare att ha på sig

dem kläderna än dem som man har liggandes i garderoben.

68


Jag är nog ganska schizofren kan jag tro [skrattar]. Ibland ska det vara så himla klassiskt

med skjorta, jeans och nåt halsband. Ibland vill man bara ha jeans och en tjocktröja, lite

sportigt sådär. Men det skiftar ju beroende på vilket humör jag har.


Det är ju typ, tycker man om sina kläder, så känner jag ju mig finare i dem.


Nej.

69

Skolan och fritidenSkolan och fritidenSkolan och fritidenSkolan och fritiden

• Är det någon/några du helst är med på rasterna?


Ellinor och Erika. Jag har gått tillsammans med dom på dagis. Dom är snälla.


Aa. Det är Erika och Alicia jag vill va med. Och så… å det är jag med. Det är mina…

dom är snälla å schyssta, och så. Jag har gått på dagis med dom länge och mycket och så.


Ellinor och Alicia. För dom är så snälla mot mig.


Mm… a Linn [tjej i klassen, också i tvåan]. För att hon är snäll… kompis.


Jag tycker om att va med Amanda och Lovisa [tjejer i klassen, också i trean] och alla

treorna. Det är så roligt, vi skrattar så mycket tillsammans och så, och det är ju det som är

så kul. Och alla får va med och bestämma och så.


Anna och Johanna. Vi har varit kompisar sen ettan.


Jag är helst med Lisa och Anna. Vi är ganska sammansvetsade.


Johanna och Lisa.


Felicia. Hon går i en annan åtta, och hon har jag varit kompis med sen ettan.

• Vad brukar du prata om med dina klasskamrater?


Vi pratar mest om hästar, för att vi rider. Vi gillar hästar så…

70


Vi brukar prata om hästar, för både Alicia och Erika och jag, vi rider. Och vi pratar

mycket om hästar och så.


Hästar. Hur det är i skolan brukar vi prata om, och vilka som är lite taskiga. Ibland så

känner man att det gör jätteont i kroppen om nån är dum.


Vet inte… Om man kan leka eller nåt sånt.


Hästar, brukar jag oftast prata om, och med Lovisa, för hon spelar också fotboll. Vi pratar

ibland om skolan och så. Om, ja… om vi tycker det är roligt och så, och om vad vi har på

planeringen och så… hur mycket vi har kvar och så.


Vad man har gjort i helgen. Vi pratar mest med killarna i klassen.


Jag personligen önskar ju att vi skulle kunna vara lite mer öppna mot andra i klassen. Lite

mer humana. Vi har inte träffat så många kompisar i åttan utan i sjuan istället och dem är

vi en del med på rasterna. Men inte mycket med andra i klassen.


Jag vet inte. Men oftast så är Johanna och Lisa med när vi pratar med dem andra tjejerna i

klassen vi kan typ fråga om vad de gjort i helgen kanske. Killarna brukar vi prata med.


Lisa, Anna och Johanna. Sen med tre andra tjejer i klassen, lite ibland.

• Tror du att du påverkas av lärare och elever på skolan?


Vet inte.


Vet inte.

71


Mm. Bra. Fast vissa är lite taskiga ibland, för att man inte får vara med och så. Fast man

kanske inte har varit så snäll mot dom, för att man har sagt så innan, att dom inte har fått

vara med. Dom kanske inte vill ha med en. Det kanske blir för många, eller…

Alexandra, Alexandra, Alexandra, Alexandra, 8 år :8 år :8 år :8 år :

Aa. Bra.


Ja. Ibland när vissa pratar och stökar så blir jag… jag är ganska lättirriterad, och så har

jag svårt att koncentrera mig om några andra pratar och stör mig, så… kan jag bli väldigt

lättirriterad, och bara skrika åt dom, eller så… så bara: Tyst! Så det är lite jobbigt.

Alltså om några slåss och så… så kan man ju bli ledsen. Men sen så finns det ju dom som

kanske ger bort kulor och så, och då blir man ju väldigt glad när man ser sånt, att dom

delar med sig och så. Lärarna är snälla tycker jag. Dom kan trösta och dom är snälla och

så, och dom… ja, dom hittar på nya roliga arbeten till oss och så, hela tiden. Jag påverkas

inte så mycket av dom. För lärarna stör och skriker inte lika mycket som vissa elever då.

Vuxnarna gör ju inte det. Ibland så kan ju dom skälla på oss också, så jag kan ju bli

lättirriterad då med, och så försöker man ju att inte skrika så mycket.


Nää. Fast om en lärare pratar om kost och sånt så får man sig en tankeställare.


Ja, kanske. Men jag kommer inte på något.


Näe.


Vet inte.

• Vad brukar du göra på fritiden?


Vara hemma, och hoppa studsmatta. Jag brukar va ute… och leka med min lillebror. Han

brukar vilja leka häst… med innebandyklubbor.

72


Eh, jag brukar spela kula, och så brukar jag leka häst.


Leka med kompisar, vara ute… och rida och så.


Vet inte. Leka och hoppa studsmatta. Vi brukar leka dunkgömme och datten.


Jag rider och jag tränar friidrott och jag spelar fotboll, och eh… sen så har jag ju trombon

också, efter skolan på tisdagar, och det är kul. Och så gör jag ju inte så mycket mer då.

Ibland så ligger jag och slappar framför TV: n och så med. När jag har tid över så kanske

jag är ute i friska luften, och leker med kompisar och så.


Det är inte mycket. Är med Anna och Johanna. Vi brukar vara ute och gå. Sen spelar jag

saxofon.


Jag gör typ ingenting. Det är lite jobbigt. Jag sitter väl framför datorn, på MSN och sen

kanske man bestämmer att vi ska träffas, några stycken.


Innan spelade jag handboll. Jag och mina kompisar [Lisa och Johanna] är ute och går.

Annars sitter jag framför datorn på MSN.


Rida. Jag rider hemma. Jag har fem stycken hästar. Vi har ett stall hemma. Jag rider

ibland när jag inte har så mycket att göra. Annars åker jag moped. Man åker runt lite och

kollar läget.

• Hade du velat göra något på fritiden som du inte gör, eller inte gör så ofta?


Jag vet inte, jag brukar inte tänka på det.


Nae.

73


Jag vill rida nån annan dag också, och inte bara en dag i veckan. Åka iväg nånstans.


Jag vet inte.


Nae…


Innan så simmade jag. Sen i början av sjuan slutade jag med simningen och det ångrar jag

att jag slutade med. Det känns svårt att komma igång med det igen nu när man har skolan

och sånt.


Det finns så mycket kreativt som jag skulle vilja göra. Olika kurser. Jag har fått för mig

att jag är kreativ. Kurser i att göra egna halsband, målning, ja det där kreativa, att arbeta

med händerna. Det är så mycket jag vill göra men det är aldrig som jag får nånting gjort.

Sen skulle jag vilja träna också. För några år sen var jag normal. Då tränade jag handboll

men sen la jag av med det. Nu gör jag inga sporter.


Nä, inte något som jag kommer på nu.


Vara med en kille. Alltså en pojkvän.

• Vad gör du tillsammans med kompisar?

Alicia, 7 Alicia, 7 Alicia, 7 Alicia, 7 år :år :år :år :

Jag… leker, lite olika saker. Vi har en lekstuga och där brukar vi leka. I helgen tog vi

fram den, och så var vi där och lekte, min lillebror och jag. Och sen så skulle jag leka

med Erika och då lekte vi där med. Vi lekte att vi hade tigrar, och dom bodde därinne,

och så fick vi… och så bajsade dom efteråt… och så skulle vi plocka upp och så.


Leka häst, det brukar jag göra med dom.

74


Vi brukar leka häst, och hitta på en massa roliga lekar och sånt. Tiger, och att vi är fattiga

och sånt.


Eh… vi brukar leka att vi rider. Kula.


Vi kanske leker häst eller spelar fotboll, eller så… så kanske vi spelar nåt spel.


Vi pratar mycket. Sen så har vi ganska konstig humor. Vi kan sitta och skratta åt ett ord i

flera timmar.


Vi pratar ganska mycket sådär om jag såg ett par snygga skor så pratar vi om det. Mest

jag och Lisa för Anna är inte så intresserad. Sen pratar vi mycket om att typ han sa på

MSN och igår pratade jag med den och så vad folk säger och rykten. För några veckor

sedan hade vi begravning för en vattenballong. Vi har lärt känna ganska många sjuor nu

och då var det en tjej där som för ett tag sen fyllde vattenballonger med mig och sen

målade hon ett ansikte på en. Och han fick heta Bill. Sen fyra veckor senare så sprack den

och hon var helt deprimerad. Sen skulle vi ha begravning för den och jag hade skrivit ett

tal till den. Sen stod vi typ mitt ute i skogen klockan elva på kvällen och så läste jag talet.

Sen kastade vi ner den i en bäck och där begravdes den. Det är ju så dumt men det är ju

otroligt kul. Om jag berättar för nån vad vi gjorde så tycker dem att vi är knäppa.


Vi pratar mycket om allting.


Sitter vid datorn. Pratar med kompisar på MSN. Men inte för länge för då kan man få

huvudvärk. Tittar på TV gör jag också med kompisar. Och pratar med varandra.

• Vad brukar du prata med dina kompisar om? Varför pratar ni om just det?


Hästar.

75


Eh…om… hästar, inte nåt mer.


Det vet jag inte. Det är så mycket. Att vi inte ska bli ovänner, vad vi ska göra och så.


Vet inte.


Ja… vi pratar väl om samma saker som vi gör i skolan. Vi pratar om skolan och om

hästar och fotboll och sånt.


Vad vi ska göra efter skolan och om gamla minnen och skrattar. Sen så har vi ganska

konstig humor. Vi kan sitta och skratta åt ett ord i flera timmar.


Pratar om olika saker, mode och sånt. Och andra saker.

AAAAnna, 14 år :nna, 14 år :nna, 14 år :nna, 14 år :

Ibland pratar vi bara om vad vi har i läxa, typ om den andra har pluggat mycket inför ett

prov eller så. Skolan pratar man ganska mycket om.


Allt möjligt.

76

Förebilder/idoler (övergripande)Förebilder/idoler (övergripande)Förebilder/idoler (övergripande)Förebilder/idoler (övergripande)

• Har du några förebilder eller idoler? Vad tycker du om denna/dessa?


Ja, ehm… Agnes Karlsson. Jag var på konsert. Jag var och kollade på henne. Jag tycker

att hon sjunger bra. Jag har massor idoler, dom är med på radion. Jag brukar sjunga om

jag kan.


Nae.


Malin Baryard. Carola… hon sjunger bra.


Darin och Agnes.


Malin Baryard är en, och sen så tycker jag om… ja, jag tycker om massor av andra

också. Sådana som rider. Och sen så tycker jag om Fredrik Ljungberg och Henrik

Larsson och så. Dom är duktiga på att spela fotboll… och på att rida, och det tycker jag

också är jätteroligt.


Nja. Det är väl hon Mischa då i OC. Hon har otroligt snygg stil. Snygga kläder och så.

Sen det där snygga håret. Hon ser bra ut och så.


Det finns så många, kan inte komma på någon direkt. Förebilder för mig är några som har

gjort något bra.


Nä, inte vad jag kan komma på. Men det finns ju vissa kändisar som har snyggt hår och

så. Snygga.

EliEliEliElina, 14 år :na, 14 år :na, 14 år :na, 14 år :

Nej, inte vad jag kan komma på.

77

• Finns det någon som du absolut inte har som förebild/idol?


Det är några som pappa tycker om, men som jag inte gillar. Det är också nåt band där jag

hör knappt vad dom sjunger. Jag tycker dom är dåliga.


Nae.


Jag vet inte… Andreas Jonsson. För jag tycker inte han var bra, och liksom så. Jag tyckte

inte låten var så jättebra, fast det kanske finns andra som tycker det.


Äum… Daniel. Det är han som vann 2004 på Idol. Han skrek ganska mycket, när han

sjöng såhär.


Eh… näe.


Donatellas dotter. Hon är så sjukt smal. Gud.


Såna som Victoria Silvstedt. Jag skulle egentligen inte vilja tjäna pengar på det sättet.

Och såna där som egentligen inte har gjort någonting utan bara är kändisar.


Såna som har anorexia för så vill man ju inte se ut. Typ modeller och såna andra som

Jessica Simpson.


Vet inte.

78

MusikMusikMusikMusik • Vad tycker du om för musik?


Kanske lugn musik.


Agnes gillar jag, hon gillar jag. För att hon sjunger bra å så, sjunger om… bra låtar och

gör bra låtar. Så gillar jag Per Gessle lite med, för han gör såhär, såna här låtar som är på

svenska och dom är lätta å sjunga, och så… så sjunger han bra med.


Pop. Carola.


Jag vet inte… Jag brukar lyssna på Helena Paparitzou.


Jag tycker om pop, och så tycker jag om A-Teens rätt mycket. Jag tycker om hip-hop

också, för min brorsa lyssnar väldigt mycket på det. Och sen så… han lyssnar på mycket

gammaldags musik också, såhär rock och sånt, och massa band och så. Och det tycker jag

är rätt kul att höra på med.


Det är väldigt blandat. Techno, typ Basshunter. Hillary Duff är bra. Schlager och sånt

tycker jag är skitkul. James Blunt och alltmöjligt sånt som går på radion gillar jag.


Jag är väldigt all round, allt utom såhär heavy metal. Precis allt annars. Gavin DeGraw

brukar jag lyssna på. Jag har väldigt skild musiksmak om man jämför med många andra.

Sen lyssnar jag ganska mycket på radio.


Allt som går på radion. Det är olika jag gillar beroende på vad som går på radion.


Jag lyssnar mycket på popmusik.

79

• Är det någon musik som är mer populär att lyssna på än någon annan?


Näe.


Nae.


Jag vet inte det. Många gillar ju sån här musik som går lite sakta, och gillar pop och hip-

hop och sånt.


Nae.


Nae.


Nä. Vet inte.


Det är många som lyssnar på Green Day och sånt där. Några technolåtar är också

populära.


När det tror jag inte.


Nej.

• Har du några förebilder/idoler inom musikvärlden?

Alicia,Alicia,Alicia,Alicia, 7 år : 7 år : 7 år : 7 år :

Näe.


Ja, det är Agnes och Per Gessle. Dom gillar jag mest.


Mm. Carola.

80


Darin och Agnes.


Nanne Grönwall lyssnar jag rätt mycket på. Hon är en av mina idoler så också. Ja… och

sen så tycker jag om Sara Löfgren, och Marie i A-Teens, hon var där innan ju. Dom e… e

duktiga på det dom håller på med, och jag vill bli som dom och så, dom är duktiga och så.

Jag vill kunna göra ungefär likadant som dom. Kanske inte ha så stor scenskräck, som jag

väldigt ofta har. För jag vågar inte stå på scen så mycket. Så att man alltså kunde liksom

vara på scenen typ, och liksom bara gå fram och leverera liksom.


Hillary Duff då.


Inte så direkt, för jag byter favoritartister varannan dag, så det har jag inte.


Det finns många som jag har som förebild, Jennifer Lopez ser bra ut.


Nä.

• Är det någon artist som du skulle vilja vara som eller se ut som?


Näe.


Jag skulle vilja vara som Malin Baryard, så va bra och rida så bra som hon, va duktig,

och ha en egen häst. Fast inte se ut som hon. Eller bara så med ridningen skulle jag vilja

va som hon.


Carola… litegrann. Hon sjunger bra, hon är fin och hon verkar va rätt snäll också.


Nae.

81


Jag skulle vilja vara som Nanne Grönwall i så fall. För hon verkar snäll, och det verkar

som att hon inte har så stor scenskräck och sånt där. Hon går ut och har kul.


Jag vet inte.

Johanna,Johanna,Johanna,Johanna, 14 år : 14 år : 14 år : 14 år :

Alla är ju så snygga och söta och så. Jessica Simpson är ju så supersöt så.


Jennifer Lopez då.


Nej.

• Tror du att du påverkas av artister? I så fall vem/vilka artister påverkas du av?


Näe.

Ellinor, 7 årEllinor, 7 årEllinor, 7 årEllinor, 7 år : : : :

Nae.


Mm… Carola.


Vet inte.


Jag påverkas inte så mycket.


Det tror jag inte.


Ja, Jessica Simpson då i så fall.


Ja, av dem som ser bra ut.

82


Nej, det tror jag inte.

• Tror du att människor runtomkring dig påverkas av artister? I så fall vem/vilka

artister påverkas de av?


Näe.


Nae, inte vad jag vet i alla fall.


Mm. Jag vet inte, det finns ju jättemånga artister. Andreas Jonsson, för många gillar

honom.


Nae.


Det vet jag inte. Kanske om… ibland gör man kanske det. Ibland gör dom nog det.


Ja, kanske.


Många påverkas ju av musiksmaken som de lyssnar på och klär sig efter den. De som

lyssnar på heavy metal klär sig ju så sen.


Kanske.


Vet inte.

83

TVTVTVTV • Har du några favoritprogram på TV?


Näe. Alltså innan tittade jag på Idol, och då var det mitt favoritprogram. Det är ju slut nu,

så det går inte längre. Men sen var det nåt dansprogram, där dom dansade, Let´s dance,

det är mitt favoritprogram. Jag tycker det är kul när dom dansar. Jag skulle själv vilja

dansa.


Idol gillar jag. För att eh… dom sjunger och så är det roligt att veta vad andra sjunger och

vilka låtar dom vill sjunga, och om dom sjunger fel eller så. Let´s dance. Det är att dom

dansar bra, och att se hur dom dansar ihop… och att dom dansar olika och så, och att

eh… en dansar snabbt och en dansar sakta, och så. Det är inget annat.


Melodifestivalen… många, jag vet inte… Jag brukar titta på sånt här eh… Packat och

Klart och sånt. Jag brukar kolla på Disneychannel.


Aa det har jag. Det är Vinnarskallar. Det är ett par… såhär en grupp som tränar, som ska

vinna VM och sånt. Det var Idol, fast det är slut nu.


Många. Du är vad du äter. Och sen så tycker jag… veterinärer, så att man kan titta på en

massa djur och sånt. Och så tycker jag om Micke och Molle, för jag skrattar så mycket.

Och så Mr Bean och sånt, och en massa roliga program och sånt. Och så tycker jag om

Floorfiller, ett sånt där dansprogram. Och ibland kanske det är nåt djurprogram, och

ibland är det Sporten på TV. Det tycker jag är jätteroligt att titta på. Fast jag tycker inte

om så mycket nyheter, för det är bara så tråkigt… dom bara sitter där och pratar hela

tiden.

Lisa (årskurs 8) :Lisa (årskurs 8) :Lisa (årskurs 8) :Lisa (årskurs 8) :

OC, då. Det följer jag, sen kollar jag inte så mycket på TV. Men, ja. Big Brother kollar

jag lite på. Jag tittade på de första programmen och nu kollar jag lite. Alltså nu har det

84

gått över gränsen totalt. De gör sådär sjuka saker sådär. De som är med, jag vet ju att de

inte är såna på riktigt, för TV gör ju om dem.


Det är väl Lost då. Cityakuten kollar jag mycket på. Typ That 70´s show och Nanny,

henne kan jag skratta högt åt. Såna program som går på eftermiddan.


Jag kollar ju på Lost. Top Model kollar jag också på. Det är bra.


Jag kollar på alla program som går på Disney Channel. De visar Disney-filmer nästan

hela dagen. Animal Planet tittar jag också på, jag tycker om djur.

• Har du några förebilder/idoler på TV?


Näe. Jo, kanske Agnes.


Nae.


Jag vet inte.

AlexandrAlexandrAlexandrAlexandra, 8 år :a, 8 år :a, 8 år :a, 8 år :

Agnes.


Nae, inte nån som jag kommer på just nu.


Ja, hon i OC. Mischa.


Ja det är så många men det är svårt att komma på någon.


Näe.


Nej.

85

• Är det någon på TV som du skulle vilja vara som eller se ut som?


Näe.


Nae.


Näe.


Nae.


Nae.


Ja, Mischa.


Ja, alla de här hallåorna. De har alltid snygga kläder, snyggt smink och sådär. Lucette och

Wendy Rådström, systrarna, de är söta hallåor.


Inte vad jag kan komma på.


Näe.

• Brukar ni prata om och diskutera TV-program i skolan? Vilka? Är det något

program som du mest tittar på för att kunna vara med i gemenskapen i skolan?


Näe.


Ibland. Om vilka vi gillar mest på Idol, och Let´s dance. Och vilka vi tycker ska vinna

och så.

86


Näe, det brukar vi inte göra.


Ibland.


Ibland kanske, om man hade sett nåt jättebra och vet att det är repris på det, så kanske

man säger så: A, du… det var ett jättebra program idag, men du kan se på det på söndag

istället, för det går i repris då.


Nja. Jag kollar på OC och dom kollar på Lost. Dom brukar prata om Lost, men jag kollar

ju på OC, så jag fattar inte allt dem säger. Så vi kollar typ inte på samma program. Jag

tittar inte på nåt program bara för att mina kompisar gör det.


Ja det är mycket sånt. Vi pratar Lost och Lisa pratar OC. Men jag har inte den kanalen så

jag kan inte kolla på det så jag fattar inte så mycket av vad hon säger. Men jag lyssnar på

henne för att vara trevlig. Jag har koll på några i OC. Sofis mode har jag kollat på och det

är bra program.

Anna, 14 årAnna, 14 årAnna, 14 årAnna, 14 år : : : :

Vi pratar om vad som händer på Lost.


Nej.

• Hur tycker du att tjejer ser ut eller framställs i de TV program du tittar på?


Jag vet inte.


Bra.


Bra, dom ser bra ut. Dom har fina kläder och så.

87


Bra.


Dom ser väldigt smala ut, och dom ser ut som om dom inte väger nånting, så alltså dom

ser ut som fotomodeller eller nånting, och det tycker inte jag är så snyggt. Jag tycker man

ska… man ska inte va för tjock heller, men man ska inte va för smal heller. Man ska va

lagom!


Jag tycker att TV är taskiga mot tjejer. Som i Big Brother är dem nog inte så knäppa

egentligen.


Jag tycker att hallåorna ser vanliga ut. Annars fixar dem nog ganska mycket sådär. I

reklamerna så vet man ju att tjejerna inte ser ut så i verkligheten. Jag tycker att de

framställs på olika sätt.


I Top Model är dem ganska smala men de är snygga.


Det är ju mest tecknat och så.

• Tror du att du påverkas av TV? I så fall vad påverkas du av på TV?


Näe.


Vet inte.


Näe.


Kanske. Att eh… jag vet faktiskt inte.

88


Tja, ibland gör jag nog det… om jag… det går inte riktigt att förklara just nu. Liksom

ibland påverkas jag av nånting, ibland blir jag sur och ibland blir jag glad. Det är olika.


Om det är något program som handlar om mat och kost så påverkas jag säkert av det. Jag

har tittat lite på modeprogram på TV för att se vad som är inne men det är inte alltid som

jag orkar göra det. Jag tycker inte att det är någon idé att titta på modeprogram för de

trenderna är i USA nu och då dröjer det innan de kommer till Sverige.


Jag kan se saker på reklamen och sen köpa det för att testa.


Näe.


Vet inte.

• Tror du att människor runtomkring dig påverkas av TV? I så fall vad påverkas

de av på TV?


Näe.


Vet inte.


Näe.


Några. Kanske pratar bra. Alltså när man är med i TV och såhär, så kanske man pratar

ganska bra.


Det kan jag inte riktigt säga, för det vet jag inte hur dom tycker det är. Dom kanske inte

tittar på TV lika mycket som jag. Ibland på morgonen och ibland på kvällen och så, och

89

efter träningarna brukar jag lägga mig framför TV: n, och bara slappa lite sådär för jag är

oftast väldigt trött.


Nä, jag vet inte.


Ja, det tror jag nog.


Ja.


Det tror jag inte.

90

TidningarTidningarTidningarTidningar

• Vad brukar du titta i/läsa för tidningar? Vad tycker du om dessa? Vad tycker

du bäst om i de tidningar du läser? Är det någon/några som du hade velat

läsa/titta i oftare?


Kanske såhär hästtidningar. Och det var nån tidning med Agnes, den vill jag köpa. Det

var en plansch där i med henne.


Jag brukar titta i hästböcker, och så brukar jag läsa i hästböcker. Och hästtidningar. Jag

prenumererar på Min Häst, och så kommer den en gång i månaden, och så får jag den,

och så läser jag i den och så. Eh, i min hästtidning, så finns det en liten häst som heter

Mulle, han tycker jag är rolig och jag gillar han. Jag önskar att Min Häst kom lite oftare,

och inte en gång i månaden. För jag tycker dom är så roliga.


Kalle Anka. Ibland i reklamen så bara kollar jag lite. Jag vill läsa mer hästtidningar, för vi

har inte så jättemycket såna, i alla fall är det bara hur man ska göra och så. Det är

jättemycket typ som jag inte har lust att läsa.


Jag vet inte. Jag brukar kolla på mig själv för jag har varit med i X-tidningen

[lokaltidning] tror jag det är. Eller så är det lördagstidningarna. Kanske X-tidningen.

Ehm… om det blir fint väder kanske. Och såna saker som kanske kommer hända i

framtiden.


Jag läser Min Häst, den prenumererar jag på. Sen så… jag kanske läser TV-programmen

ibland. Och sen så läser jag lite andra tidningar; Wendy och Penny och dom. Det är

hästtidningar. Att man får veta mycket. Att jag vet vad det blir för TV-program till

exempel. Och så vet jag vad som händer lite också. Och Min Häst tidningar är roliga att

läsa, för det är många serier, och så är det ju Mulle och så också. Det är kul.

91


VeckoRevyn och Klick [bilaga till Aftonbladet] och ibland brukar jag faktiskt läsa

Aftonbladet om den ligger hemma. Nu när Ebba von Sydow har blivit chef så är det mer

mode i den [VeckoRevyn]. Det finns rutor med vad som är inne och ute. Jag läser hennes

blog på Internet. Hon har dyra saker men också billiga kläder från H&M. Jag gillar H&M

också. Dom har skitbra kläder där.


Jag läser VeckoRevyn, det är min favorittidning. Jag läser också VeckoRevyns blogg och

skriver i forumet på Internet. Jag gillar bloggen [som VeckoRevyns chefredaktör Ebba

von Sydow skriver] för hon skriver så glamouröst, typ som - nu ska jag gå och äta på

Stureplan och sen är det mingel ikväll. Elle läser jag ibland men den är så dyr. Den är lite

halvsnobbig. Modet i Elle är som konst. Sen läser jag Aftonbladet på Internet varje dag.


VeckoRevyn och Se & Hör. Det är kul att läsa om allt skvaller. Jag tror inte på allt som

står i Se &Hör. Det står nästan bara om kändisar i den. Typ att alla är med barn och att de

gifter sig och skiljer sig hela tiden.


Inga alls. Ibland kan jag läsa i Aftonbladet.

• Hur tycker du att tjejer ser ut eller framställs i de tidningar du läser eller tittar i?

Alicia, 7 år : Alicia, 7 år : Alicia, 7 år : Alicia, 7 år :

Jag vet inte.


Bra.

Erika, 7 år : Erika, 7 år : Erika, 7 år : Erika, 7 år :

Vet inte.

Alexandra, 8 år : Alexandra, 8 år : Alexandra, 8 år : Alexandra, 8 år :

Bra.

92

Marika, 9 år : Marika, 9 år : Marika, 9 år : Marika, 9 år :

I Min Häst tidningar och så, där framställs dom som vanliga människor och så. Ja, att

dom… dom e inte liksom för smala, och dom… dom är inte orättvist behandlade heller

eller så. Dom är helt bara vanliga.

Lisa, 14 år : Lisa, 14 år : Lisa, 14 år : Lisa, 14 år :

I VeckoRevyn framställs tjejer som ganska normala. Men om man läser i Elle så är

bilderna på tjejer helt konstiga. En bild med Levi’s-jeans hade dem sytt i magen nånting

sådär. De är äcklig att se på. Men i VeckoRevyn är de bättre, mer vanliga.

Johanna, 14 år : Johanna, 14 år : Johanna, 14 år : Johanna, 14 år :

Det är ju det där klassiska kroppsidealet att de ska vara sådär smala och spinkiga. Elle har

lite mer konstinriktat, estetiskt och mystiskt i deras modellreportage. VeckoRevyn

fokuserar mer på kläderna känns det som.


I VeckoRevyn så är tjejerna smala.


Vet inte.

• Tror du att du påverkas av tidningar? I så fall vad i tidningar påverkas du av?


Näe.


Nae.


Vet inte.


Ganska bra.


Nä, inte så mycket.

Lisa, 14 Lisa, 14 Lisa, 14 Lisa, 14 år :år :år :år :

Ja, lite. Kanske lite mode och sånt. Vad som är inne och ute.

93


Ja, mode och sånt, jag får veta vad som är inne.


Nej det tror jag inte.


Vet inte, nej.

• Tror du att människor runtomkring dig påverkas av tidningar? I så fall vad i

tidningar påverkas de av?


Näe.


Vet inte.


Mm. Mamma brukar kolla i reklamen, såhär på kläder. Och nyheterna också.


Vet inte.


Kan göra, det kan dom nog göra.


Modetidningar.


Jag tror faktiskt att Sofi [programledare för Sofis mode på Kanal 5] och Ebba von Sydow

har ganska stort inflytande på människor. Jag, bland annat. Men det behöver inte vara

dåligt för det är ju bra tips de kommer med.


Ja, det tror jag.


Kanske.

94

FramtidenFramtidenFramtidenFramtiden • Berätta om din framtid!


Usch, jag vet faktiskt inte. Jag skulle vilja bli ridtjej, men inte ridlärare för jag vill inte stå

still. För då sitter man inte med uppe på hästarna. Kanske konstnär. För vi var i

konsthallen i skolan och då var det jättefina bilder, och så fick vi måla också. Och så hade

vi en utställning. Fast det var inga andra där då, det var bara vi. Fast det var några som

jobbade där också.

EllinoEllinoEllinoEllinor, 7 år : r, 7 år : r, 7 år : r, 7 år :

Jag önskar att jag blev en stor stjärna i ridning. Att jag såhär vann massa gånger på

friidrott, och att eh… jag blev en riktigt stor stjärna, och många vill ha min autograf, och

många gillade mig och så.


Jag tror nog att det kommer bli bra. Att om jag fortsätter att vara snäll mot mina

kompisar, så tror jag dom blir snälla mot mig och så. Jag kommer nog må rätt så bra och

så. Inte må dåligt eller nånting, att nån är taskig eller så.


Vet inte.


Jag vill bli en ridtjej som är jätteduktig på att rida. Ett ridproffs, eller fotbollsproffs. Och

så vill jag kunna hoppa lika höga hinder som Malin Baryard. Och så vill jag kunna massa

grejer, till exempel som att trolla, flyga och så. Och sen så vill jag, ja jag skulle vilja bli

friidrottsproffs också. Och träffa alla mina idoler och så. Jag vill bli lika duktig som

Malin Baryard, och hålla på med ridning och fotboll och friidrott och sånt i hela mitt liv.

Jag kommer nog va rätt frisk, för jag brukar inte bli sjuk så mycket nu. Kanske en gång

om året eller nånting.


Jag ska flytta nu efter sommaren. Jag vill bli frisör. Det har jag velat bli sen jag var fyra

år. Det har alltid varit min dröm. Min dröm är att öppna egen frisörsalong i en stad typ

Stockholm. Jönköping och Linköping har frisörskola.

95


Gymnasium och högskola blir det. Seriösa saker som kanske läkare men jag vet inte om

jag orkar plugga så länge efter gymnasiet. Det är länge.


Jag går väl kanske på en högskola.


Efter högstadiet vet jag inte vad jag ska göra.

• Vad vill du bli när du blir stor?


Kanske konstnär.


Jag vill bli ridlärare, eller en sån här ridtjej. Eller zooskötare, för jag gillar djur

jättemycket.

ErErErErika, 7 år :ika, 7 år :ika, 7 år :ika, 7 år :

Jag vill sjunga. Rätt mycket pop och så. Vi har ett band här på skolan, det är nio stycken

som är med. Eller så fortsätter jag och rida, för det vill jag… bli världsbäst på att rida. Att

bli känd. Att många vet att jag finns och att dom tycker om mig och så.


Vet inte.


Ridproffs tror jag, för att få hålla på med djur och så, och det är roligt tycker jag. Jag

tycker om djur och så. Man kan ju fortfarande tävla och så också. Jag skulle också vilja

bli ridtränare, bara för att man får hålla på med djur.


Jag är väl förhoppningsvis frisör då. Min morbror och moster äger en frisörsalong här så

då kanske jag flyttar tillbaka hit och jobbar där några år. Sen kanske jag åker ut på

äventyr och gör en massa.

96


Jag vill gärna hjälpa andra typ som läkare. Men det finns så mycket att välja på. Det

känns stressigt för det är inte långt kvar tills man ska välja yrke. Nu är det preliminära

valet till gymnasiet och det är svårt och man känner sig stressad.


Det vet jag inte. Det är det som är problemet. När jag var liten ville jag bli frisör och

dagisfröken. Men det vill jag nog inte nu.


Det har jag inte funderat på.

• Hur skulle du vilja att ditt liv såg ut i framtiden?

AAAAlicia, 7 år :licia, 7 år :licia, 7 år :licia, 7 år :

-


-


Att allting ska va bra, och att jag mår bra och så.


Vet inte… bra.


-


Jag vill ha familj och barn och så när jag är mellan 25 och 30 år. Bo i Göteborg, Malmö

eller Halmstad för där har jag alltid velat bo. Inte i Stockholm i alla fall.


Jag bor inte kvar här, det tänker jag bara inte. Helst så vill jag flytta till en större stad men

inte till Stockholm hellre till Växjö, Göteborg eller Helsingborg lite så. Det blir nära till

allt. Jag har tänkt såhär att först karriär och sedan barn för jag vill ha mitt liv först. När

jag tänker på mig själv i framtiden så har jag ett, typ två barn och är ensamstående. Det är

lite konstigt. Jag kan inte se en bild av att jag bor i villa med man och barn eller nåt sånt.

97

Jag kan inte tänka mig att bo eller leva ihop med en annan människa för att jag måste ha

mitt eget privatliv. Jag kan inte tänka mig att ha en helt annan människa så nära inpå

liksom hela tiden. Men det kanske är något som man växer in i sen. Men nu vill jag i

framtiden bo i en stad med förhoppningsvis en bra inkomst och med ett eller två barn som

är lite sådär bortskämda.


Jag vill bo i Stockholm för att jag har bott här så länge. Jag vill väl ha barn och bo i hus

men ändå i Stockholm.


Jag vill flytta till Göteborg eller Borås. Jag vill flytta till Göteborg för där finns Liseberg.

Jag vill ha två barn när jag blir stor. Jag vill inte ha hästar när jag blir stor för det blir för

dyrt.

Documents

Att vara tjej - lnu.diva-portal.org