Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Karlstads universitet Avdelningen för statsvetenskap
Att skriva vetenskapliga rapporter och PM på A-nivå
Grunddokument för vägledning av studenter i statsvetenskap
© Avdelningen för statsvetenskap Karlstads universitet, Magnus Lindh (Version 2004:1)
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning................................................................................................................... 2
Förord ......................................................................................................................................... 3
1. Inledning................................................................................................................................. 4
1.1 Vad är en politikvetenskaplig text?.................................................................................. 4
1.2 Om vetenskapliga rapporter och PM................................................................................ 4
2. Struktur................................................................................................................................... 6
2.1 Försättsblad ...................................................................................................................... 6
2.2 Sammandrag..................................................................................................................... 6
2.3 Innehållsförteckning......................................................................................................... 7
2.4 Inledning........................................................................................................................... 8
2.5 Referat .............................................................................................................................. 8
2.6 Analys med slutsats.......................................................................................................... 9
2.7 Referensförteckning ....................................................................................................... 10
2.8 Bilagor............................................................................................................................ 10
3. Formalia ............................................................................................................................... 11
3.1 Hänvisningssystem......................................................................................................... 11
3.1.1 Oxfordsystemet ....................................................................................................... 12
3.1.2 Harvardsystemet...................................................................................................... 12
3.1.3 Mer om hänvisningar: f-systemet............................................................................ 13
3.2 Hänvisningssystem: referensförteckning ....................................................................... 13
3.3 Citat ................................................................................................................................ 14
3.4 Språk............................................................................................................................... 14
Bilagor...................................................................................................................................... 16
Bilaga 1 ................................................................................................................................ 16
Bilaga 2 ................................................................................................................................ 17
Bilaga 3 ................................................................................................................................ 18
Bilaga 4 ................................................................................................................................ 19
Bilaga 5 ................................................................................................................................ 20
Bilaga 6 ................................................................................................................................ 21
3
FÖRORD
Vad som följer är instruktioner för hur man bör skriva politikvetenskapliga texter på A-nivå
på Karlstads universitet. Att kunna skriva är ett viktigt inslag i utbildningen på ämnet
statsvetenskap.
För att underlätta för studenter har denna instruktion arbetats fram. Den besvarar vanliga
frågor av både innehållslig och formaliakaraktär. Att instruktionerna gäller för A-kurser i
statsvetenskap innebär att alla grundkurser som ges av avdelningen för statsvetenskap följer
denna instruktion.
I takt med att kommentarer dyker upp på denna text så upparbetas innehållet. Reaktioner och
synpunkter på denna handling är välkomna.
4
1. INLEDNING
1.1 Vad är en politikvetenskaplig text?
Det finns en mångfald typer av dokument. En vetenskaplig rapport är ett skriftligt dokument
som har till syfte att presentera en genomförd undersökning och resultatet av denna
undersökning. Att det är en undersökning som ska presenteras medför att dokumentet kallas
för vetenskaplig rapport. Andra typer av dokument som Du kommer i kontakt med under Din
utbildning är hemtentamen, PM och uppsatser.
En hemtentamen är en uppgift som besvaras med hjälp av kurslitteraturen. Det finns vid en
sådan tentamen inget behov av att stänga in studenterna och kontrollera dem med hjälp av
skrivvakter. Frågorna är utformade så att längre utläggningar behövs för att besvara frågan.
Därför kan svaren på en hemtentamen se väldigt olika ut. Givetvis får man diskutera
alternativa svar med sina kurskamrater, men den inlämnade texten ska vara skriven av den
enskilde studenten. Om ett par svar liknar varandra kan det bli fråga om att anmäla
studenterna för ”försök till vilseledande” till disciplinnämnden på universitetet som har hand
om sådana ärenden. Normalt anger den examinerande läraren vilka krav som gäller för att
besvara frågorna, men det är inte fel att även använda dessa instruktioner som stöd för hur Du
besvarar en fråga.
En PM är ofta mindre i omfattning än en vetenskaplig rapport och har som syfte att ge
bakgrund/information men förutsätter inte en helt genomförd undersökning. Genomförd
undersökning rapporteras däremot i en uppsats, samtidigt som omfattningen är större hos en
uppsats än en rapport. Till detta kommer också att en uppsats har andra krav i sin utformning
än en rapport. Tanken är dock att det ska vara ett naturligt steg att gå ifrån att skriva
politikvetenskapliga texter på A-nivå till att skriva en uppsats på B-nivå. Följande exempel
bygger på att Du ska skriva en vetenskaplig rapport.
1.2 Om vetenskapliga rapporter och PM
Syftet med en rapport är alltså att presentera en genomförd undersökning. När vi genomför en
undersökning, så brukar processen innehålla fyra faser. I den första fasen (1) formulerar vi ett
5
problem eller en fråga som vi önskar att lösa eller besvara. Den formuleringen gör vi utifrån
en problembild; det finns en bakgrund eller utgångspunkt för vår fråga. Ibland utgår vi från en
vag bild, som vi sedan måste utveckla. Men det finns alltid en problembild som start för
undersökningen. Undersökningsfrågan ”vilka demokratiska rättigheter har utländska
medborgare i Sverige?” hänger kanske ihop med en problembild som handlar om invandrares
möjligheter att göra sig hörda i det politiska systemt. I den andra fasen (2) insamlar vi
material som är relevant för vårt problem eller vår fråga. Detta material sammanställer vi
sedan till underlag, som vi använder i den tredje fasen (3); analysen. I analysen bearbetar vi
vårt underlag för att kunna säga något nytt/intressant om vårt problem eller svara på vår fråga.
Utifrån analysen formulerar vi sedan, i den fjärde fasen (4), lösningen på problemet, eller
svaret på frågan. Detta bildar slutsatsen eller resultatet för undersökningen.
Den rapport som ska presentera undersökningen måste innehålla beskrivningar av de
överväganden du gjort, de ”beslut” du fattat under alla dessa fyra faser, och motiveringarna
för besluten. Det innebär att rapporten måste följa en speciell struktur. Men utöver strukturen
måste rapporten även innehålla en del formalia. Detta för att följa den praxis som finns
etablerad för hur undersökningar ska redovisas. Därför följer två avsnitt i denna instruktion.
Det första avsnittet behandlar vilka delar som ska ingå i rapporten (struktur), medan det andra
avsnittet anger elementära regler vad beträffar formalia.
6
2. STRUKTUR
2.1 Försättsblad
Rapportens första ark ska vara ett försättsblad, som har till syfte att ange rapportens identitet.
Därför ska det framgå följande av försättsbladet:
i. Inom vilken enhet/avdelning som rapporten är framtagen:
Avdelningen för statsvetenskap
Karlstads universitet
ii. Datum då arbetet med rapporten är klart (vilket är detsamma som datum för den
slutgiltiga utskriften):
Ex: 2004-01-15
iii. Rapportens titel
iv. Typ av dokument (Observera inte vetenskaplig rapport):
Kursapport eller PM
v. Personnummer
vi. Namn
vii. Kursbeteckning:
STVA02
viii. Läsår:
Ex. Läsåret 2004/2005
Denna uppställning kan användas också för andra typer av dokument, såsom PM,
examinationsuppgifter och uppsatser. För placering av respektive uppgift och den konkreta
utformningen, se bilaga 1.
2.2 Sammandrag
Rapportens andra ark ska vara ett sammandrag (abstract) av rapporten,. Syftet med ett
sammandrag är att det ska ge en översiktlig bild av arbetet. Den ska därför innehålla följande:
i. Rapportens utgångspunkt
7
ii. Rapportens syfte och frågeställning/frågeställningar
iii. Metod och material
iv. Slutsats/slutsatser
Viktigt att observera är att sammandraget inte får innehålla något nytt. Allt som finns i
sammandraget ska finnas i rapporten. Med två undantag ska det dock inte vara samma
formuleringar som i rapporten i övrigt, utan texten i sammandraget ska formuleras
självständigt. De två undantagen gäller syftes- och frågeformuleringarna. Dessa ska vara
identiska med formuleringen i den följande huvudtexten. Omfattningen på ett sammandrag
bör inte överstiga en sida.
Det är också viktigt att observera att det finns en skillnad mellan sammandrag och
sammanfattning. Sammandrag (abstract) gäller hela rapporten, medan sammanfattning enbart
gäller ett avsnitt eller kapitel med en översiktlig bild av avsnittet eller kapitlet.
Sammanfattningar avslutar ett resunemang eller diskussion medan sammandraget är till för att
snabbt kunna sätta sig in vad texten handlar om. Observera att här har olika ämnen olika
praxis.
För en konkret utformning av sammandrag, se bilaga 2.
2.3 Innehållsförteckning
Det tredje arket i rapporten ska vara en fullständig innehållsförteckning, som ska redovisa de
olika avsnitten som ingår i rapporten och dess sidplacering, vilket förutsätter att sidorna i
rapporten sidnumrerats. Viktigt att observera är att försättsblad, sammandrag och
innehållsförteckning inte sidnumreras samt att alla rubriker ska numreras (undantaget
referensförteckningen).
För ett konkret exempel på innehållsförteckning, se detta dokuments innehållsförteckning.
8
2.4 Inledning
Med det fjärde arket börjar den egentliga rapporten i den meningen att Du med avsnittet
Inledning börjar presentationen av Din undersökning. Avsikten med inledningskapitlet är att
Du ska presentera:
i. Utgångspunkten för undersökningen, vilket ger läsaren en förståelse för varför
undersökningen har genomförts och vad som är bakgrunden till att undersökningen
har relevans.
ii. Syftet med rapporten; vad vill Du uppnå med rapporten.
iii. Frågeställningar; vilken fråga eller vilka frågor som Du önskar besvara med
undersökningen.
iv. Definitioner; i de flesta frågeställningar finns det begrepp som måste definieras
(beskrivas) och förklaras. Om vi har frågeställningen ”Har partistrukturen förändrats i
Japan under 1990-talet”?, då är det viktigt både för oss själva och för läsaren att vi
förklarar vad som avses med ”partistruktur”.
v. Material som bildar underlag för Din undersökning
vi. Metod, kan variera, men för en rapport på A-nivå innebär att den metod som används
vanligen är en litteraturgenomgång. Du samlar in material genom att läsa artiklar i
tidningar och tidskrifter, böcker, årsböcker och annat skriftligt material (som du
redovisat i punkten ovan).
vii. Disposition som beskriver översiktligt hur rapporten är upplagd.
2.5 Referat
Den första delen av själva rapporten är alltså inledningen. Därefter, som en andra del, ska en
sammanställning av relevant material följa. Om Du har gjort en litteraturgenomgång, vilket är
det vanligaste, så innehåller denna andra del referat av de olika artiklar och böcker som Du
har läst. Att göra ett referat innebär att Du redogör för det valda materialet på ett självständigt
sätt. Du ska inte skriva av ur texten du läst. Du får heller inte ”ligga för nära” de sats- och
styckebyggnader författaren till den lästa boken har. Ditt referat ska vara just självständigt.
Med i huvudsak dina ord ska du referera det du tycker är viktigt att få med i
litteraturgenomgången som del av din rapport.
9
Syftet med denna del är att det ska vara ett underlag till den kommande analysen och
slutsatsen. Du ska alltså med hjälp av insamlat material skapa en bild av det Du avser att
undersöka. Utifrån denna bild ska Du sedan i nästa avsnitt (Analys med slutsats) hämta
relevanta delar för att besvara den frågeställning eller de frågeställningar som Du har för
arbetet.
Det är vanligt när man skriver rapporter att materialet och själva undersökningsobjektet inte
lämpar sig att beskrivas i ett kapitel. Därför kan det i rapporten ingå flera kapitel för referat.
Det viktigaste är att dessa kapitel kommer före det kapitel som kallas Analys med slutsats.
Normalt kallar man inte dessa kapitel för ”Referat”, utan väljer rubriker som mer beskriver
vad referatet handlar om. Exempelvis: ”Partisystemet i Japan.”
Observera att referat inte är detsamma som recension. En recension innebär att Du
sammanfattande beskriver exempelvis en bok (vad den handlar om, hur den är uppbyggd
osv.) och att Du därefter bedömer dess för- och nackdelar. Detta är inte syftet med ett referat.
Referatets syfte är (återigen) att du ska lyfta fram det du tycker är viktigt att ha med som
(bakgrund och) underlag för den kommande analysen. Du behöver alltså varken beskriva hela
materialet eller författa något omdöme om materialet. Om du känner dig osäker på citat- och
referatteknik, kan du på kursens hemsida (eller kontakta administrationen) läsa en text om hur
du går tillväga vid ett referat.
2.6 Analys med slutsats
Det sista kapitlet i rapporten ska vara Analys med slutsats. I detta kapitel ska den
frågeställning eller de frågeställningar som Du formulerade och utvecklade i
inledningskapitlet besvaras. Genom att besvara dessa frågor kommer Du också att uppnå
syftet med rapporten – under förutsättning förstås att syftet och frågorna är sammankopplade
på ett logiskt sätt.
Ett förslag, som ger en klar struktur och koppling mellan det första kapitlet och det sista
kapitlet, är att Du återger frågan/frågorna i inledningen av det avslutande kapitlet också. Då
ser läsaren dels att det finns en koppling till det första kapitlet, dels att Du nu avser att besvara
frågan/frågorna. Det hjälper också Dig att koncentrera diskussionen till just
frågeställningen/frågeställningarna.
10
I analys- och slutsatskapitlet, som i en normal rapport på A-nivån omfattar en till tre sidor,
ska Du utifrån en sammanställning av rapportens underlag (som Du presenterade under
Referat) argumentera för ett svar (slutsats) på rapportens fråga/frågor. Tänk på att det är Din
uppgift att övertyga läsaren om att Du har goda skäl att hävda Din slutsats. Läsaren ska alltså
inte behöva tolka Din text för att förstå vilken slutsats som Du hävdar eller med vilka
argument Du hävdar denna slutsats.
2.7 Referensförteckning
Den sista obligatoriska delen i rapporten ska vara en Referensförteckning, som redovisar vilka
referenser som Du har använt. Hur en referensförteckning ska utformas återkommer vi till
längre fram.
2.8 Bilagor
Om Du har bilaga/bilagor till Din rapport så ska denna/dessa komma efter referens-
förteckningen. Bilagorna ska vara numrerade och vara försedda med rubrik. Exempelvis:
”Bilaga 1: (exempel på försättsblad)”. Denna text ska skrivas ut i det högra översta hörnet på
bilagans första sida.
11
3. FORMALIA
3.1 Hänvisningssystem
En rapport ska innehålla ett hänvisningssystem. Syftet med ett hänvisningssystem är att
läsaren ska kunna se varifrån Du hämtat Ditt underlag och vilket material som utgör
underlaget för Din rapport.
TIPS: FÖR EN UTFÖRLIGARE BESKRIVNING AV HUR DE FORMELLA KRAVEN PÅ ETT HÄNVISNINGSSYSTEM SER UT REKOMMENDERAS ATT LÄSA KAPITEL 6 I HANDBOKEN FÖR KANDIDAT- OCH MAGISTERFÖRFATTARE VID BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN I BORÅS, HTTP://WWW.HB.SE/BHS/HANDBOK/.
Ett hänvisningssystem består av två delar: notsystem och referensförteckning.
Syftet med notsystemet är att läsaren ska få information, så att han/hon kan kontrollera eller
använda den referens som Du har använt. Not ska därför användas i två situationer:
• vid citat
• vid referat
Att använda not vid citat är kanske uppenbart. Vi hävdar vid citat att någon har skrivit det
som vi återger ord för ord. För att läsaren ska kunna kontrollera detta anger vi varifrån vi har
hämtat citatet. Att samma logik gäller även vid referat är inte lika självklart. Men när vi
refererar påstår vi ju egentligen att någon annan hävdar att något är på ett visst sätt. Vi måste
även då visa varifrån vi har hämtat underlaget för det påstående vi gör. Observera dock att vid
påståenden som är självklara eller allmänt kända, så behöver vi inte belägga påståendet med
not. Exempelvis att huvudstaden i Norge heter Oslo kan vi anta är allmänt känt. Men om vi
hävdar att fiskenäringen i Norge fångar X ton val varje år, så är detta inte ett känt förhållande,
utan måste beläggas med not. För att avgöra vad som kan antas vara allmänt känt, respektive
inte, så avgörs detta av vilken målgrupp Du skriver för. Om rapporten seminariebehandlas är
målgruppen seminariet. I vilket fall kan den ”normale” A-studenten betraktas vara
målgruppen, vilket ger den måttstock för vad som ska betraktas som allmän kunskap eller
inte.
12
Hur ser ett hänvisningssystem ut? Det finns generellt två olika typer av hänvisningssystem.
Du får själv välja vilket system som passar Dig bäst, men i din rapport ska
hänvisningssystemet vara enhetligt. Detta innebär att Du under inga omständigheter får
använda olika hänvisningssystem i en och samma rapport.
3.1.1 Oxfordsystemet
Det första systemet vi ska gå igenom är Oxfordsystemet. Detta system bygger på att Du efter
avslutad mening anger notnummer och att not redovisas under motsvarande notnummer
nederst på sidan. I nottexten ska följande framgå: författare, rubrik, årtal och sida. I bilaga 3
illustreras Oxfordsystemet.
I de flesta ordbehandlingsprogram finns det en notfunktion som automatiskt ger
Oxfordsystemet. Observera att det finns två olika sätt att redovisa noter enligt
Oxfordsystemet. Det första är sidnoter, vilket bilaga 3 visar. Det andra är slutnoter, vilket
innebär att alla noter i rapporten samlas på en sida. Denna sida placeras då före
referensförteckningen. Systemet med slutnoter är dock inte att rekommendera, eftersom det
försvårar för läsaren som måste slå i sidorna för att kontrollera referensen. Om Du använder
Oxfordsystemet bör Du därför använda sidnoter.
3.1.2 Harvardsystemet
Det andra systemet Du kan använda för referenshänvisning är Harvardsystemet. Enligt detta
system anger Du noter i själva texten men inom parentes; så här (Lindh 1997, s. 32)
alternativt (Lindh 1997:32). Du kan dock använda sidnoter för att kommentera eller förklara
texten. I bilaga 4 anges samma text som bilaga 3, men nu med ett notsystem enligt
Harvardsystemet. Noterna redovisas i direkt anslutning till texten, med författare, årtal och
sida. Om läsaren vill veta vilken referens Du avser i noten, så är det möjligt genom att se
vilken referens i referensförteckningen som stämmer överens med noten.
13
3.1.3 Mer om hänvisningar: f-systemet
Nu finns inslag i noterna som är intressanta att notera. För det första (1) det så kallade f-
systemet. Om Du hämtar underlag från flera påföljande sidor från samma referens, så ska Du
inte skriva (t ex) s.10-11. Istället skriver Du s.10f i noten. Ett f innebär att Du har hämtat
underlag ifrån sidan 10 och den följande sidan. Om Du har hämtat underlag från minst tre
sidor i rad (10 – 13 t ex) så skriver Du s.10ff. Det visar att Du har hämtat underlag från sidan
10 och de påföljande sidorna, dock högst fem sidor framåt. För att sammanfatta f-systemet:
• s.10 = underlag från enbart sidan 10
• s.10f = underlag från sidan 10 och den påföljande sidan
• s.10ff = underlag från sidan 10 och högst de fem påföljande sidorna
Ibland använder man uttrycket passim. Detta står för att man har hämtat underlag från olika
ställen. Om man skriver till exempel (Oskarson, 1994, kap2 passim) i noten innebär det att
man har hämtat information på olika ställen i det andra kapitlet. Att använda passim är
accepterat, men bör användas i ytterst begränsad omfattning, eftersom hänvisningen blir vag.
Det andra (2) inslaget i exemplen är förkortningen a.a., som innebär redan anfört arbete.
Denna förkortning använder Du i noter när Du vill hänvisa till en referens som Du redan har
angett. När Du redan en gång har hänvisat till Oskarson och skrivit ut referensen, behöver Du
inte skriva ut referensen när Du hänvisar till Oskarson i fortsättningen. Det är dock viktigt att
man inte sammanblandar förkortningen a.a. med förkortningen ibid. Nu finns det olika praxis
för hur man använder ibid. men den praxis som bör tillämpas är att ibid. endast används när
man hänvisar till samma referens och samma sida i referensen som föregående not. Om Du
till exempel hänvisar till Oskarson, 1994 och sidan 10 för att sedan i nästa not också hänvisa
till Oskarson, 1994 och sidan 10, så skriver Du på följande sätt: Ibid. Men observera att a.a.
och ibid. endast får användas i Oxfordsystemet. Om Du använder Harvardsystemet, så får Du
alltså inte använda vare sig a.a. eller ibid.
3.2 Hänvisningssystem: referensförteckning
Den andra delen av hänvisningssystemet är referensförteckningen. I en referensförteckning så
ska det finnas information som gör det möjligt att söka de referenser som har använts i
rapporten. För detta ändamål krävs det en del information om referenser, vilken information
som krävs varierar med typen av referens. I bilaga 5 presenteras en referensförteckning för
Oxfordsystemet. I bilaga 6 finns motsvarigheten för Harvardsystemet. Bilagorna visar på
14
utformningen för olika typer av referenser: monografier, antologier, kapitel ur antologier,
artiklar i tidningar och artiklar i tidskrifter. Det finns olika praxis vid utformandet av
hänvisningssystem och referensförteckning. Viktigast är att vara konsekvent och inte blanda
olika principer för utformning.
3.3 Citat
I de flesta rapporter finns det alltid behov av att citera andra texter. Som framgår av tidigare
instruktioner, ska citat alltid beläggas med not. Ett enkelt citat har därför följande utformning,
med förutsättning att vi använder Harvardsystemet:
Alfords klassröstningsindex bör dock inte ligga till grund för några långtgående
slutsatser. Måttets suveräna enkelhet är samtidigt dess problem, och flera fallgropar
är förknippade med det. (Oskarson 1994, s.40)
Ibland är man intresserad av endast en del av en mening, då redovisar man att det inte är en
fullständig mening som är citerad på följande sätt:
Oskarson anser att Alfords klassröstningsindex är enkelt, men också att ”…flera fallgropar är
förknippade med det”. (Oskarson 1994, s.40).
Som exemplet visar använder man sig av tre punkter (…) för att visa att meningen som citeras
inte är fullständig i citatet; att det i originaltexten finns mer text som inte återges i citatet.
Tänk på att om Du citerar så ska den aktuella texten återges fullständigt. Det innebär att även
om stavningen är felaktigt, eller om det finns sakfel i texten, så ska dessa även framgå i
citatet.
Vad Du bör undvika är att använda för stora block med citat. Citat ska användas sparsamt,
eftersom de ofta innebär att tempot i texten ändras.
3.4 Språk
Vi har alla vår egen språkstil. Det gäller inte minst när vi skriver rapporter. Det är därför svårt
att ange några riktlinjer när det gäller själva språkstilen i rapporten. Men språket ska vara
15
sakligt samtidigt som det inte får förvandlas till ”kanslisvenska”. En bra språkstil är därför
saklig, men enkel. Eftersom det är sällan som studenter har någon större erfarenhet av att
skriva, så är ett gott råd att man ägnar tid åt själva språkhanteringen i texten. Det gäller inte
bara formalia och stavning, utan också framställningen är viktig. Det är Din uppgift och Ditt
ansvar att rapporten har en framställning som ger läsaren en förståelse för den genomförda
undersökningen.
En bra handledning när det gäller skrivregler är Svenska skrivregler utgivna av Svenska
språknämnden. Vi förutsätter att Du utgår från de regler som anges i den skriften.
16
BILAGOR
Bilaga 1
Exempel på försättsblad
Karlstads universitet 2004-06-01
Avdelningen för statsvetenskap
TITEL PÅ RAPPORTEN
Kursrapport
Personnummer
Namn
Kursbeteckning
Läsår
17
Bilaga 2
Exempel på sammandrag
Sammandrag
av
Det japanska partisystemet i förändring
En rapport av Thomas Denk
Sedan 1990 har det japanska partisystemet genomgått en betydande förändring i sin struktur.
Syftet med denna rapport är att beskriva denna utveckling utifrån den modell om partistruktur
som Klaus von Beyme har utvecklat. Den övergripande frågeställningen för rapporten är Hur
har det japanska partisystemet utvecklats sedan 1990? Utifrån den teoretiska ramen utvecklas
två forskningsfrågor för rapporten: a) Hur har polariseringen i det japanska partisystemet
utvecklats sedan 1990? Och b) Hur har fragmenteringen i det japanska partisystemet
utvecklats sedan 1990?. Underlaget för rapporten är resultaten från valet till parlamentet i
Japan under 1990-talet och översiktlig litteratur om det politiska systemet i Japan. Genom att
relatera detta underlag till den nämnda modellen om partistruktur utförs en analys, som
resulterar i slutsatsen att a) polariseringen i det japanska partisystemet har delvis minskats
samtidigt som b) fragmenteringen har ökat under 1990-talet.
18
Bilaga 3
Exempel notsystem: Oxfordsystemet
I boken Klassröstning i Sverige: rationalitet, lojalitet eller bara slentrian (1994) undersöker
Maria Oskarson dels om klassröstning är ett uttryck för rationalitet, dels varför
klassröstningen har förändrats i Sverige.1 Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen
utgörs i stor utsträckning av den klassiska modell som S.M. Lipset och Stein Rokkan
gemensamt utvecklade.2 Denna modell, The Social Cleavages Model, innebär att
partisystemet och väljarbeteendet förklaras utifrån sociala skiljelinjer (cleavages).3 Vad som
är utmärkande för dessa sociala skiljelinjer är enligt Stefano Bartolini och Peter Mair att tre
kriterier uppfylls: a) att det finns en social förankring, b) att det finns en kollektiv identitet
och c) att det förekommer partier som företräder de grupper vars kollektiva identitet har en
social förankring.4 En stor del av den senare valforskningen har testat hur väl denna teori om
sociala skiljelinjer förklarar väljarbeteendet. Maria Oskarson har själv bidragit till denna
diskussion genom sitt bidrag i boken Electoral Change: Responses to Evolving Social and
Attitudinal Structures in Western Countries (1992). Slutsatsen som Oskarson presenterar i sitt
kapitel är att klassröstningen har minskat i Sverige och att modellen har förlorat i
förklaringsgrad.5 Men hennes slutsats är att modellen fortfarande, om än i mindre
utsträckning, har relevans för att förstå väljarbeteende i Sverige.6
1 Oskarson, M., Klassröstning i Sverige: rationalitet, lojalitet eller bara slentrian, 1994, s. 28 2 Oskarson, M., a.a., s. 10 3 Lipset, S.M. & Rokkan, S., ”Cleavage Structures, Party Systems, and Voter Alignment: An Introduction” i
Lipset, S.M. & Rokkan, S. (eds.), Party Systems and Voter Alignments, 1967, s. 35ff 4 Bartolini, S. & Mair, P., Identity, Competition and Electoral Availability, 1990, s. 214ff 5 Förklaringsgrad är egentligen ett statistiskt mått, som anger i vilken utsträckning som de oberoende variablerna
förklarar variationen i den beroende variabeln 6 Oskarson, M., ”Sweden”, i Franklin, M., Mackie, T. & Valen, H. (eds.), Electoral Change: Responses to
Evolving Social and Attitudinal Structures in Western Countries, 1992, s. 360f
19
Bilaga 4
Exempel notsystem: Harvardsystemet
I boken Klassröstning i Sverige: rationalitet, lojalitet eller bara slentrian (1994) undersöker
Maria Oskarson dels om klassröstning är ett uttryck för rationalitet, dels varför
klassröstningen har förändrats i Sverige (Oskarson, 1994, s. 28). Den teoretiska
utgångspunkten för avhandlingen utgörs i stor utsträckning av den klassiska modell som
Séymour Martin Lipset och Stein Rokkan gemensamt utvecklade (Oskarson 1994, s. 10).
Denna modell, The Social Cleavages Model, innebär att partisystemet och väljarbeteendet
förklaras utifrån sociala skiljelinjer (cleavages) (Lipset & Rokkan 1967, s. 35ff). Vad som är
utmärkande för dessa sociala skiljelinjer är enligt Stefano Bartolini och Peter Mair att tre
kriterier uppfylls: a) att det finns en social förankring, b) att det finns en kollektiv identitet
och c) att det förekommer partier som företräder de grupper vars kollektiva identitet har en
social förankring (Bartolini & Mair, 1990, s. 214ff). En stor del av den senare valforskningen
har testat hur väl denna teori om sociala skiljelinjer förklarar väljarbeteendet. Maria Oskarson
har själv bidragit till denna diskussion genom sitt bidrag i boken Electoral Change:
Responses to Evolving Social and Attitudinal Structures in Western Countries (1992).
Slutsatsen som Oskarson presenterar i sitt kapitel är att klassröstningen har minskat i Sverige
och att modellen har förlorat i förklaringsgrad.1 Men hennes slutsats är att modellen
fortfarande, om än i mindre utsträckning, har relevans för att förstå väljarbeteende i Sverige
(Oskarson 1992, s. 360f).
MÄRK: NÄR TVÅ FÖRFATTARE FINNS TILL SAMMA TEXT SAMMANBINDS DE ÅTMINSTONE I REFERENSEN MED ET-TECKNET &. SYFTET DÄRMED ÄR ATT UNDVIKA MISSFÖRSTÅNDET ATT DET DET ÄR FRÅGA OM TVÅ OLIKA REFERENSER. DET ÄR SKILLNAD MELLAN ATT (BÅDE) LIPSET OCH ROKKAN HÄVDAR NÅGOT OCH ATT LIPSET & ROKKAN GÖR DET!
1 Förklaringsgrad är egentligen ett statistiskt mått, som anger i vilken utsträckning som de oberoende variablerna
förklarar variationen i den beroende variabeln
20
Bilaga 5
Exempel på referensförteckning för Oxfordsystemet
REFERENSFÖRTECKNING
Litteratur
Conradt, D.P., The German Polity, Longman, London, fjärde upplagan, (1980), 1989
Franklin, M., Mackie, T., Valen, H. (eds.), Electoral Change: Responses to Evolving Social
and Attitudinal Structures in Western Countries, Cambridge University Press, Cambridge,
1992
Lipset, S.M. & Rokkan, S., ”Cleavage Structures, Party Systems and Voter Alignments: An
Introduction”, i Lipset, S.M. och Rokkan, S. (eds.), Party Systems and Voter Alignments,
The Free Press, New York, 1967
Lipset, S.M. & Rokkan, S. (eds.), Party Systems and Voter Alignments, The Free Press, New
York, 1967
Oskarson, M., “Sweden”, i Franklin, M., Mackie, T., Valen, H. (eds.), Electoral Change:
Responses to Evolving Social and Attitudinal Structures in Western Countries, Cambridge
University Press, Cambridge, 1992
Oskarson, M., Klassröstning i Sverige: rationalitet, lojalitet eller bara slentrian, Nerenius &
Santérus Förlag, Stockholm, 1994
MÄRK: FÖRFATTARE I BOKSTAVSORDNING OCH DÄREFTER I KRONOLOGISK ORDNING, MARKERA
KÄLLA OCH ANGE FÖRLAGSORT (INTE TRYCKORT).
Tidskriftsartiklar
Hopman, J., ”Klassröstningen är död!”, Val och väljare, årgång 8, nr 3, 1991, s.100-123
Ni, K., ”Att studera väljare”, Politik och samhälle, årgång 10, nr 2, 1990, s.123-190
MÄRK: KÄLLA ÄR INTE ARTIKELNS RUBRIK UTAN TIDSKRIFTEN, SOM DÄRFÖR MARKERAS.
Tidningsartiklar
Tadotter, N., ”Ta bort mansgrisarna nu!”, Hallands Dagblad, 1994-01-01
21
Bilaga 6
Exempel på referensförteckning för Harvardsystemet
REFERENSFÖRTECKNING Monografi, en författare:
Conradt, D.P. (1989) The German Polity. Fjärde upplagan. London: Longman
Oskarson, M. (1994) Klassröstning i Sverige: rationalitet, lojalitet eller bara slentrian.
Stockholm: Nerenius & Santérus förlag
Antologi (med redaktörer):
Franklin, M.N., Mackie, T.T & Valen, H. (eds.) (1992) Electoral change: Responses to
Evolving Social and Attitudinal Structures in Western Countries. Cambridge:
Cambridge University Press
Lipset, S.M. & Rokkan, S. (eds.) (1967) Party Systems and Voter Alignments. New York: The
Free Press
Kapitel i antologi:
Lipset, S.M. & Rokkan, S. (1967) ”Cleavage Structures, Party Systems and Voter
Alignments: An Introduction”, i Lipset, S.M. & Rokkan, S. (eds.) Party Systems and
Voter Alignments. New York: The Free Press
Oskarson, M. (1992) ”Sweden”, i Franklin, M.N., Mackie, T.T. & Valen, H. (red.) Electoral
change : Responses to Evolving Social and Attitudinal Structures in Western
Countries. Cambridge: Cambridge University Press
Tidskriftsartikel
Hopman, J. (1991) ”Klassröstningen är död”, Val och väljare, årg. 8:3 s. 100 – 123
Ni, K (1990) ”Att studera väljare”, Politik och samhälle, årg. 10:2 s. 123-190
Tidningsartikel
Tadotter, N. (1994) ”Ta bort mansgrisarna nu!”, Hallands Dagblad 1994-01-01
MÄRK: I DIN EGEN REFERENSFÖRTECKNING SKA DU INTE DELA UPP DINA REFERENSER PÅ DET SÄTT SOM GJORTS OVAN. I REFERENSFÖRTECKNINGEN SKA REFERENSERNA I STÄLLET ANGES I BOKSTAVSORDNING EFTER FÖRFATTARNAMN.