Informationskompetens och Användarutbildning · 2008-07-11 · Informationskompetens och Användarutbildning NVBF 1996 Proceedings från Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars

Informationskompetens ochAnvändarutbildning

NVBF 1996

Proceedings från NordiskaVetenskapliga Biblioteksföreningars

Förbunds konferens: Linköping,Sverige, 19-20 november 1996

Edited byLiselotte Thornell, Agneta Lantz

Published for Nordiska Vetenskapliga BiblioteksföreningarsFörbund (NVBF) by

Linköping University Electronic PressLinköping, Sweden

http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/

Published on November, 11 1997 byLinköping University Electronic Press

581 83 Linköping

Linköping Electronic Articles inComputer and Information Science

ISSN 1401-9841Series editor: Erik Sandewall

omslag: Rudie Proo, LinköpingTypeset by the author using MS Word and

formated using étendu style for A4 paper size

Recommended citation:Informationskompetens och Användarutbildning. Proceedings frånNordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars Förbunds konferens:

Linköping, Sverige, 19-20 november, 1996. Linköping electronicarticles in computer and information science, Vol. 2(1997)Nr 10.

http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/. November 11, 1997.

The publishers will keep this article on-line on the Internet(or its possible replacement network in the future)

for a period of 25 years from the date of publication,barring exceptional circumstances as described separately.

The on-line availability of the article impliesa permanent permission for anyone to read the article on-line,

to print out single copies of it, and to use it unchangedfor any non-commercial research and educational purpose,

including making copies for classroom use.This permission cannot be revoked by subsequent

transfers of copyright. All other uses of the article areconditional on the consent of the copyright owner.

The publication of the article on the date stated aboveincludes also the production of a limited number of copies

on paper, which were archived in Swedish university librarieslike all other written works published in Sweden.

The publisher has taken technical and administrative measuresto assure that the on-line version of the article will bepermanently accessible using the URL stated above,

unchanged, and permanently equal to the archived printed copiesat least until the expiration of the publication period.

For additional information about the Linköping UniversityElectronic Press and its procedures for publication and for

assurance of document integrity, please refer toits WWW home page: http://www.ep.liu.se/

or by conventional mail to the address stated above.

Förord

Konferensen Informationskompetens och Användarutbildningarrangerades av Nordiska Vetenskapliga BiblioteksföreningarsFörbund (NVBF) och Linköpings universitetsbibliotek medekonomiskt stöd från NORDiNFO.

Förväntningarna på den högre utbildningen inför 2000-talet är högtställda. Den ökade vikten vid kvalitetsarbete, effektivisering avutbildning och forskning vid universitet och högskolor, i förening medden explosiva utvecklingen på IT-området medför genomgripandekonsekvenser för informationsförsörjningen.

Hur kan forskningsbiblioteken bli en optimal pedagogisk resurs för attmöta det samhälleligt uttalade kravet på informationskompetens /information literacy? Hur kan vi utveckla vår användarutbildning för attmöta dessa krav med utnyttjande av nya informationsteknologiskalösningar?

Syftet med konferensen var att erbjuda ett nordiskt forum fördiskussion och utbyte av åsikter om informationskompetens(information literacy) och bibliotekens pedagogiska roll i samband medutbildning i informationssökning, s.k. användarutbildning. Konferensengav såväl teoretiska aspekter som praktiska tillämpningar på området.

165 personer från de fem nordiska länderna deltog i konferensen.

Ett stort tack till alla som bidrog till en lyckad konferens! Diskussioneninom Norden om bibliotekets pedagogiska roll går vidare.

Linköping, Oktober 1997 Agneta LantzLiselotte Thornell

Programgrupp:

Toini Alhainen Jyväskylä universitetsbibliotek, [email protected] Knutsen Universitetsbiblioteket i Trondheim, [email protected] Lantz Linköpings universitetsbibliotek, [email protected] Mørch Danmarks Tekniska Videncenter & [email protected] Thornell Linköpings universitetsbibliotek, [email protected] Thorsteinsdottir Nationalbiblioteket, [email protected]

Författarindex

Alhainen, Toini 12Almén, Edgar 14Björgvinsdottir, Kristin 05, 19Carlberg, Tommy 06Fagerjord, Kari 08Fjällbrant, Nancy 10Fridén, Kerstin 15Gylstorff, Niels-Henrik 22Hagerlid, Jan 21Ingemarsson, Ingemar 07Kokkonen, Oili 01, 18Knutsen, Tove 04Langeggen, Dagmar 17Lantz, Agneta 02, 06Lie, Kjersti 09Mørch, Frede 13, 20Nordlander, Marianne 15Sundholm, Elisabeth 03Ungern-Sternberg, Sara von 16Thomasson, Gunilla 10Wikström, Katri 11

Innehållsförteckning:

Informationskompetens - Information literacy - ett uttalatutbildningsmålNew trends in information literacy 9Oili Kokkonen

Informationskompetens - ett centralt utbildningsmål för den 21högre utbildningenAgneta Lantz

Universitet- och høyskolebibliotek - en del av læringsmiljøet 33 Elisabeth Sundholm

Integrering av undervisning i informationssøking i annen 43undervisning. Praktiske exempler og synspunkter medhovedvekt på erfaringer fra sivilingeniørstudiet innen kjemived Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.Tove Knutsen

Skolebibliotekens ansvar 55Kristin Björgvinsdottir

Universitsbiblioteket som utvecklingsresurs för bibliotekarier, 63skolledare och lärare inom gymnasieskolanTommy Carlberg, Agneta Lantz

Problembaserad inlärning (PBI - PBL). Bibliotekens rollInformationskompetens som grunden för individuell kunskap 75vid självstyrt lärandeIngemar Ingemarsson

Bibliotekets rolle i problembasert læring 83Kari Fagerjord

Problembasert læring for både student och bibliotekar - 101erfaringer og tanker fra livet ved et arkitektbibliotekKjersti Lie

Biblioteket som pedagogisk resurs vid distansutbildning.Informationsteknologiska möjligheterEDUCATE - ett europeiskt hypertextbaserat utbildningspaket 117Nancy Fjällbrant, Gunilla Thomasson

Nätverksutbildning för bibliotekarier samt musei- och 129arkivpersonalKatri Wikström

Virtual Library Project 135Toini Alhainen

A distance learning course from NNC 139Frede Mørch

Evaluering - kvalitetsutvecklingHur försäkrar vi oss om att vår IT-användning utvecklar 143kvaliteten i våra utbildningar?Edgar Almén

Att skapa och behålla god kvalitet i låntagarundervisning - 151resultat av kvalitetsarbete vid LiUBKerstin Fridén, Marianne Nordlander

Studenterna och biblioteket 157Sara von Ungern-Sternberg

Informationskompetens på nationell nivå - en komparativbelysning av nordiska förhållanden.Finns nationell policy för informationskompetens - i Norge? 167Dagmar Langeggen

Development of information skills - a national policy for 179Finland?Oili Kokkonen

Nasjonal politikk for informasjonskompetanse på Island? 183Kristin Björgvinsdottir

Information competence for end users within Danish 187University Libraries - is there a national strategy?Frede Mørch

Finns nationell policy för informationskompetens - i Sverige? 191Jan Hagerlid

Avslutande sessionSammendrag af indtryk fra konferensen 199Niels-Henrik Gylstorff


Vol. 2(1997): Nr 10

New trends in information literacy

Oili Kokkonen

Jyväskylä universitetsbibliotekJyväskylä, Finland

Föredrag presenterat vid

Informationskompetens och AnvändarutbildningNordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars Förbunds

konferens, 19-20 november 1996Linköping, Sverige

Published for Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars Förbund(NVBF) by



9

Published on November 11, 1997 byLinköping University Electronic Press

581 83 Linköping



Oili KokkonenTypeset by the author using MS Word and


Recommended citation:<Author>. <Title>. Linköping electronic articles

in computer and information science, Vol. 2(1997): Nr 10.http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/. November 11, 1997.














10

1

1. A variety of literacies

Literacy has many faces nowadays: its traditional concept - ability toread and write, läsekunskap - has been expanded and divided intodifferent kinds of literacy: audiovisual literacy, computer or digitalliteracy, multimedia literacy, net literacy, cultural literacy, libraryliteracy, information literacy etc. We use these concepts often withoutthinking how they interrelate and what kind of challenges they raise inour practical work in libraries and information services.

I'm not going into a deeper discussion of the concepts and contents ofdifferent literacies and their relations. We could, however take a lookat some classification of abilities involved in information literacy.According e.g. to Skovira (Skovira 1991) an information literateperson should be able

- to locate needed information,- to determine relevance and adequacy of the information- to apply information in problem solving and decision making.

To be information literate i.e. to gain these skills, the different literaciesare a necessary prerequisites. Therefore, I think that informationliteracy is a kind of umbrella concept of other literacies, going beyondthe other ones. Print, audiovisual, computer, digital, multimedia, net,library e.t.c. literacies are more or less technological skills, and to befully information literate in the modern society one needs culturalliteracy, intellectual ability in order to master the other skills.

Researchers (Habermas 1973, Linnakylä 1992) have seen both thetraditional and the new literacy as

- a technical and instrumental literacy- a functional literacy using literacy as a means of social andcultural understanding and communication- a critical, emancipatory and liberating literacy supportingpersonal and critical evaluation of knowledge.

There is no hesitation that the last-mentioned kind of literacy is theprerequisite for successful academic studies and research work. Atpresent, when we are more and more capable of providing our userswith access to the huge amount of information, it is also moreimportant than ever to emphasize the wise use of information:information is not yet knowledge, knowledge is not yet understanding,understanding is not yet critical judgement, and judgement is not yet

11

2

wisdom (Gardner 1996).

Shapiro and Hughes classify the prerequisites of the informationliteracy in higher education more detailed (Shapiro 1996):

- tool literacy:the ablity and understanding to use the practical andconceptual tools of current information technology, i.e. touse basic computer and network applications

- resource literacy:the ablity and understanding to use the form, format,location and access methods of information resouces,especially networked resources

- social-structural literacy:to know how the information is produced in the society,what are the various information producers and what kind ofinformation can be expected from them

- research literacy:the ablity and understanding to use the IT-based toolsrelevant to the modern research work

- publishing literacy:the ability to format and publish research ideaselectronicallly, in textual and multimedia form

- emerging technology literacy:the ability to ongoingly adapt, to understand, evaluate the

emerging information technology not to be a prisoner ofprior tools of resources

- critical literacythe ability to evaluate critically the human, intellectual andsocial strengths, limits, benefits and costs of IT.

There is no hesitation that the last-mentioned kinds of literacy are moreand more important in the successful academic studies and researchwork. Shapiro and Hughes underline that short technical courses like"Getting Started with Windows", "Surfing the Net" and "BibliographicInstruction", are not enough, even they still have a role to play. Shapiroand Hughes propose a new thinking for curriculum framework. Fromlibrarians' point of view this means a need for a closer cooperation withthe other partners in the academic community, i.e. teachers, researchersand students, of course.

This also means at present, when we are more and more capable ofproviding our users with access to the huge amount of information,that it is also more important than ever to emphasize the wise use of

12

3

information: information is not yet knowledge, knowledge is not yetunderstanding, understanding is not yet critical judgement, andjudgement is not yet wisdom (Gardner 1996).

In the libraries, the problem is how our understanding of contents andthe importance of these literacies should be considered in the designand evaluation of library and information services and how theyinfluence the practical work, the user education in practice?

2. New ways of scientific communication and new forms ofinformation carriers

The fast development and adoption of modern informationtechnologies are changing the traditional ways of communication alsoin the academic world. On the other hand, even though new media andnew channels of communication are emerging, the old ones are notnecessarily disappearing, rather, they are getting new features.Scientific communication in the present research society is goingthrough a period of transformation. The older generation still relies - atleast in the human sciences - mainly on traditional information carrierswhile students and younger teachers and researchers are more andmore acquainted also with the new forms of information. Computer ordigital illiteracy may be a problem among some professors in thehumanities, perhaps also among female students more than malestudents, but students in general are increasingly computer and netliterate, which, however, does not mean that they would be informationliterate.

There are essential differences between the electronic informationoffered by networks and the printed information available aspublications - while published information is available through librariesfor a long time - in archival collections "forever" - the supply ofinformation on the Internet changes constantly. What was available onthe networks yesterday may have completely vanished today. Newservices are created all the time and what was earlier free of chargemay now only be available for a fee. It is typical that a service or apiece of information is first offered free of charge and, if there is amarket for it, a price tag is attached to it.

- there are more and more multimedia materials on the net, e.g.the documents are not necessarily linear in the way we are usedto- the evaluation criteria we are used to with the traditionalinformation carriers are not valid for electronic publications.

13

4

The Internet is gradually realizing the concept of the "virtual library",which has been such a fashionable word in the library society forseveral years already. Although the reality is still today far from a realvirtual reality, it seems to be the way we are unavoidably heading.Library catalogues are expected to be accessible through networks allaround the world, and CD-ROMs and other electronic materialspreviously only in print are commonly accessible from work stationslinked to universities' own networks. Internet services cover anincreasing number of electronic publications and other informationwhich traditionally have been accessible on the premises of libraries andinformation services or at academic departments.

The utilization of Internet services requires a much more active andcritical attitude to information acquisition and evaluation than wasnecessary during the time of traditional publishing. All this means thatour users should be able to use these new media and informationchannels critically.

The Internet is said to be a complete chaos of information as far asboth organization and level of information are concerned. However,with regard to structure and level of information, the Internet does notin principle differ much from world-wide publishing activities. As weknow, publishing activities as a whole produce passing fads or outrightnonsense alongside valuable material. In the same way, though to agreater extent, the value of information offered by the Internet alsoranges from one extreme to the other. As the library offers access toinformation sources it should also provide guidance in their useirrespective of whether information is acquired from traditional orvirtual sources. And even if it is the user's task to assess the finalusability of information, the library's role is to help in its transmission,initial selection and evaluation.For the management and organization of printed publications, libraryand information services have centuries-old tools, which most usersknow at least in their own field. Corresponding, but not similar, toolsalso exist and are continuously developed for the management of theInternet. In fact, there are already directories and directories ofdirectories, general and field-specific, which may resemble bookcatalogues, bibliographies or bibliographies of bibliographies.Navigation tools also allow keyword-based information retrieval,although random indexing of files is a problem. In the same way as theuse of traditional information sources is encouraged through usereducation provided by the library, libraries should also be responsibleto encourage and to enhance the use of these new information

14

5

resources and search methods.

According to these lines of thinking, the library cannot remain abystander when information is increasingly available through networks.Otherwise the role of the libraries in the modern information societywill no doubt be questioned.

3. Changing information needs, different types of users

Together with the virtual age a library without walls is coming true: theservices offered by the library itself or by other information providersare increasingly used via the networks all the time. Distant libraryusers, customers, who may never physically come to a physical librarybut still are active users of the services, are an increasing group of ourclientele. Distance education and distance learning are becoming anessential form of academic education, and they are also increasing thedistant use of library services. Open university calls for open libraries,open libraries call for distant and intensified user education.

As in education in general, there is an emerging tendency also inacademic education to shift from the distribution of information fromteacher to student towards teaching how to find information, in otherwords, to teaching information acquisition skills. This change is a resultof problem-orientated teaching methods which essentially increase theneed for independent information retrieval and use. In the Nordiccountries, at least in Finland, this development is fairly new but a majorchallenge to libraries. Add to this the decrease of teaching staff and theincrease of students at the universities, the independent use ofinformation often with the support of library staff is becoming moreand more common.

Novel forms of information carriers, new routes to information sourcesand changes in academic teaching methods are all together setting newchallenges to the literacy skills of information users, and for libraries,too. The library's role as user educator is thereby also emphasized.

At universities, the use of electronic information via the Internet isincreasing at a stupendous rate. The university computing centres havecommonly started to give computer training to all new students.Network services are usually available to students right from thebeginning of their studies. Computer and net illiteracy is not such aproblem for this generation of new students as it has beenfor previousones. There is, however, still a considerable variety of information

15

6

users in the academic society: technologically literate and efficientnetwork users are a growing group, but we still meet old and youngwho shun digital and network information and typically also computersin general. These "technologically illiterates" include both olderresearchers and often those with a humanistic orientation, maybefemale users. They are the most typical customers who the library isused to serving and who it still is pleased to serve. It is especially theseusers that the library also likes to acquaint with the utilization of newtechnology in information acquisition. For them the threshold to thetraining provided by the library may be lower than the threshold to thetraining provided by experts in the computing centre. The peopleproviding training in the library are mostly female librarians orinformation specialists with a humanistic background who themselvescould belong to this group.

In traditional user education, students were a fairly uniform group: theywere all technically literate, able to read, even if their other informationskills varied. In the new situation, even technological literacy is oftenmost uneven. The library's role in guidance should follow the differenttypes of users. In principal, after the technological literacy provided bythe computing centres or acquired by practicalexperience, the library'srole in its own user education and Internet-training should beorientated towards information content rather than technology. On theother hand, the teaching of information skills in the library may alsolower the threshold to new technology compared with the trainingoffered by the computing centres. It is not, however, unusual that theresponsibility for teaching how to read electronic information, how tomove purposefully in the networks, and how to filter the informationthat is useful, is in practice left to library and information staff.

4. Information specialists - subject specialists, how to cooperate?

The eternal problem of user education: cooperation of user educatorswith academic teachers and researchers of different subject areassomething that of course concerns all library activities is nowadays aneven more essential issue than before. The question has acquiredunprecedented features in connection with the new technologycombined with the enormous growth of easily accessible information.A specialist may feel that the librarian, a "pure transmitter ofinformation", cannot help much in critical content evaluation of thenew kind of information. A librarian or an information specialist is feltto be, and probably often is, a layman, a "technician" who has nothingto give to an expert. If this increases the difficulty of a specialist to turn

16

7

to a librarian in general, in the new situation it may also raise newproblems in user education. On the other hand, since the evaluation ofinformation is more important than earlier, increased cooperationbetween library staff and staff at university departments is essential.

One more important point of view: for library personnel, the change-over to teaching network-based services means new challenges, newtraining. In many cases it has increased the self-confidence oftraditional librarians, perhaps also their status in the academiccommunity. It has also meant that the different functions of userservices have approached each other: general guidance, referencework, information service and user education are getting more andmore tied up. Even if it is important that libraries have staff memberswho can specialize themselves in user education, the entire staff haveto be more or less able to help the customers to improve theirinformation skills in one way or another. One sign of this change is thatwe have started to use the expression 'development of informationskills' instead of the traditional "user education".

5. IFLA and user education

The increased importance of user education or the development of theinformation skills of users is evident also at the international level.IFLA acknowledged user education as an important part of libraryactivities in 1993 by establishing the Round Table on User Education.Before that a Working Group of UE had organized programmes inIFLA Annual Conferences already for two years. The establishment ofthe RT was possible mainly thanks to some active Nordic pathfinders:Nancy Fjällbrandt had for years lectured about the central role of usereducation in library services and carried out the UNESCO Survey ofLibrary Orientation and Instruction Programmes (Fjällbrandt 1990) in1990. Elin Törnudd's initiative was the UNESCO Expert Meeting onthe Training of Information Users in Higher Education the same year(Expert Meeting, 1990). Sinikka Koskiala together with Ian Johnson,Chair of the IFLA Professional Board during these years carried outthe idea of RT proposed by the Expert Meeting.

In addition to the general promotion of user education the objectives ofthe RT are

- to disseminate information on the development of curricula andteaching methods- to encourage the development of the dissemination of

17

8

appropriate teaching material and- to encourage the development of education and training forlibrarians in user education.

The sessions and workshops that the RT has organized at the IFLAAnnual Conferences have proved to be most popular and have featuredthe following aspects of user education:

- state of the art of user education around the world- school libraries and user education- teaching the use of Internet services- teaching the use of electronic journals and other electronicmaterials- information literacy - a challenge for user education- teaching distant users.

The workshops are usually organized together with other IFLA units:cooperation has been close with the Section of Science andTechnology Libraries and the Section of University and other GeneralResearch Libraries. The RT had also planned a seminar or workshopon the training of user educators: the popularity of the theme wasproved as it became apparent that the RT on Continuing Education willorganize the seminar together with the Royal Danish School inLibrarianship as a Preconference Seminar at the IFLA 1997Conference in Copenhagen.

As far as the future programmes of the RT are concerned it seems thatencouraging the further development of new types of information skillswill be emphasized in the programmes of the approaching Conferences.It has also been proved that the Nordic countries together with theAnglo-American library community are the forerunners in usereducation in the world. From this point of view I would like to call foryour active participation in the work of the RT on User Education.

IFLA is initiating a new core programme "Literacy". The RT with itsrepresentative in the steering group of the Programme attempts topromote the new ideas of literacy, e.g. information literacy in thisgroup. Even if traditional literacy has not yet been realized in theworld, and even if resurgent illiteracy is a growing problem in thedeveloped countries, new forms of information are creating new formsof illiteracy also among an unprecedented group of population,academics. Development of information skills is more important nowthan ever before at the universities.

18

9

References:

Expert meeting (1991) Expert meeting on the training of informationusers in higher education, Espoo (Finland) 13 to 17 August 1990. Finalreport. - Paris: Unesco, 1991. - (PGI-91/WS/1)

Fjällbrandt, Nancy (1990), UNESCO Survey of library orientation andinstruction programmes 199. - Paris: UNESCO/PGI.

Gardner, H. (1996), An interview with Howard W. Garner. In:Teaching Thinking & Problem Solving 17, 6,8-11.

Habermas, J. (1973) Erkenntnis und Interesse. Frankfurt: surkamp. - Ininformation research programme of the Academy of Finland, 1995.

Linnakylä, Pirjo (1992) Recent trends in reading literacy research inFinland, In: Literacy and basic education in Europe on the eve of the21st century. Ed. by P. Belanger, C. Winter & A. Sutton. - Strasbourg:Council of Europe.

Shapiro, Jeremy j. & Hughes, Shelley K., Information Literacy as aLiberal Art. Enlightment proposals for a new curriculum.http://www.educom.edu/educom.review/review.96/mar.apr/shapiro.html

Skovira, Robert J. (1991) On being information literate. - In: Systems.People. Understanding. Proceedings of the 45th Annual Meeting of theAmerican Society for Information Science. Vol. 28. - Medford, N.J.LLearned Information Inc. P. 341

19


Vol. 2(1997): Nr 10

Informationskompetens - ett centraltutbildningsmål för den högre utbildningen

Agneta Lantz

Linköpings universitetsbibliotekLinköping, Sverige







21

Published on November 11 1997 byLinköping University Electronic Press

581 83 Linköping



Agneta LantzTypeset by the author using MS Word and



in computer and information science, Vol. 2(1997): Nr 10.http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/. November 11, 1997














22

1

Inledning

Vårt moderna samhälle präglas av stark föränderlighet med intensivutveckling i olika avseenden, tekniskt, ekonomiskt, kunskapsmässigt,politiskt mm. Tittar vi i backspegeln kan vi konstatera, att under vårtsekel har en enorm samhällsomvandling ägt rum - på exceptionellt korttid. Elektroniken och datatekniken har inneburit en revolution medmängder av möjligheter inom hart när alla verksamhetsområden. Vi harkunnat bevittna snabbt ökande forskningsvolymer ochhögskoleutbildning; den snabba tekniska utvecklingen har ledsagats avmotsvarande kunskapsutveckling, med ett allt intensivare och ständigtökande informationsflöde i samhället. Information ochinformationsteknologi utgör nyckelresurser. I allt högre utsträckningbygger den fortsatta utvecklingen på storskaligt utnyttjande av globalinformation.

Vi kan således konstatera att information och kunskap är viktigaförutsättningar för en progressiv samhällsutveckling, och, vi kan ocksåförutse att samhällets välfärd i framtiden kommer att, i än högreutsträckning, vara beroende av vår förmåga att utnyttja globaltproducerad kunskap och erfarenhet.

Vårt behov av omvärldsbevakning

Men den förändrade informationsmiljön gör det samtidigt allt svårareför den enskilde individen att bevaka, söka, finna och tillgodogöra sigden information, som är nödvändig för att hålla sig á jour medutvecklingen; på den allt intensivare kunskaps- ochinformationsutvecklingen har följt ett allt mera uttalatorienteringsproblem. Den växande informationsvolymen, tendensen tillökat förvetenskapligande, ökad specialisering och informations-teknologins påverkan på olika kunskapstyper (formalisering) skaparproblem för människan; informationsprocesserna försvåras ochkompliceras (Tengström, 1987, m.fl). Detta innebär att teknik-utvecklingen rymmer såväl begränsningar som möjligheter iinformationsförsörjningssammanhanget; begränsningar genom denenorma anhopningen av information, och möjligheter genom att dennya tekniken underlättar samt åstadkommer en effektiv ochtillfredsställande orientering i eller återvinning av relevant information.Förändringskapaciteten bestäms därför i hög grad av hur skickade vi äratt ut dessa stora datamängder återvinna, bearbeta och nyttiggöra ossrelevant information (Lantz, 1988, 1989, 1993).

23

2

De alltmer accentuerade kraven på människans förmåga att orienterasig kan därför lätt leda till en ny typ av jämlikhetsproblem i samhället. Ilikhet med pedagogiska undersökningar som påvisat en ökande skillnadmellan de utbildningsmässigt starka och svaga (t.ex Coombs, 1968;Rubenson, 1975, 1976, 1986; Arvidsson, 1986), menar forskare inominformationsområdet att vidgade klyftor kan uppstå mellan deinformationsstarka i samhället och de svaga i samma hänseende (t.exBell, 1976; Thunberg m.fl, 1978; Naisbitt, 1982, 1986; Lantz, 1989).För att kunna vara effektiv i denna snabbt föränderliga värld behöverman inte bara ny kunskap i sig - låt oss kalla det en kunskapsbas. Enförutsättning för att nå denna kunskap är effektiva strategier förinformationsutnyttjande (Breivik, 1992). Att kunna navigera påkunskapens ocean så att man ur den kolossala informationsmängdenkan hitta den specifika pusselbit som kan hjälpa till att lösa ett problemi en viss situation. Låt oss kalla denna kunskap informationskompetens.

Informationskompetens - grunden för livslångt lärande

Under lång tid har förmågan att läsa och skriva (literacy) ansetts varaen livsnödvändig basförmåga. Idag - när den globala informationenväxer exponentiellt - är den förmågan fortfarande lika nödvändig - meninte längre tillräcklig. För att vara litterat i informationsåldern krävsförmåga att identifiera ett informationsbehov, att kunna söka och finnaden information man behöver, att granska och kritiskt värdera den, atttillägna sig den, och att kunna tillämpa den (bl.a Breivik, 1992).

Vad menas med informationskompetens och vilka egenskaper har eninformationskompetent person?

Begreppet information literacy myntades av ALA, 1989.

En informationskompetent person- uppmärksammar/identifierar ett informationsbehov- inser att relevant och fullständig information är grunden

för kloka beslut- identifierar lämpliga informationssökningshjälpmedel- utvecklar effektiva sökstrategier och når olika

informationsresurser, traditionella eller datorbaserade- kritiskt granskar och värderar information- organiserar information för praktisk tillämpning- integrerar ny information med den befintliga

kunskapsbasen - tillägnar sig nya rön, och- använder informationen med ett kritiskt förhållningssätt.

24

3

Utifrån den här beskrivningen kan vi komma fram till någranyckelkaraktäristika hos en informationskompetent person:

Han eller hon tar ansvar för sitt eget lärande genom att utnyttjatillgängliga informationsresurser. Man söker information förproblemlösning och beslutsfattande, ingår i informella kontaktnätverkoch använder en arsenal av effektiva strategier för att hålla jämna stegmed utvecklingen inom ett intresseområde. Och - man har förmågan attkritiskt granska och värdera informationen! Sammantaget kan mansäga att en informationskompetent person har nödvändigaförutsättningar för att lära för livet.

Att behärska ny informationsteknologi är givetvis en viktig förmåga idetta sammanhang. Datorkompetens (computer literacy) är en godförutsättning på väg mot det hägrande målet informationskompetens.Begreppet informationskompetens (information literacy) är emellertidett vidare begrepp än enbart datorkompetens. För att varainformationskompetent måste man förstå hur ny kunskap ochinformation organiseras - det vill säga hur den publiceras, bearbetas,lagras och görs tillgänglig för återvinning; på det hela taget ha godkunskap om informationsprocesserna i samhället och de verktyg(sökhjälpmedel) och resurser som finns tillgängliga (det vill säga bl.asöksystem för att identifiera, lokalisera och anskaffa nödvändiginformation. Att behärska vägarna till informationen är A och O.

Den stora frågan blir då: Hur kan vi utveckla en allmänt utbreddinformationskompetens i samhället?

Informationskompetens - ett nyckelmål för den högreutbildningen

Från samhällets sida betonas behovet av en högre utbildning som svararmot den framtida arbetsmarknadens växande krav på förnyelseförmågaoch flexibilitet i en alltmer internationaliserad värld med accelererandekunskapstillväxt. Statliga utredningar på utbildningsområdet undersenare år (t.ex SOU 1991:72 och SOU 1992:1) betonar också starktuniversitetsbibliotekens pedagogiska roll och studenters, lärares ochforskares behov av djupa kunskaper om informationssökning och källortill information och kunskap.

I takt med att samhälleliga krav på kvalitet och effektivitet ökar ställsockså krav på universitet och högskolor att examinera studenter som är

25

4

informationskompetenta och självgående, dvs kan handla i en snabbtföränderlig och informationsrik miljö för optimal konkurrenskraft ochframgång . För att bättre svara mot samhälleliga krav finns det därförall anledning att föra in informationskompetens som ett uttalat målför all utbildning och låta detta mål genomsyra samtligautbildningsstadier från grundskolenivå till universitets- ochhögskolenivå.

Vi behöver därför se över undervisningsprocesserna som helhet iutbildningssystemet så att vi skapar en optimal inlärningssituation därstudenter involveras i aktiva lärprocesser. Dessa lärprocesser böromfatta informationssöknings- och utnyttjandeprocesser, dvs:- att urskilja informationsbehov- att söka och identifiera information för att lösa konkreta

problem- att hitta informationen- att värdera informationen- att bearbeta och organisera informationen, och- att använda informationen klokt och eftertänksamt för

problemlösning eller beslutsfattande.Inlärningssituationer som formas på detta sätt kommer inte bara attfrämja kritiskt tänkande, utan även ge en god grund för ett fortsattlivslångt lärande och professionell utveckling.

Men långt ifrån alla undervisningsformer främjar utvecklingen avinformationskompetens. Till de sämre i detta avseende kan nämnasundervisningsformer som har en stark tonvikt på föreläsningar ochlektioner för att förmedla kunskap, undervisningsformer somtillhandahåller färdiga lösningar som inte förutsätter eget sökarbete ochegen problemlösning, samt undervisningsformer som är starkt beroendeav kurslitteraturlistor och särskilda kursböcker.

Om vi tittar i backspegeln kan vi nog alla konstatera att undervisningenofta brustit i dessa avseenden. I den traditionella utbildningen var/är- tonvikten på undervisning - utlärning- tonvikten på lärarnas aktivitet- utgångspunkten att studenterna tar till sig det lärarna

presenterar, vilket innebär en överskattning av lärarnas förmåga att fängsla med sin framställning.

Sammantaget innebär detta synsätt en övertro på att undervisning(utlärande) mer eller mindre automatiskt leder till motsvarandeinlärning hos mottagarna ( Marton, Dahlgren & Säljö, 1977). För att nåmålet, informationskompetenta studenter med god framtidsberedskap,bör därför traditionella undervisningsformer ersättas med lärprocesser

26

5

där informationssökning och informationsutnyttjande med hjälp av nyinformationsteknologi står i centrum.

Bibliotekets och bibliotekariernas pedagogiska roll

Under senare år har universitetsbibliotekens pedagogiska roll betonatsmer och mer liksom kraven på att göra kunskap i informationssökning(informationskompetens) till ett av målen för högskolans utbildning(SOU 1992:1). Förändringar i informationsmiljön - med tillkomsten avnya sökhjälpmedel, nya informationsteknologiska lösningar ochsatsningar på att utvecka den högre utbildningen i riktning motväxande inslag av problembaserat lärande, PBL, som pedagogiskprincip med fokus på studenternas arbete i modern IT-miljö underkvalificerad handledning och med informationskompetens som ettuttalat utbildningsmål - har skapat ett ökat behov av kunskaperavseende effektiva sökstrategier och informationsutnyttjande blanduniversitetens studenter, lärare, forskare m.fl. Bibliotekens under-visning i informationssökning, den sk användarutbildningen, hardärmed blivit allt viktigare.

Målsättningen med bibliotekens användarutbildning är att genompedagogiska insatser verka för en höjd kompetens hos studerande,lärare och forskare inom området kunskapsorganisation ochinformationsutnyttjande; informationskompetens. I synnerhetuniversitetsbiblioteken har lång erfarenhet av att genomföra sådanautbildningsinsatser.Linköpings universitetsbibliotek har ambitionen att nå alla kategoriermed inte bara en första introduktion i detta ämne, utan också medfördjupade insatser i form av poänggivande grundkurser inom allaundervisningsområden, specialkurser och forskarkurser. Denövergripande målsättningen är inte bara att "öppna nyckeln" tillbibliotekets resurser, utan i lika hög grad skapa en basberedskap hosdeltagarna att hålla sig á jour med utvecklingen inom olika områden,det vill säga att utveckla en grundkompetens i konsten att sökainformation. Universitets lärare ses som en särskilt viktig målgrupp.

Den framtida bibliotekarierollen kommer i hög utsträckning att handlaom att aktivt medverka till och ta del i utbildningen av eninformationskompetent generation (Kuhlthau, 1995). Detta är enspännande och utomordentligt viktig och inflytelserik framtid förbiblioteken och bibliotekarierna som profession. Informations-kompetens är den nyckelfärdighet som är förutsättningen för att en

27

6

individ skall kunna bevaka sin omvärld och utnyttja global information ivårt moderna samhälle.

För att lyckas med denna gigantiska uppgift behövs stora mått avenergi och framåtanda i strävandena att göra informationskomptetenstill ett centralt mål för den högre utbildningen och att genompedagogiska insatser söka bidra till att uppfylla denna målsättning. Detär också viktigt med marknadsföringsinsatser för att medvetandegörabiblioteket som informationsresurs och pedagogisk resurs. Samtidigtbör vi komma ihåg att god service och goda pedagogiska insatser ärden bästa marknadsföringen.

Bibliotekarierna själva behöver ta sin pedagogiska roll på allvar ochlåta den genomsyra allt biblioteksarbete. Den pedagogiska rollen rörinte endast undervisningssituationer utan i lika hög grad det dagligareferensarbetet. Varje möte med studenter, lärare forskare och andrakunder är viktiga pedagogiska situationer med målet informations-kompetens i sikte.

Det är utomordentligt viktigt att biblioteket och bibliotekarierna blirdelaktiga i utbildningsprocesserna inom universitet, från planering tillutvärdering av genomförda aktiviteter. Samarbetsformer bör utvecklasdär bibliotekarierna ses som, såväl partners och kollegor i under-visningsprocessen, som informationsexperter. Tillsammans bör vi verkaför att informationskompetenta studenter och doktorander examinerasfrån lärosätet. Det bör samtidigt betonas hur utomordentligt viktigt deti detta sammanhang är att medvetandegöra lärarna om tillgängligainformationsresurrser, effektiva sökstrategier mm. Detta innebär attbibliotekarierna även har en viktig pedagogisk roll att handleda ochutbilda handledare och lärare.

För att stärka bibliotekets roll som pedagogisk resurs och som enkunskapsorganisation med kvalificerad service behövs ocksåkontinuerliga kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser blandbibliotekspersonalen. Bibliotekariernas pedagogiska roller behöverstärkas i såväl den dagliga referenssituationen (mötet med kunderna)som i specifika undervisnings- och handledningssituationer. För denprofessionella utvecklingen på längre sikt är det viktigt att se överbibliotekarieutbildningen så att den på bästa sätt förbereder framtidensbibliotekarier för den allt viktigare pedagogiska uppgiften.

För biblioteken gäller det sedan att i rekryteringssammanhang särskiltbeakta bibliotekens allt viktigare pedagogiska roll; att till personalen

28

7

knyta bibliotekarier med särskilt goda förutsättningar och intresse förundervisning.

Morgondagens användarutbildningsprogram

Röster har, då och då, hörts som tvivlar på dagens traditionellaanvändarutbildning. Men, denna utbildning har, enligt min mening,verkligen en framtid - och en viktig sådan! Vi behöver dock, med allsäkerhet, se över vår verksamhet ur ett kvalitetsperspektiv och lära avvåra erfarenheter för att kunna utgöra en optimal pedagogisk resurs.Hur bör morgondagens utbildning se ut?

För att svara mot samhälleliga behov behövs ett brett internationelltoch tvärvetenskapligt perspektiv. Utbildningen skall skapa ökadmotivation för, underlätta och effektivisera studenternas lärande(Kuhlthau, 1995). Målsättningen bör vara att utbilda för livslångtlärande.

För framtidens användarutbildning är informationskompetens målet.Mot bakgrund av vad som tidigare anförts bör utbildningen utgå fråndeltagarnas behov och/eller problem, utgå från deltagarnasförutsättningar och uppfattningar, i möjligaste mån baseras påprincipen om självstyrt lärande, ge god kunskap ominformationsprocesserna i samhället, fokusera på effektivainformationsstrategier, kombinera nya informationsteknologiskaresurser med traditionella sådana, lägga stor vikt vid kritisk granskningoch värdering av information. För att vara framgångsrik behöver denockså integreras väl med utbildningsprogrammen inom lärosätet.

Det är viktigt att i utbildningen arbeta utifrån ett helhetsperspektiv påinformationsutnyttjandet. En tänkbar arbetsgång kan se ut på följandesätt:1) Utforska och dentifiera problemet/behovet av i

information relaterat till tidigare kunskap2) Formulera sökfrågan3) Identifiera nyckelord, begrepp etc4) Identifiera lämpliga sökhjälpmedel och resurser.5) Utveckla lämpliga sökstrategier för att nynyttja dessa6) Sök efter och lokalisera relevant information7) Värdera, välj och organisera den funna informationen8) Analysera, tolka och dra slutsatser

29

8

9) Fastställ hur informationen skall användas, presenteras, kommuniceras. Organisera den för tänkt användning; Tillämpa informationen.

10) Utvärdera resultatet; utvärdera processen.

Om vi betraktar dessa punkter kan vi konstatera att de flesta redaningår i dagens undervisning. Vad som behövs är därför fortsattkvalitetsutveckling inklusive pedagogiskt utvecklingsarbete och kraftatt driva verksamheten vidare, om möjligt ännu kraftfullare än tidigareoch mera målmedvetet. Vi bibliotekarier har en stor och ansvarsfullpedagogisk uppgift att fylla för att åstadkomma en allmänt utbreddinformationskompetens i samhället!

Avslutande reflexioner

Avslutningsvis tror jag det är dax att justera titeln på mitt inlägg.Informationskompetens är inte bara ett viktigt utbildningsmål - utan -själva nyckeln till såväl dagens som morgondagens samhälle.Informationskompetens är en livsnödvändig förmåga i informations-åldern. Jag skulle vilja förse varje person med nödvändiga redskap föratt kunna hantera informationsflödena för ett livslångt lärande.

Vi behöver se till att informationskompetens blir ett integrerat mål ikursplaner på alla nivåer. Utbildningen behöver en ny modell förlärande - lärande som baseras på verkliga informationsresurser; ettaktivt lärande - inte passivt och fragmentariskt.

Biblioteken (alla kategorier, skol-, folk, forskningsbibliotek) behöverstärka positionen som såväl informationsresurs som pedagogisk resurs.Låt oss se biblioteken som "forskningslaboratorier" där elever ochstudenter, i högre utsträcknig än idag, tar ansvar för sitt eget lärandeoch där de samlade informationsresurserna utgör basen.Informationskompetens blir då förhoppningsvis inte något som lagts tilli kursplanen, ett utanpåverk, utan resultatet av resursbaserat lärande,som genomsyrar hela utbildningen. På detta sätt blirinformationskompetens en god grund för ett fortsatt livslångt lärande.

30

9

Referenser

Arvidsson, L. (1986). Att ta kunskapen i egna händer - omsjälvbildningens idé och tradition. I: Abrahamsson, K. & Rubenson, K.(Red.). Den "nya" utbildningsklyftan 90 talets utmaning. Stockholm:Liber.1986

Bell, D. (1976). The Coming of Post-Industrial Society.Harmondsworth: Pengwin.

Breivik, P. S. Education for the Information Age. In: D. W. Farmer &t. F. Mech (Eds.). Information Literacy: Developing Students asIndependent Learners. New Directions for Higher Education, No 78.San Francisco: Jossey-Bass, Inc., Publishers, 1992.

Coombs, P. H. (1968). The World Educational Crisis: A SystemsAnalysis. New York.

Marton, F., Dahlgren, L-O & Säljö, R. (1977). Inlärning ochomvärldsuppfattning En bok om den studerande människan.Stockholm: AWE-Gebers.

Kuhlthau, C. C. The Instructional Role of the Library Media Specialistin the Information Age-School. In: Information for the New Age:Redefining the Librarian. Library Instruction Round Table, AmericanLibrary Association. Englewood, Colorado: Libraries Unlimited, Inc.,1995.

Lantz, A. (1988). Kunskapsutveckling och informationsutnyttjande. I:Uppsatser presenterade vid IPP:s årliga symposium 1987. LIU-PEK-AR-22. Linköping: Universitetet i Linköping, Institutionen förpedagogik och psykologi.

Lantz, A. (1989). An Interactionistic Approach to the Problems ofBarriers Affecting the Process of Information Utilization. I: Uppsatserpresenterade vid IPP:s årliga symposium 1988. LIU-PEK-AR-24.Linköping: Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik ochpsykologi.

Lantz, A. (1993). Kunskapsutveckling och informationsutnyttjande. I:Forskningsinformation för socialtjänsten. Professionell utvecklinginom socialtjänsten med hjälp av forskningsinformation - ensymposierapport. Marie-Louise Törnvall (Red.) LIU-PEK-R-163.

31

10

Linköping: Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik ochpsykologi.

Naisbitt, J.(1982). Megatrends. London: Futura.

Naisbitt, J. & Aburdene, P. (1986). Re-inventing the Corporation.London:MacDonald.

Rubenson, K. (1986). 70-talets vuxenutbildningsreformer - vadan ochvarthän? I. Abrahamsson, K. & Rubenson, K. (Red.). Den "nya"utbildningsklyftan 90-talets utmaning. Stockholm: Liber.

SOU 1991:72 En kreativ studiemiljö. Högskolebiblioteket sompedagogisk resurs. Stockholm: Allmänna Förlaget.

SOU 1992:1 Frihet, ansvar, kompetens: Grundutbildningens villkor ihögskolan. Utbildningsdepartementet, Betänkande av högskole-utredningen. Stockholm: Allmänna Förlaget, 1992.

SOU 1994:45 Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola.Stockholm: Allmänna Förlaget, 1994.

Tydén, T. Nordisk forskning om forskningsinformation. En bibliografimed sammanfattningar. Falun: Dalarnas Forskningsråd, 1992.

Tengstöm, E. Myten om informationssamhället. Stockholm: Rabén &Sjögren, 1987.

32


Vol. 2(1997): Nr 10

Universitets- og høyskolebibliotek - en del avlæringsmiljøet

Elisabeth Sundholm

Oslo universitetsbibliotekOslo, Norge







33


581 83 Linköping



Elisabeth SundholmTypeset by the author using MS Word and



in computer and information science, Vol. 2(1997): Nr 10.http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/. November 11, 1997














34

1

I mitt foredrag fokuserer jeg på universitets- og høyskolebibliotekenesom en del av læringsmiljøet, men presiserer at dette bare er en del avvårt ansvar. §1 i "Lov om universitet og høgskoler" fastslår atinstitusjonenes overordnede målsetning er forskning, forskningsbasertundervisning og formidling. Bibliotekene dekker selvfølgelig alle treområder i sine tjenester.

Fagbibliotekets plass i høyere utdannelseI diskusjoner om utdannelsen ved universiteter og høyskoler erstudiekvalitet et sentralt begrep. Et godt læringsmiljø skal leggeforholdene til rette på en måte som fremmer studentenes læring.Undervisningen krever i tillegg til gode lærekrefter et godt biblioteksåvel som lesesalsplasser, auditorier, laboratorier, pc-utstyr mv.Bibliotektilbudet skal være med på å høyne kvaliteten på under-visningen og gi studentene kompetanse i informasjons-håndtering.Brukerne er en heterogent sammensatt gruppe av bl.a. fagmiljøer,undervisningspersonale og studenter. Behovene for utstyr, lokaler ogandre bibliotekressurser er forskjellige fra ett fagmiljø til et annet.Brukernes forventninger til bibliotektjenester bestemmes av deresfaglige aktiviteter innen forskning, undervisning og studieaktivitet.Professor Tore Strandvik ved Handelshögskolan i Helsingfors hevderat bibliotekene i for liten grad inndeler brukerne i segmenter ogtilpasser ikke sine tjenester til de enkelte brukergruppers ulike for-ventninger. Dermed får ikke den faglige bibliotekbruk tilstrekkeligkvalitet. Innsikt i undervisnings- og læreprosesser som kan føre til brukav bibliotektjenester er en forutsetning for å tilby tjenester av rettkvalitet, ifølge Strandvik. Han mener videre at undervisningens behovfor en stor del allerede er imøtekommet; det er mye litteratur i biblioteksom svarer til studentenes og under-visernes behov. Det er imidlertid etspørsmål om bibliotekene er tilstrekkelig forberedt på en større bruk avsamlingene, der flere arbeider med samme tema på en gang, f.eks. iforbindelse med gruppe- og prosjektarbeid."Masseutdannelsen" har i noen grad gjort det nødvendig med bruk avstandardiserte studieopplegg med fastlagte pensumlister. Studen-tersom får "kjøpt" all nødvendig litteratur frem til eksamen, har ikkebehov for bibliotek, og lesesalene blir brukt til å lese medbragte bøker.Når bibliotekene, på den annen side, opplever økt bruk også blantstudenter, kan dette settes i sammenheng med flere studenter, størrebruk av bibliotekintensiv undervisning og tilgang til databaser medbedre oversikt over deler av faglitteraturen. Flere databaser ogsøkesystemer blir tilgjengelige, og brukerne er på mange måter i ferdmed å drukne i den overveldende informasjonsmengden - og biblioteketmøter et stigende press for å fremskaffe dokumentene.Skal vi yte bidrag til læringsmiljøet må vi etablere kontakt og

35

2

markedsføre vår kompetanse innad i institusjonen. Brukerunder-søkelser viser at ansatte ofte ikke er klar over hvilke tjenesterbiblioteket kan tilby, men nevner egen samling eller kolleger som deførste steder for å søke informasjon. Der det har lykkes å etablere godkontakt og veiledning, blir biblioteket nevnt som primær kilde.Undervisningspersonalets holdning overføres naturlig nok til studen-tene.

En av våre største utfordringer som aktive deltagere i undervisningener opplæring og veiledning. Likevel er det først og fremst mangelfullopplæring og veiledning i effektiv utnyttelse av bibliotekets mulig-hetersom er den tekniske hindringen for bibliotekbruk. Personlige relasjoner,og personalets kompetanse og innstilling til service danner grunnlagetfor brukeres kontakt til sitt bibliotek.Noen brukere ønsker å klare seg mest mulig selv - eventuelt fra sittkontor. Desentraliserte tilbud senker terskelen til bruk av bibliotek.Erfaring viser at store brukergrupper er mottakelige for større til-rettelegging av selvbetjening, andre har større behov for veiledning.Informasjon om tilbudet og opplæring og veiledning i informasjons-innhenting og bibliotekbruk trenger alle uansett. Det kan synes sommer varierte arbeidsformer forsterker opplæringsbehovet, og denteknologiske utviklingen bidrar også til økende behov for opplæring.

Utprøvning av nyere pedagogiske modeller, hvor studentene opp-fordres til kritisk tenkning og større egenaktivitet, medfører økt brukav informasjonstjenester. Studentenes arbeid blir mer gruppe- ogprosjektorientert, og de må selv innhente nødvendig informasjon. Iinnsamlingsfasen blir biblioteket en viktig premissleverandør. Erfaringviser også at det blir behov for flere eksemplarer av hver bok såvel somat bredden av supplerende litteratur må økes ved overgangen til nyerelæringsformer. Hvordan biblioteket skal dekke behovet for flereeksemplarer og en bredere oppbygget samling for studentene samtidigsom andres behov skal dekkes, gjerne uten å få tilført ekstra midler, eren utfordring! Her, som for mange andre områder, trenger visamarbeidspartnere. Brukerstyrte utvalg kan ha en viss påvirkning oginnflytelse på budsjettsituasjonen og tjeneste-tilbudet i biblioteket.

Hvordan skal biblioteket møte utfordringene og ta høyde for frem-tidige behov i tide? De ansatte i biblioteket må i større grad væredristige og sette inn tiltak i forkant av utviklingen. Det er nødvendigmed et tettere samarbeid mellom biblioteket og undervisnings-personalet.Det faktum at det ved flere studier blir færre undervisningsbelagtetimer vil øke behovet for utbygging og bety en større bruk av felles-

36

3

tjenester. Opplæring i moderne metoder for informasjonsinnhenting ogkritisk vurdering av informasjon vil bli et stort satsningsområdefremover. Hvordan skal vi tilrettelegge for større grad av selv-betjeningog opplæring, veiledning og samarbeid tilpasset bruker-gruppene medde ressurser vi har?

Utvikling av fagbiblioteket som en del av læringsmiljøet

Sentrale utviklings- og satsningsområder for universitets- og høy-skolebibliotek er bl.a. å• skaffe seg innsikt i undervisnings- og læreprosesser, når og av hvem

nye tilbud aksepteres• flytte ressursbruk til publikumsrettede oppgaver og• være mer kostnadseffektive.De må i større grad enn i dag• brukerorientere sin virksomhet• integreres i undervisningen• styrke kommunikasjonen og samarbeidet med ulike deler av

organisasjonen• skaffe seg kunnskap om brukernes forventninger til og behovet for

informasjons- og dokumentasjonstjenester• informere om bibliotektilbudet• drive opplæring og veiledning i innhenting og utnyttelse av faglig

informasjon og dokumentasjon• utnytte informasjonsteknologiens muligheter• utvikle informasjonsressursene• utvikle personalkompetansen• evaluere virksomhetenBiblioteket skal bidra til å høyne kvaliteten på undervisningen og væreen del av undervisningsinstitusjonens samlede tilrettelegging for et godtlæringsmiljø. Dette betyr i praksis at universitets- og høy-skolebibliotekmå forholde seg til moderinstitusjonens mål som skal styrebibliotekvirksomheten, og målorienteringen må få betydning for hvilketilbud som utvikles og hvilke satsningsområder og tiltak som velges.

Brukeropplæring dreier seg om å møte brukeren og informere om ogsynliggjøre bibliotektilbudet og omfatter alt fra enkel veiledning ibibliotekbruk, "åpne timer" til mer omfattende og spesialiserte fag-relaterte tilbud. Opplæringen er i forhold til brukergrupper, bruker-behov, etterspørsel og ressurser. Jeg vil her nevne noen eksempler påbrukeropplæring og hvordan den kan legges opp i samarbeid medfagpersonalet.• Frivillig opplæring medfører at mange studenter nedprioriterer

37

4

bibliotekopplæringen. Enkelte studier ved Universitetet i Oslo harbibliotekopplæring som en del av metodekurset til hovedfag.Metodekurset er obligatorisk, vekttallsgivende, og det avleggeseksamen. Ved andre studier er slik opplæring obligatorisk, men girikke nødvendigvis vekttall.

• Ved Napier University i Skottland gis studentene øvelser i "kritisktenkning". De lærer hvordan man nærmer seg et forskningemne, åselektere, analysere og vurdere informasjonen de finner i littera-turen, og hvordan de skriver en vitenskapelig artikkel. Først deretterbringes de bibliografiske hjelpemidlene inn i bildet.

• Selv har jeg erfaring fra varierte opplegg, jeg vil her nevne tre.Studentene ved Det odontologiske fakultet har bl.a. "Orthodonticseminars", en seminarrekke der 16 emner skal presenteres - avstudentene. I samarbeid med seminarlederen har biblioteket på for-hånd funnet emneord og laget søkeprofiler til Medline. Til hvert avde 15 emnene fikk studentene oppgitt anbefalt litteratur: en over-siktsartikkel og to vitenskapelige artikler med emneord og abstracts.En del studenter gikk videre på egenhånd med basis i utdeltmateriell som også ble utdelt som kompendium før seminar-rekkenstartet.

• I høst er en temauke bygget opp tverrfaglig. Jeg har vært med iforberedelsene sammen med fagansvarlige og student-representanterog deltar med forelesning på lik linje med de fagansvarlige.Biblioteket vil delta aktivt i informasjonssøk-ningen. I slutten avuken skal studentene presentere sine rappor-ter, ved evalueringenskal biblioteket evalueres sammen med det øvrige faglige.

• Hver høst starter et "core curriculum" for tannleger som kommersom stipendiater for å ta spesialistutdannelse. Biblioteket har heransvar for 8 timer kalt "bibliotek/manuskript". Neste år økes vårttimeantall.

Internasjonal litteratur bekrefter betydningen av brukeropplæring,samtidig som det hevdes at utbyttet av all verdens timer med slikopplæring er lite. Erfaring viser at tradisjonell opplæring i bibliotek-bruk er et "bedrag". Den fungerer ikke, fordi den er "utenpåklistret" ogglemmes fort. Det hevdes at all slik opplæring må gis så nær tidspunktfor bruk som mulig, i tett samarbeid med fagpersonalet og settes inn ien meningsfull sammenheng. Det hevdes videre at biblio-tekpersonaletofte har vært mer interessert i informasjons-søkeprosessen og resultatetav denne enn i studenters læring - det faktiske innhold. Medutgangspunkt i bl.a. innlæringsforskning påstår f.eks. den svenskebibliotekforskeren Louise Limberg at inn-læring aldri kan isoleres frasitt innhold. Det går ikke å tenke på innlæring uten å være bevisste hvavi tenker! Limbergs syn støttes av andre undersøkelser som viser at et

38

5

godt bibliotek som er integrert i undervisningen, påvirker positivt.Når vi på den ene siden ser et økende behov for informasjon ogopplæring samtidig som det hevdes at mye brukeropplæring er bort-kastet, øker bibliotekets utfordring. Hvordan kan bibliotekets vei-lederrolle utvikles? Hvilken sammenheng finnes mellom kvalitet påinnlæringsresultatet og god informasjonssøkning? Utgangspunktet er atstudenter skal lære å anvende informasjon. De ansatte i biblio-teket kani startfasen av en informasjonssøkeprosess orientere om ulikehjelpemidler, ulike informasjonskilder og ulike søkesystemer. I arbeidetmed problemformuleringen kan det tilbys veiledning i nyinformasjonssøkning. Veiledning i anvendelse av informasjon får storbetydning for hvordan emnet skal fokuseres og innfallsvinkelbestemmes. Skal veieldningen fungere, forutsetter dette samarbeidmellom underviser og bibliotekar. Bibliotekarer kan bidra til formu-lering av søkespørsmål og undervisere håndtere andre forhold, somdefinisjon av arbeidets mål og omsette informasjon til kunnskap.

Skal biblioteket bli en integrert del av insitusjonens faglige virk-somhet,forutsettes nærhet og samvirke med det faglige miljøet det skal betjene.Det handler om å komme inn i faglige sammenhenger - og ikke havne iet informasjonsmessig vakuum.Det handler om å brukerorientere sin virksomhet som mange stederkrever store omstillinger i tilvante arbeidsformer. Svarer kompe-tanseni biblioteket til forventninger i brukergruppene og til nye opp-gaver?Hvilket kjennskap har bibliotekpersonalet til brukernes profesjon ogaktuelle såvel som langsiktige arbeidsprosesser? Bru-keren etterspørikke bare fysiske utlån eller fotokopier, men problemløsning, viten,argumenter og erfaring. En vesentlig del av ytelsene er selveinteraksjonen mellom bruker og medarbeider - både når brukeren fårdet han forventer og når han ikke får det!Muligheten til å spille på lag med brukeren (den enkelte student,underviser eller fagmiljø) blir større gjennom kontinuerlig langsiktigsamarbeid. Teamarbeid mellom underviser og bibliotekar forutsetter atman går inn på undervisernes pedagogiske opplegg og at beggemedvirker til å fastlegge arbeidsdeling og for gjennomføring.Bibliotekaren som aktivt kommuniserer med brukerne kommer i mangesituasjoner, som deltagelse i planlegningsmøter, prosjekter m.m.Fordelen ved å gi en person ansvaret for bibliotektilbudet til en (ellerflere) brukergrupper, er kontakt, kontinuitet, utvikling og opp-følging.Det forutsetter at personalet kan samarbeide "bak kulissene" omutvikling av tiltak og interne oppgaver. Tilrettelegging og plan-leggingkan utmerket være felles anliggender, men gjennomføring og opera-tivtansvar ligger til en kontaktperson.Et formalisert samarbeid med fagmiljøer skal sikre flere forhold som

39

6

alle sikter på å integrere biblioteket og gjøre det til en ressurs iundervisning. Biblioteket bør få anledning til å diskutere produkter ogutviklingsmuligheter med bestemte faggrupper, avdelinger eller andrebrukere.Ut over den faglige kontakten som må vektlegges, forutsetterintegrering og bibliotekutvikling deltakelse i overordnet strategi- ogplanarbeid, deltakelse i faglige fora og at biblioteket gjør sin stemmegjeldende i toppledelsen. Til dette trengs god kontakt både med denfaglige og den administrative ledelsen. Den administrative repre-senterer kontinuitet, samtidig som den ofte kan være svært aktiv iutarbeidelse av f.eks. plandokumenter.

Bibliotekene er også avhengige av et nært samarbeid med infor-masjonsteknologiske drifts- og utviklingsenheter ved virksomhetene.Eksplosjon i tilgjengelig datamengde, stor variasjon i grensesnitt ogflere maskinplattformer har ført til stort behov for betjening fraorganisasjonens systemkompetanse. På den andre siden må per-sonaletkunne anvende teknologien effektivt for å kunne imøte kommebrukerforventninger. I vår sammenheng vil teknologien være etverktøy.. Det er selvsagt vanskelig for biblioteket å vedlikeholdekompetanse både i teknologi og tilbudets innhold og søkesystemer. Vier veivisere i den elektroniske informasjonsverden med dens mangemuligheter og skal inneha kompetansen bl.a. for• tilgang til databaser i biblioteket og fra brukerens skrivebord via

lokale nettverk - kostnadsfritt for brukeren eller med betalings-ordninger som belaster sluttbruker.

• lokale verdiøkende brukertjenester for bibliotekbrukere: navi-geringsverktøy (eks. hjemmeside I Web; menyer), dokument-bestillingstjenester, elektronisk postkasse.

• utsendelse av nyhetsbrev og -lister,• lokale dokumentleveringsmuligheter for biblioteket: bruk av

elektronisk post og filoverføring til å svare på forespørsler.

Økt selvbetjening har gjennom mange år vært et middel til å frigjøreknappe personalressurser for å kunne dekke det økende behovet forpersonlig veiledning. Å tilrettelegge for bruk av IT i automatisering,kjøp av arbeidsintensive standardtjenester (katalog m.m.), og generelleforbedringer av produksjonsprosesser er tiltak her. I tillegg er detnaturlig at biblioteket kjøper/leier flere tekniske tjenester sentralt,regionalt, nasjonalt eller internasjonalt. Når mange bibliotek brukerstore ressurser på interne tekniske tjenester - kan dette tyde påutilstrekkelig eller fraværende samarbeid, eller begrensninger isystemene vi har i dag.

40

7

Samlingsutvikling og anskaffelsespolitikk har betydning i arbeidet medå utvikle fagbiblioteket som pedagogisk ressurs. Spesielt er brukerneopptatt av at det ikke skal ta for lang tid før de mottar bestilte lån ogkopier (bestilt utenfra). Bibliotekene investerer fore-løpig lite i kjøp avdokumentleveringstjenester som supplement til innkjøp. Det bør ogsåstilles spørsmål til hvor stor andel av etter-spørselen som bør dekkes avegne samlinger.Samlingenes anvendelighet kan være et samarbeidsområde medundervisningspersonalet og studentene. Det er ikke sikkert at biblio-tekets nåværende samlinger er i stand til å imøtekomme konkreteønsker. Bibliotekets samarbeid med grupper av studenter med "samme"oppgaver atskiller seg fra individuelle brukertjenester. De størsteutfordringer kan komme fra behovet for flere eksemplarer av bøker tilutlån, økt kopiering av artikler og større presenssamling avoppslagsverk og sentrale faglige tekster.

Sentrale spørsmål vil være : Vet bibliotekledelsen nok om de enkeltefagmiljøers informasjons- og dokumentasjonsbehov? Hva ønsker de avbiblioteket? Hva er brukernes vurdering av bibliotekpersonalet,samlinger, utstyr, service etc. Hvordan tilpasse tilgjengelige sam-linger,gjenfinnings- og bestillingssystemer til aktuelle og lang-siktige behovfor hver brukergruppe? Det er brukeren, ikke biblio-teket, som skalevaluere bibliotekvirksomheten. Studentene evaluerer i dag undervisere- som et viktig ledd til utvikling av undervisningen. Tilsvarende børbiblioteket også evalueres jevnlig. I den grad det er mulig, bør detteskje som en del av fagevalueringen. Dette gir også opplæring ogveiledning i bibliotekanvendelse en status innad i institusjonen - ogdokumenterer aktivitetene.

Ledelsesoppgaver

Skal universitets- og høyskolebibliotek utvikles som en del av dettotale læringsmiljøet ved utdannelsesinstitusjonen, må tjenester dreiesmer i pedagogisk retning og vise undervisningspersonalet at biblio-teket er en nyttig samarbeidspartner. Videre må under-visnings- ogbibliotekpersonalet best mulig kombinere sin kunnskap og erfaring slikat dette kommer studenter til gode. Ulike bibliotek-roller og funksjonersom integrerer biblioteket i utdannelses-institusjonens virk-somhet, måtydeliggjøres.En sentral lederoppgave vil være å gi støtte og utviklingsmuligheter tilbåde bibliotekpersonale og brukere i en situasjon med radikaleendringer og større grad av brukerorientering. Brukerne får øktkompetanse ved f.eks. god opplæring i informasjonssøkning, ved atbiblioteket integrerer elektroniske tjenester i sitt tilbud og gjør disse

41

8

tilgjengelige på brukernes arbeidsplass og ved større grad av selv-betjening.Biblioteket har ikke råd til å unnlate fornyelse og utvikling - til tross forendrede forutsetninger. Ledelsen må vurdere hva som er optimalinnsats , fordelt på f.eks. tjenester, brukergrupper og teknologi ut fralokale forutsetninger - f.eks. brukerbehov, ressurser og organisasjon.Bibliotekledelsen må ha ansvar for å sette igang tiltak som motivererpersonalet i deltakelse i en utvikling av biblioteket som lærings-ressurs.Et virkemiddel kan være å tildele alt personale ansvar og sørge for atalle deltar i planlegging på det nivå i organisasjonen de er plassert. Øktprofesjonalisering av rollen som veileder og konsulent kan være ettstrategisk tiltak.Krav til bibliotekets personale endres når oppgaver endres, og en viktigoppgave for ledelsen er å sørge for personalets kompetansetilfredsstiller oppgavenes art; forholdene må legges til rette for per-sonalets deltagelse i kurs, sørge for en planmessig internopplæring ogat tid settes av til individuelt vedlikehold og oppdatering av kunn-skaper.

42


Vol. 2(1997): Nr 10

Integrering av undervisning i informasjonssøking iannen undervisning.

Praktiske exempler og synspunkter med hovedvekt på erfaringerfra sivilingeniørstudiet innen kjemi ved Norges teknisk-

naturvitenskapelige universitet.

Tove Knutsen

Universitetsbiblioteket i TrondheimTrondheim, Norge







43


581 83 Linköping



Tove KnutsenTypeset by the author using MS Word and
















or by conventional mail to the address stated above

44

1

Innledning

Dette foredraget vil inneholde generelle betraktninger om under-visning i informasjonssøking (“brukeropplæring”) for studenter.Integrering av slik undervisning i annen undervisning ved biblioteketsmoderinstitusjon vil bli belyst. Noen praktiske erfaringer fra egetarbeidssted vil bli lagt fram. Hovedvekten vil bli lagt på erfaringer fraundervisning for studenter ved sivil-ingeniørstudiet innen kjemi vedNorges teknisk- naturvitenskapelige universitet, NTNU.

En liten oppklaring med hensyn til navnebruken er kanskje på sin plass,både når det gjelder universitetet og biblioteket. Universitetet iTrondheim besto tidligere av Norges Tekniske Høgskole (NTH), denAlmenvitenskaplige Høgskolen (AVH) og Det medisinske fakultet. Fraog med 1. januar 1996 er NTH og AVH bortfalt som egneinstitusjoner. Disse er sammen med Det medisinske fakultet innlem-meti det “nyopprettede” Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet.

Også på bibliotekfronten pågår en omorganisering. Norges TekniskeUniversitetsbibliotek (NTUB), Universitetsbiblioteket i Trondheim ogMedisinsk Bibliotek og Informasjonssenter er slått sammen til ettbibliotek, Universitetsbiblioteket i Trondheim. Så langt i omorga-niseringsprosessen er NTUB kalt en avdeling innen dette nye univer-sitetsbiblioteket.

Seksjonsbiblioteket Kjemi er underlagt NTUB, men drives som etsamarbeid mellom NTUB og Fakultet for kjemi og kjemisk teknologived NTNU.

Jeg har mitt arbeidssted ved dette seksjonsbiblioteket. En del av minarbeidstid blir brukt til undervisning i informasjonssøkning for sivil-ingeniørstudenter. Det er erfaringer fra dette arbeidet som dannerbakgrunnen for foredraget.

Former for brukeropplæring/undervisning i informasjonssøking.Integrering av biblioteket i moderinstitusjonen.

Begrepet “brukeropplæring” kan brukes som en felles betegnelse påulike typer formelle undervisningsopplegg, og også annen mer løpen-de, uformell opplæring.En formelt organisert “brukeropplæring” kan i første omgang deles inni to hovedgrupper:

45

2

1) Bibliotekorientering.(en grunnleggende orientering oginnføring i bibliotekets tjenes-ter, samlinger, lokaliteter ogordningsprinsipper. Første trinn i et brukeropplæringsprogram.)

2) Litteratur- og informasjonssøking(videregående kurs i informasjonssøking, som omfatter bruk avtilgjengelige kilder og hjelpemidler. Annet trinn i et brukeropp-læringsprogram.)

Det er i det siste kommet en del tegn på at nødvendigheten av kunn-skap om informasjons-søking blir tatt alvorlig på flere hold - ikke bareinnad i bibliotekene.

I innstilling nr. 230 1990-91 til det norske Storting, (til Stortings-melding nr. 40 “Fra visjon til virke”) heter det:

“Fornyet tilegnelse av kunnskap forutsetter gode basiskunnskaper.Fornyelse av kunnskap forutsetter også kjennskap til hvor ajourførtefakta finnes og hvordan man skal tilegne seg dem. Litteratursøking ogbruk av bibliotek blir derfor en viktig del av enhver utdanning.”

Videre heter det at “kravet til kompetanse ikke må tolkes for snevert.Det må omfatte såvel basiskunnskap som evne til å mestre teknikkerfor innhenting, kritisk utvelgelse og strukturering av kunnskap.”

I innstillingen blir det også hevdet at “det er for svak integreringmellom bibliotekene og den utdanningsinstitusjonen de er en del av.”

I strategisk plan for Universitetet i Oslo 1995-99 blir det sagt:

“Universitetet vil legge opp sin grunnutdanning slik at den gir enkombinasjon av faglig kjernekunnskap, innsikt i fagets tenkemåte ogkjennskap til moderne metoder for kunnskaps- og informasjons-søking. Universitetet i Oslo har som et delmål, innen utgangen avplanperioden, å gi alle kandidater som uteksamineres med høyeregrad fra Universitetet i Oslo, en grunn-leggende opplæring iinformasjonssøkning og informasjonsbehandling. Dette vil gi dem etsolid startgrunnlag for å nyttiggjøre seg de muligheter moderneinformasjonsteknologi åpner innen-for de enkelte fagområder.”

Under kapitlet Bibliotekstjenester sier den strategiske planen blantannet:

46

3

“Universitetsbiblioteket skal være et bibliotek som støtter og supplererfakultetenes undervisning og formidling ved å tilrette-legge for øktbruk av elektroniske bibliotekstjenester og for opplæring i bruk avelektroniske informasjonsressurser.”Man snakker her om informasjonskompetanse og om opplæring iinformasjonssøking og informasjonsbehandling. Man peker også på forsvak integrering mellom bibliotekene og den utdannings-institusjonende er en del av.Det er interessant å se på dette i sammenheng.

Kan man oppnå bedre integrering i moderinstitusjonen ved å ta i brukandre former for undervisning i informasjonssøking enn man har brukttidligere?

Vil større grad av integrering av biblioteket i moderinstitusjonen gibedre undervisning i informasjonssøking og større grad av informa-sjonskompetanse?

Innledningsvis ble litteraturog informasjonssøking omtalt som annettrinn i et brukeropplæringsprogram. Dette kan utdypes nær-mere, ogman kan innføre ytterligere begreper:

1) Kurs- (eller fag-) relatert undervisning:Bibliotekets undervisning tilbys i sekvenser i løpet av året, tilpassetstudentenes faglige behov til enhver tid.

2) Kurs- (eller fag-) integrert undervisning:Biblioteket inngår mer formelt og planmessig i et fag. Det kreverstøtte fra og samarbeid med faglærer og også evne til å undervisepå fagets premisser. (Malley, Ian 1984)

Det er også relevant å ta med:

3) (Mer eller mindre) Kompetansegivende kurs i informasjons-søking.

I et forsøk på å komme fram til en konklusjon med hensyn til en muligsammenheng mellom grad av bibliotekets integrering i moder-institusjonens faglige virksomhet og kvaliteten på undervisningen iinformasjonssøking, vil det i det følgende bli lagt fram noen erfaringerfra siv. ing.-studiet ved NTNU.

Praktiske erfaringer. Undervisning i informasjonssøking forsiv.ing.-studenter (kjemi).

47

4

Noen viktige undervisningsprinsipper er blant annet (Sellegren, Ulf1984):

* Motivasjon* Aktivitet* Konkretisering

All erfaring med opplæring av siv.ing.-studenter i bibliotekbruk oginformasjonssøking sier at det er av stor betydning at studentene ermotiverte. NTUBs kurs i informasjonssøking holdes for studenter i 3.og 4. årskurs. Det har vist seg at det ved de fleste fakultet generelt erda studentene er mest motiverte, fordi de da begynner å få konkretbehov for å bruke biblioteket for å skaffe litteratur til gjennomføring avstørre prosjektoppgaver og senere diplomoppgaven.

Ved NTUB har vi etterhvert lyktes i å få inn et fag på doktorgrads-nivå(dr.ing.) i NTNUs studieplan. Faget har fått stadig økt oppslut-ning,evalueringen har gitt positive signaler, og faget vil i studieåret 1996/97bli forelest både i høst- og vårsemesteret.

Også i dr.ing.-faget ligger det en spesiell motivasjon i at studentene nårde løser oppgavene som blir gitt i faget, kan finne informasjon om detemnet de arbeider med i forbindelse med doktorgraden.

Biblioteket holder frivillige kurs i informasjonssøking for studentene.Også disse er kommet med i studieplanen.

Et obligatorisk informasjonssøkingsfag eller -kurs for alle siv. ing.-studenter har vi foreløpig ikke oppnådd.

De fleste eksisterende kursene er ikke obligatoriske, og det betyr atikke alle studentene får like god kompetanse.

Undervisningen i informasjonssøking behøver ikke bare foregå somegne kurs. Det er mulig å gjøre denne undervisningen til en i størregrad integrert og naturlig del av annen undervisning ved moder-institusjonen.

Ved NTUB, Seksjonsbiblioteket Kjemi drives det undervisning ikjemirelatert informasjons-søking for studentene i nært samarbeid medFakultet for kjemi og kjemisk teknologi. Undervisningen inte-greres iannen undervisning i 1. og 2. årskurs.

48

5

Siv.ing.-studiet i kjemi ved NTNU strekker seg over fire og et halvt år.De to første årene er felles, deretter fordeler studentene seg på ulikestudieretninger innen fakultetet. Siste del av studiet er gjennom-føringen av diplomoppgaven. Arbeidet med denne strekker seg oversiste semester av studiet.

Ved Fakultet for kjemi og kjemisk teknologi er opplæring i biblio-tekbruk gjort til en obligatorisk del av to laboratoriekurs for studenterallerede i 1. og 2. årskurs. Det er obligatorisk på den måten at de måkomme på bibliotekets forelesninger, og de må umiddelbart anvendeden kunskapen de får gjennom aktiv bruk av biblioteket, for å kunneløse laboppgavene sine. Når faglærerne gir studentene infor-masjon omlabkursene, blir det samtidig informert om at såvel undervisning ibibliotekbruk som praktisk bruk av bibliotek er inkludert. Kort fortaltinngår bruk av bibliotek som en naturlig del av de nevnte labkursene påfølgende måte:

Vårsemesteret i 1. årskurs har studentene laboratoriekurs i generell oganalytisk kjemi. Som oppstart på labkurset gis fra bibliotekets sideforelesninger med generell informasjon om biblioteket og BIBSYS (detautomatiserte biblioteksystemet som benyttes av de norskeuniversitetsbibliotekene og en rekke høgskolebibliotek). Så gis detundervisning i bruk av viktige verk innen uorganisk kjemi og som detrenger for å løse laboppgaven. Dette er en viktig motivasjon. Og deter nødvendig, for som en faglærer sa til meg en gang: “Du vet det erumulig å lage knallforelesning ut av “Gmelin’s Handbuch deranorganischen Chemie”!” (Skriftlig veildening til det mest omfattendeverket blir delt ut.)

Laboppgaven går ut på å framstille en spesiell kjemisk forbindelse. Ogfør det praktiske arbeidet på lab’en tar til, må opplysningene innhentes ilitteraturen om preparatet som skal lages, om utgangs-stoffene og omframstilling av preparatet, om laboratorieteknikk, om sikker-hetsforhold etc. Det er en stor grad av selvstendig arbeid i biblioteket,selv om biblioteks-personalet trår til. Før studentene begynner medinformasjonssøkingen blir det også gitt en omvisning i biblioteket. Utfra denne ene laboppgaven har studentene nå tilegnet seg en for-holdsvis stor kunnskap om bruk av sentrale oppslags-verk/informasjonskilder innen uorganisk kjemi. De får også en visstrening i å finne litteratur ved hjelp av BIBSYS og videre å gjen-finneden aktuelle litteraturen i biblioteket.

49

6

Dette skjer i løpet av januar/februar måned. Det skal tilføyes atstudentene tidlig i høst-semesteret får en første orientering ombiblioteket. Biblioteket holder en times orientering, som er ren“førstehjelp” med hensyn til praktisk informasjon om blant annetlånekort, åpningstider, samlinger, lånemuligheter og BIBSYS.

Vårsemesteret i 2. årskurs har studentene laboratoriekurs i organiskkjemi. Dette inneholder enn egen “litteraturoppgave”. “Bibliotek-delen” av faget er omtalt under faget i studieplanen.

I informasjonsskrivet faglæreren gir studentene, heter det at formåletmed oppgaven er:1) Planlegging av individuell synteseoppgave (dvs. det er en bestemtkjemisk forbindelse som skal lages).2) Bruk av biblioteket og kjemisk litteratur.3) Utforming av en utførlig rapport etter bestemte regler.

Det blir her fra Kjemibibliotekets side holdt forelesning om sentraleverk innen organisk kjemi og kjemikernes store referattidsskriftChemical Abstracts og om bruken av disse. Skriftlige brukervei-ledninger blir også delt ut. Studentene får utlevert navnet på enforbindelse som skal syntetiseres. Ved hjelp av biblioteket skal de finneden beste måten å gjøre dette på.

Gjennom praktisk bruk av biblioteket lærer de informasjonskildene åkjenne. De bruker de trykte oppslagsverkene. De får gjøre online-søking sammen med bibliotekpersonalet. De benytter et data-assistertlæreprogram i online-søking, som installeres på studentenes PC-sal. Debenytter også et dataprogram, der man ved å tegne kjemisk struktur påPC-skjermen loka-liserer forbindelsen i “Beilstein’s Hand-buch derorganischen Chemie”. De lærer seg videre å vurderelitteraturreferansene, å undersøke hvor litteraturen befinner seg og åfinne fram litteraturen.

I denne sammenhengen lærer studentene primært å utnytte samlingene ieget bibliotek.

De lærer også å skrive rapport og å lage litteraturlister inkludert blantannet hvordan man skal finne fram til korrekt forkortelse av tids-skrifttitler.

50

7

Vi (og da tror jeg at jeg kan svare for både faglærerne og biblioteket -forhåpentligvis også studentene!) ser det som en fordel atundervisningen i bibliotekbruk er så sterkt koblet til den fagligeundervisningen. Studentene får da straks bruke biblioteket praktisk.Bibliotek-forelesningen blir ikke bare en egen forelesning atskilt fraannen undervisning. Etter de to lab-kursene har studentene en platt-form. Labkursene er et takknemlig sted å dytte inn biblioteks-informasjon, fordi det er så lett for studentene å se nytten.

Og studentene har i alle fall lært mer om informasjonssøking enn omfaglærer bare hadde delt ut en ferdig oversikt over aktuelle litteratur-referanser, evt. tidsskriftartikler ferdig oppkopiert.

Det er også sannsynlig at undervisningen i informasjonssøking tas meralvorlig av studentene når den integreres i et fag enn om den leggesopp separat.

Kanskje er det en vekselvirkning, slik at undervisningen i infor-masjonssøking blir mer effektiv når den integreres i et slikt labkurs, ogat labkurset faktisk blir bedre når det inneholder denne under-visningen?

I forbindelse med opplæringen i bibliotekbruk er det et godt samarbeidmellom faglærer, bibliotek, og studenter.

Bibliotekspersonalet har tilgang til studentoppgavene i god tid førstudentene skal bruke biblioteket, slik at vi er forberedt på hvilke typerspørsmål vi får.

Før kursene starter tar faglærer kontakt for å diskutere årets opplegg.Det gjennomføres gjerne noen endringer fra år til år.

Arbeidet med undervisning i informasjonssøking/brukeropplæring forkjemistudenter er en kontinuerlig prosess. Opplegget bør videre-utvikles og forbedres ved behov. For eksempel bør laboppgaveneendres noe fra år til år, og alle studentene må ikke få utdelt sammeoppgave. Dette fordi siv.ing.-studentene har en velutviklet kultur forsåkalt “koking” av andre studen-ters oppgaver!

51

8

I disse kursene brukes både tradisjonelle, trykte håndbøker ogreferattidsskrifter og online databaser. Økonomien setter imidlertid enstopper for å kunne boltre seg i elektroniske medier. De store, seriøsekjemidatabasene er passordbelagte og dyre å søke i, i alle fall for dyretil at studentene kan slippes helt løs. Til et av labkursene får vi dekketutgifter til online-søking i Chemical Abstracts fra fakultetet. Vi haddeønsket å ha Chemical Abstracts på CD-ROM i nett. Dette er imidlertiden meget kostbar affære. (NTUB har lagt opp en rekke CD-ROM-databaser i nett. Det vi kan tilby innen kjemi, er foreløpig ikke såmange.)

Det arbeidet Riksbibliotektjenesten har gjort i Norge med å forhandlefram avtaler mellom universitetene og ISI (Institute for ScientificInformation) er viktig. Det vil få stor betydning for studenters ogforskeres tilgang på informasjon, fordi de nå vil slippe å betale storesummer for søking i visse databaser. Kanskje er det mulig å få i standslike avtaler med andre data-baseleverandører også.

Det er også viktig å gå inn i en diskusjon med studentene om hvaInternett er. Mange har den oppfatningen at man nå kan finne alt mantrenger via Internett. I 1993 ble en tegning av to hunder foran en PCpresentert i The New Yorker. Den ene sier til den andre: “On theInternet nobody knows you’re a dog.” I dag har vi kommet så langt nårdet gjelder Internett at Bill Clintons katt har egen hjemmeside!Studentene er ivrige brukere av Internett. Internett-PCene i biblioteketer i kontinuerlig bruk - men er det for å lese Dagbladet eller for å finnefagrelatert informasjon? Internett og kvalitet (eventuelt mangel påkvalitet) må påpekes for studentene. Det er fortsatt slik at de flesteseriøse databaser er passordbelagte, selv om det finnes viktig fritttilgjengelig informasjon på nettet.

Internett og kvalitetssikring er et komplisert spørsmål. Det erprisverdig at dette er noe det blir grepet fatt i fra flere hold. Jeg harofte savnet god informasjon om Internett sett i sammenheng medbestemte fagområder. American Chemical Society har nylig utgitt enbok som heter “The Internet: A guide for chemists.” I floraen av bøkermed generell internett-informasjon har man her en bok som omhandlerInternett fra et fagmiljøs synspunkt. Den kan vise seg å være sværtnyttig, selv om den raske utviklingen på området gjør at artikler som erskrevet for ett til to år siden nok ikke er helt gyldige i dag.

Avslutning

52

9

Erfaringene foredraget bygger på er fra sivilingeniørstudiet, spesieltkjemi. Det er grunn til å anta at konklusjonene også kan overføres tilen del andre fagmiljøer.

Avslutningsvis vil jeg gjerne understreke følgende:

Ved utdanningsinstitusjoner bør kunnskap om informasjonssøkninganses som en studieferdighet som studentene skal mestre for å taansvar for egen læring.

Bruk av bibliotek og informasjonskilder er en læringsprosess som bestkommer i gang i det øyeblikket brukeren har et behov for informasjon.

Ved store utdanningsinstitusjoner er organisert brukeropplæring denbeste måten å komme i kontakt med studentene på, for å gi skikkeliginformasjon til så mange som mulig.

En sterk integrering av biblioteket i moderinstitusjonens fagligevirksomhet vil kunne gjøre undervisningen i informasjonssøking vel-lykket. Ikke minst gjelder dette motivasjonsfaktoren hos studentene.

Den grunnleggende bibliotekorienteringen kan gjennomføres utensærlig mer samarbeid med fakultetet enn å sørge for å få en plass påtimeplanen.

Videregående undervisning i informasjonssøking bør være avhengig avet nærmere samarbeid med den enkelte faglærer, både når det gjelderorganisering og faglig innhold. Dette stiller krav til atbibliotekpersonalet har kjennskap til studienes formål og innhold og harevne til å undervise på fagets premisser.

I boken “User education in academic libraries” diskuteres blant annetintegrert brukeropp-læring. Her hevdes nettopp at den viktigste sidenved å integrere brukeropplæringen i annen undervisning er nød-vendigheten av at biblioteket og fakultetet må ha et nært samarbeid.

Bibliotekenes manglende integrering i den institusjonen de er en del aver påpekt fra politisk hold. Mye kan oppnås ved at biblioteket vurderersin undervisning i informasjonssøking.

For at undervisningen skal fungere må vi ha et mål, en hensikt medden. Men vi trenger også noe mer overordnet, en visjon. Våger vi å haså stor tiltro til oss selv at vi lar dette bli visjonen?

53

10

If you give a man a fish - he will have a single meal.If you teach him how to fish - he will eat all his life.

(Kinesisk ordspråk)

Litteratur

The internet: A guide for chemists / Stephen M. Bachrach (ed).Washington: American Chemical Society, 1996.

Malley, Ian. The basics of information skills teaching. London:Bingley, 1984.

Sellergren, Ulf. Læreren, planleggingen og undervisningen: Enhåndbok for skolefolk. 2. utg. Oslo: Tanum-Norli, 1984.

User education in academic libraries / Hugh Fleming (ed). London:The Library Assosiation, 1990, kap. 4, s. 57-70.

54


Vol. 2(1997): Nr 10

Skolebibliotekens ansvar

Kristin Björgvinsdottir

Fjölbrautaskolinn vid Armula-libraryReykjavik, Island







55


581 83 Linköping



Kristin BjörgvinsdottirTypeset by the author using MS Word and

















56

1

Jeg har merkt at universitets- og højskolebibliotekarene mener at dereselever skulle være mere selvstendige og selvhjulpne når det gjelderinformationsteknikken.De mener at for mange elever kommer fra de videregående skoleneuten å ha lært sig skikkelig studieteknikk og er nesten hjelpeløse når dehenvender seg til biblioteket.De har sikkert rett i mange tilfeller, men la oss betrakte hvad vi kan, vilog må gjøre i bib-lioteket i den videregående skolen.

FØR.

For ca. 17 år siden blev for første gang ansatt en bibliotekar ved etskolebibliotek i videre-gående skole i Island. Utvalget av litteratur ogoppslagsverk var dårlig, men rektor og lærere var ivrige og positive ogsituasjonen på biblioteket blev snart helt annerledes. Det var infor-mationsteknikkens første steg!

I de såkaldte bibliotekstimene ble elevene vist hvordan man søkte ikortkartoteket og hvordan man fant frem til forfatter, titel og emne-ordog hvordan man så kunne finne frem til bøkene i hyllene.Disse timene var ikke på skoleskjemaet og det var ofte vanskeligt å fålærerne til å ofre en time - ofte kun en halv time - til bibliotekaren.Morsmålærerne var de letteste å overtale, for de var kanskje mest av-hengige av samarbejdet med bibliotekaren.Det var ikke mye man kunne undervise på en time, men man måttenøjes med det.I noen skoler hadde man - og har fremdeles - noen faste timer ibrukeropplæring på biblioteket i kursen studieteknikk. Dessverre erdisse skolene unntakstilfeller.

Vi brukte mye tid til å lage såkalte kildelister vedrørende enkelteoppgaver og da måtte vi finkjemme bibliotekets bøker og tidsskrift-artikler for å finne brukbare kilder - på islandsk - som passet til våreelever.Dette førte med seg at elevene trengte sjelden å vurdere de kilder debrukte, det hadde vi allerede gjort. Jeg behøver nesten ikke nevne at sågodt som alle kilder var trykte saker.

Bibliotekarens pædagogiske rolle var ganske liten fordi hans/hennesarbeid var først og fremst etablering, vedlikehold og katalogisering avbiblioteket. Biblioteket var kun i få tilfeller en integrert del av under-visningen og lærerne og lærebøkene ble vektlagt mer en selvelæringsprosessen.

57

2

Det var så først for 8-9 å siden at man for alvor begynte å bruke data-maskiner ved å katalogisere biblioteket i de videregående skolene. Dafikk våres arbeid et helt nytt omfang, fordi databasen kunne omfattemye flere opplysninger enn den gamle kartkatalogen, vi kunne finnefrem til disse opplysninger på flere måter og det gikk så fort!I disse årene var databasen ikke ennå installert i nettverk ogbibliotekarene måtte søke informasjonen for både elever og lærere.

Men så ble databasen installert på skolens lokalnett og elever og lærerekunne selve søke i den.Dette syntes alle var et stort steg. Allikevel må jeg tilstå at mange -særlig lærere - syntes det var skremmende å sette seg ved data-maskinen og søke opplysninger. De ville gjerne ha det gamle, godekartoteket igjen og vi måtte nesten holde dem i hånden de førstegangene de satte seg ved datamaskinen. De falt i ro når vi fikkoverbevisst dem at de ikke kunne ødelegge noe. Elevene var i flestetilfeller mindre redde.

NÅ.

Langt de fleste bibliotekene i v.g. har fått sin database på skoleneslokalnett. De har også fått tilkobling til Internet og av skolenspersonale er bibliotekaren sikkert den mest takknemlige for den opp-finnelsen.

Bibliotekarer i v.g. har lagt merke til at det er en stor forskjell påelevenes ferdigheter i informasjonsteknikk. Noen er selvhjulpne, søkerinformasjon flere steder, evaluerer den og klarer hurtig å skjelnemellem godt og dårligt materiale. Andre henvender sig hjelpe-løse tilbibliotekaren. Her kan man ofte se hvem har fått bruker-opplæring.Derfor er jeg helt sikker på at elever som skaffer sig kompetanse iinformasjonsteknikk har et stort fortrinn i sine univer-sitetsstudier ogsenere i arbeidslivet.

Jeg synes det er urimeligt at noen elever har adgang til et godt ogintegrert skolebibliotek mens andre skoler bare har noen få bøker i enkasse på lærerrommet.Dette gjelder ikke noen biblioteker i v.g. skoler på Island, men jeg vetat i noen små grunnskoler på landet er det bibliotekets situasjon.Elevene i disse skoler har dårligere kompetanse, ofte dårligere kunn-skap og redusert evne til å møte fremtiden og arbeidslivet.

----------

58

3

I min skole er biblioteket like ved siden av skolens datasentral (3klasserom og 12 arbejdsplasser), hvor elevene har adgang til bort imot60 PC´er og 3 AppleMackintosher. De har også adgang til multimedia,scanner og Internet.Jeg synes dette arrangementet er helt ideel.Skolen ble bygd for nesten 40 år siden men vi fikk stipend fra under-visingsdepartementet til å forandre lokalet.Det er godt samarbeide mellom datalærerne og bibliotekets personaleog vi har den samme målsettingen, d.v.s. å øke elevenes ferdigheter istudieteknikk og informasjonsteknologi.

Bibliotekssystemet vi bruker er “Metrabók” og brukes av de flestebibliotekene i v.g. på Island. Det er installert på skolens lokalnet.

I fjor fikk alle klasser undervisning om hvordan man søker i skolensbibliotekssystem, hvordan man finner bøker, tidsskrifter, videobåndo.l., hvordan man bruker multimedia. Det blev også vist hvordan manbruker andre biblioteksystemer.Vi mener det er en god trening for elevene å søke i forskjelligesystemer. Det er for eksempel en god trening for bl. a. on-line søking,for den kan jo bli dyr hvis man ikke kjenner grunnbegrepene iinformasjonssøking. Elevene legger også merke til hvor viktig det er åformulere problemet riktig.Fordi vi ikke hadde så mange timer som vi trengte til undervisningen,så unnlot vi å undervise i bruk av Internet med unntak av noen fåklasser i samfunnsfag. Der viste vi hvordan man søker i AltaVista,Lychos, Yahoo og noen flere kilder og det gav gode resultater som vitenker å fortsette med. Andre elever viste sig å innhente mye materialepå Internet så det er klart vi må lære dem å vurdere det materialet. Vimå også lære dem å lage kildelister.

FREMTIDEN.

I mange år har det været lovfestet at i skolene skal man ha biblio-teker,men undervisningsmyndighetene har ikke lagt noen vekt på å integrerebiblioteket i skolens øvrige pedagogiske arbeid og i skole-samfunnetsom helhet.Vi fikk nye lov om videregående skoler på Island i august. Ombrukeropplæringen står det: “Skolebiblioteket skal legge vekt på åtrene elevene i selvstendig søking av informasjon og bruken av data-baser”. Ikke et ord mer.

Sant å si, så synes jeg dette ordlag er så uklart at man nesten kan

59

4

fortolke det som man vil, men jeg antar alle bibliotekarer prøver å gjøresitt beste. Er det kanskje ikke meningen at det er dem som skal ta sigav brukeropplæringen? Hvor skal vi ta de timene fra?Vi har også fått høre att det skal skjære ned pengene til v.g.!

Jeg mistenker politikerne for ikke helt å vite hvilken rolle de har på-lagtskolebibliotekene å spille i det fremtidige utdanningssystemet. Det erkanskje ikke sårart, fordi de har ingen egen erfaring av skole-biblioteker. Man kan heller ikke si at oppbygging av et skole-bibliotekgjør en politiker synlig og populær hos mange.

I undervisningsdepartementet begynner ved årsskiftet et arbeid mednye læreplaner for v.g. skoler. Da har bibliotekarene sammen medlærerne leilighet til å påvirke hvordan undervisning i studie- oginformasjonsteknikk blir i de nærmeste årene.

Elevene våres lever uten tvil i en slags informasjonsverden. Data-maskiner er en del av deres hverdag. Vi har merket en stor forskjell påelevenes ferdigheter i bruk av datamaskinene. Vi ser hvem er vant til åbruke dem hjemme og er på den måten blitt ennå mer fortrolig meddem, mens andre har ikke hatt noen adgang til datamaskiner. Mangefrykter at denne forskjell kommer til å vise seg i at de sist nevnte hardårligere ferdigheter i sitt studium og får derfor dårligere karakterer.Det kan være alvorligt når man tenker på “Numerus clausus” iuniversiteter og højskoler.

Jeg mener biblioteket bør være skolens informasjonssenter i frem-tidens informasjonssamfunn.Elevene skal ha anledning til å forbedre sine ferdigheter i studie-teknikkog datakunnskap i skolebiblioteket - også når den egentlige skoledagener ferdig.

Det hjelper dem å lære seg å lære.Det hjelper dem å lære å bruke databaser og lære å kommunikere via Internet integrert med skolens øvrige fag.Det hjelper dem å lære å vurdere opplysninger og være oppmerksomme på de samfunnsmessige konsekvenser som den kolossale mengden av informasjon har.

Den som har tilegnet seg “information literacy” har lært å lære seg selv.Han vet hvordan informasjon ordnes/systematiseres, han klarer åinnhente den og bruke den teknologien som trengs til å løse opp-gaver.Når eleven faktisk har behov for ulike informasjonskilder for å løse sinoppgave, lærer han seg mest.

60

5

I læreplanene skal man slå fast at undervisning i IT og skole-biblioteketstår sentralt i læringsarbejdet. Kanske burde faget bruker-opplæring/informasjonsteknikk være på skoleskjemaet for å gi dennekunnskapen sin riktige status.Den økende tilpassing av datateknikk i undervisningen og mengden avinformasjon forandrer lærerens rolle fra å være informasjons-formidlertil å støtte og hjelpe elevene i deres selvstendige infor-masjonssøking.Når lærerens rolle forandres, forandres også bibliotekarens rolle.Samarbeide mellom lærerne og bibliotekarene blir enda viktigere.

I informasjonssamfunnets skolebibliotek er bibliotekarens viktigsteoppgave å støtte opplæringsprosessen ved å lede elevene i bruket avinformasjonskilder, behandling, fortolkning og vurdering av infor-masjon.Bibliotekarens og lærerens roller knytes sammen på en ny måte.Bibliotekaren behøver mangsidige pedagogiske ferdigheter.

Ja vi bibliotekarer kan glede oss til fremtiden. Vi må stå på vakten ogvære med i den utviklingen som foregår i informasjonsteknikken, vi måikke vente på at andre bestemmer hvilken rolle vi skal ha.

61


Vol. 2(1997): Nr 10

Universitetsbiblioteket som utvecklingsresurs förbibliotekarier, skolledare och lärare inom

gymnasieskolanErfarenheter från projektet Universitetsbiblioteket som

forskningslaboratorium.

Tommy CarlbergAgneta Lantz








63


581 83 Linköping



Tommy Carlberg, Agneta LantzTypeset by the author using MS Word and

















64

1

INLEDNING

Detta konferensbidrag avser att kortfattat redovisa erfarenheterna frånprojektet "Universitetsbiblioteket som forskningslaboratorium" medsyftet att bidra till en vidgad förståelse mellan skolan och forskningen,liksom att stödja utvecklingen av metoder som främjar ett forskandearbetssätt i skolan.

Hittills har de flesta forskningsinformationsinsatser varit inriktade påatt informera användarna om forskning. Flera studier visar dock påbehov att finna och utveckla metoder för hur konsumenterna självaskall kunna söka sig till forskningen och dess resultat samt kritisktvärdera den. Tyngdpunkten bör ligga på att informera sig omforskningsresultat snarare än att informeras om forskningsresultat(Tydén, 1992). Att utveckla och sprida en grundkompetens blandlärare och elever i konsten att söka vetenskaplig information måstebetraktas som en ytterst viktig uppgift inför framtiden.

Medel för projektets genomförande har erhållits frånForskningsrådsnämnden (FRN) inom ramen för nämndens uppgift attfrämja information om forskning och forskningens roll i samhället.

Ansvariga för projektet är Agneta Lantz, förste bibliotekarie ochutbildningsansvarig vid Linköpings universitetsbibliotek, och TommyCarlberg, bibliotekarie vid Linköpings universitetsbibliotek.

BAKGRUND

Skolan är en del av samhället genom ett ömsesidigtberoendeförhållande, nämligen genom att själv vara beroende avutvecklingen inom olika sektorer och att samtidigt påverka denfortsatta samhällsutvecklingen. Från samhällets sida betonas behovet avgrundläggande och högre utbildning som svarar mot den framtidaarbetsmarknadens växande krav på förnyelseförmåga och flexibilitet ien alltmer internationaliserad värld med accelererande kunskapstillväxt.Skolans verksamhet anpassas till denna verklighet genom ständigtreviderade läroplaner.

Den snabba utvecklingen med avseende på informationsteknik ochalltmer svällande informationsflöden ställer idag stora krav på denenskilda individen för att kunna hålla sig á jour med utvecklingen ochkunna orientera sig inom olika ämnesområden. En bred användning avmodern informationsteknologi blir här ett viktigt stöd.

65

2

Utredningar inom utbildningsområdet (SOU 92:92, SOU 1994:45)betonar behovet av förändringar inom skolan för att möta framtidabehov. Traditionella undervisningsformer måste ersättas med nya därny informationsteknologi står i centrum. Med datorn har eleverna fåttett redskap för självständigt kunskapssökande under handledning. Ettundersökande arbetssätt blir också alltmer vanligt inom grund- ochgymnasieskolan samtidigt som problembaserad inlärning (PBI) vinnerterräng som pedagogisk princip inom universitet. I läroplanen (Lpf 94)poängteras att eleverna ska tillägna sig ett vetenskapligt sätt att tänkaoch arbeta. Undervisningen skall utveckla elevernas nyfikenhet och lustatt lära, deras självständighet och kritiska tänkande. Det heter att deska ges medel och tekniker för att söka och finna kunskap på egenhand som grund för ett livslångt lärande.

I vår moderna skola bör därför informationskompetens (informationliteracy) vara ett centralt mål. Att veta när ett informationsbehovföreligger, att identifiera information som behövs för att lösa ett visstproblem, att finna denna information, att kritiskt granska och värderainformationen, att organisera den funna informationen och kunnaanvända den effektivt och klokt är centrala basfärdigheter för lärandet iinformationsåldern (Kuhlthau, 1995). Dessa färdigheter bör tränas ochutvecklas från tidig ålder och genomsyra grundskola, gymnasieskolaoch den högre utbildningen för att kunna leda till ett framgångsriktlivslångt lärande.

Detta ökar elevernas behov att utnyttja bibliotekens sökhjälpmedel ochbestånd av böcker, tidskrifter och dagstidningar. Gymnasiebiblioteken,stadsbiblioteken och universitetsbiblioteken är i detta sammanhangviktiga resurser såväl pedagogiskt som servicemässigt. Attmedvetandegöra samspelet mellan dessa resurser bland skolledare,lärare och elever är ytterst angeläget för att effektiviserainformationsutnyttjandet och därigenom bidra till en kvalitetsutvecklingav skolans verksamhet. Av utomordentlig betydelse är givetvis skol-och gymnasiebiblioteken, som under senare år sorgligt nog drabbats avomfattande nedskärningar budgetmässigt såväl som personalmässigt.

Utifrån ett universitetsbiblioteksperspektiv utgör uppgiften att stödjalärarna i arbetet med att göra studenterna aktiva och självständiga idetta avseende en självklar och övergripande målsättning. Motbakgrund av denna nya utveckling blir det intressant att focusera pånya studenter. Är de tillräckligt förberedda på de krav,som ställs pådem på universitetsnivå? Kan vi från universitetsbibliotekets sida stödjagymnasiebibliotekarier, gymnasielärare och elever i detta arbete? Skulle

66

3

utvecklade kontakter mellan universitetsbibliotek och gymnasieskolorkunna leda till bättre förberedda gymnasieelever inför fortsattauniversitetsstudier och i förlängningen till aktiva forsknings-konsumenter och presumtiva forskare?

PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTE

Inför projektverksamheten har ett antal frågeställningar formulerats:

Vad har gymnasieskolan lokalt för behov av samverkan meduniversitetsbibliotek?Finns olika behov för olika yrkesgrupper?Finns intresse för att skapa ett lokalt/regionalt kontaktnät för att mötaskolbibliotekariers, lärares och elevers informationsbehov?

Sammanfattningsvis syftar projektet till att träna deltagarna att fungerasom aktiva forskningskonsumenter och presumtiva forskare medutnyttjande av globala informationsresurser medelst nyinformationsteknik.

Projektet är att se som ett pilotprojekt, som kan leda tillkontaktverksamhet och nätverksbyggnad i större skala såväl lokalt somregionalt mellan universitetsbiblioteket och gymnasieskolbiblioteken.Universitetsbiblioteket bör kunna utvecklas till en viktig mötesplatsäven för lärare och elever inom gymnasieskolan.

GENOMFÖRANDE

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan universitetsbiblioteket ochgymnasieskolan. Planering och slutgiltig utformning och inriktning avprojektet har utformats gemensamt av projektansvariga vid LiUB ochdeltagande skolor.

I ett inledande skede togs kontakt med skolbibliotekarier på ett antalgymnasieskolor i Linköping för att efterhöra eventuellt intresse församverkan. Förfrågan bemöttes positivt och ett antal kontaktträffarmed lärare och skolledningar genomfördes. Av dessa möten framgickatt kunskapen om universitetsbibliotekets resurser var mycketbegränsad. Lärarna var därför i första hand intresserade av ett fådeltaga i seminarier på universitetsbiblioteket med inriktning på särskiltföljande aspekter:

67

4

- att hitta på biblioteket,sökningar i bibliotekets kataloger- handhavande av manuella sökmedel- genomförande av datorbaserade sökningar, online och CD-ROM

Utifrån ovan angivna aspekter har ett antal delmål formulerats för enseminarieverksamhet. Dessa delmål ansluter nära till den inriktningutbildningsverksamheten vid Linköpings universitetsbibliotek har.

Seminarieserien inklusive demonstrationer och praktiska övningaravsåg:

- att stimulera till en dialog/ett möte mellan skolkultur och universitetskultur där universitetsbiblioteket utgör såväl forskarnas som forskningsanvändarnas basresurs.

- att ge inblick i "informations- och kunskapssamhällets" effekter när det gäller vårt behov av och möjligheter till omvärldsbevakning

- att orientera om vetenskaplig kommunikation, dvs. hur forskare/lärare/studenter kommunicerar och publicerar sina resultat och hur dessa tillgängliggörs.

- orientera om möjligheter och begränsningar för vetenskapligt kunskapssökande och -utnyttjande.

- att genom att erbjuda tillfälle till praktiska demonstrationer av universitetsbibliotekets resurser i fråga om bibliografiska sökhjälpmedel, nya tekniska informationsresurser (nationella och internationella databaser on-line och på CD-ROM), litteratursamlingar mm. ge inblick i vetenskapligt arbetssätt och föra ut information om forskningsresultat i skolarbetet.

- att medvetandegöra och ge en orientering i konsten att söka information med hjälp av ny informationsteknik. Här inbegripes demonstrationer av sökningar i databaser online (särskilt via INTERNET) och på CD-ROM

- att medvetandegöra och tydliggöra samspelet mellan gymnasiebibliotek, folkbibliotek och universitetsbibliotek

- att genom dessa aktiviteter stimulera det lokala bibliotekssamarbetet.

68

5

Under 1994 genomfördes totalt sex seminarier med lärare från fyragymnasieskolor, varav tre från Linköping och en från Motala. Totalaantalet deltagande lärare var 93. Seminariet tog tre timmar i anspråkoch cirka 15 lärare ingick i varje grupp. Efter en gemensam genomgångom cirka en timma indelades deltagarna i smågrupper varefterdemonstrationer av bibliotekets sökhjälpmedel och samlingargenomfördes.

Som ett led i uppföljningen av seminarierna distribuerades viaskolbibliotekarierna på respektive skolor en enkätstudie medhuvudbetoning på :- tidigare/aktuellt utnyttjande av universitetsbibliotek,

skolbibliotek, folkbibliotek- bedömningar av seminariernas värde- impulser för utnyttjande i sin egen undervisning.- synpunkter på framtida samverkan med universitetsbiblioteket.

Enkäten besvarades av 51 lärare (58 %). Därtill besvarades enkäten av19 icke deltagande lärare, vilka kom att ingå som en intressantkontrollgrupp.

Efter seminarierna har fortlöpande kontakter uppehållits medskolbibliotekarierna på respektive skolor. Med enkätresultaten somunderlag har en sammankomst hållits med medverkandeskolbibliotekarier och projektgrupp. Till denna sammankomst inbjödsäven skolbibliotekarier från ytterligare två gymnasieskolor inomLinköpings kommun, som aviserat intresse för sina skolors räkning attfå deltaga i seminarier.

Enkätresultat och de uppföljande samtalen med skolbibliotekarier utgörunderlag för resultatredovisning och sammanfattande diskussion.Resultaten i sin helhet kommer framledes att redovisas i rapportform.

RESULTAT

I en inledande fråga i enkäten ombads lärarna redovisa i vilkenutsträckning olika bibliotek utnyttjades. Vanligast var att utnyttja detegna skolbiblioteket (ibland/ofta 87%), därefter folkbibliotek(ibland/ofta 67%). Universitetsbiblioteket utnyttjades aldrig/sällan av65% och de som utnyttjade biblioteket gjorde det främst för egenutbildning /fortbildning och i viss utsträckning i samband medhandledning av elever (9 individer). Av de lärare som inte deltagit i

69

6

seminarierna angav 81% att de aldrig/sällan utnyttjadeuniversitetsbiblioteket.

Vid en bedömning av seminariernas värde på en femgradig skala fann64% att de varit av stort/ganska stort värde (5 respektive 4), 25 %valde ett medelvärde (3).

På en öppen fråga avseende synpunkter på seminarierna menar 15individer att de varit allmänt intressanta, åtta anger att de varit bra förhandledarfunktionen, sex har funnit det hela intressant, menunderstryker betydelsen av uppföljning. Fem personer anser biblioteketutgör en betydelsefull resurs, men beklagar de långa resorna, för attkunna utnyttja biblioteket oftare.

På frågan om vad i universitetsbibliotekets utbud, man främst ärintresserad av och skulle vilja använda, dominerar tidskrifter och CD-ROM (56 respektive 55%), men överlag är siffrorna höga för såvällitteratur (referensmaterial och boklån) som möjligheterna att nyttjakataloger (45-50%).

På en öppen fråga om seminarierna gav några impulser till deltagarenpersonligen, respektive för undervisning och handledning svarar 38individer. För personlig del anges främst stimulans genom att ha fått tadel av nyheter, att ha fått ideér och uppslag (18 individer) medan 13personer uttryckte behov av att lära mer om det nya, samt önskemålom att fördjupa sina nya kunskaper. Vad avser undervisning betonasmöjligheterna av att kunna ge mer stöd åt elever, som ska genomförauppsatsarbete (25 individer), men också att över huvud taget göraelever uppmärksamma på de nya, tekniska sökmöjligheterna, särskiltCD-ROM (12 personer).

I en avslutande enkätfråga efterfrågas hur man kan tänka sig enframtida utveckling av kontaktverksamheten mellan gymnasieskola-skolbibliotek-universitetsbibliotek, såväl avseende egen kompetens-utveckling som egen undervisning. I första hand berör drygt 30% avlärarna här behovet av en elektronisk uppkoppling tilluniversitetsbibliotekets kataloger och elektroniska sökhjälpmedel.Vidare berörs värdet av att i anslutning till handledning/projektarbetekunna hänvisa, alternativt få göra studiebesök med avgångsklasser påuniversitetsbiblioteket. Regelbundna kontakter efterfrågas (10personer), gärna att skolbibliotekarier kan utgöra den resursperson,som kan informera lärarna om aktualiteter inom biblioteksvärlden.Skolans studiedagar bör kunna utnyttjas med jämna mellanrum (10personer) för att ge tillfälle till uppdatering om den pågående

70

7

utvecklingen av resurser inom universitetsbiblioteket,informationsteknologi, sökstrategier etc.

DISKUSSION

Sammanfattningsvis kan sägas att de genomförda seminarierna har röntstor uppskattning bland deltagande lärare. För några av deltagarna vardet första besöket över huvud på universitetsbiblioteket i Linköping,för andra första tillfället efter avslutade studier. Över 70 % avdeltagarna har 20 år eller mer bakom sig som lärare och med tanke påatt utnyttjandet av Linköpings universitetsbibliotek före seminariernavar tämligen lågt ( mer än 65 % utnyttjade aldrig/sällan biblioteket),kan man anta, att insikten om bibliotekets nya tekniska faciliteter imånga fall utgjorde såväl en nyhet som en överraskning. Seminariernahar varit stimulerande både för personlig del och som grund förnyttjande i den egna undervisningen, inte minst i samband medhandledning av specialarbeten.

Avseende en framtida utveckling uttrycks förhoppningar om attuniversitetsbibliotekets sökmöjligheter också ska bli tillgängliga på denegna skolan i elektronisk form. Vidare framställs önskemål om fortsattinformation om utvecklingen inom bibliotekssektorn, t ex i sambandmed studiedagar och/eller via kontaktpersoner på skolan, närmastskolbibliotekarien. Med tanke på den egna undervisningen understryksbetydelsen av tillgången till universitetsbiblioteket i anslutning tillhandledning eller grupparbete. Många lärare uttalar också intresse avatt ge avgångsklasser möjlighet att göra studiebesök på biblioteket, enför det stora flertalet elever kommande arbetsmiljö, i anslutning tillegna universitetsstudier.

Sammantaget indikerar resultatet från projektet att utnyttjande avforskningsinformation (via universitetsbiblioteket) kan relateras tillutvecklingen av professionell kompetens hos berörda yrkesgrupper.Framförallt kan tre funktioner urskiljas:

1) Individuell utveckling

- egen förkovran och utveckling av den professionella kompetensen inom den egna kollegiegruppen

2) Samverkansutveckling

71

8

- team och andra samverkanspartners inom och mellan berörda professioner (skolledare, lärare, bibliotekarier) arbetar med sin gemensamma utveckling utifrån gemensamma frågeställningar

3) Verksamhetsutveckling

- sökande och bearbetande av kunskap för att förbättra och utveckla skolans verksamhet

Inom varje funktion enligt ovan är det värdefullt att få stimulans ochinspiration, att hålla sig à jour inom yrket, att fördjupa och/eller breddakunskaperna, att få bekräftelse på och trygghet i sin yrkesutövning, attfå tolkningsmönster och lösningsvägar avseende aktuella frågor ochproblem i yrkesverksamheten, att stärka sin professionalitet.

Vilka mönster för samverkan ser vi som angelägna för framtiden?

Vid en efterföljande sammankomst med skolbibliotekarier från demedverkande gymnasieskolorna samt från ytterligare två skolor iLinköping diskuterades konkreta önskemål om och möjligheter för enuppföljande verksamhet. Härvid framkom särskilt

- önskemål om sammandragning av länets skolbibliotekarier i syfte att diskutera förutsättningar för en gemensam samverkan gymnasiebibliotek - stadsbibliotek - och universitetsbibliotek

- önskemål om konkreta fortbildningsinsatser riktade till gymnasiebibliotekarierna i regionen, avseende bl.a- sökstrategier- ny informationsteknologi (Internet-resurser och CD-ROM)- mediaförvärv inklusive innehållsanalys av nya CD-

ROMprodukter, framför allt databaser och referensverk- användarutbildning, bibliotekspedagogik- deltagande i kursen Kunskapsutveckling och

informationsutnyttjande (5 poäng), vilken arrangerats av LiUB inom ramen för sommaruniversitetet.

- önskemål om fortbildningsinsatser riktade till skolornas lärare och skolledare med inriktning på tillgängliga informations-resurser, sökhjälpmedel med utnyttjande av ny informations-teknologi och strategier för att söka, finna, värdera, organisera och utnyttja information.

72

9

De kärnområden för samverkan som hittills framkommit i projektethandlar således framför allt om fortbildningsinsatser förgymnasiebibliotekarier, skolledare och lärare med tonvikt på nyinformationsteknologi som ett stöd för att kunna förverkliga enundersökande och laborativ undervisning i skolan.

På kort sikt är det realistiskt att kunna erbjuda seminarier av det slagsom lokalt genomförts för skolorna inom projektets ram. Resterandegymnasieskolor i Linköping har härvidlag redan uttryckt sitt intresse.Det återstår dock att närmare undersöka intresset regionalt. Resterandeönskemål behöver ses i ett längre perspektiv.

Vi tror att insatser enligt ovan kan utgöra en värdefull plattform förframtida samverkan, där universitetsbiblioteket kan vara enutvecklingsresurs för gymnasieskolans "forskande pedagoger" ochundervisande bibliotekarier.

73

10

REFERENSER

Kuhlthau, C. C. The Instructional Role of the Library Media Specialistin the Information-Age School. In: Information for a New Age:Redefining the Librarian.American Library Association: LibraryInstruction Round Table. Englewood, Colorado: Libraries Unlimited,Inc., 1995.

SOU 1992: 92. Skola för bildning. Stockholm: Allmänna Förlaget,1992.

SOU 1994:45 Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola.Stockholm: Allmänna Förlaget.

Tydén, T. Nordisk forskning om forskningsinformation. En bibliografimed sammanfattningar. Falun: Dalarnas Forskningsråd, 1992.

74


Vol. 2(1997): Nr 10

Informationskompetens som grunden för individuellkunskap vid självstyrt lärande

Ingemar Ingemarsson

Linköpings universitetLinköping, Sverige







75


581 83 Linköping



Ingemar IngemarssonTypeset by the author using MS Word and

















76

1

"Man kan inte lära en människa någonting,man kan bara hjälpa honom att finna kunskapen i sitt inre."

Galilei

Modell för lärande

Problembaserad inlärning (PBI) eller, som det också kallas,problembaserat lärande (PBL), kan bäst beskrivas som ettförhållningssätt till utbildning. Det skiljer sig väsentligt från denauktoritära undervisning som traditionella katederföreläsningar ochgiven kursbok innebär. Grunden är en syn på inlärning som innebär atteleven utgår från sin förförståelse för ämnet och sedan under intryck avalla sinnesupplevelser under utbildningens gång hamnar i en nyförståelse för ämnet. "Förståelse" skall tolkas som en djupare kunskapän reproduktion av givet material. Denna syn på inlärning leder till enindividuellt vald väg fram till det givna målet. Vi kallar dettasjälvstyrt lärande.

Till denna grundläggande filosofi brukar läggas två ytterligarekarakteristika: arbete i grupp och problemlösning. Arbete i grupp ärkanske främst ett sätt att tillvarata en av universitetets främsta resurser:våra studenter. Genom att lära sig genom diskussioner med andrastudenter i en basgrupp tränar man sig även i att förstå andra, attformulera sig så att andra förstår och att samarbeta med andramänniskor.

Problemlösningen startar från verklighetsanknutna utgångspunkter.Detta är ett sätt för studenterna att utgå från en situation som ingår ideras förförståelse. Med en sådan utgångspunkt underlättasformuleringen av de problem som ligger till grund för inlärningen.(Härav namnet: problembaserad inlärning.)

PBI ställer krav på studenternas förmåga att arbeta självständigt och igrupp, samt tränar dem i att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade

77

2

kunskaper. Lärarnas roll är mer att underlätta de studerandesinlärningsprocess än att förmedla en stor mängd fakta som ofta går attinhämta t.ex. i litteraturen.

Självstyrt lärande

I början av varje tema, kurs, termin eller vilken den minstautbildningsenheten är får studenterna en (eller flera) utgångspunkter,noggrant beskrivna kunskapsmål för temat (kursen, etc.) och en (lång)lista på tillgänglig, relevant litteratur. Med stöd i diskussionen medstudentkamraterna i basgruppen finner studenten sin egen väg tillkunskapsmålet. Universitetet med lärare, bibliotek, laboratorier, etc. ären resurs för studenten att använda på det sätt som passar bäst förhonom eller henne. Av praktiska skäl är förstås en del aktiviteterschemalagda. Basgrupperna brukar ha ett par schemalagda träffar iveckan. En eller ett par föreläsningar är också inlagda liksomåtminstone ett resurstillfälle. Eftersom laboratorierna ofta är enbegränsad resurs kan utnyttjandet av dessa behöva schemaläggas.

Utöver detta arbetar studenterna efter egna scheman. Basgruppenkommer kanske överens om ytterligare möten för att diskutera.Biblioteket är välbesökt; studenterna får stor vana att användadatabaser för informationssökning. Laboratoriet brukar också varapopulärt.

Individuella mål

Med PBI som förhållningssätt gäller kunskapsmålen för varje individ.Målen är också uppställda i förväg. Detta är i princip den enda styrningav kunskapsinnehållet som sker. Det är därför viktigt att målenformuleras omsorgsfullt. De skall ligga till grund för studentens arbeteoch för lärarens examination av studenten.

Att formulera mål är en kompromiss mellan alltför allmänna och alltfördetaljerade beskrivningar. Alltför allmänna, intetsägande mål gör detsvårt för studenten att finna vägen till (det underförstådda) målet ochgör det svårt att avgöra när målet är nått. Alltför detaljerade mål pekarut en väg som kanske inte passar just för den enskilde studenten ochförsvårar därmed inlärningen. Konsten är att formulera mål utanpekpinnar som visar på en bestämd väg dit.

78

3

Arbete i grupp

Studenterna är indelade i basgrupper som själva styr sin inlärning föratt uppfylla angivna mål. Basgrupperna innehåller 6-8 studenter.Sammansättningen av grupperna bestäms av utbildningsledningen ochän-dras oftast efter varje termin. Varje grupp har en handledare varsuppgift är att underlätta, stödja och stimulera samarbetet i gruppen.Handledaren i basgruppen lär således inte ut, han eller hon styr i ställetvarsamt gruppens eget arbete så att det inte inriktas på triviala elleroöverstigligt svåra problem eller riskerar att komma utanför ämnet.

Problemlösning

Utgångspunkten för arbetet i basgruppen är situationer, beskrivna medkanske en sida text. Situationerna skall vara lätt igenkännliga förstudenten och skall upplevas som realistiska i en kommande roll.

Situationen är endast avsedd att vara en utgångspunkt. Den innehållerinte några väl formulerade problem. En viktig del av utbildningenbestår i själva verket av att lära sig identifiera och formulera problem;problem som låter sig behandlas och lösas. Problemlösningen i sig ärförstås också väsentlig. För att klara den behöver studenten inhämtakunskap, dvs läsa, lyssna, diskutera, experimentera eller på annat sättta tillvara de resurser som universitetet erbjuder.

Detta är kärnan i PBI och ursprunget till namnet - problembaseradinlärning. Studenten får en direkt tillämpning av sina just inhämtadekunskaper. Kunskapen blir då djupare än ett ytligt inhämtande av fakta.Studenten får inte bara övning i tillämpningen av kunskapen i en aktuellsituation, han eller hon får också övning i att analysera en givensituation och bryta ner den till hanterbara delar. För att kunna lösaproblemen krävs ofta en syntes av kunskap från olika områden.Bedömning, kritik och värdering av kunskap och information tränasockså. Sammantaget leder detta till en djupinlärning som gör attglömskan inte skördar sådana offer som den annars gör vid en ytliginlärning med målet att klara tentamen.

Ämnesintegration

79

4

Traditionell universitetsutbildning sker oftast inom ett akademisktämne. Vi studerar matematik, fysik eller historia. Dennaämnesorienterade organisation blir inte lika naturlig med PBI somförhållningssätt. De problem som studenterna formulerar med dengivna utgångspunkten kräver för sin lösning kunskaper i flera olikaämnen.

PBI innebär att basgruppen utgår från sina formulerade (generella)problem och lär sig sedan det som behövs för att lösa problemen. Dettagör att undervisningen lämpligen organiseras så att den griper överflera ämnen. Undervisningen kan organiseras i teman och inom varjetema används då resurser (föreläsningar, experiment, litteratur, etc)från flera olika akademiska ämnen.

Litteratur

En traditionell kurs definieras ofta av kurslitteraturen: "Du skall kunnakapitel 3 - 8 i kompendiet.". Med PBI som förhållningssätt är kursen(temat, etc.) definierat av kunskapsmålen. För att nå detta behöverstudenten läsa aktuell litteratur, men valet av böcker är i hög gradindividuellt. En del är förtjusta i de något pratiga men utförliga ochofta lättlästa amerikanska böckerna. För andra passar en kondenserad,kanske mer matematiskt betonad framställning bättre. Studenternaväljer också att koncentrera sig på olika delar av området. Detta är helti sin ordning så länge kunskaperna är sådana att målet för godkäntresultat nås.

Som lärare undanhåller vi alltså inte någon information om litteraturvalfrån studenterna. De får en lista med litteratur som biblioteket och/ellerbokhandeln tillhandahåller. Vi talar gärna om vilka böcker vi tyckerbäst om, men är medvetna om - och talar om - att studenten mycket välkan en annan åsikt.

Det fria valet av litteratur ställer stora krav på biblioteket. En vissstränghet i utlåningsregler är ofta nödvändig. Användningen avbiblioteket har också den positiva effekten att studenterna vänjer sigvid att använda moderna informationsmedia; databaser, datanät, etc.

Läraren som resurs

80

5

Föreläsningarna spelar inte alls den stora roll de gör i traditionell,katedral undervisning. De täcker på intet sätt målen; att återge det somstudenten kan läsa sig till är enbart slöseri med tid. Syftet med enföreläsning kan vara att ge en plattform att starta från, att introducerabegrepp och ge en ram för temat. Ett annat viktigt syfte är att inspireratill fortsatta studier. En sådan föreläsning ställer ofta fler frågor än denger svar och hålls framförallt av en mycket god föreläsare.

Föreläsningen kan också diskutera sökriktningar. Studenten skall jusjälv hitta för honom/henne lämplig litteratur och andrainlärningshjälpmedel. Det kan vara värdefullt att få hjälp med att ringain kunskapsområdet. Slutligen kan föreläsningen ge kopplingen mellantemat och kringliggande områden.

Sammanfattningsvis skall föreläsningen ta upp sådant som är svårt attinhämta på annat sätt.

För att på ett praktiskt sätt dra nytta av lärarna som kunskapsresurskan man anordna regelbundna resurstillfällen. Dessa är schemalagda iförväg men inte bestämda till innehållet. Under resurstillfällena (ellerhelst dagen före) kan studenten ställa frågor till en eller fleranärvarande lärare. Det är förstås en fördel om lärarna har fått frågornanågon dag innan så att han eller hon har hunnit förbereda ett ingåendesvar. Tillställningarna brukar dock bli spontana, diskussionens vågorkan gå höga och lärarna måste vara inställda på att ge sig in påoförberedda områden.

81

6

Referenser

Barrows H: The Tutorial Process, Southern Illinois University, Schoolof Medicine, Springfield, Illionois, 1988

Barrrows H, Tamblyn R: Problem-Based Learning, An Approach toMedical Education, Springer, New York, 1980

Den förändrade lärarrollen, Några personliga reflektioner kring egnaerfarenheter (antologi), Kvalitetsarbete vid Linköpings Universitet,Rådet för kvalitetsutveckling, Linköping, 1996

Den förändrade studentrollen, Några personliga reflektioner kringegna erfarenheter (antologi), Kvalitetsarbete vid LinköpingsUniversitet, Rådet för kvalitetsutveckling, Linköping, 1995

Ingemarsson I: Problembaserad inlärning i teknisk utbildning,Kvalitetsarbete vid Linköpings Universitet, Rådet för kvalitets-utveckling, Linköping, 1995

Kjellgren K, m fl: Problembaserad inlärning - erfarenheter frånHälsouniversitetet, Studentlitteratur, Lund, 1993

Knowles M: Self-directed Learning, Follet Publishing Co., Chicago,1975

Marton F, m fl: Inlärning och omvärldsuppfattning, Almquist &Wiksell, Stockholm, 1977

Silén C, Normann S, Sandén I: Problembaserad inlärning - enbeskrivning av ideologi och referensram,Hälsouniversitetet/Vårdhögskolan, Linköping 1989

82


Vol. 2(1997): Nr 2

Fagbibliotekets rolle i problembasert læring

Kari Fagerjord

Biblioteket, Høgskolen i BuskerudKongsberg, Norge







83


581 83 Linköping



Kari FagerjordTypeset by the author using MS Word and

















84

1

Problembasert læring (PBL) er en stadig mere aktuell undervisnings-metode. I 1995 skrev jeg sammen med kollegene Sissel Andrup fraHøgskolen i Vestfold og Marit Tangvik Magnussen fra Høgskolen iØstfold rapporten «Fagbibliotekets rolle i problembasert læring»,(RBT’s skrifter 69). Vi er tre bibliotekarer med lang erfaring frahøgskolebibliotek som hadde arbeidet i flere år ved tre av de tidligereingeniørhøgskolene. Konkrete henvendelser til høgskole-bibliotekenefra faglig personale aktualiserte problemstillingene rundt PBL for oss.Behovet for å se på fagbibliotekets rolle i PBL ble ytterligere aktua-lisert etter vedtak om ny rammeplan for ingeniørutdanning (januar1995), der institusjonenene blir opp-fordret til å benytte alternativeundervisningsmetoder med store innslag av egenaktivitet. Høg-skolenes faglige ledelse må, iflg. rammeplanen "... til enhver tid bidratil utvikling av alternative metoder i undervisningen med sikte på åskape entusiasme for utdanningen hos studentene". Utviklingen avbibliotektjenestene vil utvilsomt være en viktig faktor for å lykkes i åoppnå høgskolenes målsetting. Derfor bør biblioteket være et strategiskvirkemiddel for institusjonens kunnskapsproduksjon.

Den internasjonale litteraturen om problembasert læring ga oss en dy-pere forståelse av ideen bak PBL, og av arbeidsformene slik de prak-tiseres ved universiteter og høgskoler. De omtalene vi fant ved-rørendefagbibliotekets rolle er stort sett begrenset til helsefag-sektoren, men dehar en generell verdi.

Fagbiblioteket kan og bør være en tverrfaglig møteplass. Bibliotek-bruk må inngå som en integrert del av høgskolenes faglige virksom-hetbåde hva angår undervisning og forsknings- og utviklingsarbeid (FoU).I denne forbindelse er det både naturlig, ønskelig og nød-vendig åinvolvere faglig personale mere direkte i biblioteket. Godt samarbeidpå alle plan er en forutsetning for at biblioteket kan bli et funksjoneltPBL bibliotek, og for at en problembasert studieform skal bli ensuksess.

Problembasert læring som pedagogisk metode bør ikke iverksettes utenat man har et godt fungerende fagbibliotek.

Beskrivelse av PBL

Problembasert læring består av tre grunnkomponenter:

1. Problemløsning2. Selvstyrt læring

85

2

3. GruppearbeideDe tre prosessene foregår parallelt og integrert.

Problemløsningsprosessen går gjennom flere faser. De viktigste ele-mentene i prosessen er å lære seg å formulere informasjonsbehov,tilpasse og kritisk vurdere informasjon, kunnskap og opplevelser istudiet. Studenten skal både skaffe seg kunnskap om prinsipper og enabstrakt forståelse. Hun skal skaffe seg et forråd av kunnskaper somkan brukes i ulike konkrete problemstillinger.

Hva karakteriserer PBL?

Med basis i viten om kunnskapsorganisering og viktige læringsprin-sipper, er det et prinsipp i PBL at de problemene studentene skal løse,skal være utformet som realistiske situasjoner. Studentene skalidentifisere seg med bestemte roller, som utviklingsingeniør, mar-kedssjef, almenpraktiserende lege, sykepleier etc. og simulere situa-sjoner med problemer, dvs utfordringer, som disse vil møte.

Læringen tar utgangspunkt i et faglig problem. For en profesjons-utdannelse innebærer det at studentene på et så tidlig stadium sommulig får anledning til å undersøke og oppleve det yrkeslivet deutdanner seg til. De skal på denne måten utvikle en bevissthet om yrketog om de utfordringer de vil møte i arbeidslivet.

Den problembaserte studieformen presenterer situasjonene før stu-dentene har lært de harde fakta, begreper, prinsipper og sammen-henger. Målet er å få studentene til å forstå og anvende sin viten, ikkebare å gjenkjenne den. Den stadige repetisjonen er også av stor be-tydning for innlæring av basalkunnskaper. For et profesjonsrettetstudium har denne tilnærmingen 2 viktige mål :

1. Tilegnelse av yrkesrelevant kunnskap

2. Tilegnelse av en yrkesrelevant måte å arbeide medproblemer på, (metode/strategi), dvs. ervervelse avkompetanse.

Her ligger det viktigste motiverende elementet. Kunnskapsstoffet erknyttet til meningsfulle sammenhenger.Moderne arbeidsliv setter store krav til ferdigheter i å fungere i team,og studentene får verdifull erfaring i dette, samtidig som de utviklerselvtillit og selvinnsikt i en godt tilrettelagt gruppeprosess. Grupper på

86

3

5-8 studenter inngår et forpliktende samarbeid. Veileder inntar en merepassiv rolle, som veiviser og navigator. Studentene blir kon-frontertmed andres oppfatninger i gruppearbeidet og får korrigert sin egenforståelse. De får trening i å uttrykke sine kunn-skaper på en forståeligmåte, og de må også lære seg å forsvare egne holdninger.

Det er hevdet at selve gruppeprosessen, med de ferdigheter som til-egnes gjennom denne, er viktigere enn resultatet av det felles produkt,den felles løsning av lagarbeidet.

Et problembasert studium beskrives i litteraturen som en syv-trinnsprosess:

1. Analysere fakta. Begrepsklargjøring.Første skritt er å bli enige om en felles tolkning av de begreper som brukes i problempresentasjonen.

2. Identifisere problemstillinger. Hva er problemet ?Avgrensing av problemer og delproblemer.

3. Produsere idéer.Brainstorming, idèdugnad, alle idèer blir notert. Hvert enkeltgruppemedlem legger fram sine løsningsalternativer, erfaringer, assosiasjoner og oppfatninger. Alle forslag skrivesned, uten at de analyseres nærmere. Kritisk granskning er ulovlig i denne fasen. Hovedhensikten er å kartlegge gruppens samlede kunnskap omkring problemet.

4. Strukturering og bearbeiding av idéer fremkommet i trinn 3.I denne fasen går studentene kritisk gjennom forslagene, analyserer og strukturerer. Målet er å få en systematisk oversiktover den kunnskapen gruppen har om problemet.

5. Målformulering. Læringsbehov og læringsmål.Etter analysen i trinn 4 identifiserer gruppen samlet ogenkeltvis hvilke kunnskaper, ferdigheter og holdninger de mangler for å komme fram til en løsning av problemet. Deretter skal læringsmål formuleres. Man skal bestemme hvilke kilder og ressurser som skal oppsøkes. Det skal videre bestemmes hvem som skal

87

4

gjøre hva, hvordan og til hvilken tid. Det er også et viktig prinsipp som er nyttet til frihet i valg av kilder. Parallelt med dette skal kildekritikk oppøves.

6. Kunnskaps- og informasjonsinnhenting.Hver enkelt er ansvarlig for egen læring i henhold til de oppsatte avtaler i trinn 5.

7. Problemavklaring, eventuell løsning av problemet ogdelproblemer.Nå samles gruppen for å utveksle den informasjon og kunnskap som er innhentet. På denne bakgrunn skal de prøve å løse det foreliggende problemet, og even-tuelle delproblemer. Dersom det oppstår nye prob-lemer, må de på nytt definere læringsbehov og lærings-mål, og gå en ny runde. Løsning / konklusjon blir deretter framlagt i muntlig eller skriftlig form, eller som en kombinasjon av begge. Ofte forberedes en presentasjon for andre studentgrupper.

Hvordan jobber studenten

Det er mange varianter av hvordan et PBL-studium rent praktiskorganiseres, men det vanligste er selvstyrte grupper med studenter. Deter opp til studentene selv å analysere problemstillingen og tenke ut hvasom er det problematiske og viktige i situasjonen. Ut fra dette definererstudentene læringsmål - hva kan de lære av denne problemstilingen oghvilke kunnskaper må de tilegne seg for å kunne løse problemet.

Et grunnleggende prinsipp i PBL er frihet i valg av kilder. Det er ikkefastlagt noe pensum og studentene oppfordres til å lese ulik litteraturog oppsøke ressurspersoner. Studentene skal utvikle en kilderkritiskholdning og erfare at det er mulig å se samme situasjon på mange ulikemåter.

Et viktig steg i prosessen er kunnskaps- og informasjons-innhentingen.I denne fasen vil studenten kunne dra stor nytte av fagbiblioteket og deinformasjonsressursene fagbiblioteket rår over. For studenten er detviktig å kunne identifisere nøkkelinformasjon. Tidligere kunnskap ogerfaring brukes som basis for å stille spørs-mål, klargjøre begreper,teste ut hypoteser under ulike forut-setninger.

Det er viktig å merke seg at det ikke er mengden av kunnskap om etproblem som er nøkkelen til en vellykket løsning, men kunnskapens

88

5

relevans. Det er med andre ord viktigere å finne den riktige infor-masjonen enn å finne mye. Dette er noe vi som bibliotekarer må merkeoss, det er ikke mengden informasjon som er avgjørende, menkvaliteten.

For PBL-studenten blir det å kunne bedømme informasjonens kvalitetog å utøve kildekritikk en viktig ferdighet. All litteratur skal leses medkritisk holdning. Forfatterens synspunkt og hans utgangs-punkt for åskrive det han skriver, skal vurderes. Er konklusjonene gyldige? Hvilkefakta kan læres? Sammenlign presentasjonen av teorien, medpresentasjon av eventuelle eksperimenter. Vurdér hvilke undersøkel-sersom er utført og hvilke metoder som er brukt. I alle sammen-hengerder studenten har ansvar for egen læring, er det avgjørende å kunnefinne frem til kunnskapskildene og kunne bruke dem. En viktigkunnskapskilde er bøker av alle slag, lære-bøker, håndbøker og andreoppslagsverk. I tillegg til dette er oversiktsartikler og andre artikler fratidsskrifter og elektroniske informasjonskilder vesentlige.

Evne til å ta ut informasjon på egen hånd fra bøker, og til å orientereseg på bibliotek er kjennetegn på at en kan ta ansvar for egen læring.Når studenten skal innhente informasjon er det viktig å presiserefølgende:

Hva trenger jeg?

- En oversikt over fagområdet?

- Nye utviklingstrekk i faget?

- Emnet i relasjon til andre fagområder?

Studenten må være i stand til å gi bibliotekaren en presis beskrivelse avproblemstillingen og en nøyaktig angivelse av hva slags informa-sjonhan er på jakt etter.

Hvordan jobber veilederen - lærerens rolle

Innenfor en PBL-basert studieform har veilederen først og fremst rollensom en prosessveileder. Kort oppsummert kan vi si at vei-lederensoppgaver er:

• Å bidra til at læringsprosessen er i fremgang og at ingen avfasene i syvtrinnsmodellen hoppes over.

89

6

• Å hele tiden granske, undersøke og etterprøve studenteneskunnskaper. Dette gjøres ved at man hele tiden spør: hva,hvordan, hvorfor til idéer, begreper og forklaringer studen-tenekommer frem med i problemløsningsprosessen. Det er viktig åstille spørsmål, ikke bare når studenten er på villspor.Hovedhensikten med spørsmålene er å avdekke studenteneskunnskaper og forståelse slik at studentene kan erkjenne ogformulere sine lærebehov.

• Å sørge for at alle deltar aktivt i prosessen. • Å bidra til å skape et positivt, personlighetsutviklende lærings-

miljø. • Å bidra med å håndtere og løse samspillsproblemer som kan

oppstå i gruppa.

Læreren fungerer som veileder og navigator for studentgruppene, og imindre grad som foreleser. Det blir mye diskutert hvilke egenskapersom bør vektlegges for en veileder, de faglige eller de pedagogiske.Det er udiskutabelt at veileder må ha evne til å motivere og inspireregruppen slik at studentene bearbeider læringsstoffet til å bli deres eget.Veileder skal legge til rette og stimulere til læring, og vise at fasitsvarsjelden finnes. Veilederen må være i stand til å skape et læringsmiljøpreget av kreativ spenning og tilpassede utfordringer.

Veileder skal bidra til at man foretar en ressurs- og kildekritkk: «Hvilkekilder ble benyttet? Hvordan fant man frem til disse kildene? Hvilkevansker oppsto i denne forbindelse?»

Også bibliotekaren vil i gitte situasjoner inngå i en form for veileder-rolle i trinn seks i syvtrinnsmodellen: Kunnskaps- og informasjons-innhenting. Vår evne til å legge forholdene til rette for en effektiv ograsjonell informasjonsinnhenting for studentene, vil ha en avgjørendebetydning for hvordan studenten skal lykkes. Dette bringer oss inn påkjernepunktet: I hvilken grad påvirker et undervisningsoppleggbasert på PBL bruken av fagbiblioteket?

I mye av litteraturen som omhandler PBL fastslås det at en forut-setning for et vellykket PBL-studium er god tilgang til informasjons-ressurser og en godt utbygd og velfungerende bibliotektjeneste.Fagbiblioteket er bl.a definert som ”hjertet i PBL”. Det må sees somen integrert del av hele virksomheten. Imidlertid er det utført svært fåundersøkelser som kan underbygge disse påstandene.

90

7

Et viktig moment er den langsiktige effekt et studieopplegg basert påproblemløsning og prosjektarbeid vil ha på informasjonsbehovet oginformasjonssøkingsatferden hos de uteksaminerte kandidatenene.Hvordan vil disse menneskene holde seg faglig oppdatert som grunnlagfor livslang læring og hvordan vil dette gjenspeiles i etterspørselen etterbibliotektjenester fra folk utenfor universitetene?

Undersøkelser viser at PBL- studenten er en hyppigere bibliotek-bruker. PBL-studentene bruker og verdsetter informasjonskilder sombygger opp under læringsprosessen, de tilegner seg ferdigheter iinformasjonssøking på et tidligere stadium i utdanningen og viser størreevne til å utnytte disse ressursene enn den tradisjonelle studenten.Bibliotek ved undervisningsinstitusjoner der studiet er PBL-basert,opplever følgelig en mer intens bibliotekbruk.

Ved planlegging av studier som skal benytte problembasert læring somundervisningsmetode, er det avgjørende at biblioteket trekkes med ogdeltar aktivt i endringsarbeidet ved institusjonen. Enhver forandring avundervisningen ved en høgskole eller et universitet, påvirker detbibliotek som skal betjene de studerende.

Biblioteket må til enhver tid holdes orientert om målene for hvertenkelt PBL kurs.

Bibliotekets viktigste oppgave er å finne informasjon raskt og å vitehvor man skal få tak i den. Rask dokumentlevering kan i noen gradkompensere for ufullstendig utbygde samlinger. Imidlertid må manvære klar over at PBL-studenten ofte arbeider med snaue tids-rammer.Derfor må mye av det materialet hun trenger finnes lokalt.

Biblioteket må sette brukeren i sentrum. Når studentene forlaterinstitusjonen skal de være i stand til å ta seg fram i informasjons-jungelen. Personalets tradisjonelle rolle med å lagre og tilbyinformasjon har blitt endret. Bibliotekaren har et ansvar for at stu-dentene ikke bare skaffer seg informasjon for sine studier, men også fårkompetanse i å anvende moderne informasjonsteknologi for å kunneholde seg kontinuerlig faglig oppdatert. Bibliotekets rolle er bl.a. åvære med på å dyktiggjøre de framtidige informasjons-brukerne.

PBL i teknologisk utdanning

Vi fant ikke fram til dokumenterte undersøkelser som viser hvordanPBL i et teknologisk studium påvirker bibliotekbruken, men vi antar at

91

8

det ikke skiller seg ut fra hvordan bibliotekbruken blir påvirket innenmedisinerutdanningen.

Forsøk med PBL ved Høgskolen i Vestfold viser også at rikelig tilgangtil faglig relevant informasjon er nødvendig for at studentene skal finneut av problemene Noen studenter ytrer der ønske om at mereinformasjon må legges til rette for dem før de går i gang medoppgaven. Her er vi ved et vanskelig punkt, noe av poenget med PBLer at studentene selv skal søke fram, velge ut og evaluere infor-masjonskilder. Dersom veileder i for sterk grad utfører denne jobben iforkant, vil studenten miste en viktig dimensjon i studiet.

I Norge er det NKI ingeniørhøgskolen som har kommet lengst medhensyn til innføring av PBL i teknisk utdanning. Ved noen andre høg-skoler som gir ingeniørutdanning, er det interesse for å dreie studietmer over i problembasert retning, men det er hittil ikke blitt gjennom-ført noen helhetlig omlegging av studieplanene slik det er gjort innenmedisinerutdanning og enkelte andre helsefag.

I helsefagene står “det hele mennesket” i sentrum for studiet. Enparallell innen teknologisk utdanning må være å ta utgangspunkt iteknologiens plass i samfunnet. En teknologisk problemstilling vilkunne studeres ut fra mange ulike aspekter:

- grunnleggende naturvitenskaplige prinsipper- mekaniske prinsipper- framstilling- materialvalg- driftsaspekt- vedlikeholdsaspekt- økonomi- helse, miljø og sikkerhet- juridiske aspekter- etikk- samfunnsnytte- marked

Ikke alle disse aspektene vil bakes inn i problemstillingene på en gang,men gjennom studiet er dette aspekter studentene må kunne vurdere.

Et konkret eksempel fra teknologisk utdanning

Følgende konkrete eksempel kan illustrere problemstillinger i et PBL-

92

9

studium innen teknologiske fag:

“ Fastsetting av grunnlaget for konstruksjon av en spyle- og lense-pumpe av typen tannhjulspumpe for bruk i fiskeskøyter. Maksimaltpumpetrykk er 4 bar. Pumpen skal levere minst 70 l. pr. min. ved 10 -30 m trykkhøyde.”

Hva må studenten lære for å løse dette problemet? Hvilke læringsmålvil studenten sette? Hva slags kilder vil studenten bruke?

I utgangspunktet vil studenten etter all sannsynlighet si at hun vil setteseg inn i pumpeteori, materialvalg for et korrosivt miljø, korro-sjonsteori, materialteknikk generelt og spesielt for å finne fram tilhvilket materiale det vil være aktuelt å benytte i framstillingen avpumpen. Hvordan skal pumpens ulike deler framstilles? Hvilke typertilvirkningsteknologi er aktuelle?

Hvordan virker en pumpe, hvilke belastninger vil pumpen utsettes forog hvordan skal den konstrueres for å få best mulig kapasitet? Her vildet være aktuelt å trekke inn kunnskaper både fra mekanikken og frafluiddynamikken.

Det vil være mange forskjellige innfallsvinkler til løsning av detteproblemet. Forskjellige studentgrupper vil kanskje vektlegge ulike si-der ved oppgaven, men problemet er såpass avgrenset at ingen kanunngå å måtte gå inn i de sentrale problemstillingene som gjelderfunksjon og materialvalg.

Aktuelle informasjonskilder vil være litteratur om pumper, material-teknikk og tilvirkningsteknologi.

Hvilke krav kan fagbiblioteket stille til veileder ?

For at fagbiblioteket skal kunne være forberedt på de informasjons-behov som vil oppstå, bør det være en nær kommunikasjon mellomveilederne og fagbiblioteket. Kontakt må etableres på formelt oguformelt plan. Den største utfordringen vil kanskje nettopp ligge iarbeidet med å trekke biblioteket sterkere inn i den faglige virk-somheten. Erfaring viser at både holdninger og praksis her langt fra ertilfredsstillende ved mange undervisningsinstitusjoner. I de senere år erdet satt fokus på dette i dokumenter fra våre politiske myndig-heter.Ved siden av brukeropplæring vil styrking av kommuni-kasjonenmellom bibliotek og fagpersonale være blant biblio-tekets viktigste

93

10

oppgaver.

F. eks. er Universitetsbiblioteket her i Linköping sterkt involvert sommedspiller i gjennomføringen av PBL. En målsetting for biblioteket er ålære studentene å utnytte all tilgjengelig informasjon og å finne deninformasjonen de har behov for til rett tid. I Linkøping ser de påopplæringen av studentene i å søke informasjon som en pedagogiskutfordring, og studentene blir også prøvet i sine ferdigheter i infor-masjonssøking til eksamen (Ref. Kerstin Fridén).

For å imøtekomme PBL-studentenes informasjonsbehov ved Univer-sitetet i Delft, er det etablert et eget studiebibliotek ved siden av dettradisjonelle fagbiblioteket. Studiebiblioteket er en ubemannet sam-lingfaglitteratur plassert separat, uten tilknytning til biblioteket. Lit-teraturen kan ikke lånes med hjem. Biblioteket i Delft er et stortuniversitetsbibliotek som skal ivareta mange ulike funksjoner. Vednorske høgskoler vil uansett det å yte service til PBL-studenten fallenaturlig inn som en del av høgskolebibliotekets arbeidsoppgaver.

Hvilke krav kan veileder stille til fagbiblioteket?

Biblioteket må tilrettelegges på best mulig måte for studentene. Etter åha snakket med en del veiledere om deres syn på fagbibliotekets rolle iforbindelse med PBL, sier alle at biblioteket er viktig, og at tilgang tilinformasjonskilder er avgjørende for kvaliteten på studentenes læring.Imidlertid skal vi også være klar over at noen veiledere syns det er greitå kopiere opp en del grunnlagsmateriale for utdeling til studentene. Detbør være en utfordring for bibliotekene å kunne yte en så rask og godservice at dette skulle være unødvendig. Dette krever utstraktkommunikasjon mellom den enkelte veileder og biblioteket.

Opplæring av studenter

En vesentlig faktor for at studentene skal lykkes i et PBL-studium er atde får et godt tilrettelagt opplæringsprogram for bruk av biblioteket.Målsetting for brukeropplæringen må være å gjøre studentene i standtil å søke frem relevant litteratur fra alle de ulike kilder som biblioteketrår over eller kan skaffe tilgang til.

Brukeropplæringsprogrammene må være konkrete og oppgave-orienterte. De må sikre at studentene får kjennskap til alle typerlitteratur; som tidskriftsartikler, monografier, håndbøker, leksika,

94

11

standarder, patenter og elektroniske informasjonskilder.

Det er viktig at oppgavene studentene jobber med i biblioteket, er ut-formet slik at studentene får kunnskap om de ulike typer litteratur - hvasom kjennetegner de ulike typene og hvilken plass de ulikedokumenttypene har i kunnskapskjeden. For studentene vil dette væreviktig for å kunne bedømme relevansen av innholdet i den trykteinformasjonen, dvs. å kunne utøve en form for kildekritikk.

Uansett om brukeropplæringen i biblioteket foregår som en del av etPBL-basert opplegg, er det viktig at studentene oppfatter opplæringensom matnyttig der og da.

Opplæring av personale

I høgskolens faglige stab finnes det solid faglig kompetanse. Dennegruppen er en viktig målgruppe og ressurs, både som direkte brukereog som retningsgivende for studentenes bruk av biblioteket. Opp-læring i bruk av bibliotek er påkrevet også for dem som skal fungeresom veiledere. Fagpersonalet bør kunne utnytte alle bibliotekverktøy påen effektiv måte slik at de kan bli mere selvhjulpne i biblioteket. Foranegen skjerm på kontoret skal den faglige stab ha tilgang til biblioteketsdatabaser og CD-ROM for raskt og enkelt å kunne identifisere relevantlitteratur.Det er derfor naturlig og ønskelig å involvere faglig personale meredirekte i biblioteket - både med hensyn til oppbygging av samlinger ogaktiv bruk av bibliotekets ressurser.

Organisasjonsmessig plassering

Det må være et mål for biblioteket å være en integrert del avinstitusjonens faglige virksomhet; utdanning, forskning og oppdrags-virksomhet. Bibliotektjenesten må settes i stand til å yte studenter ogansatte en fullverdig bibliotektjeneste tilpasset brukernes behov.

Biblioteket må ha en sentral organisasjonsmessig plassering slik atkommunikasjon oppover og nedover i institusjonen kan ivaretas påbeste måte. Biblioteket må være representert i utvalg og råd der sakerdiskuteres og beslutninger fattes.

Materielle forutsetninger

95

12

For at fagbiblioteket skal kunne være et hensiktsmessig redskap iforhold til PBL, bør en del materielle forutsetninger være til stede:

Lokaler

Rasjonelt planlagte lokaler med strategisk beliggenhet er et viktigvirkemiddel. Arealbehovet øker når PBL som undervisningsform tas ibruk. Spesielt øker behovet for grupperom og gruppearbeidsplasser ibiblioteket. Grupperom i nær tilknytning til biblioteket, og dermed tilreferanselitteraturen m.v., er svært viktige. Lokalene bør være utformetslik at de skaper en god atmosfære for studier samtidig som de kanfungere som møteplass for både undervisere, studenter og forskere.Basisgrupper med veiledere må kunne møtes i biblioteket.

Biblioteket bør også ha et klasserom/seminarrom der bibliotekets egenundervisning kan foregå, samtidig som det kan brukes til annenundervisning og seminarer.

Økt behov for referanselitteratur gjør at studentene også trenger flerelesesalsplasser og plasser i biblioteket for enkeltstudier. Studentenesbehov for tilgang til ressurslitteraturen innen fagene, gjør at de ogsåbruker biblioteket som det sted der de sitter og leser enkeltvis når deter nødvendig. Erfaring fra Linköping tilsier at man bør ha lesesals-plasser til 1/3 av det totale antall studenter ved institusjonen. Behovetfor kopiering av litteratur øker med innføring av PBL. Det må derforsørges for gode kopieringsmuligheter i biblioteket.Teknologisk infrastruktur

Det er viktig at studentene har gode muligheter til å søke informasjon.Dette innebærer at biblioteket må ha ulike verktøy for informasjonssøktil rådighet. Nye teknologiske medier er også godt egnet for interaktivlæring.

Kataloger

Alle universitets- og høgskolebiblioteks kataloger i Norge er gjortonline tilgjengelige, enten via BIBSYS (= felles biblioteksystem foruniversitets- og høgskolesektoren i Norge) og/eller UBO:BOK(Universitetsbiblioteket i Oslo - Norsk samkatalog).

Studentene kan søke i eget biblioteks katalog eller i biblioteks-kataloger utenfor institusjonen. Gjenfinningsmulighetene for littera-tur

96

13

er svært gode.

CD-ROM

I tillegg til katalogdatabaser er det viktig at biblioteket kan tilby CD-ROM databaser med referanser til informasjon innen institusjonensfagområder. En CD-ROM plate kan inneholde alt fra bibliografiskedatabaser til leksikon med tekst, lyd og bilde; multimedia.

Databaser på CD-ROM innebærer relativt store utgifter for bibliotekettil datautstyr og abonnement, men basene koster ikke noe i direktebruk. Når abonnementene først er betalt, er dette mediet derfor etutmerket verktøy for studentene. De kan orientere seg på egen hånd ihvordan informasjonen er organisert og om hvordan man søker i denuten at det koster noe i tilknytningstid.

Internasjonale informasjonsdatabaser

For informasjonsbehov som ikke kan løses via brukerterminaler-/lokalesamlinger må eksterne databaser tas i bruk. Det finnes i dag over 6000databaser innen forskjellige fagområder. Disse har tildels forskjelligsøkespråk og oppbygning som det er fordelaktig å kjenne når man skalsøke. Før disse databasene blir rimeligere i bruk og lettere tilgjengeligem.h.t. brukergrensesnitt, er det nødvendig at bibliotekpersonale medsøkekompetanse foretar disse søkene for brukerne.

InternettInternet omtales som«informasjonsmotorveien»" Dette potensialet avinformasjon må gjøres tilgjengelig for bibliotekets brukere. PC'ene børha store skjermer, helst 17", og en oppløselighetsgrad som gjør grafikkog bilder behagelig å lese. Biblioteket må legge pekere på sin"hjemmeside" til World Wide Web-sider som inneholder relevantinformasjon. Hjemmesiden må holdes kontinuerlig oppdatert og aktuell.Den største utfordringen for fagbiblioteket vil her være å bistå brukernei å navigere mot de tilbudene som holder kvalitetsmål.

Riksbibliotektjenesten(RBT) har inngått sentrale avtaler mellom uni-versitets- og høgskolesektoren og bl.a siteringsdatabasene fra Institutefor Scientific Information (ISI) og Online Computer Library Center(OCLC). Dette bidrar til å lette tilgangen til faglige vitenkilder og er etstort framskritt i forhold til infor-masjonsinnhenting. Alle bru-kerne

97

14

ved institusjonen kan bruke de avtalte basene ubegrenset via Internett.

Samlingene

Fagbibliotekets samlinger av bøker, tidsskrifter og andre media måbygges opp og vedlikeholdes med tanke på den pedagogiske modell-en. Referanselitteraturen blir om mulig enda viktigere enn tidligere.

Bøker

Biblioteket må sørge for å ha oppdaterte oppslagsverk, som ord-bøker,leksika, håndbøker, statistikker og årbøker innen faget. Det må ogsåkjøpes inn såkalt ressurslitteratur innen de forskjellige fag. PBL er ensvært litteraturkrevende studieform. Hvert fag krever basissamlingermed flere eksemplarer av de mest etterspurte titlene. I tillegg trengsalternativ litteratur innen hvert emne. Det er viktig at det fins etrepresentativt litteraturutvalg, som studentene lærer seg å bedømme ogutnytte uten at de har fått ferdige litteraturlister fra veilederne.Tidsskrifter

Tidskriftsamlingene må, i tillegg til å tilfredsstille fagpersonalets kravinnen de ulike fagområder, også tilgodese studentenes behov for åorientere seg i et allsidig utvalg av tidsskrifter innen fagene. Dette ernødvendig for å kunne følge med i nyere forsknings- og utviklings-resultater som publiseres i tidsskrifter.

Mediatek

Biblioteket bør også fungere som mediatek og tilby PC-basertelæringsprogram, videofilmer, videodisker, slides etc. i tillegg til CD-ROM og multimedia.Biblioteket bør tilby PC-plasser, på linje med lesesalsplasser, derstudenten kan kjøre ulike programmer. Det må også tilbys avspil-lingsmuligheter for video, og utstyr for lysbildeframvisning ifagbiblioteket.

Personale

PBL forutsetter gode personalressurser. Studentene utnytter biblio-teket i langt sterkere grad enn ved tradisjonelle undervisningsformer.

98

15

Problembasert læring vil medføre økt behov for stillinger i bib-lioteket.Det må finnes nok kompetent personale som kan imøte-komme de økteog nye kravene til bibliotektjenester.

Kompetanseheving

Erfaringer viser at for bibliotekpersonalet blir arbeidet:- morsommere, men også mer arbeidssomt- man får bredere kontaktflater mot andre miljøer

Bibliotekaren må integreres som pedagog i undervisningen innen in-formasjonsinnhenting, dokumentasjonstjenester og bibliotekbruk.Kontinuerlig kompetanseheving av bibliotekpersonalet er nød-vendig.Det er viktig at bibliotekets ansatte deltar i relevante etter- ogvidereutdanningstilbud. Et av virkemidlene for faglig nivåheving ibiblioteket, er at det legges til rette for at også bibliotekpersonalet kandelta i deler av undervisningsopplegget ved institusjonen for på dennemåten å oppnå bedre innsikt og kunnskap.Intern kompetanseheving i biblioteket vil bl.a. føre til høyere nivå ogbedre kvalitet på referansetjenester til brukerne.

Tilgjengelighet

Erfaring fra alle læresteder som har PBL-studier, tilsier at biblioteketbør ha vide åpningstider, fra 8 - 22mandag - fredag, samt på lørdager og muligens søndager. Dette erselvfølgelig et ressursspørsmål. Studenter vil alltid ønske seg “døgn-åpent” bibliotek.

Ressursbehov

En opprusting av biblioteket som skissert i det foregående, er kost-nadskrevende. Det forutsetning at det allokeres ressurser til biblio-teketved innføring av PBL i et eller flere fag. Det trengs midler tiloppbygging av samlingene både av trykt og annet materiale, samt tilekstra personale.

For institusjoner som i utgangspunktet har uhensiktsmessige biblio-teklokaler og små mediasamlinger, vil det i startfasen være snakk ominvesteringer for å oppjustere infrastruktur og samlinger. Summen avnødvendige investeringer vil avhenge av institusjonens størrelse, stu-

99

16

dentantall m.m.

Konklusjon

Bruken av fagbiblioteket øker ved innføring av en problembasertstudiemodell. Et PBL-studium skal legge grunnlaget for livslanglæring. Et viktig innslag i den omtalte studiemodellen er å lære seg åsøke informasjon. Biblioteket bør her være en viktig medspiller.Studentene blir i stadig større grad gjort ansvarlige for egen læring.Dette innebærer endring av rolle og funksjoner for fagbiblioteket.

100


Vol. 2(1997): Nr 10

Problembasert læring for både student ogbibliotekar - erfaringer og tanker fra livet

ved et arkitektbibliotek

Kjersti Lie

Universitetsbiblioteket i TrondheimTrondheim, Norge







101


581 83 Linköping



Kjersti LieTypeset by the author using MS Word and

















102

1

Mitt innlegg drøfter forskjeller og likheter i måten studentene ved etprosjekt- og problembasert studium benytter sitt primærbibliotek på, iforhold til hvordan studentene fra et mer pensumbasert studiumbruker det. Jeg ser også på hvilke konsekvenser studieformen har forbibliotekets samlingspolitikk, tilbud og tjenester og for biblioteketspersonale. Dette er drøftet grundig av andre både i forsknings-rapporter og ved konferanser. Mitt bidrag bygger ikke primært påteorier og forskning, men på erfaring fra “det virkelige liv” blantsivilarkitekt- og sivilingeniørstudenter, der veiledningen i forbin-delsemed studentenes problemløsing også blir læringssituasjoner forbibliotekaren.

0. INNLEDNING

Jeg vil starte med en kort beskrivelse av vårt bibliotek, for å vise hvorjeg henter mine erfaringer fra:

0.1 Fakta om biblioteket

Min arbeidsplass er Seksjonsbiblioteket Akitekt/Bygg/-Matematikk ved Universitetsbiblioteket i Trondheim.Vi er bibliotek for fakultet for arkitektur ved Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU). Som det fremgår av navneter vi også bibliotek for byggfakultetet, for matematikerne, - ogdessuten for det tre år gamle Institutt for produktdesign.

0.1.1 SamlingeneEn beskrivelse av samlingenes størrelse er vanskelig å gi, ettersom vii tillegg til vår egen litteratur nyter godt både av vårt hoved-biblioteks samlinger og av litteraturen som finnes ved de enkelteinstitutter. Jeg kan likevel nevne at tilgjengelig i våre åpne hyller harvi ca 35 000 bøker og ca 465 løpende tidsskriftabonnement innenvåre fag-områder.

0.1.2 BrukerneVåre primærbrukere består av ca 350 arkitektstudenter, 850 byg-ningsingeniørstudenter, 80 produktdesignstudenter og alle studentersom tar matematikk, pluss forskere og lærere ved disse fakultetene. Itillegg betjener vi offentligheten og tar del i det arbeid som påhvilerUniversitetsbiblioteket som norsk ansvarsbibliotek innen teknikk ogarkitektur.

0.1.3 Utlånet1995: 13 000 (gjelder bøker, tidsskrifter er ikke til

utlån)

103

2

0.1.4 Bevilgningene1996: Fak. for arkitektur: kr. 220.000

Fak. for bygn.ing.fag: kr. 190.000Inst. for matem. fag: kr. 550.000Inst. for produktdesign: kr. 90.000

0.1.5 Personalet1 universitetsbibliotekar (sivilarkitekt) - seksjonsbibliotekets leder1 avdelingsbibliotekar1 bibliotekfullmektig1/2 fullmektig1 sivilarbeider som rydder på plass bøker 1,5 - 2 timer pr dag3 studentvakter som deler på å bemanne biblioteket etter vår ordinære arbeidstid.

0.2 Utdannelsen ved fakultet for arkitektur

Utdannelsen ved fakultet for arkitektur ved NTNU foregår ikkeplanmessig etter PBLs sju-trinns-modell1), - men gjennom hele studieter hovedfagene prosjektbaserte og problemorienterte. Begrunnelsener den samme som for PBL, bl.a.: “... at når studenten har behov forkunnskap og ferdigheter for å løse et problem, tilegnes kunnskapenbest fordi den inngår i en erfaringssammenheng.”2)

Studentene arbeider ofte i grupper. I siste del av studiet definerer deselv læringsmål, tar ansvar for informasjonsinnhenting, kunnskaps-organisering og kontakt med ulike organisasjoner og fagmiljøer. Meden eller flere faglærere fra ulike institutt som veiledere, lærer de omplanlegging og prosjektering av ulike typer anlegg i rea-listiskesituasjoner, samtidig som de lærer noe om samarbeid ogkommunikasjon,.

Undervisningformen ved fakultet for arkitektur er ikke bestemt ut frateorier om PBL, den er utviklet gjennom mange år.Det er interessant å se at selv om utgangspunktet for modellen er etannet, er altså resultatet på flere måter likt. Studentene skal lære å se,være nysgjerrige, kritiske, stille spørsmål, utvikle sin kreativitet oggjennom ulike prosjekter og problemstillinger forberede seg på enmangfoldig yrkeskarrière.

HVORDAN PÅVIRKER DENNE STUDIEFORMENBIBLIOTEKET?

Jeg har plukket ut to av brukergruppene: arkitektstudentene og byg-ningsingeniørstudentene (pensumbasert studium), og sammenlignerbibliotekets tilbud og tjenester overfor disse to gruppene i forhold til

104

3

fakultetenes ønsker og brukernes behov.Jeg vil bl.a. se på følgene for vår bibliotekspolitikk, - på samlings-politikken som springer ut av den og på behov for tilgjengelighet tilinformasjon både i vårt bibliotek og fra andre informasjonskilder.Tilgjengelighet har jeg definert svært vidt i denne sammenhengen.

1. BIBLIOTEKPOLITIKK

1.1 Eiernes mål for virksomheten

Eiernes (=fakultetenes) ønsker for bibliotekets virksomhet må vi leteetter i strategiske planer, årsmeldinger og i muntlige utsagn i ulikefora. Deres ønsker er selvsagt knyttet til den pedagogikk som erfremherskende ved fakultetet, intensjonene er gode og formu-leringene runde. Mens fakultet for arkitektur ønsker at biblioteketskal være fakultetets faglige informasjonssentrum, "...et kvalitativtsted for studier, rekreasjon og inspirasjon..." ønsker fakultet for byg-ningsingeniørfag at biblioteket skal ha oppdatert, sentral faglitteraturog være fakultetets faglige databank, med oversikt over samlingenebåde ved fakultetsbiblioteket, instituttene og andre relevante fag-institusjoner, og tilby søke- og innlånsmuligheter for studenter ogforskere.

På det overordnede, teoretiske nivå er det altså forbausende få for-skjeller mellom de to fakultetene.

1.2 Visjoner og virksomhetsplan

Vi er statlig ansatte, vi har et budsjett og en boksamling å forvalte, vier del av et nasjonalt ansvarsbibliotek, men det stilles få konkretekrav til vår virksomhet, utover det å "sette brukeren i sentrum" ogbetjene fagmiljøet på best mulig måte.Studenter innen prosjekt- og problembaserte studier er krevendebibliotekbrukere. Det kan være vanskelig å sette grenser for hvormye assistanse de skal få.

For ikke å drukne i studentenes ønsker og våre daglige gjøremål, harbibliotekpersonalet sammen formulert mål for vår virksomhet. Her erformuleringene også runde, men det var viktig for oss at alle ansatteskulle ha et eierforhold til målene, og vi har bestemt ansvarsområderog arbeidsoppgaver og planlegger semestrene ut fra dem.Vi bør nok bli flinkere til å justere dem, ikke bare informere om dem,når vi får nye kolleger.

Et av målene er at vi ønsker å være fakultetenes informasjonssenter, -også i deres bevissthet. Dette fører til at vi i mange sammenhengertar kontakt og initiativ overfor fagmiljøene.

105

4

1.3 Kontakt med fagmiljøene

Til tross for at bibliotekets betydning for arkitektstudiet er udisku-tabel, kommer fagmiljøene sjelden med initiativ overfor oss. Biblio-teket er ikke fast representert i noen av de styrende organer verkenher eller ved byggfakultetet, og må stadig selv sørge for å bli synlig.Noe av årsaken er kanskje at fakultetene ikke har arbeidsgiveransvarfor oss, og synes de har gjort sitt når de har bevilget penger tillitteratur. Kontakten med fakultetet foregår stort sett gjennombibliotekutvalgene og de enkelte lærere. Vi ønsket å bedre sam-arbeidet og gikk på instituttbesøk.

1.3.1 BibliotekutvalgBegge fakultetene har oppnevnt bibliotekutvalg som består av lærerefra tre ulike institutt, med undertegnede som sekretær. Bibliotek-utvalgene møtes minimum én gang pr semester og fungerer somkonsulenter for biblioteket, både når det gjelder hvilke tilbud ogtjenester vi skal ha generelt, og mer spesielt: hvilke tidsskrift-abonnementer, hvilke CD-Rom, oppslagsverk o.l. og hvor tilgjenge-lige de skal være. En representant fra studentenes linjeforening inn-kalles til enkelte saker. Biblioteket har foreslått å ha en fast student-representant i utvalget, men både arkitekt- og byggutvalget ernegative til det. De mener én student ikke representerer student-massen, men seg selv.

Etterhvert som også byggfakultetets skal utvikle en mer PBL-orientert studiemodell, vil vi insistere på å få studentene bedrerepresentert i utvalget.Heller ikke når det gjelder bibliotekutvalgenes holdning og tanker ombibliotek- og samlingspolitikk er det lett å få øye på prinsipielleulikheter mellom fakultetene. Dette har nok sammenheng med atbygningsingeniørstudiet ikke er bare pensumbasert i alle fag. Motslutten av studiet har studentene prosjekter som setter store krav tilbibliotekets tjenester.

1.3.2 Samarbeid med faglærereVi har et større samarbeid med faglærerne på fakultet for arkitekturenn ved de andre fakultetene. Dette har en klar sammenheng medundervisningsmodellen.Det er et problem for oss at kontakten med fakultet for bygnings-ingeniørfag er så mye dårligere. Det betyr bl.a. at når byggstudentenei 2. avdeling av studiet kommer til oss og skal ha litteratur ogsøkehjelp i forbindelse med prosjektoppgaver, så er vi totalt uvitendeom oppgavenes innhold og intensjon, og er ikke i stand til å yte sågod service som vi gjerne vil.For arkitektstudentene er situasjonen en helt annen. Se nedenforunder punktet om sperret» litteratur.

106

5

1.3.3 InstituttbesøkFor å bøte på forholdet med liten daglig kontakt med fagmiljøet, harbibliotekpersonalet gjennomført en besøksrunde til alle institutteneved byggfakultetet. Vi besøkte også de 5 arkitektinstituttene, mate-matiske fag og produktdesign.På disse besøkene la vi vekt på at vi først og fremst var kommet for åfå informasjon om dem, - ikke omvendt. Vi ønsket å høre hva fag-lærerne arbeidet med, hva de visste om oss og hva de ønsket avtjenester fra biblioteket. Ut fra det vi hørte, kunne vi informere omulike muligheter og tilbud.

Dette var en meget nyttig og inspirerende runde. Vi har fått bedrekontakt med en del institutter og faglærere etter dette, og forklart allehvorfor vi ønsket det. Informasjonen vi fikk er sammenfattet i en rap-port, som er tilgjengelig dersom noen ønsker å prøve noe lignende.

2. SAMLINGSPOLITIKK

2.1 Satsningsområder

Vårt budsjett tillater ikke at vi kjøper all god faglitteratur som utgiesinnen våre egne og tilstøtende fagområder. I samråd med bibliotek-utvalget bestemmer vi derfor hvilke satsningsområder vi til enhver tidskal ha for bokinnkjøp, tidsskriftabonnementer o.l.Satsningsområdene endres over tid, og kan f.eks. være bestemt ut fraNTNU-strategier, ut fra nye fagområder ved fakultetet eller ut fra atvi føler deler av samlingen krever oppdatering.

Bibliotekutvalget ved fakultet for arkitektur har som regel klareønsker for hvilke deler av samlingen som må styrkes.Når det gjelder byggfakultetet er det biblioteket som har foreslåttordningen, og stort sett er det også vi som må foreslå satsnings-områdene, blant annet ut fra studentenes ønsker og opplysninger omforeldet litteratur.

2.2 Ulike medier

Ved vårt bibliotek er det videoer og Internett som utgjør ikke-papir-baserte medier.Vi ser forskjeller i bruk av disse, delvis på grunn av studieformene,delvis på grunn av fagområdene.

Et medium som er sterkt ønsket fra både lærere og studenter vedfakultet for arkitektur, er lysbilder. Vi vegrer oss foreløpig, pga mer-arbeid med anskaffelse, oppdatering og utlån.CD-Rom blir stadig mer aktuelt som medium for begge studie-

107

6

retningene. Fakultetsbiblioteket har foreløpig ikke tilbudt avspil-lingsutstyr for annet enn bibliografier o.l.

2.2.1 VideoerByggstudentene er like interessert i faglige videoer som arkitekt-studentene, men det er adskillig enklere å skaffe arkitektur- ogdesignrelaterte videoer enn videoer innen bygningsingeniørenes fag-områder.

2.2.2 InternettEttersom alle studentene har tilgang til Internett fra egne datasaler, erdet umulig å si noe om hvilken av studentgruppene som har størstnytte av de faglige ressursene som ligger på nettet.De søkemulighetene og faglige listene bibliotekpersonalet har til-gangtil, har vi hittil benyttet mest innen arkitektenes fagområder.

2.3 Spesialsamlinger

I forbindelse med PBL diskuteres det hvor langt man skal gå i å finnefrem informasjon og litteratur for studentene. Jeg vil i den forbindelsefortelle om en av våre spesialsamlinger:

2.3.1 "Sperret litteratur"Bygningsingeniørstudentene har pensumlitteratur i så å si alle fag.Arkitektstudentene har pensum i enkelte fag, som f.eks. bygnings-teknologi og arkitekturhistorie. Studentene skal ha samme basis-kunnskap, - de må lære fagets grammatikk. I prosjekteringsfagene, desom kommer nærmest PBL, finnes ingen pensumlitteratur, menfaglærer kan ha visse ønsker om litteratur som bør være tilgjengeligfor studentene under kursperioden. Denne litteraturen blir sperret ogstår på en egen hylle i fakultetsbiblioteket så lenge kurset varer.I valgfag og særkurs kan det være studentgruppene selv som velgerhva som skal sperres.

Arkitektstudentene har behov for et bredt spekter av informasjon iproblemløsingens ulike faser, fra inspirasjons- og bakgrunnsstoff tilfakta og regelverk. Skal de f.eks. tegne en skole, kan faglærer be osssperre litteratur som favner Mønsterplan for grunnskolen, romanen"Jonas" av Jens Bjørneboe, bøker av og om Rudolf Steiner ogMontessori, og bøker om persepsjon og kommunikasjon i tillegg tilretningslinjer, lovverk og eksempler på skolebygninger i inn- ogutland. Neste semester er det kanskje teatre som skal prosjekteres.

Vi har ikke mulighet til å ha i våre egne samlinger all den litteraturenfaglærerne og studentene ønsker. Mye av den er dessuten på siden avde fagområder vi skal dekke, så vi må ofte benytte innlån fra andrebibliotek. Dette tar tid, prosjektperioden varer maksimum 3 måneder

108

7

og bøkene skal helst være tilgjengelige fra første dag. Det er derforviktig at faglærer tar kontakt med biblioteket i god tid før oppgavenforelegges studentene. Dette fungerer stort sett godt, og i de fageneder faglærer ikke benytter denne muligheten, sørger gjerne studen-tene for å komme med kritikk, slik at forholdene bedrer seg til nestesemester. I og med at faglærer oppsøker biblioteket for å få hjelpmed søk og innlån, kan vi få kopi av oppgaveformuleringen, for-berede oss noe og gi veiledningen bedre kvalitet.

For oss løser sperringen noen av problemer med selvdekning kontrainnlån, med få eksemplarer av aktuell litteratur og med kapasitets-problemer når det gjelder veiledning.

I ren PBL kan en slik sperring virke uaktuell og i strid med ønsketom at studentene selv skal oppsøke sine kilder, men de som trorstudentene blir late av en slik service, kan beroliges med at arkitekt-studentene er klart de ivrigste lånerne våre. Den sperrede litteraturenser m.a.o. ut til å fungere som en appetittvekker

2.3.2 KjernelitteraturI tillegg til den sperrede litteraturen som vil variere fra semester tilsemester, har de ulike fagområdene sin basislitteratur som ikke erpensum, men som bør finnes tilgjengelig i biblioteket til enhver tid.Samlingen omfatter alt fra standardverker om byplanleggingens his-torie til Le Corbusiers samlede verk. I tillegg til presenseksemplaretprøver vi å skaffe utlånseksemplar av disse bøkene. Vi har ikke entilsvarende spesialsamling for byggstudentene, men vi prøver selvsagtå ha fagområdenes standardverk også for dem.

2.4 Egne samlinger kontra innlån

Problemstillingen med innlån som et alternativ til utvidelse av egnesamlinger er kjent også hos oss, og som nevnt under punktet omsperret litteratur, er den særlig aktuell innenfor et problembasertstudium. Innlån koster også penger for biblioteket, og det kosterverdifull tid for studentene. Det må derfor bli en avveining i for-bindelse med hvert enkelt kurs, i forhold til hvor relevant denønskede litteraturen er for våre fagområder i andre sammenhenger,hvor lang tid det vil ta å skaffe et innlånt eksemplar og hvor lenge vikan beholde det.

3. TILGJENGELIGHET

Som nevnt innledningsvis definerer jeg her tilgjengelighet svært vidt,og lar det i tillegg til bibliotekets plassering, skilting og datatil-knytning omfatte brukeropplæring og personalets kompetanse. Detteer gjort for å synliggjøre at uten disse to viktige faktorene er litte-

109

8

raturen, både den i eget bibliotek og i andre samlinger utilgjengelig.

3.1 Bibliotekets plassering - datanett - åpningstider

Enkelte av bibliotekets tjenester kan nåes via Internett, for eksempelfra studentenes datasaler, fra enkelte av studentbyene og lærerneskontorer via universitets datanettverk. Man kan søke i vår bok-katalog, i referatorganer på CD-Rom og online, og hvis man harlånekort; bestille lån og kopi av artikler. For dem som skal benyttenoen av disse tjenestene, blir bibliotekets geografiske beliggenhet avmindre interesse. (Vår URL: http://www.ub.ntnu.no/)

Bibliotekets plassering i forhold til studentenes arbeidsplasser er klartviktigere for arkitektstudentene enn for byggstudentene. Underproblembaserte studier forutsettes studentene selv å oppsøke sinekilder, og på grunn av fagets karakter må arkitektstudentene ofte sebøkene for å finne de mest relevante. Dette har bl.a. sammenhengmed mangelfull emneindeksering i basen for deler av deres fago-mråder.

Biblioteket har åpent hverdager mellom klokken 08.00 og 20.00, menarkitektstudentene så nok helst at vi hadde døgnåpent, med alllitteraturen tilgjengelig til enhver tid. Grunnen til at vi ikke utvideråpningstiden ytterligere, er manglende ressurser, ikke bevisst biblio-tekspolitikk. På den annen side kan man si at en begrenset åpningstidtvinger studentene til å disponere sin tid bedre, - en nyttig lærdom forfremtidig yrkesliv ...

3.2 Skilting

Jeg har besøkt mange bibliotek i min tid, og forundres stadig over atvi som skal formidle informasjon, jevnt over er så dårlige til å infor-mere selv. Ofte må jeg spørre om hjelp for å finne frem til biblioteket,til ulike deler av samlinger og til å forstå oppstillings-system ellerbruken av kataloger.Vårt bibliotek er ikke stort bedre enn gjennomsnittet, men vi ersmertelig klar over behovet for klar skilting, blant annet pga arki-tektstudentene.

For å sette det på spissen er byggstudentene i første del av studietfornøyd med å få utpekt pensumsamlingen, oppslagsverkene og lese-salsplassene. Arkitektstudentene er, fra første stund, interessert i detmeste, og klar skilting à la de beste flyplasser og dagligvarebutikker,- eller det Maurice Line kaller “the idiot proof library” - må væremålet!

3.3 Samlingenes oppstilling

110

9

I tillegg til skilting er den mer detaljerte oppstilling viktig for stu-denter som selv skal finne frem i biblioteket:

3.3.1 KlassifikasjonVi klassifiserer litteraturen vår etter UDK-systemet. Ettersom vi er etspesialbibliotek, blir klassifikasjonen til tider svært detaljert, og etter-som vi også stiller opp bøkene etter denne klassifikasjonen, blirsystemet til tider nærmest brukerfiendtlig, all skilting til tross.

Vi forsøker nå å velge mer overordnede klassifikasjonsnummer forselve oppstillingen, og heller la den mer detaljerte klassifikasjonenbare være søkbar i basen.

3.3.2 FargekodingVed en problembasert undervisningsmodell der studentene har behovfor å se og vurdere mye av litteraturen på egen hånd, hadde det værten stor fordel med et enklere oppstillingssystem. Vi har gjennomførten liten forenkling, både for studentene og oss, ved at vi har gitt deenkelte hoveddelene av samlingen ulike fargekoder, (Bokreolene harhvite gavler, tidsskriftene blå og spesialsamlingene gule). Vi harnummerert reolene og har henvisningskart både ved inngangen, søke-terminalene og i skranken.

3.4 Kataloger og registre

Den viktigste søkeformen for studenter innen prosjekt- og problem-baserte studier vil være emnesøk, både innen egne og andre fag-områder, mens katalogene våre er best for presise søk:

3.4.1 BoksamlingenVi har en omfattende online katalog over samlingene: BIBSYS(http://www.bibsys.no).BIBSYS er biblioteksystemet for alle universitetene, Nasjonal-biblioteket og en rekke høgskoler og andre fagbibliotek i Norge, sådet er m.a.o. store muligheter for å få treff ved presise søk. Detarbeides kontinuerlig med å bedre basens funksjonalitet og bruker-grensesnitt, men fortsatt kreves brukeropplæring bl.a. når det gjelderemnesøk.For byggstudentene har basen i de fleste tilfeller tilstrekkelig medemneord, bl.a. pga de engelske termene fra Library of Congress somer knyttet til store deler av den nyere engelskspråklige litteraturen.For arkitektstudentene kan et emnesøk kreve både fantasi ogkreativitet for å gi interessante treff. Mye av litteraturen fra før 1980er fortsatt interessant, men overhodet ikke registrert med søkbareemneord. Til tross for at studentene får kurs i søking, må bibliotek-personalet ofte hjelpe ved mer omfattende søk.Jeg er ikke i tvil om at det ville ha vært lagt mer krefter i å utarbeideenklere søkemåter, mer omfattende emneindeksering og bedre

111

10

brukergrensesnitt, dersom alle studieretninger hadde vært prosjekt-og problembaserte.

3.4.2 TidsskriftartiklerFor byggstudentene har vi baser på CD-Rom (Compendex ogIconda) med gode søkemuligheter, hjelpefunksjoner og referanser tilde mest sentrale fagtidsskriftene, som for en stor del finnes til-gjengelig ved NTNU eller ved andre BIBSYSbibliotek. Studentene ervant til engelskspråklig litteratur fra tidlig i studiet, og er godt inne ide engelske fagtermene. Søkene blir derfor ofte vellykket, spesieltmed hjelp fra personalet!

I mange tilfeller er disse basene også nyttige for arkitektstudentene,men arkitektenes søk kan ofte være knyttet til Skandinavia, blantannet på grunn av at de vil studere eksempler på stedlig byggeskikk,arkitektur, klima og andre forhold i forbindelse med egne prosjekter,og skandinaviske forhold er ikke godt nok dekket i de basene vi har.Vi har gjort en del sammenligninger mellom treffmengdene i ulikebaser, og som et eksempel kan nevnes at et søk etter artikler om denkjente norske arkitekten Sverre Fehn ga 24 treff (hvorav 7 var feilstavet) i den tyskproduserte ICONDA , 54 treff i den engelske APIdog 142 i den norskproduserte ARKDOK.Enkelte ganger må vi, etter å ha hjulpet arkitektene med søk i ulikebaser og oppslag i eldre indekser, ty til den velprøvde metoden med åslå opp i årsregistrene når det gjelder skandinaviske tidsskrift.

Denne erfaringen er knyttet til at arkitektstudiet er problembasert,fordi det ofte fører til at de skal arbeide under norske eller skandi-naviske forhold, og fordi aktuell faglitteratur fra før 1970-tallet ofteikke er indeksert i basene.

3.5 Personalets kompetanse og kunnskaper

Det hevdes at problembaserte læringsmodeller forutsetter mer perso-nale enn de tradisjonelle undervisningformene, og at personalet måvære “kompetent”. Dette stemmer godt overens med våre erfaringer.Det er selvsagt aldri likegyldig hvem man plasserer i veilednings-skranken i et bibliotek, men overfor f.eks. arkitektstudentene krevesbåde kunnskap om ulike informasjonskilder, søkemuligheter ogkjennskap til faget for å kunne yte god hjelp. I tillegg har det vist segat god kontakt med andre fagmiljøer, generell kunnskap om statligeog kommunale etater, andre bibliotek og kulturinstitusjoner o.l. ernyttig. Vi hjelper stadig studentene med henvisning til ulike etater ogressurspersoner i forbindelse med problemer og prosjekter.

I overskriften antyder jeg at vi har «problembasert læring» også forbibliotekpersonalet. Her er anførselstegnene viktige å merke seg, menvi har erfart at veiledningen i forbindelse med studentenes problemer

112

11

også er lærerike for oss. Fordi arkitektstudentene ofte trenger om-fattende søkeveiledning, har tverrfaglige spørsmål og spørsmål somberører helt andre fagområder, er det viktig at vi i personalet er flinketil både spørre og informere hverandre. Alle har vi delkunnskaper ognettverk som kommer til nytte.Vi prøver dessuten å bygge opp personalets kompetanse ved å haminiseminarer, der en av oss på vårt månedlige internmøte informererde andre om innholdet i et selvvalgt oppslagsverk, faglige ressurserpå nettet o.a.

I arkitektstudiets hovedfag finnes få fasitsvar og mange idoler. Etpersonale med god kjennskap til faget og dets litteratur, vil kunnetilby studentene nyttige alternativ til dagens -ismer i søking etterinformasjon.

3.6 Brukeropplæring

Dette er et område der vi gjør stor forskjell på studentene fra detproblem- og prosjektbaserte arkitektstudiet og byggstudentene:

3.6.1 Byggstudentenehar som regel ikke bruk for å utføre omfattende søk før i forbindelsemed prosjekter i 3. årskurs, og da tilbys de kurs fra biblioteketssentrale undervisningsavdeling. Det eneste fakultetsbiblioteket tilbyrdem før den tid, er en halv times informasjon om biblioteket vedstudiestart. Problemet med kurset i 3. årskurs er at svært få bygg-studenter melder seg på disse kursene, og vårt personale har derformye individuell søkeveiledning for dem.

Noe av grunnen til lav påmeldingsprosent finner vi nok i det atlærerne selv ikke er særlig flinke til å bruke bibliotekets tjenester.Dette prøver vi som nevnt under punktet om kontakt med fagmiljøetå motivere dem til.

3.6.2 Arkitektstudentenekommer til biblioteket svært tidlig i studiet. Allerede i løpet av deførste ukene kan de stå hjelpeløse foran skranken med armene langssiden og spørre tonløst: «Har dere noe om hus i terreng?» Vi har, isamråd med fakultetet, valgt å gi dem et introduksjonskurs iinformasjonsinnhenting og bibliotekbruk etter ca én måned. Dettekurset er obligatorisk. Kurset varer en halv dag, og kullet er inndelt igrupper på ca 15 studenter, pga kursrommets kapasitet. Problemetmed dette innføringskurset er lav motivasjon hos enkelte avstudentene. De har kanskje ikke der og da en oppgave som gjørkurset tvingende nødvendig, men vi relaterer oppgaver og søk til detprosjektet eller den læreren de har for tiden. Kursinnhold er vel somfor de fleste innføringskurs: Vi informerer om bibliotekets tilbud og

113

12

tjenester, studentene får en omvisning i biblioteket, de får prøve åsøke i BIBSYS og i de mest relevante referansebasene på CD-Rom.De får også forklart prinsippene bak vår klassifikasjon oghylleoppstilling, slik at de fleste etter kurset kan søke frem en bok ibasen, og med en utskrift i hånden og litt hjelp når det gjelder kolonog parenteser o.l., faktisk er i stand til å finne frem til boken i biblio-teket.

Vi har tilbudt introduksjonskurs for arkitektstudentene i seks år nå,med stadige endringer og tillempninger. I vår bad vi studentene i 1.og 2. årskurs om en evaluering, der vi både spurte om deres meningog testet hva de husket etter ett, hhv to, år. Dessverre ble eva-lueringsskjemaet sendt ut til studentene så sent i vårsemestret at bare20 2.klassinger og 15 1.klassinger besvarte det. Deres evaluering varlikevel interessant i forhold til fremtidig brukeropplæring. De ønsketet kurs tidlig i studiet, men mange foretrekker på dette tidspunkt et«dette har biblio-teket»-kurs, ikke et «slik gjør du»-kurs.

I 2. og 3. klasse følger vi opp kurset med forelesninger og veiledningintegrert i fag ved fakultetet, bl.a. i en analyseoppgave ved instituttfor arkitekturhistorie.

3.6.3 Andre kurstyperHele kursopplegget vårt er i støpeskjeen for tiden. Det er tydelig atbrukerne ønsker kurs i det øyeblikk de trenger informasjon, og de serut til å ønske seg spesialkurs i ulike baser o.l.Vi ønsker som nevnt å motivere faglærerne til å bruke biblioteketmer, både for å få en bedre dialog med dem og for å motivere studen-tene gjennom dem. Lærerne tar seg sjelden tid til et flere timers kurseller et kurs over flere dager.Vi vurderer derfor å tilby "stikk-innom"-kurs i søking og fremfin-ningi biblioteket, men lokalene våre er egentlig ikke innredet for det. Vihar også drøftet å tilby «lunsj-pause-kurs» i instituttenes egne lokalerfor å nå flest mulig av dem. Individuell faglig veiledning kan være noeav det som gjør jobben interessant og morsom, men pga begrensetkapasitet, ønsker vi å forsøke «stikk-innom-kurs» også for å prøve åredusere dette arbeidet noe.

Brukeropplæring er tidkrevende, og man kan ofte være i tvil om nyt-ten. Et forhold som er svært frustrerende i vårt tilfelle, er at utstyr,oppkoblingsmåter og programversjoner sjelden er de samme i biblio-tekets sentrale kursrom og i fakultetsbibliotekets lokaler. Kurs-rommet har f.eks. de nyeste Windowsversjonene, mens våre publi-kumsterminaler har Telnet-oppkoblinger. Ettersom det er de minstteknologiinteresserte som trenger mest opplæring, er dette ekstrafrustrerende, og kan være nok til at de ikke klarer å praktiserenyvunnen kunnskap.

114

13

BIBSYS arbeider for tiden med å utrede mulige systemer for selv-betjent, automatisert utlån. Vi er konservative og skeptiske, menkanskje kan det frigi tid til enda bedre brukeropplæring og mer enga-sjert veiledning?

3.7 Innlån og kopibestillinger

Ettersom vi tilbyr tilgang til stadig flere referatorganer på CD-Romog online, er det viktig, spesielt for de problembaserte studiene, at vihar et effektivt og raskt innlånsystem. Tiden er en viktig faktor forstudentene, og et vellykket søk i en base er lite verdt hvis det ikkefører til at man får tilgang til den aktuelle boken eller artikkelen førprosjektperioden er over. Våre studenter får gratis innlån av bøker fraandre bibliotek, men må betale for kopier av artikler.

4. ANDRE TILBUD OG TJENESTER

Vi har, som de fleste andre bibliotek i dag, tilbud som benyttes avstudentene uavhengig av studieform, men f.eks. gode kopimaskinerog grupperom i biblioteket, der de både kan se video og arbeide medeget og biblioteketsmateriale er spesielt viktige for studentene innen-for de prosjekt- og problemorienterte studiene.

5. OPPSUMMERING

Som vist er fakultetenes idealer og teorier ganske like når det gjelderhva biblioteket bør være for å bedre studiekvaliteten.Vi ser i det daglige store forskjeller i bruk og behov, og det er tydeligat forskjellen er størst mellom et pensumbasert studium og etprosjektbasert, - ikke mellom et prosjektbasert og et rent problem-basert.

Det planlegges nå å innføre PBL ved flere av bygginstituttene, og vimå påvirke fakultetene til, i samråd med oss, å formulere merdifferensierte og forpliktende mål for biblioteket som en integrert delav det pedagogiske opplegget.

Til de som gruer seg til deres institusjon eventuelt skal gå over tilPBL, vil jeg si: Vår erfaring tilsier at det er mye mer spennende åjobbe med disse studentene ved et slikt studium, og det er enklere åetablere en god kontaktflate med fagmiljøet.

«Problembasert læring» er arbeidsomt og krevende, men samtidigutfordrende, utviklende og morsomt - både for student og biblio-tekar!

115

14

NOTER:

1) PBLs sju-trinnsprosess:1. Begrepsklargjøring2. Identifisering/avgrensing av problemer3. Fri utvikling av idéer/alternative løsninger4. Strukturering/bearbeidelse av idéene/løsningene5. Formulering av mål, av læringsbehov og -mål.6. Informasjonsinnhenting, kunnskapsoppbygging7. Problemavklaring, -løsning, evt. presentasjon

(fritt etter Andrup, Fagerjord & Magnussen: Fagbibliotekets rolle iproblembasert læring (PBL), Oslo 1995)

2) E. Hiorthøy . I: Årbok 95 fra fak. for arkitektur, NTNU, 1996

116


Vol. 2(1997): Nr 10

EDUCATE - ett europeiskt hypertextbaseratutbildningspaket

Nancy FjällbrantGunilla Thomasson

Chalmers tekniska högskolans bibliotekGöteborg, Sverige







117


581 83 Linköping



Nancy Fjällbrant, Gunilla ThomassonTypeset by the author using MS Word and

















118

1

1. Introduktion

Studenter och forskare i dagen samhälle översköljs av informationdistribuerad på en mängd olika sätt: tryckt, online, på CD-ROM ochvia Internet. Den enorma mängd information som finns tillgänglig gördet allt svårare för människor att finna exakt det de söker. Dettainnebär att det blir allt viktigare att man lär sig hur man på ett effektivtsätt finner relevant information och hur man handskas med dennainformation. 1 Ingen forskare eller ingenjör (eller bibliotekarie för dendelen) kan ta till sig mer än en bråkdel av den information och deobservationer, experiment, mätningar, standard, diagram och åsiktersom finns tillgängliga från de många människor som arbetar inom hanseller hennes ämnesområde. Det finns därför ett allt större behov av attstrukturera och organisera information och ett behov av verktyg för attunderlätta sökprocessen. Framför allt har användarna också ett behovav att kunna utvärdera olika informationskällor och relatera nyinformation till redan existerande kunskap.

EDUCATE-programmet har utvecklats för att möta olika behov hosforskare, ingenjörer, bibliotekarier och informatiker. EDUCATE gerinte bara kunskap om informationsresurser utan det ger också tillgångtill relevanta sådana inom olika dicipliner. Inom program-met finnsbåde databaser och fulltextmaterial. Programmet inklude-rar också ensektion om hur man strukturerar personliga referens-databaser, skriverabstracts, reviews och avhandlingar.

2. EDUCATE-projektet.

EDUCATE - End-user Courses in Information Access throughCommunication Technology - är ett EU-projekt. Sex universitet frånfem europeiska länder deltar i projektet: University of Lime-rick, Irland(samordnande), Chalmers tekniska högskola, Sverige (administrativoch teknisk ledning), Imperial College och Plymouth University,Storbritannien, University of Barcelona, Spanien och École Nationaledes Ponts et Chaussées, Frankrike. Projekt är treårigt och kommer attavslutas i januari 1997. Materialet produ-ceras, åtminstone delvis, påtre språk: engelska, franska och spanska.EDUCATE är ett multimediaprogram som kan användas på olika sättallt efter behov. Dels kan det användas som undervisnings-materiel i entraditionell litteratursökningskurs, dels för själv-studier ochdistansutbildning och dels som ett referenshjälpmedel som ger tillgång

119

2

till olika informationskällor. För närvande finns programmet tillgängligtinom två olika ämnesområden: fysik och elektroteknik.Förhoppningsvis kommer även andra ämnesområden så småningom attomfattas av programmet.

EDUCATE är baserat på World-Wide-Web (eller WWW eller W3) -ett hypertext baserat informationssystem som visade sig vara ettutmärkt verktyg för ett globalt utbildningsprogram. Genom att an-vända WWW tillvaratar man både nätverksteknikens och hyper-textensfördelar och dessa ger tillsammans ett informationssystem som är bådekraftfullt och lätt att använda. Globala hyperlänkar ger direktaingångsmöjligheter till externa informationsresurser. Hyper-länkar inomsjälva programmen gör det till ett interaktivt och flexibelt verktyg.Programmet är skrivet i HTML som, även om det har storabegränsningar, speciellt när det gäller forma-tering, är enkelt att läraoch att använda. 2,3 Texten till program-met har lagts in av LimerickUniversity, Irland och Chalmers tekniska högskola, Sverige.

3. EDUCATE-programmet

EDUCATE är hierakiskt uppbyggt i tre nivåer. I den första hierarkiskanivån finns sex olika vägar att gå: Pathfinders - som allt efter behovger olika vägar att följa genom programmet; Information Sources -med, för mer vana användare, direkta hän-visningar till olikainformationsresurser; Course in Information Searching - med huvud-och delmål, texter, demonstrationer och frågor för att man skall kunnatesta sig själv (den här delen är speciellt lämplig för självstudier ochdistansutbildning); Text - grundläggande texter om vetenskapligkommunikation; Introduc-tion to the Internet - innehållande länkartill speciellt utvalda källor ute på Internet; IT+++ - länkar till ett urvalallmänna infor-mationskällor på Internet; och slutligen A-Z Index somger hjälp att hitta i programmet.

120

3

(Fig 1. EDUCATE program, main menu)

121

4

3.1 Pathfinders

Pathfinders ger olika ingångsmöjligheter även på nästa hierarkiskanivå. Man kan, beroende på vilken erfarenhet man har och hur långt isina studier man kommit, välja någon av de olika ingång-arna: Startingto use the Library; Starting a project; Starting research; Keeping up-to-date; Search for facts; Tools for finding references; Handling theproducts of your search; Learned Societies and Internet resources.Var och en av dessa ingångar leder till ytterligare en hierarkisk nivåmed relevant information.

Pathfinders passar de studenter som vill ha informationen struk-turerad. Det finns två alternativa ingångsvägar - text-länkar och en"klickbar" karta.

(Fig.2. Pathfinder menu)

122

5

3.2 Information Sources

En annan ingångsmöjlighet finns för dem som föredrar att utforskaprogrammet på egen hand, d.v.s. de som, när de får en ny program-vara, installerar den direkt och sätter igång att arbeta utan att läsamanualen! Det här är också en utmärkt väg in i programmet för densom redan tidigare bekantat sig med det.

3.3 Course

Avsnittet Course in Information Searching börjar med att ge måloch delmål 4 för programmet och innehåller hyperlänkade textmo-duler, en del om onlinesökning (utformad på Imperial College) meddemonstrationer och övningar, samt frågor och svar för självtest.

Kursen är förnärvarande endast tillgänglig, i sin helhet, på engelska,men topphierarkierna finns också på spanska och franska. Över-sättning och bearbetning av detta material har skett vid École Nationaledes Ponts et Chaussées, Frankrike och vid University of Barcelona,Spanien. Översättningsarbetet kommer att fortgå kon-tinuerligt.

(Fig.3. EDUCATE course menu)

123

6

3.4 Texts

Texterna i avsnittet Texts inkluderar ett grundläggande kom-pendium:Introduction to Scientific Communication, en förteckning över olikatermer använda i programmet samt en förkortnings- ochakronymordlista.

3.5 Internet

Internet-delen innehåller en kort introduktion till Internet, be-skrivningar av olika s.k. browsers, länkar till kurser och böcker omInternet samt en lista över Internet-termer. Denna sektion inkluderarockså ett urval s.k. search engines och meta indexes.

(Fig 4. EDUCATE Internet menu)

124

7

3.6 IT+++

Programdelen IT+++ tillkom efter önskemål från studenternas sida.Vid en utvärdering uttryckte studenterna en önskan om en lite lätt-sammare avdelning inom programmets ram med länkar till Internet-källor av mer allmän karaktär. Här finns bl.a. länkar till museer ochresurser inom teknikhistoria och naturvetenskap samt länkar till musik-och teaterinformation.

3.7 Index

Ett index visade sig behövas för att man snabbt skall kunna hitta framtill den information som programmet innehåll. Detta index är upp-byggt på traditionellt sätt och sträcker sig från A till Z.

Ett statistikprogram används kontinuerligt för att få fram detaljeraderapporter över programmens användning. Denna statistik utgör förståsen mycket viktig del i planeringen och utvecklingen av programmet.

4. EDUCATE i utbildningsavseende

EDUCATE kan användas på många olika sätt när det gäller ut-bildningi informationssökning och informationshatering :* i traditionella kurser vid universitet och högskolor* inom distansutbildning* som en självinstruerande kurs

Distansutbildningskurser baserade på EDUCATE håller på att ut-vecklas i Sverige och kommer under 1996/97 att ges på tre platser: vidGöteborgs Universitet, vid Högskolan i Karlstad och vid Hög-skolanpå Gotland. I dessa kurser kommer bibliotekarier att deltagatillsammans med fysiker och ingenjörer. Bibliotekerierna kommer attagera som länkar till biblioteket och dess resurser.

5. EDUCATE som verktyg för informationssökning ochkvalitetskontroll

Alla externa länkar är utvalda p.g.a. sin höga kvalitet, till-förlitlighetoch stabilitet. Stor möda har lagts ner på att på alla upptänkliga sättkvalitetsbedömma de källor programmet länkar till. EDUCATE kandärför användas i referensarbetet för att snabbt komma åt relevanta

125

8

ämnesinriktade källor, både sådana som finns tillgängliga via Internetoch mer traditionella tryckta källor.

6. Framtidsplaner

Vi hoppas att det i framtiden skall bli möjligt att utveckla nya mo-dulerför andra ämnesområden likaväl som vi hoppas kunna inklu-deratillämpningar på andra språk där så kan anses nödvändigt.Enligt planerna skall EDUCATE finnas tillgängligt på ”site-licence”-basis för universitet och högskolor runt om i Europa fr.o.m. januari1997. En avgift kommer att behöva tas ut för att täcka underhåll ochuppdatering av programmet. Kundanpassade versioner av EDUCATEkan i framtiden komma att bli en möjlig lösning för företag som villlägga programmen på egen server. Av säkerhetsskäl är det här någotsom kommer att diskuteras vidare. För närvarande finns EDUCATE påtvå olika servrar, en i Sverige och en på Irland.

Vid universitetet i Plymouth har man studerat möjligheterna medsatellitöverföring till bibliotek utan nätanslutning. 5 Resultatet har varitmycket lyckat och man har kunnat konstatera, att detta skulle kunnavara en möjlig lösning för demonstrationer och övningar i områdenmed dålig nätförbindelse. Man har bl.a. tänkt sig detta som enmöjlighet för Östeuropa, Sydamerika och Afrika.

Den fortsatta utvecklingen av EDUCATE-projektet kan följas i ”TheEDUCATE Newsletter” som finns tillgängligt på följande URL:http://educate.lib.chalmers.se/. Om man där väljer ingången Publickan man få ”the Newsletter” på tre språk och kan komma in i denöversta hierarkin i själva programmet.

126

9

7. Referenser

1. The scientific, technical and medical information system in theUK. London: British Library, 1993. (BLRDD report no. 6123.)2. Flynn, P. The World Wide Web handbook. An HTML guide forusers, authors and publishers. International Thomson, 1995.3. Musciano, C. & Kennedy, B. HTML: The definitive Guide.Bonn, O'Reilly, 1996.4. Fjällbrant, N. "EDUCATE - a networked user education projectin Europe." IFLA Journal Vol.22(1996)1, pp. 31-34.5. Priestley, J., Roberts, S., Tomlinson, M, Winders, R. &Yarwood, P. Satellite Feasibility study. EDUCATE Report D.9. July1996.

127


Vol. 2(1997): Nr 10

Nätverksutbildning för bibliotekarier samt musei-och arkivpersonal

Katri Wikström

Tampere universitetTampere, Finland






http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010

129


581 83 Linköping



Katri WikströmTypeset by the author using MS Word and

















130

1

I ett modernt samhälle blir utnyttjandet av datanät en av de grund-läggande färdigheterna vid sidan om läs- och skrivkunnighet. Nästanvarje tjänst kommer i framtiden att beröra data eller informations-teknik i en eller annan form. Finland som informationssamhälle - ennationell strategi, har enligt finansministeriet "utarbetats för att densamhälleliga utvecklingen i Finland bereder vägen för bättre kon-kurrenskraft och framgång". Strategin innehåller bland annat fort-bildning av den offentliga sektorn i datorkunskaper samt utnyttjandetav data- och informationsteknologi. Ett informationssamhälle kräver avsina medborgare god allmänbildning men också mångsidiga färdigheteratt lösa problem. Det krävs dessutom hög yrkeskunnighet i det ständigtändrande och nätverksbildande arbetslivet. Informationen kommer attvara en allt viktigare beståndsdel i samhället. Att producera ellerförmedla information smidigt och snabbt har blivit möjligt genom dentekniska utvecklingen. Den kan inte vara utan att på-verka väsentligtockså utbildningens och forskningens struktur, inne-håll samtarbetssätt. Speciellt inom informationstjänsten måste också beaktas deförändrade och mångsidiga arbetsuppgifterna som följer med den nyainformationsteknologin. En av prioriterings-områdena 1996 inomundervisningsministeriets verksamhetsområde äratt utveckla biblioteks- och informationstjänster(http://www.minedu.fi/uvm/rtoim.html).

Treårsplanen Datanätkunskaper åt vetenskapliga bibliotek, arkiv samtmuséer är en del av den nationella strategin. Fortbildningscentralen vidTammerfors universitet (TYT) har i år fått 500 000 Fmk avundervisningsministeriet för fortbildning av bibliotekarier samt musei-och arkivpersonal. Projektet innebär att ordna under-visning i datanätoch nätverkssystem samt att producera till kurserna anslutandedistansstudiematerial med hjälp av nätverkssystem(http://www.uta.fi/tyt/opm-verkko.html). Själva undervisningen ärtvådelad: studeranden deltar i kursen på kontaktdagar och gördistansstudier mellan kursdagarna. Kontaktdagarna ordnas periodvisomfattande två eller tre dagar i en period. Mellan dessa perioder stu-derar deltagarna på egen hand kursmaterial som finns i Internet.Kurserna pågår huvudsakligen i Tammerfors, en del av kursernaparallelt i Uleåborg. I fortsättningen kommer kurser att ordnas även ihuvudstadsregionen och i Östra Finland.

UNDERVISNINGEN

Kurser ordnas från grunder till specialkurser samt "up to date" semi-narier. Grundkurser som inte kräver baskunskaper om datanät ger

131

2

allmänna kunskaper på ett brett område. Specialkurser med olikateman ger däremot djupare kunskaper på ett smalare område och påseminarierna får deltagarna den nyaste informationen om datanät-tjänster.

Grundkursen ger deltagarna färdigheter att använda nätverk ochnätverkstjänster samt att evaluera tjänsternas innehåll och struktur.Deltagarna lär sig att själv publicera via datanät, att söka informationfrån nät och att lära andra användning av datanät samt att informeraom nätverkstjänsterna. Undervisningen under kontaktdagarnainnehåller föreläsningar, demonstrationer och övningar med handled-ning. Mellan kontaktdagarna får var och en studera undervisnings-materialet på egen hand via Internet med hjälp av en tutor. Förstagrundkursen började i höst och pågår som bäst. Kursen har 24deltagare med varierande bakgrund och arbetsuppgift och de kommerfrån olika organisationer i olika delar av landet. Kursen är delad i fyratredagars kontaktperioder mellan tre till fyra veckor. Av fyra perioderär tre genomförda och som bäst studerar deltagarna med hjälp avdistansundervisningsmaterial.

Kursen kommer att ändra karaktär nästa år mera mot distansunder-visning. Vi kommer att minska kontaktdagarna alltefter som mängdendistansundervisningsmaterial ökar. Nästa kurs börjar i januari ochkommer att innehålla tre tvådagars kontaktperioder. Kursen pågårparallelt i Tammerfors och i Uleåborg med motsvarande innehåll. Endel av föreläsningarna kommer till och med att sändas som video-konferens. Förutom föreläsningar och övningar kommer det att finnastvå undervisningspaket i Internet som deltagarna genomför mellanperioderna med hjälp av en tutor. Studeranden får först under kurs-dagarna undervisning i ett visst ämne som de sedan studerar på egenhand i form av ett undervisningspaket via Internet.

De som redan har skaffat baskunskaper tidigare har möjlighet attspecialisera sig på fortsättningskurser med olika teman. Den första avvåra specialkurser har publicering via datanät som tema och denkoncentrerar sig på publicering i Internet. På kursen tas upp mång-sidigt allt från marknadsföring till konstruering av ett elektronisktdokument. I nästa års schema finns ytterligare tre specialkurser. Förtillfället sker undervisningen på specialkurserna enbart underkontaktdagar som ordnas på två tredagars perioder och mellankontaktdagarna har deltagarna uppgifter som skall göras på egen hand.Via email får studeranden dock alltid hjälp av en lärare. I framtidenkommer vi att öka distansundervisningen så att också specialkursernahar en del av undervisningen via datanät.

132

3

Utöver dessa kurser ordnas det seminarier där man får den nyasteinformationen angående datanät. Deltagarna på seminarierna hartidigare antingen gått på en datanätkurs eller själv använt datanät. Påseminarierna får de höra om de allra nyaste tjänsterna som erbjuds viadatanät. På seminarierna får deltagarna diskutera med specialister påområdet och med varandra om möjligheterna som datanät erbjuder.Hoppas att de också får nya idéer att ta med sig till sin egenorganisation om utnyttjandet av datanättjänster.

UNDERVISNINGSMATERIAL

Distansundervisningen växer hela tiden. Speciellt i Finland öppnar dennya möjligheter inom undervisningen. Landet är glest befolkt och harlånga avstånd. Allt flera har möjlighet att fortbilda sig med hjälp avdistansundervisning. Kostnaderna blir lägre då kontaktdagarna blirfärre. Arbetsgivaren sparar både i övernattningskostnader ochdagtraktamente. Dessutom sparar man i tid.

Distansläromedel för kurserna utvecklas tillsammans med Fortbild-ningscentralen vid Uleåborg universitet som har erfarenhet från tidigareav distansundervisning. Hittills har de använt distansun-dervisninghuvudsakligen i språkundervisningen men också distans-kurser påInternet och informationssökandet finns med i programmet.

I projektet testas kursernas material före det används på själva kursenav tre vetenskapliga bibliotek i Finland. Dessa är Tekniska hög-skolansbibliotek i Otnäs, Jyväskylä universitetsbibliotek och Tammerforsuniversitetsbibliotek. De ger feedback om distansläro-medlen somhelhet med sina funktioner. Om själva materialet kom-merkursdeltagarna att ge feedback under kursens gång. Vi försöker ocksåreagera på feedback så snabbt som möjligt för att kunna förbättramaterialet genast och på det sättet underlätta det själv-ständigastuderandet. Materialet är i HTML-format som med sina länkar är ettutomordentlig verktyg åt studeranden som deltar i fortbilningen vidsidan om sitt arbete. Studeranden behöver endast en dator mednätkontakt till Internet. Studierna kan ske hemma under fritid eller påarbetsplats under arbetstid. Materialet kan användas då man har tid ochlust. Syftet med distansmaterialet i projektet är att stöttakursdeltagarna under perioderna mellan kontaktundervisningen.Distansmaterialet möjliggör en mångsidig och riklig övning i egen takt.Materialet omfattar föreläsningar med kompletterande material ochinteraktiva övningar där studeranden får feedback antingen avprogrammet själv eller av en tutor. I distansundervisningen har vi börjat

133

4

med grundkursen i första hand, andra kurser kommer med såsmåningom. Materialet utvecklas och utvidgas kontinuerligt.

Kursen har sina egna www-sidor som är skyddade mot utomståendemed ett password. På sidorna finns all information om kursen:program, föreläsarna, kursdeltagarna, anslagstavlan samt en kontakt-kanal. På anslagstavlan meddelas om allt nytt beträffande kursen. Påkursens egna diskussionsforum, en sk. "kontaktkanal", får man frittdiskutera med andra kursdeltagare och med lärarna medan de andrakan följa med och även delta i diskussionen. Tutorn svarar på frågornaantingen personligt via email eller på kontaktkanalen där alla kan följamed diskussionen. Det behövs inte nödvändigtvis en egen personligemail-adress utan all diskussion kan ske via kursens egna www-sidor.Också feedback om kursen både åt föreläsarna och kursens ledare skervia kursens sidor. Studeranden hade i början på kursen enbartföreläsningsmaterial och några övningar till sitt förfogande. Vi hardock ökat studiematerialet alltefter kursen har framskridit. För tillfällethåller deltagarna på att själv flytta till kursens sidor dokument som dehar gjort som övningsarbete på kursen.Ett effektivt sätt att lära sig om datanät är att använda det själv såmångsidigt som möjligt med alla dess tjänster. Studeranden utmanasständigt att hålla på med datanät, att sjävständigt studera vidare samtatt hålla kontakt med andra deltagare. Datanät blir på det här sättet ettnaturligt arbetssätt för dem.

Undervisningen är på väg mot distansundervisning. Vi kommer i dettaprojekt att få mycket information såväl om studier vid sidan om arbetetsom om distansstudier. Eftersom vi har en personlig kontakt tilldeltagarna har vi större chans att få pålitlig feedback om under-visningen och om kursmaterialet. Detta är ytterst viktigt för att kunnautveckla distansundervisningen. De personliga kontakterna är viktigaockså för deltagare i en branch som vi har som målgrupp, bibliotekariersamt musei- och arkivpersonal. Kontakterna som har knutits underkursen kommer att vara till nytta i framtiden. Eftersom deltagarnakommer från olika delar av landet har de på kursen möjlighet att byggaupp ett eget personnätverk på sitt eget område. Vid sidan om deförbättrade datanätkunskaperna får vi alltså ett fungerande nätverk sombygger på personliga kontakter, vilket är ett effektivt sätt att fåinformation att spridas som vi alla vet.

134


Vol. 2(1997): Nr 10

Virtual Library Project

Toini Alhainen








135


581 83 Linköping



Toini AlhainenTypeset by the author using MS Word and



in computer and information science, Vol. 2(1997)Nr 10.http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/. November 11, 1997.














136

1

The Finnish Virtual Library project "Virtuaalikirjastoprojekti" wasinitiated in May 1996 as a joint undertaking of five university libraries.The libraries involved are Jyväskylä University Library (projectmanagement), Kuopio University Library, Oulu University Library, theUniversity of Art and Design Library, and Helsinki University ofTechnology Library. The project is part of the Ministry of Education'sprogramme "Finland as Information Society - a national strategy".

The aim of the project is to improve and increase the use of net dataespecially in higher education in Finland. The project carries out aninventory of data available on the net and develops user-friendly,subject-specific virtual libraries.

Each party to the project has been assigned a task area in the deve-lopment of virtual libraries. These include, for example, compilation ofmaterial selection criteria, inventory of search robots, development ofnet data indexing, improvement of the user-friendliness andcommunicativeness of interfaces from a visual point of view, andevaluation and development of structural models of virtual libraries.

At the same time, the libraries involved in the project construct vir-tuallibraries in their own subject areas. Thus the outcome of the pro-ject isa host of virtual libraries linked to the home pages of universitylibraries in the following fields: Arts and crafts, art education and visualcommunication, Ecology, Education, Environmental health,Environmetal, protection technology, Geography, Geology, History ofideas, Molecular medicine and gene therapy, Psychology, Samilanguage and culture, Sport science.

The aim is that these different, virtual library pages together form onecomprehensive, multidisciplinary virtual library. Certain similarity issought in both their structure and visual appearance. These factorsshould facilitate their use. Most of these virtual libraries were opendfor users on 1st September 1996, but some of them were available in alimited form even before that.

At the moment, the language of the project is Finnish; a potentialcontinuation project could involve an English version of the virtuallibraries for non-Finnish speakers. But although the libraries are inFinnish, most of the names of the documents selected are in English.Also some parts of the virtual library of psychology have beentranslated into English for presentation purposes.

Since this is a project of university libraries it focuses on scientific data

137

2

supply on the Internet. The primary purpose is to offer users as muchrelevant scientific full-text data as possible. However, the same appliesto virtual libraries as to traditional libraries: collections can - and haveto - contain not only materials but also channels to materials(secondary sources). Therefore, in addition to for example full-textjournals, virtual libraries can offer their clients links to journal web-pages which include tables of contents, abstracts and author instruc-tions.

The virtual libraries developed in the project will be much more thanjust mere lists of links. The material included is evaluated according topreviously determined criteria. The documents selected must meetcertain content and quality criteria, but attention is also paid to theform of the document, and the interface as well as the technicalfunctioning of the links. Only material of a sufficiently high standard isincluded. Each link is accompanied by a short assessment of itscontents. In addition, the virtual library has links to the local, physicalcollections of the libraries (online databases, catalogues of journals,theses etc.). Virtual libraries also include word search.

The virtual library pages contain a lot of guidance also in the use of netservices at a more general level corresponding to traditionalinformation and reference services in libraries. The virtual librariesconstructed in the project are thus suitable for self-study materials, butthey can also be used as teaching material.

Users of these virtual libraries can contribute to their development byreturning a user questionnaire. Later this year, a report will be pre-pared covering the results of the user inquiry and the experiencesgained from the project. The report will appear on the Internet. (seealso http://www.jyu.fi/~library/virtuaalikirjasto/)

138


Vol. 2(1997): Nr 10

A distance learning course from NNC

Frede Mørch

Danmarks Tekniske Videncenter & Bibliotek (DTV),Nordic Net Centre (NNC)

Lyngby, Danmark







139


581 83 Linköping



Frede MørchTypeset by the author using MS Word and

















140

1

NNC have launched a distance learning course “From Internet Surferto Webmaster”. The target group for the course is future web-mastersat Scandinavian libraries.

The course is now up and running, being nearly fully booked (45participators).

It started Monday 30. September with an kick-off event at DTV,Lyngby. During the succeeding eight weeks the participants receivelectures via WWW and e-mail. A special mail conference has been setup in order to maximize the communication between the partici-pantsand teachers.

NORDINFO have financed the participation - including a pre-course -for six librarians from the Baltic countries.

More information about contents of the course can be found at URL:http://www.nnc.dk/courses/distance.html

Outline of the elements of NNCs Distance Learning Course:

Target group: Librarians in charge of networked information struc-tures at Nordic public- and research libraries.

Goals: After the course the participants will be able to:• Set up an information structure on WWW/Internet• Co-ordinate the daily maintenance• Achieve general knowledge about technical possibilities and

economics Qualifications: Familiar with WWW, knowledge about basic HTML.Access to computer with Internet connection, a graphic WWW-browser, and personal e-mail.

Contents of the course: The course is divided into blocks according tothe topics that libraries offer (local interactive services, localcatalogues, commercial services via the library, Internet resources).

A part of the course will cover aspects of organizing/structuringinformation on WWW. Moreover the course offers a general overviewof basic technologies, multimedia, electronic conferences andelectronic publishing. Each block consist of the following elements:

I. Fundamental technology aspects

141

2

II. Development trendsIII. EconomicsIV. Organizational aspects (within the library)V. Exercises How the course is run

The course takes advantage of the freedom from common physicalpresence by all participants during the course, amongst other things byusing instructors from both DTV and LUB - NNCs two motherorganizations.

The course is carried out through extensive use of networktechnologies. The education takes place via WWW-pages, and thecontact between participants runs via. E-mail, both on a personal leveland by a special electronic conference. The conference acts as a forumfor discussion, and questions of broader interest are raised andanswered here. The conference is archived directly in WWW - at anarea only accessible by the participants.

The participants uses their own libraries for the exercises, present theresults via WWW and have them discussed by teachers and participantsthroughout the conference.

A freeware library of useful programs for the exercises has beenestablished for the course.

The course started with a one day introduction. The introductioncomprised a presentation of the course, including a presentation of thetechnology that is needed to complete the course. Furthermore thekick-off event offered time for teachers and participants to get to knoweach other, in order to facilitate and effectuate the succeeding WWW-communication. This last element was the main argument for spendingtime and money on this meeting.

The implementing of the course have confirmed that this was a goodidea; impressions regarding the high activity on the con-ference, alsoamongst the participants in the form of comments and advice confirmsthe anticipation, that if people know each other on beforehand, a moresmooth and enriching dialogue will be the result.

142


Vol. 2(1997): Nr 10

Hur försäkrar vi oss om att vår IT-användningutvecklar kvaliteten i våra utbildningar?

Edgar Almén

Linköpings universitetLinköping, Sverige







143


581 83 Linköping



Edgar AlménTypeset by the author using MS Word and

















144

1

För mig är det här anförandet en oväntad utmaning. Jag är ombedd attförsöka se högskolebibliotekens IT-användning ut ett kvalitets-perspektiv, eftersom jag är engagerad i Linköpings universitetskvalitetsråd. Mitt eget kvalitetsperspektiv påverkas naturligtvis av minpersonliga bakgrund med dess frågeställningar och erfarenheter.

Jag är nu universitetslektor i religionsvetenskap och har en sådanforskningsbakgrund. Jag har också under fem år varit administrativtansvarig för alla de olika lärarutbildningsprogrammen här viduniversitetet. På 80-talet var jag några år gymnasielärare och syssladedå också med ett projekt för att utveckla datoranvändningen i länetsgrund- och gymnasieskolor och med att för SÖ utveckla tillvalsämnetinformationskunskap.

Hur denna bakgrund mera i detalj påverkar mitt perspektiv är jag dockinte lika säker på. Jag tror att både kvalitetsrådets inriktning och minaerfarenheter gör att jag kommer att betona den akademiskagrundutbildningens problematik och särskilt denna utbildningssjälvständiga uppgifter, inklusive uppsatser.

Jag ska börja med att skissera några ganska självklarakvalitetsperspektiv för att sedan komma in på några mera konkretaområden, där jag tror att utvecklingen ställer oss inför ganskafundamentala problem, där vi måste finna former för hur bibliotekensinformationskompetenser kan samverka med universitetens andrakompetenser.

1. Bibliotekens informationskompetenser

Kvaliteten på bibliotekens utrustning, tillgång till IT-hjälpmedel ochpersonliga kompetens måste naturligtvis vara tillräckligt stor, vilketockså innebär att den hela tiden måste utvecklas för att hänga med. Detkan ni mycket bättre än jag.

Möjligen glömmer man ibland att kvalitetsperspektivet dess-utombetonar att man måste ha planer och rutiner inte bara för vad man skallgöra för att köpa nytt och utveckla kompetenser utan också för hurman skall följa upp vad som faktiskt händer, alltså skaffa sig säkerinformation om hur verksamheten faktiskt fungerar och om vadpersonal och biblioteksanvändare tycker är styrkor och svagheter.Kvalitetsarbete består till en mycket stor del av att följa upp och skapaloopar som återför information som kan ligga till grund för beslut omnya insatser.2. Bibliotekens förmåga att sprida informationskompetenser

145

2

Men i mitt perspektiv vill jag inte bara bedöma bibliotekens kvalitet försig. Det som intresserar mig är om hela universitetssystemet fungerarså att bibliotekens informationskompetenser verkligen positivt bidrartill att utveckla kvaliteten på grundutbildning, forskarutbildning,forskning och universitetets allmänt samhälls-stödjande funktion. Ochdå kommer intresset att fokuseras på en massa samband mellanbiblioteken och studenterna och lärarna/forskarna.

Ett första krav är naturligtvis att biblioteksanvändarkompetensenutvecklas både hos studenter och hos lärare. Här görs mycket ochåterstår säkert mycket att göra.

Och för att veta vad som behöver göras, så måste uppföljningenutvecklas. Kanske är det lättast att lära nytt för studenter och svårareför lärare - vi lärare vill ju gärna tro att de rutiner vi lärt är bra ochtillräckliga. Men det är nog svårt att väcka intresse för IT-insatserriktade mot lärare, om de inte kopplas till andra frågor. Så jagfortsätter inventeringen.

3. Informationskompetenser som något som kan utvecklauniversitetets andra kompetenser

I mitt perspektiv är den avgörande kvalitetsfrågan om och hur vi lyckasfå till stånd en konstruktiv samverkan mellan bibliotekens speciellainformationskompetenser och universitetens övriga kompetenser. Deträcker inte med att universiteten skaffar sig ytterligare en gruppkompetenser att addera till de andra specialiteterna, om inte dessakompetenser utvecklar de centrala delarna av utbildningarna.Annorlunda uttryckt: Det skadar väl inte förberedelsen för en uppgift iinformationssamhället om man skaffar sig poäng på en speciell kurs ominformationssökning. Men det viktiga är ju om den lärarutbildning,ekonomutbildning eller religionsvetarutbildning man skaffar sig ärsådan att man ökat sin förmåga att utnyttja informationssamhälletsmöjligheter (och att värja sig mot dess risker) i de centrala delarna avsin framtida yrkes-verksamhet.

Det här ser jag som den helt avgörande kvalitetsuppgiften isammanhanget. Och den löser sig nog inte själv.Den måste väl lösas på vanligt sätt genom ad hoc-samarbeten, genommera planerade utvecklingsprojekt och genom kursplane- ochutbildningsplaneöversyner.

146

3

Och motorn i sådant arbete måste väl också här vara analys påindividnivå av vad som sker (och inte sker) och en mera planeraduppföljning av kurser och program inriktad mot sådana punkter somman misstänker kan vara problematiska. Och liksom allt kvalitetsarbetekan detta leda till behov av att skapa nya samarbetsstrukturer ochkanske modifikationer av organisationen.

Det här perspektivet är alltså det som jag menar vara det viktigaste urkvalitetssynpunkt. Ramen är, om man så vill, ett slagssystemperspektiv. Och i detta systemperspektiv på universiteten ärnyttiggörandet av informationskompetenser just nu en så viktig faktoratt den borde ägnas riktade uppföljningar och analyser. Men bakomsådana riktade uppföljningar och analyser bör ligga några tankar omvad som skulle kunna vara problematiskt och som man därför bör varaspeciellt uppmärksam på.

Utan alla anspråk på överblick eller systematisering skulle jag vilja taupp några möjliga aspekter, där jag tycker att infor-mationsutvecklingen tvingar fram en omprövning av traditionellaakademiska rutiner och värden eller, om man så vill, gör attinformationskompetenser måste få samspela med och påverkainnebörden i traditionella akademiska kompetenser.

a. Nya former för värdering av information behöver utvecklas

Traditionellt har akademisk kompetens i stor utsträckning varit att mandels haft tillgång till mera information än andra, dels haft användbararutiner för hur skilja mellan information som man kan lita på ochinformation som man bör var misstänksam emot.

Det tycks mig rimligt att säga, att det i informationssamhället blir alltmera vanligt att allt fler har tillgång till mycket mera information än dekan hantera. Den kunskap som ger makt och konkurrensfördelar är dåinte längre tillgången till information utan förmågan att sovrainformation. Sådan kunskap växer inte genom att man läser fleraböcker och lägger mera på minnet utan genom att man utvecklarförmågan att finna väsentligheter och strukturer i ett överflöd avinformation. Det är i så fall sådan kunskap som akademisk utbildningborde ge och som den akademiska examinationen borde pröva.Uppföljningar borde då visa i vilken utsträckning undervisning ochexamination verkligen inriktas mot detta.

När jag gett mig ut på Internet har det slagit mig hur en hel del av mina

147

4

gamla tumregler för värdering av det jag läser överger mig. Så här iefterhand verkar det som om min inskolning i vetenskapssamhället istor utsträckning bestått i vilka uppslagsböcker och handböcker jagkan lita på, vilka vetenskapliga tidskrifter, förlag ochuniversitetsmiljöer som jag inte hela tiden behöver vara misstänksamemot, hur det finns ett överskådligt antal intressanta teorigrupperingareller skolbildningar inom disciplinen som man bör hålla sig orienteradom och hur man känner igen deras argumentationssätt och centralareferenser. Den där abstrakta kartan över disciplinen gick också attomsätta i en ganska konkret bild av UB i Lund, där jag visste var decentrala böckerna fanns och kunde karakterisera de viktigasteuppslagsverken, tidskrifterna och bibliografiska hjälpmedlen. Och dethar i stor utsträckning varit denna typ av kunskap eller erfarenhet somjag utnyttjat när jag försökt hjälpa studenter till rätta i deras försök attorientera sig bland all kunskap. Jag kunde mycket lättare än studentenskaffa mig en bild av vad det skulle kunna stå i en artikel eller bok somvarken studenten eller jag läst.

Men på Internet fungerade inte denna kunskap utan vidare. Jag skulleför ett år sedan ge en kurs om den ryska kyrkans teologi (vilket ligger iutkanten av min kompetens) tillsammans med en kollega från S:tPetersburg. Jag samlade in texter bl a från Internet och började byggaupp en bild på grundval av detta material. Min kollega var fögaimponerad. Jag hade missat att den kyrka som var mest aktiv påInternet var en liten och föga representativ konservativ gren av denryska kyrkan i USA. Mina vanliga känselspröt upptäckte inte det påInternet. Hur utvecklar jag mina känselspröt så att de fungerar ocksådär, eller är det en fåfäng förhoppning att det skall vara möjligt?

b. Hur bedöma originalitet i en uppsats?

Det fascinerar mig att Tingsten i sina memoarer kan skriva att han somlic-kurs läste alla väsentliga böcker inom sitt ämne, statskunskap. Detvore skrattretande att säga att man idag kunde ha samma överblicköver vad som är skrivet inom en hel disciplin.

Men ändå fortsätter vi i många avseenden som om det fort-farande varmöjligt att ha en sådan överblick. En opponent vid en disputationförutsätts mer eller mindre uttalat kunna avslöja om textstycken ellerhela tankegångar hämtats från en annan framställning. Och enexaminator på en uppsatskurs förutsätts kunna avgöra studentensarbetsinsats och förmåga genom att läsa en färdig uppsats.

148

5

Jag tror att detta är en illusion. Det finns så mycket texter att skriva avoch så mycket texter att hämta hem elektroniskt att en opponent ellerlärare omöjligt kan känna igen alla. Man kan bedöma textens kvalitet,men man kan knappast avgöra hur mycket av denna kvalitet somkommer från den som överlämnat texten till en. Själv säger jag numeraatt jag inte kan godkänna en inlämnad uppsats, om jag inte fått följaden process under vilken uppsatsen vuxit fram. Och strängt taget är detnog inte bara slutprodukten jag då godkänner utan väl så mycket denprocess som jag följt. Samtidigt tror jag att jag måste få hjälp attutveckla min förmåga att hitta relevant material för att ens kunnabedöma denna process.

c. Risken att tillgängligheten till specialuppsatser minskarförmågan att se teoretiska samband och hur olika fråge-ställningar kan berika varandra.

Jag tror att det ligger mycket i tankegången att vårt sätt att arbetapåverkar vårt sätt att tänka. Den fråga som oroar mig är att de nyahjälpmedel för att söka uppsatser och litteratur kanske styr vårt sätt atttänka och skriva bort från sådant som jag menar vara väsentligavetenskapliga kvaliteter.

När jag inte längre försöker lösa de uppgifter jag ställer mig med hjälpav de böcker som jag mera direkt har tillgång till, och formulerauppgifter som är lösbara med hjälp av dessa böcker, vad händer då?

Det verkar rimligt att anta, att man avgränsar litteratur-sökningen tillsantalet träffar blir hanterligt. Och sedan sitter man där med ett antalreferenser som har utgått från ganska precis den frågeställning mansjälv hade från början.

Effekten blir då lätt att man skalat bort allting som kunde hjälpa en attifrågasätta och/eller utveckla frågeställningen. Dvs man har fått mindremöjligheter att bearbeta frågeställningen än man hade i det gamlasystemet, vilket borde leda till sämre kvalitet.

Man har också avhänt sig den hjälp till teoretisk reflektion som låg i attman utnyttjade handböcker, uppslagsverk och verk som bearbetade envidare problematik. Möjligheterna att se den egna frågeställningensförutsättningar och begränsningar eller generella giltighet minskar,vilket också hotar kvaliteten.

Det verkar också som om det var mycket lättare att avgränsa

149

6

sökningen genom att avgränsa objektet än genom att precisera teorin.Risken är att de teoretiska förutsättningarna kommer i bakgrunden ochdetaljundersökningarnas teoretiska relevans aldrig kommer attdiskuteras, vilket definitivt hotar kvaliteten.

Det behöver kanske inte bli så. Men risken att det kan bli så bordeenligt min mening vara skäl nog att noggrant följa upp i vilkenutsträckning det i några avseenden faktiskt tenderar att bli så. Och omman finner sådana brister, gäller det att försöka finna vägar att utvecklanya handledningen, valet av uppgifter och/eller sökhjälpmedlen. Kanskefinns de redan, så att det bara är kännedomen om dem ochanvändningen av dem som behöver utvecklas!?

d. Går det att styra utvecklingen av nya informations- ochIT-kompetenser mot sådant som blivit problematiskt?

Ett slags slutsats av det perspektivet jag nu prövat borde då bli, attarbetet med att utveckla informationskompetenser inte bara bordestyras av den tekniska utvecklingen och informations-kompetensernasegen logik.

Väl så viktigt är att försöka inrikta universitetens uppföljnings-programså att man upptäcker sådant i grundutbildning, forskarutbildning,forskning och universitetets allmänt samhällsstödjande funktion somblivit problematiskt genom informationsutvecklingen och sådant somkan ses som effekter av bristande tillgång till eller bristande förmåga attutnyttja olika typer av informationskompetenser.

Och om man identifierat sådana problem, ingår det i kvalitets-arbetetatt försöka finna former för att bemästra dem. Och möjligheterna attlyckas i ett sådant kvalitetsarbete måste vara helt beroende av i vilkenutsträckning man lyckats engagera också bibliotekets informations-kompetenser och kontaktnät och få det att verkligen samverka meduniversitetets många andra kompetenser, så att hela systemetsfunktioner kan utvecklas.

150


Vol. 2(1997): Nr 10

Att skapa och behålla god kvalitet ilåntagarundervisning - resultat av kvalitetsarbete

vid LiUB

Kerstin FridénMarianne Nordlander








151


581 83 Linköping



Kerstin Fridén, Marianne NordlanderTypeset by the author using MS Word and

















152

1

Bakgrund

Under hösten 1995 antog biblioteksstyrelsen vid universitetet iLinköping en plan för systematiskt kvalitetsarbete vid universitets-biblioteket med start våren 1996. Linköpings universitetsbibliotek ärdecentraliserat med många kvartersbibliotek vid flera olika campus iLinköping och Norrköping. Kvalitetsarbetet skulle aktivt involvera allainom biblioteket och styrelsen valde cirkelformen som arbetsmetod medgoda förutsättningar att engagera alla. Sålunda skapades kvalitetscirklarmed ca sju deltagare i varje.

Följande områden valdes för kvalitetscirklarna:- Referensservice- Kundens arbetsmiljö- Låneservice- Samlingarna- Information och dokumentation- LiUB som pedagogisk resurs

Alla erbjöds välja den cirkel som kändes mest angelägen att arbetainom och nästan alla kom till den cirkel som var förstahandsvalet.Totalt skapades tio kvalitetscirklar vilket innebar att flera områden hartvå cirklar. Så är fallet med cikeln ”LiUB som pedagogisk resurs.”

Överbibliotekarien utsåg ledare för varje cirkel med uppgift att sam-mankalla möten samt samordna och strukturera diskussioner ochslutsatser.

Kvalitetscirklarna föreslogs mötas regelbundet ca 2-3 timmar varan-nanvecka.För att skapa en gemensam grund att utgå ifrån inleddes arbetet med ettgemensamt stormöte där Bo Bergman, professor i kvalitetsteknik vidLiU, föreläste om offensiv kvalitetsutveckling samt gav oss principiellaoch praktiska råd. Efter några veckor följde ytterligare en gemensamföreläsning, denna gång av Berit Askling, professor i pedagogik ochvicerektor med ansvar för kvalitetsfrågor vid LiU.

Som ett gemensamt bakgrundsmaterial använde vi även resultatet av ennyligen genomförd utredning om universitetsbiblioteket i Linköping,vår anslagsframställning samt samt BIBSAMs utredning omstudenternas bibliotek.

Avsikten var att kvalitetscirkelarbetet skulle presenteras vid stormöteneller seminarier allteftersom grupperna kände sig mogna för

153

2

redovisning. Det förutsågs många förbättringsåtgärder som resultat avcikelarbetet i sig samt en bättre förståelse för varandras arbete vilketpåverkar kvaliteten på den service som ges till användaren.Hur genomfördes arbetet i kvalitetscirkeln ”LiUB som pedagogiskresurs?”

Under våren sammanträdde de två cirklarna ungefär varannan vecka.Varje sammanträde pågick omkring två timmar. Avstamp gjordes i densammanställning av frågor som gjordes vid det andra gemen-sammaseminariet.Har vi alla samma mål för användarundervisningen? Målen måsteutformas i samarbete med lärarna. Hur? Hur skall vi nå våra mål-grupper? Vad vet vi om kvaliteten på vår undervisning?

De måldokument, som existerade, letades fram och ventilerades.Strategier för att nå ut till lärarna och till studenterna diskuterades. Detpedagogiska samtalet och det pedagogiska förhållningssättet iinformationsarbetet var ett annat diskussionsämne. Vardagens problemmed att i praktiken genom-föra undervisningen kom naturligtvis ocksåfram.

Diskussionen i cirklarna var fri och förutsättningslös och präglades avdeltagarnas personliga erfarenhet, kompetens och intresse. Det var enextra poäng att inte alla deltagarna ägnade sig åt användarundervisningi sitt normala arbete. Det visade sig vid de gemensamma mötena attresultaten också skiftade något från de två grupperna beroende påvilken fråga man ventilerat och vilka modeller man valt att applicera påkvalitetsfrågorna. Detta berikade givetvis det samlade resultatet. Att pålika villkor diskutera både praktiska och teoretiska aspekter påanvändarundervisningen, oavsett om man själv under-visade eller ej,hade förstås också i sig ett stort värde för varje enskild individ.

De två cirklarna möttes till ett gemensamt storcirkelmöte i mitten avapril och stämde av sina resultat. Vårterminen avslutades med ettseminarium, som var öppet för alla intresserade. Då redovisades förstexisterande måldokument samt dagsläget vad gällde undervisningen vidde olika avdelningarna. Därefter delade man upp sig i tre grupper ochdiskuterade i dessa tre olika frågeställningar:1. Hur skall vi klara av balansen mellan våra högflygande mål och vår

faktiska möjlighet att undervisa?2. Hur skall vi angripa problemet med att vi kan visa på de stora

möjlig-heterna att söka och finna information samtidigt som vi självahar ganska begränsade resurser, både av ”informations-sökningsverktyg” och av primärinformation?

154

3

3. Vad menar vi med informationskompetens? Besitter våra studenterinformationskompetens, när de lämnar universitetet? Vad gör vi påbiblioteket för att de skall tillägna sig denna kompetens?

Vårens cirkelarbete resulterade i en åtgärds- och förslagslista, som ut-gjorde startpunkt för det fortsatta arbetet under höstterminen.Förslagslistan är en skön blandning av policyfrågor och praktiskaförslag, vilket vackert illustrerar både existerande behov och den var-dag i vilken de som undervisar har att verka för en god biblioteks-undervisning.Gemensam målsättningDe existerande målbeskrivningaran måste skrivas samman till ett över-gripande dokument, som kan utgöra basen för det pedagogiska arbetetpå alla nivåer.Organisatoriska förbättringarIntegration av undervisningen i grundutbildningarnas kursplaner.På varje avdelning/bibliotek skall det finnas någon, som ansvarar förundervisningen.Återkommande möten med dem som undervisar.Materiella förbättringarBättre lokaler för undervisningen.Apparater, som underlättar demonstrationer av databaser.Samla allt undervisningsmaterial, kursbeskrivningar, utvärderings-blanketter hos varje utbildningsansvarig.Bättre pedagogikUtnyttja de pedagogiska utbildningar, som fakulteterna erbjuderlärarna.Utnyttja universitetets nybildade pedagogiska centrum.Börja seminarieverksamhet kring pedagogiska frågor.Skola in nya undervisare genom askultation.Gör något åt introduktionsvisningarna.Bättre, mer pedagogiskt skrivna handledningar och manualer.Öka kompetensen hos våra undervisareMan bör helst vara driven användare av de bibliografiska hjälpmedlen,som ständigt förändras, förnyas och blir flera.Man måste ha goda kunskaper om universitetet som helhet och kännaväl till de ämnesområden, som man berör i sin undervisning i infor-mationssökning.Regelbunden, systematisk utvärdering måste påbörjas och i fort-sättningen genomföras.Det pedagogiska samtalet skall vara en självklar komponent i infor-mationsarbetet.

Inför NVBF:s seminarium om användarundervisning träffades de två

155

4

kvalitetscirklarna i början av oktober. Åtgärdslistan jämfördes med deåtgärder, som vidtagits sedan kvalitetsarbetet kommit igång. Vi komöverens om att fortsätta kvalitetsarbetet.

Sammanfattningsvis vill vi påstå att kvalitetscirkelarbetet hittills hargivit påtagliga resultat. I en så splittrad organisation som Linköpingsuniversitetsbibliotek, i vilken användarundervisningen bedrivits efterskilda förutsättningar, har informations- och erfarenhetsutbytet i cirk-larna varit omfattande och avstort värde. Vi har också genom åt-gärdslistan skapat en plan för förbättringar,som har börjat genom-föras.Det är nu viktigt att dessa förbättringar, antingen de ligger på detmateriella eller det kunskapsmässiga/pedagogiska området, verkligengenomförs, så att det inte stannar vid en mängd goda intentioner.Härvidlag ligger ansvaret både på deltagarna i kvalitetscirklarna och påden funktionsansvarige för undervisningen samt naturligtvis på alla somundervisar och handleder. Ytterst ligger förstås ansvaret påuniversitetsbibliotekets ledning vad beträffar finansiering ochprioritering.

156


Vol. 2(1997): Nr 10

Studenterna och biblioteket

Sara von Ungern-Sternberg

Åbo AkademiÅbo, Finland







157


581 83 Linköping



Sara von Ungern-SternbergTypeset by the author using MS Word and

















158

1

Studenternas andel av bibliotekskunderna har ökat under de senareåren och kunskap om deras behov och förväntningar är därför viktigför biblioteken. Detta har lett till att antal undersökningar gjorts för attfå en bild av studenters problem i sin informationsanskaffning ochbiblioteksanvändning (tex Studenternas bibliotek, Bibsam 1996, därflera delstudier ingår).

Den undersökning som jag kommer att tala om är liten i jämförelsemed de andra undersökningarna, men skiljer sig från dem i någraavseenden. Den utfördes under hösten 1995 på Institutionen förbiblioteksvetenskap och informatik vid Åbo Akademi inom ramen fören proseminariekurs. Detta innebär att arbetet utfördes av en grupp pånio studenter samt deras handledare. Målsättningen var att kart-läggaproblem i studenternas biblioteksanvändning och de frågor som ställdesi början var:

- Hur kunde man identifiera problem som inte framkommer genom strukturerade intervjuer eller enkäter?

- Vilken metod kunde användas i bibliotek, där både brist på tid och ekonomiska resurser utgör hinder för regelbundna kart-läggningar av användarnas behov?

Den metod som valdes var fokusgrupp intervju, där diskussions-ledaren styr en diskussion inom gruppen utgående från ett intervju-formulär med rätt allmänna frågor inom olika teman.

Syftet var att framtaga längre hunna studenters problem i sin informa-tionsanskaffning och biblioteksanvändning. Undersökning-en strävadetill att kartlägga problem som i en senare undersökning kunde studerasnärmare och en möjlighet att generalisera resultaten efter-strävadesinte.

Fokusgrupp intervju

En fokusgrupp intervju innebär en välplanerad diskussion med syfte attfå fram uppfattningar om ett speciellt intresseområde. Metoden är enteknik inom samhällsvetenskaplig, kvalitativ forskning som kananvändas för att samla information som är svår att få fram i en meratraditionell kvantitativ undersökning. Med ledning av en moderator(diskussionsledare) utförs flera gruppintervjuer efter varandra, därresultaten från föregående intervju utnyttjas för en fördjupning avproblemområdena i följande intervju. Inom biblio-teksvetenskapligforskning har metoden använts då biblioteken genomföranvändarundersökningar för att förbättra sin servicekvalitet (Widdows,

159

2

1993, s. 89).

Forskningen inom gruppdynamik ger en god grund för fokusgruppintervjuns metodik (Stewart, 1990, s. 33). Fokusgrupp intervjungrundar sig på antagandet att gruppdynamiken kommer att leda till attmera information än i individuella intervjuer genereras på ett kost-nadseffektivt sätt. Detta antagande baserar sig på tre orsaker(Greenbaum, 1988, s.26-27):1. De flesta människor känner sig säkrare då de talar om ett ämne i engruppdiskussion än då de talar om ämnet individuellt. Diskus-sionenblir i allmänhet mera spontan och ärlig än annars.2. Samverkan mellan gruppens medlemmar leder till att medlem-marnablir mera talföra på grund av den stimulans som de andras inlägg ger.Detta leder också till att mera information genereras än vid individuellaintervjuer.3. Gruppdynamiken ger insikt i hur de andra deltagarnas påverkanspelar en roll då det gäller att acceptera ett begrepp eller en idé sompresenteras.

Fokusgrupp intervju har beskrivits av många författare (tex Widdows1993, Widdows, 1991, Stewart 1990, Greenbaum, 1988). Genom-förandet av en fokusgrupp intervju kan indelas i tre steg: planering avintervjuerna, genomförandet av intervjuerna och analys av det insam-lade materialet.

Den person som ansvarar för undersökningen formulerar en fråge-ställning och skriver en kort redogörelse över varför undersökningengörs och vilken typ av information han vill få fram. Formulering av enklar frågeställning är viktig eftersom den ger en förståelse för proble-met och pekar på den typ av information som bör framtagas i diskus-sionerna för att få svar på frågorna.Ett frågeformulär utarbetas för att underlätta diskussionernas styr-ningvid intervjutillfällena. Den population som är av intresse förforskningsfrågan skall därefter identifieras. Från populationen väljs enrepresentativ grupp av individer för intervjun. I allmänhet anser man atten lämplig gruppstorlek är 6-10 personer.

Vid denna typ av gruppintervju finns det en möjlighet till stimu-lerandesamverkan och diskussion mellan de tillfrågade och det är också dettasom gör den så unik. Intervjuerna kan styras stegvis - om nya viktigafrågor kommer fram i en av grupperna, kan de inkluderas ifrågeformuläret och tas upp på nytt vid nästa diskussionstillfälle(Widdows, 1993, s. 91). Den sista fasen i forskningsprocessen, dvsanalys och tolkning av data, samt rapportering, är den-samma som för

160

3

andra typer av forskning. I princip kan varje analytiskt hjälpmedelanvändas för tolkningen av intervjuerna från enkla deskriptiva ana-lysertill sofistikerade datorstödda analyser.

Fördelarna med denna undersökningsmetod är att forskaren häri-genom får tillgång till data mycket snabbare och effektivare än omenskilda intervjuer skulle göras. Metoden är också relativt billig. Igruppintervjun ges forskaren direkt kontakt med de intervjuade, någotsom man inte kan få via skriftliga frågeformulär. Detta ger forskaren enmöjlighet ett klarlägga luddiga svar och att ställa upp-följande frågor.Därtill kan icke-verbala svar, såsom gester och leen-den observeras.Den kanske viktigaste fördelen är att fokusgruppen ger de intervjuademöjlighet att reagera på andra gruppmedlemmars svar, och att byggasina egna utlåtanden på dessa. En stor del av forskningsresultatenutgörs av idéer och data som inte hade kommit fram i individuellaintervjuer (Stewart, 1990, s. 16).

Nackdelarna med fokusgruppintervjuerna kan vara att deltagarnavanligen är rätt få, något som kan reducera möjligheten till attgeneralisera resultaten till en större population. Man kan inte hellervara säker på att de individer som infinner sig till sessionerna ärrepresentativa för den större populationen. Samagerandet mellangruppdeltagare och forskare kan få oönskade effekter. Svaren påfrågeställningarna kan komma att styras av en dominerande medlem igruppen, medan mer reserverade individer inte yttrar sig över-huvudtaget. Slutligen kan det vara svårt att få till stånd en summeringoch tolkning av svaren, pga att dessa kan vara mycket osamman-hängande och splittrade (Stewart, 1990, s. 16-17).

Undersökningen

Projektet baserade sig på fyra gruppintervjuer med studerande vid ÅboAkademi och Åbo universitet. Tre av grupperna bestod av stu-deranden som deltog i seminarier inom olika ämnesområden (socio-logi, litteraturvetenskap och pedagogik) och den fjärde student-intervjun gjordes med studeranden slumpmässigt valda ur ett studie-register över längre hunna studenter.Diskussionen handlade om bibliotekens roll i studenternas informa-tionsanskaffning och styrdes av ett intervjuformulär.Bandinspelningar gjordes av varje intervju.

Analysen av data skedde dels utgående från de anteckningar somgjordes under intervjun och dels genom att lyssna på band-inspelningarna. Två olika personer gav var sin version av diskus-

161

4

sionerna innan följande intervju genomfördes. Dessa samman-ställdessedan till en berättelse för varje intervju. Genom detta förfarande kundeman i följande intervju betona de aspekter som varit väsentliga i denföregående diskussionen. De olika intervjuerna följde dock sammaintervjuguide och resultaten sammanfattades slutligen.

De breda teman som sammanställdes i analysen var följande:

1. Biblioteksanvändning. Här analyserades användningen av ve-tenskapliga och allmänna bibliotek skilt.

2. Användningen av läsplatser på bibliotek.3. Utbildning i informationsanskaffning.4. Anskaffningskanaler för kursböcker.5. Användningen av elektroniska medier.

Det femte temat, elektroniska medier, fick en relativt ytlig genom-gång. Detta berodde på att problematiken runt detta tema är så stor attden kräver en egen undersökning.

Resultat

Valet av bibliotek avgörs av samlingarna, lånetiderna samt bötes-systemet. Endast en grupp angav närhet som främsta orsak till val avbibliotek. Tillgången till litteratur och dyra fjärrlån förorsakar prob-lem, liksom även korta lånetider och bötessystem. De slutna sam-lingarna i de stora vetenskapliga biblioteken innebär att det är svårt attgöra en kvalitetsbedömning av böckerna innan de beställs. Stu-denterna uppskattar det allmänna bibliotekets möjligheter att browsa ihyllorna, bläddra i böckerna och se dem innan de lånas. Specielltefterlyser studenterna information om nyutkommen litteratur ochsnabbare tillgång till den. Fjärrlån används så litet som möjligt på grundav kostnaderna. Svårigheten att bedöma kvaliteten hos ett dokumentpå basen av referensen gör att dyra fjärrlån ibland inte motsvararförväntningarna. Vänte-tiderna är långa och lånetiderna för korta.Studenterna anser allmänt att servicen är bra i biblioteken ochpersonalen tjänstvillig och kunnig. De vill dock gärna använda sig avsig en speciell informationsdisk på biblioteket och få råd av en kunnigpersonal.

De flesta av de tillfrågade studenterna använder inte längre läse-platserpå biblioteken. Biblioteken är således inte en studieplats för dessalängre hunna studeranden utan närmast en lånecentral. Det finns fleraorsaker till detta. De flesta uppger sig sakna datorer på läseplatserna,andra anser att miljön i en läsesal är otrivsam, med mycket störande

162

5

element. Biblioteket verkar inte heller att vara ett ställe man ofta går tillför social samvaro. De flesta av de tillfrågade studenterna anser inte attde har fått tillräcklig utbildning i litteratur-sökning och användning avbibliotek. Inom många ämnesområden ges ingen undervisning ilitteratursökning och studenterna upplever sina kunskaper iinformationskällor inom det egna ämnet som bristfälliga. Specielltpåtalas de bristande kunskaperna i använd-ningen av elektroniskamedier. Några av deltagarna efterlyser även mera grupp- ochprojektarbeten i studierna och vill gärna ha mera självständigproblemlösning. Mera utbildning i användningen av bibliotek behövsoch denna utbildning borde vara obligatorisk. Biblioteksundervisningges endast i början av studierna, vid en tidpunkt då de ännu inte harbehov av informationssökningar. Introduktionskursen i biblioteks-användning anses vara viktig, men borde följas upp med utbildningsenare i ett skede då litteratur behövs för olika uppgifter inomstudierna. I det skedet borde kunskaper om online databaser (andra änbibliotekens online kataloger), CD-ROM databaser ochinformationssökning i Internet betonas.

Biblioteken borde även marknadsföra sig bättre genom broschyrer ochguider och en bättre skyltning. Ett förslag var att biblioteket kundeordna temadagar, inte endast med bokutställningar, utan även med ettdeltagande av kunniga personer.

Kursböckerna verkar inte att förorsaka studenterna problem i dettaskede av studierna. I grundkurser och inom vissa populära områdenkan man dock ha svårigheter att få låna kursböcker. Lånetidernaupplevs som alltför korta i synnerhet när det gäller digra, tunglästaverk.

Alla studenter använder dator för textbehandling. Bibliotekens on-linekataloger används även av alla. Däremot har de tillfrågade stu-denterna mycket svag kunskap om onlinedatabaser och CD-ROMdatabaser. Internet används rätt litet och få har använt Internet förinformationssökningar.

I intervjuerna med studenterna visade det sig att det största prob-lemeti informations-anskaffningen är bristande kunskaper om infor-mationskällor och informationssökning samt om de tjänster biblio-teketerbjuder. För att ytterligare klarlägga problemen i kedjan lärare -studerande - bibliotekarie gjordes en femte fokusgrupp intervju medlärare och bibliotekarier.Intervju med lärare och bibliotekarier

163

6

Sex lärare från olika institutioner vid Åbo Akademi deltog i intervjun.Därtill deltog fyra bibliotekarier från olika bibliotek i Åbo. Intervjunvarade två timmar och bandades liksom de tidigare intervjuerna.

Frågeställningarna för denna intervju var:1. Används undervisningsmetoder som i högre grad än förut

kräver självständig användning av informationskällor?2. Hur upplever bibliotekarierna studenterna som biblio-

teksanvändare?3. Vilken roll spelar biblioteken i undervisningen?4. Hur viktig är kunskap om forskningsprocessen för lärare och

bibliotekarier?5. Samarbetar lärare och bibliotekarier i frågor som gäller under-

visning? Finns det ett behov av samarbete?

Intervjun visade att undervisningen breddats och flera metoder därsjälvständig inlärning betonas är i bruk. Studenterna använder i allthögre grad biblioteket för sina studier. För att bibliotekarierna skallkunna ge studenterna det stöd de behöver i sin informationsan-skaffning behövs ett samarbete som saknas idag. Bibliotekariernabehöver kännedom om forskningsuppgiften och bakgrunden till dennaför att kunna hjälpa studenterna i deras strävan att få fram rättinformation. Detta samarbete behövs även för anskaffning av relevantlitteratur till samlingarna. Lärarna upplever sig behöva samarbete medbibliotekarierna för kurser som handlar om informationssökning, menäven för att själva få information om de tjänster som biblioteketerbjuder. Detta samarbete kunde tex uppbyggas så att bibliotekarierdeltar i seminarier.

Diskussion

Studenterna är dels kunniga biblioteksanvändare som lokaliserar sittmaterial i bibliotekens onlinekataloger och väljer bibliotek enligt sam-lingar och lånetider. Det verkar som om onlinekatalogerna även voredet viktigaste hjälpmedlet för ämnessökning. De väntar sig en tradi-tionell service av biblioteket och ser biblioteket som en litteraturdepå.Å andra sidan har de rätt lite kunskaper om sekundärainformationskällor, såsom bibliografier, och känner inte i allmänhet tillbibliografiska onlinedatabaser eller CD-ROM databaser. De identifierarinte bibliotekets roll som informationscentral.

Undersökningen bekräftar Höglunds resultat (1995) som visar attinformationsvanorna är stabila och inte ännu har förändrats i hög gradpå grund av den nya informationsteknologin. Det stora prob-lemet

164

7

verkar inte enbart att vara användning av de elektroniska informations-systemen, utan allmänt bristfälliga kunskaper om befintligainformationskällor och metoder för informationssökning. Intervjun medlärare och bibliotekarier bekräftade att detta är ett problem och attmera samarbete behövs mellan lärare och bibliotekarier. Man bordesåledes satsa mera på utbildning i informa-tionsanskaffning ochbiblioteksanvändning.

I undersökningen visade det sig att studenterna sällan använder sig avbiblioteket som studieplats och att de föredrar att arbeta hemma därmånga har tillgång till en egen dator. Detta kan bero på att vi hargranskat längre hunna studenter, som i början av sina studier användebibliotekens läsplatser, men inte gör det mera. Under-sökningen visaratt studenterna mycket sällan eller aldrig har köpt en kursbok.Studenterna är rätt tillfredsställda med kursbokssituationen påbiblioteken. Den korta lånetiden upplevs som det största problemet ochom boken finns på flera bibliotek väljs gärna ett bibliotek med längrelånetider. Lärarna ställde sig däremot kritiska till situationen idag. Deansåg att studenterna borde köpa de mest centrala kursböckerna inomsitt område och att ett alltför starkt beroende av kursboks-biblioteketkan medföra vissa faror genom att en tentbok lämnas oläst om man intefår låna den i rätt tid. Studenterna lär sig att förlita sig alltför mycket påsina föreläsningsanteckningar.

Man accepterar biblioteket som det är och vet egentligen inte vad mankan ställa för krav på det eller vilka förändringar som kunde göras. Iintervjun med lärare och bibliotekarier betonade dock bib-liotekariernaofta att de gärna vill höra användarnas förslag till för-bättrad serviceoch förvärv som stöder undervisning och forskning.

Biblioteken borde marknadsföra sina tjänster bättre, göra sig merasynliga som serviceorganisationer och satsa i högre grad på sam-arbetemed sina användare. Både lärare och bibliotekarier borde delta istudenternas produktionsprocesser och ett systematiskt samarbetemellan lärare och bibliotekarier borde etableras. Ansvaret för attstudenterna utbildas till information literacy och till ett livslångt lärandeligger hos båda dessa grupper. Biblioteket är viktigt för studenternaoch dess kompetens borde utnyttjas i så hög grad som möjligt.

165

8

Litteraturförteckning

Greenbaum, T.L. (1988). The Practical Handbook and Guide to FocusGroup Research - Lexington: Lexington Books

Studenternas bibliotek. 4 delstudier. Bibsam 1996

Höglund, Lars; Sjölander, Annika (1995). Biblioteksförändring ochinformationsvanor. Ett 10-årsperspektiv.Ingår i: Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen. Aktuellforskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Red. LarsHöglund.Forskningsrådsnämnden: Stockholm. Sid. 269-288.

Pors, Niels Ole (1995). Studerende og biblioteker. Köpenhamn :Statens Bibliotekstjeneste

Stewart, D.W.; Shamdasani P.N. (1990). Focus Groups. Theory andPractice - Newbury Park: Sage Publications, s. 9-50

Widdows, R. (1993). Focus Group Interviews - Encyklopedia ofLibrary and Information Science; Vol. 52, Suppl. 15, s. 89-99

Widdows, R.; Hensler, T.A.; Wyncott, M.H. (1991). The Focus GroupInterview: A method for Assessing User´s Evaluation of LibraryService - College & Research Libraries, July 1991, s. 352-359

166


Vol. 2(1997): Nr10

Finns nationell policy för informationskompetens - iNorge?

Dagmar Langeggen

Riksbibliotektjenesten/RBTOslo, Norge

Inledning till paneldebatt vid






167


581 83 Linköping



Dagmar LangeggenTypeset by the author using MS Word and



in computer and information science, Vol. 2(1997): Nr 10.http://www.ep/liu.se/cis/1997/010/. November 11, 1997.














168

1

InnledningMitt innlegg tok opprinnelig utgangspunkt i nasjonal politikk forutvikling av IT-kompetanse i Norge presentert i en muntlig formvisualisert v.h.a. lysark. Av hensyn til lesbarheten har jeg valgt å«skrive ut» innlegget med oppdaterte tilføyelser om den nasjonaleinformasjonspolitikken vi har i Norge.

Hva vet vi om fremtiden?Det er alltid farlig å spå om fremtiden, men noen utviklingstrekk kan vimed sikkerhet fastslå at virker inn på de nasjonale og inter-nasjonaleIT-strategier som legges:• innhenting og bruk av faglig informasjon blir en integrert del av all

faglig virksomhet• «alle» vil få adgang til Internett• fokus vil rettes mot kvalitetssikrede ressurser som fagdatabaser på

Internett og WWW• livslang læring

Nasjonale strategier innen informasjonsteknologi

Som i de øvrige nordiske land har vi også i Norge utarbeidet nasjonalestrategier innen IT.De viktigste er:• Den IT-baserte informasjonsinfrastrukturen i Norge - Status og

utfordringer. Rapport fra den tverrdepartementale arbeidsgruppenfor kartlegging av dagens IT-bruk og pågående utviklingstiltak påIT-området i staten, 1996.

• Den norske IT-veien. Bit for bit. Rapport fra Statssekretærutvalgetfor IT, 1996.

• I Langtidsprogrammet for 1996-97 (St. meld. nr. 4) er IT ogkompetanseutvikling et sentralt område. Jeg siterer « Regjeringenvil gjennomføre en etter- og videreutdanningsreform med godemuligheter for fjernundervisning. Det skal etableres et kulturnettNorge der bibliotek og museer skal knyttes sammen ved hjelp avdatateknologi ...»

Strategiene er mange og omfattende, men noe økonomisk løft for årealisere visjonene er heller fraværende. I Norge er regjeringensoppfatning at reformer i størst mulig grad skal skje gjennom omdis-poneringer innenfor fastlagte budsjettrammer. Vi har derfor ingen storeprogram for Nasjonalt digitalt bibliotek som de vi kjenner fra f. eks.Finland gjennom The National Digital Library eller The ElectronicLibrary i Storbritannia.

169

2

Nasjonale strategier innen IT og utdanning

Er det mulig for utdanningene å ligge i forkant av utviklingen m.h.t.regjerings og stortings ønske om:

• forskningsbasert undervisning• Nye læringsmetoder

- problembasert læring- prosjektbasert læring- samarbeidslæring

• livslang læring - videreutdanningstilbud - etterutdanningstilbud• mobilitet mellom utdanningsinstitusjonene• fleksibilitet overfor «markedet»• løpende evaluering av virksomheten fra

- studenter- «gamle» studenter- fagforeninger- faglige foreninger- nasjonale rådgivende organer/RBT- arbeidslivet(- Norgesnettrådet?)

KUFs arbeidsgruppe for digitale læremidlerMed utgangspunkt i Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementets(KUF) plan for IT i norsk utdanning m.v. ble det i desember 1996oppnevnt av KUF en arbeidsgruppe for digitale læremidler.

Gruppen ble gitt følgende mandat:• "Arbeidsgruppen skal utarbeide et forslag til hvordan en skal

organisere et nasjonalt opplegg for etablering av et IT-basertbibliotek for digitale læremidler. Oppgaven er å finne frem til oggjøre tilgjengelig norsk og utenlandsk pedagogisk programvare,både generelle læreprogrammer og nye former for digitale lære-programmer som utnytter World Wide Web-teknikker overInternett. Videre må arbeidsgruppen ta stilling til hvordan arbei-detmed drift, vedlikehold og oppdatering av biblioteket skal or-ganiseres, herunder hvem som skal ha ansvaret for dette arbeidet.

• Arbeidsgruppen skal videre gjennomføre prøveprosjekter i bruk avdigitale læremidler i undervisningen ved utvalgte institusjoner.Formålet med disse prøveprosjektene skal være å skaffeerfaringsmateriale i bruk av slike læremidler.

• Arbeidsgruppen skal også undersøke og rapportere om nasjonale og

170

3

internasjonale erfaringer i bruk av nye elektroniske læremidler iundervisning og læring. Videre skal gruppen skaffe opplysninger omhvordan arbeidet med bruk av elektroniske læremidler er organisertinternasjonalt.

• Arbeidsgruppen skal også kartlegge opphavsrettslige og andrerelevante juridiske spørsmål knyttet til bruken av elektroniskelærmidler."

Som ledd i gjennomføringen av departementets IT-plan er det satt av10 mill kr. til formålet i 1996 og 1997.

Publikasjoner om IT og utdanning i Norge:

• D@mer og d@ta -konferanse om jenter/kvinner og informasjons-teknologi i skolen

• IT i norsk utdanning - Årsplan for 1997• IT i norsk utdanning - Årsplan for 1996• IT i norsk utdanning: Plan for 1996-99• Multimedieopptak av KUFs seminar om IT i utdanningen• Stortingets innstilling Stortingsmelding 24 om informasjons-

teknologi og utdanning

Den praktiske målsettingen for årsplan for IT i norsk utdanning er at:"Norske elever, lærlinger, studenter, lærere og instruktører igrunnskole, videregående opplæring, voksenopplæring og høyereutdanning skal bli personlige EDB-brukere i den forstand at de er istand til å utnytte IT i læringsarbeid hvor IT kan gi merverdi tillæringen og at de har grunnlag for å ta i bruk IT og arbeidsliv ogfritid."

Nasjonale strategier for kompetanseutvikling

1996 var Det europeiske året for livslang læring i EU. Målet var å fåoppmerksomhet rundt begrepet "livslang læring" og peke påbetydningen av utdanning og kompetanseutvikling gjennom hele livet ien verden preget av raske og omfattende endringer.

Det europeiske året for livslang læring er ett av flere samarbeidstiltakinnenfor EU på utdanningsområdet. Andre tiltak er utdannings-programmene "Leonardo daVinci" og "Sokrates". Norge er med i alle disse samarbeidstiltakenegjennom EØS-avtalen.

171

4

Hva skjer i Norge?Ett av regjeringens viktigste satsingsområder er å sikre den enkelteskompetanseutvikling gjennom et langt liv i arbeidslivet gjennom etter-og videreutdanning.I den forbindelse nedsatte regjeringen i september 1996 et utvalg,Buer-utvalget som skal se på hvordan en etterutdanningsreformkonkret kan utformes. Jeg siterer: Det nye breitt samansette utvaletskal greie ut grunnlaget for eit tilpassa, målretta og heilskaplegsystem for kompetanseutvikling i arbeids- og samfunnslivet. Medutgangspunkt i ei ansvarsdeling mellom arbeidsgjevar, arbeidstakarog det offentlege skal det vurderast ulike modellar for organisering ogfinansiering. Utvalet skal og vurdere spørsmål knytta til lovfesta retttil etter- og vidareutdanning. Målet er å ha et et opplegg klart tillønnsoppgjøret i 1998.

Regjeringens begrunnelser for satsing på livslang læring:Demokrati og deltakelse1. "Regjeringens mål om livslang læring innebærer at folk skal ha

herredømme over sine liv og være aktive deltakere i utformingen avsamfunnet. Aktivitet som foregår i organisasjoner og andrefrivilliges regi er avgjørende for å sikre slik mulighet til del-takelse".(Langtidsprogrammet, 97)

2. Hensynet til personlig utvikling og vekst. Opplæring og kompetanse er et gode i seg selv. Det gir livskvalitet

og grunnlag for at den enkelte kan utvikle sine evner til beste for segselv og for fellesskapet.

Kunnskap er nøkkel til deltakelse og innflytelse.3. Livslang læring som investering.

I Langtidsprogrammet sier Regjeringen klart at de menneskeligeressursene er den største komponenten i nasjonalformuen, og derforutgjør det viktigste grunnlaget for verdiskaping og evne til å løsefellesoppgavene på en god måte. Politikken må innrettes mot høyyrkesdeltakelse, og kunnskaper og kompetanse i folket må bedresgjennom god grunnutdanning og etter- og videreutdanning. (Frittsitert fra Statsråd Reidar Sandals tale ved AOFs LandskonferanseHaugesund, 27. mai 1997)

Statsminister Thorbjørn Jagland har livslang læring som en av sinekongstanker. I dette ligger det en visjon om:• Å utvikle utdanningstilbud som er tilpasset voksne.• At teknologien kan bidra til å overvinne ett av de viktigste hindrene

for utdanning i voksen alder - at man ofte er steds- og tidsbundet.Den nye teknologien gir mulighet til å sitte hjemme i egen stue ogvia en PC hente ned relevant informasjon, kommunisere med

172

5

medstudenter og lærere, sende oppgaver for retting osv.• Regjeringen arbeider med et kultur- og kunnskapsnettverk som skal

knytte bibliotek, universitet, høyskoler og viktige kultur-institusjoner sammen elektronisk for å kunne tilby en omfattendekunnskapsbank å søke i.Regjeringen vil sørge for tilgang til datautstyr blant annet gjennombibliotek og skoler - og spredning av kunnskap og om bruk av dette.Hvor omfattende muligheten til å få betalt utdannings-permisjon vilbli er opp til oss alle - arbeidstakerne, arbeidsgiverne - og staten.(Sørmarka-dagene på LO-skolen, Sørmarka, 6. januar 1997)

Hva vet vi om biblioteket og bibliotekarens rolle i kunnskaps-samfunnet? og gir dette behov for en spesiell innsats for å hevekompetansenivået på IT ?

Når det gjelder bibliotekets rolle i en evt. etterutdanningsreform, harStortinget tidligere sagt følgende:«Kompetanse må ikke tolkes for snevert. Det må omfatte såvelbasiskunnskap som evne til å mestre teknikker for innhenting, kritiskutvelgelse og strukturering av kunnskap.»«Det er for svak integrering mellom bibliotekene og den utdannings-institusjon de er en del av.» (St.t. 1990)

Innen feltet IT er det et stort behov for bedre integrering i eksisterendeutdanningstilbud som:

• grunnutdanning for nye bibliotekstudenter• del av annen grunnutdanning for alle studenter• videreutdanning/del av annen videreutdanning/• etterutdanning for bibliotekarer

• andre i biblioteket• faglærere• lærere• forskere• bedriftskonsulenter• leger• sykepleiere• offentlig forvaltning• m.m

Dette gir store utfordringer både for utdanningsinstitusjoner og forRBT til å utvikle egne tilbud og å støtte opp om andres tilbud? RBTgjør begge deler.

173

6

Bibliotekrelaterte utdanningstilbud i NorgeFrem til for noen år tilbake har vi kun hatt én grunnutdanning forpersoner som ønsker arbeide som bibliotekarer ved gamle Bibliotek-høgskolen, nå Høgskolen i Oslo. avdeling for journalist, bibliotek oginformasjonsfag (JBI). Universitetene og da spesielt gamle NTHnåværende Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) hartilbudt et påbygningsår med praksis i bibliotek for kvalifisering tilstilling som universitetsbibliotekar. Men i løpet av de siste årene harutviklingen gått mot at høgskoleutdanningene er blitt modulbasert ogdermed konvertible med grader innen universitetsutdanningene. Behovfor bedre rekruttering lokalt og kandidater med kvalifikasjoner ut overdet som JBI kunne tilby utkrystalliserte seg i etableringen av nyestudietilbud ved en rekke læresteder.

Høgskolen i Oslo. Avdeling JBI «Grunn-, etter- og videreutdanning»Grunnutdanning:1. Brukere, etterspørsel og bruk av ulike typer dokumenter av

forskjellig innhold - som f. eks. skjønnlitteratur, faglitteratur, bilder,lyd - på/i ulike typer medier - som bok, database, CD-ROM m.v.Sammenhengen med kultur- og informasjonspolitikk belyses.

2. Systematisering, beskrivelse, lagring og gjenfinning av de ulikekunnskapselementene.

3. Organisering og administrering av bibliotek- og informasjons-tjenester.

Videreutdanning, «Sivilbibliotekarstudiet»:1. Skal bidra til at et betydelig antall bibliotekarer i ledende stillinger, i

utviklingsgrupper og i drift av fremtidige biblioteksystemerbehersker EDB.

2. Kompetanse i kunnskapsorganisasjon er en nøkkel, særlig hvis dener koplet til Edb-innsikt.

3. Bibliotekaren som forstår å kombinere sin profesjons tradisjonellekunnskap med de nye teknikker innen multimedia og IT.

Etter- og viderutdanningstilbud som de årlige «Kunnskaps-organisasjonsdagene», Innføringskurs Internett, Referanse på Inter-nett, Bibliotek grunnkurs del I og II m.m..

Høgskolen i Agder «Skolebibliotekkunnskap»Målet med studiet er å sette studentene i stand til å lede og utvikleskolebibliotek i grunnskole og videregående skole. De fleste som tarstudiet, er ferdig utdannede lærere, men det er også åpent for andre.Et påbyggingsstudium i barne- og ungdomslitteratur er underutarbeiding.

174

7

NTNU «Informasjonsforvaltning»Ved Institutt for datateknikk og informasjonsvitenskap(IFI) tilbys detfordypning i informasjonsforvaltning. IT-emnet som det kalles,inkluderer temaene informasjonsgjenfinning, bibliotekorientertinformatikk, datastøttet samarbeid, digitalt bibliotek og informasjons-forvaltning. IT-emnet inngår som en del av sivilingeniørgraden.

Høgskolen i Nesna «Samlingskunnskap»I samarbeid med Nasjonalbibliotekavdelinga i Rana har Høgskolen iNesna tilbudt et studie rettet mot ansatte i bibliotek uten bibliotekar-utdanning. Utdanningen har primært sikret rekrutteringen til miljøetved NBR som siden oppstarten i 1989 har vært i sterkt vekst.

Universitetet i Tromsø «Dokumentasjonsvitenskap»Studiet dreier seg om hvordan vi analyserer, ordner og gjenfinnerdokumenter. Dokumentasjon er ikke alene forstått som presentasjon avdokumenter, men også selve produksjonen og bruken av doku-menter.Studiet tilbys foreløpig kun som et grunnfag, men planlegges utvidet tilhovedfag og doktorgradsprogram.

NKI «Dokumentadministrasjon og elektronisk dokumentbehandling»Dette er et fjernstudium hvis målsetting er å utdanne kandidater somkan arbeide med dokumentadministrasjon og elektronisk dokument-behandling innen offentlig forvaltning og privat næringsliv med ansvarfor funksjoner som arkiv, bibliotek, lokalnett, Internett-tjenester,dokumentbehandling og -styring og dokumentbasert infor-masjonsbehandling.

Videreutdanningsprogram i IT for ansatte i fag- og forskningsbibliotek,oppstart nov. 97.Et samarbeid mellom RBT og NTNU ved Institutt for datateknikk oginformasjonsvitenskap(IFI). Fagsammensetningen er foreløbig skissertmed en inndeling i fem bolker:1. Gruppevare og datastøttet samarbeid2. Informasjonslagring- og gjenfinning3. Systemering og databasesystemer4. Menneske-maskin-interaksjon5. Brukergrensesnitt6. Fagbibliotekets og fagbibliotekarens nye rollerDet vil bli lagt vekt på bruk av IT og mye av undervisningen ogkommunikasjonen studentene imellom blir basert på bruk av nettet.

RBTs Videreutdanningsprogram for ledelse og organisasjons-utvikling(BU), 97, 98

175

8

Tidligere er 5 program gjennomført (88-90, 94-95) for ca 120 ledereog mellomledere i norske fag- og forskningsbibliotek.

Bibliotekaren som ressursperson for nettbaserte tjenester

Ved implementeringen av de nasjonale IT-strategier må biblioteket selvarbeide for og være premissleverandør for utvikling av egne oppgaverog funksjoner:

Veileder/rådgiver for nettbaserte tjenester

• Bibliotekets husholdningssystem• Forskningsformidling• Nasjonale bibliografiske baser - og på sikt - fulltekstdatabaser• Internasjonale bibliografiske - og - fulltekstdatabaser• Internett og World Wide Web• Multimedia

Fagreferentfunksjon i referansearbeid

• Informasjonsinnhenting på Internett• Det elektroniske bibliotek• Innhenting og tilrettelegging av informasjon - individuelt og for

fagmiljøer

Forlegger ved elektronisk publisering

• Redaksjon ved publisering av materiale innen egen moder-institusjon

• Kvalitetssikring• Brukergrensesnitt

Pedagog med ansvar for undervisning, veiledning og formidling

• Informasjonsinnhenting• Evaluering av innhentet informasjon• Kildehenvisning• Skikk og bruk

Organisator

• Strategisk ledelse• Teamarbeid og rollefordeling - internt• Teamarbeid, rollefordeling og nettverkbygging mot:

• Faglærere• IT-avdeling• Forskningsavdeling• Informasjon og publiseringsansvarlige

176

9

At «informationskompetens» står på dagsordenen i Norge skulle detvel etter denne gjennomgangen være ingen tvil om. I fag- ogforskningsbibliotekmiljøene og våre utdanningsinstitusjoner, har vilje tilhandling for å sikre nødvendig kompetanse vært det tone-angivende.Jeg er derfor av den overbevisning at vi i Norge skal kunne møte bådedagens og morgendagens teknologiske og yrkes-messige utfordringermed rak rygg og hevet hode.

177


Vol. 2(1997): Nr 10

Development of information skills - a national policyfor Finland?

Oili Kokkonen








179


581 83 Linköping



Oili KokkonenTypeset by the author using MS Word and



in computer and information science, Vol. 2(1997)Nr 10.http://www.ep.liu.se/ea/cis/1997/010/. November 11, 1997.














180

As a matter of fact, there is no national policy specifically for this areain Finland. A national strategy for ”Education, Training and Researchin the Information Society” (Helsinki: Ministry of Education, 1995)was approved by the Ministry of Education in 1995, and thisdocument, however, among the other aspects of development of theinformation society, also covers the educational issues affiliated withthe information society.

The document emphasises the need for new ways of learning andteaching, which again, requires developing of information skills. It is expressed that basically ”it is the task of general education to provideevery girl and boy with the versatile basic skills in acquiring, managingand communicating information which are necessary in the informationsociety and essential for successful further study”. Add to this, thevocational institutes and universities need to ensure that the skillsneeded by students in the information society develop as technologychanges. The authorities should also determine and follow up how wellthese skills are taught. The document also emphasises the importanceof developing the corresponding skills among the whole adultpopulation. From these points of view it is important that ability of thelibraries and information services to serve their customers should bestrengthened. The libraries should be able to act as nodes in the openinformation network. The document also underlines that libraries’ rolein providing user support should be developed. Improvement of theseskills among teachers, librarians and information specialists is taken upas a practical measure and key issue to reach the general goals of thestrategy document.

Even development of information skills by user education in thelibraries is not explicitly mentioned in the strategy document,development of user education is obviously involved in the objectivesmentioned above.

Amazingly, there has been practical implications of the document ofthe Ministry of Education: the universities received in 1996 specialallocations to strengthen the information technology, and thedevelopment is promised to be continued in the approaching years,too. Considerable amount of these funds have been used to improveinformation technology and access to network at the universitylibraries, even the development has varied from university to university.Due to the new possibilities, an increasing amount of attention hasbeen paid for teaching new information skills among the library staff. Along with this development and possibilities, novel methods, revised

181

contents and a growing trend of user education is a reality at theFinnish universities at present.

182


Vol. 2(1997): Nr 10

Nasjonal politikk for informasjonskompetanse påIsland?

Kristin Björgvinsdottir

Fjölbrautaskolinn vid Armula-libraryReykjavik, Island






http://www.ep.liu.se/ea/cis/

183


581 83 Linköping



Kristin BjörgvinsdottirTypeset by the author using MS Word and

















184

1

I januar 1996 fremsatte et utvalg av bibliotekarer - utnevnt av under-visnings-, forsknings- og kulturdepartementet - et forslag om hvor-danman skulle koble alle offentlige bibliotekers databaser til et lands-omfattende informasjonsnett, som er tilgjengelig for alle.

Tidlig i året 1996 gjorde undervisningsdepartementet rede for sininformasjonspolitikk. Island skal være blant de nasjoner som ligger iforkant i informasjonslesing og informasjonsteknologi. Det nevnes 30punkter som skal bidra til utnyttelsen av mulighetene og deri spillerbibliotekene en stor rolle.

Regjeringens politikk i informasjonskompetanse utkom i oktober 1996.Også der er bibliotekene nøkkelfaktorer.

Både i regjeringens og i undervisningsdepartementets informasjons-politikk legger man stor vekt på kompetanse i informasjonslesning mendet nevnes ikke hvor og hvem skal undervise. Noen steder harbibliotekene påtatt seg dette arbeidet, men det er ikke målbevisst.

I et land som Island burde man kunne fastsette nasjonal politikk forinformasjonskompetanse, men det har vi altså ikke ennå gjort.

185


Vol. 2(1997): Nr 10

Information competence for end users withinDanish University Libraries - is there a national

strategy?

Frede Mørch

Danmmarks Tekniske Videncenter & Bibliotek (DTV),Nordic Net Centre (NNC)

Lyngby, Danmark







187


581 83 Linköping



Frede MørchTypeset by the author using MS Word and

















188

1

In Denmark the education concerning libraries issues is maintained bythe Royal School of Librarianship, which has one section inCopenhagen, and one in Aalborg - Jutland.

The school serves both the public libraries sector and the universitylibraries sector - but there is no tradition as to addressing Library Usersdirectly.

Today the school offers a variety of educations for people who wantsto become infor-mation handling professionals, such as• Basic public librarian - a four years education, based on High

School level students• Research Librarian - a one year add on to an academic education• Cand. Bibl. - a two year add on to the basic librarian education

The structure of the librarian education in Denmark is undergoingreconstruction initiatives these years; initiatives which will strengthenthe integration of the librarians education with other uni-versitystudies, and which will make the individual student career moreflexible:

• A three years BA as the general fundament of the librarianeducation

• Two years more, leading to Cand. Bibl.• Further three years, resulting in a Ph.D.

The suggestions further advises, that each individual student cancurrently tailor make his education, targeting public libraries, uni-versity libraries or private sector libraries respectively.

Students which has a university degree already can pick out elementsqualifying for subject specialists, and furthermore some modules cancontribute to the Libraries Assistant education.

As mentioned neither historical development nor this new initiativeaddresses the library users directly; naturally the basic education givesthe candidates the necessary theoretical foundation for local end usertraining, but e.g. pedagogic elements targeting this situation is notbeing addressed today at a national level.

It is my impression that most End User Education in Denmark is beingdeveloped through a Learning by Doing process; the local staff atuniversity libraries responsible for this activity learns by successes andfailures, refining the product currently, and tailor making it for the

189

2

various target groups involved - e.g. scientists-/students within specialsubject fields at the universities.

End user education at the public libraries is generally implemented asindividual, ad hoc instruction dealing with online catalogues and otherlocal IR. tools; no systematic approach is common within this sector.Surely the new possibilities regarding e.g. electronic distance learningcourses will make an impact on the implementation of end usereducation at university libraries in Denmark.

A wide range of courses can be imagined within this field, coveringinstructions similar to general software “help” instructions, whichimplies no dialogue with the author/instructor, as well as high gradeinteractive modules, being implemented in connection with basiccourses for new students, and more refined courses for experiencedstudents and scientists or professors.

An important issue regarding this development is, though, that the lackof face-to-face interaction does not reduce the demand for pedagogicskills - it only alters and refines the required skills!

190


Vol. 2(1997): Nr 10

Finns nationell policy för informationskompetens - iSverige?

Jan Hagerlid

BIBSAMStockholm, Sverige







191


581 83 Linköping



Jan HagerlidTypeset by the author using MS Word and

















192

1

Den ställda frågan är ganska omfattande. Man kan möjligen skilja påpolicy för informationskompetens på olika nivåer, dels en policy ut-vecklad inom bibliotekssektorn dels en övergripande nationell policyför informationskompetens som en del av den nationella utbildnings-eller IT-politiken.

För Sveriges del kan vi nu säga att vi har formulerat en mersammanhängande policy för högskolebiblioteken med BIBSAM:sutredning Studenternas bibliotek ( Hagerlid, J., Studenternas bibliotek :en analys av högskolebibliotekens utveckling : slut-rapport. BIBSAM,1996). Denna utredning hade sin formella grund i ett nytt uppdrag tillKungl biblioteket att vart tredje år göra en analys av utvecklingenavseende de vetenskapliga biblioteken. Den var också ett svar påuniversitets- och högskolebibliotekens uttryckta behov av en mersamlad analys och strategi för högskolans bibliotek. Slutligen häm-tadeden avsevärd inspiration från den brittiska s.k. Follett-rapporten.

Utredningen valde att fokusera på studenternas behov av biblioteks-service mot bakgrund av den dramatiska ökningen av studentantalet,den pedagogiska förnyelsen och studenternas snabbt ökande tillgång tillnätverk och datorresurser. Samtidigt identifierades IT-utveck-lingensom den långsiktigt mest avgörande utmaningen för biblio-teken.

Utredningen tog fram underlag om biblioteksresurser och studen-ternasvillkor och om IT-användningen på biblioteken i två delstudier avBIBSAM-medarbetarna Jakob Harnesk och Frans Lettenström. Vidaregenomförde professor Lars Höglund från avd för biblioteks- ochinformationsvetenskap vid Göteborgs universitet en stor nationellstudentenkät som gav en unik, aktuell överblick över studentersinformatiosvanor, samt attityder till och krav på bibliotek. Frågor kringpedagogisk förnyelse och bibliotekens integration inom hög-skolan varhuvudämnet för en delstudie av Krister Hansson och Kerstin Simbergfrån Lärarhögskolans i Stockholm bibliotek.

Utifrån dessa analyser samt en översikt av den internationella ut-vecklingen och överläggningar med berörda parter formulerades 7grundläggande ställningstaganden samt 33 mer specifika krav ochrekommendationer. Avsikten var att förslagen skulle kunna fungerasom en gemensam plattform för utvecklingen av högskole-bibliotekenunder de närmaste åren.

Det första grundläggande ställningstagandet framhäver att studen-ternas förmåga att tillvarata information är avgörande för en högutbildningskvalitet i ett mer självstyrt och individualiserat lärande.

193

2

Likaså är informationskompetensen central för det livslånga lärandet.Den snabba kunskapsutvecklingen och kraven på rörlighet och för-nyelse på arbetsmarknaden förskjuter balansen, så att de rena fack-kunskaperna blir relativt sett mindre värda i förhållande till förmåganatt effektivt tillgodogöra sig nya kunskaper.Därför behövs en kraftfull utveckling av utbildning i informations-sökning och bibliotekskunskap för studenterna. Den behöver få störreomfattning, få fastare former och integreras bättre i ämnesunder-visningen.

För det andra framhålls att studenterna måste ha goda kunskaper ommodern informationsteknik för att uppnå en hög utbildningskvalitetidag. Målet ska vara att studenterna får samma reella möjligheter attanvända elektroniska informationsresurser och IT-verktyg som lärareoch forskare. Det krävs genomtänkta insatser där nätverks-utbyggnadkombineras med utbildning och tillgång till elektroniska informations-resurser av hög kvalitet.

För det tredje framhålls att man måste utnyttja bibliotekens potentialfullt ut i grundutbildningen fullt ut för att nå dessa utbildningsmålangående informations- och IT-kompetens. Bibliotekens integration iden pedagogiska processen måste fullföljas. Biblioteken borde ses somutbildningsinstitutioner snarare än serviceinrättningar. De måstekomma in på ett självklart sätt i högskolans planering. En avgörandefråga är att få till stånd ett djupare samarbete mellan bibliotekarier ochlärare, eftersom lärarna måste ta en väsentlig del av ansvaret förstudenternas informationskompetens.

Dessa tre punkter berör direkt informationskompetensens betydelse.Dessutom formuleras ett antal mer specifika förslag under rubriken”Bibliotekens integration i utbildningen”, t.ex”:13. Högskolorna bör setill att biblioteken informeras i god tid och involveras i planeringen avnya kurser och utbildningar. Detta gäller i synnerhet vid peda-gogiskaförsök.” Förslagen riktar sig även åt andra håll, som t.ex. i”17. Man bör uppmuntra till ett bredare biblioteksdeltagande iGrundutbildningsrådets projekt, t.ex. kring nya samarbetsformer mellanlärare och bibliotekarier eller utveckling av elektroniska läro-medelförmedlade av biblioteken.”Andra förslag grupperas under rubriken ”Informationskompetens ochkompetensutveckling”, t.ex. ”18. Informationskompetens - förmåga attsöka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information - bör vara ettmål för högskolans utbildning och tas upp i alla högskolorsmåldokument”.Detta kan väl uppfattas som ganska självklart, åtminstone av

194

3

bibliotekarier. Däremot var följande förslag inte så självklara:”21. Utbildning i informationssökning/bibliotekskunskap måste ges enfastare ställning inom grundutbildningen, t.es. genom poängsatta kurservid flera tillfällen under utbildningen. Ett ämne/moment Informatikrelaterat till det specifika ämnet bör införas vid alla utbildningsprogramdär detta är meningsfullt.””22. Bibliotekens utbildningsuppgifter behöver markeras tydligare,t.ex. genom att särskilda utbildningsavdelningar och särskilda tjänsterinriktade på utbildning inrättas.”.

Utredningens slutrapport sändes våren 1996 ut till rektorerna vidlandets universitet och högskolor med ett följebrev från stats-sekreteraren i utbildningsdepartementet Göran Löfdahl, som avslut-ningsvis skriver ”Jag vill särskilt understöda utredningens slutsatserangående vikten av en förstärkt informationskompetens hos studen-teroch lärare, bibliotekets integration i den pedagogiska processen, hög-skolornas IT-policy samt ökade resurser till biblioteken.” Ibudgetpropositionen våren 1995/96 finns likaledes tydliga skriv-ningarom att högskolorna måste satsa på sina bibliotek mot bak-grund av detväxande antalet studenter, det pedagogiska förnyelse-arbetet och densnabba IT-utvecklingen. ”Informationskompetens och bättre resurserför självstyrt lärande har en stor betydelse för utbildningens kvalitet”(prop 1996/97:1, Utgifts område 16, s 86). I regeringensforskningsproposition (prop 1996/97:5, s. 71) finns likaledes ett uttalatstöd för den policy som formulerats i Studenternas bibliotek.

Därmed har den policy som utvecklats inom bibliotekssektorn info-gatsden nationella utbildningspolitiken, vilket är mycket gläd-jande. Mendet förs ingen större diskussion om frågan i dessa dokument. Däremotär den tidigare IT-propositionen (prop 1995/96:125) mer utförlig.Utbildning är en av tre centrala områden i dess IT-strategi. Mantrycker på att utbildningen ska anpassas till ett livslångt lärande ochbidra till ett kunskapslyft hos alla och förutsätter att bl.a. bibliotekenkommer att få nya uppgifter. Kunskaper om IT och dessanvändningsmöjligheter ska föras in i på alla nivåer inom utbild-ningsväsendet inom tre år. Nya initiativ inom skolan anses särskiltviktiga. Skolan ska stödja eleven att ”finna information och inte minstattt omvandla information till kunskap, att värdera information ochsätta in den i större förklaringsmönster..”(s. 19) Det är ocksåintressanta att propositionen värjer sig för att reducera behovet avkompetensutveckling till enbart en fråga om tekniska färdigheter. ”I ettlängre perspektiv framstår det som minst lika viktig att värna om enallmänbildning som är så bred och djup att människornas möjligheteratt orientera sig i det växande informa-tionsflödet säkerställs.”

195

4

Detta för över till min första fråga för den fortsatta diskussionen. Jagtycker vi ska behålla en viss balans i värderingen av informations-kompetensens betydelse. Ibland kan vi ta i för hårt som när en talareigår sade att ”Informationskompetens är inte bara ett viktigt utbild-ningsmål - utan - själva nyckeln till såväl dagens som morgondagenssamhälle.” Likaså har vi ofta en tendens att bara se informations-kompetens som en ren teknisk färdighet. Jag tror inte vi blir riktigttagna på allvar inom högskolan utan en viss nyansering och utblick.Det finns fortfarande ett behov av baskunskaper även om dessa idagser annorlunda ut. Vi borde i högre grad se informationskompetenssom en del av kritiskt tänkande och allmänbildning. Ett intressantförsök att utvidga begreppet i den riktningen finns hos Shapiro ochHughes i en artikel rubricerad Information Literacy as a Liberal Art(Educom review, 31:2, 1996.http://educom.edu/web/pubs/review/Articles/31231.html).Det kanske vore bättre att tala om informationsbildning?

Min andra fråga är följande: Vi vill ha en bätte integration av biblio-teken i den pedagogiska processen. Vi tycker att vi har starka argu-ment, men har ändå svårt att vinna gehör. Hur ska vi då komma framåt.Jag tror att en ökad formalisering kan vara en väg. Använ-darutbildningen måste placeras in i utbildningsprogrammen på likavillkor som andra moment, dvs. kurserna ska åsättas poäng,studenterna ska examineras, de som undervisar ska ha samma statusoch villkor som andra lärare. Dessa tankar utvecklas en del i vårutredning men jag har också märkt en viss opposition blandbibliotekarier mot dem. Varför?

En tredje fråga är vilka kunskaper som dagens bibliotekarier i förstahand behöver förstärka om biblioteket ska integreras i den peda-gogiska processen. Detta är långt ifrån självklart. Den finns påtagligabehov av kompetensutveckling inom informationsteknik, men ocksåvad gäller pedagogiska färdigheter. Det är också uppenbart viktigt medvissa ämneskunskaper, men där varken kan eller ska bibliotekarienkonkurrera med lärarna.

Det leder över till frågan om relationen bibliotekarie - lärare. Det finnsde som mycket starkt framhäver lärarnas huvudansvar för utbildningäven i informationskompetens och menar att bibliotekarierna framförallt ska ägna sig åt att utbilda lärarna. Det är inte realistiskt attgenomföra några större satsningar på informationsutbildning avstudenterna med dagens bibliotekariekår. Kåren är för liten och mångasaknar pedagogisk förmåga. Andra framhäver samarbetet och ser

196

5

lärarlag där bibliotekarien ingår som en bra modell. Bibliotekarierna ärde enda som har tillräckliga informations-kunskaper för att kunna gestudenterna en bra informations-utbildning. Frågan har inget enkeltsvar, men vi kan inte komma ifrån att här finns vissa risker förrevirstrider. Vi hade tidigare en långdragen motsättning mellanbibliotekarier och lärare om vem som skulle ansvara för bibliotekeninom grundskolan. Vi kan få en parallell till denna konflikt även inomhögskolan, särskilt om lärarkåren känner att jobben hotas av den nyainformationstekniken. I USA har universitetslärarna börjat uppleva atttekniken hotar deras jobb. Vi är inte där ännu, men vi bör se upp.Vi har inte långt kvar av konferensen, men jag hoppas ändå på att få endel reaktioner på dessa frågor.

197


Vol. 2(1997): Nr 10

Sammendag af indtryk fra konferensen

Niels-Henrik Gylstorff

StatsbiblioteketÅrhus, Danmark







199


581 83 Linköping



Niels-Henrik GylstorffTypeset by the author using MS Word and

















200

1

Sammendrag af indtryk fra konferencen

Jeg takker naturligvis for den tillid, som er blevet mig til del ved at jeghar fået til opgave at sammenfatte de mange indlæg, der er givet underkonferencen, som et oplæg til diskussion. Og netop fordi det er somoplæg til diskussion, vil jeg prøve at forholde mig lidt provokerende tilde synspunkter, som jeg har valgt at trække frem. Men i sagens naturer der meget, som jeg desværre ikke kan nå at berøre.

Allerførst vil jeg dog gerne takke planlægningsgruppen for densarbejde. Det har resulteret i et meget flot program, godeforedragsholdere og en bred belysning af de forskellige temaer uden atder har været redundans i indlæggene. Der har samtidig været enformidabel opbakning ved et meget højt deltagerantal. Jeg også gernetakke NORDINFO for støtten til konferencen og Linköping Universitetog Universitetsbiblioteket for deres medvirken omkring planlægning ogafvikling.

Rektor, professor Anders Flodström havde i sin åbningstale noglemeget interessante synspunkter på ændringer i universitetes tænkning.Man ændrer den traditionelle opfattelse fra at forskningen har 1.prioritet og undervisning/pædagogik har 2. prioritet til det omvendte,at undervisning/pædagogik får 1. prioritet og forskningen reduceres til2. prioritet. Er det noget der genkendes som en generel tendens foruniversiteterne og högskolerne, eller er det en progressiv rektor for etprogressivt universitet, som taler her?

Undervisningsformerne var Flodström også inde på: Der vil skeændringer i de former som universiteterne bruger, og man vil gå modandre typer af kandidater. Aftagerne eftersøger kandidater medproblem-, gruppearbejde- og projektfærdigheder og mindre faktaviden.Man ønsker at universitetet udvikler bestemte personlighedskrav til denkommende medarbejder. Er det noget som kun de progressiveuniversiteter kan/vil leve op til? Hvordan vil de mere traditionelttænkende universiteter løfte den opgave?

Forandringen var også til stede i bibliotekerne. Bibliotekets placering idet fremtidige universitet vil ændre sig radikalt. Biblioteket er ikke etsted man går til, men er i. Det ligger som en virtuel metafunktion overhele universitetet. Men er den vision noget vi kan leve op til? Og heltoverordnet: Hvordan placerer biblioteket sig centralt i samspillet meduniversitetet?

Tema: Informationskompetens - et uttalat utbiltningsmål

201

2

Dette emne blev belyst gennem flere indlæg fra metaplanet - IFLAsRound Table on user education - på et "ideologisk niveau" til mere ogmere konkrete problemstillinger med cases fra enkelte institutioner.

Oili Kokkonen redegjorde for IFLAs mangeårige arbejde med usereducation, som man nu har overført i et nyt begreb "informationliteracy" (som inddrager konvertering af information til viden), eller pånordisk "informationskompetens" (ordet findes i øvrigt ikke i danskterminologi - endnu).

Agneta Lantz formulerede flot, at fremtidens menneske gennem sinekundskabs- og karaktertræk har kompetence og lyst tilinformationssøgning og den videre intellektuelle konvertering afinformationer til viden, som skal anvendes i en konkretproblemsituation. Hun havde dermed skabt en ny mennesketype: detinformationskompetente menneske.Alle indlederne under dette tema var enige i udviklingen af dennemennesketype, og at det var en vigtig opgave som bibliotekerne skaltage aktiv del i. Men mit spørgsmål bliver så, om vi her kommer ikonkurrence med de faglige pædagoger - underviserne/lærerne påuniversiteterne? Det er en ny opgave som ud fra et traditioneltsynspunkt skulle løses af dem. Alle taler om samarbejde, men vilbiblioteket her opfattes som en konkurrent, hvis de inddrages som endel af det pædagogiske grundlag på linie med fagene, og ikke alenesom en støttefunktion?

Og så vil jeg (uden i øvrigt at ville kritisere planlægningsgruppen) sige,at Danmark er blevet overset under dette tema. Der har gennem mangeår (fx ved Roskilde Universitetcenter) været arbejdet medinformationskompetence i form af projektopgaver. Det havde væretrelevant at inddrage i sammenhængen.

Et andet og vigtigt element fra temaet var, at bibliotekspersonalet skalhave et større og bedre pædagogisk fundament. Som det blev udtrykt:at man i alle bibliotekets serviceydelser også er opmærksomme påvores pædagogiske opgave, og at pædagogik derfor skal indgå medstørre vægt i vore uddannelser.

Jeg er principielt enig, men ser to problemstillinger, som det ernødvendigt at forholde sig til, nemlig: 1. Hvordan ændrer manrolleopfattelsen hos den traditionalistiske del af bibliotekarstanden, somikke mener, at der er nogen form for pædagogisk element i jobbet, og2. Hvordan opfatter brugerne vores ændring af bibliotekets rolle fra etserviceorgan til en "læreplads"? Lidt skarpt: hvis jeg går til min

202

3

mekaniker for at få skiftet en defekt del i bilen vil jeg blive lidtoverrasket hvis han i stedet for at gøre det fortæller hvordan jeg selvskal gøre det, så jeg kan det selv i fremtiden. Men på den anden sidehar bankerne jo formået at få os til at gøre arbejdet selv via home-banking (og endda selv betale transmissionsudgifterne).

Tema: Problembaserat inläring (PBL-PBI) Bibliotekens rollHvad er svaret på alle problemer i undervisning: PBI - PBL - PBI -PBL - PBI - PBL....Det stod klart efter den engagerede missionær, professor IngemarIngemarsson, havde givet sit indlæg. Han var et lysende eksempel påen af de innovators, som man skal indgå strategiske alliancer med - sågår toget i gang. Han var absolut inspirerende.

Det virker på mig, som om de bedste PBL-biblioteksløsninger opnås ismå enheder (mindre (special)bibliotek og én uddannelse kombineret).Og at de store enheder (fx de bredt dækkende universitetsbiblioteker)har vanskeligere ved at løfte opgaven. Det har muligvis også enindflydelse at de store centrale universitetsbiblioteker er dele af merekonservative universiteter, som har sværere ved at ændre derestraditionelle opfattelse af undervisningsformer - og bibliotekets rolle iuddannelsen. Men er det en rigtig opfattelse?

Tema: Biblioteket som pedagogisk resurs vid distansutbildning.Informationsteknologiska möjligheterEt af Anders Flodströms ønsker til IT var, at uddannelserne blevskalerbare gennem anvendelsen af IT. I forbindelse med de nationalestrategier om mere uddannelse til alle dele af befolkningerne er detnødvendigt med nye metoder, hvor der kan undervises flere uden at detkræver en proportional vækst i antallet af undervisere. Detdemonstrerede de forskellige indlæg på udmærket vis at der ermuligheder for.

Vi er stadig i en pionerfase omkring anvendelsen af IT somundervisningsmedium, men de første erfaringer er ikke dårlige.EDUCATE er et godt eksempel på et redskab til undervisning vedhjælp af IT. Men hvordan er brugerne placeret i udviklingen af deundervisnings- og vejledningsfunktioner, som bibliotekerne fx læggerpå deres hjemmesider. Tænker vi for meget ud fra biblioteketsopfattelse og dermed ikke nødvendigvis på brugernes præmisser?

Tema: Evaluering - kvalitetsutvecklingEdgar Almén havde fat i nogle interessante principielle problemeromkring måling af kvalitet, men ikke mindst konsekvensen af

203

4

kvalitetsproblemer, nemlig korrektionen. Hvordan griber man det an?Ikke mindre interessant var hans reflektioner over originalitet oghabilitet på informationer publiceret via nettet. Hvordan sikrer man sigat kvalitetsniveauet er ok? Han opfordrede til samarbejde ombedømmelse af kilder på nettet, og så det som en opgave forbibliotekerne at garantere habilitet. Men har bibliotekerne metoderhertil, eller kræver det så stor faglig indsigt, at det skal være fagenesegne specialister som foretager kvalitetsbedømmelsen?

Kvalitetsaspektet er vigtigt i alle vore ydelser, og det skal være iharmoni med brugernes forventninger og behov. Det er derfor vigtigtat udvikle metode som kan måle brugernes tilfredshed og opfangederes nye behov.

Tema: Informationskompetens på nationell nivå - en komparativbelysning av nordiska förhållandenAf indlæggene fremgik det tydeligt, at IT er område, som nyder storopmærksomhed blandt politikere og beslutningstagere på højt niveau.Men det er også tydeligt at man vælger forskellige startegier. Alle haren form for stategisk plan, men ikke alle steder har man allokeretmidler til at følge strategien. Der er en forventning om, at opgavenløses lokalt og for lokale midler. Essensen er nok, at IT medførerbehov for omprioritering og ændringer i arbejdsfordelinger. Men detstore spørgsmål er, hvem der skal prioritere, og hvem der skal træffebeslutningerne om, hvem der skal gøre hvad i fremtiden.

Og så er diskussionen åben

204

Författarindex

Alhainen, Toini 12Almén, Edgar 14Björgvinsdottir, Kristin 05, 19Carlberg, Tommy 06Fagerjord, Kari 08Fjällbrant, Nancy 10Fridén, Kerstin 15Gylstorff, Niels-Henrik 22Hagerlid, Jan 21Ingemarsson, Ingemar 07Kokkonen, Oili 01, 18Knutsen, Tove 04Langeggen, Dagmar 17Lantz, Agneta 02, 06Lie, Kjersti 09Mørch, Frede 13, 20Nordlander, Marianne 15Sundholm, Elisabeth 03Ungern-Sternberg, Sara von 16Thomasson, Gunilla 10Wikström, Katri 11

205

Documents

Informationskompetens och Användarutbildning · 2008-07-11 · Informationskompetens och Användarutbildning NVBF 1996 Proceedings från Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars