Årsredovisning för Biologiska museet, Naturvetenskapliga fakulteten LU 2016

För Biologiska museet har 2016 varit ett mellanår vad gäller större egna arrangemang. Exempelvis har "Biologins dag", traditionellt ett höstarrangemang, skjutits upp till våren 2017 för att bättre passa in i firandet av universitetets 350-årsjubileum. Istället har nyaccessionen nått rekordnivå. Vård och digitalisering av samlingarna har som vanligt stått i fokus. Efterlevnaden av lagar och förordningar tar allt mer tid, inte minst vad gäller insamling enligt Nagoya-protokollet som nu fullt ut trätt i kraft. Även klimatkontroll i magasinen, arbetsmiljöarbete, brandskydd och klimatkontroll tar mer tid från kärnverksamheten.

Nyaccessionen har slagit rekord 2016. De botaniska samlingarna har hanterat drygt 25 000 belägg inkomna genom cirka 50 donationer och byten. De entomologiska samlingarna fick ett tillskott på drygt 11 000 exemplar. Cirka 73 000 belägg har registrerats i de olika samlingarna. Forskningen inom svåra lavgrupper, fibblor och finglanssteklar har fortsatt. Den tvärvetenskapliga undersökningen av Peder Winstrups grav resulterade i en slutrapport om insektsfaunan. De zoologiska samlingarna erhöll värdefulla donationer med rovfåglar och fladdermöss. I slutet av året gjordes en överenskommelse med den medicinska fakulteten att tillsammans rädda den Tornbladska samlingen. Vi hoppas att djuren i denna unika samling ska tillfalla Biologiska museet.

Museets personal har som vanligt deltagit i undervisningen på universitetets kurser, erbjudit artbestämningar och svarat på frågor från både allmänhet och media, samt bevistat symposier både i och utanför landet. Flera anställda har varit engagerade i review- och sakkunniguppdrag.

Niklas Wahlberg, som kallades till Lunds universitet som professor i systematisk biologi, påbörjade visserligen sin anställning redan under september 2015, men 2016 blev det första år då han fullt ut delade sin tid mellan att vara museichef och forskare vid Biologiska institutionen.

Under 2016 arbetade vi med återställda museimedel från ArtDatabanken, en absolut nödvändighet för att vi långsiktigt ska kunna behålla personalen och ta hand om samlingarna på ett bra sätt. Kampen att få till stånd en klimatanläggning i de entomologiska samlingarna pågår fortfarande.

2

Innehåll Biologiska museets samlingar och administration .............................................................. 2

Botaniska samlingarna ........................................................................................................... 3

.................................................................................................. 9

....................................................................................................... 15

dervisning ......................................................................................................................... 19

Symposier och arrangemang ............................................................................................... 19

akter med allmänhet och media ................................................................................. 23

.............................................................................................................................. 23

........................................................................................................... 23

................................................................................................................................. 24

......................................................................................................................... 26

3

Biologiska museets samlingar och administration Biologiska museet är en avdelning inom Biologiska institutionen, Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds Universitet. Museet består av tre huvudsamlingar – de botaniska, entomologiska och zoologiska samlingarna. De botaniska och zoologiska samlingarna är förlagda till Arkivcentrum Syd medan de entomologiska samlingarna finns i ekologihuset. Tre tjänster är gemensamma för hela museet, museichef Niklas Wahlberg (25%), biträdande museichef Ulf Arup (50%) och ekonom Ella Bohlin (100%). Dessutom har it-ansvariga Jonas Ekström och Sigvard Svensson gemensamma uppgifter för alla tre samlingarna i sina tjänster. I övrigt har de olika samlingarna sin egen personal även om alla är beredda att hjälpa till där det behövs.

Gemensam personal , museiintendent, biträdande chef för Biologiska museet, heltid. Ulf är sedan 1

januari 2016 biträdande chef för Biologiska museet då den nye chefen Niklas Wahlberg tillträdde. Under året har Ulf lett en grupp som arbetat med att dokumentera hur vi efterlever alla de lagar vi förväntas följa och vilka åtgärder som krävs för att uppfylla kraven. Han har också arbetet för att få till fungerande rutiner för Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Tillsammans med Maria besvarade Ulf remissen om den nya museiutredningen, SOU 2015: 89: Ny museipolitik. Kampen att få till stånd klimatanläggningen i entomologins samlingar pågår fortfarande, men eventuellt behövs ingen kompletterande anläggning på ACS. Vidare har Ulf arbetat med Restvärderäddning (RVR) för den botaniska delen, ett uppdrag som nu är färdigt. Han är dessutom husprefekt på 30 % för universitetets lokaler på Arkivcentrum Syd. Forskningsprojekt: se sidan 5.

, ekonom, heltid. Har hand om museets ekonomi, allt från fakturahantering, hantering av reseräkningar och arvoden till budget, bokslut och uppföljning, redovisningar till museets externa bidragsgivare och till fakulteten. Ger stöd och hjälp i ekonomifrågor. Har hand om diarieföring av ärenden och kontrakt i W3D3 samt uppföljning av dessa. Katalogansvarig i Lucat. Viss hantering av personalärenden som flex och semestrar (mellanattestant) i Primula webb.

, museichef 25%, professor vid avdelningen för Biodiversitet, 75%. Kallades till Lunds universitet som professor i biologisk systematik och påbörjade sin anställning under september 2015. Det gångna verksamhetsåret var det första då han fullt ut delade sin tid mellan att vara museichef och forskare vid Biologiska institutionen. Under året har Niklas lärt känna museet, hur det är uppbyggt och hur det har drivits. Han har även lärt känna personalen. En viktig uppgift har varit att identifiera styrkor och svagheter hos museet, för att bedöma i vilken riktning det ska gå när en långsiktig strategi utvecklas. Styrkorna är uppenbara: samlingarna är mycket viktiga med sin nordiska tyngdpunkt, de många typexemplaren som vi förvarar, och de historiska samlingarna. Museet har varit framgångsrikt med att få extern finansiering, särskilt från ArtDatabanken där Virtuella Herbariet är en viktig del. De brister som Niklas hittills identifierat är att museet syns för lite inom avdelningen och även på andra håll. Museet rymmer en stor potential för forskare att öka användningen av samlingarna, särskilt de som är intresserade av fauna- och floraförändringar över tid. De zoologiska samlingarna behöver mer personal, vilket i sin tur innebär att museet måste finna yttrerligare medel till löner. Dessa möjligheter till förbättringar kommer Niklas att ha i fokus 2017, samtidigt som han uppmuntrar det utmärkta arbete som utförs av personalen.

4

Botaniska samlingarna Låneverksamhet Under 2016 sändes 18 lån till forskare utomlands, en klar minskning jämfört med året före. En tilltagande trend är att lån av herbarieark ersätts med digitala bilder, något vi välkomnar, inte minst för att skona typmaterial. Under året har 25 utlån returnerats till oss, en klar ökning jämfört med 2015. Antalet inlån uppgick till 93. Vi har under året beställt 32 lån till våra egna forskare medan resterande 61 var exsiccat, gåvor från privatpersoner, eller ingick i byten mellan herbarier. Samtidigt skickades 30 inlån tillbaka. Arbetet med att söka upp och skicka tillbaka färdigbehandlade lån fortsätter. Nyaccession Den omfattande bytesverksamheten medförde en rekordstor nyaccession på runt 25 000 belägg. Antalet inkomna kärlväxter räknades exakt under 2016 med anledning av den extra byråkrati som tillkom i samband med att Nagoyaprotokollet började gälla. Totalt har herbariet, genom cirka 50 donationer och byten, mottagit och hanterat 16582 kärlväxtbelägg. Av dessa behölls 8531 att ingå i våra samlingar medan resten använts i bytesverksamheten eller kasserats. Sölvesborgsbotanikern Bengt Nilsson (1939–2016), som i decennier samarbetat med olika anställda vid museet, avled oväntat under året. Han efterlämnade ett stort och värdefullt herbarium som tillföll museet. Dessutom tillkom stora kryptogamsamlingar, av vilka den största donerades av Allan Nicklasson, tidigare lektor vid gymnasiet i Växjö, cirka 8500 mossor och lavar. Mycket av Allan Nicklassons material insamlades under 1960-talet i Småland, och täcker därmed tydliga luckor i vår samling. Janne Anderssons dödsbo innehöll flera hundra väldokumenterade exemplar, mest lavar. Tommy Nilsson skänkte som vanligt flera hundra nysamlade mossor. Ytterligare privatpersoner och föreningar knutna till museet har bidragit med nytt material. Projeketet Skånes mossor genererar många belägg som ännu förvaras separat. Vår egen personal har samlat in nytt material i samband med resor. Nytt material har den fördelen att det kan användas i DNA-analyser, varför det är viktigt att det snabbt registreras och därmed blir synligt i våra databaser.

Föremålsdatabaserna registreras i FileMaker Pro 13 under ledning av Håkan Wittzell, som även bidrar med koordinatsättning. Under året nyregistrerades nästan 60 000 belägg. Nyregistreringen har mest skett i de nordiska samlingarna. I början av 2016 passerade antalet poster i huvuddatabasen imponerande 800 000.

Botaniska biblioteket har utökats med nya böcker och tidskrifter 2016. Tre landskapsfloror blev färdigställda under året och köptes in: Närkes, Gästriklands och Gotlands floror. Per Hartvigs Flora Danica i tre band har också inhandlats. På krypogamsidan har vi köpt den nya svenska lavfloran av Moberg och Hultengren, en mycket efterlängtad nyutgåva av Englers Syllabus of Plant Families (ascomycetdelen) och den nya finska skorplavsfloran av Stenroos med flera. Från Bengt Nilssons dödsbo erhöll vi de norska tidskrifterna Blyttia och Fribladet, som vi hittills saknat. från Biologiska biblioteket återfick vi tidskriften Hereditas. Ingvar Kärnefelt, skänkte stora delar av sin botaniska facklitteratur. Ett flertal utlån av böcker och tidskrifter har som vanligt skett via Biologiska biblioteket.

Forskningen inom svåra lavgrupper och fibblor har fortsatt under året med anslag från

5

ArtDatabanken och fakultetens fonder. Flera medarbetare deltar i framställningen av landskapsfloror och diverse lokala projekt. Forskare och doktorander från biologiska institutionen besöker ibland museet då de använder samlingarna i sina studier.

Under 2016 har 17 besökare skrivit in sig i gästboken. Arboristutbildningen vid Hvilans Folkhögskola gästade Botaniska samlingarna 20 januari. Utöver detta genomfördes ett antal guidade turer i herbariet. Av besökare från utlandet som valt att konsultera våra samlingar på plats bör nämnas Lena Struwe från Rutgers University, New Brunswick, U.S.A., som även höll föredrag hos oss. Louise Lindblom från Bergen i Norge studerade diverse lavsläkten, medan Karl-Henrik Larsson från Oslo valde ut typmaterial för några svamparter. Marianne Helkjær från Nykøbing Falster i Danmark studerade kärlväxter. Ulf och Ute Schiefelbein från Rostock inventerade lunglav, Lobaria pulmonaria (L.) Hoffm., i Skåne i början av juli. Personal

, museiintendent, biträdande chef för Biologiska museet, heltid. Forskar med medel från ArtDatabanken på deltid (20%) på lavsläktet Lecanora i Sverige. I början av augusti deltog Ulf i IAL8 (International Association for Lichenology), som är ett internationellt symposium som hålls vart fjärde år. Denna gång var Helsingfors värdar och Ulf presenterade en poster med titeln "New species of Lecanora s.lat. in northern Europe". Deltog i Systematikdagarna i Uppsala 21–22 november. Ledamot av ArtDatabankens expertkommitté för lavar. Huvudredaktör för Svensk Lichenologisk Förenings medlemstidskrift Lavbulletinen. Adminstrativa uppgifter: se sidan 2.

, museiassistent, heltid. Arbetar med registrering av museets samlingar och har under året presterat drygt 40 000 individregistreringar. Han är en viktig kugge i den sociala verksamheten vid Arkivcentrum Syd där han bland annat ansvarade för planeringen av ACS-dagen 20 september, Arkivens dag 12 november samt Luciafirandet 13 december.

, forskare, projektanställd av Lunds Botaniska Förening, men med arbetsplats på ACS. Projektledare för Millora (Lunds Botaniska Förenings återinventering av Skånes kärlväxter). Projektledare för svensk kärlväxtatlas. Redaktör för tidskriften Blekingebläddran. Delredaktör för Lavbulletinen.

, museiassistent, heltid. Arbetar med låneverksamhet och insekts- och klimatkontroll i herbarierna, digitala bilder till databaserna och på begäran till externa forskare, främst särskilt värdefulla samlingar i Agardhs- och Retziusherbarierna, typmaterial, samt bilder till publikationer som görs i huset. Patrik arbetar med en avhandling om lavsläktet Teloschistes och genomförde två veckors herbariearbete i Berlin i januari.

, emeritus. Har huvudsakligen registrerat mossor och grekiska kärlväxter samtidigt som hon hjälpt till med andra göromål i huset.

, professor emeritus. Arbetar främst med reseskildringar, recensioner, lavforskningens historia, och i viss mån med systematik inom lavfamiljerna Parmeliaceae och Teloschistaceae. Genomförde fältarbete på Teneriffa. Deltog i tvärvetenskapligt symposium om botaniska illustrationer med avtackning av Gerd-Helge Vogel i Wildenfels 16–17 april. Bidrog med publikation till den Festschrift som överlämnades i samband med avtackningen. Har varit botanisk guide för STS Alpresor under sex sommarveckor i Österrike. Anlitad som referee av flera internationella tidskrifter. Styrelseledamot i Nordisk Lichenologisk Förening och medredaktör för föreningens tidskrift Graphis Scripta. Per Lassen, museiintendent emeritus. Registrering av Agardhs algherbarium. Arbete med Flora Hellenica och analys av handstilar.

6

Monika Osterkamp-Madsen, illustratör. Har arbetat i både den botaniska och den zoologiska samlingen på Arkivcentrum Syd vid sidan av illustrationsuppdrag.

Sirenophilaovis-atra Søchting,Søgaard&Sanchoärensydamerikansk lavart sombeskrevs somnyförvetenskapen2016avSøchting,Søgaard,SanchoochmuseetsFrödénochArup.

Austroplaca subtiroliensis Søchtingad int. ären lavmedbipolärutbredning.Den rapporteradesavWestberg,Arup,Berglund,Ekman,Nordin,Prieto&Svenssonsomnyförnorrhalvklotetunder2016.

Åke Rühling, forskare, emeritus. Har under året sysslat med genomgång av herbariematerial från Österrike och kringliggande länder. Arbetet omfattar tolkning av etiketter och registrering av uppgifter.

7

Britt Snogerup, byrådirektör emeritus. Flora Hellenica. , professor emeritus. Flora Hellenica.

Sigvard Svensson, museiassistent, heltid. Ansvarar för museets datorutrustning och nätverk, ansvarig för museets botaniska webbsidor med mera och är huvudansvarig för museets inköp samt är skyddsombud för museets personal på ACS. Arbetar fortlöpande med kurering och registrering av bland annat Arne Rybergs Blekingesvampar. Ledamot av ArtDatabankens expertkommitté för svampar, ledamot av skötselrådet för Söderåsens nationalpark och Skoghejdans naturreservat. Ordförande i Puggehatten – Skånes Mykologiska Förening. Svarar på svampfrågor från allmänhet och media och vid arrangemang som Svampens dag. Museets representant i biologins HMS-kommitté. Representant för institutionen i Naturvetenskapliga Fakultetens IT-råd. Ingår tillsammans med Jonas Ekström i institutionens datorgrupp. Ingår i expertpanelen för frågespalten ”Fråga en Biolog”.

Torbjörn Tyler, museiintendent, 70 % (föräldraledig 30%). Intendent för kärlväxtherbariet, chefredaktör för Nordic Journal of Botany, ansvarig för projekten Skånes Mossor (Lunds Botaniska Förening), Mossor på Ölands alvar (Föreningen Mossornas Vänner) och Sveriges Hökfibblor (ArtDatabanken). Ansvarig för familjen Iridaceae och släktena Narcissus och Galanthus för Flora Nordica. Av Naturvårdsverket utsedd till ”Nationell expert på biodiversitet” (i relation till överstatliga myndigheter). Assisterande medlem i Sveriges representation i projektet Atlas Florae Europaeae. Ingått i expertpanelen för frågespalten ”Fråga en Biolog” och i tidskriften ”Vilda Växter". Regelbundet anlitad av Jordbruksverket som artbestämmare enligt artskyddsförordningen/CITES, samt i polisiära ärenden av Nationellt Forensiskt Centrum - NFC. Ofta anlitad som kurs- och föredragshållare både inom och utanför universitetet, handledare och examinator för examensarbeten, samt som referee av internationella tidskrifter. Har under året i den löpande verksamheten främst arbetat med museets nyaccession av kärlväxter, handledning av monteringspersonal och praktikanter på museet, samt med att kontrollera identiteten på beläggsexemplar av kärlväxter och mossor insända av såväl privatpersoner som myndigheter och regionala och nationella miljöövervakningsprojekt. Har härutöver själv och i olika sammarbetskonstellationer bedrivit forskning avseende taxonomi och evolution inom släktet Hieracium, sentida och pågående flora- och vegetationsförändringar i Sverige, samt mossors ekofysiologi.

, museiintendent, heltid. Systematik hos lavfamiljen Parmeliaceae, främst släktet Parmelia s. str. i Skandinavien. Deltar i PARSYS-projektet, en internationell sammanslutning av Parmeliaceae-forskare. Har inventerat lunglav (Lobaria pulmonaria) i Skåne sommaren 2016 med Ulf och Ute Schiefelbein, Greifswald. Fylogeografi hos humlesuga (Betonica officinalis) tillsammans med Mikael Hedrén och Mats Hansson i Lund. Fylogeografi hos lunglav i södra Östersjöregionen. Redaktör för Nordisk Lichenologisk Förenings tidskrift Graphis Scripta. Skyddsombudsersättare. Anlitad som referee av internationella tidskrifter, i år Botanica Lithuanica, Herzogia, Lichenologist och Persoonia. Deltog i tvärvetenskapligt symposium om botaniska illustrationer med avtackning av Gerd-Helge Vogel i Zwickau 16–17 april. Bidrog med publikation i en Festschrift som överlämnades i samband med symposiet. Deltog med en poster vid såväl Arkivens Dag i Lund 12 november som Systematikdagarna i Uppsala 21–22 november. Ledamot i kommittén för Elly Olssons fond. Ansvarig för mötesprotokoll, verksamhetsberättelse, Botaniska biblioteket och dess utlåning via biologibiblioteket. Representant i Samverkansgruppen vid ACS.

, museiintendent, heltid. Ansvarar för museets databaser, digitaliseringen av samlingarna och handledningen av registrerarna. Även ansvarig för typherbariet och Preissherbariet. Leder scanningen av typsamlingen som har finansierats av Andrew W. Mellon Foundation. Arbetar också med koordinatsättningen av föremålen i databasen samt

8

kvalitetssäkring av data. Koordinator för samarbetsprojektet Sveriges virtuella herbarium, som finansieras av Svenska artprojektet/ArtDatabanken med 7,5 miljoner kronor under perioden 2014-2016. Under året lämnades en ny ansökan in för projektet 2017–2019. Resultatet blev en ökning av anslaget till 9,3 miljoner kronor under de kommande tre åren. I projektet deltar herbarierna i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Projektet syftar till en samordnad registrering av dåligt kända växtgrupper och driver även en gemensam söksida för alla herbarierna (herbarium.emg.umu.se). Håkan bedriver fältarbete med särskild inriktning på maskrosor. Under året genomfördes även fältarbete i Grekland.

Praktikanter. Fem praktikanter, Annika, Cecilia, Fredrik, Simon och Tim, från Arbetsresurscentrum har periodvis hjälpt oss med montering av växter.

Ulf ochUte Schiefelbein från Rostock inventerade lunglav, Lobaria pulmonaria (L.) Hoffm. i Skånesommaren2016tillsammansmedArneThell.Lunglavenvarförsvunnenfråntvåtredjedelaravsinagamlalokaler.Foto:ArneThell.

9

För året registrerades 52 nya lån från de entomologiska samlingarna, omfattande totalt 9247 exemplar. Totalt returnerades 3182 exemplar. Det bör påpekas att antalet returnerade exemplar endast gäller lån som finns i lånedatabasen, dvs från 2012 och framåt. Exemplar som returneras från lån äldre än 2012 finns inte med i siffrorna. För att undvika fjärrlån har exemplar avfotograferats vid tio tillfällen (se också info under bilddatabasen). Det totala antalet nyregistreringar under året var 64 638 individer (19 435 Coleoptera, 15 174 Diptera, 13 972 Hemiptera, 8690 Hymenoptera, 4617 Lepidoptera), vilket ökar totalantalet exemplar som är registrerade i huvuddatabasen till 3 614 741. I typdatabasen nyregistrerades 610 poster. Antalet individregistreringar, dvs exemplar med uppgifter om lokal med koordinater, insamlingsdatum och insamlare införda, blev 13 183, huvudsakligen flugor och steklar. Nyaccessioner Större donationer: 1200 skinnbaggar och 1900 skalbaggar (svenskt material) av Alan Dufberg (Malmö), 2300 steklar (från Sverige) och 300 skalbaggar (från Ryssland) av Sven G. Nilsson (Stenbrohult); 5550 skalbaggar (huvudsakligen utländskt material) av Owe Nodmar (Karlskrona). Smärre donationer inkluderande totalt 504 exemplar av olika insektgrupper, donerade av Josef Berger (Lund), Niklas Franc (Ljungskile), Catherine Jones (Storbritannien), Sven Jönsson (Lund), Sven Hellqvist (Umeå), Sara Hellström (LU), Lauri Kaila (Finland), Tadeusz Zatwarnicki (Polen), Ika Österblad (Finland). Det skånska trollsländeprojektet Entomologin gjorde under 2015 en specialsatsning på att montera och individregistrera trollsländor ur Kjell Anders samling. Arbetet gjordes för att tillgängliggöra data för det skånska trollslände-inventerings-projektet, i samarbete med Magnus Billqvist. Våra data har nu inkluderats i rapporten Skånes trollsländor – en atlasinventering 2009–2014 av Billqvist med flera, som trycktes under 2016. Tack vare våra data har en mer komplett tillbakablick om situationen under 1900-talet varit möjlig. I förlängningen av detta projekt individregistrerades vårt material av svenska habitatdirektivarter av troll- och flicksländor under 2016.

Under året har entomologin varit en del av ett tvärvetenskapligt och externfinansierat projekt initierat av Historiska museet i Lund som syftar till att undersöka biskop Peder Winstrups (1605–1679) kropp, kläder, kistan, och bädd han ligger på. Peder Winstrup har förvarats i Lunds Domkyrka sedan januari 1680. Insekter från de prov som togs 2015 har under 2016 identifierats av museets personal och externa experter, och en slutrapport har lämnats in. G Antal inhemska gästforskarbesök uppgick under året till 54 stycken. Utländska gästforskarbesök: J. Bogaert, Belgien (Coleoptera), P.N. Buhl, Danmark (Hymenoptera), J. Esser & T. Mainda, Tyskland (Coleoptera), M. Ivkovic, Kroatien (Diptera), C. Jones, Storbritannien (Hymenoptera), G. Morse, USA, (Coleoptera); J. Petersen, Danmark (Homoptera), K. Samartsev, Ryssland (Hymenoptera), I. Österblad, Finland (Hymenoptera).

Entomologins bildbank utökas successivt och under året tillfördes 2150 bilder, huvudsakligen med bilder på våra historiska samlingar som fotodokumenteras i ett projekt finansierat av

10

museistödet. De nya bilderna bestod av 760 foton av hela lådor samt 1390 foton av individer (huvudsakligen typexemplar). Bildbanken nås enklast via museets hemsida och är mycket uppskattad av forskare som vill studera typexemplar i, framför allt, våra historiska samlingar. Ibland räcker foton för sådana syften och den utökade bildbanken är sannolikt en anledning till att våra fjärrlån minskat från 66 under 2015, till 52. Personal

, museiassistent, heltid. Kuraterat Diptera och Hemiptera samt diverse andra insektordningar i museets samlingar, bl.a. den gamla världssamlingen av spökskräckor (Phasmatodea). Individregistrerat material av svenska växtsteklar och ögonflugor. Hanterat lån av Diptera och Hemiptera. Förberett material för bearbetning av gästforskare (Pompilidae, Ichneumonidae, Sphecidae, Miridae och svenska habitatdirektiv-arter av Odonata). Handledde Melanie Karlsson (LU) under hennes sommarjobb. Svarat på frågor från allmänhet och forskare. Medlem av kommittén för rödlistning av insekter i Danmark och Sverige. Granskat manuskript för Entomologisk Tidskrift och Entomologiske Meddelelser.

Christine Dahl, professor emeritus. har tillsammans med Rune arbetat med kuratering av eget material, primärt av stickmyggor, men även hjälpt till med etikettinformation för material som insamlats under Chileexpeditionen och i Colombia av Erik och Georg Dahl.

Roy Danielsson, intendent emeritus. Registrerat preparat av bladlöss.

, museiassistent, heltid. Huvuduppgift har varit att fotodokumentera samlingar och typmaterial, men även kuraterat nyaccessioner och äldre material av Coleoptera, merparten av Gösta Gillerfors och Owe Nodmars donationer av utländska Coleoptera samt diverse svenskt material från Per Prütz, Gösta Gillerfors och Rickard Andersson (Baranowski). Fotodokumentationen omfattar dels fotografering av hela lådor, dels makrofotografering av enstaka individer. Dokumentationen av hela lådor har koncentrerats till de historiska samlingarna, varav de mest omfattande är C. G. Thomsons (Hymenoptera, Coleoptera) och J. W. Zetterstedts (Diptera Scandinaviae, Insecta Scandinaviae och Insecta Lapponica). Även delar av Hans D. J. Wallengrens, Ingemar Ljunghs och A. G. Dahlboms samlingar har avbildats. Totalt har under året 760 lådor fotograferats i hög upplösning (10000–15000 pixlar) och dessa finns tillgängliga för omvärlden via museets entomologiska bildbank. Av makrofotografering har under året 942 bilder av typmaterial tagits, primärt från C. G. Thomsons stekelsamling. Arbetet med dessa omfattar förutom fotografering, kontroll av typstatus för respektive exemplar, registrering, etikettering, samt överflyttning till typsamlingen. Även fotograferat material ur typsamlingen på förfrågan från forskare i Sverige, Finland, Canada, Storbritannien, Sydafrika, Tjeckien, Tyskland. Hanterat lån av Coleoptera. Under året färdigställt arbetsrapporten om insekter från Peder Winstrups grav. Ansvarig för museets entomologiska webbsidor. Kassör i Nordic Coleoptera Group och ledamot i Föreningen SydostEntomologerna.

Christer Hansson, intendent heltid. Från 2014 75% externfinansierad av det Svenska Artprojektet för ett forskningsprojekt på svenska finglanssteklar (familjen Eulophidae). Projektet sträcker sig över tre år och är ett samarbetsprojekt med det Entomologiska Museet i München. 2016 har huvudsakligen ägnats åt att bearbeta material insamlat 2014 & 2015. Museitjänstgöringen (25% av tjänsten) har huvudsakligen omfattat kuratering av Hymenoptera, inklusive individregistrering. Hanterat lån av Hymenoptera. Har under året också fotodokumenterat typexemplar från C.G.Thomsons stekelsamling. Handledde Kajsa Svensson (LU) under hennes sommarjobb. Arbetat som lärare på grundkursen i faunistik (BIOB04). Granskat åtta vetenskapliga manuskript för Biocontrol Science & Technology (1), Biodiversity Data Journal (1), Journal of Asia-Pacific Entomology (2), Zootaxa (4).

11

, museiassistent, 75% till och med mars, heltid från och med 1 april. Har kuraterat material av Lepidoptera och Hymenoptera – främst solitära bin som insamlats inom projekt vid Biologiska Institutionen (LU), men även en del andra gaddsteklar och växtsteklar, en studiesamling bin insamlad av Sven Persson, ca 3000 ex., samt referenssamlingarna av fjärilar och bin. Individregistrerat material av stekelgrupperna Megaspilidae och Ichneumonidae (Phygadeuontini). Registrerat typexemplar av Lepidoptera. Handlett fyra PRAO-elever. Hjälpt Marie Dacke med information och fotografier för presentation i Studio Natur. Ansvarig för skådeinsekter, det vill säga insekter som kan användas för utställningsverksamhet, samt för skadedjurskontroll i samlingarna. Skyddsombud, registrerare i KLARA (kemikaliedatabas för LU) med riskbedömningar. Suppleant i Biologiska institutionens styrelse. Kassör i Entomologiska Sällskapet i Lund.

, student, 6 veckor. Arbetade framför allt med individregistrering av flugor, men sorterade också upp en del av vårt osorterade spritmaterial och identifierade en del utländska bärfisar (Pentatomidae) och svenska säckspinnare (Psychidae).

, museiassistent, 80 % januari-mars, föräldraledig mars-september, heltid oktober-december. Våtsamlingen: Den påbörjade digitaliseringen av obestämt och osorterat material har fortsatt under året. Samtidigt med digitaliseringen har även kuratering av materialet genomförts med påfyllning av alkohol samt byte av burkar och dylikt. Ungefär hälften av det osorterade och obestämda materialet är nu genomgånget och digitaliserat. En del omfattande omflyttningar av material har även gjorts, bland annat har uttorkat material flyttats ut från våtsamlingen för att skapa mer expansionsutrymme. Torrsamlingen: Individregistering av framförallt Hymenoptera har genomförts, samt gamla lån av Blattodea- och Orthoptera-material har fortlöpande krävts tillbaka under året. Registrerat typmaterial av Orthoptera. Föreståndare för brandfarlig vara för museets delar i Ekologihuset. Har under året arbetat med fortlöpande brandskyddsarbete samt dokumentation av rutiner, bland annat har ett explosionsskyddsdokument upprättats för utrymmena där etanol förvaras och hanteras.

Bo. , professor emeritus. Sammanställning av data och manuskriptskrivning för materialet från Limhamns Kalkbrott.

, student, 6 veckor. Arbetade huvudsakligen med individregistrering av steklar, men ordnade också upp en stor del av våra exemplar av troll- & flicksländor som tidigare var spridda på olika ställen men som nu sammanfördes i huvudsamlingen. I samband med detta arbete uppdaterades databasen för denna grupp.

, museichef 25%, professor vid avdelningen för Biodiversitet, 75%, se sidan 3, gemensam personal.

12

Lådamed steklar från vårahistoriska samlingar, frånA.G.Dahlboms samling. Ett exempel på vadsomfinnsientomologinsbilddatabas.

13

Lådamedskalbaggarfrånvårahistoriskasamlingar,frånC.G.Thomsonssamling.Ännuettexempelpåvadsomfinnsibilddatabasen.

14

Lektotypen av brokparasitstekeln Mesoleius clypealis Thomson, 1894. Finns i entomologinsbilddatabas.

Holotypen av spolviveln Eurysternus bakvaensis Voss, 1960, insamlad i Afghanistan 1957 av KnutLindberg.Finnsientomologinsbilddatabas.

15

Verksamheten inom den zoologiska samlingen lever under en ständig förändring och utveckling sedan flytten till ACS. Under våren tog sig Bernardo de la Vega (masterstudent i biologi) och Maria Mostadius sig an det länge överfulla frysrummet och preparerade nya studieskinn till samlingen. Ryktet om möjlighet att frivilligt jobba i samlingen spred sig bland de utländska studenterna och under hösten gjorde Aude Giraud ett gott jobb med den systematiska uppdelningen av samlingen av fågelskinn och ben i magasinet. Zoologin fick också ett par donationer av fint monterade rovfåglar. Ytterligare några fladdermöss skänktes från fladdermusexperten Rune Gerell, som tacksamt togs emot, då vi får allt fler förfrågningar kring denna del av samlingen. Våtsamlingen utökades med prover från Hallandskusten och kustområdet utanför Helsingborg. Under hösten hölls en lektion för gymnasieelever i samlingen med inriktning på systematik, vilket blev uppskattat av både elever och lärare då skolorna idag saknar egna resurser till detta. I slutet av året gjordes en överenskommelse med den medicinska fakulteten om att tillsammans rädda den Tornbladska samlingen. Låneverksamhet Under 2016 administrerades endast 6 stycken lån från samlingen, då majoriteten av förfrågningarna ledde till besök i samlingen, utskick av foton, CT-skanning eller provtagning som sedan skickades med post.

. Fotografering av garfågelns näbb genom Erika Rosengren på historiska museet för

en rysk forskares, Andrei A. Vinogradov, räkning, (näbbprofil) för könsbestämning.

. Jan Englunds (f.d. NRM) mätning av svenska rödrävs-skelett. Eric Warrant med doktorand besöker samlingen för mätningar av ögonhålorna hos fladdermöss. Stella Macherdis besöker samlingen för att göra jämförande studier på osteologiskt material av fågelben. Provtagning för C14-mätning av uroxe och visent. Förfrågan om eventuella gotländska mångfotingar som är sydafrikanska, de svenska exemplar som finns är växthusexemplar. Fotoförfrågan från Corning Museum of Glass gällande marina glasmodeller gjorda av far och son Blaschka, Leopold (1922–1895) och Rudolf (1857–1939) från Dresden som arbetade tillsammans, inklusive historisk information om vår samling av Blaschkas skulpturer. Informationen finns nu i en internationell katalog över hans verk.

Mars. Johan Lindgren, LU, frågar om små exemplar av havslädersköldpadda, Chelonia mydas L. finns i samlingarna. Förfrågan skickades vidare till GNM, då denna art ej ingår i vår samling. Förfrågan från LUHM om vi har material från uträvningarna vid Pilhaken i Landskrona som gjordes 1995 samt benmaterial från utgrävningar vid Limhamns hamn 1891–1892. Förfrågan om vi kan skänka fågelfötter till Skrylle naturrum i utbildningssyfte. Förfrågan om ursprung på benfynd av björn i Östra Karup av Inge Håkansson, hembygdsforskare. Erika besöker samlingarna kompletterande provtagning av subfossil för c14-datering (visade sig vara recent). Torbjörn Ahlström (LU) kommer in med förfrågan om arkeologiskt material från Hornborgasjön.

. Förfrågan från Erling Jirle (LU) om fågelskinn av stäppörn, Aquila nipalensis. LUHM inkommer med en förfrågan om utgrävningsmaterial från Öllsjö 7. Alina von Thaden, Senckenberg forskningsisntitut: provtagning på vargar och vildkatt. Besök av Cecilie Deleuran Christiansen, Köpenhamn, som studerar utterkranier, mätning av s.k. landmarks. Cynthia Tedore, syngruppen LU, utförde spektrummätningar på fågelskinn.

16

Maj. Alistair MacDonald, Edinburgh universitet. 3-D skanning av kranier från hjortsvin. Förfrågan om lammgamsägg i samlingen Förfrågan från Jørgen Lissner, Århus, om Färöspindlar insamlade av Sven-Axel på 1980-talet. De efterfrågade arterna från särskilda lokaler finns ej i våra samlingar utan snarare i Bergen där Erling Hauge, som bestämt materialet, var verksam.

Christoffer Johansson, LU, kommer in med förfrågan om studieskinn av tinamofåglar (Tianmoformes), stubbstjärthöns. Fotografen Peter Frodin inkommer med förfrågan om lån av zebraskinn att fotograferas av Susanne Åkesson. Frågan skickades vidare till Malmö museer då vi saknar sådant. Förfrågan om Tanganyikaciklider – finns ej i våra samlingar.

. Förfrågning om blodiglar från Uwe Manzke.

. Förfrågan om tardigradtyper i Thulinsamlingen från Professor Dr. Reinhardt Møbjerg Kristensen, Köpenhamn. De efterfrågade typerna fanns emellertid ej hos oss. Förfrågan från Adam Boethius, LU, gällande ben från harr i samlingen, vilket vi ej har. Förfrågan angående våra Chilopodsamlingar, särskilt Scolopendromorpha. Sven Boström, NRM, frågar om material som samlades på Grönland av Axel Ohlin. Johanna von Seth, NRM, inkommer med en förfrågan gällande material av fjällräv och sumatranoshörning i våra samlingar. Heather Wood arbetar i samlingen med fladdermöss 24–25 oktober

. 2016-11-01 - 2016-11-05 Heather Wood fortsätter sitt arbete 1–5, 7–9 november.

. Jonas på BMC för CT-scanning av fisktyper som sedan skickades till Smithsonian. Personal

, museiintendent, heltid: Webbplatsansvarig för museernas webbsidor. Ansvarig för drift och underhåll av museernas databasservrar samt zoologiska databaser. Ingår tillsammans med Sigvard Svensson i institutionens datorgrupp. Arbetade under året med registrering främst av kvalster och Öresundsprover (1996 och 1997) samt diverse andra grupper främst vid vetenskapliga förfrågningar och lån, samt forskarbesök. Arbete med webbsök på samlingsidorna, enkel php-kodning.

Lars Lundqvist, museiintendent emeritus: Har skrivit ett antal listor som underlag för registreringen av kvalster samt deltagit i organiserandet av den omfattande kvalstersamlingen. Undervisade på grundkursen i biologi och höll två föreläsningar på kursen Faunistik, om groddjur och däggdjur. Har hållit fem populärvetenskapliga föreläsningar i Universitetets satsning Forskarturnén, två om dammkvalster och tre om fästingar. Hållit tre föreläsningar om dammkvalster för sjuksköterskor och läkare, i Helsingfors, Göteborg och Lund. Höll en föreläsning i serien Onsdagskafé på ACS om Charles John Andersson, som bidragit med en stor fågelsamling till museet. Deltog i P1-programmet ”Naturmorgon” om tänder. Ingått i expertpanelen för frågespalten Fråga en Biolog och varit referee till några internationella vetenskapliga tidskrifter. Ingår i redaktionskommittén för Persian Journal of Acarology.

Maria Mostadius, museiassistent, heltid, museiintendent, heltid från 1 augusti. Arbetade under första halvan av året med tolkning av lagtexter och riskanalyser för verksamheten. Under året färdigställde hon även museets kris-och beredskapsplan. Tillsammans med övriga personalen tog hon även fram en översikt över vilka föremål som ska prioriteras vid en eventuell evakuering av samlingarna. Fokus rörande samlingsvården har legat på att påbörja en omsortering av de torra samlingarna för att skapa en bättre systematisk struktur. I våtsamlingen lades fokus på skötsel av typsamlingarna, samt samlingen av foster. På uppdrag

17

av Malmö museer utförde hon även en konditionsbedömning av en gammal våtsamling från det nedlagda Skolmuseet i Malmö.

Modell av späckhuggare som renoverades under sommaren. Kvinnan på bilden ärmodellmakarenElin Jonsson som gjorde jobbet. Den är utlånad till Malmö museum. Fotot är skickat från PaulaSjöblom.

18

ExempelpåenglasmodellavBlaschkasomsomfinnsivårasamlingar.Foto:UlfArup.Irene Mortensen, försöksdjurstekniker, 40 %. Hon har skeletterat fåglar och däggdjur som förvarats i frysen. Tagit vävnadsprover för senare DNA-analyser samt prover på fjäder för framtida miljöprover. Hon har också ombesörjt att nyinkomna prover från Öresund och Kattegatt kommit in i våtsamlingarna. Blev sjukskriven under 2016 och går därefter i pension i februari 2017.

19

undervisade på BIOR11 Mossor, lavar, svampar i naturvården (15 hp). Även denna gång var kursen periodiserad så att den går vartannat år. 2016 genomförde 15 elever den två månader långa kursen. Under året handledde Ulf också Lars Salomons masterarbete. I december försvarade Lars sitt arbete med titeln Epifytiska lavar på Kullaberg – utvecklingen under 25 år.

Christer Hansson var lärare på grundkursen i faunistik (BIOB04).

Lars Lundqvist undervisade på grundkursen i biologi och höll två föreläsningar inom faunistikkursen, om groddjur respektive däggdjur.

var extern granskare på två examensarbeten vid Biologiska institutionen, 1 mars: Jingmin Chen (handledare Nils Cronberg): Interspecific competition has an effect on spore germination and gametophyte development of mosses, och, 3 november: Marcus Levin (handledare: Mikael Hedrén). Patterns of repeated hybridization between dewberry, Rubus caesius, and black-berries within Rubus.

har undervisat på arboristlinjen vid Hvilans folkhögskola och flera grund- och påbyggnadskurser vid Biologiska institutionen, LU, i ämnen som botanik, biodiversitet, angiospermsystematik, evolution, limnologi och bryologi: BIOB01, BIOR17, BIOR39, BIOR72, BIOR73, BIOR77. Han var dessutom biträdande handledare för Sanna Olanders examensarbete vid Insitutionen för biosystem och teknologi vid Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU, med titeln Traits used to distinguish the recognized subspecies of Erigeron acris L., samt handledare för en praktikant från Hvilans folkhögskola. Symposier och arrangemang

Sigvard Svensson samordnade en workshop med Sonja Leidenberger från Svenska Life Watch om analysportalen 8 februari. Workshopen samlade tio deltagare, sju från Biologiska museet: Håkan Witzell, Sigvard Svensson, Arne Thell, Ulf Arup, Jonas Ekström, Lars Fröberg och Niklas Wahlberg, två från länsstyrelsen I Skåne, och professor emeritus Lars-Olof Björn från avdelningen för Molekylär cellbiologi.

14 april gästades Biologiska museerna av Lena Struwe som höll en föreläsning med titeln Växtarter och deras evolution i asfaltdjungeln – framtidens flora på parkeringsplatser och trottoarer. Lena är forskare vid Rutgers University, New Brunswick, USA, samt chef för Chryslerherbariet, CHRB.

9 december Andrea Schomann en föreläsning, Hyperomma, Paederinae and (almost) everything – relationships, historic biogeography, and present diversity of a flightless rove beetle genus.

20

Årets gemensamma utflykt blev som vanligt en trivsam upplevelse. Fjorton anställda mötte upp 16 juni för att besöka naturreservatet Hallands Väderö. Öns särpräglade natur imponerade på de deltagare som besökte ön för första gången i det växlande men mestadels fina vädret. Totalt insamlingsförbud råder på ön där flera sällsynta arter förevisades, till exempel den unika lunglavsfloran, där hela tre arter finns företrädda på ön, jättelav, Lobaria amplissima (Scop.) Forssell, lunglav, L. pulmonaria (L.) Hoffm. och örtlav, L. virens (With.) J. R. Laundon. Lunchen serverades på Väderökaféet i Sandhamn i form av baguetter. Lavfloran på Hallands Väderö har beskrivits av såväl förre museiföreståndaren Ove Almborn år 1955 och Ulf Arup och Stefan Ekman 1991. Ön är sig ganska lik från förr men igenväxningen verkar tillta.

Melanie Karlsson, Fredrik Farhadian, Per Lassen och Niklas Wahlberg ser fram emot en dag påHallandsVäderö.Foto:ArneThell.

21

LavfloranpådenlutandelindenpåHallandsVäderöbeskrevsredan1955avförreföreståndarenförBotaniska museet Ove Almborn (1914–1992). Florans sammansättning har inte ändrats särskiltmycketsedandess.Foto:ArneThell.

-dagen ACS-dagen är ett återkommande, personalvårdande arrangemang på ACS, Arkivcentrum Syd, där de olika verksamheterna presenteras, i år den 20 september. Fredrik var med i arrangörsstaben. Ulf och Torbjörn presenterade de botaniska samlingarna.

22

Välkommen hem var temat för året när Arkivens dag arrangerades 12 november med över 300 deltagare. Biologiska museet representerades av Arne och Fredrik som visade hur man monterar växter. Samtidigt ställde Arne sin poster 500 år med humlesugan Betonica officinalis i Skåne och Danmark.

Arkivens Dag 12 november. Arne och Fredrik visar hur man monterar kärlväxter. Foto: FredrikTersmeden.

Biologiska institutionens internat. Christoffer, Karin, Niklas, Rune, Torbjörn och Ulf deltog i Biologiska institutionens internat för anställda, i år förlagt till Örenäs slott 2–3 mars.

. Ingvar och Arne deltog 16–17 april i symposiet Christian Leberecht Vogel – zum Gedenken des 200. Todestag des einstigen Wildenfelser Hofmalers inklusive avtackning av Gerd-Helge Vogel med en tvärvetenskaplig Festschrift. Symposiet ägde rum i Wildenfels i Sachsen, Tyskland. Den gemensamma nämnaren var botaniska illustrationer och samlade deltagare med olika bakgrund inom konst och botanik från flera länder.

Systematikdagarna. Karin, Ulf och Arne deltog i Systematikdagarna på Evolutionsmuseet i Uppsala 21–22 november. Arne deltog med en poster, samma som vid Arkivens Dag. Nästa år utgår Systematikdagarna och ersätts av ett större europeiskt arrangemang i Göteborg.

23

Museets personal konsulteras ofta av allmänhet och forskare. Många frågor besvaras och personalen hjälper till med bestämning av djur, växter och svampar. Den samlade kompetensen täcker stora områden. Förfrågningar kommer även från media och museets personal syns och hörs ofta i såväl tidningar som radio. Sigvard Svensson intervjuades av TV4 angående sprängtickan.

Museernas webbplats, har under 2016 kompletterats med ny och uppdaterad information. Inte minst har ett stort antal bilder på registrerat material tillkommit, bland annat på typmaterial. De botaniska bilderna finns tillgängliga via Virtuella herbariet.

Entomologins bildbank nås enklast via museets hemsida. Bildbanken har under året utökats med 2150 foton fördelade på 760 foton av hela lådor samt 1390 foton av individer, huvudsakligen typexemplar, mest från våra historiska samlingar.

Tre ideella föreningar har haft delar av sin verksamhet förlagd till de Biologiska museerna. Föreningarnas medlemmar har kontinuerlig kontakt och utbyte med samlingarna:

Lunds Botaniska Förening har sitt arkiv, projektherbarium och delar av sin projektlednings-verksamhet förlagd till museets lokaler. Föreningens möten är normalt förlagda till Ekologihuset. Puggehatten – Skånes Mykologiska Förening, har möten, bibliotek och arkiv på museet. Entomologiska sällskapet i Lund sammanträder en gång per månad på Biologihuset.

24

Utfall för BÅ 2016 är ett överskott om 556 tkr.

Intäkter 1. Museet har fått 8080 tkr i fakultetsmedel till sin verksamhet. 2. Erhållna externa medel blev ca 335 tkr högre än budgeterats och uppgick till totalt 6103

tkr. Med nettoperiodisering om 157 tkr har de externa intäkterna uppgått till 6260 tkr, varav bidrag från LAN 230 tkr.

3. Undervisningsintäkter blev ca 65 tkr högre än budgeterats och uppgick till 146 tkr. 4. Övriga intäkter blev 16 tkr högre än budgeterats och uppgick till 86 tkr. Ingår intäkt från

Oikos (redaktionsarvode om 60 tkr) och intäkter för rådgivning/försäljning. 5. Transfereringar är medel från ArtDatabanken som Biologiska museet fördelar till fyra

svenska universitet (Göteborg, Umeå, Uppsala samt Naturhistoriska riksmuseet) som är våra samarbetspartners inom projektet Sveriges Virtuella herbariet. Håkan Wittzell är koordinator i projektet. Totalt 2275 tkr plus att fördela.

1. Löner budgeterades till 8326 tkr och utfallet blev 8503 tkr, vilket är ca 177 tkr högre

och beror på underbudgetering av institutionsgemensamma löner, ändring i tjänsteomfattning samt ny löneinplacering för en anställd och löner för två praktikanter.

2. Drift budgeterades till 993 tkr men blev ca 244 tkr högre och uppgick till 1237 tkr. Detta beror på en kundförlust om 557 tkr (Flyttmäster). Lägre övriga driftkostnader gör dock att underskottet inte är så stor. Drift ingår för ArkivCentrum Syd om totalt 699 tkr. I ACS drift ingår kostnader för museets del för husprefektens lön, energiavgifter, lokalvård, samordnad service och övriga gemensamma kostnader. Museet betalar 33% av universitetets andel av kostnaderna.

3. Lokalkostnader budgeterades till 3207 tkr, varav hyror 2913 tkr och lokalvård 279 tkr och utfallet blev ca 65 tkr lägre och uppgick till 3142 tkr. Detta pga. lägre kostnader för lokalvård (263 tkr) och lägre energikostnader för ACS. Ombyggnadshyra på Ekologen ingår om 154 tkr.

4. Avskrivningar blev ca 65 tkr lägre än budgeterats (81 tkr) eftersom det planerade köp av klimatanläggningar på ACS och Ekologen uteblev.

5. Universitetets- och områdets gemensamma kostnader har utfallit enligt budget med 1119 tkr.

6. Transfereringar minus (fördelade) 2275 tkr.

Intäkter 1. Enligt ramar erhåller museerna 8279 tkr i statsbudgetmedel. 2. Museets externa medel kommer huvudsakligen från ArtDatabanken, SLU och omfattar

perioden av tre år. Totalt för år 2017 får museet 4889 tkr till två museistöd och 800 tkr till ett forskningsprojekt från denna bidragsgivare. Tillkommer medel om 193 tkr till DINA-projektet som är ett samarbetsprojekt med Naturhistoriska riksmuseet och det är också NRM som är bidragsgivare. Från Länsarbetsnämnden (LAN) erhåller museet 126 tkr för en anställd på Nystartsjobb i projektet Sveriges virtuella herbarium. Från Riksbankens Jubileums fond kommer 150

25

tkr (museets andel) inom ett Stobeanum-projekt som är ett tvärvetenskapligt projekt inom och utom Lunds universitet. Nettoperiodisering budgeteras till minus 544 tkr, vilket innebär att museet kommer att spara/lägga undan mer av våra externa medel och att årets intäkter kommer att täcka årets kostnader. Årets inkomst från bidrag budgeteras till 6158 tkr totalt.

3. Övriga inkomster budgeteras till 227 tkr, varav intäkter från undervisning 47 tkr, Oikos 60 tkr och köp/sälj tjänster 120 tkr.

4. Transfereringar 2411 tkr plus att fördela.

1. Löner budgeteras uppgå till 9497 tkr. 2. Lokalkostnader kommer att uppgå till 3436 tkr, varav hyran 2594 tkr, lokalvård 296 tkr,

ombyggnadshyran om 154 tkr, kontorshyran ACS 60, elkostnader ACS 300 och övriga lokalkostnader ACS 32 tkr.

3. Driftkostnader budgeteras till 835 tkr, varav ACS drift 180 tkr. 4. Avskrivningskostnader budgeteras till 125 tkr, där avskrivningskostnad för två

klimatanläggningar finns inräknad. 5. Universitetets- och områdets gemensamma kostnader (Indirekta kostnader ovanliggande

nivåer) är fastställda till 1270 tkr. 6. Transfereringar minus (fördelade) 2411 tkr.

Övriga kommentarer Påläggsprocenten för år 2017 blir 49,51för indirekta kostnader, ingen påläggsprocent för lokaler. Ekonomi för Biologiska museet 2016–2017.

Budget Budget

Årets inkomst statsanslag 8080 8080 Årets inkomst statsanslag 8279 Årets inkomst bidrag 5768 6103 Årets inkomst bidrag 6158 Årets inkom. uppdr, avg. övr 151 233 Årets inkom. uppdr, avg. övr 227 Nettoperiodisering -5 157 Nettoperiodisering -544 Transfereringar -I 2275 2275 Transfereringar-I 2411 Summa intäkter 16268 16848 Summa intäkter 16532

Personalkostnader 8326 8503 Personalkostnader 9497 Lokalkostnader 3207 3142 Lokalkostnader 3436 Driftkostnader 993 1237 Driftkostnader 835 Avskrivningskostnader 81 16 Avskrivningskostnader 125 Ind kostn ovanl. nivåer 1119 1119 Ind kostn ovanl. nivåer 1270 Transfereringar -K 2275 2275 Transfereringar-K 2411 Summa kostnader 16292 Summa kostnader Summa RR 556 Summa RR -

Alla uppgifter/siffror är exakt enligt budgetverktyget EOS

26

P Björn, L. O., Bengtson, S.- , Li, S., Hecker, C., Ullah, S., Roos, A., Nilsson, A. M. 2016.

Thermal emissivity of avian eggshells. – Journal of Thermal Biology 57: 1–5. Bruun, H. H. & 2016. Cheilosia fasciata (Diptera: Syrphidae) new to

Denmark. – Entomologisk Tidskrift 137:131–135. Carlsson, A. & 2016. Fyra för landet nya skalbaggar funna i Häckeberga,

Skåne. – Entomologisk Tidskrift 137(1–2): 51–57. 2016. Förord. – Blekingebläddran 2016: 3. 2016. Fyndrapporter. Blekingebläddran 2016: 20–22. 2016. Läsvärt: Atlas Flora Danica. svensk Botanisk Tidskrift 110: & Widgren, Å. 2016. Till minne: Bengt Nilsson (1939–2016). – Svensk Botanisk

Tidskrift 110(6): 405. 2016. Stackingfoto – skärpa in i minsta detalj. – Yrfän 1:25-27.

Hansen, E. S., & Vitikainen, O. 2016. Records of new and interesting Peltigera species for Greenland. – Graphis Scripta 28(1–2): 5–7.

Hansson, C. 2016. Vingar med färger. – Yrfän 1: 22–24. Hansson, C. 2016. The European species of Foersterella (Dalla Torre (Hymenoptera:

Tetracampidae), including the description of two new species. – ZooTaxa 4137: 561–568. Kondratyuk, S., Lökös, L., , Elix, J. A. Oh, S.-O. & Hur, J-S. 2016.

Three new Orientophila species (Teloschistaceae, Ascomycota) from Eastern Asia. – Graphis Scripta 28(1–2): 50–58.

2016. Changing landscapes, climate and biodiversity as seen through art. – In: Kandt, K.E. & Lissok, M. (eds), Festgaben aus Floras Füllhorn, Pomonas Gärten und vom Helikon. Eine Blütenlese kultur- und kunsthistorischer Beiträge zum 65. Geburtstag von Gerd-Helge Vogel. – Verlag Ludwig, Kiel, pp. 38–45, 226.

2016. Blå orkidéer och Southern Cross i Västaustralien. – Fauna och Flora 111: 14.

2016. Österrikes Hohe Tauern. – Fauna & Flora 111(4) 24–29. 2016. Westernmålare – konst ur andra perspektiv. – Hänt i Traveller’s Club i

Malmö 3–4: 40–43. 2016. Nationalpark Hohe Tauern – en av Europas vackraste. – Hänt i

Traveller’s Club i Malmö 3–4: 46–49. Lundkvist, H. & 2016. Åtgärdsprogram för alvarlarvmördare 2015–2019

(Calosoma reticulatum). – Naturvårdsverket, rapport 6693. Jurga Motiejūnaitė, J., Chesnokov, S. V., Czarnota, P., Gagarina, L.V., Frolov, I., Himelbrant,

D., Konoreva, L. A., Kubiak, D., Kukwa, M., Moisejevs, R., Stepanchikova, I., Suija, A., Tagirdzhanova, G., & Tsurykau, A. Ninety-one species of lichens and allied fungi new to Latvia with a list of additional records from Kurzeme. – Herzogia 29: 143–163.

Nilsson, T. E. & 2016. Seven new species of Hieracium sect. Tridentata (Asteraceae) from Götaland, southern Sweden. Nordic Journal of Botany – DOI: 10.1111/njb.00938.

Persson, E. & 2016. SLFs vårexkursion till södra Småland – en rapport. Lavbulletinen 2016–2: 40–45.

Svensson, S. 2016. Ommatorp, Sjöbo 24 september 2016. – Puggehatten 29(3): 16–18. Svensson, S. 2016. Alnarpsparken, 15 augusti 2016. – Puggehatten 29(3): 19. Schiefelbein, U., Schiefelbein, U. & Lunglav Lobaria pulmonaria på stark

tillbakagång i Skåne. – Lavbulletinen 2–2016: 53–59.

27

Svensson, M., Westberg, M. & 2016. På lavexkursion längs Indalsälven. – Rödbläran 28 (2): 19–22.

Søchting, U. & 2016. Vagn Alstrup (4 February 1944–18 August 2015). – Graphis Scripta 28(1–2): 61–62.

Søchting, U., Søgaard, M. Z., Sancho, L. G., & 2016. Sirenophila ovis-atra a new species of maritime Teloschsitaceae from the Southern Hemisphere. – Opuscula Philolichenum 15: 1–5.

2016. Betony (Betonica officinalis) in Stehag – a piece of living plant history. – In: Kandt, K.E. & Lissok, M. (eds), Festgaben aus Floras Füllhorn, Pomonas Gärten und vom Helikon. Eine Blütenlese kultur- und kunsthistorischer Beiträge zum 65. Geburtstag von Gerd-Helge Vogel. – Verlag Ludwig, Kiel, pp. 22–37, 225.

2016. Humlesugan i Skåne och Danmark under 500 år. – Botaniska Notiser 149(4): 1–19.

2016. 500 år med humlesugan i Skåne och Danmark. – Poster. Presenterad vid Arkivens Dag 12 november samt vid Systematikdagarna i Uppsala, 21–22 november.

Westberg, M., , Berglund, T., Ekman, S., Nordin, A., Prieto, M. & Svensson, M. 2016. New and interesting records of lichens from Pältsan (Mt Bealccan) in northernmost Sweden. – Graphis Scripta 28(1–2): 22–32

Tyler, G. & 2016. Comparisons of the weevil fauna (Curculionidae, Apionidae, Bruchidae) of fifteen legume hosts (Fabaceae) in South Sweden. – Baltic Journal of Coleopterology 16(2): 157–165.

2016. De senaste årens mest spännande mossfynd i Skåne. – Botaniska Notiser 149(2): 27–32.

& Olsson, P. A. 2016. Substrate pH ranges of south Swedish bryophytes – identifying critical pH values and richness patterns. – Flora (Jena) 223: 74–82.

Westberg, M., , Berglund, T., Jonsson, F., Persson, E. & Svensson, M. 2016. SLF:s höstexkursion längs Indalsälven 12–13 september 2015. – Lavbulletinen 1–2016: 4–13.