Click here to load reader

Arkeologi i skolan - Startsida | Riksantikvarieämbetet · PDF file 2007. 7. 9. · Arkeologi i skolan 7 3. Enkätundersökning – en kartläggning av arkeologins roll i skolan 3.1

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Arkeologi i skolan - Startsida | Riksantikvarieämbetet · PDF file 2007. 7....

  • Arkeologi i skolan 1

    UV SYD RAPPORT 2005:37

    Arkeologi i skolan Ett utvecklingsprojekt inför 2000-talet

    Anne Carlie & Jesper Olsson

  • Riksantikvarieämbetet

    Avdelningen för arkeologiska undersökningar

    UV Syd

    Åkergränden 8,

    226 60 Lund

    Tel. 046-32 95 00

    Fax 046-32 95 39

    www.raa.se/uv

    © 2005 Riksantikvarieämbetet

    UV Syd Rapport 2005:37

    ISSN 1104-7526

    Omslag Elever från Marieskolan i Marieholm besöker utgrävning vid Väg 17. Foto Björn Nilsson

    Bildmaterial Henrik Pihl, Jesper Olsson

    Layout Henrik Pihl

    Utskrift UV Syd, Lund, 2005

    Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

  • Innehåll

    1. Bakgrund 5

    2. Syfte 6

    3. Enkätundersökning – en kartläggning av arkeologins roll i skolan

    3.1 Syfte och genomförande 7 3.2 Resultaten 8 3.3 Summering 13

    4. En kort historik om historieämnet, läroplaner och läroboken

    4.1 Historieämnets roll i skolan 14 4.2 Läroplaner och kunskapsmål 14 4.3 Läroboken – den ”goda” historieboken 18

    5. Utvärdering av läromedel i historia för grundskolan

    5.1 Syfte, urval och genomförande 18 5.2 Puls Historia Forntiden 1-3 (NoK) 19 5.3 Rena Rama Forntiden (Bonnier utbildning) 24 5.4 SO Direkt Historia (Bonnier utbildning) 28 5.4 Historia Liv i förändring (Interskol) 32 5.5 Summering 36

    6. Informationskällor på nätet

    6.1 Bakgrund 37 6.2 Länkskafferiet 38 6.3 Terra Scaniae 42 6.4 Summering 45

    7. Slutsatser och förslag till pilotprojekt 45

    Referenser 48

    Bilaga. Enkäten till skolorna 50

  • 4 Arkeologi i skolan

  • Arkeologi i skolan 5

    1. Bakgrund

    Uppdragsarkeologin i Sverige har under de sista tio åren genomgått stora förändringar, från en i huvudsak grävande och serviceinriktad verksamhet gentemot länsstyrelser och exploateringsföretag, till ett modernt kunskapsföretag med stor vetenskaplig kompetens och äm- nesbredd. I takt med dessa förändringar har från olika håll även efter- frågats en bättre spridning och förmedling av ny arkeologisk kunskap till allmänheten.

    Arkeologisk förmedling sker idag på en mängd olika sätt. De flesta av dessa insatser är tydligt relaterade till utgrävningen som social mötes- plats och kommunikativ arena. Det handlar om allt från visningar i fält och föredrag, till inslag i massmedia i form av artiklar i dagspres- sen samt reportage i radio och TV. Parallellt med dessa insatser har även utvecklats en rik flora av informationskällor på nätet. Många av dessa erbjuder ett mer eller mindre kontinuerligt flöde av arkeolo- giska nyheter, där det via t ex grävdagböcker eller nyhetsblad, går att följa händelseutvecklingen på den enskilda utgrävningsplatsen vecka för vecka.

    Till de olika strategierna för förmedling måste naturligtvis även näm- nas den rika floran av skriftlig förmedling som sker i olika populär- vetenskapliga sammanhang, t.ex. artiklar i Populär Arkeologi, hem- bygdsböcker och annan topografisk litteratur. En typ av förmedling som blivit allt vanligare är den populärvetenskapliga boken, som på senare år varit föremål för ett kreativt experimenterande och försök till nytänkande. Hittills har dessa ansatser dock främst varit inriktade på det arkeologiska stoffet och den grafiska formgivningen. Medan andra mer kvalitativa aspekter som rör hur vi väljer materialet till våra böcker och vilka pedagogiska framställningssätt som används för att nå olika målgrupper, har ägnats mindre uppmärksamhet.

    Just avsaknaden av en tydlig målgruppsorientering är ett av proble- men i den publika verksamhet som idag bedrivs inom uppdragsarkeo- login. Detta har sin grund i att verksamheten under lång tid ansågs ha en insamlande och dokumenterande uppgift för framtida forskning. Under 1990-talets första hälft börjar emellertid ett nytt synsätt göra sig gällande, där uppdragsarkeologin alltmer ses som del av en fram- åtsyftande forskningsprocess, där de enskilda undersökningarna bör inlemmas i ett större kunskapsbygge i ett vidare historiskt perspektiv (prop 1993/94:177, s. 146). De ökade kraven på uppdragsarkeolo- gins ansvar för att undersökningar och resultat håller en hög veten- skaplig kvalitet och att rapporterna ska bidra till ny kunskap som kan användas inom forskning och utbildning, ledde till att resultaten främst kom att få en inomvetenskaplig spridning.

    Arkeologi i skolan Ett utvecklingsprojekt inför 2000-talet

    Anne Carlie & Jesper Olsson

  • 6 Arkeologi i skolan

    Först i början av 2000-talet, började man från olika håll ifrågasätta om inte uppdragsarkeologin även hade ett vidare ansvar för att un- dersöknings- och forskningsresultaten förmedlades till allmänheten. Grunden för ett sådant synsätt utgår från den nationella kulturpo- litiken, där regeringen i olika sammanhang lyft fram kulturarvets betydelse för en demokratisk utveckling genom en ökad dialog med medborgarna (prop. 1996/97:3 och prop. 1998/99:114). Ett sådant synsätt kommer även till uttryck i uppdragsarkeologiutredningens be- tänkande Uppdragsarkeologi i tiden (SOU 2005:80), där man fram- håller att allmänheten och samhället i lika hög grad som forskningen skall ses som mottagare av uppdragsarkeologins resultat (a.a., s. 128). Här betonas särskilt uppdragsarkeologins möjligheter att bidra till ett ökat historiemedvetande hos medborgarna och en vidgad syn på kulturarv och identitet. Enligt utredningsgruppens förslag bör syftet med förmedlingen till allmänheten vara att på ett lättillgängligt sätt sprida information om undersökningen och dess resultat. Valet av framställningssätt bör därför i hög grad kunna anpassas efter poten- tiella målgrupper i det enskilda fallet. I detta sammanhang framhålls även skolelever, som en av flera intressanta mottagargrupper (a.a., s. 130).

    2. Syfte

    Projektet Arkeologi i Skolan (AiS) kan ses som ett första steg till en strategisk och mer långsiktig utveckling av uppdragsarkeologins kom- munikation och samverkan med skolan. Projektets övergripande syfte är i linje med dessa intentioner:

    • att skapa en dialog med skolans företrädare, pedagoger och läro- medelsutvecklare, om arkeologins roller och möjligheter till inte- grering i skolundervisningen;

    • att utveckla formerna för kommunikation och förmedling av ar- keologi i grundskolan, genom den potential till pedagogiskt red- skap som arkeologiämnet erbjuder;

    • att utveckla nya läromedel och pedagogiska material som synlig- gör arkeologins källor, arbetssätt, metoder och resultat i skolor- nas undervisningsmaterial (skolår 3-9).

    I denna rapport redogörs för resultaten av projektets inledande arbete under det första projektåret 2005. I linje med projektplanen har en en- kätundersökning genomförts på ett urval av skolor för att undersöka arkeologins roll i skolan (se avsnitt 3). Under 2005 har projektet även genomfört en granskning och utvärdering av valda läromedelspaket i historia och informationskällor för arkeologi på Internet (se avsnitt 5- 6). Rapporten avslutas med ett avsnitt om projektets slutsatser. I detta sammanhang presenterar vi även förslag till pilotprojekt.

    Projektet har genomförts med ekonomiskt stöd från Riksantikvarie- ämbetets FoU-medel för kulturmiljöområdet och från Riksantikvarie- ämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV.

  • Arkeologi i skolan 7

    3. Enkätundersökning – en kartläggning av arkeologins roll i skolan

    3.1 Syfte och genomförande

    Under hösten 2005 genomförde projektet en enkätundersökning på ett urval av skolor i Lunds kommun i Skåne och Skänninge kommun i Östergötland. Syftet med undersökningen var:

    • att få en överblick över vilka grundläromedel i historia som an- vänds mest i årskurserna 3 till 9, detta som en urvalsgrund för projektets utvärdering av arkeologins roll i dagens läromedel (jfr nedan).

    • att undersöka lärarnas syn på brister/problem i dagens läromedel och vilka önskemål som finns avseende möjliga utvecklingsom- råden för en integrering av arkeologi i skolundervisningen och i läromedlen.

    Projektets förfrågan om medverkan i enkätundersökningen skickades ut till 17 grundskolor varav 14 i Lunds stad och 3 skolor i Skänninge kommun. De tillfrågade skolornas storlek (läs antalet klasser/lärare) varierar och bland dessa märks både stora skolor från år 1-9 med flera parallellklasser och mindre skolor från år 1 till år 5/6 eller från år 6-9. Samtliga förfrågningar gjordes med ett undantag till skolor i kommunal regi.

    De praktiska aspekterna kring enkätundersökningen präglades inled- ningsvis av betydande svårigheter att få kontakt med skolornas admi- nistration. Rektorerna var således generellt sett svåranträffbara, trots upprepade försök att nå dem via telefon och e-post. De flesta var dock sedermera hjälpsamma med att ta upp vår förfrågan om genomföran- de av en enkätundersökning i de olika lärargrupperna. Detta relativt omständliga och i tid utdragna förfarande bidrog till att svaren om medverkan från de enskilda skolorna dröjde åtskilliga veckor, vilket i sin tur resulterade i att det personliga utskicket till lärarna blev en ut- dragen process över flera veckors och månaders tid. Vi fick dessutom pga. dålig svarsfrekvens skicka ut en and