Arkeologi i skolan - Startsida | Riksantikvarieämbetet · 2007. 7. 9. · Arkeologi i skolan 7 3. Enkätundersökning – en kartläggning av arkeologins roll i skolan 3.1 Syfte

Arkeologi i skolan 1

UV SYD RAPPORT 2005:37

Arkeologi i skolanEtt utvecklingsprojekt inför 2000-talet

Anne Carlie & Jesper Olsson

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar

UV Syd

Åkergränden 8,

226 60 Lund

Tel. 046-32 95 00

Fax 046-32 95 39

www.raa.se/uv

© 2005 Riksantikvarieämbetet

UV Syd Rapport 2005:37

ISSN 1104-7526

Omslag Elever från Marieskolan i Marieholm besöker utgrävning vid Väg 17. Foto Björn Nilsson

Bildmaterial Henrik Pihl, Jesper Olsson

Layout Henrik Pihl

Utskrift UV Syd, Lund, 2005

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll

1. Bakgrund 5

2. Syfte 6

3. Enkätundersökning – en kartläggning av arkeologins roll i skolan

3.1 Syfte och genomförande 73.2 Resultaten 83.3 Summering 13

4. En kort historik om historieämnet, läroplaner och läroboken

4.1 Historieämnets roll i skolan 144.2 Läroplaner och kunskapsmål 144.3 Läroboken – den ”goda” historieboken 18

5. Utvärdering av läromedel i historia för grundskolan

5.1 Syfte, urval och genomförande 185.2 Puls Historia Forntiden 1-3 (NoK) 195.3 Rena Rama Forntiden (Bonnier utbildning) 245.4 SO Direkt Historia (Bonnier utbildning) 285.4 Historia Liv i förändring (Interskol) 325.5 Summering 36

6. Informationskällor på nätet

6.1 Bakgrund 376.2 Länkskafferiet 386.3 Terra Scaniae 426.4 Summering 45

7. Slutsatser och förslag till pilotprojekt 45

Referenser 48

Bilaga. Enkäten till skolorna 50

4 Arkeologi i skolan


1. Bakgrund

Uppdragsarkeologin i Sverige har under de sista tio åren genomgått stora förändringar, från en i huvudsak grävande och serviceinriktad verksamhet gentemot länsstyrelser och exploateringsföretag, till ett modernt kunskapsföretag med stor vetenskaplig kompetens och äm-nesbredd. I takt med dessa förändringar har från olika håll även efter-frågats en bättre spridning och förmedling av ny arkeologisk kunskap till allmänheten.

Arkeologisk förmedling sker idag på en mängd olika sätt. De flesta av dessa insatser är tydligt relaterade till utgrävningen som social mötes-plats och kommunikativ arena. Det handlar om allt från visningar i fält och föredrag, till inslag i massmedia i form av artiklar i dagspres-sen samt reportage i radio och TV. Parallellt med dessa insatser har även utvecklats en rik flora av informationskällor på nätet. Många av dessa erbjuder ett mer eller mindre kontinuerligt flöde av arkeolo-giska nyheter, där det via t ex grävdagböcker eller nyhetsblad, går att följa händelseutvecklingen på den enskilda utgrävningsplatsen vecka för vecka.

Till de olika strategierna för förmedling måste naturligtvis även näm-nas den rika floran av skriftlig förmedling som sker i olika populär-vetenskapliga sammanhang, t.ex. artiklar i Populär Arkeologi, hem-bygdsböcker och annan topografisk litteratur. En typ av förmedling som blivit allt vanligare är den populärvetenskapliga boken, som på senare år varit föremål för ett kreativt experimenterande och försök till nytänkande. Hittills har dessa ansatser dock främst varit inriktade på det arkeologiska stoffet och den grafiska formgivningen. Medan andra mer kvalitativa aspekter som rör hur vi väljer materialet till våra böcker och vilka pedagogiska framställningssätt som används för att nå olika målgrupper, har ägnats mindre uppmärksamhet.

Just avsaknaden av en tydlig målgruppsorientering är ett av proble-men i den publika verksamhet som idag bedrivs inom uppdragsarkeo-login. Detta har sin grund i att verksamheten under lång tid ansågs ha en insamlande och dokumenterande uppgift för framtida forskning. Under 1990-talets första hälft börjar emellertid ett nytt synsätt göra sig gällande, där uppdragsarkeologin alltmer ses som del av en fram-åtsyftande forskningsprocess, där de enskilda undersökningarna bör inlemmas i ett större kunskapsbygge i ett vidare historiskt perspektiv (prop 1993/94:177, s. 146). De ökade kraven på uppdragsarkeolo-gins ansvar för att undersökningar och resultat håller en hög veten-skaplig kvalitet och att rapporterna ska bidra till ny kunskap som kan användas inom forskning och utbildning, ledde till att resultaten främst kom att få en inomvetenskaplig spridning.

Arkeologi i skolanEtt utvecklingsprojekt inför 2000-talet

Anne Carlie & Jesper Olsson


Först i början av 2000-talet, började man från olika håll ifrågasätta om inte uppdragsarkeologin även hade ett vidare ansvar för att un-dersöknings- och forskningsresultaten förmedlades till allmänheten. Grunden för ett sådant synsätt utgår från den nationella kulturpo-litiken, där regeringen i olika sammanhang lyft fram kulturarvets betydelse för en demokratisk utveckling genom en ökad dialog med medborgarna (prop. 1996/97:3 och prop. 1998/99:114). Ett sådant synsätt kommer även till uttryck i uppdragsarkeologiutredningens be-tänkande Uppdragsarkeologi i tiden (SOU 2005:80), där man fram-håller att allmänheten och samhället i lika hög grad som forskningen skall ses som mottagare av uppdragsarkeologins resultat (a.a., s. 128). Här betonas särskilt uppdragsarkeologins möjligheter att bidra till ett ökat historiemedvetande hos medborgarna och en vidgad syn på kulturarv och identitet. Enligt utredningsgruppens förslag bör syftet med förmedlingen till allmänheten vara att på ett lättillgängligt sätt sprida information om undersökningen och dess resultat. Valet av framställningssätt bör därför i hög grad kunna anpassas efter poten-tiella målgrupper i det enskilda fallet. I detta sammanhang framhålls även skolelever, som en av flera intressanta mottagargrupper (a.a., s. 130).

2. Syfte

Projektet Arkeologi i Skolan (AiS) kan ses som ett första steg till en strategisk och mer långsiktig utveckling av uppdragsarkeologins kom-munikation och samverkan med skolan. Projektets övergripande syfte är i linje med dessa intentioner:

• att skapa en dialog med skolans företrädare, pedagoger och läro-medelsutvecklare, om arkeologins roller och möjligheter till inte-grering i skolundervisningen;

• att utveckla formerna för kommunikation och förmedling av ar-keologi i grundskolan, genom den potential till pedagogiskt red-skap som arkeologiämnet erbjuder;

• att utveckla nya läromedel och pedagogiska material som synlig-gör arkeologins källor, arbetssätt, metoder och resultat i skolor-nas undervisningsmaterial (skolår 3-9).

I denna rapport redogörs för resultaten av projektets inledande arbete under det första projektåret 2005. I linje med projektplanen har en en-kätundersökning genomförts på ett urval av skolor för att undersöka arkeologins roll i skolan (se avsnitt 3). Under 2005 har projektet även genomfört en granskning och utvärdering av valda läromedelspaket i historia och informationskällor för arkeologi på Internet (se avsnitt 5-6). Rapporten avslutas med ett avsnitt om projektets slutsatser. I detta sammanhang presenterar vi även förslag till pilotprojekt.

Projektet har genomförts med ekonomiskt stöd från Riksantikvarie-ämbetets FoU-medel för kulturmiljöområdet och från Riksantikvarie-ämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV.


3. Enkätundersökning – en kartläggning av arkeologins roll i skolan

3.1 Syfte och genomförande

Under hösten 2005 genomförde projektet en enkätundersökning på ett urval av skolor i Lunds kommun i Skåne och Skänninge kommun i Östergötland. Syftet med undersökningen var:

• att få en överblick över vilka grundläromedel i historia som an-vänds mest i årskurserna 3 till 9, detta som en urvalsgrund för projektets utvärdering av arkeologins roll i dagens läromedel (jfr nedan).

• att undersöka lärarnas syn på brister/problem i dagens läromedel och vilka önskemål som finns avseende möjliga utvecklingsom-råden för en integrering av arkeologi i skolundervisningen och i läromedlen.

Projektets förfrågan om medverkan i enkätundersökningen skickades ut till 17 grundskolor varav 14 i Lunds stad och 3 skolor i Skänninge kommun. De tillfrågade skolornas storlek (läs antalet klasser/lärare) varierar och bland dessa märks både stora skolor från år 1-9 med flera parallellklasser och mindre skolor från år 1 till år 5/6 eller från år 6-9. Samtliga förfrågningar gjordes med ett undantag till skolor i kommunal regi.

De praktiska aspekterna kring enkätundersökningen präglades inled-ningsvis av betydande svårigheter att få kontakt med skolornas admi-nistration. Rektorerna var således generellt sett svåranträffbara, trots upprepade försök att nå dem via telefon och e-post. De flesta var dock sedermera hjälpsamma med att ta upp vår förfrågan om genomföran-de av en enkätundersökning i de olika lärargrupperna. Detta relativt omständliga och i tid utdragna förfarande bidrog till att svaren om medverkan från de enskilda skolorna dröjde åtskilliga veckor, vilket i sin tur resulterade i att det personliga utskicket till lärarna blev en ut-dragen process över flera veckors och månaders tid. Vi fick dessutom pga. dålig svarsfrekvens skicka ut en andra uppmaning till rektorerna om att be lärarna besvara på enkäten, dock med klent resultat.

Av de sjutton tillfrågade skolorna meddelade fem stycken att de inte hade tid att medverka i undersökningen och besvara enkäten. Det slutliga utskicket skickades därmed ut till tolv skolor, vilket innebär att enkäten grovt uppskattat nådde ut till mellan 100-150 lärare i historia. Antalet inkomna svar måste mot denna bakgrund betecknas som synnerligen dåligt, då endast 15 lärare från åtta skolor valde att besvara enkäten. Svaren inkom från nio män och fyra kvinnor (två valde att vara anonyma), som under den aktuella perioden undervi-sade i klasser från skolår 4 till 9. Den flesta lärare som besvarat en-käten undervisar i årskurs 7-9. Bland dem som svarat märks även en NO-lärare och en fysiklärare. Efter sammanställningen av enkätsva-ren genomfördes uppföljande samtal med ett lärarlag från en skola i Lunds stad.


Själva undersökningen genomfördes i form av en webbaserad en-kät, ett digitalt formulär som låg som en hemsida på Internet under Riksantikvarieämbetets domän (www.raa.se). Sökvägen till enkäten skickades med som en länk i den personliga e-posten till lärarna. En-käten var uppbyggd med kryssrutor och alternativknappar samt min-dre textrutor som möjliggjorde för den enskilde läraren att lägga till egna kommentarer på vissa frågor. Hemsidan med enkäten utfördes på enklaste möjliga vis för att underlätta ifyllandet och i görligaste mån undvika distraktion från själva enkäten. Efter ifyllandet av en-käten krävdes det att den enskilde läraren klickade på en ”Skicka in”-knapp för att uppgifterna skulle lagras i en databas internt på Riksantikvarieämbetet.

I ett första skede fick lärarna drygt en vecka på sig att svara. Eftersom det var vissa problem med utskicket av den personliga e-posten, då e-posten fastnade i diverse skräppostfilter, utvidgades svarstiden efter-hand till cirka 3 veckor.

Den tekniska lösningen, med webbaserat formulär och mottagande databas, genomfördes inom projektet. Den var väl avpassad för än-damålet och fungerade felfritt.

3.2 Resultaten

I detta avsnitt redogörs i korthet för vilka frågor som ställdes i enkä-ten samt för de svar som inkommit från lärarna. För den som vill ta del av enkätens upplägg och innehåll i mer detalj hänvisas till bilagan längst bak i rapporten.

3.21 Avseende läromedel som används i historieundervisningenFör att välja ut de grundläromedelspaket i historia som projektet skulle granska, bad vi lärarna i enkäten att ange vilka material man använder i sin undervisning. Lärarna kunde här välja bland ett antal namngivna läromedel, som vi sorterat fram med hjälp av förening-en Svenska Läromedels sammanställning på nätet över aktuella och tryckta läromedel med digitala sökvägar till respektive förlag/produ-center. (http://www.läromedel.nu). Utifrån den mycket stora mängd grundläroböcker i historia som erbjuds för grundskolan, valde vi ut nio paket. Kraven från vår sida var att materialen i fråga skulle behandla forntiden och vikingatiden i Sverige. De valda exemplen utgjordes av SO-Serien Historia SOS, Rondo historia och Sesam His-toria från Almqvist & Wiksell/Liber, Puls historia 1-3 och SOL 3000 – Levande historia från Natur & Kultur, Eko-historia och Punkt SO från Gleerups samt SO Direkt Historia och Rena Rama Forntiden från Bonnier utbildning. Lärarna gavs dessutom möjligheter att ge exempel på andra läroböcker som används i undervisningen.

Lärarnas svar visar att det framförallt är tre läromedelspaket som an-vänds i större utsträckning i undervisningen, nämligen Puls Historia (4 st) och serien SOL 3000 – Levande historia (6 st) från förlaget Na-tur och Kultur samt SO Direkt Historia (4 st) från Bonnier utbildning. Övriga av oss namngivna läromedel används ej eller endast i ringa grad av de lärare som besvarat enkäten. Enstaka lärare nämner såle-des att de i sin undervisning använder Globen och Historia Kompakt

http://www.lromedel.nu


från Gleerups förlag samt Rondo historia från Almqvist och Wiksell. Vidare uppger flera lärare att de använder serien Historia – Liv i för-ändring från förlaget Interskol.

3.22 Informationskällor på InternetInför frågan vilka informationskällor på Internet som lärarna kän-ner till alternativt använder sig av i undervisningen, valde vi att namnge fyra nationella webbsidor och tre med regional anknytning som på olika sätt innehåller eller tillhandahåller länkar med informa-tion om arkeologi och historia på nätet. De valda exemplen består av Länkskafferiet (www.Lankskafferiet.skolutveckling.se), Svenska Museifönstret (www.museifonstret.se), Statens historiska museums hemsida (www.historiska.se), Forum för Levande historia (www.le-vandehistoria.org), Terra Scaniae s samt Regionmuseet i Kristianstad och Östergötlands länsmuseum hemsidor (www.regionmuseet.m.se och www.publ.linkoping.se/lansmuseum). Även här gavs möjligheter att ange andra informationskällor på nätet.

Svaren visar att det framför allt är tre hemsidor som lärarna kän-ner till eller själva använder i undervisningen: Länkskafferiet (12 st.), Levande historia (12 st.) och Terra Scaniae (5 st.). Länkskafferiet är en del av Skoldatanätet, och består av en databas med ämnesgrup-perade sökvägar för olika informationskällor på Internet, inklusive arkeologi. Forum för levande historia är en nybildad myndighet som på regeringens uppdrag och med utgångspunkt från Förintelsen, ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Denna webbsida rör inte arkeologi specifikt. Terra Scaniae slutligen är en webbplats som förmedlar aktuell historia till skolan i de gamla medeltida Skånelandskapen, Halland, Skåne och Blekinge. Webbsi-dan drivs av Kultur Skåne, med stöd av stiftelsen Framtidens kultur.

Utöver dessa informationskällor uppger enstaka lärare (2 st.) att de även känner till/använder Statens historiska museums hemsida. Mycket förvånande är däremot att inga av lärarna har hört talas om Svenska museifönstret, en webbplats som tillhandahåller information om alla svenska museer och länkar till de pedagogiska material som dessa erbjuder skolorna. Museifönstret drivs av Historiska museet i Stockholm på uppdrag av myndigheten för skolutveckling och med stöd från Statens kulturråd. En lärare uppger även att hon använder Museet Kulturens hemsida i Lund, medan en annan lärare hänvisar till Utbildningsradions hemsida RAMP om Historia. Den sistnämnda har fokus på historiska händelser från andra världskriget och fram till idag och syftar till att ”väcka historieintresset hos unga tittare med hjälp av dramatiska och personliga berättelser”. Inte helt förvånande så känner inga av de lärare som besvarat enkäten till Riksantikva-rieämbetets hemsida för arkeologiska utgrävningar (http://www.raa.se/uv/index.htm).

Synpunkter från lärarlag på Gunnesboskolan i LundEleverna använder idag i allt större grad digitala sökvägar för att samla underlag och information till egna arbeten. Ett problem är att eleverna ofta använder källorna okritiskt, dvs. har dålig kunskap om vilka som producerat materialet och källans trovärdighet. Eleverna använder således lika gärna material från kompisens hemsida, som

http://www.Lankskafferiet.skolutveckling.se

http://www.levandehistoria.org

http://www.levandehistoria.org

http://www.regionmuseet.m.se

http://www.publ.linkoping.se/lansmuseum

http://www.raa.se/uv/index.htm

http://www.raa.se/uv/index.htm


material från mer vedertagna institutioner (jfr t.ex. UR:s, NE:s och olika museers hemsidor).

3.23 Andra undervisningsmaterial i historiaMånga av lärarna har även svarat på frågan vilka andra undervis-ningsmaterial i historia man använder sig av i sin undervisning. Ma-terialen kan grovt sett delas in i följande kategorier: litteratur, källor, informationskällor på nätet, kartor, AV-material samt övrigt.

I kategorin litteratur, nämner lärarna Om detta må ni berätta, en bok om förintelsen som för några år sedan togs fram på regeringens uppdrag och som alla familjer kunde rekvirera kostnadsfritt exem-plar. Flera lärare nämner även att man använder sig av tidningsartik-lar, bredvidläsningsböcker och skönlitterära texter. Som exempel på andra källor skriver en lärare att ”Vi besöker arkiv som har lokalt material som brev, bilder och dokument av många slag, förberett för studier om t.ex. 1800-talet eller andra världskriget”. En annan lä-rare uppger att klassen besökt det kulturhistoriska museet Kulturen i Lund. Flera lärare uppger mer svepande att man använder sig av olika Internetsidor eller i ett fall av skolans egen webb. Ett par lärare näm-ner vidare att man utnyttjar kartor av olika slag däribland historisk atlas. Flera lärare använder även filmer, TV-filmer och diaserier i sin undervisning och i ett fall har en lärare tillgång till ”stenverktyg” i pri-vat ägo. En lärare på den privata skolan uppger att han utnyttjar eget producerat material samt material som producerats inom företaget. Slutligen skriver en lärare att han använder sig av teater och musik i historieundervisningen.

3.24 Inslag av arkeologi i undervisningsmaterialenFör att få en uppfattning om i vilken omfattning lärarna efterfrågar alternativa material om arkeologi i undervisningen, ställde vi i enkä-ten två raka Ja – Nej frågor: dels om man var nöjd med det befintliga utbudet; dels om man efterlyste ett större inslag av arkeologi. Tretton av femton lärare valde att besvara båda frågorna. Av dessa svarade

Figur 1. Efterfrågade undervisningsmaterial som rör arkeologi i enkätundersök-ningen (baseras på 15 svar).


ungefär lika många lärare Ja respektive Nej på den första delfrågan om man var nöjd. På den andra delfrågan, om man önskade ett större inslag av arkeologi, var antalet positiva svar däremot i tydlig övervikt (Ja: 9 st; Nej: 4 st).

Lärarna ombads därefter, med Ja eller Nej, svara på vilka typer av undervisningsmaterial man efterfrågade. Följande valmöjligheter er-bjöds under denna punkt: Faktaböcker med studie/- övningsmaterial, lärarhandlingarna med t.ex. förslag på ämnesöverskridande övningar, OH-bilder eller annat AV-material över t.ex. arkeologiska fynd, forn-lämningar mm, digitala studiematerial såsom multimedia, bredvidläs-ningsböcker samt filmer. Även här hade lärarna möjligheter att föra fram egna önskemål.

Som framgår av diagrammet i figur 1 önskar de flesta av lärarna ett större utbud av arkeologi i undervisningsmaterialen. Särskilt film, OH-/AV material, liksom digitala material på Internet och bredvid-läsningsböcker har genomgående fått många positiva svar. Även fler faktaböcker efterfrågas av lärarna, medan multimedia lite överras-kande däremot hamnar långt ner på önskelistan.

Två lärare framför i enkäten även synpunkter på annat material. En av dessa efterlyser större möjligheter till studiebesök på arkeologiska utgrävningar.”Vi har haft flera utgrävningar runt om i kommunen men inte haft tillträde till dem”. En annan lärare skriver att man skulle vilja få hjälp med ”källor att fundera kring och försöka analysera”.

Synpunkter från lärarlag på Gunnesboskolan i Lund:Samtalen med lärarna bekräftar att det finns ett stort intresse för den arkeologiska utgrävningen och dess metoder för dokumentation och analys som lärmetoder. Vad lärarna efterlyser är faktaunderlag, käll-material, metoder och övningar som hjälper eleverna att förstå hur ny kunskap kommer till. Det handlar om att lära eleverna att his-torisk kunskap inte är slutgiltiga sanningar, utan tidsbundna tolk-ningar utifrån forskarnas förförståelse och referensramar i samtiden. Arkeologin kan här användas som ett hjälpmedel – för att synliggöra kunskapsprocessens byggstenar, dvs. teorier, källor och metoder och på så sätt utveckla elevernas förmåga att tänka självständigt och käll-kritiskt söka kunskaper.

Vad gäller det svaga utfallet för multimedia i enkätundersökningen, tror en lärare att detta kan bero på att många lärare inte känner sig tillräckligt förtrogna med dataspel.

3.25 Andra former av förmedlingUnder denna punkt var syftet att fånga upp vilka andra former för förmedling och kommunikation avseende arkeologi som skolorna ef-terfrågar. I enkäten gavs följande fyra alternativ:

a) att besöka en arkeologisk utgrävning.

b) att information om arkeologiska utgrävningar i den egna bygden finns lätt åtkomlig på Internet.

c) att en arkeolog besöker klassen.

d) en ”egen” arkeolog som skolan/klassen kan kontakta vid behov.


Svaren på de olika alternativen kunde här nyanseras i femgradig skala från – inte intressant (1-2) till mycket intressant (4-5).

Diagrammet i figur 2 visar tydligt att de flesta lärare som svarat på enkäten, förutom mer traditionella undervisningsmaterial, vill ha fler och bättre möjligheter till kontakter och utbyten med arkeologi. Ab-solut i topp på önskelistan är möjligheterna att få besöka en arkeo-logisk utgrävning, speciellt om denna sker i den egna trakten. Även information på Internet om aktuella utgrävningar är dock mycket intressant för lärarna. Något längre ned på skalan, men fortfarande mycket intressant, är att en arkeolog besöker klassen respektive att skolan har tillgång till en ”egen” arkeolog.

Synpunkter från lärarlag på Gunnesboskolan i Lund:Våra samtal med lärarlaget bekräftar det stora intresset att få be-söka arkeologiska utgrävningar. Som nämndes ovan ser man i första hand arkeologin som en lärmetod för att hjälpa eleverna att förstå hur kunskap kommer till. Finns det inga möjligheter att besöka en riktig undersökning, kan en fiktiv arkeologisk utgrävning på skolan vara ett intressant alternativ. En fiktiv utgrävning ger också bättre möjligheter att skräddarsy material och metoder för ett specifikt sam-manhang. Detta öppnar t.ex. möjligheter för praktiska tillämpningar i samband med temaarbeten av olika slag, eftersom lärarna här själva

Figur 2. Lärarnas önskemål om förmedling och information om arkeologi till sko-lorna (baseras på 15 svar).


kan bestämma när under läsåret och hur många veckor arbetet ska genomföras. Samarbeten inom lärarlaget ökar här möjligheterna till samverkan över ämnesgränserna, inte bara mellan historia och öv-riga SO-ämnen (religion och geografi), utan också mellan de olika NO-ämnena (biologi, kemi, fysik) och ämnen som svenska, bild och slöjd.

3.3 Summering

Under 2005 genomförde projektet en enkätundersökning på ett urval av grundskolor i Lund i Skåne och Skänninge i Östergötland. Syftet med undersökningen var att fånga upp intressanta utvecklingsområ-den som möjliggör en integrering av arkeologi i skolundervisning och läromedel.

Trots ett ambitiöst upplägg från projektets sida, både vad det gäller utskicket till skolorna och den tekniska lösningen med en webb-base-rad enkät som var enkel att fylla i, blev den samlade svarsfrekvensen mycket svag. Detta kan bero på olika orsaker. En möjlig förklaring kan vara att arkeologi uppfattas som ett för skolan perifert ämne utan relevans för undervisningen; en annan förklaring är att lärarna helt enkelt har dåligt med tid. För den senare talar det faktum att lärarna på flera av de tillfrågade skolorna valde att tacka nej till medverkan redan i samband med att den inledande kontakten togs. Oavsatt vilka skälen än är, så är utfallet från undersökningen alldeles för litet för att ha någon statistisk relevans, utan resultaten kan endast användas för att fånga upp tendenser på området.

En av de slutsatser som kan dras av undersökningen är att lärarna i förhållande till de material som idag erbjuds, önskar ett större inslag av arkeologi i skolan. De typer av läromedel som särskilt efterfrågas är film, OH/AV-material och bredvidläsningsböcker. Även lärmaterial på Internet, faktaböcker och lärarhandledningar är dock intressanta för lärarna, medan multimedia inte är lika efterfrågat.

En annan viktig slutsats är lärarna i mycket hög grad vill ha fler och bättre möjligheter att besöka en arkeologisk utgrävning, särskilt om denna äger rum i det egna närområdet. Finns det inga möjligheter till detta, kan en fiktiv utgrävning på skolan vara ett intressant alterna-tiv, eftersom det ökar möjligheterna till integrering i undervisningen och samarbeten med andra ämnen. Lärarnas intresse för det arkeolo-giska projektet och utgrävningsplatsen består främst i de didaktiska ingångar dessa erbjuder för att förstå hur historisk kunskap kommer till. Arkeologin uppfattas här främst som ett pedagogiskt redskap för att synliggöra kunskapsprocessen och stimulera eleverna till att tänka självständigt och källkritiskt söka kunskaper. Det arkeologiska ”stof-fets” aktualitet, det vill säga att presenterade fakta i hög grad speglar nya forskningsrön, anses av lärarna däremot inte vara lika väsentligt.


4. En kort historik om historieämnet, läroplaner och läro-boken

4.1 Historieämnets roll i skolan

Frågor kring historieämnets roll i skolan har tidigare främst studerats av forskare på universitet/högskolor inom den s k historiedidaktiken – dvs. företrädare för det forskningsfält som studerar historiens roll i samtiden. Historikern Hans Albin Larsson (2001) har i en histo-risk tillbakablick visat på hur olika strukturella förändringar inom skolpolitiken från 1960-talet och framöver, påverkade historieunder-visningens ställning i skolan. Bland annat visas hur beslut tagna av politiker och ledande tjänstemän inom Skolöverstyrelsen – sedermera Skolverket, resulterade i en successiv nedmontering av historieämnet både i grundskolan och i gymnasieskolan.

Denna mångåriga och negativa trend har först helt nyligen brutits ge-nom att universitet i samverkan med Historielärarnas förening skapat en plattform för att stärka ämnets plats i skolundervisningen. Detta har bl. a. lett fram till att historia från och med 2007 kommer att in-föras som kärnämne i gymnasieskolan (prop. 2004/04:140).

Historieämnets förändrade ställning i grundskolans undervisning il-lustreras väl genom olika förändringar i läroplanerna från 1960-talets början och fram till år 2000. En sådan grundläggande förändring var övergången från en ämnesinriktad undervisning, då varje ämne fortfarande hade sin egen uppbyggnad och struktur, mot en allt stör-re ämnesintegrering. Med 1980 års läroplan togs steget fullt ut och begreppet samhällsorienterade ämnen infördes. Hans Albin Larsson visar i sin retrospektiva genomgång hur ämnesbegreppet historia i Lgr 80:s kursplaner rent av rationaliserades bort och ersattes med området Människans verksamhet – tidsperspektivet. Först i Lpo 94 fick ämnet åter beteckningen historia med en egen kursplan och mål för undervisningen.

Parallellt med övergången till en ämnesintegrerad undervisning ses i läroplaner och kursplaner också successivt minskade krav på detaljan-visningar av innehållet i undervisningen. Ser man till anvisningarnas karaktär, präglas dessa i de tidiga läroplanerna från 1962, 1969 och 1980 av krav på objektivitet och saklighet samt att undervisningen ska belysa olika perspektiv. Ett annat viktigt krav som framhålls re-dan i de tidiga läroplanerna är att studierna ska ge eleverna en grund för att lära sig se kritiskt på historien och tränas i att söka kunskap på egen hand (Larsson 2001, s. 76).

4.2 Läroplaner och kunskapsmål

Från och med Lpo94 ingår historia, tillsammans med ämnena geo-grafi, religionskunskap och samhällskunskap i ett gemensamt sam-hällsorienterande block. Denna indelning har även bibehållits i senare kursplaner för de samhällsorienterade ämnena (2000-07).I den gemensamma kursplanetexten för SO-ämnena framhålls följan-de syften för utbildningen:


”Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själva i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling.

Huvuduppgiften för de samhällsorienterande ämnena är att utveckla elevens kunskaper om människan och hennes verksamheter samt om förändringar i landskapet och i samhället på skilda platser och under skilda tider.

Syftet är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald.”

Ur kursplanetext för Samhällsorienterade ämnen, inrättad 2000-07; Källa: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraId=2087.

Ser man närmare till de enskilda delmålen är även dessa relativt all-mänt hållna, utan någon precisering av konkreta kunskapsmål. Några formuleringar är dock intressanta genom de ingångar dessa erbjuder arkeologin i skolans värld:

Skolan skall i sin undervisning sträva mot att eleven:

• undersöker och förstår samhälleliga samband och sammanhang i nutid och förfluten tid samt reflekterar över vad dessa kan inne-bära för framtiden,

• utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och ett kritiskt förhållningssätt till dessa,

• utvecklar kunskap om och förmåga till inlevelse i olika livsmöns-ter och ser orsaker till variation i tid och rum även det gemen-samma i olika kulturer.

Andra aspekter som lyfts fram som karaktärsdrag för SO-ämnena är att dessa lyfter fram makt- och konfliktperspektiv i såväl förfluten tid som nutid och betonar värdet av samtal och argumentation mellan företrädare för skilda åsikter. Den demokratiska värdegrunden ut-gör utgångspunkt för det svenska samhällets besluts- och rättssystem (Källa: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraId=2087).

Ser man istället till historieämnets syften, är det framför allt tre aspek-ter som lyfts fram (2000-07). Skolans undervisning ska ge eleverna

• kunskaper som gör det möjligt för dem att se sig själva och före-teelser i nutiden som led i ett historiskt skeende.

• ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som hjälper dem att förstå och förklara samhället och dess kultur.

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraId=2087

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraId=2087


• ett såväl interkulturellt perspektiv som en kulturell identitet uti-från det kulturarv som överförs från generation till generation.

Källa: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId=2087.

Några av dessa aspekter utvecklas i den fortsatta texten om ämnets karaktär och uppbyggnad på följande sätt:

”Genom kunskaper om huvuddragen i den historiska utvecklingen tillförs bilden av omvärlden en tidsdimension. Kontinuitet och för-ändring är viktiga i detta sammanhang…. Historia är ett sätt att se tillvaron i perspektivet då – nu – sedan.”

”Historien har präglats av insatser och skeenden, konflikter och spän-ningar som påverkat utvecklingen i olika avseenden. I ämnet ryms en mångfasetterad bild av skeenden och händelser. I den bilden ingår de sociala, ekonomiska, tekniska och kulturella framstegen, men även konflikter, spänningar och maktförskjutningar inom och mellan länder. Detta gäller inte minst historiens mörka och destruktiva sidor i form et-niska, religiösa och politiska förföljelser. Vår tids historia med framsteg och fredssträvanden men också folkmord, såsom Förintelsen, revolu-tioner och krig hör till det som alla elever skall ha kunskaper om”.

”Historia skapas varje dag i små och stora sammanhang. Eleverna har själva med sin familj, sin släkt, sin hembygd och sitt land en historia. Kunskaper om denna ger förståelse för människor och deras livsvill-kor under skilda epoker och därmed referensramar för förståelse av skeenden i nuet och förväntningar inför framtiden. Genom att stude-ra historia och knyta ihop generationers erfarenheter kan en djupare kulturell identitet utvecklas. I den gemensam referensram ingår kun-skaper om den egna historien, hembygdens historia och grunderna i den svenska och nordiska historien. Betydelsefulla epoker, händelser och personer sätts in i sitt historiska sammanhang och relateras till människors liv och vardag. Ämnet belyser hur villkoren för kvinnor, män och barn – liksom för olika samhällsklasser och etniska grupper – har påverkats i historiska skeenden.”

”Ett interkulturellt perspektiv i historieämnet kan belysa likheter och skillnader mellan olika kulturer och utveckla förståelse för kulturell mångfald. Insikter i olika länders historiska bakgrund och utveck-ling ger vid jämförelser med den egna kulturkretsen kunskap om och förståelse för vad som förenar och vad som skiljer. Detta gäller även studier av det mångkulturella inom landet och situationen för de na-tionella minoriteter som finns i Sverige.”


I de övergripande målen för historieämnet betonas att skolani sin undervisning skall sträva efter att eleven:

• förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden,


• utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bak-grund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv,

• tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger,

• utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklings-linjer och förändringsprocesser,

• tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, hän-delser och epoker,

• utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för för-ståelse av andra ämnen,

• blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor,

• förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra käl-lor som tolkar historiska förlopp.

Källa:http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId=2087.

Avslutningsvis kan det vara av intresse att kort se till vilka kunskaps-mål i historia som eleverna enligt kursplanen måste ha uppnått i slutet av det femte respektive nionde skolåret.

Kunskapsmål för elever i slutet av femte skolåret:Eleven skall:- känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen,

- känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna jämföra med några andra länder,

- kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och några an-dra platser i världen.

Kunskapsmål för elever i slutet av nionde skolåret:Eleven skall:- kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter,

idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder,

- känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker,

- ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor,

- kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska hän-delser och skeenden med betydelse för vår egen tid,

- vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska hän-delser och förhållanden kan betraktas på olika sätt,

- kunna reflektera över hur information och propaganda har an-vänts förr och används i dag som ett medel för påverkan.



4.3 Läroboken – den ”goda” historieboken

I inledningskapitlet till boken Kunskapens texter (1998) diskuterar läroboksförfattaren Egil Børre Johnsen hur synen på den ”goda” lä-roboken förändrats under de senaste tvåhundra åren. Här visas bl.a. på hur läromedel utvecklats från i första ledet en fostrande funktion med fokus på gudsfruktighet, lydnad och nationalkänsla, till att un-der 1900-talet och senare ha ersatts av ledord som demokrati, gemen-skap, internationalisering och kritisk reflektion (a.a. s. 27ff).

Läroboken i historia, speglar enligt Magnus Hermansson Adler, lik-som läroböcker i andra ämnen, författarnas förhållningssätt till kun-skap och lärande (2004, s. 50). Många läroboksförfattare försöker hålla en berättande stil som lyfter fram sammanhangen kring viktiga händelser. Läroböcker karakteriseras idag sällan av någon specifik historiesyn eller särskilda lärmetoder, kanske för att öka möjligheten till kommersiell framgång? I dagens skolundervisning är det inte bara det vetenskapliga perspektivet som styr, utan också elevernas intres-sen och behov av en historisk bakgrund för att förstå händelser i samtiden. Många läroböcker försöker därför genom tillämpning av olika lärmetoder stimulera elevens möjligheter att reproducera, pro-ducera och utveckla kunskap i olika historiska sammanhang. Detta ger eleven möjligheter att utforska, diskutera och ta ställning i speci-fika frågor. I läromedlen ingår ofta även övningar i källkritik liksom träning i att söka orsakssamband, vilket ökar elevens möjligheter till ett självständigt och kritiskt lärande (a.a., s. 51).

Den ”goda” läroboken ska även leva upp till statens krav på ett de-mokratiskt samhälle, vilket innebär att denna inte får innehålla pro-paganda, utan befinner sig på gränsen mellan vetenskap och ”objek-tiva” fakta.

5. Utvärdering av läromedel i historia för grundskolan

5.1 Syfte, urval och genomförande

Inför vår granskning av arkeologiämnets roll i dagens läromedel, har vi inspirerats av historiedidaktiken, en undervisningslära som sätter historieundervisningens teori och metod i fokus (Hermansson Adler 2004). Historiedidaktiken handlar om lärandets pedagogik, dvs. om vikten av att läraren i sin undervisning anpassar valet av pedagogiska metoder efter elevernas förutsättningar för lärande.

Den traditionella historieundervisningen i grundskolan under 1900-ta-let, kan på ett övergripande plan sägas ha förändrats från en syn på historielärarens roll som förmedlare av kunskap till en roll som hand-ledare och samtalspartner, som vägleder eleven i att ställa frågor och själv söka kunskap. Just betoningen av den enskilde elevens/individens växlande förutsättningar för lärandet, beroende på skillnader i kun-skapsnivå, förförståelse men också individuella egenskaper, ses i dagens skola, med historiedidaktiken som grund, som centrala och vägledande element för vilka pedagogiska metoder som används i undervisningen. En ofta förekommande term i den pedagogiska debatten är begreppet ”lärandestil” som just syftar på elevens individuella sätt att lära sig


utifrån personliga egenskaper, som t.ex. förmågan att minnas genom språk/text, bilder, musik, rollspel eller genom praktiska övningar.

För att utforska undervisningens olika byggstenar, används inom historiedidaktiken ofta frågorna: Vad (förmedlas)? Hur (förmedlas kunskapen)? samt Varför (har man gjort just detta urval)? Dessa tre frågor kan även användas som utgångspunkt i vår granskning av hur arkeologin förmedlas i dagens läromedel.

De läromedel som valts ut för en närmare granskning i projektet base-ras huvudsakligen på utfallet från enkätundersökningen, dvs. de läro-medel som lärarna uppgett att de använder i historieundervisningen. Det handlar om Puls Historia Forntiden 1-3 (NoK) för de yngre bar-nen (skolår 2–4) samt om Historia Liv i förändring (Interskol) och SO Direkt Historia (Bonnier utbildning) för de äldre eleverna (skolår 6–7). Däremot har vi valt att inte granska serien Levande historia, ef-tersom denna bara i mycket ringa grad behandlar svensk/nordisk ar-keologi och förhistoria. Förutom Puls historia har vi valt att granska ytterligare ett läromedelspaket för de yngre skolbarnen: Rena Rama forntiden (Bonnier utbildning). Detta paket skiljer sig från de flesta övriga läromedel genom att en fackkunnig arkeolog varit med att utarbeta materialet.

Vid utvärderingen av de fyra läromedelsmaterialen har följande frå-gor varit vägledande:

• Vilka arkeologiska kunskaper (perioder/ händelser, utvecklings-lopp/material/arbetssätt) beskrivs i de granskade läromedlen?

• Hur förmedlas dessa? (jfr val av lärmetoder)

• Förekommer någon särskild historiesyn?

• Vilka vetenskapliga arbeten används som källor?

• Syns uppdragsarkeologins resultat i materialen?

5.2 Puls Historia Forntiden 1-3 (NoK)

Puls Historia 1–3 Forntiden utgör ett sammansatt läromedelspaket för elever i de första skolåren. Materialet består av fyra delar: en grundbok, en lärarbok, en låda med aktivitetskort samt en läsebok med skönlitterära texter. Vi har tagit del av och granskat samtliga delar utom läseboken. Materialen har utarbetats av Göran Körner (f 1938), som författat grundbokens faktatexter, och Annika Eweström Hassby (f 1953) som svarar för Lärarbokens innehåll och för lådan med Aktivitetskorten. Av författarna har Körner mångårig erfarenhet som läromedelsförfattare i historia och samhälle. Puls historia ingår i en större serie böcker i natur- och samhällsorienterade ämnen och har producerats av förlaget Natur och Kultur. Materialet trycktes första gången åren 2000 och 2001, med nytryck 2004/2005. Vi har tagit del av den senare versionen. Materialet i grundboken har faktagranskats av arkeologiprofessorn Göran Burenhult, som också är redaktör för översiktsverket Arkeologi i Norden, utgiven på samma förlag. Ar-keologi i Norden används som kurslitteratur på grundutbildningen i arkeologi. Däremot finns ingen uppgift om att fördjupningstexterna i Lärarboken ska ha genomgått faktagranskning.


Hur förmedlas den historiska kunskapen?Grundboken: Puls Historia Forntiden har ett traditionellt upplägg bestående av de tre kronologiska huvudblocken stenålder, bronsål-der och järnålder. Boken behandlar därmed den förhistoriska utveck-lingen i Norden från istidens slut och fram till vikingatiden. Varje tidsperiod inleds med ett uppslag som visar ett urval av olika fynd och företeelser som är karakteristiska för den aktuella perioden. På uppslaget finns även en tidslinje som ska hjälpa eleverna att orientera sig samt rutan Hur vet vi?, som berättar om hur olika arkeologiska fynd hjälper oss att veta något om den skriftlösa tiden. I varje kapitel görs även utblickar till samtida fynd och kulturer ute i världen. Fak-tamaterialet bryts emellanåt av uppslag med mer fiktiva berättelser eller upplevelsetexter.

Framställningen baseras helt på arkeologiska fynd och boken inleds därför med att barnen Emma och Johan hittar ett arkeologiskt fynd och besöker ett museum och där de träffar en arkeolog som kan hjäl-pa till att bestämma fyndet. De två barnen återkommer senare i bo-ken och bidrar på detta sätt till att knyta samman nutid med dåtid. Grundbokens fakta, berättelser och bilder riktar sig i första hand till elever i årskurs 3, men kan även användas för de yngre barnen. Bilder och berättelser är tänkta att stimulera barnen till att själva fundera över hur det var att leva under forntiden.

Lärarhandledningen: Tyngdpunkten i lärarboken ligger på stödet till lärarna i ämnet samt på hur man kan arbeta med grundboken i un-dervisningen. Vad gäller valet av lärmetoder speglar den inledande rubriken i lärarboken ”Historien väcker fantasin” väl författarnas intentioner. I kapitlets inledande rader står att läsa:

Figur 3: Läromedlet Puls Historia Forntiden består av fyra delar – grundbok, en lärarbok, en låda med aktivitetskort samt en läsebok med skönlitterära texter. Foto:

Henrik Pihl.


”För såväl vuxna som barn är ämnet historia spännande och fantasi-eggande. Här finns historier att berätta och bära med sig, men också historia som väcker funderingar och manar till förståelse för andra tider och kulturer. Vi möter många tankar, känslor och livsvillkor som är lätta att förstå, därför att de är allmänmänskliga och direkt överförbara till vår egen tid. Vi vill inspirera till ett arbetssätt som ut-vecklar eleverna till självständigt tänkande individer”… ”Ett sådant arbetsätt innebär att eleverna får möjlighet att sätta sina erfarenheter och kunskaper i ett historiskt och samhälleligt perspektiv….” (Lärar-boken s. 12).

Aktivitetskorten: Kortlådan innehåller omkring ett 60-tal olika upp-gifter fördelade på de tre kronologiska kapitlen. Övningsuppgifterna är både av teoretisk och praktisk art, och erbjuder i flera fall även möjligheter till samverkan med andra ämnen, t ex svenska, matte, NO, SO, bild och slöjd. Syftet med uppgifterna är att stimulera bar-nens fantasi och få dem att fundera över hur det kunde vara att leva under forntiden. Många av uppgifterna lämnar därför stort utrymme för egna funderingar och inlevelse, dels genom att ta reda på fakta dels genom olika praktiska moment, som t.ex. att rita, göra modeller eller rent av bygga en egen stenåldershydda. Det pedagogiska momen-tet att göra kopplingar mellan nutid och forntid, för att öka elevernas förståelse genom inlevelse, används också i många av övningsuppgif-terna. Av samma skäl ligger även tyngdpunkten i flertalet uppgifter på vardagsnära saker, som t.ex. boende, familj, mat, kläder, språk osv.

Vilka arkeologiska kunskaper beskrivs i läromedlen?Grundboken: De valda rubrikerna i grundboken speglar väl vilka perioder, händelser och utvecklingsförlopp som lyfts fram i bokens olika avsnitt. Stenålderskapitlet inleds således med avsnittet De för-sta invandrarna följt av Värmetiden, Bönderna och de första byarna, Solen blir en gud samt En familjegrav. I kapitlet ingår även två fiktiva berättelser Varghunden och När Alu och Kiri rövades bort, som ska stimulera barnens fantasi och inlevelse om hur det var att leva på stenåldern. Kapitlet avslutas med att de två moderna barnen Emma och Johan går på museum och tittar på olika fynd från stenåldern. Även bronsålders- och järnålderskapitlen har en liknande disposition, dvs. kapitlen inleds med att den nya metallen introduceras (brons- respektive järn), varefter klimatet avhandlas och hur människor levde och försörjde sig. Övriga ämnen som tas upp handlar om offer, magi, gudavärld och gravsedvänjor. Under järnåldern tillkommer även fler sociala grupper, däribland hantverkare och krigare.

Grundbokens texter har genomgående en rak eller enkel beskrivande och berättande stil, utan ansatser till frågor eller problematisering om varför olika saker hände. Boken är rikt illustrerad, med både foton av fynd och tecknade rekonstruktioner. Illustrationerna är både roliga och livfulla med många detaljer, som säkerligen fungerar mycket bra för att inspirera barnen och deras fantasi. Många av teckningarna ger dock en lite väl romantiserad bild av forntiden, med lyckliga, glada och nöjda människor. Särskilt bilden av människorna under äldre stenålder, då klimatet var så varmt att här växte vindruvor, har ett rosa skimmer över sig, där alla vandrar omkring nakna som i en Edens lustgård!! Det finns också ett drag i texterna av evolutionism. I texten till bondestenåldern kan man således läsa att:


”Nu behövde inte bönderna jaga och fiska lika ofta som tidigare. Det fanns mycket mat på gården” (Grundboken, s. 16).

Slutligen hade man kunnat önska att författarna rådfrågat sin fakta-granskare om olika detaljer i de tecknade rekonstruktionsbilderna. Att det fanns byar under stenåldern med vällagda hägnader av sten, är exempel på en detalj som ligger mycket långt ifrån de arkeologiska källornas vittnesbörd. På samma sätt ger teckningen av en gånggrift utan täckande jordhög som besöks av två stenåldersmänniskor, en felaktig bild av hur dessa gravmonument såg ut vid tiden när de var i bruk (Grundboken, s. 19).

Lärarhandledningen: I lärarboken får läraren råd och tips om hur un-dervisningen i de olika kapitlen kan läggas upp. Här finns förslag till frågor att ta upp och diskutera med barnen, tips om praktiska övning-ar samt förslag om litteratur som både barnen och lärarna själva kan läsa vidare i. Man kan här notera att fokus i litteraturförslagen ligger på å ena sidan bredvidläsningsböcker för eleverna och å andra sidan på populärvetenskapliga sammanfattningar som förmodligen vänder sig till lärarna. Mot bakgrund av att en mycket stor del av lärarboken utgörs av faktatexter, avsedda att ge läraren en bredare kunskapsbas som stöd för sin undervisning, är det desto mer anmärkningsvärt att hänvisningar till arkeologisk facklitteratur saknas. Inte ens Lars Lars-sons populärvetenskapliga bok om Skateholmsgravfältet finns med bland litteraturförslagen, trots att denna fyndplats omnämns på flera ställen i faktatexten. En av de få arkeologiska böcker som nämns är den danske arkeologen PV. Globs klassiska bok Mossarnas folk från 1965.

Ser man till innehållet i faktatexterna så präglas dessa genomgående av raka eller icke diskuterande påståenden. Många av texterna inne-håller även direkta faktafel eller föråldrade tolkningar, vilket hade kunnat undvikas om nyare litteratur hade konsulterats. Tyvärr får detta även konsekvenser för de frågor som lärarna rekommenderas ta upp och diskutera med eleverna, som ställvis känns inaktuella. Nedan ges några exempel på mer graverande påståenden, som många arkeo-loger idag skulle ställa sig frågande inför.

I inledningen till faktaavsnittet Bönderna och de första byarna kan man läsa att det troligtvis var ”invandrare från söder och öster som, omkring 4000 f. Kr., blev de första nordiska bönderna”. Dessa ”levde sida vid sida med jägarfolket till att börja med”.…”Bönderna bedrev jakt på kronhjort, inte bara för att dryga ut matförrådet, utan också för att kronhjorten konkurrerade med tamboskapen om betet. Detta ledde till konfrontationer”. (Lärarboken s. 35-36.).

Lite längre fram i samma avsnitt framhålls att det ”Ungefär 2000 år f kr var sista gången någon lyckades ”erövra” vårt land. Det var strids-yxefolket (förmodligen från Ryssland) som invaderade Norden.” … ”Det var förmodligen detta folk som förde med sig åskguden Tor”.”Stridsyxefolket blev så småningom jordbrukare och tog dessutom makten över den skånska flinthandeln”. (Lärarboken s. 37).

De bilder som tecknas här av å ena sidan neolitiseringsprocessen och andra sidan av den s k stridsyxekulturens kulturella bakgrund ligger


långt ifrån den moderna arkeologiska forskningens synsätt och tolk-ningar. Att söka förklaringar till sociala och kulturella innovationer genom invandringsteorier anses således idag som starkt förenklade och förlegade synsätt. Några tecken på konfrontationer och maktut-övning mellan olika folk finns det inte heller några säkra belägg för.

Även i introduktionstexten till järnåldern hittar man liknande för-åldrade och onyanserade förklaringar. ”I början av järnåldern, vid 500 f. Kr., blev det åter kallt i Norden. Hit kom inte längre några handelsmän med koppar eftersom kelterna bredde ut sig över Europa och spärrade de gamla handelsvägarna.” (Lärarboken s. 86). Även detta påstående har knappast någon giltighet inom forskningen, utan den successiva nedgången i cirkulationen av brons tillskrivs långt mer komplexa sociala, ekonomiska och politiska strukturer och skeenden i Central- och Sydeuropa.

Det andra exemplet kommer också från järnålderskapitlet i avsnittet Hemma på gården. Här påstår man inledningsvis att de första byarna etablerades på 600-talet efter Kristus och att befolkningen dessför-innan levde på gårdar utspridda över stora ytor. Vidare påstås att ”På grund av det kalla klimatet måste husdjuren vistas inomhus un-der vinterhalvåret. Det blev trångt i husen och trängseln mellan djur och människor, samt den dåliga hygienen medförde att bakterier lätt spreds och att folk drabbades av sjukdomar som tuberkulos”. (Lärar-boken s. 96). Även i detta fall rör det sig om påståenden som knappast har någon grund i de arkeologiska källorna. Vad gäller frågan om tu-berkulosens spridning och omfattning under förhistorisk tid är denna fortfarande outredd, eftersom sjukdomen är svår att spåra i skelettet (Caroline Arcini, pers. kom.).

Det sista exempel som ska nämnas är hämtat från introduktionstex-ten till avsnittet om hövdingar och krigare. Här påstår man att många monumentala stensättningar från folkvandringstid visar att det fanns små sammanhållna riken under en gemensam hövding. Som exempel nämns ”riket” i Järrestad och ”Österlenriket” vid Bredarör i Skåne, Lugnarohögen vid Hasslöv i Halland samt Anundshög och högarna vid Gamla Uppsala kring Mälaren. De valda exemplen, som även innefattar bronsåldersgravar, visar tydligt på författarens bristande kunskaper om olika monumentala och idag rikskända fornlämning-ars kronologiska kontext.

Vilka vetenskapliga arbeten används som källor? Syns uppdragsarkeologins resultat i materialen?Det är mycket oklart om de listor med litteraturtips som finns i lä-rarhandledningen även innehåller de referenser som faktatexterna baseras på. Om så är fallet är det desto mer anmärkningsvärt att referenser till moderna arkeologiska översiktsverk helt saknas, som t.ex. Arkeologi i Norden (jfr Arkeologi i Sverige), Norrlands Forntid, serien Signums Svenska konsthistoria, Sveriges Nationalatlas m fl. I detta perspektiv är det knappast förvånande att inte heller några av uppdragsarkeologins publikationer finns med i listorna.

Vad gäller frågan om uppdragsarkeologins källmaterial syns i lärar-boken, kan man notera att den av UV Syd undersökta storgården i Järrestad från yngre järnåldern omtalas i boken. Även de av Malmö


kulturmiljö undersökta flintgruvorna från yngre stenålder utanför Malmö nämns i boken, liksom den mesolitiska boplats- och grav-platsen vid Skateholm. Författarens förankring i Skåne, märks också tydligt i de fornlämningar som figurerar i texten, t.ex. megalitgra-varna vid Gillhög och Ganntofta, det stora gravröset vid Kivik, samt skeppssättningen Ale stenar på Österlen.

5.3 Rena Rama Forntiden (Bonnier utbildning)

Rena Rama Forntiden är ett läromedelspaket för årskurs 2-4, som sätter forntiden i fokus. Läromedlet består av tre delar: en elevbok, en lärarhandledning och en videokassett. För elevbokens och lärar-handledningens framtagande svarar arkeolog Jonathan Lindström (f 1962) och TV-producent Elisabeth Wahlbom, medan tv-programmen producerats av Utbildningsradion i samarbete med Historiska museet i Stockholm. Videokassetten som omfattar nio 15 minuters program producerades 2003, medan elevbok och lärarhandledning trycktes 2004 (nytryck 2005). Vår utvärdering omfattar endast elevbok och lärarhandledning.

Hur förmedlas den historiska kunskapen?I lärarhandledningens inledande kapitel redogör författarna för tan-karna bakom läromedlet. Till skillnad från Puls Historia, där fornti-den presenteras kronologiskt, har författarna till Rena Rama Forn-tiden valt att lägga upp materialet tematiskt. Skälen för detta säjer man är att ”Det är lättare för barn att bli nyfikna på historia och förstå, när de får möjlighet att relatera den nya kunskapen till något de har egen erfarenhet av.” Vidare vill författarna komma bort från schabloner som t.ex. att forntiden var ”grå och tråkig” befolkad av” barbariska människor”. Eller som man frågar sig: ”Var forntidens människor egentligen så olika oss?” Med ett tematiskt upplägg vill författarna stimulera barnen till egna funderingar och jämförelser om människors levnadsvillkor nu och då. Fördelarna med ett tematiskt upplägg är även att detta möjliggör olika former av samverkan med andra ämnen, som exempel nämns samhällskunskap, svenska, religi-on, biologi och geografi (Lärarhandledning, s. 8). En annan ambition med läromedlet är att hjälpa elever och lärare att ”upptäcka historien i närmiljön” utifrån de spår av forntiden – i form av fornlämningar - som finns landskapet idag (Lärarhandledning, s. 6f).

Elevboken innehåller nio teman: 1. Landet/Naturen, 2. Hemma, 3. Döden, 4. Makt, 5, Mode, 6. Språket, 7. Himmel och jord, 8. Resa och 9. Historien. Till varje tema hör även ett 15 minuters tv-pro-gram, där eleverna får besöka olika fornlämningar men också höra arkeologer och andra forskare berätta om sina arbeten. Författarna rekommenderar dock lärarna att inleda arbetet om Forntiden med Tiden/tidslinje, så att eleverna får en uppfattning om de olika tidsav-snitten samt perspektiv på forntiden och historien.

Varje tema omfattar ett eller två uppslag (jfr nedan), varav det första innehåller fakta och det andra både fakta och olika övningar för bar-nen med såväl praktiska som mer reflekterande uppgifter. De flesta uppslag har även en enkel kronologisk uppbyggnad, där fakta och fynd från stenålder, bronsålder och järnålder placerats från vänster mot höger på uppslaget.


Elevboken är rikt illustrerad med färglada teckningar och färgfoton. över arkeologiska fynd och fornlämningar. Teckningarna som domi-nerar i boken rymmer ofta ett stort mått av humor, där personerna gör saker eller uttrycker känslor. Bland persongalleriet märks både män och kvinnor, barn och gamla, gudaväsen och nutidens arkeologer och barn. Många illustrationer har även försetts med små pratbubblor där personerna samtalar eller uttrycker sina tankar, ofta med olika kopplingar till samtiden som gör att barnen känner igen sig. Bland il-lustrationerna finns även teckningar av landskap, miljöer, olika tama och vilda djur, samt fynd och fornlämningar med rekonstruktioner av t.ex. hus, gravar eller speciella händelser. Dessa varvas då och då med färgfoton av riktiga föremål och fornlämningar, främst gravar och hällristningar. Elevboken innehåller slutligen även en mängd roliga uppgifter, avsedda att stimulera barnens fantasi, inlevelse och reflek-tion, som t.ex. att gissa fynd.

Syftet med lärarhandledningen är att ge lärarna ett faktamässigt och pedagogiskt stöd för sin undervisning, som även möjliggör ett flexibelt arbetssätt med olika former av ämnesintegrering. Den övergripande strukturen i lärarstödet för respektive teman ser ut på ett ungefär lik-artat sätt, med åtta olika punkter:

1) En inledande presentation av temat och dess olika delar.

2) En orientering som förklarar elevbokens uppslag.

3) Fakta till läraren i form av korta texter som utifrån de arkeologis-ka källorna beskriver olika aspekter kring forntidens människor, deras levnadssätt och samhälle. Men här finns även exempel på fakta om hur arkeologer och osteologer arbetar.

Figur 4: Läromedlet Rena Rama Forntiden omfattar tre delar – en elevbok, en lärar-handledning och en videokassett. Foto: Henrik Pihl.


4) Information om tv-programmets innehåll.

5) Reflekterande frågor att använda i samtalen med eleverna, an-tingen vid uppstarten eller senare under arbetets gång. De flesta av dessa frågor relaterar i olika avseenden till barnens egna upp-levelser och erfarenheter, för att stimulera till reflektioner kring nu och då.

6) Förslag på lärarledda samtal i anslutning till olika delar av tema-innehållet i bokens uppslag.

7) Praktiska uppgifter att göra i klassrummet. Denna punkt om-fattar både kommentarer kring elevbokens uppgifter, men även förslag på andra uppgifter, där valet av lärmetoder kan anpassas efter elevernas egna intressen och förutsättningar, som t.ex. att läsa, teckna, bygga modeller.

8) Förslag på praktiska uppgifter att göra utanför klassrummet, som t.ex. utflykter till olika fornlämningar i närmiljön (gravar, hällrist-ningar, runstenar mm).

Vilka arkeologiska kunskaper beskrivs i läromedlen?Läromedlets nio teman omfattar tillsammans 18 uppslag. Som fram-går av sammanställningen på sidan xx, är det en rik flora av olika ämnen som behandlas under respektive teman. Valet av ämnen spän-ner således från små och vardagsnära frågor kring hem och mode, till stora och svåra ämnen om makt, död och kosmologi. Till varje tema finns i lärarhandledningen korta faktastöd som behandlar oli-ka förhållanden och företeelser i anslutning till uppslagen. Texterna karakteriseras genomgående av en rak men resonerande berättarstil, med tydlig förankring i det arkeologiska källmaterialet. Att den ene läromedelsförfattaren är arkeolog märks också tydligt i materialet, både vad gäller ämnesvalet, den goda kvalitén i faktastödet till lä-rarna, samt i urvalet av arkeologiska fynd, fornlämningar och utgräv-ningsplatser. Som exempel kan nämnas kattfyndet från Vallhagar på Gotland och det ornerade yxskaftet från Tågerup i Skåne. Det senare fyndet har för övrigt framtagits relativt nyligen i samband med upp-dragsarkeologiska undersökningar.

Vilka vetenskapliga arbeten används som källor? Syns uppdragsarkeologins resultat i materialen?Trots att den ene läromedelsförfattaren är arkeolog, framgår det inte i lärarhandledningen vilka vetenskapliga arbeten eller källor som an-vänts som underlag för faktasammanställningar i lärarstödet. Däre-mot finns under rubriken ”Hur får jag reda på mer om forntiden?” en lista med litteraturtips till lärarna, samt förslag på böcker i histo-ria för barnen. Bland vuxenböckerna märks flera arkeologiska titlar, som även används i universitetens grundutbildning i arkeologi. Som exempel kan nämnas Arkeologi i Norden med Göran Burenhult som redaktör och Norrlands forntid av Evert Baudou. Inga uppdragsarke-ologiska arbeten finns med bland litteraturtipsen. Däremot hänvisas i allmänna ordalag till arkeologernas rapporter och till enskilda mu-seers och institutioners arkiv och webbsidor, bl.a. Historiska museet och Riksantikvarieämbetet.


Tema Uppslag i elevboken Faktastöd till läraren

Tiden Tiden och historien

Barnens tid

Forntiden

Tidslinjen

Kommentar kring nyckelfynd

Landet

Naturen

Landet – is, vatten, sten

Naturen – växter, djur och män-niskor

Landet och naturen

Spåren av isen finns överallt

Renjakt efter istiden

Sitt hemma och fånga djur!

Växterna är inte lika spännande på bild

Jordbruket

Stensträngar

Bofast eller rörlig?

Hemma Hus

Barn och familj

Mat

Hur man bodde under forntiden?

Ensam eller i by?

Byggmaterial och lerklining

Hur arbetar arkeologer idag?

En liten skärva kan berätta mycket om forntiden

Möbler

Toalett

Vävstol

Redskap och yxor

Krukor

Mat

Döden Gravar

Saknad och förgänglighet – vad finns kvar?

Benen

Gånggriften

Röse

Kremering och själen

Gravfält

Skeppssättning

Gravgåvor

Osteolog

Dödsrike

Makt Hövdingar och landet

Skryt och prylar

Att bestämma

Bygder och folk

Hövdingar

Maktens attribut (hur syns makten?)

Flintgruvor och flintyxor

Guldhalskrage

Trälar

Män och kvinnor

Festplatser

Tingsplatser

Mode Kropp

Kläder

En puss

Vad bevaras?

Vad gjorde man kläder av?

Vad gjorde man smycken av?

Vad var modet bra för?

Vad har Du gjort av skägget?

Mönster

Språket Runorna

Gamla ord

Runalfabetet

Språkregler

Gamla forntida ord

Olika språk

Tabell 1. Översikt över teman och uppslag i läromedlet Rena Rama Forntiden.


Himmel och jord

Gudar, kosmos, världsbild

Tid

Gudar och kosmos

Skålgropar

Att offra till gudaväsen

Världsbilden i slutet av forntiden

Tid

Resa På vilket sätt reste man?

Varför ville man resa?

Att resa under forntiden

Järnåldern

Historien Hur har historien använts i olika tider och varför?

Hur kommer vår tids historia att se ut?

Historien

Vad forskarna intresserar sig för

5.4 SO Direkt Historia (Bonnier utbildning)

SO Direkt Historia utgörs av en samlat läromedelspaket för elever i den övre grundskolan (år 6–9) (1:a trycket 2003, nytryck 2004). Paketet omfattar tre kronologiskt sorterade ämnesböcker (1–3) som inleds med mänsklighetens äldsta historia och går fram till den egna samtidshistorien. Till ämnesböckerna hör en lärarhandledning, med lärarstöd och kopieringsunderlag med olika övningsuppgifter i form av repetitionsfrågor och provfrågor. Frågorna finns även på en med-följande CD-romskiva. Lärarhandlingen är även tänkt att fungera som en ”idébank” och ”inspirationskälla” för läraren.

För SO Direkt Historia svarar tre manliga författare i mogen ålder (f mellan 1915-1943), Bengt Almgren, Hans Thorbjörnsson och Hans Tillman. Samtliga har mångårig erfarenhet av läromedelsförfattande inom ämnesområden som historia, samhälle och svenska. Som ansva-rig producent står förlaget Bonnier utbildning. Det finns inga uppgif-ter om att materialet i böckerna genomgått faktagranskning.

I förlagets egen marknadsföring framhålls att SO Direkt Historia ut-görs av:

”Ett komplett läromedelspaket som levandegör historien genom många personliga och livfulla texter och ett rikt bildmaterial. Tydlig struktur och det stora utrymme som givits den moderna historien, hjälper eleverna att få kronologisk reda i sitt historiska tänkande och att bättre förstå sin samtid”.

Källa: http://www.bonnierutbildning.se/butbweb/index2.aspx?s=826&s2=22955.

I vår granskning av SO Direkt Historia har vi valt att se närmare på den första ämnesboken med tillhörande delar i lärarhandledning, eftersom denna volym innehåller avsnitt som behandlar arkeologi lik-som Nordens äldsta historia och medeltid.

Hur förmedlas den historiska kunskapen?I den inledande orienteringen förklarar författarna tanken bakom äm-nesbokens disposition. Varje kapitel inleds med en sida som i bild och ord fångar kapitlets centrala frågor. Syftet är att väcka elevernas ny-fikenhet, på ett lättöverblickbart sätt visa eleverna kapitlets innehåll, ge läraren möjligheter att stämma av elevernas förkunskaper samt att visa kapitlets kunskapsmål. Varje kapitel avslutas med en sam-manfattning kallad Direkt, som utgörs av en kort sammanfattning

http://www.bonnierutbildning.se/butbweb/index2.aspx?s=826&s2=22955

http://www.bonnierutbildning.se/butbweb/index2.aspx?s=826&s2=22955


över kapitlets viktigaste kunskapsmål. Denna kan även användas som repetition. Varje kapitel innehåller även friliggande rutor med text och bild som anknyter till den löpande texten. Syftet med dessa är att ge eleven lust eller inspiration till fördjupningsstudier. Slutligen finns i varje kapitel även ett antal arbetsuppgifter i form av frågor med olika svårighetsgrad. Den lättaste nivån utgörs av faktafrågor, där svaren hämtas direkt ur texten. Mellannivån kan karakteriseras som s.k. kopieringsfrågor, som leder in i texten (bilden), då den kräver att eleven sorterar fakta och utifrån jämförelser dra egna slutsatser om orsaksförhållanden och olika sammanhang. Frågor med den hög-sta svårighetsgraden slutligen kräver att eleven, utifrån bokens stoff, samlar in, analyserar och värderar olika faktaunderlag och dra egna slutsatser. Denna typ av frågor ställer även krav på inlevelse och att eleverna söker faktamaterial i andra källor än läroboken. Inferensfrå-gor och erfarenhetsfrågor, dvs. frågor som leder ut från läroboken och på så sätt stimulerar eleven till ett självständigt och kritiskt lärande, förekommer inte i alla kapitel (jfr Hermansson Adler 2004, s. 50f),

Sammanfattningsvis karakteriseras ämnesboken av en rak beskrivan-de eller berättande stil om olika utvecklingsförlopp och händelser. I flera fall finns återkopplingar till olika typer av källor, arkeologiska, skriftliga, dvs. hur vi kan veta det vi vet. Däremot förekommer det mer sällan att specifika händelser eller företeelser problematiseras och ger ingångar till mer elevaktiva lärmetoder. Bokens innehåll präglas inte av någon särskild historiesyn?

Vilka arkeologiska kunskaper beskrivs i läromedlen?Boken inleds med kapitlet ”På jakt efter våra urfäder”, som innehål-ler en översiktlig genomgång över mänsklighetens tidigaste historia. I

Figur 5: Läromedlet SO Direkt Historia omfattar två delar – en ämnesbok för elev-erna och en lärarhandledning. Foto: Henrik Pihl.


kapitlet ingår även en beskrivning över hur historiker och arkeologer arbetar för att nå kunskaper om det förflutna. Detta exemplifieras med UV Västs undersökningar vid Huseby klev på Orust i Bohus-län. Bokens tyngdpunkt ligger på den kulturhistoriska utvecklingen i Europa och Asien, med början i de äldsta flodkulturerna, därefter Antiken med de grekiska stadsstaterna, romarrikets uppgång och fall samt det arabiska väldet. I det sista kapitlet ”Många tusen år i Sve-rige”, återknyter författarna till utvecklingen i Norden. Efter en kort sammanfattning över de viktigare förändringarna under forntid och vikingatid, följer en mer fördjupad genomgång av medeltidens poli-tiska riksbildningsprocess i Sverige.

I vår analys har vi valt att granska innehållet i kapitlet ”Många tusen år i Sverige”, som innehåller en kort sammanfattning över forntid, vi-kingatid och medeltid. Vi har även sett närmare på fördjupningsrutan ”En tidig boplats i Sverige – Forskarna samarbetar”.

Kapitlet ”Många tusen år..” inleds med tre ingressbilder som, enligt författarna, är tänkta att tjäna som ingångar till de aktuella perio-derna. De tre bilderna visar en klase vindruvor, ett vikingaskepp samt en karta över medeltidens Sverige. Vindruvorna ska ge associationer till det annorlunda och varmare klimatet och levnadsbetingelserna under forntiden. Vikingaskeppet står för en teknisk innovation, som möjliggjorde såväl fredliga handelsfärder som krigiska vikingatåg. Den tredje bilden visar utsträckningen på det enade svenska riket som växte fram under 1200-talet. Med denna bild vill författarna lyfta fram problemställningen om hur det svenska riket kom till.

Kapitlet innehåller följande huvudrubriker: Forntiden, Vikingatiden, Sverige under medeltiden, Bönder och stormän blir undersåtar samt Drottning Margareta och den nordiska unionen. Valet av rubriker speglar ganska väl de övergripande perioder/händelser som beskrivs i kapitlet. Fokus ligger således på att beskriva de viktigare ekonomiska, sociala och politiska förändringsförloppen i den svenska historien. Särskilt de senare avsnitten präglas i hög grad av namngivna kungar och stormän samt större politiska händelser. Intressant är också att man valt att lyfta fram den svenska riksbildningen, istället för att se utvecklingen i de nordiska länderna i ett större sammanhang.

Vi har i detta sammanhang valt att se närmare på innehållet i avsnittet Forntiden. Här ges en traditionell beskrivning av de olika perioderna kopplade till samhällets ekonomiska bas och klimatförändringar. Den förhistoriska perioden beskrivs i mycket förenklade och schabloniserade former utan problematiseringar, där utvecklingen gick från den äldre stenålderns nomadiserande fiskare och jägare till de första bofasta jord-brukarna, via introduktionen av metaller under bronsålder till den äldre järnålderns klimatförsämring. Som exempel kan nämnas att det i texten saknas en problematisering av varför människan valde att bli jordbru-kare och vad denna förändring innebar, dvs. en av de huvudproblemställ-ningar som sysselsatt den arkeologiska forskningen under lång tid!!

Genom att faktamaterialet i boken baseras på äldre forskningsresultat innehåller detta också flera felaktigheter, som inte borde förekomma i en nyproducerad lärobok (tryckt 2004). Det finns inte någon anledning


att här återge samtliga faktafel, utan istället har vi valt att lyfta fram några av de mer graverande exemplen.

Under rubriken De första jordbrukarna? lyfter författarna fram Al-vastra pålbyggnad i Östergötland som exempel på en ”märklig bond-by”. Varför denna var märklig framgår inte. Däremot berättas i tex-ten till en tolkningsrekonstruktion om hur byn låg på pålar i ett träsk. På bilden visas hur byn omgärdas av en palissad av tätt placerade tillspetsade stolpar, som ger associationer till ett försvarsverk. Denna tolkning förstärks även av bildtexten som berättar om hur byborna kunde dra in landgången om byn angreps av fiender. Vidare nämns att man i köksavfallet hittat ben av människor och att bönderna i Alvastra troligen varit kannibaler!! Tolkningen av Alvastra pålbygg-nad som en palissadinhägnad välorganiserad bondby speglar en äldre och idag starkt förlegad och ifrågasatt tolkningsdiskussion. Istället visar modern forskning att pålbyggnaden inte varit bebodd i egentlig bemärkelse, utan istället utnyttjats under främst sommarhalvåret, då platsen verkar ha fungerat som en social och religiös samlingsplats för kultutövning och festande. I en senare fas, till vilken människobenen kan knytas, användes kultplatsen istället för begravningar.

Texten innehåller även flera faktafel. Bland annat nämns att det under yngre stenålder fanns gott om bokollon i skogen för de grisar man höll sig med. Boken fanns dock inte i Norden under yngre stenålder utan blev först ett vanligt inslag i den naturliga vegetationen under äldre järnålder. Även bilden av den äldre järnålderns samhälle speglar en starkt förenklad och ålderdomlig syn, där texten inleds med att klimatet blev kyligare och regnigare. I texten kan man läsa om hur ”Vindruvorna mognade inte längre. Och till slut var vintrarna så kalla att djuren måste få fähus som skydd. Löv och hög lades upp i förråd. Boningshusen gjordes varmare och med eldstad. Det blev nödvändigt att ha får, för av ullen gjordes de varma kläderna. Man övergick till att odla havre och råg, som tål kyla bättre än vete.” Hela idén om den s.k. fimbulvintern och dess betydelse för människors levnadssätt, är exempel på ett annat centralt område, där forskningen idag har en långt mer nyanserad och problematiserande syn på vad som var orsak och verkan. Som exempel kan nämnas behovet av djurens stallning, där frågor om när stallningen introducerades, varför och i vilken om-fattning är livligt diskuterade. En problematisering i textens lärobok skulle här ge utrymme för eleverna att själva ställa frågor och söka alternativa förklaringar.

Vilka vetenskapliga arbeten används som källor? Syns uppdragsarkeologins resultat i materialen?Författarna redogör bara undantagsvis för vilka vetenskapliga arbe-ten som används som underlag för ämnesbokens olika kapitel. Ett sådant undantag utgörs av avsnittet Sveriges enande, där författarna stöder sin framställning på Dick Harrisson bok Jarlens sekel. För de äldre tidsperioderna finns inga hänvisningar till vetenskapliga arbe-ten. Istället rekommenderas läraren att använda Frans G. Bengtsson bok Röde Orm för att stimulera eleverna till att skriva egna berättel-ser om vikingarna. Vidare nämns att stoff om vikingatiden även kan hämtas ur den isländska sagalitteraturen, som exempel nämner man Gunlaug Ormtungas saga och Njals saga.


Uppdragsarkeologins källor lyser genomgående med sin frånvaro i SO Direkt Historia. Ett undantag hittar man i avsnittet ”En tidig boplats i Sverige – forskarna samarbetar”, där stenåldersboplatsen vid Huseby Klev på Orust i nuvarande Bohuslän, får tjäna som ex-empel på hur arkeologiska källmaterial tas fram och hur ny kunskap produceras. I avsnittet beskrivs också några viktiga tvärvetenskapliga hjälpmetoder, bl.a. kol 14-metoden. Fokus ligger här på framför allt naturvetenskapliga analyser, medan mer humanistiska hjälpvetenska-per som ex. ortnamnsforskning och bruk av äldre kartmaterial inte nämns. Den bild som förmedlas av arkeologisk fältmetodik, är ett arbete som bedrivs med slev, hacka, såll och måttband. Inte heller lä-rarhandledningen innehåller några konkreta tips om vart lärare/elever kan vända sig för att få information om lokala fornlämningar och arkeologiska fynd. Lärarstödet inleds istället med en direkt felaktig beskrivning av hur registrering av nya fornlämningar och beslut om arkeologiska undersökningar går till.

”Varje sommar görs nya fornfynd i Sverige. Människor, som är intres-serade av hembygdens historia, gör upptäckter. Det kan vara en sam-ling stenar, som döljer en forngrav. De anmäler fyndet till riksantik-variens ombud. Riksantikvarien har vårdnaden om våra fornminnen och beslutar om utgrävningar.” (Lärarhandledningen kap. 9:5)

5.4 Historia Liv i förändring (Interskol)

Läromedelspaketet Historia Liv i förändring består av två läroböcker och en lärarhandledning. Materialet har utarbetats av två kvinnor i den yngre medelåldern, Karin Sjöbeck och Birgitta Melén, samt har producerats av förlaget Interskol. Del A riktar sig till elever i årskur-serna 6-7, och behandlar den historiska utvecklingen i Europa fram till industrialiseringen i mitten av 1700-talet. I övriga världen förs händelseutvecklingen fram till 1800-talets mitt, varefter imperialis-men dominerar. Del B är avsedd att användas i årskurserna 8-9, och behandlar samhällsutvecklingen i Europa och världen, fram i modern tid och nutid.

Fokus i Liv i förändring ligger på den ekonomiska och sociala utveck-lingen, snarare än på politiska händelser och enskilda personer. Detta innebär att människors vardagsliv ställs i centrum. Även om Sveriges och Nordens äldre historia har en mycket nedtonad roll, har vi ändå valt att ta med läromedlet i vår granskning, pga. de pedagogiska för-slag till ingångar för arkeologin i skolan som detta erbjuder. Liv i förändring publicerades 1995 och 1996, med nytryck av läroboken 2002. För materialets vetenskapliga granskning svarar historikern Ulf Zander.

Vi har i vår analys valt att granska den första delen i Liv i förändring (del A), eftersom denna innehåller faktamaterial om rör arkeologi, forntid och medeltid. Bokens innehåll har ett kronologiskt upplägg, som tar avstamp i människans äldsta historia, för att därefter följa genom stenålder, bronsålder, järnålder, medeltid och tidig modern tid. I detta sammanhang ser vi närmare på de avsnitt i läroboken som behandlar Nordens stenålder, bronsålder och järnålder. Vidare har vi valt att granska de delar av lärarhandledningen, som innehåller olika kopplingar till arkeologi och fornlämningar.


Hur förmedlas den historiska kunskapen?I lärarhandledningen får läraren en mängd pedagogiska tips med för-slag på övningar och uppgifter för eleverna. En viktigt metodisk ut-gångspunkt, som ligger direkt i linje med kursplanemålen för historie-ämnet, är att uppmuntra eleverna till självständiga och undersökande arbeten där de ser sig själva som forskare eller historiedetektiver. Det-ta synsätt genomsyrar hela det pedagogiska upplägget i lärarhandled-ningen och konkretiseras i lärarstödet till varje enskilt kapitel.

De pedagogiska huvudmoment som lyfts fram i lärarhandledningen i anslutning till respektive kapitel följer till sina huvuddrag en gemen-sam mall som väl åskådliggörs i de olika underrubrikerna. Tanken är att lärarna ska få inspiration och pedagogiska tips kring olika lärme-toder med förslag på tillämpningsövningar som kan anpassas i förhål-lande till elevernas individuella kunskapsnivå och förutsättningar för lärande. Just elevernas självständiga och undersökande arbete löper här som en röd tråd genom lärarmaterialet.

De rubriknivåer som återkommer i lärarhandledningen utgörs av:

Inledning. Här får läraren olika tips och råd om hur hon/han intro-ducerar eleverna till en ny period eller nytt problemområde. Exempel på pedagogiska tips är bruk av tidsaxlar, tankekartor, skönlitterära eller faktatexter, eller studiebesök på t.ex. museer, fornlämningar som anknyter till innehållet.

Kulturanalys: Bruk av olika kulturuttryck för att hjälpa eleverna att identifiera sig med dåtidens människor. Det kan var genom drama-tisering av sagor och sägner som illustrerar människors vardag och hur man tänkte, analyser av film, genom praktiska övningar med att

Figur 6: Läromedlet Historia Liv i förändring omfattar två delar – en lärobok och en lärarhandledning. Foto: Henrik Pihl.


rekonstruera/bygga modeller, tillaga och äta mat från en viss tid, eller t.ex. åka på utflykter i natur- och kulturmiljöer.

Jämförelser i tid och rum: Att på olika sätt försöka ge eleverna insikter om likheter och skillnader mellan nu och då, framhålls i lärarhandled-ningen som ett av de viktigaste pedagogiska momenten i historieun-dervisningen. Viktigt är att dessa övningar tar sin utgångspunkt i det som är aktuellt för eleverna i deras egen vardag eller omgivning.

Källor: Ett bra sätt att öka elevernas källkritiska medvetenhet är att låta dem undersöka och kritiskt granska olika källor. Här ger förfat-tarna förslag på frågor som kan hjälpa eleverna i en sådan undersök-ning.

Undersök och producera: Detta moment anknyter till läroplanens betoning av att eleverna lär sig arbeta självständigt genom att un-dersöka ett problem och presentera sina resultat. Tanken är att elev-erna, genom att uppmuntras till att problematisera och ställa frågor kring olika områden, ska se sig själva som forskare. Just momentet att själva aktivt söka information utanför skolvärlden, ses här som ett mycket viktigt led i historieundervisningen. Som exempel på frågor, vilka kan tjäna som stöd för elevernas egna undersökande arbeten framhålls följande frågor:

• Vad ska vi studera/undersöka?

• Var i världen är vi?

• När? – vilken tid studerar vi?

• Hur var förutsättningarna (miljö, befolkning, ekonomi, teknologi mm)?

• Hur levde människor (social organisation)?

• Vem hade makten?

• Varför förändrades samhället (orsaker – följder)?

• Vilka slutsatser kan vi dra?

• Vilka likheter/skillnader kan vi se med dagens samhälle/situation?

Inlevelse och identifikation: Även möjligheten att leva sig in i män-niskors vardag, känslor och sätt att tänka under äldre tider, framhålls som ett viktigt moment för att öka elevernas förståelse för det för-flutna. Som exempel på pedagogiska övningar nämns dramatisering, att inta rollen som historisk journalist, att skriva brev eller dagböcker i rollen som en person i en annan tid, intervjuer äldre personer. I detta sammanhang nämns även möjligheten till studiebesök på museer, ar-keologiska utgrävningar, fornlämningar, hembygdsgårdar mm.

Vilka arkeologiska kunskaper beskrivs i läromedlen?I kapitlet Stenåldern och bronsåldern i Norden kommer författarna in på frågan om hur vi kan veta något om forntiden i Norden, då vi inte har några skriftliga källor. Här används utgrävningarna vid Skateholm i Skåne, för att exemplifiera hur forskare i arkeologi job-bar/använder olika metoder och källmaterial för att tolka spår efter människor och samhällen under förhistorien. Någon källhänvisning finns inte i lärarhandledningen. Man kan därför bara anta att för-fattarna tagit del av någon av Lars Larssons populärvetenskapliga


framställningar över Skateholmsprojektet, förmodligen boken Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan, publicerad 1988 av förslaget Sig-num. I samma kapitel finns även ett foto av den s k ”vinterhyddan” från Skateholm, som arkeologerna i mitten av 1980-talet rekonstru-erade i full skala i Skånes Djurparks forntidsby.

Kapitlet innehåller för övrigt en mycket kort sammanfattning över nordisk stenålder och bronsålder, exemplifierat med hjälp av enskilda kända fornlämningar. Här finns den rekonstruerade Kiviksgraven i Skåne avbildad, en bergsyta med en hällristningsbild från Fossum i Bohuslän, samt en tecknad illustration över en av flintgruvorna i Södra Sallerup utanför Malmö, undersökt av Malmö museer. Två av frågorna i kapitlet anknyter direkt Kiviksgraven. Författarna utnytt-jar dock inte den källkritiska aspekten att rekonstruktionen av grav-röset saknar grund i den arkeologiska dokumentationen, utan speglar rekonstruktörerna intentioner att återskapa en kungagrav efter antika förebilder (jfr Carlie 1998, s. 56). Kapitlet innehåller också ett mindre faktafel i de inledande kartbilder som visar förloppet av inlandsisens bortsmältning. Här har dateringen av det äldsta skedet placerats cirka 2000 år för långt fram i tiden.

Efter att uttömmande ha berättat om järnåldern i Europa och de gre-kiska, keltiska och romerska kulturerna, återvänder författarna på ett enskilt uppslag till Järnåldern i Norden. Här ställs arkeologiska och skriftliga källor i kontrast mot varandra, samtidigt som övergripande kopplingar görs till de stora folkvandringarna och till samhällsutveck-lingen i Europa. I texten ges även exempel på viktigare arkeologiska platser, som bidragit till kunskaper om järnålderns och vikingatidens samhällsorganisation, handel och kontakter. Här nämns platser som Eketorps fornborg, Birka och Hedeby, samt fynden av välbevarade vikingaskepp från Gokstad och Oseberg. Järnålderns agrara bebyg-gelse exemplifieras med en bild på en rekonstruerad gård i Vikingabyn i Hög i Skåne. Runstenar och ortnamn nämns också som exempel på viktiga källor för eleverna att själva undersöka och forska kring.

Vilka vetenskapliga arbeten används som källor? Syns uppdragsarkeologins resultat i materialen?Vi ska i det följande se närmare på vilka arkeologiska kunskaper som lyfts fram i Liv i förändring, samt i vilka pedagogiska moment som författarna ser möjligheter till samverkan med arkeologin.

I lärarhandledningen till kapitlen om bronsålder och järnålder ges framför allt under de två rubrikerna Källor respektive Undersök och producera, några konkreta förslag till att uppsöka, samla in och sam-manställa källor eller material med kopplingar till arkeologi. Bland annat föreslår författarna att läraren bjuder in en arkeolog för att låta henne/honom förklara olika arkeologiska metoder. Som exempel nämns kol 14-metoden, dendrokronologi, fosfatkartering och flygfo-tografering.

Författarna rekommenderar även att låta eleverna få besöka en arkeo-logisk utgrävning, alternativt ett museum eller en utställning för att få inspiration till arkeologers arbete och bruk av olika källmaterial. Att söka run R på kartor, försöka bestämma vilka fornminnen de marke-rar, samt besöka dessa på en cykelutflykt, är ett annat förslag som förs


fram i lärarhandledningen. Här nämns även När? Var? Hur?-seriens volym Med arkeologen Sverige runt, som en bra inspirationskälla. Vad gäller förslag på fack- eller populärvetenskaplig litteratur hän-visas nästan uteslutande till olika historiska böcker. Bland tidskrifter som tar upp arkeologiska frågor och material, nämns Illustrerad ve-tenskap, Populär arkeologi och Fornvännen. Några övriga hänvis-ningar till arkeologisk facklitteratur finns inte i lärarhandledningen och därmed inte heller några referenser till UV:s publikationer.

5.5 Summering

I syfte att undersöka hur arkeologin syns och förmedlas i dagens lä-romedel för grundskolan har projektet granskat fyra olika lärome-delspaket. Tre av materialen valdes på grundval av utfallet i i en-kätundersökningen: Puls Historia Forntiden 1-3 (NoK) för de yngre barnen (skolår 2-4) samt Historia Liv i förändring (Interskol) och SO Direkt Historia (Bonnier utbildning) för de äldre eleverna (skolår 6-7). Förutom dessa valde vi att granska ännu ett läromedel för de yngre skolbarnen: Rena Rama forntiden (Bonnier utbildning). Det sistnämnda skiljer sig från övriga läromedel genom att en av förfat-tarna är fackkunnig arkeolog.

Eftersom vår undersökning omfattar ett mycket begränsat material, kan några mer generella slutsatser om arkeologins roll i läromedel för historieämnet inte dras. För projektets fortsatta arbete har ut-värderingen dock tjänat flera viktiga funktioner, både för att bredda den egna erfarenhetsgrunden avseende läromedel och för att utifrån ett jämförande perspektiv bedöma möjliga utvecklingsområden för arkeologin i skolan.

Nedan följer en sammanställning över några av de viktigare iakttagel-ser som framkommit i samband undersökningen:

• Bland läromedlen finns exempel på både kronologiska och tema-tiska upplägg.

• De läromedel som utarbetats av lärare och pedagoger innehåller ofta faktafel och föråldrade tolkningar, vilket hade kunnat undvi-kas om materialen faktagranskats

• Dessa läromedel innehåller ofta bilder eller hänvisningar till sam-ma fornlämningar och fynd (jfr t.ex. Eketorps borg, Ale stenar, Alvastra pålbyggnad).

• När arkeologin presenteras som vetenskap, ligger fokus gärna på naturvetenskaplig metodik och analyser, medan humanistiska hjälpvetenskaper omnämns i mindre grad. Den bild som förmed-las av arkeologisk fältmetodik ligger också långt ifrån den mo-derna metodik som idag tillämpas inom uppdragsarkeologin.

• Läromedlet Rena Rama Forntiden som utarbetats av en arkeolog, skiljer sig tydligt från de övriga materialen. Fackkompetensen ses här inte bara i urvalet av fynd och fornlämningar, utan också i bilden av arkeologin som vetenskap och kvaliteten på faktainne-hållet.

• Rena Rama Forntiden är också det enda av de granskade mate-rialen som innehåller hänvisningar till arkeologiska översiktverk


eller liknande publikationer bland litteraturförslagen.

• Uppdragsarkeologins material och resultat syns i mycket ringa grad i de granskade materialen. Detta gäller särskilt de tre tradi-tionella läromedlen, men även i viss grad Rena Rama Forntiden.

• Arkeologiska fynd/fornlämningar används i flera av läromedlen som pedagogiskt redskap för att illustrera hur vi kan veta något om den skriftlösa perioden.

• I flera läromedel används Tiden/tidslinje som ett pedagogiskt red-skap för att ge eleverna perspektiv på forntiden och historien.

• Arkeologiska fynd/fornlämningar används även som utgångs-punkt för att få eleverna att reflektera om skillnader mellan nu och då. Särskilt läromedlen för de yngre eleverna innehåller många förslag på pedagogiska uppgifter och praktiska moment, som genom möjligheter till inlevelse förväntas öka elevernas för-ståelse mellan nu och då.

• Slutligen nämns studiebesök på arkeologiska utgrävningar, forn-lämningar och museer i några läromedel som bra moment, både för att öka elevernas medvetenhet om olika källor och hur kun-skap kommer till, och för de möjligheter till förståelse för det för-flutna som dessa moment erbjuder.

6. Informationskällor på nätet

6.1 Bakgrund

Idag är informationskällor på nätet en naturlig och viktig del av skol-arbetet i sannolikt alla skolor. Skolverkets statistik från 2001 visar att redan då hade 90 % av alla grundskolor en uppkoppling mot Inter-net, en andel som bör ha ökat sedan dess. De största fördelarna med Internet är att det blivit möjligt att snabbt, enkelt och billigt både dela med sig och ta del av stora mängder information. Eftersom mycket i skolan handlar om just informationshantering har Internet blivit en viktig och snudd på outtömlig resurs vid sidan av de mer traditionella informationskällorna. Men Internet ställer stora krav på användarna, i detta fall både lärare och elever. Internets ovan nämnda fördelar kan nämligen också ses som dess nackdelar om inte en källkritisk hållning antas.

Traditionell källkritik fungerar tyvärr inte på Internet, på en rad vik-tiga punkter avviker innehållet på hemsidor för att kunna passa in i den källkritiska mallen. Informationen existerar inte fysiskt, den är inte beständig och oföränderlig, den saknar tydlig karaktär och är svåravgränsad. Det är kanske så att man måste förhålla sig till infor-mation på Internet på samma sätt som till muntliga källor eller kanske se det mer som textkritik än källkritik, men det viktigaste är en med-vetenhet om Internets särart. I skolan krävs det alltså att läraren har och förmedlar kunskap om hur man söker och värderar informatio-nen på Internethemsidor. Utvärderingen av Skolverkets satsning ”IT i skolan” (1999-2002) visar på att denna kunskap har ökat.

Tidigare var läraren och läroböckerna de självklara informationskäl-lorna. Idag har läraren mer fått rollen som handledare i elevernas


sökande efter information. Det finns flera naturliga sökvägar för lä-rare och elever att hämta information på nätet, men Skoldatanätet är förmodligen den viktigaste resursen. Den drivs av Myndigheten för skolutveckling och fungerar sedan starten 1994 som en webbportal, ”ingång” på Internet, för skolorna.

I denna undersökning har vi valt att utvärdera de två hemsidor som lärarna i vår enkät uppgav att de kände till mest: Länkskafferiet och Terra Scaniae. Dessa webbplatser är mycket olika till sin karaktär och sitt upplägg. Vi har trots detta försökt att utgå från ungefär samma typ av frågor som vid utvärderingen av de traditionella läromedlen (jfr avsnitt 5). Detta är något problematiskt eftersom enskilda hemsi-dor sällan är uppbyggda på samma sätt som läromedlen och inte kan ha samma bredd på kunskapsinnehållet, historiesynen kommer t.ex. sällan till uttryck på en hemsida.

6.2 Länkskafferiet

Länkskafferiet är en del av Skoldatanätet och innehåller en data-bas med ämnesgrupperade sökvägar för informationskällor på nätet (http://lankskafferiet.skolutveckling.se). En grupp om åtta ämnesre-daktörer, lärare och bibliotekarier arbetar med att hålla databasen aktuell samtidigt som man utifrån ett antal kvalitetskriterier granskar och väljer ut de bästa webbplatserna. Webbplatserna är granskade och utvalda utifrån att de ska underlätta skolarbetet. Målgruppen är främst elever i åldern 10 – 15 år, men även gymnasieelever ska kunna ha nytta av länkarna. I korthet använder sig Länkskafferiet av följande urvalskriterier:

Webbplatsen ska:

• innehålla tillförlitlig information och uppgift om källa.

• ha ett enkelt och begripligt språk.

• ha en klar och tydlig layout samt vara enkel att använda.

• vara en självständigt fungerande informationskälla.

Från Länkskafferiets sida menar man att detta ska ge trygghet, allsi-dighet och bästa möjlighet till källkritisk granskning. På Länkskaffe-riet kan man bläddra sig fram genom olika övergripande ämnesteman för att sedan gå vidare via ämnen, men det går också att göra informa-tionssökningar i Länkskafferiets egen sökmotor. Länkskafferiet syftar till att vara en startpunkt i elevernas sökande efter kunskap och ett redskap för att utveckla deras informationskompetens. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan sökmotorer som till exempel Google å ena sidan och Länkskafferiet å den andra. Sökningarna på Länkskaf-feriet görs inom webbplatsen och bläddring i ämneshierarkier, som är granskade och strukturerade, är något helt annat än att ”Googla”. På Länkskafferiets webbplats uppmanar man både lärare och elever till egen källkritisk granskning och hänvisar då till ”Kolla källan!” som ett hjälpmedel (Källa: http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/in-dex.shtml).

När man söker i sökmotorn eller bläddrar bland ämnena dyker det upp ett antal ”träffar” som utgörs av länkar till webbplatser och hem-

http://lankskafferiet.skolutveckling.se

http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/index.shtml



sidor. Med hjälp av små ikoner framgår det på vilket språk länkträf-fen finns och vilken åldersgrupp den passar bäst. Dessutom finns en kort beskrivning av hemsidan som länkträffen hänvisar till.

Webbplatsens strukturVid en snabb genomgång upptäcker man att det finns flera ingångar till arkeologi på Länkskafferiet. Länkar till webbplatser med arkeo-logiska förtecken finns, förutom inom ämnesområdet ”Arkeologi”, även inom områdena ”Historia” och ”Minoriteter, folktro och folk-seder”. En ganska stor andel av webbplatserna är dessutom de samma inom de olika områdena.

Ämnesområdet ”Arkeologi” som ligger under temat ”Folk och län-der” är uppdelat i underavdelningar som består av den sedvanliga indelningen i tidsperioder (stenålder - järnålder), men även av under-avdelningar baserade på t. ex enskilda länder, imperier och världsde-lar. ”Undervattensarkeologi” liksom ”Fråga en expert” får dessutom egna underavdelningar. Länkskafferiet länkar även till museer och tidskrifter som handlar om arkeologi. Underavdelningar och länkar till medeltidsarkeologi, historisk arkeologi och ”hjälpvetenskaperna” saknas tyvärr helt. Underavdelningen ”Sverige” är den mest inne-hållsrika och innehåller i sig 12 underavdelningar. Sammantaget finns det cirka 120 länkar (20051214). Drygt 25 % av dessa återanvänds inom de olika underavdelningarna. Det är i och för sig inte så konstigt eftersom en del webbplatser innehåller information om flera olika tidsperioder. Endast ett fåtal länkträffar har slutat att fungera, däre-mot har en del webbplatser ganska många år på nacken vilket innebär att de i sin tur innehåller en del icke-fungerande länkar och föråldrad kunskap.

I följande tabell ges en översikt om antalet länkar som finns inom varje underavdelning. Förutom underavdelningen ”Sverige” som domine-rar med 62 länkträffar verkar det vara underavdelningarna ”Egyp-ten” och ”Undervattensarkeologi” som har största utbudet med 9 res-pektive 10 länkträffar. När det gäller ”Undervattensarkeologi” pekar flera av länkarna på olika sidor inom samma webbplats vilket kan tyckas vara något onödigt. Bland Egypten-länkarna är drygt hälften engelskspråkiga. Inom underavdelningarna för ”Sten-”, ”Brons-” och ”Järnålder”, som alla har ganska få länkträffar, tar uppdragsarkeolo-gin ganska stor plats. Nästan hälften av länkarna har anknytning till uppdragsarkeologi, medan de helt saknas inom den allmänna ”Arkeo-logi”-avdelningen.

Tabell 2. Antalet länkträffar per underavdelning.

Arkeologi ”allmänt”

Stenålder Bronsålder Järnålder Australien och Ocea-nien

Centralamerika, Mexiko och Västindien

Egypten

15 6 2 5 1 1 9

Figur 7. Länkskafferiets loga.


Forts. tabell 2.

Frankrike Grekisk arkeologi

Romersk arkeologi

Sverige Undervattens-arkeologi

Fråga en expert

Museer Tid-skrifter

1 3 5 62 10 1 1 1

Underavdelningen ”Sverige” innehåller 62 länkträffar och här är bil-den något annorlunda. Tyngdpunkten ligger på ”Järnålder”, samti-digt som andelen uppdragsarkeologi är lägre.

Tabell 3. Antalet länkträffar i underavdelningen ”Sverige”

Sverige ”allmänt”

Stenålder Bronsålder Järnålder Medeltid Birka Stockholms län

15 5 6 15 4 2 2

Forts. tabell 3.

Bosättningar, kultplatser, gravskick

Hällristningar Fråga en expert

Länklistor Museer Radio- och TV-program

2 7 1 1 1 1

Vem ligger då bakom alla de här webbplatserna som Länkskafferiet länkar till. Vid en snabb genomgång märker man att det är museerna som står för det mesta av materialet. I nedanstående tabell har vi re-dogjort för vem som ”äger” webbplatsen. I en del fall är det svårt att hitta tydlig information om detta och i andra fall är det flera ”ägare” som samarbetat om en webbplats. Sammanställningen blir därför nå-got ytlig och översiktlig.

Tabell 4. Antalet länkträffar per kategori av webbplats-”ägare”.

Museer Myndigheter Privatpersoner Media Universitet Uppdragsarkeologi

49 22 19 13 10 10

Att redogöra för samtliga webbplatser om arkeologi som Länkskaf-feriet länkar till är inte möjligt inom ramen för denna rapport och inte heller särskilt lämpligt eftersom länkarna byts ut och förändras efterhand. Däremot kan man redovisa några generella tendenser och använda ett urval webbplatser som exempel.

Vilka arkeologiska kunskaper får utrymme på webbplatsen?De länkar som ligger direkt under området Arkeologi är inte särskilt aktuella eller typiskt arkeologiorienterade. Generellt sett saknar webb-platserna både bredd och djup. Vissa behandlar mer historia än ar-keologi, andra tar bara upp ett fenomen som till exempel olympiska spelen (samtliga länkar i underavdelningen Grekisk arkeologi handlar om Olympiska spelen). Det finns flera exempel på webbplatser bland länkträffarna som handlar om antikens historia runt Medelhavet el-ler forntiden i Mellanöstern och Afrika. Det finns en viss tendens att förväxla och slå ihop antikens historia och forntidens historia med arkeologi och förhistoria.

Det är inte helt klart hur relevanta och intressanta webbplatser om fornminnen på nordöstra Jylland, uppdragsarkeologi på Åland och arkeologi i Finland är för svenska elever. Samma sak gäller Iron Age Celts, hur rolig och interaktiv webbplatsen än är. De hade fungerat som komplement om det hade funnits länkar till bra hemsidor om svensk förhistoria.


Sen har vi de hemsidor som bara redovisar ett fenomen eller en före-teelse som t.ex. ”hyddor under paleolitikum” (”Stone Age habitats”). Här är det likaså alldeles för smalt ämnesmässigt, det hade fungerat som komplement om det hade funnits någon bredare hemsida som tagit upp stenålderns eller förhistoriens byggnadsskick. Risken är att ”hyddor under paleolitikum” ger eleverna en felaktig och varaktig bild om hur människorna levde under stenåldern.

En webbplats som påstås visa hur arkeologer jobbar idag visar hur en forskningsgrävning går till, något som ligger långt ifrån hur dagens verklighet ser ut för de flesta arkeologer, särskilt inom uppdragsarke-ologin. De uppdragsarkeologiska webbplatserna vill gärna redovisa sina fynd av föremål och spår av strukturer i marken, allt föredömligt dokumenterat och visat med mycket bilder. Fokus för dessa webbplat-ser är att svara på frågor kring den specifika utgrävningssituationen; varför gräver vi; hur gräver vi; vad hittar vi? Alltför sällan förmedlas några resultat och slutsatser efter utgrävningens slut.

Bland länkträffarna finns det naturligtvis en stor variation vilket kan tyckas vara bra eftersom de då kan komplettera varandra men när det är så få som t.ex. 5 webbplatser om stenålder fungerar inte det. Gene-rellt sett finns det för stora luckor i kunskapen. Det hade behövts ett antal större webbplatser som hade kunnat ge överblick och som sedan kompletterats med ”smala” webbplatser. Här hade man även kunnat tänka sig något rankningssystem, de webbplatser som var större och mer heltäckande skulle hamna längre upp i listan. Risken idag är att det ändå uppfattas som ett rankningssystem och att eleverna bara tit-tar på de översta länkträffarna i listan.

Hur förmedlas dessa?Användaraktiviteten på Länkskafferiet består av bläddring i äm-neshierarkier och informationssökningar. Länkskafferiet tar inget an-svar för hur informationen på de länkade webbplatserna förmedlas, men det är naturligtvis sådant de väger in i sin bedömning när de gör urvalet. Länkskafferiets pedagogiska insats ligger istället i deras ambition att ge möjlighet åt eleverna (och lärarna) att öka sin infor-mationskompetens.

Vid genomgången av länkträffarna tittade vi särskilt på möjligheterna till deltagande och interaktivitet. Vi har bland annat letat efter elever-nas möjligheter att ställa frågor eller vara med i olika typer i forum; om de själva kan styra i vilken ordning de lär sig eller till och med vad de lär sig. Bland länkträffarna finns det naturligtvis en stor variation vilket kan tyckas vara bra eftersom de då kan komplettera varandra med olika typer av förmedling. Ofta innehåller webbplatserna endast ren faktainformation, ganska kortfattad och enkel, i textform med ett fåtal bilder. I många fall är ändå texterna, i vårt tycke, för svåra för barn i åldern 10–15 år. Tyvärr är det nog så att webbplatserna ofta vänder sig till en annan målgrupp, ”den intresserade allmänheten”. Särskilt de uppdragsarkeologiska webbplatserna använder sig av fack-språk. Museerna är något bättre när det gäller språk och målgrupp-sinriktning, men interaktiviteten är fortfarande påfallande dålig. An-dra ”ägare”, som till exempel BBC, har en väl utvecklad interaktivitet på webbplatsen Iron Age Celts, där den blåhårige keltiske pojken Dions liv spelas upp i en liten interaktiv animerad film. Elevernas val styr vad som ska hända i filmen och hur det ska gå för Dion.


Återigen måste vi säga att urvalet är för litet för att de ska komplet-tera varandra. Det hade behövts fler webbplatser för att det mer unika som till exempel Iron Age Celts skall fungera som komplement.

Vilka vetenskapliga arbeten används som källor?Stora flertalet webbplatser som Länkskafferiet länkar till saknar re-ferenser till vetenskapliga arbeten. Nu kan man kanske inte kräva referenser av alla, vissa webbplatser är av sådan karaktär att de inte behöver referenser. Museer och myndigheter anses vederhäftiga och redovisar därför sällan några källor till sina webbtexter. Privatper-soner och ”hobbyforskare” är generellt sett ganska duktiga på att ta med referenser vilket kan bero på att man på ett annat sätt måste hävda sin vetenskaplighet. Konstigt nog redovisar inte alla uppdrags-arkeologiska webbplatser sina källor, vilket annars är en väldigt stark tradition inom uppdragsarkeologin. En genomgång av samtliga länk-träffar visar att endast en tredjedel av de webbplatser som ”borde” ha referenser verkligen har det.

Syns uppdragsarkeologins resultat i materialen?Svaret måste bli både ja och nej. I det stora hela har inte uppdrags-arkeologins resultat nått ut i övriga webbplatsers material, men å andra sidan länkar Länkskafferiet direkt till uppdragsarkeologins webbplatser med pågående eller nyligen avslutade undersökningar. Som exempel har Länkskafferiet länkträffar på E22-projektet i Skåne och E4-projektet i Uppland, tyvärr går den sistnämnda länkträffen till projektets startsida istället för ”BARN & SKOLOR”-sidan vilket kanske vore lämpligare.

Överhuvudtaget när det gäller uppdragsarkeologins webbplatser re-dovisas sällan några slutgiltiga resultat. Generellt sett är det endast utgrävningssituationen som redovisas i loggböcker eller korta artik-lar, eventuellt förekommer något kort om preliminära resultat. Oftast upphör aktiviteten på och informationsflödet till webbplatsen när undersökningarna i fält är klara. Uppdragsarkeologins resultat göms sedan undan i rapporter och andra publikationer.

6.3 Terra Scaniae

Terra Scaniae är en webbplats som arbetar med att förmedla aktu-ell historia till skolan (http://www.ts.skane.se). Namnet anspelar på de gamla medeltida Skånelandskapen; Halland, Skåne och Blekinge, men det är endast Skåne som behandlas på webbplatsen. Projektet in-leddes på försök 1999 och hade då föresatsen att bli ”en Skånsk histo-riebok på nätet”. Webbplatsen har utvecklats mycket sedan dess och permanentades 2003 med Kultur Skåne, Stiftelsen Framtidens kultur och Helge Ax:son Johnsons Stiftelse som huvudfinansiärer. Webbplat-sen ingår nu i Skoltjänsten som är en del av Kultur Skåne, Region Skånes kulturförvaltning. De ansvariga har byggt upp ett nätverk av kontakter bland lärare och forskare inom bland annat arkeologi och historia. Det är tack vare detta nätverk de kan ha den bredd och djup på materialet som de har.

Webbplatsens strukturWebbplatsen ger ett något ostrukturerat intryck vid första anblicken. Det är inte helt intuitivt var man ska klicka för att komma vidare. Väl

http://www.ts.skane.se


inne på den ”riktiga startsidan” kan man ta sig vidare på flera olika sätt. Den är främst uppbyggd av de fyra resursområden: ”Personer”, ”Fakta”, ”Kartor” samt ”Film och Bild”, plus spelet ”Bli en historie-detektiv” som en liten bonus. I övre menyraden kan man även navige-ra sig fram genom de olika tidsåldrarna, från stenålder till 2000-talet. Inom de olika resursområdena finns det dessutom en sökfunktion. Tyvärr har sökfunktionen en del brister; det går inte att söka efter ord kortare än 4 bokstäver; sökresultatet anger bara vilken text sökordet står i och eftersom vissa texter är flera sidor långa kan det vara ganska svårt att hitta i vilket sammanhang ordet finns.

”Personer” är en eminent källa med intressanta levnadsöden från olika tidsperioder att ta del av, både fiktiva och verkliga. Det riktigt intres-santa är att det bygger på faktatexter och information från forskare inom bl.a. arkeologi och historia. Berättelserna skrivs av barn- och ungdomsförfattare för att sedan återgå till forskarna för slutgransk-ning. Berättelserna hänvisar till faktatexter som kan användas för vidare ”forskning”. Däremot kunde man önska sig en tydligare och kanske dynamisk koppling till tidsperiod, man blir något osäker var man befinner sig tidsmässigt när man navigera mellan olika texter.

Faktaavdelningen har ett stort omfång och kan därför uppfattas som oöverskådlig, här kan med fördel sökfunktionen användas. Det blir ett extra plus för ordförklaringarna som finns till varje text.

Kartorna fungerar ganska bra. De är uppdelade i två kategorier. Den första, ”Skåne förr”, visar historiska kartor från 1500-talet till 1930-talet. Den uppfattas som något omständlig när man letar efter en specifik karta, kartfönstret innehåller bl.a. för lite information. Dess-utom verkar inte alla kartor fungera. Den andra kategorin, ”Tema-tiska kartor”, är desto bättre, de är på hyfsad nivå både när det gäller det interaktiva och det intuitiva, även om man skulle önska att de gick att påverka ännu mer. Tyvärr finns inga kartor över fornminnen och arkeologiska platser.

”Film och Bild” innehåller mycket dokumentärt och samtida mate-rial, men ett par bilder över historiska objekt gömmer sig också här.

”Historiedetektiven” – ”Fallet med det okända skelettet” är ett riktigt litet smultron där man interaktivt löser en arkeologisk gåta. Inter-aktivt deltar man i en utgrävning och får då, på ett enkelt sätt, reda på hur arkeologen och historikern arbetar. I spelet ska man samtala med arkeologer och andra personer, fynd ska fotograferas och det

Figur 8. Terra Scaniae loga.


”forskas” i arkiv och på bibliotek. I spelet får också arkeologerna sin ”nörd”-stämpel befäst genom att man tvingas lyssna på dåliga arkeo-logskämt, men det är väl sådant man får tåla.

Lärarrummet är tänkt som en resurs för att bl.a. förstå webbplatsen, men guiden som tillhandahålls är något bristfällig; det ges ingen in-troduktion och den är ej interaktiv utan består snarare av makron som spelas upp. Lärarrummet innehåller även en del tips angående metodik m.m. men den är något tunn. Det finns även ett forum som inte verkar användas.

Vilka arkeologiska kunskaper får utrymme på den granskade webbplatsen?Som tidigare nämnts behandlar Terra Scaniae tidsperioderna sten-ålder till 2000-tal, indelat på traditionellt sätt, men med järnåldern uppdelad i järnålder och vikingatid. 1500-talet och framåt presente-ras århundrade för århundrade. Tyvärr har man ingen tidslinje, vilket hade kunnat tydliggöra inom vilken tidsperiod man befinner sig på webbplatsen olika sidor. Allmänt är de olika tidsperiodernas inle-dande faktatexter mycket bra om än något långa. Vissa fördjupande faktatexter verkar inte vara anpassade och redigerade för webben, de är på ganska hög nivå och innehåller mycket fackspråk.

Om vi tar järnåldern som exempel så kan man, genom att klicka på tidsperioden i den övre menyraden, bli presenterad en inledande faktatext. I den tar man upp och förklarar viktiga begrepp och före-teelser som järnet, bebyggelse, religion, ekonomi, samhällsskick, krig och klimat mm. Allt detta på 5 sidor à cirka 1500 tecken. Dessutom finns det fördjupningstexter om järnhanteringen och slaveriet under järnåldern. Vill man ta del av levnadsöden klickar man på personer och kan då följa Unwodr eller Hildr i varsin fiktiv text.

Om man istället går in via ”Personer” för att följa ett levnadsöde, måste man välja en tidsperiod. Om vi väljer ”1500-talet” kan vi läsa om Katrine Hattemagers, änkefru och tyghandlare i Malmö; en be-rättelse på 7 sidor à cirka 1500 tecken . I faktaavdelningen finns det länkar till texter om så pass skilda ämnen som ”Tyg och färg medel-tidens Europa, ”Kvinnans status under medeltiden” och ”1500-talets belysning”.

Hur förmedlas dessa?Tanken är nog att mycket ska utgå från de fiktiva berättelserna om personerna som sedan ska locka till vidare studier bland faktatexter och kartor. Det finns en del interaktivitet på webbplatsen, främst His-toriedetektiven och kartorna, men det finns även bild och filmmate-rial. Det är förmodligen ett problem att materialet inte är målgrupps-anpassat. Materialet passar nog de äldre eleverna bäst, både när det gäller fakta, fördjupning och levnadsöden.

Vilka vetenskapliga arbeten används som källor?Under tema Personer framgår det alltid i inledningen vem som läm-nat faktaunderlag och vem som skrivit texten. I slutet på de flesta faktatexterna finns det en litteraturlista som ofta varierar i längd med vetenskaplig nivå, tyvärr framgår det sällan vem som skrivit texten. Generellt sett är det bra nivå på källmaterialet och särskilt mycket av uppdragsarkeologins källor finns med.


Syns uppdragsarkeologins resultat i materialen?Vid en ytlig genomgång syns uppdragsarkeologin dåligt men om man letar lite noggrannare så finner man mer. I arbetsgruppen som läm-nar faktaunderlag finns ett par arkeologer som arbetar inom upp-dragsarkeologin. Flera av faktadelens både inlednings- och fördjup-ningstexter bygger på material från dessa arkeologer. Därför kan man till exempel läsa en hel del om Järrestad (Bengt Söderberg) och t.ex. ”Flintan: Skånes svarta guld” (Bo Knarrström).

6.4 Summering

Granskningen gjordes på två webbplatser av helt olika typ. Länkskaf-feriet används som ingång till andra ”kvalitetssäkrade” källor, medan Terra Scaniae fungerar som en självständig resurs. Nedan sammanfat-tas punktvis de iakttagelser/slutsatser som kan dras av granskningen.

• Länkskafferiet saknar ämnesmässig bredd inom arkeologi. De borde istället se till helheten om webbplatsen ska kunna användas som en kvalitativ resurs. För att få en större bredd behövs bl.a. fler länkar till sten-, brons- och järnålder.

• Terra Scaniae har en kronologisk och kunskapsmässig bredd i sitt material, men saknar kopplingar till enskilda arkeologiska platser och fornlämningar.

• Båda de granskade webbplatserna saknar material med förslag och tips på lärmetoder m.m. Även lärarhandledningar saknas på de flesta övriga webbplatser.

• Museerna är de institutioner som är längst framme när det gäller förmedling på Internet. Detta framgår tydligt inte minst genom analysen av Länkskafferiet.

• Uppdragsarkeologin saknas i stort, vilket kan bero på att man sällan redovisar sina resultat och nyvunna kunskaper på nätet. De finns istället i rapporter, tidskrifter och vetenskaplig facklitteratur.

7. Slutsatser och förslag till pilotprojekt

För att undersöka hur arkeologin syns och förmedlas i dagens läro-medel för grundskolan har projektet granskat ett urval av olika läro-medelspaket. Granskningen visar att faktainnehållet ofta är inaktuellt eller rent av belastat med felaktigheter. Tolkningarna av de arkeo-logiska materialen är föråldrade och de olika läromedlen behandlar ofta samma fornlämningar och fynd. När arkeologin presenteras som vetenskap, ligger fokus gärna på naturvetenskaplig metodik och ana-lyser, medan humanistiska hjälpvetenskaper omnämns i mindre grad. Den bild som förmedlas av arkeologisk fältmetodik ligger också långt ifrån den moderna metodik som idag tillämpas inom uppdragsarkeo-login. Läromedlen uppvisar också brister i hänvisningarna till veten-skapliga arbeten och källor till uppdragsarkeologin saknas nästan helt. Det finns läromedel som avviker positivt, men då är det också en arkeolog som utarbetat materialet. Många av nämnda problemen kunde ha undvikits om materialen faktagranskats av arkeologisk ex-pertis.

Även de Internetkällor som projektet granskat är behäftade med lik-nande problem, men här är den källkritiska aspekten den viktigaste.


Ett annat problem när det gäller information på Internet. om arkeo-logi är att webbplatserna oftast är för ”smala”, dvs. saknar ämnes-mässig bredd.

Bland de slutsatser som kan dras av projektets undersökningar är att lärarna i förhållande till de material som idag erbjuds, önskar ett större inslag av arkeologi i skolan. De typer av läromedel som sär-skilt efterfrågas är film, OH/AV-material och bredvidläsningsböcker. Även lärmaterial på Internet, faktaböcker och lärarhandledningar är intressanta för lärarna, medan multimedia däremot inte är lika efter-frågat.

Projektets undersökningar visar även att det inom skolan finns ett stort intresse för den arkeologiska utgrävningen och dess metoder för dokumentation och analys som lärmetoder. Lärarnas intresse för det arkeologiska projektet och utgrävningsplatsen består främst i de di-daktiska ingångar dessa erbjuder för att förstå hur historisk kunskap kommer till. Arkeologin uppfattas här som ett pedagogiskt redskap för att synliggöra kunskapsprocessen och stimulera eleverna till att tänka självständigt och källkritiskt söka kunskaper. Det arkeologiska ”stoffets” aktualitet, det vill säga att presenterade fakta i hög grad speglar nya forskningsrön, anses av lärarna däremot inte lika väsent-ligt.

En annan viktig slutsats är att lärarna vill ha fler och bättre möjlig-heter att besöka en arkeologisk utgrävning, särskilt om denna äger rum i det egna närområdet. Finns det inga möjligheter att besöka en riktig undersökning, kan en fiktiv arkeologisk utgrävning på skolan vara ett intressant alternativ. En fiktiv utgrävning ger också bättre möjligheter att skräddarsy material och metoder för ett specifikt sam-manhang. Detta öppnar t.ex. möjligheter för praktiska tillämpningar i samband med temaarbeten av olika slag, eftersom lärarna här själva kan bestämma när under läsåret och hur många veckor arbetet ska genomföras.

För att försöka möta skolornas behov planeras ett pilotprojekt för genomförande under våren 2006. Projektet kommer att drivas i sam-arbete med lärare och elever i sjunde klass på Gunnesboskolan i Lund. Utgångspunkten tas i elevernas fördjupningsarbeten under våren, då


de kommer att arbeta med Antiken, från de äldsta flodkulturerna, via de grekiska statsstaterna och romarriket. Elever på högstadiet läser traditionellt inte något om den nordiska förhistorien. Detta sker istäl-let vanligtvis på låg- och mellanstadiet. Ingången för samarbetet är att vi ska ge eleverna möjligheter att jämföra och forska om vad som hände hemmavid i Sverige under motsvarande epoker.

Pilotprojektet kommer att omfatta flera olika moment:

• Ett inledande besök på skolan av en arkeolog som berättar om arkeologins källor och metoder. Detta är viktigt för att få en bra kontakt med elever och lärare, för att skapa förtroende och öpp-na för en dialog.

• Uppbyggnad av en webbplats som innehåller faktamaterial till eleverna, och som även fungerar som en interaktiv och kommuni-kativ arena.

• Materialet på webbplatsen tas fram i nära samråd med ansvariga lärare och i förhållande till de teman som eleverna vill forska kring. Här kommer även att finnas mer generella fakta om t.ex. arkeologins metoder och hjälpvetenskaper, liksom fakta om en-skilda arkeologiska platser i regionen.

• På webbplatsen kommer vidare att finnas länkar till andra infor-mationskällor, med material som vi i projektet bedömer håller en god kvalitet och har relevans för elevernas arbeten. Det är tänkt att webbplatsen ska ha den bredd men även det djup som annars ofta saknas.

• Två viktiga element på webbplatsen är Tid och Plats, som ska fungera som pedagogiska ingångar för eleverna att orientera sig och söka material.

• I pilotprojektet ingår även att utveckla och praktiskt genomföra en fiktiv arkeologisk utgrävning på skolan.

Det är projektets ambitioner att de kulturpedagogiska material som utarbetas inom pilotprojektet ska kunna användas som modeller eller förebilder både internt inom kulturarvssektorn och tjäna som inspira-tion inom skolvärlden. Resultaten kommer därför att sammanställas och presenteras i form av en lärarhandledning.


Referenser

Källor

Almgren, B., Thorbjörnsson, H., Tillman, H. 2004. SO Direkt Historia 1. Bonnier utbildning.Almgren, B., Thorbjörnsson, H., Tillman, H. 2004. SO Direkt His-

toria 1. Lärarhandledning. Bonnier utbildning.Eweström Hassby, A. 2005. Historia. Forntiden. Lärarbok. Puls.

Natur och Kultur.Kolla Källan: http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/index.shtmlKörner, G. 2004. Historia. Forntiden. Grundbok. Puls. Natur och

Kultur.Lindström, J. & Wahlbom, E. 2004. Rena rama forntiden. Bonnier

utbildning.Lindström, J. & Wahlbom, E. 2004. Rena rama forntiden. Lärar-

handledning. Bonnier utbildning.Utbildningsradion. 2003. Rena, rama forntiden. Videokasett.Sjöbeck, K. & Melén, B. 1996. Historia. Liv i förändring. Lärar-

handledning. Del A och B 6-9. Interskol.Sjöbeck, K. & Melén, B. 2002. Historia. Liv i förändring. Del A. 6-

9. Interskol.Länkskafferiet. http://www.Lankskafferiet.skolutveckling.seLänkskafferiet - en trygg utmaning! http://www.lub.lu.se/~annakim/

ls/skoleninordenartikeln/svenska.htmlSamhällsorienterade ämnen. Gemensam kursplanetext för geografi,

historia, religionskunskap och samhällskunskap. Inrättad 2000-07; http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp

=23&skolform=11&sprak=sv&id=3882&ar=0405&e…Terra Scaniae. http://www.ts.skane.se

Muntlig källa

Caroline Arcini, osteolog, Riksantikvarieämbetet UV Syd, Lund

Litteratur

Hermansson Adler, M. 2004. Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Liber. Stockholm.Jansson, M. 2001. Källkritik på nätet – en handledning. Konsthög-

skolan i Malmö. http://www.khm.lu.se/biblio/handledning/kallkritik/index.htmJohnsen, E. B., Lorenzen, S, Selander, S. & Skyum-Nielsen, P. 1998.

Kunskapens texter. Jakten på den goda läroboken. Universitets-förlaget. Stockholm.

Larsson, H.A. 2001. Barnet kastades ut med badvattnet. Historien om hur skolans historieundervisning närmast blev historia. Aktu-ellt om Historia 2001:2. Historielärarnas förening.

Rask, S. R. 1999. ITIS. Studiematerial. Nätet som källa och text. Stiftelsen för Kunskap och kompetensutveckling. Delegationen för IT i Skolan. Utbildningsdepartementet.

http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/333.pdfRegeringens proposition 1993/94:177. Utbildning och forskning.


http://www.Lankskafferiet.skolutveckling.se

http://www.lub.lu.se/~annakim/ls/skoleninordenartikeln/svenska.html

http://www.lub.lu.se/~annakim/ls/skoleninordenartikeln/svenska.html

http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp

http://www.ts.skane.se

http://www.khm.lu.se/biblio/handledning/kallkritik/index.htm

http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/333.pdf


Regeringens proposition 1996/96:3. Kulturpolitik.Regeringens proposition 1998/99:114. Kulturarv – kulturmiljöer

och kulturföremål.Regeringens proposition 2004/04:140. Kunskap och kvalitet – elva

steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Uppdragsarkeologi i tiden. Betänkande av Uppdragsarkeologi-ut-

redningen. SOU 2005:80.


Bilaga. Enkäten till skolorna





Arkeologi i skolan

Projektet Arkeologi i Skolan syftar till att utveckla uppdragsarkeo-logins kommunikation och samverkan med skolan. I denna rapport presenteras resultaten av projektets inledande arbeten, som innefat-tar en enkätundersökning om arkeologins roll i skolan och en kritisk granskning av hur arkeologiska källor och resultat förmedlas i läro-böcker och informationskällor på nätet.

ISSN 1104-7526

Documents

Arkeologi i skolan - Startsida | Riksantikvarieämbetet · 2007. 7. 9. · Arkeologi i skolan 7 3. Enkätundersökning – en kartläggning av arkeologins roll i skolan 3.1 Syfte