arbettet som eleverna lämnade

Örebro Universitet Handelshögskolan Externredovisning i tid och rum Höstterminen 2010

2010‐09‐17

Maritha Brånn Marika Karlsson Sabina Karlsson

Decision‐Model Approach‐redovisninginformationens betydelse vid

förutsägelse av konkurs

2

Inledning

Företagskonkurser är ett växande problem av mycket stor betydelse, då fler företag än någonsin har gått mot konkurs sedan 1930-talet1. I en undersökning som Tillväxtanalys genomförde kan vi se att 695 stycken företag i Sverige försattes i konkurs under mars månad år 2010. Detta är visserligen en minskning med 14 % från föregående år men fortfarande är antalet företag som går i konkurs många och därför ett aktuellt problem även i dag.2 Eidleman anser att kombinationen av intensivt konkurrensutsatta marknader och en ökad skuldsättning hos företag sannolikt kommer innebära att ännu fler företag riskerar att gå i konkurs varje gång en nedgång i ekonomin inträffar3.

En central fråga som många ställer sig är om det i förväg går att förutse om ett företag är på väg mot en konkurs, och i så fall hur4? För aktörer som agerar på marknaden kan detta vara av stort intresse när de ska ta olika beslut. Långivare är till exempel intresserade av företagets förmåga att uppfylla betalningarna under löptiden för lånet. Revisorer är intresserade av att döma om företag med ekonomiska problem sannolikt kan fortsätta sin verksamhet. Ledningen på ett företag är i sin tur intresserade av att veta vilka problem de är på väg att möta för att i så fall kunna vidta förbättrande åtgärder.5

Forskning inom området

Decision-model approach frågar sig vilken information som behövs för att kunna ta beslut. Den här ansatsen frågar sig inte vilken information användarna vill ha utan den koncentrerar sig snarare på vilken information som är användbar för särskilda beslut.6 Inom redovisningsforskningen har det diskuterats mycket om redovisningens syfte. Ett syfte är bland annat att redovisningsinformationen ska utgöra ett underlag för framtida beslut, ett såkallat prediktionssyfte. En del som behandlas inom prediktionsansatsen är nyckeltalens förmåga att kunna förutse finansiella kriser7.

I en studie av William Beaver från 1966 presenteras en analys av finansiella nyckeltal som förutspår konkurs. I studien jämfördes nyckeltalen individuellt mellan stabila företag och

1 Eidleman 1995

2 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/statistik/konkurser/mars-2010/

3 Eidleman 1995

4 Englund 2003

5 Eidleman 1995

6 Wolk, Dodd, Rozycki 2008

7 Englund 2003

3

företag med ekonomiska problem. Redan fem år innan de ekonomiska problemen uppstod var nyckeltal avgörande för att förutsäga konkurs. Beaver utsåg några potentiella nyckeltal som han ansåg vara viktiga därför att de bäst kunde förutsäga en eventuell konkurs. Dessa nyckeltal är de som mäter lönsamhet, likviditet och solvens.8

För att kunna förutspå hur ett företag kommer gå i framtiden finns det såkallade statistiska nyckeltalsmodeller. Dessa är ofta utvecklade enligt vissa mönster och går ut på att identifiera om ett företag har en profil som närmast motsvarar ett företag som är framgångsrikt eller ett företag som går mot konkurs. Altmans Z-modell är en klassiker inom denna genre9.

År 1968 presenterade Edward Altman en modell som syftade till att förutsäga sannolikheten för om ett företag kommer gå i konkurs eller inte. Den ursprungliga informationen samlade han in från 66 tillverkningsföretag som hade tillgångar värda mellan en miljon dollar och 25 miljoner dollar. Altman delade upp företagen i två lika stora grupper, de företag som hade ansökt om konkurs mellan 1946-1965, och de som fortfarande existerade 1966.10 Grundmodellen som Altman presenterade bestod av fem olika nyckeltal som var följande:

X1 Rörelsekapital / Totala vinster X2 Bibehållna vinster / Totala tillgångar X3 Vinst före räntor och skatt / Totala tillgångar X4 Marknadsvärde på Eget Kapital / Bokfört värde av skulder X5 Försäljningsintäkter / Totala tillgångar

Det bestämdes utifrån empiriska undersökningar att samtliga nyckeltal skulle multipliceras med en koefficient på följande sätt:

Z = 1.2x1+1.4x2+3.3x3+0.6x4+1.0x5

Efter att ha satt in ett företags nyckeltal i modellen går det att se sannolikheten för hur företagets framtid kan se ut. Altman menade att om företaget fick ett slutvärde (Z) på lägre än 1,8 fanns det en stor risk att det skulle hamna i en ekonomisk kris, blev värdet däremot högre än 2.99 uppskattades företaget vara stabilt.11 Altman hävdade att Z-modellen är extremt noggrann att korrekt kunna förutsäga konkurs, då 95 procent av alla företag som han empiriskt undersökte hamnade i den rätta klassificeringen. Altmans undersökningar visade även att det i 72 procent av fallen gick att förutse om ett företag skulle gå i konkurs redan två år innan det faktiskt inträffade.12

8 Beaver 1966

9 Eidleman 1995

10 Altman 1968

11 Englund 2003

12 Altman 1968

4

Altmans Z-modell har genom åren använts i många olika undersökningar och den används än idag i olika affärs situationer som handlar om att förutsäga konkurs eller andra ekonomiska problem. Banker kan bland annat ta hjälp av modellen när de ska besluta om de ska bevilja lån medan investerare kan använda modellen för att göra säkrare portföljanalyser. Modellen har använts av företag som ett beslutsverktyg och av revisorer som ett analysverktyg för att kunna analysera sina kunders förmåga att stanna kvar på marknaden.13

Altmans Z-modell har visat sig vara ganska tillförlitlig i en mängd skiftande sammanhang samt olika länder, men observera dock att den inte är framtagen för att passa i alla situationer. Altman undersökte tillverkningsföretag vilket medför att koefficienterna kan behöva ändras beroende på vilken bransch som ska undersökas14. I vissa fall kanske gränsvärdena för om ett företag är stabilt eller går mot konkurs borde vara mindre medan de i andra fall borde vara högre. Det har även visat sig att koefficienterna kan variera över tiden. Hanzaee undersökte företag mellan 2001-2004 där Altmans ursprungliga koefficienter användes samt nya koefficienter beräknade på ett urval företag från 1998-2000. Det visade sig att det blev en betydligt bättre klassificering med de omräknade koefficienterna än när de ursprungliga koefficienterna användes.15 Även Englund lyfter fram forskningens utveckling sedan Altmans grundmodell och menar att koefficienterna kan variera över tid samt i olika sammanhang16.

Hu Gang och Zhang Xiaomao skriver att Altmans Z-modell har vissa begränsningar och att många akademiker har testat och gjort förbättringar av den ursprungliga grundmodellen. I till exempel Kina har forskning om att kunna förutsäga ekonomiska problem utgått från Altmans grundmodell och sedan utvecklat nya modeller som ska vara ännu bättre på att förutse i vilken riktning ett företag är på väg. Forskningen är baserad på kinesiska börsnoterade företag och det man framförallt kommer fram till är att det är svårt att tillämpa Altmans Z-modell fullt ut på de kinesiska företagen. Detta beror bland annat på att källan till de uppgifter Altman har fått härrör från amerikanska företag och dessa förhållanden skiljer sig mycket åt från de faktiska förhållanden som råder i Kina. Tre variabler har behållits i förbättrings –modellen samtidigt som andra delar har lagts till. Detta gör att den nya modellen har en starkare förmåga att spegla företagets finansiella ställning och lämpar sig därför som en bättre modell att använda sig av för kinesiska företag.17

Eidleman menar att Z-modeller används i hög grad av många olika människor. De som förespråkar användningen av dessa metoder menar att de är mer exakta och leder till tydligare resultat än en massa motstridiga nyckeltal. De är enhetliga och lämnar mindre utrymme för de

13 Hanzaee2010

14 Eidleman 1995

15 Hanzaee 2010

16 Englund 2003

17 Gang & Xiaomao 2009

5

felaktigheter som människor ibland själva kan göra. Förespråkarna menar också att metodernas pålitlighet kan utvärderas statistiskt eftersom de är baserade på tidigare erfarenheter och inte på några personliga åsikter. Eidleman varnar dock för att resultaten ibland kan bli felaktiga och att det kan vara svårt för den oerfarne att upptäcka det. Han dock anser att förutsatt att modellerna används som ett komplement till vår befintliga kunskap, och att vi inte luras av deras skenbara exakthet, kan de endast förbättra kvaliteten på vårt arbete.18

Slutkommentarer

Med en ökad konkurrens på marknaden blir det allt svårare för företag att hålla sig kvar. Om ett företag går i konkurs är det många som drabbas, därför skulle det vara av stor betydelse om det gick att förutse ett företags finansiella problem i tid, för att kunna ta vid eventuella åtgärder. Det har visat sig att redovisningsinformationen och dess nyckeltal har en avgörande roll för att kunna förutse om ett företag går mot en konkurs. Utifrån redovisningsinformationen kan alltså till exempel investerare besluta om de ska investera i företaget, och kreditgivare besluta om företaget ska beviljas lån eller inte.

Många forskare, som till exempel Beaver, har visat på att nyckeltal kan vara till hjälp för att förutse en konkurs. Skillnaden mellan Beavers och Altmans studie är att Beaver ser till enskilda nyckeltal, medan Altman summerar ihop dem. Eidleman påstår att de som förespråkar användningen av Z-modellen menar att modellen leder till tydligare resultat än en ”massa motstridiga nyckeltal”. Det här resonemanget håller vi med om då vi anser att summeringen av olika nyckeltal borde ge en säkrare utvärdering än att bara se till enskilda nyckeltal.

Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett nyckeltal är bra eller dåligt. Vi har själva upplevt under utbildningen att det kan vara svårt att bedöma om till exempel soliditeten är hög eller låg. Det är många nyckeltal och siffror att hålla reda på, därför skulle det ibland vara skönt att ha en mer exakt siffra att gå efter för att kunna avgöra hur ett företag ligger till. Med hjälp av Altmans modell får vi faktiskt ett exakt värde när vi multiplicerar nyckeltal med en koefficient, i form av ett slutgiltigt Z-värde. Detta gör att vi lättare får en bättre förståelse för hur ett företag ligger till.

Altmas Z-modell har fått stor betydelse, då den har använts och testats på många olika företag genom tiden. Den har med stor sannolikhet kunnat förutsäga i vilken riktning ett företag är på väg i många olika situationer. Något som än en gång är viktigt att lyfta fram är att modellen inte är framtagen för att passa i alla situationer och att den därför måste korrigeras ibland för att passa in för det specifika tillfället. Olika länder har till exempel olika förutsättningar och därför kan modellen behöva justeras för det land den tillämpas i, den kan även behöva justeras beroende på vilken bransch företaget befinner sig i.

18 Eidleman 1995

6

Något som vi har reflekterat över är att företag kan få felaktiga Z-värden om årsredovisningen inte speglar den rätta bilden av företaget. När ett företag till exempel ska värdera sina tillgångar finns det lagar och rekommendationer i ÅRL att följa för att alla företag ska värdera sina tillgångar på ett liknande sätt. Dessa lagar och regler tror vi ibland kan kringgås av olika anledningar, vilket kan påverka nyckeltalens värde. Om ett företag till exempel har skrivit ner sina tillgångar mer än vad de borde skulle det resultera i ett felaktigt Z- värde och därmed ge en missvisande bild av företagets faktiska ställning.

Vi ställer oss frågan om det verkligen går att förutspå konkurser enbart genom att titta på nyckeltal och på bolagens redovisning? Vi anser att bolagen även måste ”hänga med” i vad som händer i omvärlden, vilka konkurrenter som finns, vad som sker på marknaden, om en stor finansiell kris är i antågande eller dylikt, som kompletterar kunskapen som fås av Altmans modell. Dessa faktorer är därmed också viktiga att beakta vid förutsägelsen av en konkurs.

Avslutningsvis kan vi konstatera att Altmans modell även går att använda idag under förutsättning att den justeras efter det enskilda företagets förutsättningar, med avseende på bland annat bransch, tid och land. Tillsammans med övrig information i Årsredovisningen samt faktorer i omvärlden kan Altmans Z-modell hjälpa till att förutse om ett företag är på väg mot en konkurs.

7

Källförteckning

Litteratur

Wolk, H; Dodd, J; Rozycki, J (2008) Accounting Theory. USA Sage publications.

Artiklar

Altman, E. (1968) Financial ratios, discriminant analysis and the prediction of corporate bankruptcy. The Journal of Finance, Sept. 1968, s.589-609

Beaver, W (1966) Financial ratios as predictors of failure. Journal of Accounting research, 1966, s. 71-111

Eidleman, G (1995) Z-score- A guide to failure prediction.The CPA Journal, Feb. 1995, s. 52-53

Englund, H (2003) Debatt: Nyckeltal kan påvisa framtida betalningsoförmåga. Balans nr 2, 2003

Gang, H; Xiamao, Z (2009) Study on improving Z-score Model based on the Logistic model: Evidence from listed companies in China.

Hanzaee, A (2010) Test of the generalizability of Altmans bankruptcy prediction model.

Elektroniska Källor

Http://www.tillvaxtanalys.se/sv/statistik/konkurser/mars-2010/

2010-09-11 kl. 13.00

Karin Ingvarsson Kim Kareliussen

Positive accounting theory

Positive accounting theory utvecklades under mitten av 1970‐talet och har sedan dess

ansetts vara en av de mest innovativa teorier inom redovisning. Syftet med positive

accounting theory är att förklara varför redovisningen är vad det är, varför revisorer gör vad

de gör och vilka effekter detta har på människor och resursutnyttjandet. Normativa teorier

tenderar till att rekommendera vad som ska göras medan positiva teorier försöker förklara

och förutsäga, positive accounting theory gör detta genom att försöka förutse händelser i

verkligheten och tolka dem till redovisningstransaktioner.1

Forskningen inom positive accounting är empirisk forskning som: placerar relationen mellan

intäkter och aktiepriser, försöker besvara frågan om varför just vissa standards väljs ut av

beslutsfattarna, eller frågar varför företagsledningen väljer det specifika

redovisningsalternativ som de väljer.2

De flesta redovisnings studier använder en kombination av tre olika variabler. Dessa

variabler representerar företagsledningen incitament att välja mellan redovisningsmetoder

som bonus planer, skuld kontrakt och den politiska processen. Variablerna skuldkontrakt och

bonusplaner används på grund av att de är observerbara. Det är särskilt tre tester som testas

ofta, dessa är bonusprogram hypotesen, skuldsättningsgrad hypotesen och politiska

kostnader hypotesen.3

Bonusprogram hypotesen

Denna hypotes menar att företagsledningar i företag som har bonusprogram förmodligen

kommer att välja redovisnings metoder som ökar den nuvarande periodens redovisade

intäkter. Detta val kommer troligen att öka värdet av bonusar om inte ersättningskommittén

i styrelsen justerar för den valda metoden.4

1 Andrea Melis (2007), Financial statements and positive accounting theory: The early contribution of Aldo Amaduzzi, s. 53f 2 Wolk Harry, Dodd James, Rozycki John (2008), Accounting theory: Conceptual issues in a political and economic environment, s.30 3Watts, Ross L. and Zimmerman, Jerold L. Positive accounting theory: a ten year perspective. 1990, Vol 65, No 1. S.138 4 Ibid. S.138


Skuldsättningsgrad hypotesen.

Skuld/eget kapital hypotesen menar att om ett företag har en hög skuldsättningsgrad så

kommer företagsledningen att välja redovisnings metoder som kommer att öka

inkomsterna. Alltså, ju högre skuldsättningsgrad företaget har, desto troligare är det att

företagsledningen väljer en redovisningsmetod som ökar inkomsterna. Ju högre

skuldsättningsgrad företaget har, desto närmare är dem de skuld begränsningar som de har.

Ju stramare dessa skuld begränsningar är, desto större är sannolikheten att avtalet överträds

och att detta medför kostnader för tekniska fel. Företagsledningen utövar diskretion genom

att välja redovisningsmetoder som är inkomst ökande, för att då minska skuld

begränsningarna och reducera kostnaden för tekniska fel. 5

Politiska kostnader hypotesen

Denna hypotes menar att stora företag snarare än de små vanligtvis väljer redovisnings

metoder som reducerar redovisade vinster. Storlek är en variabel för politisk

uppmärksamhet t.ex. högre skatt. Grundläggande för denna hypotes är antaganden om att

det är kostsamt för enskilda personer att bli informerade om huruvida bokföringsmässiga

vinster verkligen representerar monopol vinster och ”kontrakt” med andra i den politiska

processen för att stifta lagar och förordningar som främjar deras välbefinnande. Detta

medför att rationella individer inte är fullt informerade. Den politiska processen är inte olik

marknadsprocessen i detta avseende.6

Kritik mot positive accounting theory

Mycket kritik har riktats mot Watts och Zimmermans två artiklar, ”Towards a positive theory

of the determination of accounting standards” och ”The demand for and supply of

accounting theorys: The market for excuses”. En del av denna kritik har sammanfattats i

arikeln ”criticizing positive accounting theory” av Boland och Gordon. Kritiken som de har

fått kommer ifrån tre olika perspektiv, dessa är teknisk kritik om forskningsmetoder, kritik

5 Watts, Ross L. and Zimmerman, Jerold L. Positive accounting theory: a ten year perspective. 1990, Vol 65, No 1. S.139 6Ibid. S.139


om vetenskapsteoretiska frågor och kritik om nationalekonomi baserad forskning inom

redovisning.7

En del av den kritik som är riktad mot positive accounting theory och som ligger inom den

tekniska kritiken handlar om bristen av spelteoretiska metoder som kan ge stöd i att utveckla

en formell teori och saknaden av strategiska överväganden. Annan kritik som även den ligger

inom den tekniska kritiken handlar om att man identifierade statistiska fel i Watts och

Zimmermans studie.8 Kritiken om vetenskapsteoretiska frågor uppkommer mest utifrån den

tonvikt som Watts och Zimmerman lägger på skillnaden mellan positiv och normativ teori.

Det finns viss kritik om att Watts och Zimmerman påstår att om man jämför positive

accounting theory gentemot normativ redovisnings teori är positive accounting theory

objektiv, opartisk och deskriptiv, de som har riktat kritiken menar att positive accounting

theory är lika mycket värdeladdat som normativ redovisnings teori. 9 Kritiken om

nationalekonomi baserade forskning inom redovisning handlar bland annat om att med

tanke på att positive accounting theory förlitar sig på en jämnvikts baserad nationalekonomi

så finns det kritiker som menar att det finns oklara gränser i teorin. Detta på grund av att

kritikerna ser en omfattande användning av beteendemässiga konstruktioner istället för en

formell jämviktsanalys.10

Zimmerman menar att positive accounting theory numer är kompetent att ge förklaringar till

frågor som ”varför” medan äldre empirisk forskning var begränsad till ”vad” frågor. Denna

förklaring visade sig dock vara ganska begränsat, detta konstaterades i neoklassisk

mikroekonomi. Den grundläggande begränsningen är val av statistiska situationer.

Problemet med att applicera neoklassiska ekonomiska frågor bortom det uppenbara

området ekonomi är att frågan om tillämplighet uppstår.

Zimmermans och watts metodologi är investerat i att begränsa forskningen till frågor som

endast neoklassisk ekonomi kan besvara. Men är det tillräckligt att begränsa bokförings

forsknings frågor till statistiska val för att garantera tillämplighet?

7 Boland Lawrence & Gordon Irene (1992), Criticizing positive accounting theory, s. 142, 149 8 Ibid s. 149 9 Ibid s. 149ff 10 Ibid s. 153f


En neoklassisk ekonom antar ofta att alla vill maximera sin nytta, och det är minst lika viktigt

att erkänna invändningar mot detta påstående. T.ex. så har Herbert Simon länge noterat att i

många olika förhållanden, så är beslutsfattarna intresserade att uppnå den inriktade

tillfredsställande nyttan. Dock så kan kostnaden för att justera om processen så att målet

med nyttan kan uppnås vara för högt.11

11 Boland, Lawrence A. Gordon, Irene M. (1992). Criticizing positive accounting theory” s.162.


Diskussion

Gemensamt för dessa tre hypoteser är att företag alltid vill öka sina intäkter och vi anser att

detta antagande borde vara underförstått och inte ingå i hypoteserna. Alla företag är

intresserade att öka sina inkomster, stora företag som små. Dessa intäkter kan användas till

att öka bonusar som i bonusprogram principen eller att investera dem och så vidare.

Genom att använda bonus principen kan de företag som genererar en stor vinst lägga dessa

pengar på bonusar för att visa de som är intresserade av att köpa aktier i företaget att de har

en stark position på marknaden, och att de genererar så pass stor vinst att de väljer att lägga

dessa pengar på bonusar istället för t.ex. på forskning av nya produkter.

I skuldsättningsgradshypotesen antas det att ledningen i företag som har en hög

skuldsättningsgrad väljer redovisningsmetoder som ökar inkomsterna. Detta har vi redan

diskuterat ovan och kommer inte att diskutera det mera.

Det finns flera anledningar till att företag väljer att ha en hög skuldsättningsgrad, man kan

inte anta att ett företag som har stor skuldsättningsgrad går dåligt. En anledning till detta är

företaget kan vara i utvecklingsstadiet, t.ex. ett läkemedelsföretag som forskar fram nya

läkemedel. Dessa har stora skulder och inga intäkter innan företaget kan lansera deras nya

läkemedel. Självklart så har inte alla företag som har hög skuldsättningsgrad valt detta utan

företaget kan ha haft ett dåligt kassaflöde under lång tid och tvingats låna pengar för att

företaget ska kunna undgå konkurs.

I vissa situationer så kan företags intäkter öka genom att de ökar skuldsättningsgraden och

investerar de lånade pengarna, detta förutser att räntan på det lånade kapitalet är lägre än

inkomsterna av det investerade kapitalet.

I den politiska kostnads principen säger man att det är stora företag snarare än små företag

som väljer redovisningsmetoder som reducerar vinsten. Detta ställer vi oss kritiska till. Stora

företag har oftast större vinster än små och de kan reducera t.ex. skattekostnaden genom

att använda vissa redovisningsmetoder men också små företag gynnas av dessa

redovisningsmetoder. Vi anser att ett litet företag också gynnas av att minska den

redovisade vinsten. Denna vinst kan istället användas för att t.ex. öka det egna kapitalet.

Detta kan dock vara missgynnsamt för det mindre företaget gentemot det stora företaget.


Större företag har ofta funnits längre på marknaden och har de ett ofta en relativ lång

historia med positiva kassaflöden som de kan visa upp för sina aktieägare och nya

intressenter och är inte lika beroende av att de måste visa att de har ett positivt kassaflöde

och gärna så högt som de kan.


Källförteckning

Tryckta källor

Wolk Harry, Dodd James, Rozycki John (2008), Accounting theory: Conceptual issues in a political and economic environment, Sjunde upplagan, Sage Publication

Atiklar

Andrea Melis (2007), Financial statements and positive accounting theory: The early contribution of Aldo Amaduzzi, Accounting Business & Financial History, Vol. 17, NO. 1

Boland Lawrence & Gordon Irene (1992), Criticizing positive accounting theory, Contemporary Accounting Research, Vol. 9, NO 1

Watts, Ross L. and Zimmerman, Jerold L. (1990), Positive accounting theory: a ten year perspective, The accounting review, Vol. 65, NO. 1.

Örebro Universitet Företagsekonomi, avancerad nivå Externredovisning – i tid och rum

Examinationsuppgift 1 - Capital market research

Camilla Waara Catalina Castro

Capital market research

I dagens samhälle så reagerar priserna snabbt på affärsmarknadens information och genom empirisk data har det uppvisats att en väsentlig mängd utav forskningen som gjorts ger stöd för detta resonemang. Det som avgör prisernas upp- och nergångar är informationen som lämnas offentlig för att läsas och studeras. Förändringarna på priserna sker oftast direkt efter att informationen släppts, men hur omedelbar eller successiv marknadspriserna över tid faktiskt förändras kan ses genom all offentlig informationen som givits ut. Avkastningen är oftast det som styr investerare eftersom de vill ha så stor avkastning (vinst) som möjligt. Vinsten som genereras på kapitalet är en funktion utav hur stor risken är. Desto större chans till förändringar på kapitalet, desto större risker.1

Kapitalmarknadsundersökningar är oftast svåra att analysera eftersom parametrarna och forskningens förslag måste konstateras. Eftersom att parametrarna (vad som styr priserna/kurserna) och förslaget kan komma att påverka resultatet av en fördjupad utredning utav marknaden.2

Redovisningens information påverkar upp- och nedgångar i kurser och priser men det finns även alternativa redovisningsprinciper som inte påverkar kurserna/priserna. Alternativa redovisningsprinciper med inga uppenbara direkta eller indirekta kassaflödespåverkningar på företaget kommer inte påverka priserna. Till skillnad ifrån alternativa redovisningsprinciper som direkt eller indirekt genererar kassaflödespåverkningar på företaget eller dennes ägare har en effekt påverkan på priserna/kurserna.3

Redovisningsteorin ska vara användbar genom att intressenter ska kunna empiriskt utvärdera ekonomiska konsekvenser av redovisningsprinciper och användbarheten utav redovisningssiffrorna för risk- och avkastningsbedömningar. Capital market research ska vara passande för när exempelvis intressenter ska fatta svåra beslut om de ska köpa, sälja, eller behålla ett företags aktier. Att bedöma företags kreditvärdighet är också en annan viktig del när intressenter behöver använda redovisningsinformation. Det handlar alltså om framtidsinriktade ekonomiska beslut och för att kunna fatta sådana beslut behöver man på något sätt använda redovisningsinformationen för att bedöma framtiden. Men det här synsättet blir det naturligtvis viktig att studera användarnas behov av och information och förutsättningar för att kunna använda den.4

Argumentet för att framför allt fokusera på kapitalmarknaden och investeraren är att redovisning är ett hjälpmedel för effektiv fördelning av resurser i ekonomin. Den typ av redovisningsinformation som krävs är då den som hjälper investeraren till ekonomiskt beslutsfattande, dvs. att förutsäga, jämföra och bedöma olika investeringsalternativ med avseende på den framtida avkastning de kan generera. Det kommer därmed att finnas ett

1 Accounting theory, s.37f 2 Ibid 3 Ibid, s.245 4 Redovisningsteori – policy och praxis, s. 74f

behov av enhetliga redovisningsregler och regler som underlättar just den här typen av jämförelser.5

Det beskrivs hur redovisningsmaterialet har en stor effekt på priserna när informationen är detaljerad och hur priserna anpassar sig till informationen. Detta betyder att priserna justeras effektivt beroende på informationen som marknaden ger. Marknadspriserna ska ögonblickligen anpassas till det pris som är rimligt efter att den senaste informationen är offentlig. Detta för att investerare och intressenter inte ska kunna göra exempelvis ett investeringsbeslut, en utdelning eller förändringar i kapitalstrukturen på ”gammal” information. När det är föråldrad information så kan det bli missvisande och då kan investerare ta felaktiga beslut eftersom priserna inte är utav ”fair value”. 6

”Fair Value” är ett begrepp som påverkar kapitalmarknaden och investerarna som är aktiva på den. Financial Accounting Standards Board (FASB) är en utav alla redovisningsstandarder som finns i välden. Dessa standarder sätter riktlinjer för hur redovisning ska gå till. Varför sådana redovisningsstandarder finns är för att få marknaden att visa en så rättvisande bild som möjligt. Nya riktlinjer utvecklas ständigt och det har skett förändringar. Såsom runt om i världen, däribland USA, Australien, Storbritannien och Europeiska Unionen har normer som kräver att balansräkningen uppgår till ett verkligt värde (fair value). Financial Accounting Standards Board (FASB) kräver även att vissa investeringar och värdepapper redovisas till verkligt värde. FASB och IASB arbetar gemensamt i ett projekt där de vill få igenom att alla finansiella tillgångar och skulder ska värderas till ett verkligt värde i bokslutet (fair value). Detta skulle minska komplexiteten i de finansiella rapporterna och även dess värdering skulle bli lättare att analysera. Både FASB och IASB anser att kostnaderna och nyttan av avvägningen mellan relevans och tillförlitlighet är viktigast när det gäller att mäta de typiska redovisningsprincipernas belopp. Kostnaden blir större när det saknas finansiella instrument för aktiva marknader. Det som kan komma att bli ett problem när en värdering ska ske till verkligt värde och det inte finns mätinstrument, är att ledningen i företaget måste exempelvis uppskatta dess verkliga värde och det kan ske utifrån deras egna tycken och manipulationer. Vilket gör att ”fair value” tappar sin funktion. Vissa poster kanske inte kan värderas tillräckligt noga på grund utav att egna värderingar kan spela en viktig roll. Det positiva är att IASB och FASB arbetar för att utfärda normer för värdering till ”Fair Value”, eftersom det kan vara svårt att värdera rätt i alla olika situationer. Landsmans artikel kommer fram till slutsatsen att erkänna att de verkliga värdena är vägledande för investerare, men att nivån utav informationen påverkas av både graden av mätfel och källan till beräkningarna.7

Något som betonas i de två föregående artiklarna är den viktiga rollen som informationen har på kapitalmarknaden. Eftersom redovisningsinformationen som används är ett instrument som kommunicerar både med den ekonomiska informationen inom och utanför företaget. Detta instrument hjälper investerare att fatta svåra beslut både på kort eller lång sikt.8 9

5 Redovisningsteori – policy och praxis, s. 74 6 Eugene F. Fama, Efficient Capital Markets The journal of finance 7 Wayne R. Landsman,“Is fair value accounting information relevant and reliable? Evidence from capital market research” 8 Ibid

Det har skett studier utav företag på kapitalmarknaden i USA, Australien och Storbritannien, där investerarna ges information som är tillförlitlig och relevant. Oavsett relevans och tillförlitlighet av tillgångar, så förbättras ansvaret för ”fair value” genom nya mätningar och informationsstandarderna. Med ”fair value” utökas uppsättningen utav företagens tillgångar och skulder.10

Som svar på Landsmans artikel så har Sarah Dean några funderingar kring ”fair value”. Sara håller med Landsman i och med att det finns faktorer som påverkar nyttan av ”fair value” men hon har en del funderingar kring hans utlåtanden. Sara anser att investerare måste ha i åtanken att information kan vara opålitliga och möjligtvis ensidig och osaklig. Funderingar som kommer upp är också om verkligt värde är mer viktigt och lämpligt i vissa branscher och andra inte. Sara tycker att en del utav studierna inom ämnet är sektorsspecifik och då har det en betydelse för vad för sektor som är i fokus, när det gäller nyttan av ”fair value”. Sara hyser en åsikt om att det är viktigt hur informationen används i praktiken utav användarna. Många analytiker använder sig utav en diskonterad värderingsmetod av kassaflöden. I praktiken blir det dock mer komplext när de verkliga värdena av speciella rörelsetillgångar och –skulder ska kunna frambringa kommande kassaflöden. Sara tycker därför att det skulle vara bra att veta mer om det verkliga värdet är användbart i praktiken, för det tycker inte hon att Landsmans artikel tar upp.11

9 Eugene F. FamaSource: “Efficient Capital Markets, The journal of finance” 10 Wayne R. Landsman, “Is fair value accounting information relevant and reliable? Evidence from capital market research”

11 Sarah Dean, discussion of “Is fair value accounting information relevant and reliable? Evidence from capital market research”, 2007

Diskussion:

Redovisningen har en viktig roll när gäller priserna och kurserna på affärsmarknaden eftersom priserna förändras beroende på informationen som ges ut offentligt. Detta är till för att investerare ska kunna göra val utefter en verklig värdering utav information som ges ut offentligt. Bara för att investerarna får information så kanske det inte alltid är lika lätt att tyda vad som kommer att hända på kapitalmarknaden. Det är det som diskuteras i de artiklar som vi valt ut. Författarna till artiklarna håller ibland med varandra men ändå har de invändningar på vad den andre tycker. Så kommer det alltid att vara ute i samhället eftersom vi är så olika som individer. Hur skulle samhället se ut om vi människor hade funderingar och inte vågade utforska dem?

Vi tycker att det viktigaste är att nå en högre effektivitet inom kapitalmarknaden och förbättra redovisningsinformationen och på så sätt få en mer rättvisande bild för alla parter.

Källförteckning:

Litteratur:

• Artsberg, K, Redovisningsteori – policy och praxis, 1:a upplagan, Liber Ekonomi, 2003 och 2005

• Wolk, H, Dodd, J.L, Rozycki, J.J, Accounting theory, 7:e upplagan, SAGE Publications, 2008

Artiklar:

• Eugene F. Fama, Efficient Capital Markets. The journal of finance. Vol. 46, No.5 Dec.1991

• Wayne R. Landsman, “Is fair value accounting information relevant and reliable?

Evidence from capital market research”, 2007

• Sarah Dean, discussion of “Is fair value accounting information relevant and reliable? Evidence from capital market research”, 2007

Externredovisning i tid och rum HT 2010 Examinationsuppgift 1

Agency Theory

Författare: Christian Allansson Claes Allansson

2

Inledning Agency teorin uppkom som ett resultat av den intressekonflikt som kan förekomma i moderna företag mellan förvaltaren och ägaren. Agency teorin kan både vara deduktive och induktive, vid den induktiv ansats utgår forskning från empirin för att söka ny teori, i den deduktiva ansatsen använder författarna sig av en redan befintlig teori för att söka empiri och bekräfta eller förkasta den befintliga teorin. Agency teorin är en form av beteende forskning men som har sitt ursprung i ekonomi snarare än sociologi och psykologi. Det underliggande antagandet som Agency teorin villar på är att individer agerar för deras eget bästa, vilket kan skilja sig ifrån ägarens intresse. Det kan leda till att förvaltaren väljer att redovisa på ett sätt som gynnar sitt eget intresse, men som ger en felaktig bild av verkligheten till ägaren. Sättet som de sker på varierar utifrån de olika krav och mål som ägaren sätter på förvaltaren.1 Ett annat viktigt antagande i agency teorin är det är företagsverksamheten som är i fokus i det avtalsenliga förhållande som råder mellan ledning, ägare, långivare och myndigheter. Agency teorin har alltså sitt fokus på just relationen eller förhållandet mellan ägaren och förvaltaren. 2 Frågor som har ställts mot agency teorin har tillexempel varit att det egenintresse som de som sköter om verksamheten antas ha är en antagning. Det är ju mycket tänkbart att dessa individer jobbar för företagets bästa. Det har även riktats kritik mot att teorin förenklar denna relation och inte tar hänsyn till komplexiteten i dessa relationer.3 Vi har valt att studera tre artiklar som alla utgår ifrån agency teorin men använder den på olika sätt. Den första artikeln tar upp ett förslag på en lösning till agency problematiken, den andra artikeln förespråkar en utvidgning av agency teorin för att bli bättre lämpad för andra kulturer och företags situationer den tredje artikeln utvärderar agency teorin genom att jämföra med tidigare budget experiment. Vi har valt dessa artiklar för att visa på olika angreppsätt som man kan använda agency teorin på och för att på ett tydligt sätt redogöra för den samma. 1. Knowledge transfer in project reviews Kapitalbudgetering är en av de viktigaste processerna som genomförs av organisationer för planering av framtida resursförbrukning. Till sin karaktär så innebär den formen av budgetering beslutstaggande på osäkra grunder. Det är svårt att göra säkra framtidsbedömningar. Utmaningen för de organisatoriska kontrollsystemen är att hitta ett system som ger både feedback och ansvarsskyldighet gentemot berörda chefer i beslutsprocessen.4 Författarna till denna uppsats har undersökt ett sådant system som bygger på organisatoriskt lärande, i form av project reviews. Ett organisatoriskt lärande som ska ledda till att förbättra framtida beslut inom organisationen. Ex. Project reviews tillåter förvaltaren att dela/överföra sina kunskaper från det pågående projektet med/till andra chefer över tid och rum, och i samband med det, förbättra effektiviteten för projektledningen i framtiden. Av det kan man rapportera 1 Acconting Theory conceptual issues in a political and economic enviroment (2008) 2 Ibid 3 Ibid 4 Knowledge transfer in project reviews: the effect of self-justification bias and moral hazard

3

"lärdomar" till ett projekts styrande funktion, som i sin tur kan använda denna information för att tillhandahålla utbildning för andra projektledare inom eller utanför den organisatoriska enheten, eller att konstruera nya processer för framtid användning.5 Författarna till denna uppsats ser ett problem i att även om project reviews tillåter förvaltaren att överföra och dela sin information, garanteras inte överföring av relevant information, särskilt när informationen är privat och avser negativa ekonomiska konsekvenser. I det sammanhanget skulle det kunna få motsatt effekt. Därför är författarna särskilt intresserade av att undersöka hur detta system fungerar i samband med negativa uppgifter, eftersom dessa ger en värdefull möjlighet till organisationer att lära sig av tidigare misstag. Författarna undersöker två faktorer som påverkar viljan hos chefer att förmedla information till projektets styrande funktion för att organisationen på så sätt ska kunna fatta bättre beslut inom sin kapitalbudgetering i framtiden. Den första faktorn av intresse för deras studie är hur graden av engagemang som chefer har i ett projekt som granskas, påverkar den information som chefen lämnar ut. Författarna föreslår att det finns potentiella negativa konsekvenser som kan påverka project reviews systemet som till exempel självrättfärdigande. Det skulle kunna få chefer att lägga mindre vikt vid, eller till och med att ignorera negativa återkopplingar för att skydda sig själva. För det andra är de intresserade av i vilken utsträckning som uttryckliga utvärderingar av chefernas prestationer i samband med systemet påverkar den information som lämnas ut. För det är något som skulle kunna missgynna systemets egentliga mening och då också påverka ledningens vilja att överlåta kunskap. Författarna menar att när project reviews används för att utvärdera ledningens prestationer, uppstår ett problem där det ges incitament till chefer att inte avslöja ogynnsam information. I den här artikeln har författarna använt sig av agency teorin för att studera en lösning som bygger på lärande organisationer. Där man genom tidigare lärdomar ska kunna förbättra sina redovisningsprocesser, inte bara inom den egna organisationen utan att man ska kunna ta lärdomar av andra organisationers tidigare misstag. Så att företag inte behöver begå samma misstag som andra. Författarna ser två problem med det här systemet det första är om en chef är ansvarig för ett projekt, så kan det finnas motiv för den chefen att inte rapportera negativa händelser. Det andra är om man använder systemet till att samtidigt utvärdera chefernas prestationer vilket då leder till att det ges incitament till att inte rapportera. Vi tror att det är viktigt att ta till vara på den kunskap som finns inom redovisningen och att många företag kan lära sig av misstag som har begåtts tidigare. Men att det är viktigt att vissa på en öppenhet och premiera chefer som vågar erkänna sina misstag. Det är även viktigt att inte samtidigt inte använda systemet till en utvärdering av chefernas presstationer. Vi tror att många skulle kunna ha nytta av ett fungerande system där tidigare kunskap tas till vara på och görs tillgängligt.

5 Knowledge transfer in project reviews: the effect of self-justification bias and moral hazard

4

2. A comparative study of the USA, Japan, Thailand, France and Germany Agency teori används ofta av forskare för att förklara redovisningspraxis och bygger på idén om separation mellan ägande och förvaltning. Studier om amerikanska företag brukar stödja agency teorin men i internationella sammanhang har liknande studier ofta fått motsägelsefulla resultat. Författarna av den här uppsatsen lyfter fram ett exempel där en studie av Gabrielsen, Gramlich, och Plenborg (2002) finner att ledningens ägande har olika effekter på den information som innehållet löner och godtyckliga periodiseringar i Danmark jämfört med den i USA.6 Agency teorin har sitt ursprung i de stora moderna företagen i de Anglo-amerikanska länderna. Den fokuserar huvudsakligen på yttre faktorer som rör finansiering. Men det är sådant som kan skilja sig åt mellan olika länder. Författarna försöker gå längre än agency teorin för att förklara olika redovisningspraxis i internationella miljöer och föreslår användning av en institutionell teori, som är tillämplig på alla internationella miljöer med eller utan stark agency inverkan. De ser dock inte agency teorin och institutionell teorin som något som utesluter varandra. Snarare ser det agency teorin som en teori som är tillämplig på en institutionell ram men där agency förhållandet mellan ägande och förvaltning tydligt förklaras. Med andra ord, agency teori är bättre på att förklara åtgärder från företagen i miljöer där det finns tydliga förhållanden mellan ägande, långivare och förvaltare.7 Agency teorins centrala fråga är hur man löser intressekonflikter mellan ägare, chefer och långivare. Ett problem med detta är att en entydig separering av ägande och kontroll av företag inte är så vanligt i många länder. Agency teorin beaktar inte företagsmiljöer som inte har någon märkbar uppdelning mellan ägande och förvaltning, och utgår ifrån att förvaltaren har ett eget intresse. Artikeln bygger på iakttagelser från USA, Japan, Thailand, Frankrike och Tyskland, eftersom institutionella variabler såsom organisatoriska strukturer, ägarstrukturer, typ av skulder, och regleringar varierar mellan länderna, något som också påverkar redovisning i varje land. Tidigare studier har visat att olika former av organisatoriska och kapital strukturer existerar utanför Anglo-amerikanska länder. Detta tyder på att det finns ett behov av en mer allmän teoretisk modell för att förklara redovisning beteende mellan länderna. Den här artikeln ger insikter i hur organisatoriska, finansiella och rättsliga faktorer som är utmärkande för ett land samspelar och påverkar redovisningspraxis. Sådana insikter kan vara till nytta för beslutsfattare och externa användare av finansiell information. Det kan också vara bra att tänka på att det förekommer många företag i miljöer som inte liknar de som beskrivs i litteraturen. I miljöer där det inte förekommer någon stark agency inverkan kan teorin bli missvisande. Artikeln undersöker också problematiken med internationella investerare som inte har samma möjlighet till den information som stora ägare har i vissa länder där det har stor insikt i verksamheten, så kallade insiders. Dessa baserar sina beslut på den information som de får genom sina kontakter inom företaget. Medan de internationella investerarna baserar sina på bokslut som ofta är missvisande.

6 Financial reporting quality in international settings: A comparative study of the USA, Japan, Thailand, France and Germany 7 Ibid

5

Den här artikeln tar upp en intressant aspekt med andra kulturer och företags miljöer som leder till att agency teorin blir missvisande. Eftersom det förekommer så många olika ägande förhållanden över hela världen, så uppstår det problem när det inte förhållandet ser ut som teorin beskriver. 3. Agency Theory and Participative Budgeting Experiments

I artikeln skriver författarna om hur viktig agency teorin är för att förstå participative budgeting och för att bedöma graden för hur experimentella studier kan bidra till att bygga en förbättrad teori om participative budgeting. Målet med artikeln är att tillhandahålla en kritisk analys dels ur ett historisktperspektiv men även framtidsutsikterna av participative budgeting experiment, vilket är den mest undersökta delen av managerial accounting experiment. Författarna analyserar 21 tidigare participative budgeting experiment. De använder sig av agency teorin för att det är den mest omfattande och allmänt accepterade teorin i managerial accounting. Detta är alltså den teori eller ansats som flest forskare tror på, och som har en ledande roll inom managerial accountning.8

Med agency teori menar författarna teorier som analyserar den optimala utformningen av den organisatoriska delen samt stimulansordningen mellan förvaltarens egenintresse och ägarens. En annan anledning till att de använder Agency teorin är för att den har förmågan att förutse riktmärken som kan användas vid en jämförelse med experimentella resultats. De kan alltså förutspå resultat utifrån teorin för att sedan utifrån de 21 experimenten se om de överstämmer.

När forskare använder sig av agency teori på managerial accounting, försöker de ofta förklara varför managerial accounting tekniker och processer tar den formen de gör. De utgår alltså ifrån att agency teorin stämmer väl överens med verkligheten. I och med det så är pålitligheten därför av stor vikt. Om agency teorin inte är pålitlig, står mycket av forskning på en tunn pelare. Syftet med den här artikeln är alltså att använda sig av agency teorin för att dels förstå participative budgeting, men även kunna göra en bedömning av i vilken grad de experimentella studierna kan bidra till för att förbättra agency teorin och då även bygga en bättre teori om participative budgeting. Författarna till artikeln ska undersöka hur pålitlig agency teorin är och om de kan förbättra den. Något förenklat kan man säga att de ska jämföra de förutspådda resultaten med de faktiska experimenten, och se hur bra agency teorin egentligen är.

Författarna noterar att en allmän slutsats från dessa försök är att många experimentella resultat överensstämmer med agency teorin. Detta tyder på att den är pålitlig och trovärdig. Den är dock inte fulländad. Författarna kunde efter deras analys av tidigare studier notera åtta fall där de experimentella resultaten inte överensstämde med det agency teorin förutspådde. Dessa avvikelser var så stora att de inte var försumbara. Därför anser författarna att dessa är viktiga i processen av att utveckla agency teorin, eftersom dessa inte kan föras in i modellen. Författarna ser alltså en utvecklingspotential för agency teorin.

Det intressanta med artikeln är att de testar hur bra agency teorin egentligen är inom detta område. De inser betydelsen av agency teorin och provar hur väl den fungerar. Men resultat tyder på att den inte är fulländad, och att agency teorin har potential att bli bättre. Artikeln gav

8 Agency Theory and Participative Budgeting Experiments

6

nyttiga insikter, man inser som läsare att även fast en teori är ledande och funnits i många år behöver den inte vara huggen i sten. Det går att förändra och förbättra även dessa. Det är intressant att den här artikeln men även att artikeln som handlar om Financial reporting quality in international settings, kommer fram till att agency teorin inte alltid ger ett korrekt resultat beroende på att det kan förekomma situationer då agency teorin blir missvisande. Något som visar på vikten av att fastställa hur ägande och förvaltar situationen verkligen ser ut, innan man börjar dra några slutsatser ifrån teorin. Det är även viktigt att tänka på att teorin är utformade för Anglo-amerikanska förhållanden. Så att man är medveten om att andra länder kan ha andra typer av ägande förhållande än de som beskrivs i teorin. Som vi nämnt tidigare tror vi att det skulle vara bra med ett system som bygger på tidigare kunskap inom området för att undvika att samma misstag begås igen. Men ett sådant system bygger på en öppenhet och tillförlitlighet mellan de olika aktörerna något som från början kan ses som en del av problemet. För det grundläggande agency problemet bottnar just i den problematiken.

7

Litteraturförteckning Harry i. Wolk, James l. Dodd, John j. Rozycki - Acconting Theory conceptual issues in a political and economic enviroment (2008)

Jason L Brown, John H Evans III, Donald V Moser - Agency Theory and Participative Budgeting Experiments Journal of Management Accounting Research. Sarasota: 2009. Vol. 21 pg. 317, 29 pgs

Asheq Rahman, Jira Yammeesri, Hector Perera - Financial reporting quality in international settings: A comparative study of the USA, Japan, Thailand, France and Germany The International Journal of Accounting Volume 45, Issue 1, March 2010, Pages 1-34 Mandy M. Cheng, Axel K-D Schulz and Peter Booth - Knowledge transfer in project reviews: the effect of self-justification bias and moral hazard Accounting and Finance, 2009, vol. 49, issue 1, pages 75-93

Örebro Universitet Handelshögskolan Externredovisning i tid och rum HT-10 Examinationsuppgift 1 2010-09-17

Agency theory

Marie Bergström

Christian Nyholm Fredrik Törnström

Agentteori – En deskriptiv teori med ett deduktivt angreppssätt. Agentteorin uppstod som ett resultat i det moderna företaget där intresset skilde sig åt mellan ledningen och ägarna som inte var involverade i företagsledningen. Man kan säga att agentteorin gjorde sin entré under 1970-talet. Studier inom agentteorin kan sägas vara både deduktiva eller induktiva och är ett speciellt exempel på vad som kallas för ”Behavioral research”. Rötterna till teorin ligger trots allt mer inom det finansiella och ekonomiska än det psykologiska och sociologiska. Ett antagande som görs är att företaget ses som det centrum/skärningspunkt för många olika kontraktsförhållanden som existerar mellan ledning, ägare, kreditgivare och även det statliga. 1 Syftet med teorin är att:

”Man vill beskriva verkligheten inte påverka den.”2

Agentteorin handlar om relationen mellan en agent (den som jobbar för principalen) och en principal (till exempel ledning eller ägare). Principalen hyr in agenten för att denne ska utföra ett arbete. Inom detta område finns det tre problem som kan stötas på:

a) Viljorna/målen som agenten och principalen har kan hamna i konflikt, de har till exempel kanske inte alltid samma preferenser.

b) Det är svårt för principalen att veta vad agenten egentligen utför. Problemet som då uppstår är att principalen inte kan verifiera att agenten har bettet sig på rätt sätt.3

c) Det kan också vara så att det finns en olik uppfattning om synen på riskhantering mellan principal och agent.4

1 Wolk et. Al, (2008),“Accounting theory – conceptual issues in a political and economic environment”, Sage Publications Inc., USA, seventh edition. 2 Artsberg Kristina, (2005), “Redovisningsteori – policy och praxis”, Liber ekonomi, Malmö, upplaga 2:1. S. 83 3 Eisenhardt Kathleen, (1989), ”Agency Theory: An assessment and Review”, The Academy of Management Review No. 1, Volume 14 4 Richard A. Lambert,(2001), “Contracting theory and accounting”, Journal of Accounting and Economics, Philadelphia, Volume 32

Sammanfattning av Eisenhardt- artikeln I artikeln, som är från 1989, framhävs att agentteorin är en väldigt viktig forskning och att den fortfarande är kontroversiell. Vidare beskrivs agentteorin i sig, de bidrag som kommit ur forskning och utveckling inom teorin. Något som lyfts fram mer specifikt är bidragen som kommit att medverka till organisationsteorin. På det stora hela sägs att agentteorin har bidragit med en unik inblick i informationssystem, osäkerheterna som finns i resultaten som blir, incitament och risker. Kathleen Eisenhardt som skrivit denna artikel väljer att påvisa att forskningen inom agentteorin ofta antar två olika ansatser den ena som i artikeln kallas ”Positivist agency theory” och den andra som kallas för ”Principal-Agent research”. Den förstnämna ansatsen innehåller betydligt mindre matematiska delar än den sistnämnda. Genom ett teoretiskt perspektiv kan det antydas att det inom det positivistiska synsättet har handlat mer om att beskriva ledningsmekanismer som löser agentproblem. Positivistiska forskare har fokuserat på att identifiera situationer där principalen och agenten troligtvis kommer att hamna i konflikt, till exempel när de har olika mål och visioner med arbetet. När det kommer till principal – agent forskningen har de en sorts generalteori av själva principal - agent förhållandet, en teori som enkelt kan appliceras på arbetsgivare - anställd, advokat - klient, köpare - säljare och så vidare. Det största fokuset som finns inom detta synsätt är att fastställa det optimala kontraktet, beteende kontra resultatet mellan de två aktörerna (principalen och agenten). Eisenhardt väljer även att lyfta fram de två mest vanliga agentproblemen som finns, nämligen: - Principalen och agenten har olika mål och visioner med arbetet – konflikt uppstår. - Principalen har problem med att fastställa om agenten agerat rätt eller ej. Två begrepp som kommer ut ur dessa två problem är moral hazard och adverse selection.5

5 Eisenhardt, (1989)

Sammanfattning av Lambert-artikeln

Under de senaste 20 åren har agentteorin varit en av de mest betydande teoretiska ansatserna inom redovisning. Redovisningsforskare har funnit den här teorin intressant tack vare att det går att sätta in intressekonflikter och incitament i modeller. Incitamentproblem är en av grunderna till att redovisning och revision finns. På grund av att principalen (ägaren) inte alltid kan lita på att agenten (till exempel chefen) utför riktiga rapporter på egen hand så anlitas en oberoende revisor som ska granska arbetet. Inom redovisningen används agentteorin för att besvara två centrala frågor:

1. På vilket sätt påverkar information, redovisning och kompensationssystem de problem som har med incitament att göra?

2. I vilken grad påverkas utformningen och konstruktionen av information, redovisning och ersättningssystem av incitamentproblemen?6

Agentteorin skiljer sig från den traditionella ekonomin genom att ha flera frågor att beakta så som bland annat hantering med flera personer inblandade (multi-person), incitament och asymmetrisk information för att förstå hur organisationer arbetar. Forskare är noggranna med att bygga in intressekonflikter i de analyser som berör ”multi-person”. Agentteorin har ett perspektiv som går ut på att om utförande ska mätas så kommer det att finnas både kostnader och fördelar.

I och med att det finns ett moral hazard problem så observerar principalen information mot slutet av en period och slår fast om det krävs mer information för att kontrollera att agenten har utfört det arbetet han ska.

Att mäta prestation kan vara värdefullt då det kan öka nyttan för både principalen och agenten, då det kan öka incitament eller förbättra riskhantering i deras kontrakt.7

6 Richard A. Lambert,(2001), “Contracting theory and accounting”, Journal of Accounting and Economics, Philadelphia, Volume 32 7 Ibid

Diskussion

I den förstnämnda artikeln som är skriven av Eisenhardt (1989) diskuterar hon huruvida begreppet agentteori är en revolution eller som dess motståndare anser det vara - en bluff eller vara för enkel. Denna fundering är något som även är ett väldiskuterat ämne av hennes övriga kollegor inom forskningsfronten under 1980-talet. Vi tycker att det är intressant att ta upp denna fundering och jämföra den med senare forskning inom området. I vår andra artikel som vi valt ut så konstaterar Lambert (2001) att agentteorin har varit en av de mest betydande teorierna på redovisningsfronten under de senaste 20 åren. Tack vare bland annat Lambert kan vi göra ett antagande om att ”revolutionen” är ett faktum. Detta styrks av Wolk et. al (2008), som också anser att agentteorin har en väldigt stor betydelse inom redovisning. Att agentteorin fått så pass stor uppmärksamhet tror vi beror på att genom åren har företag blivit mer komplexa och ägarna har kommit längre ifrån styrningen av företaget. Detta gör att behoven av kontroll ökar då det kan uppstå ett så kallat moral hazard problem där agenten har mer information än vad principalen har. Det som gör att agentteorin har fått så stor genomslagskraft beror till stor del av att den behandlar incitament och att det går att sätta in variabler i modeller för att se att agenten utfört sina prestationer i enlighet med det kontrakt som principalen och agenten har. Ett praktiskt sätt att se det här med incitamentproblem i dagens samhälle är de omtalade bonusar som företagsledare erhåller. Det underliggande problemet med bonusar är att det kan vara svårt för principalen att mäta exakt vad agenten egentligen presterat.

I artikeln ”Contracting theory and accounting” diskuterar Lambert om hur viktigt det är att finna det bästa sättet att mäta prestationer på. Detta på grund av att redovisning-, budget- och internprissättningssystem påverkar hur människor och organisationer interagerar med varandra. Lambert förklarar med hjälp av ”single-action agency” modeller hur principalen maximerar sin förväntade nytta. Han har även förklarat med hjälp av modeller som behandlar hur principaler och agenter ställer sig till risktagande. Det som gör att single-action agency modeller inte räcker till är att de till viss mån är för simpla. Därför framhäver Lambert multi-agent modeller eftersom i verkligheten så har agenten många fler möjligheter att handla i. Det som är intressant när vi jämför denna artikel från Lambert med Eisenhardt är att hon inte beskriver och reflekterar över dessa problem i samma utsträckning. Det tror vi kan ha att göra med att en förändring har skett under denna period. Principalen måste kunna utvärdera alternativ till hur incitament ska styra agentens arbete, detta skulle kunna vara en orsak att Lambert lägger så stor vikt vid dessa modeller. Men det handlar inte enbart om principalens nytta utan agenten har även en stor roll i detta sammanhang. Agenten fungerar som en mellanhand och måste veta vad principalen vill få ut av deras kontrakt. Det som ger oss en tankeställare är när Lambert skriver om frågan att hitta ett bästa sätt att försöka mäta prestationer – finns det verkligen ett bästa sätt? Eller är det så att det här området är så dynamiskt att det inte går att finna den ”rätta” lösningen i och med att det tillkommer nya variabler att beakta hela tiden. Det finns ju modeller som fungerar bättre än vissa andra vid olika situationer som till exempel att en single-agency modell är lättare att hantera än en mer utvecklad modell som multi-agent. En tanke som vi då funderar på är – hur kommer forskningen att se ut i framtiden, kommer multi-agent modellerna att bli mer avancerade eller kommer man att försöka beakta andra värden inom principal – agentförhållandet för att mäta prestationer?

Eisenhardt menar att moral hazard uppstår när en forskare utför ett personligt forskningsprojekt som är så komplicerat att ledningen inte förstår vad forskaren egentligen gör. För att förstå agentens beteende kan företaget investera i informationssystem som exempelvis budgetering och rapporteringsförfarandet. Dessa investeringar gör att principalen har möjlighet att avslöja agentens beteende och ge principalen information i fallet menar Eisenhardt.8 Lambert beskriver att det kan uppstå moral hazard problem om agentens rapporten trovärdighet. Han menar att en tredjepart, exempelvis en revisor som kan granska agentens arbete. I dessa fall kan incitament problemen som revisorn oberoende, hur ärlig rapporten är och hur intensivt revisorn utfört sitt arbete modelleras och analyseras.9 Eisenhardt menar att man kan investera i flera olika informationssystem för att få in så stor informationsmaterial som går för att kunna ha koll på vad agenten gör. Lambert menar att man främst skall använda en revisor som kontrollerar att agenten utför sitt arbete och rapporterar detta till principalen. Därmed har författarna olika syn på hur man kan minimera moral hazard problemet. Vilket system som är effektivast och som gör att principalen får den mest riktiga informationen är svårt att säga. Det kan vara så att det skiljer sig från fall till fall. Att det beror på hur förhållandet ser ut mellan agent och principalen.

Något som är intressant att titta vidare på inom ekonomiområdet och redovisningen är forskningen. Inom denna front händer det väldigt mycket, ofta på väldigt kort tid. Ett praktexempel på att exempelvis lagar och regler hela tiden ändrar sig och utvecklas när det kommer till redovisningen är ”Samlingsvolymen” (utgiven av FAR SRS), alla ekonomers egen bibel, som år efter år ökar i sidantal. Även när det kommer till alla olika teorier, modeller och diverse formler som finns för att räkna ut all världens olika ekonomiska mått förekommer -ständigt en förändring och utveckling. Självklart diskuteras det och spekuleras det kring ämnet ”framtida” forskning även i våra två utvalda artiklar. Det rör sig dock om lite olika områden inom ekonomi, Eisenhardts idéer och funderingar kretsar huvudsakligen kring hur agentteorin ska kunna tillföra nytta och nya tankar till forskning inom organisationsområdet, medan Lambert (som i sitt dagliga arbete bedriver teoretisk och empirisk forskning inom bland annat prestationsmått, incitamentsystem samt olika finansiella rapporteringar) har valt att bland annat fokusera på en utveckling inom prestationsmått och dess uträkningar, samt att försöka sig på att förstå processen att omvandla kassaflöden till den faktiskt förtjänsten. Multi-period modeller är ett fenomen som Lambert sätter ganska stort fokus på och tycker är viktigt att titta närmare på och utveckla inför framtiden. En modell av den typen är bra att ha när det är dags att analysera över tiden, vad som har hänt under en viss period. Det finns vissa delar som bör vidareutvecklas i denna modell, bland annat att budgeten skall justeras över tiden, få agenterna att samla in viktig information som de behöver för att utföra viktiga uppdrag. Att agenten besitter bra och nyttig information gör troligtvis även denne person mer motiverad och kan då troligtvis utföra ett bättre arbete. Genom att analysera över tiden kan agenterna tillsammans med principalerna utvärdera den gångna perioden och se vad som skett – kanske kan detta vara ett bra sätt för principalen att få lite bättre kontroll över vad agenten egentligen utför i sitt arbete. Att principalen har svårt att följa upp agenten är ett vanligt problem inom agentteorin och är något som måste försöka lösas. Det kan bland annat vara en god idé, som Lambert påbörjat, att använda och vidareutveckla olika prestationsmått för att ha lite kontroll. För att alla parter ska bli nöjda kan det dock vara en god idé när kontraktet skrivs att göra detta så optimalt som möjligt för båda parter samt att de diskuterar igenom sina olika preferenser och hur de ställer

8 Eisenhardt, (1989)

9 Lambert, (2001)

sig till risktagande och så vidare. Med ett bra skrivet kontrakt kommer det att bli enklare att följa upp arbetet som agenten gör och visst behövs prestationsmått, men tid bör även läggas ned på kontraktskrivandet för att förenkla hela processen. Eisenhardt skriver att många forskare inom området väljer att tudela kontrakten och se dem som separata gällande beteende och resultat. Detta måste vi dock göra oss ”motståndare” till, vi tycker att det är helt givet att dessa två begrepp (beteende och resultat) bör sitta ihop och följa varandra. När agenten och principalen skriver kontrakten bör de, som vi nämnde ovan, diskutera igenom för att förstå varandras preferenser, idéer och hur de bör bete sig i olika situationer, bland annat då när det gäller att ta risker. Att beteendet på dels agenten men även principalen är en viktig del håller vi med om, men den bör inte gå ensam utan resultatet. Resultatet tror vi även kan fungera som en motivation för båda parter, att efter att ha haft ”rätt beteende” även uppfylla de resultat som eftersträvats enligt det skrivna kontraktet. Därför väljer vi att i detta fall hålla med Eisenhardt som tycker att det borde satsas mer på att bredda kontrakten och få med mer variabler i dem så att det är möjligt att bredda dem, på detta sätt är chansen större att de kan komma att passa till de flesta olika agent-principal förhållanden.

Källförteckning

Wolk et. Al, (2008), “Accounting theory – conceptual issues in a political and economic environment”,Sage Publications Inc., USA, seventh edition. Artsberg Kristina, (2005), “Redovisningsteori – policy och praxis”, Liber ekonomi, Malmö, upplaga 2:1. S. 83 Eisenhardt Kathleen, (1989),”Agency Theory: An assessment and Review”, The Academy of Management Review No. 1, Volume 14

Richard A. Lambert,(2001), “Contracting theory and accounting”, Journal of Accounting and Economics, Philadelphia, Volume 32

Handelshögskolan Örebro Universitet Externredovisning i tid och rum Hösttermin 2010

Redovisningsrapporters påverkan på aktiepriser

- En studie inom Capital Market Research

Författare: Nordback Fredrik

Waern Jonathan Wahlström Jim

2010-09-15

Bakgrund Capital Market Research är ett forskningsområde inom redovisningen, där forskare har intresserat sig för redovisningsinformationens betydelse för prisbilden på den aggregerade marknaden (Wolk m.fl. 2008). Flera teorier inom området är inlånade från finanssektorn, där den mest omtalade är den effektiva marknadsteorin, efficient-markets hypotheses eller bara EMH. Den handlar om informationstillgången i marknaden och i vilken utsträckning informationen reflekteras i marknadspriser. Enligt teorin kan ingen aktör på marknaden uthålligt och väsentligt överträffa index i sina placeringar då aktiepriser rör sig slumpmässigt allteftersom ny information tillkommer och värderas. Därmed går det inte att förutspå kursutvecklingen och det saknas samband mellan gårdagens och dagens priser. Teorin kan uppträda i tre former: svag, mellanstark eller stark. Den svaga formen säger att all information från historiska priser reflekteras i dagens pris. Det skulle innebära att mönster och trender saknas och att teknisk analys därmed inte lönar sig. Råder mellanformen på marknaden avspeglas (på aktiekursen) all tillgänglig offentlig information, såsom analyser samt del- och helårsrapporter. Det skulle innebära att en fundamental analys är verkningslös. Stark form av marknadseffektivitet innebär att all information, offentlig och privat, avspeglar priset på aktien. Då formen inkluderar privat information innebär det att insiderhandel sker systematiskt. (Elton, m.fl. 2003). Vilken av dessa former som råder på marknaden är omdiskuterat och många undersökningar har gjorts. För att testa om den svaga formen råder har undersökningar bland annat gjorts för att finna om mönster i aktiekursen förekommer under intradag eller veckor. Den mellanstarka formen har testats genom att se på vilken effekt en händelse får på priset, så kallade event-studier. Resultaten visar att aktiepriser reagerar snabbt på olika tillkännagivanden från företag och överrensstämmer därmed med den effektiva marknadsteorin. Stark form är svårare att undersöka då insiderhandel är olagligt i alla länder. Men tester som gjorts har till exempel valt att titta på köp- och säljordrar från insiderpersoner som endast kan handla med en månads fördröjning runt rapporteringsdatum (Elton, m.fl. 2003). Av dessa former från den effektiva marknadsteorin har vi valt att titta närmare på den mellan starka, då det är den som anses råda enligt de undersökningar som gjorts. Vi har även vidgat synen genom att titta mer på prisbildningen på marknaden för aktier och effekten av företagens redovisningsfrekvens. Syftet är att beskriva forskningsfronten på området genom att utgå från dessa frågor: Hur påverkas priset på aktien vid kvartals- och delårsredovisning? Ökar aktiens volatilitet vid tätare redovisning?

Kvartals- eller halvårsredovisning? – Investerare i fokus I USA har ett antal historiska redovisningsskandaler i högre omfattning givit upphov till diskussioner om ett större utgivande av information. (Yee, 2004) Redovisningsinformation påverkar parter som ledningen, aktieägare, kreditgivare, staten och andra externa intressenter. Inom redovisningen existerar en reglering, vilken är en politisk process där normbildare måste väga de bästa intressena för samhället som helhet, med de som respektive aktör har. (Wolk m.fl. 2008) Därför kan ett företag ur ett konkurrensperspektiv inte publicera alltför djupgående fakta om sin verksamhet, medan en aktieägare som inte har full insikt behöver ha detta för att göra rätta bedömningar och beslut. Gränsdragningen är minst sagt problematisk.

Marknaden och investerare ökar ständigt kraven på att företag ska öppna sig mera och ge ut mer information för att därmed lättare kunna sätta ett rättvist pris på aktien, (fair value). Utan tilläggsinformation tvingas antaganden om framtiden göras, som ökar osäkerheten och risken. En av frågorna om vad som är ett ökat informationsutgivande berör huruvida redovisningsrapporter ska ges ut på årsbasis, halvårsvis eller kvartalsvis etc. I studier gjorda av Peek och Cuijpers (2010) och Mensah och Werner (2007) jämförs konsekvenserna av halvårs- respektive kvartalsrapportering och vad de två tillvägagångssätten får för betydelse för aktiekursen. Det har visat sig att det sker en högre omsättning av aktier i samband med rapportperioder. Peek och Cuijpers (2010) går djupare i sin forskning och menar att kvartalsrapporter har en högre aktieomsättning och lägre spridning i volatiliteten än vad halvårsrapporter har. De fortsätter med att det även finns skillnader mellan kvartalen, att kursrörelserna är mindre kvartal 1 och 3 eftersom mindre information publiceras under dessa kvartal. Istället är kursrörelserna större kvartal 2 och allra störst vid bokslutet kvartal 4 där mest information utges. Vi tänker oss att vid en ökning av tiden mellan redovisningstillfällena uppstår situationer där investerare får ta del av andra informationskällor som är mer opålitliga. Det kan vara en artikel eller analys istället för den ”riktiga” rapporten, vilket leder till att informationsasymmetrin ökar. Verrecchia och Kim har beskrivit att precis före tillkännagivandet är informationsasymmetrin som störst då investerare har olika uppfattningar och information om värdet (Yee, 2004). Tiden direkt efter rapporteringen är informationstillgången tämligen lika för alla parter. Den nyutkomna informationen omvärderas och felaktiga antaganden om framtida intjäningsförmåga och pris rättas till av investerare. Därför är omsättningen och volatiliteten oftast högst i samband med tillkännagivanden. Det här visar att redovisningen har en viktig funktion på marknadens prissättning och att påverkan är olika beroende på hur ofta rapporterna publiceras. Det tordes därför bero på hur företaget vill att aktiekursen ska utvecklas när valet av redovisningsfrekvens väljs. Vårat antagande är att osäkerheter är någonting som finansmarknader fruktar. Det gör att risken för tvära kast i avkastningen försöker undvikas. En ökad risk innebär i sin tur oftast en omfördelning av kapitalet på marknaden, den mer riskfyllda aktiemarknaden tappar investerares intresse och den mer förutsägbara räntemarknaden får ett inflöde. Om investerare känner sig osäkra på värdet av företaget och det inte stämmer överrens med de egna beräkningarna på företagets intjäningsförmåga i framtiden, säljs aktien. En längre tid mellan redovisningstillfällena borde emellertid innebära mer spridda bedömningar och priser, vilket ökar risken. Vi tror därmed att företagen vill sträva efter en så låg volatilitet som möjligt och bör därför välja kvartalsvis redovisning, men samtidigt säger teorin då att det innebär lägre avkastning. Högre avkastning hittar man istället i företag med större risk. Därför är kravet på frekventare rapporter större i företag med finansiell oro (Peek & Cuijpers, 2010). Vi tänker att det här även gäller riskfyllda marknader, såsom de med sällanköpsvaror. Frekventare rapporter för med sig att användare tidigare kan uppdaga företagets ekonomiska ställning och volatiliteten blir mer stabil än om rapporter sker halvårsvis. Vid halvårsvisa rapporter kan siffrorna se värre ut och volatiliteten blir extra stor. Redovisningsrapporter har störst betydelse för aktieägare. (Wolk m.fl. 2008) Innehavare av aktier äger en del av ett företag och kan ha olika motiv för ägandet. Att vara aktieägare innebär att man får ta del av företagets vinster som kan tillkomma som en ökning i aktiekursen och genom en eventuell utdelning från företaget. Därmed avspeglas värdet på företaget genom alla framtida kassaflöden som nuvärdesberäknas. Ändring eller variation i

företagens resultat ändrar därmed förutsättningarna för framtida införtjäning och därmed värdet på företaget vilket ska innebära ett nytt pris på företaget. Yee (2004) påpekar i sin forskning att fler utgivna rapporter förbättrar marknadsvärdet, att med mer utgiven information blir marknadsvärdet mer likt det sanna värdet, vilket stämmer bra med EMH.

Risker för ökad prisvolatilitet Peek och Cuijpers (2010) visar att en övergång från halvårs- till kvartalsrapportering innebär att investerarnas incitament att göra en egen sökning av icke-offentlig prisrelaterad information minskar och redovisningsrapporterna blir allt viktigare. Författarna menar att redovisningsinformationen kommer substituera all annan typ av offentlig och egeninhämtad information. Detta sker på grund av att större regleringar på den finansiella marknaden har ökat förtroendet för offentliga rapporter. Revisorers granskning av rapporterna innebär även att det är en högre säkerhet och en garanti för att rapporterna är ekonomist rättvisande (Gigler & Hemmer, 1998). I Sverige har vi två färska fall inom finansbranschen där de båda bankerna HQ och Carnegie varit nära en konkurs. Händelseförloppet var oväntat av marknaden trots att genomlysningen varit omfattande, då båda var börsnoterade med ett stort antal spridda aktieägare och själva granskade av ansedda revisionsbyråer. Man kan fråga sig om det är hos framställaren av en rapport eller hos användarna som det blir fel vid sådana exempel. I det senaste fallet med HQ Bank värderades positioner i derivatinstrument felaktigt i redovisningen som gjorde att de i verkligheten visade betydligt större förluster än befarat. Finansinspektionen beslutade därmed att dra in tillståndet att bedriva bank, (oktrojen) till stora förluster för aktieägarna. (Finansinspektionen.se, 2010) Bevisligen var det hos framställaren som felet låg i fallet HQ Bank. På grund av frekventare redovisningsrapporter kan det uppkomma flera fel förutom det nyss beskrivna. Bland investerare finns skillnader i inhämtning av information beroende på deras kunskap och nedlagda ansträngningar på att försöka tolka rapporter och föra samman offentliga informationssignaler (Peek & Cuijpers, 2010). En feluppfattning som kan påverka priset på aktien och avser frekventare rapportering är om företag har säsongsmässiga försäljningsvariationer. I det fallet kan en kvartalsrapport istället för en halvårsrapport innebära att läsaren inte kan tolka en säsongsmässig variation och därmed missbedömer företagets framtida kassaflöden. (Mensah & Werner, 2007) Kvartalsrapporten visar en glimt av den årliga finansiella ställningen och förbättrar därmed investerarnas förmåga att göra egna bedömningar om framtiden eftersom informationen når ut i uppdaterad form. Kvartalsrapportering är därför mindre fördelaktigt för företag med säsongsbaserad försäljning. (Peek & Cuijpers, 2010) I sammanhanget är det användaren av informationens ansvar att bedöma hur tillförlitlig redovisningsinformationen är och hur pass den avspeglar resterande delen av året. Tror investeraren att den tillfälliga uppgången (säsongsvariationen) är bestående gör redovisningsinformation att aktien blir övervärderad och bidrar så småningom till prisjusteringar och högre volatilitet. Ytterligare en fara med frekventare rapportering på framställarens sida är att fler osäkra antaganden gällande till exempel värdering av goodwill och fastigheter bakas in i redovisningen. Resultatet kan snedvridas då ledningen tvingas estimera värderingar som egentligen kräver mer tid för utvärdering, exempelvis varje helår. Slutsatsen är att en kvartalsrapport skulle kunna innehålla fler fel. (Mensah & Werner, 2007) När fel ska korrigeras vid nästa rapportering uppstår en omvärdering av aktien vilket innebär större kursrörelser och ökad risk. Investerarna missbedömer därmed företagets ekonomiska ställning.

Avslutningsvis säger teorin att en ökad rapportering leder till en proportionell omfördelning av information mellan ett större antal tidpunkter, vilket leder till att det genomsnittliga mängden av nyheter per tillkännagivande minskar (Peek & Cuijpers, 2010). Även Yee (2004) ser det osäkert om företagen faktiskt ger ut mer information i en kvartalsrapport jämfört med en årsrapport. Gigler och Hemmer (1998) visar i sin undersökning att en framtvingad, ökad redovisningsfrekvens minskar de frivilliga tillkännagivanden från företagen och därmed försämrar de generella tillkännagivanden. Det leder till ett annat möjligt problem med redovisningen när framställaren av rapporten gör medvetna ”fel”. Gigler och Hemmer (1998) säger att det finns modeller som tar för givet att ledningens mål är att maximera värdet på företaget. Modellerna beskriver ett avtalsspektrum bland ledande befattningshavare med innebörden att företag kan välja att senarelägga vissa kostnader till senare rapportering. Det finns inga incitament att tillhandhålla möjlig trovärdig information eftersom drivkraften är att uppnå bästa möjliga resultat som eventuellt kan belönas via ett bonussystem. Med fast lön faller påståendet då drivkraften för vidare ansträngning inte alls blir lika hög. Det existerar därmed ett moraliskt dilemma. Sammantaget kan dessa fel få stora konsekvenser för volatiliteten, eller som i HQ Banks fall för dess överlevnad.

Lite om reglementet Enligt Yee (2004) gynnas analytiker och andra som kan tolka rapporter mest av en frekventare redovisning. Han har dessutom upptäckt att analytiker är extra verksamma genom rapportperioden då de har en överlägsen förmåga att tolka resultatrapporter och denna fördel ger dem ett starkt övertag när nyheter släpps. Att rapporter utges oftare medför att analytikerna ändrar sitt beteende och lägger ner mer tid på att tolka rapporter och samla egeninhämtad information, vilket ger dem en högre social kostnad än vid en årsrapport. Om det är bra eller dåligt kan diskuteras men Yee (2004) har funnit att företag som ger ut mycket information i sin tur vinner analytikernas stöd. Ett stöd som kan visa sig i positiva analyser eller i andra nyheter om företaget som inte rör redovisningsinformationen i sig. Vem som helst kan nämligen skriva nyheter och tankar om bolagen som kan påverka aktiekursen, så länge det inte rör sig om osann ryktesspridning vilket är olagligt (Aktiespararen, 2010). I Sverige är det lag för börsnoterade företag att utge kvartalsrapport. Börsnoterade företag har även en skyldig att tillkännage information som kan vara kurspåverkande till allmänheten och i Sverige till Finansinspektionen. Nyheten ska offentliggöras aktivt, snabbt och på ett sådant sätt att god spridning uppnås i hela EES-området. (Finansinspektionen, 2007) Därför finns det i större företag oftast en gräns på ordervärdet som ska rapporteras. Allt under gränsen anses tillhöra det ordinära kassaflödet. Gällande information om rapporter räcker det med hänvisning till plats där den fullständiga rapporten kan inhämtas. Det här är en viktig aspekt då information som når vissa investerare före andra kan utnyttja den till att tolka och göra övervinster innan prisjustering sker.

Avslutande diskussion EMH handlar om att ny information på marknaden direkt speglar sig i marknadens prissättning. Vi har visat vad forskningen säger om att en frekventare redovisning påverkar marknadsomsättningen positivt och minskar prisvolatiliteten. Vi kan se att resultaten stämmer bra in på EMH:s mellan starka form. Det beror på att en högre redovisningsfrekvens ger ägare och investerare en bättre möjlighet att följa nyhetsflödet från det berörda företaget.

Framförallt underlättar tillkännagivandet för personer som inte har en aktiv analysförmåga. Därför är en positiv aspekt med ökningen i rapporter att informationsasymmetrin minskar. Inblandade parter får ta del av samma information och kan göra liknande bedömningar vilket kan innebära mindre överraskningar och därmed stabilare kursutveckling. I Sverige är det numera lag för noterade bolag att utge kvartalsrapport vilket av resultaten att döma är bra. Frågan om att ge ut rapporter ännu oftare har att göra med den gränsproblematik som existerar mellan företag och investerare. Det bästa för investerare och för kursutvecklingen vore att få rapporter varje dag, men någonstans måste gränsen dras för hela samhällets bästa.

Källförteckning Vetenskapliga artiklar Gigler, Frank & Hemmer, Thomas, 1998: On the Frequency, Quality, and Informational Role of Mandatory Financial Reports Journal of Accounting Research, Vol. 36, s. 117-147 Mensah, Yaw M. & Werner, Robert H., 2008; The capital market implications of the frequency of interim financial reporting: an international analysis Rev Quant Finan Acc, Vol. 31, s. 71-104 Peek, Erik & Cuijpers, Rick, 2010; Reporting Frequency, Information Precision and Private Information Acquisition Journal of Business Finance & Accounting, Vol 37, s. 27-59 Yee, K. Kenton, 2004; Interim Reporting Frequency and Financial Analysts’ Expenditures Journal of Business Finance & Accounting, Vol. 31, s. 167-198 Litteratur Elton Edwin, Martin Gruber, Stephen Brown & William Gotzmann, 2003; Modern Portfolio Theory and Investment Analysis, John Wiley & Sons, 6:e Upplagan Harry I. Wolk, James L. Dodd, John J. Rozycki, 2008; Accounting Theory, Sage Publications, 7:e Upplagan Internet Finansinspektionen, (2010) HQ banks tillstånd återkallas, Hämtad; 2010-09-15 kl 16:38 <http://www.fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/HQ-Banks-tillstand-aterkallas/ > Finansinspektionen, (2007) Synpunkter till förslag på nya informationsregler, Hämtad; 2010-09-15 kl 17:15 <http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/30_Skrivelser/2007/OMX_nya_inforegler.pdf> Aktiespararen, (2010) Vem kan man lita på i alla börsforum? Nr 4. Hämtad; 2010-09-15 kl 23:05 <http://www.aktiespararen.se/artiklar/Reportage/Vem-kan-man-lita-pa-bland-alla-borsforum/>

Örebro universitet

Handelhögskolan

Externredovisning i Tid och Rum, PM del 1

Datum: 2010-09-17

Gabriel Kartal 870416 Labinot Malaj 870227

The Decision-model Approach

1

The Decision-model approach

The Decision-model approach, är en forskningsinriktning inom redovisningen som syftar till

att klargöra vilken information som är nödvändig för ett beslutsfattande. Fokus inom denna

ansats ligger i vilken information från de finansiella rapporterna som beslutsfattaren behöver

för att fatta ett beslut, därmed riktar den inte in sig på vilken information en beslutsfattare vill

ha. En förutsättning för att en beslutsfattare skall kunna använda denna ansats är att de

innehar kunskaper om hur informationen bör användas. (Wolk, Harry I et al, 2004)

Det finns många anhängare till denna ansats där dessa har olika syn på hur de finansiella

rapporterna skall utformas. Vissa förespråkar att använda ”Exit-value” då försäljningspriset

för en tillgång är relevant vid ett beslut att behålla eller avyttra en tillgång, ”Exit-value” på

alla tillgångar ger även ett mått på den totala likviditeten av tillgångar som finns tillgängliga i

företaget. Andra anser att nuvärdet är ett bättre mått att värdera sina tillgångar efter. Solomons

är en av dessa som även tycker att det finns ett behov av ett ”Conceptual framework” som

grundar sig i redovisnings- och värderingsprinciper utifrån ett nuvärde, på grund utav dess

användbarhet vid beslutsfattande. Det finns även andra viktiga redovisningsteoretiker inom

The Decision-model approach som förespråkar andra värderingsprinciper. (Wolk, Harry I et

al, 2004)

Det finns två viktiga aspekter som The Decision-model approach omfattar när det gäller att

fatta beslut, den första är att ge användaren bättre förutsättningar att förutse framtida

kassaflöden, och den andra är att analysera ledningens prestation och effektivitet. (Wolk,

Harry I et al, 2004)

The Decision-model approach anser vi vara en användbar metod för exempelvis investerare

att utifrån redovisningsinformation skapa sig en uppfattning om ett företags framtida

ekonomiska händelser, och med hänsyn till dessa kan beslutsfattaren fatta bättre och mer

välinformerade beslut. Ett sätt att skapa sig en god uppfattning om ett företags ekonomiska

situation är att försöka särskilja de som är ekonomiskt ansträngda och de som inte är

ekonomiskt ansträngda, med andra ord vilka som riskerar att gå i konkurrs och inte gå i

konkurrs. För att kunna göra en sådan klassificering kan man använda sig utav Altmans Z-

modell, vilken vi har valt som en av våra beslutsmodeller.

En annan modell som vi anser vara bra för en beslutsfattare är Discounted Cash Flow (DCF),

som är en väldigt vanlig modell och syftar till att förutse framtida kassaflöden och på så vis

värdera ett företag. Dessa två modeller kommer att presenteras nedan, vi har även valt att ta

med en artikel om vilken information ur de finansiella rapporterna som användarna anser vara

viktiga.

Altmans Z- modell

Altmans Z- modell är en vidareutveckling av tidigare nyckeltalsanalyser som syftar till att

förutspå framtida konkurser. Tidigare undersökningar visade att företag som gått i konkurs

hade annorlunda nyckeltalskvoter i jämförelse med företag som fortfarande existera. De

nyckeltal som indikerade konkursrisk var de som mätte lönsamhet, likviditet samt

betalningsförmåga. Altman såg dock brister i dessa undersökningar, då de endast betraktade

nyckeltalens singaler om framtida problem var för sig, istället för tillsammans. Vilket kunde

leda till att vissa nyckeltal indikera att företaget var nära en eventuell konkurs medan andra

kunde visa att situationen inte alls var så allvarlig. Detta ville Altman motverka genom att

2

skapa en modell som tar hänsyn till de viktigaste nyckeltalen, där dessa har olika grader av

betydelse i modellen beroende på dess inbördes signifikans. (Altman, 1968)

Altmans Z- modell utgår ifrån Multiple Discriminant Analysis (MDA), som används för att

klassificera observationer i en av flera förutbestämda grupper, beroende på dess individuella

observations karaktär. Den slutliga funktionen för Altmans Z- modell ser ut enligt följande:

Z = 0,012(X1) + 0,014(X2) + 0,033(X3) + 0,006(X4) + 0,999(X5)

X-värdena i modellen är olika nyckeltalskvoter som även kan betraktas som grunden för Z-

modellen, dessa har genom MDA avgjort vilken vikt respektive nyckeltal ska ha i förhållande

till de övriga nyckeltalen. Z är det tal som uppskattar om ett visst företags konkursrisk.

(Altman, 1968)

De fem nyckeltal som ingår i Altmans Z- modell är:

X1= Rörelsekapital/Totala tillgångar. Rörelsekapitalet består av samtliga

omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Ett företag som visar upprepade förluster

kommer att ha minskande omsättningstillgångar i förhållande till dess totala tillgångar. Detta

likviditetsmått visade sig vara mest värdefullt av de tre som Altman testade.

X2= Balanserade vinster/Totala tillgångar. Detta nyckeltal mäter företagets ackumulerade

vinster över tid. Företag med kortare livslängd visar en lägre kvot än ett företag med en längre

livslängd, då den sistnämnda haft en längre tid på sig att bygga upp ackumulerade vinster.

Därför är risken för ett yngre företag att klassificeras som konkurs enligt detta nyckeltal högre

än ett äldre, vilket även sker i den verkliga världen. Då misslyckanden i högre grad sker i ett

företags tidigare år.

X3= Resultat före räntor och skatt/Totala tillgångar. Denna kvot visar hur väl företaget

lyckats utnyttja sina tillgångar. Ett företags fortlevnad på marknaden beror på förmågan att

generera vinster på dess tillgångar, därmed är detta nyckeltal lämpligt att bedöma

konkursrisken med.

X4= Marknadsvärde på Eget kapital/Bokfört värde av Skulder. Detta nyckeltal visar hur

mycket ett företags tillgångar kan sjunka i värde (mätt i marknadsvärde på eget kapital plus

skulder) innan skulderna överstiger tillgångarna och företaget blir insolvent. Detta mått tar

hänsyn till marknadsvärdet, vilket har saknats i tidigare undersökningar.

X5= Försäljning/Totala tillgångar. Detta mått visar i vilket utsträckning företagets tillgångar

genererar intäkter. Nyckeltalet visar även ledningens förmåga att hantera en konkurrensutsatt

marknad. (Altman, 1968)

Altmans undersökning med Z- modellen visade sig kunna förutspå konkurs inom ett år med

95 % säkerhet, och upp till två år med 72 % säkerhet. Företag som fick ett Z- värde högre än

2,99 klassades som ”icke konkurs företag” medan de företag med ett Z- värde under 1,81

klassades som ”konkurs företag”. Värden mellan 1,81 och 2,99 var en gråzon där det fanns

osäkerheter på att bestämma vilken grupp ett företag tillhör. Altman upprättade därför en

riktlinje som klassificera dessa företag inom gråzonen, de företag med ett Z- värde under

2,675 klassades som konkursmässiga, och de med ett värde över 2,675 som icke

konkursmässiga. (Altman, 1968)

Z- modellen som endast kan appliceras på börsnoterade tillverkande företag, har

kompletterats med två olika varianter. Z’, är den ena modellen och används på icke publika

tillverkande företag och Z’’ är den andra vilken används på icke tillverkande företag.

(Altman, 2000)

Altman gjorde sin första undersökning under 1960- talet, vilken visade att hans observation

med Z- modellen var ett väldigt bra verktyg att förutspå konkurs på ett års sikt, då med 95 %

3

säkerhet. Det senaste testet med Altmans Z- modell gjordes under 1990- talet, och visade en

träffsäkerhet på ett års sikt med 94 %, och kan anses vara fullt jämförbar med den första

undersökningen. Denna siffra är för oss väldigt fascinerande, då vi idag både i privat- och

företagslivet lever i en mycket mer komplex och dynamisk miljö. En miljö där ett lönsamt

företag plötsligt kan bli ett olönsamt företag under en väldigt kort tid på grund utav

exempelvis den snabbt växande tekniska utvecklingen. Situationen kan även vara tvärtom där

ett företag som inte går så bra, anammar nya effektivare sätt att arbeta på, och på så vis blir ett

lönsamt företag.

Z- modellen har dock ingen generaliserbarhet och gäller inte för en hel population, vilket även

Altman tar upp i sin artikel. Trots det ser vi denna modell som väldigt användbar för

intressenter att studera ett företags ekonomiska hälsa, för en ledning kan Z- modellen hjälpa

till att ge en uppfattning om vad som kan tänkas ske i framtiden och förbereda dem för

lämpliga framtida beslutsalternativ. För en långivare kan modellen hjälpa dem att se över

företagets möjlighet att betala tillbaka ett lån. Oavsett vem som är intresserad över att studera

ett företags framtida tillstånd så ser vi Z- modellen som ett väldigt bra verktyg, dock behöver

denna kompletteras med andra ekonomiska hjälpmedel för att ge en klarare uppfattning om

företaget.

Den första Z- modellen som Altman utformade användes för att se över börsnoterade

tillverkningsföretag framtida ekonomiska situation. Denna har på senare tid kompletterats

med två olika modeller, en för onoterade tillverkande företag och en för tjänsteföretag. Vilket

vi ser väldigt nödvändigt, då det idag finns betydligt fler tjänsteföretag än under mitten av

1900- talet. Det som dock kan ifrågasättas är hur redovisningsinformationen som nyckeltalen

beräknas på bör hanteras om en företagsform är både tillverkande och tjänsteproducerande.

Diskonterat Kassaflöde (DCF)

Discounted Cash Flow, DCF, är en av de mest använda metoderna vid värdering av företag.

DCF började användas av analytiker på USA börsen under 1980-talet, som en metod att

fastställa ett bolags värde. DCF är det kassaflöde som ett företag generar under exempelvis ett

räkneskapsår, värdet påverkas inte av intäkter och utgifter som inte leder till en inbetalning

eller utbetalning, som exempelvis avskrivningar och bokslutsdispositioner. Syftet med DCF är

inte att ett försök att prognostisera företagets balansräkning och resultaträkning, utan med

hjälp av dessa redovisningsrapporter beräkna företagets framtida kassaflöde. Det finns ingen

generell standard på hur denna modell skall tillämpas, var och en bygger sin egen modell och

arbetar efter denna. I en artikel som Business Week har publicerat, visar de att ungefär hälften

av alla förvärvare på den amerikanska marknaden använder sig utav DCF- modeller vid

analyser av olika uppköpskandidater. (Hult, 1998)

Dagens värde på ett företag bestäms av det kassaflöde som företaget kommer att generera i

framtiden, omräknat till dagsvärdet med hänsyn till de avkastningskrav som investeraren

ställer på företaget. Värdet på ett företag kan med andra ord endast förändras om

avkastningskraven eller de framtida kassaflödena förändras, värdet på företaget blir därmed

summan av de framtida kassaflödena, diskonterat till nuvärdet. (Hult, 1998)

En metod att utföra en DCF för aktieägare är enligt Shareholder Value Analysis (SVA)-

metoden, vilken kräver en detaljerad historisk analys av företaget. Fem till tio år tillbaka i

tiden av företagets finansiella rapporter ger en bra kunskapsbas och förståelse om dess

trender, även konkurrenters räkenskaper kan studeras för att ge en ökad kunskap om

branschen och hur den utvecklats. SVA- metoden kan beskrivas i fyra steg:

4

1. Det framtida rörelseresultatet och det operativa kapitalet prognostiseras. Sedan räknas

det framtida kassaflödet som aktieägarna och låntagarna har att disponera (det fria

kassaflödet), som i sin tur diskonteras till ett nuvärde.

2. Vid prognosperiodens slut har företaget ett restvärde, vilket vanligen kallas för

residualvärdet. Detta värde beräknas genom att företagets Resultat efter skatt,

divideras med en kalkylränta (WACC, genomsnittligt vägd kapitalkostnad).

Residualvärdet omräknas till ett nuvärde, till värderingstidpunkten.

3. Marknadsvärdet adderas med eventuella finansiella tillgångar som inte har med

rörelsen att göra.

4. Detta värde subtraheras slutligen med marknadsvärdet av företagets skulder.

Kvar blir då företags värde för aktieägarna. (Hult, 1998)

Det finns även andra DCF modeller men dessa modeller liknar varandra väldigt mycket och

slutvärdet blir i många fall liknande oavsett vilken modelltyp som används. Huvudtanken

bakom dessa modeller är att värdet på ett företag består av alla framtida kassaflöden,

diskonterade med en diskonteringsfaktor som reflekterar risknivån i kassaflödena. Det krävs

med andra ord bedömningar och beräkningar på alla framtida kassaflöden, år för år, och en

risknivå på dessa som slutligen diskonteras tillbaka till värderingsdagen. För att kunna utföra

en värdering utifrån DCF krävs goda kunskaper om branschen som företaget verkar inom,

detta bidrar till att den som värderar företaget förstår och upptäcker vilka faktorer som skapar

och driver värdet i företaget. Därför kan det i vissa situationer vara svårt att tillämpa DCF

modellen vid värdering av ett företag, exempel på dessa situationer är på privata företag,

företag som omstruktureras, företag i problem, företag involverade i uppköp, företag med

patent eller optioner och företag med outnyttjade tillgångar. (Tolleryd, Frykman, 2000)

Som nämnts tidigare är DCF en metod som använts väldigt frekvent av analytiker på USA

börsen i ett led att värdera företaget, förmodligen i syfte att fatta ett beslut om det ska satsas

pengar i ett företag eller inte. Denna metod att värdera ett företag används även idag,

användaren av DCF kan tänkas vara allt ifrån en enskild person som vill köpa aktier i ett visst

företag, förutsatt att denna har goda kunskaper om företaget och branschen, vilket är en viktig

aspekt inom DCF för att den ska bli så ”bra” som möjligt. Det kan även tänkas att stora

finansbolag använder DCF i fall där det finns ett intresse att köpa upp ett annat bolag. I det

sistnämnda fallet kan det troligen vara svårt att finna historisk information om företaget man

är intresserad av, är ett mindre onoterat bolag.

Likt Z- modellen ser vi DCF som ett bra verktyg för beslutsfattare att få sig en uppfattning om

ett företags ekonomiska situation, och utifrån den framtagna informationen fatta mer

genomtänkta och rationella beslut. Det som kan ifrågasättas gällande DCF är att det är

omöjligt att förutse de framtida marknadsförhållandena vid beräkningen av ett företags

framtida kassaflöden. Trots denna osäkerhet anser vi att DCF är användbar vid

beslutsfattande, men även DCF bör kompletteras med andra ekonomiska verktyg för att ge

beslutsfattaren mer information att grunda sina beslut på.

5

Det primära syftet med finansiell rapportering

I denna artikel har Streuly (1994), utfört en enkätundersökning där syftet är att se vilken

information ur de finansiella rapporterna som är användbar för investerare, kreditgivare och

andra intressenter för att fatta rationella beslut. Undersökningen besvarades utav 508 erfarna

finansanalytiker. Resultatet av undersökningen visade att 53 procent av respondenterna

svarade att de finansiella rapporterna innehåller tillräckligt med information för att fatta ett

beslut, 3 procent ansåg att informationen var för omfattande. Resterande (44 procent) menade

att mer information bör lämnas i de finansiella rapporterna, det dessa respondenter saknade

mest var, företagets konkurrenssituation (93 procent), branschtrender (91,6 procent),

företagets långsiktiga mål (78 procent) och produktionskapacitet (58,4 procent). Majoriteten

av respondenterna visade att de var nöjda med den information som återfinns i rapporterna,

men de som saknades var utav kvalitativ och icke-finansiell karaktär. (Streuly, 1994)

De tillfrågade fick även tilldela poäng på poster i de finansiella rapporterna, värderingsskalan

var 1-4, där 1 var ingen nytta och 4 mycket användbart, vid investeringsbeslut. Majoriteten av

posterna (85 procent) fick ett värde över 3, vilken tyder på att dessa är användbara vid

exempelvis ett investeringsbeslut. De fem posterna som fick högst snittvärde var, intäkter

(3,880), verksamhetens vinst (3,829), kostnad sålda varor (3,828), inkomst från löpande

verksamhet (3,811) och netto kassaflödet från verksamheten (3,811). (Streuly, 1994)

Det vi fann intressant i denna artikel var att många utav de tillfrågade finansanalytikerna

uppgav att de saknade tillräckligt med information i de finansiella rapporterna för att fatta

beslut. Undersökningen gjorde för cirka 20 år sen, och det kan tänkas att företag idag visar

mer kvalitativ och icke-finansiell information i sina finansiella rapporterna. Ur exempelvis

Axfoods årsredovisning från 2008 visar de hur stora marknadsandelar de har gentemot deras

största konkurrenter i Sverige, de visar även annan information av den karaktär som

respondenterna saknade. Den utförda undersökningen skulle troligen visa andra resultat om

den gjordes om idag, då dagens finansiella rapporter är mer än bara den ekonomiska

redovisningen, och blir därmed ett ännu bättre underlag för beslutsfattare vid besluts

situationer.

Artikeln visade även vilka poster som analytikerna ansåg vara användbara vid beslutsfattande,

att poster som intäkter och kostnader hamnade högst upp är nästan förutsägbart, dessa skulle

nog även hamna i topp idag. Det intressanta är att 85 procent av alla poster hade ett värde över

3 och det lägsta värdet var 2,831, vilket enligt oss tyder på att den information som framställs

i företagens finansiella rapporter är viktiga och användbara för beslutsfattare, och möjliggör

för dessa att fatta mer rationella beslut.

Slutsats

The Decison-model approach är en ansats som vi ser som väldigt användbar vid situationer

där viktiga beslut ska fattas. För att kunna utnyttja denna ansats räcker det inte med goda

kunskaper inom redovisning utav även inom matematik, då modeller likt Z- modellen och

DCF som många beslutsfattare använder består utav komplexa matematiska formler. Vet man

inte vad en komponent i en formel står för kan det bli svårt att använda modellen, oavsett

kunskapsnivån inom redovisning.

Redovisningsinformationen ser vi som en bas, där många intressenter hämtar informationen

och använder den på flera olika sätt. Inom vår valda inriktning är syftet att klargöra vilken

information som är nödvändig för ett beslutsfattande, vilket i en av våra valda artiklar visade

att mycket av det som framsälls i finansiella rapporter är användbart vid beslutsfattande. Det

6

som är intressant är att samma information troligen tolkas på olika sätt utav olika

beslutsfattare. Vilket innebär att beslutsmodellerna kan ge olika resultat beroende på vem som

är användaren.

Då ett beslutsfattande ska utgå från redovisningsinformationen inom The Decison-model

apporach, kan det ifrågasättas hur pass rättvisade bild den framställda informationen ger utav

företaget. Det kan tänkas att informationen kan se annorlunda ut beroende på vem som

framställer rapporterna, och att det finns en risk att informationen kan bli vinklad och på så

vis inte återspegla företagets verklighet. Vilket i sin tur bidrar till att beslut kan fattas utifrån

bristande information. Men i det stora hela så anser vi att de flesta finansiella rapporter ger en

tillräckligt bra bild av företaget, och är ett bra underlag för beslutsfattande.

7

Källförteckning

Altman, Edward I. 1968. ”Financial Ratios, Discriminant Analysis and the Prediction of

Corporate Bancrupsy”, The Journal of Finance.

Altman, Edward I. 2000 “Predicting Finanacial Distress of Companies: Revisiting the Z-Score

and Zeta Models”, Journal of Finance.

Hult, Magnus 1998 ”Värdering av företag” 3:e uppl. Malmö: Liber ekonomi.

Streuly, Carolyn A. 1994, ”The primary objective of financial reporting: How are we doing?”,

Ohio CPA Journal.

Tolleryd, J. & Frykman, D. 2000, ”Värdering av tillväxtföretag”, Stockholm: Kungliga

Ingenjörsvetenskapsakademien.

Wolk, Harry I., James L. Dodd & John J Rozycki (2008), ”Accounting Theory: Conceptual

Issues in a Political and Economic Environment”, Thousand Oaks: Sage Publications.

Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi Avancerad nivå Externredovisning i tid och rum Hans Englund, Stig Andersson

Examinationsuppgift 1 Positive Accounting Theory

Malin Bemlin Malin Johansson Malin Karlsson

1

Inledning Positiv redovisningsteori utgår från agentteorin och utvecklades av Watts och Zimmerman på 1970-talet. Vi använder oss av tre artiklar skrivna av Watts, Zimmerman och Christie för att kritiskt granska teorin och analysera utvecklingen på området. Ross L. Watts och Jerold L. Zimmerman publicerade 1978 en artikel i ”The Accounting Review” där de presenterade faktorer med inverkan på företagsledares attityd till redovisningsstandarder1. Artikeln har bidragit till fortsatt forskning inom positiv redovisningsteori2. Forskarna publicerade även en uppföljning till artikeln 1990. Watts är professor inom redovisning och bolagsstyrning3 vid Sloan School of Management of the Massachusetts Institute of Technology4. Zimmerman är professor inom området för finansiell redovisning vid University of Rochester5 och Andrew A. Christie inom redovisning vid Louisiana State University6. Christie och Zimmerman publicerade en artikel i ”The Accounting Review”1994.7 Agentteorin uppkom i samband med att företag moderniserades och ägandet och ledningen separerades. Därmed uppkom en intressekonflikt mellan ägarna och ledningens intressen och mål där båda parterna främst ser till sina egna intressen. Teorin är en form av beteendeforskning och har sin grund inom områdena finansiering och ekonomi. Teorin utgår även från att företag är den centrala anknytningspunkten mellan olika kontraktsrelationer för olika grupper av kontraktsparter. Därmed omfattar agentteorin även de kostnader som uppkommer vid kontraktsbildning.8

Positiv redovisningsteori försöker att förklara varför redovisningen ser ut som den gör, varför redovisare gör på det sätt de gör och vilken effekt det har på individers nyttokurva. Målet med redovisningsteori är att förklara och förutsäga redovisningen. I motsats till normativ teori som försöker härleda och föreskriva en optimal redovisningsstandard är den positiva redovisningsteorins mål att förklara varför finansiella rapporter och redovisningsrapporter har dess nuvarande form, och även ta fram redovisningsstandarder men som grundas på empiriska bevis.9

1 R L Watts & J L Zimmerman, Towards a Positive Theory of the Determination of the Determination of Accounting Standards 2 H.Wolk, J. Dodd, J. Rozycki. Accounting theory: conceptual issues in a political and economic environment 3 http://mitsloan.mit.edu/faculty/detail.php?in_spseqno=SP000280&co_list=F 4 http://wwwdocs.fce.unsw.edu.au/accounting/news/BallandBrownConf_08/RossWatts.pdf 5 http://www.simon.rochester.edu/faculty--research/faculty-directory/full-time-faculty-directory/jerold-l-zimmerman/index.aspx 6 http://www.bus.lsu.edu/academics/accounting/facultywebpage.asp?autoid=40 7 A A Christie & J L Zimmerman, Efficient and opportunistic choices of accounting procedures: corpotate control contests 8 H.Wolk, J. Dodd, J. Rozycki. Accounting theory: conceptual issues in a political and economic environment 9 Watts & Zimmerman, Towards a Positive Theory of the Determination of the Determination of Accounting Standards

2

Positiv redovisningsteori fokuserar på förhållandet mellan olika individer i en organisation och hur redovisning används för att påverka dessa relationer. Exempel på detta är förhållandet mellan ett företags ägare och företagsledning eller mellan företagsledningen och företagets kreditgivare. Dessa relationer innebär ofta delegering av beslutsfattning från en part till en annan vilket kallas agentavtal/kontrakt.10

Positiv redovisningsteori bygger på det centrala ekonomibaserade antagandet att alla individer drivs av egenintresse och att personer alltid agerar på ett opportunistiskt sätt dvs. de vidtar åtgärder som kommer att öka deras egen nytta. Föreställningar om lojalitet, moral och liknande finns inte med i teorin. Man antar att egenintresse driver alla enskilda åtgärder och därmed att företagsledningen väljer redovisningsmetoder utefter deras egen nytta. Positiv redovisningsteori menar att organisationer kommer att försöka införa mekanismer som anpassar ledningens intressen i företaget med de intressen som ägare av företaget, principalerna har.11 Artikel 1: Towards a positive theory of the determination of accounting standards Artikeln lägger grunden till positiv redovisningsteori och Watts och Zimmerman påstår att företagsledningen genom val av redovisningsmetod påverka kan det egna välståndet. Redovisningsstandarder kan påverka företags kassaflöden som i sin tur påverkar företagsledarens välstånd. Ökade aktiepriser och bonussystem ger en ökad välfärd för företagsledarna. Faktorer som påverkar detta direkt och indirekt är politiska åtgärder i form av taxeringsmöjligheter, regleringar, bonussystem och informationskostnader. Utifrån dessa faktorer har författarna utvecklat tre hypoteser.12 Gordon hävdar i en artikel som publicerades 1964 att företagsledningen använder redovisningsmetoder som maximerar deras egen nytta. Gordons modell har vid ett flertal tillfällen testats empiriskt men misslyckats. Watts och Zimmerman gör ett liknande antagande om att individer agerar för att maximera den egna nyttan och får statistisk signifikans då de testar sina hypoteser empiriskt.13 Watts och Zimmerman anser att val av redovisningsmetod kan analyseras utifrån tre hypoteser: bonusplanshypotesen, skuldsättningshypotesen och den storleks- politiska hypotesen. Bonushypotesen innebär att ledare i företag som har något bonussystem är mer benägna att välja en redovisningsmetod som flyttar tillbaka rapporterade framtida inkomster till nuvarande redovisningsperiod. Företagsledningen anpassar därmed redovisningen för att optimera sin avkastning i form av aktieutdelning, som ofta baserar sig på företagets resultat. Skuldsättningshypotesen innebär att ju större skuldandel i relation till tillgångsandel företaget 10 A A Christie & J L Zimmerman, Efficient and opportunistic choices of accounting procedures: corporate control contests 11 R L Watts & J L Zimmerman, Towards a Positive Theory of the Determination of the Determination of Accounting Standards 12 ibid 13 ibid

3

har, desto större är sannolikheten att företagsledningen väljer en redovisningsmetod som flyttar tillbaka rapporterade framtida inkomster till nuvarande redovisningsperiod. Företagsledningen försöker alltså förbättra resultatet för nuvarande period för att exempelvis inte hamna under de soliditetskrav som finns ställda. Storleks- politikhypotesen innebär att i större företag är det mer troligt att företagsledningen kommer att skjuta fram nutida intäkter till senare redovisningsperioder för att minska resultatet, dvs. företagsledningen vill uppvisa ett lägre resultat för att undvika politiska kostnader. 14 Artikel 2: Positive Accounting: A Ten Year Perspective Artikeln publicerades 1990, ungefär tio år efter författarnas första artikel inom positiv redovisningsteori. Den första artikeln bidrog till fler studier inom området, de studier som genomfördes fram till 1990 visade på liknande forskningsresultat som författarna sammanställde tio år tidigare. Resultaten visar att det finns ett samband mellan ett företags val av redovisningsmetod och andra variabler som företagets storlek eller bonusplan. Vid den här tidpunkten var det enbart positiv redovisningsteori som gav förklaringar till sambanden mellan dessa variabler.15 Det skedde några förändringar på forskningsområdet mellan 1978 och 1990, dessa påverkade dock inte resultaten betydligt, forskare ansåg t.ex. att kontraktskostnader var ett bättre uttryck för de tidigare agentkostnaderna. I tidigare empiriska studier användes kostnadsvariablerna bonusplan, soliditet och politiska kostnader som samband till val av redovisningsmetod. Uttrycket ersattes för att man insåg att det kunde finnas ännu fler kontraktskostnader som påverkade valet av redovisningsmetod samt att dessa kontrakt inte tillhörde de typiska agentproblemen. Kontraktskostnader kom att spela en allt större roll inom forskningsområdet och antagandet om dessa är avgörande för modellerna.

En utveckling på området var även kontraktets uppbyggnad och hur det kunde påverka val av redovisningsmetod. Det finns många kontrakt som innefattar olika siffror från redovisningen, dessa formuleras med tanke på att företagsledningen kan utnyttja redovisningsmetoder för att nå egen vinning s.k. opportunism. Kontraktsparterna ger ofta företagsledningen en möjlighet att använda sig av olika utvalda redovisningsmetoder s.k. ”accepted set” för att nå målet med kontraktet. Genom dessa metoder kan kontraktsparten styra ledningen att handla i gemensamt intresse och då öka nyttan/välståndet för alla kontraktsparter. Även om ledningen handlade i egen nytta var detta förutsett av den andra parten och de kunde dra nytta av ledningens handlande.16

14R L Watts & J L Zimmerman, Towards a Positive Theory of the Determination of the Determination of Accounting Standards, 15 R L Watts J L Zimmerman, Positive accounting theory: A ten year perspective 16 ibid

4

De empiriska tester som gjorts på området drar generellt liknande slutsatser men ett problem med dem är att de i flesta fall har låg förklaringsgrad (R2). Graden förklarar hur många procent av variationen i den beroende variabeln som kan förklaras av variationen i den oberoende variabeln.17 Detta är en del av den kritik som positiv redovisningsteori fått, även forskningsmetod och valet av uttrycket positiv har blivit kritiserat. Författarna försvarar sin studie i artikeln och förklarar att testen saknar förklaringsgrad på grund av specificeringsproblem av modellen och variablerna, höger- och vänstersida samt försummade variabler. Valet av namnet positiv kommer till stor del från att de ville skilja sin studie från den då dominerande normativa forskningsansatsen på området och för att studiens syfte är att förklara beteenden och relationer.18 Artikel 3: Efficient and opportunistic choices of accounting procedures: corporate control contests Christie och Zimmerman undersöker i sin artikel faktorerna effektivitet och opportunisms påverkan på företagsledningens val av redovisningsmetod. Opportunism uppkommer enligt Christie och Zimmerman när företagsledningens nytta ökar medan företagets aggregerade nytta inte ökar dvs. företagsledningens nytta ökar på bekostnad av aktieägarna. Effektivitet definieras i artikeln som redovisningsmetoder som underlättar internt beslutsfattande och kontroll, minimerande av skatter samt minimerande kostnader för förväntad opportunism.19 Författarna genomför ett icke-slumpmässigt urval och undersöker företag där de anser att chansen att opportunism uppstår är störst i s.k. ”takeover targets”. Christies och Zimmerman menar att andelen effektivitet och andelen opportunism i ett företag beror på redovisningsmetoderna. Slutsatserna de drar är att effektivitetsmålet är betydligt tydligare än opportunitetsmålet i företagsledningens val av redovisningsmetod. Studien visade dock att företagsledare i ”takeover-targets” mer än övriga företagen till viss del styrdes av opportunism men faktorn var inte i lika hög som effektivitetsfaktorn. 20

17 R L Watts J L Zimmerman, Positive accounting theory: A ten year perspective 18 ibid 19 A.A.Christie, J.L.Zimmerman, “Efficient and Opportunistic Choices of Accounting Procedures: Corporate Control Contest 20 ibid

5

Analys och reflektioner I detta avsnitt analyserar vi utvecklingen och kritiskt granskar positiv redovisningsteori. De tre artiklarna valdes för att se en utveckling över tid och vi valde artiklar av författarna Watts och Zimmerman då de är de mest framstående forskarna inom området eftersom de utvecklade teorin i sin artikel från 1978. Författarna förklarar i sin första artikel att de lagt grunden till en teori och att utveckling kan väntas. Vid en jämförelse mellan artiklarna från 1978 och 1990 ser vi att modeller och teori har förfinats, exempelvis kontraktskostnader och opportunism har utvecklats, det finns dock fortfarande problem med de empiriska resultaten och forskningsmetoden. Forskarna Christie och Zimmerman fortsätter att utveckla och förfina teorin i den tredje artikeln, där den mest tydliga förändring är att valet av redovisningsmetod baseras mer på effektivitet än opportunism. Innehållet i den första artikeln, som publicerades 1978 har förändrats och utvecklats något. Eftersom Watts och Zimmermans första artikel var grundläggande för positiv redovisningsteori och därmed något kontroversiell har den och även teorin fått utstå en hel del kritik. Kritiken har främst varit riktad gentemot deras metod och forskningsansats. De medger att det finns problem med forskningsmetoden som behöver ses över i framtiden. Någon betydande utveckling verkar dock inte ha skett på området sedan 1990. Ett antagande som positiv redovisningsteori bygger på är att företagsledare vinstmaximerar sin egen nytta och därmed saknar moral och lojalitet till företaget. Antagandet är vanligt förekommande inom ekonomisk teori så som ”Economic Man”. Vi anser dock att det kanske är ett något orealistiskt antagande som författarna gör, eftersom teorin utgår ifrån verkligheten, för att finna existerande samband och relationer mellan individer och val av redovisningsmetoder. De bortser därmed från en betydande variabel som borde spegla hur företagsledare agerar och hur de baserar sina val av redovisningsmetoder. Därmed kan det finnas en risk att det samband som författarna ser inte finns. De nämner även själva i artikel två, att en persons incitament och motivering inte kan ignoreras i skapandet av teorin då det är individer som utför redovisningen. Det kan vara därför modellerna får en låg förklaringsgrad eftersom det genom det här antagandet bortsetts från möjliga variabler. Det är svårt att förklara en persons individuella val på några få variabler då människor är mer komplexa t.ex. en individ kanske handlar helt i företagets bästa och får nytta och egen vinning av att föra företaget framåt medan en annan företagsledare handlar helt i eget intresse för att uppnå vinstmaximering. Även författarna tror att den låga förklaringsgraden kan bero på avsaknaden av variabler. Eftersom det möjligtvis saknas variabler tycker vi att modellen inte är fullständig och vi ställer oss därför frågande till om forskarna tar för strama antaganden. Då de flesta av de empiriska testerna haft en låg förklaringsgrad, har forskare försökt ta fram alternativa modeller för val av redovisningsmetod. En alternativ modell föreslår att företag,

6

framförallt större, tenderar att använda samma redovisningsmodell som liknade företag använder sig av. Denna modell ger en något högre förklaringsgrad men Watts och Zimmerman anser dock att även om modellen har en högre förklaringsgrad ska deras modell inte förkastas då den försöker ge svar till varför metoderna valts från början. Vi anser att den alternativa modellen beskriver ett flockbeteende men ger ingen förklaring till varför metoden i det första skedet valdes. Däremot visar Watts och Zimmermans modell anledningen till varför företagsledarna väljer metoder som de gör men inte hur standard och normer har satts. I den första artikeln konstateras det att det framförallt är större företag som använder sig av olika redovisningsmetoder för att påverka resultat gällande politiska kostnader. Det på grund av att de påverkas i större utsträckning än vad mindre företag gör av politiska förändringar. Vi anser att deras påstående är realistiskt då stora företag i större utsträckning än mindre företag drabbas av specifika lagar och politiska bestämmelser. Ett exempel kan vara att om det finns en bestämmelse som riktar sig till företag och organisationer med rörelseresultat över $ XX. Watts och Zimmerman menar att företag som ligger i närheten av denna gräns med stor sannolikhet kommer välja en redovisningsmetod som gör det möjligt att dra ner rörelseresultatet. Utifrån det här exemplet ser vi att val av metod kan genomföras på ett sätt som gynnar hela företaget men även företagsledningens egen nytta. I artikel tre hade författarna en föreställning om att ”takeover-targets” väljer redovisningsmodell mer strategiskt än övriga företag och de genomförde därför en studie med ett icke-slumpmässigt urval. Studien visade att även om företagsledarna i ”takeover-targets” till viss del styrdes av opportunism (mer än övriga) så var det inte till den grad som författarna förväntade sig. Slutsatserna Christie och Zimmerman drar i artikeln är att effektivitetsmålet är betydligt tydligare än opportunitetsmålet i företagsledningens val av redovisningsmetod vilket tyder på att företagsledningens och ägarnas mål går samman. Ökad nytta för företagsledningen i form av effektivitet ger även ökad nytta för aktieägarna vilket innebär att agentproblemet minskas i och med att principalernas och agenternas intressen sammanfaller. Ytterligare en reflektion är att det kan ifrågasättas hur tillförlitliga författarnas undersökningar är då vi antar att ingen företagsledare vill medge att de använder sig av redovisning som maximerar den egna nyttan istället för den mest effektiva. Christie och Zimmerman medger själva att det är svårt att undersöka i vilken utsträckning de finansiella rapporterna och redovisningsmetoder väljs utifrån egennytta. Trots svårigheten tror de att det är en större andel av företagsledarna som är opportunistiska än vad testerna visar. Vi är dock något kritiska till detta antagande då vi tror att det kan vara möjligt att antagandet om vinstmaximerande företagsledare kan vara något missvisande. I den sista artikeln framgår det som vi tidigare nämnt att en stor andel av företagsledarna styrs mer av effektivitet än opportunism vid val av redovisningsmetod. Även detta tyder på att principaler och agenter strävar mot samma mål.

7

Referenslista Litteratur H.Wolk, J. Dodd, J. Rozycki. Accounting theory: conceptual issues in a political and economic environment, 7th ed. Artiklar R.L.Watts, J.L.Zimmerman, “Towards a Positive Theory of the determination of Accounting Standards” The Accounting Review (Januari 1978), s. 112-132 R.L.Watts, J.L.Zimmerman, “Positive accounting theory: A ten year perspective” The Accounting Review (Januari 1990) s. 131-156 A.A.Christie, J.L.Zimmerman, “Efficient and Opportunistic Choices of Accounting Procedures: Corporate Control Contest” The Accounting Review (Oktober, 1994) s. 539-566 Elektroniska källor http://mitsloan.mit.edu/ http://www.docs.fce.unsw.edu.au/ http://www.simon.rochester.edu/faculty http://www.bus.lsu.edu/academics

Fek D, Redovisning i tid och rum Martin Bengtsson 860902 Examinationsuppgift 1 Henrik Björklund 860422

Fredrik Larsson 860202

Capital Market Research

Vi har i detta arbete valt att läsa artiklar och böcker som berör relationen mellan redovisning och aktieprisutveckling. Vi tar upp punkter som vi anser vara intressanta och diskuterar kring olika forskningsresultat inom kapitalmarknader. En stor del av litteraturen behandlar den effektiva marknadshypotesen som en central punkt inom CMR.

Marknadseffektivitet

En effektiv marknad definieras av en marknad där aktiepriser helt och hållet reflekterar all tillgänglig information. I och med att alla investerare delar samma information är det därmed inte möjligt att långsiktigt kunna slå aktiemarknaden.1

I artikeln ”Capital markets research in accounting” skriver Kothari om relationen mellan kapitalmarknader och finansiella rapporter, och kommenterar på den forskning som gjorts inom området. Denna forskning behandlar olika ämnen inom CMR såsom fundamentala analyser, test av marknadseffektivitet och prognoser från analytiker. En stor del av forskning inom CMR är fokuserat på den effektiva marknadshypotesen, och många har kommit fram till att marknaden är ineffektiv. Detta anser Kothari till stor del bero på att bristfällig utformning av datainsamling och bristfälliga teorier kring beteende. Han påpekar att bevis på att marknaden är effektiv skulle kunna framgå om studierna tog hänsyn till detta. Efter allt fler bevis på att marknaden är ineffektiv har forskningen påverkats genom att gå från att studera kortsiktiga aktieprisutvecklingar på 70-och 80-talet till att studera långsiktiga aktieprisutvecklingar.2

Kothari ser bevisen mot en effektiv marknad som störande, medan Lee i sin artikel tycker att bevisen som Kothari funnit kan ses som uppmuntrande. Han anser att olösta frågor och problem inom kapitalmarknadsforskningen är det som kan driva forskningen vidare. Lee ser hellre att forskare fokusera mer på hur, när och varför priser på värdepapper justeras beroende på information, än att anta att marknads effektivitet finns. En stor anledning till att många människor tror på en effektiv marknad är enligt Lee att det handlar om en tro på arbitrage. Han skriver att vi tror marknaden är effektiv, eftersom att vi tror att arbitrage krafter ständigt är i arbete. Om det finns en viss del värde relevant information som inte ingår i värdepapprets pris, så kommer det alltid att finnas starka ekonomiska incitament att avslöja dessa. Som ett resultat av dessa arbitrage styrkor kommer priset justera tills det till fullo återspeglar informationen, vilket innebär en effektiv marknad. Lee skriver vidare att enskilda aktörer i ekonomin kan bete sig irrationellt, men att marknaden förväntar sig att arbitrage krafter kommer hålla priserna i linje. Vidare anser Lee att tron på effekten av denna mekanism är en hörnsten i modern finansiell ekonomi.3

Enligt Lee så är marknadspriser uppbyggda av ett kontinuerligt flöde av information eller rykten och antydningar och falska signaler. Dessa signaler reagerar individer olika på och så

1 S.P. Kothari, Capital markets research in accounting, 2001 2 S.P. Kothari, Capital markets research in accounting, 2001 3 Charles M.C. Lee, Market efficiency and accounting research: a discussion of ‘capital market research in accounting’ by S.P. Kothari, 2001


Fredrik Larsson 860202 småningom, genom trial and error, så slutförs prissättningen och visar hur marknaden påverkades av en viss informationssignal. Men vid den tiden har många nya signaler kommit, vilket orsakar ny turbulens. Marknaden är alltså i ett kontinuerligt tillstånd av anpassning.4

Samband mellan redovisning och aktieprisutveckling

Undersökningar har gjorts där man frågat investerare om de över huvud taget läser finansiella rapporter och även undersökningar där man frågat om vikten av hur av olika typer av investeringsinformation har gjorts. Enligt dessa undersökningar framgår det att endast hälften av investerarna läser finansiella rapporter. Detta resultat kan dock vara missvisande med tanke på att många investerare litar på att analytiker har bearbetat den finansiella informationen. I studier som siktar på att mäta vikten av olika typer av investeringsinformation framgår det att finansiella rapporter rankas som mycket viktigt, dock inte den viktigaste faktorn. Detta beror till stor del av den tidsfördröjning som uppstår efter finansiella rapporter, alltså att finansiella rapporter speglar gammal information. Istället rankas information som är mer aktuell som viktigare faktorer, exempel på sådana är pressmeddelanden eller rapporter om produkter och marknader.5

Att finansiella rapporter kan påverka aktieprisets utveckling framgår av exemplet som Fröystein Gjesdal tar upp sin artikel ”The case of VIP Scandinavia”. I detta fall hade företaget VIP Scandinavia gett en missvisande redovisning genom bland annat uppköp och dumpning av dåliga resultat i koncernägda bolag. Aktiepriset blåstes upp och Gjesdal fann ett samband mellan redovisningsrapporterna och förändringar i aktiekursen. Det går dock inte att utesluta att andra faktorer också spelade in, men om inte annat så tyder det på att redovisningen kan påverka aktiekursen.6

Vad gäller relationen mellan aktiepriser och finansiella rapporter menar Kothari att det finns tydliga bevis på att marknaden under- eller överreagerar på informationen i finansiella rapporter, och att aktiepriset långsamt anpassar sig till informationen efter en viss tid. Detta är ett tecken på att marknaden är ineffektiv, eftersom aktiepriset inte reflekterar utgiven information. Med hjälp av fundamental analys kan man därmed i en ineffektiv marknad uppnå en hög avkastning på sina investeringar då man kan hitta under- eller övervärderade aktier.7

En aspekt som gör den fundamentala analysen problematisk är att företag kan på många sätt påverka sina balans-och resultaträkningar till sin egen fördel genom exempelvis olika värderingar av tillgångar, genom att skjuta upp kostnader för produktutveckling eller genom bokslutsdispositioner. Detta gör det svårt att kunna sätta rätt värdering på ett företag och samtidigt blir jämförelsen mellan företag genom fundamental analys svår eftersom man inte kan se de bakomliggande värderingarna. Forskare inom detta ämne har flera synpunkter på hur redovisningen bör utföras för att ge en mer rättvisande bild av företaget och för att underlätta tolkningen av finansiella rapporter för investerare.

4 Charles M.C. Lee, Market efficiency and accounting research: a discussion of ‘capital market research in accounting’ by S.P. Kothari, 2001 5 Wolk, Dodd och Rozycki, Accounting Theory, 7:e upplagan, 2007, sid. 245-246 6 Frøystein Gjesdal, The case of VIP Scandinavia, 1999 7 S.P. Kothari, Capital markets research in accounting, 2001


Fredrik Larsson 860202 Hur bör redovisningen anpassa sig till marknaden?

Lee menar i sin artikel att man borde tillämpa ett mer lättanvändligt upplägg inom redovisningen, för att enklare förstå informationen. Genom forskning borde man fokusera på att redovisa relevant information för användaren. Genom att tillämpa de här förbättringarna tror Lee att man kan öka marknadseffektiviteten.8

Både Lee och Kothari förespråkar för att man skall göra utförliga värderingar av redovisningen som förhoppningsvis skulle leda till större förståelse för prissättningar och öka effektiviteten.

I artikeln "Is fair value accounting information relevant and reliable? Evidence from capital market research" beskriver Landsman hur "fair value" påverkar finansmarknaden och investerarna. Meningen med artikeln är att se hur "fair value" kan användas eller vilket nytta den ger för investerarna.9

Definitionen på "fair value" enligt FASB är: Priset man får för att sälja en tillgång eller som betalas för att överföra en skuld i en ordnad transaktion mellan aktörer på mätningsdagen. Denna metod syftar alltså till att ge tillgångar ett objektivt värde genom att ta med flera relevanta faktorer i värderingen. Enligt Securities and Exchange skulle implementering av ”fair value” inom redovisningen innebära att komplexiteten i finansiella rapporer skulle minska, och investerare skulle lättare kunna förstå värderingar av olika tillgångar hos företag då dessa skulle använda sig av ett standardiserat sätt att värdera sina tillgångar. Detta skulle dock vara problematiskt då det finns vissa tillgångar, exempelvis ostandardiserade derivat, som är svåra att värdera och det finns ingen clearing-central som gör daglig avräkning av sådana derivat, till skillnad från standardiserade derivat. Det gör det dessutom svårt för investerare och förvaltningsmyndigheter. Alla tillgångar går alltså inte att redovisa till verkligt värde, utan måste estimeras till ett potentiellt marknadspris, vilket alltså kan vara problematiskt.10

Forskningsresultatet tyder på att avslöjad och igenkänd "fair value" är lärorik för investerare, men att kvaliteten på informationen påverkas av mängden mätfel och information från uppskattningar av ledning och externa värderingsmän.

8 Charles M.C. Lee, Market efficiency and accounting research: a discussion of ‘capital market research in accounting’ by S.P. Kothari, 2001 9 Wayne R. Landsman, Is fair value accounting information relevant and reliable? Evidence from capital market research, 2007 10 Wayne R. Landsman, Is fair value accounting information relevant and reliable? Evidence from capital market research, 2007


Fredrik Larsson 860202 Egna diskussioner

Efter att ha läst flera artiklar och inom ämnet samt våra egna erfarenheter av aktiehandel tror vi att redovisningsinformation i många fall påverkar aktiekurser. Hur mycket redovisningen påverkar aktiekursens utveckling är väldigt svårt att veta, vilket framgår av flera av artiklarna. Att redovisningen hos olika företag kan se olika ut och att de använder olika värderingsmodeller gör det dock svårare för investerare att värdera ett företag. Företag kan via sina finansiella rapporter skicka signaler till investerare som gör att företaget ser bättre ut än vad det är genom olika redovisningstekniker. Exempelvis kan företag justera sitt resultat genom att värdera tillgångar på olika sätt, skjuta upp kostnader för produktutveckling eller genom bokslutsdispositioner.

Med denna problematik i åtanke kan man fundera på hur man skall gå tillväga för att få bättre mätresultat och en mer rättvisande bild av det verkliga värdet. Implementering av en fair value-princip skulle kunna vara en möjlighet, men enligt studier så kan redovisningen ändå bli missvisande på grund av mätfel eller felaktig information. Det skulle kunna underlätta läsandet av finansiella rapporter för investerare, men problemet att vissa tillgångar inte går att värdera till verkligt värde kvarstår. Det är svårt att få en objektiv bild när det publiceras finansiell information på så många olika sätt som det gör i dagsläget. Att olika företag redovisar på olika sätt försvårar för investerare att få en rättvisande bild av företag. Vi delar åsikterna hos författarna till de artiklarna vi läst att redovisningen bör utvecklas vad gäller värderingar och ha ett mer lättanvändligt upplägg.

En aspekt som inte framgår av artiklarna är att vi tror att finansiella rapporters inflytande på aktiepriset skiljer sig från olika typer av företag. Exempelvis tror vi att finansiella rapporter har en mindre betydelse av värderingen av aktiekursen för t.ex. nystartade företag som riktar in sig på forskning och utveckling. För ett sådant företag som exempelvis arbetar för att få fram en medicin, så tror vi att aktiekursen till betydligt större del påverkas av pressmeddelanden och rapporter berörande forskningens framgång än finansiella rapporter. Att företaget redovisar ett sämre resultat i en finansiell rapport än vid ett tidigare tillfälle behöver inte påverka aktiekursen negativt om investerarna har en stark tro på företagets framtid.

ÖREBRO UNIVERSITET Handelshögskolan Externredovisning i tid och rum, 15 hp Examinationsuppgift 1

Den effektiva marknadshypotesen

- en sanning med modifikation?

Lärare: Stig Andersson Hans Englund

Författare: Lisa Fredriksson, 851104 Annelie Jansson, 690209

1

1.1 Syfte med examinationsuppgiften Syftet med denna examinationsuppgift är att ge en kort introduktion till kapitalmarknadsansatsen och den effektiva marknadshypotesen. Vi kommer att redogöra för vad hypotesen innebär och ge en kort genomgång av forskningens utvecklingen inom området. I nästa steg kommer vi att använda oss av en nyligen skriven artikel som berör den effektiva marknadshypotesen och den globala finanskrisen, för att sedan använda detta som diskussionsunderlag. 1.2 Kapitalmarknadsansatsen Kapitalmarknadsansatsen behandlar förhållandet mellan kapitalmarknaden och finansiell information (Kothari, 2001). Ansatsen har sitt ursprung från den induktiva forskningen, vilket innebär att utgångspunkten är undersökningar. Genom att undersöka och analysera den data som framkommer, kan slutsatser dras som kan antas gälla för hela populationen. (Wolk et al, 2008) En grundläggande utgångspunkt inom kapitalmarknadsansatsen är att priset på börsnoterade aktier justeras i och med att ny information tillkommer. Detta kallas för den effektiva marknadshypotesen och denna har sedan dess att den introducerades inom forskningssfären varit ett omdiskuteras ämne. (Kothari, 2001) 1.3 Den effektiva marknadshypotesen Den effektiva marknadshypotesen har sitt ursprung från början av 1900-talet då Bachlier publicerade teoretiska artiklar inom området. År 1937 publicerade Cowles empirisk forskning för hypotesen men det stora genombrottet för området dröjde tills efter 1965 då allt fler forskare började intressera sig för området. (Yongxin, 2009) Den effektiva marknadshypotesen innebär att priset på aktier reflekterar all tillgänglig information och denna reflektion kan antingen ske omedelbar eller successivt. Detta sker genom att den tillgängliga informationen påverkar de förväntade framtida kassaflödena, vilket i sin tur påverkar det pris som rationella investerare är beredda att betala. (Wolk et al, 2008) 1967 publicerade Harry Roberts sin artikel om den effektiva marknadshypotesen och delade in den effektiva marknadshypotesen i tre olika kategorier:

1. Svaga formen – aktiepriserna återspeglar fullt ut all historisk information. 2. Medelstarka formen – aktiepriserna återspeglar all offentlig tillgänglig information. 3. Starka formen - aktiepriserna återspeglar all information, både offentlig och intern.

1970 redovisade Eugene Fama sin forskning och pekade på att om priset fullt ut reflekterar den tillgängliga informationen så är marknaden effektiv. Därefter har flera forskare inom ekonomi bevisat den generella ansatsen för marknadseffektivitet; om investerare är rationella så kommer de att utvärdera information på ett rationellt sätt och därmed fatta de beslut som är optimala. Om det finns investerare på marknaden som agerar på ett icke rationellt sätt kommer deras beslut att vara slumpmässiga och oförutsägbara. Dessa beteenden från de icke rationella investerarna kommer till slut att ta ut varandra och påverkar därför inte priset. Även om en icke rationell investerare kan visa på vissa beteendemönster så kommer marknadens arbitrageaffärer att kompensera påverkan på priset. (Yongxin, 2009)

2

1.4 The global financial crisis and the efficient market hypothesis: what have we learned? År 2009 publicerade Ray Ball artikeln ”The global financial crisis and the efficient market hypothesis: what have we learned?”. Artikeln berör den effektiva marknadshypotesen som huvudområde och använder den globala finanskrisen som hjälpmedel i många lägen. Den stora delen av artikeln är en argumentation för den effektiva marknadshypotesens praktiska användbarhet och Ball visar på flera områden där hypotesen inte är anpassad efter de situationer som gäller i empiriska förhållanden. (Ball, 2009) Ett av de områden Ball tar upp är att en teori enbart är en teori. Från empiriska undersökningar framkommer fakta eller undersökningsdata som teorin inte kan förklara. Ball menar på att ingen teori kan eller borde helt och hållet styra våra tankar och handlingar. Detta leder till att de som förlitar sig och tar teorierna för litterärt, troligtvis kommer att få andra resultat än de förväntade. Ball menar vidare på att det inte finns någon teori som kan förklara allt men att den effektiva marknadshypotesen ändå är en teori som många tillämpar. Anledningen är att många är beredda att acceptera avvikelser som kan uppstå om teorin ändå kan anses som det bästa och mest användbara alternativet för att förklara och förutspå hur vissa situationer kommer att fortskrida. (Ball, 2009) En annan begränsning med teorin är att den inte innehåller eller är beroende av utbudssidan av informationsutbudet. Med detta menas att den inte gör någon skillnad mellan om informationen kommer från redovisningsrapporter, uttalanden från företagsledningen, statlig offentlig statistik, hur pålitlig informationen är, hur mycket information som finns tillgänglig, hur kontinuerlig informationen är och så vidare. Teorin är med andra ord inte kapabel att urskilja de skillnader som finns i utbudet av information. (Ball, 2009) En annan skillnad i jämförelse mellan idag och för 40 år sedan då teorin hade sitt genombrott, är den stabilitet som råder för aktiepriser. Förr i tiden låg aktiepriserna på en mer stabil nivå till skillnad från idag. Ett bra exempel som bevisar detta är den globala finanskrisen som har visat på snabba prisförändringar. Snabba fluktuationer i aktiepriser leder till att det inte går att ta in och förlita sig på information som det gick att göra förr i tiden. Ball visar detta med följande exempel (Ball, 2009):

”Då kunde investerare vakna upp på morgonen och läsa de senaste analyserna i tidningen och agera utefter detta. Idag är det inte längre möjligt att förlita sig på analyserna på detta sätt eftersom priserna har så pass snabb förändringstakt.”

Detta skulle kunna ses som en förklaring till varför den effektiva marknadshypotesen var mer lämpad att tillämpa empirisk för 40 år sedan än vad den är idag. Ball anser att den effektiva marknadshypotesen ger en simplifierad version av marknaden och att den därför inte är tillämpningsbar i full utsträckning i empiriska undersökningar. Ett annat problemområde som teorin besitter är att den tar för givet att information har samma betydelse för alla investerare. I verkligenheten är situationen annorlunda och investerare har både olika information och övertygelser som kan variera stort. (Ball, 2009) I och med Eugene Famas forskning förändrades vårt sätt att se på den finansiella marknaden. Precis som andra viktiga insikter är inte Famas forskning en komplett representation av hur marknaden beter sig. Det har visat sig att den effektiva marknadenshypotesen ses som

3

varaktig och att det kommer att fortsätta så, trots de oundvikliga och uppenbara begränsningar som teorin innebär. (Ball, 2009) 1.5 Den effektiva marknadshypotesen – en sanning med modifikation? Den effektiva marknadshypotesen fick sitt genombrott på mitten av 1960-talet och har allt sedan dess varit ett omdiskuterat ämne. Det finns många förespråkare för teorin men också minst lika många som kritiserar och som anser att teorin saknar vissa aspekter, vilket gör att teorin inte är användbar fullt ut i verkligheten. Med hjälp av artikeln skriven av Ball 2009 följer nedan våra egna tankar och ståndpunkter om den effektiva marknadshypotesen. Den effektiva marknadshypotesens primära användningsgrupp är investerare och kreditgivare. I verkligheten är en del av investerarna ”småsparare” som till stor del saknar den kunskap som de professionella investerare som teorin avser besitter. Detta leder till att ”småspararna” inte kan anses som rationella beslutsfattare eftersom de inte har kunskapen för att tillgodogöra sig den tillgängliga informationen som en professionell investerare har. En annan skillnad mellan ”småsparare” och de professionella investerarna är att småspararna inte har samma möjlighet till att hålla sig uppdaterade och bearbeta information, eftersom de oftast inte kan lägga ner flera timmar varje dag på detta. Professionell investerare har detta som arbete och att uppdatera och bearbeta information ingår därför i arbetsvardagen. Detta är en stor skillnad som gör att de professionella investerarna kan agera snabbare och fatta rätt beslut i fler lägen. ”Småsparares” kunskapsbrist i jämförelse med de professionella kan även leda till att de inte kan förstå och använda informationen på ett effektivt sätt. Det kan till exempel vara svårt för dem att tolka en vanlig årsredovisning och att få fram de viktigaste aspekterna ur denna för att bedöma hur de framtida kassaflödena kommer att bli. Vi tror även att ”småspararna” tar till sig den information som är lättast att få tillgång till och att det leder till att de inte får en fullständig bild av företag som de investerar i. Det är även lätt att misstolka information och dra felaktiga slutsatser om det finns kunskapsbrist. Det finns många argument för att den effektiva marknadshypotesen inte kan anses passa alla typer av investerare. Däremot är det troligt att en stor del av investerarna är professionella och att hypotesen därför kanske inte påverkas i så stor utsträckning av att det finns irrationella ”småspararna” i praktiken. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför teorin ändå används i så stor utsträckning för att förklara empiriska undersökningar. Vi tror dock att ”småspararna” har betydelse både teoretiskt och empirisk och att modellen därför missar en viktig faktor när den riktar sig till professionella investerare. Den effektiva marknadshypotesen utgår ifrån rationella beslutsfattare, till skillnad från andra typer av skolor som exempelvis behavioral finance. Behavioral finance anser att det är psykologiska faktorer som styr aktörernas bedömningar och beslut på aktiemarknaden. (Bondt el al, 2008) Detta innebär att prissättningen på marknaden inte kommer att utföras rationellt eftersom en del investerare kommer att påverkas av dessa psykologiska faktorer, vilket leder till irrationella beslut. Att teorin saknar dessa psykologiska effekter som kan förklara varför vissa investerare agerar irrationellt i en del situationer, ser vi som en förklaring till varför teorin inte kan tillämpas fullt ut i verkligheten. Vi tror att många av marknadsaktörernas personliga åsikter reflekterar de val de gör på aktiemarknaden, vilket inte kan förklaras med hjälp av den effektiva marknadshypotesen.

4

Flera forskare inom kapitalmarknadsansatsen medger att det är svårt att genomföra forskning. Inom den effektiva marknadshypotesen är det många faktorer som påverkar utfallet och det kan vara svårt att avgöra vilka faktorer som påverkar, hur mycket dessa påverkar och exakt vid vilken tidpunkt. Trots detta har hypotesen fått stort genomslag och många forskare är positiva till dess användbarhet i empiriska undersökningar. En intressant fråga är varför hypotesen inte har ifrågasatts mer. Detta är ett område som ifrågasattes av Ball och han menar att anledningen till varför den effektiva marknadshypotesen används så pass mycket är på grund av brist på alternativa teorier som ger en bättre förklaringar. Det finns forskare som har försökt att förklara hur marknaden fungerar med andra teorier men inte heller de har lyckats förklara varför marknaden agerar på ett visst sätt fullt ut. I dagens läge är ändå den effektiva marknadshypotesen som visar hur marknaden fungerar på ett relativt korrekt sätt, i jämförelse med de andra teorierna som inte kan påvisa detta. Vi tror att det finns många teorier som försöker finna och påvisa en rätt lösning men det finns ingen som gör det fullt ut. Det finns med andra ord ingen teori som är överlägset bäst. Däremot kan vi anse att den effektiva marknadshypotesen kan ge en hyfsad förklaring som kan tänkas gälla för den empirirska forskningen. Så länge ingen annan forskning kan påvisa detta, kommer den effektiva marknadshypotesen att finnas kvar. Vi ställer oss tveksamma till att det i framtiden kommer att framkomma en teori som är överlägset bäst. Vi tror att det snarare gäller att utgå från en teori som fungerar hyfsat, för att sedan ta hjälp av andra teorier för att förklara avvikelser. Ett annat intressant diskussionsområde som Ball tar upp är bristen på uppdelning av information. En del av informationen som investerare får tillgång till är säkerligen mer värdefull än annan och viss information kanske till exempel inte är pålitlig. I teorin görs ingen uppdelning av olika former av information utan information behandlas på likartat sätt trots detta. En redovisningsrapport kan till exempel vara otillförlitlig på grund av att ledningen har valt vissa redovisningsstrategier som ger en bättre bild av företaget än vad som egentligen gäller. Detta som kallas för positiv accounting theory kan försvåra bedömningen av företaget och framförallt att göra jämförelser med andra företag. Även här tror vi att det framförallt är gruppen ”småsparare” som drabbas av detta. Ett annat exempel som visar att information kan ha olika betydelser är delårsrapporter. En delårsrapport kan visa på resultat i en helt annan riktning än en slutfast årsredovisning. Företags utdelning kan till exempel skifta mycket från vad som antyds i en delårsrapport från det som slutligen fastställs. Det är svårt att avgöra om och hur starkt marknaden påverkas av delårsrapporten jämfört med den påverkan som årsredovisningen har. Ett annat möjligt sätt att ”manipulera” med redovisningsinformationen kan vara att företag väljer att ge en hög utdelning ett år för att lura marknaden att tro att företaget är solid och starkt, i syfte att höja aktiepriset. I själva verket kan det vara så att företaget inte alls är solid och starkt och att företaget istället har valt att ta resurser från bolagets egna kapital. Detta kan vara svårt för en ”småsparare” att förstå och utläsa av redovisningsrapporterna. Vi tror att den effektiva marknadshypotesen kan ge en god approximation i goda ekonomiska tider, då det är relativt lätt att förutspå trender och det inte förekommer stora fluktuationer i aktiepriserna. När det väl är sämre ekonomiska tider blir det svårare att förutspå framtiden och teorin får därför svårt att hänga med i svängningarna. Den globala finanskrisen är ett bra exempel på att teorin inte är lämpad när det förekommer alltför stora fluktuationer. En viktig lärdom från den globala finanskrisen är att världen är mer komplex än vad många tror och vad

5

många modeller och teorier visar på. En annan intressant fråga är hur teorin tar hänsyn till konkurser. Egentligen borde inte konkurser förekomma enligt teorin, eftersom en konkurs i teorin innebär att aktiepriset (nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena) är noll. Det finns med andra ord mycket som inte kan förklaras med hjälp av den effektiva marknadshypotesen. Den effektiva marknadshypotesen saknar som framgår ovan många faktorer för att fullt ut kunna tillämpas praktiskt. En faktor som teorin inte tar hänsyn till är olika former av transaktionskostnader och att dessa kan variera stort från land till land och från investerare till investerare. En annan viktig aspekt är de olikheter i skatt som varierar mycket från land till land. I Sverige har vi exempelvis 30 procent i kapitalskatt och i jämförelse med Frankrike som inte har någon kapitalvinstbeskattning, blir det en stor skillnad. Vid beräkningen av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena måste självfallet nuvärdet beräknas efter skatt. Den effektiva marknadshypotesen tar inte hänsyn till skatt, vilket innebär att den inte speglar en rättvis bild av verkligheten. Trots att den effektiva marknadshypotesen inte tar hänsyn till fler faktorer som har inverkan i förhållandet mellan aktiepriser och information, används teorin av många som anser att den ger en god approximation. Frågan är om användningen var större förr i tiden och om vi kan lita på att teorin fortfarande ger en god approximation. Det vi har sett i de forskningsrapporter vi studerat är att allt fler har ställt sig kritiska till teorin de senaste åren. Detta skulle kunna ses som ett tecken på att den förändring som skett i världen sedan teorins tillkomst, har fått forskare att omvärdera teorin. Externa händelser som exempelvis den globala finanskrisen och terrorattacken den 11 september är sådana händelser som teorin inte kan förklara. Det vi tror är att världen påverkas oftare och i högre grad av sådana externa faktorer som de ovan nämnda och att detta har lett att teorins begränsning fått större genomslag på senare tid. En fråga är om vi någonsin kommer att hitta någon teori som kan appliceras fullt ut inom detta område. Vi tror inte att det kommer att ske. Världen är hela tiden föränderlig och kommer att utsättas för nya prövningar som troligtvis inte kommer att kunna förklaras av den existerande teorin vid det tillfället. Vår slutsats om den effektiva marknadshypotesen är att den kan ge en god approximation i många lägen då marknaden inte påvisar stora fluktuationer. Men den effektiva marknadshypotesen är trots det en sanning med modifikation.

6

2. Källförteckning Ball, R. (2009). ”The global financial crisis and the efficient market hypothesis: what have we learnd?”. Journal of applied corporate finance 21:4. 8-16. Bondt, W., Muradoglu, G., Shefrin, H. and Staikouras, S. (2008). ”Behavioral finance: quo vadis?”. Journal of applied finance 18:2. 7-21. Kothari, S.P. (2001). “Capital markets research in accounting”. Journal of accounting and economics 31. 105-231. Roberts, H. (1967). ”Statistical versus clinical predictiomn of the stock market”. Journal of finance 22. 182-201. Wolk, H., Dodd, J. och Rozycki, J. (2008). Accounting theory – Conceptual issues in a political and economic environment. Thousand Oaks: Sage Publications, Inc. Yongxin, L. (2009). ”Discussion on trend to efficient market hypothesis of securities and futures market”. 2009 International Conference on Information Management, Innovation Management and Industrial Engineerin 3. 149-152.

Critical Accounting

Emelie Andersson Wissing 870916 Maximina Bonilla Hedlund 771127 Soma Mirza 840716

Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi avancerad nivå Externredovisning i tid och rum, 15 hp Hans Englund och Stig Andersson HT-10, 100916

Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................. 1 2. Kritisk redovisning ................................................................................................................. 1

2.1 “Critical accounting and the labour of accountants” ........................................................ 1 2.2 ”The contours of critical accounting” .............................................................................. 2

3. Diskussion/reflektion ............................................................................................................. 3 4. Slutsats ................................................................................................................................... 4 Källförteckning ........................................................................................................................... 5

1

1. Inledning I denna PM kommer forskningsinriktningen critical accounting att behandlas med hjälp av vetenskapliga artiklar inom området som undersöks och analyseras. Det görs en jämförelse och en fördjupad analys av två olika studier inom området critical accounting (kritisk redovisning) utgivna olika år, för att se hur sättet att se på kritisk redovisning har utvecklats genom åren. Databasen elin@örebro har använts, med sökordet ”critical accounting” för att få fram de vetenskapliga artiklarna. Vilket gav oss två artiklar dels en från 1996 och en från 2010, det vill säga en tidsskillnad på 14 år. Vad kan ha hänt på forskningsfronten inom kritisk redovisning på 14 år? Vi börjar med att beskriva lite kort vad kritisk redovisning är och hur det har framkommit samt en redogörelse för vad de valda artiklarna handlar om, vilket senare mynnar ut i en diskussion med reflektioner runt kritisk redovisning.

2. Kritisk redovisning Enligt Wolk et. al. (2008) har den kritiska redovisningen en roll att döma konflikter mellan företag och sociala kretsar, vilket exempelvis kan vara varumärke, konsumenter och allmänheten i stort. Kritisk redovisning har utvecklats ur två andra områden public interest accounting och social accounting vilka utvecklades på 1960-talet. Den kritiska redovisningen är dock bredare än dessa två. Eftersom vi tolkar vår egen verklighet och att fullständig objektivitet och neutralitet inte går att uppnå finns det kritiska redovisare som tror att det ska gå att lösa stora sociala problem med hjälp av kritisk redovisning. Kritisk redovisning handlar om en historisk förklaring och inte så mycket om matematiska och statistiska modeller. (Wolk et. al. 2008).

2.1 “Critical accounting and the labour of accountants” I denna artikel tar författarna upp att den kritiska redovisningen kompletterar de studier som gjorts inom akademin/universitetsvärlden i studier om redovisning. Detta har ökat de aspekter inom redovisning som är icke-tekniska såsom historia, politik, filosofi och sociologi. Här tror författarna på att den kritiska redovisningen och dess litteratur kommer att växa genom både teori och insikter från empiriska studier. (Roslender, 1996). Författarna menar att den litteratur som finns inom kritisk redovisning inte lyfter fram redovisaren som en stark spelare, det vill säga som en expert som finner utmaningar med hjälp av sina färdigheter. När det gäller den kritiska redovisningen anser författarna att arbetet inte har lyckats med att visa den relevans som finns för dem som arbetar med redovisning. Självmedvetenheten ska ökas hos redovisarna med hjälp av den kritiska redovisningen. Fokus inom den kritiska redovisningen är på tänkande istället för själva sättet att konstruera redovisningen på. Kritisk redovisning är en reflekterande bild av teori och praktik inom olika delar av redovisning, vilket ska ge en bättre praxis för redovisning. (Roslender, 1996). Författarna kommer fram till att det är viktigt att arbeta fram förbättrade redovisningssystem för att öka bidraget och den sociala ordningen. Redovisningen ska även bidra till förståelse av

2

begreppet strategisk ledning samt konkurrensfördelar. En annan punkt som framhävs är hur politiken samt den sociala rättvisan avspeglas. Att politiken har sin egen påverkan men samtidigt påverkar sociala aspekter. Artikeln framhäver vikten av kunskap samt kompetens för att erhålla en professionell arbetskraft. Det kritiska i detta sammanhang är att nå ut utanför akademin samt ge en övertygande forskningsanalys av samtida frågor som utgör grunden för en bredare dialog med det civila samhället. (Roslender, 1996).

2.2 ”The contours of critical accounting” I denna artikel ges exempel på hur kritisk redovisning utvecklats med utgångspunkt från tidigare forskning inom området critical accounting. Författarna tar upp att det är viktigt att förstå rollen som redovisare och den ”expertkunskap” som krävs. De metoder som främst används inom kritisk redovisning är fallstudier, arkiveringsarbete, analyser och etnografiska studier. Här används både teori och metod med en mångfald. Författarna lyfter fram en studie av Haynes (2010) där denne kommit fram till att historisk forskning ökar kunskapen om dess komplexitet, vilket i sin tur ökar det metodiska antalet i kritisk redovisning. Vad som rekommenderas till dem som håller på med kritisk redovisning är att se det som en metod att förbättra den sociala rättvisan. (Carter och Toms 2010). Det finns ett avsnitt i artikeln som handlar om hur den kritiska redovisningen kan göras betydelsefull. Då artikeln har som utgångspunkt att redogöra och granska tidigare studier inom området har förståelsen för kunskap och politik använts, vilket även symboliserar den kritiska redovisningen. Författarna tar upp att den roll som redovisningen har i samhället kan undersökas och bli förstådd genom både kritiska och socialt framåtsträvande sätt. Det finns en stark likhet mellan den kritiska redovisningen och sociologins utmaningar. Detta gör följande frågor för vem finns sociologin? och för vad finns sociologin? även applicerbart på den kritiska redovisningen. Det civila samhället ska kunna ha användning av den kritiska redovisningen genom att analyser och undersökningar blir övertygande och beskriver samtida problem, det vill säga att inte endast använda sig av kritisk redovisning inom akademin. (Carter och Toms 2010). Redovisningen ska inte endast ses som en mängd tekniker eller organisatoriska aspekter, utan även ta hänsyn till den samhällsteori som finns och som i sin tur påverkar redovisningen. Carter och Toms (2010) antyder att främjandet av positiva förändringar inom institutioner för redovisning samt för samhället bör vara resultatet av kritisk redovisning. Redovisningen kommer i detta fall att innebära en utveckling av strategier för att se till att främst använda sina kunskaper, erfarenheter samt begåvningar. Målet bör i allmänhet vara att redovisare ska utveckla ett ”bättre” redovisningssystem vilket ska syfta till att ge ett positivt bidrag till att främja frigörelsen inom sociologin. (Carter och Toms, 2010).

3

3. Diskussion/reflektion Wolk et. al. (2008) beskriver att människan tolkar sin egen verklighet och att fullständig objektivitet och neutralitet inte går att uppnå, det finns kritiska redovisare som tror att det ska gå att lösa stora samhälleliga problem. Redovisningsprojektet omfattar de sedan länge etablerade mål som inte bara söker att förstå världen, utan även ändra den (Roslender, 1996). Idag, liksom i andra tider, spelar redovisningen en stor roll i samhället detta på grund av ständiga förändringar och globalisering. Redovisningen måste förnyas och strategier förändras för att ange en ny värld och ett nytt koncept i enlighet med de krav som globalisering och den ekonomiska utvecklingen innebär, vilket är nödvändigt för att följa med i utvecklingen. Att använda sig av strategi som konkurrensmedel på marknaden är något som stöts på i många sammanhang inom marknadsföringen. Detta samspelar med redovisningen i och med att detta påverkar redovisningsfaktorer i sig. Med en bra strategi kan ett företag slå ut sina konkurrenter vilket kan leda till att företaget överlever marknaden. Carter och Toms (2010) menar att den kritiska redovisningen ska användas till att få den sociala rättvisan förbättrad. Vilket även Roslender (1996) lyfter fram då denne menar att redovisningssystem måste förbättras för att även den sociala delen ska förbättras. Det är alltså viktigt att ha ett kritiskt tänkande när det gäller redovisning och där är den sociala delen i oss människor som spelar en stor roll. Företag ska inte ses som en bubbla, där de endast arbetar i sin egna lilla värld och inte bryr sig om omvärlden utan hänsyn ska tas till de intressenter som finns kopplade till företaget. Detta för att på bästa sätt möjliggöra för företaget att utvecklas så bra som möjligt. Hur allmänheten uppfattar företaget är viktigt för att dels kunna få framtida kunder och även få nuvarande kunder att stanna kvar, vilket kräver en god kontakt mellan företaget och kunden. Hur företaget eller dess varumärke marknadsförs på marknaden är en del i den sociala biten för företaget. Den kritiska redovisningen ger företag en möjlighet att förbättra sin ställning på marknaden då de med hjälp av sociologin kan visa sina starka sidor. Den kritiska redovisningen handlar om förståelsen om kunskap och politik (Carter och Toms, 2010). Roslender (1996) beskriver att den kritiska redovisningen har ökat de icke-tekniska avseendena inom redovisning såsom politik och sociologi. I båda artiklarna tas alltså samma idéer upp om vad som återspeglar vad kritisk redovisning innebär. Det är inte den rent matematiska förståelsen som är i fokus inom den kritiska redovisningen utan det som finns runtomkring, såsom förståelse för hur människor fungerar och tänker i olika situationer. Roslender (1996) beskriver exempelvis att den kritiska redovisningen innebär en förståelse för redovisningen istället för en förklaring av hur den är uppbyggd. Ett sätt att använda sig av den kritiska redovisningen är att öka självmedvetenheten hos dem som arbetar med redovisning (Roslender, 1996). Även samhället i stort ska kunna ha användning av den kritiska redovisningen där samtida problem behandlas (Carter och Toms, 2010). Om redovisarna är mer själmedvetna i sitt arbete med redovisning kan även samhället ha användning av redovisningen. Det skulle kunna vara på det sättet att arbetet med redovisningen skedde på ett automatiserat sätt utan några som helst värderingar, men vad skulle då hända med förståelsen för varför saker görs som de gör. För att öka förståelsen är det viktigt att beakta samtiden och dess problem samt att människans handlingar utgår från tänkandet. Med andra ord är värderingar av olika slag mycket viktigt för ett företag, vilket ger mer djup i förståelsen för redovisningen.

4

Redovisningen kan enligt Carter och Toms (2010) bli förstådd med hjälp av sociala och kritiska synsätt. Vilket även Roslender (1996) anser vara viktigt, där denne tar upp att teori och praktik tillsammans kan ge en bättre praxis av redovisning. Även dessa argument styrker människans inblandning i redovisningen. Sociologin och människans kritiska synsätt kan bidra med mycket till redovisningen som gör att den utvecklas till en redovisning som blir mer och mer användbar. I artikeln skriven av Carter och Toms (2010) kommer de fram till att den kritiska redovisningen i mångt och mycket liknar sociologin, vilket framgår i båda artiklarna, och att sociologin spelar en stor roll i den kritiska redovisningen. Det skulle annars bli som att stå och stampa på samma ställe om hänsyn inte togs till sociologin. Med kritisk redovisning utvecklas redovisningsområdet samt ger en ökad förståelse för vad den innebär.

4. Slutsats Enligt artiklarna ska förståelsen för varför redovisningen ser ut som den gör även styra upp samhället mer rättvist vilket i vissa avseenden kan vara lite svårt. Hur staten än tar ställning så finns det alltid någon grupp individer i samhället som känner sig orättvist behandlade, exempelvis hur beskattningssystemet är uppbyggt. Det kanske inte går att få ett samhälle och dess ekonomi att vara helt rättvist i allas bemärkelse, men det går att förbättra redovisningen så att den går mot ett mer rättvist sätt att fungera. Att förstå redovisning i sig är mycket viktigt för att kunna förstå användningen av den i samhället och även förstå samhällets tillvaro. Med detta menar vi att politiken styrs av redovisningen i sig. Finns det ingen förståelse för redovisningen drabbas samhället samt dess individer negativt i och med att staten har ett begränsat kapital att röra sig med. På så sätt berörs den sociala aspekten, hur politiken påverkar individer i frågan om hur rättvist samhället kan styras upp till att vara. Med andra ord är kunskap och politik viktiga aspekter i den kritiska redovisningen. De två artiklar som vi behandlat berör området kritisk redovisning på två olika sätt men båda artiklarna lyfter fram vikten av strategi, kunskap samt kompetensens roll. Under en period på 14 år har forskningen inom kritisk redovisning utvecklats från kritik i själva redovisningen samt förståelse kring redovisningen genom att beröra historien till att idag lyfta fram kritiken i faktorer som påverkar redovisningen samt förståelse för påverkan från samhället. Gällande sociologin har den haft stor betydelse för den kritiska redovisningens utveckling genom årens lopp. Det ger ett mer djup i förståelsen av hur redovisningen fungerar och används.

5

Källförteckning Carter, Chris och Toms, Steve (2010). The contours of critical accounting. Critical Perspectives on Accounting, nr. 21 s. 171-182

Roslender, Robin (1996). Critical accounting and the labour of accountants. Critical Perspectives on Accounting, nr. 7 s. 461-484. Wolk, Harry I. och Dodd James L. och Rozycki Jon J. (2008). Accounting Theory – Conceptual Issues in a Political and Economic Environment. Thousand Oaks: Sage Publications. Sjunde upplagan.

Extern redovisning, I tid och rum

Ann‐Catrin Edström & Irene Soron

Examinationsuppgift 1 Agentteori

1.1 InIedning

I syfte att uppnå målet med denna första examinationsuppgift om att få fördjupad förståelse för olika forskningsinriktningar inom redovisningsteori, har vi valt att se närmare på Agency Theory . På svenska används benämningen agentteori.

Arbetet är upplagt med en inledande del som redogör för den aktuella kurslitteraturens (Wolk et al., 2008) syn på agentteori. Sedan följer en genomgång av två vetenskapliga artiklar samt våra reflektioner.

1.2 Agentteori enligt kurslitteraturen

Om den klassiska redovisningsteorin kan sägas ha sin grund i att redovisningens huvudsakliga syfte är prediktion så kan man inom forskningen se andra inriktningar, såsom agentteorin, som i större grad lägger fokus på accountability och stewardship (Föreläsning, H. Englund, 2010‐09‐09). Ett första steg mot förståelse av teorin är att vara klar över vad syftet egentligen innebär, vad innebär accountability och stewardship? Generellt kan sägas att det som åsyftas är det ansvar som följer med en viss position att förvalta något som tillhör någon annan (stewardship) och att förvaltaren sedan kan hållas ansvarig för sitt sätt att utföra uppdraget (accountability) (Ibid.). Agentteorin behandlar förhållandet mellan agenten, exempelvis företagsledaren, och principalen, som i detta enkla exempel utgörs av ägaren till företaget. Ansvarsskyldigheten mellan parterna bygger på det ”kontrakt” som föreligger och som förbinder dem till varandra. Företaget är den givna knutpunkten för parternas relation. (Wolk et al., 2008)

Behovet av att betrakta detta förhållande mellan agent och principal föreligger därför att det inom agentteorin görs ett antagande om att det alltid finns en intressekonflikt mellan parterna. Alla antas handla utifrån egenintresse, varmed målen för parterna inte nödvändigtvis sammanfaller. Därmed finns behovet av kontrollsystem, varav redovisningen är en, som ska verka för att på ett objektivt sätt låta principalen följa agentens förehavanden. (Ibid.)

Kostnaden för olika styr‐ och kontrollsystem, så som upprättandet av redovisningsrapporter och revision av dessa, är en viktig del i agentteorin. Ofta är relationen mellan agenten och principalen knuten till redovisningen i form av att ersättningsanspråk grundas på exempelvis resultatet. Hur villkoren för dessa ersättningar utformas är ett viktigt kontroll‐ och styrmedel, då agenten kan tänkas påverka redovisningens utformning i syfte att kortsiktigt gynna sig själv på principalens bekostnad. Det kan även uppkomma situationer när agenten förändrar sitt beteende, så kallad moralisk risk, exempelvis påverkar aktiekursen efter att ha erhållit option på aktier. Företaget är den givna knutpunkten för parternas relation. (Ibid.)

Kritik som har riktats mot agentteori är att antagandet om att alla handlar utifrån egenintresse kan påverka agenten och bli en självuppfyllande profetia samt att teorin inte beaktar de sociala nätverkens komplexitet. (Ibid.) En viss anpassning av teorin till en allt mer komplex verklighet, både vad gäller den yttre omvärlden och den inre strukturen av företaget, anser andra författare har skett, se vidare under kapitel 1.4.

Den ovan beskrivna bilden av agentteori är tagen från aktuell kurslitteratur (Wolk et al., 2008) och får anses vara väldigt översiktlig. Frågan man kan ställa sig är huruvida bilden framstår som likartad om man läser andra forskares framställning av vad agentteori är?

1.3 Artikeln ”Agency Theory: An Assessment and Review”

Kathleen M. Eisenhardt har skrivit artikeln ” Agency Theory: An Assessment and Review”. Hon beskriver agentteorins område såsom varande det som behandlar relationen mellan en principal och en agent som är delaktiga i ett gemensamt projekt men som har olika mål och är i olika hög grad riskbenägna. Just detta är intressant att riskbenägenheten lyfts fram så mycket tydligare än i kurslitteraturen. Eisenhardt menar att agentteorin behandlar två problem inom agent‐principalförhållandet, dels det som benämns ”agentproblemet” som består av den ovan beskrivna intressekonflikten mellan parterna samt svårigheten att kontrollera hur agenten sköter sitt uppdrag, och dels ”riskproblemet”.

Riskproblematiken grundas i att agenten och principalen har olika preferenser vid risktagande, att människor är olika riskbenägna till sin natur. Det agentteorin behandlar är på vilket sätt det går att påverka riskbenägenheten, hur kan principalen styra agenten i detta avseende? Eisenhardt menar att resultatrelaterade ersättningsanspråk och verifierbarhet gynnar principalens möjlighet att tygla agentens opportunism och riskbenägenhet. Detta sker genom att då ersättningsanspråket är knutet till resultatet gynnas båda parter, och därigenom uppkommer ökad kongruens mellan parternas mål. Likaså blir målbilden mer samstämd när principalen har information och agentens förehavanden kan verifieras. Även det faktum att agenten är medveten om principalens insyn dämpar agentens riskbenägenhet. (Eisenhardt, 1989)

Vår reflektion: De grundläggande antaganden som agentteorin vilar på ter sig märkligt självklara för läsaren. Att människans natur är sådan att egenintresse är en drivkraft för de flesta och att benägenheten att bejaka detta intresse dämpas av vetskapen om att man granskas torde vara uppenbart för de flesta av oss. Kanske kan agentteorins grundbultar betraktas ur perspektivet att världen är uppdelad i olika ”sfärer”, och att vi alla lever i olika sådana sociala sfärer beroende på om vi befinner oss i rollen som exempelvis familjemedlem eller som vårt yrkesverksamma jag? I den privata sfären kan det tänkas att medvetenheten om hur människan fungerar är stor, medan det i den yrkesverksamma kanske finns en föreställning om att man handlar utifrån ett större sammanhang som grundas i lojalitet mot företaget där man arbetar? Detta leder till att det blir viktigt att tydliggöra det faktum att människan drivs av egenintresse så att principalen vid utformandet av kontrakt med agenten ska komma ihåg att vrida på perspektivet och se avtalsvillkoren med agentens ögon. Genom att byta perspektiv blir principalen medveten om på vilket sätt avtalet kan ge agenten möjlighet att gynna sig själv. Utgår principalen från att agenten, medvetet eller omedvetet, kommer att verka för en utveckling som gynnar denne, så blir det också lättare att förutse var målbilderna kan glida isär. Utifrån den kunskapen kan principalen verka för att styra

agenten genom avtalets utformande, tydlighet kring förvaltningsuppdragets innebörd och möjlighet till uppföljning och kontroll. Den viktigaste styrfunktionen torde vara att göra parterna medvetna om problematiken.

Eisenhardt beskriver att agentteorin har utvecklats i två grenar, dels den positivistiska agentteorin och dels den som benämns som principal‐agent forskning. De har en gemensam grund med de antaganden som har beskrivits ovan. Grenarna skiljer sig i huvudsak åt genom att den positivistiska delen inriktar sig på att identifiera de situationer där agenten kan tänkas vilja handla utifrån sitt egenintresse och vilka olika styrfunktioner, eller förvaltningsmekanismer, som står till buds för att förhindra att så sker. Principal‐agentteorin å sin sida är uppbyggd kring logisk härledning och matematiska bevis kring vilket av styrfunktionerna som är det mest effektiva. (Eisenhardt, 1989) Det kan tänkas att den förra är lättare att tillgodogöra sig och att den därmed har fått mest spridning. Eisenhardt själv är organisationsteoretiker men har användning av den positivistiska agentteorin inom sitt ämnesområde (Ibid.).

1.4 Artikeln Agency Theory and Uncertainty in Organizations: An Evaluation

Den andra artikeln som vi har studerat heter ”Agency Theory and Uncertainty in Organizations: An Evaluation” skriven av V. Nilakant och Hayagreeva Rao. De beskriver agentteorin på så vis att problem i organisationer uppstår när principalen överlämnar uppgifter till agenten eftersom denne varken har tid eller förmåga att göra uppgiften själv. Som ett resultat av detta har agenten möjlighet att framställa information felaktigt och använda resurser för sin egen personliga vinning. Principalen har därför ett behov att kontrollera agenten alternativt förmå denne att samarbeta genom att utforma stimulerande resultatsystem. Agenten kan också vara motiverad att bygga en relation och binda sig till principalen för att förhindra kontroll. Uppgiften för organisationsuppföljning är att skapa en effektiv struktur i agentförhållandet så att kostnader för kontroll, bygga relationer etc. minimeras. (Nilakant & Rao, 1994)

Vår reflektion: Detta är grunden i agentteorin och det diskuteras även i kurslitteraturen, där nämner man revisionen som ett sätt för principalen att ha kontroll på agenten. I artikeln skriver författarna att agenten kan vara motiverad att binda sig till principalen för att förhindra kontroll. Där kan diskuteras varför agenten gör så och hur det skulle gå till? Om vi återgår till revisionen som kurslitteraturen nämner så kan man tänka sig att agenten vill undvika att revisorerna hittar något felaktig i redovisningen. Detta skulle kunna innebära tätare kontroller upprättade av principalen och agenten utför därför sin uppgift så bra som möjligt och hoppas i förlängningen på att detta ska ge den största personliga vinningen.

I artikeln skriver författarna att det finns två grenar av agentteori. Den ena kallas positivistisk agentteori och fokuserar på problemet med separationen av ägandet från kontrollen och framhåller hur chefer disciplineras genom stimulerande resultatsystem, den externa arbetsmarknaden och kapitalmarknaden. Den andra grenen kallas principal‐agent teorin och denna forskning tar ägande och allokering av bolag för givet och koncentrerar sig på utformningen av redan upprättade anställningskontrakt och informationssystem. (ibid.)

Vår reflektion: I kurslitteraturen delas inte agentteorin upp på detta sätt men det förklaras att teorin uppkom som ett resultat av separationen mellan chefer och ägarnas intresse och

då syftar man alltså till den positivistiska agentteorin. I litteraturen nämns att chefer vill maximera sin egen vinning därför är det viktigt med stimulerande resultatsystem. Den externa arbetsmarknaden och kapitalmarknaden är också viktiga faktorer. En chef som inte är nöjd med sin nuvarande anställning (och resultatsystem) kan se sig om efter något annat om kapitalmarknaden är stark och det därför finns många arbeten att välja mellan.

Två typer av problem är speciellt relevanta. Det ena är ”agentproblemet” som uppkommer från motstridiga mål hos agenten och principalen och från svårigheter involverade i att verifiera agentens beteende. Det andra problemet är ”riskproblemet” vilket uppkommer vid olika attityder till risk hos agenten och principalen. Fokus i denna teori ligger hos kontraktet mellan principalen och agenten och på vilket sätt kontraktet kan göras så effektivt som möjligt ur principalens synsätt. (Nilakant & Rao, 1994)

Vår reflektion: Kurslitteraturen lägger inte samma fokus på kontraktet även om undermeningen är densamma. De menar att chefer troligtvis kommer att använda sig av metoder som ökar inkomsterna och bonusen, man nämner även att agentteorin intresserar sig för kostnader för kontroll av agenten. Det som inte behandlas i kurslitteraturen är att agenten och principalen har olika attityder till risk.

För att fastställa det mest effektiva kontraktet gör principal‐agentteorin vissa antaganden om människor, organisationer och information. Det antas att agenter och principaler kommer att agera i sitt eget intresse för att maximera sin egen välfärd. Man antar även att man kan köpa information om agenten genom kontrollsystem. I skenet av dessa antagen försöker agentteorin definiera hur kontraktet bör utformas för att minimera kostnaderna för kontroll, motivation samt kostnaderna för att säkerställa agentens engagemang. Principal‐agentteoretiker preciserar kontrakt med utgångspunkt i en formell modell i vilken agenten väljer en nivå av engagemang som tillsammans med ett yttre slumpmässigt element bestämmer resultatet. Agenten får betalt och principalen kan glädja sig åt resultatet. Modellen som benämns ”formella agentmodellen” är uppbyggd på följande vis: (ibid.)

Utdelningen är betecknad X och nivån av engagemang hos agenten som a och det slumpmässiga elementet som t. Förhållandet av agentens engagemang, värdet på resultatet och realisationen av den slumpmässiga variabeln ges av en funktion X.

x=X(a, t)

Modellen visar att resultatet är en funktion av agentens engagemang och det slumpmässiga elementet, som antas vara både oförutsägbart och okontrollerbart. (ibid.)

I artikeln beskriver författarna att litteraturen inom området undersöker hur den grundläggande agentmodellen kan användas för att utforma optimala kompensationsavtal i organisationer. Det antas generellt att principalen är risk neutral och att agenten har en motvilja till risker. Två troliga scenarion diskuteras. Det optimala kontraktet mellan principalen och agenten vid förhållanden med ofullständig information har visat sig vara olika från det optimala kontraktet vid förhållanden då man har fullständig information. Detta har lett till ett bästa och ett näst‐bästa kontrakt. Det bästa kontraktet är likartat ett lönekontrakt och det näst‐bästa kontraktet baserar agentens kompensation på resultatet. Förlusten av effektivitet är sammankopplad med att agenten får bära en större risk. (ibid.)

Vår reflektion: Här har principalen ett svårt val att göra mellan att välja ett bästa eller nästa‐bästa kontrakt. Det känns som artikelförfattarna här utgår ifrån agentens synpunkt. Det som kallas näst‐bästa kontraktet där agentens kompensations beror på resultatet borde vara det optimala för principalen eftersom detta borde ge agenten större anledning att prestera än i ett bästa kontrakt. Kontraktet bör dock vara tydligt utformat så att agenten vet exakt vad som förväntas av denne. Nackdelen med ett näst‐bästa kontrakt är troligtvis att det saknas fullständig information om agenten och dennes kommande uppdrag och att det därför är svårt att upprätta ett optimalt kontrakt för principalen.

Det finns få utvärderingar av principal‐agent teorins utformning av kontrakt som en teori av prestationsresultat för att minska osäkerheten i organisationer. Resultatosäkerhet i ett agent förhållande är förknippat med tre olika faktorer:

1. Moralisk risk: agenten lägger ner mindre möda än optimalt. 2. Ogynnsamt urval: agenten lägger ner möda på fel saker. 3. Sakers tillstånd: vilket är utom kontroll för både principalen och agenten.

Detta skapar osäkerhet om resultatet. För att basera osäkerheten på agentens ansträngning, typ och sakers natur förbiser agentteorin två andra betydelsefulla källor till osäkerhet inför resultatet. För det första, förhållandet mellan agentens ansträngning och resultatet kan vara obetydligt utan att ta hänsyn till sakers natur. För det andra, agent förhållanden där det finns flera principaler och/eller agenter kan målsättningskonflikter bland principaler och/eller agenterna resultera i osäkerhet inför resultatet. (Nilakant & Rao, 1994)

Vår reflektion: Detta är en ny dimension av osäkerhet som inte behandlas i kurslitteraturen. De tre faktorerna förknippade med osäkerhet är dock egentligen bara en uppdelning av det som diskuterats tidigare, att det antas att agenten kan agera för att maximera sin egen nytta vilket inte alltid maximerar principalens nytta. Att det kan finnas en målsättningskonflikt mellan flera principaler är däremot något nytt som gör det ännu svårare att formulera ett optimalt kontrakt med agenten då det blir otydligt för agenten vad denne bör prestera. Tanken att fler parter är inblandade speglar troligen dagens verklighet bättre då kontaktytorna både inom företaget men även gentemot omvärlden blivit allt fler och mer komplexa till sin natur. Detta gäller såväl ägarstruktur, ledning som alla kontakter utåt.

Artikeln diskuterar även kompensationens roll vilket även kurslitteraturen tar upp. Chefer beter sig inte som en principal i en hierarki och har därför få incitament för att strukturera ett effektivt belöningssystem. Ekonomiska modeller för kompensation antar att en större prestation kräver en större ansträngning. Observationer har däremot visat en svag länk mellan ersättning och prestation. Författarna frågar sig varför det är så? Företag har svårt att kontrollera och belöna prestationer och ett avancerat belöningssystem innebär också höga kostnader för företagen. Att basera kompensationen enbart på resultatet är inte heller helt tillfredsställande eftersom resultatet kan vara svårt att härleda till en eller några individer. Chefer ger därför ofta likartad prestationsutvärdering till alla sina underordnade. Detta minimerar behovet att lägga resurser på kontroller. (ibid.)

Vår reflektion: En intressant aspekt här är att cheferna inte är motiverade att strukturera ett effektivt belöningssystem, alltså måste riktlinjer till sådana system komma högre upp ifrån. Det gör det svårt att utforma ett belöningssystem för individen då ledningen (principalerna)

oftast bara har en övergripande bild av företaget. Principalerna måste då utforma ett belöningssystem för cheferna där det ingår att de i sin tur ska utforma ett belöningssystem för de underordnade för att få hela företaget att prestera tillfredsställande. Det är inte heller bra om de anställda uppfattar det som att deras prestation inte spelar någon roll för deras belöning då det kan skapa omotiverade anställda. Prestationsutvärderingen bör vara så individuell som möjligt för att göra de anställda motiverade. Artikel nämner att forskning visat en svag länk mellan ersättning och prestation och detta beror troligtvis på just detta att prestationsutvärderingen oftast är likartad för ett antal anställda. Företagen har därför inte resurser för att ta fram eller kunskap om vilka anställda som presterar bäst och sedermera borde få en högre kompensation.

Källförteckning:

Dodd, J, Rozycki, J & Wolk, H, (2008), ”Accounting Theory – Conceptual Issues in a Political Enviroment”, Sage Publications, Thousand oaks.

Eisenhardt, K, (1989), “Agency Theory: An Assessment and Review”, The Academy of Management Review, Vol. 14, No. 11. S 57-74.

Nilakant, V & Rao, H, (1994), “Agency Theory and Uncertainty in Organisations: An Evaluation” , Organization Studies, Vol. 15, Is. 5. S 649-667.

Örebro universitet, Handelshögskolan

Företagsekonomi, Avancerad nivå

Externredovisning i tid och rum

Lärare: Hans Englund & Stig Andersson

Conceptual Framework

Joziane Chamy, 860128

Patricia Hanouch, 880723

Conceptual Framework FASB, Financial Accounting Standards Board, är en amerikansk organisation som har utvecklat Conceptual Framework i ett försök att utforma en standardinställning inom redovisning.1 I artikeln ”Financial Accounting Series” definieras FASB som en organisation vars primära syfte är att utveckla god redovisningssed genom att etablera redovisningsstandarder för finansiell redovisning och rapportering.2 Conceptual Framework är tänkt att omfatta ett sammanhängande system av likartade mål och grundprinciper för att skapa enhetliga redovisningsstandarder för finansiella redovisningsrapporter. Målet med Conceptual Framework är att förena världens redovisningsstandarder till en enda gemensam redovisningsstandard där man kan samarbeta utan komplikationer. Att ha samma grund där man pratar samma språk, underlättar problemlösningar bland samarbetspartners.3 Till skillnad från den klassiska redovisningsteorin så fokuserar Conceptual Framework på vad och vem redovisningsrapporterna ska finnas till för och bildar därmed en vägledning i redovisningsfrågor.4 Fördelar med Conceptual Framework Idag arbetar FASB hårt för att få så många skolor som möjligt att föra in Conceptual Framework i läroplanen för ekonomiutbildningarna, då de anser att Conceptual Framework är ett nödvändigt villkor för fastställandet av redovisningsstandarder. Enligt FASB är Conceptual Framework viktigt för att ge eleverna en grund att snabbt kunna anpassa sig till förändringar inom finansiell redovisnings- och skatteregler.5 I artikeln diskuterade flera redovisningsprofessorer som är medlemmar i FASB fördelarna med Conceptual Framework och hur det syftar till att ge en grund för kommunikation samt en gemensam redovisningsstandard. En del av mötet handlade om att diskutera Conceptual Frameworks roll att bidra till bättre kommunikation och effektivare beslutsfattande inom finansiella rapporteringar. Under mötets gång diskuterades även förståelsen av befintliga och framtida redovisningsstandarder samt dess betydelse för internationella standarder. I artikeln nämns även att man till slut kom överens om att Conceptual Frameworks huvudsakliga syfte är att skapa en gemensam grund som hjälper företagen att lösa olika redovisningsproblem på ett effektivt sätt.6

1 Wolk, Harry I. & James L. Dodd & John J. Rozycki 2008/ 7th ed.Accounting Theory: Conceptual Issues in a Political and Economic Enviroment. Thousand Oaks : Sage Publications. S. 65-66 2http://www.fasb.org/cs/ContentServer?c=Document_C&pagename=FASB%2FDocument_C%2FDocumentPage&cid=1218220177542, 100909 3 Wolk, Harry I. & James L. Dodd & John J. Rozycki 2008/ 7th ed.Accounting Theory: Conceptual Issues in a Political and Economic Enviroment. Thousand Oaks : Sage Publications. S. 185-186 4 Föreläsning 3 med Stig Andersson, 100903 5http://www.fasb.org/cs/ContentServer?c=Document_C&pagename=FASB%2FDocument_C%2FDocumentPage&cid=1218220177542, 100909 6 Ibid, 100909

Noggrannheten och disciplinen som följer med Conceptual Framework resulterar i en mer konsekvent och mer precis slutredovisning. Skulle det trots allt uppstå problem med redovisningen, så kan man motivera resonemangen bakom det och lösa eventuella problem genom att hänvisa till relevanta principer inom Conceptual Framework.7 Professorerna ansåg det även vara viktigt att förstå sig på Conceptual Framework när man vill påverka samarbetspartnern i redovisningsfrågor eftersom man talar ett och samma redovisningsspråk. Conceptual Framework är inte bara viktigt i det enskilda företaget, utan det är även viktigt ur ett globalt perspektiv. Att ha gemensamma standarder och överenskommelser internationellt sett är nödvändigt för att underlätta kommunikationen och förståelsen mellan aktörer från olika länder, bakgrunder, kulturer och branscher. Att ha ett gemensamt språk är nödvändigt för att kunna lösa problem som uppstår vid internationella relationer. Professorerna diskuterar även vikten vid Conceptual Framework och menade att utan den så skulle beslutsfattandet bli godtyckligt och det skulle med största sannolikhet baseras på ens egna synpunkter på standarder och bli mer personlig8

Nackdelar med Conceptual Framework I artikeln ” Resolving Accounting Issues Without a Conceptual Framework” tar man upp nackdelar med att använda Conceptual Framework vid lösning av redovisningsproblem. Författarna anser att FASB inte kan utveckla en Conceptual Framework för redovisning som kan hantera antalet växande finansiella rapporter då de kräver stor uppmärksamhet. De anser istället att problemen bör hanteras på ett mer resultatinriktat sätt, genom detaljerade regler och nya metoder. Detta synsätt saknades när FASB utarbetade Conceptual Framework. De menade att organisationen ägnade en större del av sina resurser åt att utveckla ett Conceptual Framework för redovisning och mindre ansträngning för att försöka lösa enskilda detaljerade problem.9 I artikeln nämns vidare att innan alla är överens om ett fundamentalt ramverk som fungerar för alla, så bör FASB undvika att ge ut sådana redovisningsstandarder vars begrepp skiljer sig avsevärt från våra befintliga och allmänt accepterade grundläggande begrepp. Författarna anser även att en redovisningsstandard inte skulle lösa våra nuvarande problem med tanke på att de ständigt ändrade yttre faktorerna, som bland annat ändrade lagar, påverkar våra krav på redovisningen. En annan faktor till varför Conceptual Framework inte skulle kunna användas globalt är att dem yttre faktorerna har olika inverkan i olika länder.10

7 Ibid, 100910 8 Ibid, 100910 9 http://proquest.umi.com/pqdlink?Ver=1&Exp=09-14-2015&FMT=7&DID=88586991&RQT=309, 100913 10 Ibid, 100913

Reflektioner Efter att fördjupat oss i Conceptual Framework och sett det ur två olika parters synvinklar så anser vi att det finns både för- och nackdelar med projektet. Eftersom det ännu inte är färdigställt så kunde vi inte bilda oss en riktig enhetlig uppfattning av Conceptual Frameworks eventuella framgångar, med tanke på att flera viktiga beståndsdelar saknas.11 Som tidigare nämnts så är FASB: s syfte att utveckla en gemensam god redovisningssed i utformandet av internationella redovisningsstandarder. Vi anser dock att definitionen av god redovisningssed kan variera mellan olika länder, branscher och företagsstorlek. Varje land har redovisningsprinciper som är anpassade efter landets behov och regelverk, därför anses exempelvis USA: s redovisningssed inte vara lämplig för ett legalt årsbokslut i Sverige.12 Med Conceptual Framework vill man förena världens redovisningsstandarder till en gemensam standard, men vi anser att det förmodligen inte går att upprätta en enda standard som tillfredställer de olika användarnas behov och krav. Skälen är att varje land har olika bakgrunder och kulturer, samt att externa faktorer påverkar länder på olika sätt. Efter djupa diskussioner inom ämnet utformade vi ett förslag för att underlätta implementeringen av Conceptual Framework genom att dela in de berörda länderna i tre kategorier: Länder med likartade förutsättningar, bransch och företagsstorlek. Man bör anpassa redovisningsstandarderna med lämpade redovisningsseder för varje kategori. Skulle idén så småningom lyckas så kan FASB sedan gradvis engagera fler länder i de aktuella kategorierna så att kommunikationen expanderar geografiskt. FASB:s försök med att införa Conceptual Framework i läroplanen är en bra satsning då studenterna kan hjälpa FASB att färdigställa ramverket genom nya tankar och synsätt. Undervisningen om Conceptual Framework kan väcka intresse hos studenterna för vidare forskning inom ämnet samtidigt som de utvidgar sina kunskaper om förändringar i redovisningsvärlden. Efter att ha jämfört och begrundat båda artiklarna så är vi eniga om att nackdelarna överväger fördelarna vid ett införande av Conceptual Framework. Detta yttrande grundar vi på att man skulle förstöra årtals arbete och uppdateringar av principer och regelverk som gradvis har skräddarsytts efter våra krav och behov. Det skulle således leda till att vi förlorar styrkan i landets bokföringspraxis. Konstaterandet ovan grundas även på att det alltid kommer att finnas skillnader på vilka redovisningsstandarder som olika länder och förespråkare kommer att acceptera. Vissa kommer vilja ha det ur ett deskriptivt sätt där man ser det ur hur någonting ”borde” vara och andra ur ett normativt sätt där man visar hur någonting ”är”.

11 Wolk, Harry I. & James L. Dodd & John J. Rozycki 2008/ 7th ed.Accounting Theory: Conceptual Issues in a Political and Economic Enviroment. Thousand Oaks : Sage Publications. S. 208 12 http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/30_Skrivelser/2002/analys_enron_020423.pdf, 100915

Vi anser även att det skulle bli problematiskt att specificera en komplett lista över allas krav på redovisningen eftersom kraven alltid har en tendens att förändras. En förändring av våra krav behöver inte nödvändigtvis betyda en förändring av ett annat företags eller lands krav. Förändringarna kan exempelvis grunda sig i användarnas arbetsmiljö eller utveckling av kunskapsnivån, vilket kan komma att påverka deras behov. Avslutningsvis anser vi att införandet av Conceptual Framework inte är lämplig i nutid, då det krävs mer tid och resurser för att färdigställa metoden, så att den passar alla användare.

Examinationsuppgift 1 Julia Cebe Ena Hadzismajlovic Lena Josefson

CMR – Capital Market Research Forskare har försökt förklara och förstå den redovisningshistoriska utvecklingen på olika sätt. De finns allt ifrån de som intresserat sig för redovisningens ursprung till mer samtida forskningsansatser, som kapitalmarknadsansatsen och den kritiska redovisningsteorin. Med denna uppgift vill vi uppnå en fördjupad förståelse av olika sätt att betrakta och studera externredovisning i syfte att själva kunna följa kunskapsutvecklingen på området. Detta har vi gjort genom att beröra de olika forskningsinriktningarna som präglar forskningen om den externa redovisningen. Vi har valt att redogöra för den forskningsinriktning som behandlar Capital Market Research och gjort en fördjupad analys av några vetenskapliga artiklar skrivna inom detta område. Dessa har vi hittat i databasen elin@orebro. Arbetet har därefter utmynnat i våra reflektioner och diskussioner inom området. Vi har, utifrån föreläsningarna och Accounting Theory av H. Wolk, J. Dodd, J. Rozycki (2008), uppfattat Capital Market Research som något som ger företagen möjlighet att erbjuda produkter och tjänster som är användbara för konsumenterna. Riskerna kan minimeras med hjälp av forskningen vilket i sin tur kan öka vinstmöjligheterna för företagen. Capital Market Research hjälper bland annat företagen med att mäta vad kunderna tycker om deras tjänster. På så sätt kan företagen försöka utvecklas och arbeta på ett sätt för att tillfredsställa kunderna. Perspectives on Recent Capital Market Research Artikeln ”Perspectives on Recent Capital Market Research” av William H Beaver tar upp fem olika områden inom Capital Market Research som författaren tycker bidragit mest till vår kunskap på området. Dessa fem består av market efficiency, research on discretionary accruals, Feltham-Ohlson modeling, value-relevance research och research on analysts behavior. Nedan redogör vi för hur författaren till den vetenskapliga artikeln sammanfattat dessa fem områden.1 Market efficiency När företag utför redovisningsuppgifter som är tillgängliga för allmänheten kommer följderna att bli mycket uppskattade och återspeglas i säkerhetspriser. En stor del av styrningen av finansiella rapporteringar bygger på denna uppfattning. Då investerarna handlar inom en effektiv marknad kan de förlita sig på priserna, som återspeglar den totala informationen, och de behöver inte bearbeta all denna information direkt. Investerarna blir förmånstagarna av denna information även om de inte själva behandlar den. Marknadens effektivitet påverkar tolkningarna av sambanden mellan säkerhetspriserna och redovisningssiffrorna.2

1 W Beaver (2002).

2 W Beaver (2002).


Research on discretionary accruals I godtyckligt beteende ingår frivilliga prognoser, frivillig utlämning av uppgifter, val av redovisningsmetoder och periodisering. Här fokuseras främst sättet att använda sig av diskretionära periodiseringar, även om det finns vissa andra sorters diskretionära beteenden. Det finns två olika motiv till att använda sig av periodiserings-management, nämligen opportunistiska och signalering. Oftast brukar den förstnämnda ses som något positivt, men inte den andra. Ibland kan det vara svårt för en forskare att ta reda på den underliggande orsaken till ett visst motiv i den finansiella informationen och detta kan leda till att denne letar andra orsaker till varför det ser ut som det gör.3 Feltham-Ohlson modeling Denna strategi är varken en informationsteori eller en teori om mätning, utan den visar många viktiga funktioner inom redovisningssystemet. Några av dessa funktioner är bokfört värde, löner, överskott och fördröjt erkännande. Feltham-Ohlson utformade en teori om avskrivningar som skiljer mellan överavskrivningar och positivt nettovärde. Ohlson menar att varje begrepp är relevant i värderingen och påverkar vinsten. Författaren av artikeln påstår att modellen inte har några krav på redovisningen.4 Value-relevance research Forskningen har två viktiga egenskaper där den första är att value relevance research kräver en fördjupad kunskap om redovisningsstandarder och särdragen i de rapporterade siffrorna. Denna kunskap omfattar de angivna målen för finansiell rapportering, kriterier för användning, underlag för specifika normer och detaljer om hur man konstruerar redovisningssiffrorna under en viss standard. Den andra egenskapen är inte en övergripande fråga. Även om forskningen omfattar händelsestudier så innefattar den även studier som undersöker sambandet mellan nivåerna av aktiekurser och redovisningsuppgifter.5 Research on analysts behavior Analytikernas beteende är viktigt för redovisningens forskning eftersom analytikerna är bland de som mest använder och tolkar redovisningsuppgifter. Deras resultat avspeglas på deras analys.6

3 W Beaver (2002).

4 W Beaver (2002).

5 W Beaver (2002).

6 W Beaver (2002).


Market efficiency and accounting research: a discussion of capital market research in accounting

En annan artikel som behandlar Capital Market Research är “Market efficiency and accounting research: a discussion of capital market research in accounting’. I denna beskrivs Capital Market Research inom redovisningen. Författaren nämner att en stor del av den teori inom Capital Market Research som beskrivs har antagit att processen vid prisanpassning till den information som finns är omedelbar. Detta antagande har haft ett enormt inflytande i bland annat hur forskningsresultat tolkas. Denna artikel hävdar även att prisbildningen är en komplicerad process och förtjänar mer uppmärksamhet. Det som kan vara ett problem är en naiv syn på marknadens effektivitet. Marknaden ska enligt författaren ses som en resa som hela tiden förändras och inte som en destination. Marknadspriset är därför alltid dynamiskt och istället för att se det hela som marknadseffektivitet så föredras, enligt författaren, frågor som hur, när och varför priset blir effektivt.7 Diskussion/Analys

Om vi jämför den första artikeln med den andra så finns det ganska många likheter i beskrivningen av vad Capital Market Research är, men även vissa skillnader i främst kritiken och ämnesfokuseringen inom själva forskningsansatsen. W. Beaver har enligt vår uppfattning fokuserat mer på bredd än djup när det gäller redogörelsen av Capital Market Research. C. Lee har i större utsträckning försökt fokusera mer på djupet i denna forskningsansats, i detta fall fokuseras market efficiency. Beaver förklarar att när företag utför redovisningsuppgifter som är allmänt tillgängliga kommer de att återspeglas i säkerhetspriser. Vi har via dessa vetenskapliga artiklar lärt att det finns en koppling mellan redovisningsrapporterna och den aggregerade marknaden och att dessa påverkar varandra. En stor del av styrningen av finansiella rapporteringar bygger på denna uppfattning. Då investerarna handlar inom en effektiv marknad kan de förlita sig på priserna, som återspeglar den totala informationen, och de behöver inte bearbeta all denna information direkt. Både Beaver och Lee har förklarat att kopplingen mellan priserna och redovisningsrapporterna inte alltid återspeglat varandra direkt, utan det kan dröja lite. De skriver dock inte hur svårbegriplig information kan användas för att återspeglas i priserna. Beaver verkar däremot inte ha fokuserat lika mycket på själva dynamiken med denna marknadseffektivitet utan verkar ha en lite mer ”naiv” syn på detta än vad Lee har. Marknaden ska enligt Lee ses som något föränderligt och inte som en destination. Marknadspriset är därför i pågående rörelse och istället för att se det hela som marknadseffektivitet så bör man, enligt författaren, fokusera

7 C Lee (2001).


på frågor som hur, när och varför priset blir effektivt. Vi har även kommit fram till att det svåra med Capital Market Research är att forskare måste specificera parametrarna och undersökningsdesignen väldigt noggrant. Det finns även en risk för att andra forskare kan tolka resultaten från tidigare forskning alldeles för brett, vilket i vissa fall är forskning som inte är applicerbar på hela området.

Beaver påstår att redovisningen inte har några krav i Feltham-Ohlson modellen, vilket vi inte håller med om eftersom redovisningen regleras av rekommendationer och lagar. Sammanfattningsvis kan man, utfrån de artiklar vi analyserat, komma fram till att dessa har likheter i redogörelsen för vad Capital Market Research är. Detta kan kortfattat beskriva som relationen mellan redovisningrapporterna och den aggregerade marknaden. Den behandlar bland annat redovisningens betydelse för prissättningen på marknaden. Capital Market research går främst ut på att marknadspriserna reflekterar all tillgänglig publik information.


Källförteckning William H. Beaver, Perspectives on recent capital market research, The Accounting Review; Apr 2002; 77, 2; ABI/INFORM Global, s. 453-474. Charles M.C. Lee, Market efficiency and accounting research: a discussion of ‘capital market research in accounting’ by S.P. Kothari, Journal of Accounting and Economics, 2001; 31, 3-1, 233–253. Harry I. Wolk, James L. Dodd, John J. Rozycki, Accounting Theory – Conceptual Issues in a Political and Economic Environment, 2008, uppl. 7, Sage Publications Inc.

Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi, Avancerad nivå Externredovisning i tid och rum Ht 2010

”Earnings management” Resultat förvaltning eller resultat manipulering

En studie av forskningen inom området

Sara Fogelberg 801028 Mona Otterborn 720926

1. Vad är earnings management? Någon vedertagen definition av earnings management kan inte identifieras i tidigare forskning. Här följer två olika definitioner:

”Earnings management is the active manipulation of accounting results for the purpose of creating an altered impression of business performance.”

(Mulford & Comiskey, 2002, s. 59)

”Earnings management occurs when managers use judgment in financial reporting and in structuring transaction to alter financial reports to either mislead some stakeholders about the underlying economic performance of the company, or to influence contractual outcomes that depend on reported accounting numbers.”

(Healy & Wahlen, 1999, s. 368) Mulford & Comiskey (2002) väljer att inte lägga någon värdering i sin definition av earnings management. De konstaterar att förfarandet kan vara lagligt så väl som olagligt beroende på om företaget avviker från redovisningsnormen eller ej. Healy & Wahlen (1999) å andra sidan tycks anse att earnings management per automatik är negativt i och med att de anser att det är något företag gör för att förleda intressenter. De skriver vidare att redovisningsreglerna måste tillåta viss valfrihet för företagen men att denna flexibilitet även öppnar för möjligheten att använda earnings management. De anser att earnings management är ett verktyg för företagen att välja redovisningsmetoder som inte ger en rättvisande bild av företaget.

2. Forskning kring earnings management Enligt Mulford & Comiskey (2002) har tidigare forskning främst behandlat vad earnings management är och varför det existerar. För att få kunskap om hur forskningen kring earnings management ser ut i dag har vi studerat tre amerikanska artiklar samt en svensk D-uppsats. Värt att notera är att samtliga studier är kvantitativa.

2.1 Amerikanska studier Jiang, Petroni & Wang (2010) har genomfört en studie där de undersöker vem av VD och ekonomichef (CFO) som har störst inverkan på earnings management. Då det numera är obligatoriskt i USA att både VD och ekonomichef, genom sitt undertecknande av de finansiella rapporterna, bekräftar informationen och siffrornas riktighet finner författarna det motiverat att undersöka vem som har störst inverkan på de rapporterade siffrorna. Studien är begränsad till stora börsnoterade företag. Författarna konstaterar att om både VD och ekonomichefen har lön baserad på företagets aktievärde kommer incitamentet vara större för ekonomichefen att utöva earnings management. Detta beroende på att det är ekonomichefen som styr upprättandet av de finansiella rapporterna och därmed är den som har störst möjlighet att påverka resultatet. I sin undersökning av stora utomstående aktieägare och den eventuella påverkan denna grupp har på företagsledningens utövande av earnings management konstaterar Guthrie & Sokolowsky (2010) följande:

• Earnings management är inte nödvändigtvis ett resultat av principal-agent problem. • Earnings management behöver inte tyda på en svag ledning. • Resultatet ökas mer vid emissioner där stora utomstående aktieägare är närvarande än

då de inte är det. I Superstar CEOs konstaterar Malmendier & Tate (2005) att en VD som uppnår ”superstar” status (genom nationella utmärkelser) kommer att markant ändra sitt beteende och sin prestation. Efter utmärkelsen tenderar VD:n att minska sin prestation inom företaget vilket återspeglas av aktieutvecklingen samt företagets räntabilitet på totalt kapital under en tidsperiod av tre år efter utmärkelsen, dessutom avtar förmågan att möta marknadens vinstförväntningar. Samtidigt som VD:n i flera fall mottar en högre ersättning från företaget efter utmärkelsen har de en benägenhet att föredra uppgifter som ger ökade privata fördelar men i väldigt låg utsträckning bidrar till att företagets samlade värde ökar. En VD som mottagit en utmärkelse tycks minska sin arbetade tid på företaget till förmån för aktiviteter så som författande, golfspel och styrelseuppdrag i andra företag. För att behålla sin position och för att frånvaron inte ska märkas i siffrorna tenderar VD:n att använda earnings management i större utsträckning än tidigare.

2.2 Svenska studier Backlund & Dahlöf (2005) undersökte svenska börsbolag för att studera förekomsten av earnings management. Undersökningen genomfördes med följande hypoteser:

”Hypotes 1: Earnings management förekommer för att undvika förlust. Hypotes 2: Earnings management förekommer för att undvika resultatminskning. Hypotes 3: Earnings management förekommer för att överträffa analytikers förväntningar.”

Backlund & Dahlöf (2005) s. 9f

Genom hypotesprövning kommer författarna fram till att endast hypotes 1 kan styrkas. Företag använder således earnings management för att undvika förlust. En anledning till detta resultat tror författarna kan vara att det är mycket viktigare för företag att visa ett positivt resultat än att överträffa analytikers förväntningar eller att undvika resultatminskningar.

3. Diskussion

Som Mulford & Comiskey (2002) konstaterar har tidigare forskning främst inriktat sig på frågor rörande earnings managements existens. Dessa studier har främst använt sig av statistisk analys med stora urval av tillgänglig finansiell information. Författarna konstaterar att forskningen på området vid denna tidpunkt (början av 2000-talet) är på frammarsch. Vi kan konstatera att uppsatsen från 2005 (Backlund & Dahlöf) behandlar originalfrågan gällande earnings managements förekomst och visar således inte på några revolutionerande nyheter. Detta misstänker vi kan bero på att det är just en uppsats, författad av studenter som är i början av sin forskningskarriär och som därmed inte har den erfarenhet av forskning som krävs för att hitta rätt frågeställningar och sökvägar.

De två artiklarna från 2010 fokuserar på frågor kring vem som påverkar earnings management (VD eller Ekonomichef respektive om ledningen påverkas av stora aktieägare). Här kan vi således konstatera att forskarna inte längre bekymrar sig om frågan ifall earnings management förekommer, det är redan ett givet faktum. Vem som påverkar earnings management och varför de i sin tur eventuellt påverkas av andra faktorer är frågor som nu behandlas i forskningen. Den amerikanska studien, som även den är från 2005 (Malmendier & Tate), studerade beteende hos VD:ar. Trots att författarnas primära intentioner inte var att studera earnings management var de sedan tidigare medvetna om företeelsen. I och med att de kunde konstatera att benägenheten att jämna till siffrorna ökade med berömmelsen bekräftar de förekomsten av earnings management samtidigt som de identifierar ett visst beteende hos de berömda VD:arna. I studien har författarna jämfört de berömda VD:arna med likvärdiga VD:ar som inte fått någon utmärkelse och därigenom dragit slutsatser om de berömda VD:arnas beteenden. Vår fundering är vad som händer om denna forskning skulle kombineras med de olika aspekterna i artiklarna från 2010. Är de berömda VD:arna i större utsträckning utsatta för påtryckningar från stora aktieägare? Hur påverkas ekonomichefernas beteende av att deras chefer får utmärkelser? Blir påtryckningen på ekonomicheferna större för att VD:n ska behålla sin position? Hur påverkas ekonomichefernas egna incitament för att använda earnings management? Ökar de när VD:n utnämns? I strävan att upprätthålla bra siffror kan de ansvariga lockas eller tvingas att överträda gränsen för vad som är lagligt inom redovisning. Det går att utläsa av litteraturen att definitionen av vad som är laglig och vad som är olaglig earnings management utgörs av en gråzon och denna zon efterföljs av en svart zon där allt är olagligt. Det finns en inbyggd flexibilitet i redovisningsregleringen och det är inte alltid helt enkelt att avgöra om ett företag håller sig inom gränserna eller ej. I början av denna promemoria visade vi två olika definitioner av begreppet earnings management. Vi föredrar den definition som Mulford & Comiskey angett. Anledningen är att den inte innehåller någon värdering, vare sig negativ eller positiv, av begreppet earnings management (detta förutsatt att man inte lägger en negativ betoning i ”manipulate”). Våra tankar går till en föreläsning på C-kursen där Caisa behandlade ämnet om redovisningens gråzon och sa att även inom lagliga aspekter kommer redovisning se olika ut beroende på vem som utför den och de val denne gör. Vi undrar om det finns ett sätt för lagstiftarna att kringgå detta problem eller måste vi helt enkelt acceptera att det finns en gråzon. Som exempel kan ges valet mellan FIFO och LIFO; hur skulle det se ut om företagen enbart fick använda LIFO? Vissa företag t.ex. i länder med hög inflation skulle missgynnas av en sådan lagreglering då deras kostnader skulle öka markant. Healy & Wahlen (1999) konstaterar att forskningen dittills inte ställt de frågor som behövs för att kunna ge lagstiftarna/normsättarna den information de skulle behöva för att minska gråzonen inom redovisningen. Vad vi har sett i de forskningsresultat vi tagit del av har dessa frågor fortfarande inte behandlats i någon större utsträckning. Mulford & Comiskey (2002) tar även upp att earnings management kan fungera som ”inside information” för intressenter. Vi tror att om intressenterna är medvetna om detta och använder informationen korrekt kan earnings management kanske vara något bra, men för de som inte har kunskap att tyda informationen torde det leda till att de hamnar i sämre sits än dem som tolkar rätt. Då earnings management används på så sätt att det även gynnar intressenterna har dessa troligen inget att invända, men då de förlorar på agerandet accepteras nog inte förfarandet. Vidare undrar vi om olika intressentgrupper idag är medvetna om hur företag går tillväga för att ”justera” siffrorna? Om inte, är då intressenterna en grupp som kommer pusha

för att reglerna skärps? Inom dessa grupper återfinns sannolikt representanter för både de som vill hålla sig inom gränserna för vad som är lagligt, såväl som de som gärna töjer på reglerna maximalt i syfte att öka den egna vinningen. Våra funderingar går även till vad som gör att företagsledare går över hela gråzonen och hamnar i den svarta? Är det personlig vinning som motiverar eller är det påtryckningar från någon annan? Kan förväntningar från aktieägarna på att t.ex. VD:n år efter år ska uppvisa goda resultat bli så stora att de riskerar allt för att uppfylla förväntningarna? Eller är det så att de som en gång överskridit reglerna och lyckats är de som också fortsätter? Är det samhället som har drivit fram detta beteende? Är pressen på att lyckas så stor att företagsledningar tappat känslan för vad som verkligen är rätt och numera gör vad som krävs för att visa strålande resultat? Eftersom gränsen mellan den odefinierbara gråzonen och det svarta respektive ”vita” är så svår att känna av vore en fortsatt forskning med utgångspunkt i beslutsmodellen intressant. En möjlig inriktning på forskningen vore att undersöka vilka som har benägenhet att gå över gränsen och vilka som töjer gränsen. Hur tänker ledning då gränsen medvetet passeras? Hur ser beslutsprocessen ut om det finns en sådan? Sett historiskt på hur redovisningen började med räknesticka för att utvecklas till redovisning i böcker och fortskrida till där vi är idag kan man undra om det alltid funnits sätt att förbättra siffrorna på, men att vi idag blivit mer medvetna om vad som sker runt oss. Precis som inom redovisningsteorin i övrigt har studiet av earnings management ändrats genom åren. De tidigare studierna tog ingen hänsyn till användarna av redovisningsinformationen utan studerade så gott som enbart huruvida earnings management existerade och i vilken utsträckning. När förekomsten konstaterats kunde man gå vidare till att studera beteenden något Malmendier & Tate (2005) gör i sin studie av berömda VD:ar. Även Jiang, Petroni & Wang (2010) studerar beteenden hos skapare av redovisning. Guthrie & Sokolowsky (2010) hade en ansats baserad i agentteorin då de ville studera hur en parts beteende (VD:ns) påverkas av en annan (stora aktieägare). Det verkar som att forskningen på området överlag fortfarande är mest intresserad av skaparna av redovisningen och hur de påverkas till att utnyttja earnings management samt hur de påverkar densamme. Hur användarna påverkas av de justerade siffrorna tycks vara ett outforskat område. Vi ser en avsaknad av kvalitativa studier inom området. Visst kan mycket utläsas om företagares och användares beteenden genom att studera årsredovisningar och aktievärden och relationen dem emellan, men för att verkligen förstå beteendena och vad som orsakar dem kan det behövas en kvalitativ inriktning på forskningen.

Källförteckning Backlund, S. & Dahlöf, D. (2005) Earnings Management i svenska börsföretag Företagsekonomiska institutionen: Uppsala universitet Guthrie, K. & Sokolowsky, J. (2010) Large shareholders and the pressure to manage earnings. Journal of Corporate Finance. vol. 16, Issue 3, p 302-319 Healy, P.M. & Wahlen, J.M. (1999) A review of the earnings management literature and its implications for standard setting, Accounting Horizons, vol. 13, Issue 4, p 365-383 Jiang, J., Petroni, K. & Wang, I. (2010) CFOs and CEOs: Who have the most influence on earnings management?. Journal of Financial Economics. vol. 96, Issue 3, p 513-526. Malmendier, U. & Tate, G. (2005) Superstar CEOs. Citeseer. Mulford, C. W. & Comiskey, E. E. (2002) The financial numbers game: detecting creative accounting practices John Wiley & Sons, Inc : New York

Documents

arbettet som eleverna lämnade