BRUNOHANST PERS

VATTENM2RAUÄGEN29

$ B-POST 1.94 64 UF'PLAt-1(:·~; 1.)j::.jf;E:'r'

FÖRSVARSMAKTEN FLYGVAPENNYTT

107 85 STOCKHOLM

Den t4.juni är Jufte'n full m~d .fl.ygplan.

'

·Välkommen! .

Midnight Sun Air Show F 21 Luleå • 14 Juni 2003 ·'

www.airshow.mil .se .t

• FÖRSVARSMAKTENS m ~

FORUM

l

FÖR FLY G VA P N E T 1-2003

z I.I.I ~

~

'-1)-, FLYt:i - j. --=- ~,. --::=:;. ~

I- FÖ R SVARS M A K TENS FO RUM PÖ R FLYG VAPN E T

CHEFREDAKTÖR Peter Llander 08·788 75 69

peter.l lander@hkv.mil.se

ANSVARIG UTGIVARE Anders Llnner

REDAKTIONENS ADRESS: FlygvapenNytt

HKV/lnfo 107 85 Stockholm

Fax: 08 · 788 88 66 1vww.mll.se/ftyg

Flygvapen Nytt utges av tldnlngssektionen,

Högkvarterets lnformationsavdelnlng, tillsammans med Armenytt, MarlnNytt och

Försvarets forum.

I den gemensamma redaktionen för Försvarsmaktens centralt utgivna tidningar Ingår

Sven-Åke Haglund Sektlonschef

Direkttel 08-788 85 54 Rick Forsling (tji)

Peter Uander Claes Nllsso11-Lundstedt

Ulf Petersson Anders Sjöden (vik)

Hans Strömberg

PRENUMERATION: Magnus Trapp 08-788 90 19

E-post: magnus.trapp@hkv.mil.se Prenumerationspris: 100:-, 4 nr/år Postgiro: 31 69 97-6, Kassa 103.0

Bidrag från läsekretsen välkomnas. Redaktionen förbehåller sig

rätten att redigera allt material. Endast ledaren ger uttryck för generalinspektörens åsikter. För signerade artiklar svarar

respektive författare. för redigering redaktionen. För ej beställt

material ansvaras ej. Återgivande av textinnehållet medges.

Källan önskas tydligt angiven.

FlygvapenNytt 2/03 utges I juni. Manusstopp: 15 maj. Layout: Peter Llander

Tryck: Christer Perssons tryckeri, Köping Trycks på miljövänligt papper.

SW ISSN 00 15-4792

Omslagsbilden:

Nytillträdde f lygvapeninspektören, generalmajor Jan Andersson

framför Gripen. Foto: Louise Levln/F6rsvarets blldbynl

Nytta oc·

Försvarsmaktens syn på en framtida inriktning överlämna­

de~ den första mars ti l l regeringen. I perspektivplaneringen

redovisas möj liga utveck lingsvägar i fyra så kallade mål­

bi lder med o li ka tyngdpunkt på bland annat nationell och inter­

nationell verksamhet. Försvarsmakten har tagi t ställning till de

olika målbilderna och förespråkar ett alternativ som innebär

sti irkt in ternationell förm1'1ga men också en långsiktig nationel l

kompetens- och ulveckl ingsförmåga innebkirande au vi skall

kunna utvecklas mot att möta nya, idag okända hot. som kan upp­

stå i framtiden.

Den internationella förmågan skall kunna öka och omfatta in te

bara fredsbevarande utan ocksä fredsframtvingande insatser.

Det är viktigt att vi tyd ligt klargör vår syn på en framtida

inriktning. I det fortsatta arbetcl inför försvarsbeslutet är det min

förhoppning att utgångspunkten i försvarsdcbatten kommer att

fokusera på fak torerna nytta och effekt i en föränderlig värld. Vad

vi ll den pol itiska nivån att Försvarsmakten skall kunna uträtta och

hur. och med vilka medel, gör vi delta med högsta möj l iga effekt?

Försvarsmakten skall om cirka ett år lämna in sitt slutl iga

underlag och försvarsbeslutet skall fattas av riksdagen under hös­

ten 2004. När debatten startar uppmanar jag alla och envar inom och

utanför Försvarsmakten all engagera sig aktiv t med rubricerade

ledord. fakta och sakförhållanden, som grund för sin argumenta­tion.

Framtiden kräver nytänkande och professionalism

Som nytillträdd flygvapeninspektör är j ag är övertygad om att

Försvarsmakten och f lygvapnet går en spännande framtid ti l l

mötes. Det viktiga förändringsarbete som nu pågår kan sannolikt betraktas som ett kontinuerligt till sLånd. En förändrad omvärld

Estländare utbildade på svensk basmateriel

FVRF och Flygfälts ingenj örs­föreningen Nord (FIFN) fi ck i

uppdrag att inom ramen för

fri vi ll igorganisationernas ut­byte med de baltiska staterna, ordna kurser i hantering av

svensk fälthållningsmater iel som tidigare sänts ti ll den est­niska fl ygbasen LennuBas

Ämari. Basen I igger några mi I från Tall inn och fö· under åter­uppbyggnad från grunden

efter att ha lämnats av ryssar­na för tio år sedan.

Genom FVRF:s försorg

deltog löjtnanterna Owe Are­schoug och Arne Linding som instr uktörer. Båda kun­

niga tekniker med vana av dessa äldre typer av maski ner. FIFN bidrog med underteck­

nad som kommendant, sam­

ordnare och flygfältsingenj ör.

Estnisk personal instrueras om handhavandet av ett svensk snö­röjningsfordon.

FtygvapenNyu • I • 2003

Vid ankomst ti ll basen kon­trollerades materielen: två

snöslunga 77, tre sop- o blås­

aggrcgat typ ARA, en Dodge­brandbil samt kompressor, två

tankbilar, ång-& heLvattenag­

gregat, staggar. traktorer mm. En del reparationsarbeten

var nödvändigt och fordons­

teknikern Nils-Erik Nilsson snabbinkallades friin Försvars­maktens Logistik (FM Log) i

Uppsala. Utbildningen, som genom­

fördes på engelska, i nleddes

med snöslungorna och en

ARA. Efter en inledningsvis något avvaktande estnisk hfi ll­ning visade sig alla Lina upp

och i kombinaLion med lite teori lektioner om snöröjning kunde man så ti ll allas lycka

bö1ja nyttja de pr ioriterade maskinerna ti ll fullo. Det dikade sammanträffa med

säsongens första r iktiga snö­oväder.

Utbildningen fortsatte i

januari 2003, denna gång prioriterades utbildning på Dodge-brandbilen samt kom­

pressor, stagg samt även repe-

FIFN och FVRF har under vintern genomfört två kurser på den est­niska flygbasen Ämari. Kurserna omfattade hantering och under­håll av från Sverige skänkt fält­hållningsmatriel bl a snöslungor.

Bilder: Anders Pe<crson

tition ARA och mer snöröj­ningsteori.

Nu blev vi mollagna som gamla kamrater och utbi ld­

ningen fortlöpte frik tionsfritt fri'm start.

På basen förekommer även

andra instruktörer. bland annat danskar vilka sänt över en hel

del fordon. Baspersonalen har

även viss USA-utb ildning emellanåt inför Nato-mccl­lemsskapet men det är svens­

ka maskiner som upprUtthål lcr fälthålln ingen.

ANDERS PETERSON

47

46

FVRF Kansli Besöksadress: Riddargatan 13

114 84 Stockholm Tel. 08-788 89 48 Fax 08-788 89 51

Generalsekret erare: Göte Pudas

08. 788 89 47

Utblldnlngsavdelnlngen: Thomas Hillemar

08-788 89 44 Åke Axelsson 08-788 89 48

Utveckllngsavdelnlngen: Carsten Aensburgh

0431·401959 F 10. 262 82 Ängelholm

Administration/ Ekonomi: Fabriksgatan 8. 821 82 Bollnäs

Margareta Sundqvist 0278-13470

Carina Runqvist 0278-13471

Fler ungdomsinstruktörer FVRF:s nya ungdomsutbild­

ning har skjutit fan, men vid den regionala ungdomsverk­samheten på många stäl len i

landet är behovet av instruktö­rer fortfarande ell problem. För att få ti llträde till instruk­lörsutbi ldningen (LK skede I och 2 samt skede 3).

Skedena I och 2 är allmän­na, vilket alla blivande in­

struktörer genomför, oavsett vilken inriktning man har på

skede 3. Skedet iir specifikt beroende på inom vilken

tjänstegren man sedan avser

all bl i instruktör inom. Här finns nu ell behov av

au både idag ej utbildade in­

struktörer genomför hela in­struktörsutbi ldningen: I K skede I och 2 samt skede 3

FVRF-U samt att redan god­kända instruktörer komplelle­rar sin instruktörsutbi ldning med skede 3 FVRF-U. Delta

för au kunna vara verksamma inom FVRF:s ungdomsverk­

samhet. såväl central t men framför allt regionalt, där behovet lir stort.

Au j obba med olika typer av elevgrupper utvecklar in­struktören och kan defin itivt ses som en breddning av in­

struktörskompetensen. precis

som all vara instruktör både

inom egen tjänstegren och t ex TFU. För tillträde ti ll instruktörsutbi ldningen för de som avser att genomföra

skede 3 FVRF-U krävs furirs grad (för andra skede 3 krävs sergeams grad). D ispens kan

erhållas för t i l lträde om endast GB-Led är genomförd.

IK skede I och 2 genom­

förs vid F 20 i Uppsala under veckorna 3 14-3 15 och på FM HS i Halmstad under veckor­

na 327-328. Skede 3 FVRF-U genomförs enbart på FM HS i Halmstad under veckorna 330-33 1. CARSTEN FLENSBURGH

Ny instruktörsutbildning lnstruktörsutbildningen har

utökats under 2003 med skede 4. Della skede innehåller komplellerande ut.bildning till

tidigare instruktörsutbildning, som idag är implementerad i årets skede I och 2.

Skede 4 innehåller utbi ld­ning i Försvarsmaktens peda­gogiska förhållningsslitl ti ll all

utbildning: HBL; Helhets­Basernt Lärande. Genomförd

utbildning i helhet.sbaserat. lärande, t ex vid Instruktörs­

kurs (IK) skede 4, ska vara genomförd för att kunna fort­sätta att verka som instruktör vid utbildningarna.

För att möj liggöra för alla

instru ktörer au delta i utbild­ningen kommer IK skede 4 att

genomföras under ett antal år.

Detta blir både en kval i tets­säkring och utveckling av

FVRF:s instruktörer samt ska­par samtidig en uppdatering

över vil ka som fortfarande är verksamma inom instruk­

lörstjänsten.

FVRF:s IK skede 4 är öppen för yrkes- och rescrv­officer::ire som är verksamma

inom frivilligutbildn ingen. Kursen genomförs vid FM HS i Halmstad i vecka 327.

CARSTEN FLENSBURGH

Samarbete med HVSS Ett samarbete har inletls mel­

lan FVRF och Hemvärnets Stridsskola i Väl linge. Till en bö1ja11 omfattar samarbetet

elevplatser till FVRF elever på

Hemvärnets k vartermästarut­bi ldning. FVRF ser mycket positi vt på att vi fåll till gång

till kvalilicerad utbildning och vår förhoppning är att samar­

betet kan ut vidgas.

Flygbaskurser på F 21 Efter en stan i liten skala 2002 kommer FVRF i som­mar au bedriva en utökad fri­vi I l igskola på F 2 1 i Luleå.

Utbildningarna omfattar nera tjänstegrenar i elen nya flyg­basorgan isationen. För första

gången kommer också elever

från estniska Kait seliit att

genomföra kurser i "air base defence" på en svensk flyg­llottilj.

FlygvapcnNytt • I • 2003

h effekt i en föränderlig värld

innebär nya förutsäuningar som ställer krav på föränderl ighet

och nytlinkande.

M in personliga utgångspunkl i della sammanhang ~ir "att det som var bällre förr, sällan är tilliimpbarl idag och definitivt blir sämre med tiden". Deua skal l ej förväxlas med det som

kan tyckas ha varit trevligare förr och som vi alla nostalgiskt

kan längta tillbaka ti ll och naturligtvis skal l vi vårda våra tra­

ditioner och minnen. Vi värnar dock framtiden bäst genom att

lägga det gamla bakom oss.

Flygvapnet återvänder till Kongo

augusti 1963 lämnade flygvapnet och F 22 dåvarande Belgiska Kongo efter el! FN-uppdrag som varat i nästan två år.

Efter 40 år planerar flygvapnet nu för att återvända ti l l Kongo.

Till elen FN-ledda insatsen, MONUC rekryteras just nu en

fl ygplatsenhet p:'.'t cirka 90 personer. Förbandschefen är utsedd och han lir med omedelbar verkan aktiv i förberedelsearbetet.

MONUC etablerades 1999 och för närvarande tjänslgör fem

svenska militärobservatörer i missionen. En särskilt antag­

ningskommission är till sall för att rekrytera personal med de

räua kompetenserna. Materielanskaffning pågår och det är många skiftande behov som skall t.i l lgodoses i en mission av detta slag. lnsatsen genomförs ej inom ramen för befintl iga

regislerförband utan är en fristående mission som efter beslut

i ri ksdagen kan bli akluell redan till sommaren.

Ljuset är på väg tillbaka

Det är min förhoppning att de posi ti va effekterna av den nya ledni ngsstrukturen skall synliggöras under året. De nya arbets­formerna börjar att sätta sig och jag uppfattar dem som kon­

struktiva och effektiva. Min inriktning och prioritering för

innevarande år är att övnings- och förbandsverksamheten

ytterl igare skall utvecklas, både i omfattning och kvalitet.

Exempel på detla iir övning Focus som nu är genomförd och Flygvapenövningen som ligger framför oss, två viktiga

övningar som utökats i både omfattning och kvalitel jämfört med föregående är. Övning ger färdighet och vi planerar att

under året producera cirka tio procent mer llygtid iin 2002. Ljuset är på väg ti llbaka i dubbel bemärkelse och jag ser fram emot en spännande och innehållsr ik vår för flygstridskrafterna.

Nytta och effekt i en föränderlig värld

JAN ANDERSSON

FLYGVAPEN INSPEKTÖR

4

Chefredaktör' n har Ordet

Toppbetyg Den läsvärdesundersökning som under vintern har genomförts 0111 Försvarsmak­tens centra lt utgivna tidningar är nu klar.

Resultatet är trevl ig läsning för os~ som arbetar med all producera de tre försvars­grcnst idningarna samt Försvarets forum.

Generellt scu så får samt liga tidningar bra betyg av sina !Hsare.

Jag ska inte tråka ut er med uppräkning

av si ffror, men kan ändå inte låta bli att nämna några. Mest glädj ande är au hela 94 procent av l äsarna uppger sig anse alt

FlygvapenNyll är trovärdig, blou två pro­cent anser det motsaua. M otsvarande siff­ror för A rmcnytt och Marinnytt iir 78

respekt ive 83 procent. 82 procent av er anser att Flygvapen­

Nytt är både informati v och aktuell, 83

procent tycker layouten är trevl ig. Till al la !Hsare vill jag framföra eu ston

Tack för era uppskallandc omdömen.

Uppskaun ingen och de goda betygen gäl­ler även all berörd nygvapenpersonal som alltid stä ller upp på ett föredömligt sätt i

samband med reportage och fakta insam-1 ing inför alla artiklar.

B land önskemålen om fler artiklar i

särski lda ämnen märks utlandsreponage och reportage om markstridsförbanden.

När det giil lcr frt1gan om all slå ihop de tre försvarsgrenstidningarna märks det en ski llnad mellan M arin- och Flygvapen­

Nytts läsare i jämförelse med Arrnenyus. I den förstniilnncla gruppen ogi l las förslaget av 5 1 procent, mot 29 procent av Armc­

nyus läsare. Av deras läsare anser 52 pro­

cent alt det är en bra ide, liksom 30 procent

av PlygvapenNytts och 36 procent av Marinnytts läsare

Hur bli r det då med försvarsgrenstid­

ningarna i framtiden? Än är det för tidigt att svara p{1 den frå­

gan. Fakta är att chefen för Förwars­

maktens informationsavdelning i ctl för­slag ti l l ÖB förordar en nedläggning av de tre tidskril'terna. I sUil let vi ll man satsa på

att behålla Försvarets forum och all starta

en ny tidning. Innehållet i den nya, ännu namn lösa, tidskril'len ska inneht1Jla repor­

tage och specialartiklar inom de tre för­svarsgrenarnas verksamhetsområden.

Tanken är att all Försvarsmaktens per­

sonal ska erhålla h;ida tidskri rterna. totalt tolv utgåvor om året. Den nya tidningen ska dessutom distribueras ti ll alla värn­

pl iktiga upp ti l l åua år efter avslutad

grundutbi ldn ing. Någon exakt tidpunkt för etl be~l ut i

frågan li nns inte, men möj l igen fatlar ÖB ett beslut någon gf1ng under sommarhalv­året.

* * *

FlygvapenNytt har fått en ny ansvarig utgivare, major A nders Linner.

Han bö1jade sin ka1Tiär som fältflygare

i bö1j an 1970-talet och har genom åren skaffat sig en genuin kunskap om flygvap­net. De senaste tio åren har han arbetat

med informationsverksamhct, främst vid F 7 i Sf1teni·is och ~edan 2002 som infor­mationschef åt flygvapnets generalinspek­

tör.

PETER LIANDER peter.11andcr@t1kv.mil.se

INNEHÅLLSFORTECKNING 1 · 2003

Ledare 2

Chefredaktör'n har ordet 4

Åter ti ll Kongo 5

Först på Pristinas gator 8

Signalspanare för utlandstjänst 10

Flyg mera mörker 12

Det ser ljust ut 16

Fort satt höjd ambit ion 18

Försvarsmaktens nya organisation 20

Mats Westin, helikopterflott iljchef 22

HKP 15 anländer 24

Flygskolan etableras på Malmen 28

Fiygsäkerhet 30

Strilbataljon 04 33

Open Skies: Svensk nysatsning 36

I spetsen för jämställdhet 38

Svenska f lygpionjärer 41

i Korthet 42

FVRF-aktuellt 46

Ungerska Gripen får Nato-status

Enligt det nya tilläggsavtal som i februari träffades mel-

1 an Försvarets mate rielverk och det ungerska försvarsde­partementet kommer de ung­erska Gripen-flygplanen att

modifieras t ill Nato-kompati­bel s tatus.

De 14 flygplanen, varav

två tvåsit siga JAS 398, tas ur Försvarsmaktens Gripen­

bestånd. Uppgraderingen gä ller

bland annat: lufttankningsför­måga, möjlighet att bära Nato­vapen inkluderande laser­

styrda bomber, inbyggd syre­generator (OBOGS), engelsk­

språkliga färgd isplayer i cock-

från de erfarenheter som drogs i Gulfen.

John Olsen har studerat

lu ftoperationen från etl ira­kiskt perspektiv genom att intervjua irakiska avhoppare.

Han har kart lagt Saddam Husseins innersta cirk lar och hur han skyddar sig mot yttre

hot. På seminariet redovisade

Olsen vilka faktiska möj lighe-

Flygvape11Ny11 • I • 2003

pit samt ett Nato-interoper­

abelt kommunikationssystem. Genom uppgraderingen har

leveransen av de första flyg­planen flyttats fram ett drygt år, till våren 2006.

Enligt avtal kommer flygpla­

nen att hyras i tio år för att därefter köpas av Ungern.

Sverige kommer att förse det ungerska flygvapnet med omfattande operativ och tak­t isk utbildning av såväl piloter

som teknisk personal. Sverige kommer även att t i llhanda­hålla underhållsutrustning.

simulatorer, reservdelar samt ett omfattande integrerat logi­

stikstöd.

ter en Juftkrigsoperation har

att avgöra ett krig vid insatser mot det som i Wardens sys­

temteori kallas ledarskaps­ringen (se taktrutan till höger).

För att flera än seminarie­

deltagarna ska få chansen att ta del av talen kommer FHS under våren att sända en

video ti ll flygvapnets förband och skolor.

Andra seminariedagen tog

deltagarna sig an varsitt kapi­te l av utkastet ti ll luftkrigs­doktrinen. Diskussionens vå­

gor gick höga och kapite lför­fattarna fick gott stöd inför det fortsatta arbetet. Doktrin­

arbetet ökar nu farten ; slut­utgåvan ska vara distribuerad vid halvårsskiftet.

JAN REUTERDAHI..

FÖRSVARSHÖGSKOLAN

FOTO: ANDREAS KARLSSON/FBB

Nygammal 32-pilot

Som nämndes i det förra numret av FlygvapenNytt hålls några få exemplar av

Draken och Lansen i luft­värdigt skick. Men det gäl­ler även att bihålla kunska­

perna om deras handha­vande både på marken och luften vid liv.

Den dittills ende behö­

riga Lansen-piloten , kapten Kjell Dahlberg (till vänster på bilden) kommer att pen­

sioneras under 2003. Där­för har den rutinerade upp­visningspi loten major Alf

lngesson-Thoor (t h) återin­flugits på typen, vars at-

tackversion han f lög under en stor del av 1970-talet.

- Sånär som på en vecka var det 25 år sedan jag f lög 32 senast, säger

Alf Jngesson-Thoor. - Trots en annan motor­

typ, ny instrumentering och

rad io kändes det hyfsat hemtamt. Fantastiskt vad gamla inlärda kunskaper

sitter i.

Fienden som ett system av system Wardens systemteori utgår från hypotesen att alla organiska

system har samma grundläggande, inbördes beroende system­delar. Alla delar måste vara intakta för att systemet ska fungera. Genom att förstöra en systemdel bringas hela systemet till kaos

eller kollaps. System består av en ledningsfunktion som inriktar systemet. systemförutsättningar för omvandl ing av en energi­form till en annan, infrastruktur för transport av energi mellan

systemfunktioner, en befolk­ning som får systemet att arbeta och en skyddsfunk­

tion mot yttre hot. En stats ledningsfunktion

utgörs av politiker och

ledande ämbetsmän. systemförutsättningarna kan vara elsyste­met, infrastrukturen vägar och järnvägar. populationen landets befolkning och militärmakten dess skyddsfunktion.

Enligt Warden medger dagens teknologi insatser direkt mol ledningsfunktionen . Om ledningsfunktionen inte kan förstöras

fysiskt så kan den isoleras genom insatser mot systemförut­sättningarnas hårda mål, tex ett lands elnät. Kaos uppstår och systemet slutar fungera rationellt. Som bevis anför han ekva­tionen "Pl1ys ical x Moral = Outcome," d v s om motståndarens

fysiska krigföringsförmåga nedbringas till noll blir moralfaktorn oväsentlig.

45

44

Midnight Sun Air Show Årets enda militä ra flygdag Gävle och på scenen kommer arrangeras den 14 jun i vid det att bli diverse artistupp­F 21 i Luleå. Uppvisningspro- t rädanden. grammet kommer bl a att innehålla flygvapnets f lygplan och helikopt rar, med bland annat enskild och fyrgrupp JAS 39 Gripen och Team 60.

Dessutom P-51 Mustang, Vampire, Su-26, Tiger Moth, J 34 Hunter samt wingwalking med Pierre Holländer Flying Circus.

Gästande ut ländska flyg­vapen i markutstäl lningen och förhoppningsvis i luften är Finland med F-18 Hornet. F-16 från Norge och från Stor­britta nien Nimrod, Tornado och Jaguar.

Grindarna öppnas klockan 12.00 och flygprogrammet börjar 13.00 med modellflyg, fa llskärmshoppning och civila flygplan. Klockan 15.00 star­t ar det militära flygprogram­met där temat är f lyget 100 år, flygplan som flugits på F 21 och internat ionellt flyg. Efter f lyguppvisningen bjuds publi­ken på en musiköverraskn ing.

För smidigast t ransport t ill F 21 rekommenderas buss från Luleå centrum eller en cykeltur.

Information om Midnight Sun Air Show finns på

För den milit ära musiken Internet : www.airshow.mil.se

svarar hemvärnsmusiken från

Tekniker prisbelönad Löjtnant Thomas Pekår vid Taktikutvecklingsenhet TP84 i Såtenäs har av Kungliga Krigsvetenskapl iga akademin t ill­delats en belöning på 15 000 kronor samt belöningsmedalj i silver ur Lars och Astrid Albergers stiftelse. Till grund för belöningen låg hans insatser för framtagning och utprovning av varnings- och motmedelssystem i f lygsimulatorn ti ll TP 84 Hercules.

Storfrämmande vid FHS luftkrigsseminarium Försvarshögskolans luftkrigs­seminarie gick traditionsen­ligt av stapeln i januari. Cirka 180 deltagare från Försvars­makten, Försvarshögskolan (FHS), totalförsvaret och för­svarsindustrin deltog.

Seminariet var en del av Försvarshögskolans stöd i Försvarsmaktens doktrinar­bete och ku nde i år presen­tera sä rdeles framstående

gäster: de amerikanska över­starna John A Warden 111 och Philllp 5 . Meilinger samt fil dr John A Olsen.

Phillip Meilinger är en av USA:s ledande luftkrigshisto­riker, med fyra böcker och 60 artiklar i ämnet. Hans artikel Ten Propositions Regarding

Airpower är obligatorisk läs­ning för alla USAF-officerare liksom The Paths of Heaven:

The Evolution of Air Power

Theory som beskriver luftk­rigskonstens utveckling.

På seminariet beskrev Meilinger luftkrigskonstens utveckling t ill våra dagar och påvisade luftkrigsresurser­nas möjliga användningsom­råden i framtida lågnivåkon­f likter.

John Wardens bok Tl?e Air

Campaign: Planning for Gom-

- ·

bat studeras vid f lertalet mili­tära utbi ldningsansta lt er i västvärlden. Den låg också till grund för planeringen av luftkrigsoperationen i Gulfkri­get 1991.

På Försvarshögskolan be­skrev Warden ingående sin teori om fienden som ett system av system samt argu­menterade om nu- och framti­da luftkrigsoperationer uti-

Föreläsarna John Warden (t v) och Phillip Melflnger vid luftkrigsseminaret på FHS.

Seminariedeltagarna bestod mestadels av flyg­officerare från landets flottiljer och skolor.

FlygvapcnNyll • I • 2003

Nytt flygvapenförband i FN-tjänst

4""""'5 __ ;;w

UN

Ett svenskt insatsförband benämnt Flygplatsenhet Kongo kommer att svara för driften av flygplatsen i den kongolesiska staden Kindu.

Sverige planerar att genom

Försvarsmakten bistå FN med hjälp att driva en flyg­plats i Kongo.

Förbandet benämns Flyg­

platsenhet Kongo och den svenska insatsstyrkan beräk­

nas vara operativ den 1 juni i år.

Planeringen inför uppdra­

get leds av Flygtaktiska kom­

mandot i Uppsala. För att kunna lösa uppgif­

ten måste en helt ny typ av

förband sättas upp på rekord­

tid.

AV PETER LIANDER

FlygvapenNyll • I • 2003

Med början i sommar planeras ett svenskt fl ygvapenförband del­taga i driften av en civi l flyg­

plats i Kongo. Insatsen är resultatet av en förfrågan som FN framförde till Sverige i höstas.

Bakgrunden är au FN i Kongo är enga­gerat i en fredsbevarande verksamhet som kallas MONUC. en förkortning för Mis.vion de In Orgc111i.rn1io11 des nations Unies en Rupuhlique Democraric Repub­lic oj' Congo. Det kir elen största mission som FN bedriver för närvarande.

Del är i grunden en observaLörsmission. där FN har en mängd observatörer på olika platser i landet som studerar och utreder de stridande parterna. Men insatsen kommer nu utökas.

En av åtgärderna som vidtas i landet sy ftar ti ll att ol ika väpnade grupper som härstammar rrån grannländer, I ex Rwan­da, ska kunna återbördas hem. J nuläget befinner de sig i Kongo som en följ d av ol ika stridigheter och konfl ikter.

Det akLUella området saknar infrastruk­tur, det är i stort sett viiglöst land och där­för måste förfl yttn ingarna ske med f'lyg. Men även inom denna transportsektor

Foto: C-G Sc/ou/IZ

råder stora brister, både personellt och i nfrastru kturel It.

Den sven;ka förbandscnheten benämns Flygplatsenhet Kongo (FK) och dess upp­gi ft bli r au bedriva llygplatstj änst, d v s passagerarservice, bagage- och frakthan­tering och räddningstj~insL.

Åtagandet löper på ett år och persona­len kommer au tjänstgöra i sexmånaders­perioder. Överstelöjtnant Pcrcy Hansson, från F 17 i Ronneby 1ir utsedd Li Il chef för den första kontingenten, kallad FK 0 I.

Pt1 plats i Kindu kommer det även all finnas FN-förband från bland annat Syd­afrika. Det sydafrikanska förbandet utgör det ena av två s k stridsgrupper (Task Forcc) som har till uppgi ft att med hjälp av bland annat helikoptrar söka upp olika gerillagrupper som finns i svårti llgängl iga trakter, och exempelvis ge dem skydd under llygtransporten till olika uppsam­lingsläger i östra Kongo.

Det bedöms också vara det säkrasle sät­tet, eftersom det finns risk för all stridig­heter kan uppstå om fientl igt sinnade grup­J:>eringar hamnar i samma områden under vandringar till fots.

För au dessa stridsgruppcr ska kunna ..,_ ..,_ ..,_

5

/' Gatumiljö i staden Kindu, där det svenska flygplatsförbandet kommer att verka. Foto: c-G Schu1rz Överstelöjtnant Percy Hansson blir chef för

........ ..,. bedriva sin verksamhet e!Tektivt krävs en fungerande logisti korganisation. Det är bland annat för all säkerstUI la denna som elen svenska nygplatsenhetcn bidrar med sin kapacitet.

Helt nytt förband

Det svenska llygvapnet har tidigare aktivt deltagit i FN-operationer i Kongo. Åren 196 1 - 63 fanns d~i r en !lygdivision med J 29 Flygande Tunnan i ett förband som benämndes F 22.

Del Hr således 40 år sedan sist, men denna gång kommer det inte att finnas

några svenska militärnygplan i förbandel. Den nya förbandsenhcten utgör däremot ett bra exempel på Försvarsmaktens nya inri ktn ing som sy ftar till atL ha en flexibel insatsförmåga.

Hiuills har nämligen varken Försvars­makten eller det tidigare flygvapnet haf1 något förband med uppgift all bedriva flygplatstjänst av det här slaget. Därför har man tvingats att på rekordtid organisera och sälta upp ett hell ny typ av förband från grunden.

Överstelöjtnant Carl -Gustav Schultz vid Flygtaktiska kommandot i Uppsala har varit projektledare för utvecklingsarbetet

FK 01. Foto: C-G Schulrz

som inleddes i december 2002. I grunden är han flygtekniker, men har sedan slutet av 1980-talet skaffat sig bred erfarenhet av ledning av llygbasförband. Han har haft en aktiv roll utvecklandet av de internationel­la snabbinsatsförbanden Swafrap AJS37 och Swafrap C- 130.

- Bi ldandet av Swal'rap AJS37 under­lättades genom att vi drog fördelar av den befintliga organisationen. Men i det här fallet finns inget färdigt koncept att falla tillbaka på. Försvarsmakten äger inte ens alla typer av fordon som behövs för upp­giften i Kongo, säger C-G Schultz.

För att kunna besvara FN:s förfrågan,

Flygplatsen i Kindu trafikeras av en mängd olika flygplanstyper, Boeing 727, Personal ur en svensk rekognoseringsgrupp i samtal med FN· Gasa 212, IJ-76 m fl. Foco: Lars ldmark personal i Kindu. Foto: C-G Scl>ulrz

6 FlygvapenNytt • I • 2003

Tack och adjö F 10 Skånska flygflottiljen , F 10, i Ängelholm stängdes för gott vid en ceremoni den 20 december 2002. På plats fanns en stor del av persona· len, den då tillträdande flygva­peninspektören Jan Anders­son samt inbjudna gäster.

Vid ceremonien överlämna­des flottiljens fana t ill chefen för Blekinge flygflottilj , F 17, i Ronneby. En symbolisk mar­kering av att F 17 övertar tra· dit ionsansvaret för F 10.

F 17 har tagit över perso· nalen från och driften av luft­bevakn ings- och strids led­ningscentralen i Hässleholm, liksom F lO:s Gripen-flygplan.

På flottiljområdet i Ängel· holm finns under 2003 en mindre personalstyrka i en awecklingsorganisation som ska tömma al la loka ler. Rivningsarbete av vissa bygg­nader pågår, bland annat ett motorkörn ingshus som speci­albyggts för Gripen.

Flottiljområdet är klassat som ett militärt skyddsobjekt under hela 2003, men däref· ter lämnar Försvarsmakten platsen.

F 10 flyttade til l Barkåkra utanför Ängelholm 1945, efter att ha bildats på Bu lltofta-fä l­tet i Malmö fem år tidigare. Fram ti ll mitten av 1990-talet

Hotet - en kommande biothriller Under våren görs inspe l­ningsarbetet av en biothriller med titeln Hotet, med regi av Kjell Sundvall . Filmen utspe­lar sig till stora delar i mili­tära miljöer i Norrland.

Försvarsmakten har i en överenskommelse från 2001 med produktionsbola­get Cinema Art, beslutat att medverka med erforderliga militära resurser vid inspel­ningen. Filmproduktionsbo· laget bekostar logi och kost för deltagande personal ur Försvarsmakten. De ko m-

Flygvape11Ny11 • I • 2003

mer även att debiteras Försvarsmaktens kostnader som inte kan härledas till militär övningsverksamhet.

Mestadels sker inspel­ningarna vid F 21 i Luleå, Vidsel-basen och i anslut­ning till Försvarets materiel· verks provplats RFN. Arbetet inleddes i mitten av mars för att pågå under cirka sex veckor.

Rekryteringsbefrämjande Den mil itära flygverksamhet som speglas i Hotet inklude-

rar Gripen, transportflyg och helikoptrar.

- Åtagandet kommer end­ast marginellt att påverka vår ordinarie verksamhet . Enligt min uppfattning kan Försvarsmaktens deltagan· de i filmen på ett positivt sätt bidra t ill det alltmer betydelsefulla rekryterings­arbetet, sade flygvapenin­spektör Jan Andersson i en kommentar inför inspe l­ningsstarten.

Hotet beräknas prelimi­närt ha biopremiär 2004.

fanns här tre jaktflygdivisio­ner, med flygplanstyperna J 22, J 21R, J 28 Vampire, J 29 Tunnan, J 34 Hunter och inte minst J 35 Draken. För att påminna om denna epok har det rests en minnesten på flottiljområdet.

Ett annat sätt att bevara minnet av F 10 är förbands­museet. men dess framtida lokalisering är inte bestämd. Vis ioner saknas dock inte, en ide är att etablera ett nytt för· bandsmuseum i anslutning t ill Banverkets museum i Ängel­holm.

Ny chef ' I

för F 17 Den 1 apri l fick F 17 i Ronneby en ny flottiljchef. Det är överste Lars Lundell som t idigare tjänstgjort i Högkvarteret i Stockholm.

Den tidigare F 1 7-<;he· fen överste Lars Johans­son tjänstgör nu i Högkvar­terets operativa insatsled­ning (Opil), men kvarstår som chef för det internatio­nella snabbinsatsförban­det Swafrap AJS37.

43

42

Nijmegen-marschen Kungliga nederländska förbundet för Fysisk fostran organiserar den 15 till 18 juli 2003 den 87:e internationella fyradagars lång­distansmarschen i Nijmegen. Marschen är 16 mil och avverkas på fyra dagar. Män bär dessutom 10 kilos packning och medaljen som erhålls får bäras ti ll svensk uniform .

40 000 deltagare från olika länder går marschen, varav 5 500 militärer som bor i militärförläggningen Camp Heumensoord.

Sverige har representerats av en militär delegation i Nijmegen sedan 1967. Cent­ralförbundet för Befälsutbildning (CFB) sam­ordnar året s svenska militära deltagandet.

Kontingentsdeltagare ska ha anknytning ti ll Försvarsmakten eller frivillig försvarsor-

ganisation och ska ha fyllt 18 år. Kontin­gentens storlek är begränsad ti ll 200 delta­gare.

Före den 8 juni ska deltagarna ha avlagt ett obligatoriskt marschprov, omfattande minst 80 km marsch och som genomförts inom två dygn om etapper på 40 + 40 km. De ska även ha tränat totalt minst 400 km i marschsträckor överstigande 30 km.

Kostnaden för deltagande i Svenska Nij­megenkontingenten 2003 är 1 600 kronor samt resekostnader till och från Nijmegen.

Mera information finns att läsa på Inter­net: http://svenska.mll.nljmegen.org/ och www.4daagse.nl

Första kvinnliga flygöversten Den 1 apri l utnämndes fyra flygofficerare till överste.

En av dem är Ingela Mat ­thiasson, stabschef vid F 7 i Såtenäs, som därmed är den första kvinnliga flygofficer som befordrat s ti ll överste.

De övriga tre är:

Rafael Bengt ssson, som samtidigt ti llträdde befatt­ningen som chef för F 20 i Uppsala.

Lars Jäderblom, flygatta­che vid svenska ambassaden i Washington DC, USA.

Bo Bengtsson, som tjänst-

gör i Högkvarterets grundorga­nisationsavdelning.

Den 1 februari utnämndes också Mat s Andersson ti l l överste. Han tjänstgör i Nato­staben SHAPE i Mons, Bel­gien.

Meteor - europeisk radarjaktrobot utvecklas Sverige ska medverka i ut­vecklingen av en ny radar­jaktrobot benämnd Meteor. Övriga nationer är Frankrike, Italien, Spanien, Storbritan­nien och Tyskland.

Meteor är en jaktrobot av BVR-typ, d v s med lång räck­vidd som medger avfyring mot mål utan visuell upptäckt (Beyond Visual Range). Den kommer att kunna användas på olika flygplanstyper, såsom Gripen, Eurofighter och Rafa le.

Meteor planeras att bli operativ efter 2010.

I projektet representeras Sverige av Försvarets materi­elverk.

Den britt iska försvarsmate-

rielmyndigheten Defence Procurement Agency (DPA), som företräder de övriga län­derna i upphandlingen, har

tecknat påbörja

kontrakt om att utvecklingsarbetet

med Matra British Aerospace Dynamics (MBDA). Företaget företräder ett indust rikonsor­tium där Europas ledande robot industrier ingår, bland annat Saab Bofors Dynamics.

Prov med Gripen Tillsammans med Eurofighter kommer Gripen att användas vid flygprov och provskjut­ningar. Därmed får Sverige en betydelsefull roll i utvecklings­arbetet.

FlygvapenNyll • I • 2003

Vy över FN-campen vid Kindu flygpla ts. Foto: CG Schulrz

Till höger: Flygplatsen i Kindu har låg standard. Bilden visar en incheck-ningsdisk för passagerare. Foto: Lars 1<1mark

reste en svensk s k facl find ing-grupp till Kongo i december. B land annat besöktes en av de då aktuella fl ygplalserna, Buka­vo, som har en yttersl bristfällig infra­struktur. Den svenska personalen hade tvingats bo tält om det bl ivit en mission där.

Men resan gav dock svar på frågan om Sverige skul le klara uppgi rtcn.

- Ja, det ansåg vi definitivt, säger C-G Schultz.

- Vid ett efterföljande utvärdcrings­möte i bö1jan av februari hos FN i New York bestämdes det dock au vi skulle vara på en annan fl ygplats, Kindu.

Östra Kongo

Flygplatsen är belägen i den östra delen av landet, invid en stad med samma namn. Kongo är till ytan fem gånger större än Sverige och en flygresa mellan huvudsta­den Kinshasa och Kindu tar cirka två tim­mar med ett vanligt passagerarflygplan.

Det som den svenska flygpl.atsenheten ska uträua i Kindu ~köts normalt av civila företag. Det handlar om vanlig flygplats­tjänst som på vilken civil flygplats som helsl. C-G Schultz:

- Normalt anli tas civi la kontrakWrer, men i den situation som råder i Kongo blir det både dyrt och osäkert för FN. Blir situ­aLionen insLabil och del är risk för strider i ett område, linns hela tiden risken att den civila verksamheten där snart upphör. Men ett militärt förband kan hävda sin egen och verksamhetens integri tet på etl annat säll och kommer sannol ikt all vara bland de

FlygvapenNytt • I • 2003

sista som lämnar flygplatsen om så skulle bli nödviindigt.

Ytterligare en svensk rekognoserings­resa till Kindu genomfördes under en vecka i slutet uv februari. I gruppen ingick bland annat personal från FTK, Högkvar­teret och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Det konstaterades 1 ex au ll ygfältet i Ki ndu har en bana på drygt 2 000 meter och anses vara i bra skick. Däremot är plauan för uppställning av flygplan snålt tilltagen och därför påbörjas under v{ircn bygget av en ny.

Den kommer sannolikt inte att vara klar när FK 0 I anländer. Bygget är relati vt okomplicerat, men bri sten på t ex vägar och maskiner präglar även detta bygge.

- Alla maskiner och fordon måste fly­gas in, liksom alll byggmaterial. Enbart beLOngcn beräknas kräva cirka 60 llyg­planslastcr med Il-76, sade maj or Lars ldmar k från Högkvarteret efter hem­komsten från rekognoseringsresan.

Den belintl iga flygplatsbyggnaden lir i dåligt skick och fl ygledartornet kontrolle­ras av RCD-Goma, vilka härskar i områ­deL. Dlirför kommer FN att operera från en egen byggnad som är under uppförande.

Den svenska enheten kommer all för­Wggas i en FN-ägd camp vid flygplatsen. Organi sationen tillhandahåller även all erforderlig l ivsmedel, vallen och elkraft.

FörHiggningsområdct omgärdas av murar krönta av taggtråd och är under ständig bevakning av FN-trupp. Kindu lig­ger i ett mycket fall igt område där det dessutom råder brist på mat och vatten.

Skyddsåtgärderna är vidtagna för au skydda FN-förliiggningen mol överfal l och rån.

På en fråga om del är farli gt för FN-per­sonalen att visLas i Kindu svarar C-G Schul tz, at.t ri sken för militära stridigheter bedöms som låg.

- Det iir nog stö1Te risk alt man råkar illa ut genom sjukdomar, säger C-G Schultz.

- M alaria är vanligt förekommande, så all personal rekommenderas att var noga med sin malaria-profy lax och hur man i övrigl beter sig.

- Dessutom ska man barn dricka av FN tillhandahållet vatten och inte falla för frestelsen au äta frukt.er som kanske

sköljts i !loden. •

Stort intresse Insatsenhetens organisation består av 90 personer. Av dessa kommer ungefär 25 av befattningarna att besättas av officerare. Övriga befatt­ningar är öppna för vem som helst med lämplig kompetens att söka.

Intresset för att ingå i FK-förbandet har varit stort , hittills har mer än 1 600 personer anmält sig. Vilka som bl ir antagna avgörs vid Swedint, Försvarsmaktens internationella kom­mando.

Mera information om tjänstgöring i Flygplat senhet Kongo finns på Inter­net: www.swedlnt.mil.se

7

8

F 21-basjägare först på Pristinas gator

Den svenska bataljonen i Kosovo har fått nya arbetsuppgifter. För första gången har ett

svenskt förband i en fredsbevarande mission

huvudansvaret för säkerheten i en stad. Det innebär helt nya förutsättningar och ställer

andra krav än tidigare, då patrulleringen ägde rum på landsbygden och i mindre byar.

Första helsvenska patrullen på Pristinas gator leddes av en löjtnant från F 21 i Luleå

- Thomas Hofslagare. f\V ULF PETERSSON

Del var lite strul in för första palru l­leringen. Del gick inte att få tag i en radio och utan fungerande

samband ger man sig inte ut och patrulle­rar. Det är onsdagen den 15 januari och intrycket av skeendet runtomkring är del av lätt förvi rring. Deua är dagen för svenskt övertagande av ansvaret i Pristinn. Staden är provinshuvudstad i Kosovo och centrum för handel, politik, kultur - och kriminal i tel.

Kontrollerat kaos

Del är britterna som har haft ansvaret i Pristi na fram ti ll idag. Nu nyttar de ut ur den byggnad mitt i staden som vari t deras arbetsplats och bostad sedan 1999.

Samtidigt flyttar svenskarna in . En plu­ton ska hela tiden bemanna stationen. Det sker i fyradagarspass och då bor de också cWr. De övertar briucrnas bostadscontain­rar och det gäller att göra dem beboeliga.

A ll denna aktiv itet sker inom ett begränsat område. Mill i det kontrollerade kaos som råder avbryts plötsligt arbetet för nu är det dags för sj älva övcrtagandeccrc­monin .

- Jag tror att det kommer att ta någon mission innan det hlir sätter sig. Det Ur rol igt all få vara med och ta över här i Pristina och det är bra uppgi fter vi har alt lösa men det har inte ställts rc~urser til l förfogande, säger löjtnant Thomas Hof­slagar e från r 2 1 i Luleå.

Bataljonschefen Ola Truedsson och

Löjtnant Thomas Hofslagare (t h) förde befäl över den första svenska gawpatrullerningen sedan Sverige tagit över ansvaret för den kosovanska provinshuvudstaden Pristina.

hans bri tti ska motsvarighet är hu vudperso­ner då den brittiska llaggan halas och den svenska hissas. Sedan skruvas britternas skylt ner och Swcbats motsvarande skru ­vas upp.

Skylten förku nnar att det är KS07, den sjunde Kosovoba1aljoncn, som nu är herrar på täppan och au det är Första amtibebat­ljoncn (Amf I ) och Livgardet som har huvudansvaret på bataljonen.

Över gränserna

Ett marint förband och ett armCförband har tillsammans rekryterats till bataljonen.

Det kompani som har ansvaret i centrala Pristina, Sierra Lima, är en skapelse helt i den anda som kännetecknar framtidens försvarsmakt. Ett kompani med bat::tljo­nens samlade special istkompetenser.

Här finns sökplutonen. siikplutoncn, span- och EOD (amröj)-plutonen. Gru p­pen som genomför den första helsvenska patrullen inne i centrala Pristina iir beman­nad med personal från armen. marinen och flygvapnet, personal med kompetenser från de olika specialistplutonerna.

Också uppgi fterna här är av en karakUir som ominriklningcn pekar emot. Civila hot i form av kriminalitet ~om äventyrar en

FlygvapcnNyu • I • 2003

6' ~ ~ ;:?

~ ~ Q'

I I

Svenska flygpionjärer Flyget fyller hundra år under 2003. Det svenska flyget har

ännu inte uppnått samma ålder, det började först 1910. En av flygpionjärerna var

Hjalmar Nyrop, som hade konstruerat Nyrop 2 och som premiärflög över Ljungbyhed

den 16 oktober samma år.

Av Gösta Kersmark

De svenska flygpionjärerna Hjal­mar Nyrop och Oskar Ask hade 1909- 10 byggt ett flygp lan i

Landskrona. Mt:d modernt språkbruk bor­de det kallas Ask-Nyrop I . Det blev i stäl­let kän t under öknamnet Gräshoppan.

Namnet fick det av förundrade ljungby­hedsbor under de fåfänga flygförsöken ute på heden 1910.

A lla speku lationer om när och med vem Gräshoppan gjorde sin premiärflyg­ning på Ljungbyhed är onödiga. Den har nämligen aldrig flugit där. aldrig hel ler i Sverige eller med någon svensk förare.

Under flygförsöken blev de två pionjä­rerna oense om hur de skulle utveckla flygplanet och deras samarbete avbröts.

Nyrop övertog ensam Gräshoppan, men båda byggde på egen hand nya flygplan -i första hand Ask 2 och Nyrop 2.

I slutet av sommaren 1910 tog Nyrop Gräshoppan till en flygvecka på Klöver­marken i Köpenhamn. Där fick han kon­takt med den erfarne danske aviatören Knud Thorup. Och kan man länka sig -den 12 september hade Thorup inga större problem med att komma i luften med Gräshoppan. Trols upprepade försök och med Thoru ps goda råd som hjälp blev dock Nyrop kvar på marken.

I oktober for Nyrop till en ny flyg­vccka, nu i SLOckholm. Där flög Thorup på nyll hans flygplan i tre starter. De två sistn varade i flera minuter. Pressen skrev: "Gräshoppan flyger nu i Stockholm"

Men då tog det fy r i Nyrop som gick ut med en dementi. Det var inle alls det flyg­plan (Griislioppan) som han och Ask gemensamt byggt, utan hans nya egenhän­digt byggda (Nyrop 2) som nu var fordigt.

Själv kom Nyrop inte upp i luften i Stockholm heller, utan han fick återvända ti ll Lj ungbyhed med sitt nygplan . Men där kom så den stora framgången. Söndagen den l 6 oktober 1910 lättade N yrop med si tt flygplan och nög. Han nög över hela heden, visserl igen bara rakt fram men dock många hundratals meter.

Jag vi ll påstå att här föddes del svenska flyget. För första gången flög en svensk

förare i t:ll ~vcnskbyggt flygplan i svenskt luftrum.

Pressen följde uppmärksamt delta nya, märkliga. Redan en vecka senare hade Helsingborgs Dagblad rubriken: " Nyrop har gjort en vacker båge" - han hade kla­rat av att svänga!

Den 6 november var fotografen Axel Blomgren på Ljungbyhcd och tog då bland annat det foto av Nyrop 2 som finns åter­givet här nedan. Bilden återfinns även i nygvapnets 75-årsbok, dock med en felak­tig bildtext som hävdar att nygplanet var det första mil i tära i Sverige.

Det första miltära flygplanet blev Nyrop 3 som Hjalmar Nyrop fick färdigt under som maren 19 11. Detta flygp lan lick senare öknamnet Bryggarkärran.

Nyrop 3 gjorde hundratalet starter på Ljungbyhcd under sommaren 191 1 före des~ leverans till marinen i slu tet av året. M arin löjtnanten Olle Dahlbäck var en av förarna. Vid ett lillfällc gjorde han under samma dag tiotalet starter med officcrs­kollcgcr som passagerare.

Samme förare gjorde med samma flyg­plan den första starten i militär regi från Stora Värtans is den 3 februari 1912. Där föddes det svenska mili tHrnyget! •

ARTIKELFÖRFATTAREN AR AMATOR HISTORIKER OCH

PENSIONÄR EFTER ETT YRKESLIV SOM FLYGTEKNI KER

I FLYGVAPNET.

~ ~ ~ ställdhetsdagen. någon aktivitet där man når åhörarna på ett djupare plan. A tt sitta och l ys~na en hel dag är inte bra.

40

- För alt få cll lile liillsammare inslag ska vi försöka få hit stå-uppkomikern Lasse Eriksson. som har for&kat kring jämställdhebfrågor.

- Vi ska också kontakta Swedint för all Lilla på problemen med sexköp vid inter­nationell tjänst.

- Vi har också frågat oss hur j ämsUi lld­hetsdagen ska kunna leva kvar efter au temadagen är slut. A ll ut värdera på en gång är en sak. men man borde också ha en ulv~irdcring en tid senare, för au få veta vad som gjon mest intryck.

Har ni pratat mycket om attityder till pappaledig het'!

- Det är en självklar del av vår plan. Det kan förstås variera, men vissa enhetschefer här är viild igl bra föregångsmän som sj äl va har tagit ut föräldraledighet och verkligen uppmanar och uppmuntrar sin personal att vara pappalediga. Jag tror inte att någon upplever hinder med attityder och värderi ngar i denna fdlga. Officerare tror j ag ilr dem som har högst frekvens av pappaledighctsdagar.

E11lig1 jiinwälldhersplcmen ska /örba11det särskilt a11srrii11ga sig för all rekrytera individer ji"ån underrepresenterat kön.

- Del lir tråkig! all behöva ta till så kallad positi v särbehandling, då det får mycket negativa reaktioner. Prii mst från kvinnor faktiskt De ~äger au de vill bli antagna på sina egna kvalifikationer, iivcn fast man påpekar gäng på gång all del inte handlar om något kravunderskridandc - alla har uppfy llt kraven. De är rädda för att uppfat­tas som all de har kommit in på andra vill­kor.

- Kvinnor har ingen naturlig legitimi­tet. Det finns en attityd kvar att y rket " ursprungligen var för män. och au kvin-

Jämställdhetsfrågor handlar mycket om utbild­ning, säger Lena Haglund-Persson, jämställd­hetshandläggare vid F 4.

Bilder; Anders Sj/Jd~n/Försvarets bildlJyrå

Folk ska må bra på jobbet, säger major Roger Pettersson. Han är en av två rådgivare i j äm­ställhetsfrågor vid F 4 på Frösön.

nor har kommit in crteråt på andra premis­ser". Man känner sig inLe til l 100 procent accepterad. Del är man ju inte, för annar~ skulle vi inte ha de problem vi har.

I jä111s1älldhetsplane11 står det all alla ska

ra del av CD-romskivan om sexuella l ra­

ka.1·serie1; 1illser ni på något speciell I sätt all del hlir gj ort. Mä1s det på något siill?

- Vi utbildade arbetslagschefer i ryrn tim­mar och gav en grund till det här arbetet. Utbildningsmaterialet lick de med sig, och gavs i uppdrag all visa och diskutera det i gruppen innan de bö1jade tilla pt1 CD-ski­van. Skivan ska ses tillsammans i arbetsla­gen, inte bara ensam på kammaren. Vi krä­ver också återrapportering, både vad gäller antal som gjorl det, vil ka som är kvar och vilka sy npunkter man har.

Trakasserier är mobbing

Som ett led i arbetet med att motverka sex­uella trakasserier har rådgivare utbildats på varje förband. Vid P 4 satte rådgivarna ihop eu åtta timmars utbildningspaket rör alla anställda. Maj or Roger Pettersson har t i llsammans med kapten Annika Widcn fungerat som rådgivare på P 4.

- Sexuella trakasserier är mobbing! Det här handlar om au folk ska må bra på j ob­bet. Vi rådgivare ska fungera som eu sLöd till chefer och som någon all prata med, s~igcr Roger Pettersson.

Man kan inte undgå all reflekt era över det faktum a ll jlimstiilldhet~a rbete ibland är någol man skoj ar bo11 och inte helt Lar på all var. Trols det hårda arbete som olika h a ndl~iggare lägger ner har de här frågorna en tendens all inte helt bli tagna på allvar som ett riktigt problem.

Helt klart har F 4 kommit en bra bit på vägen med ett seriöst arbete som många människor engagerar sig i . Nuförtiden är del enligt de vi pratat med aldrig något snack om någon vill vara pappaledig. Del var helt annorlunda för tio år sedan. •

FlygvapenNyll • I • 2003

Till vardags arbetar löjtnant Thomas Hofslagare vid F 21 i Luleå ocll dess så kallade bassäker­hetsförband. Under sex månader tjänstgör /Jan i den svenska ul/andsstyrkan i Kosovo.

stabil utveckling i regionen. Swebats roll är att backa upp den lokala polisen, KPS, i deras arbete.

Upptäcka förändringar

Nu i bö1jan är hu vudsyftet med patruller­ingen att skaffa sig nödvändig lokalkänne­dom. All hilla i del myller av gator och gränder som till syne~ utan tanke och plan utgör Prislina, en stad befolkad av något mellan 300 000 ti l l 700 000 personer, beroende på när man räknar.

- Genom patrul ler ingen försöker vi fast:-,tälla en normalbild. Utifrån den bil-

FlygvapcnNytt • I • 2003

den lär vi oss alt se förändringar som i sin tur kan vara tecken på au något är på gång, säger Hofslagare.

Han vill ha hundar till sin stikpluton. Det är han van vid från bassiikerhetsför­bandel i Luleå och han ser en rad använcl­n in gso m råden.

- Grunden hemma är hunden, inte minst för den egna och gruppens säkerhet. Med den kan vi lösa fl era uppgi fter, som genomsök av terräng och byggnader, säger Hofslagare.

Sex man och en hund är elen mod el I han önskar. För att kunna lösa uppgi fterna har ell regelbundet samarbete med norrmän-

Fakta - bakgrund

Sedan Kfor rullade in i Kosovo 1999 har detta förband svarat för den över­gripande säkerheten.

Det är den lokala polisen KPS som har ansvaret för lag och ordning. Till stöd har de den civila organisationen Unmik P, United Nations Mission in Kosovo - Poliee. Kfor bistår dessa i deras arbete genom patrullering och informationsinhämtnlng.

Problemområden i staden är bostadsbrist, arbetslöshet och krimi­nalitet. Bristande infrastruktur; vat­ten, avlopp, el, tele, vägnät. I staden bor albaner, serber, romer och turkar.

En förvaltning är under uppbygg­nad, det finns framtidstro och strävan att bl i en modern stad och befolk­ningen är ung.

nen etablerats. De har hundar och hundfö­rare på plats och kan bistå vid behov.

- Vi kan låna hund och hund förare. Det höj er säkerhelen då man går in i cu käns­ligt område. Hundarna fungerar som indi­katorer om man exempelvis går in i en gränd eller i en byggnad, säger Hofsla-gare.

Nytt koncept

I drygt två Limmar pågick den första hel­svenska patrulleringen. Eu litet stycke skrevs i den historiebok som innehåller det svenska freclsarbctets historia. Uppmärk­samma Pristinabor kunde konstatera att so ldaterna denna dag bar annorlunda uni­former. Pä annat siill ska inte !>kirtet av ansvarig nation märkas, är det Lii nkt.

Problemet med rad io löste sig också. sambandet fungerade. Och trots avsakna­den av hundar vill inte löj tnant Horslagare byta arbetsplats.

- Det här iir något helt nyll för Försvarsmakten. Det är roligt att vara med och forma ett helt nytt koncept. Vi är ju faktiskt här för all forma det nya, säger Thomas Hof~lagare. •

9

10

Signalspanare för utlandstjänst

Ett av Försvarsmaktens sig­nalspaningsflygplan av typ S 1028 Gulfstream är sedan årskiftet tillgängligt för svenska militära insatser utomlands. Det ingår nume­ra i EU:s styrkeregister för krishantering samt utgör ett av regeringens antagna part­nerskapsmål inom Part­nerskap för fred (PFF).

Den militära personal som berörs ingår i SIS-divisionen på Malmen, som organisa­toriskt tillhör Blekinge flyg­flottilj.

AV PETER LIANDER

S edan elen I januari 2003 har

Sveriges kapacitet alt delta i inter­nationel la insatser utökats. Inom

flygets område innebär del all ett av de två signalspaningsflygplanen av typ S 1028 Gu lfstream IV SP kan komma all

anvtinclas operativt i utliindskt luftrum.

Sedan tid igare finns det två llygför­band med 30 dagars insatsberedskap för

ull anclsuppdrag: Swafrap AJS37 med

spanings-Viggen samt Swafrap C- 130 för transportflyg med TP 84 Hercules.

Det som benämns som EU:s styrkere­g ister har t illkommit efter beslut från 1999, d<'t medlemsstaterna enades om att

unionen ska ha förmåga att hantera kriser med både mili ttira och civi la resurser.

Frfm 2003 ska medlcmslaterna gem­

ensamt kunna genomföra krishanterings­

insatser med styrkor upp till 60 000 sol­dater och med både fl yg- och sjöstricls­kraf'ter. Dessa ska ha beredskap för att

kunna vara på plats i eu kr isområde inom 60 dagar.

Formellt har signalspani ngsflygplanel S 102B Gulfstrcam IV SP av den svenska regeri ngen anmälts till styrkeregistret

som "en nationell resurs med basering i Sverige".

Del innebär all både start och landning

ska ske i Sverige. Operativt betyder det i

praktiken al1 signalspaningsflygning kan genomföras i områden som knn nås inom den tid som ryms inom f'l ygplanets aktion sträcka.

En fredsfrämjande insats utomlands

med S I 028 kan ske först efter ett rege­r ingsbeslut.

Bra prestanda

Den amerikanska Gulfstream I V är en f'lygplanstyp som generellt sell har bra

prestanda. Det Lir ursprungligen utvecklat

som ett affärsresellygplan med lång räck­vidd, och ti l lhör de mest exklusiva i sin

storleksklass.

Det kan fl ygas på en marschhöjd av 45 000 fo t. dvs drygt 13 700 meter. Som

exempel på dess räckvidd kan nämnas au det är möj ligt att llyga mellan Sverige och USA utan mellanlandning.

Exakta prestanda för Försvarsmaktens unika signalspanings version S I 028 är

inte ofliciella. Det är dock möjl igt att

med start och landning i Sverige genom­föra signalspaning över exempelvis Balkan-området.

Samverkan med FRA

Försvarsmaktens två specialmodi fierade

S I 028 beställdes 1992 och levererades efter en siirski ld ombyggnad av fl yg­planskroppen under 1995. Efter alt ha

utrustats med signalspaningsutrustning blev elen ena maskinen operativ under 1997. In förandet av S I 02 8 innebar att de

tidigare signalspaningsl'lygplanen TP 85 Caravclle kunde tas ur tjänst 1998.

Flygplanen är baserade på Malmen

utanför L inköping. Pi loter och teknisk personal tillhör Special fl ygenhctcn ur

F 17 i Ronneby. En enhet som organisa­

tori skt överfördes till 81ekinge-llottiljen den I januari 2003 från F 16 i Uppsala, til l följ d av F 16:s förestående nedWgg­

ning. Den ordinarie signalspaningsverk­

sa mheten med S 1028 genom förs av

Försvarsmakten på uppdrag av Försva­reb radioanstalt. FRA. Det sker genom

att Försvarsmakten svarar för den opera­tiva driften av fl ygplanen. under flygning med två piloter och en flygtekniker. I elen

ombyggda passagerarkabinen iir det FRA-personal som svarar för handhavan­det av span ingsutrustningen. e

Flyg.vapenNyn • I • 2003

er Il

!=? dl Cii "" r-äl'

~ " .,, o. <Il ~ (b c;; <:Y

a: ~ Q1,

H11r ser ni annars alf 111011 ska kunna få

upp intresset för jä111ställd/Jetsfrågor?

- Dels genom enstaka kampanjer, som till

exempel en broschyr cl1ir j ~imstä lldhelspl a­

nen sammani'attas på ett Hi1tfat1 l igt sätt. Vi använder också vår tidning F 4-aktue llt,

som nyligen hade sju sidor om jlimställd­hetsarbetet. Det är också vikit igt all ut­veckla vår hemsida och i ntranätel.

- Det handlar mycket om utbildning. Vi pratar om att utbi lda arbetslagschefcr på olika nivåer i att genomföra arbetslagstriif­

far. Då blir det en stående punkt både att

Flyg,vapcnNyu • I • 2003

man specifikt tar upp jämstiil ldhet, men

också au man allt id har med sig det per­spektivet.

- Vi har också sagt att man ska ha en utbildning med de som leder utvecklings­sa1111al. Specifi k utbildning och inf'orrna­

tion för ledningsgruppen t ill exem pel. De:,sutom har vi vår jiimstäl ldhetsdag, som tyvärr blev inställd förra året på grund

av brist på pengar och personal. - Jiimställdhel ska li nnas med på dag­

ordningen. Det är visserligen ett problem

au så många vi 11 ha med sina saker på agendan, del lir risk all jämsläl ldhetsfrå-

Lena Haglund-Persson är jämställd· hetshandläggare vid F 4 pä Frösön. Hon har även medverkat i arbetet med Försvarsmaktens jämställd­hetsplan.

Foco: Ande•s Siöden/F61svarc1S bild(Jyrå

gorna drunknar, men de måste få en

särski ld tyngd.

Vad i1111ebiir er jii111stiilldlietsdag?

- Vi har haft obl igatoriska halvdagar d1i flotti ljen har delat upp sig. Hal va gänget har gfitt på förmiddagen och halva på eftermiddagen. Vi har tagit hit föreläsare för all öka kunskapen och insikten i jäm­

~täl ldhetsfrågor - att skapa engagemang och intresse. Detta lir ju ett mänskligt pro­blem och inte bara ell kvinn ligt problem. Vi skul le vilja ha mindre grnppcr på j äm- .,.. .,.. .,..

39

38

Lena Haglund-Persson

I spetsen för jämställdhet

Försvarsmaktens gemensamma jämställdhetsplan är fast­ställd att gälla från den 1 januari 2003. Där sätts mål, åtgär­der och ansvariga upp för det jämställdhetsarbete som ska genomföras i Försvarsmakten.

Lena Haglund-Persson är jämställdhetshandläggare vid Jämtlands flygflottilj , F 4. Förutom att sköta det lokala arbe­tet har hon också varit med och tagit fram Försvarsmaktens gemensamma jämställdhetsplan.

AV JACOB LAGERCRANTZ

FlygvapenN ytt anliinder till Frösön på årets första vårdag. Yiggen­planen dundrar fram över den soliga

himlen, och i den vackra före detta under­officersmäss som numer är personalenhe­l.ens hemvi st tnr Lena Haglund-Persson emol. Hon är en av två hand!Hggare ~om

har j limställdhel~arhete som huvudsyssla vid F 4.

Sedan några år tillbaka har det vid F 4 funnits en jiimslälldhetskommitLc bestå­ende av representanter frf111 de olika enhe­terna och med personakhefen som ordfö­rande. Iden ä r att kornmitten ska påminna

om au ta hlinsyn ti ll jämstlil ldhetsaspekter och att ha eu jämslälldhetspcrspektiv i det dagliga jobbeL

Hur mollogs det här sät1e1 all arbela '!

- Jag tror nog att man tyckte det var bra att det blev en form för jäm~tälldhet sarbetet,

men det är lite på gott och ont. Det är ell stöd. men kan också uppfallas som all "vi har ju en ko111111i116 - de tar hand 0 111 de här frågorna. så slipper vi!'".

- Kommillcn har haft som uppgift all vara en resurs ti ll flottiljen och bland annat

all ansvara fö r alt vi rår fram en jämställd­hetsplan.

- Sedan 1999, då jag kom in i bilden, har vi l'örsökl all få ännu mer förankring i verkligheten och få in mer synpunkter. Arbetet bygger ju på att göra kanlligg­ningar och uti från det vidta åtgärder.

- Del viktiga är förankringen. Både för all få in underlaget, för alt formulera mi~I

och åtgärder, men sedan också för au få återkoppling. Det måste finnas en ansvarig för va rje mål och va1je åtgärd. Del stora dilemmat är att få planen all efterlevas. all var och en ser sitt ansvar.

FlygvapcnNyll • I • 2003

12

Modern flygkrigföring kan pågå under dygnets alla timmar. Ett faktum som måste beaktas vid upprättandet av kommande svenska snabb­insatsförband för internationella insatser. Vid Gripens taktikvecklings­

enhet TUJAS39 har man därför särskilt börjat studera vilka krav som ställs både på personal och materiel när det gäller operationer i mörker.

Mera mörkerflygning och anskaffning av optiska ljusförstärkare, Night

Vision Goggles (NVG) är några förslag på hur mörkerflygförmågan kan utvecklas.

AV PETER LlllNOER

FlygvapcnNytt • I • 2003

,,

11

Den flygspaningskamera som det svenska Open Skies-flygplanet ska utrustas med förevi­sades i en tysk C-160 Transa/I vid ett besök på F 16 i Uppsala. Den ses t ill vänster på bil­den ovan, tillsammans med en IR-kamera avsedd för fotografering i mörker.

Bilden WI höger visar delar av den tyska besättning som monterar ur en av filmkassett från kamerariggen i C-160.

planerna ska fl ygplanet vara klart rör en ccrt ilicring enligt Opcn Skies-beslämmel­

serna i ~cp1ember.

Ccrtilleringen kommer au ske hos del

tyska veri llkationskonlorel p~ marin flyg­

bascn Nordholz. belägen non- om Bremen. D et innchiir i praktike n all n ygplanet in~pckleras så all del uppfyller kraven enligt Opcn Skic~-avtal et och all dess uLruslning och den materiel som används

dokumenteras. Vid vcr i li kaLionsccntrel är cirka 150

personer verksamma. Verifieringen av

Open Sk ies-nygplanen är en grundllig­

gande fak1or som är avsedd au genom sin öppenhet vara förLrocndeskapande mellan länderna. samt vara en garanti för all inte otillåten uLrus1ning förekommer i fl ygpla­

nen. Flygplanet OS I 00 ska vara operativ1

från den I januari 2004. Avsikten är au samarbetet med Tyskland ska for1 sätla

genom cll samutnyttjande av flygplanet.

FlygvapcnNyll • I • 2003

Tyskland bedriver en omfaltande Open

Skics-verk:-.amhet, med cirka 45 personer involverade. Chef denna verksamhet är

överste Ernst Britling. som vid ell Sveri ge-besök i miucn av februari lovor­

dade samarbe1e1 med Sverige. Ernst Brilling är också en varm före­

språkare av Open Skies som metod för rustningskonlroll. De fl esta länder har

möj ligheter alt genomföra fotospanings­

rl ygningar. amingcn rned egna resurser eller i sarnarhete med andra nationer.

- Det finns uppfanningar om all del i slället kan göras med satell iter. Men alla länder har varken möj lighet eller råd med

det, säger Ernst Bri tting. Just användningen av konventionell

film ser han också som en förlroendeska­

pande faktor. En digital bild kan manipu­leras, men en film som direkt efter land­ningen framkallas med alla berörda parter

närvarande, är garanterat äkta. Ernst Br itting ger också uttryck för en

oplimistisk syn på framtiden för verksam­hetens utvccklingsrnöj l igheler. Främst tän­ker han på användningen av IR-sensorcr. som medger fo1ografcring även i mörker.

För närvarande pågår i Tyskland prov­verksamhet med en IR-scnsor monterad i

en C- 160 Transa I I. Den besök Le F 16 i Uppsala i milten av februari. då den

svenska Open Skics-personalen gavs möj ­l ighel atl studera utrustningen.

Denna sensor1 yp lir dlircmot inle 1i l lä-

1en inom Opcn Skies. men kommer alt bli det under 2006. Till dess lir ocksä tiinkt all

~n IR-sen~or ska finnas installerad i den

svenska OS I 00. Då skulle flygplanets anvllndningsom­

rådc kunna utökas till att utöver normal Open Skies-verksamhet liven kunna stödja verksamheter som exempcl vi ~ vapenin­

spektionen i Irak, eller skaffa underlag för hur om fallande problemet med atomso­porna på Kola-halvön är och ge underlag

om miljöutsläpp etc_ •

37

36

Överste Ernst Britting från tyska flygvapnet förevisar kamerautrustningen i C-160 Transa//.

r,f I · ~ ~

Försvarsmaktens TP lOOA (Saab 3408) kommer att utrustas med en flygspaningskamera för att kunna användas inom rustningskontrollavta/et Open Skies. Biider: Pecer uandor/F6rsvaiors ölldbyrå

Rustningskontroll genom Open Skies

Svensk nysatsning Sveriges förmåga att med­

verka inom rustningskontrol­lavtalet Open Skies utveck­las under 2003. En särskild

organisation har skapats och under året modifieras en

TP 100 / Saab 340 för att användas till fotospanings­

uppdrag inom Open Skies.

AV PETER LIANDER

Under 2002 blev Sverige fu ll värdig

medlem inom det förtroendeska­pande rustningskont rollavtalc t

Open Skies. Avtalet innebär au alla rncd­lemsläncler har rätt all genomföra fotospa­ningsflygningar över varandras territorier.

Som en följd av det utökade svenska

åtagandet inom Open Sk ies sker nu en utveckli ng av Försvarsmakten!> fö rmåga

inom detta område, sftvä l organisaLOr iskt som materiellt.

Sedan elen I januari finns en särskild Open Skies-enhe1 organiserad i Uppsala.

Formellt lyder den under Flygtak ti ska kommandot. Ä n så liingc består enheten av tre personer. under ledni ng av över~tc löjt­

nant Lars-Olof Johansson. I samband med spaningsrl ygningar. så

ka llade missioner, til lkommer dock er for­der lig per~ona l rrån andra enheter. För­svarsmaktens undertittelse- och stikerhets­

eentrum (UndSiikC) i Uppsnla tillhanda­håller tekn iker, fototolkar och laboratorie-

personal. Nlir det gäller den fl ygoperativa delen involveras pi loter ur r 17:s spccial­f'lygenhet på Malmen.

Svenskt Open Skies-flygplan

Sverige har hit t ills genomför t ett få tal Opcn Sk i e~-missioner, men har då inte haft tillgång något eget fl ygplan. Men

iiven här sker en utveckl ing genom all den TP I OOA (Saab 3408) som sedan 1989 använts ti ll V IP-llygningar. kommer all

utrustas med en flygspaningskamera. I den nya konfigurationen rnr fl ygplanet beteck­ningen OS 100.

Enligt c ll regeringsuppdrag sker ut­veckl ingen av flygplnne1 i samarbete med Ty~kl ands Open Skies-organisation. Kam­

eran. som i dessa sammanhang benlimns

~om en optisk sensor. lir en tysk konstruk­tion och av konventionell vfö fi lmstyp.

Mocl i fieringsarbetcl kommer au ske hos Saab i L inköping under v:°tren. EnligL

r lygvapcnNyll • I • 2003

Mod. cm flyokri<>förino ocnornförs 0 ö ö~ •

ofta 24 timmar om dygnet. Ett exempel är Kosovo-kr iget 1999,

då det bedrevs intensiv fl ygverksamhet nattetid för au ulnyllja de fördelar som mörkret gav.

In för bi ldandet av snabb insatsförbandet

Swafrap JAS39. finns det anledning all inkludera ii ven denna aspekt i förberedel­searbetet - inte minst hur del iir all operera med Gripen i mörker. Ell faklllm som

b land annat laktikut vccklingsenheten

FtygvapcnNyu • I • 2003

En Gripen startar med tänd e~erbränkammare inför ett mörkerllygpass över Norrland.

TUJAS39 i Linköping har tagit rasta på

under vintern. För alt skaffa sig mera kunskaper inom

della område har man tidvis beclr iviL sin

fl yg verksamhet från Yidsel -ba~en.

Fördelen med det lir all kunna utnyttja att del vintertid bl ir mörkt tidigt prt eftermid­

dagen och därmed kunna genomföra alla dagens ryra flygpass i mörker, utan all behöva flyga under natten.

- Del fungerade bra och vi kommer iiven fortsättningsvis all förliigga en del av

Folo: Peter uancler/ Försvorots bildbyra

vår rulinmiissiga verksamhet till dygnets

mörka timmar, sliger överstelöjtnant Ken

Lindberg. chef för takLikutvecklingsenhe­ten.

I den ordinarie verksamheten ingår även skj utning med skarpa vapen och all genomföra del i mörker anses ge ett utökat

uLbyte av proven. j ämfört med all skjuta i dagsljus.

- Allt blir j u så annorlunda pi't nallen.

Både för elen tekniska personalens arbete på marken och oss piloter. Genom an öva .........

13

Ett mörkerflygpass är just avklarat. En pilot justerar sin flygutrustning och teknikerna har tagit över flygplanet som for tfarande har APU­systemet i gång.

... ... ... under dessa förhållanden får vi värdefulla erfarenheter, säger Ken Lindberg.

14

Utveckla mörkerförmågan

Hitti lls har en stor del av flygvapnets Gripen-verksamhet inriktats på utbildning,

ef tersom ombeväpningen ti l l JAS 39-systemet fortfarande pågår. Mörkerflyg­ning ingår som en natur lig del i den ordi­

narie verksamheten. men generel lt sett ägnas en relativt l iten del av den sam lade

nygtidsproduktionen till detta. Sedan nera decennier har mörker flyg­

ning i elen normala flygövningsverksam­

helen bedrivi ts under vintermånaderna och

i princip en kväll i veckan. Al la berörda förband flyger då under samma veckodag,

en samordni ng styrd av tillgången på nöd­

vlincliga funktioner såsom stridslednings­resurser, baspersonal, nygräddning etc.

När nu TUJAS39 har k larat av den inle­dande fasen i sin planerade mörkerflyg­satsning tycker Ken L indberg att den

största förtjänsten iir alt piloterna hru· fåu

möjlighet an under en förvisso kort, men

ändå sammanhiingancle, period vänja sig med att fl yga i mörker och de förändrade förutslittningar som det innebär.

- Det är viktigt för oss. eftersom vi som takti kutvecklare ska l igga på förkant. I synnerhet nu när vi ska La oss an och intro­

ducera den nya versionen JAS 39C. Även om det inte är någon skillnad i

llygplanels funktion och systemens hand­

havande när del är mörkt, handlar del del­vis om en psykologisk omställning för pi loterna. En mlingd intryck lir annorlunda

lin i dagsljus. - Man kan ske arbetar mera " head

down" än annars. ef'lersom man inte ser ut

sä mycket, skuggor och reflexer i kabinen är annorlunda. säger Ken Lindberg.

\

.,....., . -~Il

- Dessutom är del naturligtvis svårare att optiskt se andra rlygplan i det egna för­bandet. Gripen är genom sin l i tenhet svår alt se til lräckl igt bra även på nlira häll, a ll

se små förändringar i flyglliget är svårare

än med Viggen. Deua är faktorer som också måste beak tas vid framtagningen av

nya uppdragsprofi ler. Något som TUJAS39 ime övat i mörker

är flygning på ri ktigt låga höjder över kuperad terräng. 1-linderfrill var en grund­

föruLsältning. lägstn fl yghöjd var därför

begrlinsad till 300 meter. Som exempel på skillnader i genomfö­

randet av ett uppdrag i dagsljus el ler mör­ker är ett attackuppdrag med syfte all fälla bombkapslar mot ett markmål. I dagsljus

kan anflygningen ske på absolut lägsta höjd och manövrera förbi olika hinder i

terrängen. I mörker går det naturl igtvis au

flyga på garanterat hinderfri höjd. men därmed ökar också risken för alt bli upp­täckt eller bekämpad.

En av uppgif'lerna under Taktikutveck­lingsenhetens mörkerövningar har därför varit alt finna nya slitt alt fl yga taktiskt

med de förutsättningar som gliller för 39-systemets befintliga status.

Ken Lindberg berällar ocks:i a ll det kan

märkas ski llnader mellan dager och mör­ker i vapensystemens prestanda. Eftersom

Mörkerf/ygning ställer särskilda krav också på markpersonalen, som måste kunna hantera sin vanliga utrustning professionell! även under dåliga ljusförhållanden.

Flygvapc11Ny11 • I • 2003

STRILBATAUON 04

I I

Strllstabs· Strllsäk· komp komp

I I I

Tilläggsförb Tllläggsförb Förstärk· Förstärk· nlngsto S nlngsto M

Utarbetandet av Taktikansats Strilbatal­j on 04 har genomfö11s på motsvarande sätt

sorn TOEM. Förbandsrepresentan lerna har även här ut fört ett bra arbete, varvid dokumentet kunde planenligt fastställas av

Chefen för FTK den 19 december 2002. Taktikansatsen kommer senare au

utvecklas till ett Utbi ldningsreglemente

l'ör Stri I bataljon 04. Först måste dock erfa­renheter vinnas från verifiering av förban­

det, främst vid flygvapenövningar.

Verifieringsövning

Inom ramen av Flygvapenövning 03 ska

förbandsledningsförmågan vid Stri lbatal ­jon 04 verifieras. För bataljonen genom­förs en verifieringsövning huvudsakligen i

norra delen av landet. där övad batalj on bemannas av F 4 på Frösön och F 2 1 i Luleil. En radioplu ton ur F 17 i Ronneby

genomför sin slutövning i södra Sverige. Övningsleclningen bemannas av F 16 i

Uppsala med stöd av F 17 och F 20.

F 20/TU Stri l med stöd av tak t ik­utvcckl ingsenheten för samband (TU Sb), ansvarar för veri fi ering samt att med för­banden driva l'ortsalt utveckling av organi­sationen och materiel.

Flygvapc11Nyt1 • I • 2003

Strllbatstab

I I I

StrlCkomp Sensorkomp x3

I I I

Tllläggsförb Tllläggsförb Sensorto Sensorto

880 870

Elever som genomför nivåhöjande utbildning vid Stril skolan. Bas- och

Underhill lsskolan samt IT-Skolan. deltar i övningen. Erfarenheter kommer att l igga

till grund för fortsalt utveckling av Taktik­

ansats Str i lbatalj on 04. Härigenom skapas förutsättningar för en lärande organi sation som utveck lar sina arbetsmetoder mellan

f'l ygvapcnövningarna.

Förhandsutbildning

Under hösten 2002 genomförde FTK en översyn av förbandsutbi ldningssystemel.

Arbetet fokuserades främst på hur utbild­ningen av viirnplikt iga ska organiseras för att personal försö1ja både förband för inter­

nationella insatser och insatsorganisatio­nens förband samt förbättra rekryteringen av ofl1cerare.

K larhel uppnåddes avseende vi lka

värnplikLsbefattningar och förbandsdelar som ska grundutbi Idas respektive över­

föras mellan och inom Basbatalj on 04, Strilbataljon 04, samt Flygverkstaclskom­pani 04.

Översynen av fö rbandsutbildnings­~ystemel och organisationen för Stri lbatal­

jon 04. leder ti l l all en förbandsomsiill-

Tllläggsförb LednplutG

I I

Sambands· Radlokomp komp

I I Tllläggsförb Tllläggsförb Sensortpto Raplut N

ningsplan beriiknas fastställas under 2003. I planen regleras när och var ol ika för­

bandsdelar ska grundutbildas. Planen lig­ger dLi rmed ti 11 grund för förbandens

beställningar av vLirnpli k tiga till Plikt­verket.

Genom den minskade personalvolymen

och geografiska spridningen på förbanden, sker förbanclsutbildn ingen främst inom tropps och plutons ram fram til l bataljons­

övning vid llygvapenövningar. De tre stri I bataljonerna får vid llygva­

penövningarna lösa av varandra i tre rol­

ler; som övad, som övningsledning samt som ansvarig för lncidentberedskap luf t. Vissa special ister kommer av naturliga

skäl all arbeta mer i en nv dessa roller. Förbanden kommer an stödja varandra med personal för att lösa br istsituationer.

Under det utbi lclningsår en stri I bataljon lir övad. ti l l förs elen ett något större anta l underställda förband än de övr iga två åren.

• ESKIL BURSTROM AR PENS IONERAD MAJOR OCH HAR

TIDIGARE TJANSTGJORT VID DÅVARANDE UTVECK·

LI NGSAVDELNINGEN I FTK.

RUNE NILSSO N ÄR MAJOR VID F 20 TUSTRIL

I UPPSALA

3 5

34

Radarn Ps-860 är ett av Försvarsmaktens viktigaste sensorsystem i bevakningen av svenskt luftrum.

Foto: Peter Mod/gh/försvarcts blldb~

............ sensorlroppar 860. -870 samt sensonrans­porttroppar, utgör den största förändringen i den nya organisationen. Sensonropparna har endast bemanning för drift. sj ukvlird och bevakning. Förplägnadstjänstcn och viss lransporttjänst genomförs på tropp­nivå. Övrigt underhåll stöds av Sensor­kompaniet a lte rnat iv! bakre nivå sflsom Försvarsmaktens logi st ikorganisat ion (FM Log) alternativt del c ivila samhället.

Sambandskompani , Radiokompani och Marklclcavdelning. som i tidigare organi­sation tillhört dåvarande Flygkommando­staber. ingår numera i Strilbalaljon 04.

Sambandskompani el har nu hell ny organisation och uppgifter, främst inriktad mot IT-stöd. Radiokompanie t har som huvudsaklig uppgift att upprätta markradi­oslal ioner, ej någon radioWnkuppgift för anslutningss1råk.

TOEM-arbetcl har genomförts under ledni ng av numera avvecklade utveck­lingsavdclningen vid FfK. Samtliga flot­ti ljer har medverka t i ett antal arbe tsgrup­per och nedlagt cll stort och stundtals mödosamt arbe te pä förhållandevis kort tid. Resultatet blev ett styrande dokument som faststä lldes av Högkvarteret i novem­ber 2002.

Taktikansats

TOEM innehåller vad ett förband skall innehålla. dess uppgifter i stort men främst för bataljonsnivån. Med erfarenheter från tidigare arbeten, :i r slutsatsen a tt det erfordras ett dokument som tydligare och mer utför ligt behand lar förbandets verk­samhet - Takt ikansats Strilbataljon 04. Deua dokument beskriver hur förbandets verksamhet skall bed riva~ ner till grupp-. . n1va.

FlygvapcnNyll • t • 2003

1

atmosfli rcn är ka llare nattetid, är del lättare för en jaktrobot med lR-målsökare au låsa på Ctl nygande mål.

När det gäl ler att vidareutveckla flyg­divisioncrnas förmåga att operera i mör­ker. så har Taktikutvecklingsenhctcn en ide om hur man skulle kunna gå til l väga. Den går ut pli all de olika divisionerna skul le ku nna utnyttja den mörka årstiden i övre Norrland och från Vidsel -basen kunna genomföra särskilda övningar med scenarion baserade på natt liga operat ioner. TUJAS39 skulle då kunna vara ansvarig för upplägget och därmed på ett naturl igt sän kunna introducera nya metoder och den senaste taktiken för divisionerna.

Dags för NVG?

Ett annat förslag som bedöms avsevärt för­bU tt ra Gripens kapacite t i mörker är opt iska ljusförslii rkarc, d v s Night Vision

Goggles. NVG. På den här punkten är Ken Lindberg övertygad om att det måste ske snabba framsteg och alt den hitt illsvarande svenska alli tyden till anvkindn ingen av NVG i stridsflygplan måste förändras.

I-J an uppger att NVG liingc har betrak­tats vara av sådan karaktär att det jäm­ställts med en särskild specialförmåga.

- Det kir det inte. NVG är helt enkelt till för alt kunna se när det är mörkt och kan därför betecknas som ett hjälpmedel.

Det pågår viss försöksverksamhet med NVG hos FMV. TUJAS39 följer delta på nära hlill genom att två av piloterna deltar i proven. Takt iku tvecklingsenheten har [iven haft kontakter med det briuiska flyg­vapnet, som använder NVG sedan länge.

l sina kontakter med bri tterna har TUJAS39 miirkt vissa skillnader mellan värn och deras att ityder och tankesätt. Del brilliska flygvapnet har stor vana av flyga skarpa stridsuppdrag, och deras personal

En Gripen taxar in i ett flygp/ansvärn e~er ett robotskjutningspass över Vidsels skjutområde.

FlygvapcnNy11 • I • 2003

har liirt sig a ll strida med det som linns ti ll hands.

- För de brittiska piloter vi har talat med är användning av NVG under ett mör­kerflygpass en självklarhet, säger Ken Lindberg.

- Här i Sverige har vi bland annat tagi t hänsyn till frågeställningar som vad som h ~indcr med ljusförstärkarna om man behöver skjuta ut sig. Deras lösning på del problemet är att snabbt sli ta bort ljusför­stärkarna frän hjälmen innan man skjuter ut sig.

Ken Lindberg tycker att det är önskvärt au ett mindre antal NVG-utrustningar anskaffas snarast, så all man snabbt kan komma igång med att prova dem i Gripen.

- Det fi nns mycket erfarenhet utom­lands av NVG som vi skulle kunna dra nylla av. Jag tror att detla hjälpmedel kan införas relativt snabbt i JAS 39C. Den är bättre rustad för det än A-versioncn. •

81/oer: Peter llandcr/ Forsvarots bild(Jyrä

15

16

Night Vision Gogg/es testas i flygplan

8./ 1JD[m~~Jl Försvarets materielverks veri­

fierings- och valideringscent­rum (VoVC) på Malmen följer utvecklingen av Night Vision

Goggles, NVG. Under vintern har de använt denna typ av

ljusförstärkare i en SK 60. Provflygningarna har gjorts

på FMV:s eget initiativ i syfte

att skaffa kunskap om an­

vändningen av NVG i flygplan. NVG används i Försvars­

maktens helikoptrar, men

ännu inte i strids- eller trans­portflygplan.

AV PETER LIANDER

NighL Vision Gogglcs, NVG, är benämn ingen på en lyp av lj usför­stärkare som anvUnds under mör­

ker och som gör det möj ligt au se " näsLan som i dag~ljus''. De finns sedan !Unge för användning på marken och i f'l ygsamman­hang. För det sis1nämnda gäller att inom Försvarsmakten förekommer NVG i heli­

koptertyperna 1-l KP 9 och 1-l KP 4.

För FM V VoVc lir NVG-flygning för­visso inte något nytt. Man var med och

provade ut N VG-utruslning niir del dåva­rande armcflyget inlroduccradc tekniken i

H KP 3C på 1990-talet. I flygplan provade man all llyga med

NVG i en SK 37 Viggen i slutel av 1980-taleL. Under en period 1988/89 genomför­des 25 fl ygpass, med bland annat naviger­

ing och anfall mol markmål. Flygplanet var då ul rustat med en Ericsson/FFV

FUR-kapsel och NVG Cats Eye. Därefter blev del inget mer NVG-rly­

gandc förrlin i slutet av 1996. Då inleddes

en serie prov med en SK 60, som special­u1rus1a1s med en kapsel innehål lande en IR-sl rålkastare och en radarhöjdmiilare.

Proven omfattade bland annat navigcr­

ingsrlygn ing ned t i l l 150 meters höjd (GNO), start och landning på en helt ned­släckt bana samt förbandsflygning med

både Viggen och Gripen. Provserien av~lu­tades i mars 200 I .

Kunskapsinhämtning

NVG-flygningarna med SK 60 har bedri­v il s i FMV:s egen regi, utan uppdrag av Försvarsmakten. Maj or Sivert Ohlander ,

den provflygare med mest erfarenhet av NVG-flygning i SK 60. förk larar varför:

- NVG är mycket vanligt förekom­mande utomlands och det gäller för oss au försöka etablera en grundläggande kun­

skapsbas även inom detLa användningsom­råde. Det är nämligen inle samma sak au flyga med N VG i helikoptrar som i fl yg­plan. Vi måste veta vad vi ger oss in på om r örsvarsmaklen bestämmer sig för in föra

delta hj älpmedel i Gripen.

Sedan 2002 används en SK 60 som byggts om för all användas lill NVG-prov.

Föriindringarna gäl ler frUmst kabinen som

FI yg vapen Nytt • I • 2003

I)

Strilbataljon 04 kallas Försvarsmaktens nya organisation för stridsledning och luftbevakningsförband. Foto: Peter Llander/Försvorcls bildbyrå

Ett nytt lednlngsförband

~~[fo~@@~@~n@m1 ©~ Strilbataljon 04 är benäm­ningen på Försvarsmaktens

och flygvapnets nya organi­sation för stridslednings­

och luftbevakningsförband. Genom driften av radar­

sensorer och sambands­system har de en nyckelroll

i den nya insatsorganisatio­nen.

Den nya bataljonstypen

kommer att premiärövas under våren 2003 i årets flygvapenövning.

AV ESKIL BU RSTRÖM & RUNE NILSSON

FlygvapenNytt • I • 2003

Försvarsmaktens ominriklning med­

förde krav på bildande av en lnsats­organisalion. För flygvapnet inne­

bar della bland annat alt stridslednings­

oeh luflbevakningsbataljonerna (Stril ­bataljonerna) minskades från sex till tre. Genom omorganisation bildades insatslor­

bandet Str i lbataljon 04 inom ramen för

Försvarsmaktens målbild 20 I 0 (se FV­Nyu nr 1-2001).

Högkvarterets styrande direkt iv till Flygtaktiska Kommandot (FTK ) för ular­belande av en ny takti sk, organisatorisk,

ekonomisk och målsäuning (TOEM ) inne­bar all: • Grunddelarna i organisationen för Stri l­

bataljon 04 ska vara identisk för de lrc bataljonerna. Skillnader i uppgifter och geografi hanteras genom tilUiggsförband.

• Mycket stram personalram. i s1ort sell halvering av tidigare personalvolym.

• Stri lbataljon 04 ska kunna verka succes­

sivt från 2004. I direktiven framgick också all följande

kompanier utgår: radarkompani PS-860,

radarpluton PS-870, radartransportplu ton. RaL-kompani, slril försvarskompani.

Nya förbandsenhcter bl ir:

• Sensorkompani med li l läggsförbanden Sensorlropp 860. Sensortropp 870 samt Sensonransporllropp

• Sambandkompani

• Radiokompani • Mmklclcavdelning • Strilsiikkompani

Bataljon~staben organiseras enligt m­

ternalioncll struktur (Nato-standard). med stabsdelar beniimnda S I - S 11. Hiir har en viss personel l utökning skell för alt bättre

kunna förbandsleda och stödja under­stäl lda kompanier.

Scnsorkompanierna med understiillda ............

33

"' "' "' Riill alliLyd är del som väg leder oss när

32

i nle regelverkeL ger svaren eller vi begrän­

sas i vår erfarenhet. Räll all iLyd innebär även au allt id minimera ri sker genom au minska sannolikheLen atl något intriiffar.

eller om möj ligt, öka marginalerna ti ll au konsekvenserna bl ir oacceptabla.

Alla påverkar

Det är ledningens ansvar att skapa förul­

siittningar för räu att i tyder. Detta kan dock mycket liitt raseras om ime förståelsen och

insikten finns. att rörutsättningarna för en hög rl ygsäkerhet skapas i ledningen.

Exempel på sådan förståelse och insikt kan vara all chefer innehar rätt kompeLens redan när befattningen Li Il träds, all organi­

sationen ges tid au fokusera på nygunder­

hfdls- och fl ygtjänst samt au det råder

balans mellan uppgifter och resurser i hela

organisationen. "Company rcsou rce management"

måste ständ igt vara närvarande hos alla

och speglas i alla beslut. Slutsatsen är all fl ygsäkcrhet påverkas

av alla som på något sätt är delaktiga i

nygverksamhet och all de eftersträvar en verksamhet som innehåller låg frekvens av

det vi kallar "strul" och där riskerna iir låga.

Analysarbete

Ett exempel på hur nygsäkcrhetsarbetc kan bedrivas är Helikopternottilj ens age­rande under vintern. I slutet av 2002

märkte fl otti lj ledningen an antalet tillbud och andra störande faktorer påverkade fl ygsäkerheten negativt. Detta bedömdes

vara så allvar ligt all fl ygverksamheten

stä lldes in under ett amal dagar.

Under denna tid engagerades hela per­sonalstyrkan i ett analysarbete, med målet att kartliigga vilka faktorer som bidragit

till den uppkomna situationen. Att ställa in fl ygverksamheten kan

J'ramsLå som en väl draslisk åtgärd. men

flo1ti lj ledningen valde att ta varningssig­nalerna på allvar. Al ternativet all fort!>älla

som vanligt bedömdes vara all tför risk­

fy llt, något som skulle kunna leda till en allvarlig olycka.

Resu ltatet av denna typ av analysarhele leder fram till åtgärder och förändringar på både kort och lång sikt. Detta kommer att

beröra personal inom alla nivåer, från den

enski lde bcsättn ingsmedlemmen ti ll för­bandschefcn, och kanske t o m ännu högre

i ledningshierarkin.

Generellt gäller all när åtgärder är beslutade, så lir det av största vik t att

genomförandet ges prioritet och att åtgiir­derna efterhand följs upp avseende upp­nådd effekt.

Genom åren har del skapats slort anlal "verktyg .. för att kunna ha en hög flygsä­kcrhct inom Försvar!>maklcns fl ygsystcm.

Dessa verktyg har en sak gemensamt: de

bygger på dyrköpta erfarenheter och många gånger "skrivna i blod" . U\1 oss

tillsammans använda och förval ta de!>sa verktyg vli l. • ARTIKELFÖRrAITAREN ÄR KOMMENDÖRKAPTEN OCH

TJÅNSTGÖR VID f l ELIKOPTERFLOTTILJEN I LINKÖPING.

Flygsäkerhet påverkas av alla som är delak­tiga i f/ygverksamhet. Förutsättningar för atl flygverksamhel och attityderna tilJ hur den kan bedrivas på ett säkert sätt skapas i ledningen. Men attyder sprids också genom att erfaren och kunnig personal för kunskaperna vidare Ull mindre erfarna.

Folo: Peter Llandcr/ Försvarets bildbyr~

FlygvapcnNyll • I • 2003

Major Michael Rosenqvist med Night Vision Goggles, NVG, monterade på f/yghjälmen.

Fo!o: Pia Ericson FMV/VOVC

anpas~als belysningsmässigt för all ime störa ljusförstärkarna, men även en radar­

höjdrnätare har tillkommit.

Ljusförslärkarna sitter monterade på pi lotens hjälm, men behöver inlc användas

under eu helt flygpass. När de inte behövs, som vid flygning i moln, kan de fällas upp, eller med eu enkelt enhandsgrepp tas bort.

De för!>l~irkare som används är ameri­kanska och anses vara bland det bästa som går alt få tag på. En anskaffning som präg­

las av att ti Il gången är begränsad och diir

FlygvapcnNyu • I • 2003

Längst tlll vänster: Under FMV:s NVG-prov med SK 60 har man även flugit I förband med andra flygplan. Ljuset förstärks så pass mycket att det som I detta fall relativt enkelt går att göra en Identifiering av flygplanet genom att läsa numret på fenan. En möjlighet som kan vara av stor betydelse exempelvis under bevak­ning av en flygtörbudszon I samband med utlandsuppdrag.

En helt nedsläckt landningsbana som en pllot med NVG uppfattar den under Inflygningen.

På bllden närmast ses ett annorlunda exempel på hur mycket ljus förstärks med NVG. Anledningen tlll att vänstervingen på denna Gripen synes vara lju­sare än den högra är att föl/eflygplanet hade sina små röd/ gröna posl­tlonsljus tända!

säljare har atL la Minsyn ti l l ett restriklivt regelverk.

- Eftersom Sverige inte är med i Nato

får vi inLe köpa den absolut modernaste utrustningen , däremot del som ligger snäppel under och det duger utmärkt.

sliger Sivert Ohlander.

Positiva erfarenheter

Major Michael Roscnqvist iir den prov­llygare som nu är mest engagerad i NVG­proven. Han anser NVG vara elt mycket

bra hjiilpmedel under mörkerllygning och är förvånad över alt det ännu inte finns i

svenska flygplan. - Det är smått fantastisk• vilken skill­

nad det är alt se igenom NVG. Jag har

gjort lingerade anfall mol vägbroar och

llygfält och tyd l igt kunnat se målet, trol s au det har varit kolsvart ute, säger Michael

RoscnqvisL Det är dock inle helt okompl icerat att

användil NVG. Även om det till synes

råder mörker påverkar olika faktorer effekten hos NVG, exempelvis väder för­hållanden. Michael Rosenqvist:

- Under inflygning mot etl nedsläckt men snöigt flygfält är det ingen konst att se en svart landningsbana. Men om del har

bildats ri mfrost på banan, smälter den ihop med elen övriga ytan och är svär att se.

Man har också provat all flyga förband med helt nedsläckta rl ygplan och funnit au det går alldeles utmärkt .. Ljusförstärkarna är så pa~!> känsliga etl det relativL svaga

ljusel från stjärnorna ~ir ti llräcklig1 för au

kunna flyga role med ett helt nedsläckl nygplan.

Som för det mesta gäller det således au skaffa egen erfarenhet av hur NVG funge­rar under olika betingebcr.

- Del man ser ii r sant, men däremot ser man inte alll. NVG erbjuder ingcl djupse­ende. kommenterar M ichael Rosenqvist.

De båda provnygarna är ense om au NVG är ett utmlirkt hjlilpmcdcl. Främst framhåller man den avsevärt förbältrade

situationsmedvetenheten som uppstår bara genom att helt enkelt kunna se bättre. Pi loten behöver in te ägna sig lika mycket

åt all upprtitthål la fl ygläget, utan kan i

högre utsträckning ägna sig til l au lösa uppgiften.

- Vi har kunnal upptäcka flygplan visu­

ellt på längre avstånd än som är möjligt med radarn, säger Sivert Ohlander.

På nära håll är del till och med möj ligt avläsa ett flygplans identilicringsbcleck­ningar.

Det sistnämnda kan vara av stor bety­delse vid cll patrullering av en llygför­bucl!>zon, där det krävs en säker identifier­

ing av kränkande flygplan. e

1 7

18

Flygvapnets verksamhet 2003

Fortsatt höjd ambition Under 2003 kommer flygvapnets flygtidsproduktion att ökas jämfört med 2002. Dessutom genomförs årets Flygvapen­

övning i större omfattning än tidigare. Därutöver kommer flyg­vapnets deltagande i internationella övningar att vara större än tidigare.

AV LENNART THOMSEN

Flygvapnels verksamhet 2002 karak­tiir iserades av en försiktig. men ändå tydlig. ambit ionsökning av

övningsverksamheten som genomfördes både på de t nationella och inlernationella planet. Den för året övergripande målsäll­ningcn, all bryta elen tidigare nedåLgåencle trenden i förbandsverksamheten, uppnåd­des.

Ell viktigt förhållande som fönjänar all omnämnas är au fl ygvapenförbanden genomförde sina verksamheter inom till­de lade ekonomiska ramar.

Inom ämnet "vad kan göras bättre ..

;. "-""""

tllerfinns främst två områden. Det ena är ökad rekrytering till Militärhögskolorna och det andra är förmågan att tidigare kunna ställa säkrare ekonomiska progno­ser. Ämnesomr~1clen det finn s anledning alt återkomma till.

Ell av de viktigaste målen för flygvap­nels del under 2002. var all bryta den ned­gående trenden avseende flygtidsproduk­tion. Därför är det ett glädjande faktum att rl ygtiden med su·idsflygplan under 2002 jiim fört med föregående år ökade med 25 procent.

Genere ll t kan 2002 ur ett verksam-

hetsperspektiv anses ha varit elt relativl bra år.

Utöver ovanstående kan ytlerligare några exempel tydliggöra påståendet: När det gäller internationella övningar var del­tagandet större än något annat fi r hittills. Flygförband deltog i övningar som exem­pelvis Strong Resolve och Frisian Flag och Gripen anviindes bland annat i Nordic Ai r Meet i Norge.

En operati v insats som förtjänar en sii rskilt omnämnande är F 7:s Transport­flygenhe ts stöd till den svenska insatsen i Afghanistan.

Ökad ambition

För innevarande år planeras en ökning av fl ygtidsproduktionen till 16 700 timmar för stridsnygplnn.

Förra året deltog svenska flygvapenförband i flera internationella övningar. Denna AJSF 37 spanings-Viggen taxar på den polska flyg. basen Powidz under övningen Strong Resolve. I år planeras ett ännu större deltagande i internationella övningssammanhang.

Bilder: Pelcr Ua11dcr/ F6rsvnrcts bildbyra

FtygvapcnN ytt • I • 2003

'I

och katastrof kan påvisas". Sambande t me llan "strul" och katastrof är belagt. Vi kan själva gå in och mäta om vår flygsä­kerhet är låg eller hög genom all kännn av frekvensen av "strul" , leknisk störning. driftstörn ingsanmlilan (DA ) etc.

Ju oftare "strul" inträffar, desto när­mare är en inc ident och katastrof.

Mindre marginaler inom flyget

Vad Försvarsmakten yt te rst avser med flygsäkerhet ~ir viljan att alla anstäl ldn inom flygverksamheten som lämnar hem­met på morgonen även ska återvända dit på kvä llen f"ö r all La hand om hem och fa mi lj, utan att ha förolyckats.

Denna vi lja fi nns med säkerhet i all verksamhet som Försvarsmakten bedriver och vad vi själva företar oss. Men flyg­verksamheten bedrivs med mindre margi­naler samtidigt som konsekvenserna av fe laktigt hand lande, e ller tekniska fe l, oftast blir avsevärt större.

Att storleken på ri sken bestäms av san­nolikheten multiplicerat med konsekvens är lätl au förstå och att det därmed är enkelt att ta en ri sk om konsekvensen är försumbar. I flyg verksamheten ger en hög

Ett sätt att beskriva flygsäkerhet. och som beskriver sambandet mellan •strur och kata­strof.

Ju oftare små som störningar av olika slag inträffar, desto närmare är en incident eller i värsta fall katastrof. 111us1raaon: Lena r101mgrc11

f'lyg.vapenNyll • t • 2003

flygsäkerhet en lägre sannolikhet au något intrMfar. men konsekvenserna Lir aldrig försumbara.

Detta förhållande kriiver att vi alltid övervakar flygsäkerhet~ n ivån inom vår verksamhet. för all om fl ygsäkerheten sjunker så bö1jar vi omedvetet atl ta stora risker. En hög nygsiikerhet 1ir också en förutsätLning för att de olika systemen ska kunna ge full effekt i lösandct av Försvars­maktens uppgifter i fred, kris och krig.

Rätt attityd

Flygsäkerhet skapas av alt personal på alla niv:1cr har räll attityd till den flygverksam­het Försvarsmakten bedriver. Men hur ska­pas rätl allityder för all rå en hög flygsä­kerhet?

Det är inte så enkelt alt genom ell regel­verk föreskriva en hög flygsiikerhet. även om det vore önskvärt. Dock är föreskrifter, regler och anvisningar nödviindiga för att vi ska ku nna sälla de ramar inom vilka vi bedriver flygunderhålls- och flygtjiinst.

Nästa del som måste tillföras är kom­petens. vilket är kun~kap och tillägnade förmågor inom och med de olika flyg­systemen.

En hög kompetens innebär all flygbe­sätlningar kommer ut i hörnen pil envelo­pen. där nygsystemen begrtinsas i ~in kon­struktion och all lcknikern knn underhålla flygmaterielen pil ett sådant säll au den bibehåller sin luflvärdighel.

En föru tsättn ing för hög kompetens är au personalen rekryteras och tas ut mot rclevarna krav på FMC och RckryC UTK, samt au utbi ldn ingcn bedrivs pil ett sådant sätt alt vi uppnår den höga kompetensen.

Till sist det allra viktigaste - det måste tillföras ett gott ledarskap. Detta är den "mjukvarn" so m behövs för all tolka manöverutrymmet i rege lverket , känna av den dagliga kompetensniv:°1n på blide per­sonal som är under utbi ldning men även för färdigutbildad personal, samtidigt som ledarskapet skapar förh ållningssäll och normer och tjiinar som föredö me för underställd personal.

Ett goll leda rskap kii nnctccknas bland annat av kunskap. e rfarenhet, hög kompe­tens och en ödmjukhet inlo r uppgiften.

Personalens kunskap om föreskrifter, regler och anvisningar. en hög kompetens och etl gotL ledarskap skapar tillsammans rlill attityder till flygunderM lb- och fl yg­tj:inst.

Risk = sannolikhet x konsekvens

Frekvens

Daglige

Frekvent

Låg Frekvens

...

"Strul" "Kvalitets­problem"

Ett samband mellan 11strul'i och katastrof kan påvisas

Uppfattas som nonnal­tlllatånd

Marginella konsekvenser

.

Begrfineade koneel<Venser' (Störning) Konsekvens

...........

31

30

- I y g

Te nik

L dnin

Regi r

Flygsäkerhet är ett omfattan­de begrepp, som kan beskri­vas på många sätt. Vad och vem har inverkan på flygsä­kerhet?

Faktorer som kunskap, attityder, utbildning, ledar­skap, regler och teknik bidrar till en del av svaren.

Men påståendet att det berör och omfattar alla som verkar inom någon form av flyganknuten verksamhet är odiskutabelt.

AV AGN E WIOHOLM

s k e r e t ....

u bi dning

Kun kap

Attit de

Under flygets utveckling har fl yg­säkerheten genom åren tagit dra­matiska steg framåt och mycket

förenklat kan dessa beskrivas i tre steg. Steg ell rörde utveckling av materiel

och teknik för att erhålla en högre till för­litlighet och därigenom undvika haverier.

Steg två var en inriktning mol bättre utbildning av både piloter och markperso­nal, då man upptäckte att haverierna över­gick från tekniska orsaker till haverier beroende på bristande utbi ldning.

Under denna del av utvecklingen låg också en övergång från enklare uppträ­dande ti ll mer krävande uppdragsprofilcr som medförde behov av en annan utbild­ning.

Steg tre lir den del av utvecklingen där vi berinncr oss nu, med i hu vudsak "Human factor'·-rclalerade haverier och är det som i dagligt tal kallas CRM.

11/usirallon: Kjell SCr6m

Betydelsen av CRM har under åren utvecklats från "Cockpit resourcc manage­menL" via "Crew resource management" till "Company resource management,., vil ­ket beskriver en växande insikt om alt tlygsäkerhel inte enbart skapas i de tradi-1 ionella leden där fl ygunderhålls- och flygtjänst bedrivs.

Detta kan med andra ord ulryckas som alt förutsättningarna för en hög llygsäker­het skapas i ledningen rör verksamheten.

Regler för Militär Luftfart (RML) är det system av regler som Försvarsmakten bland annat använder för all skapa "Company resource management". RML tar även hand om det som benämns luft­värdighct, vilket är ell uu·yck fö r materie­lens tekniska status.

Bilden lill höger beskriver del som dagl igt tal kallas fl ygslikerhet eller som bi lden säger: "Ett samband mellan "strul"

FlygvapenNyll • t • 2003

I likhet med 2002 kommer fl ygtidspro­duktionen alt vara föremål för en noggrann upprö ljning. Del omfattar a ll militär flyg­tidsproduklion, d v s stridsflyg. skolflyg, helikopter- och transportflyg samt övrig special Il y g verksamhet.

Ambitionsnivån i övningsverksamhe­ten under 2003 ökar. Detta mlirks främst i samband med Flygvapenövning 03 och på del internationella planet.

Nationella övningar

övningshänseende kan 2003 betecknas som innehållsrikt. När delta läses har funktionsöv ningen Focus j ust genomförts, där samtliga flygvapenförband har deltagit i varierande omfallning. 1-lcli kopterflollil­jen har dessutom medverkat i armens så kallade slutövning som genomförts i södra Sverige.

Närmast väntar Flygvapenövning 03. som genomförs under den första halvan av maj. Verksamhet kom mer alt bedrivas vid två llygbaser: I-l agshull utanför Yiirnamo och Fii rila i trakten av Ljusdal.

Samlliga flygflolliljer kommer all med­verka i Flygvapenövning 03. vars omfau­ning kommer all vara större lin på fl era år.

Flygvape11Ny11 • I • 2003

..

Andra övningar på bataljonsnivå berör F 4 på Frösön och F 2 1 i Luleå. F 4 övade i mars, medan F 2 1 genomrör sin batal­jonsövni ng i april.

F 7 i Såtenäs medverkar traditionsenligt i en samövning med marinen. Väner­övningen, under en vecka i apri l.

Internationellt

Det inplanerade deltagandet i internatio­nella övningar är än mer omfauande än 2002.

Helikopterflottiljen. som numera tillhör flygvapnet, medverkar i varierande om­fattning i flest anta l övningar, exempelvis Baltic Eye och ScanSAR.

Men den största övningen där svenska flygförband medverkar är Coopera tive Key. som i år genomförs i Bulgarien. Den pågår under två veckor i september.

Personal ur F 7, F 17 i Ronneby samt F 2 l i Luleå kommer all delta, huvudsak-1 igen med enheter ur det blivande interna­tionella snabbinsatsförbandet med Gripen, Swafrap .JAS39.

Vidare kommer enski lda fl ygförband au delta i eu llcnal övningar: Air Defcnce Exercise (A DEX) är nationell finsk övning

i bö1jan av juni, där bland annat Sverige erbjudits au delta.

Ample Train genomrörs i slutet av maj i Ungern, på den blivande Gripen-basen i Kccskemel. Övningen är upplagd för all tekni sk personal ska kunna träna på an klargöra andra nationer~ flygplanstyper. s k Cross Service.

F 2 1 kommer i maj alt delta med SK 37E Viggen i en tclekrigsövning kallad El i te som genomförs i Tyskland.

Spaningsdivisionen vid F 2 1 i Lu leå kommer i sommar också a ll de lta i Recce Air Meet i Belgien. Evenemanget kan betecknas som ell spaningsfl ygsympo­sium. med deltagare från ett stort antal nationer.

I juni kommer F 17 i Ronneby all med­verka med JAS 39 Gripen i den årliga övningen Baltops, som i år kommer all ha en mera omfattande fl ygoperaliv del. I september kommer F 17 också au delta i Nordic Ai r Mee! i Norge.

Som synes kommer deltagandet i inter­nationella sammanhang all bli större än någonsin.

ARTIKELFÖRFATTAREN ÄR ÖVERSTE OCH CHEF FOR

FLYGVAPENAVOELNINGEN I HÖGKVARTERET.

•

19

20

Försvarsmaktens nya s på Malmen

C OPIL

CSTRA tillika C HKV

CREV

CKRI

CJUR

ÖB CONTR

CGRO

Lydnadsförhållande vid förhandsledning

M1rln- Flygvapen· Inspektören Inspektören Inspektören Generalmlljor Konterem1ra1 Generalmajor

CMUST

CGRO

Inspektören B~ll'dgeneral Genet'almaior

Försvarsmakten har sedan den 1 januari 2003 en ny

ledningsorganisation. Bland annat ingår den operativa insatsledningen (Opil) i Hög­

kvarteret. Vidare har för­svarsgrenarnas främste före­

trädare överförts till Högkvar­terets grundorganisationsled­ning.

Illustrationen till vänster visar organisationen i Högkvarteret.

Nedan ses organisationen för Högkvarterets grundorganisationsledning, vilken har utökats med bl a försvarsgrensinspektörerna.

Till höger ses hur den operativa insatsled­ningen är organiserad.

chefen Stab GeneralmaJe< General""'°'

-;j All S.ndqvtll J6rgenErlCMOn Jan Andersson

--1 fhlomln1C11r1o1- I= I A...-ao ........

I ·--1 Anders LlndlllrOm

I CGRO

Lars Frllk

I I

~J Fartygs. Flyg. MHS I I FSC I I MD I I FMLOG

regementen flottll)er flottll)er FMHS, FMC HYSS RAB MSS Amftbl• Hellkopter· FMUndSikC ATS l'lltmenten flottllJen SWEDEC

SWEDINT AmfSS,65 F20 SkyddC MarlnB F6Mustc

RekrJC

FtygvapcnNyu • I • 2003

il

(/

ti ll all förbereda etableringen av den nya Flygskolan. Det som särskilt gliidjer honom är att de llesta llygliirarna från den tidigare Flygskolan vid F 10 i Ängelholm har va lt au fö lja med ti ll Malmen.

- När det gä lle r flyglärare till den grundlUggande flygutbildningen, GFU, st1 lir utgt1 ngsläget bra. Under våren kommer vi dcs~utom att komple ttera lärarkåren under en rlyginstruktörskurs, en så kall ad FIK, på Malmen, säger Micael Byden.

Major Per Amclin kommer all bli divi­sionschef för GFU omgång 03 1 med start i augusti . Han har tidigare varit rl ygsäkcr­hetsoflicer vid F I 0 och blir i sin nya roll den förste GFU-lärare som tidigare har varit aktiv Gripen-pilot. Ell faktum som den nye llygskolechefen ser positivt på.

- Det är angeläget all rekrytera f'lyg lä­rare med Gripen-erfarenhet för de inle­dande ut bi ldnings~kcden a. I synnerhet när del gäller den grundliiggande takt i ~ka lly­guthildningen, GTU, sliger Micael Bydcn.

GTU-lärare efterlyses

dagsltigeL genomförs GTU vid F 16 i Uppsala, vilket kommer att ske året ul. Däre l'ter ska nästa GTU-omgång inledas på Malmen under hösten 2004. För till f'ii l­let är dock inte förutsättningarna på liirar­sidan lika gynnsamma som för GFU.

- Det är brist på GTU-lärare. Den som är intresserad av ett givande llyglära1jobh rår gli rna ringa Li ll mig, säger Micael Byden.

Ny chef för GTU-divisionen blir major Per Brodd, som lämnar F 4 på Frösön till sommaren för au bö1ja au förbereda elen första GT U-kursen, som ska inledas 2004.

I det gap som uppställ mellan ned lägg­ningen av F I O:s flygskola och den nya, slutförs en redan påbörjad GFU vid F 16 med sex elever. Deras examen iir planerad till slutet av juni .

Denna pågående GFU genomförs med ell mindre antal GFU-Uirare. De övriga llygliirarna har under året varit sysseb aua

FlygvapcnNyu • I • 2003

Den främre tekniska underhållstjänsten vid F/ygskolan på Malmen kommer att skötas av ett civil! företag, Bromma Air Maintennance. Biider: Pe1er ua11dor/F6rsva.e1.s bildoyrå

med att avveckla verksamheten i Ängel­holm men liven med förberedelserna på Malmen. Bland annat har man bekantat ~ ig

med luftrummeL i de nya områdena och de rutiner som gäller för dessa.

När årets ku ll llygclever kommer ti Il Malmen i augusti fi nns det dock varken nya hangarer eller klargöri ngsplatser fär­diga. Inledni ngsvis kommer Flygskolan att inrymmas i befintl iga lokaler i fä ltets nordöstra de l.

Civilt flygunderhåll

En av frågorna som utrells inför bi ldandet av den nya Flygsko lan gäller det tekn iska underhållet av llygplansparken. Vid F I 0

har det så kallade främre underhållet. cl v s klargöringen av llygplanen för den dagliga qiinsten, skötts av mi litära llygtekniker. Vid elen nya Flygskolan kommer dessa tjlinste r all skötas av civil personal från f'l ygunderh å ll ~företaget Bromma Air Mai ntennanee, BAM. All handla upp denna typ av tjiinst på elen civi la markna­den är en nyhet för Försvarsmaktens flyg­verksamhet. Sedan tidigare har dock par­terna ell visst ~amarbete när det gäller transportflygplan.

För större till syner och reparationsarbe­tcn, det bakre llygplansunderhå ll et, svarar liksom tidigare det c ivila företaget Saab Nyge Aero genom dess verkstad i Ljung­byhed. •

29

28

Flygskolan etablerai ledningso,rganisation Den 1 juli inrättas den nya

Flygskolan på Malmen utan­för Linköping. Nu pågår de avslutande faserna inför eta­

bleringen och de första flyg­eleverna ska påbörja sin

utbildning i augusti. Organisatoriskt tillhör

Flygskolan F 17 i Ronneby.

Ny chef för Flygskolan är överstelöjtnant Micael Byden.

En nyhet är också att det främre tekniska underhållet

av SK 60-parken kommer att

skötas av ett civilt företag.

AV PETER LIANDER

F l ygfä ll et Malmen utanför Linkö­ping lir en plats i förändring och som står på tröskeln till en ny epok

inom det svenska mil il lirllygel. Etl fl ygfält som redan rymmer en stor mlingd fl yg­historia och som av många anses vara del svenska mi litärfl ygets vagga. Det var här som del dåtida arm6ns llygvliscnde påbör­j ade sin verksamhet under 19 10-talcl.

Sedan uess har l"Jygverksn 111he1en pt1 Malmen p;i många säll vari t knu ten ti l l lly­gets ~ nabba ut veckling. l i ksom föränd­r ingar inom det sven~ka försvaret på olika säll har kunnat avspeglas här. Platsen har allt id vari t Cll centrum för prov- och utvcckli ngsverksamhet, här har del genom åren runnil s jakt-, spanings- och mli lfl yg­divisioncr.

På decenn ier har hel ikopterverksamhet också sau sin priigel på fältet, både med förbands- och skolrlyg. Helikoplcrllollil­j en har j ust inlett sin modernisering med

byta l i l l en ny generalion helikoptrnr

och i år säus också den nya Flygskolan upp på M almen.

Både introduktionen av nya helikoptrar och Flygskolan kommer all medföra för­ändringar i inrrastrukturcn. Nya hangarer och klargöringsplattar kommer all byggas under de närmasle åren.

Överstelöj tnant M icacl Byden har ut­setts 1i ll chef J"ör Flygskolan, som organi­sa tor iskt lyder under Blekinge flygll o11i lj , F 17, i Ronneby. Han är Yiggen-pi lol med en bakgrund pli första divisionen vid F 2 1 i Luleå. där han lor tfora ndc llygcr både j akt- och spanings-Viggen. Efler en kort mel lanlandning i Högkvarteret i Stock­holm kommer han närmast från en treårig tj Unstgöring som flygauachc vid svenska ambassaden i Washington. USA.

Bra utgångsläge

M icael Bydcn iir entu ~ iast isk över sin nya uppgift och har ägnat sin tid under vintern

Överstelöjtnant Micael Byden blir chef för den nya Flygskolan på Malmen.

Skola n startar den 1 juli och kommer organisatoriskt att lyda under F 17 i Ronneby.

FlygvapcnNytl • I • 2003

Från den I j anuari 2003 gäller en ny verksamhetsordning för Försvars­makten. Förordningen är Försvars­

maktens främsta styri n~trument och har ~in grund i regeringens förordning med instruktion till Försvarsmakten, vil ken i sin Lur bygger på beslut tagna Riksdagen.

Förändringarna i den nya verksamhcts­förordni ngen jämfört med elen tidigare berör friim st Försvarsmakten lcdnings­och lydnadsförhållandcn.

Förändringarna har sin grund i I .ed­ningsutredning 02 och de diirav fallaclc principbesluten formulerade i J-I KV 03. Det innebär bland annat all Försvarsmnk-

tens kommandostruktur har förändrats så au al la enheter lir understLillda chefen för Högkvarterets grundorganbationsledning (GRO) och all de tidigare takt iska kom­mandona (TK) inom den Opcra1 iva insats­ledningen delat :-. upp i l vå nya delar.

Opil till Högkvarteret

Dcn del i respek ti ve taktiskt kommando som rörde frågor mot grundorganisationcn har över förts ti Il grundorganisationsled­ni ngen, medan det nya Opil har blivit en del av Högkvarteret och koncentrerar sig på taktiska och operat iva frågor.

Lydnadsförhållande vid operativ och taktisk ledning GenerollO)lnant I Ganeretma)or

Jon- TonrSllpeon

CATK Bng&qieneral Btlgedgenerel H61uin flpmorll i.-•rt""1 .......

p 10 4. mlnkrffll F4

p 18 Alnf 1 F7

Alnf2 F l8

M1rlnBO

FlygvapcnNyu • t • 2003

Vid operativ och laktisk ledning utövas denna av C Opil genom de tre takl iska kommandona, cl v s ATK, MTK och FrK. En grundtilldelning av grundorgan i ~a­

tionsledningens förband ti l l de takti~ka

kommandona är faststäl ld. I nom Högkvarterets grundorganisa­

tionsledning har organisationen rörändrats genom all sju avdelningar för ledning av verksamheten har u pprlilla t ~. Delta har sketl bland annat genom överföri ng av

personella resurser från de tidigare tak­tiska kommandona. •

STAB

Brlpd&eneml Benat-

21

22

Fem frågor till ...

Mats Westin hel i kopterflotti ljchef Försvarsmaktens helikopterflottilj är numera en del av flygvapnets organisation. Förbandet är mitt uppe i ett mångfacetterat förändringsarbete. Nya helikoptersystem ska införas och delvis nya operativa uppgifter tillkommer under de kommande åren. Nytillträdde flottiljchefen överste Mats Westin har således en krävande uppgift att lösa tillsammans med sin personal.

AV PETER LIANDER

Fö rsvarsmaktens hel ikopterflollilj

är sedan den I januari en del av

flygvapnets organisation. Opera­

tivt leds helikopterinsatser av Flygtak­

Liska kommandot (rTK) inom Högkvar­

terets operativa insatsledning (Opi l),

verksamhetsmässigt lyder den under

flygvapen inspektören i grundorganisa­

tionsledningen.

Helikopterflolliljen bedriver verksam­

het på ell flertal platser i landet, men dess

ledning med ti llhörande stab finn i> på

Malmen i Linköping.

Överste Mats Wcstin tir flottiljchef-.

Han har sina rötter i kustarti lleriet men

har under en stor del av sin karriär som

mari nomcer tjänstgjort inom det t idigare

marinflygct. bland annat som chef för

dess I I :e helikopterdivision på Berga.

Mms Westin, är det bra att Helikop1er­.flo11i~ien numera ingår i flygvapnets orgc111i.wtion ?

- Hel ikopterflottiljen har sedan den bi l -

dadcs 1997 inte haft någon försvars­

grcnsföreträdare på högkvartersnivå, vi 1-

ket medfört att vi rått agera som en

''J]tirde försvarsgren'' med allt vad det

innebiir av deltagande i centrala arbets­

grupper. utredningar m m. Flottiljens

organisation var in te dimensionerad för

delta och fokus har ibland i nte kunnat

hållas på kärnverksamheten i önskvärd

omfattning. Jag ser diirför fram mol att vi

nu fiitt en försvarsgrensföreträdare som

kan dri va hel ikopterfrågor på central nivå

och stölla flottiljen i dess utveckling och

genom förandeverksarn het.

Överbefälhavaren har till regeringen föreslagit att helikopterbaseringarna i /Joden och Siive liiggs ne1: Vad är din 11p1~fa11ni11g om de1 förslaget?

- Bakgru nden til l den utredning som

genomfördes avseende hel i kopterflotti 1-j ens baser ing var all söka få ti ll en "grup­

pering" av de ingående enheterna som är

så kostnadseffektiv som möj I igl. Jag

samtycker till de föriindringar som ÖB

föreslår.

- Detta ärende har rört upp känslor i organisa lionen och de som följt debatten

i media kan uppfatta del som om del fort­

farande sker s k lobbyverksamhet från

vi'ir sida för all bibehålla nuvarande

"grupperi ng". Jag v ill i detta samman­

hang klargöra all det från hel i kopterflot­

tiljens sida inte föreligger någon annan

inriktn ing än den som föres lagi ts.

- Vid en eventuel l nedliiggning av sill

hemförband är det förståel igt att det

loka lt förekommer andra uppfattningar

iin den som beslutats centralt och all det

drar till sig ett medialt intresse. Även de

lokala politikerna har etl intresse av alt

försvara sina lokalt placerade förband,

och i della fall är del den politiska sidan

som stått för del mediala intresset.

Helikop1e1:flottilje11 beslcir av personal }i-ån samtliga lre försvarsgrenar. Ko111-111er del all vara sci iive11 i forrsättninge11 eller kommer alla att tillhöra flygvapriel?

FlygvapcnNytL • I • 2003

1/

),

större än den är. dessutom den är otrol igl

okänslig för sidv ind för all vara en licen

stjärl rotorhel i koptcr.

Modern instrumentering

Instrumenteringen i interimshel ikoptrarna

karaktiiriserar Robert Ka1jel som civ i l

1990-talsstandar<l: - De iir fint insl rurncnlerade, med två

skilda avioniksystem

Seriehelikoplrarna kommer i detta

avseende att sk i lja sig markant. De kom­

mer al l ha en så kallad "glascockpit", där all information presenteras på tre bildskär­

mar. M ekaniska instrument av klocktyp

förekommer inte alls.

I grunden är AI 09 en gammal kon­

struktion, den första flygningen genomför­

des redan 197 1. Men som med så mycket

annan modern flygmateriel sker en konti ­

nuerli g utveckl ing, si'i även med A I 09.

- Skalplåten och delar av rolorsystemet är detsamma, men i övr igt kan Agusta

sägas ha gjort en hel t ny helikopter.

Huvudrotorn är ny, motorerna är moder­

nare, avioni k, elektronik, taktiska system

och sensorer är ny tt, säger Robert K a1jel.

Avancerad utrustning

Systemmässigt kommer 1-1 KP 15 au vara mer avancerad än någon annan helikopter­

typ som nu finns inom Försvarsmakten.

Trots att Agusta A 109 är en konventionell stjärtrotorhelikopter är den relativt okänslig för sidvind.

FlygvapenNyu • I • 2003

Det som avses lir förekomsten av sensorer

san1l olika typer av kommunikations- och

1aktiska system. Det sistnämnda ska dock

inte förväxlas med ell ledningssystem li kt

det som kommer att finnas i den större

HKP 14. Bland de taktiska systemen J'inns FUR

(Forward Looking l nfraRed) och radar. För marina uppgifter installeras cll hydro­

fonbojsystem. där bojar kan fällas från

hel ikopter och som sedan ska kunna sända

över information ti ll marinens nya fortyg

av Visby-k lass. - Radarn blir av en relativt enkel typ,

men FU R-systemet kommer att vara av

modernaste sn i tl, säger Roben Ka1jel.

En så kallad taktisk transponder ingår

också, v ilken kan användas i både c ivila

och mil itära sammanhang. Detta är möj­

l igt genom atl anpassningen ti ll ol ika typer

av användningsområden sker genom pro­

grammering av mjukvaran, medan hårdva­

ran är densamma.

Det kommer även att finnas ell GPS­

system i 1-1 KP 15 som möjl iggör presenta­

tion av ell omvärldsläge. diir exempel vis

andra helikoptrars position presenteras i

realtid. Det medger t ex flygning i förband utan visuell kontakt och utan att behöva

använda radar.

Agusta-helikoptern är ungeflir dubbel t

så stor som en HKP 6 Jet Ranger, men den

är ändå all betrakta som en relativt l iten

helikopter. Därför är det oprakti skt alt all-

tid ha all ti Iläggsutrustning mon1crad sam­

tidigt. Men alla H KP 15 kommer att vara

förberedda för all kunna förses med bland

annat FUR. vinschanordn ing och kulspru­

tor.

Färgprover

De två inter imshelikoptrarna är målade i

grå respektive svart färg, medan de ordi­

narie helikoptrarna kommer au vara i mera

tradi tionellt grönt kamouflage. Del nuvarande utförandet har valts för

au kunna utviirdera färgsättningens funk­

tion i de ol ika roller som HKP 15 kommer

au användas i. Utomlands Hr helikoptrar som baseras

på fartyg ofta gråmålade. medan de svart eller mörkgrönt lir van ligt förekommande

på de som anvlinds till markoperativa upp­

gifter som utförs av specialförband.

Leverans i höst

För niirvarande pågår tillverkningen av de

svenska hel ikoptrarna hos Agusta. paral­

lellt med en beställning från Sydafrika.

Levera nskontrol I flygningarna beräknas

inledas på sensommaren.

Enl igt planerna ska därefter de 20 heli­

koptrarna levereras i snabb takt fram till

års sk i ftel. Leveranstakten kan dock

komma alt påverkas av hur samordningen

med den sydafrikanska serien sker. •

2 7

............

26

Den ~ir underbar! Den är ~ t ark .

snabb och har rena linjer. Det är

l ite sportbi lskänsla över den. Det som avses Ur dock inte en bi l utan

Försvarsmaktens nyaste helikopter typ

Agusta A I 09E. Den som uttalar dessa superlativer är ör logskapten Robert K arjel , chef för det In i tial Fielding team

( IFT ) som har bildats för detta nya heli­koptersystem som bi.:tecknas HKP 15.

På sommaren 200 I bestiilldc Försvarets mater iel verk 20 exemplar av Agusta A I 09 hos den vii lrenommerade ti ll verkaren i

Italien. Företaget har levererat heli koptrar till alla de svenska försvarsgrenarna sedan 1960-talet och HKP 15 är den (jilrde typen

i ordningen. Nytillskottet HKP 15 iir en del av elen

moderniscringsprocess som nu pågår av Försvarsmaktens heli kopternotta.

Utbi ldningen på den nya hel i kopter­typen genomfördes under några höstmåna­

der i Italien. En svensk kontingent bestå­ende av rt yganclc och tekni sk personal genomgick utb ildning på den nya hel ikop­

tertypen i Italien under tio veckor. Hiu ills ii r tio piloter, varav t.vå prov­

fl ygare från Försvarets mater iel verk,

in flugna på A I 09. Fyra av dem har fåu sin utbildning i Sverige.

Dessa svarar nu för introduktionen av

HKP 15 hos Helikopterflott iljen och dess fj iirdc hel ikopterbatalj on i L inköping. Inledningsvis med visst stöd av ett r5tal

instruktörer från Agusta.

Majorerna Dan Johannesson och Rober t Karjel och Anders Larsson är bland de första som har utbildats på den nya HKP 15.

ca

Två exemplar av Agusta A 109E i civilt utförande flygs av Helikopterflottiljen på Malmen. I utprovningssyfte är de målade i svart respektive grått och flygs enlig t militära luftfartsbestäm-

De två I IK P 15 som nu nyger i Sverige ti llhör egentl igen inte den beställda serien, utan ii r så kallade interimshel ikoptrar. De ti llhör ti ll verkaren men används av För­

svarsmakten i väntan p.'.1 att serieleveran­

serna påbö1jas senare i :°1r. - Vi flyger mycket för att få lilra oss

grundflygkiinslan i maskinen. sLi ger

Robert Ka1j el.

- Men det är också viktigt att vi lär oss hur den rungerar underhållsmässigt, så att

den organisationen får en bra start.

Robert Ka1jcl anser AI 09 vara lätt flu­gen och pilotvänl ig, vi lket gör att pi loten kan koncentrera sig mera på att utföra upp­

draget Hn på att enbart ligna sig lit sj ii lva fl ygandet.

- Flygmässigt är den robust och känns

FlygvnpenNyu • I • 2003

- Vid sammanslagningen av Försvars­

maktens hel i kopterverksamheter ti Il en flottilj så fick vi ett förband med bak­

grund i ski lda verksamhetsprofi ler. Sedan

ett antal •' r grundrekrytcrar Heli kopter­flotti lj en sin egen personal. men de har

fått en hcmvi ~t i den försvarsgren de rekryterats ur. Sj~il vklart är det så att detta lever kvar under en tid innan det har

ensats upp. Dilr för genomförs nu ett omfattande arbete med au få till en enad pro lil på hela förbandet. I detta I iggcr

natur! igtvis att omhänderta det faktum att vi nu iir en del av flygvapnet.

- Jag ser framför mig att vi ska införa

gemensamma yttre attr ibut såsom uni­

form, utbildningstecken m m. Det är där­för naturligt att vi i framtiden bär flyg­vapnets uni form för att visa vår försvars­grensti llhör ighet. Jag har dock den upp­fauni ngen att det ska märkas att man ver­

kar inom j ust helikopter floui lj en, så

baskern liven i framtiden bli r huvudbo­nad. Detta ärende bereds för närvarande

inom rtoui ljen och ett underlag kommer

FlygvapcnNyll • I • 2003

inom kort att skickas ti ll fl ygvapenin­

spektören.

Vilka är de viktigas1e uppgifie m a för Helikopte1jlo11ilje11 i år?

- Flotti ljen har ett brett spektrum av upp­

gifter som vi ska lösa. Innevarande år är inr ik tat mot deltagande i de tunga natio­

nella övningarna som armens slutövning och den marina Sammarin för att vida­

reut veckla kompetens inom luftburen och sjöoperati v förmåga.

- Vi ska också delta i flera internatio­nella övningar, för att börja bygga kom­petens inför framtida uppdrag. Flotti ljen

har även ett uppdrag att tillsammans med Försvarsmaktens special förband ut veckla 1akt ik och kompetens.

- Helikoptrar för sjöräddning är ett uppdrag som vi haft under många år. Försvarsmakten har tecknat ett avtal med

Sjöfartsvcrket om att vi ska hålla bered­skap dygnet runt på tre platser i Sverige,

nLimligen Berga. Ronneby och Siive.

Överste Mats Westin tillträdde befattningen som chef för Försvarsmaktens llelikopter­flottilj hösten 2002.

Helikopterflottiljen ingår sedan årsskiftet i flygvapnets grundorganisation.

Foio: Peter Ll;inder/Försvarels b/ldbyrå

- Det är en del av de uppgifter som rtotti ljen har att lösa under 2003. Till detta ska fogas att vi ska införa två nya

heli koptersystem mellan 2003-2009. Det är en stor utmaning och dominerar både planering och genomförande för de kom­

mande åren. Det första systemet, HKP 15, är under införande. Förberedelser görs inför ntista nyhet, HKP 14, ~om ska

ersätta de gamla tunga systemen. Den första hel ikoptern anländer 2005.

Vilka är de viktigaste fak torerna .för all ltefikop1e1j7otti(iens utveckling under de 11iirmas1 ko111111a11de åren .l'ka bli .fra111-gc/11gsrik?

-Att skapa en ensad målbi ld och staka ut vägen mot målet samt att alla har en för­ståelse för vilka huvuduppgifter vi inom

helikopter flotti lj en ska lösa. •

23

HKP 15 anländer Försvarsmaktens nyaste helikoptersystem

24 FlygvapcnNyll • I • 2003

. ~

\ ((

Flygw1pe11Nyt1 • I • 2003

Sedan årsskiftet flyger en ny helikoptertyp i Försvarsmaktens uniform - den italienska Agusta A 109E. I

Sverige betecknas den som HKP 15. I inledningsskedet flyger två exemplar från Malmen utanför Linköping .

Introduktionen av HKP 15 utgör ett första stort steg i moderniseringen av Försvarsmaktens helikopterflotta. ..- ......

' ..._,,___ - -•~~-~~---------·­

~

I

AV PETER LIANOER

25

HKP 15 anländer Försvarsmaktens nyaste helikoptersystem

24 FlygvapcnNyll • I • 2003

. ~

\ ((

Flygw1pe11Nyt1 • I • 2003

Sedan årsskiftet flyger en ny helikoptertyp i Försvarsmaktens uniform - den italienska Agusta A 109E. I

Sverige betecknas den som HKP 15. I inledningsskedet flyger två exemplar från Malmen utanför Linköping .

Introduktionen av HKP 15 utgör ett första stort steg i moderniseringen av Försvarsmaktens helikopterflotta. ..- ......

' ..._,,___ - -•~~-~~---------·­

~

I

AV PETER LIANOER

25

............

26

Den ~ir underbar! Den är ~ t ark .

snabb och har rena linjer. Det är

l ite sportbi lskänsla över den. Det som avses Ur dock inte en bi l utan

Försvarsmaktens nyaste helikopter typ

Agusta A I 09E. Den som uttalar dessa superlativer är ör logskapten Robert K arjel , chef för det In i tial Fielding team

( IFT ) som har bildats för detta nya heli­koptersystem som bi.:tecknas HKP 15.

På sommaren 200 I bestiilldc Försvarets mater iel verk 20 exemplar av Agusta A I 09 hos den vii lrenommerade ti ll verkaren i

Italien. Företaget har levererat heli koptrar till alla de svenska försvarsgrenarna sedan 1960-talet och HKP 15 är den (jilrde typen

i ordningen. Nytillskottet HKP 15 iir en del av elen

moderniscringsprocess som nu pågår av Försvarsmaktens heli kopternotta.

Utbi ldningen på den nya hel i kopter­typen genomfördes under några höstmåna­

der i Italien. En svensk kontingent bestå­ende av rt yganclc och tekni sk personal genomgick utb ildning på den nya hel ikop­

tertypen i Italien under tio veckor. Hiu ills ii r tio piloter, varav t.vå prov­

fl ygare från Försvarets mater iel verk,

in flugna på A I 09. Fyra av dem har fåu sin utbildning i Sverige.

Dessa svarar nu för introduktionen av

HKP 15 hos Helikopterflott iljen och dess fj iirdc hel ikopterbatalj on i L inköping. Inledningsvis med visst stöd av ett r5tal

instruktörer från Agusta.

Majorerna Dan Johannesson och Rober t Karjel och Anders Larsson är bland de första som har utbildats på den nya HKP 15.

ca

Två exemplar av Agusta A 109E i civilt utförande flygs av Helikopterflottiljen på Malmen. I utprovningssyfte är de målade i svart respektive grått och flygs enlig t militära luftfartsbestäm-

De två I IK P 15 som nu nyger i Sverige ti llhör egentl igen inte den beställda serien, utan ii r så kallade interimshel ikoptrar. De ti llhör ti ll verkaren men används av För­

svarsmakten i väntan p.'.1 att serieleveran­

serna påbö1jas senare i :°1r. - Vi flyger mycket för att få lilra oss

grundflygkiinslan i maskinen. sLi ger

Robert Ka1j el.

- Men det är också viktigt att vi lär oss hur den rungerar underhållsmässigt, så att

den organisationen får en bra start.

Robert Ka1jcl anser AI 09 vara lätt flu­gen och pilotvänl ig, vi lket gör att pi loten kan koncentrera sig mera på att utföra upp­

draget Hn på att enbart ligna sig lit sj ii lva fl ygandet.

- Flygmässigt är den robust och känns

FlygvnpenNyu • I • 2003

- Vid sammanslagningen av Försvars­

maktens hel i kopterverksamheter ti Il en flottilj så fick vi ett förband med bak­

grund i ski lda verksamhetsprofi ler. Sedan

ett antal •' r grundrekrytcrar Heli kopter­flotti lj en sin egen personal. men de har

fått en hcmvi ~t i den försvarsgren de rekryterats ur. Sj~il vklart är det så att detta lever kvar under en tid innan det har

ensats upp. Dilr för genomförs nu ett omfattande arbete med au få till en enad pro lil på hela förbandet. I detta I iggcr

natur! igtvis att omhänderta det faktum att vi nu iir en del av flygvapnet.

- Jag ser framför mig att vi ska införa

gemensamma yttre attr ibut såsom uni­

form, utbildningstecken m m. Det är där­för naturligt att vi i framtiden bär flyg­vapnets uni form för att visa vår försvars­grensti llhör ighet. Jag har dock den upp­fauni ngen att det ska märkas att man ver­

kar inom j ust helikopter floui lj en, så

baskern liven i framtiden bli r huvudbo­nad. Detta ärende bereds för närvarande

inom rtoui ljen och ett underlag kommer

FlygvapcnNyll • I • 2003

inom kort att skickas ti ll fl ygvapenin­

spektören.

Vilka är de viktigas1e uppgifie m a för Helikopte1jlo11ilje11 i år?

- Flotti ljen har ett brett spektrum av upp­

gifter som vi ska lösa. Innevarande år är inr ik tat mot deltagande i de tunga natio­

nella övningarna som armens slutövning och den marina Sammarin för att vida­

reut veckla kompetens inom luftburen och sjöoperati v förmåga.

- Vi ska också delta i flera internatio­nella övningar, för att börja bygga kom­petens inför framtida uppdrag. Flotti ljen

har även ett uppdrag att tillsammans med Försvarsmaktens special förband ut veckla 1akt ik och kompetens.

- Helikoptrar för sjöräddning är ett uppdrag som vi haft under många år. Försvarsmakten har tecknat ett avtal med

Sjöfartsvcrket om att vi ska hålla bered­skap dygnet runt på tre platser i Sverige,

nLimligen Berga. Ronneby och Siive.

Överste Mats Westin tillträdde befattningen som chef för Försvarsmaktens llelikopter­flottilj hösten 2002.

Helikopterflottiljen ingår sedan årsskiftet i flygvapnets grundorganisation.

Foio: Peter Ll;inder/Försvarels b/ldbyrå

- Det är en del av de uppgifter som rtotti ljen har att lösa under 2003. Till detta ska fogas att vi ska införa två nya

heli koptersystem mellan 2003-2009. Det är en stor utmaning och dominerar både planering och genomförande för de kom­

mande åren. Det första systemet, HKP 15, är under införande. Förberedelser görs inför ntista nyhet, HKP 14, ~om ska

ersätta de gamla tunga systemen. Den första hel ikoptern anländer 2005.

Vilka är de viktigaste fak torerna .för all ltefikop1e1j7otti(iens utveckling under de 11iirmas1 ko111111a11de åren .l'ka bli .fra111-gc/11gsrik?

-Att skapa en ensad målbi ld och staka ut vägen mot målet samt att alla har en för­ståelse för vilka huvuduppgifter vi inom

helikopter flotti lj en ska lösa. •

23

22

Fem frågor till ...

Mats Westin hel i kopterflotti ljchef Försvarsmaktens helikopterflottilj är numera en del av flygvapnets organisation. Förbandet är mitt uppe i ett mångfacetterat förändringsarbete. Nya helikoptersystem ska införas och delvis nya operativa uppgifter tillkommer under de kommande åren. Nytillträdde flottiljchefen överste Mats Westin har således en krävande uppgift att lösa tillsammans med sin personal.

AV PETER LIANDER

Fö rsvarsmaktens hel ikopterflollilj

är sedan den I januari en del av

flygvapnets organisation. Opera­

tivt leds helikopterinsatser av Flygtak­

Liska kommandot (rTK) inom Högkvar­

terets operativa insatsledning (Opi l),

verksamhetsmässigt lyder den under

flygvapen inspektören i grundorganisa­

tionsledningen.

Helikopterflolliljen bedriver verksam­

het på ell flertal platser i landet, men dess

ledning med ti llhörande stab finn i> på

Malmen i Linköping.

Överste Mats Wcstin tir flottiljchef-.

Han har sina rötter i kustarti lleriet men

har under en stor del av sin karriär som

mari nomcer tjänstgjort inom det t idigare

marinflygct. bland annat som chef för

dess I I :e helikopterdivision på Berga.

Mms Westin, är det bra att Helikop1er­.flo11i~ien numera ingår i flygvapnets orgc111i.wtion ?

- Hel ikopterflottiljen har sedan den bi l -

dadcs 1997 inte haft någon försvars­

grcnsföreträdare på högkvartersnivå, vi 1-

ket medfört att vi rått agera som en

''J]tirde försvarsgren'' med allt vad det

innebiir av deltagande i centrala arbets­

grupper. utredningar m m. Flottiljens

organisation var in te dimensionerad för

delta och fokus har ibland i nte kunnat

hållas på kärnverksamheten i önskvärd

omfattning. Jag ser diirför fram mol att vi

nu fiitt en försvarsgrensföreträdare som

kan dri va hel ikopterfrågor på central nivå

och stölla flottiljen i dess utveckling och

genom förandeverksarn het.

Överbefälhavaren har till regeringen föreslagit att helikopterbaseringarna i /Joden och Siive liiggs ne1: Vad är din 11p1~fa11ni11g om de1 förslaget?

- Bakgru nden til l den utredning som

genomfördes avseende hel i kopterflotti 1-j ens baser ing var all söka få ti ll en "grup­

pering" av de ingående enheterna som är

så kostnadseffektiv som möj I igl. Jag

samtycker till de föriindringar som ÖB

föreslår.

- Detta ärende har rört upp känslor i organisa lionen och de som följt debatten

i media kan uppfatta del som om del fort­

farande sker s k lobbyverksamhet från

vi'ir sida för all bibehålla nuvarande

"grupperi ng". Jag v ill i detta samman­

hang klargöra all det från hel i kopterflot­

tiljens sida inte föreligger någon annan

inriktn ing än den som föres lagi ts.

- Vid en eventuel l nedliiggning av sill

hemförband är det förståel igt att det

loka lt förekommer andra uppfattningar

iin den som beslutats centralt och all det

drar till sig ett medialt intresse. Även de

lokala politikerna har etl intresse av alt

försvara sina lokalt placerade förband,

och i della fall är del den politiska sidan

som stått för del mediala intresset.

Helikop1e1:flottilje11 beslcir av personal }i-ån samtliga lre försvarsgrenar. Ko111-111er del all vara sci iive11 i forrsättninge11 eller kommer alla att tillhöra flygvapriel?

FlygvapcnNytL • I • 2003

1/

),

större än den är. dessutom den är otrol igl

okänslig för sidv ind för all vara en licen

stjärl rotorhel i koptcr.

Modern instrumentering

Instrumenteringen i interimshel ikoptrarna

karaktiiriserar Robert Ka1jel som civ i l

1990-talsstandar<l: - De iir fint insl rurncnlerade, med två

skilda avioniksystem

Seriehelikoplrarna kommer i detta

avseende att sk i lja sig markant. De kom­

mer al l ha en så kallad "glascockpit", där all information presenteras på tre bildskär­

mar. M ekaniska instrument av klocktyp

förekommer inte alls.

I grunden är AI 09 en gammal kon­

struktion, den första flygningen genomför­

des redan 197 1. Men som med så mycket

annan modern flygmateriel sker en konti ­

nuerli g utveckl ing, si'i även med A I 09.

- Skalplåten och delar av rolorsystemet är detsamma, men i övr igt kan Agusta

sägas ha gjort en hel t ny helikopter.

Huvudrotorn är ny, motorerna är moder­

nare, avioni k, elektronik, taktiska system

och sensorer är ny tt, säger Robert K a1jel.

Avancerad utrustning

Systemmässigt kommer 1-1 KP 15 au vara mer avancerad än någon annan helikopter­

typ som nu finns inom Försvarsmakten.

Trots att Agusta A 109 är en konventionell stjärtrotorhelikopter är den relativt okänslig för sidvind.

FlygvapenNyu • I • 2003

Det som avses lir förekomsten av sensorer

san1l olika typer av kommunikations- och

1aktiska system. Det sistnämnda ska dock

inte förväxlas med ell ledningssystem li kt

det som kommer att finnas i den större

HKP 14. Bland de taktiska systemen J'inns FUR

(Forward Looking l nfraRed) och radar. För marina uppgifter installeras cll hydro­

fonbojsystem. där bojar kan fällas från

hel ikopter och som sedan ska kunna sända

över information ti ll marinens nya fortyg

av Visby-k lass. - Radarn blir av en relativt enkel typ,

men FU R-systemet kommer att vara av

modernaste sn i tl, säger Roben Ka1jel.

En så kallad taktisk transponder ingår

också, v ilken kan användas i både c ivila

och mil itära sammanhang. Detta är möj­

l igt genom atl anpassningen ti ll ol ika typer

av användningsområden sker genom pro­

grammering av mjukvaran, medan hårdva­

ran är densamma.

Det kommer även att finnas ell GPS­

system i 1-1 KP 15 som möjl iggör presenta­

tion av ell omvärldsläge. diir exempel vis

andra helikoptrars position presenteras i

realtid. Det medger t ex flygning i förband utan visuell kontakt och utan att behöva

använda radar.

Agusta-helikoptern är ungeflir dubbel t

så stor som en HKP 6 Jet Ranger, men den

är ändå all betrakta som en relativt l iten

helikopter. Därför är det oprakti skt alt all-

tid ha all ti Iläggsutrustning mon1crad sam­

tidigt. Men alla H KP 15 kommer att vara

förberedda för all kunna förses med bland

annat FUR. vinschanordn ing och kulspru­

tor.

Färgprover

De två inter imshelikoptrarna är målade i

grå respektive svart färg, medan de ordi­

narie helikoptrarna kommer au vara i mera

tradi tionellt grönt kamouflage. Del nuvarande utförandet har valts för

au kunna utviirdera färgsättningens funk­

tion i de ol ika roller som HKP 15 kommer

au användas i. Utomlands Hr helikoptrar som baseras

på fartyg ofta gråmålade. medan de svart eller mörkgrönt lir van ligt förekommande

på de som anvlinds till markoperativa upp­

gifter som utförs av specialförband.

Leverans i höst

För niirvarande pågår tillverkningen av de

svenska hel ikoptrarna hos Agusta. paral­

lellt med en beställning från Sydafrika.

Levera nskontrol I flygningarna beräknas

inledas på sensommaren.

Enl igt planerna ska därefter de 20 heli­

koptrarna levereras i snabb takt fram till

års sk i ftel. Leveranstakten kan dock

komma alt påverkas av hur samordningen

med den sydafrikanska serien sker. •

2 7

28

Flygskolan etablerai ledningso,rganisation Den 1 juli inrättas den nya

Flygskolan på Malmen utan­för Linköping. Nu pågår de avslutande faserna inför eta­

bleringen och de första flyg­eleverna ska påbörja sin

utbildning i augusti. Organisatoriskt tillhör

Flygskolan F 17 i Ronneby.

Ny chef för Flygskolan är överstelöjtnant Micael Byden.

En nyhet är också att det främre tekniska underhållet

av SK 60-parken kommer att

skötas av ett civilt företag.

AV PETER LIANDER

F l ygfä ll et Malmen utanför Linkö­ping lir en plats i förändring och som står på tröskeln till en ny epok

inom det svenska mil il lirllygel. Etl fl ygfält som redan rymmer en stor mlingd fl yg­historia och som av många anses vara del svenska mi litärfl ygets vagga. Det var här som del dåtida arm6ns llygvliscnde påbör­j ade sin verksamhet under 19 10-talcl.

Sedan uess har l"Jygverksn 111he1en pt1 Malmen p;i många säll vari t knu ten ti l l lly­gets ~ nabba ut veckling. l i ksom föränd­r ingar inom det sven~ka försvaret på olika säll har kunnat avspeglas här. Platsen har allt id vari t Cll centrum för prov- och utvcckli ngsverksamhet, här har del genom åren runnil s jakt-, spanings- och mli lfl yg­divisioncr.

På decenn ier har hel ikopterverksamhet också sau sin priigel på fältet, både med förbands- och skolrlyg. Helikoplcrllollil­j en har j ust inlett sin modernisering med

byta l i l l en ny generalion helikoptrnr

och i år säus också den nya Flygskolan upp på M almen.

Både introduktionen av nya helikoptrar och Flygskolan kommer all medföra för­ändringar i inrrastrukturcn. Nya hangarer och klargöringsplattar kommer all byggas under de närmasle åren.

Överstelöj tnant M icacl Byden har ut­setts 1i ll chef J"ör Flygskolan, som organi­sa tor iskt lyder under Blekinge flygll o11i lj , F 17, i Ronneby. Han är Yiggen-pi lol med en bakgrund pli första divisionen vid F 2 1 i Luleå. där han lor tfora ndc llygcr både j akt- och spanings-Viggen. Efler en kort mel lanlandning i Högkvarteret i Stock­holm kommer han närmast från en treårig tj Unstgöring som flygauachc vid svenska ambassaden i Washington. USA.

Bra utgångsläge

M icael Bydcn iir entu ~ iast isk över sin nya uppgift och har ägnat sin tid under vintern

Överstelöjtnant Micael Byden blir chef för den nya Flygskolan på Malmen.

Skola n startar den 1 juli och kommer organisatoriskt att lyda under F 17 i Ronneby.

FlygvapcnNytl • I • 2003

Från den I j anuari 2003 gäller en ny verksamhetsordning för Försvars­makten. Förordningen är Försvars­

maktens främsta styri n~trument och har ~in grund i regeringens förordning med instruktion till Försvarsmakten, vil ken i sin Lur bygger på beslut tagna Riksdagen.

Förändringarna i den nya verksamhcts­förordni ngen jämfört med elen tidigare berör friim st Försvarsmakten lcdnings­och lydnadsförhållandcn.

Förändringarna har sin grund i I .ed­ningsutredning 02 och de diirav fallaclc principbesluten formulerade i J-I KV 03. Det innebär bland annat all Försvarsmnk-

tens kommandostruktur har förändrats så au al la enheter lir understLillda chefen för Högkvarterets grundorganbationsledning (GRO) och all de tidigare takt iska kom­mandona (TK) inom den Opcra1 iva insats­ledningen delat :-. upp i l vå nya delar.

Opil till Högkvarteret

Dcn del i respek ti ve taktiskt kommando som rörde frågor mot grundorganisationcn har över förts ti Il grundorganisationsled­ni ngen, medan det nya Opil har blivit en del av Högkvarteret och koncentrerar sig på taktiska och operat iva frågor.

Lydnadsförhållande vid operativ och taktisk ledning GenerollO)lnant I Ganeretma)or

Jon- TonrSllpeon

CATK Bng&qieneral Btlgedgenerel H61uin flpmorll i.-•rt""1 .......

p 10 4. mlnkrffll F4

p 18 Alnf 1 F7

Alnf2 F l8

M1rlnBO

FlygvapcnNyu • t • 2003

Vid operativ och laktisk ledning utövas denna av C Opil genom de tre takl iska kommandona, cl v s ATK, MTK och FrK. En grundtilldelning av grundorgan i ~a­

tionsledningens förband ti l l de takti~ka

kommandona är faststäl ld. I nom Högkvarterets grundorganisa­

tionsledning har organisationen rörändrats genom all sju avdelningar för ledning av verksamheten har u pprlilla t ~. Delta har sketl bland annat genom överföri ng av

personella resurser från de tidigare tak­tiska kommandona. •

STAB

Brlpd&eneml Benat-

21

20

Försvarsmaktens nya s på Malmen

C OPIL

CSTRA tillika C HKV

CREV

CKRI

CJUR

ÖB CONTR

CGRO

Lydnadsförhållande vid förhandsledning

M1rln- Flygvapen· Inspektören Inspektören Inspektören Generalmlljor Konterem1ra1 Generalmajor

CMUST

CGRO

Inspektören B~ll'dgeneral Genet'almaior

Försvarsmakten har sedan den 1 januari 2003 en ny

ledningsorganisation. Bland annat ingår den operativa insatsledningen (Opil) i Hög­

kvarteret. Vidare har för­svarsgrenarnas främste före­

trädare överförts till Högkvar­terets grundorganisationsled­ning.

Illustrationen till vänster visar organisationen i Högkvarteret.

Nedan ses organisationen för Högkvarterets grundorganisationsledning, vilken har utökats med bl a försvarsgrensinspektörerna.

Till höger ses hur den operativa insatsled­ningen är organiserad.

chefen Stab GeneralmaJe< General""'°'

-;j All S.ndqvtll J6rgenErlCMOn Jan Andersson

--1 fhlomln1C11r1o1- I= I A...-ao ........

I ·--1 Anders LlndlllrOm

I CGRO

Lars Frllk

I I

~J Fartygs. Flyg. MHS I I FSC I I MD I I FMLOG

regementen flottll)er flottll)er FMHS, FMC HYSS RAB MSS Amftbl• Hellkopter· FMUndSikC ATS l'lltmenten flottllJen SWEDEC

SWEDINT AmfSS,65 F20 SkyddC MarlnB F6Mustc

RekrJC

FtygvapcnNyu • I • 2003

il

(/

ti ll all förbereda etableringen av den nya Flygskolan. Det som särskilt gliidjer honom är att de llesta llygliirarna från den tidigare Flygskolan vid F 10 i Ängelholm har va lt au fö lja med ti ll Malmen.

- När det gä lle r flyglärare till den grundlUggande flygutbildningen, GFU, st1 lir utgt1 ngsläget bra. Under våren kommer vi dcs~utom att komple ttera lärarkåren under en rlyginstruktörskurs, en så kall ad FIK, på Malmen, säger Micael Byden.

Major Per Amclin kommer all bli divi­sionschef för GFU omgång 03 1 med start i augusti . Han har tidigare varit rl ygsäkcr­hetsoflicer vid F I 0 och blir i sin nya roll den förste GFU-lärare som tidigare har varit aktiv Gripen-pilot. Ell faktum som den nye llygskolechefen ser positivt på.

- Det är angeläget all rekrytera f'lyg lä­rare med Gripen-erfarenhet för de inle­dande ut bi ldnings~kcden a. I synnerhet när del gäller den grundliiggande takt i ~ka lly­guthildningen, GTU, sliger Micael Bydcn.

GTU-lärare efterlyses

dagsltigeL genomförs GTU vid F 16 i Uppsala, vilket kommer att ske året ul. Däre l'ter ska nästa GTU-omgång inledas på Malmen under hösten 2004. För till f'ii l­let är dock inte förutsättningarna på liirar­sidan lika gynnsamma som för GFU.

- Det är brist på GTU-lärare. Den som är intresserad av ett givande llyglära1jobh rår gli rna ringa Li ll mig, säger Micael Byden.

Ny chef för GTU-divisionen blir major Per Brodd, som lämnar F 4 på Frösön till sommaren för au bö1ja au förbereda elen första GT U-kursen, som ska inledas 2004.

I det gap som uppställ mellan ned lägg­ningen av F I O:s flygskola och den nya, slutförs en redan påbörjad GFU vid F 16 med sex elever. Deras examen iir planerad till slutet av juni .

Denna pågående GFU genomförs med ell mindre antal GFU-Uirare. De övriga llygliirarna har under året varit sysseb aua

FlygvapcnNyu • I • 2003

Den främre tekniska underhållstjänsten vid F/ygskolan på Malmen kommer att skötas av ett civil! företag, Bromma Air Maintennance. Biider: Pe1er ua11dor/F6rsva.e1.s bildoyrå

med att avveckla verksamheten i Ängel­holm men liven med förberedelserna på Malmen. Bland annat har man bekantat ~ ig

med luftrummeL i de nya områdena och de rutiner som gäller för dessa.

När årets ku ll llygclever kommer ti Il Malmen i augusti fi nns det dock varken nya hangarer eller klargöri ngsplatser fär­diga. Inledni ngsvis kommer Flygskolan att inrymmas i befintl iga lokaler i fä ltets nordöstra de l.

Civilt flygunderhåll

En av frågorna som utrells inför bi ldandet av den nya Flygsko lan gäller det tekn iska underhållet av llygplansparken. Vid F I 0

har det så kallade främre underhållet. cl v s klargöringen av llygplanen för den dagliga qiinsten, skötts av mi litära llygtekniker. Vid elen nya Flygskolan kommer dessa tjlinste r all skötas av civil personal från f'l ygunderh å ll ~företaget Bromma Air Mai ntennanee, BAM. All handla upp denna typ av tjiinst på elen civi la markna­den är en nyhet för Försvarsmaktens flyg­verksamhet. Sedan tidigare har dock par­terna ell visst ~amarbete när det gäller transportflygplan.

För större till syner och reparationsarbe­tcn, det bakre llygplansunderhå ll et, svarar liksom tidigare det c ivila företaget Saab Nyge Aero genom dess verkstad i Ljung­byhed. •

29

30

- I y g

Te nik

L dnin

Regi r

Flygsäkerhet är ett omfattan­de begrepp, som kan beskri­vas på många sätt. Vad och vem har inverkan på flygsä­kerhet?

Faktorer som kunskap, attityder, utbildning, ledar­skap, regler och teknik bidrar till en del av svaren.

Men påståendet att det berör och omfattar alla som verkar inom någon form av flyganknuten verksamhet är odiskutabelt.

AV AGN E WIOHOLM

s k e r e t ....

u bi dning

Kun kap

Attit de

Under flygets utveckling har fl yg­säkerheten genom åren tagit dra­matiska steg framåt och mycket

förenklat kan dessa beskrivas i tre steg. Steg ell rörde utveckling av materiel

och teknik för att erhålla en högre till för­litlighet och därigenom undvika haverier.

Steg två var en inriktning mol bättre utbildning av både piloter och markperso­nal, då man upptäckte att haverierna över­gick från tekniska orsaker till haverier beroende på bristande utbi ldning.

Under denna del av utvecklingen låg också en övergång från enklare uppträ­dande ti ll mer krävande uppdragsprofilcr som medförde behov av en annan utbild­ning.

Steg tre lir den del av utvecklingen där vi berinncr oss nu, med i hu vudsak "Human factor'·-rclalerade haverier och är det som i dagligt tal kallas CRM.

11/usirallon: Kjell SCr6m

Betydelsen av CRM har under åren utvecklats från "Cockpit resourcc manage­menL" via "Crew resource management" till "Company resource management,., vil ­ket beskriver en växande insikt om alt tlygsäkerhel inte enbart skapas i de tradi-1 ionella leden där fl ygunderhålls- och flygtjänst bedrivs.

Detta kan med andra ord ulryckas som alt förutsättningarna för en hög llygsäker­het skapas i ledningen rör verksamheten.

Regler för Militär Luftfart (RML) är det system av regler som Försvarsmakten bland annat använder för all skapa "Company resource management". RML tar även hand om det som benämns luft­värdighct, vilket är ell uu·yck fö r materie­lens tekniska status.

Bilden lill höger beskriver del som dagl igt tal kallas fl ygslikerhet eller som bi lden säger: "Ett samband mellan "strul"

FlygvapenNyll • t • 2003

I likhet med 2002 kommer fl ygtidspro­duktionen alt vara föremål för en noggrann upprö ljning. Del omfattar a ll militär flyg­tidsproduklion, d v s stridsflyg. skolflyg, helikopter- och transportflyg samt övrig special Il y g verksamhet.

Ambitionsnivån i övningsverksamhe­ten under 2003 ökar. Detta mlirks främst i samband med Flygvapenövning 03 och på del internationella planet.

Nationella övningar

övningshänseende kan 2003 betecknas som innehållsrikt. När delta läses har funktionsöv ningen Focus j ust genomförts, där samtliga flygvapenförband har deltagit i varierande omfallning. 1-lcli kopterflollil­jen har dessutom medverkat i armens så kallade slutövning som genomförts i södra Sverige.

Närmast väntar Flygvapenövning 03. som genomförs under den första halvan av maj. Verksamhet kom mer alt bedrivas vid två llygbaser: I-l agshull utanför Yiirnamo och Fii rila i trakten av Ljusdal.

Samlliga flygflolliljer kommer all med­verka i Flygvapenövning 03. vars omfau­ning kommer all vara större lin på fl era år.

Flygvape11Ny11 • I • 2003

..

Andra övningar på bataljonsnivå berör F 4 på Frösön och F 2 1 i Luleå. F 4 övade i mars, medan F 2 1 genomrör sin batal­jonsövni ng i april.

F 7 i Såtenäs medverkar traditionsenligt i en samövning med marinen. Väner­övningen, under en vecka i apri l.

Internationellt

Det inplanerade deltagandet i internatio­nella övningar är än mer omfauande än 2002.

Helikopterflottiljen. som numera tillhör flygvapnet, medverkar i varierande om­fattning i flest anta l övningar, exempelvis Baltic Eye och ScanSAR.

Men den största övningen där svenska flygförband medverkar är Coopera tive Key. som i år genomförs i Bulgarien. Den pågår under två veckor i september.

Personal ur F 7, F 17 i Ronneby samt F 2 l i Luleå kommer all delta, huvudsak-1 igen med enheter ur det blivande interna­tionella snabbinsatsförbandet med Gripen, Swafrap .JAS39.

Vidare kommer enski lda fl ygförband au delta i eu llcnal övningar: Air Defcnce Exercise (A DEX) är nationell finsk övning

i bö1jan av juni, där bland annat Sverige erbjudits au delta.

Ample Train genomrörs i slutet av maj i Ungern, på den blivande Gripen-basen i Kccskemel. Övningen är upplagd för all tekni sk personal ska kunna träna på an klargöra andra nationer~ flygplanstyper. s k Cross Service.

F 2 1 kommer i maj alt delta med SK 37E Viggen i en tclekrigsövning kallad El i te som genomförs i Tyskland.

Spaningsdivisionen vid F 2 1 i Lu leå kommer i sommar också a ll de lta i Recce Air Meet i Belgien. Evenemanget kan betecknas som ell spaningsfl ygsympo­sium. med deltagare från ett stort antal nationer.

I juni kommer F 17 i Ronneby all med­verka med JAS 39 Gripen i den årliga övningen Baltops, som i år kommer all ha en mera omfattande fl ygoperaliv del. I september kommer F 17 också au delta i Nordic Ai r Mee! i Norge.

Som synes kommer deltagandet i inter­nationella sammanhang all bli större än någonsin.

ARTIKELFÖRFATTAREN ÄR ÖVERSTE OCH CHEF FOR

FLYGVAPENAVOELNINGEN I HÖGKVARTERET.

•

19

18

Flygvapnets verksamhet 2003

Fortsatt höjd ambition Under 2003 kommer flygvapnets flygtidsproduktion att ökas jämfört med 2002. Dessutom genomförs årets Flygvapen­

övning i större omfattning än tidigare. Därutöver kommer flyg­vapnets deltagande i internationella övningar att vara större än tidigare.

AV LENNART THOMSEN

Flygvapnels verksamhet 2002 karak­tiir iserades av en försiktig. men ändå tydlig. ambit ionsökning av

övningsverksamheten som genomfördes både på de t nationella och inlernationella planet. Den för året övergripande målsäll­ningcn, all bryta elen tidigare nedåLgåencle trenden i förbandsverksamheten, uppnåd­des.

Ell viktigt förhållande som fönjänar all omnämnas är au fl ygvapenförbanden genomförde sina verksamheter inom till­de lade ekonomiska ramar.

Inom ämnet "vad kan göras bättre ..

;. "-""""

tllerfinns främst två områden. Det ena är ökad rekrytering till Militärhögskolorna och det andra är förmågan att tidigare kunna ställa säkrare ekonomiska progno­ser. Ämnesomr~1clen det finn s anledning alt återkomma till.

Ell av de viktigaste målen för flygvap­nels del under 2002. var all bryta den ned­gående trenden avseende flygtidsproduk­tion. Därför är det ett glädjande faktum att rl ygtiden med su·idsflygplan under 2002 jiim fört med föregående år ökade med 25 procent.

Genere ll t kan 2002 ur ett verksam-

hetsperspektiv anses ha varit elt relativl bra år.

Utöver ovanstående kan ytlerligare några exempel tydliggöra påståendet: När det gäller internationella övningar var del­tagandet större än något annat fi r hittills. Flygförband deltog i övningar som exem­pelvis Strong Resolve och Frisian Flag och Gripen anviindes bland annat i Nordic Ai r Meet i Norge.

En operati v insats som förtjänar en sii rskilt omnämnande är F 7:s Transport­flygenhe ts stöd till den svenska insatsen i Afghanistan.

Ökad ambition

För innevarande år planeras en ökning av fl ygtidsproduktionen till 16 700 timmar för stridsnygplnn.

Förra året deltog svenska flygvapenförband i flera internationella övningar. Denna AJSF 37 spanings-Viggen taxar på den polska flyg. basen Powidz under övningen Strong Resolve. I år planeras ett ännu större deltagande i internationella övningssammanhang.

Bilder: Pelcr Ua11dcr/ F6rsvnrcts bildbyra

FtygvapcnN ytt • I • 2003

'I

och katastrof kan påvisas". Sambande t me llan "strul" och katastrof är belagt. Vi kan själva gå in och mäta om vår flygsä­kerhet är låg eller hög genom all kännn av frekvensen av "strul" , leknisk störning. driftstörn ingsanmlilan (DA ) etc.

Ju oftare "strul" inträffar, desto när­mare är en inc ident och katastrof.

Mindre marginaler inom flyget

Vad Försvarsmakten yt te rst avser med flygsäkerhet ~ir viljan att alla anstäl ldn inom flygverksamheten som lämnar hem­met på morgonen även ska återvända dit på kvä llen f"ö r all La hand om hem och fa mi lj, utan att ha förolyckats.

Denna vi lja fi nns med säkerhet i all verksamhet som Försvarsmakten bedriver och vad vi själva företar oss. Men flyg­verksamheten bedrivs med mindre margi­naler samtidigt som konsekvenserna av fe laktigt hand lande, e ller tekniska fe l, oftast blir avsevärt större.

Att storleken på ri sken bestäms av san­nolikheten multiplicerat med konsekvens är lätl au förstå och att det därmed är enkelt att ta en ri sk om konsekvensen är försumbar. I flyg verksamheten ger en hög

Ett sätt att beskriva flygsäkerhet. och som beskriver sambandet mellan •strur och kata­strof.

Ju oftare små som störningar av olika slag inträffar, desto närmare är en incident eller i värsta fall katastrof. 111us1raaon: Lena r101mgrc11

f'lyg.vapenNyll • t • 2003

flygsäkerhet en lägre sannolikhet au något intrMfar. men konsekvenserna Lir aldrig försumbara.

Detta förhållande kriiver att vi alltid övervakar flygsäkerhet~ n ivån inom vår verksamhet. för all om fl ygsäkerheten sjunker så bö1jar vi omedvetet atl ta stora risker. En hög nygsiikerhet 1ir också en förutsätLning för att de olika systemen ska kunna ge full effekt i lösandct av Försvars­maktens uppgifter i fred, kris och krig.

Rätt attityd

Flygsäkerhet skapas av alt personal på alla niv:1cr har räll attityd till den flygverksam­het Försvarsmakten bedriver. Men hur ska­pas rätl allityder för all rå en hög flygsä­kerhet?

Det är inte så enkelt alt genom ell regel­verk föreskriva en hög flygsiikerhet. även om det vore önskvärt. Dock är föreskrifter, regler och anvisningar nödviindiga för att vi ska ku nna sälla de ramar inom vilka vi bedriver flygunderhålls- och flygtjiinst.

Nästa del som måste tillföras är kom­petens. vilket är kun~kap och tillägnade förmågor inom och med de olika flyg­systemen.

En hög kompetens innebär all flygbe­sätlningar kommer ut i hörnen pil envelo­pen. där nygsystemen begrtinsas i ~in kon­struktion och all lcknikern knn underhålla flygmaterielen pil ett sådant säll au den bibehåller sin luflvärdighel.

En föru tsättn ing för hög kompetens är au personalen rekryteras och tas ut mot rclevarna krav på FMC och RckryC UTK, samt au utbi ldn ingcn bedrivs pil ett sådant sätt alt vi uppnår den höga kompetensen.

Till sist det allra viktigaste - det måste tillföras ett gott ledarskap. Detta är den "mjukvarn" so m behövs för all tolka manöverutrymmet i rege lverket , känna av den dagliga kompetensniv:°1n på blide per­sonal som är under utbi ldning men även för färdigutbildad personal, samtidigt som ledarskapet skapar förh ållningssäll och normer och tjiinar som föredö me för underställd personal.

Ett goll leda rskap kii nnctccknas bland annat av kunskap. e rfarenhet, hög kompe­tens och en ödmjukhet inlo r uppgiften.

Personalens kunskap om föreskrifter, regler och anvisningar. en hög kompetens och etl gotL ledarskap skapar tillsammans rlill attityder till flygunderM lb- och fl yg­tj:inst.

Risk = sannolikhet x konsekvens

Frekvens

Daglige

Frekvent

Låg Frekvens

...

"Strul" "Kvalitets­problem"

Ett samband mellan 11strul'i och katastrof kan påvisas

Uppfattas som nonnal­tlllatånd

Marginella konsekvenser

.

Begrfineade koneel<Venser' (Störning) Konsekvens

...........

31

"' "' "' Riill alliLyd är del som väg leder oss när

32

i nle regelverkeL ger svaren eller vi begrän­

sas i vår erfarenhet. Räll all iLyd innebär även au allt id minimera ri sker genom au minska sannolikheLen atl något intriiffar.

eller om möj ligt, öka marginalerna ti ll au konsekvenserna bl ir oacceptabla.

Alla påverkar

Det är ledningens ansvar att skapa förul­

siittningar för räu att i tyder. Detta kan dock mycket liitt raseras om ime förståelsen och

insikten finns. att rörutsättningarna för en hög rl ygsäkerhet skapas i ledningen.

Exempel på sådan förståelse och insikt kan vara all chefer innehar rätt kompeLens redan när befattningen Li Il träds, all organi­

sationen ges tid au fokusera på nygunder­

hfdls- och fl ygtjänst samt au det råder

balans mellan uppgifter och resurser i hela

organisationen. "Company rcsou rce management"

måste ständ igt vara närvarande hos alla

och speglas i alla beslut. Slutsatsen är all fl ygsäkcrhet påverkas

av alla som på något sätt är delaktiga i

nygverksamhet och all de eftersträvar en verksamhet som innehåller låg frekvens av

det vi kallar "strul" och där riskerna iir låga.

Analysarbete

Ett exempel på hur nygsäkcrhetsarbetc kan bedrivas är Helikopternottilj ens age­rande under vintern. I slutet av 2002

märkte fl otti lj ledningen an antalet tillbud och andra störande faktorer påverkade fl ygsäkerheten negativt. Detta bedömdes

vara så allvar ligt all fl ygverksamheten

stä lldes in under ett amal dagar.

Under denna tid engagerades hela per­sonalstyrkan i ett analysarbete, med målet att kartliigga vilka faktorer som bidragit

till den uppkomna situationen. Att ställa in fl ygverksamheten kan

J'ramsLå som en väl draslisk åtgärd. men

flo1ti lj ledningen valde att ta varningssig­nalerna på allvar. Al ternativet all fort!>älla

som vanligt bedömdes vara all tför risk­

fy llt, något som skulle kunna leda till en allvarlig olycka.

Resu ltatet av denna typ av analysarhele leder fram till åtgärder och förändringar på både kort och lång sikt. Detta kommer att

beröra personal inom alla nivåer, från den

enski lde bcsättn ingsmedlemmen ti ll för­bandschefcn, och kanske t o m ännu högre

i ledningshierarkin.

Generellt gäller all när åtgärder är beslutade, så lir det av största vik t att

genomförandet ges prioritet och att åtgiir­derna efterhand följs upp avseende upp­nådd effekt.

Genom åren har del skapats slort anlal "verktyg .. för att kunna ha en hög flygsä­kcrhct inom Försvar!>maklcns fl ygsystcm.

Dessa verktyg har en sak gemensamt: de

bygger på dyrköpta erfarenheter och många gånger "skrivna i blod" . U\1 oss

tillsammans använda och förval ta de!>sa verktyg vli l. • ARTIKELFÖRrAITAREN ÄR KOMMENDÖRKAPTEN OCH

TJÅNSTGÖR VID f l ELIKOPTERFLOTTILJEN I LINKÖPING.

Flygsäkerhet påverkas av alla som är delak­tiga i f/ygverksamhet. Förutsättningar för atl flygverksamhel och attityderna tilJ hur den kan bedrivas på ett säkert sätt skapas i ledningen. Men attyder sprids också genom att erfaren och kunnig personal för kunskaperna vidare Ull mindre erfarna.

Folo: Peter Llandcr/ Försvarets bildbyr~

FlygvapcnNyll • I • 2003

Major Michael Rosenqvist med Night Vision Goggles, NVG, monterade på f/yghjälmen.

Fo!o: Pia Ericson FMV/VOVC

anpas~als belysningsmässigt för all ime störa ljusförstärkarna, men även en radar­

höjdrnätare har tillkommit.

Ljusförslärkarna sitter monterade på pi lotens hjälm, men behöver inlc användas

under eu helt flygpass. När de inte behövs, som vid flygning i moln, kan de fällas upp, eller med eu enkelt enhandsgrepp tas bort.

De för!>l~irkare som används är ameri­kanska och anses vara bland det bästa som går alt få tag på. En anskaffning som präg­

las av att ti Il gången är begränsad och diir

FlygvapcnNyu • I • 2003

Längst tlll vänster: Under FMV:s NVG-prov med SK 60 har man även flugit I förband med andra flygplan. Ljuset förstärks så pass mycket att det som I detta fall relativt enkelt går att göra en Identifiering av flygplanet genom att läsa numret på fenan. En möjlighet som kan vara av stor betydelse exempelvis under bevak­ning av en flygtörbudszon I samband med utlandsuppdrag.

En helt nedsläckt landningsbana som en pllot med NVG uppfattar den under Inflygningen.

På bllden närmast ses ett annorlunda exempel på hur mycket ljus förstärks med NVG. Anledningen tlll att vänstervingen på denna Gripen synes vara lju­sare än den högra är att föl/eflygplanet hade sina små röd/ gröna posl­tlonsljus tända!

säljare har atL la Minsyn ti l l ett restriklivt regelverk.

- Eftersom Sverige inte är med i Nato

får vi inLe köpa den absolut modernaste utrustningen , däremot del som ligger snäppel under och det duger utmärkt.

sliger Sivert Ohlander.

Positiva erfarenheter

Major Michael Roscnqvist iir den prov­llygare som nu är mest engagerad i NVG­proven. Han anser NVG vara elt mycket

bra hjiilpmedel under mörkerllygning och är förvånad över alt det ännu inte finns i

svenska flygplan. - Det är smått fantastisk• vilken skill­

nad det är alt se igenom NVG. Jag har

gjort lingerade anfall mol vägbroar och

llygfält och tyd l igt kunnat se målet, trol s au det har varit kolsvart ute, säger Michael

RoscnqvisL Det är dock inle helt okompl icerat att

användil NVG. Även om det till synes

råder mörker påverkar olika faktorer effekten hos NVG, exempelvis väder för­hållanden. Michael Rosenqvist:

- Under inflygning mot etl nedsläckt men snöigt flygfält är det ingen konst att se en svart landningsbana. Men om del har

bildats ri mfrost på banan, smälter den ihop med elen övriga ytan och är svär att se.

Man har också provat all flyga förband med helt nedsläckta rl ygplan och funnit au det går alldeles utmärkt .. Ljusförstärkarna är så pa~!> känsliga etl det relativL svaga

ljusel från stjärnorna ~ir ti llräcklig1 för au

kunna flyga role med ett helt nedsläckl nygplan.

Som för det mesta gäller det således au skaffa egen erfarenhet av hur NVG funge­rar under olika betingebcr.

- Del man ser ii r sant, men däremot ser man inte alll. NVG erbjuder ingcl djupse­ende. kommenterar M ichael Rosenqvist.

De båda provnygarna är ense om au NVG är ett utmlirkt hjlilpmcdcl. Främst framhåller man den avsevärt förbältrade

situationsmedvetenheten som uppstår bara genom att helt enkelt kunna se bättre. Pi loten behöver in te ägna sig lika mycket

åt all upprtitthål la fl ygläget, utan kan i

högre utsträckning ägna sig til l au lösa uppgiften.

- Vi har kunnal upptäcka flygplan visu­

ellt på längre avstånd än som är möjligt med radarn, säger Sivert Ohlander.

På nära håll är del till och med möj ligt avläsa ett flygplans identilicringsbcleck­ningar.

Det sistnämnda kan vara av stor bety­delse vid cll patrullering av en llygför­bucl!>zon, där det krävs en säker identifier­

ing av kränkande flygplan. e

1 7

16

Night Vision Gogg/es testas i flygplan

8./ 1JD[m~~Jl Försvarets materielverks veri­

fierings- och valideringscent­rum (VoVC) på Malmen följer utvecklingen av Night Vision

Goggles, NVG. Under vintern har de använt denna typ av

ljusförstärkare i en SK 60. Provflygningarna har gjorts

på FMV:s eget initiativ i syfte

att skaffa kunskap om an­

vändningen av NVG i flygplan. NVG används i Försvars­

maktens helikoptrar, men

ännu inte i strids- eller trans­portflygplan.

AV PETER LIANDER

NighL Vision Gogglcs, NVG, är benämn ingen på en lyp av lj usför­stärkare som anvUnds under mör­

ker och som gör det möj ligt au se " näsLan som i dag~ljus''. De finns sedan !Unge för användning på marken och i f'l ygsamman­hang. För det sis1nämnda gäller att inom Försvarsmakten förekommer NVG i heli­

koptertyperna 1-l KP 9 och 1-l KP 4.

För FM V VoVc lir NVG-flygning för­visso inte något nytt. Man var med och

provade ut N VG-utruslning niir del dåva­rande armcflyget inlroduccradc tekniken i

H KP 3C på 1990-talet. I flygplan provade man all llyga med

NVG i en SK 37 Viggen i slutel av 1980-taleL. Under en period 1988/89 genomför­des 25 fl ygpass, med bland annat naviger­

ing och anfall mol markmål. Flygplanet var då ul rustat med en Ericsson/FFV

FUR-kapsel och NVG Cats Eye. Därefter blev del inget mer NVG-rly­

gandc förrlin i slutet av 1996. Då inleddes

en serie prov med en SK 60, som special­u1rus1a1s med en kapsel innehål lande en IR-sl rålkastare och en radarhöjdmiilare.

Proven omfattade bland annat navigcr­

ingsrlygn ing ned t i l l 150 meters höjd (GNO), start och landning på en helt ned­släckt bana samt förbandsflygning med

både Viggen och Gripen. Provserien av~lu­tades i mars 200 I .

Kunskapsinhämtning

NVG-flygningarna med SK 60 har bedri­v il s i FMV:s egen regi, utan uppdrag av Försvarsmakten. Maj or Sivert Ohlander ,

den provflygare med mest erfarenhet av NVG-flygning i SK 60. förk larar varför:

- NVG är mycket vanligt förekom­mande utomlands och det gäller för oss au försöka etablera en grundläggande kun­

skapsbas även inom detLa användningsom­råde. Det är nämligen inle samma sak au flyga med N VG i helikoptrar som i fl yg­plan. Vi måste veta vad vi ger oss in på om r örsvarsmaklen bestämmer sig för in föra

delta hj älpmedel i Gripen.

Sedan 2002 används en SK 60 som byggts om för all användas lill NVG-prov.

Föriindringarna gäl ler frUmst kabinen som

FI yg vapen Nytt • I • 2003

I)

Strilbataljon 04 kallas Försvarsmaktens nya organisation för stridsledning och luftbevakningsförband. Foto: Peter Llander/Försvorcls bildbyrå

Ett nytt lednlngsförband

~~[fo~@@~@~n@m1 ©~ Strilbataljon 04 är benäm­ningen på Försvarsmaktens

och flygvapnets nya organi­sation för stridslednings­

och luftbevakningsförband. Genom driften av radar­

sensorer och sambands­system har de en nyckelroll

i den nya insatsorganisatio­nen.

Den nya bataljonstypen

kommer att premiärövas under våren 2003 i årets flygvapenövning.

AV ESKIL BU RSTRÖM & RUNE NILSSON

FlygvapenNytt • I • 2003

Försvarsmaktens ominriklning med­

förde krav på bildande av en lnsats­organisalion. För flygvapnet inne­

bar della bland annat alt stridslednings­

oeh luflbevakningsbataljonerna (Stril ­bataljonerna) minskades från sex till tre. Genom omorganisation bildades insatslor­

bandet Str i lbataljon 04 inom ramen för

Försvarsmaktens målbild 20 I 0 (se FV­Nyu nr 1-2001).

Högkvarterets styrande direkt iv till Flygtaktiska Kommandot (FTK ) för ular­belande av en ny takti sk, organisatorisk,

ekonomisk och målsäuning (TOEM ) inne­bar all: • Grunddelarna i organisationen för Stri l­

bataljon 04 ska vara identisk för de lrc bataljonerna. Skillnader i uppgifter och geografi hanteras genom tilUiggsförband.

• Mycket stram personalram. i s1ort sell halvering av tidigare personalvolym.

• Stri lbataljon 04 ska kunna verka succes­

sivt från 2004. I direktiven framgick också all följande

kompanier utgår: radarkompani PS-860,

radarpluton PS-870, radartransportplu ton. RaL-kompani, slril försvarskompani.

Nya förbandsenhcter bl ir:

• Sensorkompani med li l läggsförbanden Sensorlropp 860. Sensortropp 870 samt Sensonransporllropp

• Sambandkompani

• Radiokompani • Mmklclcavdelning • Strilsiikkompani

Bataljon~staben organiseras enligt m­

ternalioncll struktur (Nato-standard). med stabsdelar beniimnda S I - S 11. Hiir har en viss personel l utökning skell för alt bättre

kunna förbandsleda och stödja under­stäl lda kompanier.

Scnsorkompanierna med understiillda ............

33

34

Radarn Ps-860 är ett av Försvarsmaktens viktigaste sensorsystem i bevakningen av svenskt luftrum.

Foto: Peter Mod/gh/försvarcts blldb~

............ sensorlroppar 860. -870 samt sensonrans­porttroppar, utgör den största förändringen i den nya organisationen. Sensonropparna har endast bemanning för drift. sj ukvlird och bevakning. Förplägnadstjänstcn och viss lransporttjänst genomförs på tropp­nivå. Övrigt underhåll stöds av Sensor­kompaniet a lte rnat iv! bakre nivå sflsom Försvarsmaktens logi st ikorganisat ion (FM Log) alternativt del c ivila samhället.

Sambandskompani , Radiokompani och Marklclcavdelning. som i tidigare organi­sation tillhört dåvarande Flygkommando­staber. ingår numera i Strilbalaljon 04.

Sambandskompani el har nu hell ny organisation och uppgifter, främst inriktad mot IT-stöd. Radiokompanie t har som huvudsaklig uppgift att upprätta markradi­oslal ioner, ej någon radioWnkuppgift för anslutningss1råk.

TOEM-arbetcl har genomförts under ledni ng av numera avvecklade utveck­lingsavdclningen vid FfK. Samtliga flot­ti ljer har medverka t i ett antal arbe tsgrup­per och nedlagt cll stort och stundtals mödosamt arbe te pä förhållandevis kort tid. Resultatet blev ett styrande dokument som faststä lldes av Högkvarteret i novem­ber 2002.

Taktikansats

TOEM innehåller vad ett förband skall innehålla. dess uppgifter i stort men främst för bataljonsnivån. Med erfarenheter från tidigare arbeten, :i r slutsatsen a tt det erfordras ett dokument som tydligare och mer utför ligt behand lar förbandets verk­samhet - Takt ikansats Strilbataljon 04. Deua dokument beskriver hur förbandets verksamhet skall bed riva~ ner till grupp-. . n1va.

FlygvapcnNyll • t • 2003

1

atmosfli rcn är ka llare nattetid, är del lättare för en jaktrobot med lR-målsökare au låsa på Ctl nygande mål.

När det gäl ler att vidareutveckla flyg­divisioncrnas förmåga att operera i mör­ker. så har Taktikutvecklingsenhctcn en ide om hur man skulle kunna gå til l väga. Den går ut pli all de olika divisionerna skul le ku nna utnyttja den mörka årstiden i övre Norrland och från Vidsel -basen kunna genomföra särskilda övningar med scenarion baserade på natt liga operat ioner. TUJAS39 skulle då kunna vara ansvarig för upplägget och därmed på ett naturl igt sän kunna introducera nya metoder och den senaste taktiken för divisionerna.

Dags för NVG?

Ett annat förslag som bedöms avsevärt för­bU tt ra Gripens kapacite t i mörker är opt iska ljusförslii rkarc, d v s Night Vision

Goggles. NVG. På den här punkten är Ken Lindberg övertygad om att det måste ske snabba framsteg och alt den hitt illsvarande svenska alli tyden till anvkindn ingen av NVG i stridsflygplan måste förändras.

I-J an uppger att NVG liingc har betrak­tats vara av sådan karaktär att det jäm­ställts med en särskild specialförmåga.

- Det kir det inte. NVG är helt enkelt till för alt kunna se när det är mörkt och kan därför betecknas som ett hjälpmedel.

Det pågår viss försöksverksamhet med NVG hos FMV. TUJAS39 följer delta på nära hlill genom att två av piloterna deltar i proven. Takt iku tvecklingsenheten har [iven haft kontakter med det briuiska flyg­vapnet, som använder NVG sedan länge.

l sina kontakter med bri tterna har TUJAS39 miirkt vissa skillnader mellan värn och deras att ityder och tankesätt. Del brilliska flygvapnet har stor vana av flyga skarpa stridsuppdrag, och deras personal

En Gripen taxar in i ett flygp/ansvärn e~er ett robotskjutningspass över Vidsels skjutområde.

FlygvapcnNy11 • I • 2003

har liirt sig a ll strida med det som linns ti ll hands.

- För de brittiska piloter vi har talat med är användning av NVG under ett mör­kerflygpass en självklarhet, säger Ken Lindberg.

- Här i Sverige har vi bland annat tagi t hänsyn till frågeställningar som vad som h ~indcr med ljusförstärkarna om man behöver skjuta ut sig. Deras lösning på del problemet är att snabbt sli ta bort ljusför­stärkarna frän hjälmen innan man skjuter ut sig.

Ken Lindberg tycker att det är önskvärt au ett mindre antal NVG-utrustningar anskaffas snarast, så all man snabbt kan komma igång med att prova dem i Gripen.

- Det fi nns mycket erfarenhet utom­lands av NVG som vi skulle kunna dra nylla av. Jag tror att detla hjälpmedel kan införas relativt snabbt i JAS 39C. Den är bättre rustad för det än A-versioncn. •

81/oer: Peter llandcr/ Forsvarots bild(Jyrä

15

Ett mörkerflygpass är just avklarat. En pilot justerar sin flygutrustning och teknikerna har tagit över flygplanet som for tfarande har APU­systemet i gång.

... ... ... under dessa förhållanden får vi värdefulla erfarenheter, säger Ken Lindberg.

14

Utveckla mörkerförmågan

Hitti lls har en stor del av flygvapnets Gripen-verksamhet inriktats på utbildning,

ef tersom ombeväpningen ti l l JAS 39-systemet fortfarande pågår. Mörkerflyg­ning ingår som en natur lig del i den ordi­

narie verksamheten. men generel lt sett ägnas en relativt l iten del av den sam lade

nygtidsproduktionen till detta. Sedan nera decennier har mörker flyg­

ning i elen normala flygövningsverksam­

helen bedrivi ts under vintermånaderna och

i princip en kväll i veckan. Al la berörda förband flyger då under samma veckodag,

en samordni ng styrd av tillgången på nöd­

vlincliga funktioner såsom stridslednings­resurser, baspersonal, nygräddning etc.

När nu TUJAS39 har k larat av den inle­dande fasen i sin planerade mörkerflyg­satsning tycker Ken L indberg att den

största förtjänsten iir alt piloterna hru· fåu

möjlighet an under en förvisso kort, men

ändå sammanhiingancle, period vänja sig med att fl yga i mörker och de förändrade förutslittningar som det innebär.

- Det är viktigt för oss. eftersom vi som takti kutvecklare ska l igga på förkant. I synnerhet nu när vi ska La oss an och intro­

ducera den nya versionen JAS 39C. Även om det inte är någon skillnad i

llygplanels funktion och systemens hand­

havande när del är mörkt, handlar del del­vis om en psykologisk omställning för pi loterna. En mlingd intryck lir annorlunda

lin i dagsljus. - Man kan ske arbetar mera " head

down" än annars. ef'lersom man inte ser ut

sä mycket, skuggor och reflexer i kabinen är annorlunda. säger Ken Lindberg.

\

.,....., . -~Il

- Dessutom är del naturligtvis svårare att optiskt se andra rlygplan i det egna för­bandet. Gripen är genom sin l i tenhet svår alt se til lräckl igt bra även på nlira häll, a ll

se små förändringar i flyglliget är svårare

än med Viggen. Deua är faktorer som också måste beak tas vid framtagningen av

nya uppdragsprofi ler. Något som TUJAS39 ime övat i mörker

är flygning på ri ktigt låga höjder över kuperad terräng. 1-linderfrill var en grund­

föruLsältning. lägstn fl yghöjd var därför

begrlinsad till 300 meter. Som exempel på skillnader i genomfö­

randet av ett uppdrag i dagsljus el ler mör­ker är ett attackuppdrag med syfte all fälla bombkapslar mot ett markmål. I dagsljus

kan anflygningen ske på absolut lägsta höjd och manövrera förbi olika hinder i

terrängen. I mörker går det naturl igtvis au

flyga på garanterat hinderfri höjd. men därmed ökar också risken för alt bli upp­täckt eller bekämpad.

En av uppgif'lerna under Taktikutveck­lingsenhetens mörkerövningar har därför varit alt finna nya slitt alt fl yga taktiskt

med de förutsättningar som gliller för 39-systemets befintliga status.

Ken Lindberg berällar ocks:i a ll det kan

märkas ski llnader mellan dager och mör­ker i vapensystemens prestanda. Eftersom

Mörkerf/ygning ställer särskilda krav också på markpersonalen, som måste kunna hantera sin vanliga utrustning professionell! även under dåliga ljusförhållanden.

Flygvapc11Ny11 • I • 2003

STRILBATAUON 04

I I

Strllstabs· Strllsäk· komp komp

I I I

Tilläggsförb Tllläggsförb Förstärk· Förstärk· nlngsto S nlngsto M

Utarbetandet av Taktikansats Strilbatal­j on 04 har genomfö11s på motsvarande sätt

sorn TOEM. Förbandsrepresentan lerna har även här ut fört ett bra arbete, varvid dokumentet kunde planenligt fastställas av

Chefen för FTK den 19 december 2002. Taktikansatsen kommer senare au

utvecklas till ett Utbi ldningsreglemente

l'ör Stri I bataljon 04. Först måste dock erfa­renheter vinnas från verifiering av förban­

det, främst vid flygvapenövningar.

Verifieringsövning

Inom ramen av Flygvapenövning 03 ska

förbandsledningsförmågan vid Stri lbatal ­jon 04 verifieras. För bataljonen genom­förs en verifieringsövning huvudsakligen i

norra delen av landet. där övad batalj on bemannas av F 4 på Frösön och F 2 1 i Luleil. En radioplu ton ur F 17 i Ronneby

genomför sin slutövning i södra Sverige. Övningsleclningen bemannas av F 16 i

Uppsala med stöd av F 17 och F 20.

F 20/TU Stri l med stöd av tak t ik­utvcckl ingsenheten för samband (TU Sb), ansvarar för veri fi ering samt att med för­banden driva l'ortsalt utveckling av organi­sationen och materiel.

Flygvapc11Nyt1 • I • 2003

Strllbatstab

I I I

StrlCkomp Sensorkomp x3

I I I

Tllläggsförb Tllläggsförb Sensorto Sensorto

880 870

Elever som genomför nivåhöjande utbildning vid Stril skolan. Bas- och

Underhill lsskolan samt IT-Skolan. deltar i övningen. Erfarenheter kommer att l igga

till grund för fortsalt utveckling av Taktik­

ansats Str i lbatalj on 04. Härigenom skapas förutsättningar för en lärande organi sation som utveck lar sina arbetsmetoder mellan

f'l ygvapcnövningarna.

Förhandsutbildning

Under hösten 2002 genomförde FTK en översyn av förbandsutbi ldningssystemel.

Arbetet fokuserades främst på hur utbild­ningen av viirnplikt iga ska organiseras för att personal försö1ja både förband för inter­

nationella insatser och insatsorganisatio­nens förband samt förbättra rekryteringen av ofl1cerare.

K larhel uppnåddes avseende vi lka

värnplikLsbefattningar och förbandsdelar som ska grundutbi Idas respektive över­

föras mellan och inom Basbatalj on 04, Strilbataljon 04, samt Flygverkstaclskom­pani 04.

Översynen av fö rbandsutbildnings­~ystemel och organisationen för Stri lbatal­

jon 04. leder ti l l all en förbandsomsiill-

Tllläggsförb LednplutG

I I

Sambands· Radlokomp komp

I I Tllläggsförb Tllläggsförb Sensortpto Raplut N

ningsplan beriiknas fastställas under 2003. I planen regleras när och var ol ika för­

bandsdelar ska grundutbildas. Planen lig­ger dLi rmed ti 11 grund för förbandens

beställningar av vLirnpli k tiga till Plikt­verket.

Genom den minskade personalvolymen

och geografiska spridningen på förbanden, sker förbanclsutbildn ingen främst inom tropps och plutons ram fram til l bataljons­

övning vid llygvapenövningar. De tre stri I bataljonerna får vid llygva­

penövningarna lösa av varandra i tre rol­

ler; som övad, som övningsledning samt som ansvarig för lncidentberedskap luf t. Vissa special ister kommer av naturliga

skäl all arbeta mer i en nv dessa roller. Förbanden kommer an stödja varandra med personal för att lösa br istsituationer.

Under det utbi lclningsår en stri I bataljon lir övad. ti l l förs elen ett något större anta l underställda förband än de övr iga två åren.

• ESKIL BURSTROM AR PENS IONERAD MAJOR OCH HAR

TIDIGARE TJANSTGJORT VID DÅVARANDE UTVECK·

LI NGSAVDELNINGEN I FTK.

RUNE NILSSO N ÄR MAJOR VID F 20 TUSTRIL

I UPPSALA

3 5

36

Överste Ernst Britting från tyska flygvapnet förevisar kamerautrustningen i C-160 Transa//.

r,f I · ~ ~

Försvarsmaktens TP lOOA (Saab 3408) kommer att utrustas med en flygspaningskamera för att kunna användas inom rustningskontrollavta/et Open Skies. Biider: Pecer uandor/F6rsvaiors ölldbyrå

Rustningskontroll genom Open Skies

Svensk nysatsning Sveriges förmåga att med­

verka inom rustningskontrol­lavtalet Open Skies utveck­las under 2003. En särskild

organisation har skapats och under året modifieras en

TP 100 / Saab 340 för att användas till fotospanings­

uppdrag inom Open Skies.

AV PETER LIANDER

Under 2002 blev Sverige fu ll värdig

medlem inom det förtroendeska­pande rustningskont rollavtalc t

Open Skies. Avtalet innebär au alla rncd­lemsläncler har rätt all genomföra fotospa­ningsflygningar över varandras territorier.

Som en följd av det utökade svenska

åtagandet inom Open Sk ies sker nu en utveckli ng av Försvarsmakten!> fö rmåga

inom detta område, sftvä l organisaLOr iskt som materiellt.

Sedan elen I januari finns en särskild Open Skies-enhe1 organiserad i Uppsala.

Formellt lyder den under Flygtak ti ska kommandot. Ä n så liingc består enheten av tre personer. under ledni ng av över~tc löjt­

nant Lars-Olof Johansson. I samband med spaningsrl ygningar. så

ka llade missioner, til lkommer dock er for­der lig per~ona l rrån andra enheter. För­svarsmaktens undertittelse- och stikerhets­

eentrum (UndSiikC) i Uppsnla tillhanda­håller tekn iker, fototolkar och laboratorie-

personal. Nlir det gäller den fl ygoperativa delen involveras pi loter ur r 17:s spccial­f'lygenhet på Malmen.

Svenskt Open Skies-flygplan

Sverige har hit t ills genomför t ett få tal Opcn Sk i e~-missioner, men har då inte haft tillgång något eget fl ygplan. Men

iiven här sker en utveckl ing genom all den TP I OOA (Saab 3408) som sedan 1989 använts ti ll V IP-llygningar. kommer all

utrustas med en flygspaningskamera. I den nya konfigurationen rnr fl ygplanet beteck­ningen OS 100.

Enligt c ll regeringsuppdrag sker ut­veckl ingen av flygplnne1 i samarbete med Ty~kl ands Open Skies-organisation. Kam­

eran. som i dessa sammanhang benlimns

~om en optisk sensor. lir en tysk konstruk­tion och av konventionell vfö fi lmstyp.

Mocl i fieringsarbetcl kommer au ske hos Saab i L inköping under v:°tren. EnligL

r lygvapcnNyll • I • 2003

Mod. cm flyokri<>förino ocnornförs 0 ö ö~ •

ofta 24 timmar om dygnet. Ett exempel är Kosovo-kr iget 1999,

då det bedrevs intensiv fl ygverksamhet nattetid för au ulnyllja de fördelar som mörkret gav.

In för bi ldandet av snabb insatsförbandet

Swafrap JAS39. finns det anledning all inkludera ii ven denna aspekt i förberedel­searbetet - inte minst hur del iir all operera med Gripen i mörker. Ell faklllm som

b land annat laktikut vccklingsenheten

FtygvapcnNyu • I • 2003

En Gripen startar med tänd e~erbränkammare inför ett mörkerllygpass över Norrland.

TUJAS39 i Linköping har tagit rasta på

under vintern. För alt skaffa sig mera kunskaper inom

della område har man tidvis beclr iviL sin

fl yg verksamhet från Yidsel -ba~en.

Fördelen med det lir all kunna utnyttja att del vintertid bl ir mörkt tidigt prt eftermid­

dagen och därmed kunna genomföra alla dagens ryra flygpass i mörker, utan all behöva flyga under natten.

- Del fungerade bra och vi kommer iiven fortsättningsvis all förliigga en del av

Folo: Peter uancler/ Försvorots bildbyra

vår rulinmiissiga verksamhet till dygnets

mörka timmar, sliger överstelöjtnant Ken

Lindberg. chef för takLikutvecklingsenhe­ten.

I den ordinarie verksamheten ingår även skj utning med skarpa vapen och all genomföra del i mörker anses ge ett utökat

uLbyte av proven. j ämfört med all skjuta i dagsljus.

- Allt blir j u så annorlunda pi't nallen.

Både för elen tekniska personalens arbete på marken och oss piloter. Genom an öva .........

13

12

Modern flygkrigföring kan pågå under dygnets alla timmar. Ett faktum som måste beaktas vid upprättandet av kommande svenska snabb­insatsförband för internationella insatser. Vid Gripens taktikvecklings­

enhet TUJAS39 har man därför särskilt börjat studera vilka krav som ställs både på personal och materiel när det gäller operationer i mörker.

Mera mörkerflygning och anskaffning av optiska ljusförstärkare, Night

Vision Goggles (NVG) är några förslag på hur mörkerflygförmågan kan utvecklas.

AV PETER LlllNOER

FlygvapcnNytt • I • 2003

,,

11

Den flygspaningskamera som det svenska Open Skies-flygplanet ska utrustas med förevi­sades i en tysk C-160 Transa/I vid ett besök på F 16 i Uppsala. Den ses t ill vänster på bil­den ovan, tillsammans med en IR-kamera avsedd för fotografering i mörker.

Bilden WI höger visar delar av den tyska besättning som monterar ur en av filmkassett från kamerariggen i C-160.

planerna ska fl ygplanet vara klart rör en ccrt ilicring enligt Opcn Skies-beslämmel­

serna i ~cp1ember.

Ccrtilleringen kommer au ske hos del

tyska veri llkationskonlorel p~ marin flyg­

bascn Nordholz. belägen non- om Bremen. D et innchiir i praktike n all n ygplanet in~pckleras så all del uppfyller kraven enligt Opcn Skic~-avtal et och all dess uLruslning och den materiel som används

dokumenteras. Vid vcr i li kaLionsccntrel är cirka 150

personer verksamma. Verifieringen av

Open Sk ies-nygplanen är en grundllig­

gande fak1or som är avsedd au genom sin öppenhet vara förLrocndeskapande mellan länderna. samt vara en garanti för all inte otillåten uLrus1ning förekommer i fl ygpla­

nen. Flygplanet OS I 00 ska vara operativ1

från den I januari 2004. Avsikten är au samarbetet med Tyskland ska for1 sätla

genom cll samutnyttjande av flygplanet.

FlygvapcnNyll • I • 2003

Tyskland bedriver en omfaltande Open

Skics-verk:-.amhet, med cirka 45 personer involverade. Chef denna verksamhet är

överste Ernst Britling. som vid ell Sveri ge-besök i miucn av februari lovor­

dade samarbe1e1 med Sverige. Ernst Brilling är också en varm före­

språkare av Open Skies som metod för rustningskonlroll. De fl esta länder har

möj ligheter alt genomföra fotospanings­

rl ygningar. amingcn rned egna resurser eller i sarnarhete med andra nationer.

- Det finns uppfanningar om all del i slället kan göras med satell iter. Men alla länder har varken möj lighet eller råd med

det, säger Ernst Bri tting. Just användningen av konventionell

film ser han också som en förlroendeska­

pande faktor. En digital bild kan manipu­leras, men en film som direkt efter land­ningen framkallas med alla berörda parter

närvarande, är garanterat äkta. Ernst Br itting ger också uttryck för en

oplimistisk syn på framtiden för verksam­hetens utvccklingsrnöj l igheler. Främst tän­ker han på användningen av IR-sensorcr. som medger fo1ografcring även i mörker.

För närvarande pågår i Tyskland prov­verksamhet med en IR-scnsor monterad i

en C- 160 Transa I I. Den besök Le F 16 i Uppsala i milten av februari. då den

svenska Open Skics-personalen gavs möj ­l ighel atl studera utrustningen.

Denna sensor1 yp lir dlircmot inle 1i l lä-

1en inom Opcn Skies. men kommer alt bli det under 2006. Till dess lir ocksä tiinkt all

~n IR-sen~or ska finnas installerad i den

svenska OS I 00. Då skulle flygplanets anvllndningsom­

rådc kunna utökas till att utöver normal Open Skies-verksamhet liven kunna stödja verksamheter som exempcl vi ~ vapenin­

spektionen i Irak, eller skaffa underlag för hur om fallande problemet med atomso­porna på Kola-halvön är och ge underlag

om miljöutsläpp etc_ •

37

38

Lena Haglund-Persson

I spetsen för jämställdhet

Försvarsmaktens gemensamma jämställdhetsplan är fast­ställd att gälla från den 1 januari 2003. Där sätts mål, åtgär­der och ansvariga upp för det jämställdhetsarbete som ska genomföras i Försvarsmakten.

Lena Haglund-Persson är jämställdhetshandläggare vid Jämtlands flygflottilj , F 4. Förutom att sköta det lokala arbe­tet har hon också varit med och tagit fram Försvarsmaktens gemensamma jämställdhetsplan.

AV JACOB LAGERCRANTZ

FlygvapenN ytt anliinder till Frösön på årets första vårdag. Yiggen­planen dundrar fram över den soliga

himlen, och i den vackra före detta under­officersmäss som numer är personalenhe­l.ens hemvi st tnr Lena Haglund-Persson emol. Hon är en av två hand!Hggare ~om

har j limställdhel~arhete som huvudsyssla vid F 4.

Sedan några år tillbaka har det vid F 4 funnits en jiimslälldhetskommitLc bestå­ende av representanter frf111 de olika enhe­terna och med personakhefen som ordfö­rande. Iden ä r att kornmitten ska påminna

om au ta hlinsyn ti ll jämstlil ldhetsaspekter och att ha eu jämslälldhetspcrspektiv i det dagliga jobbeL

Hur mollogs det här sät1e1 all arbela '!

- Jag tror nog att man tyckte det var bra att det blev en form för jäm~tälldhet sarbetet,

men det är lite på gott och ont. Det är ell stöd. men kan också uppfallas som all "vi har ju en ko111111i116 - de tar hand 0 111 de här frågorna. så slipper vi!'".

- Kommillcn har haft som uppgift all vara en resurs ti ll flottiljen och bland annat

all ansvara fö r alt vi rår fram en jämställd­hetsplan.

- Sedan 1999, då jag kom in i bilden, har vi l'örsökl all få ännu mer förankring i verkligheten och få in mer synpunkter. Arbetet bygger ju på att göra kanlligg­ningar och uti från det vidta åtgärder.

- Del viktiga är förankringen. Både för all få in underlaget, för alt formulera mi~I

och åtgärder, men sedan också för au få återkoppling. Det måste finnas en ansvarig för va rje mål och va1je åtgärd. Del stora dilemmat är att få planen all efterlevas. all var och en ser sitt ansvar.

FlygvapcnNyll • I • 2003

10

Signalspanare för utlandstjänst

Ett av Försvarsmaktens sig­nalspaningsflygplan av typ S 1028 Gulfstream är sedan årskiftet tillgängligt för svenska militära insatser utomlands. Det ingår nume­ra i EU:s styrkeregister för krishantering samt utgör ett av regeringens antagna part­nerskapsmål inom Part­nerskap för fred (PFF).

Den militära personal som berörs ingår i SIS-divisionen på Malmen, som organisa­toriskt tillhör Blekinge flyg­flottilj.

AV PETER LIANDER

S edan elen I januari 2003 har

Sveriges kapacitet alt delta i inter­nationel la insatser utökats. Inom

flygets område innebär del all ett av de två signalspaningsflygplanen av typ S 1028 Gu lfstream IV SP kan komma all

anvtinclas operativt i utliindskt luftrum.

Sedan tid igare finns det två llygför­band med 30 dagars insatsberedskap för

ull anclsuppdrag: Swafrap AJS37 med

spanings-Viggen samt Swafrap C- 130 för transportflyg med TP 84 Hercules.

Det som benämns som EU:s styrkere­g ister har t illkommit efter beslut från 1999, d<'t medlemsstaterna enades om att

unionen ska ha förmåga att hantera kriser med både mili ttira och civi la resurser.

Frfm 2003 ska medlcmslaterna gem­

ensamt kunna genomföra krishanterings­

insatser med styrkor upp till 60 000 sol­dater och med både fl yg- och sjöstricls­kraf'ter. Dessa ska ha beredskap för att

kunna vara på plats i eu kr isområde inom 60 dagar.

Formellt har signalspani ngsflygplanel S 102B Gulfstrcam IV SP av den svenska regeri ngen anmälts till styrkeregistret

som "en nationell resurs med basering i Sverige".

Del innebär all både start och landning

ska ske i Sverige. Operativt betyder det i

praktiken al1 signalspaningsflygning kan genomföras i områden som knn nås inom den tid som ryms inom f'l ygplanets aktion sträcka.

En fredsfrämjande insats utomlands

med S I 028 kan ske först efter ett rege­r ingsbeslut.

Bra prestanda

Den amerikanska Gulfstream I V är en f'lygplanstyp som generellt sell har bra

prestanda. Det Lir ursprungligen utvecklat

som ett affärsresellygplan med lång räck­vidd, och ti l lhör de mest exklusiva i sin

storleksklass.

Det kan fl ygas på en marschhöjd av 45 000 fo t. dvs drygt 13 700 meter. Som

exempel på dess räckvidd kan nämnas au det är möj ligt att llyga mellan Sverige och USA utan mellanlandning.

Exakta prestanda för Försvarsmaktens unika signalspanings version S I 028 är

inte ofliciella. Det är dock möjl igt att

med start och landning i Sverige genom­föra signalspaning över exempelvis Balkan-området.

Samverkan med FRA

Försvarsmaktens två specialmodi fierade

S I 028 beställdes 1992 och levererades efter en siirski ld ombyggnad av fl yg­planskroppen under 1995. Efter alt ha

utrustats med signalspaningsutrustning blev elen ena maskinen operativ under 1997. In förandet av S I 02 8 innebar att de

tidigare signalspaningsl'lygplanen TP 85 Caravclle kunde tas ur tjänst 1998.

Flygplanen är baserade på Malmen

utanför L inköping. Pi loter och teknisk personal tillhör Special fl ygenhctcn ur

F 17 i Ronneby. En enhet som organisa­

tori skt överfördes till 81ekinge-llottiljen den I januari 2003 från F 16 i Uppsala, til l följ d av F 16:s förestående nedWgg­

ning. Den ordinarie signalspaningsverk­

sa mheten med S 1028 genom förs av

Försvarsmakten på uppdrag av Försva­reb radioanstalt. FRA. Det sker genom

att Försvarsmakten svarar för den opera­tiva driften av fl ygplanen. under flygning med två piloter och en flygtekniker. I elen

ombyggda passagerarkabinen iir det FRA-personal som svarar för handhavan­det av span ingsutrustningen. e

Flyg.vapenNyn • I • 2003

er Il

!=? dl Cii "" r-äl'

~ " .,, o. <Il ~ (b c;; <:Y

a: ~ Q1,

H11r ser ni annars alf 111011 ska kunna få

upp intresset för jä111ställd/Jetsfrågor?

- Dels genom enstaka kampanjer, som till

exempel en broschyr cl1ir j ~imstä lldhelspl a­

nen sammani'attas på ett Hi1tfat1 l igt sätt. Vi använder också vår tidning F 4-aktue llt,

som nyligen hade sju sidor om jlimställd­hetsarbetet. Det är också vikit igt all ut­veckla vår hemsida och i ntranätel.

- Det handlar mycket om utbildning. Vi pratar om att utbi lda arbetslagschefcr på olika nivåer i att genomföra arbetslagstriif­

far. Då blir det en stående punkt både att

Flyg,vapcnNyu • I • 2003

man specifikt tar upp jämstiil ldhet, men

också au man allt id har med sig det per­spektivet.

- Vi har också sagt att man ska ha en utbildning med de som leder utvecklings­sa1111al. Specifi k utbildning och inf'orrna­

tion för ledningsgruppen t ill exem pel. De:,sutom har vi vår jiimstäl ldhetsdag, som tyvärr blev inställd förra året på grund

av brist på pengar och personal. - Jiimställdhel ska li nnas med på dag­

ordningen. Det är visserligen ett problem

au så många vi 11 ha med sina saker på agendan, del lir risk all jämsläl ldhetsfrå-

Lena Haglund-Persson är jämställd· hetshandläggare vid F 4 pä Frösön. Hon har även medverkat i arbetet med Försvarsmaktens jämställd­hetsplan.

Foco: Ande•s Siöden/F61svarc1S bild(Jyrå

gorna drunknar, men de måste få en

särski ld tyngd.

Vad i1111ebiir er jii111stiilldlietsdag?

- Vi har haft obl igatoriska halvdagar d1i flotti ljen har delat upp sig. Hal va gänget har gfitt på förmiddagen och halva på eftermiddagen. Vi har tagit hit föreläsare för all öka kunskapen och insikten i jäm­

~täl ldhetsfrågor - att skapa engagemang och intresse. Detta lir ju ett mänskligt pro­blem och inte bara ell kvinn ligt problem. Vi skul le vilja ha mindre grnppcr på j äm- .,.. .,.. .,..

39

~ ~ ~ ställdhetsdagen. någon aktivitet där man når åhörarna på ett djupare plan. A tt sitta och l ys~na en hel dag är inte bra.

40

- För alt få cll lile liillsammare inslag ska vi försöka få hit stå-uppkomikern Lasse Eriksson. som har for&kat kring jämställdhebfrågor.

- Vi ska också kontakta Swedint för all Lilla på problemen med sexköp vid inter­nationell tjänst.

- Vi har också frågat oss hur j ämsUi lld­hetsdagen ska kunna leva kvar efter au temadagen är slut. A ll ut värdera på en gång är en sak. men man borde också ha en ulv~irdcring en tid senare, för au få veta vad som gjon mest intryck.

Har ni pratat mycket om attityder till pappaledig het'!

- Det är en självklar del av vår plan. Det kan förstås variera, men vissa enhetschefer här är viild igl bra föregångsmän som sj äl va har tagit ut föräldraledighet och verkligen uppmanar och uppmuntrar sin personal att vara pappalediga. Jag tror inte att någon upplever hinder med attityder och värderi ngar i denna fdlga. Officerare tror j ag ilr dem som har högst frekvens av pappaledighctsdagar.

E11lig1 jiinwälldhersplcmen ska /örba11det särskilt a11srrii11ga sig för all rekrytera individer ji"ån underrepresenterat kön.

- Del lir tråkig! all behöva ta till så kallad positi v särbehandling, då det får mycket negativa reaktioner. Prii mst från kvinnor faktiskt De ~äger au de vill bli antagna på sina egna kvalifikationer, iivcn fast man påpekar gäng på gång all del inte handlar om något kravunderskridandc - alla har uppfy llt kraven. De är rädda för att uppfat­tas som all de har kommit in på andra vill­kor.

- Kvinnor har ingen naturlig legitimi­tet. Det finns en attityd kvar att y rket " ursprungligen var för män. och au kvin-

Jämställdhetsfrågor handlar mycket om utbild­ning, säger Lena Haglund-Persson, jämställd­hetshandläggare vid F 4.

Bilder; Anders Sj/Jd~n/Försvarets bildlJyrå

Folk ska må bra på jobbet, säger major Roger Pettersson. Han är en av två rådgivare i j äm­ställhetsfrågor vid F 4 på Frösön.

nor har kommit in crteråt på andra premis­ser". Man känner sig inLe til l 100 procent accepterad. Del är man ju inte, för annar~ skulle vi inte ha de problem vi har.

I jä111s1älldhetsplane11 står det all alla ska

ra del av CD-romskivan om sexuella l ra­

ka.1·serie1; 1illser ni på något speciell I sätt all del hlir gj ort. Mä1s det på något siill?

- Vi utbildade arbetslagschefer i ryrn tim­mar och gav en grund till det här arbetet. Utbildningsmaterialet lick de med sig, och gavs i uppdrag all visa och diskutera det i gruppen innan de bö1jade tilla pt1 CD-ski­van. Skivan ska ses tillsammans i arbetsla­gen, inte bara ensam på kammaren. Vi krä­ver också återrapportering, både vad gäller antal som gjorl det, vil ka som är kvar och vilka sy npunkter man har.

Trakasserier är mobbing

Som ett led i arbetet med att motverka sex­uella trakasserier har rådgivare utbildats på varje förband. Vid P 4 satte rådgivarna ihop eu åtta timmars utbildningspaket rör alla anställda. Maj or Roger Pettersson har t i llsammans med kapten Annika Widcn fungerat som rådgivare på P 4.

- Sexuella trakasserier är mobbing! Det här handlar om au folk ska må bra på j ob­bet. Vi rådgivare ska fungera som eu sLöd till chefer och som någon all prata med, s~igcr Roger Pettersson.

Man kan inte undgå all reflekt era över det faktum a ll jlimstiilldhet~a rbete ibland är någol man skoj ar bo11 och inte helt Lar på all var. Trols det hårda arbete som olika h a ndl~iggare lägger ner har de här frågorna en tendens all inte helt bli tagna på allvar som ett riktigt problem.

Helt klart har F 4 kommit en bra bit på vägen med ett seriöst arbete som många människor engagerar sig i . Nuförtiden är del enligt de vi pratat med aldrig något snack om någon vill vara pappaledig. Del var helt annorlunda för tio år sedan. •

FlygvapenNyll • I • 2003

Till vardags arbetar löjtnant Thomas Hofslagare vid F 21 i Luleå ocll dess så kallade bassäker­hetsförband. Under sex månader tjänstgör /Jan i den svenska ul/andsstyrkan i Kosovo.

stabil utveckling i regionen. Swebats roll är att backa upp den lokala polisen, KPS, i deras arbete.

Upptäcka förändringar

Nu i bö1jan är hu vudsyftet med patruller­ingen att skaffa sig nödvändig lokalkänne­dom. All hilla i del myller av gator och gränder som till syne~ utan tanke och plan utgör Prislina, en stad befolkad av något mellan 300 000 ti l l 700 000 personer, beroende på när man räknar.

- Genom patrul ler ingen försöker vi fast:-,tälla en normalbild. Utifrån den bil-

FlygvapcnNytt • I • 2003

den lär vi oss alt se förändringar som i sin tur kan vara tecken på au något är på gång, säger Hofslagare.

Han vill ha hundar till sin stikpluton. Det är han van vid från bassiikerhetsför­bandel i Luleå och han ser en rad använcl­n in gso m råden.

- Grunden hemma är hunden, inte minst för den egna och gruppens säkerhet. Med den kan vi lösa fl era uppgi fter, som genomsök av terräng och byggnader, säger Hofslagare.

Sex man och en hund är elen mod el I han önskar. För att kunna lösa uppgi fterna har ell regelbundet samarbete med norrmän-

Fakta - bakgrund

Sedan Kfor rullade in i Kosovo 1999 har detta förband svarat för den över­gripande säkerheten.

Det är den lokala polisen KPS som har ansvaret för lag och ordning. Till stöd har de den civila organisationen Unmik P, United Nations Mission in Kosovo - Poliee. Kfor bistår dessa i deras arbete genom patrullering och informationsinhämtnlng.

Problemområden i staden är bostadsbrist, arbetslöshet och krimi­nalitet. Bristande infrastruktur; vat­ten, avlopp, el, tele, vägnät. I staden bor albaner, serber, romer och turkar.

En förvaltning är under uppbygg­nad, det finns framtidstro och strävan att bl i en modern stad och befolk­ningen är ung.

nen etablerats. De har hundar och hundfö­rare på plats och kan bistå vid behov.

- Vi kan låna hund och hund förare. Det höj er säkerhelen då man går in i cu käns­ligt område. Hundarna fungerar som indi­katorer om man exempelvis går in i en gränd eller i en byggnad, säger Hofsla-gare.

Nytt koncept

I drygt två Limmar pågick den första hel­svenska patrulleringen. Eu litet stycke skrevs i den historiebok som innehåller det svenska freclsarbctets historia. Uppmärk­samma Pristinabor kunde konstatera att so ldaterna denna dag bar annorlunda uni­former. Pä annat siill ska inte !>kirtet av ansvarig nation märkas, är det Lii nkt.

Problemet med rad io löste sig också. sambandet fungerade. Och trots avsakna­den av hundar vill inte löj tnant Horslagare byta arbetsplats.

- Det här iir något helt nyll för Försvarsmakten. Det är roligt att vara med och forma ett helt nytt koncept. Vi är ju faktiskt här för all forma det nya, säger Thomas Hof~lagare. •

9

8

F 21-basjägare först på Pristinas gator

Den svenska bataljonen i Kosovo har fått nya arbetsuppgifter. För första gången har ett

svenskt förband i en fredsbevarande mission

huvudansvaret för säkerheten i en stad. Det innebär helt nya förutsättningar och ställer

andra krav än tidigare, då patrulleringen ägde rum på landsbygden och i mindre byar.

Första helsvenska patrullen på Pristinas gator leddes av en löjtnant från F 21 i Luleå

- Thomas Hofslagare. f\V ULF PETERSSON

Del var lite strul in för första palru l­leringen. Del gick inte att få tag i en radio och utan fungerande

samband ger man sig inte ut och patrulle­rar. Det är onsdagen den 15 januari och intrycket av skeendet runtomkring är del av lätt förvi rring. Deua är dagen för svenskt övertagande av ansvaret i Pristinn. Staden är provinshuvudstad i Kosovo och centrum för handel, politik, kultur - och kriminal i tel.

Kontrollerat kaos

Del är britterna som har haft ansvaret i Pristi na fram ti ll idag. Nu nyttar de ut ur den byggnad mitt i staden som vari t deras arbetsplats och bostad sedan 1999.

Samtidigt flyttar svenskarna in . En plu­ton ska hela tiden bemanna stationen. Det sker i fyradagarspass och då bor de också cWr. De övertar briucrnas bostadscontain­rar och det gäller att göra dem beboeliga.

A ll denna aktiv itet sker inom ett begränsat område. Mill i det kontrollerade kaos som råder avbryts plötsligt arbetet för nu är det dags för sj älva övcrtagandeccrc­monin .

- Jag tror att det kommer att ta någon mission innan det hlir sätter sig. Det Ur rol igt all få vara med och ta över här i Pristina och det är bra uppgi fter vi har alt lösa men det har inte ställts rc~urser til l förfogande, säger löjtnant Thomas Hof­slagar e från r 2 1 i Luleå.

Bataljonschefen Ola Truedsson och

Löjtnant Thomas Hofslagare (t h) förde befäl över den första svenska gawpatrullerningen sedan Sverige tagit över ansvaret för den kosovanska provinshuvudstaden Pristina.

hans bri tti ska motsvarighet är hu vudperso­ner då den brittiska llaggan halas och den svenska hissas. Sedan skruvas britternas skylt ner och Swcbats motsvarande skru ­vas upp.

Skylten förku nnar att det är KS07, den sjunde Kosovoba1aljoncn, som nu är herrar på täppan och au det är Första amtibebat­ljoncn (Amf I ) och Livgardet som har huvudansvaret på bataljonen.

Över gränserna

Ett marint förband och ett armCförband har tillsammans rekryterats till bataljonen.

Det kompani som har ansvaret i centrala Pristina, Sierra Lima, är en skapelse helt i den anda som kännetecknar framtidens försvarsmakt. Ett kompani med bat::tljo­nens samlade special istkompetenser.

Här finns sökplutonen. siikplutoncn, span- och EOD (amröj)-plutonen. Gru p­pen som genomför den första helsvenska patrullen inne i centrala Pristina iir beman­nad med personal från armen. marinen och flygvapnet, personal med kompetenser från de olika specialistplutonerna.

Också uppgi fterna här är av en karakUir som ominriklningcn pekar emot. Civila hot i form av kriminalitet ~om äventyrar en

FlygvapcnNyu • I • 2003

6' ~ ~ ;:?

~ ~ Q'

I I

Svenska flygpionjärer Flyget fyller hundra år under 2003. Det svenska flyget har

ännu inte uppnått samma ålder, det började först 1910. En av flygpionjärerna var

Hjalmar Nyrop, som hade konstruerat Nyrop 2 och som premiärflög över Ljungbyhed

den 16 oktober samma år.

Av Gösta Kersmark

De svenska flygpionjärerna Hjal­mar Nyrop och Oskar Ask hade 1909- 10 byggt ett flygp lan i

Landskrona. Mt:d modernt språkbruk bor­de det kallas Ask-Nyrop I . Det blev i stäl­let kän t under öknamnet Gräshoppan.

Namnet fick det av förundrade ljungby­hedsbor under de fåfänga flygförsöken ute på heden 1910.

A lla speku lationer om när och med vem Gräshoppan gjorde sin premiärflyg­ning på Ljungbyhed är onödiga. Den har nämligen aldrig flugit där. aldrig hel ler i Sverige eller med någon svensk förare.

Under flygförsöken blev de två pionjä­rerna oense om hur de skulle utveckla flygplanet och deras samarbete avbröts.

Nyrop övertog ensam Gräshoppan, men båda byggde på egen hand nya flygplan -i första hand Ask 2 och Nyrop 2.

I slutet av sommaren 1910 tog Nyrop Gräshoppan till en flygvecka på Klöver­marken i Köpenhamn. Där fick han kon­takt med den erfarne danske aviatören Knud Thorup. Och kan man länka sig -den 12 september hade Thorup inga större problem med att komma i luften med Gräshoppan. Trols upprepade försök och med Thoru ps goda råd som hjälp blev dock Nyrop kvar på marken.

I oktober for Nyrop till en ny flyg­vccka, nu i SLOckholm. Där flög Thorup på nyll hans flygplan i tre starter. De två sistn varade i flera minuter. Pressen skrev: "Gräshoppan flyger nu i Stockholm"

Men då tog det fy r i Nyrop som gick ut med en dementi. Det var inle alls det flyg­plan (Griislioppan) som han och Ask gemensamt byggt, utan hans nya egenhän­digt byggda (Nyrop 2) som nu var fordigt.

Själv kom Nyrop inte upp i luften i Stockholm heller, utan han fick återvända ti ll Lj ungbyhed med sitt nygplan . Men där kom så den stora framgången. Söndagen den l 6 oktober 1910 lättade N yrop med si tt flygplan och nög. Han nög över hela heden, visserl igen bara rakt fram men dock många hundratals meter.

Jag vi ll påstå att här föddes del svenska flyget. För första gången flög en svensk

förare i t:ll ~vcnskbyggt flygplan i svenskt luftrum.

Pressen följde uppmärksamt delta nya, märkliga. Redan en vecka senare hade Helsingborgs Dagblad rubriken: " Nyrop har gjort en vacker båge" - han hade kla­rat av att svänga!

Den 6 november var fotografen Axel Blomgren på Ljungbyhcd och tog då bland annat det foto av Nyrop 2 som finns åter­givet här nedan. Bilden återfinns även i nygvapnets 75-årsbok, dock med en felak­tig bildtext som hävdar att nygplanet var det första mil i tära i Sverige.

Det första miltära flygplanet blev Nyrop 3 som Hjalmar Nyrop fick färdigt under som maren 19 11. Detta flygp lan lick senare öknamnet Bryggarkärran.

Nyrop 3 gjorde hundratalet starter på Ljungbyhcd under sommaren 191 1 före des~ leverans till marinen i slu tet av året. M arin löjtnanten Olle Dahlbäck var en av förarna. Vid ett lillfällc gjorde han under samma dag tiotalet starter med officcrs­kollcgcr som passagerare.

Samme förare gjorde med samma flyg­plan den första starten i militär regi från Stora Värtans is den 3 februari 1912. Där föddes det svenska mili tHrnyget! •

ARTIKELFÖRFATTAREN AR AMATOR HISTORIKER OCH

PENSIONÄR EFTER ETT YRKESLIV SOM FLYGTEKNI KER

I FLYGVAPNET.

42

Nijmegen-marschen Kungliga nederländska förbundet för Fysisk fostran organiserar den 15 till 18 juli 2003 den 87:e internationella fyradagars lång­distansmarschen i Nijmegen. Marschen är 16 mil och avverkas på fyra dagar. Män bär dessutom 10 kilos packning och medaljen som erhålls får bäras ti ll svensk uniform .

40 000 deltagare från olika länder går marschen, varav 5 500 militärer som bor i militärförläggningen Camp Heumensoord.

Sverige har representerats av en militär delegation i Nijmegen sedan 1967. Cent­ralförbundet för Befälsutbildning (CFB) sam­ordnar året s svenska militära deltagandet.

Kontingentsdeltagare ska ha anknytning ti ll Försvarsmakten eller frivillig försvarsor-

ganisation och ska ha fyllt 18 år. Kontin­gentens storlek är begränsad ti ll 200 delta­gare.

Före den 8 juni ska deltagarna ha avlagt ett obligatoriskt marschprov, omfattande minst 80 km marsch och som genomförts inom två dygn om etapper på 40 + 40 km. De ska även ha tränat totalt minst 400 km i marschsträckor överstigande 30 km.

Kostnaden för deltagande i Svenska Nij­megenkontingenten 2003 är 1 600 kronor samt resekostnader till och från Nijmegen.

Mera information finns att läsa på Inter­net: http://svenska.mll.nljmegen.org/ och www.4daagse.nl

Första kvinnliga flygöversten Den 1 apri l utnämndes fyra flygofficerare till överste.

En av dem är Ingela Mat ­thiasson, stabschef vid F 7 i Såtenäs, som därmed är den första kvinnliga flygofficer som befordrat s ti ll överste.

De övriga tre är:

Rafael Bengt ssson, som samtidigt ti llträdde befatt­ningen som chef för F 20 i Uppsala.

Lars Jäderblom, flygatta­che vid svenska ambassaden i Washington DC, USA.

Bo Bengtsson, som tjänst-

gör i Högkvarterets grundorga­nisationsavdelning.

Den 1 februari utnämndes också Mat s Andersson ti l l överste. Han tjänstgör i Nato­staben SHAPE i Mons, Bel­gien.

Meteor - europeisk radarjaktrobot utvecklas Sverige ska medverka i ut­vecklingen av en ny radar­jaktrobot benämnd Meteor. Övriga nationer är Frankrike, Italien, Spanien, Storbritan­nien och Tyskland.

Meteor är en jaktrobot av BVR-typ, d v s med lång räck­vidd som medger avfyring mot mål utan visuell upptäckt (Beyond Visual Range). Den kommer att kunna användas på olika flygplanstyper, såsom Gripen, Eurofighter och Rafa le.

Meteor planeras att bli operativ efter 2010.

I projektet representeras Sverige av Försvarets materi­elverk.

Den britt iska försvarsmate-

rielmyndigheten Defence Procurement Agency (DPA), som företräder de övriga län­derna i upphandlingen, har

tecknat påbörja

kontrakt om att utvecklingsarbetet

med Matra British Aerospace Dynamics (MBDA). Företaget företräder ett indust rikonsor­tium där Europas ledande robot industrier ingår, bland annat Saab Bofors Dynamics.

Prov med Gripen Tillsammans med Eurofighter kommer Gripen att användas vid flygprov och provskjut­ningar. Därmed får Sverige en betydelsefull roll i utvecklings­arbetet.

FlygvapenNyll • I • 2003

Vy över FN-campen vid Kindu flygpla ts. Foto: CG Schulrz

Till höger: Flygplatsen i Kindu har låg standard. Bilden visar en incheck-ningsdisk för passagerare. Foto: Lars 1<1mark

reste en svensk s k facl find ing-grupp till Kongo i december. B land annat besöktes en av de då aktuella fl ygplalserna, Buka­vo, som har en yttersl bristfällig infra­struktur. Den svenska personalen hade tvingats bo tält om det bl ivit en mission där.

Men resan gav dock svar på frågan om Sverige skul le klara uppgi rtcn.

- Ja, det ansåg vi definitivt, säger C-G Schultz.

- Vid ett efterföljande utvärdcrings­möte i bö1jan av februari hos FN i New York bestämdes det dock au vi skulle vara på en annan fl ygplats, Kindu.

Östra Kongo

Flygplatsen är belägen i den östra delen av landet, invid en stad med samma namn. Kongo är till ytan fem gånger större än Sverige och en flygresa mellan huvudsta­den Kinshasa och Kindu tar cirka två tim­mar med ett vanligt passagerarflygplan.

Det som den svenska flygpl.atsenheten ska uträua i Kindu ~köts normalt av civila företag. Det handlar om vanlig flygplats­tjänst som på vilken civil flygplats som helsl. C-G Schultz:

- Normalt anli tas civi la kontrakWrer, men i den situation som råder i Kongo blir det både dyrt och osäkert för FN. Blir situ­aLionen insLabil och del är risk för strider i ett område, linns hela tiden risken att den civila verksamheten där snart upphör. Men ett militärt förband kan hävda sin egen och verksamhetens integri tet på etl annat säll och kommer sannol ikt all vara bland de

FlygvapenNytt • I • 2003

sista som lämnar flygplatsen om så skulle bli nödviindigt.

Ytterligare en svensk rekognoserings­resa till Kindu genomfördes under en vecka i slutet uv februari. I gruppen ingick bland annat personal från FTK, Högkvar­teret och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Det konstaterades 1 ex au ll ygfältet i Ki ndu har en bana på drygt 2 000 meter och anses vara i bra skick. Däremot är plauan för uppställning av flygplan snålt tilltagen och därför påbörjas under v{ircn bygget av en ny.

Den kommer sannolikt inte att vara klar när FK 0 I anländer. Bygget är relati vt okomplicerat, men bri sten på t ex vägar och maskiner präglar även detta bygge.

- Alla maskiner och fordon måste fly­gas in, liksom alll byggmaterial. Enbart beLOngcn beräknas kräva cirka 60 llyg­planslastcr med Il-76, sade maj or Lars ldmar k från Högkvarteret efter hem­komsten från rekognoseringsresan.

Den belintl iga flygplatsbyggnaden lir i dåligt skick och fl ygledartornet kontrolle­ras av RCD-Goma, vilka härskar i områ­deL. Dlirför kommer FN att operera från en egen byggnad som är under uppförande.

Den svenska enheten kommer all för­Wggas i en FN-ägd camp vid flygplatsen. Organi sationen tillhandahåller även all erforderlig l ivsmedel, vallen och elkraft.

FörHiggningsområdct omgärdas av murar krönta av taggtråd och är under ständig bevakning av FN-trupp. Kindu lig­ger i ett mycket fall igt område där det dessutom råder brist på mat och vatten.

Skyddsåtgärderna är vidtagna för au skydda FN-förliiggningen mol överfal l och rån.

På en fråga om del är farli gt för FN-per­sonalen att visLas i Kindu svarar C-G Schul tz, at.t ri sken för militära stridigheter bedöms som låg.

- Det iir nog stö1Te risk alt man råkar illa ut genom sjukdomar, säger C-G Schultz.

- M alaria är vanligt förekommande, så all personal rekommenderas att var noga med sin malaria-profy lax och hur man i övrigl beter sig.

- Dessutom ska man barn dricka av FN tillhandahållet vatten och inte falla för frestelsen au äta frukt.er som kanske

sköljts i !loden. •

Stort intresse Insatsenhetens organisation består av 90 personer. Av dessa kommer ungefär 25 av befattningarna att besättas av officerare. Övriga befatt­ningar är öppna för vem som helst med lämplig kompetens att söka.

Intresset för att ingå i FK-förbandet har varit stort , hittills har mer än 1 600 personer anmält sig. Vilka som bl ir antagna avgörs vid Swedint, Försvarsmaktens internationella kom­mando.

Mera information om tjänstgöring i Flygplat senhet Kongo finns på Inter­net: www.swedlnt.mil.se

7

/' Gatumiljö i staden Kindu, där det svenska flygplatsförbandet kommer att verka. Foto: c-G Schu1rz Överstelöjtnant Percy Hansson blir chef för

........ ..,. bedriva sin verksamhet e!Tektivt krävs en fungerande logisti korganisation. Det är bland annat för all säkerstUI la denna som elen svenska nygplatsenhetcn bidrar med sin kapacitet.

Helt nytt förband

Det svenska llygvapnet har tidigare aktivt deltagit i FN-operationer i Kongo. Åren 196 1 - 63 fanns d~i r en !lygdivision med J 29 Flygande Tunnan i ett förband som benämndes F 22.

Del Hr således 40 år sedan sist, men denna gång kommer det inte att finnas

några svenska militärnygplan i förbandel. Den nya förbandsenhcten utgör däremot ett bra exempel på Försvarsmaktens nya inri ktn ing som sy ftar till atL ha en flexibel insatsförmåga.

Hiuills har nämligen varken Försvars­makten eller det tidigare flygvapnet haf1 något förband med uppgift all bedriva flygplatstjänst av det här slaget. Därför har man tvingats att på rekordtid organisera och sälta upp ett hell ny typ av förband från grunden.

Överstelöjtnant Carl -Gustav Schultz vid Flygtaktiska kommandot i Uppsala har varit projektledare för utvecklingsarbetet

FK 01. Foto: C-G Schulrz

som inleddes i december 2002. I grunden är han flygtekniker, men har sedan slutet av 1980-talet skaffat sig bred erfarenhet av ledning av llygbasförband. Han har haft en aktiv roll utvecklandet av de internationel­la snabbinsatsförbanden Swafrap AJS37 och Swafrap C- 130.

- Bi ldandet av Swal'rap AJS37 under­lättades genom att vi drog fördelar av den befintliga organisationen. Men i det här fallet finns inget färdigt koncept att falla tillbaka på. Försvarsmakten äger inte ens alla typer av fordon som behövs för upp­giften i Kongo, säger C-G Schultz.

För att kunna besvara FN:s förfrågan,

Flygplatsen i Kindu trafikeras av en mängd olika flygplanstyper, Boeing 727, Personal ur en svensk rekognoseringsgrupp i samtal med FN· Gasa 212, IJ-76 m fl. Foco: Lars ldmark personal i Kindu. Foto: C-G Scl>ulrz

6 FlygvapenNytt • I • 2003

Tack och adjö F 10 Skånska flygflottiljen , F 10, i Ängelholm stängdes för gott vid en ceremoni den 20 december 2002. På plats fanns en stor del av persona· len, den då tillträdande flygva­peninspektören Jan Anders­son samt inbjudna gäster.

Vid ceremonien överlämna­des flottiljens fana t ill chefen för Blekinge flygflottilj , F 17, i Ronneby. En symbolisk mar­kering av att F 17 övertar tra· dit ionsansvaret för F 10.

F 17 har tagit över perso· nalen från och driften av luft­bevakn ings- och strids led­ningscentralen i Hässleholm, liksom F lO:s Gripen-flygplan.

På flottiljområdet i Ängel· holm finns under 2003 en mindre personalstyrka i en awecklingsorganisation som ska tömma al la loka ler. Rivningsarbete av vissa bygg­nader pågår, bland annat ett motorkörn ingshus som speci­albyggts för Gripen.

Flottiljområdet är klassat som ett militärt skyddsobjekt under hela 2003, men däref· ter lämnar Försvarsmakten platsen.

F 10 flyttade til l Barkåkra utanför Ängelholm 1945, efter att ha bildats på Bu lltofta-fä l­tet i Malmö fem år tidigare. Fram ti ll mitten av 1990-talet

Hotet - en kommande biothriller Under våren görs inspe l­ningsarbetet av en biothriller med titeln Hotet, med regi av Kjell Sundvall . Filmen utspe­lar sig till stora delar i mili­tära miljöer i Norrland.

Försvarsmakten har i en överenskommelse från 2001 med produktionsbola­get Cinema Art, beslutat att medverka med erforderliga militära resurser vid inspel­ningen. Filmproduktionsbo· laget bekostar logi och kost för deltagande personal ur Försvarsmakten. De ko m-

Flygvape11Ny11 • I • 2003

mer även att debiteras Försvarsmaktens kostnader som inte kan härledas till militär övningsverksamhet.

Mestadels sker inspel­ningarna vid F 21 i Luleå, Vidsel-basen och i anslut­ning till Försvarets materiel· verks provplats RFN. Arbetet inleddes i mitten av mars för att pågå under cirka sex veckor.

Rekryteringsbefrämjande Den mil itära flygverksamhet som speglas i Hotet inklude-

rar Gripen, transportflyg och helikoptrar.

- Åtagandet kommer end­ast marginellt att påverka vår ordinarie verksamhet . Enligt min uppfattning kan Försvarsmaktens deltagan· de i filmen på ett positivt sätt bidra t ill det alltmer betydelsefulla rekryterings­arbetet, sade flygvapenin­spektör Jan Andersson i en kommentar inför inspe l­ningsstarten.

Hotet beräknas prelimi­närt ha biopremiär 2004.

fanns här tre jaktflygdivisio­ner, med flygplanstyperna J 22, J 21R, J 28 Vampire, J 29 Tunnan, J 34 Hunter och inte minst J 35 Draken. För att påminna om denna epok har det rests en minnesten på flottiljområdet.

Ett annat sätt att bevara minnet av F 10 är förbands­museet. men dess framtida lokalisering är inte bestämd. Vis ioner saknas dock inte, en ide är att etablera ett nytt för· bandsmuseum i anslutning t ill Banverkets museum i Ängel­holm.

Ny chef ' I

för F 17 Den 1 apri l fick F 17 i Ronneby en ny flottiljchef. Det är överste Lars Lundell som t idigare tjänstgjort i Högkvarteret i Stockholm.

Den tidigare F 1 7-<;he· fen överste Lars Johans­son tjänstgör nu i Högkvar­terets operativa insatsled­ning (Opil), men kvarstår som chef för det internatio­nella snabbinsatsförban­det Swafrap AJS37.

43

44

Midnight Sun Air Show Årets enda militä ra flygdag Gävle och på scenen kommer arrangeras den 14 jun i vid det att bli diverse artistupp­F 21 i Luleå. Uppvisningspro- t rädanden. grammet kommer bl a att innehålla flygvapnets f lygplan och helikopt rar, med bland annat enskild och fyrgrupp JAS 39 Gripen och Team 60.

Dessutom P-51 Mustang, Vampire, Su-26, Tiger Moth, J 34 Hunter samt wingwalking med Pierre Holländer Flying Circus.

Gästande ut ländska flyg­vapen i markutstäl lningen och förhoppningsvis i luften är Finland med F-18 Hornet. F-16 från Norge och från Stor­britta nien Nimrod, Tornado och Jaguar.

Grindarna öppnas klockan 12.00 och flygprogrammet börjar 13.00 med modellflyg, fa llskärmshoppning och civila flygplan. Klockan 15.00 star­t ar det militära flygprogram­met där temat är f lyget 100 år, flygplan som flugits på F 21 och internat ionellt flyg. Efter f lyguppvisningen bjuds publi­ken på en musiköverraskn ing.

För smidigast t ransport t ill F 21 rekommenderas buss från Luleå centrum eller en cykeltur.

Information om Midnight Sun Air Show finns på

För den milit ära musiken Internet : www.airshow.mil.se

svarar hemvärnsmusiken från

Tekniker prisbelönad Löjtnant Thomas Pekår vid Taktikutvecklingsenhet TP84 i Såtenäs har av Kungliga Krigsvetenskapl iga akademin t ill­delats en belöning på 15 000 kronor samt belöningsmedalj i silver ur Lars och Astrid Albergers stiftelse. Till grund för belöningen låg hans insatser för framtagning och utprovning av varnings- och motmedelssystem i f lygsimulatorn ti ll TP 84 Hercules.

Storfrämmande vid FHS luftkrigsseminarium Försvarshögskolans luftkrigs­seminarie gick traditionsen­ligt av stapeln i januari. Cirka 180 deltagare från Försvars­makten, Försvarshögskolan (FHS), totalförsvaret och för­svarsindustrin deltog.

Seminariet var en del av Försvarshögskolans stöd i Försvarsmaktens doktrinar­bete och ku nde i år presen­tera sä rdeles framstående

gäster: de amerikanska över­starna John A Warden 111 och Philllp 5 . Meilinger samt fil dr John A Olsen.

Phillip Meilinger är en av USA:s ledande luftkrigshisto­riker, med fyra böcker och 60 artiklar i ämnet. Hans artikel Ten Propositions Regarding

Airpower är obligatorisk läs­ning för alla USAF-officerare liksom The Paths of Heaven:

The Evolution of Air Power

Theory som beskriver luftk­rigskonstens utveckling.

På seminariet beskrev Meilinger luftkrigskonstens utveckling t ill våra dagar och påvisade luftkrigsresurser­nas möjliga användningsom­råden i framtida lågnivåkon­f likter.

John Wardens bok Tl?e Air

Campaign: Planning for Gom-

- ·

bat studeras vid f lertalet mili­tära utbi ldningsansta lt er i västvärlden. Den låg också till grund för planeringen av luftkrigsoperationen i Gulfkri­get 1991.

På Försvarshögskolan be­skrev Warden ingående sin teori om fienden som ett system av system samt argu­menterade om nu- och framti­da luftkrigsoperationer uti-

Föreläsarna John Warden (t v) och Phillip Melflnger vid luftkrigsseminaret på FHS.

Seminariedeltagarna bestod mestadels av flyg­officerare från landets flottiljer och skolor.

FlygvapcnNyll • I • 2003

Nytt flygvapenförband i FN-tjänst

4""""'5 __ ;;w

UN

Ett svenskt insatsförband benämnt Flygplatsenhet Kongo kommer att svara för driften av flygplatsen i den kongolesiska staden Kindu.

Sverige planerar att genom

Försvarsmakten bistå FN med hjälp att driva en flyg­plats i Kongo.

Förbandet benämns Flyg­

platsenhet Kongo och den svenska insatsstyrkan beräk­

nas vara operativ den 1 juni i år.

Planeringen inför uppdra­

get leds av Flygtaktiska kom­

mandot i Uppsala. För att kunna lösa uppgif­

ten måste en helt ny typ av

förband sättas upp på rekord­

tid.

AV PETER LIANDER

FlygvapenNyll • I • 2003

Med början i sommar planeras ett svenskt fl ygvapenförband del­taga i driften av en civi l flyg­

plats i Kongo. Insatsen är resultatet av en förfrågan som FN framförde till Sverige i höstas.

Bakgrunden är au FN i Kongo är enga­gerat i en fredsbevarande verksamhet som kallas MONUC. en förkortning för Mis.vion de In Orgc111i.rn1io11 des nations Unies en Rupuhlique Democraric Repub­lic oj' Congo. Det kir elen största mission som FN bedriver för närvarande.

Del är i grunden en observaLörsmission. där FN har en mängd observatörer på olika platser i landet som studerar och utreder de stridande parterna. Men insatsen kommer nu utökas.

En av åtgärderna som vidtas i landet sy ftar ti ll att ol ika väpnade grupper som härstammar rrån grannländer, I ex Rwan­da, ska kunna återbördas hem. J nuläget befinner de sig i Kongo som en följ d av ol ika stridigheter och konfl ikter.

Det akLUella området saknar infrastruk­tur, det är i stort sett viiglöst land och där­för måste förfl yttn ingarna ske med f'lyg. Men även inom denna transportsektor

Foto: C-G Sc/ou/IZ

råder stora brister, både personellt och i nfrastru kturel It.

Den sven;ka förbandscnheten benämns Flygplatsenhet Kongo (FK) och dess upp­gi ft bli r au bedriva llygplatstj änst, d v s passagerarservice, bagage- och frakthan­tering och räddningstj~insL.

Åtagandet löper på ett år och persona­len kommer au tjänstgöra i sexmånaders­perioder. Överstelöjtnant Pcrcy Hansson, från F 17 i Ronneby 1ir utsedd Li Il chef för den första kontingenten, kallad FK 0 I.

Pt1 plats i Kindu kommer det även all finnas FN-förband från bland annat Syd­afrika. Det sydafrikanska förbandet utgör det ena av två s k stridsgrupper (Task Forcc) som har till uppgi ft att med hjälp av bland annat helikoptrar söka upp olika gerillagrupper som finns i svårti llgängl iga trakter, och exempelvis ge dem skydd under llygtransporten till olika uppsam­lingsläger i östra Kongo.

Det bedöms också vara det säkrasle sät­tet, eftersom det finns risk för all stridig­heter kan uppstå om fientl igt sinnade grup­J:>eringar hamnar i samma områden under vandringar till fots.

För au dessa stridsgruppcr ska kunna ..,_ ..,_ ..,_

5

4

Chefredaktör' n har Ordet

Toppbetyg Den läsvärdesundersökning som under vintern har genomförts 0111 Försvarsmak­tens centra lt utgivna tidningar är nu klar.

Resultatet är trevl ig läsning för os~ som arbetar med all producera de tre försvars­grcnst idningarna samt Försvarets forum.

Generellt scu så får samt liga tidningar bra betyg av sina !Hsare.

Jag ska inte tråka ut er med uppräkning

av si ffror, men kan ändå inte låta bli att nämna några. Mest glädj ande är au hela 94 procent av l äsarna uppger sig anse alt

FlygvapenNyll är trovärdig, blou två pro­cent anser det motsaua. M otsvarande siff­ror för A rmcnytt och Marinnytt iir 78

respekt ive 83 procent. 82 procent av er anser att Flygvapen­

Nytt är både informati v och aktuell, 83

procent tycker layouten är trevl ig. Till al la !Hsare vill jag framföra eu ston

Tack för era uppskallandc omdömen.

Uppskaun ingen och de goda betygen gäl­ler även all berörd nygvapenpersonal som alltid stä ller upp på ett föredömligt sätt i

samband med reportage och fakta insam-1 ing inför alla artiklar.

B land önskemålen om fler artiklar i

särski lda ämnen märks utlandsreponage och reportage om markstridsförbanden.

När det giil lcr frt1gan om all slå ihop de tre försvarsgrenstidningarna märks det en ski llnad mellan M arin- och Flygvapen­

Nytts läsare i jämförelse med Arrnenyus. I den förstniilnncla gruppen ogi l las förslaget av 5 1 procent, mot 29 procent av Armc­

nyus läsare. Av deras läsare anser 52 pro­

cent alt det är en bra ide, liksom 30 procent

av PlygvapenNytts och 36 procent av Marinnytts läsare

Hur bli r det då med försvarsgrenstid­

ningarna i framtiden? Än är det för tidigt att svara p{1 den frå­

gan. Fakta är att chefen för Förwars­

maktens informationsavdelning i ctl för­slag ti l l ÖB förordar en nedläggning av de tre tidskril'terna. I sUil let vi ll man satsa på

att behålla Försvarets forum och all starta

en ny tidning. Innehållet i den nya, ännu namn lösa, tidskril'len ska inneht1Jla repor­

tage och specialartiklar inom de tre för­svarsgrenarnas verksamhetsområden.

Tanken är att all Försvarsmaktens per­

sonal ska erhålla h;ida tidskri rterna. totalt tolv utgåvor om året. Den nya tidningen ska dessutom distribueras ti ll alla värn­

pl iktiga upp ti l l åua år efter avslutad

grundutbi ldn ing. Någon exakt tidpunkt för etl be~l ut i

frågan li nns inte, men möj l igen fatlar ÖB ett beslut någon gf1ng under sommarhalv­året.

* * *

FlygvapenNytt har fått en ny ansvarig utgivare, major A nders Linner.

Han bö1jade sin ka1Tiär som fältflygare

i bö1j an 1970-talet och har genom åren skaffat sig en genuin kunskap om flygvap­net. De senaste tio åren har han arbetat

med informationsverksamhct, främst vid F 7 i Sf1teni·is och ~edan 2002 som infor­mationschef åt flygvapnets generalinspek­

tör.

PETER LIANDER peter.11andcr@t1kv.mil.se

INNEHÅLLSFORTECKNING 1 · 2003

Ledare 2

Chefredaktör'n har ordet 4

Åter ti ll Kongo 5

Först på Pristinas gator 8

Signalspanare för utlandstjänst 10

Flyg mera mörker 12

Det ser ljust ut 16

Fort satt höjd ambit ion 18

Försvarsmaktens nya organisation 20

Mats Westin, helikopterflott iljchef 22

HKP 15 anländer 24

Flygskolan etableras på Malmen 28

Fiygsäkerhet 30

Strilbataljon 04 33

Open Skies: Svensk nysatsning 36

I spetsen för jämställdhet 38

Svenska f lygpionjärer 41

i Korthet 42

FVRF-aktuellt 46

Ungerska Gripen får Nato-status

Enligt det nya tilläggsavtal som i februari träffades mel-

1 an Försvarets mate rielverk och det ungerska försvarsde­partementet kommer de ung­erska Gripen-flygplanen att

modifieras t ill Nato-kompati­bel s tatus.

De 14 flygplanen, varav

två tvåsit siga JAS 398, tas ur Försvarsmaktens Gripen­

bestånd. Uppgraderingen gä ller

bland annat: lufttankningsför­måga, möjlighet att bära Nato­vapen inkluderande laser­

styrda bomber, inbyggd syre­generator (OBOGS), engelsk­

språkliga färgd isplayer i cock-

från de erfarenheter som drogs i Gulfen.

John Olsen har studerat

lu ftoperationen från etl ira­kiskt perspektiv genom att intervjua irakiska avhoppare.

Han har kart lagt Saddam Husseins innersta cirk lar och hur han skyddar sig mot yttre

hot. På seminariet redovisade

Olsen vilka faktiska möj lighe-

Flygvape11Ny11 • I • 2003

pit samt ett Nato-interoper­

abelt kommunikationssystem. Genom uppgraderingen har

leveransen av de första flyg­planen flyttats fram ett drygt år, till våren 2006.

Enligt avtal kommer flygpla­

nen att hyras i tio år för att därefter köpas av Ungern.

Sverige kommer att förse det ungerska flygvapnet med omfattande operativ och tak­t isk utbildning av såväl piloter

som teknisk personal. Sverige kommer även att t i llhanda­hålla underhållsutrustning.

simulatorer, reservdelar samt ett omfattande integrerat logi­

stikstöd.

ter en Juftkrigsoperation har

att avgöra ett krig vid insatser mot det som i Wardens sys­

temteori kallas ledarskaps­ringen (se taktrutan till höger).

För att flera än seminarie­

deltagarna ska få chansen att ta del av talen kommer FHS under våren att sända en

video ti ll flygvapnets förband och skolor.

Andra seminariedagen tog

deltagarna sig an varsitt kapi­te l av utkastet ti ll luftkrigs­doktrinen. Diskussionens vå­

gor gick höga och kapite lför­fattarna fick gott stöd inför det fortsatta arbetet. Doktrin­

arbetet ökar nu farten ; slut­utgåvan ska vara distribuerad vid halvårsskiftet.

JAN REUTERDAHI..

FÖRSVARSHÖGSKOLAN

FOTO: ANDREAS KARLSSON/FBB

Nygammal 32-pilot

Som nämndes i det förra numret av FlygvapenNytt hålls några få exemplar av

Draken och Lansen i luft­värdigt skick. Men det gäl­ler även att bihålla kunska­

perna om deras handha­vande både på marken och luften vid liv.

Den dittills ende behö­

riga Lansen-piloten , kapten Kjell Dahlberg (till vänster på bilden) kommer att pen­

sioneras under 2003. Där­för har den rutinerade upp­visningspi loten major Alf

lngesson-Thoor (t h) återin­flugits på typen, vars at-

tackversion han f lög under en stor del av 1970-talet.

- Sånär som på en vecka var det 25 år sedan jag f lög 32 senast, säger

Alf Jngesson-Thoor. - Trots en annan motor­

typ, ny instrumentering och

rad io kändes det hyfsat hemtamt. Fantastiskt vad gamla inlärda kunskaper

sitter i.

Fienden som ett system av system Wardens systemteori utgår från hypotesen att alla organiska

system har samma grundläggande, inbördes beroende system­delar. Alla delar måste vara intakta för att systemet ska fungera. Genom att förstöra en systemdel bringas hela systemet till kaos

eller kollaps. System består av en ledningsfunktion som inriktar systemet. systemförutsättningar för omvandl ing av en energi­form till en annan, infrastruktur för transport av energi mellan

systemfunktioner, en befolk­ning som får systemet att arbeta och en skyddsfunk­

tion mot yttre hot. En stats ledningsfunktion

utgörs av politiker och

ledande ämbetsmän. systemförutsättningarna kan vara elsyste­met, infrastrukturen vägar och järnvägar. populationen landets befolkning och militärmakten dess skyddsfunktion.

Enligt Warden medger dagens teknologi insatser direkt mol ledningsfunktionen . Om ledningsfunktionen inte kan förstöras

fysiskt så kan den isoleras genom insatser mot systemförut­sättningarnas hårda mål, tex ett lands elnät. Kaos uppstår och systemet slutar fungera rationellt. Som bevis anför han ekva­tionen "Pl1ys ical x Moral = Outcome," d v s om motståndarens

fysiska krigföringsförmåga nedbringas till noll blir moralfaktorn oväsentlig.

45

46

FVRF Kansli Besöksadress: Riddargatan 13

114 84 Stockholm Tel. 08-788 89 48 Fax 08-788 89 51

Generalsekret erare: Göte Pudas

08. 788 89 47

Utblldnlngsavdelnlngen: Thomas Hillemar

08-788 89 44 Åke Axelsson 08-788 89 48

Utveckllngsavdelnlngen: Carsten Aensburgh

0431·401959 F 10. 262 82 Ängelholm

Administration/ Ekonomi: Fabriksgatan 8. 821 82 Bollnäs

Margareta Sundqvist 0278-13470

Carina Runqvist 0278-13471

Fler ungdomsinstruktörer FVRF:s nya ungdomsutbild­

ning har skjutit fan, men vid den regionala ungdomsverk­samheten på många stäl len i

landet är behovet av instruktö­rer fortfarande ell problem. För att få ti llträde till instruk­lörsutbi ldningen (LK skede I och 2 samt skede 3).

Skedena I och 2 är allmän­na, vilket alla blivande in­

struktörer genomför, oavsett vilken inriktning man har på

skede 3. Skedet iir specifikt beroende på inom vilken

tjänstegren man sedan avser

all bl i instruktör inom. Här finns nu ell behov av

au både idag ej utbildade in­

struktörer genomför hela in­struktörsutbi ldningen: I K skede I och 2 samt skede 3

FVRF-U samt att redan god­kända instruktörer komplelle­rar sin instruktörsutbi ldning med skede 3 FVRF-U. Delta

för au kunna vara verksamma inom FVRF:s ungdomsverk­

samhet. såväl central t men framför allt regionalt, där behovet lir stort.

Au j obba med olika typer av elevgrupper utvecklar in­struktören och kan defin itivt ses som en breddning av in­

struktörskompetensen. precis

som all vara instruktör både

inom egen tjänstegren och t ex TFU. För tillträde ti ll instruktörsutbi ldningen för de som avser att genomföra

skede 3 FVRF-U krävs furirs grad (för andra skede 3 krävs sergeams grad). D ispens kan

erhållas för t i l lträde om endast GB-Led är genomförd.

IK skede I och 2 genom­

förs vid F 20 i Uppsala under veckorna 3 14-3 15 och på FM HS i Halmstad under veckor­

na 327-328. Skede 3 FVRF-U genomförs enbart på FM HS i Halmstad under veckorna 330-33 1. CARSTEN FLENSBURGH

Ny instruktörsutbildning lnstruktörsutbildningen har

utökats under 2003 med skede 4. Della skede innehåller komplellerande ut.bildning till

tidigare instruktörsutbildning, som idag är implementerad i årets skede I och 2.

Skede 4 innehåller utbi ld­ning i Försvarsmaktens peda­gogiska förhållningsslitl ti ll all

utbildning: HBL; Helhets­Basernt Lärande. Genomförd

utbildning i helhet.sbaserat. lärande, t ex vid Instruktörs­

kurs (IK) skede 4, ska vara genomförd för att kunna fort­sätta att verka som instruktör vid utbildningarna.

För att möj liggöra för alla

instru ktörer au delta i utbild­ningen kommer IK skede 4 att

genomföras under ett antal år.

Detta blir både en kval i tets­säkring och utveckling av

FVRF:s instruktörer samt ska­par samtidig en uppdatering

över vil ka som fortfarande är verksamma inom instruk­

lörstjänsten.

FVRF:s IK skede 4 är öppen för yrkes- och rescrv­officer::ire som är verksamma

inom frivilligutbildn ingen. Kursen genomförs vid FM HS i Halmstad i vecka 327.

CARSTEN FLENSBURGH

Samarbete med HVSS Ett samarbete har inletls mel­

lan FVRF och Hemvärnets Stridsskola i Väl linge. Till en bö1ja11 omfattar samarbetet

elevplatser till FVRF elever på

Hemvärnets k vartermästarut­bi ldning. FVRF ser mycket positi vt på att vi fåll till gång

till kvalilicerad utbildning och vår förhoppning är att samar­

betet kan ut vidgas.

Flygbaskurser på F 21 Efter en stan i liten skala 2002 kommer FVRF i som­mar au bedriva en utökad fri­vi I l igskola på F 2 1 i Luleå.

Utbildningarna omfattar nera tjänstegrenar i elen nya flyg­basorgan isationen. För första

gången kommer också elever

från estniska Kait seliit att

genomföra kurser i "air base defence" på en svensk flyg­llottilj.

FlygvapcnNytt • I • 2003

h effekt i en föränderlig värld

innebär nya förutsäuningar som ställer krav på föränderl ighet

och nytlinkande.

M in personliga utgångspunkl i della sammanhang ~ir "att det som var bällre förr, sällan är tilliimpbarl idag och definitivt blir sämre med tiden". Deua skal l ej förväxlas med det som

kan tyckas ha varit trevligare förr och som vi alla nostalgiskt

kan längta tillbaka ti ll och naturligtvis skal l vi vårda våra tra­

ditioner och minnen. Vi värnar dock framtiden bäst genom att

lägga det gamla bakom oss.

Flygvapnet återvänder till Kongo

augusti 1963 lämnade flygvapnet och F 22 dåvarande Belgiska Kongo efter el! FN-uppdrag som varat i nästan två år.

Efter 40 år planerar flygvapnet nu för att återvända ti l l Kongo.

Till elen FN-ledda insatsen, MONUC rekryteras just nu en

fl ygplatsenhet p:'.'t cirka 90 personer. Förbandschefen är utsedd och han lir med omedelbar verkan aktiv i förberedelsearbetet.

MONUC etablerades 1999 och för närvarande tjänslgör fem

svenska militärobservatörer i missionen. En särskilt antag­

ningskommission är till sall för att rekrytera personal med de

räua kompetenserna. Materielanskaffning pågår och det är många skiftande behov som skall t.i l lgodoses i en mission av detta slag. lnsatsen genomförs ej inom ramen för befintl iga

regislerförband utan är en fristående mission som efter beslut

i ri ksdagen kan bli akluell redan till sommaren.

Ljuset är på väg tillbaka

Det är min förhoppning att de posi ti va effekterna av den nya ledni ngsstrukturen skall synliggöras under året. De nya arbets­formerna börjar att sätta sig och jag uppfattar dem som kon­

struktiva och effektiva. Min inriktning och prioritering för

innevarande år är att övnings- och förbandsverksamheten

ytterl igare skall utvecklas, både i omfattning och kvalitet.

Exempel på detla iir övning Focus som nu är genomförd och Flygvapenövningen som ligger framför oss, två viktiga

övningar som utökats i både omfattning och kvalitel jämfört med föregående är. Övning ger färdighet och vi planerar att

under året producera cirka tio procent mer llygtid iin 2002. Ljuset är på väg ti llbaka i dubbel bemärkelse och jag ser fram emot en spännande och innehållsr ik vår för flygstridskrafterna.

Nytta och effekt i en föränderlig värld

JAN ANDERSSON

FLYGVAPEN INSPEKTÖR

'-1)-, FLYt:i - j. --=- ~,. --::=:;. ~

I- FÖ R SVARS M A K TENS FO RUM PÖ R FLYG VAPN E T

CHEFREDAKTÖR Peter Llander 08·788 75 69

peter.l lander@hkv.mil.se

ANSVARIG UTGIVARE Anders Llnner

REDAKTIONENS ADRESS: FlygvapenNytt

HKV/lnfo 107 85 Stockholm

Fax: 08 · 788 88 66 1vww.mll.se/ftyg

Flygvapen Nytt utges av tldnlngssektionen,

Högkvarterets lnformationsavdelnlng, tillsammans med Armenytt, MarlnNytt och

Försvarets forum.

I den gemensamma redaktionen för Försvarsmaktens centralt utgivna tidningar Ingår

Sven-Åke Haglund Sektlonschef

Direkttel 08-788 85 54 Rick Forsling (tji)

Peter Uander Claes Nllsso11-Lundstedt

Ulf Petersson Anders Sjöden (vik)

Hans Strömberg

PRENUMERATION: Magnus Trapp 08-788 90 19

E-post: magnus.trapp@hkv.mil.se Prenumerationspris: 100:-, 4 nr/år Postgiro: 31 69 97-6, Kassa 103.0

Bidrag från läsekretsen välkomnas. Redaktionen förbehåller sig

rätten att redigera allt material. Endast ledaren ger uttryck för generalinspektörens åsikter. För signerade artiklar svarar

respektive författare. för redigering redaktionen. För ej beställt

material ansvaras ej. Återgivande av textinnehållet medges.

Källan önskas tydligt angiven.

FlygvapenNytt 2/03 utges I juni. Manusstopp: 15 maj. Layout: Peter Llander

Tryck: Christer Perssons tryckeri, Köping Trycks på miljövänligt papper.

SW ISSN 00 15-4792

Omslagsbilden:

Nytillträdde f lygvapeninspektören, generalmajor Jan Andersson

framför Gripen. Foto: Louise Levln/F6rsvarets blldbynl

Nytta oc·

Försvarsmaktens syn på en framtida inriktning överlämna­

de~ den första mars ti l l regeringen. I perspektivplaneringen

redovisas möj liga utveck lingsvägar i fyra så kallade mål­

bi lder med o li ka tyngdpunkt på bland annat nationell och inter­

nationell verksamhet. Försvarsmakten har tagi t ställning till de

olika målbilderna och förespråkar ett alternativ som innebär

sti irkt in ternationell förm1'1ga men också en långsiktig nationel l

kompetens- och ulveckl ingsförmåga innebkirande au vi skall

kunna utvecklas mot att möta nya, idag okända hot. som kan upp­

stå i framtiden.

Den internationella förmågan skall kunna öka och omfatta in te

bara fredsbevarande utan ocksä fredsframtvingande insatser.

Det är viktigt att vi tyd ligt klargör vår syn på en framtida

inriktning. I det fortsatta arbetcl inför försvarsbeslutet är det min

förhoppning att utgångspunkten i försvarsdcbatten kommer att

fokusera på fak torerna nytta och effekt i en föränderlig värld. Vad

vi ll den pol itiska nivån att Försvarsmakten skall kunna uträtta och

hur. och med vilka medel, gör vi delta med högsta möj l iga effekt?

Försvarsmakten skall om cirka ett år lämna in sitt slutl iga

underlag och försvarsbeslutet skall fattas av riksdagen under hös­

ten 2004. När debatten startar uppmanar jag alla och envar inom och

utanför Försvarsmakten all engagera sig aktiv t med rubricerade

ledord. fakta och sakförhållanden, som grund för sin argumenta­tion.

Framtiden kräver nytänkande och professionalism

Som nytillträdd flygvapeninspektör är j ag är övertygad om att

Försvarsmakten och f lygvapnet går en spännande framtid ti l l

mötes. Det viktiga förändringsarbete som nu pågår kan sannolikt betraktas som ett kontinuerligt till sLånd. En förändrad omvärld

Estländare utbildade på svensk basmateriel

FVRF och Flygfälts ingenj örs­föreningen Nord (FIFN) fi ck i

uppdrag att inom ramen för

fri vi ll igorganisationernas ut­byte med de baltiska staterna, ordna kurser i hantering av

svensk fälthållningsmater iel som tidigare sänts ti ll den est­niska fl ygbasen LennuBas

Ämari. Basen I igger några mi I från Tall inn och fö· under åter­uppbyggnad från grunden

efter att ha lämnats av ryssar­na för tio år sedan.

Genom FVRF:s försorg

deltog löjtnanterna Owe Are­schoug och Arne Linding som instr uktörer. Båda kun­

niga tekniker med vana av dessa äldre typer av maski ner. FIFN bidrog med underteck­

nad som kommendant, sam­

ordnare och flygfältsingenj ör.

Estnisk personal instrueras om handhavandet av ett svensk snö­röjningsfordon.

FtygvapenNyu • I • 2003

Vid ankomst ti ll basen kon­trollerades materielen: två

snöslunga 77, tre sop- o blås­

aggrcgat typ ARA, en Dodge­brandbil samt kompressor, två

tankbilar, ång-& heLvattenag­

gregat, staggar. traktorer mm. En del reparationsarbeten

var nödvändigt och fordons­

teknikern Nils-Erik Nilsson snabbinkallades friin Försvars­maktens Logistik (FM Log) i

Uppsala. Utbildningen, som genom­

fördes på engelska, i nleddes

med snöslungorna och en

ARA. Efter en inledningsvis något avvaktande estnisk hfi ll­ning visade sig alla Lina upp

och i kombinaLion med lite teori lektioner om snöröjning kunde man så ti ll allas lycka

bö1ja nyttja de pr ioriterade maskinerna ti ll fullo. Det dikade sammanträffa med

säsongens första r iktiga snö­oväder.

Utbildningen fortsatte i

januari 2003, denna gång prioriterades utbildning på Dodge-brandbilen samt kom­

pressor, stagg samt även repe-

FIFN och FVRF har under vintern genomfört två kurser på den est­niska flygbasen Ämari. Kurserna omfattade hantering och under­håll av från Sverige skänkt fält­hållningsmatriel bl a snöslungor.

Bilder: Anders Pe<crson

tition ARA och mer snöröj­ningsteori.

Nu blev vi mollagna som gamla kamrater och utbi ld­

ningen fortlöpte frik tionsfritt fri'm start.

På basen förekommer även

andra instruktörer. bland annat danskar vilka sänt över en hel

del fordon. Baspersonalen har

även viss USA-utb ildning emellanåt inför Nato-mccl­lemsskapet men det är svens­

ka maskiner som upprUtthål lcr fälthålln ingen.

ANDERS PETERSON

47

ÖRSVARSMAKTEN YGVAPENNYTT

7 85 STOCKHOLM

Den t4.juni är Jufte'n full m~d .fl.ygplan.

'

·Välkommen! .

Midnight Sun Air Show F 21 Luleå • 14 Juni 2003 ·'

www.airshow.mil .se .t

• FÖRSVARSMAKTENS m ~

FORUM

l

FÖR FLY G VA P N E T 1-2003

z I.I.I ~

~