Upload
jessamine-anthony
View
47
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Arbetspensions-reformen 2017. Varför behövs reformen?. Finländarna lever i genomsnitt allt längre och livslängden förväntas fortsättningsvis öka. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
ARBETSPENSIONS-
REFORMEN 2017
Finländarna lever i genomsnitt allt längre och livslängden förväntas fortsättningsvis öka.
Arbetsmarknadsorganisationerna har förbundit sig att förhandla fram en uppgörelse som höjer den genomsnittliga pensioneringsåldern till 62,4 år senast år 2025 samt garanterar tillräckliga pensioner och finansieringen av pensionerna. Pensionsreformen har funnits på arbetsmarknads-organisationernas dagordning sedan år 2009.
Såväl arbetstagaren som den offentliga ekonomin gynnas av att tiden i arbetslivet är lång. Om man jobbar längre i takt med att livslängden ökar får arbetstagaren en bättre pension. Samtidigt får kommunerna och staten mer skatteintäkter.
I slutändan är det sysselsättningen som avgör om tiden i arbetslivet förlängs och den offentliga ekonomin kan balanseras.
VARFÖR BEHÖVS REFORMEN?
UTGÅNGSPUNKTER FÖR FÖRHANDLINGARNA
Finansieringen
Pensionsavgifterna under kommande år
Tillräcklig avgiftsnivå
Finansieringen av pensionerna inom den offentliga sektorn
Pensionsskyddet
Åldersgränser och förtida pensioner
Intjäning av pension och när den inleds
Pensionernas nivå, livslängdskoefficienten
Viktigt för FFC
• Pensionslöfte till de unga • en tillräcklig nivå på finansieringen
• De äldres ställning• alla kan inte fortsätta jobba
• Arbetslivets kvalitet• flexibla arbetslösningar enligt arbetstagarens behov
Pensionsreformen berör inte de pensioner som nu betalas ut.
Reformen berör inte pensioner som intjänas fram till år 2017.
PENSIONSREFORMEN TRÄDER I KRAFT ÅR 2017
Så här intjänas pension:
1,5 procent från 17 års ålder fram till övre gränsen för ålderspension.
Den som fortsätter att jobba efter att ha uppnått den nedre åldergränsen för ålderspension får föutom den redan intjänade pensionen en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje månad som han eller hon fortsätter att jobba.
1,5 procent om man arbetar efter pensioneringen.
Livslängdskoefficienten förmildras år 2027, när den nedre åldersgränsen för ålderspension är 65 år.
Arbetstagarens arbetspensionsavgift dras inte längre av, utan pensionen beräknas på hela inkomsten.
Den förhöjda löntagaravgiften för tiden för högre pensionsintjäning slopas och nettolönen stiger i motsvarande mån.
Övergångsbestämmelse under åren 2017─2025.
INTJÄNING AV PENSION
Övergångsbestämmelse för pensionstillväxten
Löntagaravgiften dras inte längre av.
Övergångsbestämmelsen behövs för att mjuka upp förändringarna i tillväxten (speciellt gällande de på 1960-talet födda).
För tiden med förhöjd intjäning under övergångsperioden betalas alltjämt förhöjd löntagaravgift på 1,5 procent.
Livslängdskoefficienten förmildras år 2027, när den nedre åldersgränsen för pension stiger till 65 år.
PENSIONSTILLVÄXTEN
17–52 53–62 63–
2017–2025 1,5 % 1,7 % 1,5 %
EFTER REFORMEN INTJÄNAS PENSION PÅ ETT ENKLARE OCH MER RÄTTVIST SÄTT
0 %
4 %
2 %1 %
5 %
3 %
18–52 år 53–62 år 63–67 år17 år
0 %
1,5 1,4 %
Intjäningsprocenterna nu:
1,9 1,8 %
4,5 % 4,2 %
3 %4 %
1 %
5 %
2 %
0 %Efter nedre
gränsen
1,5 %
Från 17 år till övre gränsen för ålderspensionen
Intjäningsprocenterna fr.o.m. 2017:
*Uppskovsförhöjningen läggs till redan intjänad pension.
Uppskovsförhöjning*0,4 %/mån = 4,8
%/år
NU: På grund av att löntagarens pensionsavgifter dras avtillväxer pensionen mindre än den nominella intjäningen.
Pensionsintjäning betalas ur statens medel för studieperioder och vårdledighet för barn under 3 år (separat lag).
Grunden för förmånen är en kalkylmässig inkomst på 707 € /mån (2014 )
Intjäningsprocenten är 1,5 % av den inkomst som utgör grund för förmånen och som inkomst beaktas
117 % av inkomsten som utgör grund för moderskaps- och föräldrapenning
75 % av inkomsten som utgör grund för inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning
65 % av inkomsten som utgör grund för vuxenutbildningsstöd samt rehabiliteringsförmåner enligt pensions-, olycksfalls- och trafikförsäkring
65 % av inkomsten som utgör grund för sjukdagpenning 65 % av arbetsförtjänsten som utgör grund för ersättning för
förlorad arbetsförtjänst enligt bestämmelserna i olycksfalls- och trafikförsäkringar samt vid militära olycksfall
55 % av inkomsten som utgör grund för alterneringsersättning
PENSION INTJÄNAS OCKSÅ UNDER OAVLÖNADE PERIODER SÅSOM MAN KOM ÖVERENS I REFORMEN ÅR 2005
HUR LIVSLÄNGDSKOEFFICIENTEN FÖRMILDRASNuvarande och förmildrad livslängdskoefficient för olika födelseår
Födelseår Nuvarande Förmildrad
Livslängdskoefficient
Personer med fysiskt eller psykiskt belastande jobb kan ansöka om arbetslivspension när de fyllt 63 år:
Arbetskarriär på 38 år; verifieras med registerutdrag och andra tillförlitliga utredningar.
Arbetsbelastningen bedöms i förhållande till möjligheten att klara sig i det nuvarande jobbet.
Kraven är inte lika stränga som vid invalidpension.
Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet beaktas under tre år.
Pensionen måste ansökas inom ett år efter att anställningen upphört.
Sökandens egen utredning och utlåtande av företagshälsovården.
Intjänad pension minskad med livslängdskoefficienten.
ARBETSLIVSPENSION
Deltidspensionen ersätts med partiell förtida ålderspension.
En arbetstagare som är minst 61 år kan lyfta 25 eller 50 procent av den ålderspension som han eller hon har tjänat in.
Arbete som utförs vid sidan av den partiella förtida ålderspensionen berörs inte av löne- eller arbetstidsuppföljning.
Ett förtidsavdrag gör att pensionen som lyfts i förtid blir mindre. Avdraget är 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs.
Den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension stiger år 2025 till 62 år.
PARTIELL FÖRTIDA ÅLDERSPENSION
Arbetsgivaren ska i första hand arrangera arbetet så att personer som går i partiell förtida ålderspension kan göra deltidsarbete om han eller hon så vill.
Baseras på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Arbetstagarens behov samt produktions- och serviceverksamheten beaktas.
Ändringen görs i arbetstidslagens 15 § 3 moment.
Träder i kraft 1.1.2017.
FÖRKORTAD ARBETSTID
Fem år före ålderspensionens nedre gräns fastställs en målsatt pensionsålder = den ålder man borde jobba till för att kompensera livslängdskoefficientens minskning av den månatliga pensionen.
Ålderspensionsåldern stiger gradvis till 65 år. (år 2027). Ålderspensio-nens övre gräns och arbetsavtalslagens avgångsålder följer ändringen med jämna år. Övre gränsen bedöms när den nedre gränsen ändras.
ÅLDERSGRÄNSER
Födelseår Ålderspensionsålder
Övre gräns
1955 63 år 3 mån 68
1956 63 år 6 mån 68
1957 63 år 9 mån 68
1958 64 år 69
1959 64 år 3 mån 69
1960 64 år 6 mån 69
1961 64 år 9 mån 69
1962 65 år 70
Nu: anpassning via pensionens nivå = när den genomsnittliga livslängden ökar minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen.
I fortsättningen inverkar också förhållandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär så att förhållandet hålls på samma nivå som år 2025.
En bedömning av hur arbetskarriärerna utvecklas, av faktorer som påverkar tiden i arbetslivet och av arbetspensions-systemets sociala och ekonomiska hållbarhet görs första gången år 2027. Därefter med fem års mellanrum. Bedömning av lagstiftningen på trepartsbasis.
Beslut om nödvändiga åtgärder fattas utifrån en bedömning.
Man behöver inte ändra åldersgränserna för pension om tiden i arbetslivet förlängs tillräckligt genom andra åtgärder.
Tiden i arbetslivet mäts med hur länge en 18-åring förväntas arbeta. Nivån år 2025 = en 18-åring förväntas vara i arbetslivet cirka 60 procent av sin livstid.
DEN FÖRVÄNTADE LIVSLÄNGDEN ÄNDRAS - ANPASSNING
Arbetslivskvoten mäter om den ökade livslängden förlänger tiden i arbetslivet tillräckligt.
År 2013 förväntades en 18-åring vara i arbetslivet cirka 37 år.
Uppskattning av målet för tiden i arbetslivet: 2017: 37,6 år 2025: 39 år 2035: 40 år
UPPSKATTAD UTVECKLING AV ARBETSLIVSKVOTEN SÅ ATT ÄNDRINGAR I ÅLDERSGRÄNSERNA INTE BEHÖVS
Arbetslivskvotens målnivå
5 års medeltal för tiden i arbetslivet
Tillämpning av bedömningsregeln på de nedre åldersgränserna efter år 2025 / baserar sig på nuvarande befolkningsprognoser.
MAXIMALA ÄNDRINGAR AV ÅLDERSGRÄNSERNA
Nedre åldersgräns för ålderspension högst
Nedre åldersgräns för arbetslivspension
Nedre åldersgräns för partiell förtida ålderspension
År 2029 (f. 1964, nu 50 år)
65 år 63 år 62 år
År 2037 (f. 1971, nu 43 år)
66 år 1 mån 64 år 1 mån 63 år 1 mån
År 2048 (f. 1981, nu 33 år)
67 år 1 mån 65 år 1 mån 64 år 1 mån
År 2061 (f. 1993, nu 21 år)
68 år 66 år 65 år
Bättre invalidpensioner:
Vid beräkningen av invalidpension räknas den s.k. återstående tiden fram till den nedre gränsen för ålderspensionen.
Intjäningen under den återstående tiden är densamma som för intjäning av pension: 1,5 procent.
Pensionens nivå stiger då löntagarens arbetspensionsavgift inte längre dras av.
INVALIDPENSIONER
Födelseår Uppskattad förbättring
1970 6 procent
1980 13 procent
1990 20 procent
Exempel: en 55-åring som blir arbetsoförmögen jämfört med nuvarande system, uppskattning:
Dagpenningen för tilläggsdagar består.
Rätten till tilläggsdagar utvärderas senast 31.5.2019, när man har erfarenhet av hur 60 år fyllda personers rätt till arbete eller aktivåtgärder som förnyar arbetsvillkoret har fungerat. (Avtalet om förlängning av tiden i arbetslivet)
Nödvändiga tilläggsåtgärder vidtas utifrån utvärderingen.
Om åtgärderna har haft avsedd effekt och parterna konstaterar det, höjs den nedre gränsen för rätten till tilläggsdagar med ett år till 62 år för dem som är födda 1961 eller senare (år 2022).
OMSTÄLLNINGSSKYDD Arbetslöshetsdagpenningen för 58-åringar eller äldre
som har återsysselsatts bestäms enligt den gamla lönen om den nya lönen är lägre.
Ett långvarigt lönestöd tas i bruk för äldre.
DAGPENNING FÖR TILLÄGGSDAGAR
Arbetspensionsavgiften (ArPL)
År 2016 är arbetspensionsavgiften 24 procent.
Åren 2017─2019 är arbetspensionsavgiften 24,4 procent.
EMU-buffert
Om det ekonomiska läget så kräver kan högst 0,8 procent av bufferten användas per år. Kriterier för bedömning av konjunkturläget.
Användningen av EMU-bufferten får inte äventyra en hållbar finansiering av arbetspensionsskyddet. Användningen av bufferten kräver enhällighet.
Då bufferten används avtalar man om en tidsintervall under vilken de använda medlen i förhållande till lönesumman återinsamlas. Medlen återinsamlas då sysselsättningen och det ekonomiska läget förbättras.
FINANSIERINGEN AV ARBETSPENSIONERNA
Arbetssökandes behov av rehabilitering beaktas bättre än idag och man griper snabbt in i långvariga problem med arbetsförmågan.
Förändringarna i åldern för ålderspensionen påverkar den övre åldersgränsen för rehabilitering.
Nivån på ersättning för psykoterapi förenhetligas = åldern bestämmer inte nivån på ersättningen. Vårdformer inom psykoterapin som omfattas av ersättning utvidgas.
Utredning för att minska sjukfrånvaron: Målet är att öka läkarnas kännedom om genomsnittliga konvalesensperioder. Den vårdande läkaren bestämmer sjukledighetens längd på samma sätt som nu.
EK, FFC och STTK konstaterar att finansieringen av företagshälsovåden ska vara oförändrad.
ÖVRIGA UTVECKLINGSÅTGÄRDER
UPPGÖRELSENS INVERKAN PÅ PENSIONERNAS NIVÅ
-5
0
5
10
15
20
25
2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080
Keskieläkkeen muutos, 75-vuotiaatProsenttia
malliX, M malliX, N
Förändring av medelpensionen i procent, 75-åringar
modellX, M
modellX, K
UPPGÖRELSENS INVERKAN MED BEAKTANDE AV LIVSLÄNGD OCH UPPNÅDD FÖRMÅNTotal inverkan för män och kvinnor i olika generationer
% av pensionsintäkternas nuvärde
Födelseår Män Kvinnor Sammanlagt
Målsättningen om att pensioneringsåldern är 62,4 år 2025 uppnås.
Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin minskar med drygt en procentenhet.
Åldersgränserna ändras under övergångstiden och den nedre gränsen för ålderspension stiger till 65 år. Den övre åldersgränsen stiger till 70 år. Arbetskarriärernas längd påverkar också förändringarna av åldersgränserna i fortsättningen.
Gällande intjäningen av pension är uppgörelsen rättvis. Arbetstagarens arbetspensionsavgift dras inte längre av från lönen när pensionen beräknas = nivån på pensionerna stiger.
Pension börjar intjänas redan från 17 års ålder.
Definitionen av den målsatta pensionsåldern gör att livslängdskoefficienten blir lättare att förstå.
Personer med en lång arbetskarriär i tunga jobb har möjlighet till arbetslivspension.
SAMMANDRAG: FÖRHANDLINGSRESULTATET
Dagpenningen för tilläggsdagar vid arbetslöshet består.
Arbetslöshetsdagpenningen för 58-åringar som har återsysselsatts bestäms enligt den gamla lönen om den nya lönen är lägre.
Finansieringen av arbetspensionerna tryggas till slutet av årtioendet, avgiftsnivån måste förutses i framtiden.
Deltidspensionen ändras till en mer flexibel partiell förtida ålderspension. En precisering som gör detta möjligt införs i arbetstidslagen.
Arbetssökandes behov av rehabilitering beaktas bättre än idag.
Praxis gällande sjukfrånvaro, rehabiliteringen och psykoterapin förbättras.
Inga försämringar i familjepensionerna och hur pension intjänas under oavlönade perioder.
Bättre invalidpensioner.
SAMMANDRAG: FÖRHANDLINGSRESULTATET
BAKGRUNDS-INFORMATION
Slussens nedre gräns
Nedre gräns för tilläggsdagar
Födda1950–1954
57 år 1 mån 59 år
Födda1955 och 1956
58 år 1 mån 60 år
Födda1957 och senare
59 år 1 mån 61 år
”PENSIONSSLUSSENS” ÅLDERSGRÄNSER
Arbetslösa som fyllt 60 år har rätt till stödjobb eller andra aktiva åtgärder som arbetskraftsmyndigheterna ordnar för att arbetsvillkoret ska uppfyllas
Efter att arbetsvillkoret uppfyllts bestäms dagpenningen enligt lönen för tidigare anställning
Vid behov görs en bedömning av arbetsförmågan för äldre arbetssökande
Pensionsslag
Personer som börjat lyfta arbetspension 2012
Medelpension €/mån
Medelpension €/mån
Medelpension €/mån
Antal och genomsnittlig pensionerings-ålder
Män Kvinnor Alla
Ålderspension (63,5 år) 48 005
2 010 1 414 1 709
– Förtida 2 574 1 584 1 040 1 323Arbetslöshets-pension
15 1 951 1 434 1 744
Invalidpension (51,9 år) 20 457
– Full 16 308 1 222 968 1 105– Partiell 4 149 895 701 767Lantbrukets specialpension
645 1 057 946 1 007
Deltidspension (statistikförs inte som pensionärer)
3 745 963 637 772