Datum Vår beteckning Sid

A R B E T S M I Ö 2015-09-24 .:_r()b1e::£%g9658 1 (13)

V E R K E T A2014/4479/ARMA2014/4486 /sv (delvis)

Enheten för avdelningsledning administration och analys

Ida Hermansson, 010-730 99 81

arbetsmi1joverket@aV.se

Regeringen

Arbetsmarknadsdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Arbetsmiljöverket 2015-2018

1. Arbetet med jämställdhetsintegrering hittills

och identifierat utvecklingsbehovArbetsmiljöverkets långsiktiga mål för samhällsnytta är att skapaförutsättningar för att färre kvinnor och män, flickor och pojkar, dör, skadas och

drabbas av ohälsa i arbetetl.

Genom tidigare regeringsuppdrag (2013-2014) om jämställdhetsintegrering har

grunden lagts för jämställdhetsintegrering på Arbetsmiljöverket. Det finns envilja och ett engagemang bland många medarbetare att jämställdhetsintegreravår verksamhet. Samtidigt kan Vissa brister identifieras, både gällande

förståelse och kunskap om vad jämställdhetsintegrering innebär - och vilka

"vinster" som kan uppnås både för våra intressenter och i verksamheten.Förankring och kompetensutveckling är viktigt och behöver fortgå.

Kunskaperna måste vara införlivade i den egna organisationen för att kunnaföras vidare? Vi behöver vidareutveckla metoder och verktyg för attjämställdhet ska genomsyra våra beslut och Vårt arbete på alla nivåer, samtfortsätta att ta tillvara och sprida våra lärdomar och erfarenheter, både bland

våra intressenter och internt. Från regeringsuppdraget om Kvinnors arbetsmiljöfinns intressanta erfarenheter om jämställdhet från bland annatinspektionsverksamheten.

'Se Strategisk plan 2016-2018 (Dnr 2015/027543), s. 3

2 Se SOU 2005:66, s. 252

Postadress: 112 79 Stockholm

Telefon: 010-730 90 00 - Telefax: 08-730 19 67

E-post: arbetsmiljoverket@av.se - Webbplats: www.av.se

Organisationsnummer: 202100-2148

Datum Vår beteckning Sid

" A R B E TSM I LJ Ö 2015-09-24 2015/019658 2 (13) VERKET

l 2014 års projektdirektiv ingick jämställdhetsintegrering av:

0 Planerings- och uppföljningsprocessen (styrprocess)

o Föreskriftsprocessen (kärnprocess)

o Informationsmaterial om SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) samt0 Spridning av lärdomar och ökad kunskap om jämställdhet inom

Arbetsmiljöverket.

Erfarenheter från arbetet med jämställdhetsintegrering av föreskriftsprocessenvisar bland annat vikten av att ha ett jämställdhetsperspektiv redan iurvalsprocessen. Då fattas beslut om nya föreskrifter och sammanslagning ochuppdatering av befintliga föreskrifter. Det blev också tydligt hur viktigt det äratt synkronisera järnställdhetsintegreringen med verksamhetsplaneringen föratt integreringen ska bli en naturlig del i verksamheten och inte ett sidospår. Vi

bedömer att möjligheten att uppnå hållbara effekter i vårtjämställdhetsintegreringsarbete har ökat genom att jämställdhetsintegreringentydligt lyfts fram i vår strategiska plan 2016-2018 och att vi har fått fortsattaregeringsuppdrag under 2015 avseende jämställdhetsintegrering och kvinnorsarbetsmiljö.

I den strategiska planen står det bland annat följande:

"Vi integrerarjämställdhet, tillgänglighet och miljö i styrprocesserna under perioden2016-2018"

"Vi fortsätter jänzstdlldhetsintegrera odra processer med fokus pd inspektions- ochanalysprocesserna samt extern kommunikation"

"l metodstödet tydliggör vi har vi integrerar jéimstL'1'lldI1ets—, tillgänglighets- ochmiljöfrågor"

” Vi ska kanna nzdta och beskriva effekterna både kvinnor och man, flickor och pojkar,i arbetslivet"

Fokus är på styrprocesserna och kärnprocesserna för analys, inspektion och

extern kommunikation. Vi behöver synliggöra när, var, hur och i vilken grad vigenom jämställdhetsintegrering av dessa processer kan bidra till att skapa en

bra arbetsmiljö för kvinnor och män, flickor och pojkar.

Den interna dialogen inför framtagandet av denna plan, se avsnitt 6, visar att

det generellt, inom myndigheten, finns en positiv inställning till

jämställdhetsintegrering av verksamheten. Det finns samtidigt en önskan att

öka förståelsen för hur jämställdhetsintegreringen ska gå till i olika delar av vår

verksamhet. Här finns ett fortsatt behov av stöd och kompetensutvecklinginternt. Chefernas roll som nyckelpersoner och viktiga kulturbärare

Datum Vår beteckning

A R B E T S MI LJ ö 2015-09-24 2015/019658 ?(13) VERKET

understryks. Det behövs en tydlig styrning från ledningen och chefer för attskapa en delaktighet och ett engagemang bland myndighetens medarbetare. DåArbetsmiljöverket står inför stora nyrekryteringar finns möjligheten att vidrekrytering se genuskunskap som en merit. Att fortsätta

jämställdhetsintegreringen av Vår introduktionsutbildning och våra

tillsynsutbildningar är ett bra sätt att skapa förståelse för kopplingen mellanjämställdhet och Vårt uppdrag. Flera avdelningar lyfter också vikten av att få en

överblick och ökad förståelse för hur våra olika uppdrag som har

beröringspunkter hänger ihop, till exempel jämställdhetsintegrering och

kvinnors arbetsmiljö samt regeringsuppdraget att förverkliga regeringens

funktionshinderpolitik 2011-2016. Viktigt är också att vi hämtar inspiration ochdrar lärdomar av goda exempel från andra organisationer när vi utvecklar vårametoder och verktyg.

2. Handlingsplan 2015-2018Handlingsplanen ger ramarna för jämställdhetsintegreringen under perioden

2015 (kv 4) -2018. Handlingsplanen är underlag till verksamhetsplaneringen.

Vår ambition i verkställandet av handlingsplanen är att arbeta systematiskt ochverksövergripande för att i så stor utsträckning som möjligt kunna lära och dranytta av varandras erfarenheter. När vi ökar vår medvetenhet och vårkompetens skapar vi bättre förutsättningar för att identifiera de områden där vibehöver göra de största insatserna.

l den strategiska planen för 2016-2018 är Eflektutvdrdering en av

generaldirektörens prioriteringar och ett arbete pågår med att utvecklaeffektutvärderingar. Inom ramen för detta arbete kommer vi att formulera

uppföljningsbara effekter för jämställdhetsintegreringen. Dessa ska förtydligahur vårt arbete med att jämställdhetsintegrera våra styr- och kärnprocesser

kopplas till vårt samhällsuppdrag och de jämställdhetspolitiska målen.

Utvecklingsområden

Styrprocesser

Kärnprocesser med

fokus på

- Inspektionsprocessen

— Analysprocessen

-Extern kommunikation

KARBETSMILJÖVERKET

Syfte ochförväntat resultat

Ändamålsenligtarbetssätt förjämställdhets-

integrering som

säkrar

samordning medtillgänglighets-

och

miljöperspektiven

Jämställdhets-

integrerade styr-

ochkärnprocesser*

Resultat som ärutvärderingsbart

och jämförbart

Datum

2015-09-24Vår beteckning Sid

2015/019658 4(13)

2015 2016 2017(Kv 4)

Möjliga åtgärder att vidta 2018

Följa upp resultat ocheffekter från tidigareuppdrag -bla. i syfte attlära av erfarenheter

T»

Identifiera vilkaaktiviteter, beslut eller

urval i processerna sombedöms ha störst påverkanpå våra externaintressenter ur ett

jämställdhetsperspektiv

Ta fram och analyserarelevant könsuppdelad rstatistik

r

Genusgranska språk ochbilder i externa dokumentoch rapporter

Utvärdera hur vi bemöterintressenter beroende påkön inom t exsvarstjänsten

mp

Utveckla våra modelleroch metoder förverksamhetsutvecklingmed ett genusperspektiv

Vid behov ta fram förslago - -

pa processrevidermgar,

besluta och införa

Utveckla erfarenhetsutbytemed andra "inspekterandemyndigheter"

Medvetenhet och

kompetensutveckling

Kommunikation,

kunskapsutbyte ochnätverkande

JARBETSMILJÖVERKET

Ökat medvetande

och en hållbarkompetens” omjämställdhets-integrering hos

chefer,

nyckelpersoneroch medarbetare

Arbetsmiljö-verkets

erfarenheter från

jämställdhets-integrering ochkvinnors

arbetsmiljö är

kommunicerade i

Datum

2015-09-24

Dra lärdomar av

internationella

erfarenheter

Formulera effekter,

utvärdera och analyseraresultat av arbetet med

handlingsplanen 2015-2018

Ta fram enkompetensutvecklingsplanoch genomföra planen

Vidareutveckla och

integrera jämställdhet i

introduktionsutbildningenför nyanställda

Vidareutveckla och

integrera jämställdhet i

tillsynsutbildning

Utveckla en

"verktygslåda" och en"metodbank"

Ta fram förslag på ochinföra ändamålsenligstödfunktion förjämställdhet och mångfald(inkl. tillgänglighet)

Ta fram

kommunikationsplan ochgenomföra

kommunikationsinsatser

(externt och intemt)

Nätverka och samverka

med andra myndigheter

Vår beteckning Sid

2015/019658 5 (13)

m

m

—r—u—?*

Datum Vår beteckning

i" A R B E T S MI LJ ö 2015-09-24 2015/019658 ?(13) VERKET

olika kanaler som

externt och jämställdhetsintegrerar

internt

Utveckla

Kunskap och erfarenhetsutbytet med "-""":""'_""""""'erfarenheter andra "inspekterande

inhämtade från myndigheter"

andra aktörer

Samla och förmedla goda

exempel '

Dra lärdomar av

internationella

erfarenheter

i

* Därefter vidareutveckling i det ordinarie processarbetet

3 Arbetsmiljöverkets uppdrag och kopplingen tillde jämställdhetspolitiska målen

3.1 UppdragArbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att

arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen om att kvinnor ochmän, flickor och pojkar, ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Vi bedrivervårt arbete genom att utfärda juridiskt bindande föreskrifter, inspektera

arbetsställen och sprida information. l den Strategiska planen 2016-2018

uttrycks verksamhetsidén på följande sätt:

"Vi arbetar för allas rätt till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden. Vi

och vårt arbete speglar samhällets mångfald. Vi driver på, för att det på varjearbetsplats ska finnas ett aktivt arbetsmiljöarbete, där alla kan och vill bidra. Vi

samverkar brett och motiverar till ett ökat engagemang för arbetsmiljöfrågorna.

Genom analys, regler, kommunikation och inspektion främjar vi ett hållbart

arbetsliv. Vi utvecklas hela tiden för att möta samhällets och arbetslivets

förändringar. Vår värdegrund vägleder oss i vårt arbete. Vi är trovärdiga,

kommunikativa och offensiva." 3

3Se Strategisk plan 2016-2018, s. 3 (Dnr 2015/027543)

Datum Vår beteckning Sid

A R B E TS M I LJ ö 2015-09-24 2015/019658 7 (13)

V E R K E T

3.2 Kopp/ingen till de jémstélldhetspolitiska målenDet övergripande jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska hasamma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta

övergripande mål beslutade riksdagen om fyra delmålf* Nedan resonerar vikring hur delmålen kan kopplas till Arbetsmiljöverkets uppdrag och vårt arbete

med jämställdhetsintegrering.

Koppling till delmål ett - Jämn fördelning av makt och inflytande:Jämställdhetspolitiken syftar till att förändra maktförhållandena mellan kvinnoroch män inom alla samhällsområden. Inom arbetslivet saknar kvinnor oftare änmän möjlighet att påverka sin arbetssituation. Att kunna påverka sin

arbetssituation är en nyckelfaktor för att undvika allvarlig stress och kvinnor äröverrepresenterade när det gäller stressrelaterade arbetsskador.

\/ Arbetsmiljöverkets föreskrifter' har mycket stor betydelse på den svenskaarbetsmarknaden. l arbetet med nya föreskrifter är det viktigt att alla inblandadeparter har ett jämställdhetsperspektizø och tillräckliga kunskaper inom området.Föreskrifterna kan bidra till att öka jämställdheten i arbetslivet onz de ärframtagna med ett genusperspektiv.

v/ Genom att jänzställdhetsintegrera våra inspektioner kan vi bidra till attsynliggöra och problematisera genusperspektivets betydelse för arbetsmiljön påarbetsplatsen.

Koppling till delmål två -Ekonomisk jämställdhet:Kvinnor som grupp tjänar mindre än män som grupp. På arbetsplatser har

kvinnor oftare en högre sjukfrånvaro än män. Deltidsarbete är dessutomvanligare bland kvinnor och fler kvinnor än män har en otrygg ställning på

arbetsmarknaden.

v/ Vårt nzål är att minska riskerna ohälsa och olycksfall i arbetslivet och attförbättra arbetsnziljön ur ett helhetsperspektiv. En god arbetsnziljö bidrar till att

både kvinnor och nzän orkar arbeta fram till pensionering. En god arbetsmiljöomfattar också jänzställdliet. Forskning visar att i en icke jämställd organisationär det större risk för konflikter, trakasserier och (hög) personalomsättning. Enjämställd arbetsplats leder däremot till en mer kreativ nziljö, bättre hälsa och

ökad produktivitetê En god arbetsmiljö kan således bidra till ett livslångtarbetsliv där skador och ohälsa undviks. För både kvinnor och män skapasförutsättningar för en god ekonomi under både arbetsliv och pension.

4 Se Makt attfornza sanzhället och sitt eget liv - nya mål ijänzställdlietspolitiken, Prop.2005/ 06:155.5Se Under lappen - genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Rapport 2013:1 s.

14, Arbetsmiljöverket.

Datum Vår beteckning

A R B E T S MI LJ Ö 2015-09-24 2015/019658 åidas)

V E R K E T Koppling till delmål tre -Iänznfördelnirzg av det obetalda hem- och

omsorgsarbetet:

Kvinnor tar generellt ett större ansvar för det obetalda arbetet, det som

utförs i hemmet, och tar ut merparten av föräldrapenningen. Detta bidrar till

att kvinnor i många fall får sämre löneutveckling med en svagare ställning

på arbetsmarknaden. På längre sikt påverkar det pensionen negativt. Attmånga kvinnor har ett yrkesarbete på heltid och samtidigt tar ett större

ansvar för det obetalda omsorgs- och hushållsarbetet, kan leda till

stressrelaterade sjukdomar. Sådana sjukdomar är vanligare bland kvinnor

än bland män. En forskarrapport publicerad inom ramen för den pågående

Jämställdhetsutredningen (Dir. 2014:55) visar att det obetalda hem- och

omsorgsarbetet inte är jämnt fördelat mellan män och kvinnor och att det

fortfarande är kvinnor som utför merparten av detta arbete? Detta får

givetvis betydelse för vilket handlingsutrymme kvinnor kan ta sig påarbetsmarknaden och på arbetsplatserna. Det är därför viktigt att lyfta ochproblematisera betydelsen det har för kvinnors villkor och hälsa iarbetslivet, att kvinnor inte bara utför en stor del av det "offentliga"

(yrkes)arbetet utan också av det "privata" oavlönade arbetet.

s/ Våra kanskapssammanstdllningar och vår könsnppdelade statistik kan bidra tillatt synliggöra och skapa en större förståelse kring mekanismer bakom denojämna fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Koppling till delmål fyra -Mans våld mot kvinnor ska upphöra:Målet har koppling till Arbetsmiljöverkets uppdrag när det gäller detarbetsrelaterade våldet som är ett växande problem. Det drabbar främst

yrkeskategorier där många kvinnor arbetar. En kunskapssammanställningfrån Arbetsmiljöverket visar att ökningen av det fysiska våldet i Sverige harvarit större för kvinnor än för män under de senaste decennierna? Likasåvisar vår egen statistik att det för både kvinnor och män är en statistisktsäkerställd ökning av andelen som är utsatta för våld eller hot om våld i

arbetet sett till hela perioden 1995-20138 Det är dock vanligare att kvinnorblir utsatta för våld eller hot om våld i arbetet, och det är också betydligtvanligare att kvinnor (särskilt yngre) utsätts för trakasserier på grund avkön än män.9 En kunskapssammanställning om hot och våld mot personalinom vård och omsorg visar att en hög arbetsbelastning och bristande tid för

6 Se Stanfors, Maria: Dclirzål 3: Det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Underlag till

himställdlzetszitrednirzgen LI2014:06, s. 4.

7 Se Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3 s. 9-11, Arbetsmiljöverket.3 Se Arbetsmiljön 2013, Arbetsmiljöstatistisk rapport 2014:3, s. 11, Arbetsmiljöverket.

9 Se Ibid, s. 281-283.

Datum Vår beteckning Sid

' A R B E T S MILJ Ö 2015-09-24 2015/019658 9 (13)

VERKET

omvårdnad av patienterna riskerar att öka förekomsten av hot och våld.”

Att den svenska arbetsmarknaden är (starkt) könssegregerad anges som en

förklaring till kvinnors utsatthet att drabbas av arbetsrelaterat våld.”

~/ Våra krav påförebyggande åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön (AFS1993:2) och krav på systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) kan nzotverka

fysiskt och psykiskt våld. Exempelvis kan konkreta krav såsom skilda

omkläilningsrunz, rätt skyddsutrustning och arbetskläder bidra till att skyddaden kroppsliga integriteten.

v/ Arbetsmiljöverkets föreskrifter har nzycket stor betydelse på den svenskaarbetsmarknaden. larbetet med nyaföresknftei' är det viktigt att alla inblandadehar ett jämställdhetsperspektiv och tillräckliga kunskaper inom onzrådet.Föreskrifterna kan bidra till att öka jämställdheten i arbetslivet om de har ettgenusperspektiv.

3.3 Övriga närliggande uppdrag på myndighetenFörutom jämställdhetsintegrering, se bilaga 1, ska bl.a. följande uppdragprioriteras enligt regleringsbrevet för 2015:

Särskilda förebyggande insatser inom kvinnodominerade sektorer

Under 2015 ska Arbetsmiljöverket vidareutveckla det arbete som initierades

2011 om särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Uppdragetinnefattar att omhänderta erfarenheterna från projektet 2011-2014. Enligtregleringsbrevet ska insatserna i första hand riktas till kvinnodominerade

sektorer, men ska användas för att förbättra arbetsmiljön för alla anställda inom

dessa sektorer, både kvinnor och män.

Det finns många gemensamma nämnare mellan detta uppdrag och

jämställdhetsintegreringsarbetet och klara synergieffekter kan uppnås genomen nära samverkan. En löpande dialog finns redan etablerad mellanprojektledarna för jämställdhetsintegrering och kvinnors arbetsmiljö ochgemensamma kunskapshöjande aktiviteter har påbörjats. Ãterkopplingen har

hittills varit positiv.

l ändringen av regleringsbrevet för 2015 (25 juni 2015) kompletterades det med

följande uppdrag åt myndigheten:

‘O Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16 s. 5, Arbetsmiljöverket.1' Se Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3, s. 11, Arbetsmiljöverket samt Hot ochvåld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16, s. 6, Arbetsmiljöverket

Datum Vår betecknina

A R B E TS MI LJ ö 2015-09-24 2015/019658 (13) VERKET

Analys av dödsolyckor ur ett genusperspektiv

Under 2015 och 2016 ska Arbetsmiljöverket analysera dödsolyckorna inom de

sektorer och yrken där män dominerar. I uppdraget ingår att analysera

olyckorna ur ett genusperspektiv samt att "belysa hur föreställningar om könges betydelse i arbetslivet." Myndigheten ska ta fram metoder för hur man kanarbeta förebyggande mot olycksfall och dödsolyckor med hjälp av ettgenusperspektiv i arbetsmiljöarbetet. Därtill ingår att ta framkunskapssammanställningar, sprida information och genomföra

kompetenshöjande aktiviteter av intern och extern karaktär.

Projektet för jämställdhetsintegrering kommer följa detta arbete i syfte att se om,och i så fall när och hur, samverkan eller samordning är lämplig.

4 Ansvar och styrningGeneraldirektören och verksledningsgruppen är ytterst ansvariga för atthandlingsplanen genomförs och följs upp. En lyckad jämställdhetsintegreringav myndighetens verksamhet kräver en tydlig styrning samt att relevantaresurser avsätts för handlingsplanens genomförande i alla olika steg.

Avdelningschefen för Administration och analys är ägare för projektet förjämställdhetsintegrering och har ett särskilt ansvar att rapportera till ledningenom handlingsplanens genomförande. Vi avser att tillsätta en styrgrupp därprojektägaren och processägarna för styrprocesserna, inspektions- ochanalysprocesserna samt processen för externa kommunikation ingår.

Det närmare ansvaret för implementeringen av handlingsplanen kommer attframgå av varje års verksamhetsplan. Uppföljning sker via vår internauppföljningsprocess samt i enlighet med skrivning i regleringsbrevet för 2015.Att vidareutveckla vår verksamhet till att bli en ännu mer "lärandeorganisation" är en framgångsfaktor för att kunna förbättra och utveckla arbetetmed detta uppdrag.

5 Stöd, samordning och arbetssättTill stöd i genomförandet av uppdraget finns en projektgrupp med enprojektledare (alternativt i ett senare skede av genomförandet en samordnare)och projektmedlemmar från samtliga avdelningar. Projektledaren rapporterlöpande till projektets ägare.

Projektmedlemmarna representerar myndighetens olika avdelningar och har tilluppgift att vara

Datum Vår beteckning

“ARBETSMILJÖ zmwnm 2mwm%% 30$ VERKET

0 en länk mellan projektet och sina respektive avdelningar0 vara ett stöd i genomförandet av jämställdhetsintegrering inom

myndigheten

0 spridare av kunskap och goda exempel såväl internt som externt.

I Litformniitgen av det stöd projektet avser att bistå med kommer hänsyn blandannat tas till hur samordning kan göras med tillgänglighetsområdet.Arbetsmiljöverket har ett regeringsuppdrag att förverkliga regeringensfunktionshinderspolitik 2011-2016 där vi har ett samlat ansvar för

arbetsmiljöområdet. I uppdraget ingår att tillgänglighet ska vara en integreraddel av vår verksamhet från 2016 och framåt.

Samordning av erfarenhetsutbyte kommer att bli en del i det fortsatta arbetetmed våra processer, i våra projektarbeten, på chefs- och personalmöten, på

arbetskonferenser och inom utbildningsinsatser och kompetensutveckling.

Metodstöd och arbetssätt för hur jämställdhet integreras i myndighetensprocesser utvecklades till viss del redan under 2014 se avsnitt 1. Dessametodstöd och arbetssätt behöver vidareutvecklas och förankras hos såvälledningen som ute i organisationen för att möjliggöra en effektivjämställdhetsintegrering av vår verksamhet. Ledning och chefer ska styraverksamheten på ett sätt som uppmuntrar användningen av metoder ocharbetssätt för jämställdhetsintegrering. Målet är att cheferna ska kunna varabehjälpliga, ge råd och inspiration till sina medarbetare i detta arbete.

För att vara trovärdiga i vårt arbete gentemot våra intressenter måste vårinterna kompetens motsvara de krav vi ställer externt på våra intressenter.

Samverkan och erfarenhetsutbyte med andra myndigheter som arbetar medjämställdhetsintegrering sker bland annat genom nätverksträffar under ledning

av Nationella sekretariatet för genusforskning. Arbetsmiljöverket avser attfortsätta delta i dessa träffar. Tillsammans med Inspektionen för vård ochomsorg (IVO) och Skolinspektionen har Arbetsmiljöverket tagit initiativ till, ochgenomfört, ett första nätverksmöte.

6 Arbetssätt att ta fram handlingsplanenHandlingsplanen har tagits fram genom en intern konsultativ process.Projektledaren har fört dialog med samtliga avdelningars ledningsgrupper elleravdelningschefer samt haft avstämningar med flertalet av projektetsmedlemmar. Resultat och erfarenheter från jämställdhetsintegreringsprojektet2014 och från projektet kvinnors arbetsmiljö har också fungerat som viktig inputtill handlingsplanen. Projektledaren har utifrån detta arbetat fram ett förslag till

Datum Vår beteckning

" A R B E T S M I LJ ö 2015-09-24 2015/019658 (13)

V E R K E T

handlingsplan. Samtliga avdelningar har genom gemensamberedning haftmöjlighet att inkomma med synpunkter på förslaget. Därefter har förslagetreviderats inför veckoberedningsmöte. Gd-beslut togs på veckoberedningsmöte2015-09-24.

7 Risker och hotEtt antal risker och hot fanns med i handlingsplanen från 2013. Dessa bedömsvara aktuella även för det fortsatta jämställdhetsintegreringsarbetet. Några nyarisker och hot har också identifierats.

0 Svag intern förankringo Svag intern styrning och uppföljning

0 Otydlighet i avsatta resurser och otydlig ansvarsfördelning0 Förvirring kring mål, aktiviteter och resultat

0 Ingen/ ogenomtänkt kommunikation mot våra intressenter och

internt.

0 Vi har kommit olika långt i arbetet med våra respektive processer

0 Otydligt vad jämställdhetsintegrering innebär i praktiken förmyndigheten

0 Kraftigt ökade anslag och stora nyrekryteringar som kan göra attjämställdhetsintegreringen nedprioriteras

Ambitionen är att en riskanalys ska genomföras i samband medverksamhetsplaneringen för 2016 och utifrån framtagen handlingsplan.

De som deltagitDetta ärande har beslutats av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem. l denslutliga handläggningen har även avdelningschefen Anna Fogelberg Wik.F' redragande har varit lda Hermansson.

(år /y

Z96}, x /\‘\,Q/'

Erna e mm-Ekenhem’ Ida Her i ansson

Bilaga1. Utdrag ur Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Arbetsmiljöverket

Kopia till Socialdepartementet

yARBETSMILJÖDatum Vår beteckning Sid2015-09-24 2015/ 019658 13 (13)

VERKET

Bilagal

Utdrag ur Regleringsbrev 2015

UtvecklingsarbeteförjämstülldhetsintegrerirzgMed Litgångspunkti tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering 2013-2014

ska Arbetsmiljöverket redovisa en uppdaterad plan för hur myndigheten avser

att fortsätta arbetet med jämstålldhetsintegrering under 2015-2018 i syfte attverksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Av planenska framgå väntade resultat samt Vilka åtgärder som myndigheten avser attvidta med anledning av de utvecklingsbehov som kan finnas. Vidare ska planen

beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del avmyndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser.

Planen ska redovisas den 1 oktober 2015 till Regeringskansliet(Arbetsmarknadsdepartementet med kopia till Socialdepartementet).Myndigheten ska lämna en separat avrapportering i samband medårsredovisningen för 2017 och då beskriva resultatet av genomfört arbete 2015-2017. Redovisning av åtgärder och resultat ska ske årligen i myndighetensårsredovisning.