EXAMENSARBETE

Biomekanikingenjr inriktning mnniska - teknik 180 hp

Noellator

Vinterrollator

Noel Bernzen

Examensarbete i maskinteknik med inriktning biomekanik, 15 hp

2016-11-17

I

Frord

Detta examensarbete gjordes som avslutningsarbete p min biomekanikingenjrsutbildning. I detta arbete fldar de kunskaper som undertecknad har tillgnat sig under de sista ren. Kursen omfattar 15hp av 180 hp. Detta examensarbete har utfrts med extra std i skrivprocessen.

Detta examensarbete har varit den strsta utmaning som jag ngonsin haft. Jag vill tacka dem som har hjlpt mej p olika stt: frst och frmst Bengt-Gran Rosn, Lina Lundgren, sedan andra som Pr-Johan-Lf och mnga fler.

II

Abstract

Nowadays a substantial number of older people, especially women, have started to rely on the use of a rollator. During the last couple of years, the number of users has been steadily increasing because people on the average are living up to an older age; on the other hand, this has also resulted in a higher percentage of attrition problems, particularly of the legs. In order to reduce such problems, people are recommended to walk in the open air as often as possible which can be achieved by the aid of a rollator. A dilemma here, however, is that there are no rollators available which are fit to be used during the winter time.

The model of a four-season-rollator designed by myself is intended to fill this gap. It includes all the elements of a very good standard rollator and provides the following additional characteristics: Usefulness in any kind of weather and on any kind of ground, even on icy and snow surfaces.

The fittings required for this extended usability can easily be added to the model described in my thesis. Naturally, a rollator with these specifications will be more expensive than a standard one, but it will also enable the user to take part in social life more easily and to improve his health, a fact that both the authorities and insurance companies should take into consideration.

III

Sammanfattning

Idag r det en hg andel av ldre personer, frmst kvinnor, som anvnder rollatorer. De blir allt fler med tiden, d genomsnittsldern av befolkningen blir allt hgre. Fr att ka livskvalitet fr de ldre, r det rekommenderat att promenera utomhus s ofta som mjligt, exempelvis med hjlp av en rollator.

Ett problem som uppstr r att ingen rollator r anpassad fr anvndning under vintern.

I detta examensarbete har ett rollator-koncept tagits fram, speciellt anpassat fr fyra rstider.

Detta innebr att konceptet har allt som en vanligt rollator har men ven tillbehr som r anvndarvnliga i vilket vder som helst, svl vid sn- som isfrhllanden. Det innebr en komplettering med specialdesignade tillbehr som r enkla att byta oberoende av vderslag.

En rstidsoberoende rollator blir dyrare n en vanligt rollator, men samtidigt skapas ett hjlpmedel som gr det lttare fr anvndaren att vara en del av samhllet och frbttra sin hlsa, vilket faktiskt r svl viktigt som aktuellt.

IV

Innehllsfrteckning

Frord .......................................................................................................................................... I

Abstract ...................................................................................................................................... II

Sammanfattning ....................................................................................................................... III

Innehllsfrteckning ................................................................................................................. IV

1. Introduktion ............................................................................................................................ 1

Bakgrund ................................................................................................................................ 1

Problemformulering ............................................................................................................... 2

Frgestllningar ...................................................................................................................... 2

Syfte och ml .......................................................................................................................... 2

Avgrnsningar ........................................................................................................................ 3

Kravspecifikation ................................................................................................................... 3

2. Teoretisk referensram ............................................................................................................. 3

Biomekanik ............................................................................................................................ 3

Gngcykel .............................................................................................................................. 5

Ergonomi ................................................................................................................................ 6

Rollatorn ................................................................................................................................. 6

Vinterunderlag ........................................................................................................................ 7

Skidor ..................................................................................................................................... 8

tervinning ............................................................................................................................ 8

Anvndare .............................................................................................................................. 8

Hjlpmedel ............................................................................................................................. 8

Metoder .................................................................................................................................. 9

Intervju ................................................................................................................................. 10

House of Quality (QFD) ....................................................................................................... 10

SWOT-analys ....................................................................................................................... 10

Canvas .................................................................................................................................. 10

Konceptgenereringsmetoder ................................................................................................ 10

Brainstorming ....................................................................................................................... 10

Brainwriting ......................................................................................................................... 11

Morfologisk matris ............................................................................................................... 11

Konceptutvrderingsmetoder ................................................................................................... 11

Pughs matris ......................................................................................................................... 11

V

3 Genomfrande ....................................................................................................................... 12

3.1 Intervjuer ........................................................................................................................ 12

3.2 Artikelskning ................................................................................................................ 12

3.3 House of Quality (QFD) ................................................................................................. 13

3.4 SWOT-analys ................................................................................................................. 14

3.5 Canvasmodellen ............................................................................................................. 14

Brainwriting ......................................................................................................................... 16

Morfologisk matris ............................................................................................................... 17

Pughs matris ......................................................................................................................... 18

CAD Computer Aided Design .......................................................................................... 18

Materialanalys ...................................................................................................................... 19

4. Resultat ................................................................................................................................. 19

4.1 Intervjuresultat ............................................................................................................... 19

4.2 Prototypresultat .............................................................................................................. 20

5. Diskussion ............................................................................................................................ 21

5.1 Underskningsfasen ....................................................................................................... 23

5.2 Genereringsfasen ............................................................................................................ 23

5.3 Utvrderingsfasen .......................................................................................................... 24

5.4 Kritisk granskning .......................................................................................................... 24

Framtiden ............................................................................................................................. 25

6. Slutsats ................................................................................................................................. 25

Referenser ................................................................................................................................ 26

Bilagorfrteckning ................................................................................................................... 32

1

1. Introduktion

Bakgrund

Rollatorn har ftt sin benmning av International Organization for Standardization (ISO), 1998. Anvndningen av rollatorer frvntas att ka i takt med att framgngar inom den medicinska vetenskapen resulterar i att allt fler mnniskor lever lngre (Allen, Resnik & Roy 2006). Efterfrgan blir allts strre, d mnniskorna mste stdjas upp i hg lder och d de ofta drabbas av ihllande kroniska sjukdomar som till exempel frslitningar, vilket ofta leder till negativ inaktivitet med kad risk fr olyckor som fljd (Allen, Resnik & Roy 2006). ven om funktionella organ fungerar allt smre med kande lder, vill den ldrande att ett oberoende skapas dr man fr kontroll ver sin vardag (McCradie et al., 2005); (Hovbrandt et al., 2006; Haak et al., 2007; Hggblom-Kronlfet et al., 2007). Tillgng till mobilitetsstd som kpp, rollator och rullstol kar anvndningen av hjlpmedel, och personerna blir med dessa hjlpmedel mer sjlvstndiga och kan ta hand mer om sig sjlva (Sonn U et al., 2005).

Det finns frmst tre grupper av handikappade som anvnder rollator. Det r mnniskor som r fysiskt handikappade redan frn fdseln vilket innebr att de inte har tillrcklig kraft i benen eller att nervsignalerna skickas inte som de skall. Andra gruppen bestr av personer som har mist nstan hela sin rrlighet p grund av olyckor. Tredje gruppen r de ldre personerna som p.g.a. ldrandeprocessen har en minskning i muskelmassa, samt frndringar av senor och ligament (Jones &Sanford, 1996). De flesta av dessa handikappade mnniskor har en stark nskan att leva ett sjlvstndigt liv s fritt som mjligt i sitt eget hem (Allen, Resnik & Roy 2006).

Det finns underskningar som tyder p att andelen friska personer utan funktionshinder kar med fysisk aktivitet. Andra positiva effekter av fysisk aktivitet r ven att depressioner frekommer i betydligt mindre utstrckning bland mnniskor som fortstter att aktivera sig trots sin lder (Guralnik et al.,1997; Crimmins et al., 1997; Manton KG, et al., 1997; Leveille,et al., 1999).

Oavsett vilken lder, finns det starka bevis fr frbttringar om en mnniska hller sig aktiv. Till exempel kar muskelstyrkan. Skulle en persons fysiska aktivitet frsmras kan livskvalitn minskas drastiskt d personen inte knner att den inte klarar av att utfra de aktiviteter som den tidigare klarade av (McCartney, Hicks, Martin & Webber, 1995). I och med kad fysisk aktivitet strks ocks balansfrmgan, drfr skulle det kunna vara viktigt att aktivitet sker ret om. Skulle den fysiska aktiviteten fr en mnniska dala under vinterhalvret, skulle drmed balansfrmgan kunna frsmras automatiskt (Judge, Lindsey, Underwood & Winsemius,1993; Campbell, Robertson, Gardner, Norton, Tilyard & Buchner, 1997). Promenader i allmnhet skulle d allts vara viktiga fr att underhlla gngfunktionen, speciellt fr personer med funktionshinder d de kanske inte r lika aktiva som friska personer. Forskning rekommenderar personer med tillgng till en rollator att aktivera sig mer genom att promenera (Helbostad, Sletvold & Moe-Nilssen, 2004).

Det kan vara svrt att veta hur anpassning efter individen skall optimeras. Balansen mellan personlig kapacitet och mjliga krav r vldigt osker fr mnniskor som r i behov av hjlp. Hjlpmedel r hr till fr att minska gapet mellan kapaciteten hos personen som anvnder rollator och omgivningen. Problem r att man vet vldigt lite om hur stor detta gap r (Lawton MP, 1982). Det gller att gra regelbundna uppfljningar ver lng tid fr att faststlla behovet av hjlpmedel fr de funktionsnedsatta, inte bara i ung lder som man frmst gr idag, enligt Jeppson-Grassman, Institutet fr forskning om ldre och ldrade i Linkping (Jeppson, Grassman, 2012).

2

Det gller att frska vara aktiv ret om och ven att ldre kanske borde st i fokus. Det r viktigt att det finns hjlpmedel som bidrar till fysisk aktivitet. Utan hjlpmedel kan det vara svrt fr funktionsnedsatta att utfra aktiviteter. D mste de ven ha hjlpmedel som gr att de kan utfr aktiviteter p vintern, med specifika egenskaper kopplade till vder. S som grs med bilar och andra frdmedel dr man kompletterar med dubbdck. I ldrevrlden st rollator i en srstllning.

Vid en underskning av ett urval av rollatoranvndare i Sverige var det bara 17 procent av anvndarna som var njda med sin icke individanpassade standardrollator (A. Brandt, et al., 2002). Sjlva pongen r att det inte rcker att tillfredsstlla grundbehovet transport. Viktiga och varaktiga frndringar dr individanpassning ingr uppmuntrar till fortsatt rollatoranvndning och drmed kad fysisk aktivitet (Gilbert, Richard, Perl, Anthony, May 2010).

Problemformulering

Problemformuleringen har skapats mot bakgrund av den kontakt med ldre mnniskor under projektets gng dr det konstaterats att man som ldre ensamstende i lgenheter vill att det:hnder mer, att man har mer omvxling i vardagen, mer livsgldje och att man trivs sig sjlv under den avslutande delen av livet.

Problemformuleringen kopplad till examensarbetesprojektet r: Gr det att ta fram ett verifieringsbart koncept med utveckling av befintlig rollatorteknik fr vinteranvndning fr att bidra till kad livskvalitet hos ldre och ensamstende?

Frgestllningar

Hur skulle konceptet kunna utformas fr att bttre stdja kad aktivitet n nuvarande produkter.

Vilka kostnader mste hllas lga?

Hur skapar man en efterfrga hos mlgruppen?

Hur nr man kunden?

Vilket krav har mlgruppen?

Hur kan man ka tillgngligheten och anvndandet?

Syfte och ml

Huvudmlet var att skapa en rollator-prototyp som kunde anvndas under vintern och att skapa en prototyp som kunde visa p funktion och design.

Syftet var utver skapandet av en testningsbar prototyp ven att:

- komma fram till hur man kan bygga en billig rollator med en fr anvndaren enkel rstidsanpassning;

- komma fram till hur prototyprollatorn skall vara lttare att framfra n dagens lsningar p vinterunderlag;

- gra det enkelt fr anvndaren att g ut regelbundet ret om och skapa ett viktigt redskap fr anvndarens deltagande i samhllslivet tillsammans med icke funktionshindrade personer.

3

Avgrnsningar

Arbetet frutstter att rollatorn br kunna anvndas under alla vg- och vderfrhllanden och att den erbjuder brukaren s mycket trygghet som mjligt. Syftet r inte att lsningen helt och hllet skall kunna jmstlla funktionshindrade med de icke-funktionshindrade.

Fokus blir frmst p att utrna hur man vid vinterfrhllanden med is och sn kan erbjuda den skerheten som skulle behvas fr att gra rollatorn till ett skert hjlpmedel vid shopping, besk eller fr att delta i andra evenemang av samhllslivet utanfr brukarens hem.

Materialvalet r avgrnsat till utformandet av handgreppen samt att tervunna material och produkter skulle kunna anvndas i hg grad.

Kravspecifikation

Strsta mn: anvndning av tervunna material

Tillgg till rollator skall vga under 1,5 kg

Minimala tillverkningskostnader

Enhands- eller simultanbroms

Skall fungera p vintern och bromsa p vintern

Elmotor

Hjulbytbar

2. Teoretisk referensram

Biomekanik

Biomekanik kan beskrivas som lran om de inre och yttre krafter som pverkar mnniskan. Kraften beskriver hur freml pverkar samverkan mellan rrelse och jmvikt. En kraft p ett freml strvar efter att ka acceleration i kraftens riktning. Krafter delas upp i horisontal och vertikal riktning. Jordens dragningskraft kallas fr tyngdkraften. Denna utgr all dragningskraft p freml, alltid lodrtt mot jordens medelpunkt (nert). Tyngden utrknas genom massa (kg) gnger tyngdacceleration (9,82 m/s). Normalkraften r kraften som uppstr frn underlaget mot fremlet som belastar underlaget vinkelrtt mot fremlet. Ju mer man trycker p underlag, desto mer motstnd fr man frn underlaget. Vid stillastende r normalkraften och tyngdkraften lika stora och motriktade. Normalkraften mot ytan kan minska vid exempel uppfrsbacken, d tyngdkraften alltid r riktad mot jordens medelpunkt och motkraften delas upp beroende p lutningsgraden i en minskad normalkraft och en lutningberoende lngs ytan riktad kraft.

Enligt Newtons tredje lag pverkas vi av krafter som vr kropp pverkas av (aktionskraft) med en lika stor motriktade kraft (reaktionskraft).

Friktionskraften r en reaktionskraft. Kraftens riktning r motsatt rrelseriktningen, parallell med kontaktytorna och vinkelrt mot kontaktytans normal. Friktionskraften uppstr till

4

exempel nr medar glider mot sn. Friktionskraftens storlek beror p normalkraftens riktning, storlek, skidans struktur, luftfuktighet, temperaturen och snkonsistensen.

Kraftfrhllanden som uppstr inom biomekaniken kan delas upp i inre och yttre kraften. Yttre krafter r t.ex. luftmotstnd, friktion, normalkraften, tyngdkraften. Exempel p inre krafter r muskelkraften som i sin tur delas sig upp i senor, bindvvnaden och ledband.

Vid gng pverkas vi bl.a. av centrifugalkrafter som balanseras av centripetalkrafter; exempelvis hller sig personer p halt vglag i jmvikt med hjlp av friktion frn skor och underlag. Halt vintervglag ndrar friktionsfrhllanden och pverkar fljaktligen kraftbilden.

Tyngdpunkten ligger dr kroppens tyngd kan anses vara koncentrerad vid jmvikt. Hos normal stende mnniskor ligger tyngdpunkten lngs mittlinjen mellan hger och vnster kroppshalva ungefr vid naveln. Beroende p rrelsen kommer den att ndras. Om armen hjs eller om knn bjs ndras tyngdpunkten i vertikal riktning.

Vid skidkning r utformning av tyngdverfring viktig fr att f bra fste och drmed bra framskjutning. De kraftlagar som r allmngiltiga fr allt p jorden pverkar ocks skidframdrivning och allt i rrelse. Jordens dragningskraft, friktion och luftmotstnd r exempel p krafter vi pverkas av (H-C Holmberg 1996).

De lagar som frklaras hr ovanfr, leder till slutsatsen och drmed frstelsen fr skillnaden nr det ligger sn, eftersom sn har helt andra inverkningar p kraftbilder och jmvikter n jord genom sina material- och friktionsegenskaper.

Enligt underskning (Graafmans et al., 2003) har man kommit fram till att anvndandet av rollator gr att benen blir mer utstrckta och att belastning p hft, fot och benmuskel minskas samtidigt som fel i rrelsemoment minskas. Anatomiskt analyserat har ndring av kinetisk gende gett helt nya gngmnster. Man vet inte om huvudmusklerna r avslappnade vid gng eller vad som sker med skelettet under gng liksom om dlig fysisk aktivitet och rrelse (som stillastende eller sittande, samt korta promenader) har pverkan. Det ingr ven bland frgestllningar att analysera om man genom att g kortare strckor och i trappor kan minska fallrisken. Slutligen r man ven ovetande om frbttring av det kroppsliga svl som psykiska vlbefinnandet vid hgre lder.

Friktion

Vid rollatoranvndning i vintertid mste vi ta hnsyn till friktionen mellan hjulet, eller foten, mot marken.

Figur 1.1 Tribologi, friktion, smrjning, ntning. 1996 Staffan Jacobson, Sture Hogmark och Liber

Utbildning AB

5

Friktionregeln r F = F dr fr vissa att olika material har olika glidningsmoment mot varandra, beroende p underlag, drfr finns det olika , hur mycket den hller mot marken, d bli s klart F olika. Liksom sand och is d r sanden strre friktion an hos is. >. Sjlva r en grekiska bokstav som uttals my och det kallas fr friktionskoefficienten eller fr friktionstalet.

Vid rrelse minskar , d massan r i rrelse. Denna my kallas fr , kinetiska friktionskoefficienten. Vid rollatoranvndande pverkar vrdet , bde person och rollator. Dels r det nskvrt att ha en lg friktion i rrelseriktningen, men en hg friktion vid lst hjul, eller sidoriktningar. Likas br friktionen mellan skon och marken vara tillrckligt hg fr att undvika halka. Detta kan stadkommas med hjlp av strre kontaktyta, dubbar, friktionsmaterial eller grov sula.

Gngcykel

Figur 1.2 gngcykel

Sjlva gngcykeln brjar med att ett ben nr marken och slutar nr samma ben fr kontakt med marken igen. Sjlva fasen delas vidare i tv olika faser, en stdfas och en svngfas. Under stdfasen r ngon del av foten alltid i kontakt med marken. Stdfasens tid p marken motsvarar ca 60 % av en gngcykel. D r 40 % svngfasen, den brjar s fort foten lmnar marken och slutar innan foten har marken under sig igen. Sedan finns det en delfas som kallas fr dubbelstd, d r ngon del av bda ftterna samtidigt i kontakt med marken. Dubbelstd motsvarar ca 10 % av stdfasen. Den fasen anvnds fr att skifta vikt frn det ena benet till det andra och drmed f kontroll p balans och hllning i verkroppen.

A: Heel Strike

A: Heel strike kallas fr hlisttning, d foten nr marken frsta gngen, sjlva tiden r en vldigt kort period. Det r ven denna fasen d bda ftter nr marken, och den kallas fr dubbelstd (double support).

B: Foot Flat

B: Foot flat, eller laddningssvarsfasen, sger man d hela kraften absorberas av hela kroppen p foten frn marken.

6

C: Midstance

C: Midstance sger man d foten str helt och hllet p marken. Sedan hnder en stark absorption genom att kroppen frflytter sig samt kraften av foten, ger av sig starkt vid slaget fr att g framt.

D: Heel Off

D: Heel off sger man d hlen lmnar marken. Nu brjar allts hlen att lmna golvet. Vid denna fas r sjlva kroppsvikten frdelad p metatarsalhuvudena, mittytan av foten.

E/F: Toe Off

E: Toe off sger man d trna lmnar marken.

E/F Early Swing

E/F: I den tidiga svngningsfasen r foten i luften

E/F Mid Swing

E/F: Mid swing r fasen d foten r precis mellan att lyfta sig av marken och att n marken igen.

G: Late Swing

Late swing kan kallas fr slutsvngfasen, d slutar foten att svinga. Nu kan gngcykeln brja om igen, ifall den skall det.

Ergonomi

Vid anvndande av rollator r positionen av verkropp och ryggrad viktig, m.m. ven verarm och handled kan pverkas. Ryggen skall i mesta mjliga mn bjas s lite som mjligt. Det r viktigt att alla aktiviteter utfrs s nra kroppen som mjligt (Bohgard et al., 2011).

Fokus r att beskriva mnniskan och produkten som ett arbetssystem. Vad r d ett system? I detta fall behandlar ergonomi samverkan mellan individ och fysisk, psykisk som sociala milj. Sjlva tanken bakom r att hndelser sker utifrn mnniskans behov och frutsttningar dr mlet r att mnniskan jobbar fr hennes vlbefinnande. Tyvrr gr detta inte alltid ihop, och drfr mste man frska se sina nskeml i sin helhet och sitt sammanhang vilket ibland r komplicerat.

Ergonomi omfattar idag vldigt mycket och drfr frsker man dela upp begreppet ergonomi i mindre delar. Inom systemergonomi finns det tv olika delar och begrepp. Det ena begreppet anvnds av nordiska lnder och det andra i vriga vrlden. Det frsta begreppet r belastningsergonomi som inkluderar faktorer dr rrelser som gng eller lyft str i fokus. Hr ingr detta examensarbete som fokuseras kring ohlsa i rrelseorgan (Bjurvald 2004).

Rollatorn

Rollator definieras och kallas p engelska wheeled walker, rolling walker, three walker eller four walker, beroende av hur mnga hjul rollatorn har. Rollatorn har vanligen en korg samt bromsar och handtag. Rollatorn har som funktion att underltta och frbttra gendet. Studier har kommit fram till att svl steglngden, rytmen, samt hastigheten frbttras och kar vid anvndning av rollatorer. ven njet kar samt sociallivet frbttras genom kat oberoende. Alkjr T, Larsen P, Pedersen G, Nielsen L, Simonsen E, (2006)

7

Exempel och diskussion kring befintliga och mjliga tillbehr till rollatorer

Nuvarande produkter som finns fr skidor marknadsfrs av det schweiziska fretaget Ipek Cerebral och bestr av bde medar och tillhriga bindningar under varumrket Wheelblades. Ett alternativ i detta projekt r att istllet skapa nya produkt genom att anvnda ombyggda befintliga skidor fr att skapa en vinterrollator, skidor r ju skapade fr att minska nedsjunkning i sn (H-C Holmberg, 1996).

Vanliga dubbdck som finns p marknaden erbjuds fr nrvarande endast som dubbade frstrkta hjul med en diameter p minst 20 tum, vilket skulle vara fr stor fr en rollator.

Frdelen med att skapa egna dubbdck r att de r anpassade till rollator med rtt specifikt storlek, styrka och balans. Hr kan man skruva in dubbar i vanliga rollatordck.

Enligt fysikaliska lagar kar friktionsmotstnd med produkten Skodubb som sljs av MaxiGrip och BestGrip. Produkten bestr av skruvar som monteras p en sko.

Skodubb minskar risken fr halka, den kar friktionen mellan underlag och sko och skulle kunna anvndas fr rollatorer.

Det finns mindre, svagare och tyvrr minskande muskelmassa hos ldre. Muskelsenor, ligament och ven ledrrlighet begrnsas allt mer ju ldre man blir (Hgg, Ericson och Odenrick, 2011).

Elektriska motorer som tillbehr fr framdrivning av rollatorer finns ej som standard idag. De finns i andra applikationer enligt bilaga 10 i form av olika s.k. navmotorer. I bilaga 10 hnvisas ven till en elektrisk motor dr svagare personer kan fokusera mera p gendet och mindre p kraften att frska hlla balansen.

Som jmfrelse och inspiration p funktioner hos andra produkter n rollatorn finns det hgt utvecklade hjlpmedel som till exempel: armbandsur som skickar information om var personen befinner sig till mobilen, personalarm som signalerar till ansvariga fr personen som br klockan Posifon-Trygghetsmobil med GSM (Allt om hjlpmedel Nr 6, Oktober 2012) och funktioner fr att enkelt byta dck p en rullstol eller en barnvagn (men inte fr en rollator). Vidare finns det exempelvis ett backtracking system som visar vgen tillbaka fr fotgngare GSP GH 564 (Allt om hjlpmedel 2010 nr 7, nov 10).

Marknaden fr rollatorer r expanderande och som exempel kan nmnas att 65 miljoner mnniskor i USA, som kommer att vara ver 65 r, och redan vid 2050 kommer 50 miljoner mnniskor att vara ver 85 (MacRitchie RF 2001).

Det finns redan tankar att leda rollatorer som man leder bilar p gatorna. Man har redan underskt vilka hjlpmedel som skulle vara bra och nd kostar minst. Mlet r vl att bibehlla de traditionella och samtidigt komplettera detta med nya dr ven datorinformation kommer att vara i fokus, dr bl.a. navigering skapar ett aktivt std (Lacey G och MacNamara S. December, 2000).

Vinterunderlag

Nr fuktigheten i luften kyls ner till under fryspunkten, kristalliseras den och regnet omvandlas till sn. Snns beskaffenhet beror av mnga faktorer som luftfuktighet och vid vilken tidpunkt den kristalliserats. Mest pverkan har rstiden, vderstreck, och om det blser eller inte. Snn pverkas vldigt mycket av temperaturvxling, vilket gr att snflingorna bryts till mindre och rundande snflingor och drmed gr sntcket hrdare, till exempel som nr skidor pressas mot snn. Det skapas med vrmehjningen, snkristaller smlter, och effekten leder till latent vrme. (Gamma K, 1982).

8

Skidor

Att anvnda lngskidor i sammanhang med rollator r kanske inte nskvrt d de r designade fr att ge bra fste nr skidorna pressas fram och glider i nerfrsbackar, inga faktorer som kunde gra de lmpliga fr rollatoranvndare. Kompaktskidor kan anvndas, men de mste sgas eller s kan barnskidor anvndas. Skidor bestr av ett ytskikt av plast och glidytor av ABS, s kallade belag och stlkanter fr att man skall kunna styra p hrda underlag som is eller packad sn. Skidornas krna bestr av skum eller laminerat tr, en s.k. torsionsbox (Gamma K, 1982).

tervinning

Fr att minska avfall har EU och Sverige bestmt i sina miljkvalitetsml att det totala avfallet inte fr ka. Men den generella ekonomiska drivkraften och situationen har gjort att den har kat nd (Lundmark & Samakovlis 2011, s 10).

Det finns inte en metod hur det skall g till vid tervinning som r verlgsen alla andra metoder, utan olika metoder kommer att komplettera varandra eller vara mest lmpliga under olika frutsttningar. Det man kan utg ifrn r de lokala frutsttningarna samt att frutsttningarna ndrar sig hela tiden. Det gller att anvnda robust tnkande, dvs. att vga kombinera nya ider med gamla kunskaper fr att skapa framtida scenarier med lsningar (Dahlroth 1998).

Anvndare

I Sverige kostar rollatorer ungefr 150.000.000 kr per r. Enligt studier anvnds det 250.000 rollatorer i Sverige. Rollator r ett hjlpmedel som i grund och botten, vanligtvis har lnkhjul, handbroms, en korg och i litet mn en sittplats (Jnsson L. 1999) . En annan underskning visar att 4 % av den totala befolkningen anvnder en rollator i Sverige, den strsta delen anvndare r kvinnor (International Organization for Standardization, 1998). Rollatorer frbttrar anvndarens mjlighet att g lngre strckor, frbttrar gngstilen, bidrar till att kroppen kan ta upp mer syre (Foley MP et al., 1996.) (Mahoney J, el at, 1992)(Roomi J, et al,. 1998). Ytterligare en studie (Jnsson L. 1999) visar att ldre lever lngre och fr ett mer sjlvstndigt liv med anvndning av rollator.

En underskning av Hjlpmedelsinstitutet i Stockholm sger att nr anvndaren blir engagerad i processen med utprovning och anpassning av rollatorer s r det bara fyra procent som r missnjda med rollatorn i slutndan. De mest negativa aspekter som strde anvndarna vid rollatoranvndning var trottoarkanter, sn eller att korgen inte uppfyller sina funktioner. Olika positiva sikter var att man kunde gr i terrngen eller ute/inne. (Allt om hjlpmedel, 2010 nr 7)

Hjlpmedel

Hjlpmedel r till fr att vervinna begrnsningar som bland annat sker i aktivitet och socialt deltagandet. De ger ven mer kraft fr saker som man annars inte skulle gra senare, drfr att man har sparat kraft och tid i tidigare moment. Inomhus anvnds hjlpmedel ungefr 30 35 % av tiden, varav det anvnds kryckkpp till ungefr 35 %. Utanfr hemmet anvnds hjlpmedel mycket mer, upp till 60 90 % av tiden. Anvndning av rullstol har minskats en del de senaste ren, orsakad bl.a. av ett kat rollatoranvndande. Vid anvndning av rollatorer blir behovet av hjlp mindre och rollatorfrskrivningar har kat med 30 % de senaste ren. Genom att f en rollator s sger de underskande att deras frflyttningar inom huset inte alls frndras. 55 % av de granskade mnniskorna sger att de har svrt att komma upp fr trappor. 30 % av de har svrt att komma upp fr att utnyttja rollatorn. Alla ingende personer i underskningen sger att de har svrt att komma upp ur sngen. (Alkjr et al., 2006).

Transport frflyttning av rollator, samt flyttning i huset.

9

En underskning (J. Persson et al., (2007) visar att nr det gller frflyttningar och transporter, tnker en del kvinnor annorlunda n vissa mn. Mn vill mera st fr sin egen transport medan kvinnor flyttar sig med offentligt transport i samhllet. Frdtjnsten anvnds i medeltal tre gnger i mnaden per person. Beviljandet av rollatorer kade ven behovet av frdtjnst med 31 % 39 %. Minskning av hemtjnsten eller vrd av nrstende ligger idag under 10 procent.

Att f hjlp i hemmet r vldigt viktigt om man inte kan klara sig sjlv. Mn fick mer hjlp av sina fruar n vice versa. Det kan vara ldersskillnader som gjorde att kvinnornas std kan vara strre. D mn fick mer hjlp av nra slktingar n kvinnor dr tendensen var att f mera hjlp av sina barnbarn. Mn behvde mera hjlp i de vardagliga aktiviteterna fr till exempel mat, tvtt och hygien.

Underskningen visar att de som hade smst frutsttning fr frflyttning hade strsta potentialen att f strsta frbttring med rollator.

Kostnaden fr en rollator r i genomsnitt 1300 kr, kostnaden fr std vid sidan om och testning kostar upp till 300 kr. Slutsumman blir 1600 kr per rollator men d ingr inte underhll, reparationer eller restiden till kunden (J. Persson et al., 2007).

Vilka fabrikat av rollatorer anvnds frmst, och nr? Nr det gller inomhusanvndning var det fokus p rollatorn Lets Go, medans fr anvndning utomhus var det Veloped. Det var ven en stor skillnad om rollatorn var frskriven eller inte. I Stockholms ln fick man bara vlja rollatortyp om man inte var njd och kostnaden fr mellanskillnaden till den rollator som lnet freskrev fick man st fr sjlv. I Kronobergs ln r det fritt fr anvndaren att vlja, och man fick tips av arbetsterapeuter och sjukgymnaster p rollatorer att kpa i affren eller genom internet. Frmsta valet var Dolomite Jazz som kan anvndas svl inne som ute. Inomhus blev vanligaste valet en rollator som hade sm hjul och fr utomhusbruk stora hjul. Kravet som fanns var att det skulle vara ltt att g med den och ven att den skulle vara frvarbar, transporterbar, lyftbar, stabil och ltt att bromsa med en hand, samt att man kunde sitta bra p den d rollatorn str still (Allt om hjlpmedel, 2010 nr 7). Enligt Youdas et al. 2001 finns det f studier om belastning fre och efter det att man har brjat anvnda rollator.

Hjlpmedelsinstitutet som r ansvarigt samt skriver rapport rligen att det saknas forskning kring hur hjlpmedel sparar in kostnader fr samhllet. Det r tydligt att man mste ta reda p vilka kostnader som samhllet sparar vid anvndning av hjlpmedel. Dessa berkningar kan t.o.m. motivera frbttrad och kad anvndning av hjlpmedel fr att minska samhllskostnaderna och synliggra dessa. Hjlpmedel hjlper drfr inte bara anvndaren att g utan lser ven andra problem.

Metoder

Dynamisk produktutveckling

Det innebr att skapa en produkt med ett s enkelt och fritt val och med s mnga funktioner som mjligt. Det ven innebr en versiktlig lngtidsplanering med en mer detaljerad korttidsplanering. Korttidsplaneringen r fr att kontinuerligt visa vilka moment man genomfrt, men ocks vilket man inte gr i lngtidsplanen dr det kan hnda att man hoppar ver viktiga moment. Anvndaren str i centrum (Ottosson 2004).

10

Underskningsmetoder

Intervju

Intervju r den mest grundlggande metoden fr att samla in mngsidig information eftersom den kan anvndas som datainsamlingsmetod p mnga olika stt. Kunskaper kan erhllas frn personers upplevelse, erfarenheter, vrderingar och s vidare. Det finns olika typer av intervjuer. Ostrukturerad intervju r metoden dr det stlls ppna frgor till personen, denna typ av intervju r svr att sammanstlla och jmfra. Strukturerad intervju r metoden dr frgor som stlls redan r faststllda och bedms efter en skala, dessa data r vldigt ltt att analysera och r kvantitativa data. Halvstrukturerad intervju innehller bda strukturerna som uppges ovan. Nackdelen med denna metod r att de sjlvrapporterade data inte alltid stmmer verens med verkligheten. Det positiva med metoden r att den r subjektiv och flexibel (Hgg et al., 2007).

House of Quality (QFD)

QFD r till fr att effektivisera produktframtagningsprocessen, genom att granska kundernas behov och frvntningar. Detta fr att f njdare kunder, kortare utvecklingstid och hgre produktivitet. QFD anvnds bland annat fr att enkelt grunda upp en problemfrstelse som man inte visste om men ocks som ett utvecklingsverktyg fr att jmfra produkter mot varandra. Sjlva meningen med QFD r att gra en analys av sambanden mellan kundnskemlen och de tekniska specifikationernas mlvrden. Innehllet i QFD-verktyget kan struktureras i en matris som kallas The House Of Quality eller p svenska kvalitetshuset eller QFD-huset (Bergman & Klefsj 2012; Ullman 2010).

SWOT-analys

Genom en SWOT-analys kan en snabb lttverskdlig bild skapas ver en sysselsttning eller ett projekts ml. SWOT str fr Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats (styrkor, svagheter, mjligheter och hot). Det r en analys som har fr syfte att identifiera utgngspunkter och frutsttningar och drmed n det bestmda och definierade mlet (SVID 2014). Med denna metod mtas styrkorna mot svagheterna. Jmfra mjligheterna mot hoten, fr att drmed kunna vara medveten om problemen som kan uppst och hur de kan lsas. Detta kan ses som en karta fr projektet (Tonnquist 2012).

Canvas

Affrsmodellen Canvas r en strategisk plan fr att frmst skapa information, bygga p och utveckla nya eller p befintliga affrsmodeller. Det r ett visuellt diagram med element som beskriver ett fretags eller en produkts vrde genom proposition, infrastruktur, kunder och ekonomi. Det hjlper anvndaren att anpassa sin sysselsttning genom illustrationer med potentiella avvgningar (Osterwalder & Pigneur, 2010).

Konceptgenereringsmetoder

Brainstorming

Brainstorming r en metod som kan anvndas bde i grupp och individuellt. Utgngslget r att en grupp samlas ihop fr att alstra ider tillsammans. Sjlva pongen med metoden r att tillfra ider utefter sina egna synpunkter. I grupp brukar en utses till sekreterare som antecknar allt. Ju mer aspekter det uppstr desto fler ider kan man dela med varandra under och efter trffen. Eftersom alla ider kan leda projektet framt r ingen id en dlig id. En galen id kan leda till ngot anvndbart fr projektet som man inte trodde frst. Vid detta stadium fr iderna inte utvrderas. Det r bra att skapa grupper med personer med olika

11

bakgrunder, s det blir som pussel med varandras ider. Denna metod kan anvndas nstan nr som helst under projektets gng. (Ullman 2010; Landqvist, J. 2001).

Brainwriting

En frdel med brainwriting istllet fr brainstorming r att gruppmedlemmarna fr skriva ner sina ider istllet, vilket gr att personer som tenderar att ta mer plats inte begrnsar de som inte vgar prata ut i diskussionerna i brainstormingen. Perfekt andel av gruppmedlemmar vid brainwriting r sex personer. Metoden utgr frn att varje medlem delar upp ett papper i tre kolumner och brjar med att generera tre ider. Uppgiften faststlls innan det kan vara till exempel ett problem p hur en funktion skall lsas p en produkt. Efter fem minuter skickas sedan pappret vidare till nsta deltagare. Denne fortstter sedan att generera tre ider utefter fregendes ider. Nr processen har gtt igenom alla deltagare diskuteras mjliga lsningar fr problemet. Tydlig hnvisning r att det inte skall anvndas ngon muntlig kommunikation innan metoden avslutats (Ullman 2010).

Morfologisk matris

Denna metod anvnds fr att identifiera funktioner hos en produkt och komma p olika lsningar fr varje funktion. Den verkstlls med hjlp av en trappa som gr ner tre trappsteg. Det frsta steget fullfljs genom att bryta ner produktens funktion i tskilliga sm delar. I det andra steget utvecklas s mnga frestllningar av ider som r tnkbart fr varje funktion. Det tredje steget gr ut p att de olika funktionerna sammanstlls till olika gemensamma lsningar. (Ullman 2010).

Konceptutvrderingsmetoder

Pughs matris

Det r en metod dr olika koncept jmfrs mot varandra. Matrisen fungerar s att ett datum vljs (det koncept somt anses vara bst i nulget) som sedan stlls mot andra potentiella koncept. Koncepten fr olika pong. +1 som innebr att den r ett bttre koncept n datum. 0 innebr att den r lika bra som datumet och -1 r smre n datumet. Koncepten utvrderas med hjlp av en kravlista som delas i procentuella delar i hur viktigt de enskilda kraven r fr produkten. Summa av funktionskraven skall bli 100 %. Konceptens pong multipliceras med den procentuella viktfrdelningen och lggs ihop till en totalsumma. Med denna metod kan man identifiera vilket koncept som anses bst enligt kravuppstllningen (Ullman 2010).

Catia v5

Catia v5 r ett datorsystem som omvandlar de analoga ritningar i digitala teckningar vilka kan visualiseras i 3D-modeller. Med olika funktioner kan modellen ndras efter de nskeml och krav som finns. Programmet kan vara bra fr att visualisera hur en frdigstlld produkt skulle kunna se ut. Med hjlp av programmet kan ocks detaljer visas och hur de olika funktionerna sitter ihop med varandra (Ullman 2010).

12

3 Genomfrande

Underskningsfasen

3.1 Intervjuer

Intervjuer utfrdes p ett ldreboende i Halmstad som heter Nyhems Servicehus. Intervjuerna genomfrdes i sllskapsdelen av ldreboende och 50 personer intervjuas om deras upplevelser med anvndandet av en rollator. Frgorna stlldes muntligen till personerna och intervjuerna var halvstrukturerade.

Intervjuer gick ut p att ta reda p vilka hjlpmedel de anvnde. Personer kan anvnda flera hjlpmedel, detta mrks inte men dremot syns det vilket hjlpmedel som r viktigast nr de pratar om hjlpmedel. Sklet varfr de valde den kan jag inte sga exakt men jag kan gra ett utltande.

Etik

ven om talrika mnniskor tror alla har samma vrde och vill att det skall vara s, s har vl inte alla mnniskor, samma resurser i frga om makt och valmjligheter. Drfr ska varje individ ha rtt att f sin integritet, respekterat. God vgledare kan vara de fyra principerna. De skall accepteras oavsett vilken etisk grundprincip som t.ex. konsekvensetik eller pliktetik Respekt fr personer, (de tv gtt gra, icke skada omvandlades till ett, autonomi) samt rttvisa. The Belmont Report: Ethical Priciples and Guidelines for the Protection of Human Subjects of Research kallas vanligtvis fr Belmontrapport. (B. Forsman 2005)

3.2 Artikelskning

Artikelskningen skedde mer med tiden men frmst i brjan och slutet av rapportskrivandet. Det lades mycket tid p att ska vetenskapliga artiklar. De skmotorer som anvndes fr att ska vetenskapliga artiklar var frmst PubMed och ScienceDirect, men frgor stlldes ven till handledare, bibliotekarier, andra studenter, anvndare av rollatorerna och ldre fr ytterligare referenser. Skorden som anvndes vid artikelskningen var; rollator, skidor, tervinning, QFD, kretslopp, elektrisk motor, navmotor, spikskor, dubbdck, vinter, sn.

13

3.3 House of Quality (QFD)

I underskningsfasen anvndes QFD-metoden. Den gav en vldigt tydligt bild dr funktionerna inte skiljer sig mycket. Men olikheterna visade tydligt vad som r viktigare och vilken funktion som har mindre betydelse. I denna QFD-tabellen visade sig de hgst prioriterade vara Skidor (11,6), Bra konstruktion (9,6) och Frsljning (10,6). Lgst prioriterade var Behvs lite utrymme (2.4), Mycket plast (2,3) och Ltthanterbart (4,9).

Figur 1.3 Quality Function Deployment (QFD)

14

3.4 SWOT-analys

Figur 1.4 SWOT-analys

Figur 1.4 visar SWOT-analysen som frfattaren anvnde sig av och redovisade vid heltidsredovisningen. De styrkor jag hade vid detta projekt var att jag kunde arbeta med de mnniskor som behver en rollator ven d det inte r bra vder och att frfattaren lrt sig vldigt mycket under sin studietid. Handledaren hjlpte ocks till nr det behvdes. Svagheterna var att frfattaren visste endast lite om mnet och att han stod fr sina egna produktionskostnader. Hoten var att projektet kunde dra ut p tiden, att mlet skulle inte ns och att produkten skulle inte bli s som kunden ville ha den. Mjligheter r att frfattaren hade helt och hllet fritt val fr hur utfrandet av konceptgenerering skulle ske. En annan chans r att produkten kan komma att anvndas i verkligheten.

3.5 Canvasmodellen

Frdelen med Canvas-modellen r att punkter blir vldigt tydliga och man kan se vilka problem som kan uppst och hur de skall tgrdas. Den hr modellen ger mycket mer effekt nr den involverar mnga personer och produktdelar. I mitt fall hade jag turen att jag fick hjlp av en svetsare som hade jobbat i samma omrde som detta examensarbete och visste vilka delar jag behvde och var jag kunde kpa dem. Strsta hjlpen med detta system var att jag blev pmind om vilka personer jag mste vara i kontakt med, och ven f en knsla ver tidsramen samt att den verkade som en komihglista.

15

Konceptgenereringsfasen

Figur 1.5 Business Model Canvas. Strukturering p affrsmssigt fokus

Brainstorming

Figur 1.6 Brainstorming

16

Det ni ser frst r hur mina egna tankar gick och hur de ledde mig frn en tanke till en annan. Allts frn bubbla till bubbla som mer och mer tydligt visar p hur produkten var tnkt att se ut. Ju mer detaljer, desto bttre knsla fr man hur produkten r tnkt att se ut. Exempelvis har bilar blinkers och alla vet att de r gula, drfr skriver du ej att de r gula i nsta bubbla. Fr tnk dig att bilen r gul, eller bl, det pverkar knslan fr bilens utseende. Figuren Business Model Canvas finns ven i bilaga nummer 1.3.

Brainwriting

Figur 1.6 Brainwriting. Sttet att se tankar som leder till nsta tanke

Brainwriting liknar brainstorming och fler av de ider som dk upp i brainstormingen dk upp igen. Under brainwritingen kopplades mnga ider ihop fr att f s mnga lsningar som mjligt frn brjan. Metoden anvndes under en workshop fr att f andra mnniskors synpunkter. Tyvrr utfrdes denna workshop ihop med Biomekaniker som har samma bakgrund som jag sjlv, men samtidigt har de olika erfarenheter. Pong med brainwriting r att alla medlemmar skall f tid p sig att skriva ner sina egna ider utan att bli pverkad av ngon annan.

Resultat av konceptgenerering

Koncept 1 (bl)

I detta koncept har rollatorn ett hjul skruvat fast i mitten under korgen. Detta nya dubbhjul skall ha en elektrisk motor som ej r utbytbar. P detta hjul gr det att fsta skidor med ett elastiskt band som gr genom hjulets ekrar. Allts att ett band gr genom hlen som finns i hjulet, frn ena sidan av skidan till den andra sidan. Riktningsndringen av rollatorn sker i bakdcket av rollatorn. Handtaget r ett vanligt bygelhandtag vilket gr att det r ltt att trycka p bromsen d. Skidorna sitter lngst ner och rollatorn gr att fllas ihop som en stol.

Koncept 2 (gula)

Rollatorn har en elektrisk motor framme som kan tas av och p hjulet. ven dcket kan bytas ut med ett enkelt knapptryck frn rollatorn. Skidorna fsts med ett enkelt gummisnre genom hjulen. Rollatorn styrs av bakhjulen. Rollatorn har ven vanliga bygelhandtag. Rollatorns skidor r fsta p fram- och bakhjul och den kan fllas ihop som en vanlig stol.

Koncept 3(grna)

Tredje konceptet har elektriska motorer som kan bytas ut, p bde bak och framhjul. Detta ger stora kostnader fr de mste vara specifikt anpassade till denna rollator. Skidorna fsts med gripare som fster ver hela framhjulen. Rollatorn styrs av framhjulen. P denna rollatorn flls skidorna t varsin sida vilket ger den effekten att rollatorn tar mindre plats. Detta har en stor effekt fr sm lgenheter. Det r en stor kostnad men i lngden r det vrt det.

Koncept 4 (rda)

Det fjrde konceptet r det dyraste av alla koncept och omfattar alla hjlpmedel som jag har kommit p. Den har fyra elektriska motorer, en p varje hjul, vilket gr att man kan anvnda motorerna p varsitt specifikt hjul i taget. Hjulen finns med bde slta hjul och med dobbar. Rollatorns framhjul skter styrningen, och runt handtagen finns det skydd som skyddar fingrarna. Skidor finns till bde bak- och framhjulen s att de bakre hjulen kan anvndas fr att driva rollatorn framt i vintervglag.

17

Konceptutvrderingsfasen

Figuren 1.7 Morfologisk matris

Morfologisk matris

Figur 1.7 Utvalda komponenter jmfrs med varandra

18

Jag anvnder morfologisk matris till att vrdera olika produkter av samma egenskaper med varandra fr att slutligen f resultatet av vilka delprodukter som passar ihop till en hel produkt. Det vill sga, mnga olika egenskaper frn olika produkter sls ihop till en hel produkt som bst passar in p de andra.

Pughs matris

Koncepten som generades fram i konceptgenereringen i Morfologisk matris anvnds sedan och utvrderades i en Pughs matris. Det r diagrammen ovanfr, sidan 19. Den bla linjen r koncept (1), gul r (2) och grnt koncept (3) valdes som DATUM (referens), rd linje r koncept (4). De jmfrdes mot varandra med kraven frn kravspecifikationen. Resultatet av matrisen visade att koncept 1 var smst ifrn datumet och koncept 2 och 4 stod nrmast till datum men nd smre n datum. Denna slutsats visar tydligt att DATUM-konceptet (koncept 3) skall utvrderas mera.

Figur 1.8 Viktning, dvs. : Hur viktig en enskild komponent r i jmfrelse med andra.

CAD Computer Aided Design

Catia var ett hjlpmedel fr detta projekt fr att visa designet och hur rollatorn kommer att se ut med de extra hjlpmedlen. Bilder kan tas i programmet fr att simulera hur det skulle fungera i verkligheten. Catia gav ven vidare ider till nya koncept. Ett stort antal ritningar genererades i projektets alla faser (se bilaga 6). De funktioner och de egenskaper som finns i programmet leder till att den anvnds frmst av ingenjrer. Ursprungligen gjordes detta program fr flygplans fretag.

Krav Viktning 2 3 4

Elekriskt motor 10 -1 0 1

Hjul med elektrisk motor 5D

-1 1 0

Dubbat hjul med elektriskt motor 15 A -1 1 0

Skidorls 15 T 1 1 0

Styra 15 U -1 -1 0

Handtag 20 M -1 -1 0

Skridor 15-1 -1 -1

Flla rollator 10 0 0 0

Bromsbart p vinter 5 0 1 -1

Total -5 1 -1

Viktad

Total -65 -10 -5

1 2 4

19

Materialanalys

En materialanalys utfrdes frst genom en grovsllning av olika typer av huvudgrupper av material, bland annat metall, plast, eller komposit. Sedan utfrdes en djupare analys i databasen CES EduPack 2015.

Efter frsta urvalet fr handtaget skulle det kunna vara av kork d det r vldigt bra fr kunna anpassa efter handens ergonomi och kork r sjlvslocknande nr det kommer i kontakt med vrme vilket gr att det kan utsttas fr solen. Kustvder r ocks helt okej, som vind blandning med salt, och det r vibrationstligt. Att tervinna materialet gr inte. Men den har en mycket lgre C02 (0,04MJ/kg) avtryck n plast, som vanligtvis anvnds som handtag. Medan flera plastprodukter redan idag kan tervinnas till en viss del r nackdelen att nerbrytning kan ske efter en mycket lng tid. Plast r gjort av olja och naturens process att terskapa olja tar flera miljoner r. Medan trdens eftervxttid r mycket lgre (Mohsenin, N.N, Thermal Proterties of Foods and Agricultural MaterialsGordon an Breach, NY,1980).

Rollatorstllningen som bestr av jrn (gjutjrn)r gjord fr tungt lastade delar, r den billigaste av alla tekniska metaller. Jrn kan smltas och formas i komplicerade former och kan omformas utan att frlora egenskaper. tervinningsvrdet ligger vid (8.60 MJ/kg) det r ett vldigt hgt vrde. Motstndet mot kustvdret r helt okej och jrn r ej brandfarligt. Jrn r ocks motstndigt mot vibration och solen pverkar materialet knappast. Nackdel r att det r lite sprtt. Jrn kan blandas med nickel men ven krom, d stiger kostnader i hjden, det gr ven tervinningen svrare. Motorn som frmst bestr av jrn har samma egenskaper som rollatorstllningen.

Skidornas material hnvisas under Skidor och dr finns mnga material som inte r jttetydligt definierade vilket gr det viktigt att de r tervinningsbara.

4. Resultat

4.1 Intervjuresultat

Av de 50 tillfrgade var det 37 som gick med p att intervjuas och av dem var det endast 19 som ville prata om deras rollator. En av fjrdedel av de intervjuade var rollatoranvndare som hade ftt sin rollator av personalen p sjukhus d de inte kunde g sjlva. En annan fjrdedel hade ftt den av en arbetsterapeut, och de tv sista fjrdedelarna hade ftt den av sjuksktare respektive sjukgymnast. Tv av de tillfrgade visste inte var de ftt rollatorn ifrn.

Av de 19 intervjuade sa 15 att de anvnder rollatorn utomhus frmst. 18 av de tillfrgade lever sjlva. 11 stycken kom p sjlva att de behver en rollator och 17 stycken sger att de r mycket njda med den. Inget av anvndare bry sig om rollatorns utseendet, frgen eller om den gav ljud ifrn sig. Tv av de underskarna sger att de inte r njda med bromsade och att deras bromsar r utslitna. En knner ngest fr att ramla men sju sger att de knner sig stabila med rollatorn. 4 stycken sger att det r bra att kunna ha rollatorn fr att pausa nr de gr och handlar.

20

4.2 Prototypresultat

Figur 1.9 Protypen i helhet samt frklaring med varje tal vad det r.

Prototypen har mnga funktioner som har lagts till, jmfrt med en vanlig rollator, men hr skall de alla listas en efter en. Nr frfattaren ppekar att det har tillkommit en ny funktion innebr det att det r sllsynt hos en vanlig rollator

Den traditionella rollatorns funktioner r: 1. Handtag (svart) fr att styra rollatorn framt. 2. Handgrepp (rd) fr att kunna bromsa ifall det behvs. 3. Handgreppstng (silver) fr att hja och snka handtagen fr anvndaren av rollatorn. 4. Rustning (bl) som hller alla andra delarna p plats.

Dessa r de nya funktioner som finns p bda sidor av rollatorn: 5. Motorhllare (bl) som r dr fr att hlla motorerna p plats det r en stng som r vldigt enkel att producera som ger effektivt samt starkt stabilisering av motorn. 6. Motor (silver) som ger rollatorn med batteri kraft fr att driva rollatorn framt. Denna hlls p plats med rustning och en stng. 7. Motorkedja (gr) som r kopplad med den elektriska motorn samt med hjuldrivskivan som r fastskruvad p hjulet fr att kunna verfra kraften frn motorn till hjulet. 8. Hjuldrivskiva (gr) som r knutpunkten och som driver fram hjulet med motorn genom kedjan.

Dessutom kommer en alldeles ny funktion i ett annat omrde: 9. Skidor (rd) som anvnds p vintern fr att rollatorn inte skall sjunka ner i snn. De fsts med hjlp av snre genom hjulet frn den ena till den andra sidan av skidan.

Fortsttning med typiska funktioner: 10. Sittplatsen (svart) fr att kunna vila vid lngre strckor. 11. Pakethllare (rd) fr att kunna transportera varor. 12. Styrstng (rd) fr framhjul och bakhjul som tjnar till att manvrera rollatorn.

Sist och viktigast r: 13. Hjul (svart) fr att kunna rulla rollatorn.

21

1.10 Figur Min rollator testa/mlat/fungerat

Det speciella med de nya funktionerna r att de finns inte n i denna formen enligt frfattaren, inte heller i denna funktionssammanhang, allts verhuvudtaget inte. Test gjordes ngra dagar innan expo samt p expo, frmst av beskare samt av mnniskor som tar hand om mnniskor liksom vrden de ville testa. Dessutom var det studenter som jag har studerat tillsammans med och de var ganska njda, med undantag av motorns ljud och att man fick trycka p bda gasen fr att kunna styra rakt fram. Frdelen i och fr sig var dock att man kunde kra enhjuling. Projektet skapades fr att visa att det r ganska enkelt att bygga en rollator med elektronisk motor, med delar som kan kpas frn handeln.

5. Diskussion

Resultatdiskussion

Projektets tid lades frmst p att f fram en bra prototyp med bra kvalit fr en rollator med lg kostnad. Fr att f med s mnga anvndare som mjligt till rollatorn bestmdes att produkten skulle fokusera p vinterhalvret och gra den tillfrlitlig och anpassbar fr att ge mer trygghet till anvndarna.

Det r knt inom sjukvrden att kvinnor anvnder sig av rollatorer till strre del n mn (International Organization for Standardization, 1998). Ingen forskning visar dock varfr mn inte anvnder rollatorer lika mycket som kvinnor eller hur stor procentskillnaden r. Av den information som vrldsorganisationen utger kan man uppskatta att det finns vldigt lite underskning om just detta omrde. Det finns naturligtvis olika grupper av mnniskor som behver rollator och deras nskningar skall efterfljas fr att f en s god anpassad rollator som mjligt. Det finns faktorer som kanske inte mrks men som r viktiga fr de som r ansvariga fr rollatoranvndarna. Detta leder till frgan varfr man skall anvnda rollator?

22

Denna frga frskte besvaras med hjlp av enkt. Slutresultatet av enkten visade att det nstan bara var kvinnor som besvarade den. Rollatorerna var vldigt enkelt utrustade och detta kan kanske frklaras med den psykologiska effekten som Enis Jusufi; Dina Okbalidet (2011) beskriver i deras arbete. Frfattaren Johan Asplund (2004) skriver Jag r en konkret individ och drfr kunde jag genom mina kunskaper i biomekanik frst hur mnniskan pverkas. Jag kunde ven frst hur de fysikaliska principerna med skidor hjlper till vid transport tillsammans med dubbdck och dubbsko vid vintertid. Det gller att f frstelse fr vilka materialtyper produkten kan best av fr att f en s anpassad produkt som mjligt fr anvndare och samtidigt ta hnsyn till milj, kostnader och belastningsfrmga. Vdrets pverkan som vintervdret tas vanligtvis inte i beaktning i samband med rollatorer.

Varfr skall rollatorn ha en hjlpmotor? Jo, min observation av rollatoranvndning visade att vid bestigning av backar s hade mnga anvndare vldigt stora besvr med att ta sig upp fr backen. Detta var srskilt svrt om de hade hngt tunga vskor, till exempel shoppingvskor, vid sidan av rollatorn. Vid is och sn p vgen var det ofta omjligt att ta sig fram med rollatorn. ven min underskning av fortfarande ganska pigga anvndare vid ett ldreboende avsljade att mnga av dem var tvungna att stanna hemma vid dligt vder, och detta flera mnader i strck.

Skall en allvders-rollator vara anvndbar under hela ret s mste det finnas ytterligare en kraftklla p eller i rollatorn frutom mnniskans egen kraft, vilket skulle gra det mjligt att driva fram rollatorn ven vid svra vgstrckor. Frgan r nu, skulle det vara nskvrt att utforma kraftkllan s stark att mnniskans kraft blir verfldig? P s stt skulle anvndarens grningar kunna begrnsas till styrning av rollatorn. Detta alternativ kan dock inte godtas av fljande skl:

a) Syftet med en rollator r att ge en mnniska mjlighet att utnyttja sina avtagande krafter s bra som mjligt. Rollatorn som drivs och styrs av anvndaren br hjlpa honom, men fr inte tilltas att behrska honom eller att gra honom stndigt beroende av detta hjlpmedel.

b) Den tekniska insats som skulle krvas fr detta alternativ skulle verbelasta de flesta anvndare och tvinga dem att gna sin uppmrksamhet t denna kraftklla snarare n att njuta av till exempel naturen.

Gllande den stdjande kraftkllan finns det tv varianter att vlja mellan:

1. En frbrnningsmotor. Denna valdes bort efter noggrann granskning, bland annat fr att brnsletanken till motorn borde installeras separat och drmed skulle gra rollatorn komplicerad samt farlig fr anvndaren.

2. En elektrisk motor med batteri. Denna erbjuder alla de frdelar som en ytterligare kraftklla mste ge. P marknaden finns det mnga olika varianter av elektriska motorer samt tillhrande lmpliga batterier. De r avgasfria och reservdelar r oftast ltta att f tag p. Om man vill s kan man ladda upp batteriet med frnybar energi.

Mngfalden av elektriska motorer med batteri medfrde att man fick vrdera olika modeller mot varandra. Detta utfrdes genom strukturerad utvrdering med hjlp av maskinteknikexperten Pr-Johan Lf, dr olika modeller av elektriska motorer med batteri utvrderades inom hantverksindustrin, ssom kksredskap. Detta gjordes frmst genom att jmfra modellerna i pris och hur mycket man fr fr detta d det gllde ett prototyptest exempelvis. Kvaliteten uteslts i jmfrelsen.

Priset str fr motorstyrkan samt batteri och batteriladdningsfrmga.

Vid denna kvalitet r det inte svrt att ta isr produkten, omstrukturera den och placera den, i detta fall vid rollatorn. Detta gr det allts ltt att hlla den i stnd samt att reparera den.

23

Fr anvndaren r det enkelt att stta igng motorn. Nr press-knappen trycks in startar motorn och d gasen slpps bromsar motorn automatiskt. Pressknappen r kopplad till ett batteri samt motorn.

Batteriet kan bytas om det behvs. Motorn r fastskruvad vid rollatorns chassi som driver fram rollatorn, vilket sker via dess egen axel samt hjulets axel. Kraftverfring intrffar genom remmen emellan dessa.

Denna information gavs av fackhandelsexpertens sljare som jag kpte delarna av p internet. Jag fick frmst kunskap om axlarnas storlek samt remmens lngd.

Metoddiskussion

Jag valde den hr litteraturen fr jag knner att den har omfattande information som jag behvde fr att ta mig vidare med projektet. I metoden ing artiklar, bcker, hemsidor samt Pughs matris, brainstorming och brainwriting. Jag anvnde ven en workshop, en intervju, ett Gantt-schema, SWOT-analys och Canvas-modell.

5.1 Underskningsfasen

En muntlig intervju genomfrdes med ungefr 50 personer av vilka 37 ville prata om vilket hjlpmedel de anvnder, hur njda de var och om man kunde frbttra dem. I den intervjun berttade 19 personer att de anvnder rollator som hjlpmedel. Vid underskningen s svarade alla intervjumedlemmar att allt r bra med rollatorn, det gick dock inte att definiera i en gradskala hur dlig eller bra rollatorn var. Problemet kan vara att intervjun skedde i ett stor sllskapsrum dr alla satt och pratade i en stor grupp. Intervjun pgick i flera timmar Sklet till varfr inte alla svarade att ngot var dligt hos rollatorn kan vara att de inte vill dela med sig av sina svaga sidor med varandra fast det r uppenbart eller till och med r synligt. ven nr frgan stlldes blev svaret nej och att rollatorn fungerade bra, men egentligen var kanske tankarna varfr skall rollatorn frbttras, den hjlper ju redan mig som den r. Varfr skall jag klaga? Det ju bara en rollator". En empirisk studie av Enis Jusufi och Dina Okbalidet, 2011p Hgskolan i Halmstad om betydelsen av den sociala interaktionen inom ett specifikt ldreboende konstaterades att en interaktion mste skapas genom en hndelse som exempelvis att man spelar ett spel tillsammans. Studier har visat tydligt att de r ngot fel med detta beteende och att personerna kanske gmmer ngot. Att detta tillsammans med kostnader str i centrum fick jag veta muntligen ur ett samtal frn Hjlpmedelscentrum. Processen visar att det stmmer verrens och det r detta mitt slutresultat visar.

House of Quality, anvndes vldigt tidigt fr att skapa tydlig struktur fr vilka egenskaper och extra hjlpmedel som skulle vara de viktigaste funktionerna fr rollatorn. Genom tydligt ordval och hnsyn till andra frdmedel som anvnds p vintern kunde det bestmmas vilka egenskaper som skulle vara i fokus under hela projektet och blev grunden som de olika delarna byggdes p.

5.2 Genereringsfasen

Denna fas genomfrdes frmst med brainstorming och brainwriting. Metoderna gav vldigt mnga ider och information som inte hade tnkts p innan. Drmed tillkom ett s stort utbud av ider som bidrog till att uppfylla mlet. Brainstorming anvndes fr att strukturera upp de olika kunskaperna som fanns i projektet och ritades upp i en mindmap. I brainwritingen samlades biomekaniksstudenter i en workshop. Enligt Ullman (2010) r frdelen med brainwriting att varje enskild deltagare kan skriva ner sina ider, utan att bli strd av ngon annan deltagare. Samtidigt fs vldigt mnga synpunkter och synvinklar frn de personer och

24

hur man kan tnka fr lsa problem p ett annat stt. Strsta nackdelen i detta fall var att potentiella anvndare inte var inbjudna i denna workshop. Anvndarna har enannorlunda bild och ett annat frhllande till produkten d den r starkt kopplad till vardagliga situationer.

Enligt Ullman (2010) anvnds den morfologiska matrisen fr att binda ihop olika prototyper och jmfra de olika modellerna. I detta fall r prototyper delarna till en sammanstllning av koncept.

5.3 Utvrderingsfasen

Utvrderingen var frmst baserad p Pugh matris vars koncept jag kommit fram till med metoderna innan. Med den metoden skulle jag g vidare till produktprototypen. Nr det gllde de praktiska momenten frndrades vissa delar helt och hllet frn hur det var tnkt. Detta terspeglas ocks i CATIA V5-ritningen. Dessa frndringar skedde d kostnader alltid str i fokus nr det gller hjlpmedel som rollatorer. Med den grundprincipen fr hjlpmedlens funktion frndrades ej. Vid den hr prototypen r de kostnaden som prioriteras hgst och utseendet i det mn de gr. Denna information, informationen frn den morfologiska matrisen och iderna frn brainstormingen hjlpte till att vrderade vilka hjlpmedel prototypen borde ha. Jag har ven lst underskningar och fackartiklar om hjlpmedel och andra produkter.

Det slutliga konceptet ritades upp i Catia V5. Strsta delen av arbetet gick t att rita upp konceptet i Catia. Dock visade det sig vara svrt med fr komplexa geometrier och flera fel uppstod lngs vgen som gjorde att det tog lng tid att rita upp modellen. Men allt eftersom en bttre frstelse fr programmet erhlls gick arbetet snabbare och enklare framt. Modellen gav en tydlig bild av vad som var rtt och fel med prototypen och visade hur detaljerna satt ihop.

5.4 Kritisk granskning

Mlgruppen som produkten riktade sig till var de som hade svrt att g utan hjlpmedel. Hjlpmedel anvnds som en sista utvg och d det verkligen behvs. Fr att frenkla fr anvndaren skall hjlpmedlet ocks fungera som ett frdmedel. Rollatorn skall hlla uppe kroppen nr anvndaren inte orkar gra det sjlv. Hur rollatorn skall se ut skall anvndaren sjlv bestmma. Anvndaren mste tycka om produkten om de skall anvnda sig av den. Anvndaren skall f den rollatorn som r bst fr just den anvndaren.

Som vi vet r mnniskor gjorda fr att leva ett mngsidigt liv. Idag lever personer i pensionsldern ensidigt och repetitivt eller utstts fr ptaglig stress frn deras arbetsliv, vilket kan leda till problem som nedsatt immunfrsvar och skador, som vrk och hjrtproblem. Enligt Hgg, Ericon och Odenrick (2008) kan skador vara en kombination av olika problem med ergonomin. Man kan visserligen redan bli skadad av fr mycket belastning fr kroppen under en kort tid och drmed frsvinna frn arbetslivet p grund av till exempel frslitningsskador som kan leda till frtidspension (Bjurvald, 2004). Drfr mste de arbetsgrupper inom vrd s som arbetsterapeuter ,lkare sjukskterskor samt familjen f kunskaper om nr det behvs en rollator. Komminukation r viktigt, och srskilt viktigt r det mellan anvndaren och lkaren fr att de skall f en relation. Lkaren mste ge en tydlig bild fr just den anvndaren som sedan r den som tillslut skall st fr avgifterna. Lkaren mste bertta fr hur anvndarens hlsa r, hur svagheterna kommer frndras med tiden om han/hon inte gr ngonting t dom. Motivering r viktigt eftersom vissa mr bttre om de med mindre hjlp kan klara sig sjlva. D r anpassning fr att kunna anvnda rollatorn i nromrde viktigt och de anpassningarna r en liten belastning jmfrt med kroppens belastningar utan rollatorn. Rollatorn hjlper att stdja anvndaren vid gng och kan ge en strre skerhet i rrelserna bde inomhus och utomhus.

25

Man borde genomfra en underskning fr att ta reda p om min produkt r bttre n den som finns idag. Kanske kan det skapas en studie som man kan anvnda som jmfrelse som sedan standardiserar mttenheter och ser skillnad p olika anvndare med olika rollatortyper samt kroppsstllningar och ven belastningar som kroppen tar upp. Det skulle vara det bsta men d standarden mste accepteras av mnga arbetsgruppen med olika bakgrundskunskaper och frhllande till patienten kan det bli svrt. Kanske kan ett instrument utvecklas som snabbt och enkelt mter vilken rollator man skall ha fr just sin kroppstyp.

Av en annan artikel i lokaltidningen i Halmstad (bilaga 5) framgr det vldigt tydligt att funktionshindrade personer vill vara nnu mer inblandade i samhllet n de r idag. En vinterrollator skulle gra att de kan vara mer aktiva p vinterhalvret.

Kostnaden fr att bygga en rulla rollator, kostar rollator runt 800 kr, jag fick den av landstinget, plus de extra delarna som motor ligger rund 1100 kr. Dr ingick inte gllande arbete liksom kunskapen som personen behver fr genomfra produktsteg, som exempel gller som svetsning, svarvning, material tligtheten, batteristyrkan av behovet, och s vidare och var bara en protyp vad skulle ske om rollator skulle har en motor .

Marknadfrsljning kan och skulle ske genom efterfrgande p marknad, reklamvis samt g verens med sjukvrden, att de behver den och ge ut denna. Detta r ven hur man nr kunden som mste bli involverat av personen som ge ut denna. Kravet av mlgruppen finns inte n, s lnge kunde inte har testa, och den person som har frgat interjvu skulle inte frst varfr det r s viktigt.

Framtiden

Mer information om rollatorn r viktig fr att kunna utveckla den. Att de olika institutionerna som finns i Sverige sammarbetar mer med varandra och ven med de olika arbetsgivarna r ocks viktigt. Fr att inte frlora information r det vrdefullt och man mste n fram till de som behver den och sedan anvnda den fr att f ytterligare frstelse. Vinterhalvret har specifika vgunderlag som kan kompenseras med tillbehr fr speciella frhllanden. Den skall enkelt g att anpassa efter anvndaren drmed skall den som skapar den ha kunskap om kroppen. Det kan enligt Theorell (2003) ven gras i framtiden genom att samla p sig mer information om kroppen med olika underskningar fr att kartlgga vilka som kan ha problem i framtiden med hlsobeskymmer.

6. Slutsats

Syftet med detta arbete r att frbereda marknaden fr en rollator som kan brukas srskilt p vintern utan vidare svrigheter men som ocks kan anvndas under resten av ret. Mitt frslag syftar p att anvndaren bara behver ga en enda rollator det vill sga den som har presenterats i den hr rapporten.

Min framstllning frutstter att materialen som anvnds fr att producera rollatorn skall vara teranvndbara och inte skadligt fr brukaren eller miljn. I detta sammanhang vill jag ocks srskilt ppeka vikten av de olika handtag som anvndaren har konstant kontakt med nr han/hon anvnder rollatorn.

26

Referenser

Alkjr T, Larsen P, Pedersen G, Nielsen L, Simonsen E, (2006) Biomechanical analysis of rollator walking BioMedical Engineering Online, 5, 1.

Allen S, Resnik L, och Roy J, (2006). Promoting Independence for Wheelchair Users: The Role of Home Accommodations. The Gerontologist, 46, 115-123.

Amtsrdsforeningen et al. Offentlige tilskud p hjlpemiddelomrdet(Danish ) Copenhagen : Schultz Information, 1999.

Assistive Technology- Shapeing in the Future. ISO Press, 2003, 931-935.

Bales PB, PB, Smith J. (1999). Handbook of theories of aging, In: Bentson VL, Schaie, KW. (Eds.), Multilevel and systemic analyses of old age: Theoretical and empirical evidences for a fourth age. pp. 153-73. Springer, New York.

Brandt , Iwarsson S, Sthl A, (2003). Satisfaction with rollators communtity- livning user: A follows: A follows-up study. Disability and Rehabilitation, 25, 7, 343-353.

Brandt . 2005. Outcomes of rollator and powered wheelst air intervation: User satistisfaction and particitpation. Doctoral dissertational, Faculty of Medicine, Division of Occupional Therapy, Lund University, Lund

Bremert C. and Hake, J. 2011, Rollator-underskning och utveckling kring framkomlighet I hemmet, Biomechanics och Biomedicine, Halmstad University.

Campbell A, Robertson M, Gardner M, Norton R, Tilyard M, Buchner D (1997). Randomised controlled trial of a general practice programme of home based exercise to prevent falls in elderly women. British Medical Journal, 315, 7115, 1065-1069.

Cribbs R.W. (1953), Walking Aid US Patent 2656874, US Patent Office

Crimmins EM, Saito Y, Reynolds SL (1997). Further evidence on recent trends in the prevalence and incidence of disability among older Americans from two sources: the LSOA and the NHIS. The Journals of Gerontology, Series B, 52, 2, 59-71.

D. Macii, A, M. Colombo, P Pivato, and D. Fontanelli. (2013) A data fussion technique for wireless ranging performance impromanvement. (IEEE) Institute of Electrical and Electronics Engineers Instrutentation and Meaturement, Trans. On 62, 1, 27-37.

Davenport R.D (2005). Robotics. In Mann, W.C (Eds.), Smart Techology for Aging Disabilitiy, and Independence: The State of the Science. John Wiley & Sons, Hoboken, New Jersey. 67-110.

Enis Jusufi; Dina Okbalidet; (2011). En empirisk studie om betydelsen av den sociala interaktionen inom ett specifikt ldreboende./ Sektionen fr hlsa och samhlle (HOS); Hgskolan i Halmstad( examenarbete)

Foley MP, Prax B. Crowell R, Boone T, (1996). Effects of assistive devices on cardiorespiratory demands in older adults, Physical Therapy, 76, 1313-1319.

Geriatrisk rehabilitering, teamarbete, Socialstryelsen, Rehabilitering. In: Tallis, Fillitt, Brocklehurst`s Textbook of geriatric medicine and gerontology,(eth ed), London, Churchill Livingstone 1998

Gilbert., R, Anthony,. P, (2010) Transport Revolutions: Moving People and Freight without Oil, New Society Publishers.

27

Gillespie LD, Gillespie WJ, Robertsson MC. Lamb SE, Cumming RG, Rowe BH. (2005) Intervention for preventing falls in elderly people.The Cochrane Database of Systematic, vol 4.

Graafmans WC, Lips P, Wijhuizen GJ, Pluijm SM, Bouter LM (2003). Dailypysicial activity and the of a walking aid in relation to falls in relation to falls in elderly people in a residential care settin. Zeitschrift fr Gerontologie und Geriatrie, 36, 23-28.

Guralnik JM, Leveille SG, Hirsch R, et al. (1997). The impact of disability in older women. Journal of the American Medical Women's Association, 52, 3, 113-120.

Haak M, Fnge A, Iwarrson S, Dahlin- Ivanoff S, (2007). Homme as a signifation of independence and autonomy: Experiences amony ver old Swedish people. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14, 16-24.

Harper CM, Lyles YM, (1988). Physiology and complications of bed rest, The Journal of the American Geriatrics Society, 36. 1047-1054.

Helbostad J, Sletvold O, Moe-Nilssen R, (2004). Effects of home exercises and group training on functional abilities in home-dwelling older persons with mobility- and balance problems. A randomized study. Aging clinical and Experimental research, 85, 6, 993999.

Hellstrm T. (2012). En intelligent rollator with steering by breaking. PhD thesis, Ume Universitet.

Hellstrm T.(2011)SLUTRAPPORT FOKUS Verifiering, Projektnummer 300368, Bussiness report Hellstrm Innovation. In Swedish

Hovbrandt P, Friedlund B, Carlsson G, (2007). Very old peoples experiences of occupational performance outside the home. Possibilities and limitations Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14, 2, 77-85.

Hui Liu, H, H. Darabi, P Banerjee, and Jing LIiu, (2007). Survery of wireless indorr positioning techniques and system, Man and Cypernetics, Part C: Applications and Reviews, 37, 6, 1067-1080.

Hggblom-Kronlf G, Hultberg J, Eriksson BG, Sonn U (2007). Exeriences of daily occupations at 99 years of age. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14, 3, 192-200.

I. Guvenc and Chia- Chan Chong, (Third Quarter 2009). Sourvey on TOA Based Wireless Lacatization and Mitigation Techniques, IEEE Communications Surveys& Tutorials, 11, 3, 107-124.

International Organization for Standardization. Technical aids for disabled person-Classification. ISO 9999: 1998 (E). Geneva: International Orgination for Standardization, 1998.

Jeppson K., Grassman A., (2012) Frndrade insatser med ldrade, Allt om hjlpmedel, Nr 6 oktober 2012.

J.Persson, M. Husberg, G. Hellbom, A. Fries, (2007). Kostnader och effekter vid frskrivning av rollatorer, Linkping: Linkping University Electronic Press, s 28.

Ji Gang, Adrian D.C . Chan, Aysegul Cuhader (2010). Heart Rate Reliabilility for the Smart Rollator, University Carleton, Instrumentation and Measurement Technology Conference (I2MTC), (IEEE) Institute of Electrical and Electronics Engineers, 1044 1047.

28

Judge JO, Lindsey C, Underwood M, Winsemius D (1993). Balance improvements in older women: effects of exercise training. Journal of American Physical Therapy Association, 73, 25462.

Jnsson L. (1999) Rollator betydelse fr ldre kvinnor I ordinrt boende. Vallingby, Sverige: Hjlpmedelsinstitututet 1999

Jnsson L: Rollatorns betydelse fr ldre kvinnnor I ordinrt boende- en trering studie. Hjlpmedelsinistitutet. Stockholm. 2002. Best nr 02203

K. Lingemann, A Nchter, J. Hertzberg, and H. Surmann, (2005). High-speed laser locatization for mobile robots, Roboticics and Autonomus Systems, 51, 4, 275-296.

Karlsson, S., Lovn, E., Mikaelsson, L-., Mrtensson, L., Osvalder, A-L, Rose,

Kate H.S., Kang T. and La Pante M.P. (2000). Mobility devices use in the United States, Washingston (DC). National Institute on Disability and Rehabilition Research, U.S Department of Education.

Lacey G, MacNamara S, (2000). User involvemement in the design and evaluation of a smart mobility aid. Journal of Rehabilitation Research and Development, 37, 6, 709-723,

Lawton MP. (1982) Competencea, environmental press, and the adaptation of the older people. In:Lawton Windley PG TO, editors. Aging and environment: Theoretical appraorches. New York: Springer; Social Science and Medicine 33-59

MacRitchie RF. Reducing the incidence of falls among elderly nursing home residents: an evaluation of an ameliorative pilot program. Southern Connecticut State University; 2001 May. P 4

Mahoney J, Euhardy, Carnes M, (1992). A comprisation of a two-wheeled walker and a three-wheeled walker in a geritric population. Joural of American Geriatrics I Society, 40, 3, 208-212.

Manton KG, Corder L, Stallard E, (1997). Chronic disability trends in elderly United States populations: 1982-1994. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 94, 6, 2593-2598.

McCartney N, Hicks A, Martin J, Webber C (1995). Long-term resistance training in the elderly: effects on dynamic strength, exercise capacity, muscle, and bone. The Journals of Gerontology A, Volume 50A, Issue 2, B9710.

McCradie C, Tinker A. (2005).The accepability of assistive technology to older poeple.

Perks, B.A., Mackintosh, R., Stewart, C.P.U., Bardsley, G.I. (1994). A survey of marginal wheelchair users. Jouranl of Rehabilitation Research and Development, vol. 31(4), ss. 297-302.

Ottosson, S. (2004). Dynamic product development-DPD. Technovation, 24, 3, 207-217.

Rao SS. (2005) Prevention of Falls in Older Patients. American Family Physician, 72, 1, 81-88.

Rentschler A, Cooper R., Blasch B, Michael L. Boninger, (2003). Intelligent walkers for elderly, Performance and safety testing of VA-PAMAID robotic walker, Journal of Rehabilitation Research and Development, 40, 5, 423432.

Roomi J, Yohannes AM, Conolly MJ (1998). The effect of walking aids on exercise capacity in elderly patients with chronic obtrusive pulmonary disease. Age and Ageing , 27, 6, 703-706.

29

S. Se, D.Lowe, and J. Little, (2002). Mobile robot localization and mapping with uncainty using scale-invariant visual landsmarks, The International Journal of Robotics Research, 21, 8, 735-758.

Smith J. (1999). Multilevel and systemic analysesof old age: Theoretical and empirical evidence for a fourthage. In: Bentson VL; Schaie Kw, (Eds), Handbook of theories of ageing. 153-73. New York: Springer Publishing Company

Solway S, Brooks D, Lau L, Goldstein R, (2002). The short-term effect of a rollator on functional exercise capacity among individuals with severe CORD. Offical Publication of the American College of Cheast Pysicians. 122, 1, 56-65.

Sonn U, Davegarth H, Lindskog AC, Steen B, (1996). The use and effecteness of assistive devices in an elderly urban population, Aging Clinical and Experimental Research, 8, 3, 176-183.

Suzanne G. Leveille, Jack M. Guralnik, Luigi Ferrucci Jean A. Langlois (1999). Aging successfully until death in old age: Opportunities for increasing active life expectancy, American Journal of Epidemiology. 149, 7, 654-664,

W. D. Recken, (1993) Concurrent localisation and map building for mobile probots using ultrasonic sensors. in Proc. (IEEE) Institute of Electrical and Electronics Engineers / (RSJ) Robotics Society of Japan Int. Conf on Intelligent Robots and systems IROS, Yokohama, Japan, 3 , 2192- 2197.

Y. Touati, H. Auodia, and a. Ali- Cherif,(2010) Ingelligent whelchair localization in wireless sensor networks environmen: a fuzzy logic approach, in Proc. In EEE Int. Conf. On Intelligent System(IS), London, United Kingdom, 408-413.

Youdas JW, Kotajari BJ, Padgett DJ, Kaufman KR (2005) Partitikal weight-bearing gaint using conventional assistive devices., Archives of Physical Medicine and Rehabilitation 86, 3, 394-398,

Bcker

Asplund, Johan (2004) Det sociala livets elementra former, Bokfrlaget Korpen

Bjurvald, M., Peterson, N, F., (2004). Ergonomi. Stockholm: Prevent 2004

Bjrn Dahlroth (1998). Avfall och Energi, En kunskapssammanstllning, huvudetrapport Stor-Stockholm Energi AB

Christina von Heijane Wiktorin, Margareta Nordin. (2011). Tillmpad Biomekanik. Studentlitteratur.Lund, Upplaga 2:1

David G. Ullman (2010) The Mechanical Design Process 4. Uppl., The Graw-Hill Companies, Inc.,Singapore

Edling, C., Nordberg, G., Nordberg M., (red.) (2003). Arbets och miljmedicin- en lrobok om hlsa och milj. Lund:Studentlitteratur AB.

Forsman, Birgitta (2005) Etik i biomedinsk forskning- en orientering. Lund:Studentlitteratur AB

Gamma K, (1982) Skidteknik (the handbook of skiing). Frlag:forum grunder. 2 Uppl. Stockholm. Carlssons Bokfrlag

L-E Gotthard (2000). Utvecklingsstrning och andra funktionshinder. Bonnier

30

H-C Holmberg (red.) (1996). Svensk Lngdkning, Teknik/ Metodisk, Klassisk och fri teknik. Svensk Skidfrbundet.

Landqvist, J. (2001) Vilda ider och djupodlande analys om designmetodikens Konstfack. Institutionen fr industridesign. Frlag: Carsson

Lantz, A (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB

Lundmark R. & Samakovlis E. (2011) Avfall, tervinna, brnna eller slnga? SNS frlag

Jacobson S. & Hogmark S.(1996) Tribologi, friktion, smrjning, ntning. Frlag Liber Utbildning AB

Theorell (2003). Psykosocial milj och stressLund:Studentlitteratur AB,

Tonnquist, B. (2012). Projektledning. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.

Whittle M. (2007) Gait analysis an introduction. Elsener Ltd

sterlin, K. (2011) Design i fokus (fr produktutveckling). 3:2. Uppl. Malm. Liber AB.

Materialanalys(kork): Kemna, R., van Elburg, M., Li, W. and van Holsteijn, R. (2005). Methodology study eco-design for energy-using products [Hmtad 10-6 10-02].

Methodology study eco-design for energy-using products Kemna, R., van Elburg, M., Li, W. and van Holsteijn, R. (2005) http://ec.europa.eu/enterprise/eco_design/finalreport3.pdf [Hmtad: Juli 10, 2002].

Rddningsverket. 199-107 Fallolyckor bland ldre samhllets direkta kostnader. 2003. http//www.srv.se/Shopping/pdf/199009.pdf [Hmtad: Juli 10, 2002].

Hellstrm T. (2012), Styrutrustning fr hjulfrsett gnghjlpmedel, Swedish patent SE 535373. [Hmtad: 2015-05-24]

http:/www.prv.se/spd/search?lang=en&tab=1. [Hmtad: Juli 10, 2002].

Stiftelsen Svensk Industridesign (2014). SWOT-analys. URL:http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/1-Forberedelse/Verksamheten/SWOT-analys/[Hmtad: Juli 10, 2002].

Hjlpmedelsinstitutet 2010. Hjlpmedelsverksamhet i frndring . Tillgngligt frn http://www.hi.se/Global/dokument/publikationer/2010/103114-pdf-hjalpmedelsverksamhet-i-forandring.pdf

http://www.businessmodelgeneration.com/canvas/bmcksamhet-i-forandring.pdf [Hmtad: 2013-05-24](indruktionen)

Hjlpmedelsinstitiutitet. Rollatorn betydelse fr ldre med rrelsehinder. Stockholm. 2005. Best nr.: 05347-pdf. www.hi.se /butik /pdf/ [Hmtad: 2015-08-24]

(Dttrar vrdar sina frldrar, allt om hjlpmedel, Nr 6 oktober 2012), sida 6,

Allt om hjlpmedel 2010 nr 7 nov 10, Hjlpmedelsinstitiutitet, Stockholm 2005

(2010, Nr3 maj, Allt med hjlpmedel)

http://www.vetenskaphalsa.se/rollator-eller-inte-pa-aldre-dar/ [Hmtad: 2015-03-14].

http://site.ebrary.com/lib/halmstad/reader.action?docID=10397417 [Hmtad: 2015-06-9]

http://www.innovationsinspiration.se/web/page.aspx?refid=2948besk [Hmtad: 2015-06-17]

31

http://site.ebrary.com/lib/halmstad/reader.action?docID=10397417

The DALi Project,http//www.ict-dali.eu/dali, November2011

32

Bilagorfrteckning

Bilaga 1.1 1.1 Friktion

Bilaga 1.2 1.2 Gnganalys

Bilaga 1.3 1.3 Quality Function Deployment (QFD)

Bilaga 1.4 1.4 Swot

Bilaga 1.5 1.5. The Business Model Canvas

Bilaga 1.6 1.6 Brainstorming

Bilaga 1.7 1.7 Morphology

Bilaga 1.8 1.8 Pughs Matris

Bilaga 1.9 1.9 Protypen i helhet samt frklaring med varje tal vad det r

Bilaga 1.10 1.10 Min rollator testa/mlat/fungerat

Bilaga 2. 2.1 Ideritningar till extra delerna av rollator

Bilaga 3. 3.1 Tidning

Bilaga 4. 4.1 Rollator extra delar

33

Bilaga figur 1.1 Friktion

Bilaga figur 1.2 Gnganalys

34

Bilaga figur 1.3 Quality Function Deployment (QFD)

35

Bilaga figur 1.4 Swot

Bilaga figur 1.5 The Business Model Canvas

36

Bilaga figur 1.6 Brainstorming

37

Bilaga figur 1.7

38

Bilaga figur 1.8 Pughs matris

Bilaga figur 1.9 Protypen i helhet samt frklaring med varje tal vad det r

Krav Viktning 2 3 4

Elekriskt motor 10 -1 0 1

Hjul med elektrisk motor 5D

-1 1 0

Dubbat hjul med elektriskt motor 15 A -1 1 0

Skidorls 15 T 1 1 0

Styra 15 U -1 -1 0

Handtag 20 M -1 -1 0

Skridor 15-1 -1 -1

Flla rollator 10 0 0 0

Bromsbart p vinter 5 0 1 -1

Total -5 1 -1

Viktad

Total -65 -10 -5

39

Bilaga figur 1.10 Min rollator testa/mlat/fungerat

Bilaga 2.1 Ideritningar till extra delerna av rollator

40

41

42

Bilaga hjuletbyte, skidor, elektrisk motor

43

Bilaga 3.1 Tidning

44

Bilaga 4.1 Rollator extra delar

Besksadress: Kristian IV:s vg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-mail: registrator@hh.sewww.hh.se

Noel Bernzen