Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Undersökningen ”Svenskarna med
funktionsnedsättning och internet 2017”
Användning av smarta
telefoner, datorer och
surfplattor
Begripsam
www.begripsam.se
Stefan Johansson
0708-23 10 64
2
Om undersökningen och dess rapporter Undersökningen ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2017” kompletterar den
officiella statistiken om vad svenskarna gör på internet och hur de tycker att smarta telefoner,
datorer och surfplattor fungerar.
Genom flera etablerade undersökningar finns en god bild av vad svenskarna gör på internet, vilka
tekniska hjälpmedel de använder och vilka eventuella svårigheter som finns. Dessa undersökningar
baseras på urval av den svenska befolkningen, men då urvalen är relativt små är sannolikheten att
hitta personer med vissa funktionsnedsättningar låg.
Därför har den här undersökningen genomförts som en s.k. skuggundersökning. Den har mätt samma
saker som har undersökts i andra undersökningar, men de metoder som använts fokuserar på att
hitta fler personer med olika funktionsnedsättningar. Detta i syfte att komplettera, fördjupa och
förtydliga bilden kring internetanvändningen hos personer med funktionsnedsättning.
Den här undersökningen presenteras i tre rapporter samt i 53 statistikbilagor. De tre större
rapporterna är:
• Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet (huvudrapport)
• Användning av smarta telefoner, datorer och surfplattor
• Tillgång till hjälpmedel
De 53 statistikbilagorna är en detaljerad statistiksammanställning som visar svaren på
undersökningens frågor, uppdelat olika grupper. Varje statistikbilaga visar statistik över svar från alla
tre rapporternas områden. Statistikbilagorna beskriver svaren utifrån följande
grupperingar/skärningar:
- Diagnoser, 11 statistikbilagor
- Funktionsnedsättning och svårigheter, 16 statistikbilagor
- Sysselsättning, 8 statistikbilagor
- Boendesituation, 8 statistikbilagor
- Inkomst, 3 statistikbilagor
- Utbildningsnivå, 7 statistikbilagor
Undersökningen är initierad och genomförd av Begripsam och har finansierats av Post- och
telestyrelsen (PTS) och Konsumentverket. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har bidragit med
vetenskapligt stöd och flertalet personer i föreningar och organisationer har bidragit med ett stort
ideellt engagemang.
Huvudansvarig för studiedesign och rapport: Stefan Johansson, Begripsam och KTH
Vetenskaplig ledare: Jan Gulliksen, KTH
Expert - enkätmetodik och kvantitativa analyser: Catharina Gustavsson, Centrum för
Klinisk Forskning, Dalarna
Projektledare: Kerstin Ivarson Ahlstrand, Begripsam
Projektteam: Louise Tengstrand, Tommy Hagström, Mia Larsdotter, Wille Johansson,
Marcus Ahlstrand, Lisa Åström samt medlemmar i Begripsamgruppen.
Mer information om undersökningen hittar du på www.begripsam.se/internet
3
Innehåll i rapporten Om undersökningen och dess rapporter ................................................................................................. 2
Innehåll i rapporten ............................................................................................................................. 3
Undersökningens bakgrund och upplägg ................................................................................................ 4
Varför behövs den här undersökningen? ............................................................................................ 4
Vår metodik – skuggundersökningar ................................................................................................... 8
Om diagnoser, nedsättningar och svårigheter .................................................................................. 11
Socioekonomiska bakgrundsfaktorer ................................................................................................ 12
Rapporten ”Användning av smarta telefoner, datorer och surfplattor” ............................................... 14
Tolkning av våra resultat .................................................................................................................... 14
Tillgång till digitala utrustningar ........................................................................................................ 14
Var finns de största gapen? ............................................................................................................... 16
Sammanfattande slutsatser ............................................................................................................... 16
Resultat och slutsatser: Smarta telefoner ......................................................................................... 18
Resultat och slutsatser: Datorer ........................................................................................................ 40
Resultat och slutsatser: Surfplatta ..................................................................................................... 59
Reflektioner över de socioekonomiska faktorernas roll .................................................................... 78
Om Begripsam ........................................................................................................................................ 80
4
Undersökningens bakgrund och upplägg
Varför behövs den här undersökningen? Digitaliseringen påverkar i princip alla delar av våra liv men det är högst oklart hur väl
personer med olika funktionsnedsättningar är delaktiga i den pågående digitaliseringen.
Internet, smarta telefoner, datorer och surfplattor kan både skapa hinder och vara det
som möjliggör delaktighet. För att kunna ställa de rätta kraven och fatta de rätta
besluten behöver olika samhällsaktörer tillgång till statistik som beskriver det rådande
läget och helst också en förändring över tid.
När det gäller hela den svenska befolkningen så finns flera välgjorda undersökningar
som visar hur användningen av internet och digital utrustning har förändrats över tid. Vi
har ”Svenskarna och internet” från Internetstiftelsen i Sverige (IIS)1 där vi i princip från
internets barndom och fram till idag kan följa utvecklingen och vi har ”Privatpersoners
användning av datorer och internet” från Statistiska Centralbyrån (SCB)2. Genom båda
dessa undersökningar kan vi dela upp befolkningen i olika grupper och få en bild av
utvecklingen. Det fungerar bra när vi vill se hur det ser ut för till exempel äldre,
ungdomar, boende i olika delar av landet eller utifrån utbildning, inkomst etc. Det
fungerar dock mindre bra om vi vill veta något om personer med olika
funktionsnedsättningar.
Både IIS och SCB hittar deltagare till sina undersökningar genom slumpvisa urval. Det
betyder att de med relativt små urval ändå med relativt stor säkerhet kan uttala sig om
hur det ser ut för en rad grupper i samhället. Internetstiftelsen baserar sin undersökning
på 3 200 intervjuer, baserat på ett slumpvist urval av befolkningen från 11 år. SCB har
ett urval på 2 900 personer mellan 15-85 år. Med så små urval är det liten sannolikhet
att hitta personer som kan representera alla olika typer av funktionsnedsättningar som
finns. De blir helt enkelt inte representerade alls. I andra fall hittar man några stycken
men inte tillräckligt många. Dessutom hittar man vissa personer som i andra
sammanhang kan sägas ha en funktionsnedsättning men som när det kommer till
internet så påverkar deras funktionsnedsättning inte användandet av just internet.
Skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionsnedsättning
För att förstå om en persons funktionsnedsättning spelar någon roll i en viss situation så
är det viktigt att förstå skillnaden mellan olika funktionsnedsättningar. Ur ett
internetperspektiv har en person med rörelsehinder troligen inte svårt med just internet
om personens funktionsnedsättning handlar om att personen inte kan gå. Det är först
när en person har problem med motoriken i armar och händer som det blir en
funktionsnedsättning som kan ha stor betydelse för hur bra det går att använda internet.
Personer med hjärt- och kärlsjukdomar, astma och allergier etc. kan ha stora problem
med många saker i samhället men troligtvis inte med internet. Om de har svårigheter
1 http://www.soi2017.se/ 2 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=28964
5
med internet så beror detta troligen inte på deras funktionsnedsättning utan på någon
annan faktor som också kan påverka.
Skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionshinder
Det är individer som har funktionsnedsättningar och det är individens omgivning som
skapar funktionshinder. Om vi lyckas skapa helt tillgängliga lösningar kommer individer
med funktionsnedsättning inte att uppleva internet som svårt. Då finns inga hinder att
göra det man vill på internet med de digitala utrustningar man vill använda. Om
individer med olika funktionsnedsättningar pekar ut hinder för att använda internet så
kan omfattningen av dessa hinder ge oss en uppfattning om hur stora problem det finns
med tillgängligheten. Om vi gör mätningar över tid borde andelen som pekar ut
svårigheter minska för att utvecklingen ska kunna sägas gå åt rätt håll.
Karaktären på de svårigheter som individer med funktionsnedsättning pekar ut kan
hjälpa oss att förstå vilka åtgärder som olika aktörer kan behöva vidta. Det är ju till
exempel skillnad på om individer inte alls använder internet jämfört med om de
använder internet men tycker att vissa funktioner och tjänster fungerar dåligt.
Skillnaden mellan diagnos och funktionsnedsättning
En diagnos och en funktionsnedsättning är inte samma sak. Diagnoser som Autism, ADHD, CP och
många fler inrymmer flera olika nedsatta funktioner. En individ behöver inte ha samtliga
funktionsnedsättningar för att få diagnosen. Det gör att det kan finnas ganska stora variationer
mellan individer med samma diagnos. Vissa funktionsnedsättningar finns inom flera olika diagnoser.
Till exempel kan många rörelsehinder som skapar svårigheter med finmotorik finnas inom flera olika
diagnoser. Det skapar frågan om det är diagnos eller funktionsnedsättning som bäst kan förklara vem
som får svårt att använda internet? I vår enkätundersökning har vi gjort det möjligt för deltagarna att
både svara på om de har diagnoser och om de har funktionsnedsättningar.
SCB och ”Privatpersoners användning av datorer och internet”
I SCBs undersökning ”Privatpersoners användning av datorer och internet 2016” har
upplevda svårigheter i relation till funktionsnedsättning undersökts. SCB kom då fram till
att:
”Bland de i åldern 16-85 år har 15 procent uppgett att de har någon form av
funktionsnedsättning, vilket motsvarar cirka 1,2 miljoner personer. Drygt 5
procent av individerna som svarat att de har någon form av
funktionsnedsättning, vilket är ungefär 1 procent av hela befolkningen i åldern
16-85 år, upplever att de har stora svårigheter att använda datorer och internet
på grund av sin funktionsnedsättning. Ytterligare 12 procent av de med
funktionsnedsättning uppger att de har vissa svårigheter att använda datorer
och internet. Drygt 80 procent av de funktionsnedsatta upplever inga
svårigheter alls vid IT-användning.”
SCBs sätt att ta reda på om en person har en funktionsnedsättning går ut på att med en
inledande definition av vad som är en funktionsnedsättning ställa en fråga om
svarspersonen anser sig ha en funktionsnedsättning:
6
G. Funktionsnedsättning
Nu följer några frågor om funktionsnedsättning och it-användning. Bakgrunden
till att frågorna ställs är regeringens och EU:s mål om ett it-samhälle som är
tillgängligt för alla. Med funktionsnedsättning menas här att man kan ha nedsatt
syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, rörelsehinder, allergi eller någon form
av psykisk funktionsnedsättning. Det kan också vara att man har diabetes, hjärt-
lungproblem, mag-tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något liknande.
G1 Med den här definitionen, tillhör du gruppen som har en
funktionsnedsättning?
Ja/Nej
G3 Upplever du svårigheter när du använder datorer och internet, på grund av
din funktionsnedsättning?
1. Ja, stora svårigheter
2. Ja, vissa svårigheter
3. Nej inte alls
När Begripsamgruppen analyserade SCB-rapporten väcktes flera frågor. Inledningsvis var
det flera personer som ställde frågan om påståendet verkligen kan stämma att ”Drygt 80
procent av de funktionsnedsatta upplever inga svårigheter alls vid IT-användning”.
Samma tveksamhet har vi mött då vi diskuterat denna fråga med företrädare för olika
organisationer inom funktionsrättsrörelsen. Vid närmare analys av hur SCB kommit fram
till sitt resultat växte det fram ett behov av att göra en egen undersökning. Ett problem
med SCBs definition av funktionsnedsättning är att den inkluderar
funktionsnedsättningar som inte självklart ger svårigheter i det digitala samhället.
Vi identifierade följande utmaningar:
• Det är svårt att ställa frågor om funktionsnedsättningar
• Det är svårt för den som svarar att veta om upplevda svårigheter beror just på
funktionsnedsättning eller på något annat
• Det kan upplevas svårt att använda internet men lätt att använda dator
• Alla diagnoser eller funktionsnedsättningar är inte relevanta ur ett
”internetperspektiv”
• Det är svårt att hitta personer med funktionsnedsättningar
• Det är svårt att konstruera frågor och svarsalternativ som är begripliga
• Det krävs ingående kunskap om olika diagnoser och funktionsnedsättningar för
att formulera (relevanta) enkätfrågor liksom för att analysera svaren
Detta gör SCBs fråga G3 ovan problematisk. Det är en fråga som i sig har två frågor och
där det är fullt möjligt för en individ att komma fram till två motsatta ståndpunkter.
Dessutom krävs att svarspersonen ska ha förmåga att avgöra om en upplevd svårighet är
relaterad till funktionsnedsättningen eller något annat. En anledning till att något är
svårt kan ju vara att de helt enkelt är universellt svårt, att i princip alla tillfrågade skulle
tycka att det är svårt.
7
En utgångspunkt i våra resonemang har också varit att det mycket väl kan vara så att
både internet och datorer kan upplevas svåra ibland och lätta ibland. Vi har därför
identifierat ett antal generella områden där internet kan vara svårt och frågat om dessa i
vår enkät. Dessa är:
• söka information
• navigera, att hitta till rätt ställe
• använda tjänster
• förstå innehåll
• använda lösenord
• design och utformning är störande
• inte fungerar med mina hjälpmedel
Vi har i vår enkätundersökning också gjort det möjligt för svarande att ange att ”det är
svårt men jag kan inte beskriva varför” och i fritext försöka beskriva vad det är som är
svårt.
För datorer har vi behållit en samlande fråga huruvida det är lätt eller svårt men vi har
lagt till motsvarande frågor för smarta telefoner och surfplattor. Det kan finnas
anledning att i en annan undersökning nyansera vad personer med
funktionsnedsättningar tycker är lätt eller svårt med olika digital utrustning men vi valde
att inte ta med det i denna undersökning då den i så fall skulle ha blivit så omfattande
att det finns risk att personer med vissa funktionsnedsättningar helt enkelt skulle ha
avstått från att delta i undersökningen eller inte orkat svara på alla frågor.
I SCBs exempel för att beskriva ”Funktionsnedsättning” blandas diagnoser, som till
exempel diabetes, med funktionsnedsättningar, som till exempel rörelsehinder.
När SCB summerar sina resultat så använder de samlingsbegreppet
”funktionsnedsättning”. Det vill säga att oavsett vilka diagnoser eller
funktionsnedsättningar svarspersonerna har så samredovisas det som en grupp. En
viktigt och grundläggande fråga för vår enkätundersökning har varit att undersöka om
detta ger en rättvisande bild. I våra resonemang då vi utformat undersökningen är vår
hypotes att:
• Det är stora skillnader i hur personer med olika diagnoser och
funktionsnedsättningar upplever svårigheter när det gäller internet, smarta
telefoner, datorer och surfplattor
IIS och ”Svenskarna och internet”
I undersökningen 20153 ställs frågan Har du något funktionshinder eller problem som
försvårar din användning av datorer och internet? (Fråga v251a). I följdfrågan Vilken typ
av funktionshinder eller problem är det du har som försvårar din Internetanvändning?
3 https://www.iis.se/docs/Frageformular_SOI_2015-vuxen-1.pdf
8
(Fråga v251b) kan sedan svarspersonen precisera vad det är som försvårar just
internetanvändningen medan det inte finns några följdfrågor om datorer.
Här används begreppet funktionshinder som en egenskap hos en individ, vilket inte
stämmer med definitionen av begreppet. Enligt hur begreppen är definierade har
individer funktionsnedsättningar medan funktionshinder anses uppstå på grund av
brister i omgivningen. I undersökningen 2017 ställs inga frågor om
funktionshinder/funktionsnedsättning.
Vår metodik – skuggundersökningar För att kunna säga något om personer med olika funktionsnedsättningar är det en
förutsättning att dessa personer är representerade i det insamlade datamaterialet. De
stora generella undersökningarna om vad svenskarna gör på internet klarar med sina
urvalsmetoder inte av att hitta tillräckligt många individer för att relevanta diagnoser,
funktionsnedsättningar och svårigheter ska vara representerade. En tänkbar lösning är
naturligtvis att utöka antalet deltagare så att urvalet blir tillräckligt stort men så stora
undersökningar är svåra att finansiera.
Vi har istället utvecklat en metodik som vi kallar att ”skugga” de breda
befolkningsundersökningarna. Idén är att med andra urvalsmetoder nå de grupper som
inte är representerade i de breda undersökningarna och ställa motsvarande frågor till
dessa grupper för att se om det verkar finnas gap mellan dessa grupper och hela
befolkningen men också för att kunna undersöka om det finns skillnader mellan olika
grupper och inom varje grupp.
Konstruktion av tillgängliga frågor och svarsalternativ
Innan vi konstruerade vår egen undersökning så analyserade och testade vi de frågor
och svarsalternativ som finns i Internetstiftelsens och SCBs undersökningar. För flera
personer var många av de frågor som användes för svåra. Även svarsalternativen
upplevdes många gånger som för svåra. Vi kom också fram till att mängden frågor som
ställdes i sig skapade ett tillgänglighetsproblem. Vi har därför i fem omgångar bearbetat
frågor och svarsalternativ för att få fram frågor och svarsalternativ som kan hanteras av
så många som möjligt. Vi har lärt oss att detta är mycket viktigt för att särskilt personer
med psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar ska klara av att delta i
enkätundersökningar. Även om vi är relativt nöjda med utformningen av vår enkät har vi
sett att den skulle gå att förbättra.
Vi har varit generösa med möjligheten att lämna helt egna svar genom att ha med
uppmaningar om att beskriv saker med egna ord. För vissa personer är det enklare att
uttrycka sig mer fritt eller att komplettera svar via fasta svarsalternativ med fritextsvar.
Vi har lärt oss att det är bra om det finns flera sätt att kunna delge sina åsikter.
Några exempel på vad som kan vara svårt:
• Frågor om hur ofta man gör något: Att uppskatta hur många timmar om dagen,
per vecka eller år som man gör något specifikt upplevs som svårt av många.
9
• Frågor om när man senast gjorde något: Att till exempel komma ihåg om man
e-handlat det senaste kvartalet.
• Skalor med många steg: Att på en 5, 7 eller 10 gradig skala placera in sin egen
åsikt upplever många som svårt.
• Frågor som är ologiska: Att till exempel ha två frågor i en eller ha något som är
underförstått eller inte hänger ihop skapar stora svårigheter.
• Frågor eller svarsalternativ som innehåller svåra ord: Till exempel har vi
upptäckt att vissa har svårt med begreppet internet. Då är exempel och
förklaringar viktiga. Eller i de fall där det är möjligt så byter vi svåra ord mot
sådana som är enklare att förstå.
• Frågor eller svarsalternativ med negationer eller dubbla negationer: Det lilla
ordet ”inte” ändrar helt betydelsen men många har svårt att uppfatta när detta
händer.
Metoder för datainsamling i ett tillgänglighetsperspektiv
När vi genomförde tester för hur vi skulle kunna samla in data om internet bland
personer med funktionsnedsättningar var en genomgående kommentar att både
Internetstiftelsens och SCBs undersökningar var för omfattande. Dessa undersökningar
genomfördes tidigare som telefonintervjuer och består av flera hundra frågor. Numera
kan deltagarna välja mellan att svåra på en webbenkät eller att bli intervjuade via
telefon. Många personer i de grupper vi vill undersöka klarar inte av att besvara så
många frågor. Andra kan ha svårt att svara just via telefon. Vi undersökte cirka 20 olika
tänkbara sätt att samla in data i Begripsamgruppen, som består av personer med
kognitiva funktionsnedsättningar. Deltagarna fick rangordna varje insamlingsmetod i
kategorierna; Ja gärna, Ja det funkar, Helst inte, Nej och Vet inte. Vi fann då att genom
att kombinera 3-5 olika sätt att samla in data så är chansen ganska stor att något av
dessa sätt hamnar i kategorin” Ja gärna” eller ”Ja det funkar”. Så fort den som vill göra
en undersökning endast väljer en insamlingsmetod så faller ett stort antal personer med
kognitiva funktionsnedsättningar ifrån.
I den nu genomförda undersökningen har deltagarna kunnat svara via:
• Enkät online
• Pappersenkät
• Telefonintervju
• Besök av datainsamlare
Vissa grupper har vi sökt upp till exempel på äldreboenden, dagliga verksamheter och på
föreningsträffar och då har vi kunnat ge personlig assistans till dem som behöver hjälp
med att fylla i enkäten. Denna uppsökande verksamhet är resurskrävande och ger en
långsam datainsamling men är nödvändig för att vissa grupper ska vara representerade i
materialet.
10
Urval och representativitet
De breda undersökningarna av vad befolkningen gör på internet försöker uppnå
representativa urval genom så kallade stratifierade slumpmässiga urval från register
över befolkningen. Detta urval består av cirka 3 000 personer. Med de metoderna kan
man med relativt små urval uttala sig om ganska mycket och med ganska stor säkerhet
om sådant som rör stora grupper i befolkningen. Men de metoderna är sämre när det
gäller personer med funktionsnedsättningar. Av de personer som valts ut har SCB
respektive Internetstiftelsen ställt frågan om de utvalda individerna råkar ha en
funktionsnedsättning och på det sättet fått tag i ett antal personer som då råkar
representera olika typer av funktionsnedsättningar, varav flera egentligen inte skapar
några svårigheter just med internet. En följd av detta sätt att få tag på personer är att
flera typer av diagnoser och funktionsnedsättningar inte alls blir representerade medan
andra blir representerade i mycket små antal. De funktionsnedsättningar som troligtvis
blir representerade är de grupper av funktionsnedsättningar som är förhållandevis stora,
dvs. vilka är vanligt förekommande. Ett sådant exempel kan vara personer med
rörelsehinder. Det är en stor grupp men det enda rörelsehinder som är relevant när vi
pratar om användning av internet är kanske svårigheter med finmotorik. Övriga
rörelsehinder påverkar troligen inte hur bra eller dåligt det går.
Vi har inte tillgång till register där vi kan göra representativa urval av personer med olika
funktionsnedsättningar. För vissa diagnoser kan sådana register finnas inom sjukvården
men då uppgifter om personers eventuella diagnoser och eller funktionsnedsättningar
anses som särskilt skyddsvärda känsliga uppgifter om hälsa, är de omgärdade med
starka integritetsskydd och restriktioner för vem som får använda dem. För många
grupper finns inga register alls. Vill man med säkerhet nå just personer med vissa
diagnoser eller funktionsnedsättningar får man antingen gå upp i mycket stora urval av
hela befolkningen eller hitta andra rekryteringsmetoder.
I den här undersökningen, som vi betraktar som en pilotstudie har vi tillämpat andra
rekryteringsmetoder.
Rekryteringsmetoder
För att nå personer med så många olika diagnoser, funktionsnedsättningar och
svårigheter som möjligt krävs ett brett rekryteringsarbete. Begripsam har ett
omfattande och nära samarbete med en rad olika organisationer som representerar
personer med olika funktionsnedsättningar. Vi har samarbetat med dessa för att nå ut
till deras medlemmar och sedan uppmanat medlemmarna att tipsa andra personer de
tror kan vara intresserade av att delta i undersökningen. Vi har också omfattande
samarbete med nätverk, grupper och enskilda individer. Vi samarbetar även med
organisationer och företag som till exempel organiserar daglig verksamhet eller erbjuder
olika former av grupp- och stödboenden. Till sist har vi använt oss av sociala medier och
då främst Facebook för att nå ut.
Många har hjälpt till att vidareförmedla informationen om undersökningen och på så
sätt har vi nått ut till de personer som valt att delta i undersökningen. Personer som
11
deltagit i undersökningen har också tipsat andra personer. Med sådana
rekryteringsmetoder får vi inte med säkerhet representativa urval.
En tänkbar brist är att vi har haft lättare att nå användare av internet jämfört med icke-
användare. Vår enkätundersökning har fokus på om användning av internet är svårt. Det
gör det svårt för oss att uttala oss om de personer med olika diagnoser och
funktionsnedsättningar som inte alls använder internet och vi kan inte säga något om
fördelningen mellan användare och icke användare inom de undersökta grupperna. Till
exempel visar en undersökning som Synskadades Riksförbund4 gjort att 25 procent av
deras medlemmar aldrig använt internet. I vår undersökning kan vi uttala oss om hur
blinda och gravt synskadade personer använder internet men icke-användarna är för få
för att göra en analys.
Det kan tänkas att det finns individer som skulle vilja vara med i vår undersökning men
som trots att vi vidtagit flera olika åtgärder för att göra undersökningen tillgänglig för
alla inte kan medverka. De gäller till exempel personer med afasi där vi vet att det finns
vissa personer som behöver mycket stöd för att klara av att svara på frågorna. Vi har
sökt upp ett antal sådana personer men på en dags arbete får vi in 3-5 svar vilket gör det
till en mycket resurskrävande insamling. Här kan vi se att de personer som har svårt att
delta i undersökningen också rapporterar större svårigheter att använda internet. Det
kan vara så att det finns individer inom varje grupp som på motsvarande sätt har svårt
att delta i undersökningen och som har större svårigheter med internet än vad de
personer inom gruppen som har deltagit har rapporterat. Sammantaget gör detta att vi
tror att vi, genom vårt sätt att rekrytera deltagare, har fått ett urval av personer med
mindre svårigheter i relation till internet jämfört med alla personer med
funktionsnedsättningar. I statistiska sammanhang anges detta som ett så kallat ”bias”,
det vill säga att vi i vårt material fått en systematisk avvikelse från hela populationen. I
så fall är svårigheterna att använda internet större än vad vår undersökning visar.
Fortsatt metodutveckling och fortsatt utveckling av kanaler för att rekrytera deltagare
kan göra att det i kommande enkätundersökningar går att nå även flera av de personer
som kan antas ha stora svårigheter att delta. Men redan nu med denna
enkätundersökning har vi nått många personer som annars aldrig verkar blir tillfrågade
att delta i enkätundersökningar.
Om diagnoser, nedsättningar och svårigheter En av våra grundhypoteser när vi planerat undersökningen var att personer med olika
typer av diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter i olika grad kan uppleva att
internet eller den digitala utrustning som används för att kunna använda internet är
svåra. För att undersöka om det stämmer måste vi kunna dela in deltagarna i olika
grupper. Vi tog därför fram en omfattande lista på diagnoser, funktionsnedsättningar
och svårigheter. Totalt kan man i frågeunderlaget markera 35 fasta svarsalternativ av
4 http://www.srf.nu/det-har-gor-vi/rapporter/rapporter/
12
olika diagnoser, nedsättningar och svårigheter. Dessutom har det varit möjligt att ange
egna fritextsvar.
I denna rapport ingår svar från alla medverkande grupper. Dock har vi inte gjort analyser
separat för grupper där vi ännu inte fått tillräckligt många svar.
För dessa grupper finns det resultat på gruppnivå:
• Diagnoser: ADD, ADHD, Afasi, Autismspektrum, Bipolär, Depression-ångest,
Dyskalkyli, Dyslexi, Stroke, Språkstörning, Utvecklingsstörning
• Nedsättningar och svårigheter: Blind, Gravt synskadad,
Koncentrationssvårigheter, Känslig för starka intryck, Lässvårigheter,
Minnessvårigheter, Rörelsehinder-finmotorik, Självförtroende/självkänsla-
bristande, Skrivsvårigheter, Social rädsla, Svårt att fokusera, Svårt att förstå,
Svårt att komma igång eller att avsluta saker, Svårt att lära mig nya saker,
Talsvårigheter.
För dessa grupper finns det ännu inte resultat på gruppnivå:
• CP-skada, Demens, Döv, Dövblind, Gravt hörselskadad, Epilepsi, MS, Parkinson,
Schizofreni
Anledningen till att det inte finns separata rapporter är att för dessa grupper är antalet
svarande lågt. Det är önskvärt att fortsätta samla in data från dessa grupper. Även för
några grupper där vi tagit fram separata rapporter finns det behov av fler svarande
eftersom det skulle stärka tillförlitligheten till resultatet.
Socioekonomiska bakgrundsfaktorer Då forskare undersöker befolkningens användning av internet brukar ett antal
bakgrundsfaktorer anses intressanta att undersöka. Tanken är att någon eller några av
dessa faktorer kan förklara skillnader i hur folk använder internet. Dessa faktorer kallas
ofta socioekonomiska variabler. Vi har valt att undersöka följande faktorer:
1. Ålder
2. Kön
3. Län
4. Typ av ort
5. Typ av bostad
6. Bor tillsammans med någon som också har funktionsnedsättning
7. Utbildning
8. Sysselsättning
9. Inkomst
Förutom variabel 6 så är detta de vanligaste bakgrundsvariablerna i undersökningar om
internet. Vissa undersökningar har fokus på ”hushållet” medan vi har fokus på individen.
Det gör att vi i vår undersökning frågar om individens inkomst medan andra frågar om
hushållets totala inkomst. I de fallen blir det också intressant att fråga om antalet
13
individer i hushållet, vilket vi inte har gjort. Däremot har vi varit intresserade av att se
om individer med olika diagnoser bor tillsammans med andra individer som också har
funktionsnedsättning.
14
Rapporten ”Användning av smarta telefoner, datorer
och surfplattor”
Tolkning av våra resultat Våra resultat måste tolkas med försiktighet då vi i vår rekrytering i första hand har vänt oss till
deltagare som använder internet. Det kan finnas grupper av personer med olika
funktionsnedsättningar som vi inte har nått och som skulle justera våra siffror nedåt. Det vill säga att
det troligen skulle bli fler personer som redovisar svårigheter och fler personer som inte har tillgång
till olika digitala utrustningar.
Tillgång till digitala utrustningar I undersökningar av befolkningens tillgång till olika digitala utrustningar börjar vi nu se att tillgång till
mer än en digital utrustning är vad som krävs för att vara digitalt tillgänglig. Därför blir det relevant
att titta på hur vi har tillgång till kombinationer av smart telefon, dator och surfplatta.
Diagram 1: Svenskarna och internet 2016. Andel av befolkningen som har tillgång till olika kombinationer av utrustning i hemmet. 58 procent av befolkningen har tillgång till alla tre: dator, smart mobil och surfplatta.
Motsvarande diagram för personer i vår undersökning ser ut så här:
Diagram från IIS undersökning
”Svenskarna och internet 2016”
15
Diagram 2: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och deras tillgång till olika kombinationer av utrustning.
I ett diagram nedan har vi gjort en jämförelse mellan de olika undersökningarna:
Diagram 3: Individers tillgång till olika kombinationer av utrustning. Jämförelse mellan Svenskarna och internet 2016 och den nu gjorda undersökningen av personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar.
4%8% 1%
30%
3%
5%
48%
1%
Tillgång till olika kombinationer av utrustning
Enbart smart telefon, 4 %
Enbart dator, 8 %
Enbart Surfplatta, 1 %
Smart telefon + dator, 30 %
Smart telefon + surfplatta, 3 %
Dator +surfplatta, 5 procent
Smart telefon + dator + surfplatta, 48 %
Inget alls, 1 %
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Enbart smart telefon
Enbart dator
Enbart Surfplatta
Smart telefon + dator
Smart telefon + surfplatta
Dator +surfplatta
Smart telefon + dator + surfplatta
Inget alls
Tillgång till kombinationer av utrustning
Svenska befolkningen Personer med funktionsnedsättning
16
Var finns de största gapen? Av jämförelsen framgår att det finns ett gap på 10 procentenheter där 58 procent av befolkningen
har tillgång till alla tre undersökta digitala utrustningar (smart telefon, dator och surfplatta) medan
motsvarande siffra för personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar är 48 procent.
Främst tycks det bero på att personer med diagnoser och funktionsnedsättningar inte i lika hög grad
har tillgång till surfplatta och att fler personer i den gruppen enbart har tillgång till smart telefon. Det
kan finnas flera anledningar till detta. Personerna i vår undersökning har ofta låga inkomster, vilket
kanske kan leda till att det inte finns utrymme att skaffa flera digitala utrustningar. Det kan också
handla om att det är svårt att lära sig flera digitala utrustningar eller att få tillgång till hjälpmedel till
mer än en digitala utrustning.
Det finns troligen en förklaring till varför vår undersökning har relativt få svarande som inte har
någon utrustning alls. Vi har i vår undersökning i första hand vänt oss till personer som använder
internet medan Svenskarna och internet vänder sig till ett tvärsnitt av befolkningen.
Sammanfattande slutsatser • En tendens i vårt material är att personer med funktionsnedsättningar tycks hålla kvar vid
datorn i ett läge där vi i befolkningen kan se ett skifte mot smarta telefoner och surfplattor.
• Det är betydligt färre personer med funktionsnedsättningar som har tillgång till alla tre av de
undersökta digitala utrustningarna.
• Det finns stor tbehov av mer kunskap och även av att få prova på och testa för att lära sig vad
de olika digitala utrustningarna kan användas till. Det gäller särskilt surfplattor och smarta
telefoner. Behoven är ojämnt fördelade mellan de olika grupperna. Vissa grupper har
betydligt större behov än andra. Det finns också stora variationer inom respektive grupp.
• Den upplevda svårighetsgraden av att använda de olika digitala utrustningarna varierar
kraftigt mellan de olika granskade grupperna men också inom varje grupp.
• Av de socioekonomiska faktorerna så har ålder den största betydelsen. Där följer vår
undersökning andra undersökningar av hela befolkningen.
• Kvinnor tycker generellt sett att det är lättare än män att använda de olika digitala
utrustningarna och de har generellt sett lite mindre behov av ökade kunskaper.
• Personer i särskilda boenden har låg tillgång till de olika digitala utrustningarna och redovisar
stora behov av ökade kunskaper
• Personer som studerar eller arbetar har bäst tillgång till digitala utrustningar och de bästa
kunskaperna. Ju längre från studier eller ordinarie arbetsmarknad individer står desto sämre
tillgång till såväl digitala utrustning som kunskap
• Personer som utbildat sig via särskolan har sämre tillgång till digitala utrustningar och större
behov av ökade kunskaper
• Personer med afasi och utvecklingsstörning hör till de diagnosgrupper som har sämst tillgång
till smarta telefoner.
• Personer som hör till grupperna talsvårigheter, svårt att lär mig nya saker och rörelsehinder-
finmotorik hör till de funktionsnedsättningar där man har lägst tillgång till smart telefon
17
• Personer med afasi har störst behov av att lära sig mer om smarta telefoner. Detsamma
gäller för datorer och surfplattor. Det tycks dock som att just surfplattan är den digitala
utrustning personer med afasi tycker är enklast använda.
• Personer som är blinda är den grupp som anser sig ha bäst kunskaper om smarta telefoner.
• Personer med utvecklingsstörning har minst tillgång till dator i hemmet.
• Personer med rörelsehinder-finmotorik är den grupp som tycker det är svårast att använda
en dator.
• Personer som är bipolära är den grupp som tycker att det är svårast att använda surfplatta.
• Ingen av våra undersökta grupper ligger nära andelen av den svenska befolkningen som har
tillgång till en surfplatta. Förutom personer med dyslexi som ligger något över.
• Flera av våra granskade grupper har samma eller större tillgång till datorer jämfört med den
svenska befolkningen. Även grupper som ligger efter är ganska nära den svenska
befolkningen. , med undantag för personer med utvecklingsstörning, talsvårigheter,
språkstörning, afasi, svårt att förstå, och svårt att lära mig nya saker.
• Flera av våra granskade grupper har samma eller större tillgång till smarta telefoner jämfört
med den svenska befolkningen. Här finns dock flera grupper som ligger klart efter.
• 100 procent av de blinda personer som deltagit i undersökningen har tillgång till en smart
telefon. Att tekniken blivit möjlig att bära med sig var man än är mycket viktigt för denna
grupp.
18
Resultat och slutsatser: Smarta telefoner Mycket av den dagliga användningen av internet har flyttat ut från våra hem. För att kunna använda
internet när vi vill behövs utrustning som vi kan bära med oss. Det i sin tur betyder att vi flyttar
åtminstone en del av aktiviteterna från datorer till mer mobila digitala utrustningar. För många har
den smarta telefonen blivit viktigare eller minst lika viktig som datorn.
Tillgång till smart telefon
De båda undersökningar vi jämför oss med ställer frågor om smarta telefoner på olika sätt.
Svenskarna och internet ställer en direkt fråga om användning av smarta telefoner (som de kallar
smarta mobiler). SCB undersöker om personer ”Har använt smartphone för uppkoppling mot
internet”. Möjligen kan frågans konstruktion förvirra. När denna fråga diskuterades av medlemmarna
i Begripsam-gruppen ansågs att det inte är självklart att en användare tänker på att en smart telefon
automatiskt kopplar upp sig mot internet hela tiden. I själva verket går det knappt att använda en
smart telefon utan vara uppkopplad mot internet men frågan antyder att man kopplar upp via en
aktiv handling och då kan personer som faktiskt använder en smart telefon svara nej på en fråga med
SCBs konstruktion. Vi valde därför att ställa en enklare fråga om huruvida personen har tillgång till en
smart telefon.
19
Personer med olika diagnoser
Diagram 4: Andel i procent, personer med olika diagnoser och tillgång till smart telefon. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 angav 85 procent att det har tillgång till en smart telefon.
I vårt material hittar vi tre grupper som har tillgång till en smart telefon i lika eller högre grad än den
svenska befolkningen. Det är personer med Dyslexi, Depression-ångest, Autismspektrum, ADHD och
ADD. Även personer med dyskalkyli ligger nära den svenska befolkningens tillgång till smart telefon.
Betydligt mindre tillgång till smarta telefoner återfinns bland personer med utvecklingsstörning där
det skiljer 19 procentenheter mot den svenska befolkningen. Även personer med afasi uppvisar en
stor skillnad med 17 procentenheters skillnad.
85
85.7
93.1
67.7
86.7
78.3
87.3
83.3
91.8
74.5
81.6
66.2
15
8.2
5.7
29
11.1
17.4
11
16.7
5.5
21.8
18.4
29.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Svenska befolkningen
ADD
ADHD
Afasi
Autismspektrum
Bipolär
Depression, ångest
Dyskalkyli
Dyslexi
Stroke
Språkstörning
Utvecklingsstörning
Har tillgång till smart telefon
Ja Nej Vet inte
20
Personer med olika funktionsnedsättningar
Diagram 5: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och tillgång till smart telefon. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 angav 85 procent att det har tillgång till en smart telefon.
När vi redovisar vårt material utifrån funktionsnedsättningar kan vi se att personer som är blinda till
100 procent har rapporterat att de har en smart telefon. Vi tolkar det som att denna grupp snabbt
har upptäckt fördelarna med smarta telefoner och de hjälpmedel som numer är inbyggda direkt i
operativsystemet (vilket kanske främst gäller iPhone). Även personer med grava synskador ligger
över genomsnittet för den svenska befolkningen.
Långt under genomsnittet för den svenska befolkningen ligger personer med talsvårigheter (20
procentenheter under), Svårt att lära mig nya saker (18 procentenheter under), Svårt att förstå (9
procentenheter under), Skrivsvårigheter (9 procentenheter under) och rörelsehinder-finmotorik (13
procentenheter under).
Här kan det vara viktigt att förstå att personer med talsvårigheter ofta uppvisar en kombination av
svårigheter som gör att det inte nödvändigtvis är just svårigheten att tala som gör att man skulle ha
speciella svårigheter att använda en smart telefon.
85
100
89.1
81.7
85.4
80.6
79
72.5
84.7
75.9
86.5
80.4
76.1
81.8
66.7
65.4
15
0
10.9
15.7
12.4
15.7
18.2
26.4
12.1
21.3
10.8
17.6
20.5
15.1
29
32.7
0 20 40 60 80 100 120
Svenska befolkningen
Blind
Gravt synskadad
Koncentrationssvårigheter
Känslig för starka intryck
Lässvårigheter
Minnessvårigheter
Rörelsehinder, finmotorik
Självförtroende/självkänsla, bristande
Skrivsvårigheter
Social rädsla
Svårt att fokusera
Svårt att förstå
Svårt att komma igång eller avsluta saker
Svårt att lära mig nya saker
Talsvårigheter
Har tillgång till smart telefon
Ja Nej Vet inte
21
Kön
Diagram 6: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och som har tillgång till smart telefon.
Vad vi kan se är att kvinnor i högre utsträckning än män har tillgång till smart telefon. Det är också
fler män som inte vet om den telefon de har tillgång till kan betecknas som ”smart”.
Ålder
De båda undersökningar vi jämför oss med ger skiftande resultat vad gäller tillgång till smarta
telefoner. Det kan bero på att frågorna ställs på olika sätt. Diagrammen nedan visar de olika
resultaten. Vad vi sammanfattningsvis tycker oss se är att:
• Ungdomar oavsett om de har funktionsnedsättning eller inte i stort sett till 100 procent har
tillgång till smart telefon. Detta är ett väntat resultat utifrån vår förhandskunskap.
• Äldre personer med funktionsnedsättning har större tillgång till smart telefon jämfört med
äldre personer i hela befolkningen och att skillnaden blir större ju högre ålder. Detta är ett
oväntat resultat utifrån vår förhandskunskap.
• I arbetsför ålder finns lägre tillgång till smart telefon för personer med olika
funktionsnedsättningar jämfört med befolkningen, skillnaderna jämnas ut ju närmare
pensionsåldern vi kommer.
Våra resultat måste tolkas med försiktighet då vi i vår rekrytering i första hand har vänt oss till
deltagare som använder internet. Det kan finnas grupper av personer med olika
funktionsnedsättningar som vi inte har nått och som skulle justera våra siffror nedåt.
79.2
86.0
17.9
12.3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män
Kvinnor
Har tillgång till smart telefon
Ja Nej Vet inte
22
Diagram 7: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och som har tillgång till smart telefon.
I jämförelse, enligt Svenskarna och internet, ser tillgången till smarta telefoner för hela den svenska
befolkningen ut så här:
Diagram 8: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och deras tillgång till smart telefon. Svenskarna och internet 2016.
När SCB undersöker denna fråga får de något annorlunda resultat:
100
92.1
84
82.3
79.5
35.7
4.7
14.2
15.6
19.2
57.1 7.1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
< 16 år
17-30 år
31-55 år
56-64 år
65-74 år
> 75 år
Har tillgång till smart telefon
Ja Nej Vet inte
98
98
98
97
91
74
58
22
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
<15 år
16-25 år
26-35 år
36-45 år
46-55 år
56-65 år
66-75 år
>76 år
Tillgång till smart telefon i befolkningen
23
Diagram 9: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och hur många som kopplat upp sig mot internet med en smartphone. SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2016.
Stad och land
Diagram 10: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och som har tillgång till smart telefon.
I vårt material kan vi inte se att bostadsorten spelar någon roll vad gäller om en person med olika
diagnoser eller funktionsnedsättningar har tillgång till en smart telefon.
87
85
91
86
69
48
14
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
16-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-64 år
65-74 år
75-85 år
Har använt smartphone för uppkoppling mot internet
82.9
85.4
86
14.8
14.6
12
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Stad
Mindre samhälle
Landsbygd
Har tillgång till smart telefon
Ja Nej Vet inte
24
Boende
Diagram 11: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och som har tillgång till smart telefon.
Här kan vi se hur boende i någon form av gruppboende eller stödboende får ett stort genomslag vad
gäller tillgång till smart telefon. I denna grupp ligger tillgången långt under den svenska befolkningen
och även långt under andra grupper i vår undersökning. I denna grupp finns också relativt många
personer som inte vet om den telefon de har kan betecknas som smart.
Utbildning
Diagram 12: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och som har tillgång till smart telefon.
Personer som har gått i särskola har betydligt mindre tillgång till smarta telefoner. Det gäller särskilt
personer som enbart gått grundsärskola. Även personer som utbildat sig via folkhögskola har mindre
84.5
88.2
87.8
52.2
14.7
9
10.5
40.6 7.2
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hyreslägenhet, vanlig
Bostadrättslägenhet
Villa
Gruppboende -serviceboende-stödboende
Har tillgång till smart telefon
Ja Nej Vet inte
89.6
47.4
82.3
74.2
82.3
73
92
10.4
42.1
15.5
22.6
16.5
18.9
7.6
10.5
8.1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasium
Gymnasiesärskola
Yrkesutbildning/Yrkeshögskola
Folkhögskola
Högskola eller universitet
Har tillgång till smart telefon
Ja Nej Vet inte
25
tillgång till smarta telefoner. Bland personer som gått grundsärskola och folkhögskola finns också
relativt många personer som inte vet om den telefon de har kan betecknas som smart.
Sysselsättning
Diagram 13: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning som har tillgång till smart telefon.
Här kan vi se att pensionärer har lägre tillgång till smarta telefoner och det är förväntat at högre
ålder ska leda till längre tillgång. Förutom studier så kan vi se att ju längre från den ordinarie
arbetsmarknaden en person befinner sig desto mindre tillgång till smarta telefoner. Personer som för
närvarande studerar eller arbetar tycks ha god tillgång till smarta telefoner men kombinerat med
informationen som kommer från personers utbildningsbakgrund finns det anledning att bevaka hur
det ser ut för personer i särskolan och personer som går folkhögskola.
92.2
89.8
66.7
93.4
81.8
70
85
93.5
6.2
10.2
31
6.6
16.4
26.2
11.7
3.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Arbetar
Arbetslös
Pensionär
Sjukskriven
Sjukersättning/Förtidspensionär
Daglig verksamhet
Aktivitetsersättning
Studerar
Har tillgång till smart telefon
Ja Nej Vet inte
26
Inkomst
Diagram 14: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och som har tillgång till smart telefon.
Kunskap att använda smart telefon
Ingen av de båda undersökningar vi jämför oss med ställer frågor om användarens kompetens när
det gäller att använda smart telefon. Vi har i förarbetena till vår undersökning identifierat det som en
viktig förutsättning för att både kunna använda olika digitala utrustningar och att använda internet,
särskilt för komplexa aktiviteter och interaktioner.
Svenskarna och internet 2017 ställer en specifik fråga om kunskap i att ladda ner appar5. Där framgår
att:
”Bland 56–65-åringarna instämmer 71 procent helt med påståendet Jag vet hur
man laddar ner appar till mobiltelefonen medan 8 procent inte gör det alls. Bland
66–75-åringarna instämmer 60 procent helt och 12 procent inte alls. Och bland de
som är 76 år och äldre är det knappt hälften som helt instämmer med påståendet
om installation av mobilappar och 19 procent som inte instämmer alls.”
Om vi försöker generalisera utifrån denna enda fråga så skulle upplevda kunskapsbrister öka med
stigande ålder. Vi kan se exakt ett sådant mönster i vårt material.
5 http://www.soi2017.se/vuxnas-digitala-kompetens/kompetensluckor/
82.1
87.8
93.9
16.3
12.2
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 – 17 999 kronor per månad
18 000 – 25 000 kronor per månad
Över 25 000 kronor per månad
Har tillgång till smart telefon
Ja Nej Vet inte
27
Personer med olika diagnoser
Diagram 15: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur kunniga de är i att använda smart telefon.
Det finns två grupper där vi har en relativt stor andel som inte alls kan använda smart telefon. Det är
personer med utvecklingsstörning och språkstörning. Störst problem vad gäller kunskap återfinns hos
dessa grupper men ännu större samlad problematik finns hos personer med stroke, dyskalkyli och
afasi. Minst problem finns relaterade till ADD, ADHD, autismspektrum och bipolaritet.
74.5
77
34.6
71.3
69.6
61.6
40
59.5
38
47.4
48.1
13.7
17.2
34.6
18.5
17.4
25.6
43.3
28.8
30
26.3
16.9
5.9
3.4
23.1
3.4
0
5.8
10
5.4
18
7.9
6.5
3.9
3.8
4.5
8.7
2.9
6.7
2.7
8
15.8
18.2
6
10.4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
ADD
ADHD
Afasi
Autismspektrum
Bipolär
Depression, ångest
Dyskalkyli
Dyslexi
Stroke
Språkstörning
Utvecklingsstörning
Kunskap att använda smart telefon
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
28
Personer med olika funktionsnedsättningar
Diagram 16: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur kunniga de är i att använda smart telefon.
Sett utifrån funktionsnedsättning så är det följande grupper som rapporterar störst problem vad
gäller kunskap att använda smarta telefoner; talsvårigheter, svårt att lära mig nya saker,
skrivsvårigheter, rörelsehinder-finmotorik, minnessvårigheter, lässvårigheter och gravt synskadade.
Sammantaget kan vi se att det finns stora behov av ökad kompetens kring användningen av smarta
telefoner.
75.9
51.9
58
60.3
51
51.8
50
62.5
40
60.3
61.6
43.9
61.4
38.5
36.7
24.1
25.9
23.9
23.6
30.8
23.4
22.1
23.8
32.4
21.9
21.9
32.9
20.9
32.3
26.5
0
11.1
5.3
5.7
5.8
7.8
7
5.7
8.6
6.8
4.1
3.7
5.1
4.6
10.2
0
5.6
6.9
5.7
4.8
11.3
15.1
10.5
5.5
6.8
8.5
7.6
12.3
16.3
0
5.6
5.9
4.6
7.7
5.7
5.8
5.7
8.6
5.5
5.5
11
5.1
12.3
10.2
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Blind
Gravt synskadad
Koncentrationssvårigheter
Känslig för starka intryck
Lässvårigheter
Minnessvårigheter
Rörelsehinder, finmotorik
Självförtroende/självkänsla, bristande
Skrivsvårigheter
Social rädsla
Svårt att fokusera
Svårt att förstå
Svårt att komma igång eller avsluta saker
Svårt att lära mig nya saker
Talsvårigheter
Kunskap att använda smart telefon
Har tiillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
29
Kön
Diagram 17: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur kunniga de är i att använda smart telefon.
Kvinnor anser sig ha större kunskaper än män när det gäller att använda smart telefon. Det är fler
män än kvinnor som inte vet om de har tillräckliga kunskaper.
Ålder
Diagram 18: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur kunniga de är i att använda smart telefon.
Det finns ett starkt samband mellan stigande ålder och ökade behov av mer kunskap. Bland unga är
det fler än åtta av tio personer som tycker att de har tillräckliga kunskaper. Det faller ner till under
två av tio för de äldsta personerna.
58.0
63.5
20.4
21.1
7.3
6.7
7.7
5.7
6.6
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män
Kvinnor
Kunskap att använda smart telefon
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
83.3
77.3
66.2
53.8
38.2
17.4
12.5
14.8
18.5
28.6
28.9
21.7
4.2
4.6
7.7
19.7
8.7
6.6
5.3
52.2
4
7.7
7.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
< 16 år
17-30 år
31-55 år
56-64 år
65-74 år
> 75 år
Kunskap att använda smart telefon
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Begränsas i min användning
Kan inte alls använda Vet inte
30
Stad och land
Diagram 19: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur kunniga de är i att använda smart telefon.
Det finns en antydan om att personer som bor på landsbygden begränsas mer än andra i att använda
smarta telefoner. Av vårt material kan vi inte utläsa varför det skulle vara så. En tänkbar förklaring är
att det kan vara svårare att träffa någon som kan hjälpa till med att bygga upp den kunskap som
krävs.
Boende
Diagram 20: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur kunniga de är i att använda smart telefon.
62.5
64.7
54
18.9
22.8
24
6.4
4.4
16
7
6.6
4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Stad
Mindre samhälle
Landsbygd
Kunskap att använda smart telefon
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
61.4
68.2
60.8
42.6
23.2
17.6
21.5
16.4
5.9
5.1
8.8
8.2
6.6
5.1
5
18 14.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hyreslägenhet, vanlig
Bostadrättslägenhet
Villa
Gruppboende -serviceboende-stödboende
Kunskap att använda smart telefon
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
31
Personer som bor i olika former av särskilda boenden har stora svårigheter när det gäller kunskaper i
att använda smarta telefoner.
Utbildning
Diagram 21: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur kunniga de är i att använda smart telefon.
I vårt material finns ett svagt stöd för att högre utbildning också skulle ge goda kunskaper i att
använda teknologi. Däremot kan vi tydligt se att personer som gått i särskolan och då särskilt de som
enbart gått grundsärskolan behöver mer kunskap. Begripsams undersökning visar att personer med
utvecklingsstörning (som går i särskolan) kan ha mycket stor nytta av smarta telefoner”
71.6
22.2
63.9
50.8
69.2
60.6
64.1
14.9
11.1
19.4
24.6
14.1
21.2
23.6
7.5
5.6
7.2
4.9
9.1
7.3
38.9
6.1
11.5
6.4
6.1
22.2
8.2
6.4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasium
Gymnasiesärskola
Yrkesutbildning/Yrkeshögskola
Folkhögskola
Högskola eller universitet
Kunskap att använda smart telefon
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
32
Sysselsättning
Diagram 22: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur kunniga de är i att använda smart telefon
Personer som studerar eller arbetar beskriver att de har relativt goda kunskaper i att använda smarta
telefoner. Det gäller också personer som för tillfället är sjukskrivna. Ju längre från studier eller arbete
en individ står desto större tycks behoven av ökad kunskap vara.
Inkomst
Diagram 23: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur kunniga de är i att använda smart telefon.
73.9
59.3
34.7
68.9
58.5
56
66.1
79.5
16.7
27.1
25.6
18
26.4
13.6
16.9
11.5
14.9
8.2
6.9
9.6
5.1
18.2
12
8.5
6.6
8.8
5.1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Arbetar
Arbetslös
Pensionär
Sjukskriven
Sjukersättning/Förtidspensionär
Daglig verksamhet
Aktivitetsersättning
Studerar
Kunskap att använda smart telefon
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
59.7
67.7
69.5
20.7
17.7
22.9
7.8
6.3
8.3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 – 17 999 kronor per månad
18 000 – 25 000 kronor per månad
Över 25 000 kronor per månad
Kunskap att använda smart telefon
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
33
Det finns ett visst samband mellan inkomst och behovet av mer kunskap. De individer som redovisar
lägst inkomst rapporterar om det största behovet av ökad kunskap.
Hur är det att använda smart telefon?
Förutom att ställa frågor om tillgång till och kunskap i att använda smart telefon så har vi också frågat
om hur lätt eller svårt det är att använda en smart telefon. De två undersökningarna vi jämför oss
med ställer inga motsvarande sådana frågor.
Personer med olika diagnoser
Diagram 24: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur det är att använda smart telefon.
I vårt material finns fyra grupper som tycker att det är relativt lätt att använda smarta telefoner;
ADD, ADHD, autismspektrum och bipolär. Det kan tyckas märkligt att personer med
utvecklingsstörning tycker att det är ganska lätt att använda smarta telefoner när samma grupp
redovisade stora svårigheter i att använda smarta telefoner. Vi tolkar detta på två sätt. Det kan vara
så att om man kommer igång och använder en smart telefon så tycker man att den är ganska enkel
att använda. Det kan också vara så att man använder begränsade funktioner i telefonen och då blir
den enkel att använda.
Störst svårigheter i att använda smarta telefoner rapporterar personer med stroke, afasi och
språkstörning.
69
70
19
64.1
72.2
57.7
54.2
55
32.5
48.4
62
28.6
25
52.4
32.1
22.2
32.2
33.3
39
45
29
30
0
5
23.8
5.6
8.1
12.5
5
20
22.6
8
4.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
ADD
ADHD
Afasi
Autismspektrum
Bipolär
Depression, ångest
Dyskalkyli
Dyslexi
Stroke
Språkstörning
Utvecklingsstörning
Hur är det att använda smart telefon?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
34
Personer med olika funktionsnedsättningar
Diagram 25: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur det är att använda smart telefon.
När vi sorterar svaren utifrån funktionsnedsättningar är det blinda personer som tycker att den
smarta telefonen är lättast att använda. Inom varje grupp finns det en grupp individer som redovisar
stora svårigheter. Denna grupp varierar mellan 6-22 procent. Störst svårigheter redovisar personer
med talsvårigheter, skrivsvårigheter och rörelsehinder-finmotorik.
67.9
43.8
51.6
51.3
45.3
48.2
48.5
54.8
42.5
50.8
59.3
43.1
57.5
33.3
40.6
25
50
39.9
40.7
41.9
40.9
37.9
36.5
38.8
38.1
32.2
43.1
33.1
53.3
37.5
7.1
6.3
7.2
7.3
10.5
10
13.6
7.7
16.3
9.5
6.8
12.3
7.9
11.1
21.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Blind
Gravt synskadad
Koncentrationssvårigheter
Känslig för starka intryck
Lässvårigheter
Minnessvårigheter
Rörelsehinder, finmotorik
Självförtroende/självkänsla, bristande
Skrivsvårigheter
Social rädsla
Svårt att fokusera
Svårt att förstå
Svårt att komma igång eller avsluta saker
Svårt att lära mig nya saker
Talsvårigheter
Hur är det att använda smart telefon?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
35
Kön
Diagram 26: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur det är att använda smart telefon.
Kvinnor tycker att det är något lättare än män att använda smart telefon.
Ålder
Diagram 27: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur det är att använda smart telefon.
Det finns ett starkt samband mellan stigande ålder och svårigheter att använda en smart telefon.
56.4
58.9
39.0
32.9
4.1
7.4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män
Kvinnor
Hur är det att använda smart telefon?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
86.4
76.7
60.1
44.2
33.9
30
13.6
19.8
34.8
45.5
51.6
40
2.6
4.4
7.8
14.5
30
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
< 16 år
17-30 år
31-55 år
56-64 år
65-74 år
> 75 år
Hur är det att använda smart telefon
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
36
Stad och land
Diagram 28: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur det är att använda smart telefon.
Det är svårt att dra några speciella slutsatser utifrån var personer bor men personer boende på
landsbygden är de som minst tycker att det är lätt att använda dator. Detta kan möjligen bero på att
det är svårare att få hjälp om något krånglar. Det är dock inget vi kan se i vårt material.
Boende
Diagram 29: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur det är att använda smart telefon.
I de särskilda boendena bor till största delen personer med utvecklingsstörning men också personer
inom autismspektrumområdet. Personer med utvecklingsstörning har å ena sida redovisat stora
behov av ökad kompetens men samtidigt redovisat att de tycker det är ganska enkelt att använda
smarta telefoner. Personer inom autismspektrumområdet tycker att det är ganska enkelt att
använda smarta telefoner. Detta kan möjligen förklara varför så många inom de särskilda boendena
tycker att det är lätt att använda smarta telefoner.
58.6
62.1
51.2
34.5
31.9
46.5
5.8
6
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Stad
Mindre samhälle
Landsbygd
Hur är det att använda smart telefon?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
57.8
59.6
54.4
71.4
35.3
35.3
38
22.9
5.6
5.1
7
5.7
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hyreslägenhet, vanlig
Bostadrättslägenhet
Villa
Gruppboende -serviceboende-stödboende
Hur är det att använda smart telefon?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
37
Utbildning
Diagram 30: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur det är att använda smart telefon.
Vi kan i vårt material inte förklara varför en relativt stor grupp personer med högskoleutbildning
tycker att det är svårt att använda smarta telefoner. En tänkbar förklaring är att de kanske använder
telefonen till fler och därmed mer komplexa saker än andra grupper. Det kan också tänkas att denna
grupp är äldre och därmed inte har tagit till sig denna teknik lika mycket som andra grupper.
Vi kan inte heller förklara varför personer med folkhögskoleutbildning eller gymnasiesärskola tycker
att det är relativt lätt att använda smarta telefoner.
61.7
55.6
58.4
71.1
60.9
74.1
52.5
33.3
33.3
35.6
24.4
34.4
22.2
38.7
11.1
8.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasium
Gymnasiesärskola
Yrkesutbildning/Yrkeshögskola
Folkhögskola
Högskola eller universitet
Hur är det att använda smart telefon?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
38
Sysselsättning
Diagram 31: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur det är att använda smart telefon.
Arbetslösa, pensionärer och personer med sjukersättning/förtidspension är de grupper som har
minst andel individer som tycker det är lätt att använda smarta telefoner. Bland pensionärer finns
den grupp som tycker att det är svårast.
63.7
45.3
37.2
57.9
50.8
69.7
72.5
72.9
32.5
50.9
45.3
38.6
42.4
22.5
17.6
20
16.3
5.3
5.6
7.8
7.1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Arbetar
Arbetslös
Pensionär
Sjukskriven
Sjukersättning/Förtidspensionär
Daglig verksamhet
Aktivitetsersättning
Studerar
Hur är det att använda smart telefon?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
39
Inkomst
Diagram 32: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur det är att använda smart telefon.
Andelen personer som tycker att det är svårt att använda smarta telefoner är större ju lägre inkomst
de har. Däremot är andelen som tycker att det är lätt i princip lika stor i alla grupperna.
58.4
58.8
57.3
33.1
34.1
39.5
7.1
5.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 – 17 999 kronor per månad
18 000 – 25 000 kronor per månad
Över 25 000 kronor per månad
Hur är det att använda smart telefon?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
40
Resultat och slutsatser: Datorer Tidigare var datorn ofta den enda digitala utrustningen för att använda internet och för många var
det också den första digitala utrustningen som personen använde. Idag kan vi inte vara helt säkra på
detta. Det kan vara så att den smarta telefonen är den första digitala utrustning eller i alla fall den
digitala utrustning vissa individer använder mest. Det är dock fortfarande mycket vanligt att man har
tillgång till en dator i sitt hem.
Tillgång till dator
De båda undersökningar vi jämför oss med ställer frågor om datorer på olika sätt. Svenskarna och
internet ställer en direkt fråga om tillgång till dator. SCB undersöker om personer ” Har använt
stationär bärbar dator/laptop för uppkoppling mot internet”. Möjligen kan frågans konstruktion
förvirra. När denna fråga diskuterades av medlemmarna i Begripsam-gruppen ansågs att det inte är
självklart att en användare tänker på att en dator kopplar upp sig mot internet. Det sker ju oftast
automatiskt och frågan antyder att man kopplar upp via en aktiv handling och då kan personer som
faktiskt använder en dator och internet möjligen svara nej på en fråga med SCBs konstruktion. Vi
valde därför att ställa en enklare fråga om huruvida personen har tillgång till en dator. Vi ställde
sedan en annan fråga om huruvida personen använder internet.
Personer med olika diagnoser
Diagram 33: Andel i procent, personer med olika diagnoser och tillgång till dator i hemmet. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 angav 93 procent att de har tillgång till en dator i hemmet.
93
93.9
92
87.1
91.6
95.8
89.9
96.4
95.3
90.7
86.5
75
7
6.1
8
12.9
7.9
4.2
9.5
3.6
4.7
9.3
13.5
22.4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Svenska befolkningen
ADD
ADHD
Afasi
Autismspektrum
Bipolär
Depression, ångest
Dyskalkyli
Dyslexi
Stroke
Språkstörning
Utvecklingsstörning
Tillgång till dator i hemmet
Ja Nej Vet inte
41
Personer med många olika diagnoser tycks ha ungefär lika tillgång till en dator i hemmet som den
svenska befolkningen. Undantag finns när det gäller personer med utvecklingsstörning (18
procentenheter lägre tillgång), språkstörning (7 procentenheter lägre tillgång) och afasi (6
procentenheter lägre tillgång).
Personer med olika funktionsnedsättningar
Diagram 34: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och tillgång till dator i hemmet. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 angav 93 procent att de har tillgång till en dator i hemmet.
När vi sorterar vårt material utifrån funktionsnedsättning är det bara gravt synskadade personer som
når upp i samma tillgång till dator i hemmet som den svenska befolkningen. De flesta övriga grupper
ligger något under. Undantaget är grupperna Talsvårigheter (13 procentenheter lägre tillgång), Svårt
att lära mig nya saker (8 procentenheter lägre tillgång) och Svårt att förstå (10 procentenheter lägre
tillgång).
93
88.9
96.4
91.5
92.6
88.6
91.5
91.1
88.7
88.7
90.5
91.1
81.6
89.8
85.5
80
7
11.1
3.6
8.5
6.9
11.4
8.5
8.9
11.3
11.3
9.5
8.9
17.2
9.6
14.5
20
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Svenska befolkningen
Blind
Gravt synskadad
Koncentrationssvårigheter
Känslig för starka intryck
Lässvårigheter
Minnessvårigheter
Rörelsehinder, finmotorik
Självförtroende/självkänsla, bristande
Skrivsvårigheter
Social rädsla
Svårt att fokusera
Svårt att förstå
Svårt att komma igång eller avsluta saker
Svårt att lära mig nya saker
Talsvårigheter
Tillgång till dator i hemmet
Ja Nej Vet inte
42
Kön
Diagram 35: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och som har tillgång till dator i hemmet.
Det finns något fler män än kvinnor som har tillgång till en dator men skillnaden är liten.
Ålder
Även högt upp i åldrarna har många personer tillgång till en dator i sitt hem. I de båda
undersökningar vi jämför oss med hamnar SCB betydligt lägre. Vi tror att det möjligen har med
frågekonstruktionen att göra.
I vårt material har personerna tycks personerna ha en större eller likvärdig tillgång till en dator
jämfört med motsvarande åldersgrupp i befolkningen. Det resultatet måste tolkas med försiktighet
då vi i vår rekrytering i första hand har vänt oss till deltagare som använder internet. Det kan grupper
av personer med olika funktionsnedsättningar som vi inte har nått och som skulle justera våra siffror
nedåt.
Diagram 36: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och som har tillgång till dator i hemmet.
92.5
89.8
7.1
9.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män
Kvinnor
Har tillgång till dator
Ja Nej Vet inte
95.8
89.8
92.3
86.3
97.5
70
4.2
9.4
7.4
13.7
30
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
< 16 år
17-30 år
31-55 år
56-64 år
65-74 år
> 75 år
Har tillgång till dator
Ja Nej Vet inte
43
Diagram 37: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och deras tillgång till dator. Svenskarna och internet 2016.
När SCB undersöker samma sak blir deras resultat:
Diagram 38: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och hur många som kopplat upp sig mot internet med en dator/laptop. SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2016.
79
92
80
73
80
81
74
47
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
<15
16-25
26-35
36-45
46-55
56-65
66-75
>76
Tillgång till dator i befolkningen
62
61
76
72
64
55
26
0 10 20 30 40 50 60 70 80
16-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-64 år
65-74 år
75-85 år
Har använt stationär bärbar dator/laptop för uppkoppling mot internet
44
Stad och land
Diagram 39: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och som har tillgång till dator i hemmet.
Det kan vara svårt att förstå varför boende i en stad ska leda till lägre tillgång till dator i hemmet. Det
kan troligen förklaras av att vissa grupper av individer oftare bor i städer och att dessa har
rapporterat lägre tillgång till dator i hemmet. Till exempel bor 80 procent av personerna med
utvecklingsstörning i städer. Det är också i städer som de flesta särskilda boenden är belägna och i
dessa boenden kan vi se en lägre tillgång till datorer. Även antalet personer med låg inkomst är störst
i städerna.
Boende
Diagram 40: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och som har tillgång till dator i hemmet.
Personer som bor i villa och bostadsrätt har dator i hemmet i ungefär samma utsträckning som den
svenska befolkningen. Personer i hyreslägenhet ligger något under och personer som bor i särskilda
bostäder ligger mycket under. För dessa personer skiljer det 28 procentenheter mellan grupperna.
89.5
93.4
96.1
10.1
6.6
3.9
84 86 88 90 92 94 96 98 100
Stad
Mindre samhälle
Landsbygd
Tillgång till dator i hemmet
Ja Nej Vet inte
89.5
98.3
95.7
65.2
10.2
1.7
4.3
33.3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hyreslägenhet, vanlig
Bostadsrättslägenhet
Villa
Gruppboende -serviceboende-stödboende
Tillgång till dator i hemmet
Ja Nej Vet inte
45
Utbildning
Diagram 41: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och som har tillgång till dator i hemmet.
Särskola och folkhögskola är de utbildningsbakgrunder där vi kan hitta den största avvikelsen vad
gäller att ha tillgång till dator i hemmet. Vi kan i vårt material inte förklara varför personer som gått
gymnasiesärskola har mindre tillgång till dator i hemmet jämfört med personer som enbart gått
grundsärskolan. En tänkbar förklaring kan vara att personer med enbart grundsärskola oftare bor
kvar hemma hos sina föräldrar men det skulle behöva undersökas djupare.
Sysselsättning
Diagram 42: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning som har tillgång till dator i hemmet.
89.9
84.2
92.2
77.4
92.4
86.1
96
10.1
15.8
7.8
19.4
7.6
13.9
4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasium
Gymnasiesärskola
Yrkesutbildning/Yrkeshögskola
Folkhögskola
Högskola eller universitet
Tillgång i dator i hemmet
Ja Nej Vet inte
94.6
96.6
87
93.3
87.1
84
90
98.7
5.1
3.4
13
6.7
12.9
15.3
8.3
1.3
75 80 85 90 95 100
Arbetar
Arbetslös
Pensionär
Sjukskriven
Sjukersättning/Förtidspensionär
Daglig verksamhet
Aktivitetsersättning
Studerar
Tillgång till dator i hemmet
Ja Nej Vet inte
46
Bland personer som studerar har 99 procent tillgång till en dator i hemmet. Även personer som
arbetar eller som för tillfället är arbetslösa har god tillgång till dator i hemmet. Ju längre ifrån studier
eller arbete en individ befinner sig desto större är risken att personen inte har tillgång till dator i
hemmet.
Inkomst
Diagram 43: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och som har tillgång till dator i hemmet.
Låg inkomst får ett visst genomslag vad gäller tillgång till dator i hemmet (5 procentenheters skillnad
gentemot den svenska befolkningen) men det tycks inte vara låga inkomster i sig som förklarar varför
vissa individer inte har tillgång till dator i hemmet.
Kunskap att använda dator
Vad vi kan se är att kunskap i att använda en dator är ojämnt fördelad mellan grupperna.
88.1
95
97.7
11.4
5
2.3
82 84 86 88 90 92 94 96 98 100
0 – 17 999 kronor per månad
18 000 – 25 000 kronor per månad
Över 25 000 kronor per månad
Tillgång till dator i hemmet
Ja Nej Vet inte
47
Personer med olika diagnoser
Diagram 44: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur kunniga de är i att använda dator.
Den grupp som har störst behov av mer kunskap i att använda datorer är personer med afasi. Här kan
det för många handla om att lära sig använda datorn igen, då de kan ha varit datoranvändare innan
de fick sin skada. Även personer med Utvecklingsstörning, Språkstörning, Stroke och Dyskalkyli
rapporterar stora behov av ökad kunskap.
Minst behov av ökad kunskap återfinns i grupperna ADHD, Bipolär och Autismspektrum men även i
dessa grupper finns relativt stora andelar som behöver mer kunskap.
72
77
33.3
75.1
75
64.7
48.3
67.6
44.2
44.4
47.9
16
16.1
46.7
18.6
16.7
25.9
37.9
25.9
34.6
36.1
30.1
8
4.6
13.3
4.5
8.3
7.1
13.8
5.6
11.5
11.1
6.8
2
6.7
5.8
8.3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
ADD
ADHD
Afasi
Autismspektrum
Bipolär
Depression, ångest
Dyskalkyli
Dyslexi
Stroke
Språkstörning
Utvecklingsstörning
Kunskap att använda dator
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Kan inte göra allt jag vill
Kan inte alls använda Vet inte
48
Personer med olika funktionsnedsättningar
Diagram 45: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur kunniga de är i att använda dator.
De grupper som rapporterar störst behov av mer kunskap är Talsvårigheter, Svårt att lära mig nya
saker, Svårt att förstå, Skrivsvårigheter, Minnessvårigheter och Lässvårigheter. Minst behov av ökade
kunskaper rapporterar personer som är blinda men även i denna grupp är det 25 procent som
behöver mer kunskap. Andelen som behöver mer kunskap är stor i alla olika grupper.
75
64.8
59.8
62.1
49.5
48.6
56.5
64.8
48.1
68.9
60
45.8
59.9
39.4
39.1
25
33.3
28.6
28.2
36.9
31.4
24.7
25.6
35.6
21.6
29
36.1
26.8
37.9
30.4
0
0
7.4
5.7
6.8
12.1
7.1
8
8.7
6.8
9
7.2
7.6
10.6
15.2
0
1.9
3.2
2.9
5.8
6.4
7.1
1.6
5.8
2.7
2.1
7.2
3.8
9.1
13
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Blind
Gravt synskadad
Koncentrationssvårigheter
Känslig för starka intryck
Lässvårigheter
Minnessvårigheter
Rörelsehinder, finmotorik
Självförtroende/självkänsla, bristande
Skrivsvårigheter
Social rädsla
Svårt att fokusera
Svårt att förstå
Svårt att komma igång eller avsluta saker
Svårt att lära mig nya saker
Talsvårigheter
Kunskap att använda dator
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Kan inte göra allt jag vill
Kan inte alls använda Vet inte
49
Kön
Diagram 46: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur kunniga de är i att använda dator.
Det finns inga stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller kunskap att använda dator.
Ålder
Diagram 47: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur kunniga de är i att använda dator.
Det finns ett starkt samband mellan stigande ålder och behov av mer kunskap i att använda en dator.
Yngre personer har inga större svårigheter med att använda en dator.
66.7
67.2
21.9
22.8
5.7
6.4
4.3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män
Kvinnor
Kunskap att använda dator
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Begränsas i min användning
Kan inte alls använda Vet inte
91.7
78.4
70.2
64.2
46.8
36
8.3
17.6
22.3
21.1
32.9
28
4.3
10.5
13.9
12 8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
< 16 år
17-30 år
31-55 år
56-64 år
65-74 år
> 75 år
Kunskap att använda dator
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Begränsas i min användning
Kan inte alls använda Vet inte
50
Stad och land
Diagram 48: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur kunniga de är i att använda dator.
Behovet av kunskap verkar inte vara kopplat till individernas bostadsort.
Boende
Diagram 49: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur kunniga de är i att använda dator.
Behovet av ökad kunskap i att använda datorer är störst hos individer som bor i särskilda boenden.
67.1
70.8
66.7
21.7
22.6
23.5
6.5
7.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Stad
Mindre samhälle
Landsbygd
Kunskap att använda dator
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Kan inte göra allt jag vill
Kan inte alls använda Vet inte
66.7
72.5
70.5
46.9
21.4
22.5
19.1
35.9
6.9
6.6
4.7
4
7.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hyreslägenhet, vanlig
Bostadrättslägenhet
Villa
Gruppboende -serviceboende-stödboende
Kunskap att använda dator
Har tiillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Kan inte göra allt jag vill
Kan inte alls använda Vet inte
51
Utbildning
Diagram 50: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur kunniga de är i att använda dator.
Tillgång till dator i hemmet är relativt låg för personer med folkhögskola som utbildningsbakgrund
men kunskapen bland de personer i denna grupp som har en dator är relativt hög. I övrigt är det
särskolan som slår igenom negativt. Här återfinns de största behoven av ökad kunskap. Behovet är
dock stort i alla grupper. Även bland personer med högskoleutbildning anser nästan 30 procent att
de behöver mer kunskap i att använda datorer.
72.1
42.1
68.9
54.2
67.5
77.1
71.7
19.1
21.1
22.8
33.9
17.5
11.4
21.2
5.9
10.5
5
10
5.7
6.2
15.8
8.5
10.5
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasium
Gymnasiesärskola
Yrkesutbildning/Yrkeshögskola
Folkhögskola
Högskola eller universitet
Kunskap att använda dator
Har tiillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
52
Sysselsättning
Diagram 51: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur kunniga de är i att använda dator.
Personer som studerar, arbetar eller för tillfället är sjukskrivna rapporterar minst behov av ökade
kunskaper i att använda datorer. Behoven av ökade kunskaper ökar ju längre från studier eller arbete
en individ befinner sig.
Inkomst
Diagram 52: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur kunniga de är i att använda dator.
Låg inkomst ger ett visst genomslag när det gäller behov av ökade kunskaper i att använda dator.
76.8
65
48.4
75.4
59.8
55.1
71.2
81.8
17.4
33.3
28.6
19.7
30.5
29.9
25.4
14.3
4.6
11.9
4.9
7,3
5.5
8.7
5.5
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Arbetar
Arbetslös
Pensionär
Sjukskriven
Sjukersättning/Förtidspensionär
Daglig verksamhet
Aktivitetsersättning
Studerar
Kunskap att använda dator
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Kan inte göra allt jag vill
Kan inte alls använda Vet inte
65.1
74
75.9
22.4
17
19.5
7.2
6
3.8
4.3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 – 17 999 kronor per månad
18 000 – 25 000 kronor per månad
Över 25 000 kronor per månad
Kunskap att använda dator
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Kan inte göra allt jag vill
Kan inte alls använda Vet inte
53
Hur är det att använda dator?
Förutom att ställa frågor om tillgång till och kunskap i att använda dator så har vi också frågat om hur
lätt eller svårt det är att använda en dator. De två undersökningarna vi jämför oss med ställer inga
motsvarande sådana frågor.
Om det är lätt eller svårt att använda en dator kan bero på många olika saker. En faktor är helt enkelt
vad en person använder en dator till. Den som använder datorn till många olika och komplicerade
saker kanske då upplever att åtminstone vissa av dessa är svåra och att svårigheten på något sätt har
med datorn att göra. Den som har en gammal dator med ett gammalt operativsystem kan uppleva
svårigheter som nyare datorer och operativsystem har löst. Oftast handlar svårigheter om bristande
möjligheter att lära sig, att träna och att få hjälp när datorn krånglar.
Personer med olika diagnoser
Diagram 53: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur det är att använda dator.
I samtliga grupper finns det relativt stora andelar som tycker att det är svårt eller varken lätt eller
svårt att använda en dator. Andelen som tycker att det är lätt att använda en dator ligger i samtliga
fall under 65 procent och för grupperna Språkstörning, Stroke och Afasi är det cirka 40 procent som
tycker att det är lätt.
Det kan vara svårt att förstå varför personer med utvecklingsstörning tycker att det är lättare att
använda en dator jämfört med många av de andra grupperna. Det kan möjligen bero på att det finns
personer runt omkring som hjälper dem när datorn krånglar.
51.1
60
41.7
62.3
63.6
48.6
50
51
38.3
37.5
57.1
46.7
30
45.8
31.5
27.3
41.2
34.6
41
44.7
37.5
30.4
2.2
10
12.5
6.2
9.1
9.5
15.4
8
17
25
12.5
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
ADD
ADHD
Afasi
Autismspektrum
Bipolär
Depression, ångest
Dyskalkyli
Dyslexi
Stroke
Språkstörning
Utvecklingsstörning
Hur är det att använda dator?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
54
Personer med olika funktionsnedsättningar
Diagram 54: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur det är att använda dator.
Störst rapporterade svårigheter finns i grupperna Rörelsehinder-finmotorik, Talsvårigheter, Svårt att
lära mig nya saker, Skrivsvårigheter, Lässvårigheter och Minnessvårigheter. Minst svårigheter
rapporterar blinda personer där 61 procent tycker att datorn är lätt att använda. I övriga fall ligger de
andra grupperna mellan 30-50 vad gäller hur många som tycker att datorn är lätt att använda.
Att en så stor andel personer med rörelsehinder tycker att det är svårt att använda dator beror
troligen på svårigheter att styra datorn (mus, tangentbord, pekskärm).
60.9
48.1
42.6
47.5
40.2
32.5
43.8
50.9
38
49.3
46.2
40.6
45.3
32.7
33.3
34.8
48.1
43.8
41.3
45.7
52.4
33.8
40
44.6
41.8
40.9
49.3
42.3
50.9
48.7
4.3
3.8
13
10.6
14.1
14.3
21.3
8.2
16.3
7.5
12.1
10.1
11.7
16.4
17.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Blind
Gravt synskadad
Koncentrationssvårigheter
Känslig för starka intryck
Lässvårigheter
Minnessvårigheter
Rörelsehinder, finmotorik
Självförtroende/självkänsla, bristande
Skrivsvårigheter
Social rädsla
Svårt att fokusera
Svårt att förstå
Svårt att komma igång eller avsluta saker
Svårt att lära mig nya saker
Talsvårigheter
Hur är det att använda dator?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
55
Kön
Diagram 55: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur det är att använda dator.
Vi kan inte se några skillnader vad gäller kön och hur det är att använda en dator.
Ålder
Diagram 56: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur det är att använda dator.
Svårigheterna med att använda en dator ökar med stigande ålder. Det är dock först över 75 år som
mer än en fjärdedel av användarna tycker att det är svårt att använda en dator. Upp till den åldern är
det färre än 10 procent i varje ålderskategori som tycker att det är svårt. Bland de riktigt unga är det
ingen som tycker att datorn är svår.
En tänkbar förklaring till att äldre har större svårigheter kan vara att de började använda dator
relativt sent i livet men det kan också vara så att fler personer i den gruppen har äldre och mer
krångliga datorer/operativsystem.
53.6
53.2
39.2
37.3
6.8
9.6
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män
Kvinnor
Hur är det att använda dator?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
73.9
69.6
52.7
43.2
46.5
33.3
26.1
26.8
37.6
48.1
45.1
38.9
3.6
9.4
8.6
8.5
27.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
< 16 år
17-30 år
31-55 år
56-64 år
65-74 år
> 75 år
Hur är det att använda dator?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
56
Stad och land
Diagram 57: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur det är att använda dator.
På samma sätt som för surfplatta så är det individer boende på landsbygden som i minst utsträckning
tycker att det är lätt att använda dator. Eventuellt beror det på att det är svårare att få hjälp om
något krånglar. Det är dock inget vi kan se i vårt material.
Boende
Diagram 58: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur det är att använda dator.
Boendeform tycks inte spela någon roll när det gäller hur lätt eller svårt det är att använda dator.
54.5
56.8
44.9
35.9
37.6
49
9.4
5.6
6.1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Stad
Mindre samhälle
Landsbygd
Hur är det att använda dator?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
51.5
56.7
50.6
59.1
41.5
36.7
38.8
31.8
7.1
7.6
10
9.1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hyreslägenhet, vanlig
Bostadrättslägenhet
Villa
Gruppboende -serviceboende-stödboende
Hur är det att använda dator?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
57
Utbildning
Diagram 59: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur det är att använda dator.
Personer som enbart gått grundsärskola är den grupp som rapporterar störst svårigheter att använda
dator. För dem som gått vidare till gymnasiesärskolan tycks svårigheterna minska dramatiskt. I övrigt
tycks utbildningsbakgrund inte spela så stor roll. Det är möjligen förvånande vad gäller gruppen med
högskoleutbildning där många kan antas använda datorer relativt ofta men att det inte tycks påverka
den upplevda svårighetsgraden.
57.4
31.3
52.1
64.6
57.1
53.3
53.6
37.7
43.8
40.5
27.1
37.1
43.3
36.5
4.9
25
7.4
8.3
5.7
3.3
9.5
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasium
Gymnasiesärskola
Yrkesutbildning/Yrkeshögskola
Folkhögskola
Högskola eller universitet
Hur är det att använda dator?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
58
Sysselsättning
Diagram 60: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur det är att använda dator.
Personer med aktivitetsersättning är den grupp som tycker att det är lättast att använda dator. Det
kan möjligen förklaras av att det är unga personer mellan 20-30 år som finns i denna grupp. Störst
svårigheter i att använda dator upplever pensionärer och personer med
sjukersättning/förtidspension.
Inkomst
Diagram 61: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur det är att använda dator.
Inkomst tycks spela liten roll vad gäller hur lätt eller svårt en person upplever att det är att använda
en dator.
56.3
52.7
44.8
56.6
47.5
55
66.7
60.5
37.9
43.6
41.9
35.2
41.1
35.8
27.8
31.6
5.8
3.6
13.3
9.3
10.6
9.2
5.6
7.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Arbetar
Arbetslös
Pensionär
Sjukskriven
Sjukersättning/Förtidspensionär
Daglig verksamhet
Aktivitetsersättning
Studerar
Hur är det att använda dator?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
52.5
56.5
53.6
37.7
33.7
42.4
9.8
8.7
4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 – 17 999 kronor per månad
18 000 – 25 000 kronor per månad
Över 25 000 kronor per månad
Hur är det att använda dator?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
59
Resultat och slutsatser: Surfplatta Surfplattan är ett mellanting mellan datorn och den smarta telefonen. Den är bärbar men har
samtidigt en relativt stor skärm. För personer med olika typer av svårigheter kan det tänkas att
surfplattan erbjuder fördelar jämfört med datorn eller den smarta telefonen. I förhållande till dessa
båda digitala utrustningar är surfplattan den som tillkommit senast, vilket gör att många kanske först
skaffat sig erfarenheter av dator och smart telefon och sedan av surfplattan.
Tillgång till surfplatta
De båda undersökningar vi jämför oss med ställer frågor om surfplattor på olika sätt. Svenskarna och
internet ställer en direkt fråga om tillgång till surfplatta. SCB undersöker om personer ” Har använt
surfplatta (ej läsplatta) för uppkoppling mot internet”. Möjligen kan frågans konstruktion förvirra.
När denna fråga diskuterades av medlemmarna i Begripsam-gruppen ansågs att det inte är självklart
att en användare tänker på att en surfplatta automatiskt kopplar upp sig mot internet hela tiden. I
själva verket går det knappt att använda en surfplatta utan vara uppkopplad mot internet men frågan
antyder att man kopplar upp via en aktiv handling och då kan personer som faktiskt använder en
surfplatta svara nej på en fråga med SCBs konstruktion. Vi valde därför att ställa en enklare fråga om
huruvida personen har tillgång till en surfplatta.
Personer med olika diagnoser
Diagram 62: Andel i procent, personer med olika diagnoser som har tillgång till surfplatta. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 anger 69 procent att de har tillgång till en surfplatta i hemmet.
69
48
61.2
46.9
52.5
58.3
51.8
63.3
70.6
50.9
54.1
55.8
31
52
38.8
53.1
47.5
37.5
47.6
36.7
29.4
49.1
45.9
40.3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Svenska befolkningen
ADD
ADHD
Afasi
Autismspektrum
Bipolär
Depression, ångest
Dyskalkyli
Dyslexi
Stroke
Språkstörning
Utvecklingsstörning
Tillgång till surfplatta
Ja Nej Vet inte
60
Förutom personer med dyslexi är det ingen av grupperna som ligger nära genomsnittet för den
svenska befolkningen. Minst tillgång till surfplatta har personer med afasi, ADD, stroke och
depression-ångest.
Personer med olika funktionsnedsättningar
Diagram 63: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar som har tillgång till surfplatta. I undersökningen Svenskarna och internet 2017 anger 69 procent att de har tillgång till en surfplatta i hemmet.
När vi sorterar vårt material utifrån funktionsnedsättningar så ser vi att ingen grupp ligger nära den
svenska befolkningen. Klart minst tillgång till surfplatta har blinda personer. Vi tolkar det som att
detta är en grupp som hårt gått in för att skaffa sig en smart telefon och som ofta har en dator som
komplement. Det kan möjligen göra att behovet av en surfplatta inte är så stort då skillnaden mellan
en surfplatta och smart telefon kan upplevas som liten för denna grupp. Betydligt fler personer med
69
35.7
60.4
49.7
54.5
58.5
55.3
52.8
55.6
60.4
51.4
53.7
52.3
58.9
50
52
31
60.7
39.6
49.7
44.9
41.5
44
46.1
43.5
39.6
48.6
45.6
45.3
40.5
48.5
46
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Svenska befolkningen
Blind
Gravt synskadad
Koncentrationssvårigheter
Känslig för starka intryck
Lässvårigheter
Minnessvårigheter
Rörelsehinder, finmotorik
Självförtroende/självkänsla, bristande
Skrivsvårigheter
Social rädsla
Svårt att fokusera
Svårt att förstå
Svårt att komma igång eller avsluta saker
Svårt att lära mig nya saker
Talsvårigheter
Tillgång till surfplatta
Ja Nej Vet inte
61
grav synskada har tillgång till en surfplatta och här kan det tänkas att den större skärmen gör en
skillnad. Tillsammans med personer med skrivsvårigheter är gravt synskadade den grupp som har
störst tillgång till en surfplatta.
Kön
Diagram 64: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och som har tillgång till en surfplatta.
Något fler kvinnor än män har tillgång till en surfplatta.
Ålder
Våra resultat måste tolkas med försiktighet då vi i vår rekrytering i första hand har vänt oss till
deltagare som använder internet. Det kan finnas grupper av personer med olika
funktionsnedsättningar som vi inte har nått och som skulle justera våra siffror nedåt.
Diagram 65: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och som har tillgång till en surfplatta.
54.6
60.2
44.6
38.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män
Kvinnor
Har tillgång till surfplatta
Ja Nej Vet inte
95.7
55.5
57.7
59.4
56.4
39.3
4.3
43.8
41.5
39.6
42.3
60.7
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
< 16 år
17-30 år
31-55 år
56-64 år
65-74 år
> 75 år
Har tillgång till surfplatta
Ja Nej Vet inte
62
Diagram 66: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och deras tillgång till surfplatta. Svenskarna och internet 2016.
När SCB undersöker samma sak blir deras resultat:
Diagram 67: Andel i procent av befolkningen fördelad på olika åldrar och hur många som kopplat upp sig mot internet med en dator/laptop. SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2016.
Observera att när Svenskarna och internet ställer en generell fråga om tillgång till surfplatta i sin
undersökning 2017 har tillgången ökat kraftigt. Det materialet är dock inte uppdelat i
ålderskategorier. För att göra det får vi gå tillbaka till undersökningen 2016.
56
37
39
43
43
41
33
18
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
>15
16-25
26-35
36-45
46-55
56-65
66-75
<76
Tillgång till surfplatta i befolkningen
38
46
64
52
42
30
16
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
16-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-64 år
65-74 år
75-85 år
Har använt surfplatta (ej läsplatta) för uppkoppling mot internet
63
Stad och land
Diagram 68: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och som har tillgång till en surfplatta.
Tillgång till surfplatta är klart lägre för personer som bor i en stad. Vi ser samma mönster som när det
gäller tillgången till dator. Det kan troligen bero på att vissa grupper oftare bor i städer och att det är
dessa grupper som får genomslag när det gäller tillgång till surfplatta. Exempelvis bor personer i
särskilda boenden oftare i städer och vi kan se nedan att det får genomslag.
Boende
Diagram 69: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och som har tillgång till en surfplatta.
Minst tillgång till surfplatta har personer som bor i särskilda boenden. I dessa boenden bor ofta
personer med diagnoser och funktionsnedsättningar som visat sig ha mindre tillgång till surfplatta.
Det gäller till exempel personer med utvecklingsstörning. För övriga grupper är det troligen inte
53.2
68.6
68
45.6
31.4
32
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Stad
Mindre samhälle
Landsbygd
Tillgång till surfplatta
Ja Nej Vet inte
47.9
61
76.2
39.1
51.1
38.4
23.8
58
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hyreslägenhet, vanlig
Bostadrättslägenhet
Villa
Gruppboende -serviceboende-stödboende
Tillgång till surfplatta
Ja Nej Vet inte
64
boendet i sig som förklarar skillnaderna. Snarare kan sådant som inkomst och sysselsättning bättre
förklara varför vissa har mindre tillgång till surfplatta.
Utbildning
Diagram 70: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och som har tillgång till en surfplatta.
Utbildningsbakgrunden verkar inte spela så stor roll när det gäller tillgång till surfplatta. Vi kan i vårt
material se en tänkbar förklaring till varför så få personer med folkhögskoleutbildning har tillgång till
en surfplatta och det är att 71 procent av dessa personer har en inkomst under 18 000 kronor per
månad och kanske inte har råd att skaffa sig en surfplatta även om de skulle vilja det.
54.4
57.9
57.8
59
60.8
44.7
60.8
45.6
42.1
42.2
37.7
38
52.6
38.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasium
Gymnasiesärskola
Yrkesutbildning/Yrkeshögskola
Folkhögskola
Högskola eller universitet
Tillgång till surfplatta
Ja Nej Vet inte
65
Sysselsättning
Diagram 71: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning som har tillgång till en surfplatta.
De grupper som har högst tillgång till surfplatta är personer som arbetar eller studerar. Grupper som
står längre från arbetsmarknaden har mindre tillgång till surfplatta.
Inkomst
Diagram 72: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och som har tillgång en surfplatta.
Låg inkomst får ett relativt stort genomslag när det gäller vem som har tillgång till en surfplatta. I
gruppen med lägst inkomst är det 53 procent som har tillgång till surfplatta. Genomsnittet för
svenska befolkningen är 69 procent (oavsett inkomst). I vårt material är skillnaden 21 procentenheter
mellan gruppen med lägst och högst inkomst.
66
49.2
45
50.8
53.4
46.2
60
62.3
34
50.8
54.3
49.2
44.8
52.3
40
37.7
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Arbetar
Arbetslös
Pensionär
Sjukskriven
Sjukersättning/Förtidspensionär
Daglig verksamhet
Aktivitetsersättning
Studerar
Tillgång till surfplatta
Ja Nej Vet inte
53
59
74
45.9
41
26
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 – 17 999 kronor per månad
18 000 – 25 000 kronor per månad
Över 25 000 kronor per månad
Tillgång till surfplatta
Ja Nej Vet inte
66
Kunskap att använda surfplatta
Vad vi kan se i vår undersökning är att kunskaper om att använda surfplatta är ojämnt fördelade
mellan de olika grupperna och även inom grupperna. Det tycks finnas stora behov av ökad kunskap
och även av att testa en surfplatta. Vi har ganska många individer som idag inte vet om de har
tillräcklig kunskap.
Personer med olika diagnoser
Diagram 73: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur kunniga de är i att använda surfplatta.
Kunskaper i att använda surfplatta är ojämnt fördelade mellan de olika grupperna. Här finns några
grupper där kunskaperna är relativt goda; ADD och ADHD. Men för personer med afasi och stroke är
kunskaperna betydligt mindre. I samtliga grupper finns önskemål om mer kunskaper. Att många inte
vet om de har kunskap tyder på att det finns behov av att testa och lära mer om surfplattor.
68.8
67.5
30.4
61.7
57.1
51.3
42.3
61.8
33.3
46.9
42.6
8.3
12.5
39.1
14.4
19
18.8
34.6
19.6
25
15.6
22.1
4.2
10
8.7
6
0
9.1
11.5
7.8
10.4
18.8
7.4
6.3
13
3.6
9.5
7.1
11.5
22.9
9.4
14.7
12.5
8.8
8.7
14.4
14.3
13.6
0
8.8
8.3
9.4
13.2
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
ADD
ADHD
Afasi
Autismspektrum
Bipolär
Depression, ångest
Dyskalkyli
Dyslexi
Stroke
Språkstörning
Utvecklingsstörning
Kunskap att använda surfplatta
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
67
Personer med olika funktionsnedsättningar
Diagram 74: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur kunniga de är i att använda surfplatta.
Även utifrån personernas olika funktionsnedsättningar kan vi se att det finns stora behov av mer
kunskap. Den grupp som innehåller flest personer som anser sig ha tillräckliga kunskaper är blinda
(62 procent). I övriga grupper är det mellan 40-50 procent som tycker att de har tillräckliga
kunskaper.
61.9
41.2
50.3
54.8
46.2
48.1
45.9
52.2
43.2
56.7
53.7
41.9
54.7
40.7
29.5
14.3
29.4
17
16.6
23.7
16
21.2
22.6
24.2
10.4
17.2
24.3
18.2
20.3
25
19
11.8
12.3
8.9
12.9
13
9.4
8.7
13.7
13.4
10.4
13.5
10.1
10.2
15.9
5.9
9.9
10.2
7.5
15.3
16.5
7
9.5
9
8.2
9.5
9.5
15.3
20.5
11.3
10.5
9.6
9.7
7.6
7.1
9.6
9.5
10.4
10.4
10.8
7.4
13.6
9.1
0 20 40 60 80 100 120
Blind
Gravt synskadad
Koncentrationssvårigheter
Känslig för starka intryck
Lässvårigheter
Minnessvårigheter
Rörelsehinder, finmotorik
Självförtroende/självkänsla, bristande
Skrivsvårigheter
Social rädsla
Svårt att fokusera
Svårt att förstå
Svårt att komma igång eller avsluta saker
Svårt att lära mig nya saker
Talsvårigheter
Kunskap att använda surfplatta
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
68
Kön
Diagram 75: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur kunniga de är i att använda surfplatta.
Kvinnor tycker i något högre utsträckning än män att de har tillräckliga kunskaper i att använda
surfplattor. Män är också mer tveksamma till om de har tillräckliga kunskaper.
Ålder
Diagram 76: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika åldrar och hur kunniga de är i att använda surfplatta.
Behovet av mer kunskap är starkt kopplat till stigande ålder. Att så många inte vet om de behöver
mer kunskap tolkar vi som att det finns ett stort behov av att få testa och utvärdera vad en surfplatta
kan vara bra för.
52.7
56.8
17.2
20.3
8.6
6.3
7.8
7.9
13.7
8.7
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män
Kvinnor
Kunskap att använda surfplatta
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Begränsas i min användning
Kan inte alls använda Vet inte
91.7
62.7
58.8
50.6
39.1
22.7
8.3
13.6
17.8
19.5
29
22.7
0
6.8
5.8
9.2
7.2
27.3
0
7.7
6.9
15.9
27.3
0
14.4
9.8
13.8
8.7
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
< 16 år
17-30 år
31-55 år
56-64 år
65-74 år
> 75 år
Kunskap att använda surfplatta
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap Begränsas i min användning
Kan inte alls använda Vet inte
69
Stad och land
Diagram 77: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur kunniga de är i att använda surfplatta.
Bostadsort tycks inte spela någon större roll vad gäller kunskap att använda surfplatta.
Boende
Diagram 78: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur kunniga de är i att använda surfplatta.
Personer som bor i särskilda boenden har störst behov av mer kunskap. I den gruppen finns bland
annat många personer med utvecklingsstörning.
54.9
58.1
60.9
18
15.5
26.1
6.7
10.1
6.5
8.6 11.9
7
4.3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Stad
Mindre samhälle
Landsbygd
Kunskap att använda surfplatta
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
49.6
64.6
60.8
36.2
18.4
12.4
21.6
29.3
9.4
6.8
6.4
10.2
6.2
17.2
12.5
9.9
7
13.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hyreslägenhet, vanlig
Bostadrättslägenhet
Villa
Gruppboende -serviceboende-stödboende
Kunskap att använda surfplatta
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
70
Utbildning
Diagram 79: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur kunniga de är i att använda surfplatta.
Personer som gått i särskolan har störst behov av mer kunskap i att använda surfplatta. Det gäller
även personer som gått folkhögskola.
56.5
40
56.2
49.1
56
43.3
59.8
16.1
13.3
18.9
23.6
13.3
33.3
18.2
8.1
13.3
5.9
7.3
8
8.4
6.5
13.3
10.1
10.9
9.3
6.7
5.6
12.9
20
8.9
9.1
13.3
13.3
7.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasium
Gymnasiesärskola
Yrkesutbildning/Yrkeshögskola
Folkhögskola
Högskola eller universitet
Kunskap att använda surfplatta
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
71
Sysselsättning
Diagram 80: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur kunniga de är i att använda surfplatta.
Personer som studerar är den grupp som mest anser sig ha tillräckliga kunskaper i att använda
surfplatta. Därefter följer personer som arbetar. Ju längre från studier och arbete desto större blir
behovet av ökade kunskaper.
Inkomst
Diagram 81: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur kunniga de är i att använda surfplatta.
Personer med låga inkomster har störst behov av mer kunskap i att använda en surfplatta.
66.1
53.8
33.6
59.6
50.7
40.4
53.6
72.2
17.3
13.5
24.8
15.4
21.9
25.7
23.2
8.3
4.8
11.5
12.4
7.7
7.5
4.6
7.1
4.2
4
11.5
20.4
8.2
11
7.7
9.6
8.8
17.3
11.6
18.3
12.5
13.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Arbetar
Arbetslös
Pensionär
Sjukskriven
Sjukersättning/Förtidspensionär
Daglig verksamhet
Aktivitetsersättning
Studerar
Kunskap att använda surfplatta
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
51
62
69
18.5
20.7
16.3
8.8
4.3
7
10
4.3
11.7
8.7
5.4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 – 17 999 kronor per månad
18 000 – 25 000 kronor per månad
Över 25 000 kronor per månad
Kunskap att använda surfplatta
Har tillräcklig kunskap Behöver mer kunskap
Begränsas i min användning Kan inte alls använda
Vet inte
72
Hur är det att använda surfplatta
Förutom att ställa frågor om tillgång till och kunskap i att använda surfplatta så har vi också frågat
om hur lätt eller svårt det är att använda en surfplatta. De två undersökningarna vi jämför oss med
ställer inga motsvarande sådana frågor.
Personer med olika diagnoser
Diagram 82: Andel i procent, personer med olika diagnoser och hur det är att använda surfplatta.
Bipolära personer är den grupp som tycker det är svårast att använda en surfplatta och denna grupp
har inte redovisat så stora svårigheter när det gäller att använda smart telefon eller dator. Vi kan i
vårt material inte se något som förklarar denna skillnad. Den låga andelen personer med ADD som
tycker att det är lätt att använda surfplatta och att många personer i den gruppen inte vet kan tyda
på att dessa personer i första hand satsar på att använda smart telefon och dator. Även den relativt
stora andelen personer med ADHD som tycker att surfplattan är svår kan indikera att det finns
många som är ovana att använda just surfplatta. Även i grupperna depression-ångest, afasi och
stroke rapporterar relativt stora andelar att de tycker det är svårt att använda surfplatta.
39.1
67.3
50
57
46.2
55.8
55.6
60
44.4
65
65.9
47.8
21.2
35.7
35.5
30.8
29.1
33.3
32
37
25
22
4.3
11.5
14.3
6.5
23.1
14
11.1
6.7
18.5
10
7.3
8.7
4.9
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
ADD
ADHD
Afasi
Autismspektrum
Bipolär
Depression, ångest
Dyskalkyli
Dyslexi
Stroke
Språkstörning
Utvecklingsstörning
Hur är det att använda surfplatta?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
73
Personer med olika funktionsnedsättningar
Diagram 83: Andel i procent, personer med olika funktionsnedsättningar och hur det är att använda surfplatta.
Här kan vi se ett tydligt bevis på att det vore olyckligt att redovisa synskadade personer som en
grupp. Blinda personer är den grupp som tycker att det är svårast att använda surfplatta (30 procent)
medan gravt synskadade personer är den grupp som minst anser att användningen är svår (9
procent). I samtliga grupper finns en relativt stor andel 15-20 procent som tycker att det är svårt att
använda surfplatta.
50
43.8
53.3
61.1
58.3
48.7
44.7
55.1
54
57.9
59
55.8
52.7
48.5
48
20
46.9
28.3
27.4
25
29.5
42.6
30.4
28.6
21.1
20.5
25.6
29.7
30.3
28
30
9.4
17.4
9.5
15
17.9
12.8
11.6
15.9
18.4
19.2
16.3
16.5
18.2
20
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Blind
Gravt synskadad
Koncentrationssvårigheter
Känslig för starka intryck
Lässvårigheter
Minnessvårigheter
Rörelsehinder, finmotorik
Självförtroende/självkänsla, bristande
Skrivsvårigheter
Social rädsla
Svårt att fokusera
Svårt att förstå
Svårt att komma igång eller avsluta saker
Svårt att lära mig nya saker
Talsvårigheter
Hur är det att använda surfplatta?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
74
Kön
Diagram 84: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar fördelade på kvinnor och män och hur det är att använda surfplatta.
Kvinnor tycker att det är något enklare att använda en surfplatta jämfört med män.
Ålder
Diagram 85: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i olika åldrar och hur det är att använda surfplatta.
Det finns en stark koppling mellan stigande ålder och ökade svårigheter att använda en surfplatta.
Bland yngre personer tycker de flesta att surfplattan är enkel att använda.
54.0
59.9
32.7
30.8
11.3
8.5
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män
Kvinnor
Hur är det att använda surfplatta?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
86.4
70
60.8
42.1
41.9
27.3
13.6
25.7
28.6
42.1
44.2
45.5
10.6
12.3
14
18.2 9.1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
< 16 år
17-30 år
31-55 år
56-64 år
65-74 år
> 75 år
Hur är det att använda surfplatta?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
75
Stad och land
Diagram 86: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som bor i stad, ett mindre samhälle eller på landsbygden och hur det är att använda surfplatta.
Det är något fler personer som bor i stad respektive mindre samhälle som anser att det är svårt att
använda en surfplatta jämfört med personer som bor på landsbygden.
Boende
Diagram 87: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar boende i någon form av stödboende, villa, bostadsrätt eller vanlig hyreslägenhet och hur det är att använda surfplatta.
Det är relativt få personer som bor i särskilda boenden som har tillgång till surfplatta (39 procent)
men av de som har tillgång tycker nästan 70 procent att den är lätt att använda.
58.3
55.4
63.6
31.3
31.5
33.3
9.7
9.8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Stad
Mindre samhälle
Landsbygd
Hur är det att använda surfplatta?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
54.2
59.8
56.2
69.2
33.6
29.9
32.8
23.1
10.7
10.3
8.8
7.7
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hyreslägenhet, vanlig
Bostadrättslägenhet
Villa
Gruppboende -serviceboende-stödboende
Hur är det att använda surfplatta?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
76
Utbildning
Diagram 88: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar med olika utbildningsbakgrund och hur det är att använda surfplatta.
27 procent av personerna med grundsärskola som utbildningsbakgrund tycker att det är svårt att
använda en surfplatta. Det tycks jämnas ut för dem som går vidare till gymnasiesärskolan. Vi kan i
vårt material inte se någon förklaring till varför så relativt få personer som gått vanligt gymnasium
tycker att det är lätt att använda en surfplatta. Vi kan i vårt material inte se att högre utbildning
skulle leda till att det anses lättare att använda en surfplatta.
Sysselsättning
Diagram 89: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar och i olika former av sysselsättning och hur det är att använda surfplatta.
63.9
54.5
49.5
68.6
68.1
62.5
54
30.6
18.2
36.9
22.9
19.1
31.3
36.5
5.6
27.3
12.6
5.7
10.6
6.3
9.5
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasium
Gymnasiesärskola
Yrkesutbildning/Yrkeshögskola
Folkhögskola
Högskola eller universitet
Hur är det att använda surfplatta?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
59.8
39.3
40.4
67.7
51.2
65.5
74.3
66.7
32
46.4
43.9
22.6
37.2
22.4
22.9
27.1
7.7
7.1
14
6.5
10.5
10.3
6.3
7.1
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Arbetar
Arbetslös
Pensionär
Sjukskriven
Sjukersättning/Förtidspensionär
Daglig verksamhet
Aktivitetsersättning
Studerar
Hur är det att använda surfplatta?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
77
Den grupp som tycker att de är lättast att använda surfplatta är personer i Aktivitetsersättning. Det
kan möjligen förklaras av att det är unga personer mellan 20-30 år där relativt många (60 procent)
skaffat sig tillgång till surfplatta och även tycker att den är lätt att använda (74 procent av alla som
har tillgång till en surfplatta). I övrigt kan vi se att det är personer som studerar eller arbetar som
tycker att surfplattor är lättast att använda. Personer som står längre från studier eller arbete
redovisar större svårigheter.
Inkomst
Diagram 90: Andel i procent, personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar i inkomstgrupperna 0-17 999 kronor, 18 000 till 25 000 kronor och över 25 000 kronor och hur det är att använda surfplatta.
Vi kan inte dra några slutsatser baserade på inkomster.
55.3
49.1
59.4
33.7
42.1
31.3
8.5
8.8
9.4
0 20 40 60 80 100 120
0 – 17 999 kronor per månad
18 000 – 25 000 kronor per månad
Över 25 000 kronor per månad
Hur är det att använda surfplatta?
Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Vet inte
78
Reflektioner över de socioekonomiska faktorernas roll
Kön
Det är små skillnader mellan kvinnor och män. De skillnader som finns handlar om att kvinnor
verkar tycka att de olika digitala utrustningarna är lite enklare att använda och att de därmed
inte heller efterfrågar lika mycket ny kunskap. Kvinnor har något större tillgång till smarta
telefoner och surfplattor. Män har något större tillgång till dator.
Ålder
Ålder är den bakgrundsfaktor som får störst genomslag i vår undersökning. Generellt kan sägas
att ju högre ålder desto mindre tillgång till utrustning, desto större behov av mer kunskap och
desto fler anser att de olika digitala utrustningarna är svåra att använda. Med det sagt är det
värt att notera att många även högt upp i åldrarna har god tillgång till olika digitala
utrustningar och att de tycker att de är lätta att använda.
Jämfört med den svenska befolkningen får vi resultat som antyder att äldre personer med
funktionsnedsättning i högre utsträckning än andra äldre har skaffat sig tillgång till någon
digitala utrustning för att använda internet. Det resultatet behöver tolkas med stor försiktighet
då våra rekryteringsmetoder kan spela in. Denna fråga behöver undersökas vidare.
Det finns sannolikt personer med olika diagnoser och funktionsnedsättningar som inte alls
använder internet och som vi inte fångat upp. Till exempel visar en nyligen gjord undersökning
av Synskadades Riksförbund att cirka 25% av deras medlemmar aldrig kopplat upp sig mot
internet. Dessa personer är i huvudsak äldre.
Stad och landsbygd
Det finns mycket små skillnader mellan stad och land i vårt material. Något som verkar kunna dra ner
siffrorna för städer är att det är i våra städer de flesta särskilda boendena finns placerade och i dessa
boenden finns grupper som tycks ha särskilda svårigheter också när det gäller tillgång till digitala
utrustningar och kunskap i att använda dessa.
Boende
Personer som bor i särskilda boenden redovisar å ena sidan att de tycker det är ganska lätt att
använda smarta telefoner, datorer och surfplattor men å andra sidan redovisar de stor behov
av kompetensutveckling. I denna grupp redovisas samtidigt låg tillgång till smarta telefoner,
datorer och surfplattor. Vi tolkar detta som att många på dessa boenden inte har tillgång till de
olika digitala utrustningarna. När de väl får tillgång så tycker många att det är ganska enkelt att
använda digitala utrustningarna men de ser samtidigt behov av att lära sig mer. Det kan tyda
på att de använder sina digitala utrustningar till förhållandevis enkla funktioner men begränsas
till just enkla funktioner på grund av bristande kunskaper. I dessa boenden bor till stor del
personer som har utvecklingsstörning, är inom autismspektrumområdet eller har psykiska
svårigheter.
I övrigt kan vi se en svag men förväntad socioekonomisk skiktning som gör att personer i
hyreslägenhet har lite lägre tillgång till de olika digitala utrustningar jämfört med personer som
bor i bostadsrätt eller villa. Denna grupp rapporterar också något större svårigheter. Skillnaden
79
är möjligen mindre än förväntad och det kan förklaras av att ett antal personer med
utvecklingsstörning rapporterat att de bor i villa, vilket vi tror har att göra med att de bor kvar
hos sina föräldrar även som vuxna. Det kan finnas andra grupper som på samma sätt bor kvar i
föräldrarnas villa och som egentligen inte har egna resurser att betala ett sådant boende. Vi
ser därför inte det raka samband mellan boende i villa och hög inkomst som kanske är
förväntat.
Bor tillsammans med någon som har en funktionsnedsättning?
Vi kan inte se några tydliga skillnader utifrån om en person med funktionsnedsättning bor
tillsammans med en annan person som också har funktionsnedsättning.
Utbildning
Utbildningsbakgrund spelar en stor roll när det gäller tillgång till olika digitala utrustningar, behovet
av mer kunskap och hur lätt eller svårt man tycker att det är. Störst problem ser vi med särskolan och
speciellt för personer som bara har gått grundsärskolan. Annars får högre utbildning ett visst
genomslag på så sätt att man har större tillgång till digitala utrustningar och mindre behov av mer
kunskap. Men detta genomslag kanske inte är stort som förväntat om man jämför med generella
undersökningar av befolkningen. En tänkbar förklaring kan vara att högre utbildning inte alltid ger
höga inkomster. I vår undersökning finns en stor grupp med högutbildade personer som har under
18 000 kronor i månaden i inkomst.
Sysselsättning
Personer som antingen studerar eller har arbete rapporterar bäst tillgång till olika digitala
utrustningar och även de största kunskaperna i att använda dessa digitala utrustningar. Ju
längre bort från studier eller ordinarie arbetsmarknad individer befinner sig desto mindre
tillgång till digitala utrustningar, desto större redovisade behov av mer kunskaper och desto
svårare tycker personerna att det är att använda digitala utrustningarna.
Detta är mycket allvarligt av flera skäl:
• Kraven på att medborgare ska kunna agera som digitala medborgare är lika stort
oavsett sysselsättning. I vissa fall kräver myndigheter och andra i princip en digital
närvaro för att få del av samhällets olika stödinsatser. I andra fall underlättar en digital
närvaro kraftigt möjligheterna att få stöd.
• Steget in i arbete eller studier blir ännu större om den som står utanför inte är en
kompetent digital individ. Att behärska olika digitala utrustningar och att använda
nätet är en förutsättning för arbete inom många yrken och inom många utbildningar.
Inkomst
Inkomstskillnader ger inte så stort genomslag i vår undersökning som i många generella
undersökningar av internet. Det kan bero på att vi har en relativt stor andel högutbildade personer
som har mycket låga inkomster. Fortsatta analyser får visa om det uppstår större skillnader om
denna grupp plockas bort från gruppen med låga inkomster.
80
Om Begripsam Begripsam vill bidra till universellt utformade produkter och tjänster så att de kan användas av alla.
Det gör vi genom att sätta fokus på vad som krävs för att tillgodose behov hos de individer som har
de tuffaste kraven på användbarhet. När dessa individer tycker att en produkt eller tjänst är enkel att
använda så kommer alla andra också att tycka det.
Begripsam utvecklar och tillämpar metoder som gör att alla människor kan delta i och påverka
design- och utvecklingsprocesser.
Vi bedriver egen forskning och utveckling och samarbetar gärna med andra som delar vår vision om
ett fullt tillgängligt samhälle för alla medborgare. Våra metoder och arbetssätt är grundade i
forskning och levda erfarenheter.
Begripsam består av en ideell medlemsförening och ett bolag. Vi medverkar bland annat i
forskningsprojekt, i tester och utvärderingar, i designprocesser, innovationsprocesser och i
utvecklingsarbete. Vi deltar i svensk och internationell standardisering och i nyskapande projekt och
aktiviteter. Vårt arbete syftar till att bidra till ett samhälle där alla individer kan uppnå sin fulla
potential och leva ett bra liv.