ALPACKA NYTTNR 2 / VÅR 2012FRÅN SVENSKA ALPACKAFÖRENINGEN

Svenska Alpackaföreningen är rikstäckande. Den är ideell och medlemsstyrd. Föreningen arbetar med utbildning, rådgivning, seriös avel och god djurhållning. Vidare med relationer mellan alpackaägare samt svensk och internationell expertis och arrangerar utställningar.

Arbetsgrupper rapporterarEfter årsmötet har vi fått flera nya medarbetare i arbetsgrupperna. Nya namn är: Monica Claeson, Catharina Brorman, Anna Storm, Gunnar Jämtin och Therese Ryttar.Välkomna allihop, vi skall tillsammans driva frågor mot bättre och bättre alpackahållning i Sverige.

Gruppen för Avel o RegistreringGruppen fortsätter sökandet efter ett lämpligt registrerings- system. Just nu för vi en dialog med engelsmännen kring erbjudandet att få köpa in oss i deras register. Det är många detaljer som ska utredas innan allt är klart. Under april månad kommer det också att beslutas internationellt om en internationell DNA-standard för alpackor. Ett beslut som vi ser fram emot och som kommer att gynna vår uppstart. Vi undersöker också vilka svenska laboratorier som vi skulle kunna samarbeta med.

UllgruppenUllgruppen har förstärkts för i år och är nu dubbelt så stor, detta gör att vi hinner dubbelt så mycket. Alpackans fiber är en fantastisk inspirationskälla till kreativitet och är ju självklart en av de största faktorerna i avelsplaneringen.Ullgruppens mål för året är- att åter erbjuda en fantastisk ullutställning, håll utkik på hemsidan för mer information- att ta fram presentationsmaterial till de medlemmar som önskar närvara på marknader eller annat med sina alpackor. (banners, produkter, information mm)- att utge ett fiberhäfte på svenska till våra medlemmar. 

Ordförande har ordet.Årsmötet den 25 februari speglar den trend vi så starkt känner. Vi blir fler och fler alpackaägare. Intressant är att många ger signaler om att vilja satsa än mer på kunskap och engagemang.

När den formella delen av årsmötet var klar och vi hade välkomnat två nya styrelseledamöter var det dags för de mer öppna frågorna. Och där tog det fart. En härlig kombination av önskemål och krav. Debatten blev intensiv och flertalet närvarande var med och förde fram sina åsikter.

Kärnfrågan var etiska koder i djurhållningen och ansvar vid försäljning. Etiska koder har vi redan som kan läsas på hemsidan. Nu var signalen tydlig. Ta ett steg till. Utveckla dem så att vi i alpackanäringen tidigt formerar oss till ett utvecklat ansvarstagande – något som kan vara svårt att förverkliga inom mer omfattande och etablerad djurhållning.

Försäljning av alpackor fick stor uppmärksamhet vid mötet. En influens i debatten var aktuella fall där det finns skäl att ifrågasätta hur försäljningen gått till i fråga om ålder och sammansättning av flocken. En problematik som är särskilt känslig, när nya köpare har begränsad erfarenhet av att hantera alpackor.Paralleller drogs till de regler som tillämpas av Svenska Kennelkubben vid försäljning av hundar.

Beskedet från årsmötet var klart. Styrelsen skall skyndsamt utveckla förslag till hur Alpackaföreningen kan introducera någon form av certifiering för alpackauppfödare.

Men det finns många fler frågor på agendan med stor betydelse för framtiden. Avelsregister där sonderingar pågår och lösningar kan finnas inom en snar framtid. Hälsoprogram där föreningen har ambitioner att förbättra sin vägledning för importörer via checklistor. Dialogen med medlemmar där interaktiva funktioner är på väg att förverkligas liksom mer aktivt agerande i sociala medier.Ett krafttag har inletts för att mer intensivt driva frågor kring ull och ullhantering. Glädjande är att flera nya medlemmar engagerat sig.

När detta nummer av Alpacka Nytt kommer från trycket är årets utställning i Tenhult genomförd. Nytt rekord i år igen. Det innebär att vi måste fundera på framtida upplägg vilket kan innebära mer än en utställningsdag.

Viktigast av allt är att vi kan kraftsamla kring det som ger våra medlemmar verklig nytta. Alla förslag är välkomna.

Ulf ÅbergOrdförande

Snowmass Nova´s Knight, svart

Angermanna Alpacka, www.alpackor.se Catrin Åsén och Folke Edholm, Häggdånger,

Härnösand. 0611-710 73, 070-619 77 03

Snowmass Accoyo Hummer, vit

Bild sid 1 – Nämen, hur ser du ut? Två alpackaföl undersöker varandra noggrant efter sitt livs första klippning.

Till avelAngermannas kvalitetshingstar

Snowmass Nova´s Knight, svart

Angermanna Alpacka, www.alpackor.se Catrin Åsén och Folke Edholm, Häggdånger,

Härnösand. 0611-710 73, 070-619 77 03

Snowmass Accoyo Hummer, vit

Avel,handlar om urvalav Catrin ÅsénAngermanna Alpacka 

Alla vill vi väl både äga och föda upp den perfekta alpackan, eller hur? En alpacka som både har en exteriör och ett utseende som är helt enligt rasstandarden och producerar mesta möjliga finfibriga ull.

Eller är den perfekta alpackan den som har en utstrålning och ett temperament som fångar alla?Avel är ett jättestort område och jag kommer här att beskriva det jag sammanställt utifrån olika källor som jag redovisar sist i artikeln. Jag är ingen expert utan har ett stort intresse både av avel och av alpackor. Avel handlar om att välja. Det handlar om vilka alpackor du väljer att bli föräldrar, hur många avkommor du låter dem få och hur länge du avlar på djuren och framför allt – vad du vill uppnå med din avel. Avelsmål kan ju vara väldigt olika. Den perfekta alpackan kan vara ett mål, det kan också vara att föda upp alpackor av en viss färg. Vissa vill satsa på endast flerfärgade alpackor eller ett annat mål kan vara att föda upp sällskapsalpackor där fokus är mentalitet eller något annat än de traditionella ullvärdena.

Figur 1En välbalanserad alpacka med korrekta proportioner.Bilden är hämtad från The art & science of alpaca judging (Jude Anderson m fl)

Alpackor är ullproducenter och ur avelssynpunkt är den första utgångspunkten att alpackan måste vara användbar för det den är tänkt till. En korrekt exteriör underlättar både för hingstar och för ston att producera sunda avkommor som har höga ullvikter, både ur ett ekonomiskt och ur ett djurhälsoperspektiv.

Alpackaföreningens avelsstandard värderar ullegenskaperna till 60 % och exteriören till 40 %. Samma värdering gör man i Australien. I andra länder gör man andra värderingar.;T ex i USA, the Alpaca Owners and Breeders Association (AOBA) värderar man 50/50 för ullegenskaper och exteriör. I Peru värderas ullen ännu högre, 70/30. Att man i Peru gör den värderingen har att göra med att man har en lång tradition av alpackaavel kombinerat med en avancerad och modern textilindustri. Ju finare fibrer, ju högre ekonomisk avkastning

Om du vill hålla på med avel och alltså rikta din uppfödning är det några begrepp som är bra att känna till. Jag beskriver några av dem översiktligt här;

Genotyp är den genetiska sammansättningen hos en individ.

Fenotyp är de observerbara egenskaperna hos en individ. T ex exteriören, hur alpackan är ”ihopkommen” men även ullens egenskaper; finhet, täthet etc. räknas in i fenotypen.Det är alltså egenskaper som man kan se och mäta. Minst 50 % av fenotypen består av miljöaspekter, t ex utfodring och andra saker som har med uppfödningen att göra.

Arvbarhet är ett statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet. Inom många djurarter har forskningen kommit långt och det går att visa arvbarhetsmått för snabbhet hos travhästar, äggproduktion hos höns, mjölkproduktion hos kor för att nämna några. Forskningen på arvbarhet hos alpackor pågår. Det som framkommit hittills är att arvbarheten hos huacayan verkar vara störst för täckhår. Sen kommer i rangordning finheten på fibern (fiberdia-meter), krusigheten (crimp), ullvikter och längden på fibern. Det betyder i praktiken att du med stor sannolikhet kan minska inslaget av täckhår ganska snabbt genom att välja t ex en hingst som inte har så mycket täckhår.

Men hur vet jag då vad jag ska avla på? Om fenotypen, dvs. den observerbara alpackan jag har framför mig, till hälften består av miljömässiga aspekter – hur ska jag då våga lita på att t ex finheten på fibern kommer att ärvas? Det finns ju inga enkla svar på den frågan, men här kommer vi in på genotyp och fenotyp igen. En alpacka har ett högt avelsvärde om den lämnar avkommor med samma goda egenskaper som den själv har. På engelska kallas det för ”true-breeding”. Med goda egenskaper menas då både ullegenskaper och också positiva egenskaper när det gäller exteriören. Hos en alpacka med ett högt avelsvärde visar sig genotypen i fenotypen . Det innebär att den alpackan vars goda egenskaper du kan se och ta på också för dessa goda egenskaper vidare i aveln. Det som är viktigt att tänka på är att det omvända, dvs. en god fenotyp inte alltid behöver betyda ett gott avelsvärde, alltså en god genotyp. Verkar det krångligt? Det du kan lägga på minnet är att bara för att en alpacka i sig själv är snygg och har goda egenskaper, behöver det inte betyda att den för vidare dessa egenskaper i aveln. Den enda vägen att veta säkert vilka egenskaper som förs vidare genetiskt är att mäta och jämföra olika egenskaper. EPD, Estimated Progeny Differences, är en vetenskaplig metod som handlar om hur man mäter och värderar olika egenskaper hos alpackor. I Sverige använder vi inte EPD än, vad jag vet. Du kan läsa mer om EPD, se länken under Lästips sist i artikeln.

Vad ska jag tänka på? Vad är viktigast?Det är mycket man ställs inför när det är dags att börja med avel. Återigen kommer frågan vad du vill uppnå. Vad är viktigt för dig? Det är lätt att falla för djur med en viss färg eller en viss utstrålning och det kan också vara viktigt. Men det mest basala handlar om att hitta sunda alpackor som har en exteriör som håller för det alpackan är tänkt till. Ett sto måste hålla för att vara dräktig den mesta tiden av årets alla dagar och en hingst måste kunna betäcka på ett tryggt och säkert sätt.En bra utgångspunkt är en alpacka med starka, raka ben och ett korrekt bett för att kunna tillgodogöra sig föda på ett effektivt sätt. Sen är det viktigt att alpackan i övrigt håller sig inom de mått (höjd och vikt) som är önskvärda. Läs gärna avelsstandarden och prata med uppfödarna/säljarna om vilka avelsmål han eller hon har eller hur de tänker kring sin egen alpackaavel.

Att välja hingstAtt välja hingst är viktigt som vi alla vet. Ofta låter vi samma hingst betäcka flera av våra ston och hingsten får alltså en stor inverkan på vår kommande flock under flera år. Det är också många aspekter som måste vägas in i valet av hingst. Kostnader och avstånd påverkar vårt val, inte minst i vårt avlånga land, där alpackorna än så länge inte finns i varenda by.

Svenska Alpackaföreningen: www.alpackaforeningen.se info@alpackaforeningen.sePlusgiro nr. 30 47 93-3 Organisationsnummer: 868401-2522Ordförande: Ulf Åberg 0415-150 51 ulf@continuum.seV ordförande: Hans Sternerup 0505-313 67 hans.sternerup@telia.comKassör: Hans Sternerup 0505-313 67 hans.sternerup@telia.comSekreterare: Peter Leijon 0455-61 99 88 peter@hogalund.se Webbansvarig: Nadine Olsson 073-831 81 87 vowwen@hotmail.com

Alpacka NyttCopyright © alpackanytt

Redaktion: Bitte Åbergbitte@continuum.seÅsa Svensson asahelen@telia.com

Oavsett om du köper en egen hingst eller köper betäcknings-tjänsten så tänk igenom vad du vill uppnå. Vad ska hingsten tillföra till dina alpackor? Är det finhet, täthet eller färg du är ute efter? Vilken/vilka egenskaper är viktigast att förbättra? Ofta är det lättast att fokusera på en egenskap i taget. Om du vill förbättra både finhet och täthet så är det oftast lättast att börja med tätheten för att fokusera på finhet i nästa steg.

Hur vet jag att hingsten lämnar de egenskaper jag önskar?En av de säkraste metoderna för att visuellt bedöma avelsvärde är genom avkommebedömning. Vilka egenskaper har hingsten lämnat tidigare? Har t ex finheten slagit igenom också när flera olika ston har använts? Stamtavla och härstamning säger ingenting om egenskaperna hos avkommorna som hingsten lämnat. Använd stamtavlan för att söka mer information om hingstens bakgrund.Titta på tidigare avkommor för att se vilka egenskaper, både positiva och negativa, som hingsten fört vidare. Försök att se flera avkommor med flera olika ston för att kunna se gemensamma nämnare. En hingst med ett starkt avelsvärde för sina egenskaper vidare genom flera olika typer av ston.Ullanalyser och ullvikter kan ge viktig information om hur egenskaperna har utvecklats hos avkommorna. Lär dig mer om vad som påverkar ullegenskaperna. Titta också på hingstens ullanalyser; Hur har egenskaperna utvecklats? Varför visas bara de första årens ullvärden?Om hingsten är registrerad i något större register i Europa, USA eller Australien kan du också kolla upp vad hans tidigare avkommor lämnat. Be hingstägaren om information.

SummeringDu har investerat i dyra djur som det tar lång tid att reproducera. Hur du väljer dina avelsdjur har långsiktigt bäring på den totala alpackanäringen i Sverige. Varför inte vara med och bidra till en utveckling av den näringen? Oavsett om du vill få fram den perfekta alpackan eller om det är sällskapsdjur som är ditt fokus, kommer du att bidra till alpackanäringen. Kunskap påverkar också näringen och vi kan alla lära oss mer om alpackor. Läs böcker, använd Internet, påverka Alpackaföreningen att starta kurser. Mer kunskap gynnar oss alla och det gynnar alpacknäringen. Det kostar inte så mycket att lägga några timmar på att fundera på ditt eget avelsmål, så gör gärna det.

KällorThe ABC´s of EPD´s, Mike SafleyThe art & science of alpaca judging, Jude Anderson, Cheryl Gehly, Michael Safley, Amanda VandenBoschSelecting a stud male, seminarie med Nick Harrington-SmithThe complete alpaca book, Eric HoffmanLästipshttp://www.alpacas.com/AlpacaLibrary/EPDs.aspxCatrin Åsén, Angermanna Alpacka

Nästa nummer av Alpacka Nytt – Sommar

Detta nummer kommer att handla om Certifiering och Etiska koder,ett tema som flera medlemmar vill att föreningen prioriterar.

Kastration av alpackahingstav veterinärer Anna-Carin Sjöberg ochMirja Voudinmäki Så här års finns det nog en och annan som börjar fundera på att kastrera sina alpackahingstar. Det är ett enkelt, i de flesta fall, helt okomplicerat ingrepp som man inte ska dra sig för, om man tycker att det är befogat.

Fördelarna med att kastrera är flera: en kastrat är lugnare, stabilare och kan framför allt gå tillsammans med ston utan problem, någotsom är viktigt inte minst med tanke på att en alpacka aldrig ska gå utan sällskap. Något man ska ha i åtanke är dock att man helst ska vänta till alpackahingsten är 1,5-2 år gammal.Detta för att undvika att få en väldigt långbent och ”ful” kastrat. Ingreppet kan utföras på olika sätt. Det vi främst har använt oss av är en variant där man gör ett snitt i huden framför testiklarna, tar ut båda testiklarna genom detta snitt, knyter av kärl och sädesledare och lossar testikeln innan man syr ihop det lilla (ca 2 -3 cm) snittet. Vi har utfört ingreppet i full narkos, där vi gett en kombination av ett lugnande medel och ett narkosmedel i samma spruta. När alpackan börjat bli trött har vi ”hjälpt” den att lägga sig på ett för oss fördelaktigt sätt varefter steriltvättning och operation har inletts. Vi tycker att det är en fördel att ha ett litet operationsbord att lägga djuret på. Detta gör att man kommer upp en bit från marken vilket dels gör att bakterier och allmän smuts från denna kommer på längre avstånd och dels hamnar den opererande veterinären i en angenämare position. Det är då dessutom lätt att både lägga och resa alpackan utan alltför stora åthävor. Det så kallade ”operationsbordet” kan bestå av något så okomplicerat som några höbalar med en dörr över och en upphöjning under denna så att huvudändan kommer att vara lägre än kroppen.  Något man alltid bör tänka på innan sövning är att det är en risk med narkos. Den relativa risken är något högre för alpackor eftersom de verkar vara särskilt känsliga. Därför är det också synnerligen viktigt med exakta vikter på djuren för att kunna beräkna doserna så bra som möjligt. För att minimera riskerna bör hingsten fasta innan opera-tionen, helst 24 timmar men allra minst 12. Under narkosen ska man också tänka på att ögonen ska skyddas mot uttorkning o skada ochvid själva läggandet och resandet ska man specifikt tänka på den långahalsen och vara försiktig med den.

Efter operationen har vi sett till att betarna fått en översyn, gett ett uppvakningsmedel samt slussat den nyopererade vidare till ett lugnt ”uppvakningrum” för att kunna övervaka denne ett tag till. Om djuretinte fått vaccination mot stelkramp innan kastrationstillfället är det en lämplig tidpunkt att ge detta innan man väcker det. Vi har också gett en engångsdos antibiotika i förebyggande syfte samt smärtstillande.De mest sannolika komplikationerna efter ingreppet är dels en större blödning och dels en infektion. Båda sakerna är komplikationer som kan förekomma efter vilken operation som helst och ingen av dem äri allmänhet allvarlig. Råd till dig som bestämt dig för att kastrera din alpacka:Väg den! Exakt vikt viktig!Se till att kunna jobba under lugna förhållanden; helst inomhus, helst ett uppbyggt operationsbord!Ha flera små bord tillgängliga. Rena platser behövs alltid!Ha tillräckligt med personal närvarande!Ta det lugnt! Alpackor är lättstressade och narkos fungerar alltid bäst på lugna djur!Ge den nyopererade en lugn plats att vakna ordentligt på!Lycka till!!

 

Tandväxling hos Alpackaav tandläkare Kerstin FogelbergLindkullen Gård

Alpackan får nya tänder två gånger under sitt liv, mjölktänder och permanenta tänder. Mjölktänderna ersätts av permanenta tänder. Denna tandväxling tar ca 4 år. Om du tittar in i din alpackas mun vid speciella åldrar kan du se när tänderna byts ut.

Alpackan har tre par mjölkframtänder i underkäken och ett par i överkäken. Framtänderna i överkäken ser mer ut som hörntänder då de sitter en bit bak i munnen. Dessa blir senare överkäkens kamptänder hos hingstarna.

Alpackor har ett par hörntänder i underkäken och ett par i överkäken. Cirka fem procent av hingstfölen har hörntänder vid födelsen. Dessa faller av vid ungefär 2-3 årsålder och ersätts av permanenta tänder.

Kamptänder är mycket vassa och vinklas bakåt i munnen. Dessa används för att döda eller skada mot-ståndaren, genom att skära av blodpulsådern eller testiklarna.

Premolarer (små kindtänder):

Alpackorna har två eller tre par mjölkpremolarer i överkäken och ett eller två par i underkäken. Dessa sitter mellan hörntänderna och de stora kindtänderna.

Vid 3-5 års ålder har alpackan en eller två par permanenta premolarer. Premolarerna är nummer tre och fyra och sitter närmast de stora kindtänderna. Premolar ett och två utvecklas aldrig hos alpackan. På så vis lämnas ett mellanrum, mellan hörntand och premolarer.

Molarer (stora kindtänder):

Det finns inga mjölkkindtänder hos alpackan. Alpackorna har tre par kindtänder i överkäken respektive underkäken. Den första molaren bryter fram vid 6-9 månaders ålder. Kindtändernas uppgift är att mala sönder födan.

Molarer och premolarer växer inte kontinuerligt som de gör hos exempelvis hästar. Detta minskar risken för att det ska bildas vassa kanter som kan göra det svårt att tugga. Dessutom tuggar alpackor i en sidvarsrörelse vilket gör att tänderna slits jämnare.

De nya permanenta tänderna växer snabbt. För det mesta inskränker tandväxlingen inte på alpackans liv, men faller inte mjölktänder ur, kan det störa ocklusion (när över- och underkäkens tänder möts) och platsen för de permanenta tänderna. Då måste mjölktänderna dras bort.

Det är bra om du tittar in i din alpackas mun någon gång då och då. Dels för att alpackan ska vänja sig vid att du öppnar munnen och dels för att titta på tänderna och slemhinnornas färg som kan variera hos olika alpackor. Du lär dig normaltillståndet hos din alpacka. Om slemhinnor plötsligt blir bleka kan det vara ett tecken på sjukdom. Kontakta din veterinär.

Se illustration över hur alpackans tänder byts ut.

Mer att läsa;Dental Malocclusions in Australian Alpacas skriven av Allison Quagliani, AAA Conference Proceedings, 2006.

Ålder då alpackans permanenta tänder växer fram

Första framtänderna

2 till 2,5 år

Andra framtänderna 2,5 till 3,5 år

Tredje framtänder 3 till 4 år

Hörntänder 2 till 3,5 år

Premolarer 3,5 till 5 år

Första Molarer 6 till 9 månader

Andra Molarer 1,5 till 2 år

Tredje Molarer 2,75 till 3,75 år

Illustration till Kerstins Fogelbergs artikel om “Tandväxling hos alpackan” Bilder hämtade från “Teething in Alpacas”- av Allison Quagliani, Australien

Bild 1 Alpackan föds vanligtvis med sina två mittersta framtänder frambrutna. Vid 6 månaders finns det 6 st. mjölktänder.

Bild 2. Denna alpackan är 10 månader, här syns de tre paren mjölktänder i underkäken

Bild 3Vid två års ålder byts de två mittersta mjölktänderna. För det mesta bryter de permanenta tänderna igenom innan de första mjölktänderna har lossnat.

Bild 4Denna alpacka har precis tappat sina två mittersta mjölktänder. De nya tänderna är redan brutit fram.

Bild 5. Denna alpacka är 2,5 år. De nya tänderna är ofta missfärgade. Tänderna här är i perfekt position.

Bild 6Vid 3,5 års ålder är det dags för nästa två fram-tänder att bytas ut mot permanenta. Efter ytterligare ett halv år är de två sista framtänderna utbytta.