AB

Allmänna bestämmelser

Förkortningar

AB Allmänna bestämmelser

AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner och lands­ting, församlingar m.fl.

ATL Arbetstidslag

FörL Föräldraledighetslag

HÖK Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m.

LAS Lag om anställningsskydd

LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

LOK Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m.

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

SjLL Lag om sjuklön

SemL Semesterlag

SFB Socialförsäkringsbalk

TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl.

TGL-KL Tjänstegrupplivförsäkring för arbetstagare hos kommuner och lands­ting, församlingar m.fl.

1

^ a ^ i i ^ ^ a n ^ ^ t ä ^ ^ ^ ^ r

^ ^ e ^ n ^

A^ställningsvillkorenidetta avtal ska stimulera ti l l forbättringar av verksam­betens effektivitet, produktivitet oeb kvalitet samt genom flexibla lösningar bidra t i l l att nå verksambetsmålen.

Anställningsvillkoren kan, där så anges, anpassas till lokala förutsättningar oeb genom förtroendefull dialog skapa utrymme f^r individuella lösningar där kom­petens tillvaratas oeb utveeklas.f^elaktigbet oeb inflytandeide egna anställ-ningsvillkoren skapar förutsättningar for engagemang, arbetsglädje oeb ansvars-tagandeiverksambeten.

Avtalet oeb dess möjligbeter ti l l lokal anpassning, skapar förutsättningar for att bebålla oeb rekrytera personal.Avvikelser kan göras,där så anges, genom lokala kollektivavtal eller överenskommelse mellan arbetsgivare oeb arbetstagare.

^2 ^ i i i i i m ^ ^ i n ^ o ^ ^ d e

Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndigbetsf^resl^ift^ dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet oeb de till avtalet börande särskilda bestämmelser^speeialbestämmelser, tillämpas på arbetstagare for vilken annat avtal inte gäller.

Om de särskilda bestämmelserna^speeialbestämmelserna avviker f^ån avtalet ska dessa tillämpas.

Arbetsgivare oeb förvaltningsebef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om avvikelse belt eller delvis från d avtal.

1

Kap. 2 Anställningen

§ 3 Intyg om arbetsförmåga

En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om arbets­förmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren.

§ 4 Anställningsform

Mom. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställningsskydd (LAS).

Mom. 2 6 § LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser.

Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalendermånader om det föreligger ett prövobehov. Provanställningen kan avbrytas utan särskilda skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid. Vi l l inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas senast vid prövotidens utgång.

Anmärkning

Arbetsgivaren ska underrätta berörd arbetstagarorganisation om anställningsavtalet inom en månad efter anställningens ingående.

Mom. 3 Oavsett vad som anges i 5 § LAS, tidsbegränsad anställning, gäller följande.

a) Med vikarie avses en arbetstagare som anställs för att arbeta i stället för en annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikariat).

Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat för att helt eller delvis utföra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill dess efterträdare börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikariat inte bestäms t i l l längre tid än som med hänsyn t i l l omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta.

För andra vikariat gäller vad LAS föreskriver.

b) Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan en arbets­tagare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas för begränsad tid.

c) Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om tidsbegränsad anställning.

2

Vadidetta moment anges ska inte innebära insl^ränkningiden rätt att tids­begränsa anställning som följer av^^LAS.

(gällerfrånoebmed2012-10-01)

Bestämmelseni^^FAS om tidsbegränsad anställning tillfors följande.

Om en arbetstagaren

sammanlagt mer ä n ^ å r under en ^-årsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Anmärkningar

f. Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speeial-lagstiftning (krav på behörighet, legitimation eller dylikt).

2. Oavsett om en arbetstagare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av ^ ^ L A S eller detta moment kan arbetstagaren avstå från sin rätt t i l l tillsvidareanställ­ning med giltig verkan för perioder om högst^månader.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.^ Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse ftån^^LASiandra fall än som angesimom.3.

Kollektivavtal kan även träffas om avvikelse ftån övriga bestämmelseridenna bestämmelse.

Mom.^ Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från 28^FAS om skyldighet att underrätta lokal arbetstagarorganisa-tion om tidsbegränsad anställning.

^ ^e i t i^ansfä lming

Mom. Ii För arbetstagare som är deltidsanställd gäller följande.

a) l^ärarbetstidenbestäms ska eftersträvas att den uppgår tilligenomsnitt minst 20 timmar nerveeka.

b) Vid bebov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om arbetstagare som är anställda på arbetsstället oeb som anmält intresse ska erbjudas böjd sysselsättningsgrad.

Anmärkningar

f. Överenskommelse kan träffas om dennärmare tillämpningen av mom. lb) .

2. Om en sådan överenskommelse inte träffas avses med arbetsställe inom landstings region,vårdavdelning,vårdeentral eller motsvarande oeh inom kommun eller annan

3

arbetsgivare den organisatoriska ermet eiier enbeter som leds av en arbetsledare beslutar om anställning.

3. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension, sjukersätt­ning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagaren fyllt 67 år.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

4

Kap. 3 Under anställningen

§ 6 Allmänna åligganden

Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbets­tagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikari­era för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap.

Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska finnas för att förflytta arbetstagaren mot hennes eller hans önskan.

Anmärkningar

1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas t i l l det.

2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd.

Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser.

§ 7 Utbildning m.m.

En arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferenser och liknande behåller lönen. Om utbildningen pågår högst 7 kalenderdagar får arbetstagaren dessutom behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren utfört sina ordinarie arbetsuppgifter.

Kompensation för övertidsarbete enligt § 20 utges inte i fall som avses i denna bestämmelse. Dock får arbetstagaren för varje genomförd utbildningstimme på tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en timme för varje utbild­ningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön enligt § 20 mom. 4.

§ 8 Bisysslor

Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan.

5

Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan

a) inverka bindrande for arbetsuppgifterna,

b) innebära verksambet som konkurrerar med arbetsgivarens.

Anmärkning

förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommnn, landsting eller kommunal­förbund reglerasi^^lagen om offentlig anställning (LOA).

För arbetstagare anställd bos annan arbetsgivare än kommun, landsting elier kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan

e) påverka arbetstagarens bandiäggning av ärendenisitt arbete bos arbetsgiva­ren.

Mom.2 Förtroendeuppdrag inom faekliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal.

^ ^älsonnd^ersö^ningar

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.i i Om en arbetstagare bar arbetsuppgifter där bristeriarbetstagarens bälsotillstånd medför risk för människors liv,personligasäkerbet eller bälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå bälsoundersök-ningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren bar sådana brister isitt bälsotillstånd.

Anmärkning

Arbetsgivaren ska upprätta en förteekriing över de anstäliningar^arbetsunpgi^ av sådannatur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisa­tion, som begär det, när ändringar eller tillägg skeriredan upprättad förteekning.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.2 Övriga bäisoundersökningar ska genomförasinära samförstånd med arbetstagaren.

^

§ 10 Avstängning m.m.

Förseelser m.m.

Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.

Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fäng­else eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvak­tan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete.

Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl.

Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om för­seelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.

Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön.

Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förlägg­ning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl förelig­ger.

Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden.

Medicinska skäl

Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att för­hindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna.

Mom. 5 En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt § 9 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt § 28 mom. 9.

7

Arbetstagarens kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte e

Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte nar baft måga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges.

Mom.^ En arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar! sänder om arbetstagaren

a) vägrar genomgå läkarundersökning eniigt^9mom.l, lag, forordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller

b) vägrar att följa läkares föreslcrift om vård.

Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsför­måner.

Mom.7 inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2 ^ ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorgani­sation.

Arbetsgivaren kan fatta oeb verkställa beslut innan överläggningsskyldigbeten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det.

Anmärkning

Denna b e s t ä m m e l s e r s

^11 ^ i s e i ^ i ^ å f ö ^ d

M o m . l En arbetstagare somiarbetetgjort sig skyldig melse kan meddelas ^iseiplinpåfoljdif^r^ av skriftlig varning.

Diseiplinpåföljd far doek inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagitistrejk eller jämförlig stridsåtgärd.

Mom.2 Efar arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt m o m . l t i l l polis-eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta diseiplinärt förfarande med anledning av den förseelsen.

Mom. 3 innan fråga om diseiplinpåfoljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig oeh lokal arbetstagarorganisation underrättas om den t i l l ­tänkta åtgärden. Organisationen har rätttill överläggningiftågan. Överläggning ska påkallas senast^kalenderdagar efter det att underrättelsenmottagits.

Anmärkning

Denna bestämmelse e rsä t te r l l ,12oebl4^iV113L.

8

Mom. 4 Den slcriftiiga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen til l åtgärden.

^12 Omreglering r^ågrnn^ av sjukersättning

M o m . l Arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att arbetstagaren bar rätt t i l l partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt soeialf^rsäkringsbalken (SFB), ska skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månadiförväg. Samtidigt ska arbetstagarens lokala arbetstagar­organisation underrättas om beskedet av arbetsgivaren.

Anmärkningar

t. Omrégleringen ska göras utifrån verksambetens krav oeb arbetstagarens arbetsför­måga. Oen lokala arbetstagarorganisationen bar rätt t i l l överläggning med arbetsgivaren om beskedet.

2 . En arbetstagare,vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet oeb vars sjuk­ersättning beltnnnbör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska ges att nå nytt f^ sina anställningsvillkor omreglerade om arbetsgivaren nrövar att så är möjligt.

3. Oenna bestämmelse e rsä t te r l l ,12 o e b l ^ ^ ^ v l B L .

Mom.2 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt m o m . l b ö r eftersträ­vas aft sysselsättningsgraden fastställs genom formeln

a ^ ( l - b ) ^ e

a^dentidigare sysselsättningsgraden,

b^omfattningen av den partiella sjukersättningen(e^empelvisO,^(lvidbalv sjukersättning) oeb

e^den nya sysselsättningsgraden.

Mom.3 Fn arbetstagare med fast kontant lön som fått sina anställningsvillkor omreglerade enligt m o m . l o e b ^ f å r lön en l ig t^ l^mom. lsom månadslön.

Mom.4 Om arbetsgivaren oeb en arbetstagare, som fått besked enligt mom. 1, inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställningsvillkoren fore den tidpunkt for omreglering som beskedet anger, ska for både arbetsgivaren oeb arbetstagaren gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad lagen om anställningsskydd (FAS) e l le r^33mom.loeb2föreskr iver om uppsägnings­tider.

9

Anmärkning

Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt SFB finns i 33 § andra stycket i LAS.

10

Kap.^ A r ^ e ^ ^

^13 Arbetstid

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom. Ii ^betstidslagen(ALL)gällermed följande oehisärskilda bestämmel-ser^speeialbestämmelser angivna tillägg.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska varaigenomsnitt 40 timmar per helgfri veeka, om inte annat framgår av följande styeken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag-lördag(s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha full-gjorts sådan dag.

Anmärkning

Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst oeh nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges enledig arbetsdag under kalenderåret.

Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenligamed verksamhetens krav.

Ordinarie arbetstid som är förlagd t i l l vardag såväl som sön-oeh helgdag eller ti l l vardag oeh helgdag ska för heltidsanställd varaigenomsnitt38 timmar 1^ minuter per veeka under tillämplig beräkningsperiod.Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska doek den genomsnittliga arbetstiden per veeka vara 34 timmar 20 minuter oeh vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 3^ timmar 20 minuter.

Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående styeke inte samtliga lätt­helgdagar, ska den fastställasiproportion t i l l antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.

Mom.3 Med helgdag enligt mom.21ikställspåsk-,pingst-,midsommar-,jul-oeh nyårsafton.

Mom.4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning attimom.2angivna arbetstider genomsnittligt per kalen­derår behålls.

11

Förläggning av arbetstid

Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstids­schema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorgani­sationen.

Vid arbetstidsförläggning bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen.

Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära över­läggning. Begäran om överläggning ska ha inkommit t i l l arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller om överläggningen inte leder ti l l enighet faststäl­ler arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse.

Anmärkning

Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.

Avvikelser från ATL

Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL

a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,

b) anses studieledighet inte som arbetad tid,

c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,

d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid,

e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad,

f) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor,

Anmärkning

Ordinarie arbetstid får uppgå t i l l högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor.

g) kan en arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå ti l l minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden,

h) kan en arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den plane­rade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden,

12

i) kan en arbetstagares sammanbängande veckovila vid tiiifaiiig avvikelse uppgå ti l l minst24timmar.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.^ Arbetsgivare ocb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från

a) 7^andrastyclcet(10^förstastycket)ATE om att likställa kompensations-ledigbet med arbetad tid,

b) 8^ATE om annat uttag av övertid ocb annan beräkrringsperiod for övertid,

e) lO^andrastycketATE om annat uttag av mertid,

d) 13^ATEomdygns-ocbnattvila,

e) 14^ATE om veckovila,

f) l^^tredjestycketATE omförläggning av raster ocb

g) 15^ATE om utbyte av rast mot måltidsuppebåiliandra fall än som angesi mom.6a).

Arbetsgivare ocb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre berälcningsperiodänl^veckor, dock bögst ett år.Koliektivavtal får även träffas om avvikelse från amnärkningen ti l l mom.2första stycket, anmärkningen till mom.6f)ocbmom.6g)-i) .

Anmärkning

Oetta moments bestämmelser avser inte att nteslnta tillämpning av^^andrastyeket ALL

^ ^ ^ ^ ^

Mom.8 Eörarbetstagareipersonalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av EilagaD.Arbetsgivare ocb arbetstagarorganisation kan träffa kollek­tivavtal om avvikelse frånEilagaD.

l^ie^ibet arbetstid

Mom. ii Efter överiäggningarbesiutar arbetsgivaren viika arbetsplatser eiieri vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpasiverksanmeten.Eörläggning av ordinarie arbetstid enl igt^l3mom.5t i l lämpas även vid flexibel arbetstid.

13

Kollektivavtal träffas om följande.

Avstämningsperiodens längd, förläggning oeb omfattning av flextid samt maxi­mimått förflextidssaldo som får överföras ti l l närmast följande avstämnings-period

^ ^ ^ ^ ^

Mom.2 f samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner.

i^ormaltid är avtaiseniigt ordinarie arbetstids längd oeb forläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas.

Fast tid är den tid mellan bestämda kloekslag under arbetsdag, då arbetstagaren bar att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid.

Flextid är den tid mellan bestämda kloekslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid.

Totalram är tiden f^ånflextidens början före fast tid ti l l flextidens slut e f l e r ^ tid

Avstän^ingsperiod är den tidsrymd efler vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ba fullgjorts under samma tidsrymd.

Flextidssaldoärdettillgodobavande(plussaldo)ellerdentidsskuld(minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren bar vid avstämningsperiodenssluti förhållande t i l l den ordinarie arbetstiden.

^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande

a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden ner kalenderår ska bibebåiias,

b) om arbete beordras under flextidkan arbetstagaren inte utnyttja flexmöjlig-beten vid dettillfället,

e) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs ti l l nästa avstäm-ningsperiodoeb

d) flextidssaldo som under-eiler överstiger vad som fastställts, får överföras ti l l nästa avstämningsperiod oeb ska avräknas timme mot timme vid avstäm-ningsperiodens slut enligt följande.

14

Minussaldogerlöneavdragmed 1̂ 165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad ti l l lön som om arbetstagaren är beltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller oeb med­för ingen ersättningsrätt.

Anmärkning

Om minns-eller plnssaldenn^ föl j^destyeke respektive nå grnnd av beordrat arbete nå ftextid, ska mi^^ ledalöneavdragenligtbnvndregelniförstastyeket.l^lnssaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstididen mån inte viss arbetad tid berättigar t i l l övertidskompensation.

Löneavdrag oeb utbetalning för inte överförbart minus-respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfallet närmast efter den månad,vid vars utgång sådant saldo konstaterats.

^ ^ ^ ^ ^ v ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.4 Vid uträlcning av ordinarie arbetstidiflextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses baföllgjor^ det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ba gällt vid normaltid.

^ ^ ^ ^

M o m . ^ Lör arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsa ning att villkoren för övertidskompensationiövrigt är uppfyllda.

a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför total-ramen(dagberälcning).Lfärutgör2timmar före oeb^timmar efter normaltiden enkel övertid.

b) Löriförväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normal-tid

M o m . ^ Lör arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt^21mom.l,endast för arbetstid som faller inom normaltiden.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

M o m . ^ Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

15

Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar

§ 15 Avlöningsförmåner

Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal.

Avlöningsförmåner är lön enligt §§ 16-17 och Bilaga U, semesterlön, semester­ersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid samt färdtidser­sättning.

Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställ­ningsdag til l och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag.

Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.

Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts.

Anmärkningar

1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad.

2 . Om utbetalningsdag har fastställts t i l l bestämt datum varje månad gäller följande.

a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.

b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlönings­förmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.

3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetalnings­dagar.

§ 16 Löneform

Månadslön

Mom. 1 Arbetstagare som anställs för en sammanhängande tid av minst 3 månader med arbetstid som omfattar minst 40 procent av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad som fast kontant lön enligt överenskommelse.

Anmärkning

Arbetstagare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättningsgrad kan få månads­lön enligt detta moment.

16

Somfast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för kalendermånad tagare.

7B^^^

Mom. 2 Annan arbetstagare får lön per timme enligt överenskommelse,

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ v v ^ ^

Mom.3 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan t r ä f f a d andra löneformer.

^17 Beräl^nmgavlönivissafal l

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom. ii Vid partiell ledigbet under bel kalendermånad berälcnas månadslönen enligt följande formel

^ x e ^ d a

a^genomsnittligt antal timmar per veeka, som för arbetstagaren är ordinarie arbetstid,

b^genomsnittligt antal timmar per veeka, som är partiell ledigbet,

e^arbetstagarens månadslön oeb

d^arbetstagarens månadslön vid partiell ledigbet under bel kalendermånad.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.2 Lön som avser del av kalendermånad berälcnas for en månadsavlönad arbetstagare for kalenderdag oeb utges med belopp, motsvarande månadslönen delad med antalet kalenderdagarimånaden.

Mom.3 Vid berälcning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledigbet utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalenderdagar som svarar mot antalet arbetsdagar,vilka skulle ba fullgjorts under denna ledigbet. Antaletkalenderdagar,medtvådeeimaler,erbålls genom multiplikation av antalet arbetsdagar med

17

a) 1,40 fÖr en arbetStagare,VarS Ordinarie arbetstid är fÖrlagdtill^dagar per veeka eller vid annan beräkningsperiod ti l l genomsnittligt^dagarperveeka oeb

b) för annan arbetstagare den faktor, med två decimaler, som erbålls genom aft antalet kalenderdagariberäkningsperioden delas med antalet arbetsdagar! denna.

Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledigbet utan rätt t i l l lön under del av kalendermånad.

Anmärkningar

f. Skulle vid beräkning av faktor enligtb^uppkomma fler än två decimaler bortses fråndenna^dessa.

2 . Vid ledighet enligt^28mom.lska, för tid som ingåriensjuklöneperiod under vilken arbetsgivarenhar att svara för sjuldön enligt lagen om sjuklön (SjLL)eller då dagberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådanledighet under del av månad beräknas enligt dettamoment.Dåkalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjuk­ledighet underpåbörjad semester.

3. Vid ledighet för fjänstgöring inom total t försvaretenl igt^30mom.ldå dagpenning utges enligt förordningen om förmånertill totalförsvarspliktiga eller motsvarande bestämmelser ska sammanlagd sådan ledigbet underdel av månad anses omfatta samt­liga kalenderdagar med dagpenning.

4. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med 1̂ 16̂ av arbetstagarens månadslön för varjefrånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom eller tillfällig föräldraperming. Är arbetstagaren deltidsanställd ska lönen först uppräk-nas t i l l lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Mom.4 En arbetstagare sem är anbållen^bäktad eller ftibetsberövad nå krimi­nalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får bebållas.

Mom.5 En arbetstagare som avbåller sig från arbete utan aft ba fått ledigt elier inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsför­måner.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Monr.6 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffakollektivavtal om aft beräkna lön med löneavdrag ner timme vid ledigbet under del av månadi ställetför att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom.3.Överenskommelse om timavdragbeböver inte omfatta alla ledigbetsorsaker.

18

För varje timme ska löneavdrag för arbetslagaren göras enligt följande förmel

a 4,313xb

a^fast kontant lön vid heltid

b^genomsnittlig veckoarbetstid vidheltiddoekbögst38,25.

Upjoehåiisanstäiming

Haruppbörtattgälla oeh ersatts av BilagaU.

^19 samordning

Mom.Ii Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmånisamband med ledighet ska den minskas(samordnas)med belopp motsvarande ersättning enligta)-e)som avser samma period.

a) Frsättning enligt soeialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täeka inkomstförlust.

b) Försäkring som bekostats av arbetsgivaren.

e) Arbetstagarens rätt mot ftedje man vad avser ersättning tor ftirlorad arbets­förtjänst.

Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbets­tagarens eget handlande eller försummelse.

Har en arbetstagare l^tt avlöningsförmån eller annan anställningsförmån ftån arbetsgivaren utan aft samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå ftån krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger.

Arbetsgivaren kan besluta aft ersäftning^förmån ska helt eller delvis undantas ftån samordning.

Mom. 2 Samordning ska inte göras med

a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning,

b) arbetsskadelivränta enligt soeialförsäkr^ingsbalken^SFB)eller motsvarande! annan lag eller förordning,

e) ersättning enligtAGS-KUellerTFA-KU.

19

Mom.3 Arbetsgivarens pension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag.

Mom.4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning^förmån som påverkar samordning enligt m o m . l t i l l arbetsgivaren.

Övertid m.m. (gällertrånoebmed2014-10-01)

Mom. ii En beltidsanställd arbetstagare, som bar en enligt detta avtalfastställd arbetstid oeb utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, bar rätt t i l l kompensation för övertidsarbete nnder förutsättning att övertidsarbete beordras på förband. Endast efter godkännande av bebörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förband.

Eörvaftningsebef(motsvarande)bar inte rätt tiii kompensation för övertids­arbete.

Oå en arbetstagare med ftinlftion som ställföreträdare med rätt till övertidskom pensationarbetarisin överordnades stäfte, utges doekkompensation för över­tidsarbete endast om den överordnade arbetstagaren bar rätt t i i i sådan kompen-sation.

Anmärkning

Meddelande om att nttöra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast^timma den ordinarie arbetstidens slnt.

Mom.2 Eör övertidsarbete enligt ovan under2timmar närmast före oeb efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme medl^timmesledigbet eller med ersättning enligt mom.4.Eör övertidsarbete under annan tid, kvalifteerad övertid, utges kompensation för varje övetids-timmemed2timmarsledigbet eller med ersättning enligt mom.4.

Om övertidsarbete utförts både före oeb efter ordinarie arbetstid ska den tid som sammanlagt överstiger2timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tidmellan ettiftera perioder uppdelat ordinarie arbetspass,varakvalifteerad övertid.

Vid beräkning av övertidsarbete under jour oeb beredskap ska påbörjad balv-timme anses som fullgjord balvtimme om arbetet avslutas eller påbörjas mellan 22.00-06.00.

20

Anmärkning

Om övertidsarbete nåbörj^ totala tiden läggas samman innan avrnndning sker.

Mom.3 En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden(fyllnadstidsarbete)far,mediandrastyeket angivet undantag,fyll-nadslön för detta enligt mom.4.Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren oeb arbetstagaren kan fyllnadstidsarbeteistället ersättas med ledigbet av mot-svarande längd.

En deltidsanställd arbetslagar anställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden(övertidsarbete), får kompen­sation under samma förutsättningar oeb efter samma grunder som gäller för bel-tidsanställd.

Oberoende av om denfastställda arbetstiden föllgjorts eller inte ska

a) arbete nå fridag oeb under beordrad jour eller beredskap anses som k v ä l l a

fieerad övertid oeb

b) arbetstid som överstiger^timmar per dag, ellerisebema upptagen längre ordmarie arbetstid, utgör arbete på övertid.

Anmärkning

Medtridagenligta)avseslör- ,sön-oebbelgdag sem inte är ordinarie arbetstid.

Mom. 4 Övertidskompensation oeb fyllnadslön utges per timme enligt följande.

Fyllnadslön 120^

månadslönen Enkel övertid 180^ av —

165

Kvalifieerad övertid 240^o

Anmärkning

För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas t i l l lön som om arbets­tagaren är heltidsanställd med ful l ordinarie arbetstid.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut­sätts i semesterlagen (SemL).

21

Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.

Flexibel arbetstid

Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 5.

Personalpool

Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av Bilaga D.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete. Med arbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgivare träffa överenskommelse om att arbetstagaren inte ska ha rätt t i l l kompensation för övertidsarbete.

§ 21 Obekväm arbetstid (gäller från och med 2014-10-01)

Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges t i l l en arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertids­arbete.

Dock ska en arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd ti l l vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete.

Anmärkning

Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.

Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid.

O-tilläggstid Kr/t im

t.o.m. 14-09-30

fr.o.m. 14-10-01

1. O-tilläggstid A 96,80 99,30

Tid från kl . 18.00 på dag före långfredagen til l kl . 07.00 på dagen efter annandag påsk.

22

- T i d f r å n k l . 1 8 . 0 0 nå dag före pingstafton ellermidsommarafton til l kl . 07.00 på vardag närmast efter belgdagsaftonen.

- Tidfrånkl.18.00 på dag före julafton eller nyårsafton ti l l kl. 07.00 på vardag utom lördag närmast efter belgdagsaftonen.

Undertidfrånkl.22.00-06.00nattmotbelgdagböjsO-ti l läggAtil l l l9,20.

2. O- t i i i äggs t idB^oekin te i fa l l som avses 48,30 50,80 medo-tilläggstidA)

- Tidfrånkl.00.00ti l lkl .24.00pålördag, söndag, belgdag eller dag som både föregås oeb efterföljs av söndag eller belgdag, varvidjnl-oebnyårsaftonjämställsmed belgdag.

- Tidfrånkl . l6.00ti l lkl .24.00vardag närmast foretrettondagjnl, första maj, Kristi bimmelsfardsdag, nationaldagen eller alla ftelgons dag.

- Tidfrånkl.00.00til lkl .07.00måndag eller vardag närmast efter trettondagjnl, första maj, Kristi ftlmmelsfärdsdag eller national­dagen.

- Tidfrånkl . l9 .00t i l lk l .24.00f tedagsom inte omfattas av o-tilläggstid ovan.

Undert idfrånkl. 22.00-06.00 natt mot lördag, söndag oebbelgdag böjs O-tillägg8till58,40

23

3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses 39,20 43,40 med o-tilläggstid A eller B)

- Tid från kl. 22.00 til l kl . 24.00 måndag ti l l torsdag samt från kl. 00.00 till kl . 06.00 tisdag til l fredag.

4. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses 19,40 20,50 med o-tilläggstid A eller B)

- Tid från kl. 19.00 ti l l kl . 22.00 på vardag.

Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm arbetstid i stället ersättas med ledighet.

O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per kalen­dermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid understigande 1 timme inom respektive kategori.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut­sätts i semesterlagen (SemL).

Flexibel arbetstid

Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.

Personalpool

Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av Bilaga D.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förlägg­ning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.

24

§ 22 Jour och beredskap (gäller från och med 2014-10-01)

Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står t i l l arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbets­ledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.

Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn ti l l vad verksamheten kräver.

Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande.

A Jour

Där arbetstagaren har beordrats jour

% av ledig tid timlönen

för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden

29,2% 17 min

för tid därutöver under kalendermånaden 58,4 % 35 min

B Beredskap

Där arbetstagaren har beordrats beredskap

för tid, som uppgår t i l l högst 150 timmar under kalendermånaden

14,0 % 8 min

för tid dämtöver under kalendermånaden 27,7% 17 min

Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan jour och beredskap i stället ersättas med ledighet enligt ovan.

Anmärkning

För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas t i l l lön som om arbets­tagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

25

fcrsättningcn ingår semesterlön och scmcstcrcrsättning med belopp som forut-sättsiscmcstcrlagcn(ScmT).

För jour och beredskap ersättning enligt ovan förhöjas mcdlOO procent.

a) Tidfrån kl.19.00 på dag före långfredagen till kl.06.00 på dagen efter annandag påsk.

b) Tidfrånki.19.00 på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton ti l l kl . 06.00 på vardag närmast efter hclgdagsaftoncn.

e) Tid ftånkl. 00.00 till kl.24.00 på sön-eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön-eller hclgdag,varvid jul-och nyårsafton jämställs med helgdag.

d) Tid ftånkl.16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före trettondag jul , första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag.

e) Tid ftånkl. 00.00 til l kl . 06.00 vardag närmast efter sön-eller helgdag.

f) Tidfrånki . 19.00tillkl.24.00vardagnärmastförc lördag.

Mom. 3 För jour och beredskap, somfullgörs mellan tidpunktenfördenfast-ställda arbetstidens början cn arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkom­mande arbetsdag, utges ersättning ft)rlägst8timmar, minskade med arhctsftm-mar, som fullgjorts undcrjour och beredskap.

Mom.4 Omen arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för över­tidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour-cllcr bcrcdskapscrsättningcn.

Mom.5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagaren ersättning for resekostnader t i l l och från arbetsställe enligt samma grunder som angcsibil-crsättningsavtalct(BfA).

Mom.6 Stadigvarande utläggning avjour och beredskap bör upptasischema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation.

Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas ti l l överläggning. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inomlOdagar. Om så inte sker eller överläggning inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.

Anmärkntng

Derma bestämd

26

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.7 Ersättning för jour oeb beredskan utges inte om sådan ersättning ut-tryekligeningåriiönen eller om kompensation för jour oeb beredskan utges som ledigbet, avkortad arbetstid ellerpå annat sätt.

Mom.8 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisationkan träffa kollektivavta^ längre berälcningsperiod för jouruttag än4veekor eller kalendermånad oeb bögrejouruftag än 48 timmar perfyraveekorsperiod eller 50 timmar per kalen­dermånad.

^23 förskjuten arbetstid (gällerfrånoebmed20i4-l0-0l)

M o m . l Om en arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden ordi­narie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid förskjuts genom iidiga-re-eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, doek senast dagen före den avsedda ändringen.

Mom.2 Tillägg t i l l lönen enligt nedan utges underiOdagarftån tillsägelsen för arbetad tid som enligt näst föregående sebema skulle varitfritid.

Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget vid återgång ti l l näst föregående sebema.

Anmärkning

Tillägget utges inte samtidigt med tyiinadsiön,övertidskomnensaft^ avsesi^i3mom.4,^msemmararbetstid.

Eör dag som enligt näst Tör övrig tid föregående sebema skulle varitfridag

%avtindönen 64,4% 32,3%

Ledigtid 39min I9min

Under de2första kalenderdagarna böjs tillägget med 50 proeent.

Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren oeb arbetstagarenkan förskjuten arbetstidistället ersättas med ledigbet enligt ovan.

27

Anmärkning

För en deltidsanställd arbetstagare ska mån^ tagaren är beltidsanstäiid med tall ordinarie arbetstid.

Tiden inom respektive ersättningsnivå sanm^amäknas per kalendermånad.Varje summa avrundas uppåt ti l l närmaste bel-eller balvtimme.

iersättningen ingår semesterlön oeb semesterersättning med belopp somförut-sättsisemesterlagen(SemT).

^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.3 För arbetstagareipersonalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår avBilagaD.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.4 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från mom. 2.

^24 I^ärdtid(gällerfrånoebmed20l4-l0-ul)

Mom.i i Arbetstagare som under resaiarbetet utanför den vanliga verksam-betsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2.

Väntetidsom föranleds av tillfälligtuppebåll eller avbrottifarden^tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

Färdtidsersättning utges endast fnrfärdtidoebiföregåendestyeke nämnd vänte­tid, som sammanlagt varar under minst^Ominuter.

Färd-oeb väntetid summeras per kalenderveeka. Summan avrundas uppåt ti l l närmaste bel-eller balvtimme.

Anmärkning

Med resaiarbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa oeb med den vanliga verksambetsorten avses detsamma somitraktamentsavtalet.

28

Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande.

För de första 10 timmarna För tid därutöver under under en kalendervecka, kalenderveckan för vilka ersättningen ska utges

% av timlönen 53 % 80 %

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut­sätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.

Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersätt­ning för tid mellan kl. 08.00 och kl. 17.00 måndag-fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl. 22.00 och kl . 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet.

Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvar­lig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunika-tionsmöj ligheterna.

29

Kap. 6 Ledighetsförmåmer

§ 25 Allmänna ledighetsbestämmelser

Mom. 1 Denna bestämmelse och §§ 26, 28-32 gäller ledighet och lön under ledighet.

Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfatta samt­liga kalenderdagar, som infaller under ledigheten.

Mom. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det.

Anmärkning

Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete.

Mom. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i §§ 26, 28-32.1 övriga fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner.

Mom. 5 Då arbetstagaren får lön under ledighet, och samtidigt har arbetsin­komst från annan arbetsgivare under samma tid, prövar arbetsgivaren om och i vilken omfattning lönen får behållas.

Mom. 6 Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal kan arbetstagare få ledigt om det är förenligt med verksamhetens krav.

§ 26 Ledighet för studier

Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare av arbetsgivaren med­ges behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan av arbetsgiva­ren även medges få fyllnadslön eller del därav.

Arbetsgivaren får ange särskilda villkor för att arbetstagaren ska få och behålla lön som beviljats för ledighet.

§ 27 Semester

Inledande bestämmelser

Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges nedan.

30

Mom.2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under Intjä-nandeåret, som sammanfaller med semesteråret,vllket är löpande kalenderår.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom. 3 Utöver det som lagen anger ska frånrätttill semesterledlghetundantas arbetstagare som anställsförbögst3månader oeh som under semesteråret Inte baft tidigare anställnmg bes arbetsgivaren.

Mom.4 Om semesterledighet som avses lmom.9på arbetsgivarens begäran förläggs t i l l tidpunkt före eller efter junl-augustl får en arbetstagare, som högst14semesterdagar förlagda under juni-augusti,2betalda semesterdagar extra under semesteråret. En arbetstagare sem fått 15-19 semesterdagar förlagda under juni-augusti få r lbe ta ld semesterdag extra under semesteråret.

Anmärkningar

t. Ovanstående bestämmelse gäller nndertorntsättning att arbetstagarenbar rätt t i l l minst 20 betalda semesterdagar nnder semesteråret.

2 . kompensation ska inte ntges om dagantalet14respektivet9inte uppnåtts på grand av sådan minskning som töljer av anmärkning t i i i mom.7eller genom att arbetstiden nedsatts en l ig t^ l^ mom.2förstastyeket. Motsvarande ska gälla tören arbetstagare med arbetstid en l ig t^ i3mom.2törs tas tyeket som tått semester med midsommaratton eller nationaldagen om den mtaller måndag eller tredagldlrektanslntnmg t i l l semester-ledigbeten.

Efter lokal förhandling kan arbetstagaren erbjudas annan kompensation än vad somangesiförstastyeket.

Anmärkning

förhandling om ar^an kompensation kan endast töras som lokal förbandling.

Mom.5 Till oeh med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller39år kvalifieerar sig arbetstagaren för 25 semesterdagar.

Er.o.m. det intjänandeår under vilket kvalificerar sig arbetstagarenför arbetstagaren fyller

40 år 31semesterdagar

50 år ^^semesterdagar

Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren oeb arbetstagaren kan arbetstagare få kontant ersättmng med semesterlönlstället för sådan betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överenskommelse får doek Inte avse sparade dagar.

31

Mom. 6 En arbetstagare med löniproportion till bnr stor del av intjänandeåret som arbetstagaren bar baft anställning bos arbetsgivaren oeb inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledigbet som enligt mom.i^ärsemesterlönegrnn-dande.

Anmärkning

Om arbetstagaren är ledig oeb bar fått bebållamindre än 40 proeent av lönenför beltids-anställning, sl̂ a arbetstagarens lön uppräknas med t2 proeent oeb inkluderar då semesterförmåner om inte semesterförmåner för detta bar utgetts på annat sätt. f ö r en arbetstagare som enligt mom.^bar rätt t i i l ^ l e l l e r 32 semesterdagar ska procentsatsen varat4,^^ respektive!^,36.Med lönjämställs bär s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.

Om4oeb5^semesterlagen(SemE)ger rätt t i l l bögre antal semesterdagar än som angesiforegåendestyeke ska resterande semesterdagar vara obetald semesteriedigbet.

^ ^ ^ ^ ^ v ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.7 Eör en arbetstagare med ordinarie arbetstid teriagd tii i samtiiga varda­gar måndag-ftedag ska varje nnder semestertiden infaiiande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. Eör övriga arbetstagare ska antaiet semester­dagar, som ska anses ingåisemesteriedigbeten,beräicnas enbgt toijandeformei

- ^ - x b ^ e a

a^antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetssebema genomsnittligt ska arbeta nerveeka,

b-antalet ordinariearbetsdagar som ingårisemesterledigbeten oeb

e —antalet semesterdagar som ska beräknas ingåisemesteriedigbeten.

Om brntet tal nnpstår vid sammanläggning av delposterna enligteför semester­året ska avrnndning ske till närmast lägre dagantal.

Anmärkning

För arbetstagare med ordinarie arbetstid Om belgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag oeb in­faller på måndag^fredag under semesteriedigbet som omfattar minstlveeka ska antalet semesterdagar som beräknas ingåisemesterledigbeten minskas medldag för varje sådan belgdag eller belgdagsafton.

32

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.8 Semesterledigbetitimmar, enligt mom.17,omfattar det antal ordina­rie arbetstimmar som ingårisemesterledigheten.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.9 f enlighet medlO^SemL gäller följande

a) Vid förläggning av semesterledighet som avsesil^^SenrL ska eftersträvas att arbetstagaren får en ledigbetsperiod av minst^veekor under juni-augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enl igt l l^lagen om medbestäm-mandeiarbetslivet(rvh^L)förläggas även ti l l maj oeh september eller del av dessa månaden

Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten förläggas ti l l annan tid än maj-september.

b) l^är semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms.

Arbetstagaren ska senast vid tidpunlct, som lokalt överenskoms uttryeka önske­mål om buvudsemesterns förläggning.Arbetsgivaren upprättar därefter förslag t i l l semesterlista.

Arbetsgivarens förslag till semesterbsta meddelas för berörda arbetstagare oeb översänds ti l l den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms.

Lokal arbetstagarorganisation kan senast inomlOdagar efter detta påkalla för-handlingar enligt 12^MBL om ändringariförslaget. Om så inte sker anses för­slaget godkänt.

Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester.

Anmärkning

Om lokal överenskonnrrelse inte kan n^^ bes t ämmel se rna i l l ^Semf om underrättelse t i l l arbetstagaren.

Mom.liO infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmögen ti l l arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom.l^ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål.

i sådantfallskaistället för semesterlön utges löniden omfattning oeh på de villkor som föreslcrivsi^l9,28-30,samordningsbestämmelser, sjukdom, för­äldraledighet oeh eivil-oeb värnplikt. Detsamma gäller för sådan ledighet som

33

avses i l7b^förs tas tyeket3Senf t^ ,7^1agen om f^eklig förtroendemans ställ-ning på arbeta

Mom. 11 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläg­gas så att den börjar dag efter fridag oeh slntar dag före fridag.

Anmärkning

Fn arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag-fredag oeb som får 2^ semesterdagarien följd får om semesterledigbeten börjar medmåndag oeb slutar med fredag en total ledigbetsperiod av ^^kalenderdagar om lördag oeb söndag som omger semesterledigbeten medräknas.

Oettamoment syftar t i l l att personal med arinan arbetstidsförläggning får en ledigbets-period av motsvarande längd. Oefridagar som omger semesterledigbeten är en motsva-rigbet t i l l lördag-söndag enligt föregående styeke. Detsamma gäller vid uppdeluing av semesterledigbeten.

Mom.12 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst en veeka infalla tidigast dagen efter semesterns slnt. Detta kan doek ske vid högst ett tillfälle per semesterår.

Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester oeh återgåiarbete.Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbets­tagaren ersättning for de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka oeh som prövas skäliga.

Anmärkning

Vid avbruten semester kompenseras arbetstagare för varje ordinarie arbetsdag under buvudsemestern med en semesterdag eller annan kompensation enligt överenskornmelse mellan arbetsgivaren oeb arbetstagaren. Sådan semester ska förläggas under semester­året, kompensation kan lämnas med bögst^semesterdagar.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.14 Frånvaro ftån arbetet är semesterlönegrnndande när det gäller

a) ledighet av anledning oeb omfattning som angesi l7-17b^SemF,

b) ledighet med lön eller del av lön doek lägst lönmotsvarande 40 proeent av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen oeh

^ ledighet for eentraltfaekligtförtroendemannanppdrag.

Mom. 15 Semesterlön för arbetstagare medfast kontant lön är löpande semesterlön oeb semesterdagstiliägg.

Löpande semesterlön ntges med den nnder den betalda semestertiden löpande lönen.

34

Semesterdagstillägg utgesisamband med semesterledigheten för varje uttagen betald semesterdag, beräknade följande sätt

0,605 proeent av fasta kontanta lönen.

Arbetstagare medfast kontant lön som understiger nedan angivet belopp, får dessutom semesterlönetillägg enligt följande.

Från oeb med 2012-04-01 utges semesterlönetillägg t i l l en heltidsanställd arbets­tagare med överenskommen tast kontant lön sem nnderstiger^l 127kronorper månad.

Anmärkning

f ö r deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med bänsyn t i l l arbets-tagarens sysselsättningsgrad.

Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern,doek till ett antal av bögst 25,med belopp som beräknas påföljande sätt

5 ,21%x(a-b)

a^detbelopp, enligt ovan, som den överenskomna tasta kontanta lönen ska understiga för att semesterlönetillägg ska utges oeb

b^den överenskomna fasta kontanta lönen.

Anmärkning

Vid partiell ledighet ska beloppetforsemesterlönetillägg minskas med bänsyn t i l l arbetstagarens arbetstid.

Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar, berälcnade enligt mom.7, utgesisamband med semesterledigbeten. För de betalda semesterdagar av års-semestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges semesterlönetill-lägg vid utbetalningstillfälleisamband med semesterårets slut.

Mom.16 Förannanarbetstagareänimom. 15 ska utöver mom.1,3-5,7-12, 13-14oehl7-20 följande gälla.

Semesterlön beräknat, enligtl6b^SemF, utges för varje uttagen betald semesterdag med 12proeent av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, doek inte sparade, som arbetstagaren bar rätt t i l l .

För en arbetstagare som enligt mom.5har rätt tili31eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara!4,88 respektive 15,36.

35

Vid semesterledigbetitimmar enligt mom.l7berälcnas semesterlön per timme genom att semesterlönen per dag delas med antalet seméstertimmar(b)enligt formelnimom.17.

En arbetstagare med lön som nedan angivet belopp fåristället lägsta semesterlön.

Erån 2012-04-01 får en arbetstagare med lön som, beräknad per timmeigenom-snitt under intjänandeåret, understiger 128 kronor ersättning enligt följande.

Arbetstagare som Ersättning för varje semeslerlönegrundande timme under intjänande-året

Grundbelopp Tiiläggiproeentav kr^tim arbetstagarens timlön

l.o.m. fr.o.m. 12-03-31 12-04-01

ärunder40år 15,00 15,40

fyller 40-49 år 15,00 15,40 2,88%

fyller50årellermer 15,00 15,40 3,36%

Eör de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterlön oeb semesterlön beräk­nad enligt detta moment vid utbetalningstillfälleisamband med semesterårets slut.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.17 En arbetstagare som bar rätt t i l l betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar ti l l ett senare semesterår.

Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas ti l l ledigbetitimmar.

Semesterdagstillägg, enligt mom. 15,utbetalas när semesterdag tasianspråk för eller sparas som ledigbetitimmar.

Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledigbet tillgodoses om de är fören­liga med verksambetens krav.

En semesterdag omräknas t i l l semestertimmar enligt följande

36

a

a^genomsnittligt antal arbetstimmar perveeka oeh

b^antal semestertimmar.

Anmärkning

Om det vid omräkning av semes^ der^dessa.

Antalet sparade semestertid

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom. 18 En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överslcjutande semesterdagar t i l l ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar tar inte sammanlagt överstiga 40.

Arbetstagare som vi l l ta ut bögst^sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigbeteniövrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en veeka iförväg.

Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret överförs t i l l nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat över-enskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterdagar därigenom skulle överstiga 40 utgesistället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom. 20 Har arbetstagare fått tlerabetalda semesterdagar än arbetstagarenbar rätt t i l l under året eller för hög sådan ersättning, som avsesimom.5sista styek-et, ska arbetstagaren återbetala för myeket utbetald semesterlön.

Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

^ ^ 7 ^ ^ ^ ^ ^ ^ v v ^ ^

Mom. 21 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

Ett sådant kollektivavtal får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt SemE inskränks.

37

^28 Sjukdom m.m.

Mom.Ii Fn arbetstagare, som inte kan arbeta

a) t i l l följd av sjukdom, olyeksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbets-oförmågan kvarstår

b) på grund av medieinsk behandling eller medieinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt soeialförsäkringsbalken(SFB)utges eller

e) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliterings­penning enligt SFB utges.

Mom.2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olyeksfall eller arbetsskada utöver^kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får doek kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg.Arbetstagaren svararför kostnaden för sådant intyg

Arbetsgivaren fårföreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare.Arbetstagarens kostnadidetta fall ersätts av arbetsgivaren til l den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäk­ring som arbetsgivaren bekostar.

Arbetsgivaren kan besluta att efterge kraveti^^lagen om sjuklön (SjFF)på att arbetstagare ska lämna försäkran vid sjnkdom.

Mom.3 Arbetstagaren ska,för att ha rätt t i l l sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjFFVavtalet, snarast anmäla sjukdomen, olyeksfallet eller arbetsskadan ti l l arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då sjuk-fallet inträffade.

Fn arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligtSjFF, ska meddela arbetsgiva­ren datum för sjukanmälan tillFörsäkringskassan oeh uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.

Anmärkning

Om sjukdomen, olycksfallet e ^ arbetsgivaren gäller det som angesi^37 om ersättning från tredje man.

Mom.4 Vid tillämpning av^^SjFF, sjuklöneperioden, ska utlagd jour oeh beredskap anses sommarbete åt arbetsgivarens.

38

Mom.5 Vid berälcning av sjuklön enligtSjFFgällerföljande.

Li l l vad som enligt^^SjFF anges som ^lön oeb andra anställningsförmåners ska enbart räknasföljande anställningsförmåner, nämligen lön e n l i g t ^ l ^ , 1 7 oebBilagaU,semesterlön oeb lön under ledigbet samt de särskilda ersättningar­na, tilläggför obekväm arbetstid oeb jour-oeb beredskapsersättning, enligt ^21oeb22.

Vad som arbetstagaren gått miste om ti l l följd av nedsättningen av arbetsför­mågan under sjuklöneperioden enligt7^SjLL, beräknas när det gäller

a) timlönn t i l l vad arbetstagarenför perioden enligt då gällandeförläggning av ordinarie arbetstid skulle ba fått,

b) semesterlönn t i l l vad arbetstagarenförperioden enligt då gällande semester­förläggning skulle ba fått, för en arbetstagare med fast kontant lön doek utan semesterdagstiilägg oeb semesterlönetillägg,

e) lön under ledigbet^ ti l l vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande överenskommelse skulle ba fått,

d) tillägg för obekväm arbetstids till vad arbetstagaren for perioden enligt då gällande forläggning av ordinarie arbetstid skulle ba fått,

e) jonr-oebberedskapsersättning^ ti l l vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande jour-oeb beredskapslista skulle ba fått oeb

f) aekordslön^ t i l l vad arbetstagarenför perioden genom att utföra sitt ordinarie arbete sknlleba fått, om arbetstagaren inte avbåliit sig från arbete åt arbetsgiva­ren.

Mom.6 Vid ledigbet som a v s e s i m o m . l d å sjukpenning eller rebabiliterings-penning enligt SFB utges, får arbetstagaren sjuklön med ett belopp som motsva­rar lOproeent av lönebortfallet, doek längst för tid t i l l oeb med den 90̂ e kålen-derdagenisjukperioden.

Anmärkningar

L Sjukperiod ska anses löpa oeb omfatta tid enligt SfB.

2 . Sjuklön enligt momentet utges inte för de förstal^dagarnaisjukperioden.

3. f ö r en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle bafåtf

39

Mom.7 Fnarbetstagare,vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 proeent av prisbasbeloppet enligt SFB, får sjuklön enligt detta moment dels vid ledigbet som a v s e s i m o m . l a ) d å sjukpenning enligt SFB utges,dels vid ledigbet som avsesimom.lb).

Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 proeent av lönebortfallet oeb bögstabeloppförarbetstidsberälcnad respektive kalenderdags-berälcnad sjukpenning på normalnivån enligt SFB.

Utges sjukpenning på fortsättningsnivån enligt SFB utges sjuklön med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 proeent av lönebertfallet oeb bögsta belopp för sådan sjukpenning.

Mom.8 Sjuklön enligt mom.6oeb7utges inte

a) för tid som ingårien sjuklöneperiod enligtSjFF,

b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning eller rebabiliterings-penning enligt SFB oeb

e) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt SFB

Uar sjukpenningen eller rebabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt SFB ska sjuklönen enligt mom.6oeb7minskasimotsvarande grad.

Mom.9 Fn arbetstagare vars sjukpenning indragits på grund av attFörsäk-ringskassan bedömer att arbetstagaren kan försörja sig själv genom sådant för­värvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden får vid ledigbet som avses imom. la )oebb)s juk lön . Sjuklön utgesförtidisjukperioden under bögstl^O kalenderdagar utan begränsning till 364 dagar med belopp motsva­rande

77,6 proeent av lönebortfallet t i l l oeb med dagl4med undantag för denförsta arbetsdagen,

87,3 proeent av lönebortfallet för tid därefter t i l l oeb med dag 90, oeb

77,6 proeent av lönebortfallet förtid därefter

Anmärkningar

t. fö r en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skalle ba fått.

2 . Dras sjukpenning på fortsättningsnivån in utges sjuklön med 72,7^ proeent av löne­bortfallet, doek längst t.o.m.den tidpunltt som sådan sjukpenning skulle bautgetts.

40

Arbetsgivaren ska under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens förut­sättningar att återgåisitt vanliga arbete.

Mom.10 En arbetstagare får vid ledighet som avses imom. la )oehb)s juk lön beräknad på sätt som anges imom.9för sådan del av dagen somEörsäkrings-kassan inte ersätter på grund av att bestämmelsemai27 kap.45^SEE som medger att endast bel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges. Sjuklön utges för tidisjukperiodendoek under högstl^O kalenderdagar.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ - ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.11 Om det är nödvändigt att besöket sker nå arbetstidbar arbetstagaren rätt t i l l ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olyeksfall.

Arbetsgivaren kan äveniövrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälso-oeb sjukvård.

Anmärkning

Momentet ska inte t i l l ä m p a s ^

lön ntges enligt Sjff^avtalet eller sjnknenningntges enligt Sfl3.

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.12 En arbetstagare,varsfasta kontanta lön överstiger62,5 proeent av prisbasbeloppet enligt SEE, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid ledighet enligt mom.le) .

Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 proeent av lönebortf^llet oeh högsta belopp för rehabiliteringspenning på normalnivån enligt SEE.ftillägget ingår semesterlön oeb semesterersättning med belopp som förutsättsiSemE.

Eeräknas rehabiliteringspenning enligt bestämmelserna om sjukpenning på fort-sättningsnivån utges rebabiliteringstillägg med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 proeent av iönebortfalietoehhögstabeloppför sådan sjukpenning.

Efarrebabiliteringspenningennedsatts eller indragits enligt SEE skarebabili-teringstilläggetminskasimotsvarande grad.

^29 föräldraledighet

M o m . l En arbetstagare som är ledig med föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå får föräldrapenningtillägg om arbetstagaren varit sammanhäng­ande anställd bos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledigbeten.

41

Arbetstagarens födsel oeh som längst t i l l dess barnet är24månader.

EöräldrapenningtilläggetmotsvararlOproeent av lönebortfallet berälcnat per kalenderdag.

^ersättningen ingår semesterlön oeh semesterersättning med belopp som förut-sättsisemesterlagen(SemE).

Anmärkningar

t. f ö r b a r n t ö d d a n n d e r p e r f o d e n 2 0 ^ ^ 2 0 1 3 ^ 3 1

2 . f ö r b a r n t ö d d a ^ n a s r 2 0 1 ^ ^ 0

3. f ö r b a r n t ö d d a n n a e r n e r l o n e n ^ ^ ^ 2012-03-31.

Mom.2 En arbetstagare som har enfast kontant lön som överstiger 83,33 pro­eent av prisbasbeloppet enligt soeialförsäkringsbalken(SEE)fårföräldralön då föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå utges om arbetstagaren varit sammanhängande anställd bes etföntlig arbetsgivare under minstl80 kalender­dagar före ledigbetem

Eöräldralön utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Eöräldralönenmot-svarar skillnaden mellan 77,6 proeent av lönebortfallet beräknat per kalenderdag eebbögstabelepp för föräldrapenning enligt SEE.

iersättningen ingår semesterlön eeb semesterersättning med belepp sem förut­sättsiSemE.

Mom.3 Elär föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mem.l oeh2minskasimotsvarandegrad.

Mom.4 Om det ärnödvändigt att besöket sker på arbetstid bar arbetstagaren! egenskap av blivande förälder rätt t i l l ledighet för att besöka mödravårdseentral vid högst2tillfällen. Under sådan ledighet utges ersättning motsvarande 100 proeent av lönen.

^ ^ ^ ^ ^ 7 ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom.5 En arbetstagare som vill utnyttja sinrätt att vara föräldraledig enligt föräldraledighetslagen(EörE)ska anmäla detta t i l l arbetsgivaren minst3måna-der före ledighetens början. Anmälan kan göras senare om arbetstagaren har särskilda skäl.

Momentet gäller inte vid ledighet med tilltällig föräldrapenning.

42

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om dels avvikelser från

a) 13^FörU ocb mom.^om anmälan om ledighet,

b) 15^FörL om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång ti l l arbete,

e) 15^tredjestycketFörU om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång tiii arbete oeb

d) i i o e b i ^ ^ E ö r L om den närmare tiiiämnningen av ledighetens förlägg­ning o e b i ^ ^ F ö r L om skyddet för ansläiiningsförmånerna.

^30 ^ivil-oeh värnplikt

Har upphört att gälla ocb ersatts av en central oeblokalprotokollsanteckningi UÖK^ÖUA.

^31 Offentliga nppdrag

Mom. Ii Arbetstagare f^r ledigt för att utföra offentliga förtreendemannaupp-drag eller uppdrag av vikt för kommunen.

Mom. 2 Under ledighet för förtroendemannannpdrag åt kommunen kan arbets­tagare få behålla lön eller del därav,då föll ersättning för förlorad lön int^ Under ledighet för annat uppdrag av vikt för arbetsgivaren, ska arbetstagaren behålla så stor del av lönen som motsvarar skillnaden mellan lönen och den ersättning som utges för uppdraget.

^32 enskilda angelägenheter

Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synnerliga skäl flnns, medges behålla lönen under sammanlagt bögstlOarbetsdagar ner kalen­derår.

Som synnerliga skäl ska anses nära anbörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning ocb gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Ivfed nära anhörig avses exempelvis make, maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor-ecb farföräldrar.

Anmärkning

Vid barns svårare sjn^demntges förmån enligt momentet endast em arbetst^^ bar rätt t i l l ersättning enligt soeialförsäkringsbalken(Sfl3).

43

Kap. 7 Avslut av anställningen

§ 33 Uppsägningstid m.m.

Tillsvidareanställning

Mom. 1

För kommun, landsting, region och kommunalförbund gäller

För övriga arbetsgivare gäller

a) För en arbetstagare som är anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten och som har en sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal är uppsägningstiden oavsett vad 11 § lagen om anställ­ningsskydd (LAS) föreskriver

- vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6 månader,

- vid uppsägning från arbetstagarens sida 3 månader.

Arbetsgivaren kan i samband med att anställningen ingås besluta att nämnda uppsägningstider ska gälla för en arbetstagare med kortare anställnings­tid.

b) För en arbetstagare som är anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten gäller uppsägningstider enligt 11 § LAS.

Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om andra uppsägningstider. Sådan överens­kommelse får inte innebära att arbets­tagarens rättigheter enligt LAS inskränks.

Mom. 2 För en arbetstagare som fyllt 57 år och som varit anställd hos arbets­givaren under minst 10 år vid uppsägningstidpunkten är uppsägningstiden ett år. En förutsättning är att arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist och har en sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal.

Tidsbegränsad anställning

Mom. 3 För en tidsbegränsad anställning som är avsedd att pågå längre tid än 3 månader är uppsägningstiden för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren en månad, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om annat.

44

Anmärkning

Momentet gäller inte tidsbegränsad anställnmg som ingåtts med stöd a v ^ m o m . 3 c ) förstastycket.

Mom. 4 Uppsägning ska vara skriftlig.

Mom.5 Efter ftamställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge för­kortning avuppsägningstiden.

Mom.6 En arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, doekbögst med ett belopp som motsvarar lönen för 14kalenderdagar.

Mom.7 Oavsett vad som ftireskrivsi!5,30, 30aoeb31^EAS om anställ­ningens upphörande gäller inte någon skyldighet aft ge besked, underrättelse oeb varsel tor anställning enligt^4mom.2prevanstäilning, mom.3b)tidsbegrän-sad anställning på grund av hel ålderspension oehe)somförvaltningsehef eller motsvarandefunlction oeb inte heller för vikariat som vid vikariatets början bedöms vara högst 14kalenderdagar.

^34 Beräkning av anställningsförmåner nnder uppsägningstid

Mom. ii Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska följande gälla vid beräkning av anställningsförmåner.

Eill vad somil^^lagen om anställningsskydd (EAS) anges som "lön oeh andra anställningsförmåner" räknas samtligaiberörtlönekollektivavtai eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagnalöne-oeb andra anställningsför-måner med undantag för

a) ersättning ftör övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, tillägg vid för-skjuten arbetstid oeb

b) sådana ersättningar som bar karaktären av kostnadsersättning, som exem­pelvis traktamente oeb resekostnadsersättning.

Anmärkning

Som ^lön ocb andra anställningsförmåners räknas ävcnböjdaavlöningstörmåncr, bort­sett ftåndc undantagna, somrctroaktivtkankomma att fastställas genom törbandlings-överenskommelse under upnsägningstiden.

Mom.2 Vid tillämpning av mom.lska

a) tiiläggför obekväm arbetstid beräknas ti l l vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ba fått,

45

b) jour-oehheredskapsersättningheräknas ti l l vad som arhetstagaren enligt gällande jour-ellerheredskapslista skulle ha Fått oeh

e) aekerdslönheräknas till vad som arhetstagaren genom att utföra sitt ordina­rie arhete skulle hafått.

Anmärkning

Arbetsgivare oeh arbetstagarerganisatien kan trättakollektivavtal em avvikelse irån detta momente^for annan löneform än aekordslönenligt^l^mom. 3,möjlighettill fokal avvikelse.

^35 Vissa bestämmelser om turordning oeh företrädesrätt

M o m . l Gavsettvad22, 25 oeh27^1agenomanställningsskydd (FAS) före­skriver om turordning, företrädesrätt oeh återanställning, gällerföljande.

a) Har arhetstagare anställts enligt^4mom. 2,mom.3h)oehe), för prov­anställning, tidshegränsad anställning på grund av hel ålderspension eller som förvaltningsehefeller motsvarande fönktion, ger sådan anställning inte företräde t i l l återanställning.

b) Företrädesrätt t i l l återanställning gäller inte vikariat eller allmän visstids­anställning som är kortare änl4kalenderdagar.

Anmärkning

Ftterl4kalenderdagar ska vikariatet eller den allmänna visstidsanställningen erbjudas arbetstagare som hai foresträdesrätt t i l l återanställning.

e) Företrädesrätt till återanställning gäller inte arhete, som hehöver disponeras för omplacering eller tasianspråkenligt^6,förflyttning e l le r^5mom.lh) , höjd sysselsättningsgrad.

d) Har upphört att gälla.

e) Gemensam turordning vid uppsägning oeh företrädesrätt t i l l återanställning ska gälla för arhetstagare med samma yrkes-^hefattningshenämning inom samma förvaltningsområde.

Anmärkning

^rkes^befattningsbenämningtramgår av de lokala lönekollektivavtalen.

f ) För att hevara sin företrädesrätt till återanställning enligt FAS eller detta avtal ska arhetstagare senast inom en månad etter det att anställningen upphört skriflligen anmäla anspråk på företrädesrätt.

46

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ 1 B ^ ^

Mom.2 Arbetsgivare oeb arbetstagarorganisation kan träffa koiiektivavtai om avvikeisefrån denna bestämmelse.i^är sådant koiiektivavtainnprättas ska vid tiiiämnningav22 oeb 2 5 ^ L A S eftersträvas att ntsträekaräekviddenfö^ ordning oeb företrädesrätt så iångt som det är praktiskt möjiigt.Företrädesberät-tigad arbetstagares önskemål om anstäiining även ntanfor avtalets räckvidd ska tillgodoses om det är möjligt. Om överenskommelse inte träffas avses med "verksambet" styrelses eller nämnds förvaltningsområde.

Anmärkning

Vid bedömning av vad som är prakt isk bl.a. tas till em det på grnnd av antalet anställda eller områdets geografiska utsträckning finns uppenbara svårigheter att tillämpa gemensam turordning vid uppsägning oeb gemensam företrädesrätt t i l l återanställning eller om arbetsgivaren på grund av arbets-uppgifternas servicekaraktär måste indela verksarnhetenidistrikt med hänsyn til l all­mänhetens servicebehov.

47

Kap.^ ivriga ^rmåner^n^e^ämme^er

i^ersonaihostad

M o m . l Hyresförhållande som beror av anställnmg regleras enbgt gällande lag om Inte annat anges nedan.

Mom.2 Med personalbostad förstås en av arbetsgivaren ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter t i l l arbetstagarelsamband med anställnmg.

Mom. 3 Utan arbetsgivarens medgivande tar mte

a) hyresrätt t i l l personalbostad överlåtas,

b) hyresgäst upplåd

Mom.4 Ett hyresavtal för personal

att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månadlföljande tall

a) då arbetstagaren ska sluta sm anställnmg,

h) då arbetstagaren mte betalat hyra,

e) då arbetstagaren Inte följt bestämmelsernalmom.3.

l^är arbetstagaren ska sluta sm anställnmg gäller doek följande.

Om uppsägningstiden för arbetstagarens anställnmg, då hyresavtalet sägs upp, är längre än en månad, ska arbetsgivaren Iaktta samma uppsägningstid för hyresav­talet.

Om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyres­lagens (ITE)uppsägnmgstlder.

Uppsägningstid enligt detta moment gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än^månader oeh för hyresavtal som gäller för obestämd tid.

Mom.5 Om arbetsglvarenhar sagt upp hyresavtalet för personalbostadenl samband med att anställningen upphör bar hyresgästen eller medhyresgäst Inte rätt till förlängning av avtalet.

48

ersättning från tredje man m.m.

M o m . l Arbetstagare, som drabbas av oiyeksfaft, skada efter sjnkdom oeb där rätt tift ersättning kan ftnnasfrån annan än arbetsgivaren(tredje man),är skyldig att anmäla detta t i l l arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möj-^

Arbetstagaren bar, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt t i l l ersätt-ningfrån tredje man.lsådant fall bar arbetstagaren rätt attisintnr överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talaniärendet.isistnämndafall ska arbets­givaren svaraför samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättnings-kravet.

Följer arbetstagaren inte bestämmelsernaiandrastyeket,första meningen, far arbetstagarens avlöningsförmåner efterförbandlingar minskas med skäligt belopp med bänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.

Mom. 2 Har det nnder den tid då arbetstagare ntföft arbete inträffat en bän-deise, oeb gör tredje man vid domstoigäiiande skadeståndsansvar för arbets­tagaren, gäfter att arbetsgivarenbar både rätt oeb skyidigbet att biträda arbets-tagarenidetta ärende. Fämnasisådantfall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtiigarättegångskostnaderiärendet.

Bestämmelsenistyeket ovan gäller inteiärenden där det finns motstridiga intressen meftan arbetstagaren oeb arbetsgivaren eiier annan arbetstagare.

Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, ntan arbetsgivarens medgivande, fullföljertalanibögrerätt.

Arbetstagare som åiagts att instäiia sig vid domstoi nå grnnd av sådan skada som avsesiförstastyeket bar rätt att bebåftaiön för den del av ordinarie arbetstids-föriäggning som åtgår för instäfteisenidomstoien,doekinteför den tid som arbetstagaren är avstängdfrån arbete.

Mom.3 Arbetstagare, som kallats t i l l domstol som vittne efter sakknnnigför att böras om förbållande om vilket arbetstagaren bar kännedom på grnnd av sin anstäiining, bar rätt att bebåftaiön för den dei av ordinarie arbetstidsföriäggning som åtgår för inställelseidomstolen. För inställelse ntom ordinarie arbetstid nt-ges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslönenligt^20 mom.4.fersättningen ingår semesterlön oeb semesterersättning med belopp somförntsäftsisemesterlagen(SemF).

49

§ 38 Flyttningsersättning

Arbetstagare, som utan egen ansökan förflyttas från en ort till en annan, får ersättning för skäliga och styrkta flyttningskostnader.

§ 39 Avtalsförsäkringar m.m.

^GS-KI

Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL.

ZFW-KZ

Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL.

Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgiva­ren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada.

TGL-KL

Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m.

Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska ti l l dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar.

50