1 (3)

FRANSKA I

ALLMÄN FONETIK

Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida). Inga egna papper får medföras. Resultat meddelas inom 3 veckor efter provtillfället. Inga resultat lämnas ut per telefon eller e-post - hänvisning till http://mitt.su.se. POÄNG: ___________ BETYG: ___________ PROVKONSTRUKTÖR: Per FÖRNEGÅRD RÄTTANDE LÄRARE:___________

Personnummer: ____________________________ Första tre bokstäverna i efternamnet: __________

2 (3)

1

a) Dela upp ordet nedan i stavelser genom att dra ett streck ( ׀) vid varje stavelse-

gräns. Märk dessutom ut den stavelse som har huvudbetoning genom att sätta

tecknet ΄ före denna stavelse.

G R O D P E R S P E K T I V (2 p.)

b) Dra ett streck vid varje morfemgräns i samma ord.

G R O D P E R S P E K T I V (1 p.)

c) Hur många fonem innehåller ordet G R O D P E R S P E K T I V? _____ (1 p.)

d) Hur många öppna respektive slutna stavelser innehåller ordet

G R O D P E R S P E K T I V?

öppna: ________________

slutna: ________________ (1 p. )

2 Beskriv följande svenska konsonanter med avseende på artikulationssätt,

artikulationsställe och stämton. (6 p.)

artikulationssätt artikulationsställe tonande~tonlös

[s]

[t]

[d]

[x]

3 (3)

3

a) Transkribera ordet [΄jɛ:l] till vanlig skrift. (1 p.) ____________________

b) Transkribera ordet [΄xaŋs] till vanlig skrift. (1 p.) ____________________

c) Transkribera ordet [lɔ΄xi] till vanlig skrift. (1 p.) _____________________

4 a ) Ge exempel (med fonetiskt tecken) på en av svenskans orundade vokaler.

_________________________________ (1 p.)

b ) Ge exempel (med fonetiskt tecken) på en av svenskans rundade vokaler.

_________________________________ (1 p.)

5

Förklara begreppen fonem och allofon. Ge exempel. (4p.)

__________________________________________________________

__________________________________________________________

__________________________________________________________

__________________________________________________________

__________________________________________________________

__________________________________________________________

__________________________________________________________

1 (3)

ITALIENSKA I

ITALIENSK FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-27-04 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida). Inga egna papper får medföras. Resultat meddelas inom 3 veckor efter provtillfället. Inga resultat lämnas ut per telefon eller e-post - hänvisning till http://mitt.su.se. POÄNG: ___________ BETYG: ___________ PROVKONSTRUKTÖR: MTi RÄTTANDE LÄRARE:___________

Personnummer: ____________________________ Första tre bokstäverna i efternamnet: __________

2 (3)

Använd separat papper för svaren. Skriv tydligt och på varannan rad. Maximalt poängantal på den italienska fonetiken: 50 p

1. Hur översätter man följande termer till italienska? (3 p.) näshåla mjuka gommen hårda gommen

2. Italienskans frasintonation är av tre olika typer. Vad kallas de? Ge också

ett exempel på var och en av dessa typer. (3 p.)

3. Nämn ett svenskt konsonantfonem som inte finns på italienska. (1 p.)

4. Ge ett exempel på de olika typerna av italiensk ordbetoning angivna

nedan och markera i respektive exempel var betoningen ligger. (6 p.) una parola piana una parola sdrucciola una parola tronca

5. Hur många olika regionala koiné (varianter) finns av italienska språket?

Nämn 6 av dessa. (7 p.)

6. Hur skiljer sig diftongen från triftongen? Ge exempel på ett italienskt ord innehållande en diftong och på ett innehållande en triftong. (4 p.)

7. Innehåller italienskan fler eller färre vokalfonem än svenskan? Vilka är de

italienska vokalfonemen? (8 p.)

8. Ge exempel på ord som innehåller följande konsonantljud. Stryk under de aktuella konsonanterna i orden. (4 p.)

una consonante labiale una consonante laterale una consonante occlusiva una consonante fricativa

9. Vad betyder ’elision’? Förklara och ge ett exempel på italienska. (3 p.)

10. Vad innebär ’raddoppiamento sintattico’? Förklara och ge ett exempel.

Var i Italien är detta vanligt? (4 p.)

3 (3)

11. Hur översätter man termen ’stavelse’ till italienska? (1 p.)

12. I italienskan kan, liksom i svenskan, ett och samma ord ha huvud- och bibetoning. Ge exempel på ett ord, och markera var betoningarna ligger i ordet. (2 p.)

13. Ge exempel på ett (1) särdrag (utmärkande drag) i 4 olika italienska

regionala varianter. (4 p.) In bocca al lupo! Maria Tikka

1 (3)

FRANSKA I

FACIT ALLMÄN FONETIK

Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida). Inga egna papper får medföras. Resultat meddelas inom 3 veckor efter provtillfället. Inga resultat lämnas ut per telefon eller e-post - hänvisning till http://mitt.su.se. POÄNG: ___________ BETYG: ___________ PROVKONSTRUKTÖR: Per FÖRNEGÅRD RÄTTANDE LÄRARE:___________

Personnummer: ____________________________ Första tre bokstäverna i efternamnet: __________

2 (3)

1

a) Dela upp ordet nedan i stavelser genom att dra ett streck ( ׀) vid varje stavelse-

gräns. Märk dessutom ut den stavelse som har huvudbetoning genom att sätta

tecknet ΄ före denna stavelse.

΄G R O D ׀ P E R S ׀ P E K ׀ T I V (2 p.)

b) Dra ett streck vid varje morfemgräns i samma ord.

G R O D ׀ P E R S P E K T I V (1 p.)

c) Hur många fonem innehåller ordet G R O D P E R S P E K T I V? 14 eller 13

(beroende på om man läser <rs> som ett eller två fonem) (1 p.)

d) Hur många öppna respektive slutna stavelser innehåller ordet

G R O D P E R S P E K T I V?

öppna: 0

slutna: 4 (1 p. )

2 Beskriv följande svenska konsonanter med avseende på artikulationssätt,

artikulationsställe och stämton. (6 p.)

artikulationssätt artikulationsställe tonande~tonlös

[s] frikativa dental eller alveolar tonlös

[t] klusil dental tonlös

[d] klusil dental tonande

[x] frikativa velar tonlös

3 (3)

3

a) Transkribera ordet [΄jɛ:l] till vanlig skrift. (1 p.) gäl

b) Transkribera ordet [΄xaŋs] till vanlig skrift. (1 p.) chans

c) Transkribera ordet [lɔ΄xi] till vanlig skrift. (1 p.) logi

4 a ) Ge exempel (med fonetiskt tecken) på en av svenskans orundade vokaler.

något av följande: [i, ɪ, e, ɛ, a] (1 p.)

b ) Ge exempel (med fonetiskt tecken) på en av svenskans rundade vokaler.

något av följande: [y, Y, ø, œ, ʊɔ, o, u, ʉ] (1 p.)

5

Förklara begreppen fonem och allofon. Ge exempel. (4p.)

Fonem är de ljudenheter som ett visst språk använder sig av för att bygga upp

morfem. Fonemen är språkets minsta betydelseskiljande enheter. Fonemen

kan emellertid realiseras olika beroende på i vilken omgivning de står.

Allofoner är varianter av fonem, som inte används i betydelseskiljande syfte. De

kan till exempel uttalas olika av olika talare och vara regionalt eller socialt

betingade. Fonem kan även ha olika allofoner beroende på i vilken omgivning de

står. Fonemet /k/ uttalas t.ex. aspirerat [kh] ordinitialt medan det uttalas

oaspirerat [k] efter [s]. [k] och [kh] är således /k/-fonemets allofoner men inte egna

fonem som de exempelvis är på thailändska: de används inte betydelseskiljande.

1 poäng för definition av fonem, 1 poäng för definition av allofon, 1 poäng för exempel

på fonem, 1 poäng för exempel på allofon.

1 (3)

ITALIENSKA I

FACIT ITALIENSK FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-27-04 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida). Inga egna papper får medföras. Resultat meddelas inom 3 veckor efter provtillfället. Inga resultat lämnas ut per telefon eller e-post - hänvisning till http://mitt.su.se. POÄNG: ___________ BETYG: ___________ PROVKONSTRUKTÖR: MTi RÄTTANDE LÄRARE:___________

Personnummer: ____________________________ Första tre bokstäverna i efternamnet: __________

2 (3)

Använd separat papper för svaren. Skriv tydligt och på varannan rad. Maximalt poängantal på den italienska fonetiken: 50 p

1. Hur översätter man följande termer till italienska? (3 p.) Näshåla = cavità nasale mjuka gommen = velo hårda gommen = palato

2. Italienskans frasintonation är av tre olika typer. Vad kallas de? Ge också

ett exempel på var och en av dessa typer. Intonazione conclusiva (sospensiva/interrogativa (3 p.)

3. Nämn ett svenskt konsonantfonem som inte finns på italienska.

/h/ (1 p.)

4. Ge ett exempel på de olika typerna av italiensk ordbetoning angivna nedan och markera i respektive exempel var betoningen ligger. (6 p.)

una parola piana: amore una parola sdrucciola: telefono una parola tronca: città

5. Hur många olika regionala koiné (varianter) finns av italienska språket?

Nämn 6 av dessa. 13 st (7 p.)

6. Hur skiljer sig diftongen från triftongen? Ge exempel på ett italienskt ord

innehållande en diftong och på ett innehållande en triftong. Diftongen har två vokalljud i en stavelse; niente, triftongen har tre: guai. (4 p.)

7. Innehåller italienskan fler eller färre vokalfonem än svenskan? Vilka är de

italienska vokalfonemen? Färre: /a, ɛ, e, i, ɔ, o, u/ (8 p.)

8. Ge exempel på ord som innehåller följande konsonantljud. Stryk under de

aktuella konsonanterna i orden. (4 p.) una consonante labiale: bivio una consonante laterale: lingua una consonante occlusiva: prezzo una consonante fricativa: viso

3 (3)

9. Vad betyder ’elision’? Förklara och ge ett exempel på italienska. Borttagning av vokalljud framför vokal, vilket markeras med apostrof: nessun’idea (3 p.)

10. Vad innebär ’raddoppiamento sintattico’? Förklara och ge ett exempel.

Var i Italien är detta vanligt? Syntaktisk fördubbling/förstärkning, d v s ett konsonantförstärks/fördubblas uttalsmässigt. Särskilt vanligt i centrala delarna av Italien (främst i Lazio) och även söderut: chip arla = chipparla (4 p.)

11. Hur översätter man termen ’stavelse’ till italienska? Sillaba (1 p.)

12. I italienskan kan, liksom i svenskan, ett och samma ord ha huvud- och

bibetoning. Ge exempel på ett ord, och markera var betoningarna ligger i ordet. Capostazione – här har /a/ i capo huvudbetoning och /o/ i stazione bibetonging (2 p.)

13. Ge exempel på ett (1) särdrag (utmärkande drag) i 4 olika italienska

regionala varianter: romanesco: syntaktisk fördubbling, toscano: aspirerat /h/-ljud, napoletano: Finala vokaler blir en schwa-vokal, siciliano: Konsonanterna /s, t, d, r/ velariseras, d v s uttalas längre bak i munhålan. (4 p.)

In bocca al lupo! Maria Tikka