Alkohol/droger och psykisk hälsa

• Hög grad av samsjuklighet mellan missbruk och psykisk sjukdom

• Hög förekomst åt båda hållen

• Svårt att få hjälp

• Integrerad vård

• Stöd i forskning

2

Definition samsjuklighet

Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt beroende, missbruk. Nationella riktlinjer för missbruks-, beroendevård 2007

Beroende, skadligt bruk def. ICD-10 Beroende, missbruk def. DSM IV Missbruk:Socialtjänstlagen-ej närmare definition

3

Samsjuklighet - konsekvenser

i vården

• Personer med samsjuklighet söker oftare vård, - fler akutbesök, längre vårdtider, fler avbrott

• Vid missbruk identifieras inte alltid psykisk sjukdom, personlighetsstörning • Vid psykisk sjukdom identifieras inte alltid beroende, missbruk

• Förbättringsprocessen längre

• Problem samverkan mellan olika huvudmän; - pengar, olika definitioner, synsätt

4

Hur vanligt är samsjuklighet?

Stora befolkningsstudier i USA och Europa senaste decennierna, 8.000-43.000 personer:

Personer med missbruk, beroende har underlivet 2-4 ggr ökad risk för psykisk sjukdom jämf med personer som ej har missbruk, beroende-högre vid narkotika - än alkoholmissbr/beroende

Högst livstidprevalens: bipolär sjukdom ~ 60% schizofreni ~ 50%

5

Psykisk sjukdom senaste 12 mån personer i missbruksbehandling

Strukturerad diagnostik: - Island (Tomasson) 76% - Norge (Landheim) 85%- Sverige LVM-hem (Sallmén) 61%

6

Suicidförsök, suicidrisk alkohol-, drogmissbruk

- Bland suicidförsökare: 12 – 40% alkoholproblem

- Bland alkoholmissbrukare: ~ 30%(17–64%) suicidförsök

- Bland narkotikamissbrukare: ~ 39%(19–47%) suicidförsök

Suicidförsök: största riskfaktorn för självmord

7

Identifiera samsjuklighet

Ställa diagnos:

- av psykisk sjukdom vid beroende, missbruk

(diagnos kvar 4 v. efter intox, abstinens)

- av beroende inom psykiatrin, primärvård

(screening, t.ex. AUDIT, DUDIT)

Samordna behandlingar och stöd

8

Sökt behandling senaste 12 mån

för depression, ångest

Ångest Depression

Beroende/missbruk 21% 17%

-alkoholber/missbruk 18% 13%

-drogber/missbruk 8% 7%

Grant el al, 2004

9

Sökt behandling senaste 12 mån för beroende, missbruk

Alkohol Droger

OberoendeDepressionssjukdom 41% 60%

Ångestsjukdom 33% 43%

Grant el al. 2004

10

Personlighetsstörning beroende alkohol, droger

senaste 12 mån

Alkoholber. Drogber.

Personl.störning 40% 70%

- tvång 15% 29%

- paranoid 16% 33%

- antisocial 18% 40%

Grant et al., 2004

Personlighetsstörning

• Ett genomgående mönster av beteenden och upplevelser som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö.

• Mönstret kommer till uttryck i två eller fler områden som kognitioner, känslomässigt gensvar, mellanmänskligt samspel eller impulskontroll

12

Samverkansmodeller1.Patienter - svåra psykiska störningar +

beroende: -behandling och socialt stöd integreras i

särskilda team; ACT-team el. intensiv case mangement.

(USA)

3.Patienter – olika psykiska sjukdomar + beroende: -konsultation mellan verksamheter beroendevård, socialtjänst, psykiatri, primärvård. (Cruce, Miltonprojekt)

2.Patienter - svåra psykiska störningar + beroende:

-integrerade team lika bra som samordnade vårdplaner,

-centralt med avtal om ekonomi och personal.

(Psykiatrireformen)

13

• Motivera till avhållsamhet

• Långt perspektiv

• Strukturerade insatser

• Fokus samspel: beroende-psykisk sjukdom–social funktion

• Fokus: relationer (inkl. nätverk), aktiviteter, boende, regelbunden behandling

Behandlingsstrategier svår psykisk sjukdom-beroende

Kontaktpersonsmodellen

• Minst fyra olika faser i behandlingen• Första fasen kan ta väldigt lång tid och

handlar väldigt mycket om hembesök, och stor aktivitet från behandlarens sida. Bokade tider fungerar ej. Ej krav på drogfrihet.

• När patienten väl knutit an och kommer självmant kan man börja prata om behandling av båda tillstånden.

Kontaktpersonsmodellen

• Viktigt med nära samarbete med beroendevården och enkel access till avgiftning.

• Samma PAL för båda tillstånden.• Så småningom kommer patienten in i det

som kan definieras som återfallsprevention, där fokus ligger på att förhindra återfall. Fortfarande måste den psykiska ohälsan behandlas.

16

Samsjuklighet - behandling

• Behandling av enbart beroende, missbruk vid samsjuklighet - ökad risk återfall

• Behandling av det psykiatriska tillståndet har ingen/liten effekt på beroendetillståndet• Få studier undersökt effekt av acamprosat och naltrexon vid samsjuklighet; ej kontraindicerat• Underhållsbehandling: metadon, subutex - lite undersökt vid samsjuklighet

17

5-årsförlopp svårt psykiskt störda med missbruk, beroende

• Hälften inget aktuellt missbruk• Förbättring psykiska symptom, global funktion • Livskvalitet bättre

• Dödlighet 8 ggr förhöjd

• Behov stöd minskats - men kvarstår

Psykiatrireformen Öjehagen & Schaar 1999, 2004

18

Behandlingsmetoder

samsjuklighet Hitintills få studier som undersökt om missbruket och den psykiska sjukdom skall behandlas med några särskilda metoder vid samsjuklighet

Metoder med evidens vid enkla tillstånd bör användas också vid samsjuklighet Nationella riktlinjer missbruks- och beroendevård 2007