Alfvéniana 2-3/02

Alfveniana 2-3/02Utgiven av Hugo Alfvensällskapet

Läs om OD:s repertoar under AlfvenLäs om Alfvendagen m.m.

Alfvenlana 2-3/02Utgiven av Hugo Alfvensällskapet

Ansvarig utgivare:Gunnar TemhagRedaktör och distributör:Jan Olof RudenVästeråsgatan 8113 43 Stockholmtel. 08-33 83 69e-post [email protected]

Medlemsregister (årsavgift 100 kr,institutioner 200 kr) :Jan HeimerBjurholmsplan 26166 63 Stockholmtel och fax: 08-641 53 96e-post [email protected]

Postgiro: 42 88 52-8

ISSN 1101-5667

Tryckt av Ekonomi-Print, Stockholm

Omslaget:Hugo Alfven. Okänd fotograf

InnehållOO:s repertoar under Alfven som dirigent. Av Jan OlofRuden 3Alfvendagen den 6 juli 2002 18Jan Kask recenserar Naxos 8.5550728 20Alfven har funnit en ny inkomstkälla 21Alfvensällskapets årsmöte den 16 maj 2002 22Nya myter om Hugo. Av Gösta Alfven 22Antikvariat Enhörningen har Alfven-noter 22Höstmöte den 22 november 2002 23

Kom med i HugoAlfvensällskapetl

Lär mer om en folkkärsvensk tonsättare!

Som medlem får du 3-4 nummer avAlfvenlana

- den uppskattade tidskriften -och förmåner som

billigare skivor, böcker ochnedsatta entreavgifter!

2 Alfvånlana 2/3 2002 Besök Alfvensällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

OO:s repertoar under Alfvensom dirigentAV JAN OLOF RUDEN

AlfV(!ns repertoarvalvad beträffar Aka-demiska kapellets

konserter har berörts i Alf-veniana 3/94, s 3-4 och därfinns också en artikel avLeif Jonsson under titeln"Alfven och den seglivademanskörsrepertoaren ", s 5-7. Leif Jonsson konklude-rar att trots Alfvenssträvanden att påverka"akademikerna" i OD ochAllmänna sången att sjungaen modernare repertoar av"musiker" så lyckades haninte "på allvar nedläggaden sega 1800-tals-traditionen H.

Alfven var knuten till manskö-ren Sångsällskapet OrpheiDrängar i Uppsala i 37 år, från1910 till 1947. Efter pensione-ringen 1939 var det visserligenrepetitörer som forbereddekonserterna men Alfven hadedock inflytande över reperto-arvalet. Knut Nyblom har forden aktuella perioden doku-menterat OD:s historia i de tvåvolymerna "Hör I OrpheiDrängar: Skildringar ur Sång-sällskapet O. D.:s sexioårigalefnad 1895-1913" samt volII ... 1913-28 och därefter iårliga volymer under titeln"O.D. : Skildringar ur sång-sällskapet Orphei Drängarslevnad; 1-19" (1928-1947).Detta är en ovärderlig källa attösa ur däför att Nyblom be-mödat sig om att vara korrekt

och därfor att det är en ochsamma person som under heladen tid Alfven var verksam iOD har fort pennan.

Hedenblads tidNär Hugo Alfven hösttermi-nen 1910 tillträdde befattning-en som director musices vidUppsala universitet som efter-trädare till Ivar Hedenbladblev han tillfrågad om hanockså ville bli dirigent ochordforande i OD. Hedenbladhade forenat dessa befattning-ar och han var dessutom ledarefor manskören AllmännaSången och den blandade kö-ren Filharmoniska sällskapet.Från 1902 var han dessutomdomkyrkoorganist. Hedenbladvar akademiker som vidareut-bildat sig på musikens område.Alfven var musiker, tonsättareoch orkesterdirigent och alltsåmusikalisk yrkesman. OcksåAlfven blev snart ledare avFilharmoniska sällskapet ochsenare, 1919, även for All-männa Sången.

De akademiska "amatörerna"i OD hade odlat studentsångs-repertoar med arvet från Ha-effners dagar i början på 1800-talet då grunden lades tillmanskörsången i Sverige.Under senare delen av 1800-talet hade akademikern Gun-nar Wennerberg, "Gluntarnas"skapare och J A Josephson,director musices och domkyr-koorganist berikat manskörs-repertoaren. Där fanns ocksåen rik samling Bellman-arrangemang och många

manskörssånger av framförallt tyska och nordiska tonsät-tare.

KonserttillfällenDe framträdanden OD gjordemed regelbundenhet underAlfvens tid var en vårkonsertoch ibland en höstkonsert, oftadubblerade i Stockholm. Kon-sertlokalen var for det mestauniversitetsaulan i Uppsalaoch i Stockholm Auditoriet,Konserthuset efter 1926 ochofta på 1940-talet Musikaliskaakademiens högtidssal.

Sedan 1800-talets sångarfär-der, som om de utsträcktes tillgrannländerna också innebaren sorts tävling mellan nordis-ka körer, fanns traditionen attunder sommarferierna göra enturne till landsbygden. Turnerivar ofta företagen med avsiktatt fylla på i OD:s kassa. Denvar mycket beroende av att detfanns gamla ODister i ledandeställning på konsertorten, somkunde ordna billig inkvarte-ring och sörj a för en fest efterkonserten. I detta sammanhangvar det inte bara ODister utanockså "farbröder", en sortssponsorer som utnämndes vidsammanträden eller på ståendefot av dirigenten, som deltog iarrangemangen. Sångarfärder-na var i fredstider och i syn-nerhet början av Alfveris verk-samhet med OD mera spekta-kulära: 1912 till Dortmund,1913 till Stuttgart, 1914 tillRiga, 1928 till Bryssel, 1929till Baltikum, 1929 till Barce-

Alfvenlana 2/3 2002 Besök Alfvensällskapets hemsida go.to/hugo.alfven 3

lona, 1939 till Norge, 1947 tillFinland. De inskränktes underde båda världskrigen till olikadelar av Sverige.

Yrkesmusikern Alfven komatt ställa krav på själva sången.ODisterna uppmanades att tasånglektioner och träning ipolyfont sjungande bjöds i ettav de första verken som Alf-ven satte upp på OD:s pro-gram nämligen CherubinisRequiem, som framfördes medorkester vid musikfesten den18/3 1911 i Uppsala och den25/3 i Stockholm. Det stanna-de naturligtvis inte vid dettautan tonbildning, textning ochfrasering kom att vara centraltvid instuderingen av gamlaoch nya verk i OD:s repertoar.

Alfvens repertoarvalDet är givet att repertoarvaletvid ordinarie konserter och vidsångarfärder skilde sig åt, ävenom ofta stora delar av konsert-programmen också framfördesunder tumeerna. Om syftet varatt sjunga in pengar gavs pro-grammen en övervikt av väl-bekanta studentsånger kryddatmed något av OD:s parad-nummer. Vill man analyseraAlfvens repertoarval skall mandärför välja de ordinarie vår-(och höst)-konserterna efter-som det är i dessa samman-hang som nyheter presenteras.

Men vad sjöng man då? Omman delar in denna tidsperiod idecennierna 1910-tal, 1920-tal, 1930-tal och 1940-tal kanen jämförelse av repertoarenge utslag för eventuella för-ändringar.

Konsertturne till Dortmund1912En mycket fylligt repertoarbehärskades av OD när Alfvenefter ett par år blivit varm ikläderna. Under en konsertur-ne i maj/juni 1912 till Dort-mund framträdde OD i en radsvenska städer på ditresan(Linköping, Norrköping, Öre-bro, Skara domkyrkor, Göte-borg, Borås, Göteborg, Hel-singborg, Malmö) och en radtyska städer på hemresan(Frankfurt alM, Biickeburg,Niirnberg, Dresden, Berlin,Leipzig. Hamburg, Köpen-hamn, Malmö). Vid detta till-fälle hade man en repertoarbestående av ett kyrkligt pro-gram och ett profant programsamt ett program för Tyskland,tillsammans 24 sånger. Detkan vara av intresse att se vadman ville visa upp av svenskmanskörssång just i Tyskland

Wennerberg, Gunnar Stå stark du ljusets riddersvakt (1848)Gustaf, prins Glad såsom fågelnNorman, Ludvig EolstonerBellman Opp Amaryllis; Undan ur vägenBellmanlKjerulf Joachim uti BabylonLindblad, A F En sommaraftonSjögren, Emil VårluftTrad Kristallen den finaAlfven/arr OxbergsmarschenAlfven GustafFrödings jordafärdTrad Två danslekar; Djupt i havet " Hej dunkomSöderman, August Och fast du svikit; Nog minns jag ; Ett bondbröllop (1868)Wennerberg Hör oss Svea (1853)Alfven Afton

Detta är ett helsvenskt pro-gram som skiljer sig frångängse OD-program som of-tast hade inslag av tyska ochnordiska tonsättare. (Mer omdet övriga turneprogrammetnedan). Här finns ett inslag avfosterländska sånger iWen-nerbergs Stå stark du ljusetsriddersvakt och Hör oss Svea.Här finns "sista-april-sånger"som Prins Gustafs Glad såsom

fågeln, här finns käcka Bell-manssånger, här finns arran-gemang av svenska folkvisor,här finns "komponerad folk-ton" i Södermans körvisor, härfinns lyriska sånger av LudvigNorman, A F Lindblad ochEmil Sjögren. Och här finnsnågra av dirigenten Alfvensegna sånger. Oxbergsmar-sch en, "Lotir åssint djivir"hade komponerats till Anders

Zorns 50-årsdag 1910. GustafFrödings jordafärd kompone-rades brådstörtat till Frödingsbegravning 1911 och Afton förBar solo och manskör är tro-ligtvis komponerad 1907. Attha en solist med i programmenblev sedan praxis vid OD:skonserter och turneer. Afton,hade därför en sorts romans-karaktär med kören somackompanjerade solisten.

4 Alfvenlana 2/3 2002 Besök Alfvensällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

I övrigt sjöngs under dennaturneGrieg SangerhilsenBrahms In stiller NachtSjögren VårluftSöderman Och fast du svikitPalmgren, Selim VaggvisaHegar, Friedrich TotenvolkTrad Kristallen den finaNyblom, Carl-Göran Svithiod

Här finns det nordiska inslagetmed sånger av norrmannenEdvard Grieg och finländarenSelim Palmgren samt tyskenBrahms och schweizaren He-gar vid sidan av Söderman,Sjögren och C-G Nyblom frånSverige.

Selim Palmgren var ungefärj ämngammal med Alfven,pianist, tidvis kördirigent ochtonsättare till över 100 upp-skattade manskörs sånger.

Vid framträdandet på operan iBryssel är det som synes återett helsvenskt program. Ton-sättarna är ungefär desamma

Lägg märke till Totenvolk av1800-talstonsättaren FriedrichHegar. Detta verk hade intro-ducerats vid OD:s vårkonsertsamma år. Det kom att bliAlfveris favoritstycke med ODgenom hela hans dirigentperi-od. Ja, ännu vid 80 års åldervid OD:s 100-årsjubileum1953 dirigerade Alfven dettaverk. Flera av Hegars klangligtmättade ballader kom att fram-föras av OD under Alfvens tid(SchlafwandeI1915, Gewit-ternacht 1920, Rudolph vonHerdenberg 1920, Kaiser Karlin der Johannisnacht 1921,Walpurga 1922, KöniginBertha 1923, Die Bliitenfee1924, Hymne an den Gesang1926) men utan att bli bestå-ende på samma sätt som To-tenvolk.

OD sjunger i detta fall intebara på svenska utan också på

sången" Glad såsom fågelnoch avslutningen är den fos-terländska Hör oss Svea.Dessemellan finns svenska

folkvisor och Sö-dermans Ett bond-bröllop, som medsin komponeradefolkton alltid gjordestor lycka hos pu-bliken. Här bestodden av den svenskakolonin och menäven det belgiskakronprinsparet,kronprins Leopoldoch den svenska

Gustaf, prins Glad såsom fågelnJosephson Stjärnorna tindra renEriksson, Josef Regn (1927)Åkerberg, Erik/arr Du har sörjit nu igenOlsson, Otto/arr DomaredansenPergament, Moses Världens gång (1927)Lindblad, A F En sommarafton: Överskogen över sjönAlfven/arr Uti vår hage (1926?)Alfven Lindagull (1919)BellmanIKjerulf Joachim uti BabylonSöderman Ett bondbröllopWennerberg Hör oss Svea

och innehållet likartat medDortmundkonserten från 1912.Här inleds med "sista-april-

prins sessan Astrid.Här finns några körsånger avAlfven själv: Lindagull förTen och manskör och arran-

norska och på tyska. Körmusikfrån olika europeiska länder påoriginalspråket kommer att blikännemärke för OD. Detta varett mindre problem för kör-sångarna men ett större förpubliken, som för det mestainte bestod av akademiker -åtminstone inte på turneerna iden svenska landsorten.

Konsertturne till Bryssel,Antwerpen 1928Låt oss ta ett program från1920-talet. Även här är detfråga om en sångarturne, nuvia svenska städer (där idelparadnummer framfördes) tillBryssel, Antwerpen och andrabelgiska och holländska städersamt Jylland i början av juni1928. Vi skall titta närmare påprogrammet i Bryssel resp iAntwerpen.

gemanget Uti vår hage. Menhär finns också några nyheterfrån OD:s vårkonsert i Upp-sala och Stockholm nämligenuppsalatonsättaren JosefErikssons Regn och ett kärvareverk av Moses Pergament,Världens gång.

Det skall tilläggas att dennafestkonsert på operan i Brysselden 8/6 inleddes av Alfvensorkesterverk Festspel ochavslutades av Midsommarva-ka, då den svenska koloninsbarn dansade på scenen.

Vid konserten på konservato-riet i Antwerpen är program-met som en "normal" OD-konsert:

Grieg, Edvard SangerhilsenKjerulf, Halfdan Brudefaerden i Hardanger (1849)Bull, Ole Saeterjentens söndagReissiger, F A Olav TrygvasonZichy, Geza SzerenadBellman Undan ur vägen

Trad Vårvindar friskaBrahms WiegenliedTömudd, Axel LoitsuBossi, Enrico Il brivido (1911)Kjerulf Quand tu dorsKricka, Jaroslav Vysoko zomicka ,"Tancuj vykrcaj

Alfvenlana 2/3 2002 Besök Alfvemsällskapets hemsida go.to/hugo.alfven 5

Auftiihrung dieses Wer kes ist nur~~stattet, wenn der Veraostalterdas Autfuhruog-srecht er-worben u,Il&chwdslicu vor-her- da.s ~eslUJJtt!Notenmaterial aus erster Hand be.zogen ha.t, Das Auale ihen und Ab.schreiben ist verbeten.Leipzig', Gebruder Hug &. CC?

!Lusl'kvcrlag:

TotenvolkLes revenants de Tydal.

(Uallanc von .JUSl'Vh Vietur "'irlnlilnn.)

Paroles fi'!lIlftlises par Rellr; Hundr!!.

Friedrich IIegal', 01'. 17.\lluante (~ ö·~)

Bass l.

.•il

= PI'r. l ----.~ r

~('hlll('h - ten viel , _ daIn Ty - d al s Hr-r - ~pn unrl f--

Les som- bres gol' - /;(e~' des J/wIII,r 7'."1- do! _ r-- ","e,. l P - pp

..., r rp .- - ""':;. . FP

: - T rP L ==-

" 7

Tenor r.

Tenor n.

Bass II.Schluch -IRQJds

- ten viel ,T!! - da!

da Tf'gt

Se peujJ -

J r. l P cresr, -~ --r -, r

rt>gt. sich'!, um Mit - ter - ~a('ht von rei - si- gen Män - nern und Wa(- (p-n - spiel ,pf!lIp/~JdJ fjuflJld denl /Jd - II II it J

.Pr JlO;,.:;· "al- tai! - !om; fju; de ra! en tJat, l P cresc, -.' I r r r r r

- - p (!rf:sr. -( L ~:

r -PP. p cresc. • ~:

, •. •. -- r -,aieh's nID

'Imt, IJlialldMit - ter - nn--ht

r ieu! In i _ 11111'1~

J , I f.P /~.•..- -'..

• - d ie To - ten, die To - ten s in d aut' - ge - waeht ! Sie- •';"'r gl/s - ~ellt J se i,t(/is - sen/~/lol - IfllIl snus "ruil . Ils

, l pp .I'~~ - pp .•..•. - ,/'

:

.- pp . ./'.0-

1•. U •. - .•. -

L','gelltU/ll d V I H & C Z'" G.H .4ti:~l, un er ag von ug o" tirich Fr, -,80 no,

Totenvolk av den schweiziske romantikern, dirigenten och körledaren Friedrich Hegar (1841-1927)hörde till Alfveris favoriter och återkom ständigt på programmen. Framförandet av OD i ett mättatpianissimo och behärskat forte väckte alltid beundran hos publiken


TROLLRUNOR(LOITSU)

Prisbelönad av M. Mo

AXEL TÖR N U1J1J.Andante tranquillo.

p

B AS L II.

Vak - naNou - se

du, som mittiuon - to - ni

ffpiu mossa

Copyright 1925 by Elkan ~ Schildknecht, Emil Carelius, Stockholm.E. C. 520

Loitsu (Trollrunor) (1903), en besvärjelse med häftiga utbrott av finländaren Axel Tömudd (1874-1923) . Den anses tillhöra den finska romantiska manskörslitteraturens främsta alster och var en avAlfvens favoriter

Alfvånlana 2/3 2002 Besök Alfvensällskapets hemsida go.to/hugo.alfven 7

TonsättarnaInledningsstycket, GriegsSangerhilsen sjöng OD nästanalltid när man mötte sångar-bröder från andra nordiskaländer. Nu framträdde OD påKonservatoriet inför studenter.Programmet är internationelltmed sånger av norrmännenGrieg, Kjerulf , Ole Bull och FA Reissiger, av fmländarenAxel Tömudd, av tyskenBrahms, av italienaren Bossi,av tjecken Jaroslav Kricka, avungraren Geza Zichy. Somavslutning sjöngs dessutomSverges flagga av Alfven.

Friedrich August Reissigervar en från Tyskland invand-rad norsk tonsättare, samtidamed J A Josephson i Sverige.Hans manskvartetter i roman-tisk stil är melodiska och väl-klingande och uppskattade avmanskörssångare. Hans OlavTrygvason bygger upp en be-rättelse om folkhjälten ungefärsom en medeltida ballad medvers och omkväde. Den komatt stå på OD:s repertoar underhela Alfvens tid ända från1912. Det var inte den enda avReissigers körsånger i OD:srepertoar, även om somligafanns där endast under enkortare tid. En sangers bönframfördes ffg vid höstkon-serten 1914, TUSverige 1925vid en middag för Barnens dagdå OD uppträdde. Alfven varså förtjust i Reissiger att hanarrangerade en solosång avhonom för manskör, DulgtKjcerlighed (1939) som fram-fördes 1945.

Halfdan Kjerulfs Brudefcer-den i Hardanger var också enlivskraftig sång på OD:s re-pertoar alltifrån vårkonserten1911, som var Alfvens förstaordinarie konsert med OD.Kjerulfvar ledare för Dennorske studentersangforening

och komponerade lyriska solo-sånger, som trycktes i Stock-holm (Norge och Sverige varju union på den tiden) menockså körsånger. Han varsamtida med Reissiger och enföregångare till Grieg. I sam-ma pro gram finns f.ö. hansQuand tu dors för solo ochmanskör, även detta ett styckesom ofta stod på OD:s pro-gram under sångarfärder,

Ole Bull slutligen tillhördesamma generation som Reissi-ger och Kjerulf, var virtuosviolinist och outtröttlig före-språkare för den norska musi-ken. Som kompositör är hanmest känd för Scetergjentenssendag som framfördes underAlfveris ledning av OD på ensångarfård till Dalarna 1915och flera gånger senare. FörOD (och andra manskörer) vardet ingen okänd melodi. Denförekommer bl.a i Hedenbladsantologi för manskörer, Stu-dentsången del 1. Alfventyckte om denna melodi ocharrangerade den för olika be-sättningar 1934 men synes inteha framfört sitt manskörsar-rangemang med OD.

Geza Zichys Szerenad fram-fördes första gången vid höst-konserten 1926 och sedanflerfaldiga gånger. Pianoac-kompanjemanget brukadespelas av Ejnar Haglund. Detvar det enda stycket av honompå OD:s repertoar. Det varockså ovanligt med instru-mentalt ackompanjemang.OD:s program bestod annarsnästan uteslutande av mansköra cappella.

Jaroslav Kricka var någotyngre än Alfven. Han blevmed tiden rektor för musik-högskolan i Prag. Hans humo-ristiska arrangemang av tjeck-iska folkvisor uppskattades av

Alfven och förekom sedan1926 regelbundet på OD:sprogram. Det två populärastevar Kdo ma pocernu galankuoch Tancovala by som.

I detta program finns ytterli-gare två av Alfvens absolutafavoriter - vid sidan av HegarsTotenvolk - vilka han pro-gramsatte nästan årligen från1923 resp 1925 nämligen En-rico Bossis Il brivido och AxelTörnudds Loitsu. I varje re-cension kan man läsa hurmästerligt dessa stycken fram-fördes. Innehållsligt ligger devarandra nära: Totenvolkhandlar om de döda som spö-kar vid midnattstimmen. Loit-su (Trollrunor) är en besvär-jelse av den onde Hiisi (Hiienhurtta) för att han skall lämnaden plågade anden. Bådastyckena innehåller starkadynamiska kontraster. Il brivi-do är rysningen inför döden.Det är som frossbrytningarsom kommer och går.

Det är en särskild historia hurdetta stycke kom att införlivasmed OD:s repertoar något mankan läsa om i OD : Skildringar urSångsällskapet Orphei Drängarslevnad; xiii (1940) s. 45 ff. BertelLinder, som var en stöttepelare iOD hade varit på en inte så välbe-sökt konsert den 21 mars 1921 dåEnrico Bossi spelade orgel i Upp-sala. Efter konserten gick BertelLinder och drack kaffe på Gilletoch vid bordet intill satte sigBossi. När han skulle beställafårstod servitrisen honom inte såBertel Linder ingrep och över-satte. Han fårklarade sedan atthan varit på konserten och att hansjöng i kören Orphei Drängar varsdirigent var den kände tonsättarenHugo Alfven. som bodde i staden.Denne tillkallades och genastbörjade ett animerat samtal påitalienska med Bossi. Det visadesig att han även komponeradekörmusik. Han var särskilt till-freds med Il brivido som då aldrig


A//a Sacietå CoraieEURIJJICEd'i JJologna

ILBRIVIDOCoro a 4 voci d'uomini

senza accompagnamento

Poesia di G. Pascoli ' Musica di M. E. BOSSI(t9ff)

Quasi presto

Tenori I~fil L • ••

eJ Mi scos.se, mi corse le vene il ribrez izo ,

fl I l' cresc, mo/to f c-

eJ Mi sJoss~, mi scos~se, mi cor'Se fe vene il ribrez..zo.

p cresc.mito .-!; ~f~ ~ .f1: r-.:

Mi scosse, mi scosse, mi scos.se, mi corse le vene il ribrez .zo.

]J cresc, molto ~~ ..,..~ r-.

Mi scosse, mi scosse, mi scosse, mi scos.se, mi corse le vene il ribrez .zo.

" lQ'I18l'li pr e st o rt-.

\ ej

.•. .•. .•. ~.•. - .•... .. •. .• - ...rTl..rl tsss. mott f1t t1~ ~ h.( . P t1~ . .. rr-

p cresc motto f

Tenori II~

Bassi l!

Basai 1I~

GUIDA

crcsc 'moltoII l ~ '.

eJ Pas _ sa, _ta m' e for_se ra _ sen. te ,col rezzo del.

"'11 l' cresr. motto

~ Pas _ sa. la m~e rbr _~e ra_sen_t~, f:!. _ sIn _t'e , col rezzo (!~L

p • • • .fl: ~ ~cn~c. ",:Ifo. .fl::

Pas _ sa _ ta m'e forse, pas _ sa _ta m' e f'orc se ra _ sen , te, col rezzo del ,

l' l -C7"t'sc·LlnrJ/to

:

Pas, sa, ta m' e for _ se 1'<1.- sen. te, col rezzo dell' om, bra sua nc _ ra col rezzo deLI".

-ej .•. .•. -~.•. .•. .•. •. 1- •. •. ~-- 4- -

.h J":"T'J r1- cresc . mottol' •. •. •. .•. I ,~ .. ,. - - --

F.1<H6 B.

F. .Bongiovanm· -Edz"tore - Stampatore - Bologna .Pr01J.r{et0 per: l?cttz' i Pl1;t:s1.· • • • •. _Tuth l dznttz dz esecuxume 7 trascrieione e NJ}rodu:none sona riseroati;

Il brivido (1911) av italienaren Enrico Bossi (1861-1925), skicklig organist och direktör för Acca-demia di Santa Cecilia i Rom var ett annat av Hugo Alfvens favoritstycken. Här är det som en seriefrossbrytningar som hastigt flammar upp från piano till forte på ett fåtal takter


framförts. Det slutade med attBossi dedicerade sitt manuskripttill Alfven som tog upp verket vidvårkonserten 1923 (efter ett årstjänstledighet). För OD och Alf-ven var instuderingen av verketen seger. Samtidigt inövadesRichard Strauss AltdeutschesSchlachtlied och aldrig hade ODställts inför två så svåra verk.Men enligt Alfven "vinnas OD:ssegrar icke på konsertestradenutan i repetitionslokalen" .

Andra verk av Bossi somframfördes av OD under Alf-ven s ledning var Quiete meri-diana nell 'Alpe (från vårkon-serten 1925) , O salutaris hos-tia (från vårkonserten 1926)och Le rondini (från höstkon-serten 1926).

Den finländske tonsättarenoch musikpedagogen AxelTörnudd var jämngammal medAlfven men avled redan 1923.Som tonsättare är han mestkänd för sina manskörssånger.Loitsu komponerades 1903och anses vara den finska ro-mantiska manskörsli tteratu -rens främsta alstser enligt IlpoTolvas i Sohlmans musiklexi-kon. Inget annat verk av Törn-udd framfördes av OD.

Brahms Wiegenlied var nypå OD:s repertoar vid dettatillfälle men återkom senare.Tidigare hade OD sjungitBrahms arrangemang av Instiller Nacht. Dessa förblev pårepertoaren under hela Alfvenstid. Ett annat stycke avBrahms, Freiwillige her!sjöngs endast vid vårkonser-ten 1930, som innehöll månganyheter. Brahms namn före-kommer i ett annat samman-hang. På våren 1916 framför-des hans altrapsodi med KarinBranzell och Stockholms Kon-sertförenings orkester då ODför ovanlighetens skull enga-gerade en orkester till sin kon-sert.

Av Bellman framfördes viddenna konsert Undan ur vä-gen. Bellmanssången var ju engenre som omhuldades avmanskörs sångare och detfanns många arrangemang förmanskör. Vid denna tid fannsbl a samlingen "Bellmans-sången: urval av Fredmansepistlar och sånger med fullständig text för mansröster" .Däri finns Hör I Orpheidrängar, Joachim uti Babylonarrangerade av Halfdan Kje-mlf, Opp Amaryllis i arr av JA Ahlström och Vår Ulla låg isängen och sov i arr av ErikÅkerberg. Alla dessa och någ-ra därtill förekom ofta på OD:sprogram redan från Alfvensförsta reguljära vårkonsertmed OD 1911.

Och till sist Alfven självmed den fosterländska Svergesflagga, som han ansåg vara ettbättre alternativ till national-sång än Du gamla dufriska.Därför sjöngs den ofta vidutlandsframföranden.

Nedan skall j ag återkommatill hur han introducerade sinaegna verk i OD:s repertoar.

Internationellt - skandina-viskt - svenskt. Nytillskottpå 1910-taletAlfven var öppen för interna-tionell repertoar. Som vi harsett ovan fastnade Alfvenibland får en viss tonsättareoch valde efterhand nya verkav honom. När OD gör ut-landsturneer är det naturligt attett eller flera verk från det landsom skall besökas införlivasmed repertoaren. Då tas gärnaarrangerade folkmelodier upp.Man skulle tro att italiensk ochtysk och dansk repertoar an-nars skulle ligga nära tillhands eftersom Alfven närt ennära kontakt med dessa ländergenom sina studieresor. Mendet visar sig att det snarare är

norska och finländska tonsät-tares verk som tas upp.

På 1910-talet sjöngs "gamla"verk av tyskarna Mendelssohn,Schumann (den femstämmigakanon Die Rose stand imThau), Brahms, RudolfWag-ner; av danskarna Peter Heise(I skogen), Friedrich Kuhlau(O hur härligt majsoller); avnorrmännen Kjerulf, Reissiger,Ole Bull, Grieg, Kremser??(Sköna sol du allt förgyller);av finländarna Selim Palmgren(Vaggvisa, Sjöfararen vidmilan, Darthulas grav, Lasseliten), Armas Järnefelt (verk-sam i Stockholm), AugustFerdinand Riccius (De muntramusikanterna), Sibelius(Bröllop stundar), Oskar Me-rikanto (Tröst) - "gamla" där-för att de förekom i antologierav typ "Studentsången I-IV"redigerad av Ivar Hedenblad.Här skönj er man inte någotdirekt inflytande från Alfvenpå repertoarvalet.

Huvuddelen av programmenägnades emellertid den svens-ka musiken. Även om till enbörjan 1800-talsrepertoarenvar grunden introduceradeAlfven ny svensk musik - isynnerhet om den hade Upp-sala-anknytning, gärna avmedlemmar i OD. Under1910-talet sjöngs den traditio-nella musiken av Bellman (iarrangemang), Geijer, prinsGustaf, AF Lindblad, G Wen-nerberg, JA Josephson, LudvigNorman, Albert Rubenson,August Söderman.

Men också av Alfvens samtidaEmil Sjögren (Vårluft, turnetill Dortmund 1912), CarlGöran Nyblom (Svithiod våren1912, Et minde, höst 1916),Andreas Hallen (Svensk fos-terlandssång), Ruben Liljefors(I natten), Otto Olsson (Go-ternas sång, alla under tume


till Stuttgart 1913, VallareIåt,vår 1918), Harald Colleen(Havet, vår 1914, Väntan, höst1914), Nathan Söderblom(Vårvisa höst 1914), Karl Va-lentin (Vor der Feste, vår1916), Knut Nyblom (Vårvisavår 1917), Ernst Bolin (Höst-visa, vår 1917), Erik Åkerberg(Allerkjaeresten min godnat,vår 1919)

Emil Sjögren och Alfvenstod på god fot med varandra.Alfven komponerade en Ele-gie (vid Emil Sjögrens bår) förstor orkester som uruppfördespå Kungl Musikaliska akade-miens högtidsdag den 18/1O1918. Vårluft är för Ten solomed ackompanjemang avmanskör och en sorts romans.Sjögren är mest känd för sinaromanser och "instrumentali-serade romanser" i violinso-naterna.

Ruben Liljefors var jämnårigmed Alfven. både akademikeroch i Tyskland utbildad ton-sättare verksam som kördiri -gent i Göteborg och därefterfrån 1912 den förste dirigentenvid Gävleborgs läns orkester-förening. Han sökte samtidigtsom Alfven befattningen somdirector musices.

Även Erik Åkerberg söktedirector musices-tjänsten sam-tidigt som Alfven. Han vartolv år äldre tonsättare ochkörledare utbildad i Stockholmoch i Paris hos Cesar Franck.Därefter var han verksam iStockholm som organist, mu-siklärare, ledare för det blan-dade Filharmoniska sällskapetoch manskören Par Bricole.Allerkjaeresten min hade pub-licerats redan 1897 i Student-sången III.

Andreas Hallen är mest kändsom operatonsättare i slutet på1800-talet med verk som Ha-

raId Viking och Waldemarss-katten, däri påverkad av Wag-ner. I de symfoniska dikternaTodteninsel och Sphärenk-länge var han påverkad avListzt och i de stora körverkenhade han influerats av AugustSöderman. Vid den stora mu-sikfesten i Uppsala 1911 hadeAlfven tagit upp StyrbjörnStarke för manskör och or-kester. Svenskfosterlandssångframfördes vid OD:s turne tillStuttgart 1913 i ett huvudsak-ligen svenskt program.

Karl Valentin var musikhis-toriker och tonsättare och un-der 1910-talet, som det här ärfråga om var han sekreterare iKungl Musikaliska akademi-en. Hans verk för manskör ochorkester, Vor der Feste, fram-fördes vid en av de få OD-konserterna med inhyrd or-kester som ägde rum i april1916.

Violinisten C-G Nyblom,hans bror Knut Nyblom (OD:shistorieskrivare), musikdirek-tören Harald Colleen, ErnstBolin var ODister vars verkAlfven tog upp vid OD:s ordi-narie konserter utan att de blevbestående inslag i repertoaren.

Av Nathan Söderblom, somvar den som hade haft en av-görande betydelse för att Alf-ven skulle få director musices-posten och som hade en le-dande befattning inom ODuruppförde Alfven Vårvisa.Det finns i Uppsala universi-tetsbibliotek en utskrift avAlfvens hand av denna sång(Vok.mus.hs 141:14). Har hankanske varit behjälplig vidutformningen?

En särskilt plats intar upp-salatonsättaren Josef Eriksson.Såg du de glimmande fjätenframfördes av OD vid höst-konserten 1918. Vid vårkon-

serten 1919 sjöngs Finådratvita dina fötter stiga. JosefEriksson var född samma årsom Alfven och var främst enframstående romans- ochkörtonsättare. Dessutom varhan musiklärare och musik-kritiker och recenserade regel-bundet OD: s framträdanden iUppsala. OD framförde regel-bundet verk av honom underAlfveris tid som dirigent.

Nytillskott under 1920-taletUnder detta decennium sker ennyorientering i repertoaren.Till nästan varje konsert in-övas ett nytt verk men flera änett var inte ovanligt: vårkon-serten 1921 (6 nya verk), vår-konserten 1922 (6 nya verk),vårkonserten 1923 (7 nyaverk), höstkonserten 1923 (6nya verk), våren 1924 (5 nyaverk), våren 1925 (5 nyaverk), våren 1926 (6 nyaverk), hösten 1926 (7 nyaverk), turne till Göteborg 1927(4 nya verk), våren 1928 (6nya verk).

Det sker en internationalise-ring av repertoaren, det skan-dinaviska inslaget är fortfa-rande starkt men det svenskainslaget hävdar sig väl omman ser till antalet verk.

Några verk fordrar en kom-mentar. De samtida tyska ton-sättarna Richard Strauss, hu-vudsakligen känd som opera-tonsättare och kontrapunkt i-kern Max Reger, jämnårigmed Alfven togs upp menkunde inte tävla med schwei-zaren Friedrich Hegar som varen av Alfvens största favoriter.Från Schweiz fanns annars enAlfveris samtida nämligenVolkmar Andreae, som varpåverkad av Richard Straussoch andra mer moderna ton-sättare.

La marseillaise av RougetDe l'Isle i omtyckt manskörs-

Alfvånlana 2/3 2002 11Besök Alfvensällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

arrangemang av Ruben Lilj e-fors uppträder plötsligt påvårkonserten 1923 och uppre-pas med stora mellanrum un-der Alfvens dirigenttid. UnderParis-tumen i juni 1924 gjordeden ett djupt intryck när ODframförde den vid den okändesoldatens grav. Anmärknings-värd är annars bristen påfransk musik i OD:s repertoar.

1920-talet är det decenniumdå Alfven lär känna en annanav sina favoriter, Enrico Bossi,vilket berörts ovan. Från våren1923 står Il brivido regelbun-det på OD:s program och var-vas med Quiete meridiananell 'Alpe, O sa luta ris hostiaoch Le rondini.

Jaroslav Kricka har berörtsovan liksom Geza Zichy.Råkoczy-marschen i arrange-mang av Karoly Huber före-kommer ibland på programmetnär det finns en pianist tillförfogande. Alfven gjorde etteget arrangemang på denna förtvå pianon 1935.

Under turnen till Baltikumoch Finland 1929 framfördes iLettland Dievs sveti Latviju avBaumann och i Finland TerveSuomeni maa av Genetz.

Av finländaren Selim Palm-gren (se ovan) framfördes sexnya sånger. Ett riktigt reperto-arstycke under Alfvens verk-samhet blev dansken PeterErasmus Lange-MullersKornmodsglandsen alltifrånhösten 1920. Han var 20 år

äldre än Alfven och den mestbetydande vokaltonsättaren iDanmark efter Peter Heise avvilken Alfven tar upp Behagenifrån hösten 1926 och ävenandra stycken senare.

Halfdan Kjerulfvar ocksåomtyckt av Alfven. Både föreoch efter 1920-talet tar hanupp stycken av honom. Ovanbehandlades Brudefcerden iHardanger som blev reperto-arstycke. Kan det tröste fram-förde OD dussintalet gångerpå tume genom Sverige 1927.Alfven blev fåst vid stycketoch arrangerade det för blan-dad kör med tenor- och sop-ransolo 1934.

Bland svenskarna förekom-mer tonsättare hämtade urOD:s egna led: Ernst Bolin(Det borde varit stjärnor, vår1921, Champagnevinet. vår1922), Torsten Wetterblad (Envintervisa, vår 1923, Berceuse,vår 1926), Oscar Solen (Sere-nad, vår 1928), Gustaf Noren(De första flingorna falla, vår1922).

Under 1920-talet presenterassju nya verk av uppsalaton-sättaren Josef Eriksson (omhonom ovan) och tre verk avtonsättaren och musikkritikernMoses Pergament. Pergamentvar av judisk börd, 20 år yngreän Alfven och utbildade sigvid musikkonservatoriet i S:tPetersburg, i Berlin och i Parisoch var sedan verksam iStockholm. Som skriftställareintroducerade han den nyamusiken i en omgivning som

dominerades av den national-romantiska stilen och somtonsättare tillhör han sammageneration som Hilding Ro-senberg och Gösta Nystroem.Hans mest kända verk är Denjudiska sången. Han kompone-rade en mängd verk för kör,både blandad kör ochmanskör. Av honom sjöng ODunder 1920-talet WandrersNachtlied, Världens gång(båda våren 1928), I kannick(våren 1929).

Josef Hedar tillhörade sam-ma generation som MosesPergament. Han utbildade sigtill organist och blev sederme-ra domkyrkokapellmästare iLund och fil.dr efter att hadisputerat på Dietrich Buxte-hudes orgelverk. Av honomframfördes på 1920-talet Not-turno, våren 1926, Violoncell,turne till Göteborg 1927, Ge-nerationer, hösten 1927, Mingrav, våren 1929.

Kurt Atterberg, slutligen, var1929 då Alfven dirigeradehans verk Sången för mansköroch orkester vid en konsert iBarcelona vid världsutställ-ningen ordförande i Förening-en Svenska Tonsättare, ordfö-rande i STIM, musikkritikeroch tonsättare. Till hans gene-ration hör Oskar Lindberg ochTure Rangström, de s.k. ung-svenskarna. Atterberg är mestkänd för sin symfoni nr 6,"dollarsymfonin" . Atterberghar inte komponerat någotannat verk för manskör.


Nyheter under 1920-taletSchubert (Nachtgesang im Walde, med 4 horn, vår 1921)Friedrich Rohrer (Altdeutsches Schlachtlied, vår 1923)Max Reger (Altdeutsches Minnelied, vår 1924)Richard Strauss (ur Stimme der Völker, vår 1923, Der Brauttanz, vår 1924, Schlachtgesang, vår 1926)Friedrich Hegar (Gewitternacht, vår 1920, Rudolph von Herdenberg, höst 1920, Kaiser Karl in der Johan-nisnacht, vår 1921, Walpurga, vår 1922, Königin Bertha, vår 1923, Die Bliaenfee, vår 1924, Hymne an denGesang, höst 1926) Volkmar Andreae (Auf dem Canal Grande, vår 1920)

Rouget De l'IslelR Liljefors (La marseillaise, vår 1923)Trad (Fransk folkdansvisa: Lyssna stilla unga tärna, höst 1925)

Enrico Bossi (Il brivido, vår 1923, Quiete meridiana nell'Alpe, vår 1925, O salutaris hostia, vår 1926 ochLe rondini, höst 1926),Vittore Veneziani (Barcarole, vår 1925)Bedrich Smetana (Pisen na mori = Sång på havet, vår 1926)Jaroslav Kricka (Högt står aftonstjärnan, tume till Göteborg 1927)

Geza Zichy (Szerenad med piano, höst 1926)Karoly Huber (Råkåczy-marschen med piano, höst 1926)

Baumann (Dievs sveti Latviju, turne till Baltikum och Finland 1929)Genetz (Terve Suomeni maa, turne till Baltikum och Finland 1929)

J A Kapfelmann (Vårsång, vår 1929)Selim Palmgren (Det är fullbordat, maj 1920, Ingalill, Titania, båda vår 1921, Vid min lutas silvertoner, Enlatmansmelodi, båda vår 1922, Mädchen sind wie der Wind, höst 1926)

Peter Heise (Behagen, höst 1926)Peter Lange-Muller (Serenade: Kornmodsglandsen, höst 1920, Petar Doitschni og Kong Matthias, vår 1921)Halfdan Kjerulf(Ho Guro, arr, vår 1925, Kan det tröste, turne till Göteborg 1927)Edvard Grieg (Serenad: Lyt nu, höst 1927)Ole Olsen (Solefaldssang, vår 1923)OlafPaulus (Vestanveir, höst 1923)Roger Henrichsen (Foraars-serenad, turne till Göteborg)

Gunnar Wennerberg (Min ros, höst 1926)Ivar Hedenblad (Dryckesvisa, turne till Barcelona 1929)Ernst Bolin (Det borde varit stjärnor, vår 1921, Champagnevinet, vår 1922)Torsten Wetterblad (En vintervisa, vår 1923, Berceuse, vår 1926)Oscar Solen (Serenad, vår 1928)Gustaf Noren (De första flingorna falla, vår 1922)Josef Eriksson (Kungsord, Sista dansen, båda höst 1923, Nu sjunges maj i gård och by, Dragspelet vinade,gnällde och kved, båda vår 1924, Hun stod på bryggen, Regn, båda vår 1928, Tonen, turne till Barcelona1929)Josef Hedar (Notturno, vår 1926, Violoncell, turne till Göteborg 1927, Generationer, höst 1927, Min grav,vår 1929)Moses Pergament (Wandrers Nachtlied, Världens gång, båda vår 1928, I kannick, vår 1929)~ . ~ -

1930-taletUnder 1930-ta1et fortsattesrepertoarutvidgningen. Tillvårkonserten 1930 hade in-övats 9 nya verk medan vår-konserten 1931 hade 8 nyhe-ter. Från hösten 1931 till våren1932 var Alfven tjänstledigoch hösten 1932 då han åter

dirigerade OD fanns inga ny-heter. Våren 1933 togs nyakrafttag med 9 nya verk ochhösten 1933 hade också 9 verkinstuderats. Våren 1934 vardesto lugnare med endast ettnytt verk. Våren 1935 fanns 7nya verk instuderade medanvåren 1936 var en retrospektiv

med anledning av att Alfvenvarit OD:s dirigent i 25 år.Våren 1937 fanns 5 nya verkpå repertoaren och våren 1938var det 8 nya verk. Hösten1938 fanns åter 8 nya kompo-sisitoner och våren 19396 nyaverk.

Alfvenlana 2/3 2002 13Besök Alfvensällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

Bland de internationellastyckena finner man som van-ligt ett starkt tyskt/österrikisktinslag. Med tillgång till pia-nisterna i OD, Ejnar Haglundoch Seve Ljungman blev detmöj igt att framföra SchubertsGesang der Geister iiber denWassern, Nachtgesang imWalde och - kanske någotöverraskande Johann Strauss'An der schönen blauen Donauvåren 1930. Andra styckenfrån samma kulturområde varvid samma konsert Das Tes-tament av gamle Marschneroch Österreichisches Volksliedi arrangemang av Fr. Silchersamt Freiwillige her! av Jo-hannes Brahms. Instrumentalainslag (med slagverk) var detockså iDas feurige Männleinav Friedrich Frischenschlagervåren 1931. Walter Molden-hauers Barbarossa vid sammakonsert var dock a cappella.Av Schubert framfördes ävenTyska danser våren 1933 ochDie Erde braucht Regen iarrangemang av Max Reger.Av österrikaren Ludwig Thu-ilIe framfördes våren 1939Hinaus!

Ungraren Karoly Huber(Racoszy -marschens arrangör)svarade för zigenar-rytmer iHuzzad cigany, våren 1938.Pragtonsättaren JaroslavKricka, vars verk framförts avOD på 1920-talet återkomunder 1930-talet med de nyaverken Kdo ma pocernu ga-lanku ; Presporska kasarna ,.Tancovala by som.

Värd att notera är annarsAlfvens nyorientering motEngland och USA. Hösten1933 sjöng OD Yea, east mefrom heights of the mountainsav Edward Elgar, ''Englandsstörste tonsättare efter Purcell "som ju är mest känd genomPomp and circumstances mensom i övrigt komponerat ora-

torier som Gerontius dröm ochkantater och stora orkester-verk. Ett sådant val kan sessom resultat av Alfvens fram-trädande i London som diri-gent för The New SymphonyOrchestra den 2 april sammaår. Våren 1935 introduceradesytterligare ett verk av honomnämlingen After many a dustymi/e.

Vem kunde tro att Alfvenskulle välja att framföra ennegro spiritual? Våren 1939fanns i alla fall Swing lowsweet chariot i arrangemangav Fred Huntley på program-met.

Det skandinaviska inslaget iprogrammen bestod av fleranya verk av Kjerulf (Natten ersaa stille, 1936, Og raeven låunder birkerod, våren 1937)och Grieg (Jeg lagde mig saasi/dig (med solo) våren 1930,Springdans vår 1931och Röt-nams Knut vår 1938).

Vid sidan av dessa säkra kortsjöngs också Du kveld med dinfred av TorolfVoss och Lur-leik av Eyvind Almes, bådavåren 1931. Alnres var jämn-årig med Alfven, en utprägladlyriker verksam som organistoch körledare i Oslo. Hansarrangemang av Halling fram-fördes hösten 1933.

De finländska nytillskottentill repertoaren var av välbe-kanta Selim Palmgren (Hiih-täjärvirsi = Skidlöparen, vå-ren 1931, Solskensvisa, hösten1938) och Toivo Kuula (Af-tonskyar ,. Sommarnatt ,.Pols-ka, våren 1933 och Keinulla,hösten 1933)

Av danskar sjöngs J P EHartmanns Flyv, fugl, flyvvåren 1935, Ved Rugskjellet avAlph. Kerckhoffs och Som-marafton av Ove Scaveniusbåda hösten 1933.

De många skandinaviskanyheterna våren 1931 kan sessom en del av förberedelsenför den nordiska sångarträffensom ägde rum i Köpenhamnden 29-30 maj.

Den svenska repertoarenutökades under 1930-talet medvälkända tonsättares verk somFarväl av prins Gustaf (våren1935), Vaggvisa arrangerad avHerman Berens (våren 1933),Serenad av Ruben Lilj efors(våren 1931), Vårstorm avOtto Olsson (våren 1930),nykomponerade verk av Mo-ses Pergament som Sövandemjöd vill jag tömma (våren1933) och Maskin i olag(våren 1934) och av JosefHedar Klockbojen (under turnetill Göteborg 1934) och Regn-visan (hösten 1938).

Bland nya tonsättarnamnfinner vi stadsläkaren i Hede-mora och OD:isten, Carl LSjöberg med ett arrangemangav hans välkända Tonerna(hösten 1938).

Nya tonsättare, födda på1880-talet och därför yngre änAlfven är än idag centralanamn vid körkonserter. Det ärfrämst Hildor Lundvik ochDavid Wikander. Båda repre-senterar en impressionistiskriktning inom körmusiken.Av David Wikander, som vardomkyrkoorganist i Stockholmväcker Kung Liljekonvalje ochFörvårskväll starka känslor.Hans manskörskompositionNattväktaren framfördes avOD våren 1939.

Hildor Lundvik var kyrko-musiker i S:t Görans försam-ling i Stockholm och ledare avBellmanskören. Som ettblommande mandelträd ochVerlainestämning är välkändaverk för blandad kör. ODframförde Sommarnatt och


Nocturne våren 1937 och Närlövenfalla våren 1938.

Åke Udden var lärare påMusikhögskolan i Stockholmoch franskpåverkad i sin stil.Av honom framförde ODJaktsång våren 1935

Werther Carlsson var verk-sam som organist och körleda-re i Göteborg. Hans Långdansframfordes av Of) våren 1935,

Torsten Rantzen var verk-sam i Västergötland. Han varframfor allt vokalmusikton-sättare med många sånger ochockså barnvisor. Han har ton-satt En spelmans jordafärdoch Det skönaste landet somstod på OD:s repertoar våren1931 respektive våren 1938.

1940-taletUnder1940-talet, då Alfvenvar emeritus i Tibble och re-petitionerna under sju år sköt-tes av vicedirigenten CalleGodin märks en tydlig avmatt-ning i antalet nyheter, ja mankan kalla det platt fall vadgäller alla tonsättare utomHugo Alfven själv, som underdessa år ser till att hans egnaverk framförs, ibland somregelrätta Alfvenkonserter t exvårkonserten 1942 då det varAlfvenjubileum i Uppsala (70år), eller radiokonserten den29/11 samma år eller sångar-fårder i maj 1943 eller i juni1944.

Sammanlagt 11 nyheter sominte var komponerade av Alf-ven presenterades vid vårkon-serten 1941 (3 verk), vårkon-serten 1943 (ett verk), vårkon-serten 1944 (2 verk), vårkon-serten 1945 (ett verk), vårkon-serten 1946 (ett verk), dom-kyrkokonsert 1946 (3 verk).

Det enda internationellaverket var Der Gondelfahrerav Schubert (våren 1944).Skandinaviska tonsättare var"gamle" Peter Lange-Mullermed Morgenridt (våren 1941).Nya tonsättarnamn är finlän-darna Jean Sibelius med Fri-dolins dårskap (våren 1946)och Levi Madetoja med Hau-talaulu = Gravsång samtdansken Knud Jeppesen medKirkeklokken, båda vid dom-kyrkokonsert i Uppsala 28/111946.

Levi Madetoja är mest kändfor sin opera Österbottningarmen har skrivit många sångeroch körsånger i vemodigstämning. Han var också enledande administrator av finsktmusikliv.

Knud Jeppesen är mera kändfor sin lärobok i Palestrinastilän som tonsättare av främstvokalmusik.

Av svenska tonsättare upp-fördes ytterligare ett verk avUppsalatonsättaren JosefEriksson nämligen En dag(våren 1941).

Nya namn för Ol) underAlfvens ledning är WilhelmPeterson- Berger av vilken Ifuruskogen framfördes våren1945. Det är allmänt känt attAlfven inte tyckte om Peter-son-Bergers musik. Däremotkanske det inte är så känt attPeterson- Berger ofta recense-rade OD:s framträdanden iStockholm på ett professio-nellt sätt och både rosade ochrisade framförandena.

Edvin Kallstenius såg siglänge själv som en (oförstådd)modernist men på gamla dagarfann han det naturligt att upp-träda tillsammans med BoNilsson och andra ungdomarpå 1960-talet. När hans Orm-visa framfordes av OD våren1941 var han musikbiblioteka-rie hos Radiotjänst.

En som fick tre verk fram-förda var OD:s vicedirigentCalle Godin: Herr Rosenhöjd(våren 1943), den kärvareVikingarunor (våren 1944)och Serenad vid domkyrko-konsert i Uppsala den 28/111946.

Sammanfattningsvis kansägas att Alfven hela tidenhyste ett särskilt intresse förtysk/österrikiska tonsättaresåsom Schubert, Schumann,Brahms, Richard Straussoch bland skandinavernasärskilt norska tonsättaresom Halfdan Kjerulj, F AReissiger, Grieg. Av svens-ka tonsättare odlade hansärskilt August Södermansoch Josef Erikssons kör-sånger. Man kan inte be-skylla honom för att intefölja med sin tid eftersomstycken av samtida tonsät-tare - i synnerhet svenskaframfördes under fräs mt1920- och 3O-talet. Under194O-talet var det mer Alf-venmusik. Favoritstyckenvar emellertid Totenvolk avschweizaren Friedrich He-gar och Loitsu av finlända-ren Axel Törnå samt Il bri-vido av italienaren EnricoBossi.

KörsamlingarOm repertoarvalet på 1910-talet var traditionellt i denmeningen att Alfven grep till-baka på repertoaren som fannsi studensångssamlingar såskedde under senare decennier(med undantag av 1940-talet)en ständig nyorintering bådevad gäller en internationalise-ring av repertoaren och vadgäller yngre tonsättares verk.

Svenska tonsättares verk förmanskör publicerades årligenav Sällskapet för svenska


kvartettsångens befrämj andedär en prisnämnd hade god-känt publiceringen och därmedgaranterat kvaliteten. Utländs-ka tillskott fann Alfven vidutlandsresor eller sångarturne-er.

Det är intressant att iakttagaatt den repertoar som ODframförde ofta hamnade i"Sångarförbundet : samlingfyrstämmiga sånger för mans-röster" som hade Ivar He-denblad som idegivare och därAlfven var huvudredaktör förvolymerna 2 (1926), 3 (1934),4 (1940). Det kanske förtjänaratt sägas att många Alfven-verk hamnade mellan dessapärmar.

Alfvens egna verkMen Alfven själv då? Hanhade en uppförandeapparat tillsitt förfogande, som hade för-troende för honom och somlydde honom blint. Det fannsalltså de bästa förutsättningarför att utnyttja denna för egnasyften. Det måste ha varit klartför dirigenten Alfven att ton-sättaren Alfven hade allt attvinna på framföranden av egnaverk för manskör.Och dock dröjer han med att

låta OD uruppföra egna verk -med undantag för Gustaf Frö-dings jordafärd som kompo-nerades på uppdrag och utanbiavsikter. Alfvens ambitionerkan inte vid denna tidpunkt havarit att ägna sig åt körmusik acappella, han som ville skrivasymfonier.Låt oss göra samma jämförelsesom ovan mellan de olikadecennierna för att iaktta för-ändringar.

1910-taletUnder detta decennium är detendast 9 verk av Alfven somintroduceras i OD:s program.Gustaf Frödings jordafärd varsom komposition betraktat ettlyckokast och kom redan upp

vid vårkonserten i Uppsala(dubblerad i Stockholm) imars 1911. Många musikkriti-ker yttrar sig under årens loppmycket positivt om detta verk- ja någon tycker att det är detbästa verk för manskör somAlfven komponerat.Vid ytterligare ett framträdan-de i Stockholm dagen därefterhade Alfven programsatt tre-andra verk: Afton, BiskopThomas frihetssång och Ox-bergsmarschen. Dessa åter-kommer vid andra tillfällen tex vid turnen till Dortmund1912.Nästa tillfälle var i Stuttgart

1913 då Unge Herr Sten Stureuruppfördes med OD och där-varande orkester. På sångar-turne till Riga i maj 1914framfördes Marsch ("För Gudoch sanning") som sedan upp-repades vid ordinarie höstkon-sert samma år. Nästa nya verkär ett uruppförande: Svergesflagga, rykande färsk på Sta-dion på Svenska flaggans dagden 6 juni 1916 och även nästaverk En visa om troheten varett uruppförande vid ordinarievårkonsert den 9 maj 1917.Lindagull slutligen för Tensolo och manskör uruppfördesi Vänersborg den 11 juni 1919

1920-taletUnder 1920-talet berikadesOD:s repertoar med 10 nyastycken av Alfven. Det varhuvudsakligen de som komatt sammanfattas som Femsånger för manskör op.42(med undantag för nr 4Värmlandsvisan). Denna dröj-de ända till vårkonserten 1930för uruppförandet medan nr 1-2, 5 uruppfördes vid höstkon-serten 1923 och nr 3 vid vår-konserten 1925.Annars sjöngs Alfvens arran-gemang på Uti vår hage vid enpopulärkonsert i Stockholmsnya konserthus den 12 maj1926.

1929 arrangerade Alfvenfyra sånger av August Söder-man (urusprungligen för 3-stmanskör) och de uruppfördesvid höstkonserten samma år.

1930-talet14 Alfvenverk introduceradesunder 1930-talet. Redan frånbörjan av decenniet förekom-mer arrangemang av folkvisoreller av andras melodier. Dettaskulle bli framträdande underresten av 1930-talet och under1940-talet.Två turturduvor arrangeradesför Bar solo och manskör ifebruari 1930 och uruppfördesi juni samma år på sångarfärdtill Göteborg. 1933 arrangerarAlfven J A Josephsons romansVed Nattetid för manskör ochden uruppförs vid höstkonser-ten 1933. Vid samma tillfälleuruppfördes också ett orginal-verk av Alfven, nämligenGryning vid havet, ett av hansbästa verk för manskör somblev ett repertoarverk för OD.Samtidigt tillkom arrange-manget av Nigare-polska("Hej tomtegubbar") vilketkonstigt nog framfördes undersommarturnen till Göteborg1935. Dessförinnan hade vidvårkonserten 1935 framförtsdet nya verket Hymn till Sver-ge ("Sverge, du skönaste landpå jorden"). Den enligt kriti-kerna dystra Vaggvisa ("Da-gen blir natt, natten blir dag")komponerad 1933 och Trind-skallarna arrangerad samma åruruppfördes vid vårkonserten1937. Den fj ärilslätta Papillonoch Sång till Stockholm, bådakomponerade 1936 fick sitturuppförande vid vårkonserten1938 liksom arrangemanget avden Kosackvaggvisan SpiMladjenjets.

Arrangemanget Glädjensblomster var var knppt färdigtförrän det var dags för urupp-förande vid höstkonserten1938. Då sjöngs också Duvans

16 Alfvenlana 2/3 2002 Besök Alfvemsällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

sång på liljekvist arrangeradför Ten och manskör sammaår.

Vid vårkonserten 1939 ur-uppfördes arrangemangen avLilla Rosa och av BellmansVår Ulla låg i sängen och sov.

1940-taletHösten 1940 hade Alfven varitdirigent för OD under 30 år.Detta firades i Stockholm meden konsert där OD:s godbitarfrån de tre decennierna äveninnehöll Alfven-verk

Nu var Alfven emeritus ochhade flyttat från Uppsala tillDalarna. Men han var ännuordinarie dirigent för OD ochstyrde programmet. Och hanarrangerade och komponerade- nu huvudsakligen för kör. 18melodier var nya för OD.Stemning, med text av J PJacobsen, densamma somtonsatts av Peterson-Berger,Vårsång,Maj och arrange-manget av Konungabarnenuruppfördes vid vårkonserten1941.

Vid OD:s sångarfärd undermars 1942 uruppfördes en radarrangemang av folkvisor:Herr Tidemanoch Lilla Rosa,Herr Redevall,Herr Fröjden-borg ochfröken Adelin, HerrPeder ochLiten Kerstin ochdessutom den gamla Mandom,mod och morske män. Mendetta skedde utan medverkanav Alfven som skyndade sigatt få sin femte symfoni färdigtill sin 70-årsdag.

Alfvenjubileet i Uppsala den7 maj 1942 omfattade förutomverk med orkester OD:s med-verkan i uruppförandet avTaltrasten och arrangemangetav Ochjungfrun hon går iringen.

Vårkonserten 1943 bjöd pånya verk: Aftonen ("Skogenstår tyst"), åter en lyckträff iAlfvens produktion och arran-gemangen Kulldansen, Jung-

frun i Blå skogen, Anders hanvar en hurtiger dräng.Vid OD:s 90-årsjubileum ioktober 1943 uruppfördesarrangemanget Herr Olof iälvornas dans och mitt undersommarturnen 1944 arrange-rade Alfven Thorvald Lam-mers' Sölvet för Bar ochmanskör. Uruppförandet sked-de på Liseberg i Göteborg ochsolist var Sigurd Björling. Detstod sedan på repertoaren ettpar år.

Vid höstkonserten 1945 vardet premiär för arrangemangetRövaren Brun och arrange-manget av F A ReissigersDulgt Kjaerlighed.

Alfven som/rån början intehade avsikten att bli körton-sättare drogs mer och merin i denna genre. I sambandmed OD har enbartmanskörsverken blivit be-lysta. Hans verksamhet somdirigent stannade inte en-bart vid manskören. Hanvar dessutom dirigent forSiljansbygdens körforbundsom var en blandad kör.Och han gjorde därfor ver-sioner även för blandadkör.

Ju äldre Alfven blev destosvårare hade han att samlasig till större (orkester }verkoch körkomponeradet bleven ersättning for dessa. Detblev också ett repertoartill-skott for OD och for andrakörer eftersom verken blevtryckta och därigenomspreds. För Alfven var kör-komponerandet lönsamt och"snabba pengar" i en alltidsinande kassa. Därfor ärdet en varje decenniumökande mängd körverk avAlfven själv som framförsavOD.

Många av Alfveris komposi-tioner och arrangemang förmanskör återfinns på BIS CD633 framförda av OD underRobert Sund.


Alfvendagen den 6 juli 2002En gråmulen dag med regnet hängande i luften - till skillnad från tidigare års solsken - var bakgrun-den till den högtidliga utdelningen av Alfvenpriset. Denna hade föregåtts av blomstemedläggelse påAlfveris grav på Leksands kyrkogård och färd i kyrkbåt längs älven till bryggan hos Alfvens.

Det var första gången den nybyggda kyrkbåten användes vid Alfvenceremonin. Bland alla bidragsgi-vare till nybygget finns även Alfvenfonden som bidragit till toften vid mittårorna.

Alfvenpriset kunde tyvärr inte utdelas personligen till den av Alfvenfonden utsedde pristagaren, denryske dirigenten Evgenij Svetlanov, eftersom han avlidit den 3 maj. I hans ställe tog hans impressarioHenrik Lodding emot checken på 100.000 kr för vidarebefordran till änkan Nina Svetlanova. Prisut-delare var Alfvenfondens ordförande Gunnar Petri.

Som vanligt fick även tre avgångs elever från Musikkonservatoriet i Falun, nämligen Hanna Husahr,sopran, Lotta Jacobson, harpa och Johan Svensson, gitarr, ta emot checkar på 20.000 kr var. De fram-förde bl.a. romansen Taltrasten av Alfven.

18 Alfvånlana 2/3 2002 Besök Alfvemsällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

Kammarkören Svenska Röster framförde folkvisearrangemang av Alfven nämligen Uti vår hage,Limu, limu lima, Glädjens blomster samt Och jungfrun hon går i ringen. Dessutom uruppförde körenunder ledning av sin dirigent Bo Aurehl körstycket Sonnet xviii av Jan Carlstedt. Detta var ett beställ-ningsverk av Hugo Alfvenfonden. Under dirigenten Gunnar Björkvall (t.v.) framförde kören Tre kör-visor av Wilhelm Stenhammar och Sommarpsalm av Waldemar Åhlen.

Siljansnäs Sockenspelmän under Alm NilsErsson spelade honoratiores upp från bryggantill tunet men senare även låtar upptecknadeav Knis Karl nämligen Barbrödslåten, Polskapåminnande om Vårvindar friska och Variantpå Frisells storpolska , Beväringsmarsch ochGånglåt efter Lekatt Mats.

Text och foto JAN OLOF RUDEN

T.h.: Jan Carlstedt berättar om sin verksamhet iHugo Alfvenfonden

Alfvånlana 2/3 2002 19Besök Alfvemsällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

Hugo Alfven: Denförlorade sonen (balettsvit); Symfoni nr 2,D-dur, ap. 11. National Symphony Orchestra of Ireland,dirigent Niklas wuu« Naxos 8.5550728.

Redan efter några takter konstaterar manånyo att Niklas Willen har god hand medAlfveris tonspråk, såväl i den folkliga

sena balettsviten Den förlorade sonen som i denkomplexa andra symfonin, tonsättarens tidigamästarprov och definitiva genombrottsverk.Irlands Nationalorkester i Dublin ger järnet ochgestaltar tydligt och konsekvent Will ens balanse-rade medelväg, en tolkning som inte bara före-faller vara minutiöst avvägd och harmonisk utanockså djupt personlig. Myten att en inhemsk or-kester spelar de egna tonsättarna bäst vederläggsdärmed än en gång - här låter den irländska or-kestern mera "svensk" än Stockholmsfilharmoni-kerna gjorde i sin inspelning med Neeme Järvifrån 1987. Willen har också tidigare spelat inbland andra Alfvens första och tredje symfoniermed Skotska Nationalorkestern - det finns up-penbarligen en affinitet för nordiska valörer idessa trakter.

Willen finner spontant den för tonsättaren ka-rakteristiska symfoniska lystern och sensualis-men. Den skickligt framlyfta och underbyggdastrukturen (allra tydligast demonstrerad i finalensenergiskt genomarbetade fuga) kombineras därtillmed en lätthet och transparens i anslag och klangsom kan kännas befriande också för den som

uppskattar en Svetlanovs monumentala intensitet(1988) eller en Segerstams ungdomliga entusiasm(1972).

Lyssnar man på Alfvens eget bevarade framfö-rande från 1945 av Allegrosatsen (utgiven avPhono Suecia) är det nog Willen som kommerdenna närmast inte bara i speltid och tempo utanockså i hållning och karaktär. Det märks att mu-siken betyder något - den blir aldrig oförbindligtmusikantisk utan speglar ett genuint och skiftan-de temperament - utan att därför det subjektivabehöver överdrivas. Kort sagt utgör Willens tolk-ning en version som utmärkt väl försvarar sinplats bland de individuellt starka konkurrenterna.Som helhet framstår hans Alfvenserie som ettvälbehövligt alternativ till Järvis kompletta in-spelning.

Att Naxos har en lågprispolitik gör ju inte in-spelningen sämre. Också ljudbilden är föredöm-lig. Även om vän av ordning med Konungens avDanmark bröstkarameller inom räckhåll får finnasig i den språkliga horrören Drottningen av Sabasfestrnarsch. Och bolaget borde hålla sig för gottför att publicera recensionscitat på konvolutet,även om det i detta fall är lätt att instämma.

JAN KASK

2 O Alfvånlana 2/3 2002 Besök Alfvensällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

ALFVEN HAR FUNNIT EN NY INKOMSTKÄLLAI Alfväns dagböcker är ett återkommande tema hans penningbekymmer somtynger och förlamar honom. Desto gladare blir han när en ny inkomstkälla ypparsig.

Tibble den 20 mars 1944... Den innerligt hjärtegode [konstnären igrann-byn Ullvi] Sam Uhrdin har upptäckt en ny in-komstkälla åt mig: målningen. Han har gjort någ-ra av sina bekanta som är konstälskare uppmärk -samma på mina akvareller; och själv har han tregånger bedt att få köpa min tavla med motiv frånträdgården där Karin sitter med vattenkannan ihanden vid den "italienska brunnen". Han bjuder3.000 kr för målningen, men då det är Karin somutgör centralpunkten i bilden vill jag inte säljaden - hur väl jag än behöver pengarna.

Men den 17 december förra året sålde jag mål-ningen av "Bostället i Tibble" för 600 kr till enannan person. Den 21 samma månad sålde j ag tvåandra akvareller till Kalebo för 400 kr pr styck,och den 27 januari i år sålde jag "Linneanum ivårstämning" för 1.000 kr till [direktör] Erik Sö-derberg. Där förtjänade jag under dessa två må-nader 2.400 kr som målare, vilket fyllde mig medbåde stolthet och glädje.Både som tonsättare, författare och målare har

jag haft inkomster och blivit utmärkt bra betaldsom fackman inom alla områdena. Synd bara attjag inte långt tidigare förstått

att utnyttja dessa inkomstmöjligheter. Då hademin skuldsättning inte varit så svår som den fort-farande är.

Igår hade jag besök aven för mig obekant per-son, läkaren Erik Dahlberg från Karlstad. Hanhade hos en bekant sett en av mina akvareller ochkom nu med förfrågan om han inte kunde få för-värva en av dem jag eventuellt hade kvar. Deitalienska vill jag inte avhända mig, och det för-stod han. Då han blev mycket förtjust i "Linnea-num i höststämning" som jag lovat att Linnesäll-skapet skall få ärva vid min död - föreslog jag att,om han så önskade göra en replik åt honom avtavlan. Han antog förslaget med stor förtjusningoch ville ha målningen så snart som möj ligt. Jagföreslog samma pris om Söderberg betalat, 1.000kr, vilket han förklarade att han med nöje betala-de.

Men jag kände en rysning vid tanken på repli-ken, ty att utföra en sådan akvarell är otroligtmycket svårare än att göra en dylik i olja. Måttejag nu bara lyckas!

Dagbok i tygband dat Åkero dec 1933-Tibbleapril 1955 (UUB, Okat Hugo Alfven 1979/46Dagböcker)


Alfvensällskapets årsmöte den 16 maj 2002

Huvudattraktionen vid årsmötet var romans interpretation under ledning av sångerskan Iwa Sörensonoch pianisten Kerstin Åberg. De brukar hålla en kurs i romans interpretation på Alfvengården i Tibbleunder Musik vid Siljan. Nu fick vi vara med om hur det går till att förbättra tolkningen av romanser.Det var eleverna vid Kungliga Musikhögskolan Tor Lind och Karin Gylbert (sång) och Emma Gilljamsamt Henrik Berg (piano) som under lärarnas ledning arbetade med tre av Alfvens romanser: Jaglängtar dig (ur 7 dikter av Ernest Thiel), Du är stilla ro (dito) och Saa tag mit Hjerte.

Som inledning åt de ca 20 närvarande Alfvenmacka och som avslutning visade Jan Olof RudenSTIMS VIP-rum, Rosenbergsrummet, som innehåller möbler och konstverk ur villan på Sångmöstigeni Bromma donerade till STIM 1983 av Hilding Rosenberg, en av modernismens banerförare i Sverige.

Styrelsen omvaldes och består därför av Gunnar Ternhag, ordförande, Göran Furuland, viceordförande, Jan Olof Ruden, sekreterare, Jan Heimer, skattmästare, Gösta Alfven. Tobias Alfven.Birgitta Sandström, Gustaf Sjökvist, Anders Hanser, ledamöter. Ny som revisor är Martin Axelssontillsammans med Hans Gyllang.

Nya myter om HugoMytbildningen om Hugo Alfven. och det finns en hel del sådan, behöver synas, så att människan Hugoframträder tydligare. Men om en människas liv synas slarvigt eller om historien infogas alltförlättvindigt i nya åsiktstrender, kan nya myter uppstå.

Hugo har de senaste åren framställts som nazist, mytoman och erotoman. Detta är frågor somdiskuterats i andra sammanhang.

I senaste numret av Alfveniania bidrar Laila Barkefors till ny myt om Hugo. Hon har funnit ettsamband mellan Hugos notoriska otrohet och de kroppsliga symtom som hans första hustru Maria ochhans andra hustru Karin led av. Hugo bidrog säkerligen till sin första hustru Marias kroniska trötthet,som redan fanns utvecklad under hennes första äktenskap med Sören Kröyer. Karin led aven svårform av ledgångsreumatism. Att Hugos leverne skulle orsakat denna immunologiska sjukdom ärmedicinskt inte trovärdigt.

GÖSTA ALFVEN

Alfven-noter och -skrifterfinns i riklig mängd hos Antikvariat Enhörningen,Stockholmsvägen 30, 181 42 Lidingö (helt näraLidingö centrum), tel 08-767 64 11.På hemsidan www.svaf.se/enhörningåterfinns bara en bråkdel av vad somverkligen finns att tillgå. Kontaktadärför Bo Löwenström, som har sittlager på sina fem fmgrar. Öppettiderär vardagar 13-18, lördagar 10-14.

BÖCKER AV ALLA SLAGSAMT MUSIKNOTER ISVERIGES STÖRSTAMUSIKANTIKVARlAT

Varde 13-18 Lö.10-14

ANTIKVARIAT ENHÖRNINGEN130 LÖWENSTRÖM \,''''~I~I".. @:;." o

STOCK HOLMS.~ÄGEN 60 ~~~J18 l 42 Ll D I N G O T E L. 08-767 64 1 l ".J'IS ••••;". ,

MEDLEM I SVENSKA ANTIKVARIATFÖRENINGEN


Höstmöte 22 november 2002

Etttjugotal medlemmarav Alfvensällskapet hadesamlats på St:a Cecilias

dag, musikens skyddshelgonsdag, för att höra Eric Ericsonberätta om sig själv, om kör-sången i Sverige på 1940- och50-talen och om sina mötenmed Hugo Alfven och Alfvensmusik. Intervjuare var CurtCarlsson, Sveriges radio P2.Båda är för övrigt medlemmar iHugo Alfvensällskapet.

Eric Ericson berättade om sinuppväxt i Visby under LudvigSidbergs musikaliska ledningoch hur han kom i kontakt på1920-talet med den levandemusiken i Metodistkyrkan ochSvenska kyrkan, hos militärenoch i hamnen, där det fannsmusikkapell på de gästandestörre båtarna. Det tekniskaunderverket radion gjorde sinentre med kristallmottagare.

Musikstudierna i Stockholmvid Musikkonservatoriet ägna-des orgel (för Otto Olsson),sång (för Sunnegård), harmo-nilära (för Oskar Lindberg),kördirigering (för Einar Ralfoch David Åhlen).

Det var många körledare somverkade som inspirationskällor iStockholm. Beträffandemanskör fanns Martin Lidstammed KFUM-kören. I det mindreformatet med blandade körerfanns Johannes Norrby medVoces intimae, Fredrik Salz-mann med en madrigalkör be-stående av tyskar, Mogens

Weldike från Köpenhamn, somodlade Palestrinastilen i kör-sammanhang.

Det fanns en anti-national-romantik på 1940-talet. Beträf-fande körens storlek tyckte manhellre om 12 röster än 8000.Den tidiga barockens tonsättareGabrieli, Monteverdi, Schiitz(åter )upptäcktes.

I denna tid, 1951, tog EricEricson över Orphei Drängar.Då, när modernismen efterkriget slagit igenom varmanskör inte längre sedd medvälvilliga ögon. "Punsch ochfosterlands sånger" var dengängse uppfattningen ommanskörer. En av anledningar-na till att Eric Ericson accepte-rade uppdraget var att körenhade Arnold Schönbergs Ver-bundenheit på repertoaren ochatt en redan planerad sångartur-ne till Holland skulle äga rum.Eric Ericson letade efter musiksom motsvarade madrigalidea-let.

1950-talet var också anti-folkmusik. Det var Måndags-gruppen som satte sin prägel påsmaken. August Södermansmusik kunde man ta upp igenförst i slutet av 1950-talet.Folkvisor kom inte tillbakaförrän i slutet av 1960-talet dåMats Arnberg på Radion spela-de in de äldsta traditionsbärarnai sista ögonblicket och då JanJohansson fantiserade på jazz-pianot över folkmelodier.

Många tonsättare försvann på1950-talet ut i kulisserna. DavidWikanders Kung Liljekonvaljestannade dock på repertoaren.50-talet var annars ett spännan-de decennium då efter krigettonsättare som Hindemith,Stravinsky, Messiaen gästadeStockholm.

Eric Ericson träffade HugoAlfven vid OD:s l Oö-års-fcst1953 i Stockholm. Alfven vardå över 80 år. Han var charmigoch rolig med en humor somnärmade sig Casino-revyns.Vid det tillfället dirigerade Alf-ven ett av sina slagnummermed OD, Totenvolk av Fried-rich Hegar. Beträffande PaulHindemith sade Alfven "i minskönhetsvärld passar Hindemithinte".

Beträffande Gryning vid ha-vet, som var en av de styckensom vi fick lyssna till via CD,påpekade Eric Ericson att MaxReger komponerat en manskörtill samma ämne, också i E-dur.

Eric Ericson intygade Alf-vens kunskap om i vilka lägenvarje stämma klingade bäst ochett därmed betingat val av ton-art. Detta gällde både sånger förmanskör och för blandad kördär man kan lägga märke tillsmå "ommöbleringar" vid över-flyttningen från den ena kört y-pen till den andra. Det voreotänkbart att transponera demtill en annan tonart.

JAN OLOF RUDEN

Alfvånlana 2/3 2002 23Besök Alfvensällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

Swedish Tongues · an anthology of choirs1900-1950Ett halvsekel av svensk körsång! Carl-Gunnar Åhlen, som med sedvanlig nyfikenhet och envishetbedrivit inspelningsarkeologi presenterar på Caprice en ny box i serien Collector's classics somnummer 9. (Caprice CAP 21630). Den är fullmatad med information i ett digert häfte på 299 sidorsom innehåller inte bara en fullständig förteckning över alla inspelningar i Sveriges radios arkiv (båderadions egna körer och andra körer i Sverige) utan också körer som förekommer på journalfilmer o dyl1930-50 i TVs arkiv. Men det finns också en diskografi sammanställd ur publikationer om akustiskaoch elektriska inspelningar och Statens ljud- och bildarkivs databas. Vad en viss svensk kör spelat inkan man alltså få veta.

Men detta är inte huvudsaken utan ur alla dessa inspelningar har Carl-Gunnar Åhlen valt utrepresentativa exempel på olika typer av körer från olika tidsperioder och med olika repertoar. Depresenteras kronologiskt på fyra CD, tillsammans 127 smakprov på svensk körsång och på denrepertoar man sjöng. I texthäftet finner man detaljer om varje stycke (Tonsättare, titel, text, Kör,dirigent, Inspelningstillfålle, Källa till inspelningen, Förlag och naturligtvis Speltid). I häftet avtrycksvokaltexten och lämnas biografiska uppgifter om körer, körledare och solister.

Den stora frågan inför ett sådant material är naturligtvis Hur lät det på den tiden det begav sig? Hurdanvar körklangen? Finns det någon skillnad mellan olika körledares sätt att forma musiken? DvsHurudana ideal hade man? Hur kunde man realisera dessa?Denna antologi kommer utan tvekan att generera undersökningar som tar upp sådana frågor.

Jag vill här peka på den körmusik av Hugo Alfven som finns i CD-boxen resp de stycken som Alfvendirigerar.J A Josephson: Serenad (Stjärnorna tindra re'n). - OD, dir Alfven, 18/5 1927 (CD l: 16)Alfven: Svergesflagga. - Sveriges körförbunds stora kör (7000 sångare), dir Alfven, 6/7 1930 (CD 1:29)Alfven: Svergesflagga. - Stockholms sångarförbund, dir Bror Arrhenius, 24/5 1935 (CD2:9)Prins Gustaf: Vårsång (Glad såsom fågeln). - Allmänna Sången, dir Alfven, 30/4 1934 (CD 2:4)Ole Bull: Saetergjentens söndag. - Hanser Lina Göransson, Siljansbygdens körförbund, dir Alfven, 19/1 1936

CD 2:11)Alfven: Aftonen (Skogen står tyst). - K Musikhögskolans elevkör, dir David Åhlen, 20/5 1947 (CD 4:3)Alfven (arr): Och jungfrun hon går i ringen. - Kalmar madrigalkör, dir Lennart Annemark, 22/6 1948 (CD 4:9)

I anslutning till artikeln OD:s repertoar under Alfven kan pekas på några stycken som där omnämnts.A F Riccius: De muntra musikanterna. - Sällskapet M.M., dir Axel Stenius, nov 1904 (CD 1:5)A Söderman: Ett bondbröllop. - OD, dir Ivar Hedenblad, 7/6 1907 (CD 1:7-9)G Wennerberg: Hymn (Hör oss Svea). - Svensk-Amerikanska sångarförbundet (200 röster), dir Ernst Francke,

9/6 1924 (CD 1:14)Otto Olsson (arr): Domaredansen. - Stockholms studentsångarförbund, dir Einar Ralf, 7/11 1937 (CD 2:22)P E Lange-Muller: Serenad (Kommodsglandsen). - Mercurii-Ordens sångkör, dir Gösta Hådell, 14/4 1947

(CD 4:1)

JAN OLOF RUDEN

24 Alfvimiana 2/3 2002 Besök Alfvensällskapets hemsida go.to/hugo.alfven

Documents

Alfvéniana 2-3/02