Aktuellt om fall

Eva Lejman, Lena Martin, Karin Thorheim, Karin Meibrink och Barbara DavidInspirationsdagdag om fallprevention 4 december 2019

Statistik och öppna jämförelser

Statistik om fallolyckor i Sverige

År 2016 2017 2018

Antal avlidna till följd av fallolycka (≥ 0 år) ≈ 1 000 ≈ 1 000 ≈ 1 000

Slutenvård till följd av fallolycka (antal personer ≥ 0 år) ≈ 69 000 ≈ 67 200 ≈ 69 500

Slutenvård till följd av fallolycka (antal ≥ 0 år) per 100 000 invånare i länet: 510 – 1 021 personer

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+

Antal per 100 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Diagram 6b. Yttre orsak: Fallollycka (W00–W19), fördelat på ålder

Antal personer per 100 000 som skrivits ut från sjukhus 2009–2018

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

Ålder

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Slutenvård till följd av fallolycka

Slutenvård till följd av fallolycka

per 100 000 invånare 65-79 år

2016 (=n) 2017 (=n) 2018 (=n)

Totalt ≈ 1 200 ≈ 1 200 ≈ 1 200

Kvinnor ≈ 1 300 ≈ 1 300 ≈ 1 300

Män ≈ 1 100 ≈ 1 100 ≈ 1 100

Slutenvård till följd av fallolycka

per 100 000 invånare ≥ 80 år

2016 (=n) 2017 (=n) 2018 (=n)

Totalt ≈ 6 000 ≈ 5 800 ≈ 6 000

Kvinnor ≈ 6 500 ≈ 6 300 ≈ 6 500

Män ≈ 5 000* ≈ 4 900 ≈ 5 200*

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Sluten vård för lårbensfraktur

Lårbensfraktur per 100 000

invånare 65-79 år

2016 (=n) 2017 (=n) 2018 (=n)

Totalt 65-79 år 338 333 345

Kvinnor 65-79 år 404 398 415

Män 65-79 år 269 265 273

Lårbensfraktur per 100 000

invånare ≥ 80 år

2016 2017 2018

Totalt ≥ 80 år 2 333 2 212 2 242

Kvinnor ≥ 80 år 2 706 2 557 2 635

Män ≥ 80 år 1 743 1 676 1 642

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Systematisk kvalitetsutvecklingsarbete inom

fallprevention

Syfte och mål

a) minska antalet fall och fallolyckor (relevant och mätbart)

b) förbättrad hälsa för patienter/brukare

Metod och genomförande. Kartläggning

a) generell nulägesbeskrivning av fall och fallolyckor

b) detaljerad nulägesbeskrivning målgrupp

c) detaljerad nulägesbeskrivning av omgivande faktorer

d) remittering/inläggning på sjukhus

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Systematisk kvalitetsutvecklingsarbete inom

fallprevention

Metod och genomförande. Datakällor (offentligt)

a) statistikdatabas – uppgifter om hälsa, vårdutnyttjande, socialtjänst och personal inom hälso- och sjukvården

b) hälsodataregister – t.ex. patientregister, kommunala hälso- och sjukvårdsregistret

c) socialtjänstregister – äldre och personer med funktionsnedsättning, insatser enlig lagen om stöd och service till

vissa funktionshindrade

d) öppna jämförelser – kommunundersökning, enhetsundersökningen och Vad tycker den äldre om äldreomsorgen?

e) officiell statistik – andra myndigheter t.ex. Statistiska Centralbyrån, Folkhälsomyndigheten

f) nationella kvalitetsregister – t.ex. Senior alert, RiksHöft, RiksStroke

g) lagar och föreskrifter

Metod och genomförande. Datakällor (lokalt)

a) patientsäkerhet- och kvalitetssäkerhetsberättelse, avvikelserapporter, journalgranskning etc.

b) patient- eller brukarorganisation

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Systematisk kvalitetsutvecklingsarbete inom

fallprevention

Metod och genomförande. Kartläggning

a) befintliga strukturer i verksamheten (behovsinventering)

b) aktuella processer och rutiner i verksamheten (behovsinventering)

Metod och genomförande. Interventioner (planera och besluta)

a) interventioner tillsammans

b) hur och vilka uppgifterna som ska samlas in och av vem

c) utbildningsinsatser, nödvändiga resurser etc.

d) nya arbetsprocesser (skapa förutsättningar och vidmakthålla)

e) när resultat ska återkopplas till patienter/brukare, personal, chefer, beslutsfattare och allmänheten

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Öppna jämförelser – struktur-, process- och resultat-

indikatorer för prevention av fall i äldreomsorgen

Områden med indikatorer att använda som underlag till kartläggning och analys

• Hälsotillstånd och rörelseförmåga

• Aktivitet och träning

• Stödjande inomhusmiljö

• Tillgång till utomhusmiljö

• Måltidsverksamhet och samverkande måltidskedja

• Läkemedelsgenomgångar

• Läkemedelsbehandling

• Systematisk teamsamarbete

• Boråd och delaktighet

• Vård och omsorg för personer med blåsdysfunktion

Särskilt boende för äldre

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Aktivitet och träning • erbjuder aktiviteter (enhetsnivå)

• tillgång till träningslokal

• erbjuder regelbunden balans- och styrkesträning

som leds av personal (enhetsnivå)

Öppna jämförelser – struktur-, process- och resultatindikatorerför prevention

av fall i äldreomsorgen

Tillgång till utomhusmiljö • tillgång till utevistelse när den enskilde önskar

• möjligheter att komma utomhus – bra eller

dåligt

Måltidsverksamhet och samverkande

måltidskedja• rutin för genomförande av dygnets alla måltider

i enlighet med FAMM

• andel personer med genomförandeplan måltid

• upplevelse av mat och måltidsmiljö

Läkemedelsgenomgångar • rutin som beskriver hur fördjupad läkemedelsgenomgång skall

genomföras i samverkan mellan vård- och omsorgspersonal

• rutin som beskriver hur den enskilde ska vara delaktig i

läkemedelsgenomgång

Systematisk teamsamarbete • förebyggande med hjälp av Senior alert

• fallprevention (QB003 KVÅ)

• bedömning av funktioner i samband med risk för undernäring

(PE000 + AV000)

• bedömning risk för trycksår (PH002 KVÅ)

• bedömning av urineringsfunktioner (PF002)

Stödjande inomhusmiljö • utformad innemiljö som stödjer den enskilde

• rörlighet inomhus – svårigheter eller inteHälsotillstånd och rörelseförmåga • hälsotillstånd och rörelseförmåga

Särskilt boende för äldre

Boråd• erbjuder möjlighet att delta i

borådsmöten

Kommun Svea

Läkemedelsbehandling• läkemedel till personer 75 år och äldre i

ordinärt och särskilt boende

• medverkan i läkemedelsgenomgång (KVÅ) Blåsdysfunktion• erbjuder basal utredning i

särskilt boende

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Att förebygga och behandla undernäring

Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och

socialtjänst

Socialstyrelsens termbank – undernäring

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Tillstånd där brist på energi, protein och/eller andra

näringsämnen, ensamt eller i kombination med

varierande grad av inflammationsdriven katabolism, har

orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i

kroppens sammansättning, funktion eller av en persons

sjukdomsförlopp

Socialstyrelsens termbank – undernäring

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Tillstånd där brist på energi, protein och/eller andra

näringsämnen, ensamt eller i kombination med

varierande grad av inflammationsdriven katabolism, har

orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i

kroppens sammansättning, funktion eller av en persons

sjukdomsförlopp.

Näringsrubbning i form av brist på näringsämnen.

Från RISK för undernäring till UTVECKLAD

undernäring

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Risk för undernäring

Sjukdomsrelaterad undernäring med inflammation

Sjukdomsrelaterad undernäring utan inflammation

Undernäringej sjukdomsrelaterad

Undernäring

Varför ett kunskapsstöd om undernäring?

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Överenskommelse mellan myndigheter

Föreskriften behöver förtydligas

Bestämmelser som rör undernäring

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Krav på rutiner om undernäring

SOSFS 2014:10

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Socialtjänsten

Socialnämnden ska säkerställa

att det finns rutiner för

• hur undernäring ska

förebyggas

• hur risker för undernäring ska

upptäckas

• hur och när hälso- och

sjukvården ska kontaktas

Hälso- och sjukvårdVårdgivaren ska fastställa rutiner

för

• när en patients näringstillstånd

ska utredas

• hur en utredning av undernäring

ska göras

• hur undernäring ska förebyggas

• hur undernäring ska behandlas

Nutritionsvårdsprocessen

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Riskbedömning

Att dokumentera och planera vården

Åtgärder

Utredning

• Kosthistorik

• Behov av energi, näring, vätska

• Fysiskt tillstånd

• Medicinska

undersökningar/laboratorievärden

• Bakgrund, patient

Exempelvis;

• ätstödjande åtgärder

• måltidsordning

• individuellt anpassad kost

• förskrivning av nutritions-

produkter och hjälpmedel

Minst en av följande

riskfaktorer identifierad;

• ofrivillig viktförlust

• ätsvårigheter

• undervikt enligt BMI

Uppföljning och

utvärdering

Individanpassat tidsintervall

Exempelvis;

• mat som inte äts upp

• mindre mängd mat inhandlas

• försämrad aptit

• löst sittande kläder

Upptäcka tecken tidigt

Exempelvis;

Problem/diagnos,

behandling/åtgärd, mål,

uppföljning/utvärdering

Ja

Nej

Samverkan

Efter beslut om insats

exempelvis:

• hemtjänst

• personlig assistent

• SIP

Nutritionsvårdsprocessen

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Riskbedömning

Att dokumentera och planera vården

Åtgärder

Utredning

• Kosthistorik

• Behov av energi, näring, vätska

• Fysiskt tillstånd

• Medicinska

undersökningar/laboratorievärden

• Bakgrund, patient

Exempelvis;

• ätstödjande åtgärder

• måltidsordning

• individuellt anpassad kost

• förskrivning av nutritions-

produkter och hjälpmedel

Minst en av följande

riskfaktorer identifierad;

• ofrivillig viktförlust

• ätsvårigheter

• undervikt enligt BMI

Uppföljning och

utvärdering

Individanpassat tidsintervall

Exempelvis;

• mat som inte äts upp

• mindre mängd mat inhandlas

• försämrad aptit

• löst sittande kläder

Upptäcka tecken tidigt

Exempelvis;

Problem/diagnos,

behandling/åtgärd, mål,

uppföljning/utvärdering

Ja

Nej

Samverkan

Efter beslut om insats

exempelvis:

• hemtjänst

• personlig assistent

• SIP

Nutritionsvårdsprocessen

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Riskbedömning

Att dokumentera och planera vården

Åtgärder

Utredning

• Kosthistorik

• Behov av energi, näring, vätska

• Fysiskt tillstånd

• Medicinska

undersökningar/laboratorievärden

• Bakgrund, patient

Exempelvis;

• ätstödjande åtgärder

• måltidsordning

• individuellt anpassad kost

• förskrivning av nutritions-

produkter och hjälpmedel

Minst en av följande

riskfaktorer identifierad;

• ofrivillig viktförlust

• ätsvårigheter

• undervikt enligt BMI

Uppföljning och

utvärdering

Individanpassat tidsintervall

Exempelvis;

• mat som inte äts upp

• mindre mängd mat inhandlas

• försämrad aptit

• löst sittande kläder

Upptäcka tecken tidigt

Exempelvis;

Problem/diagnos,

behandling/åtgärd, mål,

uppföljning/utvärdering

Ja

Nej

Samverkan

Efter beslut om insats

exempelvis:

• hemtjänst

• personlig assistent

• SIP

Indikatorer för att förebygga och behandla

undernäring

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

13 indikatorer som ska spegla centrala delar av

kunskapsstödets innehåll

Indikatorer för undernäring

Utbilda och stödja personal inom vård och

omsorg om fallprevention

Ett fall för teamet – en utbildning om att

förebygga fallolyckor (utbildning.socialstyrelsen.se)

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Elsa - särskilt boende

Fysisk aktivitet och

träning

Mat och näring

Ivan – sjukhus

Läkemedel

Motivation

Omgivningsfaktorer

Syn

Hanna - vårdcentral

Arbetssätt

Riskfaktorer

Nytt case

Person på sjukhus

Arbetssätt

Läkemedel

Teknik/innovation

Vårdskada

Hemgång

Sprida kunskap om systematiskt arbete med

fallprevention

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg 25

Varför arbeta med fallprevention?

Om teambaserat arbetssätt

Praktiskt stöd för implementering

Diskussionsunderlag

Så har andra gjort

Kunskapsstöd om att stödja äldres hälsosamma

levnadsvanor

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

• Fysisk aktivitet

• Matvanor

• Bruk av alkohol

• Bruk av tobak

• Läkemedel

• Meningsfulla aktiviteter

Olika delar i stödet

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

1. Ett hälsosamt åldrande

2. Att stödja ett hälsosamt

åldrande

3. Att ta upp frågan

4. Stöd för gruppdiskussion

5. Kunskapstest

6. Att skapa förutsättningar –

stöd för genomförande

Tema om att förebygga fall på kunskapsguiden.se

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

• Stöd för att arbeta med att

förebygga fall.

• Samla aktuell kunskap,

praktiska verktyg, statistik och

utbildningsmaterial från flera

myndigheter, organisationer

• Planeras klart våren 2020

Fallolyckor – ett samhällsproblem

Nationell fallförebyggande kampanj 2019

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Uppdaterad broschyr

Broschyr om läkemedel i samarbete med Sveriges

Apoteksförening

Folder med praktiska tips samlat

Årskalender 2020

Seniormässor – Luleå och Stockholm

Massmedier och sociala medier

Kännedomsundersökningen 2019

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

• 28% angav fallolyckor som främsta orsak till dödsfall

• 83 procent vet vad de själva kan göra för att förebygga fall

• Spontana svar: 72% gör något förebyggande. I snitt gör man (1,7)

saker. Kvinnor (1,8) och män (1,5)

• Uppläsning av alternativ gör man i snitt 6 saker.

• Medier – uppmärksammat frågan mest i dags- kvällstidning, tv och radio

• Sociala medier 1%

Kännedomsunderökningen 2019

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

• Vid spontant svar anger (4%) anger att de har koll på sina läkemedel/fått en

genomgång Vid uppläsning anger (62%) att de har koll/fått en genomgång

• Tränar balans- styrka spontant (14%) respektive (uppläst 46%)

• Motionerar och rör på sig spontant (16%) respektive uppläst (64%)

• Tänker på vad de äter – spontant (6%) respektive uppläst (73%)

• Går i bra skor – spontant (14%) respektive uppläst (62%)

• Generellt gör kvinnor fler saker än män. Vid direkt fråga om ”Ser över sitt

hem” sticker män ut. Spontant svarar (8%) män att de ser över hemmet,

uppläst (63%), kvinnor spontant (21%) och uppläst (50%)

Mer information finns på:

www.socialstyrelsen.se

Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

1. Vid misstanke om förhöjd alkoholkonsumtion hos brukaren – hur tas frågan upp och av

vem?

2. Kan stöd och support minska den äldres ensamhet? Hur skulle det i så fall kunna se ut

för att få med både män och kvinnor?

3. Hur jobbar ni systematiskt med statistik och vilka indikatorer använder ni i er

verksamhet?

4. Hur arbetar ni med fallriskvärdering?

5. Hur arbetar ni med läkemedel och äldre?

6. Hur ser samarbetet ut i er kommun/region kring den äldres situation för att minska

antalet fallolyckor?

7. Hur jobbar ni systematiskt med att förebygga undernäring inom socialtjänsten och

hälso- och sjukvården? Hur arbetar ni med kvalitetsutveckling inom området?

8. Hur arbetar ni med att stödja äldres hälsosamma levnadsvanor? Vilken typ av stöd

skulle ni behöva för att komma i gång eller utveckla arbetet i verksamheten?

9. Hur jobbar ni systematiskt med att förebygga fallolyckor? Hur följer ni upp effekter av

insatser?