Linköpings  universitet    Institutionen  för  samhälls-­‐  och  välfärdsstudier  (ISV)  

Samhälls-­‐  och  kulturanalys  (SKA)  Uppsats/fältarbete  740G62  

 

   

”Kan  jag  påverka  samhället?”  –  Ungas  samhällsengagemang  i  en  global  värld  

Alma Hasselberg

Isabelle Sandborg

Handledare:  Mats  Brusman  

 

 

Sammanfattning  

Studiens syfte är att undersöka nio unga vuxnas upplevelser av samhällsengagemang och påverkan. Genom en interpretativ fenomenologisk analys undersöks huruvida informanterna anser sig kunna påverka samhällsutvecklingen, vad som underlättar och försvårar samhällsengagemang samt hur ens upplevda förmåga till påverkan kan förstås i förhållande till samhällets förändring. Centralt är faktorer såsom tid och kunskap samt intryck från media. I den avslutande delen diskuteras den senmoderna dubbelheten mellan påverkan och maktlöshet, samt dilemmat mellan ett individualistiskt samhälle och en strävan efter en kollektiv gemenskap.

Nyckelord  

Samhällsengagemang, påverkan, senmodernitet, IPA

 

 

 

 

   

 

 

 

 

Förord  

Vi vill ta tillfället i akt att tacka våra informanter för ert deltagande. Era kloka och intressanta resonemang har varit mycket värdefulla för vårt arbete. Ett stort tack även till vår handledningsgrupp och till vår handledare Mats Brusman.

   

 

Innehåll  

INTRODUKTION ............................................................................................................................. 1  

INLEDNING ........................................................................................................................................... 1  

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................................ 1  

DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................ 2  

BAKGRUND ........................................................................................................................................... 2  

TIDIGARE FORSKNING ........................................................................................................................... 3  

TEORETISK FÖRANKRING ...................................................................................................................... 4  

METOD ............................................................................................................................................... 6  

INSAMLINGSMETOD ............................................................................................................................. 6  

INSAMLING AV EMPIRI .......................................................................................................................... 6  

URVAL ................................................................................................................................................... 7  

ANALYSMETOD .................................................................................................................................... 8  

INTERPRETATIV FENOMENOLOGISK ANALYS ......................................................................................... 8  

INBLICK I ANALYSPROCESSEN ............................................................................................................... 8  

ETIK ..................................................................................................................................................... 9  

ANALYS ........................................................................................................................................... 11  

KAN JAG PÅVERKA? – INDIVIDEN, KUNSKAP OCH TID ...................................................................... 11  

EN KOLLEKTIV GEMENSKAP ............................................................................................................. 14  

VÄRLDSBILDER, RÄDSLOR OCH RISKER ............................................................................................ 16  

AVSLUTANDE DISKUSSION ...................................................................................................... 19  

REFERENSER ...................................................................................................................................... 20  

TRYCKTA KÄLLOR ................................................................................................................................ 20  

OTRYCKTA KÄLLOR ............................................................................................................................. 21  

1

Introduktion

Inledning  

I demokratiska nationer framställs ofta möjligheten att påverka som både en rättighet och en skyldighet. Medborgare förväntas vara delaktiga i att säga till om vilken riktning samhällsutvecklingen bör ta. Ett citat från Regeringskansliets hemsida lyder:

I en demokrati har medborgarna ett gemensamt ansvar för samhället de lever i. Det är därför

viktigt att alla människor engagerar sig i samhällsutvecklingen. Genom att delta och påverka

skapar vi vår gemensamma framtid.1

Att rösta kan ses som den mest grundläggande möjligheten för att påverka.2 På olika nivåer har röstberättigade svenska medborgare rätt att säga till om vilka som ska styra och vilka frågor som ska prioriteras i samhället. Utöver detta finns även möjlighet att utöva inflytande i olika frågor utanför vallokalerna. I Sverige finns en lång tradition av ett starkt civilsamhälle och av ideellt engagemang i olika former. Samhällets teknologiska utveckling har under senare år även bidragit till att nya former för att uttrycka åsikter har tillkommit, exempelvis genom sociala medier. Den mediala utvecklingen har gjort att vi hela tiden har tillgång till information om vad som sker omkring oss, såväl lokalt som globalt. Det är ofta i mötet med dessa intryck som vi formar åsikter om vad som bör förändras i samhället.

I denna studie ämnar vi undersöka hur unga vuxna reflekterar kring sina egna möjligheter att påverka i samhället. Hur upplevs egentligen ens förmåga till inflytande och att kunna göra skillnad? Det moderna samhället har av många teoretiker beskrivits som en plats där människor saknar kontroll över många av de villkor som påverkar dem, och att vi på olika sätt tvingas förhålla oss till att vi endast är en liten del av en global värld. Studien kommer därför att undersöka inställningar till påverkan och samhällsengagemang i förhållande till samhällets förändring.

Syfte  och  frågeställningar  

Studiens syfte är att undersöka hur nio informanter reflekterar kring sina möjligheter att påverka samhällsutvecklingen, utanför vallokalerna. Genom att ställa frågor kring samhällsengagemang och framtidssyn vill vi studera hur våra informanter tänker kring att kunna eller att inte kunna påverka, samt hur dessa upplevelser kan förstås i relation till samhället i stort.

1 Regeringskansliet, Delta och påverka (2015), http://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/det-demokratiska-systemet-i-sverige/delta-och-paverka/ (2017-03-02) 2 Ibid.

2

Frågeställningarna lyder därför:

• Upplever informanterna att de har möjlighet att påverka samhället i den riktning de anser önskvärd?

• Vilka faktorer upplevs som bidragande till ens förmåga att påverka, och vad finns det för motsättningar?

• Hur kan dessa upplevelser förstås i relation till samhällets förändring?

Definitioner  och  avgränsningar  

Angeläget för studiens genomförande är en definition över vad som åsyftas med samhällsengagemang och påverkan. Med dagens många olika former för engagemang i åtanke vill vi inte göra en uppdelning mellan aktivitet och passivitet, då vi vill undvika att i för hög grad reproducera en diskurs där ”praktiskt” samhällsengagemang är önskvärt och positivt laddat. Vi tar därför inspiration av Erik Amnås definition i Jourhavande medborgare:

Samhällsengagemanget betraktar jag helt enkelt som en orientering, en attityd, en känsla eller

en intellektuell hållning som riktas mot förhållanden av betydelse för medborgare utanför

den närmaste familje-och vänkretsen.3

På detta sätt vill vi även förstå samhällsengagemang som en känsla eller ett intresse, men låta informanternas upplevelser av samhällsengagemang stå i främsta fokus. På detta sätt kommer vi att utgå från hur de själva beskriver att de upplever att de kan utöva påverkan.

Tidigare studier har i hög grad fokuserat på samhällsengagemangets praktiska organisering, eller individers drivkrafter till engagemang. Studiens forskningsområde är därför avgränsat till att istället handla om de personliga upplevelserna över ens egen kapacitet och möjlighet att påverka. Fokus kommer inte bara att ligga på politik utan inkludera ideellt engagemang i andra former och inom olika områden. Detta för att få en bild av huruvida det finns likheter mellan hur olika unga människor kan resonera kring sin egen roll i samhället.

Bakgrund  

Det finns stor uppslutning bakom idén att människors engagemang är en förutsättning för en välfungerande demokrati. Denna idé är särskilt etablerad i de skandinaviska länderna och inte minst i Sverige. Sverige vilar på en lång historia av aktivt föreningsliv och organiserade folkrörelser.4 Föreningarnas medlemsantal har dock minskat drastiskt det senaste decenniet, och forskning om medborgare och samhällsengagemang har landat i konklusionen att detta innebär att demokratin är i kris. Demokratirådet och dess

3 Erik Amnå, Jourhavande medborgare (Lund, 2008), s. 19. 4 Magnus Dahlstedt, Aktiveringens politik (Stockholm, 2009), s. 100.

3

lägesbedömningar av den svenska demokratin fastslår att människor inte längre engagerar sig.5

Ordet engagemang är ett värdeladdat begrepp vars positiva laddning inte går att förneka.6 Formerna har förändrats och sträcker sig nu långt utanför de formella politiska sfärerna. Det räcker alltså inte längre att bara se till partiaktivitet. Människor deltar i privata debatter, tar del av nyheter och politik, utbyter tankar och reflektioner om samhällsproblem, ”gillar” på Facebook, engagerar sig i bostadsföreningen eller i klimatfrågan.

Trots att vissa menat att samhällsengagemanget håller på att utrotas och att detta i förlängningen rör sig om ett hot mot demokratin, menar andra att delaktigheten har ökat, men att det antagit nya former. Somliga pekar också på att människor har börjat ställa högre krav på sin medverkan och söker efter mer aktionsorienterade eller individanpassade former för sitt engagemang.7

Tidigare  forskning  

En av de mest inflytelserika forskarna inom ämnet samhällsengagemang är den amerikanske statsvetaren Robert Putnam. Putnam har pekat på hur de amerikanska medborgarnas samhällsengagemang håller på att försvinna. Han menar att samhället har förändrats i grunden, från att ha varit kollektivistiskt till sin karaktär, till att ha blivit allt mer individualistiskt. I Bowling Alone – The Collapse and Revival of American Community sammankopplas denna utveckling med det faktum att allt färre personer engagerar sig i olika typer av organisationer, föreningar och intresseklubbar. Putnam skriver att:

[…] we are less likely to turn out for collective deliberation – whether in the voting booth or

the meeting hall – and when we do, we find that discouragingly few of our friends and

neighbours have shown up.8

För det minskande engagemanget ges bland annat ekonomiska och teknologiska orsaker.9 Putnam var en av de teoretiker som populariserade föreställningen om att engagemang är en förutsättning för en välfungerande demokrati. Han bidrog även till att bredda den traditionella innebörden av samhällsengagemang och politiskt

5 Joakim Ekman & Jonas Linde, "Inledning", i Politik, protest, populism, red. Joakim Ekman & Jonas Linde (Malmö, 2010), s. 16. 6 Anders Johansson, "Postengagemanget", i Digital Politik, red. Eric Carlsson, Bo Nilsson & Simon Lindgren (Göteborg,2015) s. 20. 7 Erik Amnå & Joakim Ekman, "Politiskt deltagande och andra former av samhällsengagemang", i Politik, protest, populism, red. Joakim Ekman & Jonas Linde (Malmö, 2010), s. 34. 8 Robert Putnam, Bowling Alone (New York, 2000) s. 186. 9 Putnam, s. 187.

4

deltagande.10 Putnams huvudsakliga begrepp för att förklara problemet är socialt kapital, vilket kan sägas innebära mellanmänsklig tillit och socialt engagemang, som sammankopplas med politiskt engagemang och ett starkt föreningsliv. Detta eftersom det leder till ömsesidiga känslor av skyldighet och ansvar för samhället. Trots detta påpekas även negativa aspekter av det sociala kapitalet, såsom att en stark tillhörighet inom grupper även riskerar att resultera i exkludering av olika slag. Slutsatsen är ändock att ett samhälle karaktäriserat av generell ömsesidighet är mer effektivt än ett samhälle kännetecknat av misstänksamhet.11

Vi har som tidigare nämnt även tagit inspiration från den svenske statsvetaren Erik Amnå och hans bok Jourhavande medborgare. Där undersöks huruvida det egentligen stämmer att samhällsengagemanget är utrotningshotat, genom att bland annat fråga hur engagemanget manifesteras och organiseras samt vad som främjar engagemang. Detta har varit användbart för att få en övergripande bild av forskningsområdet, då det av Amnå belyses ur flera olika perspektiv. Denna bok har särskilt varit användbar för att avgränsa vilka frågeområden som är relevanta för vår studie.

För att få en ingång i forskningen om just ungas inställningar till samhällets utveckling, har vi tagit del av rapporten Unga med attityd – Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsguide från 2013. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) har regelbundet kartlagt ungas inställningar och attityder inom olika ämnesområden.12 Denna rapport fokuserar främst på politiskt inflytande vad gäller områden för påverkan, men är ett omfattande kvantitativt kartläggande av just ungas upplevelser av att kunna påverka, vilket gör den till ett alternativt perspektiv i förhållande till de övriga kvalitativa källorna.

Teoretisk  förankring  

Ett av studiens huvudsakliga syften är som tidigare konstaterat att tolka relationen mellan individ och samhälle vad gäller engagemang och påverkan. För att tolka empirin har vi därför i stor utsträckning använt oss av Anthony Giddens teoribildning om det senmoderna samhället. Giddens intresserar sig för hur samhället har genomgått fundamentala moderniseringsprocesser och omvandlingar i flera olika kategorier av våra liv. Han ställer sig dock kritisk till att vi har gått in i en postmodern era, och menar att vi är kvar i ett modernt samhälle som dock präglas av särskilda sociala och institutionella förändringar. Han menar istället att vi lever i ett senmodernt samhälle. Utifrån studiens empiri valde vi att analysera utifrån Giddens idé om hur det senmoderna leder till att

10 Amnå & Ekman, s. 38. 11 Putnam, s. 21. 12 Ungdomsstyrelsen, Unga med attityd. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie (2013), https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/publikation-unga-med-attityd2013.pdf (2017-04-24).

5

människor i vissa hänseenden upplever sig vara maktlösa inför sociala förändringar. Till skillnad från postmoderna teoretiker så menar dock Giddens att människor besitter en stor kunskap om sin sociala verklighet och att de faktiskt har möjlighet att bidra till förändring av samhället. På detta sätt kan man utläsa en konstrast mellan synen på den i hög grad maktlösa, postmoderna människan och den handlande, reflexiva människan.13

En annan teoretiker som likt Giddens intresserat sig för det moderna samhällets utveckling är sociologen Ulrich Beck. I boken Risksamhället har han betonat att alla människors liv ständigt är under skuggan av olika globala hot. Den gemensamma känslan av hot benämns som rädslans samhörighet.14 Då informanternas utsagor har visat på hur de förhåller sig till olika fenomen och risker i världen, var det av relevans att förhålla sig till denna teoribildning.

 

 

13 Thomas Johansson, "Anthony Giddens och det senmoderna", i Moderna samhällsteorier (Lund, 2015) s. 437f. 14 Ulrich Beck, Risksamhället (Göteborg, 2000), s. 69.

6

Metod

Insamlingsmetod  

Insamling  av  empiri  

Studiens empiri genererades genom nio individuella intervjuer av semi-strukturerad karaktär. En intervjuguide utformades med centrala teman, vilket enligt Matthew David och Carole D. Sutton möjliggör att intervjuerna kan utföras med varierande grad av struktur.15 Den semi-strukturerade intervjun kan beskrivas som ett tillfälle där forskaren har möjlighet att sträva efter att låta informanten berätta sin egen historia, vilket gör att informanten i hög grad bestämmer över dialogens flöde.16 Beroende på vad informanterna valde att lyfta fram för att förklara olika fenomen var vi flexibla i att anpassa frågornas följd och utformning. Under intervjuerna ställdes frågor som syftade till att låta informanterna resonera kring möjligheter till påverkan, vad samhällsengagemang kan innebära, samt tankar kring engagemang och påverkan på ett strukturellt plan.

Intervjufrågorna var formulerade på ett sätt som uppmuntrade till fri reflektion, för att undvika att lägga ord i munnen på informanterna. Christina Back och Carina Berterö påpekar dock att det ibland kan vara lämpligt att återupprepa informantens egna ord för att uppmuntra till vidareutveckling av resonemanget.17 De språkliga aspekterna var mycket centrala då ämnet kan ses som relativt abstrakt samtidigt som studiens karaktär innebär att huvudfokus inte är bestämt på förhand. Därför var frågornas formulering av stor vikt. Det är även av stor vikt att ha ett förståeligt språk18, vilket bör beaktas då det är viktigt att rikta in sig på saker som informanten faktiskt upplever att hen kan säga något om. Vi förhöll oss även till att

[…] en intervjuperson har kanske inte tillgång till ett visst slags information, ens om sig

själv. […] Människors liv är inte helt genomskinliga ens för dem själva.19

Vi strävade även efter att utforma frågorna på ett sätt som i högsta möjliga mån undvek att lägga värdering i hur man som individ ”bör” förhålla sig till samhällsengagemang.

Intervjuernas tid och plats anpassades efter informanternas tillgänglighet, och då flertalet informanter är studenter med kopplingar till universitetet hölls intervjuerna i lokaler på

15 Matthew David & Carole D. Sutton, Samhällsvetenskaplig metod (Lund, 2016) s. 114. 16 David & Sutton, s. 113. 17 Christina Back & Carina Berterö, "Interpretativ fenomenologis analys", i Handbok i kvalitativ analys, red. Andreas Fejes & Robert Thornberg (Stockholm, 2015) s. 151. 18 David & Sutton, s. 116. 19 Ibid, s. 117.

7

campusområdet, det vill säga platser som kan anses förhållandevis neutrala och som är avskilda från yttre störningsmoment.

Urval  

Då studien avser att undersöka en bred upplevelse valde vi att enbart avgränsa oss till unga vuxna, och att inte lägga på ytterligare kriterier såsom en viss form av engagemang eller engagemang inom en specifik fråga. Att fokusera på just ungas erfarenheter blir intressant då unga ofta får representera framtiden och den typiska aktivisten på olika sätt. På detta sätt utfördes ett selektivt urval av unga personer mellan åldrarna 18-25. Informanterna anser sig på olika sätt vara intresserade av, eller engagerade i, olika samhällsfrågor, exempelvis miljöfrågor, flyktingfrågor, jämställdhet, och politik. Av forskningsetiska skäl har informanterna avidentifierats och deras namn bytts ut, och de kommer att benämnas som Adam, Benjamin, Cecilia, Denise, Emelie, Filip, Gabriella, Hampus och Ida.

Inom den valda analysmetoden anses det ofta positivt att gruppen av informanter i studien är homogen, det vill säga att deltagarna förväntas ha vissa gemensamma erfarenheter.20 Då studiens syfte är att undersöka en så pass allmän upplevelse av ett relativt komplext fenomen där upplevelser kan skilja sig mycket åt, ansåg vi det vara viktigt att få ett brett spann av deltagare och på så sätt olika perspektiv. Det bör poängteras att denna studie inte är någon övergripande studie om alla unga människor, utan studiens analys utgår från våra utvalda informanters utsagor. Vi fick till exempel förhålla oss till att en majoritet av informanterna har någon koppling till universitetet, och det blir därför viktigt att komma ihåg att deras bakgrund och erfarenheter påverkar de perspektiv som de lyfter fram.

På grund av studiens begränsade tidsramar är det nödvändigt att förhålla sig till vilka som är tillgängliga, vilket kan benämnas som ett tillgänglighetsurval. I ett sådant urval används personer som är disponibla men som fortfarande är lämpliga för studiens syfte och uppfyller dess kriterier. Det föll sig även naturligt att kombinera detta med ett så kallat snöbollsurval, som i denna studie innebar att när en person avböjde vår förfrågan kunde denne ofta rekommendera en annan deltagare.31 Antalet informanter motiverades genom att ta ställning till hur många intervjuer som ansågs behövas för att få en förståelse för det undersökta ämnet.21 Nio transkriberade intervjuer ansågs vara ett tillräckligt stort material för att kunna se mönster och samband, samtidigt som det är ett hanterbart antal för att kunna göra mer djupgående tolkningar.

20 Back & Berterö, s. 151. 21 Steinar Kvale & Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2014) s. 156.

8

Analysmetod  

Interpretativ  fenomenologisk  analys  

För att analysera empirin togs inspiration från analysmetoden interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Denna analysmetod bygger på att forskaren genom tolkning analyserar uttryck i sina sammanhang, vilket gör att det kontextuella är centralt. IPA möjliggör tolkning av såväl individuella som delade erfarenheter av fenomen, samt understödjer förståelsen av trosuppfattningar, förklaringar och olika perspektiv.22 Vi har med hjälp av IPA undersökt hur informanterna tolkar och förstår sammanhang och betydelser. Metoden bygger på hermeneutik, vilket innebär tolkning och möjliggör att kunna få tillgång till informanternas egna upplevelser av ett fenomen. Informanterna ges således stort utrymme att själva välja vad de vill tala om och lyfta fram. IPA vilar även på fenomenologi, som likt hermeneutiken möjliggör förståelsen för sociala fenomen utifrån informanternas egna perspektiv. Fenomenologin bygger på idén om att världen och verkligheten är så som den faktiskt upplevs vara. Människors upplevelser utgör således den relevanta verkligheten.23 Fenomenologin intresserar sig för essensen, det vill säga själva kärnan i en upplevelse och i förlängningen även upplevelsen av att vara människa. Grundstenen i IPA är dock tolkningen av vad som är kärnan, vilket gör att forskarens roll som den som tolkar är viktig.24

I denna studie lämpade det sig väl att använda element från IPA då metoden i hög grad syftar till att undersöka informanternas livsvärld och anta ett ”inifrån-perspektiv”.25 Metoden är passande för studiens breda forskningsfrågor, då vi genom att ställa öppna frågor till informanterna har möjlighet att uttolka vad som är essensen i det undersökta fenomenet. Studiens ansats innebär ej att ta avstamp i en viss teori eller hypotes som ska testas, utan baseras istället på ett öppet synsätt där syftet är att undersöka vad som är mest centralt inom det valda ämnesområdet.

Inblick  i  analysprocessen  

Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant, vilket gjorde det möjligt att lägga märke till väsentliga detaljer i informanternas utsagor. Många tidiga tankar och idéer om materialet framkommer i transkriberingsfasen vilket trots tidsomfattningen gör transkriberingen till ett moment som är meningsfullt för analysprocessen.

Den insamlade empirin analyserades med hjälp av IPA. Som tidigare konstaterat står tolkningen i fokus för denna metod och ett användbart sätt att tänka kring detta är den så

22 Back & Berterö, s. 148. 23 Kvale & Brinkmann, s. 44. 24 Back & Berterö, s. 149. 25 Ibid.

9

kallade hermeneutiska spiralen, där forskare närmar sig texten med sin egen förförståelse och erfarenhet i åtanke. Uttryck visar sig i materialet och sänder ett budskap till forskaren, som forskaren sedan kan omtolka och använda som utgångspunkt i fortsatt läsning. En ökad förståelse kan således generera nya frågor som i sin tur kan leda till nya idéer och så vidare. På detta vis illustrerar den hermeneutiska spiralen hur nya tolkningar växer fram.26

Transkribering, tematisering och analys genomfördes i flera steg med hjälp av modellen för IPA, även om processen anpassades efter just denna studie och det valda forskningsområdet. Det första steget är genomläsningen av transkriberingen, varpå man aktivt försöker lokalisera olika teman vad gäller upplevelser av fenomenet. Ett 20-tal teman nedtecknades som till en början tycktes spretiga, och av denna anledning sorterades de in i överteman, så kallade kluster, efter vad de hade för likheter sinsemellan. Dessa kluster får sedan exemplifieras med hjälp av utvalda citat från informanterna. Vissa teman uteslöts på grund av att de visade sig irrelevanta för avgränsningen. Det avslutande momentet i tematiseringsarbetet var att fastställa vilka teman som verkligen underströk kvalitén i det undersökta fenomenet och slutligen lokaliserades tre övergripande teman med tillhörande citat. Back och Berterö betonar dock att analysen inte är fullgod så länge man inte har gjort egna tolkningar av innebörden i utvalda teman, och analysen handlar således inte enbart om att beskriva då citaten främst är underlag för tolkningen.27

I denna typ av forskning är det viktigt att reflektera kring sin egen roll som den som uttolkar mening ur sammanhangen. Alan Bryman beskriver samhällsvetenskaplig tolkning som bestående av flera olika nivåer av att "tolka andras tolkningar". Det kan av den anledningen även upplevas svårt att bortse från sin egen referensram.28 Denna insikt har genomsyrat studien och vi har genomgående resonerat kring vår egen roll som uttolkare och medskapare av materialet, från formuleringen av frågeguiden och intervjutillfället fram till analysen och sammanställningen av studien. Vår roll som forskare har givetvis haft en inverkan på slutresultatet och det som genererats är sannolikhet till viss del ett resultat av dynamiken mellan forskare och forskningssubjekt, och beroende av de perspektiv som vi väljer att anlägga.

Etik  

I genomförandet av ett forskningsprojekt är det av stor vikt att genomgående ha ett etiskt förhållningssätt i projektets olika moment. Steinar Kvale och Svend Brinkmann menar att dessa moment kan delas in i sju olika forskningsstadier som alla har sina egna etiska frågor att beakta. Kortfattat framhåller de att det är centralt att överväga syftet med intervjuundersökningen, och att ta hänsyn till såväl det vetenskapliga som det mänskliga värdet i forskningen. De framhåller att informanternas samtycke och konfidentialitet ska 26 Back & Berterö, s. 153. 27 Ibid, s. 153ff. 28 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2011), s. 35.

10

säkerställas, samt att forskaren bör överväga konsekvenserna för informanterna av att delta i studien, såväl under som efter intervjutillfället. Forskaren ska också se till att texten är lojal mot informanternas utsagor, samt reflektera kring hur djupt intervjuerna egentligen bör analyseras.29 En hög grad av anonymisering är ofta önskvärd i denna typ av forskningsprojekt och därför eftersträvades detta i högsta möjliga grad, genom att bland annat konfigurera informanternas riktiga namn redan under transkriberingen.

Dessa principer är viktiga att hålla i åtanke men det rekommenderas dock att kvalitativa forskare inte håller sig strikt till dessa såsom bindande regler, utan snarare som en vägledning för att använda sin kunskap och erfarenhet på ett etiskt kompetent vis.30 I denna studie var det angeläget att noggrant redogöra för syftet med studien så att informanterna var införstådda med vad deras deltagande skulle komma att resultera i. Vi klargjorde att de närsomhelst kunde avbryta sin medverkan om de så skulle önska samt gav dem möjlighet att lägga till eller förtydliga uttalanden både precis efter intervjutillfället och i efterhand. Vi upplevde att ämnet för studien inte uppfattades som mycket känsligt eller privat, vilket underlättade processen och gjorde att intervjuerna kändes avspända och förhållandevis lättsamma. Som tidigare nämnt var dock en av de huvudsakliga etiska aspekterna hur frågorna formulerades under intervjutillfället, för att undvika att förmedla en bestämd bild av samhällsengagemang och för att kunna få tillgång till informanternas faktiska upplevelser av fenomenet.

29 Kvale & Brinkmann, s. 99f. 30 Ibid, s. 104.

11

Analys

Genom flera steg lokaliserades gemensamma teman utifrån informanternas utsagor som samlades i så kallade kluster. Dessa teman beskriver olika dimensioner av upplevelserna, som exemplifieras med hjälp av citat. Vi har valt att benämna dem på följande vis:

• Kan jag påverka? – Individen, kunskap och tid • En kollektiv gemenskap • Världsbilder, rädslor och risker

Dessa teman var på olika sätt återkommande i empirin, vilket gjorde att Anthony Giddens teoribildning om det senmoderna samhället valdes ut som en lämplig teoretisk ram för att underlätta begripliggörandet av kärnan i upplevelserna. En växelverkan skedde mellan empiri och teori vilket i enlighet med den så kallade hermeneutiska spiralen gjorde att nya tolkningar växte fram. Detta tillvägagångssätt innebar att det var av stor vikt att ställa öppna frågor inom de utvalda frågeområdena. Inledningsvis ställdes frågor som syftade till att undersöka hur informanterna resonerade kring huruvida de upplevde sig ha förmåga att påverka samhällets utveckling. Informanterna har alla framhållit olika intressanta perspektiv och erfarenheter, men aspekter av följande teman återkom genomgående i intervjuerna.

Kan  jag  påverka?  –  Individen,  kunskap  och  tid  

Tidigt i analysprocessen blev relationen mellan individ och kollektiv centralt. Informanterna reflekterar i hög grad kring sin egen uppfattning av att vara en enskild individ i relation till andra, gällande ens upplevda förmåga att påverka samhället. Informanterna hyste en tilltro till att alla individer kan göra något om så önskas, Gabriella uttryckte exempelvis att:

G: Det är enkelt att tänka att det jag gör kommer inte göra någon skillnad men om alla

människor tänker så så kommer vi ju bara gå runt… i samma veva, så jag tror verkligen att

det är på individnivå, asså att alla människor kan påverka

På detta sätt framhölls ofta att individen besitter en viss förmåga att göra skillnad, men känslan av att inte kunna det var samtidigt vanligt förekommande i intervjuerna. En genomgående tanke, oavsett bakgrund i föreningslivet eller ej, var att informanterna överlag inte lade så mycket vikt vid hur engagemang tar sig uttryck, då även själva förekomsten av ett intresse för omvärldsfrågor betonades som mycket positivt.

Även om det fanns en tilltro till att som individ kunna påverka, existerade detta ofta i en dubbel relation till att inte kunna göra det. Skälen för denna upplevda kontrast varierade. Trots en syn på den egna handlingskraften upplevdes ofta vissa frågor som för stora och bortom ens räckvidd. Adam respektive Filip uttryckte följande:

12

A: En del frågor... jag kan ju uppleva att de känns lite utanför ens kontroll också, om man

tänker på globala frågor, det känns väldigt stort

F: Det känns lite för långt bort tror jag, samtidigt som jag kan tänka väldigt mycket på lokala

saker. Och det tror jag bara har med den geografiska förutsättningen att göra

Utsagor av detta slag visar på särskilda förhållningssätt till plats och det globala. Informanterna lyfte ofta fram frågor av internationell eller global karaktär, och förhöll sig till dessa på olika sätt. I en värld där det hela tiden finns tillgång till information om världens olika hörn kan den fysiska platsens betydelse i flera avseenden anses ha minskat. Å andra sidan kan det lokala ofrånkomligt innebära en större känsla av kontroll och handlingskraft. Denna avsaknad av kontroll har behandlats ur ett flertal teoretiska perspektiv. Enligt ett postmodernt perspektiv kan människors kontroll anses ha minskat just på grund av att världen har globaliserats och bygger på omfattande system där individen bara utgör en mycket liten del. Anthony Giddens har däremot hävdat att människor som levde i förmoderna samhällen kunde anses vara ytterligare mer maktlösa, och att småskalighet inte måste vara synonymt med makt. Giddens hävdar dock att de globala förbindelserna leder till att individens kontroll över det sociala livet minskar.31 Informanternas förmåga till påverkan hävdades dock öka om frågan kom nära inpå, både geografiskt men även gällande andra kopplingar till frågan. Att exempelvis ha personliga band till eller erfarenheter av en viss fråga framhölls ofta som bidragande till en känsla av att veta ”vart man ska börja”, vilket kan anses vara centralt för samhällsengagemanget.

Informanterna framhöll även hur vissa frågor och fenomen upplevs svåra att bemöta på grund av en upplevelse av brist på kunskap eller erfarenhet. Detta kunde vara både i tillvägagångssättet för att engagera sig och påverka, men även gällande kunskap inom olika sakfrågor, något som upplevdes vara nödvändigt. Gabriella och Emelie resonerar på följande sätt kring ämnet:

G: Asså jag känner att det är klart det finns saker att göra, eller man kan alltid engagera sig.

Sen om jag gör det kan jag ju inte säga att jag gör så mycket som man kanske borde, […] jag

vet inte, jag kanske känner att jag inte själv har liksom tillgängligheten eller kanske vet om

tillräckligt många kanaler eller hur man ska göra för att ta sig vidare på det sättet. Så mycket

som man önskar kanske.

E: Det kanske har att göra med att asså jag inte är så gammal och känner att jag inte har så

mycket kunskap och såna saker, att man… ja, jag vet inte… att man har mer makt om man

är såhär sakkunnig inom ett visst ämne och såna saker.

I dessa slags resonemang blir avsaknaden av kunskap viktig för att förklara en oförmåga att omsätta sin vilja att påverka till ett mer organiserat engagemang. Hampus, som är aktiv i en ideell förening, betonar att han har positiva erfarenheter från sin föreningsbakgrund gällande hur man har behandlat denna fråga, men att det i vissa avseenden kan uppstå viss problematik: 31 Anthony Giddens, Modernitetens följder (Lund, 1996) s. 226.

13

H: Jag känner också att det finns förväntningar om att man ska ha koll på mer saker än vad

man kan ibland. Och det här gör det svårt för människor att liksom i sociala sammanhang,

att komma in i vissa grupper och vara med i samtal till exempel och känna att så får man

direkt ett sneöga eller nått för att man inte är tillräckligt påläst

Detta kunde på många sätt ofta även kopplas till en känsla av en polarisering gällande engagemang och kunskap, och att man i olika former av ställningstaganden, särskilt online, möter ett hårt debattklimat där acceptansen upplevs vara låg.

En mycket central aspekt i empirin var också tid. Att samhället präglas av ett högt tempo reflekterades i informanternas utsagor, och en upplevelse av att engagemanget ofta står i förhållande till många andra parametrar av livet. Frågan om tid var påtaglig hos de allra flesta, och även om de ofta uttryckte att det är av stor vikt att göra vad man kan för att påverka samhället, uttryckte flera av informanterna att de skulle kunna göra mer om de upplevde att de hade mer tid. Filip och Gabriella visar på hur de vill göra skillnad men att det har en tendens att falla i skymundan med allt annat som pågår i livet.

G: Asså man tänker ju alltid såhär 'nej men jag ska bli bättre på det här' eller 'jag ska se till

att'... eller 'jag ska gå med i den här föreningen, skänka 100 kronor i månaden', asså vad det

än är. Så tänker man ju alltid, men sen så gör man det inte, liksom 'amen gud nämen jag har ju

skola nu' och man har så mycket i sina tankar hela tiden. Man vill väl men ändå så hamnar

det åt sidan

F: Det finns ju liksom tusen saker jag oroar mig för så jag kan ju inte tänka… jag måste ju ha

sommarjobb nu, det behöver jag oroa mig för innan jag tänker på, amen typ isbjörnar

På detta sätt resoneras det kring hur det går att förena privatlivet med det som upplevs vara problem av mer kollektiv karaktär. Informanterna är i hög grad medvetna om världen omkring dem och reflekterar kring de stora problem de ser omkring sig. Detta kan förstås utifrån idén om att vi alla lever i ett risksamhälle och att vi alltid befinner oss under enorma hot, såsom har framhållits av Ulrich Beck. Beck skriver att sådana risker är lätta att förtränga, då man samtidigt befinner sig mitt i kampen för sitt arbete, sin familj, sitt hus, sin bil, och sin inkomst".32 På ett liknande sätt beskriver Anthony Giddens att de flesta individer helt enkelt inte kan vara medvetna om allt som sker då det samtidigt ofta är bortom ens kontroll, och att en ständig ängslan skulle förlama vardagslivet.33

På ett strukturellt plan menar Robert Putnam att det kan vara lockande att dra kopplingen mellan ett minskande engagemang i samhället och att vi är upptagna och har brist på tid, och skriver att ”för upptagen” är den vanligaste förklaringen till minskat samhällsengagemang.34 Putnam belyser dock hur det enligt hans forskning visat sig svårt att dra denna koppling, och menar istället att individuella former av engagemang idag

32 Beck, s. 67. 33 Giddens, 1996, s. 125. 34 Putnam, s. 189.

14

växer, till exempel att ”gilla” eller skriva på en namninsamling.35 Under intervjuerna framhölls ofta att just engagemang i föreningar ansågs vara tidskrävande, men att det samtidigt gav (och antogs ge) en mycket positiv känsla av gemenskap, något vi kommer att utveckla i nästa avsnitt. Detta blev även det således en dubbel relation.

En  kollektiv  gemenskap  

Informanterna betonade alla vikten av ett kollektiv, på olika sätt. En känsla av att vara många i att försöka åstadkomma förändring, och för att som individ känna att det faktiskt går att göra skillnad, blev således ett centralt tema i utsagorna. En informant som vi kallar Adam, är aktiv i ett politiskt ungdomsförbund och berättar om hur det för honom blir en positiv känsla av att det finns flera som tycker likadant som en själv och att man arbetar tillsammans mot gemensamma mål:

A: Asså det ger en känsla av att man inte är ensam om vad man tycker utan att det finns flera

som tycker likadant och att liksom, även när jag gick med så var jag under 18 och då kände

jag liksom att man kunde driva även fast man inte hade rösträtten. Om man är fler som

tycker likadant så är det lättare att synas och få ut sitt budskap

Denna känsla av att vara del av ett kollektiv är som sagt centralt i intervjuerna, och många av informanterna betonar att de upplever att, för att känna att de kan åstadkomma förändring och påverka, vill känna att de har andra med sig. Detta blir extra tydligt i berättelser om samhällshändelser som engagerat många, Gabriella säger till exempel att:

G: När många ’come together’ så blir det ju att man känner styrka tillsammans, när man är

många så blir det ju verkligen en förändring också, men när man är själv och har en

spekulering eller själv typ, amen det här skulle jag vilja ändra så är det så svårt att veta vad

man ska göra av det

På detta sätt kopplar flera av informanterna ihop idén av ett kollektiv eller en gruppkänsla till något som leder till en positiv syn på sin egen förmåga att påverka. Det framställs dock ofta som svårt att finna denna typ av sammanhang, särskilt utanför föreningslivet. Filip lyfter till exempel hur han upplever att det är svårt att påverka andra mot att börja intressera sig:

F: För att vi ska få alla andra med oss måste vi ju göra reklam om det kan man säga, måste få

ut det till alla andra. Problematiken jag kan se ibland är att det kan vara lätt att dels få

stämpeln som ett 'nutjob', en galning liksom, för jag kan ju själv också ha dom principerna att

om nån har en flyer i mitt ansikte och ba ’kom igen kör’ så ba ’nej’, det är mindre chans

liksom. Men samtidigt så måste man ju vara på den nivån att ’hej, kom igen vi måste göra

nånting

Filip illustrerar en problematik som han upplever i att bidra till att öka medvetenheten om en särskild fråga, då det kan upplevas som komplicerat att få andra människor att vilja

35 Putnam, s. 191.

15

arbeta mot samma mål. Det kollektivas betydelse i empirin kan förstås ur en mängd olika perspektiv. Robert Putnam har, i linje med Giddens, framhållit att samhällets utveckling går i allt mer individualistiskt riktning. Putnam betonar det sociala kapitalets betydelse, och menar att det möjliggör för människor att känna samhörighet med varandra. Utan det sociala kapitalet menar han att tanken om att ”någon annan tar hand om det” enklare får fäste hos människor gällande samhällsproblem av olika slag. Med ett ökat socialt kapital menar han att människor enklare kan identifiera en gemensam framtidsbild, och enklare lösa kollektiva problem. Han påpekar dock att samhällsvetare länge har brottats med den kollektiva handlingens många dilemman.36 Hos informanternas utsagor kan man i vissa delar se dubbelsidig syn på föreningslivet som krävande, samtidigt som det som framställs som en av de mest positiva formerna för samhörighet och förmåga till påverkan. Därför blev det av intresse för oss att undersöka huruvida den mer traditionella föreningsformen upplevs vara det enda konkreta sättet att uppleva denna känsla av ett kollektivt engagemang, eller om denna känsla kan uppstå på andra sätt. Det föll sig således naturligt att ställa frågor om exempelvis sociala medier. Benjamin och Emelie uttryckte sig på följande sätt:

B: Egentligen det här med namnlistor, blir väldigt abstrakt [...] även om man ser att många

skrivit på och sådär så kan jag väl mer glädjas över att det bara är nån som, att det är folk

som engagerar sig och tar tag i frågan så det kan jag ju vara glad över och känna ibland någon

samhörighet att ah, 'vad kul att vi tycker samma sak' typ, men annars så blir det inte någon

interaktion där över huvud taget...

E: Asså just ett namn, just en like gör ju inte jättestor skillnad men det blir ju liksom mycket

tillsammans.

På detta sätt kan de således glädjas över att de ser att andra människor engagerar sig i olika samhällsfrågor, och att många ”små” handlingar sammanlagt upplevs bilda ett positivt resultat. Dock betonar Benjamin att denna typ av engagemang blir abstrakt och att det inte uppstår interaktion i någon större utsträckning. Många av informanterna har lyft engagemang i sociala medier som ett positivt sätt att sprida information på och öka medvetenheten i vissa frågor. Det blev dock tydligt att de allra flesta inte helt förlitar sig på detta som ett sätt att åstadkomma förändring, och att formen upplevs som ganska ogripbar. Ett inlägg drunknar snabbt i ett hav av annan information av alla dess slag. Ida uttryckte sig på följande sätt angående huruvida sociala medier är ett bra medium för påverkan:

I: jag tror det är viktigt men det är ju inte det viktigaste på ett sätt

Gällande vad hon upplever är en bra form för att påverka sade hon:

I: att folk ansluter sig till partier, att man gör mer verklighetsbaserade, kanske aktioner och

diskussioner och sådär. Att man är ute i liksom i verkliga livet

36 Putnam, s. 288.

16

Vissa forskare har pekat på att individer idag efterfrågar mer individanpassade former för samhällsengagemang.37 Å ena sidan kan vi i enlighet med detta se att vikten av det individuella och det tidseffektiva är närvarande i informanternas utsagor, men å andra sidan finns det också en kärna i resonemanget att påverkan sammankopplas med idén om ett kollektiv som något eftersträvansvärt. De två temana uppvisar på det sättet en tydlig kontrast.

Världsbilder,  rädslor  och  risker  

För att få en omfattande förståelse för hur informanten såg på sin egen roll i samhället valde vi även att ställa frågor kring syn på framtidens samhällsutveckling. Många informanter uttryckte en känsla av att samhället är på väg åt fel håll, gällande exempelvis miljöproblem, politisk extremism och polarisering. Gabriella får här exemplifiera en bild som delades av flera informanter:

G: det känns nu i alla fall som att man är i en tid där typ alla människor känner ba

hopplöshet över världen, på nått sätt. Man bara läser [nyheter] och typ chockas inte längre,

för att det har blivit så normaliserat, man läser så konstiga saker. Jag upplever bara att jag blir

mörkrädd av att läsa, det känns typ nästan som att man har gett upp om världen lite. Det är

ju det som är problemet också. Man läser ju bara allt det hemska i världen liksom, och man

känner ’oj världen går under, aja’... Man känner att det är för stort, det är för… människor är

för… man blir bara helt mörkrädd liksom. Och tänker nämen det finns inget att göra för att

rädda den här världen typ...

Gabriella och flera andra informanter uttryckte i hög grad dessa slags hopplöshetskänslor inför världsläget. Trots att de framhåller att man som individ kan göra mycket för att påverka, blir det tydligt att det alltid finns omständigheter som i hög grad upplevs förhindrande. Det skulle kunna diskuteras om denna känsla av att samhällets utveckling går åt fel håll har funnits i samma utsträckning genom historien eller om det faktiskt är karaktäristiskt för ett så kallat senmodernt samhälle. Cecilia lyfte en aspekt av detta, nämligen omgivningens och skolans inverkan på individens förståelse av omvärlden, exempelvis gällande miljöproblem. Hon sade:

C: Man har ju typ blivit fostrad till att världen ska gå under

Denna bild av världen beskrivs således som något man mött sedan en mycket ung ålder. Att motsätta den negativa bilden med att trots allt fortsätta engagera sig uttrycktes dock ofta som centralt. Hampus och Adam framhåller hur det är av stor vikt att bibehålla en känsla av att faktiskt kunna förbättra samhället, och att detta är väsentligt för att kunna göra skillnad. De uttryckte sig som följer:

37 Amnå & Ekman, s. 34.

17

A: Jag känner drivkraft på grund av att det känns som att det kommer bli värre. […] Det

känns liksom att då måste man driva på på det sättet på grund av att det känns som att det

kommer bli sämre. Men då får man hoppas att om man samlar ett gäng och man driver på att

det blir bättre då, så på det sättet hoppas jag… att det blir ljust i framtiden om jag säger så

H: Ibland är man jätteoptimistisk och framförallt kanske när man ska gå in i sitt arbete, då

måste man vara det. För annars blir det liksom inget bra det man gör men, ah tyvärr så går

man ju främst runt och är negativ idag

Anthony Giddens har beskrivit olika förhållningssätt som en individ kan anamma i det senmoderna samhället, exempelvis pessimism, optimism och pragmatiskt accepterande.38 Dessa kan vi på olika sätt urskilja i informanternas utsagor. Informanterna uttrycker till viss del en pessimistisk syn på framtiden, men låter detta ofta bli en drivkraft för att göra något för att påverka utvecklingen. Hopplöshetskänslorna och upplevelsen av brist på kontroll kan dock uttolkas på många sätt. Centralt i informanternas framställningar är också mediers påverkan på hur världen uppfattas. Adam säger följande angående de många intrycken:

A: Jag tycker ju att vi får lite för mycket information. Lite överflödigt är det. Mycket

liksom… jag tror även det kan vara en uppfattning av liksom att man känner att det… att

världen kanske blir sämre för att man får alla liksom, går runt med mer medier liksom, vi

läser ju varje dag, vi går in på våra sociala medier och så ser vi att det alltid är något hemskt

som händer liksom, det gjorde man inte för tio år sen. Men sen kanske idag är likadant som

för tio år sen, det är ingenting som… jag känner ju att världen blir sämre men det kanske inte

är så

På detta sätt reflekterar informanten kring sin egen världsbild hur medier har bidragit till formandet av den. På ett liknande sätt beskriver även Benjamin hans upplevelser av de mediala intrycken, och hur de påverkar hur han ser på sin egen förmåga till påverkan:

B: det beror på lite hur man ser på det, men jag tror ändå att samhällsutvecklingen och media

och allting har gjort att det är så mycket informationskällor och det är så mycket intryck, så

man har svårare att föreställa sig, som ung, att det jag gör får verkliga konsekvenser

Utifrån dessa citat går det att utläsa hur informanterna aktivt reflekterar kring nyheters inverkan på sin världsbild, och vad dessa gör med tilltron till den egna möjligheten att påverka.

Anthony Giddens har i Modernitetens följder skrivit om hur det inom sociologin har beskrivits att leva i den moderna världen.39 Giddens liknar samhället med "Jagannath", en skenande maskin som hotar att krossa allt i dess väg och att den är bortom vår kontroll. Detta menar Giddens är något som gör att vi känner ontologisk otrygghet.40 Det finns alltid överhängande risker som vi är medvetna om, och den ängslan som människor känner inför 38 Giddens, 1996, s. 39. 39 Ibid, s. 130. 40 Ibid, s. 131.

18

dessa är kopplade till en upplevelse av att det inte finns något man som enskild individ kan göra för att påverka utvecklingen.41 Giddens menar att den brist på kontroll som många känner gällande sina levnadsförhållanden är verklig.42 Detta presenterar han som bakgrund till hur man kan förstå engagemang, och i denna studie blir detta ett sätt att tolka känslan av hopplöshet som kan utläsas ur informanternas citat. Enligt Giddens bryts hopplösheten ofta av med faser av aktivt engagemang, även bland de som brukar förhålla sig likgiltigt. Detta då det hör till moderniteten att aktivism uppstår, snarare än privatism.43 Bortsett från detta menar Giddens också att alla individer har ett visst handlingsutrymme för påverkan, och att de inte är maktlösa gentemot världens betingelser. Däremot menar han, i detta citat gällande miljöproblem, att

Om man ska kunna få bukt med de hot som är förbundna med raseringen av jordens

ekosystem, krävs det oundvikligen globala insatser på en nivå som ligger långt bortom den

individuella handlingen. Men omvänt går det inte att bekämpa dessa hot effektivt såvida inte

varje enskild individ reagerar och ställer om sitt liv44

Denna syn speglas på olika sätt i informanternas utsagor. Som enskild individ går det alltid att påverka småskaligt, att exempelvis öka medvetenheten i en viss fråga och engagera sig inom vissa frågor. Men informanterna upplever trots detta en relativt liten förmåga att kunna bidra till att ändra problematiska strukturer som kan anses definiera vår samtid. Sammanfattningsvis kan vi se att skärningen mellan individen och kollektivet blir centralt i förhållande till det globala samhället. Att kunna respektive att inte kunna påverka samhällsutvecklingen blir en slags dualism, då vi kan se en essens i individualismen som återkommer på olika sätt såväl i informanternas utsagor som i teoribildningen om det senmoderna samhället.

 

41 Giddens, 1996, s. 137. 42 Ibid, s. 136. 43 Ibid, s. 139. 44 Anthony Giddens, Modernitet och självidentitet (Göteborg, 1997), s. 261.

19

Avslutande diskussion  

Studiens deltagare har på olika sätt uppvisat en stor tilltro till individens möjligheter att kunna göra skillnad och påverka samhällsutvecklingen. Dock blir upplevda hinder och motsättningar ofta uppenbara. Med utgångspunkt i idén om samhällets senmodernitet skulle detta kunna förklaras med att individer känner en viss maktlöshet inför de globala samhällsproblem som de på olika sätt möter, på grund av avsaknad av kontroll. Media kan anses spela en avgörande roll i skapandet av hur världen upplevs, och har i informanternas utsagor också utpekats som centralt för att forma den egna upplevda förmågan att kunna påverka. Människan i det senmoderna samhället kan känna en omöjlighet i att värja sig från stora mängder intryck, och i att tidsmässigt kunna förena de egna livsprojekten med att förhålla sig aktivt till samhällsproblem och risker. Trots den stora mängden information som ständigt är tillgänglig kan en känsla uppstå av att inte besitta tillräckligt med kunskap om vad som är möjligt att åstadkomma, eller vetskap om hur man kan omsätta kunskapen i praktiken.

Globalisering är idag ett påtagligt fenomen, vilket också reflekteras i denna studies empiri. I den globala världen uppstår en mängd olika dilemman för identiteten, och det blir ofta komplext att förhålla sig till kollektivet i det allt mer individualiserade samhället. Individen tar enligt vissa teoretiker i allt högre grad avstånd från olika kollektiva identiteter, men i förhållande till samhällsengagemang och påverkan har vi i denna studie kunnat konstatera att vikten av ett kollektiv fortfarande är centralt, då samhörighetskänslan är fundamental för att uppleva att det är möjligt att sträva mot gemensamma mål. Att skapa och upprätthålla kollektiva identiteter i det globala samhället kan dock uppvisa en mängd svårigheter. Giddens anser att individen i allt högre grad skapar sig själv på olika sätt och är tvungen att fatta aktiva val gällande vem man vill vara. Då det idag konstant är möjligt att motta information från jordens alla hörn, påverkas identiteten av detta till den grad att det till slut blir svårt att göra någonting som inte redan har en global konnotation.45 Om en kollektiv gemenskap är något som upplevs nödvändigt, blir det således av intresse att fråga sig hur detta egentligen kan skapas i dagens reflexiva och individualistiska samhälle. Hur kan socialt kapital och förtroende mellan människor uppstå i en värld där så många dimensioner av vardagslivet ska samexistera? Hur går det att på detta sätt förena det individualistiska med strävan efter kollektiva mål i globala frågor? Framtiden får utvisa hur vi i framtiden kommer att förhålla oss till varandra och de problem som omger oss. Det kan bli angeläget att utforma nya former för kollektiv gemenskap i samhället.

45 Tony Spybey,"The Constitution of Global Society", i The temporary Giddens, red. Christopher G.A Bryant & David Jary (Palgrave, 2001), s. 148.

20

Referenser  

Tryckta  källor  

Amnå, Erik, Jourhavande medborgare. Samhällsengagemang i en folkrörelsestat (Lund, 2008). Amnå, Erik, Ekman, Joakim "Politiskt deltagande och andra former av samhällsengagemang: en typologi" i Politik, protest, populism. Deltagande på nya villkor, red. Joakim Ekman & Jonas Linde (Malmö, 2010) s. 34-60. Back, Christina, Berterö, Carina "Interpretativ fenomenologisk analys", i Handbok i kvalitativ analys, red. Andreas Fejes & Robet Thornberg (Stockholm, 2015) s. 148-161. Beck, Ulrich, Risksamhället. På väg mot en annan modernitet (Göteborg, 2000). Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2011). Dahlstedt, Magnus, Aktiveringens politik. Demokrati och medborgarskap för ett nytt millennium (Stockholm, 2009). David, Matthew & Sutton, Carole D., Samhällsvetenskaplig metod (Lund, 2016). Ekman, Joakim & Linde, Jonas "Inledning" i Politik, protest, populism. Deltagande på nya villkor, red. Joakim Ekman & Jonas Linde (Malmö, 2010) s. 7-33. Giddens, Anthony, Modernitetens följder (Lund, 1996). Giddens, Anthony, Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken (Göteborg, 1997). Johanson, Anders "Postengagemanget. Om subjektivering och reifiering på sociala medier", i Digital politik. Sociala medier, deltagande och engagemang, red. Eric Carlsson, Bo Nilsson & Simon Lindgren (Göteborg, 2015). Johansson, Thomas "Anthony Giddens och det senmoderna", i Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker, red. Per Månson. (Lund, 2015) s. 415-448. Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2014). Putnam, Robert D., Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Community (New York, 2000). Spybey, Tony "The Constitution of Global Society", i The Contemporary Giddens. Social Theory in a Globalizing Age, red. Christopher G.A. Bryant & David Jary. (Palgrave, 2001) s. 147-167.

21

Otryckta  källor  

Ungdomsstyrelsen, Unga med attityd. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie (2013) https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/publikation-unga-med-attityd2013.pdf (2017-03-10) Regeringskansliet, Delta och påverka (2015), http://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/det-demokratiska-systemet-i-sverige/delta-och-paverka/ (2017-03-02)