Utbildningför ett bra liv

10 utgångspunkter för TCOs idé för högskolan och5 röster om den högre utbildningen

Denna skrift är framtagen inför Utbildning för ett bra liv – 2008 års utbildningspolitiska konferens. Arrangerad av TCO. Den 7 mars 2008.

Intervjuer och text: Kristina Persdotter, utbildningspolitisk utredare TCOProduktion: TCO/HETryck: CM Digitaltryck, Bromma, mars 2007Foto: sid 7: Ulla Montan sid 11: Pawel Flato sid 14: Hans Karlsson sid 20: Linus Hallsénius

�

InnehållFörord........................................................................................ 4UtgångspUnkter.1–2.................................................................. 5åsa.lInderborg:..”MIn.klassresa.började.Med.UtbIldnIngen”............................... 6UtgångspUnkter.3–4.................................................................. 9lars.leIjonborg:..”de.nya.jobben.kräver.Mer.kUnskap”...................................... 10UtgångspUnkter.5–6................................................................ 12kerstIn.norén:..”Fånga.stUdenterna.där.de.står”.......................................... 13UtgångspUnkt.7....................................................................... 15Carl.sahlIn:..”ett.IntellektUellt.självFörtroende..soM.Ingen.kan.ta.IFrån.MIg”..................................................... 16UtgångspUnkter.8–9................................................................ 18hanna.hallIn:..drIven.av.kUnskapstörsten...................................................... 19UtgångspUnkt.10..................................................................... 22

�

F inns det någon som tror att Sverige kommer att klara konkurrensen bättre med en sämre utbildad

arbetskraft? Jag har inte träffat någon som svarat jakande på den frågan.

I den globala, starkt konkurrensutsatta ekonomin är välutbildade människor och forskning en förutsättning för en hållbar tillväxt. Det handlar om att nå ökad produktivitet, en bevarad och utvecklad välfärd samt en fördjupad demokrati. Utbildning av hög kvalitet har kommit att bli samhällets mest värdefulla tillgång.

Globaliseringen innebär att omställnings-takten i ekonomin ökar och jobben får en kortare livslängd. Det finns därmed ett allt större behov för individer och företag att klara av snabba omställningar och att ta till sig ny kunskap. De nya jobben kommer ofta att kräva hög produktivitet och hög utbildning. Kunskapskraven har därmed ökat väsentligt och det skapas ständigt fler jobb för dem med hög utbildning. De länder som investerar mest i individernas utbildning och trygghet i omställningen kommer således att klara sig bäst. Sverige

behöver därför ha höga ambitioner i hela utbildningssystemet.

Arbetsmarknaden blir alltmer globalt inte-grerad. Sverige konkurrerar med snabbt växande ekonomier som har välutbildad arbetskraft. En hög utbildningsnivå är inget unikt för Sverige. Det som möjligen skiljer ut Sverige är att vi under de senaste decennierna alltmer betonat självständig-het och kritiskt tänkande. Det gör att Sverige har skaffat sig en position i världen som en ekonomi med kreativa och föränd-ringsbenägna individer. Detta är något som behöver förstärkas ytterligare för att nå framgång i den globala konkurrensen.

Jag har formulerat tio utgångspunkter för TCOs idé för högskolan som kommer att ligga till grund för TCOs kommande arbete inom det utbildnings-politiska området. De presenteras här tillsammans med fem olika röster om den högre utbildningen.

Sture Nordh, Ordförande TCO

Förord

�

Högre utbildning utgör ett viktigt bidrag till samhällsutvecklingen men den är också ett löfte om en bättre framtid för den enskilde. En bra utbildning utgör den bästa språngbrädan till ett bättre liv på många sätt, inte minst ekonomiskt. Välut-bildade människor blir också i mindre grad inlåsta på arbetsmarknaden. De har större möjligheter att söka sig vidare till andra jobb och arbetsplatser.

En bra utbildning förbättrar också människors förutsättningar att aktivt delta i samhällsutvecklingen eftersom utbildning ger förbättrade möjligheter att förstå, analysera och förhålla sig till förändringar liksom en större förmåga att uttrycka sig. På så sätt bidrar utbild- ning till att skapa en levande demokrati, större jämlikhet och ett aktivt medborgar-skap.

Sverige har mycket starka statsfinanser. Det finns framöver ekonomiskt utrymme som bör satsas på utbildning. Satsningar på utbildning är den bästa investering för framtiden som Sverige kan göra. Ett land som Sverige måste konkurrera

med kunskap. Det kräver höga utbild-ningsambitioner bestående av satsningar på att öka antalet platser i högskolan och att förbättra utbildningskvaliteten genom att öka antalet kronor satsade per student.

1).UtbIldnIng.För.ett.bra.lIv

2).sverIge.har.råd.att.satsa.Mer.på.högre.UtbIldnIng

�

Å sa Linderborg är historiker, författare och kulturskribent. Åsa avlade sin doktorsexamen

vid den historiska institutionen vid Uppsala universitet 2001. Hon skriver nu regelbundet för Aftonbladets kultursida och 2007 utkom hennes självbiografiska uppväxtskildring Mig äger ingen som nomi- nerades till August-priset.

Hur ser dina föräldrars utbildnings-bakgrund ut? – Pappa hade sju års grundskola. Han jobbade på metallverket hela sitt vuxna liv. Mamma har sex års grundskola och har gjort karriär inom den offentliga sektorn så som kvinnor har kunnat göra i Sverige. Hon har jobbat på arbetsförmedlingen och började som sekreterare men slutade som chef. Hon imponerar alldeles oerhört på mig.

Ingen av mina föräldrar har långa utbild- ningar men de har haft väldigt starka intellektuella intentioner. De är bildade; de läser mycket, de hänger med i samhälls- debatten och är intresserade av samhälls-kritik, de njuter av abstrakt konst, svår-tillgänglig musik och går på teater. Jag

är den första på min pappas sida som läste på universitet. Men när min mamma gifte om sig så gifte hon sig med

en man som var akademiker och det var en fantastisk klassresa för henne. Min styvfar Lasse uppmanade mig att plugga.

Tror du att du har börjat plugga om din styvfar inte varit akademiker? – Det är en väldigt bra fråga. Jag hade inte en tanke på att plugga vidare. Men sedan blev jag ombudsman för vänster- partiets ungdomsförbund och där förstod jag vikten av att utbilda sig. Men jag hade

”MIn.klassresa.började.Med.UtbIldnIngen”.. . Åsa Linderborg

”Jag tror på utbildning. När jag vet vad den betytt för mig så förstår jag vad den kan betyda för andra.”

7

också en halvsyrra med en annan klass- bakgrund än jag och när jag såg att det var självklart för henne att läsa vidare så tänkte jag: varför inte jag?

Jag började läsa till gymnasielärare i svenska och historia men innan jag var färdig kom jag in på forskarutbildningen i historia och några år senare var jag doktor. Snabbt därefter fick jag ett stort

forskningsanslag från Riksbanken. Men jag ville inte vara kvar inom akademin och sökte mig därifrån till något som passade mig bättre: kulturjournalistiken.

Vad har utbildning betytt för dig? – Nästan allt. Nej, inte allt, men jag är så oerhört glad över min utbildning. Jag har fått en källkritisk utbildning som jag har nytta av på många sätt, inte minst inom journalistiken. Utbildningen har också öppnat upp möjligheter för mig. Kommer man som ung kvinna med en doktorsavhandling så slår det högt. Min avhandling har varit en murbräcka för att komma in på arenor.

Jag skulle säga att min riktiga klassresa började med utbildningen. Det första året jag pluggade körde jag på alla tentor. Så jag tänkte att det här är ingenting för mig. Men sedan blev jag gravid, fick barn och efter det klarade jag alla mina tentor. Jag fick en identitet i att jag var en ensamstående kvinna som skulle klara av den här utbild- ningen. Jag började också läsa ett ämne som passade mig väldigt bra, nämligen historia som har ett mer samhällskritiskt

�

perspektiv. Det kändes som om att det var det här mitt liv var menat för. Jag förstod världen på ett sätt som jag aldrig gjort förr, det var fantastisk, jag tog ett intellektuellt språng. Det var ett par år där då jag kände att jag var odödlig. Jag tror på utbildning. När jag vet vad den betytt för mig så förstår jag vad den kan betyda för andra. Jag har en tillvaro som helt skiljer sig från min pappas.

Vad skulle du vilja ändra i utbildnings-systemet? – Framförallt skulle jag vilja underlätta ekonomiskt att läsa på högskolan. Studie-medlen är väldigt låga. Jag undervisade under den period som fribeloppet höjdes. Och på institutionen märkte vi att när studenterna fick börja jobba mer så hann de inte med sina studier. Studie-resultaten blev drastiskt mycket sämre. När jag frågade varför de inte presterade bättre och i paritet med de intellek-

tuella resurser de besatt så svarade de att de inte hunnit läsa eftersom de jobbat.

Höjda studiemedel gör också att LO-kollektivets barn vågar läsa på hög- skolan. Många studen-ters föräldrar sticker till dem pengar titt som tätt, det gjorde även min morsa, men det är

ju många som inte har råd att göra det.

Jag tycker också att det är problematiskt att regeringen vill dra ned på de teoretiska ämnena på de yrkesförberedande programmen. Det krävs mer kunskaper i dessa yrken än vad regeringen förstår. Men också för att det blir svårare att gå vidare till högskolan senare i livet. Det blir en mycket längre utbildningsväg. Utbildning för �0–�0 år sedan i Sverige hjälpte till att utjämna möjligheter. Idag förstärker utbildningssystemet klassam-hället.

”Utbildning för 30–40 år sedan i Sverige hjälpte till att utjämna möjligheter. Idag förstärker utbildnings-systemet klassamhället.”

�

Det är önskvärt att fler skaffar sig en högskoleutbildning. Då ska det för den enskilde vara lönsamt att genomgå en sådan. Den som har lagt flera år på att utbilda sig ska ha en lön som motsvarar värdet av sin kompetens och kostnaden av att ägna fler år åt utbildning.

Utbildning visar sig också vara en mycket bra investering. Högskoleutbildade har bland annat högre lön, högre sysselsätt-

ningsgrad och lägre arbetslöshet än de som inte studerat på högskolan. Det hindrar inte att många är felavlönade, inte minst de som arbetar inom kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Dessas kompetens bör värderas på ett korrekt sätt. För små skillnader i lön mellan grupper som har respektive inte har studerat ger svaga incitament att studera vilket inte gynnar Sveriges konkurrenskraft. Utbildning måste löna sig.

3).UtbIldnIng.ska.löna.sIg

Nära �0 procent av dagens 1�-åringar vill studera på högskolan. Vi vill ta till vara på alla människors potential och önskan om att utbilda sig. En högskole-utbildning bör tydligare än idag vara en rättighet på så sätt att samhället ska göra det möjligt för dem som vill utbilda sig att göra det. På samma sätt bör en gymnasieexamen som ger både grundläggande och särskild behörighet till högskolan vara en rättighet under hela livet.

Men vi menar också att den enskilda individen har ett ansvar för sin egen utveckling. Det ansvaret handlar mycket om att ta de chanser som erbjuds för att hålla sig attraktiv på morgondagens arbetsmarknad. Nyckeln till att indi-viden ska kunna ta detta ansvar, är att statsmakten erbjuder förutsätt- ningar som gör detta möjligt. Investe-ringar i utbildningssektorn är en sådan förutsättning.

4).UtbIldnIng.är.en.rättIghet.oCh.en.skyldIghet

10

L ars Leijonborg är högskole- och forskningsminister. Lars var mellan åren 1��7 och 2007 parti-

ledare för folkpartiet.

Var det självklart för dig att gå på gymnasiet och sedan vidare till högskolan?– Ja, det får man nog säga. Min pappa var akademiker och båda mina äldre bröder hade gått gymnasiet. Så gymnasiet var det ingen diskussion om överhuvud- taget och högskolan var också ganska självklar.

Och din mamma? – Mamma har gått �-årig folkskola och var i praktiken hemmafru.

Ångrar du att du läste på högskolan?– Nej, men jag önskar att jag hade läst ett år utomlands.

Om du fick göra visionära förändringar av högskolan, vad skulle du göra då?

– Världen vi kommer att leva i kommer att ställa höga krav på oss. Vi ligger väl till och vi ska absolut inte nedvärdera den högskola vi har. De svenska studenter som åker till andra länder via utbytes- program klarar ju sig oftast bra. Men just

nu är det en stenhård kon- kurrens om de bästa hjär-norna i världen. Därför behöver vi en högskola med

höga krav och en undervisning av hög kvalitet med rimlig tillgång till lärare, bra bibliotek och datorer. Men jag vill också se en högskola som stimulerar till personlig utveckling och nyfikenhet.

Tror du att fler eller färre kommer att behöva en högskoleutbildning i fram-tiden?– Sannolikt fler. Det är en tydlig utveck-ling att jobb kräver mer kunskap. På sikt kommer andelen som behöver ha en akademisk utbildning att öka.

I dagens kunskapssamhälle när 60 pro-cent av dagens 15-åringar säger att de

”de. nya. jobben. kräver. Mer.kUnskap”. . . ....Lars Leijonborg

”På sikt kommer andelen som behöver ha en akade-misk utbildning att öka.”

11

vill läsa på högskolan, ska vi då säga nej till människor som vill utbilda sig?– Nej, i princip inte. Jag är ju liberal och tycker att individens fria vilja ska styra så mycket som möjligt. Om människor är beredda att offra år av sitt liv och att ta lån för att studera ska de ha den möjligheten.

Den breddade rekryteringen har stannat av under de senaste fem åren, vad vill du och regeringen göra åt det?

– Statistiken visar att det ser bättre ut än vad det egentligen är, men tittar man på traditionella akademiska utbildningar domineras de fortfarande av medelklassens barn och etniska svenskar. Det är ett underbetyg åt den integrations- och utbildningspolitik som fördes under många år. Jag skulle säga att termen begåvnings- reserv fortfarande är relevant. Begåv-ningen är jämnt fördelad i befolkningen men när det bara är vissa grupper som går vidare så går samhället miste om mycket.

Men vad tänker du och regeringen göra åt det?– Det kräver en bred ansats. Betydande insatser behöver göras på integrations- området. Inom utbildningssektorn är det vår övertygelse att dessa skillnader grund-läggs tidigt och att det är i grundskolan

snarare än hög-skolan denna s e g r e g a t i o n uppkommer. Att satsa i

grundskolan är en långsiktig strategi men förmodligen är det den enda som får hållbara resultat. Och där tycker vi att vi för en skolpolitik som kommer att gynna det. Detta är inte lätt.

”Om människor är beredda att offra år av sitt liv och att ta lån för att studera ska de ha den möjligheten.”

12

Vi tror att alla människor kan tillägna sig kunskaper och utveckla sin förmåga. Därför får högre utbildning inte vara förunnat en begränsad grupp. Att några skulle vara mer lämpade för manuellt arbete och andra för intellektuellt krävande uppgifter är en syn som vi inte delar. Genom en breddning av den

högre utbildningen kan förmågan hos landets alla människor tas tillvara. Det skapar en god grund för framtida tillväxt och produktivitetsutveckling. Genom utbildningssatsningar ges förut- sättningar för en positiv arbetsmarknads-utveckling, där en låglönearbetsmarknad inte behöver växa fram.

5).tro.på.MännIskans.FörMåga

6).lIvslångt.lärandeI en globaliserad ekonomi med en snabbt föränderlig arbetsmarknad kommer det att vara nödvändigt att kunna varva arbete med studier för att under hela arbetslivet besitta den kunskap och kompetens som krävs. Möjligheterna att lära, lära mer och lära helt nytt behöver vara många. Det behöver därför etableras en väl fungerande infrastruktur till stöd för det livslånga lärandet. Ett system med kompetens-konton eller kompetensförsäkringar fram-står alltmer som en nödvändig reform. Den enskilda arbetstagaren bör kunna få tillgång till en skattemässigt gynnad

sparform, att använda för kompetens- utveckling. Arbetsgivarna bör ges incita-ment att bidra till sparandet.

Om det livslånga lärandet ska bli verklig-het för alla är det viktigt att lärosätenas utbildningsutbud är väl anpassade till de redan yrkesverksammas villkor. Det kräver att utbildningen kan ske flexibelt och att lärosätena har resurser att ge ett utbud av vidareutbildning med både långa och korta kurser samt program på både grundläggande och avancerad nivå.

1�

K erstin Norén är professor i svenska och rektor för Karlstad universitet. Kerstin har tidigare

undervisat, forskat och innehaft ledande befattningar vid Göteborgs universitet.

Vill du berätta om din utbildnings-bakgrund? – Jag tror att föräldrar pekar ut det som de tror att deras barn ska passa för. Jag läste humanistisk linje på gymnasiet då min pappa uppmuntrade mig att plugga språk. Men efter gymnasiet så minns jag det som om min mamma och syokonsulenten kom överens om att jag skulle gå på lanthushållsskola. Men så var det nog inte egentligen. Men väl på lanthushållsskolan så tyckte rektorn där, som för övrigt var en tuff kvinna som åkte motorcykel, att det skulle passa mig bättre att läsa på universitetet. Jag började så läsa engelska och sedan svenska på Göteborgs universitet. Det var först då som jag fattade att man skulle tänka själv. Att man kunde göra det. Det hade jag inte fattat

under de tidigare tolv åren som jag gått i skolan. I skolan hade jag inte tänkt så mycket. Jag var där och läste vidare eftersom alla andra omkring mig också gjorde det.

Tror du att fler eller färre kommer att behöva en högskoleutbildning i fram-tiden?– Det har varit mycket tal om överutbild-ning på sistone. Det tror jag inte alls på med tanke på hur världen ser ut idag. Det är bra att fler utbildar sig och vill man studera så ska man kunna göra det. Jag tror att om man vill så kan man. Men det är också

samhällets skyldighet att se till att alla medborgare har ett kritiskt tänkande, det är ett nödvändigt

perspektiv i hela utbildningssystemet.

Om du fick ändra en sak i högskolan vad skulle du då ändra?– En sak som har retat mig länge är över-tron på att utbildningen blir bättre om lärarna är disputerade. Jag menar att den pedagogiska förståelsen är viktigare och

”Fånga.stUdenterna.där.de.står”.. . . . . .Kerstin Norén

”Jag tror att föräldrar pekar ut det som de tror att deras barn ska passa för.”

1�

tycker därför att pedagogisk utbildning borde vara obligatorisk för alla lärare och inte bara för nyanställda. Lärare behöver få utbildning i hur man moti- verar och fångar studenter på olika sätt beroende på vilka förväntningar studenterna har. Men det är svårt att tvinga någon som tycker att de redan kan. Ofta är det de lärare som redan är duktiga pedagoger som kommer på de pedagogiska utbildningarna.

På systemnivå så är jag kritisk till det sätt som vi mäter utbildningskvalitet. Kvalitet är svårt att mäta och då tar vi till formella indikatorer som i sig blir väldigt styrande. Det bästa sättet att mäta kvalitet är att mäta vad utbildningen åstadkommit. Till exempel skulle vi kunna studera var den stude- rande jobbar tre år efter utbildningen och hur per- sonen själv och dess chefer och arbets- kamrater tycker att det går. Den typen av undersökningar tycker jag är bra och ger något. Men det är ju mer kostsamma sätt att utvärdera.

Vad är akademisk frihet för dig? – Det är oerhört viktigt med akademisk integritet i det man gör på det sätt att man

står för de resultat man får och väljer de metoder som man anser vara mest lämpande att angripa problemet med. Det ska inte alltid finnas någon total frihet att välja själva problemet. Är man

statligt anställd så ska man forska på det som samhället anser vara viktiga problem även om det är bra att man kan vara med och bestämma kring och föreslå viktiga problem.

”Då fattade jag att man skulle tänka själv. Att man kunde göra det. Det hade jag inte fattat under de tidigare tolv år som jag gått i skolan.”

1�

Ett samhälle som karaktäriseras av lika möjligheter för alla uppvisar inte stora skillnader med avseende på kön, social eller etnisk bakgrund. Det är därför oroande att den sociala och etniska sned-rekryteringen till högskolan fortfarande är stor. I och med att fler högskole-platser tillkom i mitten av 1��0-talet minskade den sociala snedrekryteringen till högskolan. Under åren 1���/�� till och med 200�/0� har andelen högskolenybörjare med sin bakgrund i arbetarhem ökat från 1� till 2� procent av alla nybörjare, samtidigt som andelen nybörjare från högre tjänstemannahem har minskat från �� till 2� procent. Ökningen skedde främst under 1��0-talet och sedan fem år tillbaka har den breddade rekryteringen stannat av.

Målet är att högskolestuderandes sociala och etniska bakgrund, liksom kön, ska motsvara befolkningens i samma åldersgrupp. För att motverka den sociala, etniska och könsmässiga sned-rekryteringen till högskolan behövs tydliga incitament för lärosätena att arbeta för en breddad rekrytering och att göra det som en del av sin ordinarie rekryteringsverksamhet. En långsiktig nationell strategi för en breddad rekry-tering till högskolan bör tas fram.

Det lokala urvalet, som ger lärosätet möjlighet att anta en del av studenterna med hänsyn till andra meriter än betyg och resultat från högskoleprov, bör användas för att värdera fler kompetenser och för att bredda rekryteringen till högskolan.

7).en.högskola.För.alla.I.saMhället

1�

C arl Sahlin är utbildad gymnasie-lärare i samhällsvetenskap och religion. Han har arbetat som

lärare på skolor i Rinkeby, Akalla och Kista samt även som biträdande rektor på Fittjaskolan. Carl har skrivit två böcker: Högskolepepp och Survival kit – en handbok för nya lärare, arbetat på tidskriften Gringo och idag som marknadsförare på bok-förlaget Natur & Kultur.

Hur ser din utbildnings-bakgrund ut? – Tanken på högskolan när jag gick på gymnasiet fanns inte. Att man först skulle gå i skolan i 12 år och sedan ännu längre verkade inte så smart. Så efter gymnasiet hade jag ingen aning om vad jag skulle göra, jag visste bara att jag gillade fotboll och musik. Men jag började vicka som lärare och tyckte att det var roligt att träffa ungdomar. Mina betyg var dåliga så jag bestämde mig för att läsa upp dem och kom in på ett natur-vetenskapligt basår på lärarhögskolan

som garanterade mig en plats på lärar-högskolan. När basåret var färdigt kändes det fel med naturvetenskap och då gick jag och frågade om jag fick byta till SO-inriktningen. Det fick jag och sedan dess har jag uppskattat varje kurs.

Så högskolan var inte självklar för dig?– Nej, jag är uppvuxen i ett område där

ingen pluggade vidare. Ingen pratade om hög-skola och studier. Även om mina föräldrar, som är akademiker, ofta var på

mig och mina systrar att vi skulle läsa vidare. Föräldrars utbildningsbakgrund är ju det viktigaste för om man ska läsa vidare men det är uppenbart hur mycket området påverkar. I den klass jag gick var det få som var fokuserade på att plugga och jag tillhörde inte dem. När jag efter gymnasiet fick jobb som barpianist i Rio mutade mina föräldrar mig till att börja plugga. De var inte dummare än att de förstod att jag skulle gilla det bara jag började.

”ett.IntellektUellt.självFörtroende.soM.Ingen.kan.ta.IFrån.MIg”..Carl Sahlin

”Jag är uppvuxen i ett område där ingen pluggade vidare. Ingen pratade om högskola och studier.”

17

Om du tittar på de områden där du själv undervisat, vad tänker du kring det?– Det är helt klart så att det är socioekono-miska faktorer som avgör. Jag som lärare kan givetvis upp-muntra elever. Men när jag intervjuat högskolestudenter som kommer från familj och områden som saknar akademisk bakgrund och frågor dem hur det kommer sig att deras vänner inte läste vidare så är svaret nästan alltid detsamma: De tror inte att de skulle klara av det. De tror att de inte

skulle platsa på högskolan därför att alla är så intelligenta där.

Vad gör vi åt detta då?– Det är en 10 000-kronorsfråga. Men om man tittar till skolan och vad den kan göra så måste det finnas en större mångfald av lärare, socioekonomiskt och etniskt sett. Nästan alla lärare har medelklassbakgrund. Det är viktigt för att lärarna ska kunna identifiera sig med sina elever och eleverna med sina lärare.

Vad har utbildning framför allt gett dig?– Utbildning öppnade ögonen på mig. Jag fick upp ögonen för världen! Från det att jag bara brydde mig om vad som fanns i mitt område, mina kompisar och gymmet, så låg plötsligt hela världen för mina fötter. Jag fick analysredskap som jag märker att mina kompisar inte har. Oavsett var jag

är så har jag dessa kunskaper med mig och det är kunskaper som aldrig kommer att gå förlorade. Jag fick också ett intellektuellt självförtroende

som ingen kan ta ifrån mig.

Har du någonsin ångrat att du pluggade vidare? – Nej, aldrig.

”Utbildning öppnade ögonen på mig. Jag fick upp ögonen för världen!”

1�

Den globala konkurrensen hårdnar och allt fler länder satsar på utbildning och forskning på hög nivå. För att Sverige ska kunna hävda sig i konkurrensen måste svensk högre utbildning fortsätta att utvecklas. Ska Sverige förbli en kunskaps-nation måste vi satsa mer.

Ett antal faktorer behöver förbättras:• Studenterna bör få ett ökat antal lärar-

ledda undervisningstimmar och en mer arbetslivsanknuten utbildning.

• Andelen forskarutbildade lärare bör öka och alla lärare ska ha genomgått en pedagogisk utbildning.

• Fler studenter bör få en internationell

erfarenhet och ges goda möjligheter till utlandsstudier.

• Det är av vikt att all högre utbildning genomsyras av ett genus- och mångfalds-perspektiv samt hållbar utveckling.

• Heltidsstudier ska vara heltidsstudier. Kraven i den svenska högskolan ska vara högt ställda.

• Studenternas självständiga påverkan är en av de viktigaste garanterna för en god utbildningskvalitet. Studenters inflytande ska garanteras ett oberoende ifrån lärosätet.

Flera av dessa förändringar kräver större ekonomiska resurser. Anslagen per utbild-ningsplats måste därför ökas.

8).högre.UtbIldnIngskvalItet

Att människor utbildar sig är av största vikt för samhället och studenter ska därför erbjudas en avgiftsfri utbildning och goda studievillkor. Studiemedlets bidragsdel bör därför höjas. Trygghetssystemen är

dåligt anpassade för studenter. Studenter ska kunna känna trygghet vid kortare eller en längre tids sjukdom, vid föräldraskap och arbetslöshet efter studierna. Här behöver förändringar komma till stånd.

9).bättre.stUdIevIllkor

1�

H anna Hallin valdes 200� till ordförande för LSU – Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer. År 200� var Hanna Sveriges ungdomsrepresentant i FNs generalförsamling. Hanna har tidigare varit scoutledare, engagerad i Utrikespolitiska föreningen i Uppsala, Röda korsets ungdomsförbund och Rättvisemärkt.

Hur ser dina föräldrars och din egen utbildningsbakgrund ut? – Min mamma tog inte studentexamen. Hon läste på hus-modersskola för att bli hushållslärare och läste sedan till förskollärare i Uppsala. Idag jobbar hon som rektor på en låg- och mellanstadieskola. Pappa läste olika samhälls- och humanistiska ämnen och valde sedan en inriktning och jobbar med marknadskommunikation sedan dess.

Jag är som min pappa, jag har pluggat en massa olika ämnen i både Sverige och Frankrike. Började läsa idéhistoria för jag tänkte att det skulle göra mig klokare. När jag bodde i Frankrike dog Bourdieu och då fick jag upp ögonen för sociologi. Jag pluggade för att förstå världen och jag förstod att sociologi kanske var ett ämne som kunde hjälpa mig med det. Sociologi är ett mycket nyttigt ämne för att förstå hur makt mellan individer och grupper får genomslag på nationell och global nivå. Och att kunskap är makt. Efter det började jag på Politices magister-

programmet i Uppsala. Men jag visste under hela min uppväxt att jag skulle plugga på

högskolan, jag visste bara inte vad.

Vad har högskoleutbildningen betytt för dig? – Jag drivs av kunskapstörst. Det utvecklar mig personligen att få läsa. Jag vill

drIven.av.kUnskapstörstenHanna Hallin

”Det finns en sådan sorgligt skarp linje mellan teori och praktik i högskolan.”

20

förstå omvärlden och lära mig saker om mig själv och vad jag tycker. Utbildning ger tillgång till andra världsbilder, både genom litteraturen och genom mötet med andra personer. Man ges möjligheten att erövra insikten att bara för att det står i böckerna är det inte sant. Och då mötet med andra människor påverkar en så mycket är det viktigt med en bred rekrytering till högskolan och att utbildningen läggs upp på ett sådant sätt att studenternas olika erfarenheter tas tillvara.

Men du hoppade ändå av din utbild-ning? – Hoppade av och hoppade av? Jag skulle nog säga att jag ramlade ur utbildningssystemet på grund av att min motivation ströps. Jag behövde bli mer utmanad. Den kunskap jag ville ha kunde jag inte få inom högskolan. Och den kunskap jag sökte var inte lika mycket värd inom högskolan. Det är en utmaning det där: att hitta balansen mellan teori

och praktik. För den enskilda människan och för samhället är båda lika viktiga. Men det verkar inte vara det för högskolan. De flesta utbildar sig för att delta i arbetslivet men många vet fortfarande inte efter två års studier vad de ska använda kunskapen till. Kopplingen mellan studier och yrkeslivet borde göras mycket tydligare.

21

Utbildning behöver också ta tillvara människors tankar. Visa att de är viktiga. Mina erfarenheter kring det är skiftande. Några kurser jag läst har gett ett större utrymme för mina egna erfarenheter och gett mig tillfälle att hitta min egen roll i förhållande till kunskapen. En sådan undervisning skapar mer motivation att lära. Att kunna vara med och forma sin utbildning skapar också motivation. För att hålla motivationen uppe är det viktigt med förebilder. Akademin är inte så bra på det där med förebilder. Den verkar sätta sådan tilltro till det skrivna ordet.

Men har du då någon gång ångrat att du läste på högskolan?

– Nej, det är ett privilegium att få lära sig hur man tillgodogör sig kunskap. Att han-tera verktygen för att analysera och påverka. Vilken kraft det finns i att kunna det! Inte minst stärks självförtroendet av att man kan det. Och med utbildning kommer möjligheten att förverkliga sina drömmar.

Vad skulle du framför allt vilja förändra inom högskolan?– Det som jag nämnde innan: att det finns en sådan sorgligt skarp

linje mellan teori och praktik i högskolan. Men också att högskolan måste förstå att ta tillvara på studenternas erfarenheter, att förstå vilken lera det är de hanterar och att det borde vara ett privilegium att få samtala med studenter.

”Jag ramlade ur utbildnings.systemet på grund av att min motivation ströps.”

22

Utbyggnaden av högskolan har minskat de geografiska avstånden till högre utbild-ning för många människor och därmed skapat möjlighet för fler att studera. Etablerandet av fler högskolor i landet har också varit en avgörande faktor för tillväxten.

För att fler än idag ska få möjlighet att studera på högskolan krävs en målmed-veten satsning på högre utbildning och utbyggnad av högskolor och universitet där så behövs. Det är viktigt att det även fortsättningsvis finns ett brett utbud av utbildningar på högskolorna. Ett drastiskt minskat utbud av utbildningar kommer att leda till att färre får möjlighet att

studera det de önskar och därför inte alls välja att studera.

Det finns ett behov av ökad samverkan lärosäten emellan, både inom landet och internationellt, liksom med det omgivande samhället. Utbildning och forskning bör stärkas genom ökad samverkan med avsikten att höja kvaliteten i verksamheten, minska antalet underkritiska miljöer och skapa synergier inom både utbildning och forskning. Utgångspunkten är att lärosätena ges förtroendet att leda detta förändringsarbete och beslut om vilka lärosäten som ska bedriva en viss sorts utbildning och forskning ska utgå från vetenskapliga kriterier.

10).ökad.saMverkan.lärosäten.eMellan..

2�

varFör.ska.Inte.sverIge.ha.den.Mest.aMbItIösa.UtbIldnIngspolItIska.

MålsättnIngen?