”Jag vill leva, istället för att fungera” · 2012. 8. 29. · med Arne Naess kommer enbart detta område av Schelers filosofi att beröras. Den tredje avgränsningen berör

Linköpings universitet

Lärarprogrammet

Sara Löfgren

”Jag vill leva, istället för att fungera” - En litterär jämförelse mellan Arne Næss och Max Scheler

Examensarbete 15 hp Handledare: Fredrik Stjernberg LIU-LÄR-FS-A-12/001--SE Institutionen för Kultur och kommunikation

Sammanfattning Den här studiens syfte har varit att presentera valda delar av den norske filosofen Arne Næss

personliga filosofi, Ekosofi T, samt att vid lämpliga avsnitt jämföra Næss filosofiska system med

den tyske filosofen Max Scheler för att visa på skillnader och likheter mellan dessa filosofers

tankesystem.

Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna har varit att studera böcker av och

om Næss samt artiklar om och böcker av och om Scheler. Materialet har sedan sammanfattats

och systematiserats för att göra materialet mer överskådligt.

En av de valda delar som kommer att presenteras från Ekosofi T är bl.a. tanken om enighet samt

identifiering och självförverkligande. Detta är en central tanke inom Ekosofi T och ett

grundläggande antagande i denna ekosofi är att allt hänger samman samt att en människa har en

förmåga att identifiera sig med andra varelser vilket leder till att det egna privata självet upphör

att existera och man ser att alla varelser är del av ett större själv. I samband med detta

introducerar Næss tanken om självförverkligande. Kopplingen ligger i att en människa genom att

identifiera sig med andra varelser inser att den enskilda människans självförverkligande är

beroende av andra varelsers självförverkligande.

Det är inom detta område som man kan skönja både skillnader och likheter mellan Næss och

Scheler. Skillnaderna ligger i att Scheler anser att identifiering är ett primitivt fenomen och han

betonar att det är väsentligt att det finns en distinktion mellan de båda själven. Likheten ligger i

att både Næss och Scheler talar om att det finns en enhet i universum.

Innehåll 1. Inledning .................................................................................................................................................... 4

1.1 Syfte med frågeställningar .................................................................................................................. 5

1.2 Avgränsningar ...................................................................................................................................... 6

1.3 Tidigare forskning ................................................................................................................................ 7

1.4 Källmaterialet ...................................................................................................................................... 8

1.5 Metod ................................................................................................................................................ 10

1.5.1 Litteratursökning samt genomförande ...................................................................................... 10

1.5.2 Metoddiskussion ........................................................................................................................ 11

1.6 Definitioner ....................................................................................................................................... 12

1.6.1 Ekosofi ........................................................................................................................................ 12

1.6.2 Person ......................................................................................................................................... 13

2. Bakgrund ................................................................................................................................................. 15

3. Resultat .................................................................................................................................................... 17

3.1 Næss Ekosofi T .................................................................................................................................. 17

3.1.1 Enighet samt identifiering och självförverkligande enligt Ekosofi T .......................................... 17

3.1.2 Känslornas roll i Ekosofi T ........................................................................................................... 23

3.1.3 Ekosofi som personlig filosofi ..................................................................................................... 26

3.1.4 Distinktionen mellan den grund- respektive den djupekologiska rörelsen ............................... 28

3.1.5 Kopplingen mellan Næss och skolfrågor .................................................................................... 33

3.2 Jämförelse mellan Arne Næss och Max Scheler ................................................................................ 34

3.2.1 Skillnader mellan Arne Næss och Max Scheler .......................................................................... 35

3.2.2 Likheter mellan Arne Næss och Max Scheler ............................................................................. 38

4. Avslutande reflektioner ........................................................................................................................... 42

4.1 Sammanfattning samt diskussion av fråga 1 ..................................................................................... 42

4.2 Reflektion över kopplingen mellan Næss och skolfrågor .................................................................. 46

4.3 Sammanfattning samt diskussion av fråga 2 ..................................................................................... 48

4.4. Förslag på framtida forskningsområden .......................................................................................... 50

4

1. Inledning

Under min studietid inom det filosofiska ämnet har jag kommit i kontakt med en uppsjö av olika

tankesätt och olika filosofer. I läroboken Filosofisk tanke1 skriven av min handledare på en

gymnasieskola kom jag för första gången i kontakt med den norska filosofen Arne Næss. I nämnd

lärobok behandlades Næss och hans filosofiska system kortfattat. Ett citat som jag fann ytterst

tilltalande lyder följande:

Är inte i själva verket helheten omkring mig, som jag upplever som

levande och jämbördig med mig själv och som är förutsättningen för mitt

aktiva skapande av mina livsbetingelser och förverkligande av mina

livsprojekt, en del av mitt ”jag”? Jo, menar Næss, och därför strider det

mot mina egna intressen om jag förstör den helhet där jag ingår.2

Detta citat fann jag tilltalande av den anledningen att jag fann det kompatibelt med min egna

filosofiska syn och Næss var den första filosof jag kom i kontakt med som framförde åsikter som

tilltalade mig direkt. Det kortfattade stycket om Næss väckte min personliga nyfikenhet och jag

ansåg att det var många begrepp och företeelser som lämnades oförklarade i denna lärobok.

Sålunda beslutade mig för att läsa vidare om Næss. Genom min studietid har jag vid

återkommande tillfällen kommit i kontakt med Næss och mitt intresse för hans filosofi har växt

ytterligare. Under vårterminen 2011 skrev jag en mindre uppsats om ett område av Næss filosofi.

Vid detta arbete ansåg jag att hans filosofi inom detta område kan utsättas för kritik och att det är

många aspekter som jag inte ansåg vara klargjorda.

Av denna anledning har jag valt att fördjupa mig om Næss och hans personliga Ekosofi T. Under

min läsning av Næss har jag kommit till insikt att det är en mer omfattande filosofi än jag hade

förväntat. Sålunda kommer jag enkom att presentera vissa områden av Ekosofi T.

Då jag utförde utomlandsstudier i Leuven, Belgien, kom jag i kontakt med ett antal filosofer som

jag inte haft kunskap om via mina studier i Sverige. En av dessa filosofer är den tyske filosofen

Max Scheler. Schelers filosofi tilltalade mig på ett annorlunda vis än vad Næss filosofi gjorde

genom att jag inte förstod Scheler till fullo, men genom diskussioner och föreläsningar fick jag

1 Andersson, Jan S & Matson, Nils-Göran, Filosofisk tanke, 1998

2 Ibid;96

5

mer klarhet i hans filosofi. Desto mer klarhet jag fick av Schelers filosofiska teorier, desto mer

intresse fattade jag för hans filosofi och jag beslutade mig för att studera hans tankar vidare

individuellt. Då jag återkom till Sverige föreslog min handledare, Fredrik Stjernberg, i en

diskussion att ett lämpligt uppslag för min uppsats var att göra en jämförelse mellan Scheler och

Næss då dessa båda filosofer tilltalade mig.

Genom individuellt studium av dessa båda filosofers system har jag uppdagat att det finns både

skillnader och likheter mellan deras tankar vilket kommer att framgå av den här uppsatsen.

Den här uppsatsen kommer att utgå från valda delar av Næss filosofiska system som sedan

kommer att vid lämpliga avsnitt jämföras med Schelers filosofiska system och deras skillnader

respektive likheter kommer att framföras. Som en additionell del kommer jag även att koppla

Næss filosofiska tankar med skolfrågor. Detta kommer att beröras i resultatet samt diskuteras i

den avslutande reflekterande delen. Detta på grund av att jag studerar vid lärarprogrammet och

det är sålunda relevant för mig.

1.1 Syfte med frågeställningar Huvudsyftet med den här uppsatsen är att presentera och granska valda delar av Arne Næss

personliga ekosofi, Ekosofi T, där T står för hans stuga Tvergastein. Jag kommer att utgå ifrån

följande delar; 1) Tanken om enighet samt identifiering och självförverkligande, 2) Betydelsen av

känslor, 3) Ekosofi som personlig filosofi. 4) Redogörelse över distinktionen mellan den grund-

respektive den djupekologiska rörelsen.

Vidare kommer jag att, inom vissa lämpliga avsnitt, jämföra Næss filosofi med Max Schelers

filosofi för att presentera skillnader respektive likheter mellan dessa två filosofiska system.

Jag har valt att utgå ifrån två följande frågeställningar, varav en av frågorna innehåller fyra

delområden;

1. Vad innebär enligt Ekosofi T tanken om enighet samt identifiering och

självförverkligande? Vad spelar känslor för roll i detta filosofiska system? Vad innebär det

att ekosofi kan ses som en personlig filosofi? Vad är distinktionen mellan den grund-

respektive den djupekologiska rörelsen?

2. Vilka är skillnaderna respektive likheterna mellan Arne Næss filosofiska system och

Max Schelers filosofiska system?

6

1.2 Avgränsningar I denna uppsats förekommer ett antal avgränsningar och följande avgränsningar är motiverade

utifrån både tids- och utrymmesbrist.

De avgränsningar som förekommer i denna studie är för det första att den enkom berör två

filosofer, Arne Næss och Max Scheler, och deras respektive filosofiska system. Anledningen till

att dessa filosofer berörs, är som sagt, att jag finner dem tilltalande.

Den andra avgränsningen innebär att enbart vissa centrala delar av Arne Næss personliga ekosofi,

Ekosofi T, kommer att beröras. Urvalet av ovanstående områden har gjorts med hänsyn till att

dessa fyra områden berörs ingående av Næss samt att dessa områden ter sig vara grundläggande

för en basal förståelse av Ekosofi T. Syftet med denna avgränsning är att då Ekosofi T är en

omfattande och genomgående filosofi är det problematiskt att utreda alla områden inom denna

ekosofi.

På liknande vis kommer enkom vissa delar av Max Schelers filosofi att behandlas. Generellt kan

man säga att Schelers filosofiska tankar har genomgått tre stadier, det första: Der Formalismus in

der Ethik und die materiale Wertethik; det andra: Vom Ewigen im Menschen; och det tredje:

Philosophische Anthropologie3. På grund av att Schelers filosofiantropologi är mest jämförbar

med Arne Naess kommer enbart detta område av Schelers filosofi att beröras.

Den tredje avgränsningen berör tid- och rum perspektivet. Arne Næss var verksam med att

utforma sin ekosofi i Norge under perioden 1970-19904 och sålunda berör denna uppsats enkom

denna tidsperiod. Max Scheler var verksam med att utforma sin filosofiantropologi i Tyskland

under perioden 1927 och framåt. Under detta år skrev Scheler essän Die Stellung des Menschen

im Kosmos och denna essä indikerar att Scheler dras nu åt det antropologiska området. Dock blev

hans skrifter och tankar inom detta område inte utvecklade till fullo innan han dog.5 Sålunda

kommer denna uppsats enkom att beröra denna tidsperiod.

Ytterligare en avgränsning berör tillgången till material. Det material som kommer att användas

för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna är böcker skrivna både av och om Arne

Næss och Max Scheler. Vidare kommer artiklar om Max Scheler att användas i den här

uppsatsen. Då denna uppsats är konsumtionsinriktad kommer jag inte att använda kvalitativa

3 Scheler, Max, The Nature of Sympathy, övers. Peter Heath. 2008;4. På grund av mina bristande språkkunskaper i

det tyska språket har nämnda områden nämnts på originalspråket, då även detta är fallet i nämnda bok. 4 Gjefsen, Truls, Arne Næss. Et liv. 2011; 274

5 Scheler, Max, The Nature of Sypathy, övers. Peter Heath. 2008;24

7

metoder såsom intervju eller observation i någon form för att uppfylla syftet eller att besvara

frågeställningarna.

Den sista avgränsningen rör det utrymme de båda filosoferna kommer att ha i denna uppsats. Då

mitt huvudsakliga syfte är att utreda Ekosofi T blir en naturlig konsekvens att Næss filosofiska

system kommer att ges mer utrymme än Schelers filosofiska system.

1.3 Tidigare forskning Den tidigare forskning som finns inom detta område är relativt begränsad. I den här uppsatsen

kommer jag att beröra boken Ekosofi och etik av Bolof Stridbeck.6 Denna bok kommer att tas upp

i sin helhet i resultatet, men jag ämnar här att kort och sammanfattande redogöra för det

huvudsakliga innehållet i denna bok. Övriga böcker av och om Næss samt artiklar och böcker av

och om Scheler kommer att redovisas i sin helhet i resultatet.

Stridbeck gör, i nämnda bok, en systematisk framställning av olika ekosofer och deras

tankesystem, en av de ekosofer som behandlas är Arne Næss. I avsnittet om Næss redogör

Stridbeck för de mest centrala tankarna inom Ekosofi T som han sedan kritiskt granskar och

kommenterar. De centrala tankarna som berörs av Stridbeck är bland annat Næss definition av

ekosofi,7 hans tankar om livets enighet och att allt hänger samman.

8 Detta kommer till uttryck

genom att Næss utgår från ett relations- och fälttänkande där människan ses som en varelse i

allehanda relationer och att hon förhåller sig till dessa. Detta är sammankopplat med Næss kritik

av den traditionella distinktionen mellan primära och sekundära kvaliteter och sålunda anser han

att det inte är någon skillnad mellan objekt och subjekt i det här avseendet.9

Vidare redogör Stridbeck för Næss syn på förhållandet mellan etiska utsagor och faktautsagor.

Förhållandet består i att människan inte kan härleda etiska utsagor från faktautsagor utan de

härleds från en känslomässig grund och att vid etiska utsagor utgår man från grundläggande

premisser som inte kan bevisas. Därefter berör Stridbeck Næss tankar om självförverkligande och

att alla varelser har rätt att utvecklas samt att självförverkligande och lycka är intimt

sammankopplat.10

Att självförverkliga sig själv får som en konsekvens att man känner lycka.

6Stridbeck, Bolof, Ekosofi och etik. 1993

7Ibid;133

8 Ibid;136

9 Ibid;196

10 Ibid;197

8

Slutligen berörs Næss tankar om karaktärsdragen för den djupekologiska rörelsen och vad som

skiljer den från den grundekologiska rörelsen.11

Sammanfattningsvis kan man säga att Stridbeck gör en systematisk framställning och kritiskt

granskning av flera ekosofier samt hur den ekosofiska rörelsen har växt fram i både Norge12

och

USA.13

Det som, jag dock menar, saknas i den här framställningen är en genomgående framställning av

Næss tankar om känslornas roll samt en grundläggande framställning av hur en ekosofi kan ses

som en personlig livsfilosofi. Båda dessa områden kommer att belysas i denna uppsats. Den

forskning som jag vidare anser saknas är en systematisering och jämförelse mellan Arne Næss

och Max Scheler. Min förhoppning med denna uppsats är att bidra med en sådan jämförelse

genom att lyfta fram både skillnader och likheter mellan dessa filosofer.

1.4 Källmaterialet Då den här uppsatsen är konsumtionsinriktad består källmaterialet av valda böcker både av och

om Arne Næss samt artiklar om och böcker av och om Max Scheler. Dessa kommer, som redan

nämnts, att presenteras i sin helhet i resultatet, men jag ämnar här redogöra för de källkritiska

resonemangen.

De böcker rörande Arne Næss har varit lättillgängliga via Linköpings universitetsbibliotek. De

böcker jag kommer att referera till består framförallt av böcker av Næss som har blivit översatta

från norska till engelska. Jag har sedan översatt relevanta delar av de engelska böckerna till

svenska. Denna översättning kan vara problematisk i det avseendet att vissa engelska ord inte har

någon motsvarighet i det svenska språket. Det föreligger även en översättningsproblematik

genom att det kan finnas vissa norska ord som inte har någon motsvarighet på engelska, t.ex. den

norska termen ”friluftsliv”. Detta medför en problematik genom att vissa meningar kan förlora

sin precisa innebörd genom att det har utförts en översättning i flera steg. Denna problematik har

dock funnits i åtanke under hela skrivandet och jag har strävat efter att göra en precis

översättning. Originaltexten till dessa böcker är skrivna av Næss och sålunda finner jag det

tillförlitligt att de åsikter som framkommer i dessa böcker är ursprungliga.

11

Ibid;187 12

Ibid;11-15 13

Ibid;15-18

9

En annan bok jag kommer att beröra är Ekosofi och etik av Bolof Stridbeck.14

Denna bok är då

inte skriven av Næss själv, utan Stridbeck presenterar centrala delar inom Næss Ekosofi T. Då

boken inte är skriven av Næss själv kan man ifrågasätta om de åsikter som framkommer är Næss

egna åsikter. Då det Stridbeck presenterar överensstämmer med de böcker jag har läst av Næss

själv anser jag dock att det är tillförlitligt att det Stridbeck presenterar är åsikter Næss själv håller.

Det material jag har läst och granskat av och om Max Scheler har varit betydligt svårare att finna

via bibliotek och artikeldatabaser som Linköpings universitetsbibliotek har tillgång till. De

böcker jag kommer att behandla av Scheler är översatta från tyska till engelska. Jag har även här

översatt relevanta delar av Schelers böcker från engelska till svenska. Även vid det här tillfället

föreligger en översättningsproblematik. Denna kommer till uttryck dels genom att det finns vissa

engelska ord som inte har någon motsvarighet i det svenska språket och dels för att i

översättningen förekommer det ibland centrala begrepp på tyska, dessa begrepp kommer att i

vissa delar av uppsatsen nämnas på originalspråket för att inte skapa missförstånd rörande

begreppen.

De artiklar jag kommer att granska är skrivna om Scheler på engelska. Dessa artiklar fanns

tillgängliga via Linköpings universitetsbiblioteks artikeldatabas, Academic Search Premier. Även

vid dessa artiklar föreligger samma översättningsproblematik, men jag strävar även här efter att

göra en precis översättning. Ytterligare ett problem med dessa artiklar är att de inte är förstahands

källor, skrivna av Scheler. Detta är ett problem jag är medveten om, men jag har, i möjligaste

mån, jämfört artiklarna med de böcker av Scheler jag kommer att presentera. Böckerna av

Scheler anser jag vara mer tillförlitliga än artiklarna om Scheler på grund av att jag utgår från att

de åsikter som framförs i böckerna är de åsikter som Scheler själv håller. Ytterligare en

problematik som föreligger är att Scheler publicerade en rad olika artiklar under sina levnadsår.

Dessa artiklar har jag dock inte haft tillgång till via Linköpings universitetsbiblioteks artikelbaser

och de flesta artiklarna Scheler skrivit har inte blivit översatta från tyska till engelska, t.ex. Die

Stellung des Menschen im Kosmos skriven 1927.15

14

Stridbeck, Bolof, Ekosofi och etik. 1993 15

Scheler, Max, The Nature of Sympathy. Övers. Peter Heath. 2008;24

10

1.5 Metod I samhällsvetenskaplig forskning brukar man skilja mellan kvantitativ och kvalitativ forskning.

Bryman16

menar att skillnaden ligger i att den kvantitativa forskningen kan sägas vara en

forskningsstrategi som bl.a. betonar kvantifiering då det gäller insamling och analys av data. Den

kvalitativa forskningen, å andra sidan, fokuserar bl.a. på ord samt att man som forskare anammar

ett tolkande synsätt.17

Då detta är en litteraturstudie kommer jag att använda mig av den

kvalitativa forskningsmetoden. Detta är för att jag enkom kommer att beröra två filosofer, Arne

Næss och Max Scheler, samt valda delar av deras filosofiska system. Sålunda kommer jag att

fokusera på att tolka dessa filosofers tankar för att uppfylla mitt syfte och besvara mina

frågeställningar.

1.5.1 Litteratursökning samt genomförande

I den inledande fasen av arbetet har jag samlat in en mängd litteratur som har berört både Arne

Næss och Max Scheler. Denna litteratur har sedan lästs i sin helhet med syfte att få kunskap om

de både filosofernas teorier.

Därefter har jag utifrån de frågeställningar som jag har utformat gjort ett urval av det material jag

hade till mitt förfogande. Urvalet av det material som berörs i den här uppsatsen kommer att

göras utifrån ett s.k. målstyrt urval. Denna metod går ut på att forskaren väljer ut enheter, så som

dokument och avhandlingar, som har en direkt hänvisning till det aktuella syftet och

frågeställningarna.18

Det målstyrda urvalet kommer till uttryck genom att under läsningen av

Næss har jag valt ut de textpassager och litteratur som har direkt hänvisning till de områden av

Ekosofi T jag har valt att beröra. Min förhoppning med detta urval är att bidra med en förståelse

rörande dessa områden och sålunda kommer jag att utelämna vissa textpassager i och med att de

inte har relevans för uppsatsens frågeställning.

En av huvudböckerna av Scheler, Formalism in Ethics and Non-Formal Ethics of Values. A new

Attempt toward the Foundation of an Ethical Personalism, 19

kommer inte att läsas i sin helhet,

utan relevanta delar kommer att läsas och presenteras. Syftet med att enbart presentera valda

delar av Scheler är att dessa delar är mest jämförbara med Næss filosofiska system. Övrig

litteratur av och om Scheler kommer att läsas och presenteras i sin helhet och därefter kommer

16

Bryman, Alan. Övers. Björn Nilsson, Samhällsvetenskapliga metoder. 2011 17

Ibid;40 18

Ibid;350 19

Scheler, Max. Övers. Manfred S. Frinks & Roger L. Funk. Formalism in Ethics and Non-Formal Ethics of Values, A new Attempt toward the Foundation of an Ethical Personalism. 1973

11

innehållet att sammanfattas och systematiseras. Systematiseringen kommer att ske genom att

lämpliga delar av Schelers filosofiska system kommer att jämföras med Næss filosofiska system

för att, utifrån min tolkning, uppmärksamma skillnader och likheter mellan dessa båda filosofer.

Under den här fasen i arbetet har jag haft Næss filosofiska tankesystem som utgångspunkt. På det

viset har jag valt att enbart presentera de delar av Schelers filosofiska system som har en

koppling till Næss filosofiska system. I den här fasen av arbetet har jag även använt mig av det

målstyrda urvalet för att presentera lämplig litteratur för att besvara frågeställning 2. Detta

kommer få som en konsekvens att materialet som berör Scheler har blivit kraftigt reducerat under

arbetets gång.

Den litteratur som har använts för att besvara frågeställningarna har sökts via Linköpings

universitetsbibliotek samt artikeldatabasar som Linköpings universitetsbibliotek har tillgång till.

Den artikeldatabas som har används är Academic Search Premier. Anledningen till att inte fler

artikeldatabaser har använts är för att det var enkom ovanstående artikeldatabas som hade tillgång

till artiklar om Scheler. För att begränsa sökresultatet har jag använt mig av vissa centrala

nyckelbegrepp eller s.k. sökord. Då syftet för denna uppsats är att presentera Arne Næss och Max

Scheler har jag valt att inledningsvis söka på deras respektive namn. Då jag genomförde en

sökning på Næss fann jag ett flertal intressanta böcker. Efter läsningen fann jag att informationen

om Næss var tillräcklig och sålunda har jag inte använt mig av några elektroniska artiklar för att

redogöra för Næss filosofiska system. Då jag genomförde en sökning på Scheler fann jag ett

flertal intressanta artiklar. Dock har jag utökat sökorden för att finna relevant litteratur om

Scheler och sålunda har sökordet Philosophicalanthropology även använts. För att finna

ytterligare relevant litteratur om Scheler har jag även använt mig av tjänsten Google Scholar och

de sökord som användes vid denna sökning var Max Scheler samt Philosophicalanthropology.

1.5.2 Metoddiskussion

Jag har valt en kvalitativ ansats för att jag är ute efter att bidra med en förståelse kring de

områden av Ekosofi T som jag har valt att belysa i den här uppsatsen. Som jag nämnde i avsnittet

1.2 Avgränsningar har jag gjort detta urval för att det ter sig som att dessa områden är centrala för

att få en basal förståelse av Næss filosofiska system. Om jag hade använt mig av en kvantitativ

ansats kunde ett lämpligt tillvägagångssätt varit att beröra ett flertal andra aspekter av Ekosofi T.

Den kvalitativa ansatsen har även valts för att besvara den andra frågeställningen. Syftet med att

använda den kvalitativa metoden är att jag har tolkat materialet rörande Scheler för att bidra med

12

en förståelse kring skillnader och likheter mellan Næss och Scheler. Om jag hade valt den

kvantitativa metoden kunde ett lämpligt upplägg för uppsatsen varit att beröra samtliga aspekter

av Schelers filosofiska system. Under min läsning av både Næss och Scheler visade det sig att det

finns vissa områden som Næss belyser, men som Scheler inte belyser, samt att det finns områden

som Scheler belyser, men som Næss inte behandlar. Av den anledningen kommer jag inte beröra

dessa aspekter av de båda filosoferna då jag finner att graden av relevans är tveksam. Syftet med

att enkom beröra vissa aspekter av Schelers filosofiska system samt att jämföra dessa med

passager inom Næss filosofiska system är att erhålla en förståelse kring de beröringspunkter som

kan finnas mellan dessa båda filosofer. Sålunda finner jag det tveksamt att en presentation av de

passager där man inte kan finna beröringspunkter mellan Næss och Scheler hade bidragit till en

förståelse om de respektive filosofernas teorier som skulle haft relevans för syftet eller den andra

frågeställningen. I den här fasen av arbetet har jag även tagit hänsyn till omfattningen av den här

uppsatsen. Om uppsatsen hade varit mer omfattande kunde ett intressant tillvägagångssätt även

varit att även belysa dessa passager i en större utsträckning.

Det målstyrda urvalet har gjorts med hänsyn till att de frågeställningar som jag har valt att utgå

från i den här uppsatsen har varit begränsade. Sålunda har jag varit medveten om de områden jag

har strävat efter att redogöra för. Om jag hade använt den kvantitativa metoden hade en annan

urvalsmetod varit lämpligare, men då syftet med den här uppsatsen är att dels presentera ett

begränsat urval av Næss filosofiska system samt ett begränsat urval av Schelers filosofiska

system fann jag det lämpligt att använda mig av ett målstyrt urval för att uppfylla mitt syfte samt

besvara mina frågeställningar.

1.6 Definitioner

I denna uppsats kommer vissa begrepp att användas och för att undvika missförstånd följer här

nedan en kort beskrivning av de mest centrala begreppen. De begrepp som inte definieras här

kommer att definieras i resultatet.

1.6.1 Ekosofi

Ekosofi är, enligt Næss, en ny typ av filosofi med syftet att alla levande varelser ska överleva den

hotande miljökrisen. Ekosofi innebär en filosofisk grundsyn som är inspirerad av

13

livsförhållandena i biosfären, med fokus på det som framträder inom ekologi. Denna filosofi

innefattar även en ekologisk orienterad socialantropologi.20

Vidare beskriver Næss en ekosofi som en filosofi som är i ekologisk harmoni. En sådan filosofi

har ett vidare normativt synsätt i det avseendet att den innehåller normer, regler, förutsättningar,

uppfattningar om prioriterat värde och hypoteser om förhållanden i vårat universum.

Slutligen hävdar Næss att detaljerna för en ekosofi kommer att uppvisa många olika varianter på

grund av påtagliga lokala skillnader rörande t.ex. förorening men också normativa värde

prioriteringar.21

Alan Bergson och Bill Devall menar att termen ”ekosofi” refererar, enligt Næss,

till personliga livsfilosofier.22

På grund av att en ekosofi ses som en personlig livsfilosofi kan

den personliga ekosofin komma att revideras allteftersom en människas livssituation förändras.23

Næss framför också en distinktion mellan ekosofi och ekologi som vetenskap. Man kan säga att

en ekosofi har ekologin som grund, dock kan man inte härleda normer för handlande från ekologi

som vetenskap. Ekologin framhäver och formulerar verifierbara och falsifierbara hypoteser om

världen, men det förekommer aldrig några normativa eller värdeladdade påståenden om

världen.24

1.6.2 Person

Formalism säger att personen, essentiellt sett, inte är något annat än ett logiskt subjekt av

rationella handlingar, med andra ord, handlingar som följer ur ideala lagar. Personen är utföraren

av rationella handlingar.25

Enligt Scheler kan personen sägas existera just i de handlingar den

utför, eller i de möjliga handlingar den kan utföra.26

Sålunda är personen fundamentet för alla

olika handlingar som både utförs och har möjlighet att bli utförda.27

Av den anledningen kan inte

en konkret handling förstås fullt ut utan att man kan föreställa sig essensen hos en person.28

Scheler påstår vidare att hela personen finns i varje konkret handling och hela personen varierar i

och genom varje handling, dock blir inte personen förstörd eller varierar som ett ting i tiden.29

På

20

Stridbeck, Bolof, Ekosofi och etik. 1993;133 21

Ibid;32 22

Næss, Arne, Ecology of wisdom: Writings by Arne Naess. Red. Alan Bergson & Bill Devall, 2008;3 23

Næss, Arne, Ecology, community and lifestyle: outline of an ecosophy. Övers. David Rothenberg, 1989;37 24

Næss, Arne, Livsfilosofi; ett personligt bidrag om känslor och förnuft. Övers. Mona C. Karlsson 2005;121 25

Scheler, Max. Formalism in Ethics and Non-Formal Ethics of Values. A new Attempt toward the Foundation of an Ethical Personalism. Övers. Frings, Manfred S. & Funk, Roger L, 1973; 371 26

Ibid;382-383 27

Ibid;383 28

Ibid;384 29

Ibid;385

14

det viset kan man säga att en person är solid och inte temporär. På grund av att personen lever

just i upplevelsen av sina möjliga upplevelser och de upplevelser personen upplever är det ingen

idé att försöka finna personen i tidigare upplevelser.30

30

Ibid;386

15

2. Bakgrund

Detta kapitel kommer att presentera både Arne Næss och Max Scheler och den kontext som de

var verksamma i. Min förhoppning är att läsaren ska få en förståelse för det samhälle och den

hisoriska kontext som de båda filosoferna presenterade sina idéer i.

Arne Næss (1912-2009) var främst verksam i Norge. Dock reste Næss i övriga världen, dels för

studier samt för att gästföreläsa vid olika universitet.31

Av den anledningen är det problematiskt

att beskriva det samhälle Næss levde och verkade i då han stora delar av sitt liv befunnit sig i ett

flertal länder. Næss blev tillsatt som professor vid universitetet i Oslo år 193932

och under tiden

1939-1970 sökte han genomföra en rad förändringar inom undervisningsformerna för filosofin

bl.a. genom att försöka inkorporera filosofin med övriga akademiska områden.33

Emellertid fann

Næss rollen som professor problematisk och han kände att han fungerade, mer än han levde.34

Då

han avgick från sin post 1970 började han intressera sig för att utforma sin egen filosofi.35

Värt

att notera för förståelsen av Næss filosofi är att han under sitt liv varit intresserad av

bergsklättring och han är känd bl.a. för klättringsexpeditionen till Tirich Mir 1950.36

Då Næss avgick som professor strävade han efter att utreda en koppling mellan Spinozas

glädjebegrepp samt naturglädjen Næss kände själv. Överlag kan man säga att Næss strävade efter

att identifiera sig med allt i naturen och naturen som sådan fungerade som hans tillflyktsort.37

Värt att notera i det här sammanhanget är att Næss och ett flertal andra personer grundlade 1969

”Samarbeidsgruppen for natur- og miljøvern” (snm). Denna grupp förespråkade en jämlikhet

mellan människan och naturen samt en reduktion av den mänskliga exploateringen av naturen.38

Det är alltså under den här perioden, 1970-1990, som Næss utformar sin Ekosofi T och får titeln

ekosof. Næss filosofi kommer att presenteras i sin helhet i resultatet.

31

Gjefsen, Truls, Arne Næss. Et liv. 2011 32

Ibid;119 33

Ibid;373 34

Næss, Arne, Livsfilosofi. Ett personligt bidrag om känslor och förnuft. Övers. Mona C. Karlsson. 2005;209 35

Gjefsen, Truls, Arne Næss. Et liv. 2011;273-274 36

Ibid;188 37

Ibid;274 38

Ibid;276

16

Max Scheler (1874-1928) är främst känd som en tysk metafysiker39

men man kan dock skönja tre

olika stadier i hans filosofiska karriär; det första Der Formalismus in der Ethik und die materiale

Wertethik; det andra: Vom Ewigen im Menschen; och det tredje: Philosophische Anthropologie.40

Då Scheler föddes dominerades den intellektuella scenen i Tyskland av två konkurrerande skolor;

en idealistisk skola som hade sina rötter i tankarna av Immanuel Kant och den andra hade en

stark materialistisk riktning och som hade sina rötter i tankarna av Jeremy Bentham. Denna skola

hade fått mycket popularitet på grund av texterna av John Stuart Mill. För en filosof under den

här tiden fanns det ingen intellektuell medelväg, man var tvungen att välja den ena eller den

andra skolan.41

Scheler, å sin sida, var influerad av filosofen Franz Brentano. Brentano hade, under tiden då

Scheler föddes, publicerat verket Psychologie vom empirischen Standpunkt och detta verk

signalerade ett startskott för en ny inflytelserik filosofisk rörelse, som Scheler sedan anslöt sig

till.42

Senare publicerade Brentano sin etiska teori i boken The Origin of the Knowledge of Right

and Wrong där han kritiserar de båda dominerande skolorna samt presenterade sin egen syn på

etik. Brentano pläderar för att människans medvetande kan skilja mellan moraliskt rätt och fel på

samma sätt som hon kan skilja mellan sant och falskt.43

Schelers filosofi bör ses som en

uppföljning av Brentanos etik, emellertid var han ingen lärjunge till Brentano, utan man ska

snarare se honom som en självständig filosof från Brentano.44

Schelers tankar kommer att presenteras i sin helhet i resultatet, men sammantaget kan man säga

att Scheler är influerad av Brentano samt att han i ett flertal passager kritiserar Kants tankar om

det kategoriska imperativet.

39

Scheler, Max, The Nature of Sympathy. Övers. Peter Heath. 2008;7 40

Ibid;9 41

Ibid;10 42

Ibid;11 43

Ibid;12 44

Ibid;13

17

3. Resultat Resultatet för denna uppsats kommer att presenteras genom en systematisk genomgång av Arne

Næss Ekosofi T utifrån följande teman; tanken om enighet samt identifiering och

självförverkligande, känslornas roll, ekosofi som personlig filosofi samt distinktionen mellan den

grund- respektive den djupekologiska rörelsen kommer att presenteras. Vidare följer en analys

om det finns en koppling mellan Næss och skolfrågor.

Slutligen följer en presentation av Max Schelers filosofiska system genom en jämförelse mellan

Arne Næss Ekosofi T och Max Schelers filosofiska system.

3.1 Næss Ekosofi T

3.1.1 Enighet samt identifiering och självförverkligande enligt Ekosofi T

Ett essentiellt drag i Næss filosofiska tankesystem är att allt i världen hänger samman.45

Detta

”allt” kan tolkas vara alla levande varelser, mineraler, organismer samt miljöer. Vidare menas

med detta påstående att allt har ett inre sammanhang och essensen av alla existerande ting i

världen är i ett avseende beroende av dessa samband, med andra ord, ett tings karaktärsdrag är

konstituerade utifrån dessa samband och skulle sambanden vara annorlunda, skulle detta leda till

att tingen skulle vara annorlunda än vad de är nu.46

Detta kan man säga grundar sig på den ekologiska tanken att tingen inte kan separeras från den

omgivning som de befinner sig i.47

Med andra ord kan man tolka det som att enligt det ekologiska

tänkandet är varje ting eller varelse intimt sammankopplad med sin omgivning och att

omgivningen påverkar tinget eller varelsen. Detta kan även kallas, enligt Stridbeck, för ett

relations- och fälttänkande. De samband eller relationer mellan tingen i världen och dess

omgivning uppfattas som ingående i ett nätverk av relationer. Dessa relationer ska inte tolkas som

solida, utan de ska uppfattas som ett slags knutpunkter i detta relationsfält. Vad Næss menar med

detta är att visa på att ting och varelser inte kan isoleras från sin miljö.48

Sammankopplat med denna enighetstanke är det s.k. gestalt-begreppet och gestalt-tänkandet.

Historiskt sett introducerades gestalt-begreppet inom perceptionspsykologin49

och en erkänd

45


Ibid. 47

Næss, Arne, Ecology of widom: writings by Arne Næss.Red. Alan Bergson & Bill Devall, 2008;72 48


Næss, Arne, Ecology of widom: writings by Arne Næss.Red. Alan Bergson & Bill Devall, 2008;58

18

slogan inom gestalt-psykologi är att det hela är större än sina delar.50

Förenklat sett kan man säga

att gestalten är en helhet.51

För att illustrera vad Næss menar med detta gör han en liknelse med

den upplevelse en människa får då hon kliver in i ett rum för första gången.

Då man kliver in i ett rum får människan en spontan upplevelse av rummet som helhet och denna

upplevelse leder till att vi gör en viss bedömning av rummet. Denna spontana bedömning av

rummet kan sedan komma att ändras ju mer människan upplever rummet, t.ex. några stolar som

man inte såg innan kan leda till att människan omvärderar rummet och upplevelsen blir då

annorlunda. Næss hävdar vidare att ingen del av liknande upplevelser kan isoleras, utan

upplevelsen är summan av en helhet.52

Vad som bidrar till den totala upplevelsen av en gestalt är

de relationer som existerar inom den aktuella gestalten och denna totala spontana upplevelse kan,

som sagt, bidra till att man får en viss upplevelse av en företeelse, t.ex. ett rum som upplevs vara

tilltalande på grund av relationerna i en total gestalt.53

Den spontana upplevelsen av en gestalt gör

människan förtrogen med den reella världen54

och man hävdar vidare att den konkreta världen

har gestalt-karaktär och inte atomistisk-karaktär.55

Utifrån ovanstående påståenden kan man tolka

det som att Næss menar att de upplevelser varelser har om världen har gestalt-karaktär. På grund

av att man kan säga att den spontana upplevelsen av en gestalt refererar till den reella världen kan

vidare en tolkning vara att världen som sådan är en helhet och att innehållet i världen är

sammankopplat genom dessa relationer i gestalter.

Næss menar vidare att gestalter binder samman ”jaget” med ”icke-jaget” i en helhet. Glädje blir

då inte enkom reserverat för det aktuella ”jaget” utan något glädjefyllt där ”jaget” och det som

står utanför ”jaget” är beroende av varandra och inte är isolerbara fragment skilda från

varandra.56

Næss framför i det här sammanhanget sin kritik mot den traditionella distinktionen

mellan objekt - subjekt. Han hävdar att då man beskriver gestalt-relationer kan man inte låta den

traditionella distinktionen råda då i en upplevelse av en gestalt kan en sådan distinktion inte

förekomma.57

50


Ibid;76 52



Ibid;193 55

Ibid;80 56

Næss, Arne, Ecology, community and lifestyle: outline of an ecosophy. Övers. David Rothenberg, 1989;60-61 57


19

I och med att en central tanke inom Ekosofi T är att allt hänger samman menar Næss vidare att en

människa inte är en varelse som har blivit placerad i en miljö. Människan är snarare en integrerad

del av miljön och sålunda en del i en större gestalt.58

Då människan är en integrerad del av miljön anser Næss att människan genom att distansera sig

själv från naturen innebär att människan distanserar sig från en del av sig själv och det som har

konstruerat människans egna själv. Næss förklarar att vissa personer, varelser och platser som en

människa har kommit i kontakt med under sitt liv har bidragit till att människan har utvecklat det

egna specifika självet och, sålunda, genom att människan distanserar sig från denna miljö och

omgivning innebär att människan distanserar sig från sig själv.59

Sålunda menar Næss att

människa inte är en varelse som står utanför naturen. Som en konsekvens av detta påstående kan

människan inte göra vad hon behagar med naturen utan att förändra sig själv. Om människan

orsakar en förändring i naturen blir en naturlig konsekvens att hon förändrar sig själv.60

Som nämnts tidigare anser Næss att i upplevelsen av en gestalt förekommer ingen distinktion

mellan subjekt och objekt och att människan är en del av den miljö hon lever och verkar i. En

gestalt består som sagt av allehanda relationer och i det här sammanhanget introducerar Næss

begreppet det ekologiska självet. Inledningsvis inför Næss en kritik av det västerländska

samhället och de människor som verkar i det. Denna kritik går ut på att Næss påstår att

människan har en tendens att förväxla deras ”själv” med det snävare egot. Næss menar att självet

i realiteten är något som är vidare än egot och han presenterar då det ekologiska självet, som

essentiellt inbegriper relationer i olika former. Vidare är det ekologiska självet hos en människa

allt det som en människa identifierar sig med. En central aspekt av det ekologiska självet är då

identifiering och relationer. Identifiering i det här sammanhanget ses som en process som

involverar intensiv empati. Då en människa mognar kommer detta leda till att hon identifierar sig

med allt i sin omgivning, oberoende av det utomstående objektets fysiska och psykiska attribut.

Næss kritiserar i det här sammanhanget diskussionen rörande mognaden av det egna självet för

att det inte har tagit hänsyn till människans miljö och de relationer en människa har till sin miljö

och icke-människor, så som djur, växter och mineraler.61

58

Ibid;77 59


Ibid;165 61


20

I samband med utredningen av det ekologiska självet presenterar Næss sin toppnorm;

Självförverkligande! Självförverkligande inom Ekosofi T utskrivs med versalt S för att indikera

att det egna begränsade självet absorberas av det stora Självet som omfattar hela världen.

Ytterligare en orsak till att Självförverkligande utskrivs med versalt S är för att påvisa att övriga

hypoteser och normer inom Ekosofi T kan härledas ur denna toppnorm.62

Næss ger aldrig en klar definition över vad hans syn på självförverkligande essentiellt är63

, men

en tolkning kan tänkas vara att alla levande varelser har intrinsikalt lika stor rätt att leva och att

utvecklas.64

Rothenberg menar att ordet självförverkligande ska ses som en process, inte ett

tillstånd som är möjligt att nå. Ingen kan nå fullt självförverkligande då detta skulle innebära att

alla varelser skulle nå fullt självförverkligande, vilket kommer att förklaras senare. Normen om

självförverkligande ska istället ses som ett sätt att leva sitt liv.65

Ytterligare en aspekt av självet

som Næss framlägger är att det inte existerar något permanent själv. Detta leder till att självet

som ska förverkligas skiftar från situation till situation.66

Vidare menar Næss att formen för självförverkligande och realiserandet av de olika potentialerna

är olika för olika varelser, men det som är gemensamt för samtliga varelser är att de känner glädje

då de får möjlighet att förverkliga sig själva.67

Essentiellt inom det ekosofiska förhållningssättet är att det ekologiska självet utvecklas genom

djupgående identifikationer med andra varelser. Næss menar att självförverkligande och

identifiering är möjlig för människan i och med att hon har en förmåga att gå utöver det som är

gynnsamt för det egna egot.68

Detta leder till att det egna självet inte kan avgränsas till att enbart

innefatta det egna jaget eller den egna organismen utan att människan ser då sitt egna själv som

en del av andra varelsers själv. Næss menar att man övergår från en jag-det-attityd till en jag-du-

attityd. Man kan säga att tanken om självförverkligande innebär att man, som människa, bidrar

till andra varelsers självförverkligande. 69

Genom att anamma attityden av att det egna självet inte

slutar vid det egna självet får det som en konsekvens att man inser att det egna

62

Gjefsen, Truls, Arne Næss. Et liv. 2011; 216 63

Næss, Arne, Ecology, community and lifestyle: outline of an ecosophy. Övers. David Rothenberg, 1989;8

64




Ibid;83 68


Stridbeck, Bolof, Ekosofi och etik. 1993;182

21

självförverkligandet är beroende av andra varelsers självförverkligande. Denna insikt är resultatet

av en människas mognad som, enligt Næss, leder oundvikligen till att en människa identifierar

sig med andra varelser.70

Dock hävdar Næss att människans förmåga att identifiera sig med

andra varelser är beroende av miljö, kultur och ekonomi.71

Sammanfattningsvis kan man säga att Næss talar om att människan som varelse har en möjlighet

att ta hänsyn till andra varelsers intressen och att hon har en förmåga att se sig själv i andra

varelser. I det här sammanhanget talar även Næss om en slags orsakskedja. Genom människans

mognad och ökade förståelse över sin gemenskap med andra varelser, leder i sin tur till större

känsla av identifikation och sålunda kommer människan att ta större hänsyn till andra varelser.

Människan söker då vad som är mest gynnsamt för henne själv, men genom expanderandet av det

egna självet, kommer det som är gynnsamt för det egna självet och den egna människan att ses

som gynnsamt för andra varelser och det som är gynnsamt för andra varelser kommer även ses

som gynnsamt för det egna självet.72

En aspekt av expanderandet av det egna självet är att altruismen som koncept blir onödigt. Den

större världen och andra varelsers själv blir en del av det egna självet och de egna intressena.73

För att använda Næss egna ord, om en människas omgivning upplevs genom det ekologiska

självet kommer människan att agerar vackert naturligt och hennes handlande kommer att vara i

enlighet med strikt miljöetik.74

Tanken om det ekologiska självet och expanderandet av det egna självet har fått en del kritik. En

kritik går ut på att genom identifiering med alla varelser och genom att expandera sig själv leder

till att den egna människans identitet går om intet. Næss svar är att detta inte är fallet. Emellertid

ger han ingen konkret förklaring varför detta inte händer, han hävdar enbart att det inte sker på

”något sätt”.75

Ytterligare en förklaring finner man dock i en annan passage. Næss menar att inom

varje form av realiserandet av allehanda potentialer som olika varelser innehar så behåller det

egna egot eller självet sin egen identitet och de olika varelsernas själv är fortsatt separerade. Det

är istället individen som inte kan vara isolerbar då allt som existerar har gestalt-karaktär.76

70




Ibid;9 74



Ibid;195

22

Ytterligare en kritik mot Næss innebär att på grund av att människan skiljer sig i vissa essentiella

avseenden från andra varelser kan detta leda till en intressekonflikt då dessa, till synes, essentiellt

olika varelser strävar efter att förverkliga sig själva. Rothenberg hävdar att denna kritik inte är

befogad. Han menar att genom att människan uppfattar ekosystemets och andra varelsers

livsnödvändiga behov som sina egna leder detta med nödvändighet att det inte blir någon

intressekonflikt.77

Næss menar även själv att principen om att alla varelser har intrinsikalt lika

stor rätt till att leva och utvecklas kan i vissa avseenden förbises. Det kan i vissa fall vara rätt att

bringa andra varelser om livet och sålunda förhindra deras självförverkligande. Som ett

grundmotto menar Næss att människan har större förpliktelser mot det närliggande än det

avlägsna. För att belysa detta nämner Næss ett exempel som rör denna norm, nämligen

lagstiftningen om tjuvskytte i Afrika. Den lagstiftning som genomfördes ledde till att de

traditionella jägarkulturerna dog ut. I det här fallet har vi större förpliktelser gentemot

jägarkulturerna, enligt Næss. Detta gäller dock inte då det kommer till kosmetik och kemiska

försök på djur. Næss menar att syftet med sådan forskning inte kommer att tillgodose

livsnödvändiga behov hos människan och sålunda är det inte önskvärt.78

Sammanfattningsvis kan man säga att ett grundläggande antagande som framförs av Næss är att

allt hänger samman. För att utveckla detta nämner han det s.k. gestalt-begreppet där en gestalt

kortfattat beskrivs som en helhetsupplevelse som en människa får då hon t.ex. går in i ett rum.

Denna gestalt består då av allehanda relationer. Næss menar vidare att denna upplevelse av en

gestalt binder samman jaget med icke-jaget och att det inte existerar någon distinktion mellan

subjekt och objekt i en sådan upplevelse. I samband med detta presenterar Næss sin syn på

identifiering samt hans tanke om det ekologiska självet, som grundläggande består av relationer.

Det ekologiska självet är inte begränsat till det egna egot hos en människa utan det inbegriper

människans omgivning. Sålunda kan man påstå att det ekologiska självet är människans

expanderade själv. Kopplat till det ekologiska självet är Næss tankar om identifiering. Han menar

att människan har en förmåga att kunna identifiera sina egna intressen med andra levande

varelsers intressen och sålunda presenterar han sin toppnorm; Självförverkligande!

77

Ibid;11 78

Stridbeck, Bolof, Ekosofi och etik. 1993; 183-184

23

3.1.2 Känslornas roll i Ekosofi T

En central aspekt av Næss filosofiska system är känslor. För att utreda den roll känslor spelar i

Ekosofi T kommer jag att utgå främst från boken Livsfilosofi: ett personligt bidrag om känslor

och förnuft.79

En grundläggande tanke i denna bok är att Næss söker att presentera känslor som

en motkraft till den nuvarande synen på förnuftets höga status i samhället. Næss pläderar för att

om en människa anser att känslor och förnuft står i motsats till varandra, då har den människan en

allt för snäv syn på både känslorna och förnuftet.80

Næss förespråkar istället att en människa bör

ta hänsyn till både känslor och förnuft t.ex. då hon ska fatta ett avgörande beslut.81

Sålunda

kritiserar Næss den traditionella distinktionen mellan förnuft och känslor. Han menar vidare att

ett undertryckande av en människas känsloliv är, de facto, ett undertryckande av människans liv i

sin helhet.82

Detta förhållande kommer till uttryck genom att han menar, som en handlingsregel

för att uppnå det goda livet, att vägen går primärt genom känslorna och sekundärt genom

förnuftet.83

Dock gör han en distansering när han påstår att känslor och förnuft verkar inom olika

domäner av en människas liv.84

Ytterligare en grundläggande åsikt inom Næss tankar om känslor är att han menar att känslor är

unikt för varje människa. Detta innebär att två eller flera människor omöjligen kan känna en och

samma känsla. Känslor m.m. uppvisar en oöverskådlig mångfald som alltid varierar från person

till person.85

Næss har i sitt arbete om känslor hämtat inspiration från filosofen Spinoza och detta tar sig i

uttryck genom att han refererar till Spinozas distinktion mellan negativa och positiva känslor. De

negativa känslorna, ex. hat och vrede, leder till att en människas natur blir passiv och detta

kommer till uttryck bl.a. genom att människan känner glädje inför en annan människas sorg. De

positiva känslorna, ex. kärlek och glädje, aktiverar en människas natur.86

I det här sammanhanget

nämner han även Spinozas definition av ratio. Ratio har, olyckligtvis, översatts till termen

förnuft, men Næss menar att vad Spinoza egentligen hade i åtanke var att ratio kan ses som en

”inre röst” som oftast kommuniceras genom känslomässiga impulser. Människans natur är, enligt

79

Næss, Arne, Livsfilosofi; ett personligt bidrag om känslor och förnuf. Övers. Mona C. Karlsson, 2005 80

Ibid;13 81

Ibid;11 82

Ibid; 23 83

Ibid;57 84

Ibid; 25 85

Ibid;39 86

Ibid;20

24

Spinoza, skapad på det viset att ratio pekar ut de rätta handlingsvalen och detta ratio härstammar

från de positiva känslorna och guidar en människa i hennes handlingsval. På det viset kan man

säga att ratiot transformerar negativa känslor till positiva.87

Næss menar vidare att de negativa

känslorna har inget egenvärde, utan det är bara genom att se tillbaka på dessa händelser och

känslor som man kan inse värdet i dessa.88

Ytterligare en distinktion mellan de aktiva/positiva

och de passiva/negativa känslorna är att de passiva känslorna enkom berör en del av människan,

medan de aktiva känslorna berör hela människan.89

En annan distinktion som kan tillskrivas

Spinoza är dennes distinktion mellan två typer av glädje; tillatio och hilaritas. Tillatio kan sägas

vara den glädjen som uppfyller vissa delar av själen och kroppen, medan hilaritas uppfyller hela

själen och kroppen och människan är då allsidigt absorberad av glädjen. I det här sammanhanget

säger också Næss att han, liksom Spinoza, ser att glädjen är en process som människan förändras

av och att glädje inte är ett statiskt tillstånd.90

Ytterligare en distinktion som Næss gör är mellan grundtonen i känslolivet och andra toner. En

grundkänsloton innebär att människan har en svag, positiv eller negativ grundton i känslolivet.91

Han verkar här indikera att det är omöjligt för människan att säga att hon inte känner någonting

då hon alltid har denna grundkänsloton, även om hon inte är medveten om den vid alla tillfällen.

Andra toner i känslolivet, s.k. känslotoner, är mer framträdande i känslolivet och de befinner sig

på den medvetna nivån. Dessa är även mer omfattande och djupgripande än känslogrundtonen.92

I samband med känslornas betydelse lyfter Næss fram den s.k. EQ-rörelsen. EQ (emotionell

intelligens) har berörts genomgående av Daniel Goleman. Goleman föreslår att synen på social

och känslomässig kompetens bör höjas och ska tillmätas lika stort värde som inlärningen av

ämneskunskaper i skolan. EQ-begreppet har inte ersatt det tidigare IQ-begreppet, men Næss

menar att man kan se tendenser till en attitydförändring i samhället. Detta kommer till uttryck

bl.a. genom att arbetsgivare sätter större vikt vid EQ i det avseendet att en person måste kunna

tolka sina kollegors kroppsspråk samt att kunna utföra arbete både självständigt och i grupp.93

87

Ibid;21 88

Ibid;96 89

Ibid;144 90

Ibid;206 91

Ibid;44 92

Ibid;45 93

Ibid;62-63

25

Næss presenterar, som sagt, en genomgående kritik av den nuvarande synen på förhållandet

mellan förnuft och känslor. En aspekt som Næss finner problematisk i dagens samhälle är att

känslorna nedvärderas till förmån för förnuftet. Han ger vidare sin tolkning om varför detta

förhållande råder. Han menar att känslorna tillskrivs låg status på grund av att människorna

tillskriver känslorna ingen eller låg status som kunskap. Då samhället prioriterar utvecklandet av

de kunskapsmässiga och tekniska förmågorna hos människor leder detta till att känslor

nedvärderas i dagens samhälle, till förmån för förnuftet. Næss hävdar vidare att känslorna

betraktas som något som en människa inte har kontroll över, något som kommer över henne.

Förnuftet och förståndet, å andra sidan, är något som en människa kan lita på. Det som förståndet

frambringar leder till förnuftiga, balanserade och riktiga beslut.94

Næss återkommer frekvent till det faktum att han anser att känslor kan mogna och att människor

kan uppvisa olika grad av känslomässig mognad.95

Næss menar att en essentiell del av den

känslomässiga mognaden är att människan har en förmåga att omskapa negativa känslor till

positiva känslor. I samband med detta kommer också människan att få kännedom om de

grundläggande värderingarna i hennes liv. Mognaden i det här sammanhanget innebär att

människans känsloliv blir mer medvetet för den enskilda människan. Känslomognad innebär

också en slags förändring som på längre sikt bringar hela känslolivet i en positiv riktning.96

Mognad i det här sammanhanget innebär också att man utvecklar en förmåga att se varandra som

subjekt med motsvarande eller liknande behov som det egna subjektet.97

Ytterligare en aspekt av den känslomässiga mognaden är som sagt att man ska bli medveten om

de normer och känslor som man prioriterar i sitt liv. Næss menar även att det här hör samman

med att man blir medveten om vilket liv man vill leva, vilket liv som ger den enskilda

människans riktning och mening och i det här sammanhanget nämner han normen ”känn dig

själv”.98

I samband med detta menar Næss att det är önskvärt att en människa bevarar glöden i sitt

liv. Denna glöd kan tolkas vara engagemang för något som en människa för tillfället hänger sig

åt. Næss hävdar vidare att då en människa känner att hon glöder för något är det relevant att söka

utreda slitstyrkan i det aktuella engagemanget och de påfrestningar en känsla kan uthärda utan att

94

Ibid; 67-68 95

Ibid;60 96

Ibid;142-143 97

Ibid;146 98

Ibid;152

26

försvinna eller transformeras till en annan känsla.99

Han erbjuder då en formel som kalkylerar hur

mycket en människa kan tjäna på, i form av trivselnivå, genom att behålla det aktuella

engagemanget:

Sålunda kan man säga att om glöden är stor kan en människa utstå en stor mängd kroppsligt och

själsligt lidande, men fortfarande bevara trivselnivån.100

Sammanfattningsvis kan man säga att känslor är en central del av Næss filosofiska system. Han

kritiserar det nuvarande samhället som hävdar att det är en klyfta mellan förnuftet och känslorna

samt att känslorna har kommit att nedvärderas till förmån för förnuftet. I sin utredning om

känslornas roll inför Næss ett antal distinktioner av Spinoza för att belysa sina egna antaganden

om känslor, bl.a. Spinozas distinktion mellan negativa och positiva känslor. I detta samband

pläderar även Næss för att en känslomässig mognad innebär att en människa utvecklar en

förmåga att transformera negativa känslor till positiva.

3.1.3 Ekosofi som personlig filosofi

Essentiellt för hela den ekosofiska rörelsen är att det inte finns ett enhetligt filosofiskt system

utan det finns en uppsjö av olika ekosofier. Ett exempel på en sådan ekosofi är, som sagt, Næss

Ekosofi T, där T står för hans stuga Tvergastein.101

Sålunda kommer det här kapitlet beröra vad

som menas med att ekosofi är en personlig filosofi.

Inledningsvis kan man säga att Næss förklarar att en ekosofi är en personlig livsfilosofi102

som är

i ekologisk harmoni. Även Rothenberg menar att en ekosofi är ett personligt system och som en

konsekvens anammar människan sitt eget förhållningssätt och åsikter i dennes personliga filosofi.

Det finns sålunda inga krav på originalitet.103

En sådan filosofi har ett vidare normativt synsätt i

det avseendet att den innehåller normer, regler, förutsättningar, uppfattningar om prioriterat värde

och hypoteser om förhållanden i vårat universum. På grund av påtagliga lokala skillnader i

världen rörande t.ex. föroreningar eller normativa värdeprioriteringar kommer detaljerna för en

99

Ibid;185 100

Ibid;213 101

Gjefsen, Truls, Arne Næss. Et liv. 2011; 297 102



27

ekosofi att uppvisa många olika varianter.104

Trots att det inte finns en enhetlig ekosofi som alla

människor kan vara anhängare till menar Næss att det finns ett gemensamt drag för alla ekosofier,

nämligen att bärarna av dem har en helhetssyn och att ekosofins innehåll kräver att man är villig

att ta hänsyn till den ekologiska krisen som man känner hotar.105

Inom det ekosofiska tankesättet finner man en distinktion mellan ekofilosofi och ekosofi. Då

distinktionen först myntades av Næss låg skillnaden i att ekofilosofi var ett akademiskt ämne

medan ekosofi förutsätter att människan engagerar sig för en sak106

och att hon utvecklar en egen

ekosofi. Den ekosofi Næss presenterar är den ekosofi han känner sig mest hemma med och

samtidigt uppmuntrar han andra människor att göra det samma. På grund av att en ekosofi kan ses

som en personlig filosofi kommer den inte att vara en fast filosofi, som är den samma genom en

människas hela liv. Då en människas livssituation förändras kan detta som en konsekvens

medföra att den aktuella människans ekosofi förändras.107

Næss menar att en definitiv utformning

av en livsfilosofi innebär stagnation.108

Den människa som utformar sin egen ekosofi måste ha reflekterat genomgående och även ha

hörsammat till sina känslor. Syftet med detta är inte enkom utifrån personliga motiv, utan också

utifrån ett socialt och ekosfäriskt perspektiv. Syftet är att genom denna metod finna belägg för

sina åsikter och att ”hitta sig själv” via en djup förening med allt som omger människan109

samt

att medvetandegöra det som människan finner djupt meningsfullt i livet.110

För att illustrera vad Næss menar med att det inte finns någon enhetlig ekosofisk lära hävdar han

att det inte existerar någon vetenskaplig beskrivning av naturen, det finns enkom ett antal bidrag

för att beskriva ett fenomen i naturen.111

För att illustrera detta antagande tar han hjälp av ett

tankeexperiment. Tänk dig att en av dina händer blir utsatt för kyla, medan den andra handen inte

blir utsatt för denna kyla. Du placerar sedan båda händerna i en hink med vatten. Frågan blir då;

är vattnet varmt eller kallt? För den ena handen ter sig vattnet vara kallt, och för den andra

handen ter sig vattnet vara varmt. Svaret på frågan är att vattnet är både varmt och kallt. Detta har

104



Gjefsen, Truls, Arne Næss. Et liv. 2011;280 107




Næss, Arne, Livsfilosofi; ett personligt bidrag om känslor och förnuf. Övers. Mona C. Karlsson, 2005;122 111


28

kallats för både-och-teorin.112

Næss menar att materia i sig självt innehåller alla kvaliteter som

kan uppfattas av varje individ. Människor förstår olika och den samma individen kan uppfatta

samma situation eller ting olika vid olika tidpunkter. I samma anda väljer nu Næss att förfina

terminologin för det här tankeexperimentet. I stället för materia väljer han att tala om

relationsfältet. De materiella tingen är sedda som förenade inom detta fält. Samma ting uppfattas

som olika av människan men de är likväl samma ting. Næss tolkar detta som att det är

relationerna som definierar tingen konceptuellt. Alla uttalanden om ett ting är på det viset ett

relationell uttalande.113

Sammanfattningsvis kan man säga att en genomgripande tanke inom den ekosofiska rörelsen är

att det inte existerar någon konkret lära, utan den ekosofiska rörelsen består av ett flertal olika

ekosofier som baseras på de olika människornas levnadsvillkor. De olika ekosofierna har

utformats olika av olika människor och sålunda förekommer det en uppsjö av alternativa synsätt.

Næss menar dock att ett antagande förenar människorna som befinner sig den ekosofiska

rörelsen, nämligen antagandet att ekosofin är en helhetssyn samt att man tar hänsyn till den

ekologiska krisen.

3.1.4 Distinktionen mellan den grund- respektive den djupekologiska rörelsen

Enligt Stridbeck har Næss idéer haft betydelse för den djupekologiska rörelsens framväxt.

Distinktionen mellan den grund- och den djupekologiska rörelsen presenterades av Næss under

en konferens i Bukarest 1972.114

Den djupekologiska rörelsen utgick därefter från artikeln The

Shallow and the Deep, Long-Range Ecology Movement115

skriven av Næss där han skiljer

ingående mellan djup och grund ekologi. Artikeln publicerades och påverkade senare bl.a. Bill

Devall och George Sessions, som i sin tur bidrog till den djupekologiska rörelsens framväxt i

USA. De hävdar att den essentiella skillnaden mellan djup och grundekologin är att den grunda

rörelsen ställer grunda frågor och accepterar svar som stöder industriell framväxt. I den djupa

rörelsen ställer man djupa frågor och de svar som ges ifrågasätter dagens samhällsmodell.116

Den

grundekologiska rörelsen ifrågasätter inte samhällets struktur på detta sätt. Næss menar i det här

112

Ibid;54 113

Ibid;55 114


Publicerad 1973, Incquiry 116

Stridbeck, Bolof, Ekosofi och etik. 1993;15

29

sammanhanget att om människan ställer mer grundläggande frågor kommer detta leda till att

människan tar mer ansvarsfulla beslut och ställningstaganden.117

Ytterligare en relevant skillnad

mellan dessa båda rörelser är att den grundekologiska rörelsen har ett människocentrerat

perspektiv på världen medan den djupekologiska rörelsen ser människan som en integrerad del av

miljön och sålunda anammar den ett ekocentriskt perspektiv på världen.118

Sålunda kan man säga

att den djupekologiska rörelsen strävar efter att människan ska börja identifiera sig med naturen.

Detta innebär inte att människans intressen ska vara underordnade utan snarare ska inkorporeras i

de naturliga processerna. På det viset kan man säga att rörelsen ska ses som en källa för praktiskt

arbete och inte en etisk kod.119

Stridbeck förklarar att det finns i huvudsak två centrala tankegångar inom den djupekologiska

rörelsen. Dels åsikten att självförverkligande i sig är ett viktigt ekosofiskt värde120

och dels att de

anser att det är icke önskvärt att moralisera och belägga människor med skuldkänslor genom att

ålägga dem regler och förbud. Den djupekologiska rörelsen strävar i stället efter en

attitydförändring hos människorna och få dem att inse att ett liv präglat av självförverkligande är

ett glädjefyllt liv.121

Karaktäristiskt för den djupekologiska rörelsen är, som sagt, att deras argumentation är djup.

Detta innebär argumentation från ultimata premisser, men det finns rum för en uppsjö av många

olika uppsättningar av sådana premisser.122

För att förklara den djupekologiska rörelsen använder

sig Næss av det så kallade förklädesdiagrammet:

117

Ibid;190-191 118



Värt att notera i det här sammanhanget är att Stridbeck inte gör en distinktion mellan ekosofi och ekofilosofi. 121



30

Som man kan se i ovannämnda diagram görs en distinktion mellan fyra olika nivåer och Næss

menar att den djupekologiska rörelsen består av dessa fyra nivåer. Nivå 1 är uttalade

fundamentala filosofiska eller religiösa åskådningar. Nivå 2 är den djup ekologiska plattformen.

Som kommer att förklaras nedan. Nivå 3 är de mer eller mindre generella konsekvenserna som

härleds från plattformen – guidelinjer för livsstilar och för allehanda individuella policyer. Nivå 4

är allehanda handlingsregler som relateras till konkreta situationer.123

Karaktäristiskt för den

djupekologiska rörelsen är att det existerar en stor mångfald. Då de olika individerna är

anhängare av skilda livsåskådningar får det som konsekvens att de härleder sina premisser utifrån

skilda synsätt. Detta i sin tur får som konsekvens att det är problematiskt att tala om en enhetlig

djupekologisk rörelse. Man måste vara noga med att försöka leta efter en definit filosofi eller

världsuppfattning hos de som tillhör den djupekologiska rörelsen. Det finns en rad olika

livsåskådningar som är kompatibla med den djupekologiska plattformen.124

Förklädesdiagrammet erbjuder inte en statisk bild av den djupekologiska rörelsen, utan det är i

stället en dynamisk process och att det kan förekomma förändringar på samtliga nivåer. För att

kunna härleda på vilken nivå en förändring i en människas åsikter är det väsentligt att kunna göra

en distinktion mellan dessa nivåer. Ett annat karaktäristiskt drag för anhängare av den

123

Ibid;106 124

Ibid;109

31

djupekologiska rörelsen är att de har ultimata premisser och åsikter vilka ifrån den

djupekologiska plattformen finner sin validitet hos den enskilda människan.125

Som ett förslag för nivå 2 har Næss och Session angivit vad de tolkar vara den djupekologiska

plattformen och den kan formuleras i 8 punkter; 1) Florerandet av mänskligt och icke-mänskligt

liv på jorden har inneboende värde. Värdet hos icke-mänskliga livsformer är oberoende av nyttan

dessa har för mänskliga syften. 2) Rikedomen och mångfalden av livsformer är värden i sig

själva och bidrar till blomstrandet av mänskligt och icke-mänskligt liv på jorden. 3) Människor

har inte rätt att reducera denna rikedom och mångfald om inte ett sådant handlande är motiverat

för att tillgodose livsuppehållande behov. 4) Blomstrandet av mänskligt liv och kulturer är

kompatibelt med ett minskande av den mänskliga populationen. Blomstrandet av icke-mänskligt

liv kräver en sådan minskning. 5) Nuvarande mänsklig aktivitet i den icke-mänskliga världen är

överdriven och situationen förvärras snabbt. 6) Med hänsyn till ovanstående antaganden måste

nuvarande policyer ändras. Förändringarna ska ske inom ekonomiska, ideologiska och

teknologiska strukturer. Resultatet av sådana förändringar kommer att vara radikalt annorlunda

från den nuvarande situationen och resultatet kommer även att möjliggöra en mer glädjerik

existens genom att allt i världen ses som sammankopplat. 7) Den ideologiska förändringen består

huvudsakligen av en uppskattning av livskvalité istället för att sträva efter en högre

levnadsstandard. 8) De som accepterar föregående punkter har en skyldighet att direkt eller

indirekt sträva efter att de nödvändiga förändringarna sker.126

Næss framhäver att det är viktigt att dessa åtta punkter motiveras utifrån en livsfilosofi eller en

religion som punkterna kan avledas ifrån. Næss menar vidare att det som inte nämns i dessa

punkter är också att de förutsätter en omsorgsvilja och inlevelse som har utvidgats från att bara

gälla människor till att också gälla andra levande varelser.127

Vidare betonar Næss och Session att

dessa punkter ska uppfattas på ett allmänt och ofilosofiskt sätt med syfte att kunna accepteras av

människor med olika filosofisk och religiös bakgrund.128

Man kan även säga att dessa punkter

inte kan härledas ur ekologin som vetenskap, utan de förutsätter en normativ bas, som en

personlig livsåskådning.129

125

Ibid;115 126

Ibid;111-112 127

Næss, Arne, Livsfilosofi; ett personligt bidrag om känslor och förnuft. Övers. Mona C. Karlsson 2005; 130-131 128


Ibid;188

32

Plattformen kan ses vara den samma även om de fundamentala premisserna kan vara annorlunda.

På grund av detta kan man säga att den djup ekologiska rörelsen kan manifestera både pluralitet

och enighet. Enigheten existerar på nivå 2 och pluraliteten existerar på andra nivåer.130

Ytterligare ett drag inom den djupekologiska rörelsen är att de strävar efter att varje

argumentation ska testas mot sina grundläggande principer, med andra ord, argumentationen ska

vara kompatibel med de grundläggande värdena som handleder mogna människor eller

ansvarsfulla grupper. Svagheten hos den grundekologiska rörelsen är att de saknar en uttalad

omsorg för ultimata mål, riktlinjer och normer.131

För att en ekologisk rörelse ska klassas som en

djupekologisk ska rörelsen argumentera och verka för en förändring i de grundläggande

attityderna i det dominerande paradigmet i ledande industriländer. Normer och värden måste

frekvent kontrasteras gentemot, inte mot den filosofi som stödjer det dominerande paradigmet,

men mot dess praxis.132

Man kan säga att den grundekologiska rörelsen anser att den ekologiska

krisen som hotar jorden är ett teknologiskt problem och att det inte förutsätter förändringar i

varken attityder eller ekonomiska system.133

Syftet för anhängarna av den djupekologiska rörelsen är då inte att åstadkomma en mindre

förändring i samhället, utan en genomgående omstrukturering av hela vår civilisation.134

Denna

omstrukturering involverar en politisk förändring. Sålunda uppstår frågan inom rörelsen om de

ska arbeta inom redan etablerade partier eller om de ska skapa ett eget alternativt parti.135

Inom

den djupekologiska rörelsen förespråkar man även en alternativ samhällsmodell, nämligen ett

mycket mindre samhälle än det nuvarande. Inom rörelsen har man genom åren utvecklat en rad

antaganden om denna nya samhällsmodell, bl.a. att invånarna i samhället ska vara ett begränsat

antal och de ska ha möjlighet att ha en bekantskap med övrig invånare och befolkningsmängden

ska bevaras på ett relativt konstant antal.136

Sammanfattningsvis kan man säga att det är en grundläggande skillnad mellan den grund-

respektive den djupekologiska rörelsen. Den grundekologiska rörelsen ställer grunda frågor och

utmanar inte den nuvarande samhällsmodellen utan de ser snarare att förändringar bör ske inom 130



Ibid;68 133

Ibid;96 134

Ibid;45 135

Ibid;153 136

Ibid;144

33

den nuvarande samhällsstrukturen. Den djupekologiska rörelsen, å andra sidan, ställer mer

djupgående frågor och argumenterar utifrån ultimata premisser. De strävar även efter en

attitydförändring hos de människor som lever och verkar i samhället och sålunda bör en

förändring i det nuvarande samhället åstadkommas för att på det viset lösa den ekologiska krisen

som råder.

3.1.5 Kopplingen mellan Næss och skolfrågor

Detta kapitel kommer att belysa den koppling som kan tänkas finnas mellan Næss och skolfrågor.

I Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011137

står det

att;

Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde

och respekt för vår gemensamma miljö.138

Kopplingen mellan Næss och skolfrågor ligger då i att Skolverket, liksom Næss, betonar att det

är önskvärt att människan visar respekt för den gemensamma miljön som de menar att varje

människa lever och verkar i. Det verkar även inte här vara tal på att människan har rätt att

exploatera miljön för sina egna syften.

Dock finns det en essentiell skillnad mellan Skolverket och Næss i det avseendet att Skolverket

enkom nämner att det är människan som har ett egenvärde medan Næss betonar att alla varelser,

människa som icke-människa, har ett egenvärde.

Ytterligare en koppling mellan Næss och skolfrågor kan man finna i Skolverkets rapport Skolan

och miljöundervisningen. Ett referensmaterial från 1993. I denna rapport utreder Skolverket hur

de anser att skolan bör arbeta med miljöfrågor i undervisningen samt ger exempel på 20 skolor i

Sverige som arbetar med miljöfrågor. Jag kommer inte att redogöra för hur de olika skolorna

arbetar med miljöfrågor i undervisningen, men sammantaget kan man säga att de skolor som

förekommer i rapporten uppvisar olika arbetsmetoder kring just miljöundervisning. Rapporten

inleds med en beskrivning av hur tillståndet i världen ser ut från flera miljöaspekter. En av dessa

aspekter är hur människans handlingar i naturen har påverkan på de olika arterna. Det konstateras

i rapporten att ju mer den mänskliga expansionen ökar får det negativa konsekvenser för

137

Skolverket, 2011 138

Ibid;6

34

artbeståndet samt att den mänskliga expansionen på andra arters bekostnad är enorm.139

Jag

menar att detta antagande återfinns även hos Næss då ett av målen för den djupekologiska

rörelsen även är att den mänskliga påverkan på naturen bör reduceras. Den här rapporten lyfter

även fram och betonar att skolan ska sträva efter att eleven visar respekt för och omsorg för både

närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv. Omsorgen om den gemensamma miljön förutsätter

att eleverna får grundläggande kunskaper om centrala sammanhang som resursförbrukning,

kretslopp och ekologiska system. Skolan ska sålunda ge eleverna dessa kunskaper med syfte att

de kan förstå och orientera sig i en komplex verklighet.140

Avlutningsvis framkommer i den här

rapporten att miljöundervisningen kan beröras under elevernas hela skoltid samt att innehåller bör

vara relevant. De riktlinjer för miljöundervisningen som sammanfattas i denna passage är att

undervisningen i miljöfrågor inte ska avgränsas till de naturvetenskapliga ämnena utan ett

humanekologiskt perspektiv är av stor vikt och detta leder till att undervisningen kan utföras i alla

ämnen.141

Jag menar att Skolverket, sammantaget, verkar i den här rapporten belysa att miljöfrågor ska ses

som en aspekt av undervisningen. Jag menar sålunda att kopplingen mellan Næss och skolfrågor,

utifrån denna rapport, ligger främst i att både Næss, enligt min tolkning, och Skolverket verkar

belysa att människans förhållande till naturen bör präglas av omsorg och respekt. Jag vill dock

göra läsaren uppmärksam på att det föreligger en problematik med denna rapport i det avseendet

att den skrevs för närmare 20 år sedan och under denna tidsperiod har både den politiska och den

ekologiska situationen förändrats. Sålunda kan det vara problematiskt att tillämpa de idéer som

framkommer i denna rapport på det nutida samhället. Emellertid menar jag att denna rapport

utgör ett underlag för skolan att arbeta kring miljöfrågor vilket jag menar fortsatt är av vikt då

den ekologiska krisen har förändrats sen den här rapporten skrevs.

3.2 Jämförelse mellan Arne Næss och Max Scheler Detta kapitel kommer att beröra skillnader och likheter mellan Næss och Scheler. Schelers

filosofiska system kommer inte att presenteras i sin helhet utan enkom delar som kan jämföras

139

Skolverket, Skolan och miljöundervisningen: Ett referensmaterial med 20skolbeskrivningar och en bilagadel medlitteratur, fortbildningsanordnare och skolor med miljöprojekt. 1993;2 140

Ibid;139 141

Ibid;137

35

med Næss kommer att framföras. Inledningsvis kommer skillnader att presenteras och därefter

kommer likheter att presenteras.

3.2.1 Skillnader mellan Arne Næss och Max Scheler

En essentiell skillnad mellan Næss och Scheler är att Scheler anser att det är en skillnad mellan

människan och djuren. Inledningsvis har Scheler skapat ett schema över ett antal relaterade

nivåer över hur varelser kan vara i världen; 1) den lägsta nivån karaktäriseras av känslomässiga

impulser utan medvetande, sensationer eller perceptioner. Detta är den vegetabiliska nivån. 2) det

instinktiva livet. Det instinktiva beteendet är riktat mot ett mål. Detta återfinns hos lägre djur. 3)

nivån för associativt minne som är villkorliga reflexer som varelsen har kontroll över. 4) praktisk

intelligens som återfinns hos högre djur. I samband med detta kritiserar Scheler de teorier som

hävdar att intelligens är enkom reserverat för människan. Emellertid innehar människan något

utöver denna intelligens, Scheler kallar detta för medvetande (Geist) som inte bara innehåller

förnuft, utan även centra för all aktivitet som korresponderar med nivån för medvetandet och

detta kallas ”person” och måste skiljas från andra centren av vitalitet som han kallar, psykiska

center, som även återfinns hos djuren.142

Djuren upplever sin miljö som ett system av centren för

motstånd och reaktioner. Medvetandet och personen har den fakulteten som krävs för att

transformera sin omvärld och de olika centren för motstånd och reaktioner till objekt. Till

skillnad från djuren kan människan sålunda objektifiera sin omgivning och sina upplevelser. På

det viset har djuret medvetande, men inte själv-medvetande.143

Det finns, enligt Scheler, två typer av intelligens. Det som människan delar med djuren är den

tekniska intelligensen. Den andra intelligensen är enkom för människan och den innebär

intelligensen att kunna utforma idéer, den specifika naturen hos det spirituella som ett specifikt

gott hos människan.144

Då en människa känner smärta registrerar hon inte enkom att hon känner

denna smärta, utan hon söker naturen av smärtan i sig själv och från detta frågar hon sig vad

naturen av allting är för att det ens ska finnas något som smärta. På detta vis överger människans

spirituella del karaktären av verkligheten och den empiriska smärtan som människan har känt.

T.ex. då en människa slår sig på en stol eller liknande har människan en förmåga att inse att det är

142

Schuetz, Alfred, Scheler's theory of Intersubjectivity and the General Thesis of the Alter Ego. Philosophy and Phenomenological Research, Vol. 2, No. 3 (mar 1942), page 323 – 347;324 hämtad 5/3 – 2012. 143

Ibid;325 144

Buber, Martin, The Philosophical Anthropology of Max Scheler. Philosophy och Phenomenological Research, vol.6, No. 2 (dec, 1945), page 307 – 321;315. hämtad 5/3 – 2012

36

hon som känner smärta samt förstå varför hon känner denna smärta. Människan har även en

förmåga att utifrån detta sedan reflektera över varför det finns något som smärta. Sammantaget

kan man säga att människan har en förmåga att mentalt distansera sig från sin omgivning och föra

ett resonemang utifrån en utomstående observatörs perspektiv.

Enligt Scheler är människan medveten om att dem inte vet vilka de är, men på grund av deras

kognitiva förmåga kan de separera sig själva från djuren.145

Människor är varelser som innehar en

levande kropp (leib) och lever i en miljö (das Milieu) som relaterar till deras kropp. Levande

kropp (leib) innebär relationen en människa har till sin kropp. Det innebär att människan har en

förmåga att inse att hennes kropp är just hennes kropp.146

Till skillnad från djuren, kan människan

kontemplera om värden och idéer och samtidigt realisera dem. Detta sker genom att de kan gå

utanför deras egen kropp och miljö.147

Sammantaget kan man då säga att skillnaden mellan Næss och Scheler alltså ligger här i att

Scheler menar att det finns en skillnad mellan människan och djuren. Detta verkar inte

förekomma i Næss filosofi då han anser att människan, utan problem, kan identifiera sig med

andra varelser. Dock kan man skönja en likhet mellan Næss och Scheler inom det här området då

även Næss nämner att en människa har en förmåga att mentalt distansera sig från det som är

gynnsamt för det egna självet och även inse det som är gynnsamt för andra varelser.

Ytterligare en skillnad mellan Næss och Scheler är deras syn på identifiering. Scheler använder

inte uttryckligen det ordet utan han talar om ett specifikt fall av identifiering, nämligen sympati.

När det kommer till empati och sympati hos Scheler, eller gemensam-känsla, är det viktigt att

man kan göra en distinktion mellan de två subjekten, den som känner empati och den som är

mottagaren för empatin. Denna distinktion leder till att man förstår att det är två skilda känslor,

empati i sig själv och den känsla som empatin riktar sig mot, detta leder till att människan har en

moraliskt relevant attityd mot den andre.148

Scheler kritiserar vidare identifiering och hävdar att

det är ett primitivt fenomen, i vilket man inte inser att det existerar en distinktion mellan de båda

subjekten,149

han menar att identifiering vidare sker på en lägre nivå än det vakna medvetandet

145

Vandenberghe, Frédéric, Sociology of the heart: Max Scheler's Epistemology of Love. Theory Culture Society 2008 25: 17 sid 17 – 51;20 hämtad 5/3 2012 146

Kelly, Eugene, Material Ethics of Value: Max Scheler and Nicolai Hartmann, 2011;183 147

Vandenberghe, Frédéric, Sociology of the heart: Max Scheler's Epistemology of Love. Theory Culture Society 2008 25: 17 sid 17 – 51 ;21 hämtad 5/3 2012 148

Wyman, Alina. Bakhtin and Scheler: Toward a Theory of Active Understanding. The Slavonic and East European Review, vol. 86, No. 1 (Jan, 2008) page 58 – 89;64. hämtad 5/3 – 2012. 149

Scheler, Max, The Nature of Sympathy, övers. Peter Heath. 2008;59

37

samt att det sker spontant och är oftast ofrivilligt.150

Scheler menar vidare att den andra individen

har ett individuellt själv som är skiljt från andra själv och att man aldrig helt kan förstå det andra

självet. Detta innebär att varje person har en privat sfär som inte kan nås av andra personer. Man

kan dock ha insikt i den andres känslor så länge som man behandlar hennes kropp som ett fält för

att uttrycka sina upplevelser.151

Essentiellt för Scheler är att det finns en distinktion mellan de olika själven och sålunda kritiserar

han, som sagt, identifiering och talar istället om gemensam-känsla.152

Detta kan komma till

uttryck på två vis; 1) genom att två eller flera parter producerar en känsla tillsammans inför

samma fenomen eller händelse. 2) genom att person A har en känsla som sedan person B senare

känner också.153

Viktigt att betona i det här sammanhanget är att i fall nr. 2 är det dock två skilda

känslor, det är person A's känsla, t.ex. sorg, samt person B´s känsla, t.ex. medlidande som är en

reaktion på person A´s känsla.154

Sammantaget kan man då säga att Scheler anser att det är viktigt att man kan göra en distinktion

mellan det egna självet och det andra självet. Detta förekommer inte i Næss filosofiska system,

utan han anser att vid en identifikation är det inte möjligt att göra en distinktion mellan det egna

självet och det andra självet. Emellertid föreligger en likhet mellan Næss och Scheler i det att

även Næss talar om att själven är separerade samt att varelserna behåller sin egen identitet vid fall

av identifikation. Det är snarare individen som inte är isolerbar då allt som existerar har gestalt-

karaktär.

Detta hör även ihop med Schelers syn på när en människa är mogen. Detta innebär att människan

är mogen då hon kan tillskrivas vara en person. Scheler påstår att en person inte kan finnas där

man enkom kan finna företeelser av ett ego. Han hävdar att även djur har en uppfattning av ett

ego, men de är inte personer. Konceptet av en person kan enkom tillskrivas en nivå av mänsklig

existens. Han erkänner dock att det finns frön av ”personlighet” i vissa underutvecklade

människor.155

Ett av villkoren för att man kan säga att en människa har en person är att hon

innehar ett giltigt medvetande. Detta inbegriper, bland annat, att människan har en förmåga att

150

Ibid;97 151

Ibid;10 152

Original term; ”fellow-feeling” 153

Ibid;12 154

Ibid;14 155

Scheler, max. Formalism in Ethics and Non-Formal Ethics of Values A new Attempt toward the Foundation of an

Ethical Personalism. Övers. Frings, Manfred S. & Funk, Roger L, 1973; 476

38

förstå varför hon utför vissa handlingar samt att hon har en förmåga att kunna göra skillnad

mellan sin egen person och andra personer.156

Ytterligare ett villkor är att termen person enkom

kan tillskrivas en människa som har uppnått en viss utveckling i att vara människa. Detta innebär

att man ska ha åldern inne. Som redan nämnts innebär detta även att man har förmågan att kunna

göra en skillnad mellan sina egna och någon annans handlingar, vilja, känslor och tänkande.157

I

vardagligt ordalag innebär detta att en människa inte har åldern inne då hon enkom utför

handlingar som hon ser i sin omgivning utan att först förstå dem. Om hon först inte förstår dessa

handlingar kommer hon att anamma en främmande vilja och tro att det är hennes egen vilja. 158

Sammantaget kan man då säga att enligt Scheler är det inte självklart att varje enskild människa

är en person i hans innebörd av ordet (se definitionen 1.6.2). Vidare ter det sig som om Scheler

menar att mognaden av en människa innebär att hon utvecklar denna person. Mognad enligt Næss

innebär en känslomässig mognad då människan inser vad hon anser vara mest värdefullt i livet

samt att hon utvecklar en förmåga att transformera negativa känslor till positiva känslor samt att

man kan lära sig att uppleva verkligheten genom det s.k. ekologiska självet.

3.2.2 Likheter mellan Arne Næss och Max Scheler

En grundläggande likhet mellan Næss och Scheler är att de båda talar om betydelsen av känslor.

Scheler anser att all kunskap är grundad i känslor, och att känslorna visar världen som en

meningsfull och värdefull värld.159

Till skillnad från Næss, som betonar känslor generellt, betonar

Scheler istället dock kärlek. Kärlek är i sin essens en uppåtgående relation som upplyser både

ting och personer på ett sådant sätt att deras högsta värde som är kompatibelt med deras natur

lyser igenom. Detta högsta värde som kärleken är riktad mot är inte givet, utan det uppenbaras i

själva uppstigningen. Genom att kärlek avtäcker världen och öppnar upp den för perception, vilja

och bedömning så är kärleken den ”primära handlingen” som alla andra handlingar bygger på.160

Kärlek är grunden för förnuftet och föregår kunskap som en ledsagare. Utan kärlek och utan

passion finns ingen perception, vilja, kognition och sålunda ingen värld.161

156

Ibid; 476-477 157

Ibid;478 158

Ibid;479 159


Ibid;29 161

Ibid;30

39

När en människa älskar och bekräftar den andra, då lyser den andras essens upp i dennes ansikte

och sålunda ser man att den andre är Guds barn. För att förstå den andra personen som en person,

måste man greppa dennes innersta essens och få tillgång till hennes hjärta.162

Som ett belysande

exempel kan man nämna Dalai Lama. En journalist följde Dalai Lama under en längre tid och

han märkte att då Dalai Lama hälsade på andra medmänniskor så var deras reaktion att de kände

sig bekräftade och respekterade. Dalai Lama förklarade då att de fick denna känsla för att han

hälsade på varje enskild människa och förmedlade den kärlek han skulle ha förmedlat till en kär

vän som han inte sett på länge.163

Kärlek, enligt Scheler, penetrerar djupare in i kärnan av den andra personens varelse, ända till

kärleken upptäcker den ultimata gränsen mellan själven, den signalerar den mest privata sfären

som en annan människa inte har tillgång till.164

Likheten mellan Næss och Scheler ligger då i att

båda talar om att det existerar en distinktion mellan de båda själven. Emellertid talar Næss om att

individerna inte är isolerbara vid fall av identifikation.

Sammantaget kan man säga att både Næss och Scheler lägger stor vikt vid känslor och att

känslorna har en förmåga att ge människan tillgång till kunskap som förnuftet inte kan.

Emellertid är en skillnad att Scheler betonar vikten av kärlek medan Næss istället talar om

känslor på ett generellt sätt.

Ytterligare en likhet mellan Næss och Scheler är att de båda talar om relationer. Scheler

prioriterar den andre och samhället över det egna självet. Scheler menar även att om en människa

aldrig har träffat en annan människa så formar denna människa ändock en tanke om en annan

människa, det är som om den människan utgår från att det finns andra människor, även om han

aldrig har träffat dessa.165

Scheler menar att en människa utvecklas då det kommer till relationen till andra människor. Han

hävdar att först lever det egna självet mer i det andra självet än i sitt egna själv, mer i samhället

än i sitt egna själv. Allt eftersom människan mognar och utvecklas kommer hon att kunna göra en

distinktion mellan sin egen vilja och andras viljor. Detta händer dock enbart genom att människan

objektifierar upplevelserna av sin omgivning och sålunda uppnår en distansering från denna

162

Ibid;40 163

Föreläsning, Bob Hanson, 24/4-2012, Pastoral Institutet, Uppsala 164

Wyman, Alina. Bakhtin and Scheler: Toward a Theory of Active Understanding. The Slavonic and East European Review, vol. 86, No. 1 (Jan, 2008) page 58 – 89;72. hämtad 5/3 – 2012. 165

Vandenberghe, Frédéric, Sociology of the heart: Max Scheler's Epistemology of Love. Theory Culture Society 2008 25: 17 sid 17 – 51;34-35 hämtad 5/3 2012

40

omgivning. Det individuella självet är fullt utvecklat och separerat från den primala enheten av

det kommunala livet. Det individuella självet är då helt fulländat när distinktionen mellan det

egna självet och de andra är förvärvad.166

Sålunda kan man säga att andra människor bidrar till att

en människa kan utföra en distinktion mellan sig själv och andra människor.

Scheler menar att vid varje tillfälle en person utför en handling får hon insikt om sin egen person

och samtidigt i dessa handlingar inser personen också att hon är en del av ett samhälle som omger

den egna personen.167

Detta kan kallas en social enhet och som sådan utgör den en enhet utan slut

och gränser.168

Scheler kallar även denna sociala enhet för den kollektiva personen. Den

kollektiva personen är inte fullt upplevd i någon av sina medlemspersoner, den framträder som

något som går bortom de individuella personerna i den kollektiva personen då det kommer till

varaktighet, innehåll och effektivitet. Emellertid består den kollektiva personen av individuella

personer, men dessa är utbytbara.169

Vidare talar Scheler om att personen står i en relation till världen. På det viset påstår han nu att

varje person har en individuell värld som relaterar till varje person och av den anledningen kan

man inte påstå att det finns en objektiv värld som relaterar på samma vis till varje person.170

Scheler påstår även att i och med att personen står i relation till världen så kan personen inte vara

en del av världen, utan personen står utanför världen.171

I en föreläsning av prof. Robiglio sades

det att Scheler gör en distinktion mellan person och själv. Personen är något som inte förändras i

tiden, det är något som är konstant. Självet, å andra sidan, är något temporärt och sålunda

förändras det genom tiden. Personen är som sagt inte en del av världen, utan står utanför världen

och relaterar till världen. Självet, å andra sidan, är en del av världen i och med att det blir

påverkat av de upplevelser det har av världen. Värt att notera i det här sammanhanget är att även

den ovannämnda kollektiva personen står i en relation till en värld.172

Sammantaget kan man säga att både Næss och Scheler anser att människan alltid befinner sig i ett

sammanhang av relationer. Emellertid föreligger en skillnad mellan dem i det att de förklarar

dessa relationer annorlunda. Næss talar om ett relationsfält bestående av gestalter medan Scheler

166

Ibid;36 167

Scheler, max. Formalism in Ethics and Non-Formal Ethics of Values A new Attempt toward the Foundation of an Ethical Personalism. Övers. Frings, Manfred S. & Funk, Roger L, 1973; 519 168

Ibid;520 169

Ibid;523 170

Ibid;393-394 171

Ibid;393 172

Föreläsning, Andrea Robiglio,28/9-2011, A.00.20, Leuven

41

fokuserar på att en människa skapar relationer med andra människor samt att han betonar att det

är av största vikt som en människa kan göra en distinktion mellan sig själv och de andra. Han

poängterar även att det är personen som står i en relation till världen och att det sålunda existerar

en individuell värld till varje person. Detta antagande återfinns inte hos Næss.

Ytterligare en likhet mellan Næss och Scheler är att de båda nämner en slags enighetstanke.

Enligt Vandenberghe förekommer, enligt Scheler, på nivån för ett lägre medvetande en känsla av

kosmisk sympati. Denna kosmiska sympati är med alla varelser och är grundad på en instinkt

som är konstituerande för alla levande varelser. Känslan av extatisk enhet där den egna fysiska

varelsen automatiskt identifierar sig själv med andra kan finnas i bl.a. primitivt tänkande och

religiösa mysteriekulturer. Scheler hävdar att den moderna civilisationen har blivit så rationell

och intellektuell att de nästan har tappat all förmåga att se djupet av den här kosmiska sympatin.

Då människan inte längre kan se denna blir naturen reducerad till en slags reserv av dött material

som kan bli exploaterat och dominerat efter tycke och smak. Scheler pläderar då för en natur-

pedagogik som kan lära den moderna människan åter igen, genom in-tuitition av den interna

läraren, hur man kan uppleva denna kosmiska sympati.173

Vidare menar Scheler att man då utvecklar en förmåga att se på naturen på samma sätt som att se

in i hjärtat på en vän samt ett minskande av den vetenskapliga bilden av naturen som en formell

mekanism. Kultiverandet av den mänskliga naturen måste sätta sig emot den vetenskapliga bilden

av naturen som en fiende att besegra. Människan ska ses som ett mikrokosmos, ett

förkroppsligande av alla varelsers existens, och som sådant har människan insikt i allt som ingår i

kosmos.174

Om människan inte kan se denna enhet med kosmos och naturen kommer han känna att han inte

är en del av naturen, att han är utstött och inte hör till, och detta går emot hans natur.175

Denna s.k. enighetstanke återfinns även hos Næss genom att han hävdar att allt i grund och botten

hänger samman.

173


Scheler, Max, The Nature of Sympathy, övers. Peter Heath. 2008;105 175

Ibid;106

42

4. Avslutande reflektioner

I det här kapitlet kommer jag att besvara mina frågeställningar samt föra en diskussion kring de

resultat jag kommit fram till.

Svaret på min första frågeställning (Vad innebär enligt Ekosofi T tanken om enighet samt

identifiering och självförverkligande? Vad spelar känslor för roll i detta filosofiska system? Vad

innebär det att ekosofi kan ses som en personlig filosofi? Vad är distinktionen mellan den grund-

respektive den djupekologiska rörelsen?) kommer att delas upp i fyra delar, då frågeställningen

består av fyra mindre frågor, och varje delfråga kommer att besvaras och diskuteras. Vidare

kommer en diskussion föras kring kopplingen mellan Næss och skolfrågor. Därefter kommer en

diskussion föras kring skillnaderna respektive likheterna mellan Næss och Schelers filosofiska

system. Slutligen kommer förslag på vidare forskningsområden att presenteras.

4.1 Sammanfattning samt diskussion av fråga 1 Som man kan se i resultatet är en grundläggande tanke inom Ekosofi T att allt hänger samman i

en enighet. Næss kallar denna helhet för gestalter och han hävdar att hela verkligheten består av

dessa gestalter som förenklat sett kan sägas vara ett helt. Man kan även säga att dessa gestalter

och en varelses omgivning påverkar varelsen då den utformar sin egen karaktär. När det kommer

till identifiering kan man säga att ytterligare en essentiell tanke hos Næss är att människan har en

förmåga att identifiera sig med sin omgivning och det är i det här sammanhanget som Næss

introducerar sin tanke om det s.k. ekologiska självet. Detta själv menar Næss är mycket mer

omfattande än det egna egot eller självet. Det ekologiska självet består av en människas alla

relationer som hon kan ha med sin omgivning samt det som en människa kan identifiera sig med.

Sålunda kan man säga att en aspekt av det ekologiska självet inbegriper just identifiering. Detta

innebär att en människa identifierar sig med andra varelser och ser att deras intressen inte står i

konflikt med den egna människans intressen. I det här sammanhanget presenterar även Næss sin

toppnorm; Självförverkligande! Detta kan ses som toppnormen av den anledningen att Næss

menar att övriga normer i hans Ekosofi T kan härledas från denna norm. Självförverkligande är

något som alla varelser strävar efter enligt Næss samt att det är en glädjefull aktivitet.

Självförverkligande och identifiering är sammankopplat genom att en människa kan genom

identifiering inse att hennes självförverkligande är beroende av andra varelsers

självförverkligande och sålunda kan hon inte förhindra andra varelsers självförverkligande då

detta leder till att hon förhindrar sitt egna självförverkligande.

43

Min tolkning av denna aspekt av Næss Ekosofi T går ut på att jag anser att hans syfte med detta

är att få människorna att ta hänsyn till sin miljö. Genom att människan relaterar till sin miljö och

andra varelser genom det ekologiska självet kan en konsekvens av detta bli att människan inser

att hon inte har rätt att exploatera samt utnyttja andra varelser för sina egna intressen. Då

människan förhåller sig till andra varelsers intressen som sina egna blir en naturlig konsekvens att

hon genom att ta hänsyn till andra varelsers intressen indirekt tar hänsyn till sina egna intressen.

En fråga som uppkommer i det här sammanhanget är om konceptet om det ekologiska självet kan

ses som en form av egoism? Det kan ses som att en människa tar hänsyn till sina egna intressen

genom att ta hänsyn till andra varelsers intressen och frågan blir då om människan har sina egna

intressen i åtanke i första hand eller andra varelsers intressen då hon t.ex. utför en handling?

Emellertid menar jag att detta inte behöver vara något negativt. Då det kommer till handling kan

man säga att även om människan har sina egna intressen i åtanke blir konsekvenserna positiva

även för andra varelser. Vad människans intentioner är behöver inte påverka handlingens

moraliska status i det här sammanhanget. Man kan säga att det som är av vikt för Næss kan

tänkas vara att människan bör reflektera innan hon handlar och undersöka om det existerar

alternativa handlingsmöjligheter som tillgodoser både den enskilda människans och andra

varelsers intressen. Vad jag anser Næss förespråkar i det här sammanhanget är en

attitydförändring hos människorna då det kommer till hänsynen mot andra varelser och miljön.

Genom att förespråka att människornas intressen inte är i konflikt med andra varelsers och miljön

menar jag att Næss erbjuder ett naturligt sätt att förhålla sig till dessa aspekter av tillvaron. Næss

hävdar att om verkligheten upplevs genom det ekologiska självet kommer hon att inse, naturligt,

att andra varelsers intressen är kompatibla med människans intressen.

Ytterligare en fråga som uppkom i samband med den kritik som framfördes mot denna aspekt av

Ekosofi T är vad Næss menar med individ. Kritiken går ut på att vid fall av identifikation

kommer den egna varelsen att förlora sin identitet. Næss menar att detta inte är fallet då

varelsernas själv är fortsatt separerade vid en identifikation, utan det är snarare individerna som

inte är isolerbara. Jag menar att Næss inte ger en klar definition över vad han menar med individ

och sålunda finner jag detta svar på kritiken vara problematisk.

Som man också kan se i resultatet spelar känslor en avgörande roll i Næss Ekosofi T.

Inledningsvis kritiserar Næss det moderna västerländska samhället genom att han hävdar att

samhället pläderar för att det finns en klyfta mellan känslor och förnuft samt att känslor värderas

44

lägre än förnuftet på grund av att människan anser att känslor inte är en solid bas för kunskap.

Næss egna strävan är att människan ska inse att det inte är en konflikt mellan människans känslor

och förnuft utan att man bör hörsamma både känslorna och förnuftet då man ska ta ett beslut.

Sålunda strävar Næss efter att höja känslornas status i det västerländska samhället. I det här

sammanhanget presenterar Næss Spinozas distinktion mellan negativa (passiva) och positiva

(aktiva) känslor. Om en människa styrs av de negativa känslorna leder det till att människans

natur blir passiv. Om hon istället styrs av de positiva känslorna leder det till att människans natur

blir aktiv. Värt att notera är också att Næss i samband med detta presenterar Spinozas begrepp

ratio. Næss menar att detta ratio ses som en slags inre kompass eller röst som vägleder

människan i hennes val samt att detta ratio stammar från de positiva känslorna. Ytterligare en

aspekt av känslornas betydelse är vad Næss kallar känslomässig mognad. Detta innebär att en

människa är känslomässigt mogen då hon är medveten om de värden som hon lever efter.

Min tolkning av Næss i det här sammanhanget är att han anser att känslor spelar en avgörande

roll i en människas liv. Det verkar även som att Næss pläderar för att människan i ett större

avseende ska låta sig guidas av sina känslor. Ett problem med detta är att det är tveksamt vad

Næss menar med detta då jag menar att det ter sig vara oklart om en människa ska låta sig drivas

av alla känslor och hänge sig åt dem, t.ex. ska en människa drivas av de negativa känslorna som

hat och vad kan det få för konsekvenser? Emellertid verkar en lösning på detta vara att Næss

menar att de negativa känslorna gör en människa passiv och detta kan tolkas som något negativt.

Således kan man tolka det som att Næss menar att det är mer önskvärt att en människa låter sig

styras av de positiva känslorna. Ytterligare ett problem inom det här området har att göra med

Næss åsikt att en människa ska låta sig vägledas i första hand av sina känslor. Jag menar att

känslor kan variera från situation till situation samt att det inte alltid är önskvärt att en människa

låter sig vägledas av sina känslor och om hon då ska låta sig vägledas av sina känslor kan detta få

förödande konsekvenser t.ex. då en människa har en dödslängtan kan det inte vara önskvärt att

hon följer den känslomässiga längtan att avsluta sitt liv. Man kan, å andra sidan, tolka Næss som

att han menar att ett beslut ska primärt gå via känslorna och sekundärt via förnuftet. Sålunda får

man inte negligera förnuftets roll i Næss filosofiska system och man kan då tolka det som att

förnuftet kan vägleda en människa till att fatta önskvärda beslut.

Som nämnts i resultatet finns det ingen enhetligt ekosofisk lära utan det existerar en uppsjö av

olika ekosofier som ett flertal människor har utformat. Næss menar att en ekosofi kan ses som en

45

människas personliga livsfilosofi och sålunda förekommer det lokala varianter av ekosofier som

är påverkade av bl.a. miljömässiga faktorer. Emellertid finns det ett gemensamt antagande för de

personerna inom den ekosofiska rörelsen, nämligen att de anser att en ekosofi är en helhetssyn

samt att man tar den ekologiska krisen på allvar.

Min tolkning av Næss i det här sammanhanget är att han anser att det är betydelsefullt att

människan utformar sin personliga filosofi. Anledningen till att detta är betydelsefullt ligger i att

om en människa har en personlig filosofi, som är uppkommen ur den egna människan

livssituation, är att det motiverar människan till att agera i världen. Om en människa är anhängare

av en filosofi som har en tydlig dogmatisk lära samt föreskriver olika handlingsregler kan detta

leda till att en människa känner tvång och sålunda ingen glädje i att utföra vissa handlingar.

Ytterligare en fördel är att människan har en möjlighet att bidra till lösningen på den ekologiska

krisen utifrån de förutsättningar som finns till hands i hennes liv. Återigen, om det skulle finnas

en dogmatisk lära med tydliga handlingsföreskrifter är det inte garanterat att alla människor kan

leva upp till dessa föreskrifter vilket i sin tur kan leda till att de inte bidrar till lösningen på den

ekologiska krisen. Då människor kan utforma sin egen filosofi kan den enskilda människan bidra

utifrån sin egen kapacitet.

En negativ aspekt av denna del av ekosofin är att människor då kan tolka lösningen på den

ekologiska krisen utifrån sina egna förutsättningar samt utforma en lokal ekosofi som är tänkt ska

lösa den ekologiska kan denna ekosofi förespråka t.ex. att det är legitimt att exploatera och

utnyttja andra varelser till sin egen fördel. Detta är inte något som Næss själv förespråkar, utan

snarare motsätter sig ett sådant handlingsförfarande.

Ytterligare en kritik mot att en ekosofi är en personlig filosofi har att göra med att då en

människa blir ombedd att försvara sin ekosofi eller då den blir utsatt för kritik kan människan då

undslippa allvarlig kritik genom att enkom hänvisa till att hennes ekosofi är en personlig filosofi

och genom att kritisera den kan tolkas som att den egna människan blir indirekt kritiserad.

Sålunda kan man hävda att de argument som framförs mot ekosofin är ett personangrepp och

sålunda en fallasi. Å andra sidan kan det inte vara en fallsi i det avseendet att då en ekosofi är en

personlig filosofi och sålunda är personen en del av ekosofin. Sålunda är det problematiskt att

undgå indirekt kritik av den egna personen då man kritiserar en ekosofi, man kan säga att det är

en del av teorin och således en del av argumentationen. Med andra ord är det då inte en fallasi i

och med personen är en del av argumentationen.

46

Slutligen ska distinktionen mellan den grund- respektive djupekologiska rörelsen presenteras

kortfattat. Grundläggande kan man säga att distinktionen mellan dessa rörelser ligger i att den

grundekologiska rörelsen inte har en djupgående argumentation, de accepterar svar på frågor som

stödjer den nuvarande samhällsmodellen samt att de har ett människocentrerat perspektiv på

världen. Den djupekologiska rörelsen för en djupgående argumentation som utgår ifrån ultimata

premisser, de strävar efter en förändring i den nuvarande samhällsstrukturen samt att de

förespråkar en syn på människan som en integrerad del i miljön. Vidare är en central aspekt av

den djupekologiska rörelsen att det är en rörelse som består av enighet och mångfald. Enigheten

ligger i den djupekologiska plattformen som sammanställts i åtta punkter och mångfalden ligger i

att anhängarna av denna rörelse är anhängare av olika religiösa eller filosofiska traditioner.

Min tolkning av Næss i det här sammanhanget är dels att han inför den här distinktionen för att

kunna placera de olika ekologiska rörelserna i någon av dessa kategorier och genom att göra detta

kan man få en översiktlig bild av de ekologiska rörelserna samt att få en grundläggande förståelse

för vad den enskilda ekologiska rörelsen förespråkar. T.ex. om ekologisk rörelse X kategoriseras

som en grundekologisk rörelse kan någon som inte är fullt insatt i den ekologiska rörelsen få en

grundläggande kunskap om vad ekologisk rörelse X förespråkar.

Ett problem med denna distinktion menar jag ligger i att det kan vara problematiskt att

kategorisera vissa ekologiska rörelser som antingen grundekologisk eller djupekologisk rörelse.

Det kan t.ex. inte vara möjligt att kategorisera en rörelse eller att en rörelse kan i ett avseende

kategoriseras som grundekologisk och som djupekologisk i ett annat avseende.

4.2 Reflektion över kopplingen mellan Næss och skolfrågor

Som nämnts i resultatet kan man se att det finns en viss koppling mellan Næss och skolfrågor i

det avseendet att både Skolverket och Næss uppmanar människor att ta hänsyn till miljön.

Emellertid föreligger en skillnad då Næss anser att alla varelser har lika stort egenvärde, medan

Skolverket enkom belyser att alla människor har lika stort egenvärde.

Dock kan det tänkas vara oklart vad Skolverket exakt har i åtanke då de använder ordet ”miljö”

då detta begrepp kan tänkas inbegripa även de varelser som lever i miljön. Sålunda får detta som

konsekvens att de som verkar inom skolan ska också visa hänsyn för dessa varelser.

Vidare kan man finna en koppling mellan Næss och skolfrågor i den rapport jag hänvisar till i

resultatet. Sammantaget menar jag att kopplingen ligger i att både Skolverket och Næss verkar

betona att människans förhållande till naturen bör präglas av omsorg och respekt.

47

Ytterligare en koppling mellan Næss och skolfrågor ligger i skolans och lärarens roll. Som jag

har nämnt innan menar Næss att det inte finns någon enhetlig ekosofisk lära och att människor

således utformar sin egen ekosofi utifrån den kontext de befinner sig i samt de lokala

förutsättningar som finns till hands. Vidare menar jag att den ekologiska krisen är ett faktum och

som sådant utgör den ett hot mot den gemensamma miljön som Skolverket menar att verksamma

personer i skolan ska visa respekt för. Således menar jag att skolan som institution kan anamma

ett ekosofiskt perspektiv på den ekologiska krisen genom att skolan kan sträva efter att, utifrån

sitt eget verksamhetsområde, verka för att den ekologiska krisen reduceras. Jag menar att skolan

som institution kan spela en stor roll i den attitydförändring som den djupekologiska rörelsen

förespråkar i det avseendet att skolan utbildar de människor som kommer att leva och påverka i

morgondagens samhälle.

Dock väcks emellertid en problematik kring om huruvida skolan ska anamma ett normativt

perspektiv på världen och förespråka att eleverna handlar på ett visst sätt. Sålunda kan en

konsekvens av detta bli att eleverna inte ställer kritiska frågor till lärostoffet utan att de

oreflekterat anammar det synsätt skolan förespråkar. Ytterligare en konsekvens av detta kan vara

att inte alla elever känner sig tilltalade av detta normativa synsätt som skolan förespråkar och

sålunda känner sig exkluderade. En lösning på detta kan dock vara att skolan kan erbjuda

eleverna undervisning i miljöfrågor om den ekologiska krisen. Denna undervisning kan sedan

kombineras med samtal mellan elever och pedagoger för att t.ex. utforma en gemensam strategi

för att bemöta den ekologiska krisen eller föra en diskussion kring hur människan ska leva och

verka i miljön.

Min tolkning av Næss är att han uppmanar människor att utforma sin egen ekosofi för att utifrån

denna leva och verka i sin omgivning på ett respektfullt sätt. Sålunda kan man tolka det som att

Næss förespråkar att ekosofi är en slags partikulär filosofi. På det viset kan en konflikt föreligga

mellan detta antagande och den generella värdegrund som skolorna ska ta hänsyn till. I det här

sammanhanget vill jag återknyta till Skolverkets rapport Skolan och miljöundervisningen. Ett

referensmaterial. Som jag nämnde i resultatet redovisar den här rapporten delvis hur olika skolor

arbetar med miljöfrågor utifrån skolornas egna beslut. Min tolkning av deras arbete är att

skolorna inte går emot den värdegrund som förelåg vid tiden då rapporten skrevs. Sålunda kan

man anta att det är möjligt för skolorna att utforma lokalt arbete då det kommer till miljöfrågor

utan att det nödvändigtvis går emot värdegrunden. Sammantaget är då min tolkning att det även

48

inte nödvändigtvis föreligger en konflikt mellan Næss antagande att ekosofi är en partikulär

filosofi och det generella i värdegrunden i och med att skolorna har möjlighet att tolka

värdegrunden samt att utföra sitt lokala, partikultära, arbete utan att det nödvändigtvis leder till en

konflikt med värdegrunden.

4.3 Sammanfattning samt diskussion av fråga 2 Som berörts ingående i resultatet finns det både skillnader och likheter mellan Arne Næss och

Max Schelers filosofiska system och jag ämnar här kort att redogöra för dessa samt ge min

tolkning över varför dessa skillnader och likheter föreligger.

De skillnader mellan Næss och Scheler är för det första att Scheler menar att det finns en

distinktion mellan människan och andra varelser. Scheler menar att människan delar en form av

intelligens med djuren, den tekniska intelligensen, emellertid menar Scheler att människan har

även en annan intelligens, nämligen intelligensen att kunna utforma idéer. Detta antagande

verkar inte förekomma inom Næss filosofiska system utan han verkar antyda att människan

oproblematiskt kan identifiera sig med andra varelser.

För det andra finns det en skillnad mellan Næss och Scheler i fråga om identifiering.

Sammantaget kan man säga att Scheler, å ena sidan, anser att identifiering är ett primitivt

fenomen samt att det är av vikt att människor kan göra en distinktion mellan de båda själven då

man t.ex. visar empati. Emellertid föreligger en likhet mellan Næss och Scheler i och med att de

båda talar om att varelsernas själv är fortsatt separerade vid fall av identifikation. Dock menar

Næss att det är individen som inte är isolerbar då allt som existerar har gestalt-karaktär. Det är

dock oklart vad Næss menar med bergreppet ”individ” i det här sammanhanget.

För det tredje föreligger en skillnad mellan Næss och Scheler i fråga om mognad. Scheler anser

att då en människa är mogen kan hon tillskrivas vara innehavare av en person. Detta innebär

kortfattat att en människa förstår varför hon utför en viss handling samt att hon anser att hennes

tankar och önskemål är hennes egna. Næss talar istället om en känslomässig mognad som innebär

att en människa blir medveten om vilka normer som en människa värderar i sitt liv samt vilka

känslor hon låter styra hennes liv samt att människan lär sig att uppleva sin omgivning genom det

s.k. ekologiska självet.

Min tolkning angående vari skillnaderna har sin grund är dels för att Næss och Scheler tillhör två

olika filosofiska traditioner. Næss kan sägas tillhöra det mer ekologiska perspektivet, medan

Scheler kan sägas tillhöra det filosofiantropologiska perspektivet. Som filosofiantropolog kan

49

man anta att Scheler söker utreda människans plats i världen och hur människan förhåller sig till

olika fenomen i världen. Ytterligare en förklaring kan vara att Ekosofi T myntades av Næss under

1970-1990 talen och Scheler hade då varit avliden under en längre period sålunda kunde han

omöjligen haft någon kunskap om Ekosofi T. Slutligen kan en förklaring vara att de båda

filosoferna har blivit påverkade av olika samhällen och levt under olika tidsperioder med olika

normer för att bedriva filosofi.

De likheter som finns mellan Næss och Schelers filosofiska system är för det första att de båda

poängterar vikten av känslor som grund för kunskap. Emellertid föreligger en skillnad i det att

Næss talar om känslor generellt medan Scheler betonar en specifik känsla, nämligen kärlek.

Denna känsla består i sin essens av en uppåtgående relation som kan hjälpa en människa att se

både tings och personers högsta värde som är kompatibelt med deras essens blir tillgängligt för

beskådning.

För det andra föreligger en likhet mellan Næss och Scheler i det att de båda talar om relationer.

Emellertid föreligger en skillnad genom att Næss talar om att hela verkligheten består av gestalter

som grundläggande kan sägas bestå av relationer mellan bl.a. ting medan Scheler talar om

relationer mellan människor. Likheten ligger däremot i att både Næss och Scheler betonar vikten

av relationer och att en människa inte är en isolerad enhet i världen.

För det tredje föreligger en likhet mellan Næss och Scheler genom att de båda talar om någon

form av enighet. Detta kommer till uttryck i Schelers filosofi i det att han talar om en kosmisk

sympati som består av en slags extatisk enhet mellan alla levande varelser där även alla varelser

automatiskt identifierar sitt själv med andra varelsers själv. Emellertid menar Scheler att den

moderna civilisationen har blivit så rationell och intellektuell att de nästan har tappat all förmåga

att se djupet av den här kosmiska sympatin. Detta leder till att människan anser att naturen är en

slags reserv av dött material som kan bli exploaterat och dominerat efter tycke och smak. Detta

enighets-tänkande återfinns i Næss filosofiska system också i det avseendet att han talar om att

allt hänger samman.

Min tolkning angående vari likheterna har sin grund är att även då Næss och Scheler kan ses

verka inom olika filosofiska områden kan man dock ana att dessa filosofiska områden kan ha

vissa gemensamma drag. Dessa drag är dels att båda dessa områden berör människan och hennes

miljö samt att människans relationer med antingen andra människor (Scheler) eller med andra

varelser (Næss). Sålunda kan man säga att dessa områden i vissa avseenden överlappar varandra.

50

Slutligen vill jag göra läsaren uppmärksam på att det är problematiskt att utröna vari exakt

skillnaderna och likheterna mellan Næss och Scheler ligger. Som man kan se i resultatet

förekommer inom vissa områden både skillnader och likheter mellan dessa filosofer. Således

leder detta till att dessa filosofers teorier tenderar att överlappa varandra inom ett område, men

samtidigt förekommer skillnader inom samma område.

4.4. Förslag på framtida forskningsområden Under här rubriken kommer jag att ge förslag på alternativa framtida forskningsområden. De

alternativ jag kan erinra är för det första en djupgående och omfattande genomgång av Ekosofi T,

då jag enkom har berört vissa centrala delar av denna ekosofi.

Då Ekosofi T är enbart ett förslag på en ekosofi kan, för det andra, ett lämpligt forskningsområde

vara att undersöka en annan eller flera ekosofier för att belysa vad den ekosofin anser vara

centralt. Vidare kan ett annat forskningsområde vara att jämföra olika ekosofier för att undersöka

om det finns några skillnader respektive likheter mellan dessa.

Då jag enkom har berört en del av Max Schelers filosofiska system kan ytterligare ett framtida

forskningsområde vara att beröra de övriga delarna av Schelers filosofi.

Slutligen kan ett relevant forskningsområde vara att genomföra en studie som belyser kopplingen

mellan Næss och skolfrågor djupare eller kopplingen mellan Scheler och skolfrågor. Detta kan

komma till uttryck genom en jämförelse mellan de båda filosofernas teorier och t.ex. läroplaner

eller andra officiella dokument från Skolverket.

5. Referens- och källförteckning

5.1 Tryckta källor Andersson, Jan S & Mattson, Nils-Göran (1998), Filosofisk Tanke. Solna: Ekelunds Förlag AB

Bryman, Alan, övers. Björn Nilsson (2011), Samhällsvetenskapliga metoder.Malmö:Liber

Gjefsen, Truls (2011), Arne Næss. Et liv. Cappelen Damm

Kelly, Eugene (2011), Material Ethics of Value: Max Scheler & Nicolai Hartmann. New York:

Springer

Næss, Arne, övers. Alan Drengson & Bill Devall (2008), The Ecology of Wisdom. Writings by

Arne Næss. Berkley: Counterpoint

Næss, Arne, övers. David Rothenberg (1989), Ecology, community and lifestyle. Outline of an

Ecosophy. Cambridge: University Press

Næss, Arne, övers. Mona C. Karlsson (2005), Livsfilosofi. Ett personligt bidrag om känslor och

förnuft. Stockholm: Natur och Kultur

Scheler, Max, övers. Manfred S. Frinks & Roger L. Funk (1973), Formalism in Ethics and Non-

Formal Ethics of Values. A new Attempt toward the Foundation of an Ethical Personalism.

Evanston: Northwestern University Press

Scheler, Max, övers. Peter Heath (2009), The Nature of Sympathy. New Brunswick, New Jersey:

Transaction Publishers

Stridbeck, Bolof (1993), Ekosofi och etik. Göteborg: Bokskogen

Skolverket (1993), Skolan och miljöundervisningen: ett referensmaterial med 20

skolbeskrivningar och en bilagadel med litteratur, fortbildningsanordnare och skolor med

miljöprojekt. Stockholm:Skolverket

5.2 Elektroniska källor Buber, Martin (1945), The Philosophical Anthropology of Max Scheler. Philosophy and

Phenomenological Research, Vol. 6, No. 2, pp. 307-321. Tillgänglig:

http://www.jstor.org/stable/2102887 hämtad: 5/3-2012

http://www.jstor.org/stable/2102887

5

Schuetz, Alfred (1942), Scheler’s Theory of Intersubjectivity and the General Thesis of the Alter

Ego. Philosophy and Phenomenological Research, Vol. 2, No. 3, pp. 323-347. Tillgänglig:


Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola

2011. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 hämtad: 1/5-2012

Vandenberghe, Frédéric (2008), Sociology of the Heart: Max Scheler’s Epistemology of Love.

Theory, Culture & Society, Vol. 25, No. 3, pp. 17-51. Tillgänglig:

http://tcs.sagepub.com/content/25/3/17 hämtad: 5/3-2012

Wyman, Alina (2008), Bakhtin and Scheler: Toward a Theory of Active Understanding. The

Slavonic and East European Review, Vol. 86, No. 1, pp. 58-89. Tillgänglig:


5.3 Muntliga källor Hansson, Bob (24/2-2012). Uppsala: Pastoral Institutet

Robiglio, Andrea (28/9-2011). Leuven:A.00.20


http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

http://tcs.sagepub.com/content/25/3/17


Documents

”Jag vill leva, istället för att fungera” · 2012. 8. 29. · med Arne Naess kommer enbart detta område av Schelers filosofi att beröras. Den tredje avgränsningen berör